tawassul/waseelah de bann ambiyà et awliyà ......tawassul/waseelah de bann ambiyà et...

49
TAWASSUL/WASEELAH DE BANN AMBIYÃ ET AWLIYÃ-ULLÃH auprès de BANN SAVANTS DE DIFFÉRENTES ECOLE DE PENSÉS Par ‘Abdul Mustwafâ Révisé par Shaykh Hâfiz Qâriy Mansoor RAZA ACADEMY Rivière Citrons - Pamplemousses

Upload: others

Post on 03-Feb-2021

11 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

  • TAWASSUL/WASEELAH

    DE BANN AMBIYÃ ET

    AWLIYÃ-ULLÃH

    auprès de

    BANN SAVANTS DE DIFFÉRENTES ECOLE DE PENSÉS

    Par ‘Abdul Mustwafâ

    Révisé par Shaykh Hâfiz Qâriy Mansoor

    RAZA ACADEMY Rivière Citrons - Pamplemousses

  • 2

    Introduction

    Par Shaykh Hâfiz Qâriy Mansoor

    Cher frères er sœurs ! Jordi enn parmi bann sujets de discussion et désaccord dans la communauté musulmane c’est la question de

    Waseelah. Ena ki pé donne Fatwâ Shirk et Bid’ah concernant Waseelah de bann Ambiyâ-é-Kirâm et de

    bann Awliyâ Ullâh. Dans ça édition-là, nous pé présente paroles et déclarations de bann ‘Ulamâ dans différentes écoles de pensé pou prouver ki Waseelah finn toujours

    existe dans différentes Maz’hab.

    Après ki ou finn étudier ça, ou pou surement arrive à la conclusion ki, Waseelah c’est enn conception ki pas inventer par bann savants venant de l’Inde et de

    Pakistan, mais bien au contraire, c’est enn principe de faire Du’â, accepté et enseigné par tous bann écoles de pensé dépi tous les temps dans quatre coins du monde.

    En même temps nous pou comprend l’égarement, fausseté et l’injustice de bann Wahhâbiy quand zott

    accuse bann Musulmans de SHIRK et Bid’ah.

    Nous espérer ki Allâh préserve nous Iymân à travers ça exposé-là. Nous faire Du’â ki Allâh guide nous vers le droit chemin, vers la vérité, et ki Li donne Tawfeeq

    pou accepter la vérité enn fois ki bann preuves solides finn vinn devant nous. Ameen !

    Inn Shâ Allâh ! Nous livre lors Waseelah pou paraitre

    très prochainement avex beaucoup plus de détails.

  • 3

    Enn parmi bann grand faveurs ki Allâh finn faire lors Ummah de Nabiyyé Kareem c’est que Li finn faire ça

    Ummah-là vinn « KHAYR UMMAH » (Meilleur Ummah).

    Allâh dire dans Qur’ân: [3:110]

    ْعُرْوِف َو تَْنَهْوَن َعِن الُْمْنَكِر َو ُكْنُتْم َخیَْر اُم ٍَة اُْخِرَجْت لِلن َاِس تَاُْمُرْوَن بِالْمَ ِ ١ؕتُْؤِمُنْوَن بِالل ٰ

    Zott même meilleur communauté ki finn paraitre parmi bann

    dimounes. Zott ordonne le bien et zott empêche le mal et zott

    croire en Allâh.

    En commentant ça verset-là, Hâfiz Ibn Katheer ؒ(dcd 774 Hijriy) écrire :

    َن َّهخْم َخي ْرخ اْْلخَممر خ تَ َعاََل َعْن َهذرهر اْْلخمَّةر اْلمخَحمَّدريَّةر ِبر ُيخِْبرAllâh pé informe concernant ce Ummah Muhammadiyah que

    zott meilleur de bann Ummah. Ref: Tafseer Ibn Katheer Vol 2 pg 93

    Quand bann peuples avant ti pé tombe dans l’égarement, Allâh ti pé envoye bann Nabiy pou guide bann-là vers le droit chemin. Mais après Nabiyyé Kareem , aucaine prophète pas pou vini. Alors Allâh faire encore faveur lors Ummah de Nabiyyé Kareem ki Li protège ça Ummah-là contre unir lors fausseté et l’égarement.

    Rasoulullâh dire:

  • 4

    َََل َضالَلٍَة. ٍد ع ةَ ُُمََمَ َ ََيَْمُع أَُمَ َ ال َوعَلَيُْكْم بِاْْلََماعَِة فَإَِنَ اّلَلَZott bizin suivre la congrégation, parce ki certainement Allâh

    pas laisse Ummah de Muhammad () unir lors l’égarement. Ref: Muswannaf Ibn Abee Shaybah 21/64 -HNo 37192

    Rasoulullâh dire:

    ْ َ تَعَاََل لَْن ََي ََلَ اهلُل عَلَيِْه َوَسلَََم، فَإَِنَ اّلَلَ ٍد َص ، َولُُزوِم ََجَاعَِة ُُمََمَ ِ َمَع عَلَيُْكْم بِتَقَْوى اّلَلََََل َضاَللَةٍ ٍد ع ََجَاعَةَ ُُمََمَ

    Zott bizin peur Allâh et reste attacher avec la congrégation

    de Ummah Muhammad . Cela parce ki Allâh pas pou laisse la

    congrégation de Muhammad unir lors l’égarement jamais. Ref: Al-Mustadrak HNo 8545

    NOTE : Imâm Hâkim (dcd 405 Hijriy) finn déclare ça Hadeeth-là « SWAHEEH » selon bann

    critères établis par Imâm Muslim et Hâfiz Zahabiy ؒ

    finn approuve li.

    Rasoulullâh dire:

    َََل ُهًدى ِِت إاَِلَ ع َ عََزَ َوَجَلَ لَْن ََيَْمَع أَُمَ فَعَلَيُْكْم بِاْْلََماعَِة فَإَِنَ اّلَلَZott bizin suivre la congrégation, parce ki certainement Allâh

    pas laisse Ummah de Muhammad unir excepté lors guidance. Ref: Musnad Ahmad HNo 21293

    Rasoulullâh dire:

    َََل َضاَللَةٍ ِِت ِمْن أَْن ََتْتَِمَع ع َ تَعَاََل قَْد أََجاَر أَُمَ إَِنَ اّلَلَCertainement Allâh finn protège mo Ummah contre unir lors

    l’égarement.

  • 5

    Ref : As-Sunnah (Ibn Abee ‘Ãswim) – 1/41

    NOTE : Le gurou de bann Wahhâbiy, Albâniy

    finn déclare ça Hadeeth-là « HASSAN ». Réfère à Silsilat-ul-Ahâdeeth As-Swaheehah Vol 3 pg 319.

    Rasoulullâh dire:

    ِِت َ اَل ََيَْمُع أَُمَ ُ عَلَيِْه َوَسلََمَ -إَِنَ اّلَلَ ََلَ اّلَلَ ٍد َص ةَ ُُمََمَ ِ مََع - أَْو قَاَل: أَُمَ َََل َضاَللٍَة، َويَُد اّلَلَ ع اْلََماعَةِ

    Certainement Allâh pas laisse mo Ummah – oubien Li finn

    dire : Ummah de Muhammad - unir lors l’égarement et le

    Soutien d’Allâh (li) avec la congrégation. Ref : Sunann Tirmiziy HNo 2167

    Al-Jâmi’-us-Swagheer HNo 1848

    NOTE : Le gurou de bann Wahhâbiy, Albâniy

    finn déclare ça Hadeeth-là « SWAHEEH ». Réfère à Swaheeh Al-Jâmi’ As-Swagheer pg 378.

    En commentant ça Hadeeth-là, Imâm Tirmiziy dire :

    ريخ اجلََماَعةر عرْنَد أَْهلر العرْلمر هخْم أَهْ لخ الفرْقهر َوالعرْلمر َواحلَدريثر َوتَ ْفسر Auprès de bann savants, signification du mot ‘Jamâ’ah’ c’est

    bann Faqeeh (juristes), bann ‘Ãlim (savants) et bann

    Muhaddith. Ref: Sunann Tirmiziy Vol 4 pg 466

    Rasoulullâh dire:

    َََل َضاَل ِِت اَل ََتْتَِمُع ع ِم إَِنَ أَُمَ ََ َعْ ْْ ِِ ا َوا تاَِلفًا فَعَلَيُْكْم بِالَََّ ْْ لٍَة، فَإََِا َرأَيْتُُم ا

  • 6

    Certainement mo Ummah pas pou unir lor l’égarement. Alors

    quand zott trouve divergence, zott bizin suivre la grande

    majorité. Ref : Sunann Ibn Mâjah HNo 3950

    As-Sunnah (Ibn Abee ‘Ãswim) – 1/41

    Musnad Ash-Shâmiyeen

    Al-Kunâ Wal-Asmâ

    Dans enn Riwâyah, éna ceci:

    َََل إِْحَدى َوَسبْعنَِي فِْرقَةً، َسبُْعوَن فِْرقَةً ِِف النََاِر َوَواِحَدٌة ِِف اْلَْنََِة، ُِ ع تَلََف الْيَُهو ْْ ا َ َََل اثْنَتنَْيِ َوَسبْعِنَي فِْرق تَلََف النَََصاَرى ع ْْ ةً، إِْحَدى َوَسبُْعوَن فِْرقَةً ِِف النََاِر َوَواِحَدٌة ِِف َوا

    نَتَاِن َوَسبْعُوَن فِْرقَةً ِِف النََاِر، اْلَْنََِة، َوََتْتَلُِف َََل ثاََلثٍَة َوَسبْعِنَي فِْرقَةً، اثْ ُة ع َُمَ ْْ َهِذِه اُم.َوَواِحَدٌة ِِف اْلَْنََِة. فَُقلْنَا: انْعَتُْهْم لَنَا، قَاَل: ال ََ َعْ ْْ ُِ ا َوا َََّ

    Bann juifs finn divisés en 71 sectes, là-dans 70 sectes dans

    l’enfer et 1 dans paradis. Bann chrétiens finn divisés en 72

    sectes, là-dans 71 sectes dans l’enfer et 1 dans paradis. Et ça

    Ummah-là pou divisés en 73 sectes, là-dans 72 sectes dans

    l’enfer et 1 dans paradis. Alors nous finn dire : « Décrire ça

    enn secte (Jannatiy) pou nous ! » Li finn réponn : « La grande

    majorité. » Ref : Al-Mu’jam-ul-Kabeer HNo 8051

    Majma’uz-Zawâid 6/350 – HNo 10436

    NOTE: Concernant ça Riwâyah-là, Imâm Al-

    Haythamiy ؒ(dcd 807 Hijriy) dire :

    ُّ، َوررَجالخهخ ثرَقاٌت. َرَواهخ الطَّبَ رَاِنرImâm Twabarâniy finn rapporte li et so bann narrateurs

    (zott) dignes de confiance.

  • 7

    Ref : Majma’uz-Zawâid Vol 6 pg 350

    Ainsi quand li pas possible pou la majorité de Ummah de Rasoulullâh tombe dans fausseté et l’égarement, li aussi pas possible pou bann-là faire Shirk. Cela parce ki :

    يٌمِا ِ ظ ِلَُّظلٌْمِعَّ ْركَّ ِالش ن َّSans doute, Shirk c’est enn grand injustice.

    Ref : Qur’ân – S 31 : V 13

    D’ailleurs dans enn Hadeeth, Rasoulullâh finn dire:

    اُف عَلَيُْكْم أَْن تَنَافََُّوا فِيهَا َْ َ اُف عَلَيُْكْم أَْن ُتْشِرُكوا بَعِْدي َولَِكْن أ َْ َ ِ مَا أ َواّلَلَSerment lors Allâh! Mo pas peur ki zott pou faire Shirk après

    moi, mais mo peur ki zott pou la guerre entre zott acause

    bann z'affaires mondaines. Ref: Swaheeh Al-Bukhâriy HNo 1258/6102

    NOTE: Ça Riwâyah-là trouve avec variations

    dans Swaheeh Muslim, Musnad Ahmad, Al-Mu’jam Al-

    Kabeer, As-Sunann Al-Kubrâ, Swaheeh Ibn Hibbân.

    Sayyidunâ Shaddâd ibn Awss raconter ki li finn trouve Rasoulullâh dans enn état chagrinant. Alors li finn demande Li la raison.

