TANKESMEDJOR OCH LOBBNING?

Påverkar tankesmedjor samhällsdebatten på ett positivt sätt, eller är dem tillsammans med PR-byrån med på att skapa en elit demokrati?

Vi har kanske inte svaret ännu, men debatten är viktigt så inte politiken blir för stor för folket!

LOBBYING, LOBBNING ELLER PÅTRYCKNING?

Formen lobbying är idag vanligare i svenskspråkig facklitteratur än lobbyism, lobbyist, lobbyarbete och lobba.

De försvenskade formerna lobbning och lobbare är mycket ovanliga i litteraturen.

Myndigheter och språkvårdande myndigheter rekommenderar det svenska ordet påtryckning, eller möjligen försvenskade former som lobbning, framför den "onödiga" anglicismen lobbying.

Verbformen för att bedriva lobbning är "lobba" (att argumentera för och driva sin linje).

Sammansättningar med substantiv-efterledet "-lobbyn", exempelvis "vapenlobbyn" (i USA), "gaylobbyn" eller "den judiska lobbyn" används i allmänhet på ett negativt sätt, för att uttrycka att man anser att dessa grupper har ett för stort inflytande över den förda politiken.

TANKESMEDJOR I SVERIGE

De mer välkända svenska tankesmedjorna är: Timbro, grundades av dåvarande SAF finansieras numera av Stiftelsen Fritt Näringsliv

Arena Idé, (tidigare Agora) ingår i Arenagruppen och finansieras främst av medlemsförbund i LO och TCO

Civitas, anknytning till kristdemokratin

Arbetarrörelsens Tankesmedja, anknytning till LO, ABF och SAP

Cogito, anknytning till grön politik

Fores, anknytning till Bertil Ohlin-institutet, Centerpartiet och Studieförbundet vuxenskolan.

Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS), har ett förtroenderåd som består av 189 forskare och ledande beslutsfattare i näringsliv och offentlig förvaltning.

Sektor 3, anknytning till 34 stycken medlemsorganisationer, med en spännvidd från Arbetsgivaralliansen till Fonus och Sveriges muslimska råd.

TANKESMEDJORNA I SVENSK SAMHÄLLSDEBATT

En tankesmedja är en mer eller mindre lös sammanslutning av skribenter och intellektuella som har som syfte att påverka (lobba) den politiska opinionen.

Ofta är tankesmedjorna knutna till ett politiskt parti, arbetsgivarorganisation eller fackförening.

Ett viktigt kriterium för att bedöma om det är en tankesmedja eller inte är om sammanslutningen aktivt försöker delta i samhällsdebatten och tillgängliggöra och sprida sina idéer och tankar till allmänheten som kan jämföras med lobbning.

Tankesmedja är också en vanlig beteckning på oberoende institut vars verksamhet är mer policyorienterad än renodlade forskningsinstitut. Dessa institut kan vara avsevärt större, och ha en mer vetenskapligt präglad verksamhet än de tankesmedjor som existerar i opinionsbildande syfte.PÅVERKAR OPINIONEN

OPINION

Opinion är det språkliga uttrycket för attityder som ofta anges som svar på en förfrågan, som en opinionsundersökning.

Opinioner påverkas dels av det sociala klimatet, men även av massmedias beskrivning av detta.

Detta beskrivs ibland som "massmedias dagordningsskapande effekt". Den allmänna opinionen betecknar en hel befolknings inställning till en specifik fråga. Opinionsbildning, som varande ideologisk och politisk, är sådana aktiviteter som syftar till

att påverka uppfattningar, ställningstaganden och ageranden hos enskilda individer, organisationer, företag med flera i en för opinionsbildaren gynnsam riktning.

Den allmänna opinionen kan påverkas genom att opinionsbildaren belyser politiska frågor ur sitt perspektiv, korrekt eller oriktigt, i syfte att förändra exempelvis samhällsdebatten. I detta försöker opinionsbildaren inte bara stärka den politiska frågans relevans utan även sin egen relevans som politisk aktör och för den relevanta samarbetspartners relevans.

Genom detta kan åsikter påverkas och attityder och beteenden hos den breda allmänheten ändras, som i förlängningen även, likt lobbyister, påverka beslutsfattare i policyfrågor.

Goldmann, Pedersen och Østerud, Statsvetenskaplig lexikon (1997), Universitetsforlaget Stockholm 1997, ISBN 91-88584-27-5

VAD ÄR LOBBYING?

