uppsala universitet · 2019-09-04 · uppdrag att genomföra utvärdering och översyn av modellen...

UPPSALA UNIVERSITET Teknisk-naturvetenskapliga områdesnämnden tillika fakultetsnämnden

PROTOKOLL Nr 5 Sammanträdesdag 2014-06-13

Tid: Plats:

Fredag 13 juni 2014 Eklundshof

Närvarande ledamöter Helena Danielson Hans Ellegren Ingrid Almesjö

professor, vicerektor, ordf professor, stf vicerektor, prodekan för forskning, professor, prodekan för utbildning professor, prodekan för samverkan

1(6)

Håkan Engqvist Sverker Holmgren Gunnar Ingelman

professor, sektionsdekan Matematik-datavetenskap professor, sektionsdekan Fysik

Mats Leijon Ulf Jansson Lars Tranvik Lars Holmer Ulla Tengblad Björn Victor Ingela Nyström LeifGlantz Kajsa Wejryd Sofia Cassel Katarina Bergqwist Jakob Ekengard

Tjänstgörande suppleant Emma Lind b j er

Frånvarande ledamöter Erik Hamnevik Emma Wiesner

Företrädare för de anställda Nils-Einar Eriksson Robett Malmgren

Övriga närvarande Karin Berggren Bremdal Björn Gembe1i Carina Johansson Emma Kristensen Maria Lind Johanna Lundmark Julia Te1nhag Måns Östring

professor, sektionsdekan Teknikvetenskaper professor, sektionsdekan Kemi professor, sektionsdekan Biologi professor, sektionsdekan Geovetenskap universitetslektor, ordfNUN universitetslektor, ordf TUN professor, lärarledamot extern ledamot extern ledamot doktorandrepresentant studentrepresentant studentrepresentant

Gruppsuppleant för studenter

doktorandrepresentant studentrepresentant

ST SACO

utbildningsledare utbildningsledare, enhetschef utbildningsenheten sekreterare, enhetschef fakultetssekretariatet utbildningsledare fakultetskansliet controller fakultetskansliet enhetschefTelmat samverkan fakultetshandläggare kanslichef fakultetskansliet



§ l Justeringsperson

Beslut: att utse Gunnar Ingelman.

Utbildning

§ 2 Lägesrapport utbildning

Information.

§ 3 Modell för beräkning av medel till utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Beslut:

att fr.o.m. VP 2015 införa den nya modellen enligt arbetsgruppens förslag i bilaga.

§ 4 VP 2015: Fonden för pedagogisk förnyelse

Beslut:

att avsätta 2, l mkr till utlysning.

§ 5 slutrapport studentserviceprojektet

Information enligt bilaga. Diskussion.

§ 6 Inrättande av nytt forskarutbildningsämne

Beslut:

att inrätta forskarutbildningsnämnet naturresurser och hållbar utveckling.

att till forskarutbildningsansvarig professor utse professor Patrik Rönn bäck.

§ 7 Forskarutbildningsansvarig professor i kemi med inriktning mot polymerkemi

Beslut:

att entlediga Leif Hammarström och till forskarutbildningsansvarig professor i kemi med inriktning mot polymerkemi fr.o.m. 2014-06-13 utse Jöns Hillborn.

§ 8 Forskarutbildningsansvarig professor i kemi med inriktning mot fysikalisk kemi

Beslut:

Föredragande: Vicerektor

F öredragan de: Prodekan för utbildning

TEKNAT 2013/190 Föredragande: Prodekan för utbildning



TEKNAT 2013/38 Föredragande: Lars Holmer

TEKNAT 2013/38 UlfJansson

TEKNAT 2013/38 Ulf Jansson

2(6)

UPPSALA UNIVERSITET T ek n isk-naturvetenskapliga områdesnämnden tillika fakultetsnämnden


att entlediga Anders Hagfeldt och till forskarutbildningsansvarig professor i kemi med inriktning mot fysikalisk kemi fr.o.m. 2014-06-13 utse Jan Davidsson.

Forskning

§ 9 Lägesrapport forskning

Information.

§ l O The Zennström Visiting Professorship in CHrnate Change Leadership

Information. Förslag på kandidater har lämnats till rektor att presentera för Zennström Philanthropies.

§ 11 SFO-miljöer, principer för fördelning vid eventuell permanentning av medlen

Information enligt bilaga. Diskussion.

§ 12 VP 2015 Forskning

Beslut enligt bilaga.

§ 13 Programansvarig professor för forsirningsprogrammet naturresurser och hållbar utveclding

Beslut:

att till programansvarig professor för forskningsprogrammet naturresurser och hållbar utveckling fr.o.m. 2014-07-01 utse professor lan Snowball.

Samverkan

§ 14 Lägesrapport samverkan

§ 15 Dokumentet Mål för kommunikation och samverkan

Information och diskussion.

Fakultetsgemensamma ärenden

Föredragande: Prodekan för forskning

TEKNAT 2014/107 Föredragande: Vicerektor

Föredragande: Prodekan för forskning

TEKNAT 2014/92 Föredragande: Prodekan för forskning

TEKNAT 2013/38 Föredragande: Lars Holmer

Föredragande: Prodekan för samverkan

TEKNAT 2014/93 F öredragande: Prodekan för samverkan, Johanna Lundmark

§ 16 Riktlinjer för befordran från biträdande universitetslektor till TEKNAT 2014/114 universitetslektor Föredragande:

Prodekan för

3(6)

UPPSALA UNIVERSITET


Teknisk-naturvetenskapliga områdesnämnden tillika fakultetsnämnden

Beslut:

att uppdra till fakultetskansliet att göra förändringar i dokumentet Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet.

att delegera till fakultetsnämndens arbetsutskott att besluta om vidare handläggning av ärendet.

§ 17 Anställningsberedningens sammansättning i enskilda ärenden rörande anställning som professor, universitetslektor eller biträdande universitetslektor

Förelåg förslag till beslut. Begärdes votering om förslaget. V ateringen utföll med åtta röster för förslaget och sju emot.

Beslut:

att berörd sektionsdekan är ledamot i anställningsberedningen för handläggning av enskilt ärende rörande anställning som professor, universitetslektor eller biträdande universitetslektor vid sektionen.

att fakultetsnämndens arbetsutskott ska utse en verksamhetsfdreträdare som ledamot i anställningsberedningen i enskilt ärende rörande anställning som professor, universitetslektor eller biträdande universitetslektor om berörd sektionsdekan föreslår en sådan.

att, om sektionsdekanen är jävig i det enskilda anställningsärendet, fakultetsnämndens arbetsutskott ska utse ersättare for sektionsdekanen och en verksamhetsföreträdare som ledamöter i anställningsberedningen efter fårslag från berörd prefekt om prefekten fareslår sådana.

forskning


att fastställa avsnitt IX och XIV i vetenskapsområdets arbetsordning TEI<NA T 20 141113 fr.o.m. 2014-07-0 l enligt förslag.

att fastställa vetenskapsområdets delegationsordning fr.o.m. 2014-07-0 l TEKN A T 2014/113 enligt förslag.

att fastställa vetenskapsområdets riktlinjer för anställning och befordran TEKNAT 2014/114 av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet enligt fdrslag.

§ 18 VP 2015: Områdesnämndens budgetram för fakultetskansliet

Beslut:

att verksamheten får disponera 15 mkr under verksamhetsåret 2015, vilket motsvarar en uppräkning med 2 %jämfdrt med 2014. (14,7 mkr 2014).

att finansieringen sker med fakultetsoverhead och eventuellt med balanserade medel enligt fördelning som beslutas av fakultetsnämnden vid sammanträdet 21-22 oktober.

TEKN A T 2014/92 Föredragande: Vicerektor

4(6)

UPPSALA UNIVERSITET


Teknisk-naturvetenskapliga områdesnämnden tillika fakultetsnämnden

§ 19 Projekt för webbsamordning

Information enligt bilaga.

§ 20 VP 2015: Särskilda uppdrag inom vetenskapsområdet som innebär att del av anställning konteras på vetenskapsområdet

Beslut: att beslutet om nedsättning av tjänst för särskilda uppdrag inom teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet (TEKNAT 2013/216) som gäller t.o.m. 2014-12-31 förlängs till att gälla under perioden 2015-01-01-2017-06-30. Kostnaden belastar områdesnämnden och finansieras inom ramen för områdesgemensamma ändamål.

§ 21 VP 2015: Områdesnämndens avsättning till bruksbiblioteket

Beslut:

- att fastställa avsättning till bruksbiblioteket för 2015 till37 785 tkr.

§ 22 VP 2015: Samverkan och synlighet

Beslut:

- att fastställa rambudget för samverkan och synlighet till 6 080 tkr (6 080 tkr) varav

280 tkr inom anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

3 150 tkr inom anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå.

- l 940 tkr finansieras via overhead inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

- 71 O tkr finansieras via overhead inom forskning och utbildning på forskarnivå.

- att delegera till arbetsutskottet efter beredning i samverkansberedning att besluta för vilka aktiviteter som rambudgeten ska disponeras under 2015.

§ 23 Meddelanden

Vicerektor avtackade fakultetsnämndens ledamöter för den gångna mandatperioden och påpekade särskilt vad nämnden genom sina beslut åstadkommit under mandatperioden.

TEKNAT 2014/65 Föredragande: Vicerektor, Johatma Lundmark

TEKN AT 2014/92 TEKNAT 2013/216 Föredragande: Vicerektor


TEKN A T 20 14/92 Föredragande: Vicerektor

5(6)



Nänmdens ledamöter fick som tack var sin bok.

Vid protokollet

{}evrG'Lcc/~&5a__ Carina J ofulnsson

Justeras

Helena Danielson

6(6)

Rapport 2 från UGA-arbetsgruppen vt 2014

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2014-06-13 Bilaga § 3

Innehållsförteckning

Bakgrund ___________________________________________________________________ 3

Förenklad modell _____________________________________________________________ 3

Ämnesfaktorer _______________________________________________________________ 3

Konstanten c ________________________________________________________________ 6

Att variera ett ämnes ämnesfaktor – en illustration ___________________________________ 7

Diskussion __________________________________________________________________ 8

Arbetsgruppens slutsatser ______________________________________________________ 8


Bakgrund Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden tillsatte den 3 dec 2013 en arbetsgrupp för ”Utvärdering av modell för beräkning av medel till utbildning på grundnivå och avancerad nivå”. Arbetsgruppen fick i uppdrag att genomföra utvärdering och översyn av modellen för beräkning av medel till utbildning på grundnivå och avancerad nivå per ämne inom fakulteten. Arbetsgruppen presenterade för fakultetsnämnden en delrapport den 1 april 2014. Utgående från delrapporten fick gruppen i uppdrag att fortsätta att analysera den föreslagna förenklade modellen (se nedan) och att ta fram ett underlag för nya ämnesfaktorer. Arbetsgruppen gavs även uppdraget göra en fortsatt analys av modellens egenskaper t.ex. konstanten ”c” och jämföra nya modellen med tidigare års data. Arbetsgruppen har också, enligt uppdrag, diskuterat möjligheter och begränsningar avseende modellen och strategisk styrning av UGA-medel. Ämneskoordinatorerna har varit referensgrupp och gruppens arbete har presenterats och diskuterats vid beredningsmöte, möte med tekniska utbildningsnämnden (TUN) och prefektmöte.

Förenklad modell Tilldelningen till respektive ämne/sektion (Matematik, Datavetenskap, Teknik, Kemi, Biologi, Geovetenskap, Fysik, Basår, UCSD) föreslås beräknas enligt nedanstående modell. Tilldelningen beräknas som summan av två delar (en del som är ämnes- och utbildningsvolyms-relaterad (exkl. exjobb) och en del som relaterar till antalet exjobbsregistreringar). Den nya modellen har endast en ämnesfaktor som reglerar differentieringen i tilldelning mellan fakultetens ämne/sektioner. Denna ämnesfaktor har tagits fram utgående från den nuvarande modellens fördelningar. Den del av tilldelningen som är ämnes- och utbildningsvolyms-relaterad avgörs av utbildningsvolymen (exklusive examensarbeten) för respektive ämne/sektion samt dess ämnesfaktor. Denna volymsberäkning baseras på antal registreringar (innevarande år) och antal prestationer två och tre år bakåt i tiden, exklusive exjobb. Denna volymsberäkning innehåller även en konstant ”c” för viktningen mellan registreringar och prestationer i volymsberäkningen. Den andra delen av tilldelningen baseras på antal registrerade examensarbeten som multipliceras med ett exjobbspris, som är samma för hela fakulteten dvs ett enhetligt pris för ämnesgranskarprocessen. Den förenklade modellen föreslås tillämpas för alla ämnen, även UCSD (som i nuvarande modell får tilldelning enbart baserat på antal registreringar x 3). Övriga VP-principer som t.ex att ”Justering av tilldelning sker efter faktiskt utfall, utom för fristående kurs. Prognosen för fristående kurs är ett uppdrag där överproduktion inte ersätts medan underproduktion resulterar i återbetalning”, gäller även för den nya förenklade modellen.

Tilldelning = (Baspris * Volym * Ämnesfaktor) + (ExjobbsPris * Exjobbsregistreringar) Baspris – justeras så att summan av tilldelningen motsvarar det tillgängliga beloppet. Volym = c * HSTK(år) + HPRK(år-2) + HPRK(år-3)

(OBS. HSTK och HPRK exklusive examensarbeten) Ämnesfaktor – en faktor för respektive ämne, ger en differentiering i tilldelning relativt andra ämnen. ExjobbsPris – är enhetligt för fakultetens ämnen/sektioner och har de senaste åren legat strax under 50 kkr/hstk, beräknas för varje år efter tillgängliga medel dvs baspriset. ”Exjobbspris = exjobbsfaktor*baspris”. I denna rapport har exjobbsfaktorn 2,6 använts för att få ett exjobbspris nära det som erhölls i utfallet för 2013 och i VP för 2014. Exjobbsregistreringar – antal hstk för kurser som betecknas ”Examensarbete”.

Ämnesfaktorer a. Omräknad ämnesfaktor efter tidigare tilldelning För att ta fram en ämnesfaktor per ämne i den nya förenklade modellen när c=1,5 har VP och utfallssiffror för tilldelningen för 2011-2014 använts. För att erhålla motsvarande tilldelning med den nya modellen har ett ämnesfaktorsvärde räknats ut för respektive ämne och år, både för VP och utfall (fig. 1; tab. 1).


För att normera värdena har fysiks ämnesfaktor satts till 1. Valet att normera efter fysik utgår från att det är ett ämne som innehåller både salsundervisning och laborativa/praktiska moment och kan anses vara intermediärt jämfört med övriga ämnen. Det är även ett ämne som har haft stabila ämnesparametrar i den nuvarande modellen och inte så stora variationer i antal registreringar och prestationer över tid.

