1

Utvecklingsstrategi 2025Antagen av kommunstyrelsen 2018-04-03 § 82

Lessebo kommun gör en hållbar resa där vi är fler än 10 000

invånare 2025

2

InnehållInledning..................................................................................................................................................3

LESSEBO KOMMUNS VISION ...................................................................................................................5

UTGÅNGSPUNKTER FÖR STRATEGIN.......................................................................................................6

Medborgarundersökning.....................................................................................................................6

Kommunens kvalitet i korthet .............................................................................................................6

Agenda 2030........................................................................................................................................7

Gröna Kronoberg – regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län ..................................................8

Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län ............................................................................8

Våra orters och landsbygdens identitet och styrkor .............................................................................10

Mål 2025................................................................................................................................................11

Samhällsekonomisk kalkyl .....................................................................................................................12

PRIORITERING: Boende och livskvalitet.................................................................................................16

prioritering: Barns och ungas uppväxt ..................................................................................................21

PRIORITERING: Demokrati och service..................................................................................................23

Metod....................................................................................................................................................25

3

INLEDNING

Samhället är i ständig utveckling. Gårdagens framtid är dagens verklighet, med nya sam-hällsutmaningar ska vi möta den nya framtiden med nya förhållningssätt, tankar och idéer. Denna utvecklingsstrategi tar sikte på framtiden för att hantera de möjligheter och utmaningar vi står inför i Lessebo kommun. Vi ska utifrån förväntningar från invånare och företagare ta tillvara på kreativitet och idéer som kan utveckla kommunen och dess verksamheter.

2015 antogs en utvecklingsstrategi för Lessebo kommun. Strategin bygger på sex prioriterade områden med 32 olika aktiviteter. 30 av aktiviteterna är genomförda med gott resultat och vi kan konstatera att i medborgarundersökningen för 2017 har vi ökat nöjdheten i stort sett på samtliga parametrar. Därför har kommunstyrelsen gett i uppdrag att ta fram en ny utvecklingsstrategi med inriktning på ökat invånarantal. Hänsyn ska tas i den nya utvecklingsstrategin till Agenda 2030, den regionala utvecklingsstrategin, den regionala folkhälsopolicyn samt kommunens resultat i Kommunernas Kvalitet i Korthet (KKIK) och SCB:s medborgarenkät.

Lessebo kommun har antagit en vision 2040 som ska vara kommunens övergripande styrdokument. Denna utvecklingsstrategi tar sikte på 2025 och det arbete som behöver göras för att nå visionen på sikt. Utvecklingsstrategin är ett styrande måldokument som ska vara i ständig utveckling, därför ska strategin aktualiseras varje år inför budgetprocessen för att stärka att vi är på rätt väg. Mål och aktiviteter mäts dock på lång sikt. För verksamhetsplanering på kort sikt, finns budget och verksamhetsmål som redovisas varje år.

I utvecklingsstrategin slås en målsättning för det långsiktiga arbetet fast, och tre områden prioriteras för att målen ska uppnås. Inom ramen för varje område finns strategier med tillhörande aktiviteter som ska vara en vägledning för kommunens arbete. För att följa utvecklingen, ska ett särskilt ansvar för varje område tilldelas en politiker och en tjänsteman samt att kommunstyrelsens ordförande och kommunchef ska ingå i samtliga områden.

Vi ska bry oss om varandras hälsa, engagemang och delaktighet. Vi ska utveckla bostadsbyggandet i hela kommunen. Vi ska satsa på skolan så att vi har ett lärande för hela livet. Lessebo kommun ska vara en attraktiv och trygg plats att leva på, för alla våra invånare. För att göra det ska vi fokusera på att det hållbara samhället inom alla områden där livsmiljön med trygga cykelvägar, bra kollektivtrafik och kreativa gröna tätortsmiljöer ska få ett fokus.

4

Vi har goda förutsättningar i vår kommun. Vi bryr oss om varandra och har ett gott liv i Lessebo kommun, nu ska vi tillsammans kraftsamla för att göra vårt samhälle ännu lite bättre så att vi 2025 är fler än 10 000 invånare!

Skruvs vildmarkscamping

5

LESSEBO KOMMUNS VISION

”Tillsammans skapar vi en grön kommun som vi är stolta över och där vi bryr oss om

varandras framtid.”

Så lyder Lessebo kommuns vision 2040. Visionen antogs av kommunfullmäktige december 2016. Syftet är att skapa ett attraktivt Lessebo kommun som är hållbart över tid. Visionen är vårt övergripande och styrande dokument.

Vi lever ett rikt och utvecklande liv i en viljestark och växande region och kommun. I centrum vid tre arbetsmarknadsregioner finns möjlighet till ett attraktivt boende med en skola som ständigt utvecklar sin verksamhet. En kommun där styrkorna är närhet till arbetsmarknaden, naturen, kommersiellt utbud och mycket mer. Vi skapar en hållbar förnyelse genom ett nytänkande och ett stort inflöde av intryck och kunskap. Vi finns också i hjärtat av Glasriket med alla de utvecklingsmöjligheter som vi tar tillvara på och utvecklar.

Handpappersbruket i Lessebo

6

UTGÅNGSPUNKTER FÖR STRATEGIN

Utvecklingsstrategin tar sin utgångspunkt i kommunens nuläge. Nuläget beskrivs bl.a. genom olika undersökningar, som visar vilka frågor som kommunen behöver arbeta med och som strategin därmed behöver beakta. Dessutom finns ett antal målsättningar på global, nationell och regional nivå som Lessebo kommun bör förhålla sig till, och där vårt arbete är en pusselbit för att målen ska kunna uppnås. Genom strategin kan vi arbeta samlat mot dessa mål.

