bättre vattenTID FÖR

2

Produktion: Vattenmyndigheterna i samarbete med E Gustafsson Information AB

Illustrationer: Rebecca Elfast, Sylvia Kinberg

Foto: Fotolia.com där inget annat anges

Tryck: Danagård Litho, juli 2016

Tid för bättre vattenEn skrift om vattenförvaltningen i Sverige.

3

Morgon i båten

En sådan fin morgon. Dimman har lättat. Måsarna skriar och där borta guppar en ejderfamilj. Den här viken är fantastisk. Rent vatten som är fullt av liv. Doppar man tårna kommer småfisken direkt och krabborna gömmer sig i tången.

Det är sådan skillnad, jämfört med åren runt 2015. Nu använder ingen giftiga båtbottenfärger. Dessutom går det ju att tömma båttoan i varenda småbåtshamn och större naturhamn numera!

Tänker också på kanotturen i insjön i förra veckan. Och de restau-rerade våtmarkerna vi passerade. De gör gott för vattnet – och för alla växter och djur som lever där.

Om en månad är det dags för en fisketur i fjällen. Hoppas få träffa huggvilliga öringar. Sedan hindren nedströms togs bort har de kunnat vandra uppåt igen.

Nej, nu är det dags för kaffe. Fram med vattendunken!

4

VIKTEN AV VATTEN

VATTEN ÄR LIV…

Vatten är vårt viktigaste livsmedel.

Det är grunden för allt liv och hjärtat

i de naturliga ekosystemen. Vatten är

nödvändigt för att bygga social och

ekonomisk välfärd. Det är en avgö

rande resurs i industrin, jordbruket,

sjukvården och energiproduktionen, för

fisket, transporterna och turismen.

… OCH IBLAND DÖD

Förorenat vatten är en orsak till miljon

tals dödsfall. Det dödar fler människor

än alla former av våld, krig inkluderat.

Varje dag dör över 1 800 barn under

fem år på grund av smutsigt vatten.

Bottenviken

Bottenhavet

Norra Östersjön

Södra Östersjön

Västerhavet

Vatten till alla – och allt

För oss i Sverige är det en självklarhet att få friskt, rinnande vatten direkt ur kranen. Att vårt grundvat-ten är rent och att vi kan bada och fånga fisk i nästan alla vattendrag.

I Sverige har vi gott om vatten, brukar vi säga. Men hur är det på exempelvis Gotland? Där byggs avsalt-ningsanläggningar för att det ska finnas vatten när turis-terna kommer.

Tillgång till rent vatten är alltså ingen självklarhet, inte ens i Sverige, även om vi är väldigt lyckligt lot-tade jämfört med många andra. Mer än 1,2 miljarder människor har inte tillgång till rent vatten. I mer än hälf-ten av Europas städer överutnyttjar man sina grundvat-tenresurser. Snart kan vi behöva dela med oss.

EU:s ramdirektiv för vatten (”vat-tendirektivet”) kom till just för att vattnet är en gemensam resurs som inte följer samma gränser som vi människor. Floder rinner genom flera länder på sin väg ut till havet. Sjöar ingår i om fattande vattensystem. Grundvattnet följer också bara natu-rens gränser. Därför har Europa delats in i 110 vattendistrikt, som avgränsas av vattendragens av rinningsområden utan hänsyn till administrativa grän-ser. Fem vatten distrikt finns i Sverige.

5

VIKTEN AV VATTEN

En bråkdel färskvatten

Vi har det vatten vi har. I ett evigt kretslopp vand-rar vattenmolekylerna runt i systemet. Det har räckt till våra förfäder och ska räcka till våra barnbarn. Vattnet är bara till låns, och med det följer ett ansvar att hålla det i gott skick.

Visserligen har vi förhållandevis gott om vatten i Sverige, men vad händer med kvaliteten på vattnet när rester av läkemedel och kemikalier förorenar både yt- och grundvatten? Utsläpp av kväve och fosfor får badsjö-ar och havsvikar att växa igen och i havet bildas stora mängder av alger. Dammbyggen och vägbankar hindrar fisk och andra organismer från att ta sig upp i vattendra-gen.