    ِِت ِمْن بَعِْدي»قَاَل: َََل أَُمَ ُفُه ع ِفيََةٌ »ُقلُْت: َومَا ُهَو؟ قَالَ: « أَمٌْر أَََتََوَ َْ ْرُك َوَشهَْوٌة « الَشِتَُك ِمْن بَعِْدَك؟ قَاَل: ِ أَُتْشِرُك أَُمَ ُْم اَل »قَاَل: ُقلُْت: يَا َرُسوَل اّلَلَ ُِ، أَمَا إَِّنَ ا يَا َشَدَ

    ُقلُْت: يَا « قََمًرا َواَل َوثَنًا َواَل َحَجًرا َولَِكْن يَُراُءوَن النََاَس بِأَعَْماِِلِمْ يَعْبُُدوَن ََشًَّْا َواَل

  • 8

    يَاُء ِشْرٌك ُهوَ؟ قَاَل: ، الَرِ ِ هَْوُة اْلَِْفيََُة؟ قَاَل: « نَعَمْ »َرُسوَل اّلَلَ يُْصبُِح »ُقلُْت: فََما الَشَنْيَا فَيُْفِطُر أََحُدُكْم َصاِئًما فَتَعِْرُض لَُه َشهَْوٌة ِمْن «َشهََواِت الَدُ

    Li finn réponn « Mo peur ene kitchose concernant mo

    Ummah après moi. » Sayyidunâ Shaddâd ibn Awss finn

    demander: « Ki kitchose ça ? » Li finn réponne: « Shirk et

    désir caché. » Sayyidunâ Shaddâd ibn Awss finn dire: « Yâ

    Rasoulallâh ! Eski ou Ummah pou faire Shirk après ou?» Rasoulullâh finn répondre: «O Shaddâd! Attention, bann-là

    pas pou adore ni soleil ni la lune ni idole ni roche mais zott pou

    montrer lizié dimounes à travers zott bann actions".

    Sayyidunâ Shaddâd ibn Awss finn demander: «Yâ

    Rasoulallâh ! Eski ‘Riyâ (faire bann actions pou montrer lizié dimoune) c’est Shirk?» Rasoulullâh finn dire: «Oui.».

    Sayyidunâ Shaddâd ibn Awss finn demander: «C’est quoi le

    désir caché?» Li finn répondre: «Enn personne parmi zott

    garde Rozâ le matin, et quand li gagne enn de bann désirs

    mondaines alors li casse Rozâ". Ref: Al-Mustadrak HNo 8021

    NOTE :

    Ça Riwâyah-là trouve avec variation dans Sunann Ibn Mâjah, Al Mu’jam Al-Kabeer, Musnad Ahmad, Shu’ab-ul-Iymân, Hilyat-ul-Awliyâ, etc.

    Concernant ça Hadeeth-là, Imâm Hâkim (dcd 405 Hijriy) dire :

    ْسنَادر يحخ اْْلر َهَذا َحدريٌث َصحرLe Sanad de ça Hadeeth-là (li) authentique.

    Ref: Al-Mustadrak 4/366

  • 9

    Ici li bon nous éclairci le point ki dans ça Hadeeth-là, Rasoulullâh finn dire ki «Riyâ» aussi c’est Shirk. Cela parce ki nous bizin faire tous bann bon actions pou faire Allâh plaisir, non plus pou montré lizié dimounes. Mais Riyâ c’est Shirk Asghar (Shirk mineur).

    ََلَ اهلُل عَلَيِْه َوَسلَََم: َْصغَُر " قَاَل َرُسوُل اهلِل َص ْْ ْرُك ا اُف عَلَيُْكُم الَشِ َْ َ َوَف مَا أ ْْ َ إَِنَ أْرُك يَاُء، يَُقوُل اهلُل عََزَ َوَجَلَ َِلُْم يَْوَم قَالُوا: َومَا الَشِ َْصغَُر يَا َرُسوَل اهلِل؟ قَاَل: " الَرِ ْْ ا

    ُروا َُ ْ نْيَا فَان نْتُْم ُتَراُءوَن ِِف الَدُ الْقِيَامَِة: إََِا ُجِزَي النََاُس بِأَعَْماِِلِْم: اََْهبُوا إََِل الََِذيَن ُك ً َهْل ََتُِدوَن ِعنَْدُهْم َجَزاء

    Rasoulullâh finn dire : « Certainement kitchose ki mo plus

    peur lors zott c’est Shirk Asghar. »

    Bann Swahâbah finn demander : « C’est quoi Shirk Asghar, Yâ

    RasoulAllâh »

    Li finn réponn : « Riyâ. Quand bann dimounes pou être

    recompensés jour Qiyâmat, Allâh pou dire (à bann ki finn faire

    Riyâ) : ‘Alle cott bann ki zott ti pé faire ‘ibaadat pou montrer

    bann-là, guetter si zott gagne récompense cott bann-là !’ » Ref: Musnad Ahmad HNo 23630

    Li bon garde en tête que Shirk Asghar pas tire enn musulman en dehors Islâm. Celui ki commettre Shirk Asghar, li pas vinn Kâfir/Mushrik mais li reste musalman.

    Le Wahhâbiy, Shabbir Chowtee écrire :

    Entre Shirk Akbar et Shirk Asghar ena trois differences

    principales :

  • 10

    Shirk Akbar gate tous nous bans actions. Quant-a Shirk

    Asghar, li gate seulement action dans lequel nous finn

    commettre sa Shirk la.

    Shirk Akbar tire nous en dehors l’Islaam. Quant-a Shirk

    Asghar, li pas tire nous en dehors l’Islaam.

    Celui ki mort lors Shirk Akbar, li pour reste dans l’enfer

    éternellement. Quant-a celui qui mort lors Shirk Asghar, li

    pas pou rentre dans l’enfer pou l’eternité. Ref: Aqueedah dans Allaah –Vol 2 - pg 48

    Ainsi Ummah de Rasoullâh éna possibilité tombe dans Shirk Asghar MAIS NON-PLUS SHIRK AKBAR. C’est acause de ça que la majorité de bann Jannatiy pou composé de Ummah de Rasoulullâh . Dans enn Hadeeth, éna ceci:

    ََلَ اهلُل عَلَيِْه َوَسلَََم: ِ َص ِِت مِنْهَا »فَقَاَل َرُسوُل اّلَلَ أَْهُل اْلَْنََِة ِعْشُروَن َوِمائَُة َصَفٍ أَُمَا «ََثَانُوَن َصَفً

    Rasoulullâh dire : « Bann gens du paradis (Jannatiy) pou en

    120 Swaff. Là-dans 80 Swaff pou ceux de mo Ummah. » Ref : Az-Zuhd (Ibn-ul-Mubârak)

    Musnad Ibn Abee Shaybah HNo 380

    Muswannaf Ibn Abee Shaybah HNo 31712

    Musnad Ahmad HNo 4328

    Musnad Bazzâr HNo 1999

    Musnad Abee Ya’lâ 5358

    Al-Mustadrak HNo 273

    NOTE :

  • 11

    Imâm Hâkim finn déclare ça Hadeeth-là authentique selon bann critères établis par Imâm

    Muslim et Hâfiz Zahabiy finn approuve li.

    Le gurou de bann Wahhâbiy, Albâniy finn déclare ça

    Hadeeth-là « SWAHEEH ». Réfère à Swaheeh Al-Jâmi’ As-Swagheer pg 496.

    Par contre selon bann Wahhâbiy, la majorité de

    Ummah Muhammadiyah finn tombe dans Shirk

    Akbar. (معاذ هللا)

    Enn Wahhâbiy de L’Arabie Saoudite finn même écrire:

    املسلمون كثريون يف العدد لكنهم قليلون يف احلقيقةEn nombre, éna beaucoup musulmans mais en réalité zott bien

    peu. Ref: Deen-ul-Haqq pg 45

    Nous (nous) dire : Si céki Wahhâbiy pé dire (li) vraie alors comment li

    possible ki prend dépi Sayyidunâ Ãdam jusqu’à

    Sayyidunâ Iyssâ , tous bann musulmans ki finn

    éna (zott) forme seulement 40 Swaff dans Jannah

    et seule Ummah de Rasoulullâh forme 80

    Swaff ??? Ainsi, la majorité de Ummah de

    Rasoulullâh (zott) lors la vérité et la guidance.

    C’est certainement, Wahhâbiy ki lors fausseté et

    dans l’égarement!

    MASS’ALAH TAWASSUL/WASEELAH De nos jours, beaucoup questions pé lever concernant servi Waseelah de bann Ambiyâ et Awliyâ-Ullâh.

  • 12

    Auprès nous, Ahl-us-Sunnah Wal Jamâ’ah ceci li

    « JÃ’IZ » (permissible) et « MUSTAHAB » (désirable). Par contre, bann Wahhâbiy pas d’accord avec Tawassul/Waseelah de bann Ambiyâ et Awliyâ-Ullâh.

    Céki étonnant c’est que bann Wahhâbiy pas encore sure ki « Hukm » zott pou applique lors servi Waseelah de bann Ambiyâ et Awliyâ-Ullâh. Cela parce que :

    1. Certains Wahhâbiy dire ki c’est « HARÃM ».

    Zakir Naik dire:

    The Qur’ân says in no less than 25 places that Waseelah and

    Shafâ’at is harâm Ref : www.youtube.com/watch?v=n6dIDuN_EFk

    NOTE: Cela (li) totalement faux. Quand bann ‘Ulamâ Ahl-us-Sunnah Wal Jamâ’ah finn demande Zakir

    Naik pou présente au moins enn verset Qur’ân ki prouve servi Waseelah de bann Ambiyâ et Awliyâ-Ullâh

    c’est Harâm, li pas finn reussi réponn. Regardez www.youtube.com/watch?v=oO_l9u_a0No

    2. Certains Wahhâbiy dire ki c’est « SHIRK ».

    Enn savant Wahhâbiy de L’Arabie Saoudite

    écrire :

    يتوسطون به عند هللا، فهؤالء مشركون ابهللBann ki considère Nabiyyé Kareem comme intermédiaire

    (Waseelah) vis-à-vis Allâh, alors zott pé mettre associer avec

    Allâh. Ref: Deen-ul-Haqq pg 66

    http://www.youtube.com/watch?v=n6dIDuN_EFkhttp://www.youtube.com/watch?v=oO_l9u_a0No

  • 13

    3. Certains Wahhâbiy dire ki c’est « BID’AH » et « ENN MOYEN VERS SHIRK ».

    L’ancien Mufti-é-A’zwam de L’Arabie Saoudite,

    Ibn Baaz dire :

    وأما قول القائل: )أسأل هللا حبق أوليائه أو جباه أوليائه أو جباه النيب( فهذا ليس من الشرك ولكنه بدعة عند مجهور أهل العلم ومن وسائل الشرك

    En céki concerne la parole : « Mo pé demande Allâh par

    intermédiaire So bann Awliyâ oubien par intermédiaire dignité

    de So bann Awliyâ oubien par intermédiaire dignité de

    Nabiy », alors cela c’est pas Shirk mais c’est Bid’ah auprès la

    majorité de bann savants et c’est parmi bann moyens vers

    Shirk. Ref: Majmou’ Fatâwâ Vol 3 pg 322

    Selon Ibn Baaz, demande Du’â par Waseelah de

    Nabiyyé Kareem et bann Awliyâ-Ullâh c’est

    Bid’ah et enn moyen vers shirk auprès la majorité de

    bann savants … Ça même c’est enn grand mensonge … Inn Shâ Allâh, nous pou présente ou bann

    preuves solides pou prouve le contraire de céki Ibn

    Baaz pé oulé faire croire et YOU BE THE JUDGE !

    Mo demande moi : Quand Wahhâbiy pou arrête cause

    menti ???

    RÉPONSES DE AHL-US-SUNNAH

    WAL JAMÃ’AH Servi Waseelah de bann Ambiyâ et Awliyâ-Ullâh jamais

    ti Harâm, Bid’ah oubien Shirk. Ena plusieurs

  • 14

    versets Qur’ân et Hadeeth authentiques ki prouve so permissibilité. En sus de ça, finn éna l’unanimité du Ummah de Nabiyyé Kareem lors ça sujet-là. C’est seulement enn simple minorité, bann Wahhâbiy, ki finn oppose cela.

