FÖR MEDARBETARNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET JUNI 2016 NR 3

Tema: Söka forskningsmedel

TYDLIGARE

IT-MODELL

CLAS HÄTTESTRAND:

Prorektor med passion för undervisning och natur

Tommy gör musik av forskningen

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2016 2

NYHETER4 Ros och ris för forskarkarriär­

utredningen

5 Teknikvägen introducerar nyanlända

6 Juridikutbildningar för utländska akademiker

7 Undersökning ger värdefull återkoppling

PROFILEN8 Clas Hättestrand: Prorektor

med passion för undervisning och natur

TEMA: SÖKA FORSKNINGSMEDEL18 Viktigt kunna presentera sin

forskning

19 Utmana forskningens gränser

20 Var förberedd på utlysningarna

21 EU­anslag ska lösa Östersjöns utmaningar

22 Tänk noga igenom vad du ska söka

23 Sommar – tid för tankar om forskning

FORSKNING24 Tommy gör musik som en del

av forskningen

25 Facebook blev snabbt populärt i Tanzania

26 NAMN OCH NYTT28 MIN ARBETSPLATS30 IN ENGLISH

10 Tydligare IT­modell med ökat inflytande

12 Open access och öppen forskning

13 Nytt system för att redovisa bisysslor

14 Nya lokaler i huset på höjden

15 Ny vision för miljöarbetet

16 Stöd för att ”vända” på under visningen

17 Ökat strategiskt arbete på LinkedIn

Innehåll

5 13 20 25

Ledare

Universitetsnytt är tidningen för medarbetarna vid Stockholms universitet. Upplagan är 5 700 exemplar.ADRESS Samverkansavdelningen, Stockholms universitet, 106 91 StockholmANSVARIG UTGIVARE Linda Carlsson REDAKTÖR Per LarssonGRAFISK FORM OCH LAYOUT Blomquist & Co OMSLAGSFOTO Niklas Björling OMSLAGSBILD Clas Hättestrand är gärna ute i naturen och anser att fältkurser ger bra kontakt med studenter.KORREKTUR Marie­Anne Condé TRYCK DanagårdLITHO, ett miljöcertifierat tryckeri. ISSN 1103­2375

SYNPUNKTER OCH TIPS? HÖR AV DIG!

Per Larsson, redaktör per.larsson@su.se Telefon 08­16 44 64 Skribenter: Hanna Hellzén Cramér, Anna­Karin Landin och Karin Tjulin

Nästa nummer kommer ut 14 september. Manusstopp 23 augusti.

STOCKHOLMS UNIVERSITET HAR sedan länge en decentraliserad organisation. Det är en ordning som är omhuldad och som finns framskriven i våra strategier, där det står att ”grunden för verksamheten är, för att säkerställa planering och utveckling, starka institutioner med stor självständighet.”

Jag är övertygad om att decentralise­ringen är ett klokt förhållningssätt när det gäller kärnuppgifterna forskning och utbild­ning. Försök att frambesvärja stark forsk­ning genom toppstyrning har väl aldrig varit lyckosamma, den måste växa fram genom forskarnas nyfikenhetsstyrda val. Vad gäller våra utbildningar är det lärarna tillsammans med fakulteternas/områdenas utbildnings­beredningar som vet hur de bäst bör utformas och också är mest uppdaterade kring vad som efterfrågas av studenter och arbetsgivare.

Samtidigt som jag alltså famnar den decen­traliserade strukturen ser jag som förvalt­ningschef att denna ordning behöver proble­matiseras. Är det rätt att applicera ett decen­traliserat arbetssätt på alla områden? Mitt svar är nej. När det gäller våra administrativa processer anser jag att det finns viktiga frå­

centraliserad administration är förvisso inget självändamål och det är tveklöst så att det finns områden där lokalt närstöd är nödvändigt. Samtidigt blir det uppenbart i den kritik som riktats mot exempelvis bokslutsprocessen att det finns arbetsuppgifter där en mycket högre grad av samordning och likformighet krävs.

Det finns inga enkla svar på hur en optimal administration bör utformas och dimensioneras, det måste prövas område för område. Det viktiga är att säkerställa att det ställnings ­ tagande som också satts på pränt i våra stra­tegier ständigt är levande i vårt administra­tiva utvecklingsarbete, nämli­gen vikten av en kontinuerlig prövning av huruvida upp­gifter av administrativ art ska hanteras decentralise­rat inom kärnverksamheten eller samordnas inom den centrala förvaltningen.

JOAKIM MALMSTRÖM,

förvaltningschef

joakim.malmstrom@su.se

Decentraliseringen behöver problematiserasgor vi som lärosäte behöver ställa oss. Ytterst handlar det om att säkerställa att vi dels erbjuder bästa möjliga vardagsstöd till univer­sitetets lärare och forskare, dels på ett trans­parant, rättsäkert och resurseffektivt sätt full­gör de åtaganden som följer av att vi är en statlig myndighet.

För ett år sedan riktade Riksrevisionen skarp kritik mot universitetets bokslutspro­cess. Den kritiken har sedan fördjupats genom ytterligare utredning. Fram träder bilden av ett alldeles för decentraliserat arbetssätt, där avsaknad av gemensamma rutiner och proces­ser liksom av central styrning och uppföljning lett till oacceptabla brister i vår ekonomiska återrapportering. Det pågår nu omfattande arbete på det ekonomiadministrativa området för att säkerställa att vi får en enhetlig bok­slutsprocess. Jag menar att liknande insatser behöver göras på fler administrativa områden.

Av personalstatistiken framgår att andelen universitetsanställda som arbetar inom den centrala förvaltningen har minskat under den senaste sjuårsperioden. Samtidigt har andelen TA­personal på institutionsnivå ökat med flera procentenheter under samma period. En

FOT

O E

VA

DA

LIN

Genom att spela manskortet och appellera till män som känner sig hotade av förändringar i könsmaktsordningen har Trump mycket att vinna. Frågor om kön har en tendens att polarisera män.

BJÖRN OTTOSSON, doktorand i statsvetenskap, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Citatet

3UNIVERSITETSNYTT NR 3 2016

Grön oasNu har de japanska körsbärsträden blommat över i backen utanför Greens villa. Det har även de vintergäck som signalerar vårens ankomst samt tusenskönorna och syrenen. Men det finns andra växter att upptäcka där också, som fläderbusken och ginkoträdet. Och framför allt de två väldiga ornäsbjörkarna som är ympade med material från den ornäsbjörk som växte vid Ornässtugan nära Borlänge.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2016 4 Nyheter

– UTREDNINGENS FÖRSLAG OM biträdande lektorat kan, med vissa justeringar, komma att lösa ett av de klassiska problemen i det svenska universitetsväsendet – avsaknaden av ett nationellt karriärsystem som erbjuder trygghet för forskaren och som samtidigt är så attraktivt att universiteten kan rekrytera riktigt starkt även internationellt, säger rek­tor Astrid Söderbergh Widding.

Hon misstänker dock att det kan bli svårt att rekrytera internationella unga forskare till de biträdande lektoraten om de bara är möjliga att söka inom fem år efter disputa­tionen. Med en femårsregel hade till exempel tio av de 16 biträdande lektorer som anställts inom det naturvetenskapliga området sedan anställningsformen infördes inte kunnat anställas.

Rikard Forslid, professor vid Nationalekonomiska

institutionen, är kri­tisk till ett annat av utredningens förslag – att begränsa sti­pendiefinansiering av doktorander. Han har tillsammans

med Jonas Häckner, även han professor vid

samma institution, skrivit på Dagens Nyheters debattsida.

– Kostnaderna går upp för institutionerna utan att villkoren för doktoranderna förbätt­ras mer än marginellt, säger han.

Med ökade kostnader blir institutionerna tvungna att dra ner på forskarutbildningen om inte mer pengar skjuts till. Och med färre doktorander blir utbildningen sämre, menar han, eftersom det då bland annat saknas kritisk massa för att skapa ett bra kursutbud. Möjligheterna för studenterna att hitta någon som passar att arbeta ihop med minskar också.

– En stor del av doktorandstudierna är teamwork, finns det inga andra doktorander finns det ingen att samarbeta med, säger Rikard Forslid.

Kort tid att meritera sigStockholms universitets centrala doktorand­råd säger att utredningen som helhet är bra och att den identifierar de problem som finns när det gäller doktoranders anställ­ningsvillkor. Men doktorandrådet ser också potentiella faror med några av utredningens förslag. De menar att doktoranden riskerar att komma i kläm vid val av handledare om den biträdande lektorns behov av meritering genom att vara handledare väger tyngre än doktorandens behov. Faran är att doktoran­den inte får den mest lämpade handledaren.

– Utredningen är optimistisk när det hand­lar om meriteringstjänster och befordran från biträdande lektor till lektor. Men hur det ska gå till i detalj vet ingen, säger Charlotta Krispinsson, vice ordförande för Centrala doktorandrådet.

Unga forskare bör få tydligare anställningar och förutsägbar karriärstruktur. Det föreslås i forskarkarriärutredningen som blev klar i slutet av mars. Syftet är att stärka återväxten av unga forskare, men meningarna är delade om förslagen.

TEXT KARIN TJULIN FOTO EVA DALIN

Ros och ris för forskarkarriärutredningen

– Det blir också väldigt kort tid för att hinna meritera sig. Det är visserligen positivt om det blir en kortare tid av osäkerhet, men det kan bli stressigt att hinna uppnå meriter på kort tid, säger Michaela Vance, ordförande för Centrala doktorandrådet, som också betonar att doktorandrådet naturligtvis hoppas att universitetet kommer att instifta många meri­teringsanställningar.

Stockholms universitet lämnade in ett remissyttrande till Regeringskansliet i maj.

Förslag i forskarkarriärutredningen Utbildningsbidraget för doktorander avskaffas från 1 juli 2017.

Doktorander med stipendiefinansiering ska anställas senast när motsva­rande tre års utbildning på heltid återstår till doktorsexamen.

En lägsta beloppsnivå vid stipendiefinansiering ska införas.

Biträdande lektor – en tidsbegränsad anställning om minst fyra och högst sex år – ska införas. Om den biträdande lektorn har behörighet och bedöms lämplig kan hen, efter ansökan, befordras till lektor.

Tiden mellan doktorsexamen och en meriteringsanställning ska kortas till fem år.

Regeringen bör sätta upp ett nationellt mål om att antalet biträdande lekto­rer under 2017–2020 ska öka med 50 procent. Jämställdheten bland nya biträ­dande lektorer bör följas upp årligen.

Balansen mellan forskaranställningar och läraranställningar bör ändras så att antalet forskare minskar.

Undervisande och forskande personals anställningar och anställningshisto­rik ska följas upp på både nationell nivå och lärosätesnivå.

Årlig uppföljning av olika typer av mobilitet.

Trygghet och attraktivitet – en forskarkarriär för framtiden (SOU 2016:29) finns att läsa i sin helhet på: http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2016/03/ SOU-2016_29_webb.pdf

5UNIVERSITETSNYTT NR 3 2016 Nyheter

Kazhal Qalandari är utbildad maskiningenjör i sitt hemland Kurdistan men har haft svårt att få jobb i Sverige. Nu är hon med i Teknikvägen, ett samarbete mellan Korta vägen vid Stockholms universitet och Sveriges ingenjörer där nyanlända akademiker paras ihop med en mentor för att få en inblick i hur svensk arbetsmarknad fungerar.

TEXT HANNA HELLZÉN CRAMÉR FOTO NIKLAS BJÖRLING

– I MITT HEMLAND finns bara krig. Jag var anställd som maskiningenjör men det fanns ingenting att göra på jobbet, på ett år hade vi ett enda uppdrag.

När Kazhal Qalandari kom till Sverige 2014 började hon studera svenska. Sedan fick hon tips genom Arbetsförmedlingen om Korta vägen dit hon sökte och blev antagen. Genom Korta vägen fick hon en fyra måna­ders praktik på Fortum.

– Det är svårt för kvinnor att få jobb i Kurdistan, som kvinna får du inte vara på en arbetsplats med många män och om du har barn behöver du vara hemma och ta hand om dem. Men här går det bra, på min praktik på Fortum var jag den enda kvinnan och det var inga problem.

Kazhals mentor Cecilia Mårtensson jobbar som VA­projektör på teknikkonsultföretaget WSP.

– På WSP är jag ansvarig för vår ”off shoring”­verksamhet, det vill säga när vi tar in folk från andra länder i projekt. Jag är intresserad av andra länder och kulturer och det var därför jag sökte till Teknikvägen. Det är kul att kunna hjälpa till på något sätt. Jag vill gärna dela med mig av de kontakter och den kunskap jag har.

Pågår i tre månaderTeknikvägen pågår under tre månader och består av tre gemensamma träffar med alla mentorer och adepter och minst sex träffar med adept och mentor enskilt. Det är upp till adepten vad hen behöver hjälp med. Det kan handla om att skriva CV så att det fungerar i Sverige, besöka en arbetsplats och kanske framförallt skapa ett framtida nätverk.

– De var väldigt tydliga med att syftet inte är att mentorerna ska fixa jobb till adepterna. Man ska inte behöva känna det ansvaret. Men det är klart att det är roligt om man lyckas hjälpa någon att hitta jobb. Jag har pratat med min chef som tipsade om att Kaz­hal borde skicka spontanansökningar och inte bara svara på jobbannonser och så har jag kollat upp en kille som vi kan mejla till här på WSP, säger Cecilia Mårtensson.

Hitintills har de ätit lunch med några av

Teknikvägen introducerar arbetsmarknaden för nyanlända

Cecilias kollegor som också är kurder, för att Cecilia ville visa att det finns en stor mång­fald på hennes arbetsplats.

– Jag ska försöka få med mig Kazhal till en utbildningsträff jag ska gå på. Sedan funde­rar jag över vilka fler kontakter jag har, jag har till exempel en vän som jobbar på Scania som kanske kan träffa Kazhal och visa henne sin arbetsplats.

Det var väldigt många som sökte till att bli mentor på Teknikvägen men som inte kom med, fortsätter Cecilia.

– Jag har en vän som sökte som inte kom med, så de borde verkligen utöka antalet platser.

Många sökte TeknikvägenKiram Sundblad, en av projektledarna för Korta vägen, förklarar att den här första

omgången är en pilot och att man därför ville göra det i lagom stor skala.

– Vi är väldigt glada över att det var så många som sökte till Teknikvägen. Det kräver en hel del arbete att hitta en bra matchning mel­lan adept och mentor, men jag tycker överlag att vi har lyckats bra. De mentorer som har blivit utvalda har varit väldigt engagerade och gett mycket stöd till deltagarna.

Kiram tror att det kan bli en fortsättning på Teknikvägen.

– Vi behöver utvärdera internt efter att pilo­ten är avslutad och även föra en diskussion med Sveriges Ingenjörer, så vi får se, men vi hoppas på det.

Läs mer om Korta vägen på www.su.se/kortavagen.

Cecilia Mårtensson (till vänster) hoppas kunna hjälpa Kazhal Qalandari i jakten på ett jobb.

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2016 6 Nyheter

TILL HÖSTEN STARTAR två nya utbildningar i juridik för utländska akademiker vid Stock­holms universitet.

Korta vägen är en arbetsmarknadsutbild­ning för utländska akademiker med minst tre års utbildning som finns vid universitet i hela Sverige. Deltagarna i Korta vägen är inskrivna som arbetssökande hos Arbets­förmedlingen. Vid Stockholms universitet har utbildningen funnits sedan 2010. Den förvaltas av Samverkansavdelningen. Korta vägen syftar till att synliggöra utländska aka­demikers kompetens för att förbättra deras möjligheter på arbetsmarknaden. Den består dels av ett vägledningsmoment där akademi­kerns kompetens, såväl den formella som den informella, kartläggs, dels av ett utbildnings­moment. I samråd med en personlig karriär­vägledare diskuterar deltagaren igenom sina livsmål och sin livssituation i relation till arbetsmarknaden. I utbildningsmomentet läser deltagaren svenska med yrkesinriktning samt tränas i jobbsökande, nätverkande,

jobbintervju och CV­skrivande. Vidare ingår information om hur arbetsmarknaden inom aktuellt område ser ut samt en introduktion till det svenska samhällets ”koder”.

I september startar en introduktionskurs i svensk juridik för utländska jurister. Kursen, som ges vid Juridiska institutionen, är inte poänggivande men motsvarar cirka 15 högskolepoäng. Det kommer att finnas plats för upp till 20 studerande på kursen. Lärare är Tove Lindgren, som har en examen från juristprogrammet vid Stockholms universitet.

För de yrkesgrupper som hittills har gått Korta vägen har resultaten varit mycket goda. Nästan alla, 96 procent, av dem som gick utbildningen vid Stockholms universitet 2015 fick en kvalificerad praktikplats. Av deltagarna 2014 hade 64,5 procent ett kva­lificerat arbete 3 – 4 månader efter fullgjord utbildning.

Inom ramen för regeringens satsning på att utbilda invandrare inom bristyrken – Snabb­spåret – startar även till vårterminen 2017 en

Juridikutbildningar för utländska akademiker

utbildning i offentlig rätt för utländska sam­hällsvetare. Också denna utbildning utförs av Juridiska institutionen. Det finns plats för 25 studerande, utbildningen är inte poäng­givande men motsvarar 15 högskolepoäng. Utbildningen är utformad i samarbete med Stockholms universitet, Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter. Lärare på kursen är bland andra Åsa Örnberg, universi­tetslektor i offentlig rätt.

Under hösten kommer öppna samtal att anordnas med inbjudna arbetsgivare i juristbranschen om branschens behov av arbetskraft och utländska juristers möjlig­heter att etablera sig på arbetsmarknaden. Juridiska fakulteten kommer att stå som värd och aktiviteten sker i samarbete med Samver­kansavdelningen.STAFFAN WESTERLUND

Upptakten 8 september – inspiration och nytta för medarbetare I år är temat flyktingsituationen i världen och hur vi i Sverige tar emot människor på flykt. Vi får höra om vad universitetet gör för att hjälpa nyanlända – och vilka åtgärder som är på gång. Det blir exempel på initiativ från institutioner, medarbetare och studenter. Universitetsledningen talar även om aktuella frågor. Evenemanget avslutas med mingel i Galleriet och möjlighet att ta del av utställningar om service och tjänster som underlättar ditt arbete.

