tillsammans för lärande kvalitetsredovisning 2017 och kulturkontoret... · takt som inte hänt...

Dokumentnamn

Kvalitetsredovisning för- och grundskolenämnden 2017

Fastställd

Nämndsbeslut 2018-02-07, § 9

Dokumentansvarig

Verksamhetscontroller, skolkontoret

Reviderad

2018-02-02

Tillsammans för lärande

Kvalitetsredovisning

2017

2

Innehåll

Tillsammans för stärkt likvärdighet ................................................................................................... 3

Tillsammans för lärande ...................................................................................................................... 4

Styrning och ledning ............................................................................................................................ 9

Vår verksamhet .................................................................................................................................. 12

Förskola ............................................................................................................................................................. 12

Förskoleklass .................................................................................................................................................... 15

Fritidshem ......................................................................................................................................................... 17

Grundskola ....................................................................................................................................................... 20

Grundsärskola .................................................................................................................................................. 23

Nyckeltal ............................................................................................................................................. 25

3

Tillsammans för stärkt likvärdighet

I förra årets kvalitetsredovisning pekades på insatser för en stärkt likvärdighet i Skellefteå

kommun. Utvecklingen i Sverige och Skellefteå visar fortsatta tecken på bristande likvärdig-

het. Slutbetänkandet från den statliga Skolkommissionen i maj 2017 lyfte fram den ökande

problematiken med bristande likvärdigheten i landet. Resultatet från Skolinspektionens till-

syn 2016 var att bristande likvärdighet är en realitet även i Skellefteå. Därför har Skellefteå

under 2017 inlett ett treårigt samarbete med Skolverket i syfte att stärka likvärdigheten och

öka kunskapsresultaten. Samarbetet går under namnet "Samverkan för bästa skola" och är

en nationell satsning.

Under 2017 har händelser både inom och utom Sverige visat på behovet av att ungdomar

får kunskap om vilken information som man kan lita på. Speciellt gäller det på sociala me-

dier där grupperingar både inom och utom landet försöker påverka vad vi ska tycka och

tänka. Detta är inget nytt, men med digitaliseringen har detta fått helt nya proportioner

och är idag en utmaning som påverkar våra demokratiska grundvalar. Med denna bak-

grund känns det mycket bra att Skellefteå kommun satsar på att ligga i framkant i det digi-

tala, både med utbildning och med resurser, precis som det beskrivs att vi behöver arbeta

enligt den nationella IT-strategi som slutligen beslutades av riksdagen under året.

I tider av global osäkerhet och förändring är utbildning avgörande för att de kommande

generationerna får tillgång till verktyg för att utveckla världen och bygga ett stabilt sam-

hälle.

Med besked om nya stora etableringar i Skellefteå fortsätter arbetet med att utveckla vår

kommun. Kombinerat med urbaniseringen fortsätter byggande av förskolor och skolor i en

takt som inte hänt på decennier. Det innebär nya moderna lokaler med miljöer som ger

stora möjligheter till ett modernt lärande för varje barn och elev.

Likvärdigheten är den största utmaningen och en av de viktigaste pusselbitarna är behö-

riga lärare. I december 2017 gick Skolverket ut med sin lärarprognos som visar att de

närmaste fem åren behöver 77 000 heltidstjänster rekryteras i landet. För Västerbottens

del beräknas 1 900 nya medarbetare i förskola och skola att behövas de kommande fem

åren. Det innebär utmaningar både för oss i Skellefteå och landet är uppenbart.

Under 2017 övergick kultur- och biblioteksavdelningen till fritidsförvaltningen. Det innebär

att skolkontoret nu är en renodlad utbildningsförvaltning, vilket är organisatoriskt rätt då

det ger förutsättningar för att fokusera på vårt kärnuppdrag.

För att stärka likvärdigheten behövs samarbete. Tillsammans är vi starka och kan skapa

förutsättningar för att varje barn ska kunna bli sitt bästa jag.

Fredrik Stenberg Anders Bergström

Ordförande för- och grundskolenämnden Förvaltningschef skolkontoret

4

Tillsammans för lärande

I Skellefteå kommun är utbildningsverksamheten uppdelad på två olika nämnder med till-

hörande förvaltningar. Gymnasieskolan och vuxenutbildningen styrs och leds av gymnasie-

nämnden och gymnasiekontoret. De andra pedagogiska verksamheterna; förskola, försko-

leklass, fritidshem, grundsärskola och grundskola styrs och leds av för- och grundskole-

nämnden och skolkontoret. Sedan lång tid tillbaka har det funnits ett tydligt fokus att för-

och grundskolenämndens verksamhetsområde ska ha ett 1-16-årsperspektiv. Det har sitt

ursprung i skollagen som uttrycker ett barn- och elevfokus. Med andra ord att det är bar-

nets och elevens utveckling som ska stå i centrum.

Pedagogiskt bokslut och analyserade resultat

För att synliggöra barns och elevers kunskapsutveckling, har det under 2017 tagits fram ett

pedagogiskt bokslut för för- och grundskolenämndens verksamhetsområde. Bokslutet ska

tas fram två gånger per år, i nuläget sker det i juni respektive december. Under flera år har

analyserade resultat varit ett prioriterat område inom förvaltningen. Förvaltningsledningen

gick under åren 2015 - 2016 en utbildning via Sveriges kommuner och landsting (SKL) där

analys var en viktig del. Utvecklingsenheten och andra medarbetare som leder det syste-

matiska kvalitetsarbetet i förvaltningen gick under 2017 en fortsättningsutbildning i analys

genom SKL. Och med utgångspunkt i det pedagogiska bokslutet, gör förvaltningen numera

en analys av vilka områden som är mest aktuella att arbeta vidare med. Analysen av resul-

tat utgår även från den målbild som förvaltningen tagit fram för att konkretisera FGNs mål.

I den uttrycks att analyserade resultat ska tas fram i verksamheten. De tre områden som

analysen för 2017 är nyanländas kunskapsutveckling, främja närvaro samt bedömning och

betygsättning för elever som är läser enligt grundsärskolans läroplan.

Nyanländas kunskapsutveckling

Det första område som analysen i juni pekade på utgår från att Skellefteå, liksom övriga

Sverige, påverkas av konfliktsituationer i världen. När det gäller för- och grundskolenämn-

den påverkas främst organisationen rörande mottagandet av nyanlända. Ett minskat antal

nyanlända har lett till att organisationen minskat under 2017 och att det nu är färre skolor

som har så kallade Ankomster eller Nykomster, dvs skolor som är första steget in i skolsy-

stemet för nyanlända. Men oavsett antal nyanlända som kommer till Skellefteå och Sverige,

visar analysen av det pedagogiska bokslutet på ett behov av att stärka planering och ge-

nomförande av undervisning för elever med annat modersmål än svenska. Ett större utred-

ningsarbete med tillhörande utvecklingsplan rörande elever med annat modersmål disku-

terades i nämnden hösten 2017.

Främja närvaro

Det andra området som analysen av det pedagogiska bokslutet i juni visade var behov att

titta närmare på, var elevers närvaro. Bokslutet visade nämligen att en tredjedel till hälften

av eleverna på högstadiet var frånvarande en halvdag per vecka i snitt under vårterminen.

Detta tillsammans med närvaroteamets (före detta "Tillbaka till skolan - teamet") analys att

upptäckten av frånvaro måste börja tidigt under en elevs grundskoletid, resulterade i ett

5

nämndsärende för att främja närvaro i november 2017. Det punkter som beslutades utgick

från att stärka möjligheten till tidig upptäckt av frånvaro. Under 2017 har också beslut om

att närvaroteamet ska permanentas beslutats.

Bedömning och betygsättning för elever som läser enligt grundsärskolans läroplan

Det tredje område som analysen av juni månads pedagogiska bokslut visade, var be-

hovet av att intensifiera arbete med bedömning och betygsättning för elever som läser

enligt grundsärskolans läroplan. Bokslutet visade nämligen på brister inom det områ-

det. Tillsammans med en grundligare utredning i ärendet, beslutade skolkontorets för-

valtningschef att ge i uppdrag till förvaltningens utvecklingsenhet att årligen (på djupet)

följa resultat för elever som läser enligt grundsärskolans läroplan.

Digitalisering

Under 2017 har Skellefteå seglat upp som en av de kommuner i landet som ligger i

framkanten gällande digitalisering och programmering i förskola och grundskola. Det

passar väl in då en nationell gemensam digitaliseringsstrategi beslutats. Tillsammans

med läroplansförändringar kommer den att få genomslag i alla pedagogiska verksam-

heter. Förvaltningen har samlat centralt stödjande resurser för IKT-pedagogik och ad-

ministration i ett team som heter Digital lärande som ger möjlighet till mer samlade

insatser.