I SCB:s medborgarundersökning får kommunens invånare tycka till om sin kommun som en plats att leva på, dess verksamheter samt möjligheterna till inflytande.

En avstämning av medborgarnas bild av kommunen är av stor vikt, det är ett underlag och ett verktyg för ett förbättrings- och utvecklingsarbete. Genom undersökningen har Lessebo kommun identifierat ett antal områden som ger ökad nöjdhet hos våra invånare. Områden som bostäder, påverkansmöjligheter, trygghet, fritidsmöjligheter och skolan är områden som kommunen direkt kan påverka. Sedan undersökningen 2015 ser vi att i stort sett på alla parametrar har vi fått nöjdare invånare.

Vi ser från undersökningen 2017 att faktorer som får mest effekt för att ytterligare öka nöjdheten hos våra invånare är:

Förtroende Upplevd trygghet Fler bostäder Skolan Fritidsmöjligheter

Sedan 2007 genomför Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, kvalitetsmätningen Kommunens Kvalitet i Korthet.

Medborgarundersökning

Kommunens kvalitet i korthet

7

Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) redovisar och jämför resultat inom områden som är av stort intresse för invånarna. Kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) ska vara ett verktyg för att analysera att vi har en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet.

Några reflektioner resultaten för Lessebo från KKiK 2017:

Hemtjänst inom äldreomsorgen får genomgående höga betyg, i vissa fall är vi bäst i länet.

Beträffande uppnådda kunskapskrav och meritvärden inom skolan har vi i flera fall förbättrat resultatet men det ligger fortfarande lågt i jämförelse med övriga kommuner i länet.

Vårt företagsklimat fortsätter att öka i ranking.

När det gäller bemötande vid kontakt med kommunen ligger vi lågt jämförelse med övriga kommuner i länet.

I nöjd invånarenkät ligger vi bra till i jämförelse med övriga kommuner i länet.

FN har antagit 17 globala utvecklingsmål, Agenda 2030, som bland annat handlar om att avskaffa fattigdom, uppnå jämställdhet, bekämpa klimatförändringen, säkerställa god hälsa, likvärdig utbildning samt hållbar ekonomisk tillväxt. Sveriges kommuner och landsting har tagit ett inriktningsdokument ”Ansvar för välfärd 2016-2019” där flera av målen inom Agenda 2030 är direkt kopplade till dokumentet:

skapa hållbar samhällsstruktur, främja kvinnors egenmakt, förbättra likvärdighet i skolan, arbeta hälsofrämjande och förebyggande för social hållbarhet, samt verka för full sysselsättning med anständiga arbetsvillkor.

Agenda 2030

8

Den regionala utvecklingsstrategin för Kronobergs län 2015-2025 (RUS) är vägledande för arbetet med hållbar regional utveckling och strategins aktualitet prövas vart fjärde år. Utgångspunkten är att RUS – Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län är ett verktyg som ska bidra till att uppnå målen med den regionala tillväxtpolitiken genom att skapa bättre förutsättningar för hållbar regional utveckling.

Den regionala utvecklingsstrategin innehåller två målområden:

- Vi växer i öppna och hållbara livsmiljöerKopplat till målområdet finns målsättningar gällande ökning av befolkning, socioekonomisk utveckling, god hälsa och minskad klimatpåverkan.

- Vi växer av en cirkulär ekonomi med förnyelseförmågaKopplat till målområdet finns målsättningar gällande ökad produktivitet och sysselsättning, ökat antal företag, höjd utbildningsnivå.

Samhandla är ett viktigt begrepp i RUS. Det innebär bland annat att samarbeta över organisationsgränser och kring gemensamma policyer och förvaltning.

I RUS lyfts det fram att det är viktigt att utveckla platser och orter där människor känner sig välkomna. Det bedöms särskilt betydelsefullt att öka delaktighet och inflytande i samhället.

En god hälsa för alla – För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län är visionen för det länsgemensamma folkhälsoarbetet. För att skapa förutsättningar att nå visionen har en länsgemensam folkhälsopolicy tagits fram. Den har utformats i samverkan och antagits av länets samtliga kommuner, Länsstyrelsen i Kronobergs län och Region Kronoberg.

Folkhälsopolicyn utgår från de faktorer som påverkar hälsan, istället för att utgå från sjukdom och hälsoproblem. Alla de elva nationella folkhälsomålen ligger som grund för det länsgemensamma arbetet. Under perioden 2016-2018 har länets politiker valt att ha ett extra fokus på målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället, 3 Barns och ungas uppväxtvillkor och målområde 11 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel.

Folkhälsopolicy bygger även på barnkonventionen och den nationella strategin för att stärka barns rättigheter i Sverige som antogs i juni 2010.

Gröna Kronoberg – regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län

Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län

9

Delaktighet och inflytande i samhälletDelaktighet och inflytande är viktiga faktorer för hälsan, både i ett övergripande perspektiv och i vardagen. Det innefattar såväl demokratisk delaktighet, som att rösta och engagera sig i samhällsdebatten, som det sociala och praktiska stöd man har av personer i sin omgivning.