Många misstag har gjorts genom åren, ofta omedvetet utifrån den kunskap som fanns då. Idag måste vi till-sammans hitta lösningar på de gamla problemen – och där vi inte vet tillräckligt om miljöeffekterna behöver vi vara försiktiga. Mer kunskap behövs till exempel om hur människor och miljö påverkas av kemikalier. Vad händer när de kombineras? Den så kallade cocktaileffekten kan vara större än de enskilda ämnenas effekt tillsammans. industri

jordbruk

hushåll

EUROPA

industrijordbruk

hushåll

SVERIGE

industri

jordbruk

hushåll

VÄRLDEN

industrijordbruk

hushåll

EUROPA

industrijordbruk

hushåll

SVERIGE

industri

jordbruk

hushåll

VÄRLDEN

industrijordbruk

hushåll

EUROPA

industrijordbruk

hushåll

SVERIGE

industri

jordbruk

hushåll

VÄRLDEN

SÅ LITE KAN ANVÄNDAS

Av jordens totala mängd vatten är

cirka 2,5 procent (35 miljoner kubik

kilometer) färskvatten. Det mesta är

bundet i is och snö vid polerna eller

som markfukt och permafrost. Kvar

finns endast 200 000 kubik kilometer,

som kan användas av människor. Vad

vattnet används till varierar stort mellan

världsdelar och länder.

Om jordklotet vore i storlek med Globen

i Stockholm så skulle den mängd söt

vatten som finns rymmas i en fotboll.

Bottenviken

Bottenhavet

Norra Östersjön

Södra Östersjön

Västerhavet

6

Priset på vatten

Vårt vatten är en tillgång som många av oss verkli-gen njuter av. En simtur på sommaren. Pimpelfiske i bitande iskyla. Eller bara sitta vid en sjö och njuta av tystnaden.

Att bo nära vatten är attraktivt. Det är något som många gärna betalar extra för, både när det är dags att köpa hus och åka på semester.

För att framställa bra mat krävs rent vatten i till-räcklig mängd. Vattenkraften är en viktig källa till elek-tricitet, men behöver anpassas så att fiskar och andra vatten levande djur kan leva och föröka sig i vattendra-gen. Rent vatten är också en förutsättning för stora delar av industrin.

I och nära vatten lever växter och djur som på olika sätt bidrar till vår välfärd. Kräftor, till exempel, är en tillgång både ekonomiskt och på festen. Alger kan bli en del av framtidens matproduktion. Kanske finns det ännu oupptäckta medicinska framgångar som döljer sig i andra organismer. Förstör vi förutsättningarna för livet i sjöar, vattendrag och längs kusterna, förstörs också möjligheterna att utveckla det som kan ge barn och barnbarn ett fortsatt gott liv.

Allt detta är ekosystemtjänster som vattnet bidrar med. Ekosystemtjänster är i princip allt som vi människor får av naturen och som upprätthåller eller förbättrar vårt välmående och våra livsvillkor, både ekonomiskt och socialt.

Vatten är ingen vanlig kommersiell produkt, utan en gemensam tillgång. Det gör att vi har svårt att sätta ett pris på vatten, om det inte passerar vattenmätaren eller tappas upp på flaska och säljs i affären. Men fundera en stund på vad det skulle kosta om den naturliga reningen och näringsupptaget i våtmarkerna slutar fungera och vi tvingas ersätta det med reningsverk? Och hur mycket jobb och inkomster går förlorade när giftalgerna blom-mar och turisterna flyr?

Vi tar ofta vatten för givet (och det är nästan gratis i kranen) när det egentligen är värt så mycket mer. Un-dersökningar visar att människor är beredda att betala mycket för att hålla vattnet rent och friskt.

VIKTEN AV VATTEN

Att bo nära vatten är

attraktivt. Det är något

som många gärna

betalar extra för.

7

VÄRDEFULLA DROPPAR

Genomsnittspriset för en liter kranvatten i Sverige är cirka 2,5 öre.

Förutom produktion och distribution av dricksvatten ingår skydd av

vattentäkter, avledning och rening av avloppsvatten och hantering av

dagvatten. Priset på förpackat vatten inkluderar enbart produktion och

distribution och kan vara uppemot tusen gånger dyrare, 25 kronor för

en liter.

Utsikt över vatten betalar vi gärna för. En dansk studie visar att sjöutsikt

ökar fastighetsvärdena med 13–24 procent jämfört med motsvarande

fastigheter utan sjöutsikt. Mäklare i Värmdö och Nacka uppskattar att

havs eller sjöutsikt kan dra upp priset 20 till 60 procent, beroende på

hur mycket vatten man ser.