Den årliga kartläggningen av skolans digitaliseringsprocess genom verktyget LIKA (ledning,

infrastruktur, kompetens och användning) gjordes under våren och för att stötta ledar-

skapet deltar förvaltningsledning, rektorer och förskolechefer det digitala ledarlyftet.

Programmering, kodväskor och fjärrundervisning har börjat användas i allt högre grad un-

der 2017. Fjärrundervisning erbjuds främst för elever som har modersmålsundervisning

eller är i behov av studiehandledning på sitt modersmål. Skellefteå kommun säljer också

studiehandledning via fjärrundervisning till andra kommuner.

För att fortsätta ligga i framkant blir tillgången till väl fungerande nätverk, digitala lär-

verktyg samt kompetensfortbildning för ledare och medarbetare viktigt. Under året

har arbetet med att öka likvärdigheten för alla kommunens förskolor och grundskolor

gällande såväl nätverkets infrastruktur som digitala verktyg fortsatt. Nämndens mål

med en dator per elev i årskurs 6 - 9, och en dator per tre elever i årskurs F-5 är upp-

nått. Verksamheten Skoldatatekets uppdrag har utökats och omfattar numera även

förskola, dvs nu täcker det in hela 1-16 års perspektivet.

Molntjänsten Office 365 har tillgängliggjorts för förvaltningens alla medarbetare och

nästa steg är alla elever. Förberedelser inför kommande läroplansförändringar har

medfört ett fokus på kompetensutvecklingsinsatser kring programmering. Försök med

fjärrundervisning på modersmål har fortsatt att utvecklas under året.

Under senhösten startades ett samarbete med forskningsinstitutet RISE för att arbeta med

utveckling och forskning kring digitalt lärande.

6

Skellefteå fortsätter växa vilket leder till nybyggnationer

Skellefteå fortsätter att växa invånarmässigt samtidigt som urbaniseringstakten är fortsatt

hög. Det innebär att antalet om- och nybyggnationer av förskolor och skolor fortsätter. Vo-

lymutvecklingen i verksamheten fortsätter att visa på en ökning. Jämförs 2017 med 2016

ser vi en ökning i förskolan med 46 barn (1,3 %), i fritidshemmet en ökning med 132 elever

(3,6 %) samt i grundskola och grundsärskola en ökning med 83 elever (1,0 %). Volymut-

vecklingen sker utifrån urbaniseringen, vilken är ojämn i kommunen och detta leder till att

organisationen av lokaler ständigt behöver förändras. Det har gjort att under 2017 har ett

flertal enheter öppnats efter att om- eller nybyggnation.

För att hantera placeringen av barn i förskolan påbörjades under 2017 en utredning om att

införa central placering. Dessutom pågår på många skolor förändringar av organisationen

för att anpassas till den nationella stadieindelningen. Ombyggnationen av Kaplanskolan

(Lejonströmskolan) från gymnasieskola till F-9-skola är klar och de sista eleverna flyttar in

under januari 2018. Planering för en ny F-9 skola (Floraskolan) för de östra stadsdelarna

pågår och för årskurs F-9 på Morö backe har ombyggnation pågått under året och slutförs

under år 2018. Under 2017 blev Bolidenskolans renovering är blev klar, samt att Moröhöj-

dens förskola och Tallbacka (Bureå) förskola öppnades.

Behörighetsfrågan

När det gäller lärarbehörighet ligger Skellefteå 2017 på samma nivå som 2016, vilket inne-

bär att 86 % av de ämnen som undervisas i Skellefteås skolor har behöriga lärare.

I december 2017 gick Skolverket ut med sin lärarprognos som visar att de närmaste 5 åren

behöver 77 000 heltidstjänster rekryteras i landet. För Västerbottens del beräknas 1 900

nya medarbetare i förskola och skola behövas de kommande 5 åren. För att undvika fort-

satta utmaningar rörande bristande likvärdighet är behöriga lärare avgörande. Förutom

ökande svårighet att rekrytera lärare och förskollärare till tillsvidareanställningar ökar svå-

righeten att få vikarier. Behovet av att fortsätta arbetet med att rekrytera fler lärare till

Skellefteå bedöms därför som väldigt stort.

Kunskapsresultat

Vårterminen 2017 steg såväl meritvärdet som behörigheten för eleverna som lämnade

årskurs 9 för gymnasiet. Meritvärdet steg till 219 från 2016 års 214 och behörigheten

steg till 87 % från 2016 års värde på 83 %. Skillnaden mellan pojkar och flickor fortsät-

ter att vara stor, och flickorna når högre meritvärde och har högre behörighet till gym-

nasiet. Skillnaden mellan pojkar och flickor är en trend som håller i sig år efter år trots

insatser såväl nationellt som i Skellefteå. För höstterminen 2017 visade resultaten för

eleverna i årskurs 9 på lägre meritvärde och behörighet jämfört med 2016. Meritvärdet

sjönk till 206 från 2016 års värde på 213 och behörigheten sjönk till 77 % från 2016 års

värde på 82 %. Analysen av resultaten visar att skillnaden mellan de elever som lyckas

bäst och de som lyckas sämst ökar, det vill säga likvärdigheten brister. Det är också en

trend i Sverige som helhet och den kanske viktigaste utmaningen i svensk skola.

7

Samverkan för bästa skola och samarbete med Ifous

Som en följd av Skolinspektionens senaste regelbundna tillsyn av Skellefteås förskolor,

grundsärskolor och grundskolor, erbjöds 6 skolenheter i Skellefteå kommun att delta i

Skolverkets nationella satsning Samverkan för bästa skola under 2017. Det är ett treå-

rigt projekt i syfte att öka kunskapsresultaten på berörda skolor samt öka likvärdig-

heten i Skellefteå kommun. Under 2017 började även Lejonströms upptagningsom-

råde (samtliga förskolor och skolor) samt Resurscenter i Ursviken ett treårigt samar-

bete med sju andra kommuner i landet samt organisationen Ifous (Innovation, forsk-

ning och utveckling i skola och förskola). Syftet med samarbetet är att arbeta med In-

kluderande lärmiljöer.

Formativt förhållningssätt

I mars 2017 inleddes den pedagogiska satsningen formativt förhållningssätt som är ett re-

sultat av det systematiska arbetet med kvalitet. Satsningen involverar alla verksamheter,

personal och barn/elever. Syftet är att i enighet med visionen att "Alla barn ska bli sitt bästa

jag" och öka alla barns- och elevers lärande och positiva utveckling mot målen. Satsningen

är långsiktig och en första utvärderingen blir under våren 2018. All kompetensutveckling

som planeras, genomförs och utvärderas från Skolkontoret påverkas och en långsiktig plan

är framtagen och kommunicerad med verksamheterna.

Bilden visar tidsplan samt innehåll under vårterminen 2017 - vårterminen 2018.

Formativt förhållningssätt är en samling undervisningsstrategier som har starkt forsk-

ningsstöd och ger belägg för användandet av dessa undervisningsmetoder fungerar

8

för ökad måluppfyllelse för barn och elever. De forskare som främst påverkat satsning-

ens innehåll och form är John Hattie, Helen Timperley, Dylan William och Carol Dweck

samt Christian Lundahl.

Formativt förhållningssätt kan sammanfattas med hjälp av följande punkter:

• Tydliggör mål

• Synliggör lärandet

• Återkoppling

• Aktivera barnet och eleven som läranderesurs

• Aktivera barnet och eleven som ägare av sin egen lärprocess

Som en del av satsningen formativt förhållningsätt och som en gemensam start på

läsåret 2017/218 stod Skolkontoret, i augusti 2017, som arrangör för en föreläsning

med James Nottinghams..

James Nottingham är författare, föreläsare och grundare till Challenging learning.

Han beskrivs som en av de mest omtalade i världen inom pedagogisk utveckling idag. I

hans föreläsning berörde han aktuell forskning och beprövad erfarenhet kring utma-

nande undervisning.

Andra förvaltningsövergripande insatser

Under 2017 har även nedanstående insatser genomförts som en följd av det systematiska

kvalitetsarbetet. En del satsningar är verksamhetsspecifika, det vill säga att de riktar sig en-

bart till förskolan, fritidshemmet eller någon annan verksamhet. Dessa beskrivs under re-

spektive verksamhet.

Följande satsningar har genomförts för flera verksamheter:

• För- och grundskolenämnden fortsätter att erbjuda 80 % av lönen på den tid man

studerar för de lärare som läser på universitet i syfte att stärka sin behörighet och

kompetens. Det gäller för de bristyrken som tas fram i den årliga kompetensför-

sörjningsplanen.

• Skolverkets obligatoriska bedömningsstöd avser elever i årskurs 1 och beskrivs un-

der respektive verksamhet.

• Samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) om anpassningar och

särskilt stöd.