Tid och plats: Programmet startar kl 14:00 i hörsalen, Aula Magna. Kl 15:45–17:00 är det mingel i Galleriet.

Program och ytterligare information: su.se/medarbetare/upptakt

Välkommen!

8SEPT

7UNIVERSITETSNYTT NR 3 2016 Nyheter

I APRIL 2014 tillsatte rektor en arbets­grupp för att utreda och lägga förslag till hur universitetet kan utveckla fysiska och virtuella lärandemiljöer och hur det är relaterat till flexibelt lärande, lokalplane­ring, tekniskt stöd och kompetensutveck­ling. Arbetsgruppen, som kom att kallas Framtidens lärandemiljöer och leddes av professor Uno Fors vid Institutionen för data­ och systemvetenskap, lämnade sin slutrapport i mars 2015. Rektor remitterade sedan rapporten till områdes­nämnderna som kom in med synpunkter i september förra året. Utifrån dessa synpunkter beslutade rektor att en del av förslagen i rapporten skulle utgå, som för­slagen om att definiera en minimistandard för undervisningslokaler och kravet på 20 timmars årlig kompetensutveckling för samtliga lärare.

De övriga förslagen jobbar förvalt­ningen nu vidare med att genomföra. För att närmare titta på lokalbokning och lokalutnyttjande fick Planerings­avdelningen förra året i uppdrag att utreda dessa frågor.

Enligt förvaltningschef Joakim Malmström var det bra att rapporten om framtidens lärandemiljöer kompletterades med utredningen om lokalbokning och lokalutnyttjande, då dessa frågor hänger ihop. Rapporterna har resulterat i flera åtgärder som förvaltningschefen beslutat om under våren. Bland dessa finns att Fastighetsavdelningen tar fram en pro­jektplan för att skapa två pedagogiska experimentsalar och tar fram förslag till utformning av informella lärandemiljöer. IT­avdelningen ska bland annat inventera möjligheterna till tekniska lösningar för inspelning av föreläsningar och seminarier samt inventera tillgången till trådlösa nätverk och eluttag i samtliga undervis­ningslokaler. Bland de uppdrag Tekniska avdelningen fått är att ta fram förslag på regler för användande av lokalboknings­ och schemaläggningssystemet samt att inrätta en funktion för administration av skrivsalarna, bokningar för institutioners räkning och anlitande av tentamensvakter. De fördjupade underlag som nu tas fram kommer sedan, efter remissbehandling inom universitetet där så är aktuellt, att ligga till grund för ett antal genomförande­beslut kring framtidens lärandemiljöer och lokalbokningsregelverk under hösten.

– Frågan om framtidens lärandemiljöer är synnerligen aktuell, speciellt nu när bygget av Albano är igång. Vi behöver lokaler för framtidens utbildning och för de behov studenterna har, säger Joakim Malmström.PER LARSSON

INTERNATIONAL STUDENT Barometer (ISB) är en av de största undersökningarna i sitt slag och syftar till att ge bättre kunskap om internationella studenters erfarenhet av att studera vid Stockholms universitet. Studiens resultat ger värdefull information om hur universitetet kan utveckla sitt arbete i förhål­lande till internationella studenter.

Totalt deltog 378 internationella studenter från Stockholms universitet och sammanlagt svarade drygt 142 000 internationella studenter från 18 länder på den undersökningen som gjordes hösten 2015. Hela 89 procent av de tillfrågade studenterna svarade att de var nöjda med sin vistelse vid Stockholms universitet.

I valet av studiedestination svarar 91 procent av studenterna att Stockholm som studiestad och Stockholms universitet som lärosäte är de största anledningarna till att de väljer att komma hit. Andra viktiga faktorer i valet av studieort är utbildningsutbud, levnadskostnader, karriärkoppling, forsk­ningsområden, studentliv och möjlighet till stipendier. Den första kontaktytan med uni­versitetet är webbplatsen, men även vänners rekommendationer och råd från familjen är viktiga när studenten bestämmer sig.

Högsta betyg för välkomnandeStockholms universitets välkomnande av de

internationella studenterna får högsta betyg. 86 procent är väldigt nöjda med mottagandet och lärosätet hamnar i topp i jämförelsen med andra europeiska universitet. Siffrorna som rör välkomnandet har ökat från 53 pro­cent vid undersökningen 2010.

83 procent av studenterna är nöjda med sina studier vid Stockholms universitet. Även kvaliteten på föreläsningarna, klasstorlek och studiestöd upplevs som goda. Däremot saknar studenterna information om bedöm­ningskriterier och återkoppling på sina resultat samt anser att kopplingen mellan forskning och utbildning behöver förtydligas. Annat som saknas är anknytning till arbets­marknad eller karriärcoaching.

Campusmiljöerna får höga betyg och stu­denterna är mycket nöjda med universitetets lokaler, både vad gäller föreläsningssalar, laboratorier, bibliotek, onlinetjänster och matställen på campus.

Stockholms universitet har även deltagit i undersökningen 2010, 2011, 2013 och 2015 så jämförelser kan göras med tidigare års resultat. För mer information, kontakta Helene Komlos Grill, projektledare för internationell kommunikation vid Sam­verkansavdelningen.HELENE KOMLOS GRILL

Fortsatt arbete med lärandemiljöer och lokalbokning

Studentundersökning ger värdefull återkoppling

Campus och universitetets lokaler får höga betyg

i undersökningen.

FOT

O N

IKLA

S BJÖ

RLIN

G

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2016 8

Han brinner för undervisning och har en ledarstil som bygger på delaktighet. På fritiden är det naturupplevelser och matlagning som gäller. Möt nye prorektorn Clas Hättestrand, som tillträder 1 juli.

TEXT PER LARSSON | FOTO NIKLAS BJÖRLING

Profilen

DAGARNA EFTER INTERVJUN med tillträdande prorektor Clas Hättestrand råkar jag vid olika tillfällen träffa två per­soner som arbetar nära honom vid Institutionen för naturgeo­grafi. När jag berättar om intervjun utbrister båda spontant ”han är så trevlig”. Och just ordet ”trevlig” sammanfattar nog bra det intryck jag får när vi ses på hans rum i Geoveten­skapens hus.

Clas har varit naturintresserad sedan han var liten och intresset för fåglar, fjäll och fiske håller han levande. Matlag­ning är ett annat intresse, mer om det senare. 1987 började Clas att studera vid Stockholms universitet. Visserligen kom han inte in på biogeovetarlinjen så det fick bli geovetenskap istället, något han inte ångrat. Under studietiden väcktes intres­set för glaciärer och inlandsisar och hans avhandling handlade om hur inlandsisarna påverkat det svenska landskapet.

Som forskare har han sedan varit verksam inom den paleoglaciologiska gruppen. Forskningen fokuserar på två breda frågeställningar: Hur omformade inlandsisen landska­pet? Och hur kan vi genom att studera dagens landskap få veta mer om hur inlandsisarna såg ut?

Forskningen har tillämpning på olika områden, till exem­

pel för att förstå effekterna av klimatförändringar och för att förutsäga se hur kommande inlandsisar kan påverka landskapet. I det senare fallet deltar han i ett samarbete med Svensk Kärnbränslehantering för att se hur urberget, där kärnavfall ska förvaras, nöts ned.

Engagerad i utbildningsfrågorForskningen har främst rört svenska förhållanden, men Clas har även deltagit i projekt i Ryssland, Nordamerika, Centralasien och på Antarktis. Förutom en termin som utbytestudent i USA har arbetsplatsen varit i Stockholm.

– Med en stor familj och en hustru som är forskare är det svårt att komma iväg utomlands till något lärosäte en längre tid, säger Clas.

Ända sedan doktorandtiden har Clas varit engagerad i frågor som rör utbildning och haft idéer på hur den kan utvecklas. De uppdrag han haft/har vid institutionen och fakulteten har främst rört utbildningsfrågor. Han har varit studierektor för geovetarutbildningen, chefsstudierektor och ordförande i grundutbildningsberedningen vid Natur­vetenskapliga fakulteten. För ett par år sedan utsågs han till

Prorektor med passion för undervisning och natur

Viktigast inom undervisningen är att sätta studenterna i fokus och få

dem engagerade, säger Clas som gärna vill fortsätta att undervisa

även när han blir prorektor.

9UNIVERSITETSNYTT NR 3 2016 Profilen

Clas Hättestrand

Ålder: 50 år

Familj: Gift och 5 barn (åldrarna 21, 19, 16, 9 och 5 år)

Fritidsintressen: Matlagning, natur­fotografering, fiske

Beskriv dig själv i tre ord: diplomatisk, lugn, pragmatisk

Senast lästa bok: Fallvatten av Mikael Niemi

Smultronställe på campus: Backen utanför Gröna villan på våren

Tips för att kombinera karriär och stor familj: Vara flexibel och ha tålamod!

Favoritrecept: Skaldjurssallad Gambero Rosso

Favoritfågel: Korp

Årets lärare inom naturvetenskap och att undervisa är bland det roligaste han vet.

Enligt honom är det viktigaste inom undervis­ningen att sätta studenten i centrum och få hen engagerad.

– Jag vill att studenterna känner att utbildningen är till för dem. Jag vill försöka visa dem vilken roll den kurs jag har i deras utbildning, att den behövs för helheten.

Förmån att undervisa i fältHan ser det även som en förmån att få undervisa vid exkursioner och andra fältmoment.

– När man är ute i fält får man en relation med studenterna och möjlighet till djupare diskussioner.

Under våren har han lett fältkurser i Skåne och i Dalarna. Förhoppningen är att kunna fortsätta undervisa på vissa fältmoment även när han blir prorektor.

Hur pedagogiken fungerar generellt vid universite­tet är det svårt att uttala sig om, enligt Clas.

– Här vid universitetet har vi fokus på hur utbild­ningen organiseras och styrs, till exempel i form av kursplaner, men kunskapen om vad som egentligen händer i undervisningssalarna är inte lika god.

Många lärare vet inte hur deras kolleger under­visar och vad som går att lära från dem. Pedagogisk utveckling är dessutom fortfarande något som den enskilde läraren till stor del får ta ansvar för. Clas kan se ett behov av en universitetsövergripande strategi för att utveckla och kvalitetssäkra kompetensutveck­lingen inom undervisningen.

Förra året blev Clas ordförande i nyinrättade Rektors beredning för utbildningsutvärdering och system för kvalitetssäkring (REBUS) som ska utveckla kvalitetssäkringssystemet vid universitetet. REBUS inrättades som ett svar på det nya nationella kvalitets­säkringssystemet som nu håller på att implementeras, men enligt Clas hade REBUS ändå behövts. REBUS uppdrag är att beskriva, formalisera och säkra den kva­litetskultur som finns vid universitetet. Hans uppdrag som ordförande i REBUS fortsätter även som prorektor.

Generellt anser han att utbildningarna vid Stock­holms universitet har god kvalitet men det finns brister. En är att det bör finnas ett system för intern granskning och uppföljning av utbildningar. Idag ligger detta i stort sett helt på institutionerna men bör enligt Clas säkras i ett universitetsgemensamt system.

Hur ser du på relationen forskning-utbildning?– Generellt ska utbildning vara forskningsanknuten. Men det fungerar inte alltid, till exempel måste det finnas utrymme för vissa breda grundkurser. Här har vi ett samhällsansvar att få fram studenter som går att rekrytera till utbildningar på masternivå. På masternivå är det däremot nödvändigt med en tydlig forskningsanknytning.

Varför tror du att du nominerades och valdes till prorektor?– Det har nog att göra med mitt stora engagemang för frågor kring utbildning på en övergripande nivå. Jag har jobbat centralt med dessa frågor och har använd­bar kunskap.

Clas tror det även det hänger samman med person­liga egenskaper, där han säger sig vara konstruktiv, ärlig, positiv och diplomatisk.

Vad fick dig att tacka ja?– Det är glädjande och hedrande att få ett sådant förtroende när medarbetarna tycker att jag gör ett så bra jobb att de vill se mig som prorektor.

Tidigare har han varit van att ta sig an ett uppdrag i taget men nu kommer han att ansvara för flera nya arbetsområden samtidigt.

– Det är en utmaning att jobba med nya frågor och jag måste sätta mig in i hela universitetet på ett annat sätt än tidigare. Det här innebär även en möjlighet att påverka och göra en insats.

Hur är din ledarstil?– Jag tror på delaktighet. Min målsättning är att alla ska vara med och jag är beredd att gå rätt långt för att se om det går att nå enighet.

Han lyfter fram kollegialitet som ett väl funge­rande system och att Stockholms universitet är ett av de mest kollegiala lärosätena i Sverige.

Förutom att ingå i universitetets ledningsgrupp kommer Clas uppdrag som prorektor även att inne­fatta att vara ordförande för samordningsgruppen och därmed samordningen av lärarutbildningen. Han blir även ordförande för RALV (Rådet för arbets­miljö­ och lika villkor).

– Detta passar mig väl eftersom jag länge engagerat mig i jämlikhetsfrågor. Jag har bland annat deltagit i ett par universitetsgemensamma projekt om genus­medvetet ledarskap. Det har varit mycket lärorika och tankeväckande erfarenheter och jag ser fram emot att få arbeta med dessa frågor som prorektor.

Han ska även, tillsammans med rektor, dela ord­förandeskapet i Disciplinnämnden.

– Jag har som studierektor flera gånger haft anled­ning att utreda disciplinärenden. Det är aldrig roligt, men måste göras, och det illustrerar vikten av att vara tydlig med frågor som rör plagiat och fusk. Jag tycker vi borde arbeta mer proaktivt med frågor kring plagiering, säger Clas.

Utmaningar inom lärarutbildningenVad gäller lärarutbildningen är han bekant med området genom rollerna som studierektor och ord­förande i grundutbildningsnämnden på fakulteten, och har undervisat blivande lärare i geografi.

De utmaningar Clas ser inom lärarutbildningen är att sätta studenterna i fokus, och då måste det finnas väl fungerande samarbeten mellan olika parter. En annan utmaning är att lyckas rekrytera studenter som vill bli lärare inom vissa bristområden.

– Och då måste vi erbjuda studenterna en relevant utbildning.

Ambitionen är att behålla litet forskning och undervisning.

– Dels för att det är väldigt roligt, dels för att jag tror att man blir en bättre ledare om man märker konsekvenserna av sina beslut.

Om du skulle byta karriär, vad skulle du göra då?– Jag skulle kanske bli kock eftersom jag är väldigt intresserad av matlagning. Jag tänker ofta på mat, vill testa olika smaker och komponerar egna recept.

Clas lagar gärna fisk och skaldjur– och naturligtvis smakar fisken bäst om han fiskat den själv i någon fjällbäck.

När man är ute i fält får man en relation med studenterna och möjlighet till djupare diskussioner.

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2016 10

Tydligare IT-modell med ökat inflytande

SEDAN NÅGRA ÅR tillbaka arbetar universitetet med en IT­modell där system­förvaltningen organiseras runt ”objekt”. Ett objekt ansvarar för det samlade stödet inom ett område, både med IT­system och administrativa processer, som webben eller undervisningsstöd. Fram till och med 2015 fanns drygt 20 objekt med separata förvalt­ningsorganisationer där en avdelning eller sektion inom den centrala förvaltningen har ansvaret för respektive objekt. Varje objekt har en ”objektägare”, till exempel Student­avdelningen, respektive en objektägare vid IT­avdelningen.

En av lärdomarna från detta arbete var att flera objekt stödjer samma processer och verksamhet. Däremot saknades en modell för samverkan mellan objekten och det var svårt att se helheten. De ettåriga planerna gjorde även att det var svårt att få ett långsiktigt och strategiskt perspektiv. Vidare blev det oklart hur prioriteringar skulle göras. Till detta kom att universitetsledningen efterlyste bättre överblick över de olika objekten inför prioriteringarna i budgeten och för att få bättre framförhållning i sina beslut. En annan brist var en utbredd känsla inom akademin av att inte ha tillräckligt inflytande över utvecklingen av IT­verksamheten och att

IT­lösningar togs fram utan tydlig koppling till kärnverksamheten.

Bättre samordningLösningen blev den modell med ”objektsfa­miljer” som beslutades i höstas och infördes vid årsskiftet. De fyra familjerna som skapats är Digitala kanaler (webben och mobilappen), Utbildningsstöd (till exempel VFU­portalen och lokalbokning), IKT (som IT­arbetsplats och teknisk plattform) och slutligen Centralt stöd (som beslutsstöd och diarium). Objekt­familjer är ett steg på vägen mot att skapa större objekt. I slutändan ska objekten vara verksamhetsorienterade och inte system­orienterade. Den fjärde familjen har därför omvandlats till ett ”vanligt” objekt.

– Med den nya modell som vi nu inför kan inflytandet öka för kärnverksamheten över prioritering och prioritering mellan de olika IT­projekten samtidigt som det blir ett sammanhållet strategiskt fokus. Därmed kan vi komma bort ifrån en del av de problem som funnits, säger Gülan Torun som är sektions­chef vid IT­avdelningen och den som leder arbetet med objektsfamiljerna.

Förhoppningen är även att rollerna tydlig­görs och att det blir bättre samordning. Varje objektsfamilj har en styrgrupp där represen­

Genom att införa så kallade objektfamiljer för IT blir det enklare att prioritera och samordna arbetet, samtidigt som inflytandet från kärnverksamheten ökar.

tanter för akademin ingår och det är här prioriteringen över arbete och resurser inom objektfamiljen sker.

Ökad förankringDen första uppgiften är att styrgrupperna för objektsfamiljerna ska ta fram treåriga strate­giska planer där man bland annat definierar sina uppdrag, ser över vilka processer som stöds och vilka framtidens utmaningar är. I höst ska styrgrupperna presentera sina stra­tegiska planer för IT­strategiska styrgruppen, som leds av förvaltningschefen och där bland annat rektorsrådet Mats Danielson ingår.

– Den nya modellen, kompletterad med IT­samordningsgruppen (ITS i dagligt tal), är ett stort steg mot större inflytande för kärnverksamheten. I mitt uppdrag som rek­torsråd ingår att vara ordförande i ITS som är kärnverksamhetens kanal för att påverka IT­arbetet vid universitetet, säger Mats Danielson.