    Voici en bref, céki bann savants de différents Mazhabs et écoles de pensé finn dire lors ça sujet-là :

    1. TAWASSUL AUPRÈS BANN SAVANTS HANAFIY.

    Imâm Abou Bakr Hanafiy (dcd 380 Hijriy) dire :

    َّللَّر أستعني َوَعلري هر أتوكل وَعلى نبيه أخَصل ري َوبره أتوسلَوابر Mo demande aide avec Allâh, et mo place confiance en Li. Mo

    envoye Durood lors So Nabiy et mo demande par (Nabiy) so

    intermédiaire. Ref: At-Ta’arruf li Mazhab Ahl-it-Tasawwuf pg 5

    Imâm Abou Muhammad Muhayyuddeen Hanafiy (dcd 775 Hijriy) écrire:

    وأسأل هللا اْلَعظريم جباه َرسخول هللا صلى هللا َعَلْيهر َوسلمEt mo demande Allâh, Le Grand par intermédiaire dignité de

    Rasoulullâh Ref: Al-Jawâhir-ul-Mudwiyyah Vol 2 pg 543

    Imâm Badruddeen ‘Ayniy ؒ(dcd 855 Hijriy) écrire:

    لنَّيبر ر خري اْْلَََنم َوآله َوَصحبه اْلكررَام َعانَة على االختتام متوسال ابر نسأله اْْلر

  • 15

    Nous demande Li (Allâh) aide pou terminer par intermédiaire

    de Nabiyyé Kareem , de So descendants et de So bann

    compagnons nobles. Ref: ‘Umdat-ul-Qâriy Vol 1 pg 33

    Imâm Ibn Al-Hamâm Hanafiy ؒ (dcd 861 Hijriy) écrire:

    َْضَرةر نَبري رهر َعَلْيهر الصَّاَلةخ َوالسَّاَلمخ الا إََل اَّللَّر حبر َوَيْسَألخ اَّللََّ تَ َعاََل َحاَجَتهخ مختَ َوس رEt li demande so nécéssité avec Allâh par intermédiaire de So

    Nabiy . Ref: Sharh Fath-ul-Qadeer Vol 3 pg 169

    Imâm Jamâluddeen Hanafiy ؒ (dcd 874 Hijriy) écrire :

    نسأل هللا تعاَل حسن اخلامتة مبحمد وآله.Nous demande Allâh pou mort avec Iymân par intermédiaire

    Muhammad et So descendants. Ref: An-Nujoum-uz-Zâhirah Vol 11 pg 82

    Imâm Swâlihiy Shâmiy ؒ(dcd 942 Hijriy) finn ouvert enn chapitre comme suit :

    بعد -صلى هللا عليه وسلم -الباب اخلامس يف ذكر من توسل به موته

    Chapitre 5: Concernant bann ki finn

    demande Du’â par Waseelah de

    Rasoulullâh après so wafaat

  • 16

    Dans ça chapitre-là li finn mentionne plusieurs Riwaayât ki prouve demande Du’â par Waseelah de Nabiyyé Kareem . A la fin, li écrire :

    أن -صلى هللا عليه وسلم -ال لهم إَن نسألك، ونتوجه إليك بنبيك حممد حتسن عاقبتنا يف اْلمور كل ها، وأن جتريَن من خزي الد نيا وعذاب اآلخرة

    O Allâh, nous pé demande avec Toi et nous pé tourne vers Toi

    par intermédiaire de To Nabiy Muhammad , pou To accorde

    nous succés dans tous bann affaires et To sauve nous contre

    humiliation mondaines et punition de l’au-delà. Ref : Subul-ul-Hudâ War Rashâd Vol 12 pg 407,408

    Imâm Shurumbulâliy ؒ(dcd 1069 Hijriy) écrire :

    وسلم عليه هللا صلى حممد سيدَن جباه والعافية العفو فضله من هللا نسأل Nous demande Allâh, par So faveur, le pardon et bien-être

    par intermédiaire dignité de nous chef Muhammad . Ref: Marâqil Falâh pg 206

    Imâm Haswkafiy Hanafiy ؒ(dcd 1088 Hijriy) dire:

    َاهر الرَّسخولر فَ َنْسَألخ اَّللََّ تَ َعاََل الت َّْوفريَق َواْلَقبخوَل، جبرNous demande Allâh ‘Tawfeeq’ et ‘Qaboul’ par intermédiaire

    dignité de Rasoul . Ref: Ad-Durr-ul-Mukhtâr pg 16

    2. TAWASSUL AUPRÈS BANN SAVANTS MÃLIKIY.

    Qâdwiy ‘Iyâdw Mâlikiy ؒ(dcd 544 Hijriy) écrire:

  • 17

    قال اي أاب عبد هللا أستقبل القبلة وأدعو أم أستقبل رسول هللا صلى هللا عليه فقال ومل تصرف وجهك عنه وهو وسيلتك ووسيلة أبيك آدم عيه وسلم ؟

    بل استقبله واستشفع به فيشفعه هللا قال هللا تعاَل يوم القيامة السالم إَل هللا تعاَل )ولو أهنم إذ ظلموا أنفسهم( اآلية

    Le caliph Abu Ja’far Al-Manswour finn demande avec Imâm

    Mâlik : “Eski mo bizin tourne dans direction Qiblah (Ka’bah)

    et demande Du’â ou-bien mo tourne dans direction Rasoulullâh

    ? » Imâm Mâlik finn réponn: « Kifer to pou detourne toi de Li

    quand Li to intermédiaire, ainsi que intermédiaire de to

    papa, Adam () vis-à-vis Allâh jour Qiyâmat ? Alors tourne

    vers Li et demande Li Shafâ’ah, et Allâh pou accorde toi

    li. Allâh dire: ‘(O Bien-aimé) et si arrivé, bann-la faire du tort lors zott même, bann-la bizin vinn cott Toi, ensuite zott demande

    pardon avec Allâh, et faudrais ki Le Messager aussi intercède

    pou bann-la, alors certainement bann-la pou trouve Allâh accepté

    beaucoup repentir (tawbah), (Li) Misericordieux’.

    Ref: Ash-Shifâ - Deuxième partie - pg 596

    Wafâ-ul-Wafâ – Quatrième Partie – pg 1376

    NOTE : Imâm Shahâbuddeen Al-Khufâjiy ؒ

    (dcd 1069 Hijriy) dire ki Qâdwiy Iyâdw ؒ finn

    rapporte ça évènement-là par enn chaine de narration

    « SWAHEEH ». Réfère à Naseem-ur-Riyâdw Vol 3 pg 398

    Imâm Ibn-ul-Hâjj ؒ(dcd 737 Hijriy) écrire :

    لنَّيبر ر لت ََّوسُّلر إََل اَّللَّر تَ َعاََل ابر ، إْذ هخَو اْلعخْمَدةخ -َصلَّى اَّللَّخ َعَلْيهر َوَسلََّم -يَ ْبَدأخ ابر، َواْْلَْصلخ يفر َهَذا كخل رهر، َواْلمخَشرَّ َصلَّى اَّللَّخ َعَلْيهر -عخ لَهخ فَ يَ تَ َوسَّلخ برهر يفر الت ََّوسُّلر

  • 18

    َْن تَبرَعهخ ِبررْحَساٍن إََل يَ ْومر الد رينر، َوَقْد َرَوى اْلبخَخارريُّ َعْن أََنٍس -َوَسلََّم -َومبرَي اَّللَّخ َعْنهخ َي اَّللَّخ َعْنهخ -)َأنَّ عخَمَر ْبَن اخلَْطَّابر -َرضر طخ -َرضر وا َكاَن إَذا قخحر

    ْلَعبَّاسر فَ َقاَل: اللَّهخمَّ إَنَّ كخنَّا نَ تَ َوسَّلخ إلَْيك برَنبري رك َصلَّى اَّللَّخ َعَلْيهر -اْسَتْسَقى ابر فَ َتْسقريَنا َوإرَنَّ نَ تَ َوسَّلخ إلَْيك برَعم ر نَبري رك فَاْسقرَنا فَ يخْسَقْوَن( انْ تَ َهى. -َوَسلََّم

    َْهلر ترْلَك هر َوَمْغفرَرةر ُثخَّ يَ تَ َوسَّلخ ِبر ن ْهخْم يفر َقَضاءر َحَوائرجر لصَّاحلررنَي مر اْلَمَقابررر أَْعِنر ابرَقَارربرهر َوْلرَْهلر ترْلَك اْلَمَقابررر هر َولرَوالردريهر َولرَمَشاُيررهر َوْلر ذخنخوبرهر، ُثخَّ َيْدعخو لرنَ ْفسر

    َْحَيائرهرْم َوذخر ريَّتر َْمَواتر اْلمخْسلرمرنَي َوْلر هرْم إََل يَ ْومر الد رينر َولرَمْن َغاَب َعْنهخ مرْن َوْلرلدَُّعاءر عرْنَدهخْم َويخْكثررخ الت ََّوسَُّل ِبررْم إََل اَّللَّر تَ َعاََل؛ إْخَوانرهر َوََيَْأرخ إََل اَّللَّر تَ َعاََل ابر

    َنَّهخ سخْبَحانَهخ َوتَ َعاََل اْجتَ َباهخْم َوَشرَّفَ هخْم وََكرََّمهخْم َفَكَما نْ َيا َففري ْلر نَ َفَع ِبررْم يفر الدُّطَةخ ْم َويَ تَ َوسَّلخ ِبررْم، فَإرن َّهخْم اْلَواسر ، َفَمْن أَرَاَد َحاَجةا فَ ْلَيْذَهْب إلَْيهر َرةر َأْكثَ رخ اآْلخر

    ْعترَناءر، بَ نْيَ اَّللَّر تَ َعاََل َوَخْلقرهر، َوَقْد تَ َقرََّر يفر الشَّرْعر َوعخلرَم َما َّللرَّر تَ َعاََل ِبررْم مر ْن االرَوَذلرَك َكثررٌي َمْشهخوٌر، َوَما زَاَل النَّاسخ مرْن اْلعخَلَماءر، َواْْلََكابررر َكابرراا َعْن َكابرٍر ، َوَقْد ذََكَر سًّا َوَمْعًنا دخوَن بَ رََكَة َذلرَك حر َمْشررقاا َوَمْغررابا يَ تَ بَ رَّكخوَن برزراَيرَةر ق خبخوررهرْم َوَيَر

    َهخ اَّللَّخ -َمامخ أَبخو َعْبدر اَّللَّر ْبنخ الن ُّْعَمانر الشَّْيخخ اْْلر يفر كرَتابرهر اْلمخَسمَّى برَسفريَنةر -َرِحرْلترَجاءر يفر َكرَاَماتر الشَّْيخر َأِبر النََّجاءر يفر أَثْ َناءر َكاَلمرهر َعَلى َذلرَك َْهلر االر النََّجاءر ْلر

    ْعترَبارر َأنَّ زراَيَرَة ق خبخورر الصَّاحلررنَي حَمْبخوبٌَة َما َهَذا َلْفظخهخ: حَتَقََّق لرَذور ي اْلَبَصائررر، َواالرْعترَبارر، فَإرنَّ بَ رََكَة الصَّاحلررنَي َجارريٌَة بَ ْعَد ََمَاِتررْم َكَما َكاَنْت يفر َْجلر الت َّبَ رُّكر َمَع االر ْلر

    َوالتََّشفُّعخ ِبررْم َمْعمخوٌل برهر عرْنَد عخَلَمائرَنا َوالدَُّعاءخ عرْنَد ق خبخورر الصَّاحلررنَي، َحَياِتررمْ ْن أَئرمَّةر الد رينر اْلمخَحق رقرنَي مر

  • 19

    Li commence par présente Nabiyyé Kareem comme

    intermédiaire vis-à-vis Allâh parce ki Li (li) le meilleur en

    terme Waseelah, et c’est li-même la racine de tous, le celui ki

    finn décrété pou cela. Ainsi présente Li comme

    intermédiaire, ainsi que bann ki finn suivre Li jusqu'à jour

    jugement. Imâm Bukhâriy finn rapporter ki Sayyidunâ

    ‘Umar ti habituer demande la pluie par intermédiaire de

    Sayyidunâ ‘Abbâss , et li ti dire : ‘O Allâh, nous ti habituer

    demande Toi par intermédiaire de To Nabiy et To ti pé

    donne nous la pluie, et nous pé demande Toi par intermédiaire

    de chacha de To Nabiy , alors donne nous la pluie. Alors la

    pluie ti pé tomber.’

    Ensuite li servi Waseelah de bann habitants de ça bann Qabr-

    là, c.a.d bann pieux parmi bann-là, pou bann nécéssités

    accomplir et pou bénéficier pardon de bann péchés. Ensuite li

    demande Du’â pou li-même, ainsi que pou so parents, so bann

    Shaykhs, so bann proches, pou bann habitants de ça

    cimetière-là, pou bann musalmans morts et vivants, pou zott

    génération jusqu'à Qiyâmah, et pou so bann frères ki absents

    et li supplier Allâh en faisant Du’â près avec bann-là et li servi

    zott Waseelah en abondance.

    Cela parce ki Allâh finn choisir bann-là, Li finn accorde bann-

    là dignité, Li finn honore bann-là. Ainsi pareil couma Li

    accorde profit à travers bann-là dans Dunyâ, cela augmenter

    dans Ãkhirat. Celui ki éna enn nécéssité, ki li alle vers bann-là

    et li servi zott Waseelah parce ki bann-là (zott) bann

    intermédiaires entre Allâh et So créatures. Cela finn être

    prescrit par Sharee’ah et li connu ki quantité dignité zott éna

    auprès d’Allâh. C’est enn fait connu ki bann grand grand

  • 20

    savants de l’est et l’ouest finn cherche Barakah en faisant

    Ziyârat de Qabr (de bann Awliyâ-Ullâh) et zott finn trouve

    Barakah Hissiy et Ma’nawiy là-bas.