• Förvaltningen använder också av en stor mängd statsbidrag för att stärka befintliga

insatser och verksamheter. Exempel på statsbidrag som förstärker verksamheten i

Skellefteå är läslyftet, specialpedagogik för lärande, lärarlyftet, högskoleutbildning i

specialpedagogik och Svenska som andraspråk, läxhjälp, lov- och sommarskola, låg-

stadiesatsningen, fritidshemssatsningen, karriärtjänster och minskade barngrup-

per.

9

Styrning och ledning

Sveriges styrning av utbildningsområdet utgår från riksdagen som sätter ramar som skol-

lag och läroplaner till barn och elever i syfte att ge dem förutsättningar att bli sitt bästa jag.

Stegen där emellan är kommunfullmäktige, för- och grundskolenämnden, förvaltningsled-

ning, förskolechef/rektor och medarbetare. De statliga myndigheter som har i uppdrag att

stötta och kontrollera verksamheten inom utbildning är främst Skolverket och Skolinspekt-

ionen.

Illustration: Sveriges styrning av utbildningsområdet.

Skellefteå kommuns styrmodell

Skellefteå kommun vidareutvecklade under 2017 styrningen av sin verksamhet. Syftet med

förändringen är att stärka den lokala styrkedjan, det vill säga att det inom för- och grund-

skolenämndens verksamhetsområde ska finnas en koppling från varje barngrupp eller

klassrum till kommunfullmäktiges beslut. För- och grundskolenämnden beslutade kom-

munfullmäktige 2017 om att de tidigare mål FGN haft för 2018 fortsatt skulle vara:

• Öka andelen lärare med legitimation.

• Öka andelen elever som kan läsa efter årskurs 1.

• Öka andelen behöriga till gymnasiet.

10

För- och grundskolenämndens mål har konkretiserats på förvaltningsledningsnivå i den så

kallade målbilden, vilken finns nedan. Den har använts för att ange inriktningen i det dag-

liga arbetet för varje förskola, fritidshem och skolenhet. Där har den använts i lokala priori-

teringar i det systematiska kvalitetsarbetet. Och på så sätt vävs målen i den lokala styrked-

jan ihop, från nationella styrdokument till varje barngrupp och klassrum.

Illustration: Målbilden anger inriktningen i det dagliga arbetet för varje förskola, fritidshem och skolenhet.

11

Arbetet görs sedan utifrån en modell för att arbeta med ständiga förbättringar i vår verk-

samhet. Den modellen beskrivs av Skolverket i bilden nedan. Hur våra respektive verksam-

heter arbetar med detta beskrivs i nästa kapitel.

lllustration: Skolverkets modell för ständiga förbättringar.

12

Vår verksamhet

Förskola

Förskolan är en pedagogisk verksamhet, det första steget i utbildningssystemet och en fri-

villig skolform. Förskolan erbjuds barn till vårdnadshavare som arbetar, studerar, är

arbetssökande eller föräldralediga.

Uppdraget

De som arbetar i förskolan har som uppdrag att främja barns lärande och utveckling uti-

från skollagen och de mål och riktlinjer som anges i förskolans läroplan. Flertalet förskolor

leds av förskolechefer som enbart ansvarar för förskolor. Det finns även förskolechefer

som också är rektorer och ansvarar för grundskola, fritidshem samt förskoleklass. I Skellef-

teå kommun finns 205 förskoleavdelningar varav flertalet består av enavdelningsförskolor.

I kommunen finns även annan pedagogisk verksamhet så som verksamhet på obekväm

arbetstid. I kommunen finns 7 fristående förskolor där kommunen ansvarar för tillsyn. Det

politiska ansvaret för förskolan i Skellefteå kommun har kommunfullmäktige delegerat till

för- och grundskolenämnden.

Var är vi?

Förskolorna bedriver ett eget systematiskt kvalitetsarbete som i kombination med priorite-

ringar i förskolechefens rapporter identifierar utvecklingsområden. Av kvalitetssamtalen

framgår att begränsat antal mål ger ett tydligare fokus och betraktas därför som en fram-

gångsfaktor. Likaså att utbildningssatsningar är färre i antal och erbjuds till många för att få

genomslagskraft och stärkas över tid. Dessutom behövs fortsatt arbete med dokumentat-

ion, reflektion och analys i det systematiska kvalitetsarbetet. Kollegialt lärande är en fram-

gångsfaktor.

Något som efterfrågas är en likvärdighet kring hur screeningen, som görs på 5-åringarna,

utförs och hur den återkopplas. Beträffande begreppet undervisning i förskolan måste det

förstås och arbetas med. Ett arbete har initierats på förskolechefsnivå och drivs genom ak-

tiv dialog och kollegialt lärande. Utifrån att utbildning i IKT genomförts så har förskolorna

fått syn på var de befinner sig i digitaliseringsprocessen, enheterna har kommit olika långt.

Vart ska vi?

I huvudmannens måldokument och utifrån verksamhetens identifierade utvecklings-

områden, finns följande mål för förskolornas verksamhet:

• Öka andelen lärare med legitimation och personal med pedagogiska högskoleexamen

• Öka andelen elever som kan läsa efter årskurs 1 är en av grunderna för planering, genomfö-

rande och utvärdering av undervisning även i förskolans verksamhet.

• Öka andelen elever behöriga till gymnasiet.

13

Hur gör vi?

Följande satsningar har under 2017 haft direkt syfte att förbättra förskolans resultat:

• Föreläsningsserier med eget arbete mellan träffarna av specialpedagogiska skol-

myndigheten relaterat till anpassningar och särskilt stöd för specialpedagoger i

skola och förskola samt förskolechefer och rektorer.

• Se satsningen Formativt förhållningsätt under rubriken Tillsammans för lärande.

Förskolans personal har under hösten 2017 erbjudits kvällsföreläsningar med inne-

håll kopplat till de fem strategierna inom formativt förhållningssätt.

• Analysgrupper gällande screeningen av språklig medvetenhet.

• Kollegialt lärande kring undervisnings begreppet har varit innehåll på förskoleche-

fernas verksamhetsträffar.

• Utveckling och förbättring av lärandemiljöer som ingår i den stora satsningen i om-

och till-byggnader i kommunen.

• Litteraturprofilering av förskolorna på Anderstorp har påbörjats.

• Ifous-programmet Inkluderande lärmiljöer har startats upp för Lejonströms försko-

lor. Programmet pågår under tre år.

Hur blev det?

Höstens kvalitetssamtal syftade till att vara ett kollegialt samtal och ett lärande tillsammans och

varje förskolechef lyfte ett utvecklingsområde och därefter genom det kollegiala samtalet identifiera

vad ledaren behöver fokusera på samt vägen framåt. Som ett resultat av kvalitetssamtalen med för-

skolecheferna identifierades följande kompetensutvecklingsbehov:

• Formativt förhållningssätt.

• Ledarskap kopplat till förändringsprocesser.

• Läroplanen – att kvalitetssäkra undervisning.

En effekt av de centrala satsningarna som gjorts för systematiskt kvalitetsarbete är att en

trygg grundverksamhet har identifierats. Årshjulets betydelse samt vikten av att samla un-

derlag och material i en årspärm har fått genomslagskraft. Vikten av att sätta tydliga mål

och arbeta fram kriterier för måluppfyllelse har lyfts och arbetats med både på förskole-

chefsnivå och i olika former ute i enskilda verksamheter.

Ett fortsatt arbete med att sätta tydliga mål ute i verksamheterna kommer dock att krävas.

I förskolechefernas kvalitetsrapporter framkommer en bild av att förskolor brottas med

den ständiga förändring som in- och utflytt av barn medför. Detta kräver en flexibilitet på

förskolorna, vilket kan underlättas om personalen känner sig trygga med grundverksam-

heten, har mätbara mål och en tydlig ledning av förskolechef.

I de utvärderingar som har gjorts kring satsningen formativt förhållningssätt framgår att

personal i förskolan är positiva till att jobba mer med återkoppling och att synliggöra bar-

nens lärande. Den bild som framkommer i samtal med förskolechefer är att det finns ett

intresse för att jobba med utmanande undervisning ute på enheterna, men att det krävs

14

mer tid och kunskap för att kunna jobba med alla strategier inom det formativa förhåll-

ningssättet. De föreläsningar som förvaltningen har erbjudit har syftat till att möjliggöra

kollegialt lärande då arbetslag kunnat delta tillsammans.

Förskolans pedagoger startade under hösten utprövning av analysgrupper gällande

screeningen. I stället för att varje avdelning endast analyserar de egna resultaten (dia-

gnosmaterialet Femman, språklig medvetenhet) så för flera avdelningar samman sina

resultat och analysen sker gemensamt i analysgruppen för att öka likvärdigheten och

möjligheterna till kollegialt lärande. Resultatet visade att Skellefteå förskolors arbete

med språklig medvetenhet fungerar bra samt att en tredjedel av barnen som börjar

förskoleklass är på väg att knäcka läskoden.