En studie som vattenmyndigheterna låtit göra, analyserar betalnings

viljan för att förbättra vatten som är påverkade av övergödning. Studien

visar att högst betalningsvilja finns i befolkningsrika områden. Detta

är delvis en följd av värderingstekniken (värdeöverföring) men en

viktig slutsats är att det är viktigare att prioritera åtgärder i vatten som

människor utnyttjar, än vatten som ingen någonsin besöker.

Forskarnätverket BalticSTERN har beräknat nyttan och kostnaderna för

att minska övergödningen i Östersjön enligt Helsingforskommissionens

aktionsplan. Beräkningen visar på stora välfärdsvinster ifall Östersjön

tillfrisknar. Invånarna i Östersjöländerna är villiga att betala 35 miljarder

kronor per år för ett friskare hav. Den totala kostnaden för att klara

aktionsplanens mål är 21–26 miljarder kronor årligen.

Så mycket vatten behövs för att producera:En kopp kaffe . . . . . . . . . . . . . . . .130 literEn stor öl . . . . . . . . . . . . . . . . . . .150 liter1 kg potatis . . . . . . . . . . . . . . . . .290 liter1 liter mjölk . . . . . . . . . . . . . . . 1 000 literEn pizza . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 200 liter1 kg bröd . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 600 literEn tshirt av bomull . . . . . . . . . 2 500 liter1 kg nötkött . . . . . . . . . . . . . . 15 400 liter

VATTENFOTAVTRYCK

VIRTUELLT VATTEN

Begreppet virtuellt vatten myntades

1993 av forskaren John Anthony

Allan från King’s College i London. Det

innefattar allt vatten som använts under

produktionsprocessen, även i förpack

ning och transport. Vattenfotavtryck är

ett mått på den totala vattenmängd som

används vid framställningen av de varor

vi konsumerar.

STORA KOSTNADER NÄR OLYCKAN ÄR FRAMME

I Östersund smittades dricksvattnet av parasiten Cryptosporidium vintern

2010/2011. Senare gjordes en uppskattning av kostnaderna:

• 219,5 miljoner kronor i samhällskostnader för Östersund.

• 1,7 miljoner kronor i extra driftskostnader för Vatten Östersund (prov

tagning, vattendistribution med mera).

• 4,5 miljoner kronor till investering i UVanläggning (för att eliminera

parasiterna).

• 15,6 miljoner kronor i merkostnader för restaurangbranschen i Östersund.

• ”Tiotals” miljoner kronor i inkomstbortfall från minskad gräns och

turisthandel.

8

Samarbete på bredden

Eftersom vattnet inte följer några administrativa gränser, måste självklart insatserna för bättre vatten bygga på samarbete inom och mellan länder.

Vissa miljöproblem i vårt land, som försurning, utsläpp av gifter, övergödning och förändrat klimat, kräver åtgärder även utanför Sverige. Samarbete inom EU och med andra internationella organisationer pågår kontinuerligt.

Ramdirektivet för vatten innebär att samma regler gäller i alla EU-länder. Arbetet ska dessutom integreras med utveck-lingen av jordbruk och fiske, energi, transport, turism – det vill säga samhällsutvecklingen i stort. Ingen klarar sig ju utan vatten.

I Sverige är det riksdag och regering som drar upp riktlin-jerna för miljöpolitiken. De nationella miljökvalitets målen är en plattform för miljöarbetet.

Vattenfrågor hanteras inom många olika lagar och författ-ningar. Miljöbalken, plan- och bygglagen och lagen om allmänna vattentjänster är de viktigaste. All lagstiftning har samma syfte – att skydda det vatten vi har. För att nå dit är helhetstänkande, målmedvetenhet och uthållighet avgörande. Detta kräver en bredd i kompetenser och kunskap där myn-digheter, intresseorganisationer, näringsliv och andra intres-senter samverkar och tar ansvar för de uppdrag de har.

Vattenmyndighetens roll är att samordna vattenförvalt-ningen i respektive distrikt. Att det finns en samlande myn-dighet som har helhetsbilden ökar chansen för att åtgärder görs i rätt ordning och på rätt plats.

GEMENSAMT ANSVAR

All lagstiftning

har samma syfte –

att skydda det

vatten vi har.

