Linköpings Tekniska Högskola

Tokyo mot jordbävningar

Hur påverkar jordbävningar staden Tokyo?

IEI, AsienåretProjektarbete – teas03Vårterminen 2008David Moberg

David Moberg Linköping Tekniska Högskola

SammanfattningKORTARE!

Denna rapport beskriver först kort händelseförloppet hos en jordbävning för att sedan ge en klarare förklaring hur ett samhälle kan reagera på en jordbävning. Tokyos position på jordklotet beskrivs och varför det sker mycket jordbävningar i just det området. Sedan tar rapporten upp flera olika sätt på vilka jordbävningarna och jordbävningshotet påverkar människorna i staden och samhället i stort. Vilka handlande som görs för att kunna mildra en framtida jordbävningskatastrof presenteras.

Rapporten tar upp forskning som görs för att försöka förutspå var och när en jordbävning kommer att ske. Utveckling sker för att människor och automatiska system ska reagera så kvickt som möjligt när en jordbävning förebådas eller redan är ett faktum. Information ges till invånarna för att de ska ha bättre förutsättningar under ett skalv. Nya tekniker tas fram och regler och lagar fästs för att byggnader, broar, vägar och annan infrastruktur ska klara kraftiga skalv så bra som möjligt.

Även information om hur de olika sociala grupperna kommer i åtanke inför en jordbävning och hur hyrespriserna varierar med jordbävningsrisken beskrivs i rapporten.

Läs igenom hela rapporten och skriv om denna, Abstract också kanske?

Abstract

Innehållsförtecknin

David Moberg Linköping Tekniska Högskola

g1 Inledning........................................................................................11.1 Syfte.........................................................................................11.2 Frågeställning..........................................................................1

2 Metod.............................................................................................22.1 Källanvändning.........................................................................2

3 Jordbävningar................................................................................33.1 Beskrivning av en jordbävning.................................................33.2 Klassificering av jordbävningar................................................33.3 Problem orsakade av jordbävningar........................................43.4 Andra fenomen orsakade av jordbävningar.............................53.5 Jordbävningar i Världen...........................................................53.6 Jordbävningar i Japan...............................................................7

3.6.1 Nobijordbävningen 1891....................................................73.6.2 Niigatajordbävningen 1964................................................73.6.3 Kobejordbävningen 1995....................................................8

4 Tokyo.............................................................................................84.1 Tokyos läge...............................................................................94.2 Jordbävningar i Tokyo............................................................10

4.2.1 Kantojordbävningen 1923................................................104.3 Jordbävningshotet..................................................................104.4 Hur skulle en jordbävning kunna skada Tokyo idag..............11

5 Effekter av hotet..........................................................................125.1 Planer att flytta Japans huvudstad från Tokyo.......................125.2 Sociala förhållanden...............................................................125.3 Hyrespriser.............................................................................135.4 Försäkringar...........................................................................135.5 Risker med kärnkraftverk......................................................135.6 Invånarnas medvetenhet och mentalitet................................145.7 Arkitektur...............................................................................155.8 Hållbarhet..............................................................................165.9 Preventiva åtgärder................................................................17

5.9.1 Regeringens tredagarsmål...............................................175.9.2 Automatiserade system....................................................185.9.3 Stadsplanering..................................................................19

David Moberg Linköping Tekniska Högskola

5.9.4 Vattenrelaterade åtgärder................................................205.9.5 Forskning..........................................................................215.9.6 Allmän medvetenhet.........................................................215.9.7 TEPCO..............................................................................215.9.8 Millenium Tower...............................................................22

6 Analys..........................................................................................237 Slutsats........................................................................................238 Referenslista................................................................................248.1 Böcker....................................................................................248.2 Artiklar...................................................................................248.3 E-artiklar................................................................................258.4 Internetsidor...........................................................................268.5 Tv-program.............................................................................27

9 Bilaga A. Sökuppföljning.............................................................2810 Bilaga B. Statistisk......................................................................29

David Moberg Linköping Tekniska Högskola

1 InledningNär jag var ute på Internet hittade jag ett inslag om Tokyos arkitektur från utbildningsradion. Tokyos stora byggnadsprojekt fascinerade mig och eftersom jag aldrig upplevt en jordbävning själv och inte visste mycket om dem, fick det mig att undra hur byggnaderna skulle klara av en jordbävning. Detta gav mig idén till mitt ämnesval.

Tokyo är en stor och viktig världsstad som ligger i ett seismiskt aktivt område och har flera gånger skadats av jordbävningar. Jordbävningshotet består till stor del av att tre av jordskorpans tektoniska plattor strålar samman precis under staden.

Detta jordbävningshot påverkar Tokyo på olika sätt. För att staden ska klara sig bättre i en eventuellt kommande jordbävning har man fortlöpande forskat om jordbävningar och åtgärder för att mildra skadorna. Man har letat efter nya konstruktionstekniker för byggnader, sätt att förutsäga när - och var - nästa stora jordbävning kommer inträffa och sätt att reagera så kvickt och bra som möjligt när ett skalv väl inträffar.

1.1 SyfteSyftet med detta projekt är att förstå jordbävningarnas påverkan, och hotet från dem, på staden Tokyo.

1.2 FrågeställningDe frågor jag vill hitta svar på genom detta projekt är:

Hur påverkar jordbävningshotet Tokyo stads utveckling och stadsplanering?

o Har byggnader flyttats till andra städer eller inte byggts på grund av risken?

Vad gör man för att mildra en eventuellt kommande jordbävningskatastrof?

Hur påverkar jordbävningshotet stadsbornas liv och mentalitet?

En sekundär fråga som jag haft i bakhuvudet under projektet har varit:

Kände man till jordbävningshotet när Tokyo grundades?

1

David Moberg Linköping Tekniska Högskola

2 MetodJordbävningar är ganska komplexa händelseförlopp och därför har jag valt att skriva en introduktion om hur de förlöper. För att smalna in på ämnet har jag skrivit kort om ett urval tidigare jordbävningar i Världen och i Japan och beskrivit vissa effekter av dessa.

Mycket av jordbävningsverksamheten i Japan är nationell och därför har jag även behandlat ett par jordbävningar som inte skett just i Tokyo för att se hur även de har påverkat staden.

För att se hur jordbävningsinformationen till invånarna i Tokyo ser ut har jag undersökt flera statliga webbplatser från Tokyo prefektur och stad och statliga inrättningar såsom vattenverk och brandkår.

2.1 KällanvändningFör att skapa mig en uppfattning om stadsplanering i allmänhet och Japans i synnerhet, började jag med att läsa Japanes Urban Environment som är skriven av flera experter inom olika områden, bland annat ingenjörskonst och stadsplanering.

Fakta har jag sedan samlat från flera vetenskapliga artiklar, webbsidor och böcker. Genom artiklarna har jag försökt att hitta både specifika och övergripande effekter av hotet.

Det medföljer även en bilaga som behandlar källorna. (Bilaga A)

2

David Moberg Linköping Tekniska Högskola

3 JordbävningarVarje år inträffar det omkring 1000 lättare jordbävningar på jordklotet och ungefär vart femte år förekommer kraftigare jordbävningar. Ofta föregås huvudskalven av förskalv och i regel efterföljs de av en serie efterskalv.

Jordbävningar för ofta med sig många dödsoffer. Emellertid beror dessa oftast på sekundära händelser såsom rasande byggnader och dammar, förstörda vattenledningar och brand.

3.1 Beskrivning av en jordbävningEnligt den gamla folktron i Japan, är det en jättefisk som lever under Japan som orsakar jordbävningar när den rör på sig.1 Enligt vetenskapen är det inte så.

Enligt vetenskapen är jordens yttre lager, jordskorpan, uppdelad i 7 stora och flera mindre segment, eller tektoniska plattor, som både glider isär och stöter emot varandra. När plattorna motarbetar varandra lagras potentiell energi upp. En jordbävning uppstår då den lagrade energin frigörs för att utjämna spänningarna i plattorna.