15

Förskoleklass

Vid sex års ålder har barn möjlighet att börja i förskoleklass. Förskoleklass är en frivillig

skolform och erbjuds från och med höstterminen det år barnet fyller sex år och följer sko-

lans läsårstider. Från 1 januari 2018 träder en ny lag i kraft som innebär att förskoleklass

blir obligatorisk.

Uppdraget

Förskoleklassens uppdrag är att stimulera elevernas utveckling och lärande och förbereda

dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens

behov samt främja allsidiga kontakter och en social gemenskap. Förskoleklassen har en

egen del i läroplanen med syfte och centralt innehåll. Denna tredje del ska tillsammans

med läroplanens första och andra del vara utgångspunkt för undervisningen i förskoleklas-

sen.

Förskoleklassen fungerar som en övergång mellan förskolan och den obligatoriska skolan.

Förskoleklassen omfattar minst 525 timmar per år. Resten av dagen är de flesta eleverna i

fritidshem eller i pedagogisk omsorg.

Det politiska ansvaret för förskoleklass i Skellefteå kommun har kommunfullmäktige dele-

gerat till för- och grundskolenämnden.

Var är vi?

Förskoleklassens bedriver ett eget systematiskt arbete med kvalitet som i kombination

med prioriteringar i rektors kvalitetsrapporter identifierar utvecklingsområden. Sedan

2006 har en årlig kartläggning av elevernas språkliga medvetenhet genomförts i för-

skoleklass på vårterminen.

Dokumentation av måluppfyllelse och resultat i förskoleklass görs med hjälp av det

systematiska kvalitetsarbetet. Enligt dokumentationen bedöms verksamheterna ha en

hög måluppfyllelse och elevernas förmågor utvecklas väl, särskilt beträffande läsför-

måga.

Vart ska vi?

I huvudmannens måldokument och utifrån verksamheternas identifierade utvecklingsom-

råden finns följande mål som för förskoleklassens verksamhet:

• Öka andelen lärare med legitimation och personal med pedagogisk högskoleexamen.

• Öka andelen elever som kan läsa efter årskurs 1 en av grunderna för planering, genomfö-

rande och utvärdering av undervisning.


16

Hur gör vi?

Följande satsningar har haft direkt syfte att förbättra resultat och därmed måluppfyllelse i

förskoleklassens verksamhet:

• Analysstöd i form av höst- och vårfrågor gällande läs- och skrivförmåga skapades

för förskola, förskoleklass och lågstadiet.


• Utveckling och förbättring av lärandemiljöer som ingår i den stora satsningen för

om- och tillbyggnader i kommunen.


och tillbyggnader i kommunen.

Förutom lokalt utvecklingsarbete finns i Skellefteå kommun även ett centralt nätverk för

pedagoger i förskoleklass. Syftet med nätverket är att vara ett forum för lärare från försko-

leklassen att träffas för ett kollegialt lärande, och för att skapa en likvärdighet samt gynna

utvecklingen av verksamheten i förskoleklassen. Under 2017 har innehållet främst syftat till

att stärka det kollegiala lärandet kring screeningen och det formativa förhållningssättet.

Hur blev det?


varje rektor lyfte ett utvecklingsområde och därefter genom det kollegiala samtalet identifiera vad

ledaren behöver fokusera på samt vägen framåt. Som ett resultat av kvalitetssamtalen med rekto-

rerna identifierades följande kompetensutvecklingsbehov:




• Inom elevhälsa behöver det främjande och förebyggande arbetet stärkas ytterligare.

Förändringar har skett under 2017 genom att förskoleklassbarnen nu kartläggs gäl-

lande språklig medvetenhet inte bara på vårterminen utan även vid terminsstart. Kart-

läggningen analyseras på respektive skolenhet men har även samlats in centralt.

Resultatet av analysen av kartläggningen visade ett startvärde för förskoleklassen men

även att Skellefteå förskolors arbete med språklig medvetenhet fungerar bra. En tred-

jedel av barnen som börjar förskoleklass är på väg att knäcka läskoden.

Genom arbetet i nätverket får frågor om förskoleklass och pedagogik stå i centrum.

Det kollegiala arbetet kring formativt förhållningssätt har gett en förståelse och en ge-

mensam grund att stå på som kan bädda för en ökad likvärdighet inom kommunens

förskoleklassverksamhet.

Ett arbete utifrån lagförändringen kring obligatorisk förskoleklass kommer att genom-

föras under 2018. Utgångspunkten blir att arbeta med kollegialt lärande för ökad kvali-

tet i undervisningens innehåll, samt att kvalitetssäkra övergångarna för eleverna.

17

Fritidshem

Fritidshem erbjuds till elever från att de börjar förskoleklass och fram till vårterminen det

år eleven fyller tretton år. Fritidshem erbjuds i den omfattning som behövs med hänsyn till

föräldrarnas förvärvsarbete eller studier, eller om eleven har ett eget behov på grund av

familjens situation i övrigt. Barn/elever till arbetssökande eller föräldralediga erbjuds fri-

tidshemsplats.

Uppdraget

2016 fick fritidshemmet en egen del i läroplanen med syfte och centralt innehåll. Denna

fjärde del ska tillsammans med läroplanens första och andra del vara utgångspunkt för

undervisningen i fritidshemmet. Läroplanens första del beskriver skolans värdegrund och

uppdrag och den andra delen innehåller övergripande mål och riktlinjer. Den fjärde delen

förtydligar fritidshemmets uppdrag, syftet med undervisningen och vilket centralt innehåll

eleverna ska få möta.

Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande, samt er-

bjuda eleverna en meningsfull fritid. Det kan vara värdefullt för lärarna i fritidshemmet att

vara orienterade om innehållet i övriga delar av läroplanen eftersom fritidshemmet ska

komplettera förskoleklassen och skolan i att genomföra och uppfylla läroplanens mål. När

lärarna i fritidshemmet har en förtroendefull samverkan med förskoleklassen och skolan

samt har kännedom om läroplanens alla delar kan det bidra till att eleverna får en kontinu-

itet i undervisningen.

Det politiska ansvaret för fritidshemmen i Skellefteå kommun har kommunfullmäktige de-

legerat till för- och grundskolenämnden. I kommunal regi finns det 67 fritidshemsavdel-

ningar.

Var är vi?

Fritidshemmen bedriver ett eget systematiskt arbete med kvalitet som i kombination med

prioriteringar i rektors kvalitetsrapporter identifierar utvecklingsområden. Av 2016 års

kvalitetssamtal framgick att synliga och tydliga verksamhetsidéer och mål, på kort och lång

sikt, samt aktivt värdegrundsarbete, trygghet och trivsel betecknades som framgångsfak-

torer för utvecklingsarbetet i fritidshem och för att synliggöra lärandet. Resultat på fritids-

hem behövde följas upp, analyseras och synliggöras på ett mer systematiskt och kontinuer-

ligt sätt. Detta för att utveckla verksamheten, samt att få syn på god kvalitet.

Vart ska vi?


råden, finns följande mål för fritidshemmens verksamhet:

• Öka andelen lärare med legitimation och personal med pedagogisk högskoleexamen

• Öka andelen elever som kan läsa efter årskurs 1 en av grunderna för planering, genomfö-

rande och utvärdering av undervisning även i fritidshemmens verksamhet.


18

Hur gör vi?


fritidshemmets verksamhet.

Det centrala nätverket för fritidshem i Skellefteå kommun, ”Eleven hela dagen”, leds och

planeras av rektorer som representerar var sitt geografiska område samt av utvecklingspe-

dagoger från förvaltning. Syftet är att arbeta för pedagogisk utveckling i fritidshem. Utifrån

behovsinventering bland rektorerna upprättades en långsiktig plan för nätverket som gäl-

ler från hösten 2015 till våren 2017. Innehållet där syftar till att spegla lokalt utvecklingsar-

bete i samklang med reformer och visioner.

Innehåll på nätverksträffarna för fritidshem:

• Våren 2017 Reciproka boksamtal – strukturerade läsförståelsestrategier under

ledning av Språkteamet på utvecklingsenheten. Reciproka boksamtal är en under-

visningsmetod som syftar till att öka läsförståelsen samt utveckla kritiskt, analyse-

rande och kreativt tänkande.

• Hösten 2017 Formativt förhållningssätt under ledning av pedagogiska stödteamet

och utvecklingspedagoger på Utvecklingsenheten.

Träff 1 - Ökad kunskap och förståelse om innehållet i satsningen Formativt förhåll-

ningssätt. Att skilja mellan prestationsmål och lärandemål samt metoder för att

koppla lärandemål till förmågor i läroplanen.