    Shaykh Abou ‘Abdillâh finn mentionne ceci dans so livre

    ‘Safeenat-un-Najâ’ :

    Cela (li) connu auprès bann gens de clairvoyance et dignité ki

    faire Ziyârat Qabr de bann pieux pou cherche Barakah et tire

    leçon c’est enn bonne chose. Cela parce ki Barakah de pieux

    (li) continuer après zott Wafât tout comme quand zott ti

    vivant. Faire Du’â cott Qabr de bann pieux et demande zott

    intercession c’est enn chose ki être pratiqué par nous bann

    ‘Ulamâ Muhaqqiqeen, parmi bann Imâms du Deen . Ref : Al-Madkhal Vol 1 pg 254,255

    Impé devant, Ibn-ul-Hâjj ؒ(dcd 737 Hijriy) dire:

    -َعَلْيهرْم أمْجَعرنَي َصَلَواتخ اَّللَّر َوَساَلمخهخ -َوأَمَّا َعظريمخ َجَنابر اْْلَنْبرَياءر، َوالرُّسخلر خ َعَلْيهر َقْصدخهخْم مرْن اْْلََماكرنر اْلَبعريَدةر، فَإرَذا َجاَء إلَْيهرْم فَ َيْأِتر إلَْيهرْم الزَّائررخ َويَ تَ َعنيَّْنكرَسارر، َواْلَمْسَكَنةر، َواْلَفْقرر، َواْلَفاَقةر، َواحْلَاَجةر، ، َواالر لذُّل ر ْف ابر فَ ْليَ تَّصر

    ضْ ْر قَ ْلَبهخ َوَخاطررَهخ إلَْيهرْم، َوإرََل مخَشاَهَدِتررْم برَعنْير قَ ْلبرهر اَل َواالر طررَارر، َواخْلخضخوعر َوُيخْضرَا هخَو أَْهلخهخ، َلْوَن َواَل يَ تَ َغي َّرخوَن، ُثخَّ ي خْثِنر َعَلى اَّللَّر تَ َعاََل مبر َن َّهخْم اَل يَ ب ْ برَعنْير َبَصررهر؛ ْلر

    ْم َويَ تَ َرضَّى َعْن َأْصَحاِبررْم، ُثخَّ يَ تَ َرحَّمخ َعَلى التَّابرعرنَي ََلخْم ِبررْحَساٍن ُثخَّ يخَصل ري َعلَ ْيهرإََل يَ ْومر الد رينر، ُثخَّ يَ تَ َوسَّلخ إََل اَّللَّر تَ َعاََل ِبررْم يفر َقَضاءر َمآرربرهر َوَمْغفرَرةر ذخنخوبرهر

    ْم َوي خَقو ري حخْسَن َوَيْسَتغريثخ ِبررْم َوَيْطلخبخ َحَوائرَجهخ مر َجابَةر بربَ رََكترهر ْْلر ن ْهخْم َوََيْزرمخ ابر، َوَجَرْت سخن َّتخهخ سخْبَحانَهخ َوتَ َعاََل يفر َقَضاءر ظَن رهر يفر َذلرَك فَإرن َّهخْم اَببخ اَّللَّر اْلَمْفتخوحر

  • 21

    لسَّاَلمر احْلََوائرجر َعَلى أَْيدريهرْم َوبرَسَببرهرْم َوَمْن َعَجَز َعْن اْلوخصخولر ْل ابر ْم فَ ْلي خْرسر إلَْيهرهر َوَمْغفرَرةر ذخنخوبرهر َوَسْْتر عخيخوبرهر إََل َغرْير َعَلْيهرْم َوذرْكرر َما َُيَْتاجخ إلَْيهر مرْن َحَوائرجر

    ِبررْم، َذلرَك، فَإرن َّهخْم السَّاَدةخ اْلكررَامخ، َواْلكررَامخ اَل يَ رخدُّوَن َمْن َسَأََلخْم َواَل َمْن تَ َوسَّلَ َواَل َمْن َقَصَدهخْم َواَل َمْن جَلََأ إلَْيهرمْ

    Le visiteur bizin alle dans bann places cott éna (Qabr) de bann

    Prophètes et Messagers, et li faire l’intention de ça bann

    places-là depuis loin. Quand li arrive là-bas, alors li agir avec

    humilité, comme enn pauvre, comme enn celui ki dans

    nécéssité, avec soumission. Li tourne so le-cœur et so pensé

    vers bann-là. Li observe bann-là avec lizié de so le-cœur et

    non-plus avec lizié lors la tête parceki bann-là zott pas

    décomposer et ni arrive quique changement avec bann-là.

    Ensuite li glorifier Allâh selon So dignité, ensuite Li envoye

    Duroud lors bann-là et li faire Du’â pou Allâh satisfait avec

    zott bann compagnons. Ensuite li demande Du’â pou Allâh

    verse So bénédiction lors bann ki suivre bann-là jusqu'à

    Qiyâmat. Ensuite li servi zott Waseelah vis-à-vis Allâh pou

    l’accomplissement de so bann nécéssité et pou gagne le pardon

    de so bann péchés. Li demande aide avec bann-là, et li

    demande so bann nécéssités avec bann-là avec certitude que

    par zott Barakah, so Du’â pou être exhaucés. C’est enn

    principe de Allâh ki Li faire bann nécéssités accomplir de zott

    mains oubien acause zott.

    Celui ki incapable arrive cott bann-là, ki li envoye so salaam

    vers bann-là et li mentionne so bann nécéssité, le pardon de so

    bann péchés, et cachiette so bann défauts, etc…Parce que

    c’est bann chefs ki zott si-tant généreux, ki zott pas refuse

  • 22

    bann ki demande zott, bann ki servi zott Waseelah, bann ki

    alle vers bann-là, et bann ki prend refuge avec bann-là.

    رريَن َصَلَواتخ اَّللَّر َعَلْيهر َوَساَلمخهخ َفكخلُّ َما ذخكرَر َوأَمَّا يفر زر اَيرَةر َسي ردر اْْلَوَّلرنَي، َواآْلخرَنَّهخ الشَّافرعخ اْلمخَشفَّعخ ، َواْلَمْسَكَنةر؛ ْلر ْنكرَسارر، َوالذُّل ر يَزريدخ َعَلْيهر َأْضَعاَفهخ أَْعِنر يفر االر

    اَل ُيَريبخ َمْن َقْصَدهخ َواَل َمْن نَ َزَل برَساَحترهر َواَل َمْن الَّذري اَل ت خَردُّ َشَفاَعتخهخ وَ قخْطبخ َدائرَرةر -َعَلْيهر الصَّاَلةخ َوالسَّاَلمخ -اْستَ َعاَن، أَْو اْستَ َغاَث برهر، إْذ أَنَّهخ

    ْد رََأى مرْن اْلَكَمالر َوَعرخوسخ اْلَمْمَلَكةر، قَاَل اَّللَّخ تَ َعاََل يفر كرَتابرهر اْلَعزريزر: }َلقَ [ قَاَل عخَلَماؤخََن َرِْحَةخ اَّللَّر تَ َعاََل َعَلْيهرْم رََأى 81آاَيتر َرب رهر اْلكخب َْرى{ ]النجم:

    ، فَإرَذا هخَو َعرخوسخ اْلَمْمَلَكةر َفَمْن تَ َوسََّل برهر، -َعَلْيهر الصَّاَلةخ َوالسَّاَلمخ -صخوَرتَهخ ْنهخ َفاَل ي خَردُّ َأْو اْستَ َغاَث برهر، َأْو طََلَب َحَوائرَجهخ مر

    En céki concerne faire Ziyârat (Qabr) du Chef de bann

    premiers et derniers (Rasoulullâh ), alors bizin augmente

    dans tous, c.a.d dans humilité et présente sois-même comme

    pauvre, parce ki li l’intercesseur et le celui ki so Shafâ’ah être

    accepté et pas rejetté. Celui ki alle vers Li , celui donne

    présence dans so Darbâr, celui ki demande aide avec Li , li

    pas retourne la main vide. Cela parce ki Li le Chef du cercle

    de perfection et le Dulhâ du Royaume (d’Allâh).

    Allâh dire dans Qur’ân : « Sans doute li finn trouve bann

    grand signes de so Seigneur » [53:18]

    Nous bann ‘Ulamâ finn dire : « Li finn trouve So Swourah. »

    Ainsi quand Li le Dulhâ du Royaume (d’Allâh), alors celui ki

    finn servi so Waseelah, oubien li finn demande aide avec Li ,

  • 23

    oubien li finn demande so bann nécéssités avec Li , alors li

    pas rejetté. Ref : Al-Madkhal Vol 1 pg 257,258

    3. TAWASSUL AUPRÈS DE BANN SAVANTS SHÃFI’IY.

    Imâm Nawawiy ؒ (dcd 676 Hijriy) écrire:

    هللا صلى هللا عليه وسلم ويتوسل به ُث يرجع إَل موقفه االول قبالة وجه رسول يف حق نفسه ويستشفع به إَل ربه سبحانه وتعاَل

    Ensuite (celui ki pé faire Ziyârat Qabr de Rasoulullâh ) li

    retourne vers la place cott li ti été avant, en face de visage

    de Nabiyyé Kareem , li présente (Rasoulullâh ) so

    intermédiaire et li cherche (Rasoulullâh ) so intercession

    vis-à-vis so Rabb. Ref: Al-Majmou’ Vol 8 pg 256

    Kitâb-ul-Iydwâh 454

    Al-Azkâr pg 247

    Imâm Subkiy ؒ (dcd 756 Hijriy) écrire:

    إَل ربه وجوازخ اعلم أنه ََيوزخ وَُيسنخ التوسلخ واالستغاثة والتشفع ابلنيب ذلك و حخسنهخ من اْلمور املعلومة لكل ذي دين، املعروف من فرعلر االنبياء

    رَير السلف الصاحلني والعلماء والعوام من املسلمني واملرسلني، وسرConné ki li permissible et li enn bon principe pou servi

    Waseelah de Nabiyyé Kareem , demande aide avec Li et

    demande Shafâ’ah avec Li vis-à-vis so Seigneur. So

    permissibilité et benefice c’est enn de bann choses connues

  • 24

    auprès de chaque dimounes dans Deen. Li reconnu comme être

    principe de bann Ambiyâ, Rusul, bann Salaf Swâliheen, ‘Ulamâ

    et le publique musulman. Ref: Shifâ-us-Siqâm pg 357

    Concernant Imâm Subkiy ؒ, Imâm Jalâluddeen

    Suyoutwiy ؒ(dcd 911 Hijriy) écrire :

    اللغوي النحوي املتكلم اْلصويل املفسر احلافظ احملدث الفقيه اْلمام :السبكي بن متام بن علي بن الكايف عبد بن علي احلسن أبو الدين تقي اجملتهد اْلديب بن علي نب عثمان بن عمر بن ُيىي بن حامد بن متام بن موسى بن يوسف العصر إمام اْلسالم شيخ سليم بن سوار بن مسوار

    As-Subkiy : L’Imâm, le juriste, le Muhaddith, le Hâfiz, le

    Mufassir, l’Uswouliy, le Mutakallim, le grammairien, le

    linguiste, l’écrivain, le Mujtahid Taqiyyuddeen Abul Hassan

    ‘Aliy ibn ‘Abdil Kâfiy … Shaykh-ul-Islâm et l’Imâm de (so)

    l’époque. Ref : Twabaqât-ul-Huffâz pg 525,526

    Imâm Bukhâriy finn ouvert enn chapitre comme suit :

    ب لضُّعافااء اْست اعاانا مان َبا اِلاْرب يف واالصَّاِل يا َب Chapitre : Celui ki finn demande aide avec

    bann faibles et pieux pendant bataille.

    Ref: Swaheeh-ul-Bukhâriy 4/36

    Comme explication, Hâfiz Ibn Hajar ‘Asqalâniy ؒ(dcd 852 Hijriy) écrire :

    لضَُّعَفاءر اْستَ َعانَ َمنر اَببخ قَ ْولخهخ ) ودعائهم بِبكتهم َأي (احْلَْرب يفر َوالصَّاحلررنيَ ابر

  • 25

    So parole [Chapitre : Celui ki finn demande aide avec bann

    faibles et pieux pendant bataille] c'est-à-dire par zott Barakah

    et Du’â. Ref: Fat’h-ul-Bâriy Vol 6 pg 88

    Imâm Jalâluddeen Suyoutwiy ؒ (dcd 911 Hijriy) écrire :

    عة!! جباه حممد أسال هللا تعاَل أن يقبضنا إَل رِحته قبل وقوع فتنة املائة التاس وصحبه أمجعني -صلى هللا عليه وسلم-

    Mo demande Allâh pou enlève nous vers so Rahmah avant

    l’arrivée du dissension de 9ème siècle par intermédiaire dignité

    de Muhammad et so bann compagnons. Ref : Târeekh-ul-Khulafâ pg 414

    Imâm Samhoudiy ؒ(dcd 911 Hijriy) dire :

    وقد يكون التوسل به صلى هللا تعاَل عليه وسلم بطلب ذلك اْلمر منه، مبعًن أنه صلى هللا تعاَل عليه وسلم قادر على التسبب فيه بسؤاله وشفاعته إَل ربه فيعود إَل طلب دعائه وإن اختلفت العبارة. ومنه قول القائل له: أسألك

    وال يقصد به إال كونه صلى هللا تعاَل عليه وسلم مرافقتك يف اجلنة احلديث، سببا وشافعا.