Figur 1. Ämnesfaktorer utgående från nya förenklade modellen baserat på nuvarande modellens tilldelning för VP och utfall 2011, 2012, 2013 och VP 2014 för respektive ämne, normerat efter fysik = 1. Notera att UCSDs variation i ämnesfaktor reflekterar att UCSD i nuvarande modell får tilldelning baserat på antal registreringar innevarande år (och inget på prestationer tidigare år). 2013 fick teknik och geovetenskap förändrade infrastruktur-parametrar, vilket avspeglas i grafen.

Baserat på den tilldelningshistorik som har varit kan en ny ämnesfaktor per ämne tas fram (tab .1). För att få ett utgångsvärde för ett modellbyte kan man jämföra skillnaden i tilldelning beräknat med den nuvarande modellen och den nya modellen över VP och utfall 2011, 2012, 2013 och VP 2014. Den justerade ämnesfaktorn i tab. 1 har beräknats utifrån ett medelvärde och med iteration för att minimera skillnaden i tilldelning mellan modellerna, med fokus på utfall 2013 och VP 2014. I figur 2 presenteras skillnaden i tilldelning mellan nya och nuvarande modellen när den justerade ämnesfaktorn (tab. 1) tillämpas och c=1,5.

0,30

0,50

0,70

0,90

1,10

1,30

1,50

VP 2011 Utfall2011

VP2012 Utfall2012

VP 2013 Utfall2013

VP 2014

Ämne

sfak

tor

Ämnesfaktorer över tid

matematik

data

fysik

teknik

kemi

biologi

geovet

basår

UCSD


Tabell 1 Genomsnittlig ämnesfaktor, respektive högsta och minsta värde, om nya modellen används för att beräkna samma tilldelning som med nuvarande modell, för data från VP och utfall 2011, 2012, 2013 och VP 2014. Justerad ämnesfaktor motsvarar en genomsnittlig ämnesfaktor som med iteration justerats för att ge mindre avvikelser för de senaste årens värden (Fig. 2).

Ämne/sektion Genomsnittlig (VP o utfall) ny ämnesfaktor

Minsta och högsta värde på ämnesfaktorn

Justerad ämnesfaktor

Matematik 0,59 0,58 - 0,60 0,59 Datavetenskap 0,82 0,79 – 0,84 0,83 Fysik 1,00 1 1 Teknik 1,13 1,10 - 1,15 1,1 Kemi 1,31 1,29 - 1,37 1,29 Biologi 1,22 1,19 - 1,25 1,22 Geovetenskap 1,00 0,97 – 1,04 1,01 Basår 0,46 0,45 – 0,47 0,46 UCSD 0,87 0,74 – 1,04 0,75

Figur 2. Skillnaden i tilldelning (SEK) mellan den nya och den nuvarande modellen för respektive ämne/sektion när den justerade ämnesfaktorn används på värden från VP och utfall 2011, 2012, 2013 och VP 2014. Justeringen innebär att ämnesfaktorn för respektive ämne valts för att minska skillnaden mellan modellerna för utfall 2013 och VP 2014.

-3 000 000

-2 000 000

-1 000 000

0

1 000 000

2 000 000

3 000 000

Skill

nad

ny o

ch n

uvar

nde

mod

ell (

SEK)

Utfall ny modell - utfall nuvarande modell

matematik

datavetenskap

fysik

teknik

kemi

biologi

geovetenskap

basår

UCSD


b. Sammanvägd ämnesfaktor utgående från de tre ämnesparametrarna i nuvarande modell För att omvandla de tre ämnesparametrarna i den nuvarande modellen till en sammanvägd faktor, oavsett utbildningsvolym, kan man använda sig av parametrarna och nuvarande modellens andelar (dvs 0,355 för HSTK; och 0,134 för US (utrustning), 0,403 för PS (personal) och 0,108 för IS (infrastruktur) (Tab. 2). Man får då anta att alla ämnen har 1 hstk. Eftersom modellens parametrar tagit hänsyn till att två års prestationer medräknas kan man anta 1 hprk för alla ämnen utom UCSD. För UCSD som saknar ämnesparametrar i nuvarande modell får man anta 3 hstk eftersom tilldelningen i nuvarande modellen baseras enbart på registreringar och dessa multipliceras med tre. Den sammanvägda faktorn (Tab. 2) har normerats efter fysik = 1. Det är noterbart att den sammanvägda faktorns värden är jämförelsevis lika med den justerade ämnesfaktorn beräknad efter tilldelning, enligt ovan (Tab. 1).

Tabell 2. Omräkning av de tre ämnesparametrarna i den nuvarande modellen till en sammanvägd ämnesfaktor utgående från andel i den nuvarande modellen. För UCSD har registreringar räknats tre gånger eftersom det är så det ser ut i den nuvarande modellen. .

Andel i nuvarande modell

0,134 0,403 0,108

Ämne

US PS IS Sammanvägd faktor

Matematik 1 1 0 0,54 Datavetenskap 3 1,5 0,28 0,84 Fysik (utom basår) 4 1,6 1,12 1 Teknik 4 1,7 2,20 1,09 Kemi 5 2 2,36 1,26 Biologi 5 2 1,55 1,21 Geovetenskap 4 1,6 1,20 1,01 Basår 0,1 0,7 0 0,39 UCSD 0 0 0 0,64

c. Andra lärosätens differentiering mellan ämnen Nationellt finns det ett flertal olika modeller och strategier för att omfördela medel inom fakulteter till olika ämnen och sektioner. Variationen är stor både avseende vad fakulteterna omfattar t.ex. utbildning i naturvetenskap/teknik/miljö m.m. och modellernas utseende och vad som inkluderas. Om man jämför med två lärosäten som har liknande ämnen som Uppsala, finns en ämnesfaktorsdifferentiering med en ungefärlig faktor 2+ från de mest laborativa ämnen till de mer salsundervisande ämnena. Två exempel: i) Vid Stockholms universitet, naturvetenskaplig fakultet grundar sig fördelningen på antal registreringar och prestationer för respektive ämne, lokalkostnader ingår inte i modellen. Ämnesdifferentiering sker med en faktor 0,5 för matematik till 1,2 för kemi och 0,7 för orienteringskurser. ii) I Umeå, naturvetenskaplig och teknisk fakultet, ges en ämnesfaktor med 1 för matematik upp till 2 för kemi/fysiologi (med undantag för design=4).

Konstanten c I den nya modellen beräknas utbildningsvolymen, exklusive examensarbeten, enligt:

Volym = c * HSTK(år) + HPRK(år-2) + HPRK(år-3)

Med konstanten ”c” kan man vikta mängden registreringar i förhållande till de prestationer som ingår i summeringen; om c=1 ger antalet prestationer större vikt än registreringar. Om c=2 ges registreringar större vikt än prestationer. När c sätts till 1,5 blir viktningen ungefär 50:50 för de flesta ämnen (Fig. 3). I beräkningarna ovan har c=1,5 använts för att beräkna ämnesfaktorn utgående från tidigare tilldelningar. Konstanten c kommer även att reglera ”trögheten” i modellen då prestationerna relaterar bakåt i tiden, exempelvis kommer ämnen som minskat volymen de senaste året (basår, UCSD) att få en högre andel av tilldelningen baserat på tidigare års prestationer. Utgående från hela den nya modellen (inkl. examensarbeten) och användande av värden från VP2014 har andel av tilldelningen, för respektive ämne, som baseras på prestation för c=1, c=1,5 respektive c=2 beräknats (Fig. 3).


Figur 3. För respektive ämne: andel av tilldelning som baseras på presentationer när olika värden på ”c” (1; 1,5; 2) har använts i den nya modellen, med data från VP 2014. Pga neddragningar 2013 får UCSD och basåret en högre andel av tilldelningen baserat på sina prestationer bakåt i tid.

Att variera ett ämnes ämnesfaktor – en illustration Volymen av antalet studenter inom ett ämne och deras prestationer styr i hög grad fördelningen mellan ämnen/sektioner i tilldelningen av UGA-medel. Därutöver är det ämnesfaktorn som avgör differentieringen mellan ämnen/sektioner, en högre ämnesfaktor ger en högre relativ tilldelning. De justerade nya ämnesfaktorerna som används här utgår från den nuvarande modellens historik och den differentiering mellan ämnen som har varit. Detta kan kompletteras med en sammanställning av ämneskoordinatorernas kvalitativa argument för nivån på respektive ämnes faktor (bilaga 1). Med ämnesfaktorn kan man reglera fördelningen och för att illustrera hur en förändring av ett ämnes ämnesfaktor kan påverka tilldelningen har data från utfallet 2013 använts och som exempel har kemins ämnesfaktor varierats från 1,29 till 1,41 (Tabell 3). Detta kan illustrera ämnesfaktorns effekt när man justerar den för ett relativt litet ämne. Detta ämne får en ökad tilldelning, och övriga ämnens tilldelning minskas (Tabell 3 & bilaga 2 för figur).

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

ma da fy te ke bio geo bas UCSD

Ande

l till

deln

ing

på p

rest

atio

n Olika c

1

1,5

2


Tabell 3. Tilldelning, samt skillnad i tilldelning, i SEK för respektive ämne enligt den förenklade modellen när ämnesfaktorn för kemi sätts till 1,29; 1,33; 1,37 och 1,41 och övriga ämnesfaktorer hålls konstanta. Data för antal registreringar och prestationer från utfallet 2013 (se bilaga 2 för figur). Ke faktor:

1,29 (a) 1,33 (b) 1,37 (c) 1,41 (d) Skillnad (d-a)

Ma 22 128 705 22 052 464 21 976 746 21 901 547 -227 158

Da 45 907 959 45 749 790 45 592 708 45 436 700 -471 259

Fy 26 057 009 25 967 234 25 878 075 25 789 526 -267 483

Tk 45 450 224 45 293 632 45 138 116 44 983 664 -466 560

Ke 29 625 993 30 392 193 31 153 131 31 908 862 2 282 869

Bi 48 945 724 48 777 089 48 609 612 48 443 282 -502 442

Geo 23 111 086 23 031 460 22 952 381 22 873 844 -237 242

Bas 5 434 538 5 415 814 5 397 218 5 378 750 -55 787

UCSD 5 351 834 5 333 395 5 315 083 5 296 896 -54 938

Diskussion För hela fakulteten har tilldelningen minskat, dvs takbeloppet för fakultetens utbildningar har minskat och teknat-prislappen har urholkats, mer än för andra vetenskapsområden. Detta sker samtidigt som utbildning och utveckling inom teknik och naturvetenskap blir mer och mer inriktat på avancerade laborationer, avancerad teknik, avancerade fältmoment och praktisk färdighetsträning (datoranvändning, kommunikationsträning, mer interaktiv undervisning m.m.). Utvecklingen inom teknik och naturvetenskap när det gäller kunskaper och metodik går också mycket fort dvs förnyelse av utrustning och kompetens hos personal är ett ständigt behov. Att möta dessa behov med en omfördelning av resurser mellan ämnen inom fakulteten är otillräckligt. Den kvalitativa översikten mellan ämnen indikerar ett behov hos mer laborativa ämnen av en ökad tilldelning för att kunna bedriva utbildning av tillräcklig kvalité för att uppfylla examensmålen.

Inom fakulteten kan den nya förenklade modellen genom sin konstruktion bidra till att uppmuntra hög prestationsgrad. Den nya, liksom den nuvarande, modellen kommer att användas så att underproduktion resulterar i återbetalning och överproduktion, av fristående kurs, inte genererar någon tilldelning. Modellen utgår från tilldelning till olika ämnen och därför går det inte att optimera kursstorlekar via modellen. Detta är en optimering som företrädesvis sker inom respektive ämne. Inom respektive ämne kan även andra omfördelningar ske t.ex. mellan grund- och avancerad nivå. Modellens möjligheter till strategisk styrning är begränsat till utfallet av antal registreringar och prestationer, och hur ämnesfaktorerna justeras. Liksom med den nuvarande modellen ligger en del strategisk styrning utanför modellen, t.ex. finns det separata pedagogiska förnyelsemedel (TUFF-medel), kvalitetsmedel som fördelas enligt UKÄ-utvärderingarnas omdömen, viss service och infrastruktur som finansieras fakultetsgemensamt. Flera andra utbildningsstrategiska frågor som t.ex. utveckling och avveckling av utbildningsprogram och antalet excellenta lärare ligger utanför modellen, eller kan behandlas inom respektive ämne/sektion.

Arbetsgruppens slutsatser Arbetsgruppen förordar ett byte till den nya förenklade modellen för att få en transparent och enkel modell som omfördelar fakultetens UGA-medel mellan ämnen baserat på utbildningsvolym (både registreringar och prestationer), och ämnets karaktär (t.ex. grad av laborativ verksamhet) samt mängden examensarbeten. Modellen ger samma ”exjobbspris” oavsett ämne eftersom det som avses ersättas är ämnesgranskningen av examensarbetet. Modellens enkelhet gör att man kan se förändringar i baspriset, förändringar i volymen av


studenter mellan ämnen, och att eventuella omfördelningar inom fakulteten kan göras genom justeringar av ämnesfaktorerna.

Arbetsgruppen föreslår att den nya förenklade modellen används för VP2015 och tillämpas på fakultetens ämnen: matematik, datavetenskap, teknik, kemi, biologi, geovetenskap, fysik, basår och UCSD. Övriga rutiner sker enligt nuvarande principer t.ex. hantering av överproduktion (fristående kurs utöver prognos ersätts ej). I den nya förenklade modellen föreslås att konstanten ”c” sätts till 1,5, att exjobbsfaktorn sätts till 2,6 samt att ämnesfaktorer för respektive ämne sätts enligt tabell 1 ”justerad ämnesfaktor”.

Arbetsgrupp: Ingrid Ahnesjö (samk. prodekan utbildning); Emma Kristensen (utbildningsledare); Maria Lind (controller); Roland Bol (ämneskoordinator); Åsa Kassman-Rudolphi (lärarrepresentant); Mikael Widersten (prefekt); Jakob Ekengard (studentrepresentant)


Bilaga 1

Ämne Nuvarande ämnesfaktorgrupp

Ämneskarakterisering

Matematik Låg Former: Salsundervisning (sällan laborativt), stora kurser på grundläggande nivå inom civing

Grupper: Stora grupper föreläsning, mindre lektionsgrupper. Ex. stora 10hp-grundkurs (ex. envariabelanalys) 70tim föreläsning + 40 lektionstimmar; stora 5 hp-kurser 40+20; 10hp master 50 tim per kurs.

Övrigt: kan höja kvalitet med återkoppling och gruppundervisning, personalkrävande, stora studentvolymer hög andel nybörjare (kan behöva handledning). ”Masskurser får sponsra specialiserade kurser” dvs fortsättningskurser och masternivå.

Datavetenskap Intermediär/ låg

Former: Föreläsningar, interaktiva lektioner/datalaborationer, detaljerad återkoppling i programmeringskurser. Webbaserade (distans)kurser.