Träff 2 - Återkoppling att tydliggöra mål från förra träffen därefter föreläsning

Mindset. Läs mer om satsningen Formativt förhållningssätt under avsnittet Tillsam-

mans för lärande


• Utveckling och förbättring av lärandemiljöer som ingår i den stora satsningen för

om- och tillbyggnader i kommunen.

• Förvaltningen har sökt det särskilda statsbidraget inom fritidshemssatsningen som

syftar till att höja verksamhetens kvalitet genom att anställa mer personal i fritids-

hemmen.

19

Hur blev det?

Höstens kvalitetssamtal syftade till att vara ett kollegialt samtal och ett lärande tillsammans

och varje rektor lyfte ett utvecklingsområde och därefter genom det kollegiala samtalet

identifiera vad ledaren behöver fokusera på samt vägen framåt. De frågor som främst lyf-

tes kring fritidshem rörde främst fritidshemmets uppdrag och undervisning på fritidshem-

met. I övrigt identifierades följande kompetensutvecklingsbehov:





Under året har deltagandet varit stort i de kompetensutvecklingsinsatser som gjorts gällande For-

mativt förhållningssätt. Ett brett spektra av upplägg med riktat innehåll har tydliggjort satsningens

syfte och mål. Utvärderingar visar på ökad kunskap om satsningens syfte och innehåll. Även meto-

der i undervisning på fritidshem har prövats. Utvärdering från arbetet i nätverk visar att erfarenhets-

utbytet mellan fritidshemmen är en framgångsfaktor samt att tydliggöra det utvidgade undervis-

ningsbegreppet i fritidshem. Att utgå från den formativa processen är en utmärkt plattform för det.

Vidare har främst forskning kring Mindset kopplat till återkoppling varit metoder som särskilt enga-

gerat pedagogerna. Satsningen Formativt förhållningssätt är långsiktigt och en bred uppföljning där

samtliga medarbetare på Skolkontoret är delaktiga ska ske i januari 2018.

Nyckeltalen nedan beskriver andelen barn på fritidshem och lärare med legitimation samt personal

på fritidshem med högskoleexamen.

20

Grundskola

Grundskolan är en obligatorisk skolform som styrs av skollag och läroplan för grundskolan,

förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr/11. Grundskolan ser till varje elevs rätt till utbild-

ning och undervisning och varar i nio år från det år eleven fyller sju år. Undervisningstiden

är för grundskolan 6 890 timmar, vilka fördelas mellan olika ämnen av den nationella tim-

planen.

Ansvaret för grundskolan i Skellefteå kommun har kommunfullmäktige delegerat till för-

och grundskolenämnden. I kommunen finns 41 grundskoleenheter fördelade på 32 skolor

(en skola kan enligt skollagen innehålla flera skolenheter) huvudsakligen fortfarande orga-

niserade enligt en F-5 och 6-9 modell. Bolidenskolan, Furuskolan samt Lejonströmsskolan

var de skolor som övergick stadieindelningen F-6 och åk 7-9.

I Skellefteå kommun finns också fyra fristående grundskolor, Bodbysunds miljöskola F-6,

Vebomarks byaskola F-6, Bruksskolan F-5 samt Björkskolan åk 6-9. Elever erbjuds plats i det

upptagningsområde där eleven bor. Eleven får välja annan skola, men har då inte rätt till

skolskjuts.

Under 2017 beslutade riksdagen om att en stadieindelad timplan ska gälla i grundskolan

från 1 juli 2018. En stadieindelade timplan innebär att begreppen stadier (låg-, mellan- och

högstadium återinförs i skollagen) samt att det på nationell nivå beslutas hur många tim-

mar varje skolämne ska ha i respektive stadie. Andra förändringar som följer med beslutet

om stadieindelad timplan är att betyg från 1 juli 2018 ska sättas i alla ämnen från årskurs 6

(tidigare sattes betyg i moderna språk från årskurs 7). En annan förändring är att ämnet

teknik får sin tid specificerad, vilket tidigare inte varit fallet.

Var är vi?

Arbetslagen i grundskolan bedriver ett eget systematiskt arbete med kvalitet som i kombi-

nation med prioriteringar i rektors kvalitetsrapporter identifierar utvecklingsområden. Av

2016 års kvalitetssamtal framgick att synliga och tydliga verksamhetsidéer och mål på kort

och lång sikt samt aktivt värdegrundsarbete, trygghet och trivsel är framgångsfaktorer i ut-

vecklingsarbetet i grundskolan. I rektorernas kvalitetsrapporter synliggjordes resultat som

kopplas till undervisning. Det syntes tydliga samband mellan analysarbete och utveckling

av undervisning och högre måluppfyllelse för elever. Kunskap om och förmågan att utföra

analyser på olika nivåer/perspektiv beskrevs som ett tydligt utvecklingsområde. Kompe-

tensutveckling med innehåll och upplägg som matematik- och språklyftet betecknades som

framgångsrika, och det märktes både i hur undervisningen utvecklats och i elevernas resul-

tat. I detta sammanhang beskrevs kollegialt lärande som en framgångsfaktor.

21

Vart ska vi?


råden, finns följande mål för fritidshemmens verksamhet:

• Öka andelen lärare med legitimation.

• Öka andelen elever som kan läsa efter årskurs 1 är en av grunderna för planering, genomfö-

rande och utvärdering av undervisning även i fritidshemmens verksamhet.


Hur gör vi?


grundskolan:


• Bedömningsstödet i Läs- och skrivutveckling och taluppfattning för år 1 genomförs i

kommunens grund- och grundsärskola. Bedömningsstödet ersätter den lässcre-

ening som gjorts år 1 och år 2 i Skellefteå kommun.

• Analysstöd i form av höst- och vårfrågor skapas för förskola, förskoleklass och låg-

stadiet. Stöd för analys och resultatarbete erbjuds i Nätverk och frukostmöten.


och tillbyggnader i kommunen.

Hur blev det?


varje rektor lyfte ett utvecklingsområde och därefter genom det kollegiala samtalet identifiera vad

ledaren behöver fokusera på samt vägen framåt. Som ett resultat av kvalitetssamtalen med rekto-

rerna identifierades följande kompetensutvecklingsbehov:





Kompetensutveckling med innehåll och upplägg som matematik- och språklyftet betecknas även

fortsättningsvis som framgångsrika, och det märks både i hur undervisningen utvecklats och i ele-

vernas resultat. I detta sammanhang beskrivs kollegialt lärande som en framgångsfaktor. Under året

har deltagandet varit stort i de kompetensutvecklingsinsatser som gjorts gällande Formativt förhåll-

ningssätt. Ett brett spektra av upplägg med riktat innehåll har tydliggjort satsningens syfte och mål.

Utvärderingar visar på ökad kunskap om satsningens syfte och innehåll. Även metoder i undervis-

ning har prövas. Satsningen Formativt förhållningssätt är långsiktigt och en bred uppföljning där

samtliga medarbetare på Skolkontoret är delaktiga ska ske i januari 2018.

Bedömningsstödet i Läs- och skrivutveckling och taluppfattning för år 1 genomförs i kommunens

grund- och grundsärskola. Bedömningsstödet ersätter den lässcreening som gjorts år 1 och år 2 i

Skellefteå kommun.

22

Beträffande kunskapsresultat har det sedan många år arbetats för att göra tidiga bedöm-

ningar för att på så sätt kunna göra tidiga insatser. I huvudmannens måldokument tydlig-

görs att kunskapsbedömningar ska vara differentierade från årskurs 4 vilket görs nu på alla

skolor. Det innebär att lärare ska bedöma elevernas kunskapsutveckling enligt alla kun-

skapskrav. Avsikten med det är att när eleverna kommer till årskurs 6 ska de betygssät-

tande lärarna ta del av ett rikt underlag för bedömning som bör innefatta all tillgänglig in-

formation om elevens kunskapsutveckling. Syftet är att arbeta för en likvärdig bedömning.

För att ta del av måluppfyllelse i form av andel elever som kan läsa efter årskurs 1, andel elever som

nått de nationella målen/kunskapskraven i respektive ämne, meritvärde och betygsresultat se nyck-

eltal nedan. Nyckeltalen beskriver även behörighet till gymnsaieskolans program, och andelen lärare

med legitimation samt personal på fritidshem med högskoleexamen.

23

Grundsärskola

Grundsärskolan är en obligatorisk skolform som styrs av skollag och läroplan för grund-

särskolan från 2011. Grundsärskolan varar i nio år från det år eleven fyller sju år. Undervis-

ningstiden är för grundsärskolan 6 890 timmar, vilka fördelas mellan olika ämnen av den

nationella timplanen. Enligt skollagen finns inom grundsärskolans kursplan även inrikt-

ningen träningsskolan där timplanen är indelad i ämnesområden.

