thomas isaksson kalmar jagar klimatsmart proteinhushallningssallskapet.se › wp-content › uploads...

1
11 Kontakta din rådgivare eller besök www.cropscience.bayer.se om du vill veta mer. Medlem i Svenskt Växtskydd. Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etikett och produktinformation före användning. Observera alla varningsfraser och symboler. Läs mer på www.cropscience.bayer.se Kombinerar det bästa från Atlantis och Hussar Mycket god effekt på vitgröe och åkerven Bred effekt på örtogräs Praktisk att hantera och lätt att blanda Samlar alla styrkor i KRÖNIKA: Thomas Isaksson Projektledare på Livsmedelsutveckling Sydost Kalmar jagar klimatsmart protein Nu ska det äntligen vara svenskt och lokalt, gärna hyperlokalt. P roteinerna regerar just nu. Men Sverige är näst intill ett uland inom två pro teinområden. Då menar jag baljväxter och fisk – landbaserad odlad fisk. Det är här vi borde satsa nu i en stark högkonjunktur och när vi har råd att investera inför nästa lågkonjunktur. Förutsättningarna för att utveckla nya pro dukter och nya verksamheter har under mina 38 år inom livsmedelsbranschen aldrig varit bättre. Nu ska det äntligen vara svenskt och lokalt, gärna hyperlokalt. Man ska dessutom helst känna eller känna till bonden. Detta öppnar upp för en mångfald av möj ligheter till produktutveckling. Konsumenter na söker hela tiden nyheter för att få annorlun da måltidsupplevelser samtidigt som de vill ha mer kvalitativt halvlagat. 70 procent av dem vill se produkter på alternativa proteinkällor. 80 procent av all fisk vi äter i Sverige importeras. Siffran borde kunna minskas kraftigt eftersom vi har mängder av tomma ladugårdar som skulle kunna fungera alldeles utmärkt som odlingsstallar för fisk. Fisken från Östersjön är som alla vet hårt ifrågasatt som livsmedel. Sveriges hittills största forskningsprojekt kring baljväxter startade i fjol. SLU, Linné universitetet och Linköpings universitet, fyra företag, Regionförbundet i Kalmar samt Re gion Skåne samarbetar kring att utveckla nya proteinrika livsmedel baserade på inhemska baljväxter. Baljväxter har många fördelar både för häl san och jordbruket. Baljväxterna är dessutom unikt klimatsmarta eftersom de kan binda kväve direkt från luften och därigenom minska behovet av gödning. P å Öland har man de senaste åren fram gångsrikt startat odlingen av sex nya sorters bönor och en ny ärta (gråärtan). Åkerbönan, som odlas i stor utsträckning i Sverige som foder och som används flitigt i resten av världen som livsmedel, har vi ännu inte lärt oss göra mat på. Här finns en fantas tisk möjlighet. I Kalmar har vi startat en projektgrupp med ett stort antal experter för att försöka få i gång fiskodling i nerlagda mjölkstallar och industri fastigheter. Eftersom jag har en bakgrund från kycklingbranschen ser jag att det finns många likheter och utmaningar. D et finns flera stora frågor att lösa som avelsmaterial, foderutveckling och vad gör man vid ett sjukdomsutbrott. Vi samarbetar med våra grannlän kring detta. Risken att det blir för många fiskodlare och för stor konkurrens bedömer jag som det minsta problemet. Handeln vill ha svenskt och det kommer att krävas otroligt många anlägg ningar för att ersätta nuvarande import.

Upload: others

Post on 28-May-2020

2 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Page 1: Thomas Isaksson Kalmar jagar klimatsmart proteinhushallningssallskapet.se › wp-content › uploads › 2018 › 02 › sid...nr1 2018.indd 11 2018-02-07 10:45 Created Date 2/12/2018

11

Kontakta din rådgivare eller besök www.cropscience.bayer.se om du vill veta mer. Medlem i Svenskt Växtskydd. Använd växtskyddsmedel med försiktighet.

Läs alltid etikett och produktinformation före användning. Observera alla varningsfraser och symboler.

Läs mer på www.cropscience.bayer.se

Kombinerar det bästa från Atlantis och Hussar

Mycket god effekt på vitgröe och åkerven

Bred effekt på örtogräs

Praktisk att hantera och lätt att blanda

Samlar alla styrkor i

krönika: Thomas Isaksson projektledare på livsmedelsutveckling sydost

Kalmar jagar klimatsmart protein

Nu ska det äntligen vara svenskt

och lokalt, gärna hyperlokalt.

Proteinerna regerar just nu. Men Sverige är näst intill ett u­land inom två pro­teinområden. Då menar jag baljväxter

och fisk – landbaserad odlad fisk. Det är här vi borde satsa nu i en stark högkonjunktur och när vi har råd att investera inför nästa lågkonjunktur.

Förutsättningarna för att utveckla nya pro­dukter och nya verksamheter har under mina 38 år inom livsmedelsbranschen aldrig varit bättre. Nu ska det äntligen vara svenskt och lokalt, gärna hyperlokalt. Man ska dessutom helst känna eller känna till bonden.

Detta öppnar upp för en mångfald av möj­ligheter till produktutveckling. Konsumenter­na söker hela tiden nyheter för att få annorlun­da måltidsupplevelser samtidigt som de vill ha mer kvalitativt halvlagat. 70 procent av dem vill se produkter på alternativa proteinkällor.

80 procent av all fisk vi äter i Sverige importeras. Siffran borde kunna minskas kraftigt eftersom vi har mängder av tomma ladugårdar som skulle kunna fungera alldeles utmärkt som odlingsstallar för fisk. Fisken

från Östersjön är som alla vet hårt ifrågasatt som livsmedel.

Sveriges hittills största forskningsprojekt kring baljväxter startade i fjol. SLU, Linné­universitetet och Linköpings universitet, fyra företag, Regionförbundet i Kalmar samt Re­gion Skåne samarbetar kring att utveckla nya proteinrika livsmedel baserade på inhemska baljväxter.

Baljväxter har många fördelar både för häl­san och jordbruket. Baljväxterna är dessutom unikt klimatsmarta eftersom de kan binda kväve direkt från luften och därigenom minska behovet av gödning.

På Öland har man de senaste åren fram­gångsrikt startat odlingen av sex nya sorters bönor och en ny ärta (gråärtan).

Åkerbönan, som odlas i stor utsträckning i Sverige som foder och som används flitigt i resten av världen som livsmedel, har vi ännu inte lärt oss göra mat på. Här finns en fantas­tisk möjlighet.

I Kalmar har vi startat en projektgrupp med

ett stort antal experter för att försöka få i gång fiskodling i nerlagda mjölkstallar och industri­fastigheter. Eftersom jag har en bakgrund från kycklingbranschen ser jag att det finns många likheter och utmaningar.

Det finns flera stora frågor att lösa som avelsmaterial, foderutveckling och vad gör man vid ett sjukdomsutbrott. Vi

samarbetar med våra grannlän kring detta.Risken att det blir för många fiskodlare

och för stor konkurrens bedömer jag som det minsta problemet. Handeln vill ha svenskt och det kommer att krävas otroligt många anlägg­ningar för att ersätta nuvarande import.

Länsstyrelsernas handläggning släpar efter

nr1 2018.indd 11 2018-02-07 10:45