va-lagstiftning egenkontrollprogram haccp...

VA-Lagstiftning Egenkontrollprogram

HACCP

PR

OC

ES

S –

EL –

EN

TR

EP

RE

NA

D –

INS

TA

LL

AT

ION

-A

UT

OM

AT

ION

1

VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT LAGSTIFTA OM DRICKSVATTEN?

Vatten är vårt viktigaste livsmedel, en begränsad resurs & en förutsättning för liv.

VA är en mycket stor livsmedelsproducent – man når i princip ALLA i kommunen på en MYCKET KORT TID.

RISKER:Spridning av SMITTA till STORT ANTAL människor på MYCKET KORT TID.

SABOTAGE.

PR

OC

ES

S –

EL –

EN

TR

EP

RE

NA

D –

INS

TA

LL

AT

ION

-A

UT

OM

AT

ION

2

MegastädernaLima

Perus huvudstad Lima är beroende av vatten som kommer från glaciärerna i bergen runt omkring. En global temperaturhöjning skulle få katastrofala konsekvenser.

För att möta det ökade kravet på vattenförsörjning har man utvecklat en teknik för att fånga upp fukt i nät.

http://urplay.se/161770

3Med en fot i verkligheten


…

…

HUR KAN VA-PERSONALEN SJÄLVA ÅSTADKOMMA SMITTSPRIDNING VIA DRICKSVATTNET?

Arbete med både dricksvatten och avloppsvatten.

Vad är viktigt att tänka på om man arbetar med både dricksvatten och avloppsvatten?

Hygien – Tvätta händer, byta kläder.

Inte blanda verktyg och fordon.

Sjukdomar som kan spridas från avloppsvattnet till dricksvattenkonsumenterna och driftpersonalen är:

Vinterkräksjuka

Legionella

Polio

Salmonella

Gulsot

LAGSTIFTNING GÄLLANDE DRICKSVATTEN ÄR ALLTSÅ OERHÖRT VIKTIG!

PR

OC

ES

S –

EL –

EN

TR

EP

RE

NA

D –

INS

TA

LL

AT

ION

-A

UT

OM

AT

ION

5

VILKA UTFÄRDAR REGLER OCH LAGAR OCH VILKA SKÖTER TILLSYNEN?

LIVSMEDELSVERKET är den MYNDIGHET som utfärdar regler för dricksvattenförsörjningen och sätter GRÄNSVÄRDEN för olika ämnen i dricksvattnet.

KOMMUNERNAS MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDER är ansvariga för den lokala TILLSYNSN av dricksvattenproduktionen och ser till att Livsmedelsverkets krav följs.

VA-VERKSAMHETEN är skyldig att kunna visa att de följer Livsmedelsverkets krav. Detta görs bland annat via egenkontrollprogram, HACCP, analysprotokoll mm.

PR

OC

ES

S –

EL –

EN

TR

EP

RE

NA

D –

INS

TA

LL

AT

ION

-A

UT

OM

AT

ION

6

EN AV DE LAGAR SOM STYR VA-VERKSAMHETEN ÄR LIVSMEDELSLAGEN

LIVSMEDELSLAGEN är ALLMÄN och täcker över all livsmedelsproduktion, vatten, mjölk, kaviar, korv mm

Här finns tydligt uttalat att det är FÖRETAGENS EGET ANSVAR ATT PRODUCERA SÄKRA LIVSMEDEL:

Att beakta och kontrollera alla de moment som kan gå fel vid livsmedelsproduktionen.

Bygga upp kvalitetssystem och förfaranden för att förhindra att fel begås.

Genomföra direkta åtgärder när problemen ändå uppstår.

Beviset för att det livsmedel som företaget producerar är säkert är att företagets egna kontroller fungerar – EGENKONTROLLPROGRAM, HACCP – där ingår provtagning, städning, hygien, internrevisioner mm.

Avvikelser i en underhållssynpunkt tex. Städning av golv i vattenverket är då ett bevis för att RUTINER FÖR UNDERHÅLL eller FÖRETAGETS INTERNREVISION INTE FUNGERAR.

PR

OC

ES

S –

EL –

EN

TR

EP

RE

NA

D –

INS

TA

LL

AT

ION

-A

UT

OM

AT

ION

7

LAGAR är uppbyggda av FÖRORDNINGAR

FÖRORDNINGAR är mer detaljerade än lagar.

Förordningar som rör VA är bland andra:

LIVSMEDELSFÖRORDNINGEN

FÖRORDNINGEN OM LIVSMEDELSHYGIEN

Exempel på rubriker som ingår i Livsmedelsförordningen:

Hantering av livsmedel

Märkning av livsmedel

Personalhygien

Livsmedelsanläggningar

Tillsyn

PR

OC

ES

S –

EL –

EN

TR

EP

RE

NA

D –

INS

TA

LL

AT

ION

-A

UT

OM

AT

ION

8

FÖRORDNINGAR är uppbyggda av FÖRESKRIFTER

Statens Livsmedelsverks föreskrifter om Dricksvatten SLVS FS 2011:3

(Föregångaren SLV FS 2001:30)

Den är DETALJERAD och gäller enbart för PRODUKTION AV DRICKSVATTEN – KALLVATTEN.