Uppdraget

Det politiska ansvaret för grundsärskolan i Skellefteå kommun har kommunfullmäktige de-

legerat till för- och grundskolenämnden. Vid studier enligt grundsärskolans kursplan är ut-

gångspunkten att undervisning sker på elevens hemskola, men skolgång kan också erbju-

das i central grundsärskola. Hemskolans rektor ansvarar för stöd och information till för-

äldrarna inför inskrivning. Ett mottagandeteam har huvudansvaret för in- och utskrivning

av grundsärskolans elever i hela kommunen, vilket säkerställer en rättssäker bedömning. I

teamet finns specialpedagog, skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare och psyko-

log. På så vis säkerställs att samtliga bedömningar granskas av rätt profession.

Beslut om mottagande i grundsärskolan tas av respektive områdeschef. Kommunen erbju-

der undervisning i central grundsärskola för årskurs 1–9. Sedan höstterminen 2017 finns

alla årskurser i den centrala grundsärskolan på Lejonströmsskolan. Samtliga elever till och

med 12 års ålder har rätt att söka fritidshemsplats vid något av kommunens fritidshem.

Om eleven från 13 års ålder har behov av tillsyn under eftermiddagar och lov, ansöker

vårdnadshavarna om tillsynsbeslut hos Socialkontoret. Även eftermiddagsverksamheten

(EMV) återfinns sedan hösten 2017 i Lejonströmsskolans lokaler. Skola, fritidshem och EMV

samverkar för att varje dag ska vara stimulerande och utvecklande för alla elever.

Var är vi?

Under 2016 flyttade Sjungande dalens grundsärskola in i nya lokaler i Lejonströmsskolan

och under 2017 kommer även Brännans grundsärskola att flytta in den nya skolan. Flytten

innebär en förbättrad kvalitet för elevernas lärandemiljö och en ökad möjlighet till ett inklu-

derande arbetssätt tillsammans med grundskolan.

Under 2017 omfattas den centrala grundsärskolan av Ifous-programmet Inkluderande

lärmiljöer som pågår under tre år tillsammans med sex andra kommuner i Sverige.

Förstelärarna på Lejonströmsskolan kommer att vara handledare och tillsammans

med rektorerna leda arbetet.

För att utveckla lärmiljön för de integrerade grundsärskoleeleverna finns ett kommunöver-

gripande nätverk. Under 2017 är innehållet främst riktat till lärare i grundskolan som har

integrerade elever. Utvärderingar från träffarna visar att det finns ett behov av mötesfo-

rum för lärare och att konkret handledning efterfrågas.

För att öka huvudmannens uppföljning och analys av kunskapsresultaten i grundsärskolan

har utvecklingsenheten tilldelats ett utredningsuppdrag med särskilt fokus på resultat för

elever i grundsärskolan. Det pedagogiska bokslutet omfattar även grundsärskolans elever.

24

Vart ska vi?


råden, finns följande mål för grundsärskolans verksamhet:

• Grundsärskolan ska vara en verksamhet som är tillgänglig för alla.

• Öka andelen lärare med legitimation och personal med pedagogisk högskoleexamen.

• Öka andelen elever som kan läsa efter årskurs 3 i grundsärskolan.

Hur gör vi?

Satsningar som omfattar grundsärskolan under 2017 är:


• Utveckling och förbättring av lärandemiljöer som ingår i den stora satsningen i om- och

tillbyggnader i kommunen.

• Ifous-programmet Inkluderande lärmiljöer.

• Mottagandeteamet granskar alla ansökningar som kommer in till grundsärskolan

och gymnasiesärskolan. Även handlingar från andra kommuner granskas vid inflytt-

ning av redan mottagna elever. Under 2017 uppdateras mottagandeteamets ruti-

ner och blanketter.

• Utbildning för elevassistenter inom den centrala grundsärskolan genomförs vid ut-

vecklingsenheten. Innehållet omfattar styrdokumenten, lågaffektivt bemötande och

formativt förhållningssätt.

Hur blev det?

Då betyg endast utfärdas i grundsärskolan om en elev eller elevens vårdnadshavare

begär det, är statistiken begränsad. Under 2017 har hälften av eleverna i årskurs 6-9

valt att ta ut betyg. I de betyg som utfärdats återfinns alla betygsstegen från E – A och

genomgående lyckas eleverna bra. Utöver de utfärdade betygen framgår det i lärarnas

bedömning av elevernas måluppfyllelse enligt kunskapskraven att måluppfyllelsen för

grundsärskolans elever är god. Det är endast enstaka kunskapskrav som inte uppnås

av eleverna.

Under 2017 har elever som läser grundsärskolans ämnen bedömts utifrån Skolverkets

obligatoriska bedömningsstöd i svenska och matematik för årskurs 1 och 2. I Infomen-

tor kan utläsas att elever som läser grundsärskolans kursplan i den centrala grund-

särskolan når målet att alla elever ska kunna läsa efter årskurs 3.

Inom Ifous-programmet har lärmiljön observerats. Vid observationer i grundsärskolan

fann man att eleverna fick mycket berömmande feedback och mindre av dynamisk och

formativ feedback. Föreläsningar och workshops inom satsningen formativt förhåll-

ningssätt har till stor del handlat om återkoppling och att synliggöra elevernas lärande.

Som en del i Ifous-programmet kommer också grundsärskolans lärmiljöer att forskas

på genom högskolan i Borås.

25

Nyckeltal

Ekonomiska förutsättningar

Kostnad (kr) per inskrivet barn/elev

2014 2015 2016 2017

Skellefteå Riket Skellefteå Riket Skellefteå Riket Skellefteå Riket

Förskola 128 000 133 900 131 400 138 800 i.u. i.u. i.u. i.u.

Fritidshem 31 000 34 700 31 400 35 300 i.u. i.u. i.u. i.u.

Förskoleklass 37 100 51 800 37 000 53 000 i.u. i.u. i.u. i.u.

Grundskola 90 900 95 000 91 200 98 400 i.u. i.u. i.u. i.u.

Grundsärskola 362 700 431 500 428 400 433 400 i.u. i.u. i.u. i.u.

i.u. = ingen uppgift.

Källa: Skolverkets kommunblad.

26

Förskola

Antal barn i förskola (15 oktober valt år)

2014 2015 2016 2017

Skellefteå 3567 3546 3539 i.u.

i.u. = ingen uppgift. Källa: Skellefteå kommun - Procapita.

Andel (%) barn i förskola av samtliga barn

2014 2015 2016 2017


Riket 83 83 84 i.u.

i.u. = ingen uppgift. Källa: Skolverkets kommunblad.

Barngruppers storlek

2014 2015 2016 2017

Skellefteå 17,9 17,7 17,0 i.u.

Riket 16,9 16,7 15,9 i.u.


Barn i OB-verksamhet (obekväm arbetstid)

2014 2015 2016 2017

Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel

Skellefteå - barn i åldern 1-5 år 96 2,5 % 85 2,2 % 83 2,2 % i.u. i.u.

Riket - barn i åldern 1-5 år 1649 0,3 % 2128 0,4 % 2553 0,4 % i.u. i.u.

i.u. = ingen uppgift. Källa: Jämförelsetal – Skolverket.

Andel (%) medarbetare med förskollärarexamen

2014 2015 2016 2017


Riket 46 45 41 i.u.


27

Förskoleklass

Antal elever i förskoleklass (15 oktober valt år)

2014 2015 2016 2017



Andel (%) elever i förskoleklass av samtliga 6-åringar

2014 2015 2016 2017


Riket 96 96 97 i.u.


Att värdet uppgår till över 100 % för Skellefteås del beror på att det i förskoleklass i Skellefteå även finns elever som är 5 och 7 år. I

förskoleklass går alltså barn som är såväl 5, 6 som 7 år gamla. Och det antalet är alltså fler än antalet 6-åringar, vilket gör att värdet

kan uppgå till över 100 %.

Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen

2014 2015 2016 2017


Riket 85 83 80 i.u.


28

Fritidshem

Antal elever i fritidshem (15 oktober valt år)

2014 2015 2016 2017


i.u. = ingen uppgift. Källa: Skellefteå kommuns Skelis-portal.

Andel (%) inskrivna barn i åldern 6-9 år

2014 2015 2016 2017


Riket 83 84 84 i.u.


Andel (%) inskrivna barn i åldern 10-12 år

2014 2015 2016 2017


Riket 21 21 22 i.u.


Barn i OB-verksamhet (obekväm arbetstid)

2014 2015 2016 2017

Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel

Skellefteå - barn i åldern 6-12 år 64 1,2 % 67 1,2 % 120 2,2 % i.u. i.u.

Riket - barn i åldern 6-12 år 1649 0,2 % 2128 0,3 % 2553 0,3 % i.u. i.u.


Andel (%) årsarbetare med högskoleexamen

2014 2015 2016 2017


Riket 51 47 42 i.u.