Grupper: Föreläsningar oftast 30-120, ibland 150. Lektionsgrupper 30 eller mindre. I projektkurser feedback till grupper om ~6. Kurser under 10 studenter ställs normalt in, om möjligt.

Övrigt: Inte av säkerhetsskäl, men av pedagogiska skäl ska alla ämnen ha råd att möta studenter i mindre grupper. Interaktiv undervisning är mer personalkrävande. Visst utrustningsbehov, servrar och underhåll. Vi har varit tvungna att kraftigt banta relativt billiga stora distanskurser, vilket anstränger den interna ekonomin.

Fysik (utom basår)

Intermediär/

hög

Former: Den vanligaste undervisningsformen för en kurs på grundläggande nivå är föreläsningar, lektionsövningar och laborationer.

Grupper: Föreläsningarna ges typiskt sett för helgrupp (undantag för de största kurserna som delas i två) och lektionerna i grupper om max 30 studenter. Laborationsgrupperna varierar beroende på aktuell labb och tillgång till utrustning, vanligtvis är labbgrupperna 15-30 studenter (men då med två lärare). Många kurser men relativt få studenter på avancerad nivå.

Övrigt: Har minskat mängden laborationer men vilja hos institutionsledning och lärarkår att öka antalet laborationer och arbete med laborationsutveckling pågår. Fysik har intern omfördelning genom intern studentpeng och antal hstk för avdelningsegna kurser; för avdelningsgemensamma enligt formel baserat på antal hp och undervisade timmar på kursen mm

Teknik Intermediär/

hög

Former: Föreläsnings och labintensivt (ellärahallen/renrum, egna projektlabb med gemensam lärarpersonal, ökad projektbaserad undervisning (personalintensiv), fältövningar, dyra externa konsulter och gästföreläsare, mm),

Grupper: större grupper på grundnivå; relativt stora studentvolymer och effektiva gruppstorlekar (undantag vissa inriktningar avancerad nivå), mindre grupper i renrummet och i projektkurser (personal intensivt)


Övrigt: behov av licenser och utrustning, förbrukningsmaterial (elektronik komponenter, mm), investeringar i ny utrustning och underhåll

Kemi Hög Former: Föreläsningar, lektioner, men framförallt laborationsberoende interaktiv undervisning,

Grupper: Företrädesvis laborativ undervisning i många och små grupper (som av säkerhetsskäl begränsas till ca 16 studenter där en lärare måste finnas närvarande hela tiden).

Övrigt: dyra lokaler, dyrt material, modern teknik och lab-utrustning kostnadskrävande, hög lärartäthet (säkerhet), interaktiv undervisning. Hög andel små kurser i kombination med relativt liten total studentvolym (främst på masternivå)

Biologi Hög Former: Föreläsningar, lektioner, ofta laborations- och fältberoende undervisning,

Grupper: relativt stora studentvolymer, men laborationer och fältkurser i små grupper med hög lärartäthet;

Övrigt: modern teknik och lab-utrustning kostnadskrävande, personalkrävande, dyra material- och fältomkostnader. Omfördelar medel internt till experimentella kurser. Stort förnyelsebehov av laborationsutrustning

Geovetenskap Intermediär/

hög

Former: Utöver föreläsnings/salsundervisning ges mycket experimentella/mättekniska laborationer, fältundervisning, datorlaborationer, mikroskopering m.m.

Grupper: laborationer och fältkurser i mindre grupper; hög lärartäthet under laborationer/fältkurser.

Övrigt: Stort behov av avancerad utrustning och nya tekniker samt färdighethetsträning. Omfördelar medel internt till små kurser och fältkurser. Behov av förnyelse av fält- och labbutrustning.

Basår Låg Former: Salsundervisning och en del laborationer – effektiva gruppstorlekar.

Övrigt: ingen infrastruktur-parameter i nuvarande modell.

UCSD Intermediär/

låg

Former: Interaktiv undervisning

Övrigt: inga ämnesparametrar i nuvarande modell, istället 3xhstk.


Bilaga 2

Figur enligt tabell 3. Tilldelning i SEK för respektive ämne enligt den förenklade modellen när ämnesfaktorn för kemi sätts till 1,29; 1,33; 1,37 och 1,41, övriga ämnen konstanta. Data för antal registreringar och prestationer från utfallet 2013.

0

10 000 000

20 000 000

30 000 000

40 000 000

50 000 000

1,29 1,33 1,37 1,41

Tilld

elni

ng (S

EK)

Ämnesfaktor kemi

Variation i ämnesfaktor för kemi

ma

da

fy

tek

kem

bio

geo

bas

UCSD


TEKNAT 2010/321

Gemensam studentservice för Teknisk- naturvetenskapliga fakulteten

Slutrapport 2014-06-13


UPPSALA UNIVERSITET GEMENSAM STUDENTSERVICE FÖR TEKNISK- NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN - SLUTRAPPORT

2014-06-13 TEKNAT 2010/321

Innehållsförteckning

Inledning ___________________________________________________________________ 3

Bakgrund ___________________________________________________________________ 3

Projektets syfte ______________________________________________________________ 3

Målet med projektet __________________________________________________________ 3

Målgrupp ___________________________________________________________________ 3

Projektets organisation _______________________________________________________ 4

Tidsplan ____________________________________________________________________ 4

Genomförande ______________________________________________________________ 4

Dokumentation __________________________________________________________ 4

Etapp 1 ________________________________________________________________ 4

Etapp 2 ________________________________________________________________ 4

Etapp 3 Slutrapport ______________________________________________________ 5

Gemensam studentservice ___________________________________________ 5 Hög servicenivå för studenterna _______________________________________ 6

Campusbaserad service _____________________________________________ 7

Förbättrad säkerhet och möjlighet att utveckla myndighetsutövning ____________ 7

Kostnadseffektiv verksamhet __________________________________________ 8

Samordning av specialistkompetens ___________________________________ 10

Internationalisering ___________________________________________ 10 Likabehandling ______________________________________________ 10

Enheten för studentservice ___________________________________________________ 10

Resultat från riskanalys __________________________________________________ 10

Arbetsmiljöplan _________________________________________________________ 11

Sammanfattning av arbetsmiljöplanen__________________________________ 11

Arbetsmiljöförbättrande åtgärder ______________________________________ 11

Slutsats ___________________________________________________________________ 11

2



2014-06-13 TEKNAT 2010/321

Inledning Projektet Gemensam studentservice för Teknisk- naturvetenskapliga fakulteten påbörjades 1 juli 2011 och har avrapporterats två gånger till teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden. Efter denna slutrapport ingår arbetet med gemensam studentservice i den dagliga verksamheten.

Bakgrund Inom teknisk- naturvetenskapliga fakulteten har det genomgående bedrivits god service till studenterna men variationen har varit stor både vad gäller vilka tjänster som erbjudits och vilka öppettider olika campusområden och institutioner har haft. En del enheter var små med endast en person och därför väldigt sårbara vid t.ex. sjukdom. Det har också med tanke på hot- och våldssynpunkt funnits en viss otrygghetskänsla vid ensamarbete. Utifrån detta påbörjades projektet med en samordning av servicetjänster till studenter. Det behövdes också en samordning av specialistkompetens inom områden som t ex internationaliseringsfrågor och likabehandling av studenter. Detta för att kunna upprätthålla en hög kompetensnivå i dessa frågor. Med detta som bakgrund inleddes projektet Gemensam studentservice för teknisk- naturvetenskaplig fakultet.

Projektets syfte Projektets syfte har varit att alla studenter inom teknisk- naturvetenskapliga fakulteten ska ha tillgång till hög kvalitet på service oavsett vilken utbildning studenten läser. Syftet har också varit att nå ökad kostnadseffektivitet, minskad sårbarhet i studentservice, förbättrad säkerhet och möjlighet att utveckla myndighetsutövning och rättssäkerhet.

Syftet har under projektets gång även förtydligats med att studentservice ska vara enhetlig, samordnad samt tillgänglig. Servicen ska vara professionell och av hög kvalitet både på webben och i mötet med studievägledare/administratörer med flera, både för studenter och för lärare.

Målet med projektet Målet med projektet har varit att införa en gemensam studentservice för studenter vid teknisk- naturvetenskapliga fakulteten senast den 1 januari 2014. Studentservice ska erbjudas på campusområdena Ångström, ITC, EBC, Geocentrum och BMC. Studentserviceorganisationen ska hantera

• Studievägledning • Kurs- och programadministration • Schemaläggning/lokalbokning • Internationalisering ur ett studentperspektiv • Samordning för likabehandling av studenter • Vissa andra specialistfunktioner

Målgrupp Den primära målgruppen har varit fakultetens studenter. Fakultetens studievägledare, program- och kursadministratörer samt schemaläggare har deltagit i och har i hög utsträckning påverkats av projektet. Utöver dessa grupper har lärare, programansvariga, utbildningsledare, prefekter, studierektorer, studentorganisationer och byggnadsavdelningen berörts av projektet.

3



2014-06-13 TEKNAT 2010/321

Projektets organisation Projektorganisationen har bestått av en styrgrupp, en referensgrupp och en projektgrupp. I styrgruppen har följande personer/uppdrag ingått:

• Prodekan för utbildning • Ordförande för naturvetenskapliga utbildningsnämnden • Ordförande för tekniska utbildningsnämnden • Studiesocialt ansvarig vid UTN (Uppsala Teknolog- och Naturvetarkår • Utbildningsansvarig vid UTN • Huvudskyddsombudet

Ämneskoordinatorerna har utgjort en referensgrupp för styrgruppen. Projektet har genomförts av en projektgrupp som letts av enhetschefen för Enheten för studentservice (tidigare UTH-enheten). Övriga deltagare har varit utbildningsledare och controller från kansliet för naturvetenskap och teknik, operativa samordnare för respektive nätverk, skyddsombuden utredare från planeringsavdelningen, en personalspecialist inom psykosocial arbetsmiljö vid personalavdelningen och en representant från Uppsala teknolog- och naturvetarkår (UTN).

Tidsplan Projektet påbörjades den 1 juli 2011 och avslutades 1 januari 2014 enligt tidsplan i projektplanen.

Genomförande Projektet har genomförts i tre olika etapper. I etapp 1 utreddes och beskrevs hur den nya organisationen skulle fungera. Etapp 1 avslutades med att fakultetsnämnden fattade beslut om den nya organisationen och om att gå vidare med projektet. I etapp 2 utformades de olika delområdena, vilket till exempel betyder att om personalens organisatoriska tillhörighet behöver ändras planeras detta i etapp 2. Även planering inför gemensam geografisk placering genomfördes inom etapp 2. I etapp 3 startades den nya organisationen.

Dokumentation En gemensam gruppyta, gemensam-studentservice-teknat, i medarbetarportalen har använts för dokumentation.

Etapp 1 I etapp 1 skedde en kartläggning av studenternas behov av service och man presenterade ett förslag till organisationsplan. Etapp 1 avslutades i maj 2012 med rapporten Gemensam studentservice för Teknisk- naturvetenskapliga fakulteten – Projektrapport 2012-05-21 – Resultat från etapp 1 – Projektplan för etapp 2 (TEKNAT 2012/321). I rapporten presenterades det fortsatta arbetet som skulle ske inom etapp 2.

Etapp 2 Med etapp 2 fortsatte arbetet med att forma den nya fakultetsgemensamma organisationen. Det skedde i samverkan med samordnarna för nätverken för administratörer, studievägledare, schemaläggare respektive internationella koordinatorer. Etapp 2 avslutades i november 2013 med rapporten Gemensam studentservice för teknisk- naturvetenskapliga fakulteten – Projektrapport

4



2014-06-13 TEKNAT 2010/321

2013-11-13 – Planering 2014 (TEKNAT 2010/321). I rapporten presenterades resultatet av de genomförda organisationsförändringarna och det fortsatta arbetet under 2014.

Etapp 3 Slutrapport Etapp 3 avslutas med denna slutrapport. I rapporten presenteras återkopplingen till syftet och målet med studentserviceprojektet, samt resultat från riskhantering och en arbetsmiljöplan för Enheten för studentservice, ESS.

Gemensam studentservice Projektet gemensam studentservice för teknisk- naturvetenskapliga fakulteten har lett fram till att det nu finns en gemensam organisation där man arbetar med att utforma och förbättra studentservice för alla fakultetens studenter. Verksamheten bedrivs dels inom Enheten för studentservice (ESS) och dels inom institutionerna. ESS har ett samordningsansvar för den fakultetsgemensamma studentservicen och detta arbete leds av enhetschefen. Fakultetens studievägledare, program- och kursadministratörer, schemaläggare/lokalbokare, internationella koordinatorer för utbildning samt studentportal/webb är organiserade i var sitt nätverk. Nätverken samordnar frågor inom de fem huvudområdena och leds av varsin operativ samordnare. I nätverken ingår personal från ESS och institutioner samt studenter och i vissa fall ytterligare personer. Ett studentserviceråd har etablerats för att ge institutionerna information, insyn och inflytande över den gemensamma studentservicen. Studentservicerådet arbetar med övergripande samordning och uppföljning av studentserviceverksamheten. Prodekan för utbildning är ordförande i studentservicerådet och varje institution utser en representant. Uppsala teknolog- och naturvetarkår (UTN) har rätt att utse tre studentrepresentanter. Nedan visas en bild över den fakultetsgemensamma studentserviceorganisationen:

Bild 1. Organisationsbild över den gemensamma studentservicen vid teknisk- naturvetenskaplig fakultet. Organisationen omfattar både personal anställda vid olika institutioner och Enheten för studentservice.

5



2014-06-13 TEKNAT 2010/321

Hög servicenivå för studenterna En av de viktigaste anledningarna att skapa strukturer för gemensam studentservice är att höja servicenivån. Det är viktigt att alla studenter har god tillgång till service, information och hjälp och att den är av samma höga kvalitet oavsett till vem man vänder sig.

Nätverken är viktiga för att höja servicenivån för studenterna. Inom de operativa nätverken utarbetar man gemensamma rutiner för studenterna så att de får samma service och information på alla campusområden inom teknisk- naturvetenskapliga fakulteten. Samordningen har lett till bättre rutiner för både studenter och personal.

Nätverket för studentportal/webb arbetar för att oavsett var man studerar inom fakulteten ska man känna igen sig i den gemensamma webbdesignen under menyflikarna ”Utbildning ”(för presumtiva studenter) och ”Student” (för våra befintliga studenter). Nätverket har kommit så långt att man kan starta med de överenskomna menyerna för studentinformation på webben och arbetar nu med övergången till den responsiva webben (som man i dagsläget bara kan se på www.uu.se och www.ub.uu.se) där man strukturerar om befintliga webbplatser i ett gemensamt format. Övergången till den responsiva webben skedde i maj 2014. Det innebär ett stort arbete för samtliga institutioner och gäller både forskning och utbildning.