Den frigjorda energin sprids som två typer av seismiska vågor i marken. Den första typen är longitudinella vågor, kallade primärvågar, som svänger parallellt med utbredningsriktningen, och den andra är transversella vågor, kallade sekundärvågor, som svänger vinkelrätt mot utbredningsriktningen. Primärvågorna gör av sin natur inte lika mycket skada mot byggnader som sekundärvågorna trots att de fortplantas nästan dubbelt så fort i marken. Eftersom båda vågtyperna kan registreras av seismometrar gör hastighetsskillnaden att man kan registrera och upptäcka de icke-destruktiva primärvågorna innan man kan registrera de mer destruktiva sekundärvågorna. Tidsskillnaden mellan de primära och de sekundära vågorna växer proportionellt mot avståndet från jordbävningens hypocentrum. Energin som man kan uppmäta i en punkt avtar också ju längre från hypocentrum man mäter.

Fokuspunkten för energin som frigörs i en jordbävning kallas för hypocentrum och kan vara beläget grunt eller så djupt som 720 kilometer under jordytan. Det är där energin är som mest koncentrerad, sedan avtar energikoncentrationen när man rör sig från hypocentrum. Ju grundare en jordbävning är desto mer påverkar den allt ovanför jordytan. Epicentrum är den punkt på jordytan som är belägen rakt ovanför hypocentrum.

1 (Kumagai 2007b s.2)

3

David Moberg Linköping Tekniska Högskola

3.2 Klassificering av jordbävningarVid klassificering av jordbävningar finns det flera olika graderingsskalor.

För att mäta en jordbävnings magnitud (mängd energi som frigörs vid hypocentrum) används Richterskalan. Richterskalan är en logaritmisk skala som graderar en jordbävnings totala magnitud och där varje steg på skalan motsvarar en magnitudökning med en faktor omkring 30. (Hädanefter kommer begreppet Richtermagnitud användas för denna skala.)

Mercalliskalan är en annan skala som istället är utarbetad för att mäta katastrofgrad. Från början var den baserad på människors subjektiva uppfattningar men har sedan modifierats flera gånger, bland annat i takt med att broar, vägar och byggnader har utvecklats. En jordbävnings gradering på denna skala kan alltså skilja sig från plats till plats.

Ytterligare en annan metod som är specifik för Japan är med skalan kallad shindo ( 震 度 , ung. skalvgrad). Skalan skapades 1884 av Japans metrologiska agentur 2, före Mercalli- (1902) såväl som Richterskalan (1935) skapades, och hade då 4 steg. Idag är skalan graderad från shindo 0 till shindo 7, där de två stegen 5 och 6 är uppdelade i lägre och högre, vilket totalt ger skalan 10 steg. Skalan mäter ett skalvs intensitet på en viss plats.

Då man mäter en jordbävnings styrka med shindo- eller Mercalliskalan, varierar graderingen med avståendet till hypocentrum, medan en gradering med Richterskalan är oberoende avståndet mellan mätposition och hypocentrum. Eftersom byggnader utsätts för olika stora påfrestningar (olika intensitet) av en och samma jordbävning, lämpar sig shindo- eller Mercalliskalan bättre än Richterskalan vid jämförelser av skador på olika byggnader.

3.3 Problem orsakade av jordbävningarJordbävningar kan skapa stor förödelse; byggnader faller samman, vatten-, el-, väg- och tågnät går sönder och många bränder startas, ofta som följd av fallande elledningar. Det är dock ovanligt att underjordsfaciliteter, såsom tunnlar, gruvor och tunnelbanor tar skada av jordbävningar.3 Majoriteten av de som dör i jordbävningskatastrofer gör det i bränderna som uppkommer. 4

Även om ekonomiska förluster och antalet döda på grund av jordbävningar har ökat med tiden, minskar procentuellt antalet omkomna i jordbävningar om man räknar med befolkningsökningen.

2 (e-PISCO, Shindoskalans graderingar 1884 – 1948)3 (Scawthorn 2003)4 (Golany, Hanaki & Koide 1998 s.89)

4

David Moberg Linköping Tekniska Högskola

Ökningarna beror inte på att jordbävningarna blivit fler eller kraftigare, utan på urbaniseringen. 5

Forskare räknar på hur byggnader ska klara av jordbävningar, men bevis på hållbarheten får de inte förrän efter ett riktigt skalv, då resultaten syns.

Jordbävningars skador på vägnät påverkar negativt olika aktiviteter, såsom eldbekämpning och gods- och materialtransporter för nödhjälp. 6

3.4 Andra fenomen orsakade av jordbävningarFörutom själva skalven kan jordbävningar under oceanernas botten orsaka flodvågor, tsunamier. Även vulkaner hör ihop med den seismiska aktiviteten hos jordbävningar eftersom de uppkommer där het magma väller upp till jordytan. Detta sker ofta då två tektoniska plattor glider isär.

3.5 Jordbävningar i VärldenTrots att Sverige är beläget långt från gränsen till en annan tektonisk platta, inträffar årligen många småskalv i landet. Detta är troligen en följd av att inlandsisen en gång pressat samman berggrunden, och när berget sedan återhämtar sig uppstår dessa skalv. Jordbävningar inträffar annars vanligast där de tektoniska plattorna möts. Detta ses i figur 1, där utmärkningen av jordbävningar i världen bildar tydliga linjer, bland annat längs mittatlantiska ryggen och den så kallade eldringen som omger Stilla havet.

5 (Scawthorn 2003)6 (Gaku Shoji, Takaaki Fueki 2007)

5

David Moberg Linköping Tekniska Högskola

Figur 1. Karta över jordbävningar grundare än 100km i världen. Varje prick på kartan motsvarar en jordbävnings epicentrum. (Källa: Typoform/Bertil Hjerpe, från NE: Jordbävning)

I hela världen har 21 stycken jordbävningar med fler än 50 000 dödsoffer registrerats. Den jordbävning vari flest människor dog, var den i Shensi i Kina 1556, som hade en Richtermagnitud på omkring 8 och där över 800 000 människor beräknas ha omkommit. Den äldsta registrerade jordbävningen med fler än 50 000 dödsoffer är från år 856 i Iran, där omkring 200 000 människor omkom. Den nyligaste jordbävningen med över 50 000 dödoffer inträffade i Kina år 2008. 7

Den 1 november 1755 inträffade en jordbävning av Richtermagnitud 8,7 i Lissabon. Jordbävningen orsakade både en stor brand och flodvågor som drabbade staden. Sammanlagt omkom 70 000 människor.8 Som en följd av jordbävningen gjordes ändringar i byggkonstruktionen i Lissabon. 9

Mellan december 1811 till januari 1812 inträffade tre större jordbävningar i New Madrid i USA, var och en med en Richtermagnitud över 7. Flera hundra efterskalv eftergick skalven i flera år. De kraftigaste jordbävningarna som har registrerats sedan dess inträffade år 1843 och 1895 och mätte till 6,0 och 6,2 i Richtermagnitud. Idag finns det mycket osäkerhet kring sannolikheten för en större jordbävning i området. 10

Jordbävningen i San Francisco 1906 är den mest förödande i stadens historia och en av de viktigaste för ingenjörsvetenskapen om jordbävningars utveckling. Många vattenledningar gick sönder i skalvet orsakade att eldbekämpningen led vattenbrist och att branden som startats i skalvet pågick i tre dagar innan den kunde släckas. Branden i San Francisco var orsaken till 80 % av alla skador i samband med jordbävningen och var även den största tätortsbranden ditintills. Sedan dess har endast branden efter Kantojordbävningen 1923 varit större. Jordbävningen resulterade i den första moderna studien om jordbävningar och spridandet av den första teorin som skulle leda till teorin om de tektoniska plattorna. 11

Den kraftigaste jordbävningen som någonsin uppmätts, inträffade i Chile 1960. Efterskalven skedde längs en 1 000 km lång förkastning, den längsta som någonsin rapporterats. Jordbävningen som mätte 9,5 i Richtermagnitud tillsammans med de många tsunamier som skapades dödade mellan 490 och 5 700 människor. 12

7 (US Geological Survey, Most Destructive Known…)8 (US Geological Survey, Most Destructive Known…)9 (Scawthorn 2003)10 (Scawthorn 2003)11 (Scawthorn 2003)12 (Scawthorn 2003)

6

David Moberg Linköping Tekniska Högskola

Den 12 maj 2008 inträffade en jordbävning med Richtermagnitud 7,9 i Sichuan-provinsen i Kina. Den 4 juni 2008 hade dödssiffran stigit till 69 107 och antalet saknade personer var 18 230.13 Efterskalven från jordbävningen har skapat flera ostabila sjöar, som hotar att brista och svämma över stora områden. Över 200 000 människor har tvingats evakuera på grund av översvämningsrisken. För att klara av katastrofen har Kina sökt bistånd från Japan. 14

Från dessa tidigare jordbävningar kan man se att det inte bara är Richtermagnituden, som avgör skadorna eller antalet dödsoffer.