ITS­gruppen bildar ett komplement till objektmodellen där ITS­ledamöter deltar i arbetet och därigenom får kärnverksamheten ett inflytande och ITS­gruppen en bild både funktionellt och ekonomiskt över det pågå­ende och kommande IT­arbetet. Denna bild blir sedan en grund för ITS­gruppens rekom­mendationer till IT­strategiska styrgruppen vad gäller både ny­ och återinvesteringar inom IT.

Även Gülan Torun ser positivt på ökad förankring inom akademin.

– Nu ska vi bli än bättre på att utveckla IT­tjänster som är användbara och gör nytta för att stödja undervisning och forskning.

TEXT PER LARSSON | FOTO NIKLAS BJÖRLING | ILLUSTRATION ANNA BAUMGARTEN/BLOMQUIST & CO

Nu ska vi bli än bättre på att utveckla IT-tjänster som är användbara och gör nytta för att stödja undervisning och forskning.

Gülan Torun är sektionschef vid IT-avdelningen och den som leder

arbetet med objektfamiljerna.

11UNIVERSITETSNYTT NR 3 2016

Objektfamiljerna: Digitala kanaler (webben och mobil­

appen). Ansvarig: Sektionen för kom­munikation.

Utbildningsstöd (VFU­portal, VFU­portfölj, SID, SoL och under­visningsstöd). I vissa av objekten ingår även externa parter. Ansvarig: Studentavdelningen.

IKT (IT­arbetsplats, administrativt stöd och teknisk plattform). Ansvarig: IT­avdelningen (detta är IT­avdelning­ens egna tjänster och här ingår ingen representant från akademin).

Centralt stöd (beslutsstöd, personal, ekonomi och diarium). Denna familj har omvandlats till ett objekt för för­valtning och utveckling av de olika systemen som ingår.

Röster från kärnverksamheten:

KRISTINA NILSSON BJÖRKENSTAM är fors­kare i datorlingvistik och sitter i styrgrup­pen för Digitala kanaler. Gruppen har

utgått från universite­tets befintliga digitala

kanaler, webben och appen för studenter, och diskuterat vad som fungerar och vad som behöver förbättras. Den stora frågan är vad som ska prioriteras framöver.

Vad ser du som din viktigaste uppgift i gruppen?– Det är viktigt att forskare och lärare är representerade i styrgruppen eftersom det är vi som är användarna, och universitetets digitala kanaler måste fungera för våra syften. Vi ska kunna använda de digitala kanalerna inte bara för att kommunicera kring färdiga forskningsresultat utan under hela forskningsprocessen, säger Kristina.

Hon exemplifierar med studier där forskarna behöver hålla kontakten med försökspersoner under lång tid, eller för att organisera workshops och konferenser. Behov finns också att kunna dela forsknings­ och undervisningsresurser på ett säkert och smidigt sätt. I nuläget sker mycket av detta utanför universitets kanaler.

– All IT på universitetet, inklusive digitala kanaler, ska stödja vårt arbete vare sig det handlar om forskning, undervisning eller tredje uppgiften. Vi behöver lösningar som underlättar för både anställda och studenter. Exempelvis tror jag att det finns en enorm potential att förenkla kursadministrationen med hjälp av studentappen, säger Kristina som även anser att det finns ett stort intresse för användarperspektivet hos både IT­avdel­ningen och Samverkansavdelningen.

JONAS HÄCKNER, professor och prefekt för Nationalekono­miska institutionen, sitter i styrgruppen för centralt stöd. I

slutet av april hade gruppen haft två

möten där det främst handlat om strategiska frågor, som förvalt­ningsplanen för centralt stöd.

Vad ser du som din viktigaste uppgift?– Att försöka överbrygga det informations­gap som lätt uppkommer mellan förvaltning och institutioner.

Vilka frågor som han kommer att driva i gruppen är ännu för tidigt att säga.

– Det är möjligt att jag kommer att funge ­ ra mest som bollplank. Det är knappast möj­ligt att på ett vettigt sätt representera uni­versitetets alla 5 000 anställda men jag kan bidra med min erfarenhet som prefekt på en hyfsat stor institution. Jag upplever också att man inom gruppen är väldigt lyhörd och genuint intresserad av vad jag tycker.

CHRISTINE KIRCHBERGER, adjunkt och doktorand i rätts­informatik, sitter i objektsfamiljen för

utbildningsstöd där man hittills arbetat

med att förbereda upp­handling av en ny lärplattform i stället för Mondo och diskuterat nya textmatchnings­systemet Urkund. Hon ser som sin främsta uppgift att bidra med synpunkter från kärnverksamheten, det vill säga hur lärare och forskare anser att IT skulle kunna bidra och öka effektiviteten för undervisning och forskning. En typ av frågor hon vill driva är hur IT kan bidra till bättre inlärning för studenterna och hur digitala verktyg kan stödja och förbättra undervisningen.

Hur upplever du inflytandet för verksamhetsföreträdarna?– Våra synpunkter, kommentarer och åsikter uppskattas väldigt mycket och det tas hänsyn till dem från de experter som har jobbat med dessa frågor under många år.

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2016 12

VAD BEHÖVER LÄROSÄTENA göra för att främja open access­publicering och öppen forskning? Hur ska infrastruktur för forskningsdata byggas upp? Det var några av frågorna som ställdes när Mötesplats Open Access 2016 arrangerades i Aula Magna.

Konferensen anordnas varje år av Kungliga biblioteket, som i år fick hjälp av Stockholms universitetsbibliotek, och hölls i Aula Magna 26–27 april. Talarlistan, med bland annat representanter från Vetenskapsrådet, Kultur­departementet och rektor Astrid Söderbergh Widding, lockade nästan 250 personer.

Forskning betalas av allmänna medel och därför ska alla i samhället få tillgång till den forskning som skapas och publiceras. Det formulerade Budapest Open Access Initiative redan 2002. Det var då som en allt starkare open access­rörelse startade.

– Vi behöver ett gemensamt mål som ser till helheten av vad open access­rörelsen ursprungligen formulerade där grundprinci­pen handlar om att inget händer i ett vakuum, sa huvudtalaren Heather Joseph, VD på SPARC, som är en internationell sammanslut­ning av 800 akademiska och vetenskapliga bibliotek.

För det krävs det en kulturförändring på både makro­ och mikronivå.

Astrid Söderbergh Widding invigde konferensen med att säga att det inte endast är forskningsbibliotekens roll att driva open access­frågorna, utan de måste även drivas av lärosätesledningarna.

Vansinniga licenskostnaderEn kärnfråga i open access­sammanhang är bibliotekens licenskostnader till de stora kommersiella förlagen:

– Licenskostnaderna är rent ut sagt van­sinniga. Det behövs en gemensam linje hos lärosätena både i licensförhandlingar och i arbetet med att tillgängliggöra forsknings­data, sa Astrid Söderbergh Widding.

Ett sätt att utmana de stora kommersiella förlagen är andra affärsmodeller för open access­publicering. Ett sådant exempel är det forskardrivna open access­förlaget Stockholm

University Press som den andra huvudtalaren Tom Mowlam från Ubiquity Press nämnde.

Ett återkommande tema under konferensen var hur en gemensam infrastruktur för öppen tillgång till forskningsdata ska byggas upp och finansieras.

Eva Stensköld från Kulturdepartementet (tidigare Utbildningsdepartementet), upp­manade forskningsbibliotek och lärosätes­ledningar att redan nu starta med arbetet att främja open access­publicering och infra­strukturen kring forskningsdata:– Vänta inte på luddiga direktiv från den kommande forskningspropositionen.

Vetenskapsrådets Lisbeth Söderqvist berät­tade att VR bland annat försöker att skapa en svensk, och på sikt samnordisk, modell för utvärdering av vetenskapliga publikationer, likt den Norska listan.

Forskning sprids och skapas i nya former, på nya sätt och till nya målgrupper.

– Open i alla dess dimensioner och möj­ligheter, summerade Beate Eellend, Kungliga bibliotekets handläggare för open access och publiceringsfrågor. Ett paradigmskifte är igång där open access inte längre ses som något hotande och utmanande. CHRISTINA LENZ

På adressen www.kb.se/openaccess/Motesplats­Open­Access/2016 kan du se filmer av samtliga anföranden.

STOCKHOLMS UNIVERSITET och Stockholms läns landsting har ett långsiktigt samarbets­avtal som omfattar hela universitetet. Nu kommer den första gemensamma öppna utlysningen för forskningsprojekt med kopp­ling till landstingets kärnområden.

Inom ramen för samarbetet vill Stock­holms läns landsting och Stockholms universitet stödja forskning som är angelägen för regionen och landstingets kärnverksam ­ heter. Samarbetet öppnar kontaktvägar och forskningsprojekten kan ge ny kunskap eller väcka frågor, utvärdera eller utveckla arbetssätt eller föreslå olika sätt att förhålla

sig till kända förhållanden. Stockholms läns landsting bidrar för år

2017 preliminärt med 15 miljoner kronor och Stockholms universitet lägger motsvarande i medfinansiering. Utlysningen nu gäller för projekt på ett till tre år och beslut om vilka projekt som antas denna första omgång beräknas komma i november.

Den första öppna utlysningen pågår 20 maj – 19 augusti.

Framöver planeras nya årliga utlysningar.

Mer information om ansökan finns på su.se/forskare

Utlysning inom landstingssamarbetet

Open access och öppen forskning är en lärosätesfråga

Forskare belyser aktuella samhällsfrågorUNIVERSITETET FINNS ÄVEN i år på plats i Visby under Almedalsveckan. Ledningen, institutioner och centra samt enskilda forskare deltar i seminarier, paneldebatter och övriga program om en rad aktuella samhällsfrågor. Den övergripande utgångs­punkten för universitetets medverkan, ”Kloka beslut kräver kunskap”, speglar den nyckelroll universitetet har i det demokra­tiska samhällets utveckling, genom att både producera och förmedla kunskap.

Sektionen för kommunikation ansvarar sedan 2009 för det program som genomförs på ledningens uppdrag. I år består det av två seminarier den 4 juli. ”Humaniora i arbetslivet – bildning, utbildning och kunskap” består av en direktsändning av Bildningspodden och ett påföljande panel­samtal med externa gäster. Från universite­tet medverkar vicerektor Karin Helander, professor Boel Englund, forskningsredaktör Markus Bremmer och docent Fanny Fors­berg Lundell, även verksamhetsansvarig i tankesmedjan Humtank.

I seminariet ”Hur svårt kan det vara? Om klimatkunskap och kloka beslut” medverkar flera av universitetets klimat­forskare: Michael Tjernström, Gunhild Ninis Rosqvist, Nina Kirchner och Johan Rockström. De samtalar med bland andra professor Sverker Sörlin, KTH, och Maria Wetterstrand, Miljömålsrådet.

Experter hos andra arrangörerInstitutioner och centra medverkar också med egna program. Till exempel diskuterar Stressforskningsinstitutet psykisk ohälsa och sjukskrivning, Östersjöcentrum finns även i år i samarbete med Hållbara Hav på Briggen Tre Kronor med seminarier och utställning och Spider har ett seminarium den 5 juli om telekomreglering.

Universitetets ledning och enskilda forskare bjuds dessutom i hög grad in som experter hos andra arrangörer, i paneldiskussioner, debatter eller medie­sammanhang. Rektor medverkar den 5 juli i Vetenskapsrådets seminarium om nationell utvärdering av kvalitet i forskning och i ett samtal om bildningens nytta i arrangemang av Riksbankens Jubi­leumsfond tillsammans med Humtank och UR. Forskare från Barn­ och ungdoms­vetenskapliga institutionen medverkar i ett jämställdhetsseminarium hos Sveriges Kommuner och landsting.

Många av universitetets seminarier direktsänds via su.se/play och kan även ses i efterhand. På su.se/almedalsveckan uppdateras programmet löpande, Sek­tionen för kommunikation och övriga medverkande bidrar till den samlade informationen.EVA ALBREKTSON

FOT

O K

AR

L EDQ

VIST

13UNIVERSITETSNYTT NR 3 2016

Nytt system för att redovisa bisysslor

FRIHETEN ATT GÖRA vad du vill utanför jobbet är stor, men inte oändlig. Bisysslor som kan vara förtroendeskadliga, arbetshindrande eller konkurrerande verksamhet faller under vad du som anställd vid universitetet inte får göra. Sedan april finns en ny föreskrift med universitets regler för bisysslor. Reglerna är inte nya, men tydligare. Vad som är nytt är däremot att bisysslor ska redovisas i systemet Primula. Tidigare har informationen funnits hos respektive institution.

– Vi får en central överblick och våra internrevisorer och Riksrevisionen kan lätt gå in och granska uppgifterna. Det underlättar kontroll och uppföljning, säger Pernilla Lundblad, arbetsrättsjurist vid Personalavdel­ningen.

Lärare skyldiga att redovisaLärare har enligt högskolelagen en särskild rätt att ägna sig åt bisysslor inom forskning och utveckling, men de har också en särskild skyldighet att redovisa alla bisysslor som har med deras ämne att göra. Även lärare som inte har någon bisyssla ska redovisa detta i systemet. Övriga anställda behöver bara lämna uppgifter om bisysslor på arbetsgiva­rens begäran.

– Illustrerande exempel på en otillåten

bisyssla är en miljöforskare som extraknäcker för ett oljebolag, eller en examinator som erbjuder sina studenter privatundervisning mot betalning. Det är osannolika men tydliga exempel, säger Pernilla Lundblad.

Det är prefekten eller motsvarande som bedömer om en bisyssla är tillåten. Vid svårbedömda fall ska man vända sig till Per­sonalavdelningen för råd och stöd.

– Det är en mycket viktig fråga för led­ningen, men också för hela universitetet att vi har ordning och reda när det gäller med­arbetares bisysslor, säger personalchef Marie Högström.

David Forsström är doktorand i klinisk psykologi och en av de medarbetare vid universitetet som har en bisyssla, som han redovisat. Han arbetar även sedan fem år som filmgranskare på Statens medieråd. Uppgiften där är att fastställa åldersgränser på film som ska visas på bio.

Hur mycket tid han lägger på bisysslan varierar, men det blir minst åtta timmar per månad. Under sommarmånaderna så blir det mer tid, två dagar i veckan.

– Det var enkelt att redovisa bisysslan. Det var bara att fylla i blanketten och efter det fick jag svar från institutionen att bisysslan var godkänd, säger David.

JOHANNA LIDÉN, doktorand vid Institutionen för etnologi, religions­historia och genus­vetenskap– Jag ska skriva på min avhandling om den neo­konfucian­ska Taizhou­skolan på 1500­talet men det blir även två

veckors semester. Jag och min dotter ska då på yoga och vi ska även tillbringa tid i en stuga i Småland.

PETER HAMBÄCK, professor vid Insti­tutionen för ekologi, miljö och botanik– Jag ska göra fält­arbete och samla insekter i Uppland. Under semestern blir det 5­dagarsoriente­ringen, som i år är i Sälen.

FELICIA TINGHAG, studerar molekylär­biologi på andra terminen– Jag ska jobba i labb på Octo­pharma.

JEANETTE STEENBRINK, läser förskollärar­programmet– Jag går tillbaka till min tjänst på ett fri­tids. Men det blir tre veckors semester. Då ska jag umgås med mina barn, åka till Gotland och spela golf.

CARINA NYMARK, utredare på Områ­deskansliet för naturvetenskap– Jag ska slappa så mycket som möjligt. Det blir en resa till Finland och även ut i Stockholms skärgård.

Vad ska du göra i sommar?

FOTO ANNA­KARIN LANDINTEXT PER LARSSON

De flesta är tillåtna, men inte alla. Reglerna för bisysslor är desamma som tidigare, men systemet för redovisning nytt. Sedan april ska bisysslor redovisas i Primula och samlas centralt.

TEXT ANNA­KARIN LANDIN FOTO NIKLAS BJÖRLING

Doktoranden David Forsström jobbar extra med att granska filmer för att fastställa ålders-gränser.

FOT

O N

IKLA

S BJÖ

RLIN

G

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2016 14

Efter att studentkåren flyttade till Studenthuset har det ena av tegelhusen på höjden intill tunnelbane­stationen stått tomt. Nu har byggnaden renoverats och Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (Score) flyttat in.

Nya lokaler i huset på höjden

TEXTER PER LARSSON FOTO NIKLAS BJÖRLING

NOBELHUSEN, SOM DE två byggna­derna heter, byggdes ursprungligen för Nobelinstitutet för fysikalisk kemi och stod färdiga 1909. Det östra huset fungerade som privatbostad för Svante Ahrrenius, Nobelpristagare i kemi och rektor för Stockholms högskola. Det västra huset, som Score nu flyttar in i, var laboratorium.

Inför flytten har byggnaden renove­rats grundligt. Väggarna har fått ljusa färger, nya fina mattor är på plats och träräckena i det imponerande trapphuset har fått ny lyster. Kontorsrummen har även fått väggar med tonat glas som begränsar insynen.

Behov av nya lokalerDen tidigare placeringen av Score i Kräftriket var vid bildandet 1992 en viktig fysisk markering att forsknings­centrat har två huvudmän, Stockholms universitet och Handelshögskolan. Men i takt med att Scores granne, Företags­ekonomiska institutionen, expanderat behövde Score leta efter andra lokaler.

Föreståndaren Staffan Fursten är nöjd med de nya lokalerna och att de ligger så nära tunnelbanan. Under flera års tid har han haft kontakt med Fastighets­avdelningen och tittat på olika lokaler för att se om de passar behoven. När Nobelhuset blev tomt tog det sedan två år med planering och ombyggnation. Han tycker det är bra att Score själva inte behövt leta lokaler utan att Fastig­hetsavdelningen gjort det.

– Avdelningen har gett oss all form av stöd man kan tänka sig under hela processen och praktiskt har det fungerat bra. Vi har även fått vara med och utforma lokalerna, så de är väl anpas­sade till vår verksamhet, säger Staffan.

Det som varit jobbigt är främst att planeringen och ombyggnationen tagit tid; vi har ju varit inställda på att flytta och två år är lång tid att vänta, säger Staffan.