9

VÄGEN TILL VATTENDIREKTIVET

Arbetet för att skydda vatten har pågått länge, både

nationellt och i ett europeiskt perspektiv. Redan i det

antika Rom var det en självklarhet att myndigheterna

bar ansvaret för vattenförsörjningen.

I Sverige kom 1969 miljöskyddslagen som kunde ställa

krav på verksamheter med utsläpp till vatten. De första

EGdirektiven om vattenvård kom i slutet av 1970talet.

En långsiktigt hållbar vattenförvaltning har varit en del

av de svenska miljökvalitetsmålen sedan 1999 och

samma år trädde miljöbalken i kraft.

Med EU:s ramdirektiv för vatten (”vattendirektivet”) från

2000 har vi ett gemensamt regelverk som ska säkra en

god vattenkvalitet för alla som bor i Europa. Direktivet

är en del av svensk lag sedan 2004, då målet sattes

att alla stora problem i de svenska vattnen skulle vara

lösta till 2015.

EU har kompletterat vattendirektivet med ett direktiv

om grundvatten och ett om miljögifter. Dessutom

finns ytterligare direktiv som handlar om bland annat

avloppsvatten, badvatten, översvämning och havsmiljö.

Allmä

nhet

Vatten

råd

Verksa

mhets

utövar

e

Bransc

horgan

isatio

nerKo

mmun

er

Länsst

yrelse

r

Centr

ala m

yndigh

eter

Reger

ingen

EU

VATTENVÅRD

VERKSAMHETS-UTÖVNING

TILLSYN

VÄGLEDNING

STYRNING

VATTEN-ANVÄNDNING

Vattenförvaltning bygger på brett samarbete. Många aktörer är in

volverade och tar ansvar för olika delar av arbetet i sina uppdrag.

Kommunerna har här en särställning, eftersom deras uppdrag

spänner över samtliga delar i kedjan.

10

GEMENSAMT ANSVAR

Vad tycker du?

För att besluten om åtgärderna för våra vatten ska bli så bra som möjligt behövs allmänhetens en-gagemang och kunskap. Besluten ska också fattas så nära medborgarna som möjligt. När vattendirektivet antogs valde Sverige att dela in landet i fem vatten-distrikt, i stället för att lägga arbetet hos en central myndighet. Skälet var just att vattenförvaltningen också behöver ha ett lokalt och regionalt perspektiv.

Dessutom skiljer sig de olika distrikten åt. Botten-vikens och Bottenhavets vattendistrikt har sina speciella förutsättningar med reglerade älvar och stora ytor med skogsbruk som påverkar vattnet. I de sydligare distrikten, med storstadsregionerna, stora jordbruksbygder och industrier, finns det annat att ta itu med.För att hitta de bästa lösningarna över kom-mun- och länsgränser arbetar vattenmyndigheterna

ALLA KAN VARA MED

Vill du engagera dig för bättre vattenmiljöer?

Ett sätt är att kontakta vattenorganisationen

i området där du bor eller verkar.

I Sverige finns mer än 125 lokala och

regionala vattenråd, vattenvårdsförbund och

andra vattenorganisationer. Medlemmar är

till exempel kommuner, företagare, organi

sationer, markägare och privatpersoner. Tack

vare god kunskap om lokala förhållanden

kan man diskutera sig fram till gemensam

ma lösningar i vattenfrågorna och påverka

utvecklingen i organisationens avrinnings

område.

På www.vattenorganisationer.se hittar du

organisationen för ”ditt” vatten.

Foto: Sara Elfvendahl

11

DIALOG ÖVER GRÄNSER

Östersjöländerna har sedan länge ett

samarbete, framför allt när det gäller

havsmiljöfrågor. Helsingfors konventionen

är en regional miljö konvention för Östersjö

området, inklusive Kattegatt. Konventionen

gäller för hela avrinningsområdet, och

behandlar frågor om övergödning, spridning

av miljöfarliga ämnen och föroreningar, men

även skydd och bevarande av den biologiska

mångfalden i havet.

nära ihop. Vi söker också aktivt dialog med intressenter av

alla slag. Att skapa delaktighet på lokal nivå är en av hörnstenarna i den svenska vattenförvaltningen. Kommunerna är centrala aktörer, men också närings-liv, markägare, intresseorganisationer och privatper-soner deltar. Det innebär att tusentals människor i landet är involverade och engagerade i arbetet. De är allt från enskilda lantbrukare och sportfiskare i vat-tenråden till forskare och tjänstemän på universitet och myndigheter. Alla bidrar med kunskap och infor-mation, på både lokal och en mer övergripande nivå.