3.6 Jordbävningar i JapanNågra av världens största jordbävningar har ägt rum i Japan och en stor andel av de kraftigare jordbävningarna har inträffat i landet.

Jordbävningar är så pass vanligt i Japan att Japans metrologiska agentur (JMA) rutinmässigt sköter information och prognoser om dem och tar med det i sina väderleksrapporter. Japans metrologiska agentur tillhandahåller och underhåller även ett varningssystem för jordbävningar.

3.6.1 Nobijordbävningen 1891I Nobijordbävningen 1891, som var den största förödelsen på länge i Japan, dog omkring 7000 personer, tiotusentals skadades och hundratusentals blev utan hem. I efterhand har jordbävningen uppskattats till Richtermagnitud 8,4. Jordbävningen avslöjade flera svagheter med tegelbyggnader och påvisade det nödvändiga med förstärkningar i byggnaderna.

3.6.2 Niigatajordbävningen 1964Enligt Scawthorn (2003) var det först efter den stora förlusten av byggnader till följd av markförvätskning i Niigatajordbävningen som man började forska på detta naturfenomen orsakat av jordbävningar. Många byggnader var intakta, men hade vält av att marken blivit så mjuk (se figur 2). Jordbävningen uppmätte shindo 3 i Tokyo. 15

13 (CNN 2008c)14 (CNN 2008b)15 (Scawthorn 2003)

7

David Moberg Linköping Tekniska Högskola

Figur 2. Efter Niigatajordbävnignen tippade byggnader som i övrigt var intakta. Källa: National Geophysical Data Center

3.6.3 Kobejordbävningen 1995Den största jordbävning som på senare tid har drabbat Japan, är jordbävningen i Kobe 1995, även kallad stora Hanshin-Awaji-jordbävningen. Jordbävningen hade Richtermagnitud 6,9 och dödade mellan 5 500 och 6 400 människor. Över 300 000 människor evakuerades och nästan 20 % av alla byggnader i Kobe rasade. Generellt klarade sig nyare byggnader bättre. 16 17

4 TokyoStaden som idag är Tokyo blev historiskt signifikant 1457 då Edo slott byggdes. Vid den tidpunkten byggdes de flesta byggnader av trä. Idag är Tokyo en enorm, tätbefolkad metropol och, med kringområden, bostad för cirka en fjärdedel av Japans 127 miljoner stora befolkning. 18

Staden ligger i prefekturen med samma namn och är uppdelad i 23 distrikt, som brukar kallas innerdistrikt (se figur 3). Distrikten har sina egna borgmästare men lyder under prefekturstyrelsen för Tokyo.

16 (US Geological Survey. Earthquakes with 1,000…)17 (Scawthorn 2003)18 (CIA 2008)

8

David Moberg Linköping Tekniska Högskola

Figur 3. Tokyo prefektur med sina fyra angränsande prefekturer. Tokyo stad syns i gult. Källa: Wikimedia Commons

Tokyo prefektur ligger i regionen Kanto som även innefattar de angränsande prefekturerna Saitama, Chiba och Kanagawa, samt de från Tokyo nordöst belägna prefekturerna Gunma, Tochigi och Ibaraki.

4.1 Tokyos lägeNästan hela Japan sträcker sig längs en gräns mellan tre tektoniska plattor, och Tokyo stad ligger i sydöstra Japan, precis där dessa 3 plattor möts och nära en fjärde platta (se Figur 4). 100 km väster om Tokyo sträcker sig ett stråk med aktiva vulkaner. 19

19 (Golany, Hanaki & Koide 1998 s. 288)

9

David Moberg Linköping Tekniska Högskola

Figur 4. Japans och Tokyos läge (röd prick) i förhållande till 4 av jordskorpans tektoniska plattor: Eurasiska plattan (grön), Filippinska plattan (röd), Nordamerikanska plattan (brun) och Stilla havs-plattan (gul) Källa: Wikimedia Commons

Eftersom jordbävningar oftast inträffar vid skarvarna mellan de tektoniska plattorna ligger Japan, och särskilt Tokyo, i ett seismiskt mycket aktivt område. Enligt Utrikespolitiska Institutet (2007) inträffar en femtedel av alla jordbävningar med Richtermagnitud 6 eller kraftigare i Japan.

4.2 Jordbävningar i TokyoTokyo har drabbats av kraftiga jordbävningar 1703, 1782, 1812, 1855 och 1923. Den mest omtalade är Kantojordbävningen 1923.

4.2.1 Kantojordbävningen 1923Stora Kantojordbävningen 1923, uppnådde 7,9 på richterskalan, orsakade den största branden någonsin i fredstid och tog sammanlagt omkring 143 000 människors liv. Med den dödssiffran

10

David Moberg Linköping Tekniska Högskola

ligger Kantojordbävningen åtta på listan över de jordbävningar i världen som dödat flest människor.20

De områden som skadades värst i jordbävningen var Yokohama och Tokyo. I Tokyo omkom omkring 60 000 människor. De heta, torra och blåsiga förhållandena som var i Tokyo, kombinerat med tiden för jordbävningen, strax för lunch då invånarna hade sina kolspisar igång för att laga mat, bidrog till den stora branden. Branden förstörde drygt 40 % av staden och sammanlagt fler än 440 000 byggnader, vilket är majoriteten av de förstörda byggnaderna. På grund av trasiga vattenledningar så försämrades eldbekämpningen och branden kunde spridas häftigare. De ekonomiska förlusterna från jordbävningen har uppskattats till 100 miljarder amerikanska dollar.21

Till skillnad från jordbävningar i andra länder, resulterade Kantojordbävningen i att Tokyo nästan helt utplånades utan rester. Detta beror enligt arkitekten Kisho Kurokawa på att japanska städer nästan helt var konstruerade av trä vid den tiden. 22

Under tiden för återuppbyggandet av Tokyo täckte det regeringsstartade projektet Dojunkai upp med 5 652 bostäder, både permanenta och temporära, till de som blivit hemlösa i jordbävningen. 23

4.3 JordbävningshotetMindre katastrofala jordbävningar påminner hela tiden om stadens jordbävningshot. En nylig jordbävning inträffade i maj 2008 omkring 16 mil nordöst om Tokyo. Jordbävningen, som mätte 6,8 i Richtermagnitud, kändes i Tokyo, men orsakade inga rapporterade dödsfall. 24

Den senaste stora jordbävningen i Tokyo var Kantojordbävningen 1923. Flera experter anser att Tokyo, förr eller senare, kommer att drabbas av en ny jordbävning.

Då Tokyo har växt har intresset i att försöka förutse nästa stora jordbävning ökat. Enligt professor Keiji Doi vid Tokyo universitet, ligger nästa stora jordbävning i Kanto hotande nära, men han säger dock samtidigt att det inte finns något sätt att förutsäga när den kommer att inträffa. 25 En grupp amerikanska och japanska jordbävningsexperter anger att risken är 35 % att en jordbävning av Richtermagnitud 7,3 träffar Tokyo inom 30 år.26 Ju längre tidsperiod

20 (US Geological Survey. Most Destructive Known…)21 (Scawthorn 2003)22 (Golany, Hanaki & Koide 1998s. 7)23 (Mori Building Co., Ltd 2001)24 (CNN 2008a)25 (Head 2003)26 (Kumagai 2007b)

11

David Moberg Linköping Tekniska Högskola

man räknar på, desto högre blir risken att en jordbävning kommer att inträffa.

4.4 Hur skulle en jordbävning kunna skada Tokyo idagDet finns flera beräkningar på hur hårt en jordbävning skulle kunna skada Tokyo. De flesta beräkningar har det gemensamt att skadorna och kostnaderna skulle bli mycket stora.