I webbsystemet InfoGlue finns möjligheten att lyfta in sidinnehåll från andra institutioner och enheter. Nätverket har därför bestämt att så mycket som möjligt av innehållet ska produceras och hållas uppdaterat av fakultetens webbinformatör. Detta ger ett webbinnehåll på samtliga institutioner av högre och jämnare kvalitet. Nätverket har också identifierat vilken del av informationen som finns på central nivå och som kan länkas till alternativt lyftas in på fakultetens egna sidor. I första hand används länkning till den informationen. Nätverket har också en kommunikation med de centrala studentinformatörerna och har möjlighet att påverka vad som tar upp på universitetets centrala sidor.

Nätverket för schemaläggare/lokalbokare verkar för att man inom fakulteten i så stor utsträckning som möjligt ska arbeta på liknande sätt vad gäller schema- och lokalbokning. Detta är ibland svårt eftersom institutionerna är så olika, men målet är att det som går att samordna skall ses över så att studenter och lärare ges effektiv och god schemaläggning. Genom ökad kommunikation i nätverket sprids information på ett bättre och mer effektivt sätt. Genom nätverket kan schemaläggarna även hålla sig informerade om händelser, ändringar etc. på olika campus som påverkar schemaläggningen.

Nätverket för kurs- och programadministration är ett stort nätverk med många administratörer. Nätverket har därför bildat en arbetsgrupp som består av en representant från varje institution/enhet. Arbetsgruppen arbetar fram förslag på tema som är av intresse för alla administratörer i hela nätverket samt ser över administrativa rutinerna på de olika institutionerna så att ett erfarenhetsutbyte kan ske. Arbetsgruppen träffas 3-4 gånger per termin och den stora gruppen 2 gånger per termin. Mötena med hela nätverket är framför allt informativa möten kring i förväg beslutade teman. Även studievägledare, schemaläggare och webbredaktör samt en studentrepresentant bjuds in till dessa träffar.

För studievägledare på fakulteten är många frågeställningar lika oavsett vilken institution/enhet man tillhör och i nätverket samordnas och utarbetas rutiner för studievägledning inom teknisk- naturvetenskapliga fakulteten. Många av nätverkets medlemmar sitter på unika kompetenser och via det inrättade nätverket kommer fakultetens samlade kompetens varje enskild student tillgodo, oavsett studentens hemvist. Det erfarenhetsutbyte och kompetensöverföring som sker inom nätverket måste

6


http://www.uu.se/

http://www.ub.uu.se/


2014-06-13 TEKNAT 2010/321

också ses som ett nödvändigt villkor för en vägledning av hög kvalitet men också för att erhålla en väl avvägd kvantitet. Som konkret exempel på det sistnämnda kan anges arbetet med tillgänglighet till studievägledare som mynnat ut i ett gemensamt webbaserat bokningssystem. I nätverket behandlas också studentservicefrågor som är gemensamma för internationella studenter.

Nätverket för internationella koordinatorer arbetar på liknande sätt som nätverket för fakultetens studievägledare och bidrar på samma sätt till en ökad kvalitet. Genom gemensamma informationssatsningar har inte bara kvaliteten utan även kvantiteten av stödet till varje enskild student kunnat höjas.

En annan viktig del i att ha en hög servicenivå till studenterna är att vara tillgänglig. Detta har skett genom att se över den campusbaserade servicen och samordna den.

Campusbaserad service Studentservicediskar finns på campusområdena Ångström, ITC, EBC, Geocentrum och BMC för att alla studenter som läser inom teknisk- naturvetenskapliga fakulteten ska ha nära till studentservice. På campus Gotland finns universitetsgemensam studentservice som inkluderar teknisk- naturvetenskaplig fakultets studenter. Det är också viktigt att servicen vid de olika servicediskarna är likvärdig och därför har alla studentservicediskar ett basutbud som är gemensamt för alla campus.

Basutbudet innefattar:

- utlämning av tentor - kopiering av tentor - hjälp med anmälan till tentamen - hjälp till studenterna att hitta lärare, schema, lokaler, studievägledare, programansvariga - hjälp med att söka en kurs - blanketter och broschyrer samt annat informationsmaterial riktat till studenterna - utskrift av olika intyg - hjälp vid byte av personuppgifter i Uppdok - hjälp vid registrering/omregistrering på kurs antingen genom hjälp till självservice eller

genom att hänvisa till lämplig kursadministration/studentservicedisk.

Öppettiderna varierar på de olika campusområdena beroende på resurser och behov. Öppettiderna i studentservicedisken Ångström är generösa, mellan 8:30 - 16:30. De flesta studenterna kommer mellan 10 - 15. På BMC har man öppet mellan 9 - 16:30. På Geocentrum sitter alla inom studentservice samlat med en förbättrad tydlighet i skyltning och på webben. Alla sitter utanför låsta dörrar vilket betyder att studenter kan komma när som helst under arbetsdagen. På ITC är de ordinarie öppettiderna mellan 10 - 12:30. På EBC finns studentservice och studievägledning centralt placerad hos Institutionen för Biologisk Grundutbildning (IBG) som har öppet mellan 8 - 16:30. Uthämtning av tentamina sker tisdagar och torsdagar mellan 12 -13:30.

En enkät har genomförts under våren 2013 vid studentservicedisken på Ångström där det framkom att studenterna är väldigt nöjda med servicediskens öppettider och serviceutbudet.

Förbättrad säkerhet och möjlighet att utveckla myndighetsutövning Vid utformningen av servicediskarna diskuterades säkerhetsfrågor och placeringen av dessa för att personalen skulle känna sig mindre utsatt. Servicedisken vid Ångströmlaboratoriet samlokaliserades med biblioteket vilket gör att det är minst två i disken och disken utrustades med larm.

7



2014-06-13 TEKNAT 2010/321

Genom att samverka i nätverk, se till att all information som sprids på webben och via studentservicediskarna är likvärdig samt se över administrativa rutiner på institutionerna ökas rättssäkerheten och man förbättrar möjligheterna att studenter behandlas lika i myndighetsutövningen.

Inom nätverket för studievägledare har arbetet kring samordning av myndighetsrutiner och administration för att på så sätt säkerställa en hög rättssäkerhet påbörjats för vidare utveckling. Ett omfattande arbete kring mål och riktlinjer för studie- och karriärvägledning har bedrivits för att tydliggöra och definiera studievägledarnas uppdrag och myndighetsutövning.

Kostnadseffektiv verksamhet Ett av syftena med att skapa en gemensam studentservice inom den teknisk- naturvetenskapliga fakulteten var att kostnadseffektivisera verksamheten. Inom Enheten för studentservice, ESS, finns ett antal funktioner samlade. Tilldelningen till enheten baseras på prognos av antal helårsstudenter i fakultetens verksamhetsplan.

Inom ESS har studievägledare för de fakultetsgemensamma programmen samlats. Dessa program är framför allt högskole- och civilingenjörsprogram. Antalet studievägledartjänster baseras på antalet helårsstudenter. Mellan 2010 och 2014 har antalet helårsstudenter inom ingenjörsprogrammen ökat med 8 % och studievägledartjänsterna har ökat i motsvarande mängd, från 4,56 tjänster till 4,94 tjänster. Även schemaläggningstjänsterna baseras på antalet helårstudenter. Där har ökningen på helårstudenter varit större, hela 40 %. Detta beror på att schemaläggarna vid ESS har övertagit program som tidigare schemalades ute på institutionerna. Ökningen av schemaläggningstjänsterna har ökat med 25 %, från 3 tjänster till 3,77 tjänster. Även programadministrationen har ökat när antalet helårsstudenter har ökat. Där har man gått från 1 tjänst till 1,45 tjänster.

I och med införandet av gemensam studentservice för fakultetens studenter beslöts att det skulle finnas en studentservicedisk på Ångströmslaboratoriet. Den är gemensam för matematik, fysik, teknik och kemi - Ångström. Studentservicedisken på Ångström har tagit över tentautlämning och viss studentservice från institutionerna på Ångström. De institutioner på andra campusområden som inte nyttjar Ångströmdisken får tilldelning i Verksamhetsplanen enligt samma beräkningsformel för egen serviceverksamhet. I och med att Enheten för studentservice har tagit över tentautlämning från institutionerna på Ångströmlaboratoriet samt studentservice enligt basutbudet. har det gett en minskad kostnad och tilldelning för institutionerna på Ångström. Institutionen för fysik och astronomi har dragit ned på ett rum och en anställd som tidigare delade ut tentor har delvis fått andra uppgifter. Även matematiska institutionen har kunnat dra ned på ett rum. I övrigt har administratörerna kunnat utföra ett effektivare arbete. Institutionen för teknikvetenskaper och institutionen för kemi – Ångström har meddelat att man har sett en minskning av studentserviceärenden men man rapporterar inte någon direktrelaterad personal- eller lokalförändring.

Enheten för studentservice leds av en utbildningsledare med uppdrag som enhetschef. Tjänsten är på 100 % mot tidigare 50 % chef och 50 % projektledare för studentserviceprojektet. I tjänsten ingår det personalansvar för enhetens personal. Personalen har ökat från 9 personer 2010 till 15 stycken 2014. Personalgruppen består av flera olika typer av tjänster med stora olikheter i utbildningsnivå. Enhetschefen har också det övergripande ansvaret för samordning och utveckling av fakultetens gemensamma studentservice. Samordningen sker framför allt genom nätverken och de operativa samordnarna. Samordningsdelen av tjänsten motiveras av arbetet med kvalitetshöjning och samordning av hela fakultetens gemensamma studentservice vilket inkluderar många medarbetare

8



2014-06-13 TEKNAT 2010/321

och olika organisationer. Andelen av tjänst ska utvärderas inför fakultetens verksamhetsplan för 2015.

Tilldelningen för lokalkostnaderna för ESS baseras på antalet anställda på enheten. Lokalkostnaden i verksamhetsplanen 2013 var en uppskattning då det skedde en flytt av enheten. I verksamhetsplanen 2014 anges den faktiska kostnaden för lokaler.

Flera specialistfunktioner har samlats vid ESS. Fakulteten såg ett behov av att ha samordnare och stödfunktion för internationella studenter. Denna tjänst är på 25 %. Samordnaren ansvarar bland annat för att uppdatera och informera studievägledare och programansvariga inom fakulteten om olika regler och föreskrifter från myndigheter, företag och andra organisationer som berör internationella studenter. Samordnaren träffar regelbundet studentrepresentanten från studentkåren med internationellt ansvar samt fakultetens samordnare för internationalisering. En annan viktig del av samordnarens uppgift är att ansvara för att uppdatera och genomföra arbetet med fakultetens likabehandlingsplan när det gäller internationella studenter.

Andra funktioner som har samlats vid ESS är Introduktion och tidig vägledning (civil- och högskoleingenjör), Välkomnande och mottagande, START (civil- och högskoleingenjör), Studieteknik 1hp, Karriärcoach, Lika-villkorssamordning. Dessa funktioner har i tidigare budgetar befunnit sig på annan plats i verksamhetsplaneringen men har nu förts över till budgeten för ESS.

För att kunna bedriva en fakultetsgemensam studentservice infördes operativa samordnare för olika nätverk. Lönekostnaderna för samordnarnas tjänst som operativa samordnare har flyttats från institutionerna till budgeten för ESS.

Att arbeta i nätverk innebär att man kan dra nytta av varandras erfarenhet och material i mycket högre utsträckning än tidigare. Nätverken är också bra forum för att sprida information och bedriva utbildning inom. Det är svårt att uppskatta kostnadseffektiviteten men institutionerna upplever att deltagande i nätverken för kursadministration, SP/webb och studievägledare är ett bra stöd i det dagliga arbetet och att hantera nya rutiner inom studentservice. De upplever att tillgängligheten till service har ökat för studenterna.

Arbetet i Nätverket för studentportal/webb innebär att man kan dra nytta av varandras webbmaterial i mycket högre utsträckning. Webbmaterial som används av alla läggs på vetenskapsområdet teknik och naturvetenskaps webbsida där det kan hämtas av samtliga men hålls uppdaterat av fakultetens informatör. Annat material som används av färre kan hämtas hos den institution som har producerat materialet, och som också håller det uppdaterat. Systemet med samordningen av informationen inom vetenskapsområdet, men ändå att den visas på respektive institutionssidor, ger varje student en komplett bild av hur utbildningen ser ut. För institutionerna är det en besparing av webmastrarnas/informatörernas arbetskraft. Dessa kan ägna sig åt andra arbetsuppgifter och/eller en kvalitetshöjning av informationen. Att hålla koll på uppdateringen av webben blir lättare eftersom den sker simultant på alla institutioner. Nätverket för schemaläggare/lokalbokare innebär en arbetseffektivisering. Nu samlas information och delges så att inte alla behöver söka efter samma information, man kan hjälpa varandra och lösa problem tillsammans. Det samma gäller nätverket för kurs- och programadministratörer. En god schemaläggning är viktig för studenternas planering av sina studier och studieresultat. Schemaläggningen är också viktig för lärare och deras planering och arbetsmiljö.

9



2014-06-13 TEKNAT 2010/321

Samordning av specialistkompetens

Internationalisering Inom internationaliseringsarbetet som handlar om utbytesstudier har den tidigare mer informella organisation som fanns tidigare nu strukturerats. Samordning med erfarenhetsutbyte mellan de internationella koordinatorerna på institutionerna och den universitetsgemensamma organisationen har utvecklats. Ett mer uttalat arbete med dessa frågor har också lett till en ökad bevakning av den internationella utvecklingen och ökad medverkan i internationella organisationer.

För masterprogrammen har särskilda insatser och initiativ tagits av stödsamordnaren för internationella studenter, t ex i form av planering av mottagandet och avtackandet av studenter som inte inkluderas i någon programspecifik mottagning- eller avslutningsaktivitet som redan anordnas av institutioner vid fakulteten. För detta arbete finns en särskild resurs avsatt för hos Enheten för studentservice.

Likabehandling Från 1 januari 2009 finns en Likabehandlingsvägledare på 30 % för studenter med behov av särskilt stöd i studierna vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Likabehandlingsvägledaren samarbetar med program- och ämnesstudievägledarna och samordnar, stödjer och följer upp fakultetens arbete med likabehandlingsfrågor. Institutionerna ska ha en uttalat ansvarig för likabehandlingsfrågor. Likabehandlingsvägledaren är placerad vid Enheten för studentservice men är till för alla studenter inom fakulteten.

Enheten för studentservice I arbetet med en gemensam studentservice inom teknisk- naturvetenskapliga fakulteten skedde en omorganisation där man bildade den nya Enheten för studentservice. Vid bildandet av enheten genomfördes en riskanalys och utifrån den upprättades en arbetsmiljöplan.

Resultat från riskanalys Med anledning av omorganisationen där UTH blev Enheten för studentservice samt flytt av personal genomfördes under mars månad 2013 en arbetsmiljöundersökning (UFV 2013/99). Ett flertal punkter kom upp efter riskbedömningen.

