Tillsammans gör vi skillnadLivsmedelsverkets inriktning

2

Med sikte på kommande årNär vi planerar för kommande år är det myck-et som måste vägas in. Vårt uppdrag. Föränd-ringar och utmaningar i omvärlden. Hälsa och miljö. Förväntningar från företag och konsu-menter. Våra egna resurser och ambitioner.

Våra mål och vår långsiktiga inriktning hjälper oss att navigera rätt – såväl på lång sikt som när vi nu ska planera aktiviteter för år 2020.

Vi som lever i Sverige idag är lyckligt lottade. Historiskt sett har vi aldrig haft det bättre. Men dagens välstånd har ett pris. Mänskligheten står inför stora utmaningar och den tid som står till förfogande är knapp. Ett hållbart livsmedelssys-tem och tilliten till offentliga institutioner påver-kar möjligheterna till en hållbar och demokratisk utveckling.

En hållbar livsmedelsproduktion och konsum-tion är avgörande för att nå FN:s hållbarhetsmål, Agenda 2030.

För att kunna hantera utmaningarna i samhället måste medborgarna ha förtroende för de offentliga institutionerna. I Sverige är detta förtroende högt, men det finns också utmaningar. Kraven ökar på att myndigheter som Livsmedelsverket ska kunna hantera och lösa komplexa och tvärgående frågor. Det finns också en politisk utveckling i omvärlden som visar på en ökad polarisering i samhället och misstro mot samhällsinstitutioner.

Vi kan naturligtvis påverka allmänhetens förtroende för oss genom vårt agerande. Livsmedelsverkets arbete visar goda resultat och är uppskattat av så-väl uppdragsgivare som konsumenter, offentlig sektor och företag.

För fortsatt framgång är det viktigt att de närmaste åren ha fokus på att

• kontinuerligt förbättra vår verksamhet, genom utveckling och förenkling. Vi ska nytt-ja de resurser vi har på bästa sätt för att skapa så goda resultat som möjligt för dem vi är till för och för att fortsätta vara relevanta

• ta initiativet och driva på för en hållbar livs-medelskonsumtion så att vi i högre utsträck-ning bidrar till bättre hälsa och miljö

• utveckla vårt arbetssätt med företag i livs-medelssektorn så att vi underlättar för dem att göra rätt och ökar deras förtroende för oss, vilket bidrar till säker mat och säkert dricksvat-ten.

Vi har kvar våra fyra långsiktiga mål. Inriktningen visar vart vi är på väg, var vi ska vara och vad vi ska ha uppnått om fem till tio år. Kopplat till de lång-siktiga målen finns treåriga mål som pekar ut vad vi ska uppnå de närmaste åren. De är grunden för att vi ska kunna prioritera klokt och planera både på kortare och på längre sikt.

Inriktningen är det gemensamma planeringsunder-laget för hela verksamheten – för ledningen, områ-den, avdelningar, team och enskilda medarbetare.

Uppsala hösten 2019

Annica Sohlström

3

Uppdrag

Agenda 2030Alla medlemsländer i FN har förbundit sig att arbeta för att uppnå en socialt, miljömässigt och eko-nomiskt hållbar värld till år 2030. Agendan består av 17 mål och 169 delmål. Sveriges regering har förklarat att Sverige ska vara världsledande i den omställning som krävs och myndigheterna förvän-tas bidra. Ett förändrat livsmedelssystem är avgörande för att nå målen.

Livsmedelsverkets kärnverksamhet bidrar till många av målen och ett viktigt bidrag är arbetet för en hållbar livsmedelskonsumtion.

Andra prioriterade områden är att minska vår egen miljöpåverkan, genom att till exempel upphandla smartare, göra konsekvensanalyser utifrån ett hållbarhetsperspektiv i underlag, fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering, arbeta enligt den statliga värdegrunden samt arbeta med att under-lätta och skapa goda förutsättningar för företag i livsmedelssektorn.

Uppdraget, som kommer från riksdag och regering och beskrivs i vår instruktion, är utgångspunkten för all vår verksamhet.

Livsmedelsverkets uppdrag kommer från riksdag och regering och beskrivs i vår instruktion, andra författningar, regleringsbrev och regeringsuppdrag. Det finns även ett antal nationella strategier, mål och perspektiv som ska genomsyra all verksamhet. De beskrivs här nedan.

Att ingen blir lurad

Hållbara matvanor

I konsumenternas intresse arbetar Livsmedelsverket för:

Säker mat och säkert dricksvatten

4

Sveriges miljökvalitetsmålSveriges miljömålssystem består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt ett antal etapp-mål. Generationsmålet lyder: ”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser”.