Lärdomar från flyttenStaffan har flera lärdomar att dela med sig av: En flytt tar ofta mer tid än man tror. Det

är inte enbart att packa ned och packa upp saker. Möbler och annan inredning behöver ofta köpas in.

En flytt är ett bra tillfälle att göra sig av

med saker som blivit stående. Det är viktigt att noga planera flytten och

vad som får plats i de nya lokalerna. Medarbetare kan uppleva en flytt på olika

sätt, så det är viktigt med information och förståelse för att upplevelsen kan skilja sig mellan individer.

HUR GÖR DÅ den institution som har behov av nya eller förändrade lokaler? Börja med att rapportera in de behov man har i Fastighets­portalen, som finns på universitetets webb­plats. Det kan röra sig om såväl små som stora frågor, allt ifrån att en vägg behöver flyttas till att en institution behöver nya lokaler. När en fråga om lokalförändring kommit in i portalen tar någon av Fastighetsavdelningens lokalstrateger hand om frågan och kontaktar berörd institution för att höra mer om behov, hur många medarbetare som berörs med mera. Utifrån denna analys tar Fastighets­avdelningen fram förslag på var och hur nya lokaler kan se ut. Sedan följer en process där Fastighetsavdelningen i samverkan med de som har lokalförändringsbehovet diskuterar utformningen av den nya lokalen. En central aktör är naturligtvis även de fastighetsägare som universitetet hyr av. I dialog försöker de att hitta lösningar som fungerar bra för båda parter. När parterna hittat en lokal de tycker passar upprättas ett preliminärt hyresavtal så hyresgästen får en uppfattning om hyreskost­naden och övriga kontraktvillkor. Eftersom det generellt är institutionen/motsvarande som betalar flytten och hyran för lokalerna är det viktigt för dem att veta kostnaden. Det är även nu den konkreta planeringen för om­ eller tillbyggnaden kan påbörjas.

Planering och genomförande av en lokal­förändring involverar många personer. För­utom de som ska flytta involveras även bygg­ och konsultfirmor. På Fastighetsavdelningen finns en projektledare och en biträdande

sådan i större projekt. Även IT­avdelningen och Sektionen för säkerhet är involverade. Verksamheten är involverade i form av refe­rens­ och styrgrupper. Fastighetsägaren har en liknande organisation. I vissa fall kan det röra sig om hundratals personer som är invol­verade i ett lokalförändringsprojekt.

Sena ändringar blir dyraMarie­Louise Edwin är projektledare vid Fastighetsavdelningen. Hon har bland annat arbetat med Studenthuset och nu senast flytten av Score. Hon understryker att lokal­förändringsprocesser tar tid och att själva byggtiden ofta utgör enbart runt 30 procent av den tid som processen tar, resten är pla­nering i olika form. Och det är då viktigt att den kommande hyresgästen redan tidigt är specifik med sina krav. Ju senare i processen ändringar måste göras desto dyrare blir de.

Enligt Marie­Louise fungerade Scores flytt mycket bra. Men eftersom huset är gammalt och kulturmärkt krävdes en del extraarbete, som att spränga under byggnaden för ett hisschakt och att installera ventilation. Fastighetsavdelningen erbjuder även en check­lista för praktiska saker att tänka på, som adressändring, visitkort m m.

I väntan på att lokalerna i Albano blir färdiga om några år råder det stor lokalbrist vid universitetet. Marie­Louise liknar ett lokalprojekt vid ett pussel eller 15­spel.

– När någon har behov av nya eller ändrade lokaler måste vi hela tiden ta hänsyn till hur den fortsatta ”flyttkedjan” kan se ut.

Lokalförändringar – ett evigt pusslande

Staffan Fursten har nu fått upp böckerna i hyllorna och är nöjd med flytten.

15UNIVERSITETSNYTT NR 3 2016

STOCKHOLMS UNIVERSITET klimatkom­penserar tjänsteresor med flyg från och med 1 april i år. Beslutet om klimatkompensering togs av rektor i slutet av 2015 och är baserat på en utredning som utfördes av universitetets miljösamordnare under 2015.

Stockholms universitet strävar efter att reducera utsläppen av klimatskadande gaser, då främst genom att se över flygresande. Mål­sättningen i universitetets mötes­ och resepo­licy är att tjänsteresor i så stor utsträckning som möjligt ska ersättas med resfria möten. Universitetetet har också fått i uppdrag att använda Trafikverkets tiostegsmodell för att underlätta för resfria möten (www.remm.se).

Klimatkompenseringen vid universitetet utförs av den tyska organisationen Atmosfair genom investeringar i småskaliga CDM­pro­jekt (Clean Development Mechanism) som är godkända av FN:s CDM Board – och med hänsyn till de sociala aspekterna av hållbar utveckling, så kallad Gold Standard. Atmos­fair är kända för att ha låga administrativa kostnader och en hög transparens samt för att använda en vetenskaplig grund i beräk­ningen av utsläppen av växthusgaser från flygresor. På grund av EU:s system för handel med utsläppsrätter och en alltför generös tilldelning av dessa utförs projekten utanför Europa. Inom Europa skulle småskaliga CDM­projekt inte ha någon positiv effekt på utsläppen av växthusgaser.

Stöd till fyra projektUniversitetets klimatavgift går till fyra projekt. Ett av dessa arbetar med småskaliga biogasanläggningar (2–10 m3) för matlagning i Nepal. Gasen produceras av gödsel, rest­produkter från jordbruket och toalettavfall. Samtidigt som universitetet kompenserar sina klimatutsläpp förbättrar man luftkvaliten i dessa hushåll. Hushållen undgår farlig rök från öppna vedbrasor då man istället installe­rar biogasanläggningar för matlagning. Uni­versitetet stödjer också en återuppbyggnad av tjugotusen biogasanläggningar som förstördes av jordbävningen i Nepal våren 2015. I ett tredje projekt byggs småskaliga vattenkrafts­verk ut i Honduras, vilka ger förnyelsebar energi till runt elva tusen hushåll. PAUL GLANTZ

För mer information om projekten, klimatavgiften och utredningen: www.su.miljo

Klimatkompensering ger även bättre luft i Nepal

Ny vision och nya mål för miljöarbetet“STOCKHOLMS UNIVERSITET SKA genom sitt miljöarbete verka för att kontinuerligt minska sin negativa miljöpåverkan. Univer­sitetet ska också förmedla kunskap i frågor som rör miljö och hållbar utveckling samt skapa medvetenhet om och engagemang för miljöfrågorna vid universitetet och i det omgivande samhället.” Så lyder början i universitetets nya miljöpolicy som fastställ­des av rektor den 7 april. Policyn beskriver universitetets vision för miljöarbetet och är ett viktigt dokument att känna till för medarbetare och kommunicera till olika intressenter.

I universitetets nya miljöhandlingsplan sattes sju miljömål med planerade åtgärder. Ett av målen handlar om att lyfta fram håll­barhetsperspektivet i utbildningsprogram i enlighet med högskolelagen. Miljörådet som ansvarar för målet har fått i uppdrag att bland annat inventera universitetets arbete med hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och informera studierektorer och intresserade lärare i frågor om utbildning för hållbar utveckling. Ett annat mål handlar om att öka medvetenheten och kunskapen om miljöanpassade möten och transporter bland medarbetare och studenter. Målet är i linje med uppdraget i regleringsbrevet för 2016, att implementera Trafikverkets modell för resfria möten.

Planerade åtgärder för att nå målet är att informera om valmöjligheter för att mötas utan att resa och att arbeta för en cykel­vänlig arbetsplats med mera. Universitetet ska arbeta med planen under de kommande två åren och den ligger till grund för institutionernas och avdelningarnas lokala miljöhandlingsplaner.

Sedan universitetet påbörjade arbetet för en miljöcertifiering och fram till idag har många förbättringar genomförts för att reducera verksamhetens miljöpåver­kan. Några förbättringar som gjorts är att miljösäkra laboratoriearbete, skapa källsorteringsmöjligheter för studenter samt ändra utskriftrutiner för kopierings­papper. Dessa förbättringar har lett till nya rutiner för kemikaliehantering, att 18 ton plastförpackningar materialåtervinns och att användningen av kopieringspapper minskat med cirka 10 miljoner A4­ark. En utgångspunkt är att det är ständiga förbättringar som är drivkraften i det systematiska miljöarbetet och som bidrar till att universitetet når miljömålen i hand­lingsplanen.JENNY LILLIEHÖÖK

Miljöpolicyn och handlingsplanen finns under fliken Om miljöarbetet på www.su.se/miljo

Se filmen om resfria möten Filmen om resfria möten finns nu att se på Miljöwebben. Den berättar om hur medarbetare kan träffas utan att resa.

För att se filmen gå in på www.su.se/miljö och fliken ”Så här gör du” och ”Miljö & resa”.

Särskilt kvinnor drar fördel av en biogasanläggning: biogas för mat-lagning, naturligt gödsel som rest-produkt. Den frigör tid och förbätt-rar även de sanitära förhållandena.

MEDARBETARE OCH STUDENTER som reser med elbil till och från arbetet kan ladda bilen på Frescati universitetsområde. Det finns totalt fyra el­laddstolpar att tillgå. Två stycken finns i NPQ­husets garage och två utanför (Svante Arrheniusväg 16F). För att kunna använda laddstolparna behöver man ha en personaldekal och betalt parkerings­avgift. Detsamma gäller för studenter. Perso­naldekalen kan man hämta hos kundservice i Södra huset, Hus B, plan 3. Till sommaren planerar Akademiska Hus att installera fler laddstolpar vid Södra husets parkering.

Ladda bilen på universitetet

FOT

O A

NN

A­K

AR

IN LA

ND

IN

FOT

O A

TM

OSFA

IR

blir mötena dessutom mer meningsfulla.

Överlag tycker Jalal att projektet har funge­rat förvånansvärt bra.

– Videoupplägget är otroligt uppskattat och stöder lärandet på ett

bra sätt. Utmaningen är att en del studenter uppger

att de känner sig ensamma. Föreläsningarna på universitetet

har ju också en social funktion. Det som behöver förbättras är också campusaktivite­terna. Hur bör de bedrivas när man ersätter de traditionella föreläsningarna. Här behöver vi fortfarande fler svar, säger Jalal.

Ökad medvetenhet om lärandemålÄven Institutionen för biologisk grundutbild­ning fick medel förra året. Där vill man ta ett helhetsgrepp om kandidatutbildningen i mole­kylärbiologi. Man har bland annat påbörjat en analys av hur examensmålen täcks av de förväntade studieresultaten på kurserna.

– Vi ser att projektet ökar medvetenhet bland lärarna om examensmålen, vilka de är och vilken roll de spelar. Lärarna har ofta fokus på sin kurs, säger Jessica Slove Davidson, studierektor vid Institutionen för biologisk grundutbildning, och förklarar att arbetet med examensmålen ger en större för­ståelse för sammanhanget i utbildningen.

– Inom projektet planerar man även att anordna ett lärarinternat om hur man kan använda alternativa lärandeformer i kandidatprogrammet, avslutar Jessica Slove Davidson.

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2016 16

PENGARNA FICK HAN för att tillsammans med kollegor implementera ”Flipped Class­room” på kursen Vetenskaplig metod och kommunikation samt på kursen Ekonomi­styrning 2 vid Företagsekonomiska institu­tionen. Begreppet Flipped Classroom innebär en blandning av olika lärmiljöer med stark tonvikt på användning av digitala verktyg. Undervisningen går ut på att läraren vänder på undervisning genom att ge videobaserade genomgångar att titta på hemma istället för traditionell föreläsning i klassrummet. Det här ger tid och utrymme för mer laborativt lärarstött arbete under campusaktiviteter.

I Jalals projekt har studenterna fått föreläs­ningarna i videoformat vilket inneburit att de kunnat läsa kursen hemma i sitt eget tempo.

– De kan pausa när de vill och lyssna flera gånger. När de kommer till campus har fokus legat på problemlösning, fördjupad diskus­sion och analys, säger Jalal och förklarar att träffarna alltid är lärarledda.

– Den huvudsakliga anledningen till att jag

velat testa metoden är att jag anser att den traditionella föreläsningsformen är ineffektiv. Studenter tvingas passivt att motta informa­tion från läraren i en takt som dessutom inte är anpassad efter samtliga. En annan central anledning är att vi på kursen har 350 stu­denter. Kurser med många deltagare skapar många utmaningar.

Video viktigt verktygProjektet har gjorts i samarbete med en kurs vid Företagsekonomiska institutionen.

– Vi har gjort systematiska undersökningar. Jag har bland annat intervjuat studenter och låtit dem delta i enkätundersökningar. Resultaten pekar på att studenter tycker att videon är ett viktigt hjälpmedel och att campuslärandet blir mer effektivt.

Jalal menar att metoden framförallt gag­nar de mer lågpresterande studenterna.

– Under de traditionella föreläsningarna är dessa så upptagna av att anteckna att de har svårt att ta in så mycket mer kunskap. Nu

Stöd för att ”vända” på undervisningen

FOT

O N

IKLA

S BJÖ

RLIN

G

En av dem som förra året fick medel för kvalitets­utveckling av undervisning är Jalal Nouri, vid Institutionen för data­ och systemvetenskap.

Stort intresse för Starta eget-dagen

DEN 20 APRIL gick Starta eget­dagen av stapeln för fjortonde året i rad. Aula Magna var fullsatt när en rad IT­entreprenörer – årets tema var den digitala ekonomin – delade med sig av sina tips, framgångshistorier och lärdomar. Förutom en inspirationsdag är Starta eget­dagen också start­skottet för universitetets Starta eget­kurs.

su.se/innovation

Entreprenörerna och projektledaren Ishtar Touailat samlade på scenen.

Filmserie om trädgårdsodling

I DEN NYA filmserien Vetenskap & Trädgård på OdlingsTV kan du lära dig mer om trädgårdsodling och växternas biologi. Du får följa forskare vid Institu­tionen för ekologi, miljö och botanik som berättar om aktuell forskning som hjälper dig att förstå hur växterna fungerar.

www.odlingstv.se

TEXT MADELEINE SALOMON FOTO VALENTINE BRUTARO

ansökningsdatum den 4 maj. Då inkom 47 ansökningar, varav 29 beviljades medel om sammanlagt cirka 9 miljoner kronor. Den andra omgången lystes ut den 16 oktober med sista ansökningsdatum den 15 december 2015. Då inkom 65 ansökningar. I april beslutade rektor att bevilja medel till 24 av dessa projekt. I denna utlysning efterfrågades särskilt projekt för bedömning och exami­nation och i synnerhet samarbeten mellan ämnen och ämnesdidaktik.

Det är oerhört glädjande med det stora

intresset för kvalitetsutveckling som utlysningen har visat, säger rektor Astrid Söderbergh Widding och fortsätter:

– Som det universitet som har landets flesta studenter är det en av våra största utmaningar att ständigt utveckla kvalite­ten i våra utbildningar. Jag hoppas framför allt att de projekt som fått bidrag kommer att kommunicera sina resultat, till exempel vid kommande lärarkonferenser. Vid ett stort och decentraliserat universitet som vårt är det särskilt angeläget att förmedla goda exempel kring kvalitetsutvecklingen av våra utbildningar.

I FEBRUARI FÖRRA året anslog rektor 20 miljoner för kvalitetsutveckling av utbildning, varav hälften utgörs av de medel regeringen avsatt i samband med kvalitetsutvärderingarna av utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Syftet med utlysningen har i första hand varit att inspirera lärare att utveckla kunskap om och pröva vilka pedagogiska metoder som bäst stimulerar studentaktivt lärande.

Utlysningen gjordes i två omgångar, varav den första i februari 2015 med sista

Medel för kvalitetsutveckling av utbildning

17UNIVERSITETSNYTT NR 3 2016

Ökat strategiskt arbete på LinkedIn

SOM ETT LED i strävan att utveckla och förnya fakultets­ och institutionsövergripande samarbeten vid Stockholms universitet, startade Utbildningshistoriska seminariet under våren. Utbildningshistoria är ett ungt men snabbt växande forskningsfält i Sverige. Det är starkt tvärvetenskapligt och utgörs av bland annat historiker, idéhistoriker, pedago­ger, ekonomhistoriker, sociologer med flera. Gemensamt för dessa forskare är ett intresse för historiska studier av exempelvis utbildning, bildning, fostran, lärande och styrning.

En nordisk konferens i utbildningshistoria arrangeras med jämna mellanrum. Det finns också en nordisk tidskrift knuten till forsk­

LINKEDIN ÄR ETT professionellt nätverk med över 300 miljoner användare globalt och 2 miljoner i Sverige. Genom webbtjänsten kan användarna kommunicera med befintliga samarbetspartners, ta del av nyheter med relevans för professionell inriktning och yrke, återknyta kontakten med gamla kollegor och söka nya karriärmöjligheter.

Kanalens målgrupp är framför allt yrkes­verksamma inom alla olika branscher, men den riktar sig även mer och mer mot studenter då den också erbjuder sökverktyg för kurser och program och kan matcha utbildning med företag, yrken och särskilda tjänster. LinkedIn skiljer sig från andra sociala medier såsom Facebook och Instagram eftersom man huvudsakligen nätverkar professionellt i kanalen, och väljer att följa nyhetslistor och profiler som har en koppling till den egna yrkesutövningen.

På central nivå har Stockholms universitet tre olika typer av sidor på LinkedIn. – Utbildningssidan med över 120 000 följare

vilka består av alumner eller anställda som nämner universitet i sin profil.

– Företagssida som följs av de som aktivt har valt att följa vår verksamhet med cirka 11 600 följare.

– AlumngruppNågra institutioner och verksamheter inom universitetet har också egna företagssidor och grupper, som Stockholm Resilience Centre och Företagsekonomiska institutionen/Stock­holm Business School.

Riktade insatserUnder förra året arbetade Stockholms uni­versitet mer strategiskt med LinkedIn i sin utåtriktade kommunikation och intresset för inlägg och antalet följare har stadigt ökat.

ningsfältet (Nordic Journal of Educational History). Umeå och Uppsala universitet är idag särskilt starka utbildningshistoriska miljöer. Ambitionen är att även Stockholms universitet ska kunna utvecklas till en star­kare utbildningshistorisk forskningsmiljö.