Vattenförvaltningen bedrivs i sexåriga cykler. Den första avslutades i december 2009, den andra i slutet av 2015. Den tredje förvaltningscykeln, som vi är inne på nu, sträcker sig fram till slutet av 2021.

HAVS OCH VATTENMYNDIGHETEN

För det övergripande nationella ansvaret

för havs och vattenmiljöfrågorna bildades

Havs och vattenmyndigheten, HaV, 2011.

12

LÅNGSIKTIGT ARBETE

En blå tråd

Ny kunskap, erfarenheter av åtgärder och beredskap för att möta förändringar går som en blå tråd genom vattenförvaltningen. Den löper också genom de verktyg som arbetet med att förvalta och förbättra våra vatten baseras på, nämligen förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärds-program. Dessa tre hänger ihop och revideras inför varje ny förvaltningscykel.

Förvaltningsplanen är som en uppslagsbok. Den ska tillsam-mans med åtgärdsprogrammet ge en överblick och inriktning för det fortsatta arbetet och vara underlag för planering i kommuner, myndigheter och organisationer. Här beskrivs bland annat hur det står till med vattenmiljön, baserat på de kartläggningar som har gjorts.

Miljökvalitetsnormerna är styrinstrument. De uttrycker den kvalitet ett vatten ska ha vid en viss tidpunkt. Normerna tar sikte på tillståndet i miljön och vad den tål. Det handlar allt-så inte om att fastställa utsläppsmängder eller halter av olika ämnen. Det är vattendelegationerna som beslutar om vilka miljö kvalitetsnormer som ska gälla för respektive vatten.

Åtgärdsprogrammet redovisar vad kommuner och myndighe-ter behöver göra för att distriktets vatten ska följa miljökva-litetsnormerna. Vilka åtgärder behöver vidtas? Vem ska göra det och när behöver det vara klart? Syftet är att visa vad som är mest kostnadseffektivt att göra.

Innan förslagen till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram beslutas pågår ett samråd under ett halvår. Då är alla, såväl privatpersoner som organisationer och myndig heter, välkomna med synpunkter.

Vattendelegationerna

I varje vattendistrikt finns en

vattendelegation. Den utses

av regeringen. Ledamöterna

är sakkunniga från länssty

relser, kommuner och andra

instanser men även repre

sentanter från näringslivet

och de politiska partierna.

Delegationens ordförande

är landshövdingen i det län

som är vattenmyndighet.

13

Rätt åtgärd på rätt plats

Många åtgärder för att skydda vattnet är ganska självkla-ra. Industrier har egna reningsverk, lantbrukare brukar inte marken allra närmast vattendragen, kommuner anlägger våtmarker för att ta hand om dagvatten och minimera risken för översvämning. Vandringshinder för fisk tas bort, väg-trummor grävs om och läggs rätt, gödsel myllas ner i stället för att bara spridas på markytan. Listan är lång på allt som kan göras – och görs – för att minska effekten av mänsklig påverkan på vatten.

Men ibland är det svårt att se källan till problemen och då är åtgärderna inte lika lätta att sätta in. Vi vet att utsläppen finns, men inte hur stora de är eller när de sker. Dessa så kall-lade diffusa utsläpp kan komma från bland annat jord- och skogsbruk, dagvattenhantering eller avgaser från interna-tionell sjöfart som ger upphov till surt nedfall. De kan också bero på något som har hänt för länge sedan, till exempel att sjöar sänktes på 1800-talet och början av 1900-talet för att skapa mer jordbruksmark. Det finns även gamla nedlagda industrier vars utsläpp fortfarande påverkar vatten. Ibland kan dricksvattentäkter och grundvatten vara hotade.

Åtgärdsprogrammet inriktas på vatten med problem eller där kvaliteten riskerar att försämras, och vad som behöver göras för att miljökvalitetsnormerna ska följas. Det är kom-muner och myndigheter som svarar för att något händer. Vad som exakt ska göras och hur planeras i samarbete med läns-styrelserna, andra naturvårdande myndigheter, vattenråden och liknande samarbetsorgan, näringslivet och allmänheten.