The Japan Times har räknat på en jordbävning mellan 6,5 och 7 på richterskalan, som inträffar med epicentrum i norra Tokyobukten. En sådan jordbävning beräknas kosta 11 000 människor livet, skada ytterligare 200 000 och förstöra över 800 000 byggnader. Bland dessa byggnader skulle flera viktiga, men då utslagna, statliga kontor finnas. 27 28 Kostnaderna skulle kunna bli mycket höga, och skulle kunna påverka den internationella marknaden.

Jordbävningen som inträffade 1995 i Kobe orsakade mycket skada. Om en ytnära jordbävning (med hypocentrum nära jordytan) skulle inträffa under Tokyo, skulle skadorna kunna bli 10 gånger större än de i Kobe. 29

Regeringen har också gjort undersökningar, och enligt en av dessa skulle en upprepning av Kantojordbävningen från 1923 ”en torr decemberdag” kunna kräva upp emot 2 miljoner liv. 30 Den siffran är väldigt hög i förhållande till andra uppskattningar och det kan bero på skillnader i premisser. En faktor torde vara att de räknat att bränderna ska spridas extra mycket en torr dag. En annan är tidsaspekten. Om de har beräknat att skalvet skulle inträffa kring lunch- eller middagstid, skulle alla igångslagna gas- och kolspisar förvärra branden.

5 Effekter av hotetEffekterna av jordbävningshotet är mångsidiga. Hotet påverkar både medvetna handlingar från styrande och civilbefolkning i form av olika åtgärder för att säkra staden och sig själv i en kommande jordbävningskatastrof, men det påverkar även sådana saker som hyrespriser och invånarnas mentalitet. Hotet som finns märks tydligt via krisinformation till allmänheten som finns lättillgänglig på flera nivåer i samhället. Det har även förekommit planer på att flytta Japans huvudstad från Tokyo.

Både Nobijordbävningen 1891 och Kantojordbävningen 1923 orsakade mycket skador. Efter dessa och andra jordbävningskatastrofer har man snabbt gjort åtgärder för att bygga

27(The Japan Times Online 2005-08-21) 28 (Kumagai 2007b)29 (Golany, Hanaki & Koide 1998 s. 69)30 (Golany, Hanaki & Koide 1998 s. 69)

12

David Moberg Linköping Tekniska Högskola

upp och stärka det som förstörts. Dock har man, efter återställandet, missat att genomföra långsiktiga planer, till exempel för att förbättra beredskapen mot framtida jordbävningar. 31

5.1 Planer att flytta Japans huvudstad från TokyoUnder 90-talet lades idén fram att flytta Japans huvudstad från Tokyo. Planer från regeringen innebär att flytta riksdagens och centralregeringens administrativa och juridiska funktioner för att lätta koncentrationen av myndigheter i Tokyo. 32

1990 godkände Japans parlament ett beslut att undersöka flyttandet av Japans huvudstad från Tokyo. Dessa tankar föreslogs och diskuterades först 1964 då Tokyo var värd för OS. Risken att alla Japans regeringsrelaterade funktioner kollapsar i en stor jordbävning främjade regeringen till att snabbare godkänna undersökningen. Kobejordbävningen 1995 gav ny fart åt diskussionerna och planerna. 33

5.2 Sociala förhållandenEnligt Wisner (1998) är det väldigt sällan som sociala förhållanden tas med i japanska jordbävningsmodeller. Exempelvis är ålder en av de egenskaper som inte tas med när man räknar på evakueringstider till fots till några av Tokyos 145 utsedda öppna skyddsytor. Ålder, kön, nationalitet, handikapp och ekonomisk situation är sådana variabler som skulle berika modellerna och skydda fler liv om de inberäknades. I ett av Tokyos distrikt, Setagaya, har analytiker utvecklat en lokal modell, men även den omfattar endast simpla populationsfigurer. I ett separat projekt i Setagaya har man tagit hänsyn till åldersfördelning och särskilda behov för handikappade. Tokyos prefekturstyrelse har också gjort studier på fördelningen av skador bland män och kvinnor. Ingen av dessa två datauppsättningar tas dock med i de geografiska informationssystemsmodellerna (GIS-modellerna). Planerna är att nästa helstadstäckande modell ska inberäkna ålder. 34

Hemlösa är en växande social grupp i Tokyo som har det särskilt svårt i jordbävningskatastrofer och generellt den grupp som får hjälp allra sist efter en katastrof. Forskning pågår kring underlättandet för denna och andra utsatta grupper på bland annat Aoyama universitet i Tokyo. 35

5.3 HyrespriserJordbävningshotet påverkar även hyrespriserna. Efter att ha analyserat en riskkarta över Tokyo har Nakagawa m. fl. (2007)

31 (Golany, Hanaki & Koide 1998 s.26)32 (Gale Group 2000)33 (Rosenberg 1999)34 (Wisner 1998)35 (Takahashi 1998)

13

David Moberg Linköping Tekniska Högskola

kommit fram till att hyrorna för hus som ligger i mer riskabla områden är väsentligt lägre än de som ligger i säkrare områden och att hyrorna för lägenheter, som byggdes innan standardbyggnadslagen(Building Standard Law) ändrades 1981, också är lägre. 2002 introducerade regeringen subventioner för jordbävningssäkring av hus. Enligt Nakagawa med fleras beräkningar skulle hyresvärdar tjäna på att säkra sina hus på grund av subventionerna och de höjda intäkter som jordbävningssäkringen skulle leda till. 36

5.4 FörsäkringarIndivider uttrycker en av två vanliga åsikter om jordbävningar. De som inte har upplevt en jordbävning i första hand eller att någon nära blivit drabbad av jordbävning antar ofta attityden ”det kommer aldrig hända mig”. Individer som istället har upplevt en jordbävning själva är mer benägna att frivilligt skaffa sig en jordbävningsförsäkring. 37

I USA har det länge funnits jordbävningsförsäkringar, men i Japan blev de tillgängliga först på 1950-talet. Innan jordbävningen i Kobe var det 3 % av invånarna i Kobe som hade jordbävningsförsäkring, efter jordbävningen ökade efterfrågan på försäkringarna och vid år 2000 var det 15 % som hade en sådan försäkring. 38 I Tokyo var det 1976 ungefär 25 % som hade nån typ av jordbävningsförsäkring. Tokyo står för omkring 3 miljoner av landets 5,6 miljoner yen som är försäkrade mot jordbävningar. 39

5.5 Risker med kärnkraftverkEn jordbävning av Richtermagnitud 6,8 i Niigata, cirka 250 km norr om Tokyo, orsakade i juli 2007 ett läckage i ett kärnkraftverk. Trots att kraftverket bara var konstruerat för att klara ett något svagare skalv blev läckaget inte särskilt stort, men det skapade emellertid allmän oro i hela landet. Kärnkraftverken har seismometrar som känner av jordbävningar tidigt så att de ska hinna stänga ner sig innan ett stort skalv orsakar stor skada. Baksidan är att det är väldigt kostsamt att starta upp kraftverken och därför vill intressenterna inte stänga av dem i onödan. Sedan läckaget inträffade har man höjt gränsen för hur starka jordbävningar kraftverken måste klara av. 40 Hiroaki Koide, expert på kärnkraftverkssäkerhet vid Kyoto universitet, kommenterar händelsen med att kärnkraftverk är alldeles för farligt i Japan på grund av jordbävningsrisken.41

36 (Nakagawa, Saito & Yamaga 2007)37 (Scawthorn, Kunreuther & Roth 2003)38 (Scawthorn, Kunreuther & Roth 2003)39 (Wakuri och Yasuhara)40 (Kakuchi 2007)41 (Clancey 2006 s. 113)

14

David Moberg Linköping Tekniska Högskola

5.6 Invånarnas medvetenhet och mentalitetEftersom det hela tiden rivs och byggs nytt i Tokyo, är det omöjligt att få en fast bild av staden. Japans befolkning är genom historien vana med trähus som går sönder av eld, vatten och jordbävningar. Man kan jämföra japanernas inställning med egypternas. Då egypterna byggde konstruktioner, som skulle klara sig så länge som möjligt, sen byggde de pyramider. Japanerna byggde trätempel, som de rev och reste på nytt vart 20:e år. På grund av historien förväntar sig japanerna en föränderlig stadsbild och är således i allmänhet inte emot att riva byggnader för att bygga nytt.42