Lobbying, lobbyism, lobby eller lobbning (från engelska: lobby) innebär politiskt påtryckningsarbete, det vill säga att professionella företrädare för intressegrupper och särintressen i organiserad form framför sina åsikter till politiska makthavare.

Lobbyister kan exempelvis vara anställda som PR-konsulter eller ombudsmän. Lobbyism förekommer sedan länge i stor omfattning i USA, men även inom EU. Här

är lobbyism det etablerade sättet för kapitalstarka intresseorganisationer att kommunicera med politiska beslutsinstanser.

Som ett resultat av detta är även lobbyverksamheten noggrant reglerad. Det finns dock de som hävdar att endast hälften av lobbyorganisationerna i USA är registrerade och att regleringen är tandlös (se till exempel SOU 1998:146).

I EU ser reglerna något annorlunda ut; vissa länder har lagstiftning medan andra inte har det. I EU som organisation ser det också olika ut; vissa institutioner som Europeiska kommissionen har regler, andra som Europeiska unionens domstol har det inte.

LOBBNINGSTRADITION I SVERIGE I Sverige har lobbning traditionellt varit begränsad, men har blivit vanligare i takt med att banden mellan

de politiska partierna och olika intresseorganisationer blivit svagare. Exempel på sådana traditionella band som försvagats på senare år är exempelvis de mellan LO och socialdemokraterna, mellan Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Centerpartiet samt mellan näringslivet och Moderata samlingspartiet.

Sverige använder traditionellt ett omfattande remissförfarande. Detta innebar att etablerade intresseorganisationer ofta automatiskt blir tillfrågade och därmed inte har samma självklara behov att på egen hand bedriva lobbning. Samtidigt innebär det att organisationer som inte har status som remissinstans har svårare att framföra sin åsikt, de måste själva bevaka framlagda förslag och har svårare att tas på allvar. Remissförfarandet var och är också ganska långsamt vilket i en tid med snabbare politiskt beslutstempo skapar ett behov hos politiska partier att använda alternativa kanaler som lobbning. Däremot är det inte den organiserade politiken, med remissförfaranden och långa beslutsvägar genom utredningar som skapat behov av mer lobbning, utan ett i grunden förändrat samhälle där politiken idag i grunden fungerar annorlunda än tidigare.

Att bevaka remissförfaranden är inte det enda sättet som en lobbyist arbetar på. En vanlig metod för att föra fram förslag staten inte tagit på allvar är att lobbyisten själv gör en utredning, liknande den som staten skulle ha gjort. Det är vanligt att kommuner och landsting gör sådana utredningar även om sådant som är statens ansvar. Ett annat viktigt sätt att påverka är att få press och media att ta upp ämnen. Lobbyisten kan skriva färdiga tidningsartiklar så att det blir lättare för tidningarna att ta upp ämnet. Detta används både när man vill föra fram förslag och när man vill stoppa dem.

LOBBNINGENS EFFEKT PÅ DEMOKRATIN I SVERIGE

Ur demokratisk synvinkel har lobbning både positiva och negativa sidor: det brukar påstås att den som har större finansiella resurser har en fördel, samtidigt som lobbning är öppet för alla som är villiga att satsa på det. Det finns inga vetenskapliga belägg för att pengar köper beslut, även om den som har finansiella resurser både kan lobba på bred front och med olika metoder. Det svenska systemet med remissrundor och intresseorganisationer knutna till partier innebär att de organisationer som står utanför systemet har begränsad möjlighet att påverka.

Lobbyister har kritiserats för att ha hemlig agenda. Att de vill ha ensidiga fördelar för sina uppdragsgivare och samtidigt försöker dölja det. Att säga att "just vi vill ha det bättre och vi struntar i andra" brukar inte fungera som lobbyargument, utan de får hitta på andra argument, t.ex. visa på exempel där de är missgynnade, eller hur samhället kan förbättras på ett sätt som gynnar denna grupp.

Lobbyingen som genomfördes på Svenskt Näringslivs uppdrag av Prime före valet 2010 orsakade stor debatt december 2010 om lobbying i Sverige. Detta efter Aftonbladets avslöjande om Prime sin försök till intern påverkan av Socialdemokraterna. Det kom att kallas för Primegate. Den ledde sedan till en debatt om källskydd i Sverige för avslöjande om lobbying.