Målen är beslutade av riksdagen och kan ses som det nationella genomförandet av den ekologiska dimensionen av de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.

Livsmedelsverket ingår som en av 18 myndigheter i det nationella miljömålsrådet och ska enligt instruktionen verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås.

Livsmedelsverkets verksamhet bidrar framförallt till målen:

• Begränsad klimatpåverkan• Giftfri miljö• Ingen övergödning• Levande sjöar och vattendrag• Grundvatten av god kvalitet• Hav i balans samt levande kust och skärgård• Ett rikt odlingslandskap• Ett rikt växt- och djurliv.

Livsmedelsverket har även en klimatanpassningsplan som beskriver de åtgärder som vår verksamhet behöver vidta för att Sverige fortsatt ska ha säker mat och säkert dricksvatten i ett föränderligt klimat.

LivsmedelsstrateginLivsmedelsstrategin, med sikte på år 2030, beslutades av riksdagen i juni 2017 och omfattar hela livsmedelskedjan. Det övergripande målet är en konkur-renskraftig livsmedelskedja där produktionen ökar samtidigt som nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till håll-bar utveckling. Till strategin finns en av regeringen beslutad handlingsplan. En ny handlingsplan är aviserad från och med 2020.

Livsmedelsverket bidrar genom regeringsuppdrag och genom att utveckla kärnverksamheten i linje med intentionerna i strategin. Arbetet med att proaktivt underlätta för företag att följa lagstiftning samt arbetet för en likvärdig, effektiv och riskbaserad livsmedelskontroll är våra viktigaste bidrag.

5

Sveriges jämställdhetspolitiska målDet övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv. Målet tar sikte på både samhälleliga strukturer, processer, villkor och möjligheter samt på den individuella friheten, kopplat till kön och makt.

Livsmedelsverket ska enligt instruktionen integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet och i sitt informations- och utredningsarbete utgå från kvinnors respektive mäns villkor och behov.

Politiken för global utvecklingSveriges politik för global utveckling (PGU) har antagits av riksdagen. Kärnan i PGU är att de politiska beslut som fattas i Sverige ska bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Det handlar om att granska åtgärder och beslut för att identifiera vilka positiva eller negativa effekter de har på hållbar utveckling och mänskliga rättigheter, i synnerhet fattiga människors rättigheter.

Livsmedelsverket ska enligt instruktionen bidra till genomförandet av Sveriges politik för global utveckling och gör så genom att dela med sig av sakkunskap och erfarenhet i internationella uppdrag.

6

Värdegrund Den statliga värdegrunden är grunden för en effektiv, rättssäker och fungerande myndighet, vilket bidrar till att förtroendet för de statsanställda, myndigheterna och förvaltningen upprätthålls och stärks. Den ska prägla hur alla vi som arbetar i staten utövar vårt arbete.

Den gemensamma värdegrunden för statsanställda sammanfattas i sex principer:

Demokrati – all offentlig makt utgår från folket. Vi arbetar på medborgarnas uppdrag och genomför de beslut som riksdagen och regeringen fattar. Vi är medvetna om att vår verksamhet till stor del finansieras av skattebetalarna.

Legalitet – den offentliga makten utövas under lagarna. Vi känner till och följer de lagar och regler som gäller för vår verksamhet. Vår myndighetsutövning är rättssäker.

Objektivitet – allas likhet inför lagarna.Vi är, och uppfattas vara, sakliga och opartiska och låter inte våra personliga uppfattningar eller tyckanden påverka arbetet. Lika fall behandlas lika.

Fri åsiktsbildning – den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning.Genom vårt förhållningssätt värnar vi offentlighetsprincipen. Genom yttrandefriheten har vi rätt att berätta om det som händer på myndigheten med undantag för det som omfattas av sekretess. Vi är öppna och transparenta i vår verksamhet och vår kunskap är lättillgänglig och begriplig. Vi välkomnar dialog och lyssnar på synpunkter både internt och externt.

Respekt – den offentliga makten ska utövas med respekt för allas lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.Vi bemöter alla med respekt och tar avstånd från diskriminering oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning, funktionsvariationer eller religiös åskådning.

Effektivitet och service – effektivitet och resurshållning ska förenas med service och tillgänglighet. Vi utför våra uppgifter effektivt och med hög kvalitet utifrån givna resurser. Vi tillhandahåller infor-mation, vägledning, råd och annan service som efterfrågas på ett enkelt och begripligt sätt och så snabbt som möjligt.

