unicef sveriges remissvar på regeringens policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet

7/25/2019 UNICEF Sveriges remissvar p regeringens Policyramverk fr det svenska utvecklingssamarbetet

1/3

Utrikesdepartementet

103 33 Stockholm

Remissvar p regeringens Policyramverk fr det svenska utvecklingssamarbetet

UD2016/09273/IU

UNICEF Sverige vlkomnar att ett frslag till det nya policyramverket nu r p plats. Liksom med

den tidigare bistndspolitiska plattformen anser vi att det r mycket positivt att de huvudsakliga

utgngspunkterna fr det svenska utvecklingssamarbetet nu finns samlat i ett dokument. Vi

anser att utkastet till policyramverk r ett vlskrivet och genomarbetat underlag. Flera av de

invndningar som vi hade mot den bistndspolitiska plattformen tycker vi har ndrats i positiv

riktning.

UNICEF Sverige vill srskilt lyfta fram som positivt:

Att policyramverket har ett tydligt rttighetsperspektiv och att allt arbete ska syfta till att

strka det nationella garskapet och kapaciteten inom samarbetslndernas egna institutioner

och vlfrdssystem. Detta ligger helt i linje med UNICEFs ml och arbetsstt.

Att barnrttsperspektivet lyfts fram betydligt tydligare n vad som var fallet i bistndspolitiska

plattformen. Grundprinciperna i barnkonventionen (barnets bsta, rtten att komma till tals,rtt till liv och utveckling samt icke-diskriminering) finns med samt barnets roll som

rttighetsbrare och aktrer.

Att kvinnor och flickor lyfts fram som huvudsakliga mlgrupper och att dessa r synliga under

mnga omrden utver att vara i fokus fr omrdet global jmstlldhet. Det r ocks bra att

mn och pojkar lyfts fram som viktiga aktrer i arbetet fr jmstlldhet.

Att de nya globala utvecklingsmlen samt andra viktiga internationella taganden p ett

samlat stt har vvts in i dokumentet.

Att det multilaterala systemet, frmst FN som en viktig kanal fr utvecklingssamarbetet,

tydligt lyfts fram bde p grund av sitt normativa inflytande och sin operativa kapacitet. Det

r ocks mycket positivt att regeringen fortstter att frorda lngsiktigt och icke-ronmrkt

krnstd till FN, bde inom det lngsiktiga utvecklingsarbetet och det humanitra arbetet. Vi

p UNICEF Sverige fortstter grna att vara ett std till regeringen och UD i dialogen med

UNICEF och att fra fram svenska perspektiv och prioriteringar.

Att rtten till hlsa r ett eget tematiskt omrde och dr insatser mot barna- och

mdraddlighet och sexuella och reproduktiva rttigheter samt fr vatten och sanitet lyfts

fram. Dessa r alla viktiga fokusomrden fr UNICEF.


2/3

UNICEF Sverige har dock fljande synpunkter:

Policyramverket r vldigt bred och strcker sig ver stora tematiska omrden, dr alla s

klart r relevanta fr att stadkomma hllbar utveckling. Men svenskt utvecklingssamarbete

kan i praktiken bara stdja en viss del av alla de omrden som finns med i dokumentet. Detta

gr att regeringens verkliga prioriteringar inom det svenska utvecklingssamarbetet

fortfarande inte r s tydliga.

De verkliga prioriteringarna kommer att gras i framtagande av budgetpropositionen och

frmst fr de tematiska och geografiskt inriktade strategierna som visas p sid 49. Vr

frhoppning r att framtagandet av dessa strategier drfr kommer att gras med insyn och

delaktighet frn relevanta aktrer, s att vrdefull kompetens och erfarenhet tas till vara.

Begreppet centrala utgngspunkter tycker vi r lite otydligt. Vi tycker det vore tydligare

med prioriteringar eller fokusomrden- om detta r tanken?