ANDRA LOBBYISTER ÄN TANKSMEDJOR

Exempel på svenska kommunikations och/eller PR-företag som hjälper andra företag och organisationer i lobbying är:

Burson-Marsteller, är en del av Young & Rubicam Gruppen och medlem av WPP plc. Arbetar med några av världens största varumärken som uppdragsgivare

Paues Åberg Communications, arbetar med strategisk analys och råd om politiska och mediemiljö och hjälper dem att uppnå sina affärsmål genom effektiv kommunikation och i påverkansfrågor .

Prime PR, är en del av Weber Shandwick PR företaget. Prime består av två delar, kommunikations delen Prime och business intelligence företaget United Minds Inc.

JKL, har fokus på strategisk kommunikation och är en del av MSLGROUP som är en del av Publicis Groupe nätverket. Gullers Grupp, är ett kommunikationsbyrå för samhällsaktörer och arbetar med kommuner, regioner och organisationer, universitet

och högskolor, myndigheter och fackförbund. Dem är en del av det globala nätverket PROI och medlem av branschföreningen PRECIS. EEB, Kreab och Westander

ÄR SVERIGE NAIVT INFÖR RISKERNA MED LOBBNING?

Sverige är ett av få länder där maskerade lobbyister kan arbeta helt ostört och där det saknas karantänsregler för makthavare som byter sida. Det ökar risken för korruption.

Problemet med lobbningen är den dolda påverkan, samtalen över lunchbord och kvällsdrinkar, åsikter som förkläs till faktaunderlag och lämnas över av lobbyister med okända uppdragsgivare.

EU och många europeiska länder anser detta vara ett problem, och försöker reglera och övervaka lobbning.

Organisationen pekar ut lobbning som en av de största korruptionsriskerna i EU. Kapitalstarka grupper kan köpa sig tillgång till beslutsfattare och sedan påverka besluten.

”ASTROTURF” LOBBNING

Vissa lobbningaktiviteter utformas för att dölja vem som står bakom och för att lura folkopinionen.

Dessa aktiviter kallas ”astroturf”, hämtad från term använd inom konstgräs.

Det handlar om att fejka eller manipulera gräsrotsrörelser. Metoden har blivit använd i Sve rige också, som när okända

uppdrags givare gömer sig bakom PR-byråer och manipulerar opinion.

Länder, regioner, Industri eller organisation bildar intresseföreningar som slagits för opinion som gynnar den särskilda uppdragsgivare.

REGLERING AV LOBBNING I SVERIGE?

Sverige har ingen karensregler för hur snabbt en tidigare topptjänsteman eller politiker får byta sida, eller ta en roll inom lobbningsvärlden (läs PR byrå eller tankesmedja).

Många Europeiska länder har införd karens tid för dessa personer. Det finns många exemplen på topp politiker i Sverige som har byt sida

inom ett år och mindre tid också. Sverige framstår som ett oskuldsfullt och naivt land när vi ser på risker

lobbning har för demokratin och intressen för demokratin bland sitt folk (se på dem sista valen på olika nivå igenom dem sista 15 år).

Motstånd mot reglering av lobbning finns och argumenten är att det svenska politiska systemet är så stabilt och att den svenska modellen fungerar som den är i dag.

SYMBIOS UTAN FOLKETS MEDVERKAN?

Lobbyisten och politikern lever alltmer i symbios, med en tjänstemannaklass som rör sig fritt mellan de båda världarna.

Frågan är, vilket parti vill tjäna mest på att ta upp frågan om lobbning inom Svensk politik, och om dessa vill få stöd bland det svenska folket.

Det är kanske så enkelt som att det är det svenska folket som måste begära att den svenske politiker tar upp denna frågan och hoppar på det parti som gör detta?

Kanske det näste stora politiska parti, vil bli det parti som tar upp denna frågan?

Eller vill svensk politik långsamt gå in i symbiosen med lobbningsverksamheten och leve separat från sitt folk och deras intressen, och mer driva politik som intresseorganisationer, företag och andra stora krafter i samhället vill arbeta med till deras intressen.