Mer information om den statliga värdegrunden finns på Statskontorets webbplats.

www.statskontoret.se

7

Vår styrmodell

Vårt uppdrag bestäms av riksdag och regering och definieras genom bland annat författningar, regle-ringsbrev och regeringsuppdrag.

Verksamhet och ekonomi redo-visas till regeringen i årsredovis-ningen.

Avdelningarna ansvarar för uppfölj-ning av aktiviteter och delmål.

Områdena ansvarar för uppföljning av treåriga och långsiktiga mål.

Ledningsgruppen har det övergri-pande ansvaret för uppföljningen av all verksamhet utifrån områdes-chefernas rapporter.

Uppföljningen sker kontinuerligt under året för att analysera hur vi rör oss mot målen och hur plane-rade aktiviteter genomförts.

Uppföljningen sker genom dialog-möten och inför dessa tar avdel-ningschefer och områdeschefer fram uppföljningsrapporter.

Uppdrag

Inriktningen

Verksamhets-planering

Med utgångspunkt i uppdraget tar ledningsgruppen fram Inriktningen med långsiktiga och treåriga mål. Inriktningen fungerar som plane-ringsdirektiv för verksamheten.

Utöver det ska vi också följa och genomföra regeringsuppdrag, stra-tegier, styrdokument och hand-lingsplaner som ledningen beslu-tat, lagstiftning samt åtaganden gentemot andra myndigheter.

Med utgångspunkt i Inriktningen och övriga åtaganden arbetar om-rådena och avdelningarna fram sina verksamhetsplaner. Avdelningarna identifierar aktiviteter som ska genomföras under det kommande året. Avdelningarna kan också for-mulera delmål för sin verksamhet som bidrar till treåriga mål.

8

Våra fyra långsiktiga mål1. De som äter sämst äter bättre

2. Sverige har fortsatt säker mat och säkert dricksvatten

3. Vi har koll på och motarbetar fuskarna

4. Tillsammans gör vi skillnad

9

Mål 1

De som äter sämst äter bättreMed hållbara matvanor menas en livsmedelskonsumtion som bidrar till god hälsa och till att miljökvalitetsmålen nås. Idag är våra matvanor en av de största orsakerna till ohälsa och för tidig död. Skillnader i matvanor mellan socioekonomiska grupper och mellan kvinnor och män är en bidragande orsak till olikheter i hälsa. Sveriges folkhälsopolitiska mål är att skapa samhälleliga för-utsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna under en generation.

Livsmedelsproduktion och konsumtion har stor påverkan på flera av miljökvalitetsmålen. Livsmedels-konsumtionen står för en tredjedel av hushållens totala konsumtionsbaserade utsläpp av växthusga-ser. En tredjedel av all mat som produceras slängs.

De viktigaste förändringarna som behöver ske i den svenska livsmedelskonsumtionen för både hälsa och miljö är att öka konsumtionen av grönt och mer miljösmarta livsmedel och minska konsumtionen av kött, att äta lagom mycket och att minska matsvinnet.

Livsmedelsverkets strategiAtt ha vetenskapligt baserad kunskap om vad som är hållbart att äta, hur livsmedelskonsumtionen ser ut i olika befolkningsgrupper, vad maten innehåller och olika åtgärders möjliga effekt på konsum-tionen. Att vara offensiva i att sprida denna kunskap.

Livsmedelsbranschen får på så sätt stöd för utveckling och innovation av produktutbud. Kommuner och regioner får stöd i sitt miljö- och hälsofrämjande arbete. Medvetenhet skapas hos beslutsfattare för att skapa samhälleliga förutsättningar för en hållbar livsmedelskonsumtion. På så sätt kan utbud, normer och förutsättningar för att äta hållbart förbättras och vi når även de som äter sämst.

Mål 2020-2022 – de som äter sämst äter bättre1. Livsmedelsverket har uppdaterade kunskapssammanställningar om vad som är en hållbar livs-

medelskonsumtion utifrån hälsa och miljö och om hur olika åtgärder påverkar livsmedelskon-sumtionen, särskilt för barn och ungdomar.

2. Livsmedelsverket når de som äter sämst främst via offentlig sektor, näringsliv och civilsamhället. Dessa verksamheter använder Livsmedelsverkets kunskapsstöd, råd och riktlinjer och vidtar effektiva åtgärder för att förbättra förutsättningarna för en hållbar livsmedelskonsumtion, särskilt hos barn och ungdomar.

3. Livsmedelsverkets underlag bidrar till kunskapsbaserade beslut inom privat och offentlig sektor som leder till en mer hållbar livsmedelskonsumtion.