Människorna vet också att Tokyo ligger i ett seismiskt aktivt område. 100 km väster om staden ligger ett stråk med aktiva vulkaner. De aktiva vulkanerna och förskjutningar i marken påminner hela tiden befolkningen om risken att det kanske snart inträffar en jordbävning. 43

I en undersökning gjord av premiärministerns kontor 1996 svarade 44,5 % av de tillfrågade i den japanska allmänheten att de trodde att det var helt omöjligt att förutspå jordbävningar. Trots den stora andelen är allmänheten optimistiskare än vad forskarna är. 44

Enligt en undersökning, som Palm (1998) diskuterar kring, är japaner mycket oroliga för jordbävningar. När stadsborna i Kanazawa (strax söder om Tokyo) fick svara på hur oroliga de var för en jordbävnings påverkan på sin stadsdel, hamnade medelsvaret på 4,1 av 5, där var 5 var som mest orolig. Av barnens framtid, förorening, försämring av familjen, jordbävningar, krig, stöld och trafikolyckor, var stadsborna mest oroliga för jordbävningar (se figur B.1 i bilaga B). Cirka 50 % av familjerna hade planerat hur de skulle återförenas i en jordbävningskatastrof och nästan 60 % hade ”första hjälpen”-kit och mat- och vattenreserver ordnade (se figur B.2 i bilaga B). Majoriteten av de tillfrågade skulle även stödja statliga förbättringar inom nödlägeskommunikation och evakueringsvägar även om det innebar höjda skatter (se figur B.3 i bilaga B). 45

5.7 ArkitekturJapan har traditionellt varit ett samhälle med träbyggnader, vilket inte klarat av de stora bränderna efter jordbävningar särskilt väl. I slutet av 1800-talet kom murbruket till Japan via europeiska arkitekter. 46 Många av dessa arkitekter, som kom under början på Meijieran, tyckte att japansk konstruktionsteknik var mycket dåligt anpassad för att klara av jordbävningar. De menade att det tunga taket och de lätta väggarna, som de japanska husen var konstruerade med, var ett av de sämsta förhållandena en byggnad

42 (Golany, Hanaki & Koide 1998 s. 27-28)43 (Golany, Hanaki & Koide 1998 s. 288)44 (Holden 1996)45 (Palm 1998)46 (Clancey 2006 s. 216)

15

David Moberg Linköping Tekniska Högskola

kunde ha för att klara av en jordbävning.47 Flera arkitekter ansåg även att den japanska byggkonsten var alltför inriktad på utseendet (speciellt av taken) och på så vis missade viktiga element i hållbarheten.

Den skotska ingenjören R. H. Brunton skrev om japanska hus i sin bok The Transactions of the Asiatic Society of Japan, såhär:

Ett japanskt hus, med sitt onödigt tunga tak och sitt svaga ramverk, är en struktur, sämre än någon annan, att uthärda en kraftig skakning.

På 1920-talet kom järnbetongen till Japan. Järnbetongen var som mest kostnadseffektiv när den användes till stora byggprojekt, såsom hyresbostäder. 48

Japans arkitektoniska institut (Architectural Institute of Japan) dokumenterade 1997 att 95% av byggnaderna som rasade i Kobejordbävningen 1995 var byggda innan förändringarna i standardbyggnadslagen från 1981. Trähus skadades mer än andra typer av byggnader. 49 Som åtgärder är det därför viktigt att renovera byggnader som byggdes under den gamla lagen.

Även om järnstänger hade använts i tegelkonstruktioner sedan 1890-talet så var det först efter att San Francisco-jordbävningen 1906 påvisade motståndskraften hos stålramar och järnbetong 50, som det blev vanligt att stål- och betongbyggnader började resas. Inte förr än Kantojordbävningen 1923 blev materialen standard inom det japanska konstruktionsarbetet. 51

Vissa brukar säga att det inte används spikar i japanska träbyggnader; det är inte sant. Sant är däremot att de inte har samma viktiga roll för att hålla ihop byggnaden, som i andra länder. Cypressvirket, som traditionellt använts, skulle spricka om man hamrade ihop det med spikar. Byggnaderna hålls istället ihop av ett intrikat fogsystem av tappar och tapphål. Olika vinklade sponter har god styrka och flexibilitet och hjälper byggnader med sådana konstruktioner att klara av jordbävningar bättre genom att absorbera vibrationernas energi. 52

5.8 HållbarhetByggandet av byggnader i cement och stål tär på miljön eftersom mycket material går åt. Att öka livslängden på byggnaderna, även

47 (Clancey 2006 s. 40-41)48 (Clancey 2006 s. 216)49 (Nakagawa, Saito & Yamaga 2007)50 (Clancey 2006 s. 113)51 (Grove Art Online Japan)52 (Grove Art Online Japan)

16

David Moberg Linköping Tekniska Högskola

genom jordbävningar, är en strategi för att minska CO2-utsläpp och skövling av skogar.

1919 kom en bygglag, som blev den första byggstandarden i Japan. Efter Kantojordbävningen 1923, preciserades lagen år 1924 och krävde att byggnader skulle ha en seismisk koefficient på 0,1, vilket betyder att de ska klara av att bära minst 10 % mer än sin totala vikt. 53 Andra delar som var inkluderade i de nyinrättade bygglagarna var en maxhöjd på byggnader på omkring 30 meter, samt krav på extra förstärkningar, såsom stag, för trä-, tegel-, och stålbyggnader. Dessa nya lagar följdes i återuppbyggandet av bland annat Tokyo och Yokohama efter Kantojordbävningen. 54

Under andra världskriget upphävdes bygglagen delvis ett par år, men återupprättades senare och strax efter blev den striktare i och med att den seismiska koefficienten ökades till 0,2. Höjdrestriktionen vid byggandet av nya byggnader togs bort 1963. 55

En nyare idé som kommit fram är byggnader som är toleranta mot skador. Med detta menas att acceptabel skada sker i specifika delar av byggnaden och på så sätt skyddar den primära, bärande, strukturen från allvarliga skador. Man kan säga att man offrar vissa delar av byggnaden för att hela byggnaden ska klara sig. Tanken är vidare att man enkelt ska kunna se var dessa offrade delar gått sönder och på så sätt enklare kunna reparera skadorna. 56 Detta koncept har nyttjats flitigt i Japan sedan Kobejordbävningen och efter 1999 har 70 % av alla byggnader över 60 meter konstruerats på detta sätt. I Tokyo är centralregeringsbyggnaden och Todaisjukhuset två av många byggnader byggda enligt detta koncept. 57

Regeringen har anställda som arbetar med att kontrollera stabiliteten i byggnader och föreslå förbättringar till konstruktionerna. 58

5.9 Preventiva åtgärderLöpande i samhället sker olika åtgärder för att underlätta arbetet och mildra skadorna i en eventuellt kommande katastrof. Mycket handlar om att stärka allmänna faciliteter såsom vattenledningar mot skalven för att inte brist på vatten ska bli en stor förvärrare av krissituationen. På både Tokyo stads och Tokyo brandkårs webbplatser finns information och instruktioner för vad man som privatperson ska göra innan, under och efter en jordbävning.