• Studievägledarna bör ha enskilda kontor för samtal med studenter. Just nu delar två studievägledare rum. De är inte alltid där samtidigt och finner inte att det är ett stort problem när de är där samtidigt. En studievägledare delar rum med en programadministratör.

• Personalen kände viss oro inför arbetet vid studentservicedisken. Oro för att bli låst vid disken och oklara monotona arbetsuppgifter, samt minskad flexibilitet.

• I tentamensförrådet såg man att det kunde bli många tunga lyft. • Schemahandläggarna och en personaladministratör sitter tillsammans 5 stycken personer i

ett rum. Upplevs som litet och trångt och att man stör varandra.

10



2014-06-13 TEKNAT 2010/321

Arbetsmiljöplan En arbetsmiljöplan för Enheten för studentservice har upprättats. I den beskrivs hur det systematiska arbetsmiljöarbetet vid enheten går till. Punkterna från den tidigare riskanalysen togs upp och förslag till åtgärder presenterades.

Sammanfattning av arbetsmiljöplanen Skyddsrond genomförs på våren och ett uppföljande möte hålls på hösten. Detta görs tillsammans med Ångströmsbiblioteket då vi är samlokaliserade. Skyddsronden genomförs av bibliotekets enhetschef och enhetschefen för studentservice och skyddsombuden för de två enheterna. Lokalvården och studentrepresentanter är inbjudna. Utvecklingssamtal hålls en gång per år då en handlingsplan för varje enskild medarbetare upprättas. Handlingsplanen följs upp vid tidpunkter bestämda i respektive medarbetares handlingsplan samt lönesamtal. Introduktion till nya medarbetare. Följer checklistan för Uppsala universitet. Samverkan med skyddsombud. Har en bestämd tid bokad varje vecka. Enhetsmöten. 1 timme en gång i veckan. Arbetsmiljö är en stående punkt på agendan. Olyckor, skador, hot mm. Alla i personalen är informerade om säkerhetskalendern och den finns tillgänglig i servicedisken. Larm i studentservicedisken. Studentservicedisken bör också vara en naturlig plats för studenter att vända sig till för information vid händelse av en större olycka, eller kris som behöver bemötas. Psykosociala arbetsmiljön. Vid utvecklingssamtalen har inget alarmerande som påverkar hela gruppen kommit upp. Oron efter flytten har lagt sig och medarbetarna trivs i stort.

Arbetsmiljöförbättrande åtgärder Ett mötesrum på enheten som hade låg utnyttjandegrad har gjorts om till kontorsrum åt de två programadministratörerna. Detta ledde till att alla studievägledare nu har eget rum. Två studievägledare som båda jobbar deltid delar ett rum men är där på olika tider. En programadministratör har flyttat ut från schemaläggarnas rum och därmed blev det rummet luftigare och rymligare, även luften upplevs bättre i det rummet nu. Länshälsan gjorde ett arbetsplatsbesök i tentamensförrådet och hade flera förbättringsförslag. De översta hyllorna har sänkts. Sedan har det utarbetats andra rutiner så att många lyft kan undvikas. Vid studentservicedisken har nya rutiner skapats för fikaraster. Man har också utarbetat gemensamma rutiner för ärenden till studentservicedisken. Ett projekt har inletts där man börjat utreda hur man skulle kunna scanna tentor och införa digital återlämning. Tanken är att alla tentor som lämnas in till studentservicedisken vid Ångström skulle scannas efter rättning och återlämnas digitalt via studentportalen. Syftet med detta är att öka rättssäkerheten för studenterna, ökad service till studenterna och en förbättrad arbetsmiljö för personalen då många lyft skulle kunna undvikas. Budgeten för projektet beräknas kunna rymmas inom budgeten för Enheten för studentservice.

Slutsats Bildandet av en gemensam studentservice vid teknisk- naturvetenskapliga fakulteten har lett till att studentservicen är mer tillgänglig för studenterna med servicediskar med generösa öppettider på de olika campusområdena. Servicen har blivit mer likriktad då servicediskarna har kommit överens om ett basutbud samt att man jobbar i nätverk inom studievägledning, administration, schemaläggning och studentportal/webb vilket lett till bättre kvalitet på studentservicen. Arbetsuppgifter och kostnader som har flyttats till Enheten för studentservice innebär en effektivisering när det gäller

11



2014-06-13 TEKNAT 2010/321

utnyttjandet av personal och lokaler samt att resurser frisätts vid institutionerna som tidigare skött arbetsuppgifterna. Lärarservice är ett område med möjliga samordningsvinster. Det är nära förknippat med studentservice och god lärarservice gynnar studentservicen. Det fakultetsgemensamma studentserviceprojektet är slut i och med att organisationen från och med 1 januari 2014 ingår i den ordinarie verksamheten och utvecklingen av gemensam studentservice fortsätter.

12


2

Tillkomsten av SFO I regeringens proposition 2008/09:50 ”Ett lyft för forskning och innovation” lanserades ett nytt inslag i det svenska forskningsfinansieringssystemet: strategiska satsningar. Lärosäten, forskningsinstitut och forskningsfinansiärer skulle få möjlighet till ökade anslag för breda forskningssatsningar inom områden som av regeringens identifierats som strategiskt viktiga för Sverige, med fokus på medicin, teknik och klimat. Efter en upptrappning skulle satsningen år 2012 uppgå till 1.8 miljarder kronor per år. Satsningen var en del av en total ökning av statsanslaget till forskning och utveckling på 5 miljarder kr fr o m 2012. Satsningen på dessa s k strategiska forskningsområden (SFO) var den största enskilda posten i propositionen, att t ex jämföra med en ökning av det sammanlagda direktanslaget till landets alla universitet och högskolor för forskning och forskarutbildning på 1.5 miljarder kr. SFO-satsningen förväntades i de flesta fall ske genom samverkan mellan flera lärosäten inom ett specifikt område och skulle löpa under en period om fem år. Energimyndigheten, FAS, Formas, Vetenskapsrådet och VINNOVA fick i uppdrag att utlysa, granska och föreslå fördelning av medel till Sveriges lärosäten inom 20 SFO. Utlysningen skedde i januari 2009 med en deadline för ansökningar i mars 2009; ansökningar; bildande av nya samarbeten och konstellationer mellan lärosäten fick således etableras skyndsamt. Redan i juni samma år överlämnade forskningsfinansiärerna rekommendationer till regeringen på vilka forskningsmiljöer som ansågs ha störst strategisk potential inom respektive område. Förslagen omfattade en sammanlagd tilldelning på 1.3 miljarder kronor per år inom 20 SFO. Ytterligare medel fördelades dessutom indirekt genom särskilda satsningar på infrastruktur knuten till SFO. Regeringen beslöt enligt förslaget i höstbudgeten 2009 och medlen har betalats ut under perioden 2010-2014. I avvaktan på utvärdering lär medel även komma att betalas ut under 2015. Uppsala universitet lämnade in 12 ansökningar som huvudsökande varav sju gällde förslag på strategiska områden ledda från den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Sju ansökningar beviljades och tre av dessa kom från vår fakultet: StandUp, eSSENCE och CNDS. Huvudansvarig myndighet för dessa tre områden är Energimyndigheten, Vetenskapsrådet respektive VINNOVA. De fyra av våra ansökningar som inte beviljades gällde alla starka och traditionella profilområden inom fakulteten: ”Nanovetenskap och nanoteknik”, ”Materialvetenskap, inklusive funktionella material”, ”IT och mobil kommunikation, inklusive framtida lösningar för kommunikation och ledningssystem”, samt ”Hållbart nyttjande av naturresurser”. Finansiering Under femårsperioden 2010-2014 tillförs Uppsala universitet sammanlagt ca 500 milj kronor i SFO-medel, inklusive för områden där vi är medsökande på andra lärosätens ansökningar. För teknisk-naturvetenskapliga fakulteten är tilldelningen för våra tre områden, efter en inledande upptrappning, nu 35 milj kr per år. Sammanlagt tillförs områdena 91.8 milj kr men 53 milj kr förs direkt vidare till samarbetande lärosäten och några miljoner till andra fakulteter inom Uppsala universitet). De 35 miljonerna fördelar sig f n (enligt VP 2014) på 19 milj kr för StandUp, 10.5 milj kr till eSSENCE och 5,5 milj kr till CNDS. Tilldelningen på olika forskningsprogram och institutioner redovisas i Tabell 1. För att sätta den ökade tilldelningen om 35 milj kr i egna SFO-medel i någon form av perspektiv så är den jämförbar med den genomsnittliga basresursen (FFF) för fakultetens


3

Tabell 1. Fördelning av fakultetens egna SFO-medel enligt VP 2014. Inst Forskningsprogram Totalt StandUp eSSENCE CNDS Inst f teknikvetenskaper 13830 elektricitetslära 11515 10500 1015 mikrosystemteknik 1015 1015 fasta tillståndets elektronik 1000 1000 industriell teknik 300 300 Inst f kemi Ångström 5667 strukturkemi 2900 1700 1200 fysikalisk kemi 1000 1000 teoretisk kemi 300 300 Inst f informationsteknologi 5601 tillämpad beräkningsvetenskap 1800 1800 numerisk analys 1200 1200 datalogi 900 900 bildanalys o MDI 500 500 Inst f geovetenskaper 4480 LUVAL 1314 300 1014 geofysik 908 400 508 berggrundsgeologi 508 508 naturresurser o hållbar utveckling 500 500 Inst f cell- o molekylärbiologi 3000 beräknings- o systembiologi 3000 3000 Inst f fysik o astronomi 2300 materialteori 1000 400 600 högenergifysik 900 900 mol o kond materiens fysik 400 400 Matematiska institutionen 0 Inst f kemi - BMC 0 Inst f ekologi o genetik 0 Inst f organismbiologi 0 Fotnot: Följande forskningsprogram erhåller inte SFO-medel i VP 2014: algebra och geometri, analys och sannolikhetsteori, tillämpad matematik och statistik, datorteknik, reglerteknik, fysikundervisningens didaktik, kärnfysik, materialfysik, observationell astrofysik, rymd- och plasmafysik, teoretisk astrofysik, teoretisk fysik, tillämpad kärnfysik, fasta tillståndets fysik, nanoteknologi och funktionella material, signaler och system, tillämpad materialvetenskap, tillämpad mekanik, analytisk kemi, biokemi, fysikalisk-organisk kemi, syntetisk organisk kemi, molekylär biomimetik, oorganisk kemi, polymerkemi, evolutionsbiologi, limnologi, växtekologi och evolution, zooekologi, miljötoxikologi, evolution och utvecklingsbiologi, fysiologisk botanik, jämförande fysiologi, systematisk biologi, kemisk biologi, mikrobiologi, molekylär biofysik, molekylär evolution, struktur- och molekylärbiologi och paleobiologi (40 stycken).


4

institutioner på 34 milj kr per institution. Om man ser på den totala tilldelningen av forskningsmedel till institutionerna (basresurs, studiestöd, tidsbegränsade resurser, lokalresurs, särskilda beslut, etc.) så är denna för tre av våra institutioner (matematiska institutionen, institutionen för kemi-BMC och institutionen för organismbiologi; 37-39 milj kr) ungefär jämförbar med fakultetens tillskott av egna SFO-medel. Man skulle alltså kunna säga att fakulteten tillförts medel motsvarande forskningsfinansieringen av en institution. Fakulteten tillförs också medel från två SFO som administreras av det medicinsk-farmaceutiska vetenskapsområdet inom Uppsala universitet. Det ena gäller SFO StemTherapy och där erhåller fakulteten 2,9 milj kr per år. Det andra gäller SFO molekylär biovetenskap, som kommit att utvecklas till SciLifeLab. Detta är på flera sätt olikt de SFO som drivs i fakultetens regi. Regeringen tilldelade ursprungligen två anslag till SFO molekylär biovetenskap, ett till Uppsala universitet om 43.5 milj kr per och ett till de tre Stockholmsuniversiteten SU, KI och KTH om 101,5 milj kr. Genom ett tillkännagivande av regeringen i april 2012 inrättades den nationella strukturen SciLifeLab, med ett ytterligare tillskott om 200 milj kr i statsanslag, att fördelas på nationell basis. Det här har lett till en parallell struktur där en nationell styrelse fördelar nationella medel, med en stor del av dessa till tekniska plattformar, och där en lokal struktur fördelar SFO-medel, även det till stor del till plattformar men också till en del tjänster (numera s k SciLife fellows). Tilldelningen av medel från SFO molekylär biovetenskap till teknisk-naturvetenskapliga fakulteten finns inte definierad i VP 2014. I VP 2013 redovisas dock en tilldelning om 16 milj kr. Med StemTherapy och SciLifeLab är fakultetens sammanlagda SFO-tilldelning således i nuläget ca 54 milj kr per år. Det motsvarar den genomsnittliga basfinansieringen av två institutioner eller den totala forskningsfinansierigen av medelstora institutioner som institutionen för informationsteknologi, kemi-Ångström, ekologi och genetik, cell och molekylärbiologi och geovetenskaper. Den sammanlagda tilldelning av SFO-medel till fakultetens institutioner och forskningsprogram, inklusive StemTherapy och SciLifeLab, redovisas i Tabell 2. Tabell 1 och 2 visar att medelstilldelningen är ojämnt fördelad bland fakultetens institutioner och forskningsprogram. Sjuttiotvå procent av de egna SFO-medlen går till tre av fakultetens 10 forskningsinstitutioner, med 33% till ett enda forskningsprogram. Fyrtio av fakultetens drygt 60 forskningsprogram erhåller inga SFO-medel. Räknar man in SFO-medlen som fördelas via det medicinskt-farmaceutiska området går 65% till tre av våra institutioner. Utvärdering av SFO Under innevarande år genomförs en slututvärdering av alla SFO. Utvärderingen avser ”vetenskaplig kvalitet i ett internationellt perspektiv och satsningens effekter för samhälle och näringsliv”. SFO har precis lämnat in självutvärderingar och dessa kommer att granskas av internationella experter, tillsammans med bibliometriska uppgifter. Utvärdering görs dels genom expertpaneler, dels genom distansutvärderare. Under december 2014 genomförs hearings med SFO-representanter och lärosätenas ledningar, och alltsammans ligger sedan till grund för expertpanelernas rekommendationer. Senast 1 maj 2015 har ansvariga myndigheter aviserat att man ska lämna en rapport till regeringen med slutsatser om den fortsatta satsningen. Det råder en osäkerhet bland lärosätena kring vilka åtgärder regeringen avser att vidta på basis av SFO-utvärderingarna. Vi vet t ex inte i vilken form anslaget kommer att fördelas, graden


5

Tabell 2. Fördelning av universitetets SFO-medel enligt VP 2013/VP2014 per institution och forskningsprogram. Tilldelningen inkluderar medel från SFO administrerade av medicinsk-farmaceutiska områdesnämnden, StemTherapy och SciLifeLab, det senare inkluderande stöd till tekniska plattformar (ff a UPPMAX, WABI samt programmen i analytisk kemi och evolution och utvecklingsbiologi). Inst Program Totalt Varav