– Vi vet att det vid Stockholms universitet finns forskare vid flera olika institutioner som bedriver utbildningshistorisk forskning. Tyd­liga samarbeten råder det dock brist på. För att fånga upp alla forskare vid universitetet med ett intresse för denna inriktning vill vi starta ett institutions­ och fakultetsöverskri­dande utbildningshistoriskt seminarium, säger Otso Kortekangas som är doktorand i historia

Målgrupperna är framför allt medarbetare – befintliga och potentiella – både inom forskning och förvaltning samt alumner, men även studenter.

– Genom LinkedIn kan vi arbeta strate­giskt, effektivt och riktat för att nå professi­onella nätverk och rekrytera nya medarbe­tare både nationellt och internationellt, säger Cathrine Nygren på Personalavdelningen som tillsammans med Samverkansavdel­ningen använder kanalen för riktad kommu­nikation och rekrytering.

Samarbetet med LinkedIn innebär att universitetet sponsrar vissa inlägg så att de når en särskild publik. Eftersom alla profiler består av information som rör arbetsom­råde, titel och utbildning kan innehållet rik­tas strategiskt. Från och med april listas även alla universitetets jobbannonser på LinkedIn via en automatisk koppling från våra lediga jobb. LinkedIn riktar sedan annonserna till relevant målgrupp baserad på information som finns i deras profiler.HELENE KOMLOS GRILL

Ta gärna kontakt med Cathrine Nygren på Personalavdelningen, cathrine.nygren@su.se, om du har frågor eller vill veta mer.

Stockholms universitet kommer att arbeta mer strategiskt med LinkedIn för att öka intresset för universitetet som arbetsgivare och studieplats.

Utbildningshistoriskt seminarium

Högskole sektorn ska bli jämställd

ALLA STATLIGA UNIVERSITET och högskolor ska ta fram en plan för hur de ska utveckla arbetet med jämställd­hetsintegrering. Planen ska innehålla utvecklingsbehov, mål och lärosätets aktiviteter för 2017–2019 och vara klar senast i maj 2017. Rådet för arbetsmiljö och lika villkor har ansvaret för arbetet vid Stockholms universitet.

Regeringen har gett alla statliga lärosä­ten i uppdrag att ta fram en plan för sitt arbete med jämställdhetsintegrering. Syf­tet är att verksamheten ska bidra till att nå det jämställdhetspolitiska målet att kvin­nor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Särskilt prioriterade områden är lika möjligheter till karriär vägar i akademin, behovet av att motverka könsbundna studieval och att förbättra kvinnors och mäns genom­strömning.

Planen för jämställdhetsintegrering ska innehålla lärosätets utvecklingsbehov, mål och aktiviteter 2017­2019. Dessutom ska planen beskriva på vilket sätt jäm­ställdhet ska integreras och bli en del av lärosätets ordinarie verksamhet, exempel­vis i styrprocesser.

Arbetet med planen för jämställdhets­integrering har påbörjats vid universite­tet. Biträdande avdelningschef Tove Holmqvist vid Avdelningen för planering och ledningsstöd samordnar arbetet som huvudsakligen kommer att ske i Rådet för arbetsmiljö och lika villkor (RALV) där prorektor Hans Adolfsson är ordförande.

– Att se över beslutsprocesser är förstås ett grannlaga arbete, säger Tove Holm­qvist.

– Det går alltså inte att ta fram en plan som är ett slags ”quick­fix” utan arbetet kommer att ta tid. Till att börja med behö­ver vi kartlägga var universitetet befinner sig: Vad är hittills gjort och hur kan detta arbete utnyttjas i det nya uppdraget? Vilka är de mest angelägna processerna som kan jämställdhetsintegreras? Vad är ur resurs­perspektiv realistiskt att göra de kom­mande fyra åren? säger hon. KARIN TJULIN

och en av personerna bakom seminariet.Seminariet kan fungera både som

ett forum för forskare att ventilera sina utbildningshistoriska texter och som ett sammanhang där det mera allmänt går att diskutera trender och traditioner i utbild­ningshistorisk forskning. I förlängningen är förhoppningen att seminariet även kan leda till nya samarbeten kring såväl kurser som forskningsprojekt.

Under våren har det varit två seminarie­tillfällen och till hösten planeras ytterligare tre. Den som vill vara med på seminariets mejlinglista kan skicka ett mejl till joakim.landahl@edu.su.se.

Tema: Söka forskningsmedel

ABRAHAM MENDOZA, Institutionen för organisk kemi

Sök bara de anslag du har störst chans att få, var noga med att ha med all – och rätt – infor­mation i din ansökan och lär dig presentera din forskning på ett professionellt sätt. Det är Abraham Mendozas tips till andra forskare.

– Konkurrensen är tuff, min strategi har varit att söka de anslag som passar mig och min profil till 100 procent. Det är lätt att bli frestad att söka de allra största anslagen, men

det är bättre att investera sin tid klokt och lägga mycket tid på de anslag man har störst chans att få.

Det säger Abraham Mendoza, Institutionen för organisk kemi, som leder en forskargrupp vid Berzelii Center Exselent. Han har både anslag från Vetenskapsrådet och ett Marie Curie Career Integration Grant från EU­kom­missionen. Nu söker han medel från det euro­peiska forskningsrådet, European Research Council (ERC).

När han söker ett anslag brukar han läsa

på noga om programmet och dess mål för att se om hans forskningsprofil passar – om inte är det bättre att leta efter ett annat program.

– Det är nästan omöjligt att tvinga in sig i ett program som inte är avsett för dig, säger han.

Undvik tomma meningarAbraham Mendoza arbetar dessutom aktivt för att fylla på det som fattas i sin forsknings­profil så att han så småningom kan komma i fråga för andra anslag, bland annat genom att gå på seminarier och lära sig mer om kraven när man ansöker om olika anslag. När det är dags att fylla i själva ansökan finns mer att tänka på:

– Undvik tomma meningar och hjälp grans­karen att verkligen förstå värdet av forsk­ningen. Att förse granskaren med konkreta siffror som stärker resonemanget och att ge all relevant information är väl investerat arbete, säger han och fortsätter:

– Det tar tid att ta fram alla siffror och detaljer som behövs, men det lönar sig.

Tidigare har Abraham Mendoza forskat både vid Scripps Research Institute i Kalifor­nien och vid universitetet i Cambridge. Han tycker att Stockholms universitets resurser för stöd till forskare håller samma nivå i mycket, med ett undantag – seminarier om presenta­tionsteknik och akademiskt skrivande.

– För att konkurrera måste forskare kunna kommunicera om sin forskning på en verkligt hög professionell nivå. Vi representerar universitetet och måste ha den bästa möjliga träningen, säger han.KARIN TJULIN

Vägen till framgång med forskningsmedelExterna forskningsmedel är ofta en förutsättning för att kunna gå vidare med den forskning man är intresserad av – och för den egna karriären. Men hur ska du tänka och agera för att öka chanserna att få dina ansök­ningar beviljade? Här söker vi svar på frågan genom att tala med några forskare som varit framgångsrika i att söka externa forskningsmedel. Du hittar även information och tips från Avdelningen för forskningsstöd. Glöm heller inte att läsa krönikan på baksidan av tidningen.

Viktigt kunna presentera sin forskning professionellt

18

FOT

O N

IKLA

S BJÖ

RLIN

G

19UNIVERSITETSNYTT NR 3 2016 Tema: Söka forskningsmedel

Utmana forskningens gränser och få anslag

Utveckla dina idéer aktivt och pröva dem, gå bortom det etablerade och utmana forskningens gränser, då har du stor chans att skriva en riktigt bra ansökan. Det är ett av Maja Schlüters tips till forskare som är intresserade av ett ERC­grant.

STAFFAN CARLSHAMRE är professor och prefekt vid Filosofiska institutionen som har 15–20 aktiva forskare, doktorander oräknade. Institutionen har för närvarande sju forskningsprojekt, inklusive två inter­nationella postdok, finansierade av Veten­skapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och Forte. Dessutom har man en Wallenberg Academy Fellow och en Pro Futura Fellow samt ett EU­anslag för två doktorander som påbörjas i höst.

Institutionen arrangerar regelbundet semi­narier för doktorander och nydisputerade forskare där erfarna forskare är med och berättar om vad som är viktigt att tänka på är man söker medel.

– Som doktorand blir det ju annars mest naturligt att man ställer sina frågor till sin handledare som man har mycket kontakt

med, säger Staffan. De som har disputerat kan också

ansöka om att få en tillfällig anställning på sex månader vid institutionen för att få tid att söka anslag.

– Så jag skulle säga att utsikterna ser ganska goda ut för nydisputerade. Förut var känslan att det var svårt att få en första anställning, men nu är det snarare att få en fast anställning någon­stans som är utmaningen. Tröskeln kommer idag 2–3 år efter disputatio­nen, säger Staffan.

Vad gäller anslag såsom Wallenberg Academic Fellow är institutionen aktiv och stöttar upp med ansökan. Där ingår också att institutionen anställer och även bistår med medfinansiering. HANNA HELLZÉN CRAMÉR

MAJA SCHLÜTER, Stockholm Resilience Centre

– Jag tror starkt på att man ska följa sina egna idéer. Då är du motiverad på riktigt och kan nå fram till forskningsfinansiären på ett annat sätt. Det fungerar bättre för mig än en uttänkt strategi.

Det säger Maja Schlüter på Stockholm Resilience Centre (SRC). Hon har tidigare haft ett ERC Starting Grant och i januari fick hon ett ERC Consolidator Grant på 18 miljo­ner kronor från det europeiska forskningsrå­det, European Research Council (ERC).

Maja Schlüters forskning handlar om det ömsesidiga beroendet mellan människa och miljö; om hur människan påverkar ekosystemet som förändras och i sin tur påverkar hur människor beter sig. Hon utgår från redan existerande kunskap och data från både sam­hälls­ och naturvetenskaplig forskning för att utveckla simuleringsmodeller som undersöker dynamiken i dessa system, därför sökte hon sig också till den tvärvetenskapliga miljön på SRC.

– Jag samarbetar med experter från olika natur­ och samhällsvetenskapliga fält och arbetar aktivt med att sammanföra dem för att kunna förena kunskap på tvärs över disciplingränserna och få ny förståelse för människa­miljö­systemet, säger hon.

Lyft det centrala i ansökanRedan under sina doktorandstudier i Tysk­land började Maja Schlüter söka medel för resor, fältstudier och sin egen lön. På så sätt lärde hon sig ”sitt” sätt att skriva ansök­ningar och har kunnat gå vidare till större och större utlysningar och allt större och mer omfattande projekt.

– Jag strukturerar texten så att det är så lätt som möjligt att förstå och följa resone­manget. Det måste vara lätt att se det centrala i ansökan. Därför lyfter jag ibland fram det grafiskt, i en ruta till exempel.

Maja Schlüter talar mycket om sina idéer, vad hon vill göra genom att involvera andra får hon den återkoppling hon behöver.

– Vid SRC forskar vi verkligen i samarbete med varandra, vilket gör det möjligt för oss att föra samman olika former av expertis. Det hjälper mig att vässa mina ansökningar, säger Maja Schlüter.

Hjälp av extern konsultHon har också tagit stöd från Avdelningen för forskningsstöd som både hjälpt henne med administrationen kring ERC­ansökningarna och visat hur ansökningar som lyckats sett ut. Maja Schlüter fick även, via dem, stöd av en extern konsult som tittade på hennes ansökan och framför allt hjälpte henne ytterligare med strukturen.

– De här ERC­anslagen är lite annorlunda än många andra EU­anslag. Det enda kriteriet är ”excellence”, det finns inga bakomliggande kvoter eller någon form av politiska syften.

Forskningen ska alltså vara innovativ och vågad, men du måste också visa att du har kapacitet att genomföra dina idéer. Det blir en balansgång i ansökan.

Maja Schlüter sticker inte under stol med att det innebär en hel del arbete att göra en ERC­ansökan, men att det också är en ovanlig chans att utforma ett helt eget projekt som inte behöver passa något speciell forsk­ningspolitiskt mål. Som forskare behöver du inte kompromissa, säger hon. Och ansökan tvingar dig också att utveckla, formulera och skriva ner de forskningsidéer som du kanske bearbetat under flera års samtal med andra forskare. Det kan återanvändas flera gånger, om du inte lyckas första gången vill säga.

– ”Go for it!”, avslutar hon.KARIN TJULIN

Filosofiska institutionen ger seminarier för nydisputerade

FOT

O N

IKLA

S BJÖ

RLIN

G

20 Tema: Forskningsfinansiering

MARK RHINARD är professor i internationella relationer och betonar vikten av att söka anslag från olika finansiärer.

När Mark Rhinard kom till Sverige för drygt tio år sedan – efter grundutbildning hemma i USA, doktorsavhand­ling vid Cambridge och några år i nederländska Leiden – var det ett forskningsanslag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som gjorde att han kunde påbörja sin forskning vid Utrikespolitiska Institutet och senare även Stockholms universitet. Anslaget från MSB till ett projekt om internationell krishantering har han fortfarande kvar.

De senaste åren har han som medsökande fått två stora projekt som finansieras inom ramen för EU:s program Horisont 2020. Det ena handlar om hur EU hanterar kriser inom unionen och det andra om hur EU hanterar kriser med ursprung utanför EU:s gränser, som situationen i Mellanöstern och Ukraina. Till detta kommer ett forskningsprojekt om säkerhet finansierat

av Nordforsk. Just Nordforsk tror Mark är en förbisedd finansiär av många forskare. Ett råd är att noga inven­tera potentiella finansiärer, till exempel myndighetet och organisationer, inom respektive forskningsområde. Och i jämförelse med andra länder som Storbritannien är tillgången på forskningsmedel god i Sverige, enligt Mark.

För att vara framgångsrik i anslagssökande behöver du, enligt Mark, ha tänkt igenom hur din forsknings­agenda förhåller sig till de frågor som står högt på den forskningspolitiska dagordningen och är relevanta i samhällsdebatten. Enligt Mark gäller det att kunna hitta en egen vinkel på aktuella frågor – och möjligheterna att göra det är större än många forskare tror.

Vad ligger bakom utlysningen?En annan framgångsfaktor är, enligt Mark, att ta reda på vad som ligger bakom en forskningsutlysning.

– Om du inte gör det och inte anpassar din ansökan utifrån detta så kan det göra att ansökan avslås.

Det är även viktigt att vara redo när de stora och vik­tiga utlysningarna görs. Så spara dina ansökningar som fått avslag för att se vad du kan återanvända från dem. Och, framför allt, håll kontakt med potentiella partners inför ansökningar. Mark försöker att hålla regelbunden kontakt, exempelvis via Skype, med andra forskare för att stämma av vad de forskar om för tillfället och uppda­tera dem om sin egen forskning.

– När utlysningen sedan görs kan du snabbt sätta upp ett forskarlag som står bakom ansökan, säger Mark.

En central aspekt i, åtminstone i de projekt som finan­sieras av EU, är även att hitta partneruniversitet spridda över Europa. Och då är löpande kontakter med andra forskare och universitet viktiga.PER LARSSON

Var förberedd när utlysningarna kommer

Tips från Mark Rhinard: Håll dig till din forskningsagenda men försök att

hitta ingångar som intresserar finansiärerna.

Vara proaktiv. Gör dig synlig för andra forskare och potentiella partners så de vet vad du forskar om när det blir dags att forma ett forskarlag att söka anslag.

Sök anslag även hos mindre ”kända” finansiärer, som myndigheter och föreningar.

FOT

O N

IKLA

S BJÖ

RLIN

GTema: Söka forskningsmedel

21UNIVERSITETSNYTT NR 3 2016 Tema: Söka forskningsmedel

MONIKA WINDER docent vid Institutionen för ekologi miljö och botanik, är involverad i ett pågå­ende projekt om Östersjön och har nyss lämnat in ansökan för ett nytt.

Östersjöns utmaningar kräver samarbete. Det har EU tagit fasta på genom utlysningen av BONUS – Joint Baltic Sea Research Prog­ramme, ett forskningsprogram som är en del av EU:s Östersjöstrategi.

Hur förändras Östersjöns biodiversitet, vad påverkar den och hur ska den förvaltas? Det är några av frågorna som forskarna söker svar på i projektet ”BIO­C3: Biodiversity changes: causes, consequences and management impli­cations.” Projektet är inne på tredje året och leds av Helmholtz Centre for Ocean Research i Tyskland i samarbete med tolv andra insti­tutioner.

– Vi forskar om hur viktig biologisk mång­fald är för Östersjön. En central frågeställning är hur arterna anpassar sig till klimatför­ändringar. Till exempel den evolutionära aspekten, finns det potential för anpassning? Forskningen berör interaktioner mellan olika nivåer i näringskedjan, samt hur övergödning och fiske påverkar mångfald och interaktio­ner. Kunskapen ska användas för att förbättra hur vi tar hand om Östersjön, säger Monika Winder, koordinator för Stockholms universi­tets räkning.

Viktig med bra idéKonkreta lösningar på Östersjöns utmaningar är en viktig del av BONUS­programmet. Det gör att det finns vissa saker att tänka på för den som vill söka medel. Projekten är stora och behöver en stark koppling till förvaltning och tillämpad forskning.

– Man måste ha ett stort mål och tänka tvärvetenskapligt. Det viktigaste i alla ansökningar är ändå att ha en bra idé, en bra metod och tydliga målsättningar. Det är bra att undersöka vad som är nytt, de innovativa aspekterna och kunna förklara varför forsk­ningen är viktig. Samt att visa att man har resurserna och kunskapen för att genomföra projektet, säger Monika.

I mars gick tiden ut för utlysningen av det senaste BONUS­programmet. Monika har ansökt om medel för ett forskningsprojekt om interaktionerna mellan organismer som lever i bottensediment och i vatten. Den här gången är det Monika själv som är koordinator, men för ett något mindre projekt med sju samar­betspartners.