Den 1:a september varje år, på årsdagen för Kantojordbävningen, har man något som kallas Katastrofförebyggandets dag. På denna

53 (Whittaket, Moehle & Higashino 1998)54 (Scawthorn 2003)55 (Whittaket, Moehle & Higashino 1998)56 (Wada, Huang & Bertero 2004 kap. 10.3.1)57 (Wada, Huang & Bertero 2004 kap. 10.3.7)58 (Head 2003)

17

David Moberg Linköping Tekniska Högskola

dag övar krisarbetare och civila invånare på scenarion som skulle kunna ske i en verklig katastrof. 59 2003 var omkring en miljon personer med i övningarna.60

Regeringen har under lång tid satsat inom olika områden för att förbättra förhållandena i en kommande jordbävningskatastrof. 1960 grundades till exempel en grupp för att förutse jordbävningar (The Earthquake Forecasting Group) och efter Tokachi-oki-jordbävningen 1968 satsade man ytterligare och utvidgade gruppen till en större organisation (The Earthquake Forecasting Association). 61

5.9.1 Regeringens tredagarsmålJapans förre premiärminister Koizumi lade 2005 fram ett förslag, tillsammans med Centrala katastrofförebyggande rådet, om vad som måste göras under en eventuell katastrof. Målet som de har är att kunna hålla igång alla viktiga funktioner i staden under tre dagar efter en katastrof. Flera viktiga förslag och råd framkom vid denna framläggning. Ett var att alla människor ska se till att alltid ha mat hemma, som de kan klara sig på under dessa tre dagar. Några andra förslag var att skolbarn ska evakueras till nära grannstäder och att man ska stänga av alla bullriga maskiner vid vissa tider under räddningsarbetet. Bullret från helikoptrar och annat kan, om det inte stängs av, hindra att man hittar och räddar människor som begravits i rasat material. De uppskattade sex och en halv miljoner personer som beräknas oförmögna att ta sig hem vid en jordbävningskatastrof, uppmanas enligt dessa förslag att stanna på sina arbetsplatser och hjälpa till i röjningsarbetet. 62

5.9.2 Automatiserade systemIdén om ett avancerat varningssystem för jordbävningar är inte nytt. J.D. Cooper presenterade ett sådant system redan 1868. Över hundra år senare, 1985, skissade geofysikern Thomas Heaton fram ett modernare varningssystem. I ett svar till IEEE Spectrum trodde han att det kunde vara den första västerländska rapporten på ett sådant system. Han säger sedan att han hade missat utvecklingen i som redan skett på denna front i Japan. 63

På 60-talet när snabbtågen, shinkansen, introducerades i Japan installerade man samtidigt seismometrar längs farsträckorna. När dessa registrerade en viss acceleration i marken varnade de föraren, som sänkte hastigheten på tåget. På 70-talet automatiserades processen så att tågen kunde bromsas utan mänsklig interaktion. Seismometrarna flyttades senare längre ifrån rälsarna för att reaktionstiden skulle öka och i början på 90-talet utvecklades de så

59 (Kumagai 2007b)60 (Head 2003)61 (Golany, Hanaki & Koide 1998 s. 88)62 (The Japan Times Online 2005-08-21)63 (Kumagai 2007a)

18

David Moberg Linköping Tekniska Högskola

att de även kunde känna skillnad på primära och sekundära vågor och således ge exaktare information till tågen. 64

De senaste åren har japanska regeringen byggt ut ett av de största nätverken för att tidigt varna för jordbävningar. Nätverket är nationellt och består av fler än 1000 seismometrar, varav 200 underhålls av Japans metrologiska agentur och 800 av det nationella forskningsinstitutet för jordforskning och förebyggande av katastrofer (NFJFK) 65. Tanken är att de ska reagera på små skalv och direkt skicka informationen till en central station som ska kunna räkna ut var skalvet har sitt epicentrum. Efter detta ska informationen och varningar blixtsnabbt rapporteras ut. 66

Varningssystemet, som togs i bruk 2006, är världens första varningssystem för jordbävningar. Systemet registrerar de första primärvågorna i marken från en jordbävning för att på så sätt kunna varna upp till 20 sekunder innan de farligare sekundärvågorna når områden som är bebodda. 67

2007 hade ett dussintal lägenheter i Tokyo detta varningssystem, och man tror att användningen kommer att öka. För privatpersoner innebär det att de hinner stänga av gasen till ugnen, öppna dörren och känna sig tryggare. 68 Tanken med varningssystemet är också att personer, som i yrket utför farliga arbeten såsom fasad- och patientarbeten, ska hinna avbryta eller pausa sina arbeten. 69

Det finns också nackdelar med systemet. Både småskalv och flera större skalv kan ställa till det för seismometrarna, som då kan rapportera falska larm eller får svårt att ge precisa varningar. En annan nackdel är att man kanske bara tjänar några sekunder på varningen, beroende på hur nära jordbävningens epicentrum är. Dock är hoppet att automatiska system, på exempelvis tåg, fabriker, hissar och sjukhus, ska hinna aktiveras och på det sättet mildra skadorna och rädda liv. 70 71 72

2004 lyckades systemet inte förhindra ett snabbtåg att spåra ur i Niigata, norr om Tokyo. Skalvets epicentrum hade varit så nära tåget att det inte hade hunnit sakta ner. Trots urspårningen var det ingen som omkom. 73

64 (Kumagai 2007a)65 (Japans metrologiska agentur 2006)66 (Kumagai 2007b)67 (Utrikespolitiska Institutet 2007)68 (Kumagai 2007b)69 ( Japans metrologiska agentur 2007a)70 ( Japans metrologiska agentur 2007a)71 (Kumagai 2007b)72 ( Japans metrologiska agentur 2007b)73 (Kumagai 2007a)

19

David Moberg Linköping Tekniska Högskola

För att isolera seismometrarna från artificiellt brus som annars kan uppfattas som skalv, är NFJFK:s seismometrar placerade i borrhål av varierande djup ända ned till 3 kilometers djup. 74

Japans metrologiska agentur planerar att, tillsammans med NFJFK, förbättra systemet och via information, såsom den på deras webbplats, sprida kännedom om systemet.

5.9.3 StadsplaneringJordbävningshotet har gjort att flera stadsplaner har tagits fram, men ändå har Tokyo fått växa fram utan något fast och övergripande stadsplan.

Inom stadsplaneringen har regeringen utformat stora öppna ytor i Tokyo och breda vägstråk ut ur staden, som ska användas som skyddsbaser från brand och ras respektive flyktleder i katastrofsituationer. 75 I innerstaden finns vägpartier som är begränsade till räddningsfordon i katastrofsituationer.76

Privata bolag har lett huskonstruerandet i Tokyo och det har gjort att arkitekter har fått bygga precis hur de vill, utan att behöva ta hänsyn till grannbyggnader. Eftersom byggnaden inte haft samma relativa värde som i Europa på grund av att tomtpriserna varit så höga i Tokyo (cirka 80 % av kostnaden för ett byggprojekt), har arkitekter vågat experimentera mer. Tomterna delas på grund av det höga priset konstant upp i mindre tomter. Detta har bidragit till en asymmetrisk och mångsidig stadsbild. 77 78

På ett år, mellan 1986 och 1987, ökade markpriserna för bostadsområden med 95 % och de för kommersiella områden med 79 %. 79

Kishō Kurokawa är en arkitekt, som har planer på att omstrukturera Tokyo och göra staden jordbävningssäker. Hans skiss, som innefattar två bågformade kanaler genom Tokyo centrum, länkade till Tokyobukten (se Figur nedan), diskuteras häftigt. Tanken är att dessa två kanaler ska skydda mot översvämningar, men Kurokawa säger själv att de även ska skydda mot bränder, som ofta inträffar i samband med jordbävningar. 80

74 (Kumagai 2007b s.2)75 (Golany, Hanaki & Koide 1998 s.69)76 (Tokyo Metropolitan Government 2003)77 (Modern arkitektur : Tokyo 2006)78 (Golany, Hanaki & Koide 1998)79 (Sassen 1991)80 (Modern arkitektur : Tokyo 2006)

20

David Moberg Linköping Tekniska Högskola

Figur 6. Skiss över Tokyobukten och de tre kanaler som Kurokawa har planerat. Av: David Moberg

Hans idéer innefattar även ytterligare en, längre kanal genom hela den östra halvön vid Tokyobukten.