Rubriker i föreskriften:Definitioner (läs 1§)

Tillämpningsområde (läs 2§)

Beredning & Distribution (läs 3 & 6 §§)

Kvalitetskrav (läs 7§)

Egenkontrollprogram (läs 10 & 12 §§)

PR

OC

ES

S –

EL –

EN

TR

EP

RE

NA

D –

INS

TA

LL

AT

ION

-A

UT

OM

AT

ION

9


SLVS FS 2011:3 SLV Vägledning till SLV FS 2001:30

Ett krav enligt Livsmedelsverkets lagstiftning – Egenkontrollprogram / HACCP

Varför är det bra att ha en välfungerande egenkontroll?

För kundens säkerhet

För bättre lönsamhet – rätt förebyggande underhåll ger bättre ekonomi.

För att ha underlag till redovisning av egenkontroll vid godkännande eller registrering – bra dokumentation av egenkontroll underlättar myndighetens arbete.

För att uppfylla de krav som ställs vid myndighetskontroll.

Allt syftar till en säker dricksvattenproduktion.

PR

OC

ES

S –

EL –

EN

TR

EP

RE

NA

D –

INS

TA

LL

AT

ION

-A

UT

OM

AT

ION

11

EGENKONTROLLPROGRAM beskriver ALLT gällande vattenproduktionen

I egenkontrollen ingår:Ritningar över verket, ledningar, råvattenstation mm

Beskrivningar av ev. reservvatten

Beskrivningar över drift och skötsel av anläggningen

Det finns angivet vilka som är ansvariga för Vatten mm

Beskrivning över hur information skall hanteras mot allmänheten.

Viktigt att tänka på är att handlingarna delges en myndighet och då blir offentliga handlingar – Sekretess!

PR

OC

ES

S –

EL –

EN

TR

EP

RE

NA

D –

INS

TA

LL

AT

ION

-A

UT

OM

AT

ION

12


Möss gnagde på ost i ostfabriken Boxholms mejeri får allvarlig kritik av Livsmedelsverket 6 nov 2008 Spår av gnagare på ostlagret och bristande rutiner vid pastörisering och kryddkok. Boxholms mejeri i Boxholm får allvarlig kritik av Livsmedelsverket.

Vid en rutinkontroll i september noterade verkets inspektör stora brister i hur mejeriet följer livsmedelslagen. Mejeriet ska bedöma faror och risker vid tillverkningen, och bestämma rutiner för att eliminera dessa.Men nu slår verket i en rapport fast att företaget inte följt sina rutiner. Bland annat har personalen inte följt instruktionerna vid pastörisering av mjölk och kokning av kryddor, något verket ser allvarligt på.

Slarv med rutiner

– Har man tagit fram rutiner för hur man ska styra processen och sedan missköter de punkterna, då är det dåligt. Det är det jag tycker är allvarligt, säger Susanne Sylvén, mejeriinspektör på Livsmedelsverket.Inspektören fann också spår av gnagare, troligen möss, i en lagerlokal.– Företaget har inte följt upp varför gnagarna var där och analyserat vilka förebyggande åtgärder som behöver sättas in, säger Susanne Sylvén.Det brast också i mejeriets rutiner för städning, ordning och hygien.


forts…

Tar till sig kritiken

Företaget har nu utarbetat en plan för att åtgärda de kritiserade punkterna.– Vi tar åt oss av kritiken och stänger i januari mejeriet i två dagar för att utbilda hela personalen, säger vd Thomas Lundh. Alla anställda på företaget måste förstå allvaret i kritiken hela vägen ut.

De anställda ska utbildas i HACCP, ett kontrollprogram för att identifiera mikrobiologiska, allergena och andra risker och styra tillverkningen så att riskerna elimineras.Enligt Thomas Lundh arbetar företaget ständigt för att uppfylla alla krav som ställs på verksamheten.– Man får jobba på det hela tiden, någon som städat kanske slarvar med att fylla i ett städdokument och då blir det en avvikelse, säger han.

INTERNA- OCH EXTERNA REVISIONER

Interna revisioner krävs och sker regelbundet.

Externa revisioner utförs regelbundet av Miljöförvaltningen. (sanning med modifikation)

Under revisionerna tittar man bland annat på:Bedömning av rutiner

Granskning av lokalers utformning, barriärer , larm osv.

Granskning av provtagningsprogram

Granskning av Vattenanalyser

PR

OC

ES

S –

EL –

EN

TR

EP

RE

NA

D –

INS

TA

LL

AT

ION

-A

UT

OM

AT

ION

15

HACCP = Hazard Analysis and Critical Control Point

Det är från och med SLVS FS 2011:3 ett krav på att faroanalysen i egenkontrollen skall grunda sig på HACCP principerna.

HACCP är ett sätt att jobba med ÖVERVAKNING och KONTROLL av en produktionsprocess inom livsmedelsindustrin där syftet är att alltid ha ett säkert livsmedel.