Barns och ungas uppväxtvillkorAlla barn och unga har rätt att växa upp under likvärdiga villkor samt utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. En god uppväxt har stor betydelse för hälsan och i barndomen läggs grunden för framtidens levnadsvanor. Goda levnadsvanor, goda psykiska och fysiska miljöer är viktiga ur ett folkhälsoperspektiv. För att kunna garantera barn och unga en trygg uppväxt krävs det att samhället kan ge generellt stöd och tidigt identifiera, ge skydd och stödja barn och familjer med svårigheter. De arenor där samhället kan arbeta hälsofrämjande och förebyggande för att stärka barns hälsa är främst inom hemmet, förskolan, skolan och fritiden.

Tobak, Alkohol, Narkotika, Dopning och SpelTobak, alkohol, narkotika, dopning och spel är ett brett och komplext område som har stor betydelse för samhället. Riskbruk, missbruk och beroende kan leda till ohälsa, sociala problem och generera höga kostnader för både individ och samhälle. Barn och unga är en viktig grupp i detta arbete därför att en tidig debut ökar risken för att utveckla ett missbruk. Barn och unga löper dessutom generellt en större risk att skadas av andras missbruk. De arenor där samhället kan arbeta hälsofrämjande och förebyggande inom ANDTS-området är hemmet, förskolan, skolan, fritid och föreningsliv, arbetsplatsen, hälso- och sjukvården och det offentliga rummet.

Utöver folkhälsopolicyn som är antagen av Region Kronoberg har regeringen beslutat om tio mål för friluftslivspolitiken. Anledningen är att ge oss en god folkhälsa, naturförståelse och regional utveckling. Målen är:

1. Tillgänglig natur för alla2. Starkt engagemang och samverkan3. Allemansrätten4. Tillgång till natur för friluftsliv5. Attraktiv tätortsnära natur6. Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling7. Skyddade områden som resurs för friluftsliv8. Ett rikt friluftsliv i skolan9. Friluftsliv för god folkhälsa10. God kunskap om friluftslivet

10

11

VÅRA ORTERS OCH LANDSBYGDENS IDENTITET OCH STYRKOR

Kommunen utgörs av sina orter och av landsbygden, vilket ger förutsättningarna för den utveckling som beskrivs i strategin. Invånarna i Lessebo kommuns bor till största delen i våra tätorter, på landsbygden finns det c:a 400 hushåll. Men för att kommunen ska fortsätta att utvecklas och skapa tillväxt behöver både tätorterna och landsbygden bidra med sin identitet och sina styrkor.

Styrkor som finns i Lessebo kommun och som vi ska bygga vidare på är: Attraktivt boende Naturupplevelser Shopping Kultur Historia Design Sport, aktiviteter och föreningslivet

Inom ramen för SVID:s (Svensk industri design) Sommardesignkontor 2013, gjordes följande beskrivning:

Lessebo”Är idyllen på orten där all nödvändig service finns inom räckhåll och där kultur och mångfald är i centrum.”

Hovmantorp”Är liv och rörelse där sport och föreningar bildar gemenskap”

Kosta”Är där shopping, spa och design lockar turister för att lära sig om glashistoria hos en av de starkaste varumärkena.”

Skruv”Är natur och rekreation där de omkringliggande områdena berättar om historia kring utvandrarbygden.”

12

MÅL 2025

”Lessebo kommun gör en hållbar resa där vi är fler än 10 000 invånare 2025.”

Lessebo kommun har som målsättning att vi ska ha minst 10 000 invånare senast 2025. Målsättningen är att alla invånare – befintliga och presumtiva - ska se fördelarna med att bo och verka i Lessebo kommun.

För att målet ska kunna uppnås, har följande områden prioriterats för kommande utvecklingsarbete:

- Boende och livskvalitet- Barn och ungas uppväxt- Demokrati och service

Prioriterade områden är kopplade till Agenda 2030, RUS – Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs Län och Länsgemensam folkhälsopolicy 2016 – 2019 Kronobergs Län. När någon strategi eller aktivitet direkt kan härledas till Agenda 2030, RUS eller folkhälsopolicyn så är det markerat enligt följande:

Mål – Agenda 2030RUS – Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs länFP - Länsgemensam folkhälsopolicy 2016 – 2019 Kronobergs län

Spa i Kosta

13

SAMHÄLLSEKONOMISK KALKYLMålsättningen för strategin – att bli fler än 10 000 invånare – innebär att befolkningen öka med cirka 1 200 invånare från dagens läge. Under åren 2013-2016 ökade Lessebo kommun med ca 800 invånare en ökning med 8,7 % när snittet i Sverige under samma period på 3,6 %. Det är en kraftfull ökning som vi är stolta över men som också ställer höga krav på kommunen. Som ett viktigt underlag för kommunens utveckling i linje med strategin, har en samhällsekonomisk kalkyl tagits fram som beskriver behoven framåt och ger underlag för beslut om bostäder, skolor, infrastruktur m.m. Med väl underbyggda beslut ökar sannolikheten för att våra gemensamma och begränsade resurser används effektivt.

SkatteintäkterSkatteintäkterna ökar med cirka 66 miljoner kronor per år.