– Det är jätteintressant att få jobba med internationella partners, men det tar tid att koordinera. Ett nytt anslag skulle innebära mycket ansvar, men också en chans att jobba med fler partners och en möjlighet för hög­klassig vetenskaplig forskning om Östersjön, säger hon.ANNA-KARIN LANDIN

Forskningsprogram med fokus på ÖstersjönBONUS är ett internationellt forskningsprogram som fokuserar på Öster­sjöns miljö och samhällsutveckling. EU bidrar med upp till 50 procent av

finansieringen, resten kommer från forskningsfinansiärer i de medverkande länderna: Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland, Danmark

och Sverige. Den senaste utlysningen var den tredje och hittills största, med en budget på drygt 30 miljoner euro och 11 olika tematiska områden.

www.bonusportal.org

EU-anslag ska lösa Östersjöns utmaningar

FATANEH FARAHANI docent i etnologi vid Institutionen för etnologi religionshistoria och genusvetenskap.

De större anslag hon har fått är Wallenberg Academy Fellows 2016, FAS (nuvarande FORTE), Norfa, Australian Federal govern­ment, Western Sydney och Natur & kultur (stipendium).• Följ instruktionerna noga och se till att du

verkligen svarar på frågorna de ställer.• Läs tidigare ansökningar som har lyckats.• Alla i juryn är inte nödvändigtvis inom ditt

fält. Därför behöver du vara tillräckligt grundläggande för att alla ska förstå, sam­tidigt som du behöver visa att du behärskar ämnet.

• Skicka inte in det som du själv vet inte är tillräckligt bra. Det tycker säkert inte de andra heller.

• Tänk på KRSP (kontext, relevans, syfte, process) och svara tydligt och specifikt på följande frågor: VAD vill du göra, HUR vill du göra, VARFÖR det är viktig? VAD är ditt bidrag? VILKA ska du samarbeta med och varför/ vad är deras bidrag?

• Låt dig inte nedslås om du får många avslag. Även de forskare som har fått stora anslag har fått många avslag.

HANNA HELLZÉN CRAMÉR

Att tänka på när du ska söka

FOT

O N

IKLA

S BJÖ

RLIN

GFO

TO

KV

A/M

AR

KU

S MA

RC

ETIC

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2016 22 Tema: Söka forskningsmedel

GEORGIA DESTOUNI är professor i hydrologi och huvudsekreterare för Formas. Tidigare har hon bland annat varit ledamot i de vetenskapliga råden för Naturvårdsverket och Räddningsverket, suttit i utvärderingspaneler för bland annat Vetenskapsrådet och Sida samt haft uppdrag för European Research Council, European Science Foundation (ESF) och flera andra utländska finansiärer.

Forskningsfrågans och metodernas vetenskapliga kvalitet tillsammans med den sökandes vetenskapliga meritering, samt ansökans tydlighet om dessa och om projek­tets genomförande, är grundläggande för alla utlysningar, säger hon. I riktade utlysningar måste ansökan också vara relevant i direkt relation till utlysningens inriktning och, ofta behovsdrivna, syfte.

ERC­projekt är speciella med betoning på ”high risk­high gain”. Det är vetenskapligt excellenta, hypotesdrivna projekt som kan leda till vetenskapliga genombrott. Den sökande bör ha explicit och tydligt formulerade hypoteser och förväntade höga vetenskapliga vinster av att testa dessa hypoteser, men även ha en explicit analys av de forskningsrisker som är förknippade med dessa projekt.

Vilka är de vanli-gaste ”misstagen” i ansökningar?– Otydlighet, avsak­nad av tydliga hypo­teser och forsknings­

frågor som logiskt motiverar forskningen och bör driva forskningsgenomförandet så att man faktiskt kan testa hypoteserna och svara på frågorna. En annan sak är användning av för mycket sektorsjargong även för mer gene­rella utlysningar där beredningsgruppen kan förväntas vara av generalisttyp snarare än direkt specialiserad på just ens eget område. Ett tredje misstag är otillräcklig hänsyn till utlysningens inriktning och syfte och finansi­ärens ansvarsområde, säger Georgia.

Vidare understryker hon att riktade utlysningar ofta kräver en genomtänkt relevans analys och beskrivning av planerad forskningskommunikation med möjliga intressenter. Sökande tenderar att inte foku­sera tillräckligt på dessa delar och därmed inte formulera dem tillräckligt väl, logiskt och tydligt.

Vilka är dina bästa tips till den som söker externa anslag?– Gör en omvärldsanalys av ansökningsmöj­ligheterna för den forskning du vill göra och ta fram en ansökningsplan för året. Läs och tänk igenom ordentligt och ta verklig hänsyn till vad olika utlysningar handlar om, vilken typ av forskningsprojekt de är till för att finansiera och vilka eventuella behov projek­ten är tänkta att bidra till att uppfylla. Sök inte bara ogenomtänkt till varje möjlig och omöjlig utlysning som kommer upp och, spe­ciellt om du är en relativt oerfaren forskare/sökande, vänta inte till sista sekund med att skriva din ansökan, säger Georgia.

GUNNEL FORSBERG är professor i kultur geografi och har lång erfarenhet som utvärderare av forsknings­ansökningar, bland annat för Formas, Veten­skapsrådet och Vinnova samt för utländska finansiärer – främst inom kulturgeografi, ekonomisk geografi och genus. Enligt henne söker utvärderarna främst efter en bra och intressant forskningsfråga formulerad av en forskare/forskargrupp som är väl insatt i forskningsfältet. Det ska vara en forsknings­fråga vid en forskningsfront.

– Jag är allergisk mot att man slänger in sådant som man tror är gångbart utan att bry sig om att ta det på det allvar som det förtjä­nar. Speciellt gäller det kanske ”genusper­spektiv” som ibland används väldigt slarvigt jämfört med andra teoretiska fält man avser att arbeta inom.

Vilka är dina bästa tips till den som söker externa anslag?– Läs instruktionerna och börja i tid och bygg på det du har kompetens inom.

Utvärderandet har även gett henne insikter som hon har nytta av i sin egen verksamhet – som att stå ut med motgångar.

– Även mycket bra projekt kan bli utan stöd eftersom konkurrensen är hård.PER LARSSON

Tänk noga igenom vad du ska söka

Tidsplan för att söka forskningsmedel:

Hur tänker de som utvärderar forskningsansökningar? Vi har frågat två professorer med lång erfarenhet.

23UNIVERSITETSNYTT NR 3 2016 Tema: Söka forskningsmedel

Sommar – tid för tankar om forskning

DET ÄR NU riktigt gott om tid till höstens och framförallt nästa års deadlines. Du som är junior forskare hittar tips kring att skriva ansökan samt exempel på tidsplanering och förslag på steg i processen att skriva en rådsansökan. Sommaren är en perfekt tid att tänka och skissa på forskningsprojektet. Att söka forskningsmedel är en läroprocess som allt som oftast börjar med att söka bidrag och stipendier hos mindre fonder, sedan hos större stiftelser. Som etablerad forskare gäller det att söka och erhålla nationella rådsmedel i kon­kurrens för att ha en stabil grundfinansiering som plattform att bedriva forskning utifrån, och allra sist europeisk forskningsfinansiering som söks i internationell konkurrens. Under din forskarkarriär finns stöd att få i många former: från kollegor, mentorer, via semina­rier och workshops, möten, översikter över utlysningar med mera.

Nya tider och interna rutiner kring ERC-ansökningarEU­ansökningar har hög prioritet vid Stock­holms universitet, och speciellt till European Research Council (ERC) som är betydelsefullt för grundforskning. ERC stödjer projekt av hög vetenskaplig potential och kvalitet. Rådets bidragsformer riktar sig till excellenta individer i olika faser av forskarkarriären. Starting Grant kan sökas 2–7 år efter disputa­tionen av dig som är redo att starta en själv­ständig forskarkarriär. Consolidator Grant kan sökas 7–12 år efter disputationen av dig som vill stärka din roll som forskningsledare. Advanced Grant riktar sig till etablerade och internationellt erkända forskare och Proof of Concept Grant riktar sig till forskare som redan erhållit ERC­medel.

För att ge utökat stöd till framförallt fors­kare som söker ERC Starting eller Consolida­tor Grant inför universitetet nu rutiner som innebär beredning på områdesnivå inom det humanvetenskapliga respektive naturveten­skapliga området på liknande sätt som görs för de flesta Wallenbergansökningar.

Riktlinjer för ansökningar till ERC Starting och Consolidator Grant 2016Sökande: bör så tidigt som möjligt kontakta Avdel­

ningen för forskningsstöd. inlämnar en föransökan tillsammans

med prefektens stöd till Avdelningen för forskningsstöd senast den 15 augusti 2016 (för kommande omgångar gäller 6 månader innan sista ansökningsdatum). Föransökan ska innehålla en 5­sidig ”extended synopsis” (B1­delen i ERC­ ansökan).

inlämnar på rekommendation från områ­dena en fullständig ansökan (B1+ B2­de­len) till Avdelningen för forskningsstöd.

Avdelningen för forskningsstöd: ansvarar för att det officiella ”Commit­

ment of Host” signeras. ansvarar för granskning av budget och

stödjer den administrativa delen av ansö­kan (A­delen). Den sökande forskaren ansvarar för att fullständig ansökan skickas in till ERC.

Detaljerad information finns på medarbetar­webben (su.se/forskningsstod). Kontakta Maryam Hansson­Edalat (maryam.hansson.edalat@su.se) eller Ulla Jungmarker (ulla.jungmarker@su.se) om du har frågor kring dessa ERC­ansökningar. Ansökningar till ERC Advanced Grant berörs inte av ovan­stående beredningsprocess. För stödbrevet (”Commitment of Host”) och genomgång av budget bör dock sökande kontakta Avdel­ningen för forskningsstöd senast två veckor innan sista ansökningsdag. Lars Emrén (lars.emren@su.se) svarar på frågor om ERC Advanced Grant­ansökningar.

Information från Avdelningen för forskningsstödMer information finns på www.su.se/ forskningsstod och e­postadressen är info@fs.su.se.

Webbsidor för forskare, bland annat aktuella utlysningar, finns på www.su.se/forskare.

Ett nyhetsbrev utkommer cirka tio gånger per år. För att prenumerera, maila till nyhetsbrev@fs.su.se.

I utlysningsdatabasen Research Professi­onal, www.researchprofessional.com, finns tusentals utlysningar av stipendier, forsk­ningsanslag, resebidrag, med mera.

Några råd kring att skriva ansökanGör research. Bedömningskriterier, instruk­tioner för sökande, finansiärens inriktning och tidigare beviljade bidrag talar om vad som stöds och om det är lämpligt att skicka ansökan till finansiären.

Hjälp granskaren. Lägg tid på läsbarheten, gör granskarens arbete enkelt. Tänk på att redan i titel och abstract väcka intresse, övertyga och på ett lätt (men inte simpelt) sätt ge en tydlig bild av: vad det är du vill göra; varför det är viktigt (nu); varför just du/din forskargrupp är mest lämpad att göra det; hur det ska göras; och vad det kan leda till, ha för betydelse. Om finansiären har publicerat bedömningskriterier, kan du hjälpa granska­ren genom att ”besvara” dessa i din ansökan, genom att ge granskaren argument för varför din ansökan ska beviljas.MARYAM HANSSON EDALAT, LEIF JÄRLEBARK

Avdelningen för forskningsstöd finns i Södra huset, hus E, plan 6.

Du som läser detta och nu börjar leta efter utlysningstext och information om sista ansökningsdag kan vara lugn, det är glest mellan ansökningstillfällena under sommaren. Däremot passar sommaren väl för tankearbete och utveckling av forskningsidéer.

”Ansökningsarbetet en kvalitetsprocess”

ASTRID SÖDERBERGH WIDDING, rektor

Fria projekt­medel utlysta i konkurrens är forskningens centrala nerv­system, säger

rektor Astrid Söderbergh Widding.– Redan själva ansökningsarbetet

är en kvalitetsprocess där forskaren tvingas tänka igenom sina frågor, tentativt pröva sina hypoteser och vässa sina argument. När ansökning­arna är lyckosamma blir den externa prövningen också ett kvitto på att

universitetet håller hög kvalitet i sin forskning. Det är ett starkt incitament för universitetet som helhet, för institutionerna liksom förstås för de enskilda forskarna.

Det är oerhört viktigt att lägga ner omsorg på sin ansökan, och unga fors­kare behöver mentorer och kvalificerat stöd i processen, fortsätter hon.

– Därför satsar universitetet nu på att ytterligare förstärka Avdelningen för forskningsstöd, som redan är en av våra allra mest uppskattade förvalt­ningsavdelningar. En av de saker som behöver utvecklas är våra europeiska forskningsansökningar. Den frågan har hög prioritet för universitetet framöver, säger Astrid Söderbergh Widding.

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2016 24 Forskning

Arbetet med boken ”Ekonomi och moral” fick honom att bli vegetarian och sälja bilen. De senaste åren har Tommy Jensen, professor och prefekt för Företags ekonomiska institutionen, forskat om etik i olika typer av ”problem­industrier” såsom vapenindustrin och porrindustrin. Hans senaste forskningsprojekt handlar om gruvnäringen.

PROJEKTET ORGANIZING ROCKS handlar om hur en modern gruva organiseras och hur det påverkar arbetsprocessen. Fallstudier genomförs på en av LKAB:s järnmalms­gruvor i Kirunavaara och en av Key Lake gruvorna i Saskatchewan, Kanada.

– Det råder en boom inom gruvnäringen. Växande materiella behov runt om i världen skapar en ökad efterfrågan på metaller och mineraler. Den svenska regeringen vill därför att Sverige ska ha mer än 50 gruvor år 2030, jämfört med dagens 16. Samtidigt genomgår gruvsektorn en rad förändringar med tuffare avkastningskrav och tilltagande automatise­ring, säger Tommy Jensen.

– Vi kommer att kunna visa på att en gruva är mer lik en modern ekonomi än vad man kanske tror. Maktförhållandena har förändrats och relation mellan arbetare, management och kapital ser annorlunda ut idag än tidigare.

Musik och rörlig bild som metodI och med projektet Organizing rocks har Tommy och hans forskningskollega Johan Sandström, professor vid Luleå tekniska uni­

versitet, börjat använda sig av metoder som inte är så vanliga inom organisationsforsk­ning. Förutom att skriva forskningsartiklar tar de även stillbilder, skriver musik och producerar film – allt som en del av projektet. Tommy är noga med att poängtera att de gör musiken på sin fritid.

– Det stod ju inte i vår forskningsansökan att vi skulle skriva musik, så det blir som ett komplement. Men vi ser skivan som en pro­duktion inom ramen för projektet. Självklart kommer vi att göra allt det vi har skrivit till Forte att vi ska göra, men rapporten till Forte tror jag nog kommer att innehålla ett par skivor också.

– Att arbeta med musik och bilder är ett sätt att få fram känslor som inte går att beskriva med ord. Jag skrev till exempel låten The sound för att beskriva en känsla som en arbetare berättade om. Hen hade börjat arbeta längre ner i berget och berättade att det lät annorlunda där, vilket har gjort hen rädd för att berget ska rasa ihop. Jag använder musiken som ett sätt att reflektera kring forskningsresultaten och min roll som forskare.

Blogg och FacebookProjektet har även en blogg och en Face­book­sida där de publicerar filmerna, bilderna och musiken. Syftet är att nå ut med forskningen på ett sätt som gemene man lättare kan ta till sig. De hoppas kunna nå ut till allt ifrån vanliga medborgare, till LKAB:s anställda, journalister och politiker.

– Bloggen och Facebook­sidan gör också att vi tvingas analysera och reflektera hela tiden eftersom kanalerna måste underhållas och uppdateras, säger Tommy som har gått från att ha en tröja med texten ”Die Facebook, die” till att inse att Facebook faktiskt kan vara ett bra sätt att nå ut med sin forskning på.

– Det är fantastiskt kul att använda bloggen för att berätta om projektet. Jag tycker att folk blir mer intresserade, och det är nog för att det är lättare att ta till sig bild och ljud. Det blir alltid mycket reaktioner och samtal. Får man ens göra så här, undrar en del? Men då säger vi att det finns olika sätt att nå kunskap på, och vi överger ju inte intervjuer och andra metoder, vi kompletterat dem ju bara. ”Cross media strategi”­forsk­ning kallar de sin forskning för. Under projektets gång har de också skrivit på en metodbok, Fallstudien, som tar upp de meto­der de använder sig av i projektet.

– Vi känner oss mer seriösa som forskare än någonsin tidigare. Jag har inte känt mig som en god empiriker sen jag var doktorand. Ibland har det känts som att jag har stressat fram i de olika projekten och att vi inte har använt allt material vi har haft. Jag har hela tiden haft känslan av att jag hade kunnat göra bättre empiri. Men i det här projektet känner jag att vi verkligen kan använda det material vi har, och det känns väldigt bra.

Tommy gör musik som en del av forskningen

Bloggen: www.organizingrocks.orgDen första skivan, Spaceland, kommer att finnas på streaming-sajter från augusti. Gruppen heter Organizing rocks.Länkar till demoversioner av musiken: www.organizingrocks.org/music/En dokumentärfilm kommer att bli färdig om cirka två år.

Tommy Jensen (till vänster) tillsammans med Johan Sandström i skopan på en av lastmaskinerna i Kirunagruvan.

TEXT HANNA HELLZÉN CRAMÉR FOTO MARINA KÄLLVIK/LKAB

25UNIVERSITETSNYTT NR 3 2016

resultat, till exempel via open access.Paula har även kunnat använda den

kunskap hon har som forskare i arbetet med olika myndigheter. Under många år har hon arbetat som konsult åt FN, Sida och olika myndigheter i Tanzania. Innan hon fick sin nuvarande tjänst vid Socialantropologiska institutionen var hon även föreståndare för The Swedish Program for ICT in Developing Regions (Spider) vid Stockholms universitet.

Afrikansk feminism – vad är det?Just nu håller Paula på att starta upp ett nytt projekt om kvinnliga författare i Tanzania och Ghana där hon tittar på afrikansk femi­nism och panafrikanism (en kulturell och politisk rörelse för ett enat och oberoende Afrika). Hon vill undersöka hur kvinnliga afrikanska författare ser på feminism.

– Afrikansk feminism handlar mycket om att som afrikansk kvinna själv få definiera sin feminism. Ett exempel är Chimamanda Ngozi Adichies bok ”We should all be feminists”. Den började som ett Tedx talk av Adichie, vilket snappades upp av Beyoncé som använde en del av det i en av sina låtar. Utifrån sitt Tedx talk skrev Adichie sedan boken, som nu ska delas ut till alla svenska gymnasielever.