I det här arbetet måste vi hjälpas åt. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

”FÖRORENAREN BETALAR”

En viktig princip i EU:s miljöpolitik är att

”förorenaren betalar”. Den som bidragit

till föroreningarna ska också vara med

och betala för att ställa till rätta. Detta

kallas ibland ”PPP”, Polluter Pays Prin

ciple, och antogs på FN:s miljökonferens

i Rio de Janeiro 1992.

Med VAavgifterna är alla användare

med och betalar en del av kostnaderna.

Men effekterna av annan verksamhet, till

exempel skogsbruk, jordbruk och vatten

kraft som kan medföra att vattenmiljöer

försämras, betalas oftast via skattsedeln.

Ett exempel är utsläppen från de äldsta

industrierna, som textilfabriker och

garverier. Länsstyrelserna och många

kommuner har inventerat tiotusentals

förorenade områden och saneringsarbe

tet görs i prioritetsordning. Ungefär 1 400

områden hör till den högsta riskklassen

och behöver åtgärdas först. Numera av

sätter staten årligen hundratals miljoner

för att sanera dessa gamla förorenade

områden. Till detta kommer kanske

lika mycket pengar från kommuner och

verksamhetsutövare.

Körtingsbergs våtmark. Foto: Jonas Andersson, WRS

14

Vi vet och förstår allt mer

Övervakningen av våra vatten pågår hela tiden. Kommu-ner och företagare har länge analyserat vattenprover för att hålla koll på kvaliteten på process- eller dricksvatten, avloppsrening eller utsläppsmängder. Myndigheter, vatten-vårdsförbund och kommuner analyserar vattenprover från grundvatten, sjöar, vattendrag och kust för att se hur vattnen mår. Idag samordnas dessa provtagningar och analyser för att löpande öka kunskapen om våra vatten.

När vattendirektivet infördes startade en omfattande kartläggning av hur Sveriges vatten mår. Kartläggningen har fortsatt i samverkan med kommuner, myndigheter och orga-nisationer. Övervakningen och rapporteringen av tillståndet i våra vatten är en grundförutsättning för att rätt åtgärder ska kunna sättas in på rätt plats. Därför krävs en ständig dialog med vattenråden och andra som har lokal kunskap och erfarenhet av vattnet.

Det pågående arbetet med att öka kunskapen gör att vi blir allt bättre på att förstå vad som behöver göras. Men det innebär också att ju mer som undersöks, desto mer upptäcks. Forskare har till exempel sett att plast som slängs i havet bryts ner till mikroskopiska partiklar som får effekter långt upp i näringskedjan. Läkemedelsrester i vatten har visat sig påverka bland annat beteende och fortplantningsförmåga hos fiskar.

Därför kan vatten som i en första bedömning klarat sig ganska bra, få en lägre klassning vid nästa kontroll, trots att åtgärder har satts in. Inte för att vattnet faktiskt har blivit sämre, utan för att nya effekter har upptäckts. Men de upptäckterna innebär också mer kunskap för att göra rätt insatser.

I de uppföljningar som görs kontinuerligt ser vi att det oftast tar mycket lång tid att förbättra ett vatten. Stora miljö problem som miljö gifter och försurning tar tid att rätta till. Det finns även en inbyggd tröghet i naturen. Förutom när det handlat om att ta bort vandringshinder för fisk – där ser vi förändringar till det bättre nästan på en gång.

VARFÖR TAR DET SÅ LÅNG TID?

…vi blir allt bättre

på att förstå vad

som behöver göras.

Men det innebär

också att ju mer som

undersöks,

desto mer upptäcks.

VATTNETS STATUS

I ett vatten med ”hög status”

fungerar alla delar i ekosys

temet. Vattnet är så gott som

opåverkat av människan.

”God status” innebär att vattnet

och dess närmaste omgivning

(till exempel stränder och

bottnar) har så god kvalitet att

ekosystemen fungerar på ett

livskraftigt sätt och att eko

systemtjänsterna bibehålls.

15

KUNSKAPSNAVET VISS

De data som vattenmyndigheterna och länssty

relserna har sammanställt och beslutat om finns

samlade via Vatteninformationssystem Sverige,

VISS. Kommuner, företag, myndigheter, vattenråd

och allmänhet kan använda information och data

från VISS.

I VISS finns numera även information om åtgärder

– effekt och kostnader för genomförda, planerade

och potentiella åtgärder per miljöproblem och

vatten. Kartor visar var behoven av åtgärder är som

störst, vad som hittills gjorts och vad som planeras.