Infrastrukturförutsättningar för framtidsstrategi med tillhörande behov av exploatering och verksamhetslokalerI en framtidsanalys angående invånarnas åldersstruktur ser vi att procentuellt sker ingen större förändring. Idag har vi procentuellt fler barn och unga (0-19 år) i vår kommun än i övriga Sverige. Vi ser också att barn och ungdomar kommer att öka med drygt 500 individer, en ökning med något mer än 20 procentenheter från idag. Den arbetsföra befolkningen ökas med cirka 400 personer, en ökning med cirka 10 procentenheter. Åldersgruppen 65 – 79 ökas med 180 personer, en ökning med cirka 12 procentenheter. Den äldre åldersgruppen ökar med cirka 100 personer, en ökning med strax under 20 procentenheter.

686[VÄRDE]720 746 774 760 786 811 8291 188 1 233 1 294 1 326 1 377 1 434 1 465 1 498 1 544352 349 345 356 344 383 384 406 383

[VÄRDE]4 618 4 664 4 719 4 761 4 783 4 850 4 881 4 966

1 478 1 527 1 554 1 579 1 639 1 678 1 665 1 668 1 657526 522 522 524 506 512 550 586 621

2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 20250

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

0-5 6-15 16-18 19-64 65-79 80+

Förutsättningar:

Utgångspunkt 2017-12-11, flyttat alla 1-årsklasser framåt

100 födda per år

Döda enligt SCBs livslängdstabell 2016

Målet 10 000 invånare 2025-12-31 kräver 1206 inflyttare.

Beräknad befolkningsökning på 150 personer per år 2018-2025.

Fördelning av inflyttade i de olika åldrarna baseras på förändringen i åldersgruppen 2012-2016.

14

7%

13%

4%

53%

17%

6%0-56-1516-1819-6465-7980+

2021

8%

13%

4%

52%

17%

6%0-56-1516-1819-6465-7980+

2017

En slutsats utifrån detta är att vi behöver bygga förskolor, se över lokalbehovet för grundskolan, ge möjlighet till invånare i mogen ålder som inte längre vill bo kvar i villan att hyra en attraktiv hyresrätt. Det kan behövas ytterligare kapacitet på hemtjänst och hemsjukvård för äldre.

Exploatering Villatomter vid Törnrosa och Djurhult är beslutade med en kostnadsbedömning

för exploatering på totalt cirka 10 miljoner kronor. Udden och Abbakuse i Hovmantorp kan ge cirka 200 bostäder med en

kostnadsbedömning för exploatering på cirka 40 miljoner kronor. En fortsatt utveckling av Djurhult i Lessebo kan ge cirka 50 bostäder med en

kostnadsbedömning för exploatering på cirka 10 miljoner kronor. Förtätning av flerbostadshus i Lessebo och Hovmantorp. Gång- och cykelvägar cirka 5 miljoner kronor.

15

Infrastruktur cirka 10 miljoner kronor. Nytt industriområde i Hovmantorp.

Av ovanstående satsade 100 miljoner kronor kommer ca 50 miljoner kronor tillbaks som intäkt i form av sålda tomter med mera.

VerksamhetslokalerBehov av att ersätta befintliga paviljonger genom:

Förskolebarnen ökar med cirka 150 elever vilket innebär en ökad lokalyta på ca 2 000 m². En investering på cirka 60 miljoner kronor.

Ytterligare två förskolor med vardera 100 platser, 2 500 m². En investering på cirka 80 miljoner kronor.

Grundskolebarn ökar med cirka 350 barn vilket innebär en ökad lokalyta på cirka 4 000 m². En investering på cirka 120 miljoner kronor.

Om och tillbyggnad av Kvarndammskolan 450 m². En investering på 18,9 miljoner kronor.

En köksutredning är påbörjad där beslut kan tas hur framtida kostfrågor kommer att påverkas av en ökning av 500 barn/elever. Köksutredningen ger investeringsbehov av cirka 15 miljoner i köken tillkommer matsalar med mera.

Under perioden kommer det att behövas ett LSS-boende till i kommunen. En investering på cirka 20 miljoner kronor för 6 platser.

BostäderVi har idag ett antaget bostadsförsörjningsprogram. Ett bostadsförsörjningsprogram syftar till att peka ut vilka riktlinjer som finns vid utveckling av nya bostadsområden i en kommun. Programmet ska fungera som ett verktyg för framtida planeringar att använda och förhålla sig till. I nu gällande bostadsförsörjningsprogram tas hänsyn till dagens takt av befolkningsökning, det finns planer framtagna för nya bostäder under 2018-2025 med:

Lessebo med 230 bostäder Hovmantorp med 300 bostäder Kosta med 80 bostäder Skruv med 40 bostäder

I nuläget med tanke på nyligen antagen bostadsförsörjningsplan behövs ytterligare planer för bostadsbyggande inte tas fram.

KollektivtrafikenDet är viktigt att behålla tågstoppen i både Hovmantorp och Lessebo men även att driva frågan vidare med Region Kronoberg och Trafikverket om tågstopp i Skruv. Öresundstågen är av största vikt att de fortsätter att stanna på våra stationer med tanke på både invånare och näringsliv. En företagare/invånare kan vara i Bryssel på ca 5

16

timmar. För kust till kust-tågen bör vi hitta en framkomlig väg tillsammans med Region Kronoberg och Regionförbundet i Kalmar att trafikera och med tågstopp i vår kommun. Vi ska också föra en dialog med Region Kronoberg om att banan framöver trafikeras av Krösatågen och stannar på våra stationer.

I en verklighet där allt fler väljer att bosätta sig i Lessebo kommun bör ökade bussturer vara en prioritet för att möta behovet av nya bostäder. Ökade turer med busstrafiken till Kosta och Skruv bör prioriteras.