Forskning

Facebook blev snabbt populärt i TanzaniaPaula Uimonen är specialiserad i digital antropologi och har bland annat forskat om användandet av digitala medier i Tanzania. En av de frågor hon brinner för är hur digital teknik kan bidra till social utveckling.

– VI HAR SVÅRT att tänka oss att digitala medier är populärt i Afrika men min forsk­ning har visat att unga människor i ett land som Tanzania verkligen uppskattar digitala medier och att det skapar en känsla hos dem av att de är en del av den övriga världen. Samtidigt som de får möjlighet att uttrycka sig kreativt.

Det var när Paula Uimonen reste som backpacker i Sydostasien som

hon blev intresserad av andra kulturer och

levnadssätt. Idag är hon lektor i socia­lantropologi vid Stockholms uni­versitet. De senaste åren har hon fors­

kat om användandet av digitala medier i

Bagamoyo i Tanzania. – En ny och spännande

forskningsmetod jag använde mig av var att promenera med lärare och studenter när de filmade på konsthögskolan i Bagamoyo, samtidigt som de berättade om sig själva och sin relation till området. Det gav väldigt intressanta berättelser och levnadshistorier. Filmkameran gjorde att det hela blev doku­menterat men det kom också fram data som inte hade kommit fram annars.

Identitet uttrycks via FacebookPaula Uimonen har också skrivit en artikel om visuell identitet på Facebook, där hon har tittat på tanzaniska studenters profilfoton.

– Genom sina profilbilder på Facebook uttryckte studenterna sina kulturella identi­teter på olika nivåer och de använde bilderna för att beskriva vad som hände i deras liv för tillfället. De kunde också visuellt uttrycka sådant som professionella ambitioner eller etnisk identitet via sina profilbilder.

Paula berättar att de unga människor hon träffade i Tanzania snabbt tog till sig Face­book när det kom.

– Facebook kan kopplas till det kulturella idealet av ”pamoja” (att vara tillsammans) som finns i Tanzania. Den sociala gemenska­pen är viktigare där än individualismen och Facebook blev ett nytt verktyg för att fort­sätta upprätthålla den sociala gemenskapen över landsgränserna, men även mellan städer.

Vanligare posera än att ta selfiesPaula Uimonen har även tittat på mobil­fotografering i Tanzania. Hon intervjuade då kvinnor om hur de använder mobilen för att fotografera sin vardag och hur bilderna används för att upprätthålla sociala relatio­ner mellan familj och vänner.

– En intressant sak var att de sällan använde selfies, i stället bad de någon annan ta bilder där de poserade. Det här sättet att avbilda sig själv följer en gammal estetik för fotografering som finns i Tanzania där man låter sig avbildas för att visa upp en idealbild av sig själv. Det visar att även med ny teknik som mobilka­meror så styrs användandet av normer kring visuell representation. I olika delar av världen används den nya digitala tekniken på olika sätt, det finns både likheter och skillnader och det är viktigt att kartlägga dem. Den forskning som finns om fotografi handlar ofta om väs­terländskt fotografi, men det behövs forskning även om fotografi i andra delar av världen.

Vill nå ut med sin forskningPaula har arbetat med flera olika medier för att nå ut med sin forskning; hon har skrivit en bok, producerat en film och tagit fram en hemsida. Hon är också intresserad av att hitta fler sätt att nå ut med sina forsknings­

TEXT HANNA HELLZÉN CRAMÉR FOTO PAULA UIMONEN OCH PRIVAT

Video används som metod i forskning på konsthög-skola i Tanzania.

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2016 26

NAMN OCH NYTTHallå där

Kommer du att behålla kontakten med Stockholms universitet?– Absolut! Jag är övertygad om att rektor och jag kommer att träffas vid åtskilliga tillfällen. Sedan kommer jag att under en övergångsperiod att fortsätta bedriva forskning på Stockholms universitet. Jag räknar dock med att den verksamheten på sikt ska kunna flyttas med till Umeå.

Vad kommer du att sakna mest härifrån?– Alla medarbetare och studenter som engagerat arbetar för att göra Stockholms universitet till en fantastisk arbets­ och studieplats.

Du har ju ett förflutet som musiker. Kan medarbetare och studenter i Umeå vänta sig en spelning av The Hymans (punkband från Smedjebacken)?– Jag utgår från att de har förväntningar på detta, men jag är ganska säker på att dessa inte kommer att infrias. Det var tyvärr länge sedan jag greppade elbasen, och jag tror inte att det skulle vara någon vidare njutning (och det kanske det heller inte var under den tid jag var aktiv i bandet).

Hur känns det att tillträda som rektor?– Det känns väldigt bra. Jag ser med spänning fram emot att ta mig an rektorskapet vid Umeå universitet.

Vad ser du som din viktigaste uppgift som rektor?– Att företräda universitetet såväl nationellt som internationellt, men också att fortsätta leda verksamheten framåt på den inslagna vägen.

Vilka är de största skillnaderna mellan att leda Stockholms universitet och Umeå universitet?– Umeå universitet är ett brett forsknings­universitet med forskning och utbildning inom de områden som återfinns vid Stock­holms universitet, men dessutom har de också verksamhet inom medicin och teknik. Detta medför att jag kommer att behöva fördjupa mig även i de disciplinerna.

Vad är du mest nöjd med att ha uträttat vid Stockholms universitet?– Tillsammans med rektorsrådet B­O Molan­der har vi arbetat kontinuerligt med att höja kvalitetstänkandet inom lärarutbildningarna.

Hans Adolfsson, prorektor vid Stockholms universitet och från 1 juli ny rektor för Umeå universitet.

FOT

O EV

A D

ALIN

Ny bok om Stockholms förhistoria

HÖSTEN 2008 STARTADE Institutionen för arkeologi och antikens kultur kursen Stockholm före Stockholm. Fokus var på de arkeologiska lämningarna för att ge ny kunskap om Stockholmsområdets bakgrund fram till cirka år 1300.

Upplägget var tvärvetenskapligt. Arkeologerna Torun Zachrisson och Susanne Thedéen bjöd in föreläsare från både arkeologi och granndiscip­liner för att få fram den senaste forskningen inom till exempel kvartär­geologi, marinarkeologi, runologi och ortnamnsforskning.

Snart stod det klart att det saknades litteratur som ger en bild av vad Stockholm var för plats innan den medeltida staden kom till. Nu är den bristen avhjälpt. Efter tre års arbete kom i början av april boken Stock-holm före Stockholm ut på Stockholmia förlag med Torun och Susanne, som nu även är biträdande förvaltningschef vid Stockholms universitet, som redaktörer. Bland de forskare och experter som bidragit med kapitel till boken finns även från Stockholms universitet Ulf Fransson, dokto­rand i arkeologi, och Jan Risberg, docent i kvartärgeologi.

Flera platser i Frescati och på Norra Djurgården figurerar i boken. – Den viktiga hamnmiljön som funnits vid Lilla Frescati/Naturhisto­

riska riksmuseet och som tros ha kallats Liduhamn, var en gång förmod­ligen samlingsplats för ledungsflottan i äldsta medeltid och kanhända även i sen vikingatid, berättar Torun.

Här fanns förr en bebyggelse med flera gårdar Yttre Lederne som gav upphov till gravfält med kristna och hedniska gravar vid Lilla Frescati och Naturhistoriska riksmuseet.PER LARSSON

Boken

INSTITUTET ÄR INRYMT i den pam­piga villan i Djursholm där professor Gösta Mittag­Leffler och hans fru Signe bodde. Institutet baseras på en donation paret gjorde år 1916 och ligger under Kungliga Vetenskapsakademien.

Gösta Mittag­Leffler var en av grundarna till Stockholms högskola (föregångaren till Stockholms universitet) och blev år 1886 dess andra rektor och var det till året därpå. 1891–1892 var Mittag­Leffler rektor igen, och därmed ensam om att ha innehaft rektorstiteln två gånger.

Mittag­Leffler fick ryska Sonja Kovalevsky att flytta till Stockholm 1883. Efter förslag från Mittag­Leffler fick hon en anställning som professor, och blev därmed den första kvinn­liga professorn i Sverige. 1927 avled Gösta Mittag­Leffler.

För att uppmärksamma att Institut Mittag­Leffler fyller 100 år arrangerades en internationell matematikkonferens i Aula Magna den 16–20 mars med cirka 550 deltagare och framstående föreläsare från hela världen. Tre av föreläsarna var Fieldsmedaljörer (matematikens motsvarighet till Nobelpriset).

www.mittag­leffler.se

Visste du attI år är det 100 år sedan världens äldsta matematik institut, Institut Mittag-Leffler, grundades.

Professor Gösta Mittag-Leffler

27UNIVERSITETSNYTT NR 3 2016

I korthetEVA ANDERSSON OCH DOMINIC POWER anställs som professorer i geografi, särskilt kulturgeografi.

ANNA DAHLGREN har befordrats till professor i konstvetenskap.

JELENA ZDRAVKOVIC har befordrats till professor i data­ och systemvetenskap, med inriktning mot systemanalys.

JOHAN LINDQUIST har befordrats till professor i socialantropologi, särskilt trans­nationell antropologi.

MARJA KAIKKONEN har befordrats till professor i sinologi.

LAURA ALVAREZ LOPEZ har befordrats till professor i portugisiska.

HÅKAN BERG vid Institutionen för natur­geografi har utsetts till ny föreståndare för Navarino Environmental Observatory.

NOHA MELLOR har utnämnts till affilierad professor vid Institutionen för Asien­, Mellanöstern­ och Turkietstudier.

JOHAN ROCKSTRÖM, chef för Stockholm Resilience Centre, är utsedd till den tredje mäktigaste i miljösverige av tidningen Aktuell hållbarhet (tidigare Miljöaktuellt).

MATS TRONDMAN anställs som gäst­professor vid Barn­ och ungdomsvetenskap­liga institutionen.

HÅKAN FORSELL har befordrats till professor i historia.

PIERGIORGIO PERCIPALLE har anställts som gästprofessor i molekylär biovetenskap.

Läs mer på su.se/medarbetare

Hedersdoktorer 2016 STOCKHOLMS UNIVERSITET HAR utsett årets hedersdoktorer som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets verksamhet inom forskning och utbildning. Däribland finns Mario Vargas Llosa, författare och mottagare av Nobelpriset i litteratur 2010. Inom humanvetenskap har även Dmitrij Dobrovolskij, språkprofessor vid Russian Academy of Sciences; Marcia Landy, professor i engelska och filmvetenskap vid University of Pittsburgh; Phillip R. Shaver, professor vid UC Davis, USA, och ledande forskare i social­ och personlighetspsykologi; Samuel L. Odom, professor i specialpeda­gogik vid University of North Carolina at Chapel Hill och Ellen Hey, professor i inter­nationell rätt vid Erasmusuniversitetet utsetts till hedersdoktorer. Inom naturvetenskap har Philip D. Jones, professor och föreståndare för Climatic Research Unit vid University of East Anglia i Norwich, och Xiaowei Zhuang, professor vid Harvard University, Cambridge och den som utvecklat superresolutionstekni­ken STORM, utsetts. Hedersdoktorerna pro­moveras vid universitetets installations­ och promotionshögtid den 30 september.

Ny professor i Turkietstudier Institutet för Turki­etstudier (SUITS) vid Institutionen för Asien­, Mellanöstern och Turkietstudier kallar Jenny White, professor

i socialantropologi vid Boston University, till en professur. Hon har tidigare varit gästpro­fessor vid SUITS.

Hon har bland annat varit ordförande för the Turkish Studies Association och är styrelseledamot för Institute of Turkish Studies vid Georgetown University. Jenny White har skrivit flera uppmärksammade vetenskapliga böcker om Turkiet men även skönlitterära verk om det osmanska riket.

Forskning om inkomstklyftor

EN FORSKARGRUPP vid Institutet för internationell ekonomi beviljas närmare 6,4 miljoner kronor av Ragnar Söderbergs Stiftelse. Gruppen leds av docent Konrad Burchardi och där ingår även Ingvild Almås, Timo Boppart och Hannes Malmberg. Forskargruppen ska studera de stora i inkomstklyftor som finns mellan rika och fattiga länder.

Två ERC Advanced Grants

TVÅ FORSKARE VID Stockholms universitet får stora anslag från europeiska forskningsrå­det, ERC Advanced Grant. Örjan Gustafsson, professor vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, för att undersöka tinande permafrosts möjliga inverkan på klimatet. Torsten Persson, professor vid Institutet för internationell ekonomi, för att forska om hur samspelet mellan ekonomiska och sociala motiv styr individuella beslut. Det är andra gången Torsten Persson får ett Advanced Grant.

Externa ledamöter i universitetsstyrelsen

Regeringen har förordnat ordförande och andra externa ledamöter i styrelser för stat­liga universitet och högskolor för perioden 1 maj 2016 – 30 april 2017. De externa ledamöterna i styrelsen för Stockholms universitet blir: Hans Börsvik, Kerstin Calissendorff, Eva Swartz Grimaldi, Eva Hellsten, Gunilla Nordlöf, Irene Svenonius, Patrik Tigerschiöld och Thomas Wilhelms­son. Regeringen förordnar Kerstin Calissen­dorff att vara ordförande i styrelsen.

Stefan är Sveriges yngste doktor

STEFAN BUIJSMAN DISPUTERADE i matematisk filosofi vid Filosofiska institutionen i april.

Hans avhandling handlar om vår syn på matematiken: till exempel om den till sin natur är verklig eller en historia vi enats om, en fråga som länge debatterats av filosofer. Med sina 20 år är Stefan Buijsman Sveriges yngste att disputera, åtminstone i modern tid. Han kommer från Nederländerna och var vid disputationen exakt på dagen lika gammal som rekordhållaren där. Stefan Buijsman var 15 när han gått klart gymnasiet, och fick sin examen i filosofi när han var 18.

– Anledningen till att jag lyckats dokto­rera på 1,5 år är handledningen vid Stock­holms universitet. Jag har en tendens att jobba snabbare än de flesta gör, jag vet inte varför. Om jag inte hade haft så bra handle­dare hade det dock tagit mycket längre tid. De flesta antar oftast att jag är äldre och får ofta en liten chock över min ålder. Förutom det är det inte så stor skillnad.

FOT

O A

NN

A­K

AR

IN LA

ND

IN

Världsberömd författare på besök

Människorättsakti­visten, läkaren, femi­nisten och den prisade författaren Nawal El Saadawi besökte

universitetet den 18 april. Institutionen för Asien­, Mellanöstern­ och Turkietstudier arrangerade ett öppet samtal med den egyp­tiska författaren. Samtalet tog sin utgångs­punkt i Nawal El Saadawis författarskap och bjöd på tankar kring skrivande, femi­nism, homosexualitet, politik och religion. Samtalet modererades av Tania al­Saadi, lektor i arabiska och avslutades med en frågestund där en entusiastisk publik bjöds in till dialog med Nawal El Saadawi.

FOT

O A

NN

A­K

AR

IN LA

ND

IN FO

TO

PRIV

AT

Asköprofessur till kungens ära I SAMBAND MED att kung Carl XVI Gustaf fyllde 70 år den 30 april beslutade Stockholms universitet att inrätta en ettårig gästprofessur inom Östersjöforsk­ningen till hans ära. För tjugo år sedan fick kungen ön Askö som symbolisk femtioårs­gåva, så att det blev möjligt att inrätta ett interimistiskt naturreservat. 2001 antogs skyddsföreskrifter och ytterligare sex år senare inrättades det marina reservatet. Under de gånga åren har han flera gånger besökt laboratoriet och universitetets Östersjöcentrum för att få ta del av ny kun­skap inom sitt stora intresse för Östersjön och olika miljöfrågor. Hur professuren ska tillsättas kommer att fastställas inom kort.

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2016 28

Min arbetsplats: Centrum för evolutionär kulturforskning

MAGNUS ENQUIST är professor i etologi och sedan 2007 föreståndare för Centrum för evolutionär kulturforskning. Det är ett tvärvetenskap­ligt centrum som studerar de orsaksförhållanden som formar och för­ändrar människans kultur. Centrat har cirka ett dussin forskare från områden som zoologi, matematik, psykologi, arkeologi, lingvistik och historia. Lokalerna finns i Wallenberglaboratoriet i Lilla Frescati.

DÖRREN PÅ FOTOGRAFIET sitter på en fyr byggd på en gammal borg i italienska Livorno. Magnus gillar att fotografera och bilden togs i samband med att han deltog i ett dokumentärprojekt för att filma fyrar och öar.

STORLOMMEN har Magnus tillverkat i plywood i slutet av 70­talet. Den fungerade som vätte i ett forsknings­projekt för att locka fram andra storlommar så han skulle kunna hitta tecken som särskilde dem.

BOKHYLLORNA är fyllda av böcker om framför allt biologi, zoologi och kultur­utveckling.

FÅGELMATNINGEN i fönstret lockar främst blåmesar och nötväckor – som häckar i varsitt hål en meter ifrån varandra i eken strax utanför fönstret. Andra fåglar som brukar sitta i eken är större hackspettar, skogsduvor och nötskrikor. Andra arter som Magnus regelbundet kan se är gröngöling, duvhök, gräsand, stjärtmes och ekorre. På våren är backen utanför täckt av sippor, såväl vita som blå och gula.

RÄKNESTICKAN har Magnus bevarat från gymnasiet. Den är ett åskådligt exempel på hur snabbt utvecklingen går.

PÅ ANDRA SIDAN VATTNET skymtar Haga slott där kronprinsessparet bor – men jag har aldrig sett dem, säger Magnus. Och på vintern syns skridskoåkare på Brunnsvikens is. I fjärran anas Friends arena, som ligger intill Råstasjön – där Magnus kämpat för att rädda skogen kring sjön från bebyggelse.

TE

XT

PER

LA

RS

SO

N | FO

TO

NIK

LAS B

JÖR

LING

Trätorn nominerat till två pris

KANSKE HAR DU sett trätornet vid Baron Rålambs väg söder om Statoil i Frescati men vet inte vad det är eller vilken funktion det har. Det finns till och med två trätorn i Nationalstadsparken, det andra står nära Ryttarstadion vid infarten från Värtan.