Tanken är att VISS ska ge den överblick och

inspiration som behövs för att åtgärder ska kunna

sättas in där de har störst betydelse och är som

mest kostnadseffektiva.

Vattenmyndigheterna arbetar för att koppla fler och

fler datakällor – idag utspridda på myndigheter,

länsstyrelser, kommuner, universitet, näringsliv och

intresseföreningar – till VISS, så att användarna

bara behöver leta på ett ställe. Det finns redan

flera sådana kopplingar, exempelvis modellerade

vattenflöden från SMHI, kalkningsåtgärder från

Kalkningsdatabasen samt information om Natura

2000områden från Naturvårdsverkets databas

VicNatur.

Denna underlagsdata är en viktig grund och behö

ver därför vara lättillgänglig, kvalitetsdeklarerad

och hållas uppdaterad. Ett exempel är information

om råvattendata som i dagsläget finns spridd hos

kommunerna.

Med den löpande kartläggningen av våra vatten

förbättras hela tiden kunskapen om status och på

verkan på vattenmiljöerna och mer information kan

presenteras per avrinningsområde eller vatten. Det

här ökar möjligheterna att anpassa informationen

med en mer konkret bild av situationen för exem

pelvis en kommun eller lokala vattenorganisationer.

VISS är på så sätt kunskapsnavet i dialogen.

www.viss.lansstyrelsen.se

Åtgärder i hela landet i kategorin Efterbehandling av miljögifter.

Åtgärden Restaurering av rensade eller rätade vattendrag i Grisbäcken.

16

Åtgärder för framtiden

Det övergripande målet för vattenförvaltningen var att alla vatten skulle ha god status 2015. Vatten med stora och svårlösta problem fick en frist med en eller två sexårscyk ler. Målet god status 2015 klarade vi inte för alla vatten.

Det finns flera förklaringar till att alla problem inte är lösta än. Bristen på resurser – pengar – är en. Idag är det kommuner och myndigheter som tar de största kostnaderna för att förvalta och förbättra våra vatten. Börjar principen ”förorenaren beta-lar” användas i större utsträckning kan åtgärdsarbetet ta fart på allvar. Företag och organisationer har redan sett värdet av att ta miljöansvar – det ökar förtroendet för varumärket.

Andra orsaker till att så få vatten uppnått god status är att situationen var värre än vi trodde. Och det tar väldigt lång tid att ställa till rätta gamla och långvariga miljösynder. Dessutom är det ofta svårt att motivera kostnader idag för något som ska bli bättre någon gång i framtiden – om fem, femton eller femtio år. Men det är de perspektiven som vi måste ha när det gäller vattnet och miljön.

Vi vet också att ju mer vi skjuter åtgärderna framför oss,

Ju mer vi skjuter

åtgärderna framför

oss, desto dyrare

riskerar de att bli.

17

AGERA I TID

Problemet med invasiva och främmande

arter visar att det blir besvärligare och

dyrare att åtgärda ju längre man väntar.

Vattenväxten sjögull, till exempel, kan

på bara några månader skjuta fem

meter långa revor. Lösa växtdelar sprids

lätt och kan bilda nya kolonier. Stora

delar av sjöar kan växa igen helt, med

konsekvenser för både ekologi och fri

luftsliv. Att hålla utkik efter små bestånd

och åtgärda snabbt på rätt sätt är enda

chansen att hålla sjögull borta.

desto dyrare riskerar de att bli. För även om det har gjorts många misstag genom åren har vi lärt oss en sak – det är enklare och billigare att göra rätt från början. Det är alltid dyrare att återskapa ett livskraftigt fiskbestånd eller hitta en ny dricksvat-tentäkt än att ta hand om det vi har.

Ett sätt att bidra till god status i våra vatten i framtiden är förstås att se till att nya bostäder eller verksamheter som etableras inte får någon negativ påverkan. Här måste vi även ta hänsyn till de förändringar som väntas i klimatet, med antingen intensivare regnperioder eller torka, samt stigande havsvatten-nivåer. Då gäller det att i översiktsplaner och detaljplaner tänka långsiktigt kring vatten – översvämningsrisk, dricksvattenför-sörjning, avlopp, dagvatten, strandskydd.

På landsbygden behövs lösningar för ett bärkraftigt jordbruk, samtidigt som rinnande vatten kräver mer plats i landskapet till följd av klimatförändringarna.