    Et enn forme de Tawassul c’est demande la chose directement

    avec Li , avec l’intention ki Li capave crée enn moyen de ça

    à travers so Du’â et Shafâ’ah vis-à-vis So Rabb, alors Celui-ci

    accorde so demande, même si éna différence dans bann mots.

    Basant lors là-même, le Swahâbiy ti dire avec Rasoulullâh

    ‘Mo pé demande ou, ou compagnie dans paradis’. L’intention de

  • 26

    cela ti uniquement ki Rasoulullâh (li) enn moyen et

    intercesseur. Ref: Wafâ-ul-Wafâ Vol 4 pg 195,196

    Nous gagne presque même explication dans : Shifâ-us-Siqâm pg 382 de Imâm Subkiy ؒ(dcd

    756 Hijriy).

    Tuhfat-uz-Zuwwâr pg 58 de l’éminent Mufti de

    Makkah, Ibn Hajar Al-Haytamiy ؒ (dcd 973

    Hijriy).

    Imâm Ahmad ibn Muhammad Al-Qustwalâniy ؒ (dcd 923 Hijriy) écrire:

    وينبغي للزائر له صلي هللا عليه وسلم ان يكثر من الدعاء والتضرع واالستغاثةبه صلي هللا عليه وسلم، فجدير مبن استشفع به ان يشفعه والتشفع والتوسل

    اَّلل فيهLi recommander à celui ki pé faire Ziyârat de Rasoulullâh

    pou li faire Du’â, supplication, demande aide, demande

    Shafâ’ah et servi (Rasoulullâh ) so Waseelah en abondance.

    Celui ki cherche (Rasoulullâh ) so intercession, Allâh pou

    accepter ça de li. Ref: Al-Mawâhib-ul-Laduniyyah Vol 4 pg 593

    Imâm Ramliy ؒ (dcd 957 Hijriy) dire :

    ْسترَغاثَةَ َأنَّ ْْلَْنبرَياءر االر َولرلرُّسخلر َجائرَزةٌ حلررنيَ َوالصَّا َواْلعخَلَماءر َواْْلَْولرَياءر َواْلمخْرَسلرنيَ ابرَنَّ َمْوِتررْم؛ بَ ْعدَ إَغاثَةٌ َوالصَّاحلررنيَ َواْْلَْولرَياءر َواْْلَْنبرَياءر َزةَ ْلر وََكرَاَماتر اْْلَْنبرَياءر مخْعجرَْوِتررمْ تَ ن َْقطرعخ اَل اْْلَْولرَياءر َن َّهخمْ اْْلَْنبرَياءخ أَمَّا. مبر َوَُيخجُّونَ يخَصلُّونَ هرمْ ق خبخورر يفر َأْحَياءٌ َفِلر

  • 27

    َغاثَةخ َوَتكخونخ اْْلَْخَبارخ برهر َوَرَدتْ َكَما ن ْهخمْ اْْلر َزةا مر َأْحَياءٌ أَْيضاا َوالشَُّهَداءخ . ََلخمْ مخْعجرَهاراا نَ َهاراا شخوهردخوا أَْهلَ فَإرنَّ ََلخمْ َكرَاَمةٌ َفهريَ اْْلَْولرَياءخ َوأَمَّا .اْلكخفَّارَ ي خَقاترلخونَ جر

    اَّللَّخ َيخْرريَها لرْلَعاَدةر َخاررَقةٌ أخمخورٌ َقْصدٍ َوبرَغرْير برَقْصدٍ اْْلَْولرَياءر مرنْ يَ َقعخ أَنَّهخ َعَلى احلَْق ر برَسَببرهرمْ تَ َعاََل

    Demande aide avec bann Nabiy, Rasoul, Awliyâ, ‘Ulamâ et

    pieux (li) permissible après zott wafaat. Cela parce ki

    Mu’jizah de bann Nabiy et Karâmat de bann Awliyâ-Ullâh

    (zott) pas interrompu par zott wafaat. En céki concerne bann

    Nabiy, alors bann-là vivant dans zott Qabr, zott faire Namâz

    et zott accomplir Hajj couma finn paraitre dans bann Riwâyah.

    Alors l’aide de bann-là c’est zott Mu’jizah. Et bann Shuhadâ

    aussi (zott) vivants. Finn trouve zott combattre bann Kuffâr

    pendant la journée en public.

    En céki concerne bann Awliyâ-Ullâh, alors c’est zott Karâmat.

    Bann ki lors la vérité conner ki cela arriver par (zott)

    l’intention oubien sans (zott) l’intention, bann choses

    inhabituelles ki Allâh faire arriver acause bann-là. Ref: Fatâwâ Ramliy

    4. TAWASSUL AUPRÈS DE BANN SAVANTS HAMBALIY.

    Imâm Mizziy ؒ (dcd 742 Hijriy) écrire :

    حبديثه، ىستسقَ يخ رجل هذا: فقال لحنب بن أِحد عند سليم بن صفوان ذكر بذكره السماء من طرقال لنزر ويَ

  • 28

    Finn faire mention de Swafwân ibn Sulaym auprès de Imâm

    Ahmad ibn Hambal , alors celui-ci finn dire: Li enn

    personne ki Du’â pou la pluie être fait par so Hadeeth, et la

    pluie tomber quand faire mention de li. Ref: Tahzeeb-ul-Kamâl Vol 13 pg 186

    Le Shaykh-ul-Islâm de bann Wahhâbiy, Ibn Taymiyyah écrire:

    َبلٍ ْبنر َأِْحَدَ َعنْ َونخقرلَ لنَّيبر ر الت ََّوسُّلخ املروذي َمْنَسكر يفر َحن ْ َعَلْيهر اَّللَّخ َصلَّى ابر الدَُّعاءر يفر َوَسلَّمَ

    Finn être rapporté de Imâm Ahmad ibn Hambal dans

    ‘Mansak Al-Marrouziy’ à propos servi Waseelah de Nabiyyé

    Kareem dans Du’â. Ref: Majmou Fatâwâ Vol 1 pg 264

    Dans enn deuxième livre, Ibn Taymiyyah écrire:

    متوسال جتكحا هللا سل …قال أنه أِحد عن نقله الذي املروزي منسك ويف .وجل عز هللا من تقض وسل م عليه هللا صلى بنبيه إليه

    Dans Mansak Al-Marrouziy ki finn être rapporté de Imâm

    Ahmad ibn Hambal , éna ki celui-ci finn dire: “Demande

    l’accomplissement de to nécéssité avec Allâh par

    intermédiaire de So Nabiy .” Ref: Ar-Radd ‘alal Ikhnâ’iy

    Le gurou de bann Wahhâbiy, Albâniy écrire:

    وأجاز فقط، وحده وسلم عليه هللا صلى ابلرسول التوسل أِحد اْلمام فأجاز والصاحلني اْلنبياء من وبغريه به التوسل الشوكاِن كاْلمام غريه

  • 29

    Imâm Ahmad ibn Hambal finn permettre servi Waseelah de

    Rasoulullâh seulement, et bann les autres tel que ‘Imâm’

    Shawkâniy finn permettre servi Waseelah de Rasoulullâh , et

    de bann les autres parmi bann Ambiyâ et pieux. Ref: At-Tawassul Anwâ’uhu wa Ahkâmuhu pg 42

    NOTE IMPORTANT: Albâniy finn dire moitié vraie, moitié faux … Cela

    parce ki li finn d’accord ki auprès de Imâm Ahmad

    ibn Hambal , gagne droit servi Waseelah de

    Rasoulullâh dans Du’â …Mais jamais Imâm

    Ahmad ibn Hambal finn dire ki li permissible

    pou servi seulement Waseelah de Rasoulullâh et

    non-plus bann Awliyâ-Ullâh.

    Voici céki bann grands grands savants Hambaliy

    finn comprend de parole de Imâm Ahmad ibn

    Hambal :

    1. Imâm Ibn Muflih Maqdissiy (dcd 763 Hijriy) écrire:

    ،: َوقريلَ برَصالرٍح، الت ََّوسُّلخ َوََيخوزخ َكتَ َبهخ الَّذري ْنَسكرهر مَ يفر َأِْحَدخ قَالَ يخْسَتَحبُّلنَّيبر ر يَ تَ َوسَّلخ إنَّهخ : لرْلَمرُّوذري ر دخَعائرهر يفر َوَسلَّمَ َعَلْيهر اَّللَّخ َصلَّى ابر

    Li permissible pou servi Waseelah d’enn (personne) pieux, et

    finn être dit ki li Mustahab. Imâm Ahmad finn dire dans so

    Mansak ki li finn écrire pou Marrouziy ki li ti pé servi

    Waseelah de Rasoulullâh dans so Du’â. Ref: Al-Furou’ pg 384

    2. Imâm ‘Aliy ibn Sulaymân Hambaliy ؒ (dcd 885 Hijriy) dire:

  • 30

    لرَّجخلر الت ََّوسُّلخ ََيخوزخ ، ابر يحر َعَلى الصَّالرحر ، مرنْ الصَّحر . يخْسَتَحبُّ :َوقريلَ اْلَمْذَهبرَمامخ قَالَ لنَّيبر ر يَ تَ َوسَّلخ َمرُّوذريُّ لْ ل َأِْحَدخ اْْلر دخَعائرهر يفر - َوَسلَّمَ َعَلْيهر اَّللَّخ َصلَّى - ابر

    Li permissible pou servi Waseelah d’enn personne pieux selon

    céki correcte auprès du Mazhab, et finn être dit ki li

    Mustahab. Imâm Ahmad finn dire à Marrouziy ki li servi

    Waseelah de Rasoulullâh dans so Du’â. Ref: Al-Inswâf Vol 2 pg 456

    3. Imâm Manswour ibn Yunous Hambaliy ؒ(dcd 1051 Hijriy) dire:

    لت ََّوسُّلر َِبْسَ اَل ْسترْسَقاءر يفر ابر لشُّيخوخر االر اْلَمْذَهبر يفر َوقَالَ مختَّقرنيَ الْ َواْلعخَلَماءر ابر َمْنَسكرهر يفر َأِْحَدخ قَالَ يخْسَتَحبُّ : َوقريلَ َصالرحٍ برَرجخلٍ اَّللَّر إََل يخْسَتْشَفعخ َأْن، ََيخوزخ

    لنَّيبر ر يَ تَ َوسَّلخ أَنَّهخ لرْلَمرُّوذري ر َكتَ َبهخ الَّذري دخَعائرهر يفر ابرPéna aucaine objection en céki concerne servi Waseelah de

    bann Shaykh et bann savants pieux pou demande la pluie. Li

    finn dire ki li permissible dans Mazhab pou cherche Shafâ’ah

    d’enn personne pieux vis-à-vis Allâh et finn aussi être dit ki li

    Mustahab. Imâm Ahmad finn dire dans so Mansak ki li finn

    écrire pou Marrouziy ki li servi Waseelah de Rasoulullâh

    dans so Du’â. Ref: Kasshâf-ul-Qinâ’ Vol 1 pg 542

    4. Imâm Mustwafâ ibn Sa’ad Hambaliy ؒ(dcd 1243 Hijriy) dire:

  • 31

    يحر َعَلى( برَصاحلررنيَ تَ َوسُّلٌ ) أخبريحَ ( وََكَذا) ،اْلَمْذهَ مرنْ الصَّحر " يفر قَاَلهخ برْنَصافر َمامخ قَالَ ،( يخَسنُّ : َوقريلَ ". ) اْْلر َكتَ َبهخ الَّذري َمْنَسكرهر يفر َأِْحَدخ اْْلرلنَّيبر ر ي ختَ َوسَّلخ : لرْلَمرُّوذري ر .دخَعائرهر يفر - َوَسلَّمَ َعَلْيهر اَّللَّخ َصلَّى - ابر

    Ainsi servi Waseelah de bann pieux finn être considéré

    comme permissible selon céki correcte auprès du Mazhab. Li

    finn dire cela dans “Al-Inswâf”. Et finn être dit ki li

    recommandé. Imâm Ahmad finn dire dans so Mansak ki li

    finn écrire pou Marrouziy ki li servi Waseelah de Rasoulullâh

    dans so Du’â. Ref: Sharh Ghayat-il-Muntahâ Vol 1 pg 817

    Ainsi li pas possible que le faux Muhaddith, Albâniy (li)

    comprend Mazhab et Maslak de Imâm Ahmad ibn Hambal

    plus bien que ça bann grand ‘Ulamâ-là!