4. Livsmedelsverket har utvecklat samarbetet med myndigheter, forskningsfinansiärer och forskare som leder till åtgärder, prioriteringar respektive kunskap som är till nytta för en hållbar livsmedelskonsumtion.

10

Mål 2

Sverige har fortsatt säker mat och säkert dricksvattenSverige har i ett internationellt perspektiv säker mat och säkert dricksvatten. Men det finns utma-ningar och det krävs ständig utveckling för att hålla den höga nivån och för att angripa nya faror.

Kemiska föroreningar i livsmedel och nya kemikalier tillkommer ständigt. Bakterier och virus föror-sakar ett stort antal matförgiftningar. Klimatförändringar och en förändrad säkerhetspolitisk situa-tion i världen leder till nya utmaningar för att säkra tillgången på säker mat och säkert dricksvatten.

Många företag i livsmedelssektorn upplever att lagstiftningen är svårtolkad och att det är svårt att veta om man gör rätt. Livsmedelskontrollen har utmaningar med att vara riskbaserad och likvärdig.

De viktigaste förändringarna som behöver ske för fortsatt säker mat och säkert dricksvatten är att de negativa hälsoeffekterna orsakade av vissa kemiska ämnen minskar och att den uppåtgående trenden av sjukdomar orsakade av mikrobiologiska faktorer i livsmedel bryts. Sverige behöver vara bättre rustat för att omhänderta nya faror och risker utifrån ett förändrat säkerhetspolitiskt läge och klimatförändringar.

Livsmedelsverkets strategi Att ha vetenskapligt baserade kunskapsunderlag om kemiska och mikrobiologiska risker, med fokus på de risker som har störst hälsoeffekter och tar särskilt höjd för effekterna av klimatförändringar och nya faror utifrån ett förändrat säkerhetspolitiskt läge.

Att delta i utvecklandet av ny lagstiftning i EU och Codex.

Att underlätta för företag att förstå och följa regelverket.

Att utveckla Sveriges livsmedelskontroll så att den skapar bättre förutsättningar för säkra livsmedel, gott djurskydd och långsiktigt konkurrenskraftigt företagande. Kontrollens legitimitet bygger på att de som kontrolleras upplever den som förutsägbar, tydlig och likvärdig, samtidigt som kontrollkost-naderna hålls så låga som möjligt.

Mål 2020-2022 – Sverige har fortsatt säker mat och säkert dricksvatten1. Livsmedelsverket har bidragit till att minska de negativa hälsoeffekterna genom vårt

arbete med kemiska och mikrobiologiska faror och risker, med särskilt fokus på de som är identifierade inom Nationella kontrollplanen.

2. Kontrollmyndigheterna arbetar aktivt och koordinerat för utförandet och utvecklingen av livsmedelskontrollen.

11

3. Livsmedelsverket bidrar till högre effektivitet i kontrollen i Sverige genom förbättrad förmåga till uppföljning och analys.

4. God kontrollsed i livsmedelskontrollen är känd, accepterad och använd och bidrar till likvärdighet, effektivitet och förutsägbarhet.

5. Livsmedelsverket har beredskap för att kartlägga, värdera och hantera nya faror, särskilt utifrån effekter av klimatförändringar och ett förändrat säkerhetspolitiskt läge.

6. Inom ramen för Livsmedelsverkets krisberedskap och arbete med civilt försvar har vi en fastställd förmågenivå för vår samhällsviktiga verksamhet och vårt verksamhetsstöd.

7. Livsmedelsverkets roll och ansvar inom det civila försvaret gällande livsmedelsförsörjningen är tydlig och kommunicerad.

8. Ett utvecklat samarbete med myndigheter och drickvattenproducenter leder till fortsatt säkert dricksvatten.

9. Företagen upplever i högre grad att Livsmedelsverket förstår deras situation och underlättar för dem att tolka och följa lagar och regler.

10. Livsmedelsverkets kontroll bidrar till säkra livsmedel och långsiktigt hållbart företagande genom att vara effektiv, förutsägbar, riskbaserad och likvärdig.

12

Mål 3

Vi har koll på och motarbetar fuskarnaKonsumenterna har rätt att få korrekt information om livsmedels innehåll och ursprung. Matfusk undergräver tilliten till livsmedelsföretagen; det skadar marknadsförutsättningarna och därmed konkurrensen i livsmedelsbranschen. Okunskap om märkning och innehåll, slarv och medvetet fusk kan utgöra allvarliga hälsorisker. För både konsumenter och företag är det därför högst angeläget att märkningen är korrekt och att fusket motarbetas.