Det kan dröja innan det syns några resultat av det som behöver göras. Förhoppningsvis kommer barnbarnen att märka skillnaden. Därför behöver vi göra allt vi kan. Nu.

Här måste vi även ta hänsyn

till de förändringar som vän-

tas i klimatet, med antingen

intensivare regnperioder eller

torka samt stigande havs

vattennivåer.

Sjögull i Brändeborgsfjorden. Foto: Peter Nolbrant/Biodivers Naturvårdskonsult

18

En bit på vägen

Successivt har arbetssätt, tänkande och kunskap om vad som behöver göras för att bevara och förbättra vattenkvaliteten formats inom vattenmyndigheterna. I några fall märks konkreta effekter på miljön. Vandringshinder har tagits bort och fisken har återkommit i vattendragen. Våtmarker har restaurerats och över-gödningen har minskat lokalt. Men det märks ännu inte så mycket i havsvikarna där det fortfarande är igenvuxet och syrefattigt.

Arbetet har även gett en helhetsbild av vattnet i Sverige. Vi vet vad som behöver göras. Genom kartläggningen har vi en bra bild av hur vattnet mår.

Vi har samlat information om hela vattensystem som tidigare varit spridd på olika ställen. Via databasen VISS kan vem som helst söka information om sina vatten. Och den information åt-gärderna baseras på blir allt mer innehållsrik och ändamålsenlig.

Vattenråd och andra lokala vattenorganisationer har bildats där det tidigare inte fanns något organiserat samarbete. Runt om i landet har det skapats mötesplatser och startat diskussioner om vatten.

Så även om vi inte når målet om god status i alla vatten, så har vi tagit många steg framåt. I nästa skede hoppas vi att ännu mer av det som görs också syns som konkreta effekter i våra vatten.

MÅNGA STENAR SMÅ

I södra delen av Kalmarsund

mynnar Grisbäcken, där över

gödning och markavvattning satt

sina spår. För att få öringarna

att trivas igen behövde dyiga,

igenslammade bottnar åtgärdas.

Markägaren och vattenrådet

tog då hjälp av en skolklass.

Eleverna i åttan bar ut hela fem

kubikmeter naturgrus i bäck

fåran under en dag. Nu ström

mar vattnet bland små och stora

stenar och det finns gott om

ställen för stora fiskar att leka på

och yngel att gömma sig i.

Biotopvård i Grisbäcken, en enkel åtgärd som gör stor nytta. Foto: Sven Andersson

19

KÄLLOR

Utöver material från vattenmyndigheterna och EU samt intervjuer med medarbetare har

följande källor använts i broschyren:

• Artikel nvp.se, 17 april 2014

• Miljöaktuellt, 20120518, miljoaktuellt.idg.se

• Sveriges Radio, Vetenskapens värld, Kossornas planet, 30 augusti 2014

• www.ne.se

• www.scb.se

• www.su.se

• www.svensktvatten.se

• www.unicef.se

• www.waterfootprint.org

• www.vatmarksguiden.se

Bottenviken

Bottenhavet

Norra Östersjön

Södra Östersjön

Västerhavet

Bottenvikens vattendistrikt

Vattenmyndighetens kansli

Länsstyrelsen Norrbottens län

010–225 50 00

Bottenhavets vattendistrikt

Vattenmyndighetens kansli

Länsstyrelsen Västernorrlands län

0611–34 90 00

Västerhavets vattendistrikt

Vattenmyndighetens kansli

Länsstyrelsen Västra Götalands län

010–224 40 00

Norra Östersjöns vattendistrikt

Vattenmyndighetens kansli

Länsstyrelsen Västmanlands län

010–224 90 00

Södra Östersjöns vattendistrikt

Vattenmyndighetens kansli

Länsstyrelsen Kalmar län

010–223 80 00

Rent vatten är en vardagsvara vi inte klarar oss utan. Det är grunden för

allt liv och hjärtat i de naturliga ekosystemen. Vatten är nödvändigt för att

bygga social och ekonomisk välfärd. Nu fortsätter vi att arbeta för bättre

vatten i Sverige – det är vårt gemensamma ansvar.

Här finns mer information

www.vattenmyndigheterna.se

www.viss.lansstyrelsen.se

www.lansstyrelsen.se

www.havochvatten.se

www.vattenmyndigheterna.se