    5. TAWASSUL AUPRÈS DE BANN MUFFASIR-E-QUR’ÃN.

    Imâm Ibn Jawziy ؒ(dcd 597 Hijriy) finn ouvert enn chapitre comme suit :

    االستسقاء بقربه صلى هللا عليه وسلمDemande la pluie par Waseelah Qabr de

    Rasoulullâh

    Et ensuite dans ça chapitre-là, li finn rapporte plusieurs Riwâyah ki prouver ki li d’accord avec servi Waseelah de Nabiyyé Kareem .

    Ref : Al-Wafâ Bi-Ahwâl-il-Mustwafâ pg 817

  • 32

    Dans enn deuxième livre, Imâm Ibn Jawziy ؒ (dcd 597 Hijriy) dire:

    َاهر َرسخولر هللا نَرجتَري الغخفرَاَن جبرNous éna l’espoir gagne le pardon par intermédiaire dignité de

    Rasoulullâh . Ref : Mawlid-ul-‘Arouss pg 26

    Imâm Qurtwubiy ؒ(dcd 671 Hijriy) dire :

    من حديث مالك بن أنس عن عمه َنفع بن »خرجه أبو نعيم احلافظ ِبسناده مالك، عن أبيه عن أِب هريرة: قال: قال رسول هللا صلى هللا عليه وسلم:

    « .أدفنوا مواتكم وسط قوم صاحلني.فإن امليت يتأذى ابجلار السوء أن تقصد مبيتك قبور فصل قال علماؤَن: ويستحب لك رِحك هللا

    ومدافن أهل اخلري.فندفنه معهم، وتنزله ِبزائهم، وتسكنه يف جوارهم، الصاحلنيتِبكا ِبم، وتوسالا إَل هللا عز وجل بقرِبم، وأن جتتنب به قبور من سواهم،

    حسب ما جاء يف احلديث.َمن ُياف التأذي مبجاورته، والتأمل مبشاهدة حاله Imâm Abou Nu’aym finn rapporte enn Hadeeth avec so Sanad:

    …… Rapporté par Sayyidunâ Abou Hurayrah ki Rasoulullâh

    finn dire: “Enterre zott bann morts parmi bann pieux parce ki Murdâ gagne du-tort avec mauvais voisin.”

    Nous bann ‘Ulamâ finn dire: Li Mustahab pou to enterre bann

    morts parmi bann pieux et dans le lieu cott bann bons finn

    être enterrés. Ainsi enterre li près avec bann-là, vis-à-vis

    bann-là et dans zott voisinage en cherchant Barakah de bann-

    là et prend zott proximité comme intermédiaire vis-à-vis

  • 33

    Allâh. Et évite bann les autres places parce ki éna le risque

    Murdâ gagne du-tort avec so voisinage et li souffert en

    observant so état basant lors céki finn paraitre dans le

    Hadeeth. Ref : At-Tazkirah bi Ahwâl-il-Mawtâ pg 315

    Enn deuxième place, Imâm Qurtwubiy ؒ(dcd 671 Hijriy) écrire:

    جناَن هللا من أهوال هذا اليوم حبق حممد نيب الرِحة وصحبه الكرام الِبزةKi Allâh epargne nous de bann terreurs de ce jour par

    intermédiaire de Muhammad , le Prophète de benediction et

    So bann éminents et généreux compagnons. Ref : At-Tazkirah bi Ahwâl-il-Mawtâ pg 579

    Imâm Qurtwubiy ؒ (dcd 671 Hijriy) écrire dans so Tafseer:

    َحَشَرََن اَّللَّخ يفر زخْمَرترهر َواَل َحاَد برَنا عن طريقته وملته حبق حممد وآله.Ki Allâh faire nous Hashr dans so groupe et ki Li pas laisse

    nous égarer de so principe et religion par Waseelah de

    Muhammad et so descendants. Ref: Al-Jâmi’ li Ahkâm-il-Qur’ân Vol 10 pg 351

    Hâfiz Ibn Katheer ؒ(dcd 774 Hijriy) écrire :

    َرةا لرْلمخْسلرمرنَي َوَرِحَْ ةا لرْلَعالرمرنَي، مبرخَحمٍَّد َوآلرهر الطَّاهرررينَ فَاَّللَّخ ََيَْعلخَها عرب ْ Ki Allâh faire ça vinn enn leçon pou bann musulmans et enn

    bénédiction pou l’univers par intermédiaire de Muhammad

    et So bann descendants pures. Ref : Al-Bidâyah Wan-Nihâyah Vol 9 pg 75

  • 34

    6. TAWASSUL DANS BANN LIVRES TÃREEKH.

    Imâm Ibn-ul-Atheer ؒ(dcd 630 Hijriy) finn demande Du’â par Waseelah de Nabiyyé Kareem et so

    descendants ( َوآلرهر مبرخَحمَّدٍ ) environ cinq places dans Al-Kâmil. Réfère à Al-Kâmil 8/665 – 8/694 – 9/245 – 10/376 – 10/430.

    Imâm Ibn-ul-‘Udaym ؒ (dcd 660 Hijriy) écrire:

    طهره هللا منهم بِبكة سيد املرسلني، وأهل بيتهKi Allâh purifier li de zott par Barakah de Chef de bann

    messagers et so famille. Ref: Bughyat-ut-Twalab fee Târeekh Halb – 7eme partie –

    pg 3242

    Hâfiz Zahabiy ؒ (dcd 748 Hijriy) écrire :

    .وأله مبحمد الدارين خري وملواليه له وَيمعKi Allâh rassembler pou li et so bann chefs bienfait du deux

    mondes par Waseelah de Muhammad et so descandants. Ref: Al-‘Ibar fee Khabar Man Ghabar Vol 4 pg 200

    Hafiz Zahabiy ؒ (dcd 748 Hijriy) écrire :

    َطَرخ َقحطَ ، بَ ْعضر يفر برَسَمْرقَ ْندَ عرْندَنَ امل فَ َلمْ مررَاراا، النَّاسخ فَاْستسَقى اَْلْعَوامر

    لصَّاَلحر َمْعرخْوفٌ َصالرحٌ َرجخلٌ َفأََتى يخْسَقوا، ي إرََل ابر إرِن ر : َلهخ فَ َقالَ ََسَْرقَ ْندَ قَاضر َمَعكَ النَّاسخ َوُيرجَ خترجَ َأنْ أََرى: قَالَ هخَو؟ َماوَ : قَالَ .َعَلْيكَ أَعرضخهخ رْأايا رَأَْيتخ

  • 35

    َمامر قَ ِْبر إرََل ، إرَْسَاعرْيلَ بنر حمخَمَّدر اْلر عرْنَدهخ، َونستسقري خَبْرتَ ْنك، َوقِبخهخ البخَخارري ري فَ َقالَ : قَالَ .َيْسقريَنا َأنْ هللاخ فعَسى ي َفَخرَجَ .رَأَْيتَ َما نرْعمَ : الَقاضر الَقاضري َواْستسَقى َمَعهخ، َوالنَّاسخ ، الَقاضر لنَّاسر َوتشفَّعخوا الَقِْبر، عرْندَ النَّاسخ َوَبَكى ابر

    برهر، َاءٍ السََّماءَ -تَ َعاََل - هللاخ َفَأرسلَ بَصاحر َأجلرهر مرنْ النَّاسخ أَقَامَ َغزرْيرٍ َعظرْيمٍ مبرَْرتَ ْنك َعةَ خبر مٍ َسب ْ َكثْ َرةر مرنْ ََسَْرقَ ْندَ إرََل الوخصخْولَ َأَحدٌ طيعخ َيْستَ الَ حنَوَها، أَوْ َأايَّ

    طَرر ََيالٍ َثالَثَةَ حَنْوَ َوََسَْرقَ ْند خرتنك َوبَ نْيَ َوغزَارترهر، امل .أَمر

    Enn année, ti éna la famine dans Samarqand. Bann dimounes

    finn faire Swalât-ul-Istisqâ plusieurs fois mais en vain. Alors,

    ene personne pieux, connu pou so piété, finn vine chez le juge

    de Samarqand et finn dire avec li : «Mo envi présente ou mo

    opinion. » Le juge finn dire : « Ki ou opinion ? » Li finn

    dire : « Mo conseille ou, ensemble avec bann dimounes (zott)

    alle lors Qabr de Imâm Muhammad ibn Ismâ’eel Al-Bukhâriy

    et demande Du’â pou la pluie la-bas. Peut-être ki Allâh donne

    nous la pluie. » Le juge finn dire : «Quelle bonne idée! » Alors

    le juge, ensemble avec bann dimounes, finn alle lors Qabr (de

    Imâm Bukhâriy). Là-bas bann dimounes finn pleurer et zott

    finn (demande Du’â pou la pluie) en presentant Waseelah de

    Imâm Bukhâriy. Alors Allâh finn envoye grosse pluie jusqu'à ki

    bann dimounes finn reste dans Khartang pendant environ 7

    jours. Personne parmi bann-là pas finn capave retourne

    Samarqand acause grosse pluie malgré ki entre Samarqand et

    Khartang, ti éna distance d’environ 3 miles seulement. Ref: Siyar A’lâmin Nubalâ Vol 12 pg 469

  • 36

    NOTE: Imâm As-Subkiy (dcd 771 Hijriy)

    aussi finn mentionne ça Riwâyah-là dans so livre

    Twabaqât-ush-Shâfi’eeyâh Al-Kubrâ Vol 2 pg 234

    Hâfiz Zahabiy ؒ (dcd 748 Hijriy) écrire:

    خْنَكدررر اْبنخ َكانَ بخه َفَكانَ َأْصَحابره، َمعَ ََيْلرسخ امل ي ْ َكَما يَ قخْومخ َفَكانَ صخَماٌت، يخصر

    عخ ُثخَّ -َوَسلَّمَ َعَلْيهر اَّللَّخ َصلَّى- النَّيبر ر قَ ِْبر َعَلى َخدَّهخ َيَضعَ َحّتَّ هخوَ فَ عخوتربَ .يَ ْرجر

    ي ْبخِنر إرنَّهخ : فَ َقالَ َذلرَك، يفر - النَّيبر ر برَقِْبر اْستَ َعْنتخ َذلرَك، َوَجْدتخ فَإرَذا َخطٌَر، يخصر .-َوَسلَّمَ َعَلْيهر اَّللَّخ َصلَّى

    Imâm Ibn-ul-Munkadir ti habituer assize avec so bann

    compagnons et li ti pé gagne enn maladie ki ti pé rendre li

    incapable pou causer. Alors li ti pé debouter couma li était et

    li alle pose so la-joue lors Qabr de Nabiyyé Kareem . Ensuite

    li retourner. Li finn avertit de ça mais li répondre: “Quand mo

    ressentit enn danger alors mo demande aide avec Qabr de

    Rasoulullâh .” Ref: Siyar ‘Alâmin Nubalâ Vol 5 pg 359

    NOTE IMPORTANT: Imâm Ibn-ul-Munkadir (li) enn Tâbi’iy et enn

    parmi bann Râwiy de bann Hadeeth ki trouve dans

    Swaheeh-ul-Bukhâriy, Swaheeh Muslim, etc…

    Selon ‘AQUEEDAH POURRI de bann Wahhâbiy, demande aide avec Rasoulullâh après so wafaat,

    c’est Shirk Akbar. Ainsi selon Wahhâbiy, Imâm

    Ibn-ul-Munkadir finn commettre Shirk (معاذ هللا)

    quand li finn demande aide avec Qabr de

    Rasoulullâh .

  • 37

    Alors la question c’est : Eski Imâm Bukhâriy et

    Imâm Muslim pas ti conner ki selon USWOUL HADEETH, Riwâyah d’enn Mushrik (li) réjétter??? Céki veut dire, Imâm Bukhâriy et Imâm Muslim

    pas finn considère demande aide avec

    Rasoulullâh après so wafaat comme Shirk !