Trätornens funktion är att avleda och minska utsläppen vid Norra Länkens trafik­tunnelmynningar.

Trätornen är ett av de tio projekt som nomi­nerades till Arkitektur i trä – Träpriset 2016 som är en av Sveriges största och viktigaste arkitekttävlingar. Det delas ut till en byggnad som representerar god svensk arkitektur i trä och som speglar tiden vi lever i. Träpriset 2016 gick till Råå förskola beläget vid Öresund i Helsingborg.

Tornen i Nationalstadsparken har utformats

för att passa in i parkmiljön, och är ritade av arkitektfirman Rundquist arkitekter, där trä­konstruktionen utgörs av ”supertrianglar” som är gynnsamma för luftflödet i de 20 meter höga tornen. Utsidan är klädd med cederspån som ändrar färg med tidens tand och samtidigt som tornen är en del av Norra Länkens infrastruk­tur kan de också betraktas som platsanpassade skulpturer i Nationalstadens parkmiljö.

Trätornen är också en av finalisterna i Årets Stockholmsbyggnad 2016, en tävling som avgörs via röstningsförfarande anordnat av Stockholms Stad och där vinnaren presen­terades i slutet av maj. MAUD ROBERTS

Läs mer på www.stockholm.se/ aretsstockholmsbyggnad

FOT

O N

IKLA

S BJÖ

RLIN

G

29UNIVERSITETSNYTT NR 3 2016

Min arbetsplats: Centrum för evolutionär kulturforskning

FOT

O N

IKL

AS B

JÖR

LING

Värdshuset KräftanEr lokal för Disputationsfesten

Buffépaket från 395:-/persÄven catering.

LunchFestvåning

Bröllopsarrangemang

kraftan.nu

Startups får VinnovapengarTRE AV FÖRETAGEN som får pengar från Vinnova våren 2016 har fått stöd av Innovationskontoret vid Stockholms universitet. Utlys­ningen gäller Innovationsprojekt i företag.

Mindigo får 300 000 kronor för sitt arbete med kognitivt anpassad datavisualisering av komplexa informationsmängder. Företaget är startat av tidigare studenter vid universitetet, som deltagit i Innovationskontorets Startup Boot Camp, med fokus på att stötta kvinnliga studenter i sitt entreprenörskap. Företaget EnginZyme (startat av SU­alumn) får 500 000 kronor för sitt arbete med att göra återanvändningsbara enzym för kostnadseffektiv och miljövänlig tillverkning av finkemikalier. Företaget Lumingo (star­tat av SU­alumn) får 500 000 kronor. De gör Smart­Grid lösning optimerad för nätföretag i områden med hög frekvens av elavbrott och dålig telekominfrastruktur.

Nätverksträff för breddad rekrytering DEN 28 SEPTEMBER är Stockholms universitet värd för Includes nätverksträff. Include är ett nationellt nätverk som arbetar med breddad rekrytering och breddat deltagande inom högre utbild­ning. Universitetet är medlem i nätverket sedan 2014.

Nätverksträffen kommer att vara ett bra tillfälle för inspiration och erfarenhetsutbyte för alla som arbetar med dessa frågor. Ett femtiotal platser kommer att erbjudas anställda vid Stockholms universitet. Programmet är under planering, mer information kommer inom kort att publiceras på su.se.

Ha en skön sommar!önskar redaktionen

Ny bok om Raoul Wallenberg

”FÖRÖVARNA BESTÄMMER villkoren – Raoul Wallenberg och de internatio­nella hjälpaktionerna i Budapest”. Det är namnet den bok av historieprofes­sor Klas Åmark om det hjälparbete som byggdes upp när Nazityskland ockuperade Ungern, 1945.

När Nazityskland ockuperade Ungern 1944 sändes folk till Buda­pest för att bygga upp hjälpaktioner, som Raoul Wallenberg och Röda korsets Friedrich Born. Andra fanns redan på plats. Schweizaren Carl Lutz, svensken Valdemar Langlet och den påvlige nuntien Angelo Rotta grep tillfället i flykten och gjorde vad de kunde, ibland med fara för eget liv.

Boken ges ut på Albert Bonnier Förlag.Korta vägen – nu även på Gotland

I SLUTET AV april startade Stockholms universitet Korta vägen Gotland, en arbetsmarknadsutbildning som görs på uppdrag av Arbetsförmedlingen med målet att synliggöra utländsk kompetens och förkorta etableringstiden på svensk arbetsmarknad.

Korta vägen vänder sig till akademiskt utbildade invandrare med uppehållstillstånd. Stockholms universitet kartlägger kompe­tens, hjälper till att hitta påbyggnadskurser och letar upp en prak­tikplats inom personens utbildningsområde. I första omgången kommer åtta deltagare att genomgå programmet. Erfarenheterna från Stockholm, där universitetet genomfört utbildningarna sedan 2010 är att drygt 60 procent av deltagarna får jobb efter avslutad utbildning. Första omgången av Korta vägen Gotland genomförs under 26 veckor på Campus Gotland i Visby.

UNIVERSITETSNYTT NR 3 2016 30

PHOTOS NIKLAS BJÖRLING, ANNA­KARIN LANDIN, EVA DALIN, PRIVATE

SU.SE/ENGLISH/NEWS REDAKTION@SU.SE

STOCKHOLM UNIVERSITY HAS long had a decentralised form of or­ganisation. This order is cherished at the University and incorpora­ted into our strategies, which state that “in order to ensure planning and development, the organisation is based on strong departments with a high level of independence”.

I am convinced that decentralisation is a wise approach when it comes to our core operations: research and education. Attempts to conjure up strong research through top­down management have never been successful; it has to develop through the researchers’ curiosity­driven choices. When it comes to our courses and pro­grammes, it is the teachers, together with the faculties/academic areas’ education committees, that know best how they should be designed. They are also the most informed about what is requested by students and employers.

While I embrace the decentralised structure, I, as Director of Administration, feel that this order needs to be problematised. Is it right to apply a decentralised approach in all areas? My answer is no. When it comes to our administrative processes, I believe there are important questions that we have to ask ourselves as a higher education institution. Ultimately, it is a matter of ensuring that we provide the best possible daily support to the University’s teachers and researchers, as well as fulfil our commitments as a public autho­rity in a transparent, legally certain, and resource­efficient manner.

One year ago, the Swedish National Audit Office levelled harsh criticism against the University’s financial statement process. This criticism has since deepened as a result of further investigation. What emerges is an image of a far too decentralised approach where

Decentralisation needs to be problematised

IN ENGLISH

the absence of University­wide routines and procedures, as well as central governance and follow­ups, has led to unacceptable flaws in our financial reporting. Extensive work is currently underway in the financial administration area in order to ensure that we have a uni­form financial statement process. I believe that similar efforts need to be made in more administrative areas.

Personnel statistics indicate that the proportion of employees working within the University­wide administration has decreased over the last seven years. At the same time, the proportion of tech­nical and administrative staff at the department level has increased by several per cent during the same period. Of course, a centralised administration is not an end in itself, and there are undoubtedly areas where local support is necessary to build up. At the same time, it becomes apparent in the criticism levelled against, for example, the financial statement process that there are areas that require a much higher degree of coordination and uniformity.

There are no simple answers to how to design the optimal admi­nistration; it has to be tested in each area. The important thing is to ensure that the stance taken in our strategies is constantly present in our administrative development work, namely the importance of “a continuous review of whether information of an administrative natu­re should be processed within the core operations or be coordinated within the central administration”.

JOAKIM MALMSTRÖM,

Director of Administration

joakim.malmstrom@su.se

Clas Hättestrand new Pro Vice-Chancellor

New system for reporting secondary employment

STOCKHOLM UNIVERSITY’S CURRENT Pro Vice­Chancellor, Hans Adolfsson, will become Vice­Chancellor of Umeå Univer­sity on 1 July, which means that Stockholm University will

receive a new Pro Vice­Chancellor on 1 July. The new Pro Vice­Chancellor is Clas Hättestrand, professor of physical geography, who also holds several other positions within the Faculty of Science and centrally at the University, including chair of the Vice­Chan­cellor’s committee for programme evaluation and quality assurance systems (REBUS). In 2014, Clas Hättestrand was named teacher of the year at the Faculty of Science.

He has previously been endorsed as Pro Vice­Chancellor by Stockholm University’s consultative assembly and recommended by the University Board. The term as Pro Vice­Chancellor lasts until 30 June 2019.

MOST ARE ALLOWED, but not all. The rules concerning secondary employment are the same as before, but the system for reporting them is new. Beginning in April, secondary employment should be reported in Primula and will be collected centrally.

The freedom to do what you want out­side of work is extensive, but not infinite. Secondary employment that may undermine confidence, impede work, or compete with the University’s operations falls under what you as an employee at the University are not permitted to do. As of April, there is a new document containing the University’s regulations concerning secondary employ­ment. The rules are not new, but clearer. What is new, however, is that secondary employment should be reported in the Pri­mula system, as previously this information was made available at each department. All employees should confirm in Primula that they have read the regulations.

“This gives us a central overview, and our internal auditors, as well as the Swedish National Audit Office, can easily go in and review the information. This will make everything easier to check and follow up,”

says Pernilla Lundblad, employment lawyer at the Human Resources Office.

Teachers obligated to reportUnder the Higher Education Act, teachers have a special right to take on secondary employment relating to research and deve­lopment, but they also have a special obli­gation to report all secondary employment relating to their subject area. Even teachers who do not have any secondary employment should report this in the system. Other employees need only provide details of secondary employment at the employer’s request.

“Illustrative examples of unauthorised secondary employment are an environ­mental researcher moonlighting for an oil company, or an examiner offering private lessons to his or her students for payment. These are unlikely but clear examples,” says Pernilla Lundblad.

The head of department/equivalent deci­des whether or not a secondary employment is permitted. In difficult cases, the head should turn to the Human Resources Office for advice and support.

31UNIVERSITETSNYTT NR 3 2016

MORE INFORMATION ABOUT applying for external research funding is available at su.se/english/staff­info/services/research/funding. The e­mail address is info@fs.su.se.

Websites for researchers, including current calls for applications, are avai­lable at su.se/english/staff­info/services/research.

A newsletter is published about ten times a year. Send an e­mail to nyhets­brev@fs.su.se to subscribe.

The funding opportunities database Research Professional, www.researchpro­fessional.com, contains thousands of calls for proposals relating to scholarships, research grants, travel grants, etc.

The Research Support Office is located in Södra huset, E building, 6th floor.

STOCKHOLM UNIVERSITY HAS chosen this year’s honorary doctors, all of whom have contributed in distinctive ways to the University’s activities in research and education. Prominent names include Mario Vargas Llosa, writer and recipient of the 2010 Nobel Prize in Literature. Ellen Hey, Dmitrij Dobrovoskij, Marcia Landy, Samuel L. Odom, Phillip R. Shaver, Philip D. Jones and Xiaowei Zhuang are also new honorary doctors at Stockholm University.

NEW PROFESSOR AT the Institute for Turkish Studies (SUITS) at the Department of Asian, Middle Eastern and

Turkish Studies is Jenny White, currently Professor of Antropology at Boston Univer­sity. Jenny White was Distinguished Visiting Professor at SUITS during the academic year 2013–2014.

AT 20 YEARS of age, Stefan Buijsman is probably the youngest in Sweden ever to complete a Ph.D. He is from The Nether­lands and at the time of the dissertation exactly, on the day, as old as the current holder of the Dutch record. Stefan Buijs­man finished high school at 15, and got a master’s degree in philosophy at 18.

“The main reason why I finished my Ph.D in 1,5 years is the supervision at Stockholm University. I tend to work faster than most people, no idea why. If my supervisors hadn’t spent a lot of time helping me, it would have taken much longer. People nowadays just assume that I’m older. There’s generally a brief shock when they find out how old I am, but apart from that, socially and at work it’s not really that different”.

EMPLOYEES AND STUDENTS who travel by electric car to and from work can charge their cars at the Frescati campus. A total of four electric char­ging posts are available. Two are located in the NPQ building’s garage, and there are two more outside (Svante Arrhenius­väg 16F). In order to use the charging posts, you must have a personnel sticker and have paid the parking fee. The same applies to stu­dents. The personnel sticker can be obtained from customer service in Södra huset, B buil­ding, 3rd floor. Akademiska Hus is planning to install more charging posts in the car park outside Södra huset in time for summer.

ILONA RIIPINEN HAS been awarded several

major grants, the most recent a Wal­lenberg Academic Fellow. She prefers to apply for fewer

grants and spend more time on each

application. “If I want to apply for a specific grant,

I look at what they want already a year in advance, and I might adapt what I’m doing to make it suitable. For example, if they want you to be independent as a researcher, I will make sure to publish something on my own,” says Ilona Riipinen who is a researcher at the Department Environmental Science and Analytical Chemistry.

“I put a lot of time into writing the applications, and I make efforts to meet the criteria. I’m thinking that they have written their criteria for a reason, and I don’t want to waste their or my own time.”

She says that when she reviews applica­tions herself, she can see a difference in the details.

“What separates good applications from

Information from the Research Support Office

Honorary Doctorates 2016 New professor of Turkish Studies

Youngest Ph.D in Sweden

Charge your car at the University

Think about the details of your application

‘excellent’ ones is that the latter are more thought­out. There has to be a good idea, of course, but the details also have to be good. For example, there should be an idea of how long a certain part will take to complete.”

Has received good helpIn 2015, Ilona Riipinen was named a Wallenberg Academic Fellow for her research on how clouds remove pollutants from the air.

“For me, this was confirmation that the work I do here at Stockholm University is considered to be good. The fact that it’s a Swedish grant also makes me feel more like a part of the Swedish academic community. It’s also a confidence boost, since it’s such a long and serious application process. But most of all I’m very happy to be able to conduct this research.”

The Research Support Office at the Univer­sity, formerly known as the Research Liaison Office, is available to help researchers seek funding. Ilona says that she has received use­ful help there, and from her own department.

Ilona’s most important external grants are ERC and WAF, as well as grants from Formas and the Swedish Research Council.

Ilona Riipinen’s advice for writing good applications:

The most important thing is to be confi­dent about what you are doing and how important it is. If you have the confidence and the time required to write the appli­cation, it will probably be a good applica­tion.

”There is a time for everything”. If you are currently establishing yourself as a researcher, you might want to devote all your time to this instead of trying to do everything at once while applying for grants.

Read the criteria carefully and make sure you meet them. Read the criteria in time so you have time to build up what they are looking for.

Reserve enough time to write the applica­tion. For those who are at the beginning of their research career and writing their first application, it will take time to develop their idea and find their niche.

Make sure to get comments from a few select people you know are experienced and want to help you. Ask them to be the devil’s advocate. See criticism as an oppor­tunity to learn.

UniversitetsnyttStockholms universitet106 91 Stockholm

Posttidning B

INGEN FORSKNINGSFINANSIÄR kan göra allt – och bör inte heller försöka! Som oberoende stiftelse analyserar Riksbankens Jubileumsfond (RJ) var behoven finns och hur våra anslag kan ge störst nytta. En stor del, cirka 75 procent, av anslagen följer bottom­up­principen genom att finansiera forskarnas bästa idéer. Återstoden är riktade insatser, till exempel karriäranställ­ningar och tematiska utlysningar.

RJ beviljar i år cirka 480 miljoner kronor, en liten del av de totala svenska forskningsan­slagen, men ett viktigt bidrag inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi/religi­onsvetenskap, som är vårt fokus. Förresten: det gläder mig att Stockholms universitet har beslutat kalla dessa områden ”humanveten­skap”! Jag hoppas att begreppet sprids.

Genom att anlita experter från hela världen säkerställer vi originaliteten och kvaliteten i det som finansieras. Systemlojalitet handlar om mer än det som lärosätena efterfrågar, vilket oftast är medel till fler anställningar. Vi har en roll som igångsättare, katalysatorer, vilka kan finansiera insatser med systemförändrande och systemförstärkande potential. Inom RJ Sabbatical lyfter vi även fram grundutbild­ningen. Även om RJ i första hand fortsätter att finansiera ansökningar som kommer direkt från forskarna, finns det behov av att utveckla dialogen med lärosätena om vad som behö­ver göras. Jag har sympati för slutsatserna i rapporten Philanthropy at research­intensive universities (2014): “Philanthropy cannot substitute for public funding, but it can help universities to be ambitious about what they want to achieve and provide the means to actually realise these ambitions.”

Förutom dessa synpunkter på relationen mellan finansiärer och forskare har jag några råd till alla som funderar på att söka anslag:1. Läs instruktionerna! Fundera på hur din idé

passar in.2. Utveckla din bästa idé. Håll fast vid den.

Pröva den i olika sammanhang och anlita kritiska vänner. Och om du nyligen har disputerat: Satsa inte på avhandling 2.0! Det blir sällan riktigt bra.

Motivera varför din forskning är viktig

3. Var tydlig och konkret. Det måste gå att förstå vad du vill göra. Skriv inte bara att viss metod ska användas, utan hur och varför.

4. Motivera varför forskningen är viktig. Försök väcka en Aha­upplevelse hos dem som ska läsa ansökan! Beskriv publice­ringsstrategin och belys vilka resultat du förväntar dig.

5. Snåla inte med detaljer om genomföran­det. Vilka risker finns, och hur kan de hanteras? Om ni är flera deltagare: hur ser arbetsfördelningen ut, och vilka synergi­effekter hoppas ni på? Räkna inte med att beredningsgruppens ledamöter kan precis allt det som du kan: inlevelse och pedago­gik behövs!

6. Om du kallas till hearing: kom väl förbe­redd, testa tekniken i förväg, använd inte powerpoint som respirator. Försök vara glad – entusiasm smittar!

Jag önskar att jag kunde garantera att efter­levnad resulterar i anslag, men chanserna ökar i alla fall!

GÖRAN BLOMQVIST

Göran Blomqvist är vd för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond.

Göran Blomqvist

Nästa nummer kommer ut 14 september. Manusstopp 23 augusti.

Krönika

FOT

O ST

EFAN

NILSSO

N

Om du kallas till hearing: kom väl förberedd, testa tekniken i förväg, använd inte powerpoint som respirator. Försök vara glad – entusiasm smittar!