SciLifeLab Varav

StemTherapy Inst f teknikvetenskaper 13830 elektricitetslära 11515 mikrosystemteknik 1015 fasta tillståndets elektronik 1000 industriell teknik 300 Inst f informationsteknologi 12028 tillämpad beräkningsvetenskap 1800 numerisk analys 1200 datalogi 900 bildanalys o MDI 4300 3800 UPPMAX 2627 2627 Inst f kemi Ångström 9254 strukturkemi 2900 fysikalisk kemi 1000 teoretisk kemi 300 polymerkemi 3587 687 2900 Inst f cell- o molekylärbiologi 6022 beräknings- o systembiologi 3000 ”WABI” 3022 3022 Inst f geovetenskaper 4480 LUVAL 1314 geofysik 908 berggrundsgeologi 508 naturresurser o hållbar utveckl. 500 Inst f kemi-BMC 3054 analytisk kemi 3054 3054 Inst f fysik o astronomi 2300 materialteori 1000 högenergifysik 900 mol o kond materiens fysik 400 Inst f organismbiologi 1470 evolution o utvecklingsbiologi 1470 1470 Inst f ekologi o genetik 1248 evolutionsbiologi 400 400 limnologi 848 848 Matematiska institutionen 0


6

Fotnot: Följande forskningsprogram erhåller inte SFO-medel i VP 2014: algebra och geometri, analys och sannolikhetsteori, tillämpad matematik och statistik, datorteknik, reglerteknik, fysikundervisningens didaktik, kärnfysik, materialfysik, observationell astrofysik, rymd- och plasmafysik, teoretisk astrofysik, teoretisk fysik, tillämpad kärnfysik, fasta tillståndets fysik, nanoteknologi och funktionella material, signaler och system, tillämpad materialvetenskap, tillämpad mekanik, biokemi, fysikalisk-organisk kemi, syntetisk organisk kemi, molekylär biomimetik, oorganisk kemi, växtekologi och evolution, zooekologi, miljötoxikologi, fysiologisk botanik, jämförande fysiologi, systematisk biologi, kemisk biologi, mikrobiologi, molekylär biofysik, molekylär evolution, struktur- och molekylärbiologi och paleobiologi (35 stycken). av konkretion i anvisad medelsanvändning, om alla SFO kommer få fortsatt finansiering eller hur medel som idag delas mellan lärosäten kommer att riktas. Det faktum att det är valår i år ger en ytterligare dimension av osäkerhet. Det torde därför inte vara meningsfullt för fakultetsnämnden att i nuläget fatta tydliga beslut kring medelsanvändning från 2016 och framåt; därtill är spelreglerna för hur fortsättningen av SFO-satsningen kommer att se ut alltför oklara. I det följande kommer jag därför föra en mer allmän diskussion, som mynnar ut i rekommendationer baserat på de förhållanden vi känner idag. Det kan vara värdefullt för fakultetsnämnden att på ett tidigt stadium göra övergripande ställningstaganden frikopplade från detaljbeslut om precis fördelning av eventuella kommande medel. Jag kommer inte att diskutera enskilda SFO-områden eller värdera gjorda insatser. Aktuella bedömningar Fakultetsnämnden beslutar på förslag från programråden årligen om medelsfördelning inom StandUp, eSSENCE och CNDS. Nämnden har därvidlag återkommande fört en diskussion kring verksamheten, om än inte varit involverad i beredningen av förslag till fördelning av medel. Inför slututvärderingen har diskussionen dock intensifierats, och det gäller också på universitetsledningsnivå. Olika avstämningar har gjorts mellan fakultetsrepresentanter och universitetsledningen. Som en del i det specifika uppdrag som fakultetsnämnden givit prodekan för forskning gällande fakultetens hantering av SFO har jag under perioden feb-mars 2014 besökt alla fakultetens forskningsinstitutioner (prefekter och programföreträdare) och efterfrågat deras syn på SFO. Jag har också träffat företrädare för SFO-områdena och fakultetens representanter i programråden, för att samla in synpunkter och erfarenheter. Jag har även tagit del av skriftliga rapporter från SFO-verksamheterna. Det följande bygger i huvudsak på de synpunkter som på detta sätt förmedlats av verksamheten. Bibehållen dynamik I diskussioner med representanter för SFO har lyfts fram värdet av att kunna bibehålla en dynamik i medelsanvändningen och därmed den specifika inriktningen på forskningen. Flera områden fördelar idag medel till tidsbegränsade satsningar (t ex doktorander eller post-docs), vilket möjliggör aktiva beslut kring nya satsningar. Det gör också att en aktiv diskussion kan föras kring vägval och anpassning både till erhållna resultat och nya idéer. Detta talar t ex emot att kommande medel i sin helhet skulle fördelas till olika forskningsprogram som långsiktiga basresurser (FFF). Det talar också för att man skall bibehålla en medverkan av personer som idag är involverade i SFO i beredningen av medelsfördelning; deras fortsatta engagemang är viktigt.


7

I diskussionen med fakultetens institutioner har i flera fall framkommit önskemål om att bredda innehållet i SFO-satsningarna, som en del i en dynamik. Det kan finnas generella aspekter som talar för detta och jag återkommer till det nedan. Långsiktiga åtaganden Det har från såväl SFO själva som från institutionerna också lyfts fram det önskvärda i att kunna garantera en fortsatt finansiering av långsiktiga åtaganden, där läraranställningar är det tydligaste exemplet. Detta är ett rimligt förhållningssätt. Om fakulteten med hjälp av SFO-satsningar får möjlighet att initiera ny forskning genom att anställa biträdande lektorer, lektorer eller professorer, så bör också berörda institutioner även fortsättningsvis tilldelas medel för att kunna finansiera sådana åtaganden. Detta torde vara relativt enkelt att genomföra om SFO-utvärderingarna utfaller på ett sådant sätt att någon form av fortsatt finansiering medges. Sådana medel skulle i så fall komma att fördelas som långsiktig basresurs. Det finns exempel på relativt nya forskningsprogram inom fakulteten som idag huvudsakligen finansieras via SFO-medel. Det vore önskvärt att dessa verksamheter kan ges en långsiktigt stabil finansiering med hjälp av kommande SFO-medel. Det behöver inte betyda att finansieringen är av just den omfattning som den är idag, men ändå tillräckligt för ett grundstöd till t ex läraranställningar. Behov av samordning I grunden tycks finnas en utbredd uppfattning inom kollegiet att fakulteten och universitetet bör undvika att arbeta med parallella berednings- och beslutsprocesser för fördelning av statsanslaget för forskning. Det tycks också finnas en utbredd uppfattning att beredning lämpligen görs på ett transparant sätt genom valda verksamhetsrepresentanter. Uppsala universitet har beslutat om en gemensam struktur för planering av verksamhet och medelsanvändning inom SFO som bygger på två nya enheter: programberedning och programråd. Dessa har bemannats efter beslut av områdesnämnd/vice-rektor. Formella beslut kring medelsanvändning fattas av områdesnämnderna och i praktiken har det till stora delar kommit att bli just en formalitet. Strukturen med programberedning och programråd har inneburit ett avsteg från den ordinarie beredningsprocessen kring hantering av statsanslaget för forskning, men har väl kunnat motiveras utifrån behovet av samordning mellan de lärosäten som delar SFO. Givet den osäkerhet som råder kring hur regeringen avser att fortsättningsvis fördela SFO-medel är det framtida behovet av programberedningar och programråd oklar. Det bör i alla händelser finnas goda möjligheter till synergivinster genom att framöver knyta den övergripande planeringen av SFO-verksamheten, och därmed beredningen av dess finansiering, närmare fakultetens ordinarie verksamhetsplanering. Det skulle t ex kunna medge satsningar på nya forskningsprogram, professurer, infrastrukturer eller förstärkning av befintlig verksamhet på ett sätt som idag inte låter sig göras. Fakultetsnämnden bör se över vilka möjligheter till samordning som går att finna inom ramen för den nya arbetsordning som träder i kraft 2014-07-01. Den nya forskningsberedningen bör i detta sammanhang få en central roll och det essentiella är att budgetarbetet för SFO-medel integreras med fakultetens ordinarie verksamhetsplanering.


8

Det bör betonas att samordning kan bli särskilt viktig vad gäller finansiering av infrastruktur. Det svenska finansieringssystemet av tung utrustning och annan infrastruktur är just nu stadd i förändring. Inom SciLifeLab (dvs SFO molekylär biovetenskap) har infrastruktursatsningar redan från början varit en prioriterat område. Detta skulle mycket väl också kunna bli en utveckling inom fakultetens egna SFO och behöver i så fall ske genom fakultetsnämndens övergripande planering. Övergripande aspekter I olika faser under tiden med SFO-satsningarna har från en del lärosäten funnits tankar om att behålla en del av tilldelade medel på central universitetsnivå, för särskild fördelning. Detta nämns även i nuläget, men tycks mig veterligen ännu inte ha konkretiserats på något håll. Ett tänkbart skäl för en sådan åtgärd skulle kunna vara att till del balansera riktade satsningar på endast något enstaka område inom en fakultet/ett universitet, för att på så sätt skapa utrymme för stöd även till andra områden som universitetet/fakulteten bedömer som strategiskt viktiga. I ett framtida scenario med förändrad medelstilldelning till befintliga SFO skulle sådana centrala avsättningar också kunna fungera som ett sätt att under ordnade former fasa ut satsningar som inte ges fortsatt stöd. Inom den teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden har dock inte skett några diskussioner som skulle innebära centrala avsättningar. I grunden fanns inom akademin en tveksamhet i samband med forskningspropositionen 2008 inför att riktade och politiskt definierade satsningar skulle styra medelsanvändning inom ramen för vad som kunde liknas vid lärosätenas statsanslag. Förvisso intog SFO-medlen en sorts särställning mellan externa bidrag och statsanslag, men de initiala besluten togs onekligen av externa aktörer. I förlängningen har aviserats att SFO-medlen ska komma att likställas med ordinarie statsanslag. Det betydande tillskottet av statsanslag för forskning till teknisk-naturvetenskapliga fakulteten som SFO innebär har således sitt ursprung i en politisk riktningsbeskrivning av vad som för dagen betraktas som för landet strategiskt viktig forskning, med förväntade kortsiktiga samhällsvinster. Det kan vara angeläget för fakultetsnämnden att inför den framtida hanteringen av SFO-medel lyfta blicken och se satsningen i ett större perspektiv. Den ökade politiska styrningen av svensk forskning kan sägas ha startat med bildandet av ett antal forskningsstiftelser från medel ur löntagarfonderna 1992-1994. Olika riktade satsningar har följt på stiftelsernas tillkomst och t ex ett forskningsråd som det tidigare Skogs och Jordbrukets Forskningsrådet (SJFR), numera FORMAS, har utvecklats till att nästan enbart arbeta med utlysningar inom tematiska forskningsprogram och för projekt som kräver nära och på förhand definierade samarbeten med avnämare. Även Vetenskapsrådet har förändrat de gamla rådens (NFR, TFR och MFR) tydliga fokus på öppna utlysningar av projektanslag till en utlysningsportfölj som även inkluderar specifika program. I en annan del av den forskningspolitiska debatten har en vattendelare under många år funnits mellan lärosätenas argumentation för att en ökad andel av det statliga forskningsanslaget bör fördelas direkt till högskolan och argumentationen att lärosätenas svårigheter att prioritera snarare talar för att en större andel bör fördelas i öppen konkurrens efter utlysning av externa finansiärer (forskningsråd). Denna debatt har de allra senaste åren förstärkts av att allt fler externa aktörer nu gör tidsbegränsade satsningar på enskilda individer, där man förväntar sig att lärosätena ska ta det långsiktiga arbetsgivar- och finansieringsansvaret för personerna. Det gäller från redan tidigt i karriären och minskar lärosätenas egen handlingskraft och rörelsefrihet i rekryteringsarbetet. I allmäna termer minskas lärosätenas frihetsgrader ytterligare av externa finansiärers krav på medfinansiering. Som ännu ett steg i den riktningen nämns i den dagsaktuella debatten kring en kommande


9

modell för finansiering av infrastruktur att lärosätena för att kunna erhålla statliga medel för infrastruktur behöver medfinansiera sådana anslag med sina ordinarie statsanslag för forskning. Den ökade externa styrningen av lärosätenas forskning gör att starka skäl talar för att fakulteten, vad gäller den minskade andel av det statliga anslaget till forskning som den själv förfogar över, bör värna om pluralism, kvalitet och det förutsättningslösa kunskapssökandet i jakten på svaren på de frågor som vi idag kanske inte ens kan formulera. Det är inte detsamma som att säga att riktade satsningar inte har sitt berättigande, det syftar enbart på att skapa en hälsosam och långsiktig balans i den variation av finansieringsformer som i sig är av godo. I samband med diskussionen om SFO-medel kan detta tankesätt konkretiseras på åtminstone två sätt. För det första, fakulteten bör undvika att styrningen av statsanslaget genom SFO får dubbel verkan genom att utöver ordinarie tilldelning allokera ytterligare fakultetsanslag (”medfinansiera”) forskningsinriktningar som erhåller signifikant stöd från SFO-medel. För det andra, de precisa inriktningarna inom olika SFO bör kunna vidgas för att medge stöd till sådan forskning av yppersta kvalitet som mycket väl skulle kunna anses relevant för ett visst SFO men som inte hittills inte har inkluderats i det lokala programmet. Här kan man också tänka sig att efterhand allt mer luckra upp ämnesavgränsningen i takt med att nya strategiska områden/styrkeområden definieras och utvecklas. Det kan ju inte minst vara så att framgångar inom befintliga SFO sätter forskningen på helt nya spår. Det här kopplar tillbaka till vikten av att behålla en dynanik i medelsanvändningen. Den fortsatta processen Denna rapport har fört generella diskussioner kring principer för medelstilldelning inom SFO och avsiktligt undvikit att beröra enskilda områden. Det är viktigt att fakultetsnämnden i sin fortsatta hantering av SFO så långt det är möjligt kan hålla diskussionen på en generell och principiell nivå. Det finns alltid en risk när det gäller diskussioner kring fördelning av fakultetsmedel att argumenten tar sin utgångspunkt i hur utfallet till enskilda program, institutioner eller sektioner på kort sikt kan bli, snarare än vad som (i den grad det kan bedömas) skulle kunna betraktas som det för fakulteten i längden bästa. När fakultetsnämnden har SFO-utvärderingarna tillgängliga behöver dock diskussioner naturligtvis övergå i mer konkreta ställningstaganden. Detta bör primärt vara en uppgift för forskningsberedningen, även om det också kan finnas dimensioner som knyter an till såväl utbildning (utbildningsprogram inom starka forskningsområden) som samverkan (knyta SFO-aktiviteter i relation till näringsliv och samhälle). Slutsatser och rekommendationer Givet fortsatt SFO-finansiering är min rekommendation i dag, baserat på inhämtade synpunkter från verksamheten, följande kombination: 1. Bibehåll en viss dynamik i medelsanvändningen genom tidsbegränsade satsningar. 2. Kombinera dynamiken med överföring av delar av medlen till långsiktiga resurser till program och institutioner för finansiering av läraranställningar och andra åtaganden.


Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden

Beslut 2014-06-13 Bilaga § 12

1(11)

1. VP 2015: Basresurs (uppskrivning) Beslut:

− att värdet av en FFF fr.o.m. 2015 skrivs upp med 2 % till 2 169 852 kr.

TEKNAT 2014/92

2. VP 2015: Basresurs (programförändringar) Beslut:

− att fastställa följande omfördelningar i basresursen fr.o.m. 2015 vid institutionen för geovetenskaper:

o –0,04 FFF för forskningsprogrammet berggrundsgeologi.

o –0,07 FFF för forskningsprogrammet geofysik.

o –0,04 FFF för forskningsprogrammet paleobiologi

o +0,15 FFF för forskningsprogrammet luft-, vatten- och landskapslära.

− att tilldela forskningsprogrammet i beräknings- och systembiologi 700 tkr (omvandlat till 0,32 FFF) enligt TEKNAT 2009/414.

TEKNAT 2014/92

3. VP 2015: KOF 11 Beslut:

− att KoF11-medlen enligt VP-bilaga 2.6 fr.o.m. 2017 övergår till FFF till berörda program.

TEKNAT 2014/92

4. VP 2015: Energiforskning Enligt förslag till universitetets verksamhetsplan för 2015 ska områdesnämnden fortsätta att avsätta medel för att stärka forskningen inom energiområdet. 1,1 mnkr har sedan 2011 avsatts som förstärkning av basresurs till forskningsprogrammen elektricitetslära och fasta tillståndets elektronik. Beslut:

− Medel för vetenskapsområdets åtaganden i KIC-samarbeten: 2 mnkr (2 mnkr 2014).

− Medlemskap i Svensk Hybridfordon Centrum: 1 mnkr (1 mnkr). Medlen går via institutionen för kemi Ångström. Beslutet gäller under 2015. Fr.o.m. 2016 sker finansiering från strategiska forskningsområdet StandUp om fortsatta medel tilldelas universitetet för StandUp.

TEKNAT 2014/92



2(11)

5. VP 2015: SciLife-satsningar Enligt förslag till universitetets verksamhetsplan för 2015 ska områdesnämnden avsätta medel till SciLifeLab. Beslut:

− att 4 592 tkr som områdesnämnden tilldelats för satsningar inom ramen för SciLife-Lab fördela

o 750 tkr/år i tre år till biträdande universitetslektor

enligt beslut TEKNAT 2013/167 till institutionen för informationsteknologi. Beslutet gäller fr.o.m. när anställningen tillträtts.

o 750 tkr/år till institutionen för informationsteknologi för övertag av SciLife-finansierad tjänst i bildanalys (förutsatt att inte fortsatt finansiering från SciLife medges). Medlen fördelas som 0,35 FFF till forskningsprogrammet i bildanalys och människa-datorinteraktion. Beslutet innebär ett principbeslut för kommande övertag av SciLife-tjänster. Området bör i första hand verka för att detta kan finansieras via SFO-medel och endast om detta inte är möjligt genom att som nu tillföra andra fakultetsmedel.

o 400 tkr/år till institutionen för kemi BMC för plattformen masspektronomi med särskild inriktning mot proteomik. Beslutet gäller under 2015-2017.

o 1 mnkr/år till institutionen för organismbiologi för zebrafiskplattform. Beslutet gäller under 2015-2017.

o Resterande 1 692 tkr till administrativt centrum för SciLifeLab i Uppsala, under 2015.

TEKNAT 2014/92

6. VP 2015: Seismologisk informationsservice vid jordskalv. Enligt förslag till universitetets verksamhetsplan för 2015 ska områdesnämnden bedriva seismologisk informationsservice vid jordskalv för vilket området har tilldelats 3 524 tkr. Beslut:

− att ge institutionen för geovetenskaper i fortsatt uppdrag att bedriva seismologisk informationsservice genom SNSN, seismiska nätet. Tilldelningen för 2015 räknas upp med 0,79 % till 5 276 tkr (5 235 tkr 2014).

TEKNAT 2014/92

7. VP 2015: Satsningar på gränsöverskridande forskning Enligt förslag till universitetets verksamhetsplan för 2015 ska områdesnämnden använda medel ur den interna kvalitetsbaserade resurstilldelningen till bl.a. satsningar på gränsöverskridande forskning.

TEKNAT 2014/92



3(11)

Forskning över ämnesgränser är också en strategi för ett universitet för framstående forskning i förslag till mål och strategier för Uppsala universitet. Forskning över ämnesgränser bedrivs ofta i formen av centrumbildningar som inrättats av rektor eller områdesnämnd. Forskningssamarbeten med aktörer utanför Uppsala universitet regleras via överenskommelser undertecknade av rektor och/eller vicerektor. Centrumbildningarna leds av en styrelse (motsvarande) och en föreståndare och uppdraget framgår i de instruktioner som fastställts för respektive centrumbildning. Beslut:

− att för 2015 tilldela: o Centrum för interdisciplinär matematik (CIM) 7,2 mnkr

(7,2 mnkr 2014).

o Centrum för hållbar utveckling (UCSD) 1 610 tkr (1 610 tkr).

o Uppsala vattencentrum (ingår i UCSDs verksamhet) 350 tkr (350 tkr).

o Centrum för bildanalys (CBA) 600 tkr (600 tkr).

o UPPMAX 2 514 tkr (2 514 tkr).

o Centrum för biologisk mångfald (CBM) vid SLU 1 209 tkr (1 209 tkr).

o Centrum för forsknings- och bioetik 343 tkr (343 tkr)

o Centrum för handikappforskning för forskning om funktionshinder 246 tkr (246 tkr)

Besluten avses gälla tillsvidare så länge uppdraget till centret kvarstår och kan omprövas vid behov som framkommer t.ex. vid centrumbildningarnas årliga rapportering till områdesnämnden.

8. VP 2015: Satsningar på jämställdhet och lika villkor Enligt förslag till universitetets verksamhetsplan för 2015 ska områdesnämnden använda medel ur den interna kvalitetsbaserade resurstilldelningen till bl.a. satsningar på underrepresenterat kön. Beslut:

− att avsätta 2 mnkr (2 mnkr 2014) för jämställdhetsåtgärder. Arbetsutskottet beslutar om fördelning av medlen.

− att avsätta 150 tkr (150 tkr) för fakultetens mentorsprogram för kvinnor (forskare och biträdande lektorer).

TEKNAT 2014/92

9. VP 2015: Projekt inom ramen för centrum för genusvetenskap Enligt förslag till universitetets verksamhetplan för 2015 ska

TEKNAT 2014/92



4(11)

områdesnämnden avsätta 472 tkr för projekt inom området i anslutning till den verksamhet som Centrum för genusvetenskap bedriver. Beslut:

− att avsätta 472 tkr för projekt inom området i anslutning till den verksamhet som Centrum för genusvetenskap bedriver.

− att uppdra till arbetsutskottet att besluta hur medlen ska användas.

10. VP 2015: Satsningar på infrastruktur, plattformar och lokalprojekt Enligt förslag till universitetets verksamhetsplan för 2015 ska områdesnämnden använda medel ur den interna kvalitetsbaserade resurstilldelningen till bl.a. satsningar på infrastruktur. Områdesnämnden har tidigare beslutat om satsningar på infrastruktur som gäller under 2015 (se bilaga 2.23). Beslut:

− att för 2015 stödja infrastruktursatsningar enligt nedan (se också punkt 5):

o SUUF & SF: 2 194 tkr (2 194 tkr 2014)

o Biologisk strukturanalys, plattform: 400 tkr (400 tkr). Beslutet gäller under 2015. Områdesnämnden ska utvärdera verksamheten inför ställningstagande om fortsatt finansiering efter 2015. Utvärderingen ska redovisas senast 15 mars 2015.

o Tandemacceleratorlaboratoriet: 0 kr (0 kr). Finansieras under 2015 med uppdragsverksamhet. Ny bedömning ska göras inför VP 2016.

o Ångströmverkstaden: De 3 000 tkr som avsatts sedan 2013 avses gälla tillsvidare så länge uppdraget till Ångströmverkstaden kvarstår och kan omprövas vid behov som t.ex. framkommer vid Ångströmverkstadens årliga rapportering till områdesnämnden.

TEKNAT 2014/92

11. VP 2015: Samfinansiering av rektors strategiska medel Enligt förslag till universitetets verksamhetsplan för 2015 ska områdesnämnden avsätta medel för samfinansiering av rektors strategiska satsningar. Rektors strategiska medel avsätts för särskilda satsningar inom forskning och utbildning på forskarnivå däribland samfinansiering av Wallenberg Scholars, Wallenberg Academy Fellows, ERC Starting Grants, ERC Consolidator Grants och ERC Advanced Grants. Rektor har beslutat om ett flertal strategiska satsningar inom vetenskapsområdet som gäller under 2015 och som områdesnämnden samfinansierar. En sammanställning av gällande

TEKNAT 2014/92



5(11)

beslut finns i bilaga 2.13. Beslut om samfinansiering från vetenskapsområdet och äskande till rektor beslutas av arbetsutskottet i varje enskilt fall. Beslut:

− Centrum för ämnesdidaktisk forskning (MINT): att öka tilldelningen till 1 mnkr/år under 2014-2016 för att motsvara rektors medfinansiering. För 2014 finansieras utökning av balanserade medel.

− att 15,5 mnkr reserveras vid områdesnämnden för utbetalningar under 2015 av nya och redan fattade beslut avseende samfinansiering av rektors strategiska medel. Samfinansiering av KAW-projekt kan komma i fråga.

12. VP 2015: Satsningar för samverkan med det omgivande samhälle Beslut:

− att avsätta 140 tkr (140 tkr 2014) för Celsius-Linné-föreläsningarna. Gäller under 2015.

− Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik: Finansieras under 2015 via balanserade medel på en nivå beroende av regeringens beslut om kommande verksamhet. Områdesnämnden delegerar till arbetsutskottet att besluta om detta.

− att tilldela 2 850 tkr (2 850 tkr 2014) till International Science Program (ISP). Beslutet avses gälla tillsvidare så länge uppdraget till ISP kvarstår och kan omprövas vid behov som framkommer t.ex. vid ISPs årliga rapportering till områdesnämnden.

TEKNAT 2014/92

13. VP 2015: Satsningar på utbildning på forskarnivå Beslut:

− att avsätta 1 mnkr (1 mnkr 2014) för fakultetsgemensamma forskarutbildningskurser. Forskarutbildningsnämnden beslutar om fördelning av medlen. Medlen betalas ut efter genomförd kurs och rekvisition.

− att reservera 150 tkr (300 tkr) för förlängning av studiestöd p.g.a. förtroendeuppdrag som ska finansieras av områdesnämnden enligt rektors beslut UFV 2014/72. Kanslichefen beslutar om fördelning.

− att avsätta 41 tkr/år (41 tkr) för Teknisk-naturvetenskapliga doktorandrådet under 2015–2017.

TEKNAT 2014/92



6(11)

Beslut om tilldelning till Junior Faculty (tidigare 75 tkr) återkommer i VP2016 p.g.a. nu rådande överskott i verksamheten.

14. VP 2015: Campus Gotland I förslag till universitetets verksamhetsplan 2015 har områdesnämnden har tilldelats 5 140 tkr för Campus Gotland. Beslut:

− att för 2015 fördela 3 640 tkr för disputerade lärare vid Campus Gotland:

o 674 tkr till inst för teknikvetenskaper

o 1 079 tkr till inst för ekologi och genetik

o 539 tkr till inst för organismbiologi

o 1 348 tkr till inst för geovetenskaper

− att för 2015 fördela 1 500 tkr för doktorandåtaganden vid Campus Gotland:

o 1 000 tkr till inst för teknikvetenskaper

o 500 tkr till inst för geovetenskaper

TEKNAT 2014/92

15. VP 2015: Övriga tidsbegränsade resurser Beslut:

− att beslutet TEKNAT 2013/214 angående särskilda forskningsresurser för vissa uppdrag förlängs till att gälla under perioden 2015-01-01—2017-06-30 och att för detta avsätta 1 620 tkr/år.

− att beslutet TEKNAT 2013/217 angående sektionsmedel gäller under perioden 2015-01-01—2017-06-30 och att för detta avsätta 1 340 tkr/år.

TEKNAT 2014/92

16. VP 2015: Forskarutbildningskurser Beslut:

− att fördela 4 mnkr (4 mnkr) till institutionerna efter andel av forskarexamina.

− att delegera till arbetsutskottet att fastställa slutlig fördelning enligt nuvarande modell.

− Medlen disponeras för forskarutbildningskurser. Institutionerna ska årligen återrapportera hur medlen har använts.

TEKNAT 2014/92

17. VP 2015: Allmän tidsbegränsad resurs Beslut:

− att allmän tidsbegränsad resurs byter namn till allmän resurs. − Institutionen beslutar hur medlen ska fördelas inom

TEKNAT 2014/92



7(11)

institutionen. Medlen disponeras fritt. Institutionerna ska årligen återrapportera hur medlen har använts.

− att fastställa ramen till 30 mnkr (30 mnkr 2014). − att delegera till arbetsutskottet att fastställa slutlig fördelning

enligt nuvarande modell.

18. VP 2015: Studiestöd Beslut:

− att fastställa ramen till 100 mnkr (100 mnkr 2014). − att delegera till arbetsutskottet att fastställa slutlig fördelning

enligt nuvarande modell.

TEKNAT 2014/92

19. VP 2015: Prestationsresurs Beslut:

− att fastställa ramen till 25 mnkr (25 mnkr 2014). − Institutionen beslutar hur medlen ska fördelas inom

institutionen och ska beakta behovet av samfinansiering av externt finansierade projekt.

− Institutionerna ska årligen återrapportera hur medlen har använts.

− att delegera till arbetsutskottet att fastställa slutlig fördelning enligt nuvarande modell.

TEKNAT 2014/92

20. VP 2015: Lokalresurs Beslut:

− att fastställa ramen till högst 42 mnkr (42 mnkr 2014). − att delegera till arbetsutskottet att fastställa slutlig fördelning

enligt nuvarande modell (när övrig fördelning är klar)

TEKNAT 2014/92

21. VP 2015: Balanserade medel Beslut:

− att delegera till vicerektor att besluta om användning av balanserade medel vid områdesnämnden. Beslutet gäller fr.o.m. 2014-07-01 t.o.m. 2015-12-31. Besluten får inte avse fleråriga åtaganden.