    Hafiz Ibn Katheer ؒ (dcd 774 Hijriy)

    écrire concernant Sayyidah Umm Harâm :

    اْلَمْرأَةر قَ ب ْرخ َويَ قخولخونَ برهر َوَيْسَتْسقخونَ ي خَعظ رمخونَهخ هخَنالركَ فَ َقب ْرخَها هخَناكَ َفَماَتتْ َةر .الصَّاحلر

    Li finn décédée là-bas, et so Qabr trouve là-bas même. Bann

    dimounes respecter le Qabr, zott demande Du’â pou la pluie

    par Waseelah du Qabr et zott dire: « C’est Qabr d’enn

    madame pieuse. » Ref: Al-Bidâyah Wan-Nihâyah Vol 5 pg 235

    Imâm Muhammad Fâssiy Makkiy ؒ(dcd 832 Hijriy) écrire:

    .أمجعني وآله مبحمد خريا وَيزيه إليه سنوُي يثيبه تعاَل فاهللKi Allâh accorde li Thawâb, Li agir bien avec li et Li

    recompense li bien par Waseelah de Muhammad et tous so

    descendants. Ref: Shifâ-ul-Gharâm 1/451

    7. TAWASSUL AUPRÈS DE BANN SAVANTS DÉOBANDIY /

    TABLEEGH JAMAAT.

  • 38

    Le Peer de Molwi Ashraf Ali Thanwi, Hâji Imdâdullâh Muhâjjir Makkiy finn écrire :

    َ مکح وہفیظ ً ّلِلٰ يْخا شَ ي ِِر َشیْئا اک نکیل ارگ خیش وک رصتمف یقیقح ےھجمس وت رجنم ایل ارشلک ےہ اہں عَبَْد الْقَارتک ھجمس رک اخیل ا ذلنہ وہ رک ڑپےھ ھچک رحج ںیہنارگ وہلیس ی ا ذرہعی اجےن ی ا ان اافلظ وک ی اب

    Si enn personne dire «Yâ Shaykh ‘Abdal Qâdir Shayy-ann

    lillâh» avec l’intention ki le Shaykh pou aider par so propre

    pouvoir (sans ki Allâh accorde li), alors cela dirige vers Shirk.

    Mais si li dire en considerant le Shaykh comme «Waseelah»

    (intermédiare) ou enn moyen, ou li considère ça bann mots-là

    comme étant sacrés et li lire li sans pense narien, alors péna

    narien de mal là-dans. Ref : Kulliyât-é-Imdâdiyah – Risâlah Faislâ Haft Masslâ

    (Urdu) – pg 84

    Molwi Ahraf ‘Ali Thanwi écrire :

    اْلولياء العظام جائزالتوسل ابلنيب وِبحد Servi Waseelah de Nabiyyé Kareem oubien enn parmi bann

    Awliyâ-e-‘Izwâm (li) permissible. Ref: Imdâd-ul-Fatâwâ Vol 6 pg 312

    Molwi Mahmoud-ul-Hassan écrire:

    رشہفی ےس ولعمم وہا ہک اس یک ذات ی اک ےک

    ت

    وسا یسک ےس تقیقح ںیم دمد امینگ ی الکل اس آی

    ااج

    ری

    اہں ارگ یسک وبقمل دنبہ وک ضحم واہطس ےہ ب

    ت

    اور مری لقتس ھجمس رک اناعتی

    ہی ٰ

    ء ر تم ا

    ری اس ےس رکے وت ہی اج راظہ

    ےہ ب

    ت

    در تقیقح ق لاعیلہ ی ےس اناعتی

    ت

    ےہ ہک ہی اناعتی

    A la lumière de ça verset-là (S1-V4), nous emprann ki pas

    gagne droit demande aide « Haqeeqiy » avec enn autre apart

    Allâh. Oui, si considère enn personne ki « Maqboul » (auprès

  • 39

    Allâh) comme étant seulement enn intermédiaire du

    bénédiction Allâh et que li « ghayr-mustaqil » (temporaire) et

    ensuite demande aide avec li, alors cela (li) permissible parce

    ki ça type de demande aide-là, en réalité c’est demande aide

    avec Allâh même. Ref : Tafseer Qur’ân pg 2

    8. TAWASSUL AUPRÈS DE BANN SAVANTS WAHHÃBIY

    Ibn Taymiyyah (dcd 728 Hijriy) dire :

    : قَ ْولخ السَّ َق ر فخاَلٍن َوفخاَلٍن مرْن اْلَماَلئرَكةر فَ نَ قخولخ ائرلر َّللرَّر تَ َعاََل: " َأْسأَلخك حبري َأنَّ َهؤخاَلءر خْرَمةر فخاَلٍن " يَ ْقَتضر َاهر فخاَلٍن َأْو حبر ْم َأْو جبر َواْْلَْنبرَياءر َوالصَّاحلررنَي َوَغرْيرهر

    يٌح. ََلخْم عرْنَد اَّللَّر َجاٌه َوَهَذا َصحرNous (nous) dire : Si kikène demande avec Allâh en disant :

    « Mo pé demande Toi par Haqq de untel parmi bann Farishtâ,

    Ambiyâ, pieux et d’autres » oubien li dire : « par

    intermédiaire dignité untel oubien par intermédiaire sainteté

    untel » et li oulé dire que ça bann-là éna dignité auprès

    d’Allâh, alors cela (li) correcte. Ref : Majmou’ Fatâwâ Vol 1 pg 211

    Enn deuxième place, Ibn Taymiyyah (dcd 728 Hijriy) écrire:

    اَل َداءٌ برك: فَ َقالَ َبْطَنهخ َفَجسَّ َأجْبَرَ ْبنر َسعريدر ْبنر اْلَملركر َعْبدر إََل َرجخلٌ َجاءَ رَأخ ي َ َلةخ : قَالَ هخَو؟ َما: قَالَ . ب ْ بَ ي ْ اَل َرِب ر اَّللََّ اَّللََّ اَّللََّ : فَ َقالَ الرَّجخلخ فَ َتَحوَّلَ قَالَ . الدُّ

    ئاا برهر أخْشرركخ َعَلْيهر اَّللَّخ َصلَّى الرَِّْحَةر َنيبر ر حمخَمَّدٍ برَنبري رك إلَْيك أَتَ َوجَّهخ إِن ر اللَّهخمَّ َشي ْ

  • 40

    اَتسْ َوَسلَّمَ َفَجسَّ قَالَ . ِبر َمرَّا يَ ْرَِحخِنر َوَرِب ر َرب رك إََل برك أَتَ َوجَّهخ إِن ر حمخَمَّدخ ايَ لريما َدَعا أَنَّهخ رخوريَ َقدْ َوحَنْوخهخ الدَُّعاءخ فَ َهَذا: ق خْلت. عرلَّةٌ برك َما بَررْئت َقدْ : فَ َقالَ َبْطَنهخ

    السََّلفخ برهر Enn dimoune finn vinn cott ‘Abdul Malik ibn Sa’iyd ibn Ajbar.

    Celui-ci finn examine so ventre et li finn dire : To éna enn

    maladie incurable. Li finn demander : « Quelle maladie ? » Li

    finn répondre : « Dubaylah. »

    Dimoune-là finn tourner et li finn dire :« Allâh, Allâh Allâh mo

    Seigneur, mo pas associer narien avec Toi, O Allâh mo pé

    tourne vers Toi par intermédiaire de To Nabiy Muhammad ,

    Yâ Muhammad mo tourne vers To Rabb par To intermédiaire,

    O mo Rabb gagne pitié lor moi. »

    Li (‘Abdul Malik) finn examine so ventre et li finn dire : « To

    finn guerri. To péna aucaine maladie. » Moi (Ibn Taymiyyah) mo dire : « Finn rapporté ki bann Salaf finn

    faire ça Du’â-là et bann Du’â similaires. »

    Ref: Majmou’ Fatâwâ Vol 1 pg 264

    Le fondateur du mouvement Wahhâbiy, Ibn ‘Abdil Wahhâb Najdiy (dcd 1206 Hijriy) dire :

    افْتى عليَّ أموراا مل أقلها، ومل أيت أكثرها على وهللا يعلم أن الرجلابيل.فمنها: قوله: إِن مبطل كتب املذاهب اْلربعة، وإِن أقول: إن الناس من ستمائة سنة ليسوا على شيء، وإِن أدعي االجتهاد، وإِن خارج عن التقليد،

    اء نقمة، وإِن أكف ر من توسل ابلصاحلني، وإِن وإِن أقول: إن اختالف العلمأكف ر البوصريي لقوله: اي أكرم اخللق، وإِن أقول: لو أقدر على هدم قبة

  • 41

    رسول هللا صلى هللا عليه وسلم َلدمتها، ولو أقدر على الكعبة ْلخذت ميزاِبا وجعلت َلا ميزاابا من خشب، وإِن أحرم زايرة قِب النيب صلى هللا عليه وسلم، وإِن أنكر زايرة قِب الوالدين وغريمها، وإِن أكف ر من حلف بغري هللا، وإِن أكف ر ابن الفارض وابن عرِب، وإِن أحرق دالئل اخلريات وروض الرايحني

    جواِب عن هذه املسائل، أن أقول: سبحانك هذا وأَسيه روض الشياطني.يسب عيسى بن ِبتان عظيم! وقبله من ِبت حممداا صلى هللا عليه وسلم أنه

    مرمي ويسب الصاحلني، فتشاِبت قلوِبم ابفْتاء الكذب وقول الزور.Allâh conner ki la personne finn blame moi des choses ki

    mo pas finn dire, et mo pas finn même penser concernant

    la plupart de ça. Parmi là-dans c’est céki li finn dire ki : Mo

    oppose bann livres du quatre Mazhabs, mo dire ki bann

    dimounes (musalmans) pas ti lors Deen pendant 600 ans, mo

    permettre Ijtihâd, mo finn sorti depuis Taqleed, et ki mo dire

    que Ikhtilâf de bann ‘Ulamâ (li) acause indignation, mo déclare

    bann ki servi Waseelah de bann pieux comme Kâfir, et mo

    finn déclare Imâm Bouswayriy Kâfir acause li finn dire ‘Yâ

    Akram-al-Khalq…’, et mo dire : Si mo ti capave detruire

    Gumbad-e-Khazrâ alors mo ti pou faire li et si mo ti capave

    tire Meezâb de Ka’abah alors mo ti pou tire li et mo ti pou

    remplace li par enn Meezâb en bois, et ki mo déclare Ziyârat

    Qabr Nabiyyé Kareem harâm, et mo oppose faire Ziyârat

    Qabr de parents et les autres, et mo déclare bann ki faire

    serment lors enn autre apart Allâh comme Kâfir, et mo

    déclare Ibn-ul-Fâridw et Ibn ‘Arabiy Kâfir, et mo brule le

    livre Dalâil-ul-Khayrât et Rawd-ur-Riyâheen et mo appelle li

    Rawdw-us-Shayâtween.

  • 42

    Mo réponse concernant tous ça bann Masâ’il c’est : Mo

    dire « O Seigneur ! Pureté à Toi, c’est enn grand blame ».

    Auparavant finn éna bann dimounes ki finn calmonier

    Muhammad et finn éna aussi bann ki finn blasphème Iyssâ

    ibn Maryam et bann pieux. Ainsi (bann ki finn blame moi)

    zott les cœurs ressembler à bann ki finn dire bann paroles

    blasphématoires basant lors mensonge. Ref: Rasâil Shakhswiyyah pg 12

    NOTE IMPORTANT: A la lumière de ça texte-là, li claire ki auprès de

    Shaykh Najdiy:

    1) Servi Waseelah de bann pieux c’est pas

    Shirk/Kufr.

    2) Péna Shirk/Kufr dans le vers ‘Yâ Akram-al-

    Khalq….’ parce ki li pé dire ki li pas finn

    déclare Imâm Buswayriy ؒ comme Kâfir

    Mais voici céki so bann disciples finn dire concernant

    le vers ‘Yâ Akram-al-Khalq….’ du Qaseedah Burdah:

    L’ancien Mufti-e-A’zwam de Royaume Wahhâbiy, Ibn Baaz dire :

    يف وذلك رييللبوص الِبدة يف وقع قد ما مثل أكِب شرك ِبا قصائد فيه يقع قد :قوله

    العمم احلادث حلول عند سواك... به ألوذ من يل ما اخللق أكرم اي القدم زلة اي فقل وإال فضال... بيدي آخذا معادي يف تكن مل إن

    والقلم اللوح علم علومك ومن... وضرِتا الدنيا جودك من فإن

  • 43

    Dans (bann Mehfil Mawlid), récite bann poèmes dans lesquels

    (soi-disant) éna Shirk Akbar, par exemple céki paraitre dans

    Qaseedah Burdah de (Imâm) Bouswayriy ( )ؒ et cela dans so

    parole:

    O le plus noble des créatures. Mo péna personne avec ki mo

    capave prend réfuge

    apart ou le jour de l’évènement universel.

    Si Li pas attrape mo la main dans la vie future par

    bienveillance

    Alors to dire concernant moi : « Quelle malchance ! ».