Närtrafiken ska vara resor för de invånare som bor i de områden där det inte går kollektivtrafik. Närtrafiken är till för att ge en ökad trygghet och flexibilitet för invånare som bor på landsbygden. Det blir lättare för ungdomar att delta i olika fritidsaktiviteter och ger på så sätt en ökad frihet. Närtrafiken gör det lite enklare att bo på landet

VägarEn mötesseparering på riksväg 25 mellan Hovmantorp och Lessebo bör vara en första prioritering därefter fortsatt separering öster ut. En utveckling och investering på gång- och cykelvägar mellan våra tätorter, är av stor vikt då vi håller på att utveckla Strömbergshyttan till ett aktivitetsområde.

Bredband/fiberEtt väl utbyggt bredbandsnät är en viktig del i vår strävan att utveckla Lessebo kommun till en attraktiv och tillväxtorienterad kommun. Tillgång till bredband ger förutsättningar för att ta del av digital service och tjänster, arbeta, studera, driva företag oavsett var man befinner sig. Vi ska ha väl utbyggt bredbandsnät, vara ett stöd för komplettering med byanät samt att alla invånare har tillgång till bredband/fiber. Om inte byanät är lönsamt kan andra tekniska lösningar såsom radiolänk, mobilt eller satellit prövas. Sammanfattning samhällsekonomisk kalkylInvestering MkrExploatering 100Verksamhetslokaler 380Intäkter försäljning av tomter mm -50Totalt 430

DriftskostnaderFörskolor 15,6Grundskola 29,1Måltider 1,6Äldreomsorgen 8,2Omsorg om funktionshindrade 6,1Infrastruktur och fritid 2,5Totalt 63,1

17

PRIORITERING: BOENDE OCH LIVSKVALITET

Inom det prioriterade området Boende och livskvalitet finns följande strategier med tillhörande aktiviteter:

Öka bostadsbyggandet och utveckla en attraktiv boendemiljö för alla Mål 11.1

Lessebo kommun ska utvecklas till en miljökommun Mål 7.2

Ge förutsättningar för en god livskvalitet FP

Ge förutsättningar för ökad sysselsättning Mål 8.5, RUS

Stärk och utveckla våra orter

Öka bostadsbyggandet och utveckla en attraktiv boendemiljö

Ta fram en plan för vad kommunen ska bygga och en plan för försäljning av mark till privata aktörer som avser att bygga hyresrätter eller bostadsrätter. Ansvarig:

kommunchef. Mål 11.1 Ta fram marknadsföringsplan inklusive idéskiss och material i samband med

exploatering av nya områden. Ansvarig: samhällsbyggnadschef och kommunikatör. Återkommande dialog med invånarna kring boendet och boendemiljön. Ansvarig:

kommunchef. Enkät till invånare 55+ kring hur de vill ha sitt boende i framtiden. Ansvarig:

kommunchef. 2018 års medborgardialoger ska fokuseras på boendet, boendemiljöer och

bostadsbyggandet. Ansvarig: kommunchef. Delta årligen i Växjö kommuns bomässa. Ansvarig: kommunchef och

kommunikatör. Ta fram en underhålls- och skötselplan för kommunens fastigheter, som leder till

att kommunen är ett föredöme beträffande inre och yttre skötsel. Ansvarig: samhällsbyggnadschef och VD för bostads- och fastighetsbolagen.

Aktualisera tillgänglighetsplanen tillsammans med Kommunala rådet för pensionärer och personer med funktionsnedsättning (KRPF). Ansvarig:

samhällsbyggnadschef Mål 10.2 Ta fram en belysningsplan för gator och vägar samt allmänna ytor för våra

tätorter. Ansvarig samhällsbyggnadschef. Ta fram en plan för utsmyckning av kommunen. Ansvarig: kultur och fritidschef. Fortsatt genomförande av trygghetsvandringar, med återkoppling inom två

månader kring vidtagna åtgärder och behov av satsningar i kommunens budget. Trygghetsvandringarna bör ske både under den mörka och ljusa säsongen. Ansvarig: beredskaps och säkerhetsansvarig.

18

Ta fram en plan för en långsiktig lösning för skolans och socialförvaltningens lokalbehov. Ansvarig: samhällsbyggnadschef tillsammans med utbildningschef och socialchef.

Lessebo kommun ska utvecklas till en miljökommun Erbjuda klimatrådgivning till våra invånare. Ansvarig: energi- och miljöstrateg. Aktivt arbeta för att kommunen uppfyller Borgmästaravtalet där åtar vi oss att

minska koldioxidutsläppen med 62 % till 2030. Ansvarig: energi- och miljöstrateg.