TEKNAT 2014/92

22. VP 2015: KAW och Uppsala universitets fond för materialvetenskaplig forskning Beslut:

− att av avkastningen för 2014 (som betalas ut våren 2015) från Knut och Alice Wallenbergs och Uppsala universitetets fond för materialvetenskaplig forskning disponerar institutionen för teknikvetenskaper 75 % och institutionen för kemi – Ångström 25 %.

− att medlen till institutionen för kemi – Ångström ska användas

TEKNAT 2014/92



8(11)

till att finansiera i första hand drift, lokaler och instrumentering av den gemensamma verksamheten för röntgendiffraktion och högtemperatursyntes.

− att medlen till institutionen för teknikvetenskaper ska användas i enlighet med donationsvillkor för fonden, dvs. för att stödja driften av materialvetenskaplig forskning vid Ångströmlaboratoriet. Stödet skall i första hand avse driftkostnader sammanhängande med driften av fysiska resurser såsom lokaler, inredning och utrustning.

− att institutionerna senast den 15 februari 2015 ska lämna en rapport för hur medlen använts i verksamheten under 2014.

23. VP 2015: Strategiska forskningsområdet CNDS Beslut:

− att de totalt 11 794 tkr som Uppsala universitet disponerar för det strategiska forskningsområdet CNDS fördelas enligt följande: o 1 250 tkr disponeras för samordning och forskarskolan.

Medlen disponeras av Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet, och används för projektledning, aktiviteter, webbplats, material, kursutveckling och kurser för forskarskolan, internat och utåtriktade aktiviteter för svenska myndigheter och företag med intresse av området som t.ex. Forum för naturkatastrofslära.

o 2 030 tkr utbetalas till Karlstad universitet för studier med inriktning mot varningssystem för översvämningar samt lärande från naturkatastrofer.

o 2 030 tkr utbetalas till Försvarshögskolan för studier med inriktning mot lärande och förändring efter naturkatastrofer samt mot organisatorisk samverkan i hanteringen av naturkatastrofer.

o 6 090 tkr disponeras av Uppsala universitet under 2014 enligt följande:

Institutionen för statsvetenskap disponerar 1 353 tkr för studier med inriktning mot lärande och förändring efter naturkatastrofer samt mot organisatorisk samverkan i hanteringen av naturkatastrofer. Institutionen för freds- och konfliktforskning

disponerar 677 tkr för studier med inriktning mot naturkatastrofer och konfliktdynamik. Institutionen för teknikvetenskaper,

TEKNAT 2014/92



9(11)

forskningsprogrammet elektricitetslära disponerar 1 015 tkr för robust energigenerering vid naturkatastrofer och studier av dessa. Institutionen för teknikvetenskaper,

forskningsprogrammet mikrosystemteknik disponerar 1 015 tkr för robusta trådlösa sensorer och sensornätverk för naturkatastrofslära. Institutionen för geovetenskaper,

forskningsprogrammet luft-, vatten- och landskapslära disponerar 1 014 tkr för studier med inriktning mot varningssystem för översvämningar, mot spridning av aska och gas från vulkaner, samt mot dricksvattensäkerhet. Institutionen för geovetenskaper,

forskningsprogrammet geofysik disponerar 508 tkr för studier med inriktning mot vulkaniska processer. Institutionen för geovetenskaper,

forskningsprogrammet berggrundsgeologi disponerar 508 tkr för petrologiska processer i vulkaner.

o När PLO-medlen och/eller eventuella justeringar av anslagsbeloppet blir kända skall de fördelas proportionellt enligt beslutet, dvs. 17,8 % till Karlstad universitet, 17,8 % till Försvarshögskolan och 64,4 % till Uppsala universitet.

24.

VP 2015: Strategiska forskningsområdet eSSENCE Beslut:

− att de totalt 26 898 tkr som Uppsala universitet disponerar för eSSENCE under 2014 fördelas enligt följande: o 2 689 tkr för samordning, varav 1 204 tkr vid Uppsala

universitet, 941 tkr vid Lunds universitet och 538 tkr vid Umeå universitet. Medlen disponeras för projektledning, aktiviteter, kommunikation, material, m.m. De går även till en gemensam satsning på en forskarskola, SeSE.

o Till Lunds universitet utbetalas 9 414 tkr

o Till Umeå universitet utbetalas 5 380 tkr

o Uppsala universitet disponerar de nya medlen för 2015, 10 894 tkr, enligt följande:

Institutionen för fysik och astronomi: Forskningsprogrammet högenergifysik disponerar 900 tkr för grid-forskning och forskningsprogrammet materialteori disponerar 1 200 tkr för metoder för icke-

TEKNAT 2014/92



10(11)

jämviktssystem.

Institutionen för informationsteknologi: Forskningsprogrammet tillämpad beräkningsvetenskap disponerar 1 800 tkr för algoritmer och högpresterande parallella beräkningar, forskningsprogrammet datalogi disponerar 900 tkr för databasforskning, och för projekt disponerar forskningsprogrammen numerisk analys 400 tkr, visuell information och interaktion 400 tkr samt UPPMAX 400 tkr.

Institutionen för kemi – Ångström: Forskningsprogrammet strukturkemi disponerar 1 200 tkr för modeller för komplexa material och forskningsprogrammet teoretisk kemi disponerar 200 tkr för projekt.

Institutionen för cell- och molekylärbiologi: Forskningsprogrammet beräknings- och systembiologi disponerar 2 100 tkr och 200 tkr för projekt.

Institutionen för farmaceutisk biovetenskap disponerar 400 tkr för farmaceutisk bioinformatik.

Institutionen för immunologi, genetik och patologi disponerar 400 tkr för projekt inom cancerforskning.

Institutionen för lingvistik och filologi disponerar 400 tkr för projekt inom datorlingvistik.

25.

VP 2015: Strategiska forskningsområdet StandUP Beslut:

− att de totalt 53 797 000 kr som Uppsala universitet disponerar för det strategiska forskningsområdet energi 2015 fördelas enligt följande:

o disponeras 1 468 659 kr (2,73 % av totalsumman) för samordning (varav 529 tkr från UU). Medlen disponeras av Uppsala universitet och används för projektledning, aktiviteter, hemsida, material, m.m.

o Till KTH utbetalas 25 117 604 kr

o Till SLU utbetalas 5 232 834 kr. o Till Luleå tekniska universitet utbetalas 3 139 701 kr. o Disponeras 18 838 203 kr av Uppsala universitet enligt

följande: Juridiska institutionen disponerar 200 tkr för

energisystemstudier. Institutionen för psykologi disponerar 300 tkr för

energisystemstudier.

TEKNAT 2014/92



11(11)

Till Högskolan i Halmstad utbetalas 600 tkr för

energisystemstudier (vind). Institutionen för teknikvetenskaper, forsknings-

programmet industriell teknik disponerar 300 tkr för energisystemstudier, forskningsprogrammet elektricitetslära disponerar 400 tkr för smart grid, 1 600 tkr för marin strömkraft, 3 200 tkr för vågkraft, 2 200 tkr för vindkraft, 2 200 tkr för vattenkraft samt 900 tkr för lagring och svänghjul, forskningsprogrammet fasta tillståndets elektronik disponerar 1000 tkr för solel, forskningsprogrammet fasta tillståndets fysik disponerar 200 tkr för solelsystemstudier. Institutionen för geovetenskaper,

forskningsprogrammet luft-, vatten- och landskapslära disponerar 500 tkr för vindkraft, forskningsprogrammet geofysik/berggrundsgeologi disponerar för 400 tkr för geotermi samt forskningsprogrammet globala energisystem disponerar 500 tkr för energisystemstudier. Institutionen för fysik och astronomi, forsknings-

programmet materialteori disponerar dels 600 tkr för grundläggande studier av magnetiska material och modellering av batterimaterial och forsknings-programmet molekyl- och kondenserande materiens fysik disponerar 300 tkr för batteri- och solcells-ytkaraktärisering. Institutionen för kemi - Ångström, forsknings-

programmet fysikalisk kemi disponerar 1 000 tkr för solel, forskningsprogrammet strukturkemi disponerar 1700 tkr för batteri-och fordonsforskning, forsknings-programmet oorganisk kemi disponerar 200 tkr för batteriforskning. Dessutom skapas en strategisk pott för 538 203 kr för

att främst fördelas för fordonsforskning och för support av projekt som tydligt visar på ett strategisk mervärde för StandUps forskning. Beslut om medlen, fördelning och omfattning delegeras till StandUps programråd.

1(4)

LÄGESRAPPORT 2014-06-02 TEKNAT 2014/65

Webbsamordning inom vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap Initiativ Fakultetsnämnden beslutade 2013-05-28 att ”Vetenskapsområdet ska samordna och tillhandahålla grundläggande råd och mallar för webb. Arbetet samordnas med den universitetsgemensamma webbutvecklingen.” (Kommunikationsarbete, TEKNAT 2012/217) Syfte Syftet med att samordna webbplatserna inom fakulteten är att besökaren ska få ett enhetligt och professionellt intryck av universitetets (institutioners och fakultetens) webb. Webbplatserna ska även användas som ett strategiskt verktyg för att uppnå verksamhetens mål. Bakgrund Webbplatserna inom vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap är idag inte samordnade vare sig vad gäller innehåll, struktur eller utseende. Ibland saknas en stabil webborganisation inom institutionerna. I och med att universitetet centralt i höstas gick över i nytt webbkoncept ser alla institutioner och fakultetens webbplatser helt annorlunda ut jämfört med Uppsala universitets centrala sidor.

Om webbsamordningen Webbsamordningsprojektet startades hösten 2013 och består av intuitionernas webbansvariga. Gruppen har haft nio möten med bra uppslutning och bra diskussioner som har resulterat i ett antal skisser på olika sidor inom en institutions webb. Projektledare: Marie Chajara Svensson vid områdeskansliet.

Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Box 256, 751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Johanna Lundmark Telefon: 018-471 1949 070-4250572 [email protected] www.teknat.uu.se

Organisationsnr: 202100-2932


2(4)

Morgondagens webb

• Ska ha ett enhetligt och professionellt utseende • Ska vara anpassad till och attraktiv för våra prioriterade

målgrupper • Ska ha en konsekvent navigering • Ska vara ett stöd för att uppnå våra verksamhetsmål • Ska vara tillgänglig och språkligt anpassad samt hittbar i

sökfunktioner • Ska utvecklas löpande och levandegöra verksamheten

Projektets förslag Alla ska ha ett enhetligt utseende enligt det nya webbkonceptet För att stärka varumärket Uppsala universitet och uppnå en enhetlig, konsekvent navigering och gemensam funktionalitet behöver vi använda oss av det gemensamma webbpubliceringsverktyget InfoGlue (alternativt annat verktyg där det går att uppnå samma slutresultat). Genom att använda de gemensamma systemen kan vi dela information och använda våra resurser på ett kostnadseffektivt sätt. Struktur och förslag Förslag i form av skisser håller på att tas fram för struktur, navigering och benämning av sidor, där vissa saker är flexibla och andra hårdare uppstyrda. Dessa skisser diskuteras tillsammans med samtliga institutioner under maj och juni. Nytt material Vi kommer att föreslå att nytt innehåll lyfts fram på webben: Infrastruktur (intressant för vissa institutioner) – Det ska framgå vilka instrument och vilken utrustning som finns. Detta är av intresse för forskarkollegor på vårt eget universitet och andra, inte minst presumtiva medarbetare. Den pågående infrastrukturutredningen kan möjligen ge oss ett underlag. Forskarporträtt – Ett önskemål är att levandegöra webben genom att presentera några av institutionens forskare/lärare. Detta skulle ge ett personligt och utåtriktat intryck av intresse för flera av våra målgrupper, t.ex. presumtiva studenter och medarbetare. Populärvetenskaplig indelning och presentation av forskningen - För de icke inomvetenskapliga målgrupper behövs en populär indelning och presentation av institutionens forskning (utöver den organisatoriska indelningen av institutionernas forskningsprogram och grupper). Detta finns på vissa institutioners sidor redan idag.

Organisations/VATnr: 202100-2932


3(4)

Önskad central utveckling Vi har identifierat behov av utveckling av de mallar som de gemensamma webbverktygen tillhandahåller idag, exempelvis:

• Sök- och anpassningsbar listning av forskare och medarbetare: En funktion där besökaren kan anpassa presentationen samt söka bland personal utifrån olika parametrar.

• Utveckling av profilsidorna: Dagens personliga profilsida i MP är långt ifrån optimerad och utbyggd så att den kan ersätta en personlig webbsida.

• Utveckling av InfoGlue: Ibland rör det sig om kompatibilitet med andra system (t.ex. visning av utlysta tjänster på en institution, kalendarium). Det kan också röra sig om enskilda komponenter, t.ex. utveckling av bildspelsfunktion.

Tids- och projektplan Fakultetsnämndens arbetsutskott beslutade om tidsplan och budget för projektet den 20 maj, 2014. Detaljerad projektplan ska beredas i den tillträdande samverkansberedningen. Planerad projektstart i september 2014. Dessförinnan förankras och diskuteras skisserna med institutionerna. Målet är samtliga institutioner ska ha publicerat sina webbplatser enligt de gemensamma mallarna senast 1 juni 2015.

Resursåtgång Personella resurser omprioriteras för ändamålet inom områdeskansliet. De institutioner som vill ha stöd, kommer att få stöd från områdeskansliet (teknat samverkan) för att flytta över information till Infoglue och de nya mallarna, förutsatt att de använder sig av Infoglue. Nya webbsidor För vissa institutioner innebär detta projekt byte av verktyg och för de som redan använder InfoGlue innebär det nya mallar, ny struktur etc. För samtliga institutioners webbplatser tar detta arbete uppskattningsvis 1-1.5 års heltidstjänst. Institutionerna behöva vara aktiva och delaktiga i det strategiska arbetet, som bl.a. innebär framtagande av nytt innehåll, prioriteringar m.m.. Prefekter (tillsammans med ledningsgrupp) samt informatörer och webbansvariga kommer att fylla en viktig funktion. Omfattningen av detta arbete kommer troligtvis att



4(4)

variera mellan olika institutioner, beroende på institutionens kommunikationsbehov, hur webbplatserna ser ut idag och förberedelse. Framtagande av nytt material Genom att ha en projektgrupp som arbetar tillsammans med alla institutioner får vi en enhetlig utformning och känsla i webben. Här kan också informatörer på institutioner fylla en viktig funktion, där de kan ingå i projektgruppen. Ny information behöver tas fram tillsammans med institutionerna (se nytt material). Visst material som är av populärvetenskaplig karaktär kan återanvändas från forskningsdatabas eller skrivas nytt av informatörer på fakultetskansliet (t.ex. forskarporträtt). Etablering av fungerande webborganisation Ett mål för projektet bör vara att etablera en fungerande webborganisation på institutionerna, där det inte finns. Samordning av webb inom vetenskapsområdet ska fortsätta efter det att projektet är slut och stöd för institutionerna att utveckla sin organisation och webb ska finnas.



uppsala universitet · 2019-09-04 · uppdrag att genomföra utvärdering och översyn av modellen...

Documents