De viktigaste förändringarna som behöver ske är att kontrollmyndigheterna i högre utsträck-ning hittar och åtgärdar det fusk som pågår, med särskilt fokus på fusk som kan innebära negativa hälsoeffekter och minskad tillit till samhället. Arbetet ska vara så effektivt att det har en allmänpreventiv effekt.

Livsmedelsverkets strategi

Att omvärldsbevaka.

Att samverka med näringsliv och myndigheter – nationellt och internationellt.

Att underlätta för företag att följa märkningsregler.

Att utveckla fuskkontrollen hos kontrollmyndigheter.

Att bedriva kontroll.

Mål 2020-2022 – Vi har koll på och motarbetar fuskarna1. Livsmedelsverket har en strukturerad omvärldsbevakning och ett utvecklat samarbete med

både privata och offentliga aktörer som grund för gemensam lägesbild och val av insatser.

2. Livsmedelsverket har ökat kontrollmyndigheternas förmåga att upptäcka och hantera fusk.

3. Livsmedelsverket genomför och bidrar operativt till fuskkontroller med rätt metoder där de får störst effekt.

4. Företagen upplever i högre grad att Livsmedelsverket förstår deras situation och underlättar för dem att tolka och följa lagar och regler.

13

Mål 4

Tillsammans gör vi skillnadVi lever i en tid med snabba förändringar och där myndigheters ställning utmanas. Konsumenter och företag har högt förtroende för Livsmedelsverket. Men undersökningar pekar också på att vi kan vara mer drivande, ge bättre stöd till företag när det gäller att förstå lagar och regler samt ha en bättre förståelse för företagens situation. Många av de frågor vi arbetar med kräver internationella lösningar.

Engagemanget för hållbar utveckling ökar snabbt. Företag och konsumenter förväntar sig att myndigheter har kunskap i dessa frågor och utvecklar sin verksamhet på ett hållbart sätt. De resurser vi har till vårt förfogande ökar inte i takt med det ökade behovet, vilket kräver effektivisering och nya sätt att arbeta på.

Livsmedelsverkets strategi Att fortsätta utveckla vårt verksamhetsstöd, våra arbetssätt och att effektivisera, bland annat genom digitalisering, så att vi kan göra än mer skillnad externt.

Att använda internationella forum och EU-arbete på ett strategiskt sätt för att nå framgång.

Att ha fokus på arbetsmiljöfrågor, särskilt på de regionala avdelningarna.

Att ta höjd för och utnyttja de möjligheter som flytten till nya lokaler i Uppsala innebär och utveckla vårt arbetssätt utifrån ledorden samarbete, flexibilitet, tillit och trivsel.

Att hållbarhet i alla dess dimensioner genomsyrar vår verksamhet.

Att vara en myndighet som uppfattas som drivande och med sin tid.

Mål 2020-2022 – Tillsammans gör vi skillnad1. Livsmedelsverket har en tydlig och enkel ekonomi- och verksamhetsstyrning som möjliggör

prioriteringar och löpande förändringar för att nå våra mål.

2. Samarbete, flexibilitet, tillit och trivsel präglar vårt arbete i de nya lokalerna.

3. Medarbetare och chefer har kunskap i normkritiskt tänkande, vilket leder till utvecklade kunskapsunderlag, myndighetsutövning och kommunikationsinsatser.

4. Livsmedelsverket har ett verksamhetsstöd som möjliggör en allt mer effektiv myndighet.

5. Livsmedelsverket har ett systematiskt arbetsmiljöarbete för ett hållbart medarbetar- och ledarskap.

6. Hållbarhet genomsyrar hela verksamheten. Vi har fokus på vår egen miljöpåverkan, konsekvensanalyser utifrån ett hållbarhetsperspektiv i underlag, den statliga värdegrunden och minskat matsvinn.

7. Livsmedelsverket är och uppfattas vara drivande i samhällsdebatten om hållbar livsmedels-konsumtion.

8. Livsmedelsverket har utvecklat kunskap och arbetssätt som ökat vår förmåga att välja de hanteringsåtgärder som ger största möjliga effekt.

9. Livsmedelsverket verkar för ett ändamålsenligt, tydligt och enkelt regelverk.

10. Livsmedelsverket skapar ökade förutsättningar för export av livsmedel.

Livsmedelsverket Box 622

751 26 UppsalaTelefon: 018-17 55 00

E-post: livsmedelsverket@slv.sewww.livsmedelsverket.se

© Livsm

edelsverket, Uppsala novem

ber 2019 ISBN: 978 91 7714 252 2 Foto om

slag: Johnér, Foto omslag Johnér

Foto inlaga: Johnér, Mostphotos, Livsm

edelsverket Layout: Livsmedelsverket