Mål 7.2, 11.6 o 13.2, RUS Genomföra energi, miljö och klimatstrategiskt program. Ansvarig: energi- och

miljöstrateg Mål 7.2, 11.6 o 13.2, RUS

Ge förutsättningar för en god livskvalitet Undersöka möjligheten för att skapa en kulturpark med glaskonst som blir ett

besöksmål och en stolthet för kommunen. Ansvarig kultur och fritidschef. Mål

8.9 Undersöka möjligheten att på framträdande plats i kommunen och/eller i

rondeller sätta glaskonst, som ett signum för Lessebo kommun. Ansvarig kultur

och fritidschef. Mål 8.9

Ta fram en fritidsplan i samverkan med berörda förvaltningar, med koppling till planerade byggen och översiktsplan. Ansvarig kultur och fritidschef. RUS, FP

Genomför åtgärder för att bli en vattensäker kommun. Ansvarig kultur och fritidschef. FP

Skapa ett samverkansforum mellan Kultur och fritid-, Barn och utbildning- och Socialförvaltningen samt arbetsmarknadsenheten för att upprätta en handlingsplan kring en aktiv fritid för våra invånare. Ett speciellt fokus ska ligga på lovaktiviteter. Ansvarig: kommunchef. FP

Ta fram en plan kring naturliga mötesplatser och identifiera våra stråk, därefter föreslå hur vi ska utforma och utveckla våra mötesplatser. Ansvarig: kultur och

fritidschef. Mål 11.7, RUS, FP

Stödja så att en ”Bondens marknad” kan anordnas på exempelvis Lessebodagen. Ansvarig: näringslivsstrateg.

Ge förutsättningar för ökad sysselsättning Öka antalet extratjänster inom kommunens verksamhet. Ansvarig:

arbetsmarknadschef. Mål 10.2, RUS Fortsatt samverkan med Arbetsförmedlingen. Ansvarig: arbetsmarknadschef.

Mål 8.5, RUS

19

Fortsatt arbete med ”Vårt dagliga bröd”. Ansvarig: arbetsmarknadschef. Mål 10,7 Utveckla ”kostprojektet” där åtta invånare har fått möjlighet till en utbildning på

c:a åtta veckor inom måltidsverksamheten, till att omfatta fler yrkesområden

Ansvarig: arbetsmarknadschef. Mål 4.3 Digitalisera försörjningsstödet så att resurser kan läggas på att stödja familjen till

arbete. Ansvarig: socialchef. Starta en vuxenutbildning inom kockyrket. Ansvarig: kommunchef samt barn och

utbildningschef. RUS Utveckla projektet ”Mentorskap – Språkvänner” till att nå fler invånare. Ansvarig:

arbetsmarknadschef. Genomföra Lessebo kommuns arbetsmarknadsmässa i samverkan med

Arbetsförmedlingen. Ansvarig: arbetsmarknadschef.

Stärk och utveckla våra orter

Övergripande Marknadsföra våra olika orters styrkor och identitet. Ansvarig: kommunikatör och

destinationsutvecklingsstrateg. Arbeta för bra relationer mellan våra orter. Se varandras styrkor. Ansvarig:

kommunchef. Skapa rekreationsområden i samtliga orter. Ansvarig kultur-och fritidschef. RUS, FP Verka för en bättre infrastruktur mellan våra tätorter, detta kan ske i form av

tågstopp i Skruv, ökade bussturer till Kosta och Skruv samt cykelvägar mellan orterna. Ansvarig: samhällsbyggnadschef.

Verka och stödja så att våra fyra orter har var sin dag/helg för aktivitet och marknadsföring. Om det är önskvärt ska kommunen finnas med på exempelvis nedanstående aktiviteter. Ansvarig: destinationsutvecklingsstrateg.

o Lessebodagen i maj månado Skruvs marknad i maj månado Marknaden i Hovmantorp sista helgen i juni månado Invigningen av julmarknaden i Kosta i november månad.

Lessebo I Lessebo samhälle kommer utvecklingen under 2018-2021 fokusera på att skapa

attraktiva bostäder i centrala Lessebo genom förtätning. Samtidigt kommer Djurhult/Vintervägen att exploateras för fortsatt utveckling. Under dessa år bör cirka 160 bostäder planeras och byggas av varierande karaktär. I ett något längre perspektiv 2022-2025 kommer fokus att ligga på exploatera nya områden nära den befintliga samhällsstrukturen. Cirka 70 bostäder kommer att planeras under

denna period. Ansvarig: kommunchef. Mål 11.1

20

Planera för att skapa ett naturligt centrum, mötesplats som leder ner till stationsområdet. En detaljplan tas fram som innebär att Stationsgatan med angränsande fastigheter i Lessebo samhälle planeras för förtätning. Det ska både finnas möjligt till bostadsbebyggelse och handel. Ansvarig: samhällsbyggnadschef.

Mål 11.7 Utveckla området Intaget så att det blir en mötesplats med utomhusscen,

möjlighet till koloniodling. Ansvarig: kultur och fritidschef. Mål 11.7 I Djurhultsområdet ge boende möjlighet till båtplats. Ansvarig: kultur och

fritidschef.

Byggnation av förskola. Ansvarig samhällsbyggnadschef. Mål 4a I kvarteret Hackan ge möjlighet till bostadsnära odlingslotter. Ansvarig VD AB

Lessebohus. Utveckla aktivitetsområden i Lessebo med

elljusspår/motionsspår/kulturstig/discgolf. Ansvarig kultur och fritidschef.