UPPFÖRANDEKOD FÖR LOBBNING I SVERIGE

Uppförandekod som kan vara med på att ge lobbning en mer legitim och accepterad roll inom den demokratiska modellen i Sverige. På samma sätt, måste det få konsekvenser enligt nån form i lagstiftningen att företag eller organisationer som arbetar med opinions påverkan i en eller annan form, om dem inte arbetar inom en sådan kod.Det finns säkert många olika punkter som kan vara i en uppförandekod, och nedanför finns nån exemplen: Redovisa alla pågående lobbning uppdrag på sina hemsidor och årsredovisningar. Öppenhet om vem som är uppdragsgivare när kontakt tas för att ge information till en tredje

part, till exempel en journalist eller en beslutsfattare. Inte ta del i uppstart av intresseorganisationer som inte är transparente om vem som står bak

dessa och deras hemsidor etc. Aldrig medverka till falska gräsrotskampanjer, exempelvis användande av anonyma

läsarkommentarer och fejkade konton i sociala medier

POLITIKERN, TANKESMEDJORNA OCH BRANSCHEN

En total öppenhet från PR-byråernas sida kring varje enskild lobbyaktivitet är önskvärd. För lite öppenhetskrav riskerar att begränsa rätten att fritt bilda opinion och ta politikerkontakter, något som skulle skada demokratin.PR-branschföreningen Precis, som organiserar större delen av branschen, har hamnat snett i utformningen av sitt etiska regelverk. Deras regler innehåller inga som helst krav på att PR-byråer öppet ska redovisa sina lobbyinguppdrag. Branschen måste ta tag i detta själv först, innan politikerna blir tvungna att ta lagstiftningen till hjälp för inte att tappa folkets förtroende och förhindra att ”soffa” partiet blir det störste parti i Sverige inom få år. Politikern måste säkra incitamentet till branschen om dem inte vil ha en utveckling emot ett demokrati som inte har med seg folket, men istället ett maktfokuserad demokrati som drivs av en minoritet och som är mycket sårbart och inte är hållbart och stabilt.

FOLKET

DOLD ELLER ÖPPENHET?

I dag kan företag och organisationer anlita tankesmedjor, PR- byrå, kommunikations experter som levererar deras budskap utan att ange vem som har betalat och därmed är den egentliga avsändaren. Den typen av påverkan eller lobbning med dolda uppdragsgivare kan vilseleda både opinioner, beslutstagare och politiker.Det är därför naturligt att riksdagen överväger åtgärder.Riksdagen måste på ett sätt demokratisera lobbningen genom att införa en uppförandekod för tankesmedjor, PR och kommunikationsbyrån/konsulter. Också dem måste måna om sina varumärken och integritet.Öppenhet skapar dialog och att tredjeparts intressen kan delta i samhällsdebatten och drive påverkan för sina synpunkt, och media spelar en otrolig viktigt roll här.

Stig-Arne Kristoffersen has experience as a Corporate exec with substantial corporate experience and background as both a geologist and civil engineer. In addition he has substantial experience in training and coaching young aspiring professionals and adults with need to integrate into society.Stig has worked as a principle geologist and PM for several oil and gas companies, including service companies. Stig has had responsibility for managing in-house and client geoscience projects of various types ranging from play level in pure exploration to development phase from inception to completion. He has undertaken geological evaluations and contributed to multi-discipline studies for leads, prospects and fields, including well planning and execution involving planning of entire exploration well programs. He has extensive experience in project works of various scales and types and used to liaising with clients to respond to any questions arising during a project.

Stig has focus on Knowledge Based processes and systems, contract drafting, asset negotiations. Stig-Arne has had focus on Spatial Business Analysis with focus on knowledge based E&P processes achieve business goals with use of predictive analysis.Stig is well versed in usage of industry software within geoscience, knowledge management, Business Analysis, Geospatial analysis etc. (SAS (Enterprise miner and Predictive Analytics), SAP, Microsoft, IBM/ Cognos (SPSS Modeler/ Statistics), ESRI ArcGIS (GIS Analytics etc), STATISTICA, and TIBCO (Spotfire)).

He has extensive experience within drilling operations, both in planning and execution phases including exploration well program planning based on risk/ reward.He has wide experience working in within multi-disciplinary project teams as part of evaluation, planning and execution teams within exploration and development.

He acts as coach for individuals as well as companies, utilizing various methods including LSP and LE systems.

He has had various roles in society, such as politics, volunteer work, public opinion etc.

www.valioso.rockshttps://se.linkedin.com/in/stigarnesak@ec-ba.com