29

Grundsärskola

Antal elever i grundsärskola (15 oktober valt år)

2014 2015 2016 2017



Andel (%) integrerade elever

2014 2015 2016 2017


Riket 13 11 12 i.u.


30

Andel elever (%) per årskurs i grundsärskolan som vt 2017 hade nått de nationella må-

len/kunskapskraven i respektive ämne

Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9

Bild i.u. 100 f.f.e.b. i.u. f.f.e.b. f.f.e.b. 100 f.f.e.b. 100

Engelska i.u. 86 f.f.e.b. i.u. f.f.e.b. f.f.e.b. 91 f.f.e.b. f.f.e.b.

Estetisk verksamhet f.f.e.b. f.f.e.b. f.f.e.b. i.u. f.f.e.b. f.f.e.b. 100 f.f.e.b. 100

Hem- och konsumentkunskap - - - - - i.u. f.f.e.b. f.f.e.b. f.f.e.b.

Idrott och hälsa f.f.e.b. 73 f.f.e.b. i.u. f.f.e.b. i.u. f.f.e.b. i.u. f.f.e.b.

Kommunikation f.f.e.b. f.f.e.b. f.f.e.b. i.u. f.f.e.b. f.f.e.b. 100 100 100

Matematik i.u. 100 f.f.e.b. i.u. f.f.e.b. i.u. 86 f.f.e.b. i.u.

Motorik f.f.e.b. f.f.e.b. f.f.e.b. i.u. f.f.e.b. f.f.e.b. 100 100 100

Modersmål i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. f.f.e.b. i.u. i.u.

Musik f.f.e.b. 100 f.f.e.b. i.u. f.f.e.b. i.u. f.f.e.b. i.u. 100

NO i.u. 100 f.f.e.b. i.u. f.f.e.b. i.u. 100 f.f.e.b. 100

SO i.u. 100 f.f.e.b. i.u. f.f.e.b. i.u. 88 f.f.e.b. 100

Slöjd - - f.f.e.b. i.u. f.f.e.b. 100 63 f.f.e.b. 86

Svenska i.u. 100 f.f.e.b. i.u. f.f.e.b. i.u. 89 f.f.e.b. f.f.e.b.

Svenska som andraspråk i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. f.f.e.b. i.u. i.u.

Teknik i.u. f.f.e.b. f.f.e.b. i.u. f.f.e.b. i.u. 71 f.f.e.b. 100

Vardagsaktiviteter f.f.e.b. f.f.e.b. f.f.e.b. i.u. f.f.e.b. f.f.e.b. 100 100 100

Verklighetsuppfattning f.f.e.b. f.f.e.b. f.f.e.b. i.u. f.f.e.b. f.f.e.b. 100 100 100

- = ämnet läses inte i den aktuella årskursen. i.u. = ingen uppgift. f.f.e.b. = för få elever bedömda (uppgifterna publiceras inte av sekretesskäl då 5 elever eller färre är bedömda). Källa: E-tjänst grundskola (Infomentor).

31

Grundskola

Antal elever i grundskola (15 oktober valt år)

2014 2015 2016 2017



Andel (%) elever som kan läsa efter årskurs 1

2014 2015 2016 2017

Skellefteå – elever som läser svenska 94 95 i.u. 95

Skellefteå – elever som läser svenska som andraspråk i.u. i.u. i.u. 69

i.u. = ingen uppgift. Källa: Skellefteå kommuns screening i årskurs 1 vilket användes fram till 2015. Under 2016 förändrades Skellefteå kommuns scre-

ening på så sätt att resultaten inte gick att jämföra med föregående år. Från läsåret 2016/17 används resultat från nationella obliga-

toriska bedömningsstödet.

Genomsnittlig frånvaro (%) per årskurs under vt 2017

F Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9

Pojkar 5 % 6 % 6 % 5 % 6 % 6 % 9 % 8 % 13 % 12 %

Flickor 5 % 6 % 6 % 5 % 6 % 6 % 9 % 10 % 14 % 13 %

Totalt i Skellefteå kommun 5 % 6 % 6 % 5 % 6 % 6 % 9 % 9 % 13 % 13 %

Källa: E-tjänst grundskola (Infomentor). Jämförelse med riket inte möjligt möjligt då resultat på riksnivå inte är tillgängligt.

Andel elever (%) per årskurs som var frånvarande minst en halvdag per skolvecka i snitt (dvs

10 % frånvaro eller mer) under vt 2017


Pojkar 13 % 16 % 17 % 15 % 18 % 22 % 34 % 33 % 57 % 45 %

Flickor 13 % 19 % 18 % 15 % 18 % 17 % 34 % 35 % 65 % 50 %



Andel elever (%) per årskurs som var frånvarande minst hälften av skoltiden i snitt (dvs 50 %

frånvaro eller mer) under vt 2017


Pojkar 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 1 % 0 % 2 % 1 %

Flickor 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 1 % 0 % 1 % 2 % 2 %



32

Andel elever (%) per årskurs som vt 2017 hade nått de nationella målen/kunskapskraven i re-

spektive ämne

Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9

Bild 99 100 98 99 99 98 98 95 96

Biologi 98 98 97 95 97 92 93 92 94

Engelska 98 98 93 87 88 87 90 87 92

Fysik 98 98 97 94 95 92 92 92 94

Geografi 98 98 97 95 95 94 93 93 95

Hem- och konsumentkunskap - - - - - 99 97 95 95

Historia 98 98 97 94 95 92 94 93 95

Idrott och hälsa 98 83 90 93 95 95 92 91 92

Kemi 98 98 97 94 95 90 92 90 93

Matematik 94 91 87 88 92 84 89 85 90

Moderna språk (språkval) - - - - - 87 93 93 93

Modersmål i.u. i.u. f.f.e.b. i.u. f.f.e.b. 81 78 85 95

Musik 99 100 97 94 95 97 95 92 95

Religion 98 98 97 97 96 93 95 92 96

Samhällskunskap 98 98 97 96 95 93 94 93 94

Slöjd - - 98 96 97 98 97 96 97

Svenska 94 91 89 89 90 93 92 92 97

Svenska som andraspråk 75 57 43 36 29 46 44 43 42

Teknik 99 99 97 99 96 95 94 94 94

- = ämnet läses inte i den aktuella årskursen. i.u. = ingen uppgift.

f.f.e.b. = för få elever bedömda (uppgifterna publiceras inte av sekretesskäl då 5 elever eller färre är bedömda). Källa: E-tjänst grundskola (Infomentor).

33

Andel elever (%) vt 2017 med lägre, lika eller högre terminsbetyg jämfört med provbetyg vid

nationellt prov i årskurs 6

Engelska Matematik Svenska Svenska som andra-

språk

Ej be-

tyg Lägre Lika Högre

Ej be-


Ej be-


Ej be-


Björnåkerskolan 3 67 30 0 0 11 73 16 0 16 57 19 0 0 3 5

Bolidenskolan 17 43 40 0 17 0 20 63 0 10 53 13 13 0 10 0

Bureskolan 2 32 66 0 2 4 60 34 2 6 57 19 0 0 15 0

Byskeskolan 4 9 87 0 4 0 79 17 13 6 64 15 0 0 2 0

Furuskolan 19 75 0 6 19 19 63 0 13 25 25 6 31 0 0 0

Kanalskolan 1 57 42 0 2 1 94 2 2 14 68 8 0 1 4 2

Kågeskolan 7 3 85 5 3 3 90 3 2 2 66 24 3 0 3 0

Lejonströmssko-

lan 2 46 48 4 1 0 87 12 8 5 53 33 0 0 1 0

Lövångerskolan 11 17 73 0 17 0 50 33 17 0 39 28 11 6 0 0

Norrhammarsko-

lan 3 13 82 2 6 1 67 26 4 4 62 17 4 0 8 2

Sörböleskolan 6 29 64 1 3 1 84 12 6 6 59 23 2 0 3 1

Ursviksskolan 3 11 83 3 13 2 62 24 2 2 87 6 3 0 0 0

Örjansskolan 11 56 33 0 15 0 72 13 11 6 52 22 4 0 6 0

Totalt Skellefteå 5 32 61 2 6 2 75 18 5 7 61 19 3 0 4 1

Källa: E-tjänst grundskola (Infomentor).

Jämförelse med riket inte möjligt möjligt då resultat på riksnivå inte är tillgängligt ännu.

Eleverna gör nationellt prov i antingen svenska eller svenska som andraspråk.