    Certainement Dunyâ et so nécessité dependre lors ou générosité

    La science du Tablette et la Plume c’est enn partie de ou

    connaissances. Ref: Majmou’ Fatâwâ Vol 5 pg 175

    Enn deuxième ‘grand’ Mufti du Royaume Wahhâbiy, ‘Uthaymeen dire :

    :َوَسلَّمَ َعَلْيهر اَّللَّخ َصلَّى الرسول مدح يف قصيدته يف البوصريي وكقول العمم احلادث حلول عند سواك... به ألوذ من يل ما اخللق أكرم اي القدم زلة اي فقل وإال فضال... يدي عادامل يوم آخذا تكن مل إن

    من وهذا .والقلم اللوح علم علومك ومن... وضرِتا الدنيا جودك من فإن الشرك أعظم

    Et couma (Imâm) Bouswayriy ( )ؒ finn dire dans so

    Qaseedah en faisant éloge de Rasoulullâh :

    O le plus noble des créatures. Mo péna personne avec ki mo

    capave prend réfuge

    apart ou le jour de l’évènement universel.

  • 44

    Si Li pas attrape mo la main dans la vie future par

    bienveillance

    Alors to dire concernant moi : « Quelle malchance ! ».

    Certainement Dunyâ et so nécessité dependre lors ou générosité

    La science du Tablette et la Plume c’est enn partie de ou

    connaissances.

    Ça c’est parmi plus grand Shirk. Ref: Majmou’ Fatâwâ Vol 9 pg 209

    Enn autre Wahhâbiy « Jâhil » écrire :

    هو هللا رسول يعتِب فهو «بره ألوذخ َمن يل َما اخللقر أكرمَ اي»: قوله إَل وانظر كفار شرك عني هو وهذا امللمات، عند ويدعوه به يستغاث الذي وهو املالذ الشدائد عند فهم منه حاال أحسن هم بل اْلواثن يعبدون كانوا الذين قريش

    .هللا غري يدعو وامللمات الشدائد عند والبوصريي والعبادة الدعاء ُيلصونGuette so parole: “O le plus noble des creatures, mo péna

    personne avec ki mo capave prend refuge”, li pé considère

    Rasoulullâh comme refuge et le celui avec ki demande aide

    et faire Du’â avec Li dans bann moments difficiles, et ça

    c’est même Shirk de bann Kuffâr Quraysh, bann ki ti pé adore

    bann idoles. Au contraire, bann Kuffâr Quraysh (zott)

    meilleur ki celui (ki dire Yâ Akram-al-Khalq…), parce ki bann-là

    zott ti pé faire Du’â seulement avec Allâh dans bann moments

    difficiles tandis que (Imâm) Bouswayriy ( )ؒ pé faire Du’â

    avec enn autre apart Allâh dans bann moment de difficultés

    et calamites. Ref: Al-Mawlid-un-Nabawiy…Hal Nahtafil?

    Maintenant la question c’est ki « Hukm » pou

  • 45

    applique lors Shaykh Najdiy ??? Shabbir Chowtee écrire:

    En vérité, ena beaucoup Nawaaqid-ut-Tawheed qui tire ene

    personne qui finn prononce Kalimah, depuis l’Islaam et faire li

    vine Kaafir…… (Enn parmi c’est) Pas considère bans Mushrik

    comme Kaafir, oubien ena doute qui zote fine faire Kufr

    oubien considère zote religions correct. Ref: Aqueedah dans Allaah – Vol 2 pg 31

    Ainsi moi (mo) dire à tous bann Wahhâbiy du monde

    en entier:

    Gagne courage pou déclare Ibn ‘Abdil Wahhâb

    Najdiy comme Kâfir parce li pas finn considère enn

    kitchose ki Shirk AKBAR (selon zott ‘Aqueedah

    pourri) comme Shirk !!! Lère-là mo pou dire to enn vraie Dâ’iy !

    Ismâ’iyl Dehlawiy (dcd 1246 Hijriy) finn écrire:

    رامی ا ےہ

    َ َو کشیب رمدش اہلل ےک رےتس اک وہلیس ےہ، اہلل زعولج ےن ف ت َُقوا الل ٰ اَی َُها ال َِذْیَن ٰاَمُنوا ا ٰیٰۤا اِلَْیِه الَْوِسْیلََة َو َجاِهُدْوا فِیْ َسِبْیلِٖه لََعل َُكْم تُْفلِ بَْتُغْوٰۤ ینعی اے اامین واول! اہلل ےس ُحْوَنا

    و م تاجت ڈرو اور اس یک رطف )ےنچنہپ ےک ےئل اڈ

    وو اور اس ےک رےتس ںیم داہد رکو ہک ا

    وہلیس ڈنوڈ

    رکہمی ںیم اہلل لاعیلہ ےن تاجت ےک واےطس ہی اچر زیچںی اامینؔ اور وقتیؔ اور وہلیس اک بلط

    ت

    ی ا ول اس آی

    ا اور اس یک راہ ںیم

    رامرکی

    ا رقمر ف

    ارہ یئداہدؔ رکی

    وک کولک یک رطف اا

    ت

    ےہ ال ِ کولک اس آی

    ا اور وہلیس رمدش وک اجےتن ںیہ سپ یقیقح تاجت ےک ےئلےتھجمس ںیہ

    وی

    ہاجہدہ ےس ےلہ رمدش اک ڈنوڈ

    رضوری ےہ

    Certainement Murshid (guide spirituel) c’est Waseelah du

    chemin d’Allâh. Allâh dire: O bann ki ena la foi! Peur Allâh et cherche Waseelah (enn moyen) pou approche avec Li et

  • 46

    combattre dans So chemin afin ki zott capave prosperer. Dans ça

    verset-là, Allâh finn prescrire quatre choses pou gagne le

    salut : Iymân, Taqwâ, cherche Waseelah et combattre dans

    So chemin. Bann Ahl-é-Sulouk (zott) considère ça verset-là

    comme enn référence vers Sulouk et zott considère guide

    spirituel comme le «Waseelah». Ainsi pou gagne le salut réel,

    li important cherche enn guide spirituel avant faire

    Mujâhadah. Ref: Siratw-é-Mustaqeem Pg 85

    Enn deuxième place, Ismâ’iyl Dehlawiy (dcd 1246 Hijriy) dire :

    رروگں ینعی رضحت نیعم

    اطل وک اچےئہ ہک ےلہ ی اووض دو زاون وطبر امنز ھٹیب رک اس رطہقی ےک ب

    ام اک افہحت ڑپ

    ھ رک ی اراگہ ِ ادلنی رجنسی اور رضحت وخاہج بطق ادلنی ایتخبر اکیک ومریہ رضحات ےک ی

    رروگں ےک وتطس اور وہلیس ےس ااجتل رکے

    واودنی ںیم ان ب

    خ

    Enn chercheur bizin d’abord assize «Do-Zânou» pareil couma

    assizé dans Namâz et li lire Fateha lors nom de bann Waliy-

    Ullâh du «Tareeqah», c'est-à-dire Hazrat Khwaja

    Mu’eenuddeen (Ghareeb Nawâz) Sanjari et Hazrat Khwaja

    Qutbuddeen Bakhtiyâr Kâki, etc. Ensuite li demande Du’â

    avec Allâh par Waseelah de ça bann grandes personalités-là. Ref: Siratw-é-Mustaqeem Pg 195

    Enn troisième place, Ismâ’iyl Dehlawiy écrire:

    وہ اکچ ےہ

    ت

    ای

    حہ ےس یحی ص

    وکرجتہب ء

    ِ یئ ہک ب

    ت

    ا ےہ وت یانی

    ت

    ر ےک اہ ھ ر تعی رکی

    اطل یسک زعب

    ےک س ےس اس اطل یک رطف وتمہج وہ اجیت ےہ

    ت

    ررگ یک واجہ

    واودنی اس ب

    خ

    Cela finn fini prouvé à travers l’experience authentique ki

    quand enn Twâlib faire Bay’ah avec enn (Murshid/Peer)

  • 47

    respectable, alors la grace d’Allâh tourne vers li acause

    dignité de ça Buzrug-là. Ref: Siratw-é-Mustaqeem Pg 253

    Li possible ki quique Wahhâbiy dire que Ismâ’iyl Dehlawiy ti enn savant de l’Inde, alors zott pas accepter céki li finn dire. Alors comme réponse, moi (mo) dire : Ismâ’iyl Dehlawiy finn écrire enn livre appelle

    ‘TAQWIYAT-UL-IYMÃN’. Bann Wahhâbiy de L’Arabie Saoudite finn publier ça livre-là et ensuite zott

    finn distribuer ça gratuitement pendant Hajj dans

    Makkah. Céki veut dire Wahhâbiy finn confirmer

    ki Ismâ’iyl Dehlawiy (li) enn dimoune de zott

    camp!

    Mo faire ou rappelle ki ce même Ismâ’iyl Dehlawiy écrire:

    وادی دقمس یک ٓاگ ےس دنا

    ُ َرب ُ الْٰعلَِمیَْن یئ دادر وہےئب َنَا الل ٰ وت رھپ ارشف اِن ِیْٰۤ اا ا قح یک آ وموجدات ےس وج رضحت ذات احبسہن و لاعیلہ اک ومنہن ےہ ارگ

    بجع اک یئواز دادر وہ وت وک ای

    اریثوں اک

    ت

    ا اور وقی ی

    اقمم ںیہن اور اس اقمم ےک ولازم ںیم ےس ےہ بیجع بیجع وخارق اک دادر وہی

    ا اور داع

    ر وہی ا اور اوتٓفں اور البؤاظمہ

    ں اک دور رک دانیؤں اک اجتسمب اور وبقل وہی

    Quand dépi la vallée sacrée finn éna enn la voix ki finn dire

    [Certainement c’est Moi-même Allâh, Seigneur de tous bann

    mondes] alors quand parmi meilleur créatures, celui ki (li)

    répresentant d’Allâh, li dire ‘ANAL HAQQ’, péna narien étrange là-dans. Parmi bann conditions requises de ça Maqâm-

    là, c’est ki arrive bann choses étranges, li vinn reflets de bann

    l’éffets solides, acceptation de so bann Du’â et li eloigne bann

  • 48

    problèmes et calamités. Ref: Siratw-é-Mustaqeem Pg 20

    En sus de ça, Ismâ’iyl Dehlawiy finn appelle Shaykh ‘Abdul Qâdir Jeelâniy comme chef de bann Waliy et Ghawsé A’zwam. Li écrire :

    ررویگں واےل رضحت خیش دبع ٫وویلں ےک وشیپا اور داابحن ِ انف واقب

    ےک اامم وتلیضفں اور ب

    ااقلدر ریض اہلل ہنع

    Chef de bann Wali, Imâm de bann «Swâhibâné Fanâ-o-Baqâ»,

    Son Exellence, Son Eminence Hazrat Shaykh ‘Abdul Qâdir Ref : Siratw-é-Mustaqeem pg 69

    ا اہلل ہیلع

    ت

    مہح رضحت وغث ِ امظع ر

    Ref: Sirâté Mustaqeem pg 95/230/253

    Le savant Wahhâbiy, Qâdwiy Shawkâniy (dcd 1250 Hijriy) aussi finn d’accord avec demande Du’â par Waseelah de bann Prophètes et Awliyâ-Ullâh dans so

    livre Tuhfat-uz-Zâkireen pg 50 & 180. Réfère à AL-IYMÃN WAL ISLÃM – Edition No. 33 – Mars 2013 - Pages 20,21.

    CONCLUSION Ça c’étaient seulement quelque paroles/opinions de bann savants du différents Mazhabs et Maslaks ki nous

    finn présente ou. Sinon, nous capave écrire encore lors ça sujet-là. Mais mo penser ki ça autant-là (li) suffit

    pou enn dimoune ki vraiement oulé trouve la verité et li oulé prend le droit chemin.

  • 49

    Mo espérer ki bann Wahhâbiy pou arrête dire ki servi

    Waseelah de bann Nabiy et Awliyâ-Ullâh c’est Shirk,

    Harâm oubien Bid’ah. Ki Allâh donne bann-là

    « tawfeeq » pou accepter la vérité et ki Li garde nous ferme lors le droit chemin.

    Inn Shâ Allâh ! Très prochainement nous livre pou paraitre entièrement consacré à « AT TAWASSUL et

    WASEELAH ». Inn Shâ Allâh ! Nous pou dénonce tricherie de bann Wahhâbiy à propos ça sujet-là.

    ِل بَۡیِتِہ ۡھَحَابِِہ َو ا

    ۡصَلِِہ َو ا

    ّٰی اٍّٰد َوَعل

    َ حَم ُا مَانَا َو َمۡول

    َِدن ِ

    ِقِہ َسی ۡلََر خ

    ۡیَی خ

    ُّٰہ َعل

    ّٰ ی الل

    َ لََو ص

    نۡۡجَمِعی

    َ ا