Hovmantorp Hovmantorp med sin närhet till Växjö, är ett samhälle som har ett stort

attraktionsvärde för bostäder. Det är samtidigt viktigt att bibehålla och stärka de gröna samhällsnära områdena för rekreation. Hovmantorp ligger strategiskt placerat mellan Lessebo och Växjö, vilket gör det möjligt för en större rörelsemöjlighet. För att klara den tilltänkta befolkningsökningen kommer det att krävas att cirka 230 bostäder planeras och byggs mellan åren 2018-2021. Fokus åren 2022-2025 kommer att ligga på exploatera nya områden med cirka 70

bostäder. Ansvarig: kommunchef. Mål 11.1

Byggnation av förskola. Ansvarig samhällsbyggnadschef. Mål 4a

Byggnation av grundskola. Ansvarig samhällsbyggnadschef. Mål 4a Planera och exploatera industrimark så att näringslivet utvecklas. Ansvarig:

samhällsbyggnadschef. Mål 9.3 Marknadsföra det aktiva sjöliv som finns i Hovmantorp med båtklubbar och

kanotleder. Ansvarig: destinationsutvecklare. Utveckla aktivitetsområde i Hovmantorp med strandpromenad, elljusspår,

motionsslingor, utsiktspunkt cykelled och kommunal rastplats. Ansvarig kultur och fritidschef.

Kosta Kosta är en ort i ständig utveckling för främst destinationsutveckling och handel.

Detta kräver också att vi har en attraktiv bostadsutveckling. De områden som är utpekade är längs Stora vägen vid Kosta Lodge, vid Iglagöl och bakom Holsteins väg. Mellan åren 2018-2025 planeras det för 80 bostäder. Ansvarig: kommunchef.

Mål 11.1

21

Driva destinationsutvecklingen i Kosta så att besöksnäringen stärks. Ansvarig:

destinationsutvecklingsstrateg. Mål 12b, RUS Dialog med Region Kronoberg för att stärka kollektivtrafiken. Ansvarig:

kommunchef. Mål 9.1 o 11.2, RUS

Skruv Skruvs samhälle är ett samhälle med mycket lokalt engagemang, där idrott och

naturupplevelse ligger i fokus. Två områden pekas ut mellan 2018-2025 med cirka 40 bostäder. Områden som ligger i plan är vid Östra infarten och vid

Åbrovägen. Ansvarig: kommunchef. Mål 11.1 Driva destinationsutveckling i Skruv så att besöksnäringen stärks. Ansvarig:

destinationsutvecklingsstrateg. Mål 12b, RUS Verka för att idrotts- och naturlivet stärks ytterligare. Ansvarig: kultur och

fritidschef. RUS, FP Dialog med Region Kronoberg för att stärka kollektivtrafiken Ansvarig:

kommunchef. Mål 9.1 o 11.2, RUS Verka för att det ska bli tågstopp i Skruv. Ansvarig kommunchef samt

samhällsbyggnadschef. Mål 9.1 o 11.2, RUS Marknadsföra friluftscampingen i Skruv. Ansvarig kommunikatör

Strömbergshyttan

o Göra ett aktivitetsområde med mountainbikeleder, motionsstigar samt cykelled och undersöka möjligheter till aktivering av lift samt grässlalom. Ansvarig: kultur- och fritidschef RUS, FP

o Stödja så att en mountainbike-förening etablera sig. Ansvarig: kultur- och fritidschef. RUS, FP

o Rusta upp badplats och bryggor i anslutning till aktivitetsområde. Ansvarig: kultur- och fritidschef. RUS, FP

o Byggnation av en bro alternativt brygga mellan Strömbergshyttan och Trafikverkets rast- och badplats. RUS, FP

o Marknadsföra utvecklingen i Strömbergshyttan. Ansvarig: kommunikatör.

Midsommarstång i Lessebo

O

22

PRIORITERING: BARNS OCH UNGAS UPPVÄXT

Inom det prioriterade området Barn och ungas uppväxt finns följande strategier med tillhörande aktiviteter:

Vi ska vara det självklara valet som skolkommun Ge förutsättningar för en aktiv fritid för barn och unga Stödja en trygg uppväxt för barn och unga. FP

Vi ska vara det självklara valet som skolkommun Skapa ändamålsenliga och funktionella lokaler inom skolan, där

måltidsverksamheten och biblioteken är en viktig del. Ansvarig: barn och

utbildningschef, samhällsbyggnadschef och kanslichef Mål 4a. Värna och utveckla våra skolbibliotek. Ansvarig kultur och fritidschef Göra försök på någon skola att erbjuda frukost alternativt frukt, för att undersöka

påverkan på skolresultaten. Ansvarig: barn och utbildningschef. FP Anställa kamratstödjare som arbetar över förvaltningsgränserna. Ansvarig:

arbetsmarknadschef. FP Genom aktivt arbete och marknadsföring ändra synen på skolan. Ansvarig

utbildningschef och kommunikatör.

Ge förutsättningar för en aktiv fritid för barn och unga Ta fram en plan för barn och ungas möjlighet till fritidsaktiviteter (ingår i

fritidsplanen). Ansvarig: kultur och fritidschef. FP Utreda möjligheten till att leasa en minibuss som föreningar kan låna så att alla

barn kan följa med på matcher och evenemang. Ansvarig: kultur och fritidschef. Skapa ute-gym i samtliga orter. Ansvarig: kultur och fritidschef. Följa upp behovet av fritidsgårdar och tillse att vi har generösa öppettider i

samtliga orter. Ansvarig: barn och utbildningschef. FP

Anordna så att bilintresserade ungdomar får en så kallade ”mekastation”. Ansvarig: arbetsmarknadsenheten.

Genomföra språkstimulerande aktiviteter för barn och unga samt verka för deras inflytande och medskapande. Ansvarig kultur och fritidschef. FP

Stödja en trygg uppväxt för barn och unga Utveckla Familjecentralen. Ansvarig: socialchef och barn och utbildningschef. FP

o Arbeta utifrån Skottlandsmodelleno Skapa ett samverkansforum mellan barnavårdscentralen, mödravården,

barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och polis.