Vi tycker det r positivt att utbildning har lyfts upp som ett eget omrde p ett tydligare sttjmfrt med i bistndsplattformen. Vi anser dock att det r vervikt mot forskning och

hgskoleutbildning, framfr allt i den frklarande texten. I mnga lginkomstlnder som r

prioriterade fr svenskt utvecklingssamarbete r bristen p kvalitet och tillgng till

grundskoleutbildning ett strre utvecklingsproblem n inom hgskola och forskning. Mnga

regeringar lgger ocks oproportionerligt stor del av de inhemska resurserna inom utbildning

p de hgre stadierna och i urbana omrden. Detta resulterar bland annat i att 250 miljoner

barn i vrlden efter flera rs skolgng inte ens har baskunskaper inom lsning och rkning och

att 58 miljoner barn str helt utanfr grundskolan. Detta rimmar illa med equityperspektivet

och ambitionen inom Agenda 2030 om leave no one behind.

Inom de globala humanitra insatserna lggs idag en alltfr liten del p utbildning- bara 2,6

procent. Denna andel tycker vi borde hjas. Men dagens alltmer utdragna och komplexa

konflikter mste vi hitta pragmatiska och flexibla lsningar s att drabbade barn kan fortstta

sin skolgng ven nr de befinner sig p flykt eller i en humanitr kris.

Det r som tidigare nmnt vldigt positivt att barnrttsperspektivet r betydligt starkare i

policyramverket n i den tidigare bistndspolitiska plattformen. Den nya ambitionen r hg-

att barnrttsperspektivet ska genomsyra alla niver och alla omrden i

utvecklingssamarbetet.Fr att detta ska bli verklighet krvs tydligare politiska signaler frn

UD till Sida. Vi r ocks tveksamma till om de nuvarande resurserna p Sida rcker till d

nedskrningar har skett inom metod- och policystd under de senaste ren. Fr att infrlivaden nya ambitionen krvs tillrcklig kompetens och resurser fr att ge std och utbildning

internt p Sida. Ett steg i rtt riktning r de arbetsgrupper som har bildats inom bde Sida och

UD som ska ge std i detta arbete.

Det finns med andra ord en hel del frbttringar kvar att gra fr att n upp till mlet om

barnrttsperspektivet i policyn. I den nyligen genomfrda kartlggningen Study of Sidas work

with child rights visas till exempel att bara 6 av 42 strategier har ett starkt fokus p barns

rttigheter och ett barnrttsperspektiv. 20 st har ett visst fokus och 16 st har inget eller svagt

sdant. Hr visas ocks en inkonsekvens i hur barnrttsperspektivet uttryckts i strategierna

och i vilken grad sedan insatserna verkligen bidrog till att gagna barns rttigheter. I 75

procent av de 3595 bidragsutbetalningarna som var med i granskningen ansgs barn vara inte

alls eller bara indirekt relevanta fr insatsen.


3/3

Kartlggningen visar ocks tydligt att barnrttsperspektivet frmst r synligt i insatser dr

barn och unga r tydliga mlgrupper- utbildning, hlsa och s vidare. Men i insatser inom

milj, marknadsutveckling och jordbruk r det nstan helt frnvarande trots att barn i hgsta

grad pverkas av dessa verksamheter, bde positivt och negativt.

Kartlggningen innehller mnga bra frslag p hur barnrttsperspektivet i det svenska

utvecklingssamarbetet kan strkas, bde i policy och i praktik. Vi str bakom dessa frslag och

kommer fortstta vr dialog med er och med Sida om detta.

Remissvaret har utarbetats av Eva Dalekant, programhandlggare internationella frgor UNICEF

Sverige. Fr kontakt och eventuella frgor:[email protected]

Stockholm den 28 juni 2016

Vronique Lnnerblad

Generalsekreterare UNICEF Sverige
mailto:[email protected]:[email protected]:[email protected]:[email protected]

unicef sveriges remissvar på regeringens policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet

Documents