HACCP är ett system som IDENTIFIERAR, BEDÖMER och STYR faror som är viktiga för dricksvattnets säkerhet.

Genom att arbeta med ett förebyggande säkerhetstänkande är målet att störningar i processen ska kunna UPPTÄCKAS och ÅTGÄRDAS INNAN de märks hos användaren av livsmedlet.

PR

OC

ES

S –

EL –

EN

TR

EP

RE

NA

D –

INS

TA

LL

AT

ION

-A

UT

OM

AT

ION

16


http://www.svensktvatten.se/Vattentjanster/Dricksvatten/Takt-till-kran/HACCP/

RAMDIREKTIVET FÖR VATTEN

Ramdirektivet för vatten är ett EU-Direktiv, vilket trädde i kraft år 2000.

Ramdirektivet är nu införlivat i vår Svenska lagstiftning.

Ramdirektivet innebär att EU upprättat en ram för VATTENSKYDD och FÖRVALTNING AV VATTENRESURSER

De Europeiska vattnen ska KARTLÄGGAS och deras KARAKTÄRISIKA FASTSTÄLLAS och de ska UPPDELAS efter AVRINNINGSOMRÅDE och AVRINNINGSDISTRIKT.

FÖRVALTNINGSPLANER och ÅTGÄRDSPROGRAM ska tas fram som är lämpliga för respektive vattenförekomst.

PR

OC

ES

S –

EL –

EN

TR

EP

RE

NA

D –

INS

TA

LL

AT

ION

-A

UT

OM

AT

ION

18

Syftet med ramdirektivet är att:

Säkerställa en god vattenkvalitet = Förvalta våra vatten bland annat genom att:

Hindra och minska föroreningar

Främja hållbar användning

Skydda miljön

Förbättra tillståndet för akvatiska ekosystem

Mildra effekterna av översvämningar och torka

PR

OC

ES

S –

EL –

EN

TR

EP

RE

NA

D –

INS

TA

LL

AT

ION

-A

UT

OM

AT

ION

19

Vattendistrikt

Riksdagen har beslutat att Sverige ska delas in i 5 VATTENDISTRIKT.

En länsstyrelse i varje vattendistrikt har utsetts till VATTENMYNDIGHET med ansvar för förvaltningen av kvalitén på vatten miljön samt samordningen av arbetet inom distriktet.

PR

OC

ES

S –

EL –

EN

TR

EP

RE

NA

D –

INS

TA

LL

AT

ION

-A

UT

OM

AT

ION

20

Vilka arbetar med ramdirektivet?

Nationell nivå:Miljödepartementet

Naturvårdsverket

SGU

Regional/Lokal nivå:Vattenmyndigheten

Länsstyrelsen

Kommunerna- Miljö & hälsa, teknikförvaltningen och planeringskontoret.

Bransch- och intresseorganisationer – Miljö, fiske, båtsport

Verksamhetsutövare.

PR

OC

ES

S –

EL –

EN

TR

EP

RE

NA

D –

INS

TA

LL

AT

ION

-A

UT

OM

AT

ION

21

Vad har gjorts och vad ska göras?

Senast 4 år efter det att direktivet trätt i kraft måste medlemsländerna ta fram:

Samtliga avrinningsdistrikts karaktäristika

Vilken inverkan mänsklig verksamhet har på vatten

En ekonomisk analys av vattenanvändningen

Register över områden som kräver särskilt skydd

Identifiera samtliga vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten och som ger mer än 10 m3 per dag eller betjänar mer än 50 personer.

I Mars 2005 gjordes denna rapportering av Naturvårdsverket och SGU då de fem vattenmyndigheterna tagit tid att starta.

PR

OC

ES

S –

EL –

EN

TR

EP

RE

NA

D –

INS

TA

LL

AT

ION

-A

UT

OM

AT

ION

22

Senast 9 år (2009) efter det att direktivet trätt i kraft ska en FÖRVALTNINGSPLAN och ett ÅTGÄRDSPROGRAM utarbetas inom VAJE AVRINNINGSDISTRIKT. Detta ska göras utifrån de resultat som de tidigare undersökningarna visat.

Åtgärderna som anges i avrinningsdistriktets förvaltningsplan ska syfta till att:

Förhindra en försämring, förbättra och återställa statusen i YTVATTENFÖREKOMSTER, uppnå en god kemisk och ekologisk status för dessa och minska förorening som orsakas av utsläpp och av farliga ämnen.

Skydda, förbättra och återställa GRUNDVATTEN, förebygga förorening och försämring samt säkra en balans mellan uttag och förnyelse.

Bevara de skyddade områdena.

Dessa mål bör uppnås inom 15 år (2015) efter det att direktivet trätt i kraft.

Detta kan dock förlängas under förutsättning att de villkor som

fastställs i direktivet uppfylls.

PR

OC

ES

S –

EL –

EN

TR

EP

RE

NA

D –

INS

TA

LL

AT

ION

-A

UT

OM

AT

ION

23


…

…

va-lagstiftning egenkontrollprogram haccp...

Documents