34

Andel elever (%) vt 2017 med lägre, lika eller högre slutbetyg jämfört med provbetyg vid nat-

ionellt prov i årskurs 9

Engelska Matematik Svenska Svenska som andra-

språk

Ej

be-

tyg

Lägre Lika Högre

Ej

be-

tyg

Lägre Lika Högre

Ej

be-

tyg

Lägre Lika Högre

Ej

be-

tyg

Lägre Lika Högre

Björnåkerskolan 4 26 70 0 11 0 50 39 4 4 70 20 0 0 0 2

Bolidenskolan 11 41 41 7 16 0 48 36 2 9 55 9 11 7 5 2

Bureskolan 10 28 55 8 8 0 14 78 6 16 43 26 2 0 6 2

Byskeskolan 18 26 49 8 12 4 63 22 8 6 55 22 8 0 0 2

Kanalskolan 7 17 69 7 9 3 48 41 3 27 59 3 1 1 3 3

Kågeskolan 1 11 80 7 3 4 76 17 4 3 54 37 0 0 1 0

Lejonströmsskolan 11 7 79 3 10 0 31 59 5 10 45 34 4 0 1 1

Lövångerskolan 35 27 31 8 27 0 54 19 12 19 27 12 27 0 4 0

Norrhammarsko-

lan 3 21 71 6 4 0 59 38 2 9 37 44 0 1 6 1

Sörböleskolan 7 18 63 12 10 0 57 33 3 12 51 20 2 0 8 4

Ursviksskolan 4 23 72 2 9 0 26 64 4 6 60 28 0 0 2 0

Örjansskolan 10 31 54 4 15 4 35 46 4 10 48 27 2 0 4 4



Eleverna gör nationellt prov i antingen svenska eller svenska som andraspråk.



Geografi Historia Religion Samhällskunskap

Ej

be-

tyg

Lägre Lika Högre

Ej

be-

tyg

Lägre Lika Högre Ej be-


Ej

be-

tyg

Lägre Lika Högre

Björnåkerskolan 4 13 74 9 - - - - - - - - - - - -

Bolidenskolan - - - - 16 18 61 5 - - - - - - - -

Bureskolan - - - - - - - - - - - - 6 14 41 39

Byskeskolan - - - - 12 10 28 51 - - - - - - - -

Kanalskolan - - - - - - - - 6 3 68 24 - - - -

Kågeskolan - - - - - - - - 1 4 24 70 - - - -

Lejonströmsskolan - - - - - - - - - - - - 13 4 64 19

Lövångerskolan - - - - - - - - 27 0 19 54 - - - -

Norrhammarsko-

lan 6 2 53 40 - - - - - - - - - - - -

Sörböleskolan - - - - 9 1 51 40 - - - - - - - -

35

Ursviksskolan - - - - - - - - - - - - 4 0 49 47

Örjansskolan - - - - - - - - - - - - 6 2 54 38


- = nationellt prov i ämnet genomfördes inte detta år, då eleverna bara gör nationellt prov i ett av de fyra ämnena. Källa: E-tjänst grundskola (Infomentor).



Biologi Fysik Kemi

Ej be-


Ej be-


Ej be-


Björnåkerskolan 4 4 63 28 - - - - - - - -

Bolidenskolan - - - - 18 5 61 16 - - - -

Bureskolan 8 18 55 20 - - - - - - - -

Byskeskolan - - - - 14 8 51 28 - - - -

Kanalskolan - - - - 10 13 68 10 - - - -

Kågeskolan 3 17 66 14 - - - - - - - -

Lejonströmsskolan 9 3 34 54 - - - - - - - -

Lövångerskolan - - - - - - - - 35 0 35 31

Norrhammarskolan - - - - - - - - 5 3 76 16

Sörböleskolan - - - - 10 0 71 19 - - - -

Ursviksskolan 8 13 45 34 - - - - - - - -

Örjansskolan - - - - - - - - 4 10 63 21

Totalt Skellefteå 7 10 50 33 12 6 65 18 9 4 67 19

- = nationellt prov i ämnet genomfördes inte detta år, då eleverna bara gör nationellt prov i ett av de tre ämnena.


36

Meritvärde vårterminer - avser samtliga elever

2014 2015 2016 2017

F P To-

talt F P

To-

talt F P

To-

talt F P

To-

talt

Skellefteå 218 194 205 235 205 220 228 200 214 234 204 219

Riket 227 204 215 238 212 225 241 209 224 241 208 224

i.u. = ingen uppgift. F = flickor, P = pojkar. Källa: E-tjänst grundskola (Infomentor) alternativt Siris – Skolverket.

Meritvärde vårterminer – avser elever med svensk bakgrund

2014 2015 2016 2017

F P Totalt F P Totalt F P Totalt F P Totalt

Skellefteå i.u. i.u. 213 i.u. i.u. 229 i.u. i.u. 228 i.u. i.u. 230

Riket i.u. i.u. 220 i.u. i.u. 233 i.u. i.u. 237 i.u. i.u. 238

i.u. = ingen uppgift. F = flickor, P = pojkar. Källa: Siris – Skolverket.

Meritvärde vårterminer - avser elever med utländsk bakgrund födda i Sverige

2014 2015 2016 2017


Skellefteå i.u. i.u. 155 i.u. i.u. 207 i.u. i.u. f.f.e i.u. i.u. 191


f.f.e. =för få elever för att uppgifterna ska publiceras (färre än 10 elever enligt Skolverkets policy). i.u. = ingen uppgift. F = flickor, P = pojkar. Källa: Siris – Skolverket.

Meritvärde vårterminer - avser elever med utländsk bakgrund födda utomlands

2014 2015 2016 2017





37

Behörighet (%) vid vårterminen för samtliga elever till

gymnasiets yrkesförberedande program

2014 2015 2016 2017


Skellefteå 89 84 86 91 85 88 87 78 82 90 85 87

Riket 88 86 87 87 84 86 88 79 83 86 79 83


Behörighet (%) vid vårterminen för samtliga elever till

gymnasiets naturvetenskapliga och tekniska program

2014 2015 2016 2017


Skellefteå 86 81 84 87 81 84 84 75 80 88 82 84

Riket 85 81 83 85 80 82 85 75 79 84 76 79


38

Behörighet (%) vid vårterminen till gymnasiets yrkesförberedande program

för elever med svensk bakgrund

2014 2015 2016 2017






för elever med utländsk bakgrund födda i Sverige

2014 2015 2016 2017


Skellefteå i.u. i.u. f.f.e. i.u. i.u. 100 i.u. i.u. f.f.e. i.u. i.u. 67


f.f.e. =för få elever för att uppgifterna ska publiceras (färre än 10 elever enligt Skolverkets policy). i.u. = ingen uppgift. F = flickor, P = pojkar. Källa: Siris – Skolverket.


för elever med utländsk bakgrund födda utomlands

2014 2015 2016 2017





39

Betygsresultat årskurs 9 vårterminen 2017 per skolenhet

2014 2015 2016 2017

Behörighet

(%) Meritvärde

Behörighet

(%) Meritvärde

Behörighet

(%) Meritvärde

Behörighet

(%) Meritvärde

Björnåkerskolan 90 219 93 229 100 233 100 230

Bolidenskolan 79 169 83 212 55 152 76 188

Lejonströmsskolan 97 229 93 235 94 248 89 231

Bureskolan 91 206 98 230 85 222 86 230

Byskeskolan 90 208 78 203 78 191 73 185

Kanalskolan 80 199 95 229 93 238 88 214

Kågeskolan 90 207 94 230 100 222 100 247

Lövångerskolan 74 181 93 235 58 189 54 160

Norrhammarskolan 92 220 96 231 82 224 90 229

Sörböleskolan 75 178 74 200 71 196 87 218

Ursviksskolan 85 200 95 236 100 215 93 230

Örjansskolan 83 213 77 203 64 175 83 201

i.u. = ingen uppgift. Uppgifterna avser samtliga elever. Behörighet är relaterad till gymnasiets yrkesprogram. Källa: E-tjänst grundskola (Infomentor) alternativt Siris – Skolverket.

40

Andel (%) tjänstgörande lärare per ämne med lärarlegitimation och behörighet i ämnet (ut-

tag från februari respektive år)

2014 2015 2016 2017

Bild 55 59 67 61

Biologi 67 83 77 74

Engelska 65 61 67 67

Fysik 63 69 75 70

Geografi 62 68 75 72

Hem- och konsumentkunskap 72 65 85 91

Historia 75 79 77 75

Idrott och hälsa 59 61 71 66

Kemi 77 83 74 70

Matematik 72 71 82 80

Moderna språk (franska) 79 79 71 83

Moderna språk (spanska) 61 53 44 86

Moderna språk (tyska) 83 81 92 94

Musik 68 62 62 57

Religion 60 68 76 74

Samhällskunskap 62 70 78 77

Slöjd 78 73 73 76

Svenska 77 72 81 81

Svenska som andraspråk 36 29 39 35

Teknik 26 39 40 41

Totalt 80 78 86 86

i.u. = ingen uppgift. Källa: Siris – Skolverket.

41

www.skelleftea.se

tillsammans för lärande kvalitetsredovisning 2017 och kulturkontoret... · takt som inte hänt...

Documents