5.9.4 Vattenrelaterade åtgärderFör att säkra tillgången på vatten efter en jordbävning har vattenverket i Tokyo genomfört olika åtgärder såsom att konstruera jordbävningssäkra inrättningar för tillhandahållandet av vatten. För att mildra skadorna utförs också förstärkningar på byggnader för förvaring och transport av vattnet, samt på reningsverk. För riktiga nödsituationer är kraftverk konstruerade för att säkra vattentillgången i så stor utsträckning som möjligt. Dessa vattenlager finns tillgängliga över hela Tokyoprefekturen så att de alltid ska finnas inom cirka 2 kilometers avstånd. Vattnet är beräknat att räcka till 12 miljoner personer i 4 veckor. 81

Utvecklingen och forskningen, som vattendepartementet bedriver, fokuserar på 5 olika mål, varav ett är mildrandet av jordbävningsskador. Mycket av arbetet handlar om att stärka vattenledningar mot skalven. 82

5.9.5 ForskningDen forskning som bland annat bedrivs av Tokyo Universitet är till stor del inriktad på att kunna förutse när och var nästa stora jordbävning kommer inträffa. Forskningen innefattar även relaterade

81 (Tokyo vattendepartement (東京都水道局) mars 2005) 82 (Tokyo vattendepartement (東京都水道局) mars 2005)

21

David Moberg Linköping Tekniska Högskola

områden som att kunna förutse vulkanutbrott. Problemet med vulkanforskningen idag är att man inte kan vara helt säker på när nästa utbrott kommer, och man kan heller inte förutsäga vilken sorts utbrott det kommer bli.83

5.9.6 Allmän medvetenhetDen japanska regeringens koordinationscentral arbetar löpande med att öka medvetandegraden kring katastrofer bland befolkningen. De uppmuntrar även till förberedelser inför möjliga katastrofer. För att kunna vara beredda på krissituationer tar de flera åtgärder, varav en är den omfattande träningen på krisförberedelsedagen den 1 september varje år. 84

Efter jordbävningskatastrofer finns det ofta många frivilligarbetare. Koordinationscentralen försöker underlätta arbetet för dessa frivilligarbetare genom att bland annat skapa tillfällen då dessa personer kan komma samman och mötas. Vidare hjälper de företag att snabbt kunna återhämta sig efter en katastrof. 85

Varje dag guidas grupper av skolbarn i utbildningscentrat för livssäkerhet. Där finns en jordbävningssimulator där barnen får lära sig att agera korrekt under en jordbävning. 86

5.9.7 TEPCOElbolaget TEPCO i Tokyo har lyckats hålla nere tiden för strömavbrott genom att ha en reservanläggning för just nödfall. Anläggningen är åtskiljd från marken medelst stora gummikuddar och ska på det viset klara en jordbävning uppemot 7,3 i Richtermagnitud. 87

5.9.8 Millenium TowerStaden hotas hela tiden av jordbävningar. Trots det planeras Millenium Tower, 840 meter högt. För att klara starka skalv har byggnaden ett inbyggt system för att kunna upptäcka vibrationer och svajningar och sedan kunna motverka dessa. 88

83 (Earthquake Research Institute)84 (Cabinet Office, Government of Japan 2006)85 (Cabinet Office, Government of Japan 2006)86 (Head 2003)87 (Boyd 2006)88 (Modern arkitektur : Tokyo 2006)

22

David Moberg Linköping Tekniska Högskola

6 Analys1963 tog man bort restriktionen om maxhöjd på byggnader. Jag bedömer detta som att man ansåg sig ha utvecklat teknik för att byggnaderna bättre skulle klara av jordbävningar.

Både regeringen, privatpersoner och privata bolag tar åtgärder för att mildra en jordbävnings skada. Av detta anser jag det tydligt att jordbävningshotet påverkar hela Tokyo och inte bara enskilda samhällsskikt.

7 SlutsatsTokyo är mycket jordbävningshotat, men det hindrar inte staden från att växa. Jordbävningshotet har påverkat staden på det sättet att man förbereder sig för att klara nästa eventuella jordbävning så bra som möjligt. Både arkitekturen, som hela tiden lutat åt att bli säkrare i jordbävningar, regeringens information till stadsborna och olika byggprojekt har påverkats av hotet.

Olika projekt har tagits fram just på grund av jordbävningshotet och olika byggtekniker utvecklats för att klara av kraftiga skalv. Man har haft lagar om hur höga hus som får byggas och hur stadiga dessa måste vara. Någon övergripande stadsplan har aldrig följts, men enskilda projekt som har genomförts över hela staden har varit sådant som att förstärka vattenledningar och tillgängligheten av vatten under katastroftider.

Majoriteten av forskningen som bedrivits om jordbävningar har varit på nationell nivå och har till stor del innefattat ett automatiskt varningssystem, som idag tagits i bruk i många automatiska mottagare men ännu bara nått ett fåtal privata hushåll i Tokyo.

Jag har inte hittat några svar på om man visste om jordbävningshotet när Edo grundades, eller om man har omplacerat byggprojekt till säkrare områden.

23

David Moberg Linköping Tekniska Högskola

8 Referenslista

8.1 BöckerClancey, G.K. 2006, Earthquake Nation: The Cultural Politics of Japanese

Seismicity, 1868-1930, elektronisk, 2006 edn, University of California Press, Berkeley, Calif.; London. Tillgänglig: ebrary

Golany, Gideon S. & Hanaki, Keisuke & Koide, Osamu. Japanese urban environment, 1998, 1. ed. edn, Elsevier, Oxford.

Sassen, S. 1991, The Global City, Princeton University Press; New Jersey, USA.

Scawthorn, C. 2003, Earthquakes: A Historical Perspective, CRC Press LLC, Tillgänglig: ENGnetBASE.

Scawthorn, C. Kunreuther, H. & Roth, R. 2003, Insurance and Financial Risk Transfer, CRC Press LLC, Tillgänglig: ENGnetBASE.

8.2 ArtiklarGaku Shoji & Takaaki Fueki 2007, "Modeling Effects of Functional Impairment

After Seismic Damage to Road Networks", Structural Eng./Earthquake Eng., JSCE, vol. 24, no. 1, s. 38-50.

Gale Group, Kyodo News International, Inc. 2000, Environment chief Kawaguchi cool on capital relocation, Tillgänglig: http://findarticles.com/p/articles/mi_m0XPQ/is_2000_Sept_18/ai_65346191 [Hämtat: 2008-06-02]

Grove Art Online Japan. Grove Art Online Japan, §III, 5(i): Architecture: Westernization, 1868–c 1920, Tillgänglig: Grove Art Online [Hämtat: 2008-05-08]

Holden, C. 1996, "Money doesn't buy quake prediction faith", Science, vol. 271, no. 5251, s. 915.

Head, J. 2003, Preparing for 'the Big One', http://news.bbc.co.uk/2/hi/asia-pacific/3168422.stm edn, BBC NEWS, BBC NEWS. [Hämtat: 2008-05-23]

Nakagawa, M., Saito, M. & Yamaga, H. 2007, "Earthquake risk and housing rents: Evidence from the Tokyo Metropolitan Area", Regional Science and Urban Economics, vol. 37, no. 1, s. 87-99. Tillgänglig: Scopus. [Hämtat: 2008-05-23]

Palm, R. 1998, "Urban earthquake hazards: the impacts of culture on perceived risk and response in the USA and Japan", Applied Geography, vol. 18, no. 1, s. 35-46. Tillgänglig: Scopus. [Hämtat: 2008-05-24]

Takahashi, S. 1998, "Social geography and disaster vulnerability in tokyo", Applied Geography, vol. 18, no. 1, s. 17-24. Tillgänglig: Scopus. [Hämtat: 2008-05-25]

24

David Moberg Linköping Tekniska Högskola

The Japan Times Online 2005-08-21, New quake measures call for three days of supplies, Tillgänglig: http://search.japantimes.co.jp/cgi-bin/nn20050821a1.html

Wada, Akira; Huang, Yihua; Bertero, V.V. 2004, "10. Innovative Strategies in Earthquake Engineering" in Earthquake Engineering: From Engineering Seismology to Performance-Based Engineering, eds. Y. Bozorgnia & V.V. Bertero, CRC Press LLC, USA, kap. 10.