23

o Behov av större lokaler för att få en ändamålsenlig verksamhet.o Erbjuda föräldraskapsstödsutbildning

Utveckla arbetet med sociala insatsgrupper vid oro. En sociala insatsgrupp arbetar förebyggande så att ungdomar inte påbörja ett liv i kriminalitet. Ansvarig: beredskaps- och säkerhetsansvarig. FP

Hovmantorps dragkampklubb

24

PRIORITERING: DEMOKRATI OCH SERVICE

Inom det prioriterade området Demokrati och service finns följande strategier med tillhörande aktiviteter:

Verka för ökad digitalisering och bredbandsutbyggnad RUS Kännetecknet för Lessebo kommun ska vara god service och ett gott bemötande Främja invånarnas och företagens delaktighet i kommunens utveckling

Verka för ökad digitalisering och bredbandsutbyggnad. Ta fram en digitaliseringsplan för Lessebo kommun. Ansvarig: kommunchef

Mål 5b Utveckla fixartjänsten till att också stödja våra invånare i det digitala samhället.

Ansvarig: arbetsmarknadschef Mål 5b Arbeta för att vi ska nå det regionala målet att år 2020 ska 98 % av alla hushåll

och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Ansvarig: samhällsbyggnadschef. RUS

Kontinuerlig dialog med byanätsföreningar för att stödja deras arbete med utbyggnad av bredband. Ansvarig: samhällsbyggnadschef och ekonomichef. RUS

Kännetecknet för Lessebo kommun ska vara god service och ett gott bemötande. Ta fram en plan för våra öppettider, med hög tillgänglighet till samtliga

förvaltningar. Ansvarig: kommunchef Utreda möjligheten att utveckla receptionen till ett kontaktcenter. Ansvarig:

kanslichef Utreda möjligheten till att verksamheten Bron, biblioteket eller turismcentra i

Lessebo ska kunna vara ett medborgarkontor. Ansvarig: arbetsmarknadschef. Ta fram en näringslivsstrategi. Ansvarig: näringslivsstrateg. Ta fram en bemötandepolicy. Ansvarig: personalchef. Inför användande av kommunala e-postadresser för samtliga politiker och

tjänstemän. Ansvarig: kommunikatör Aktivt arbete med inflyttarservice. Ansvarig: näringslivsstrateg. Service- och ambassadörsutbildning för samtlig personal. Ansvarig:

personalchefen. Turistcenter/turistinformation centralt i Lessebo tätort. Ansvarig: kultur och

fritidschef. Mål 8.9 Verka för hög statlig och kommunal servicenivå i samtliga tätorter. Ansvarig:

näringslivsstrateg.

25

Främja invånarna och företagens delaktighet i kommunens utveckling. Fortsätt utveckling av medborgardialogerna, både enligt tidigare metod och för

att nå nya målgrupper (bl.a. unga vuxna) Ansvarig: kommunikatören Införa medborgarförslag på webben. Ansvarig: kanslichef. Exempelvis vid kommunens vårfest bjuda in nyinflyttade till kommunhuset för att

träffa politiker och tjänstemän. Ansvarig: kommunchef. Skapa ett ungdomsråd. Ansvarig: kommunchef. Styrgruppen för näringslivet fortsätter sitt arbete med att utveckla samverkan

mellan kommun och näringsliv där samtliga medarbetare ska få information om utvecklingsarbetet. Ansvarig: näringslivsstrateg.

Varje år ordna en näringslivsvecka med besök från kommunen och som avslutas med ett evenemang. Ansvarig: näringslivsstrateg

En nyinflyttad som har bott i kommunen under 6 månader ska få ett brev/enkät om vad som är bra i kommunen och vad vi kan förbättra. Ansvarig: kommunikatör.

Stödja och ta till vara på det lokala engagemanget. Ansvarig näringsstrateg Fortsatt utveckling av dialoger med Kommunala rådet för pensionärer och

personer med funktionsnedsättning (KRPF) Fortsatt genomförande av trygghetsvandringar, med återkoppling inom två

månader kring vidtagna åtgärder och behov av satsningar i kommunens budget. Trygghetsvandringarna bör ske både under den mörka och ljusa säsongen. Ansvarig: beredskaps och säkerhetsansvarig.

Glasbaren i Kosta

26

METOD

Kommunstyrelsen har gett kommunchefen i uppdrag att arbeta fram en ny utvecklingsstrategi. Vi har arbetat på ett strukturerat och genomtänkt sätt som bygger på fleras kompetens. Detta har skapat utveckling både för kommunen och för medarbetarna.

De som har ingått in styrgruppen är ledningsgruppen: Kommunchef Ekonomichef Personalchef Samhällsbyggnadschef Socialchef Barn och utbildningschef Kultur och fritidschef Kommunikatör Kanslichef VD för bostads- och fastighetsbolagen

Samt specialistkompetens: Utvecklingsstrateg Energi- och miljöstrateg Arbetsmarknadschef Näringslivsstrateg

Gruppen har gjort en nuläges- och omvärldsredogörelse inom följande områden: Arbetsmarknaden Barn och utbildning Boendet Demokratin Ekonomiska förutsättningar Ekonomiskt bistånd Energi- och miljö Infrastrukturen Kultur och fritid Kommunens kvalitet i korthet Landsbygden Mötesplatser Näringslivet Trygghet