Whittaket, A., Moehle, J. & Higashino, M. 1998, "Evolution of seismic building design practice in Japan", The Structural Design of Tall Buildings, vol. 7, no. 2, s. 93-111

Wisner, B. 1998, "Marginality and vulnerability: why the homeless of Tokyo don't 'count' in disaster preparations", Applied Geography, vol. 18, no. 1, s. 25-33. Tillgänglig: Scopus. [Hämtat: 2008-05-25]

8.3 E-artiklar

Boyd, J. 2006, IEEE Spectrum: Tokyo Power Quake-proofs Its Grid Control System, Tillgänglig: http://www.spectrum.ieee.org/jan06/2573 [Hämtat: 2008-04-18]

CNN 2008a, 7 maj 2008-last update, 6.8 earthquake shakes Tokyo, Tillgänglig: http://edition.cnn.com/2008/WORLD/asiapcf/05/07/japan.quake.ap/index.html [Hämtat: 2008-05-26]

CNN 2008b, China seeks earthquake aid from Japan, 29 maj 2008, Tillgänglig: http://edition.cnn.com/2008/WORLD/asiapcf/05/29/china.earthquake/index.html?iref=topnews [Hämtat: 2008-06-01]

CNN 2008c, Water behind 'quake lake' nearing top of dam, 4 juni 2008, Tillgänglig: http://edition.cnn.com/2008/WORLD/asiapcf/06/04/china.earthquake/index.html?iref=mpstoryview [Hämtat: 2008-06-04]

Kumagai, J. 2007a, först publicerad juni 2007, IEEE Spectrum: A Brief History of Earthquake Warnings, Tillgänglig: http://www.spectrum.ieee.org/jun07/5156 [Hämtat: 2008-04-17]

Kumagai, J. 2007b, först publicerad juni 2007, IEEE Spectrum: How to Master a Seismic Disaster, Tillgänglig: http://www.spectrum.ieee.org/jun07/5143 [Hämtat: 2008-04-17]

Rosenberg, M. 1999, Japan to Relocate Capital from Tokyo, Tillgänglig: [About.com: Geography] http://geography.about.com/library/weekly/aa101199.htm [Hämtat 2008-06-02]

Wakuri, M. & Yasuhara, Y. Earthquake Insurance in japan, Tillgänglig: [Casualty Actuarial Society] http://www.casact.org/library/astin/vol9no3/329.pdf [Hämtat: 2008-06-04]

25

David Moberg Linköping Tekniska Högskola

8.4 Internetsidor

Cabinet Office, Government of Japan 2006, Protecting the public from disasters, Cabinet Offices webbplats, Government of Japan, Tillgänglig: http://www.cao.go.jp/about_e/pmf2006/p24_25.pdf [Hämtat 2008-05-10]

CIA 2008, senast uppdaterad 15 maj 2008, The World Factbook – Japan, Tillgänglig: https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ja.html#People [Hämtat: 2008-06-02]

Earthquake Research Institute , Research Projects [Tokyo universitets webbplats], Tillgänglig: http://www.eri.u-tokyo.ac.jp/research.html [Hämtat: 2008-05-11]

e-PISCO, 震度階級: 気象庁震度階級（明治 17 年～昭和 23 年）(Shindoskalans graderingar 1884 – 1948) Tillgänglig: http://www.e-pisco.jp/equake/shindo/old/oldshindo2.html [Hämtat: 2008-06-03]

Japans metrologiska agentur 2007a, senast uppdaterad: 30 augusti 2007, Examples of Response to an Earthquake Early Warning, Tillgänglig: http://www.jma.go.jp/jma/en/Activities/eew2.html [Hämtat: 2008-05-12]

Japans metrologiska agentur 2007b, senast uppdaterat: 30 augusti 2007, Limitations of the Earthquake Early Warning, Tillgänglig: http://www.jma.go.jp/jma/en/Activities/eew3.html [Hämtat: 2008-05-12]

Japans metrologiska agentur 2006, senast uppdaterat: oktober 2006, About Earthquake Early Warning, Tillgänglig: http://www.jma.go.jp/jma/en/Activities/how.pdf [Hämtat: 2008-05-11]

Kakuchi, S. 2007, 2007-07-20, Quake devastates Japan's nuclear plans: Japan's nuclear plans in disarray, Tillgänglig: http://www.atimes.com/atimes/Japan/IG20Dh01.html [Hämtat: 2008-04-17]

Mori Building Co., Ltd 2001, Mid-Tokyo Maps nr 16: The Great Kanto Earthquake and Its Aftermath, Tillgänglig: http://www.mid-tokyo.com/16_e/aboutthis.html

Tokyo vattendepartement (東京都水道局) mars 2005, Water Supply in Tokyo, Tillgänglig: http://www.waterworks.metro.tokyo.jp/eng/supply/

US Geological Survey, Most Destructive Known Earthquakes on Record in the World, National Earthquake Information Center, Golden, CO, Tillgänglig: http://earthquake.usgs.gov/regional/world/most_destructive.php [Hämtat: 2008-06-03]

US Geological Survey, Earthquakes with 1,000 or More Deaths since 1900, National Earthquake Information Center, Golden, CO, Tillgänglig: http://earthquake.usgs.gov/regional/world/world_deaths.php [Hämtat: 2008-06-03]

26

David Moberg Linköping Tekniska Högskola

Utrikespolitiska Institutet 2007, Japan: Geografi, Tillgänglig: Landguiden [Hämtat: 2008-05-10]

World Nuclear Association 2007, senast uppdaterat: 16 juli 2007, Kashiwazaki Kariwa nuclear units shut down on earthquake, Tillgänglig: http://www.world-nuclear-news.org/regulationSafety/Kashiwazaki_Kariwa_nuclear_units_shutdown_on_earthquake_160707.shtml [Hämtat: 2008-04-17]

8.5 Tv-program

Modern arkitektur : Tokyo 2006, Bayerischer Rundfunk, upplaga: Utbildnings Radion, Tillgänglig: UR Access [Hämtat: 2008-05-02]

27

David Moberg Linköping Tekniska Högskola

9 Bilaga A. SökuppföljningNär jag började informationssöka sökte jag på flera ställen enkom för att få en överblick av ungefär vilka källor som fanns att tillgå. Jag försökte hitta svaren till frågeställningar i mitt projekt och letade därför efter artiklar i snittet mellan Tokyo och jordbävningar. Allt som rörde båda ämnen kunde vara intressant och även om jag inte läste allt på en gång på sparade jag många artiklar i Refworks.

Sökorden arbetade jag fram med hjälp av en tankekarta direkt efter att jag kommit på vilket ämne jag skulle skriva om. När jag läste igenom den första boken och de första artiklarna jag hittat, skrev jag till flera nyckelord som dök upp och kändes relevanta, till min tankekarta.

För att hitta de databaser jag ville använda sökte jag i listan över databaser på LiU:s webbplats. Där hittade jag, utöver Academic Search Premier (ASP), även Grove Art Online och ENGnetBASE. ASP är bra för alla möjliga sorters artiklar, men som artiklar så är de inte särskilt långa. De andra två databaserna är smalare, och bland mina resultat så var deras artiklar mer djupgående.

Utöver databaser har jag använt Google och webbplatsinterna sökrutor för att hitta information. När jag har hittat en webbplats där jag är ganska säker på att någon information bör finnas anser jag sökrutorna vara mycket smidiga. Sedan har jag använt LiUBs webbplats och Libris sökfunktion. De är bra för att man kan hitta böcker i fulltext som både kan ge bra översikt eller mer djupgående information. Problemet med är dock att de sällan är lika aktuella som artiklar och webbplatser, och av vad jag sett inte behandlar specifika sakfall lika ofta som artiklar.

Jag stötte inte på något direkt problem eller svårigheter med något av sökverktygen och fördelarna är väl just det att man hittar olika typer källor med verktygen.

Jag har lärt mig att trots att jag tog mer tid att samla referenser denna gång än vad jag gjort någon gång förut, ska jag ge mig själv än mer tid nästa gång. Om man läser på inom ämnet så blir det ju dessutom intressantare.

(Efter den 12:e maj har jag dock använt databasen scopus, som Göran tipsade mig om, mycket.)

28

David Moberg Linköping Tekniska Högskola

10Bilaga B. Statistisk

Figur B.1. Hur oroade invånarna är på en skala från 1 (inte alls oroad) till 5 (extremt oroad). Källa: Palm 1998

Figur B.2. Hushåll som gjort olika förmildrande åtgärder i procent. Källa: Palm 1998

29

David Moberg Linköping Tekniska Högskola

Figur B.3. Procent av invånarna som skulle stödja dessa allmänna riktlinjer även om de innebar höjda skatter. Källa: Palm 1998

30