EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ

VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD

2017:18

Vad bekymrar den nyexaminerade sjuksköterskan utifrån ett omvårdnadsperspektiv?

En litteraturstudie

Emilia Fridäng Towa Hjelm

Examensarbetets titel:

Vad bekymrar den nyexaminerade sjuksköterskan?

Författare: Emilia Fridäng, Towa Hjelm

Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad

Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng

Utbildning: Sjuksköterskeutbildning GSJUK14h

Handledare: Anna Einerskog

Examinator: Lena Nordholm

Sammanfattning Sjuksköterskan har omvårdnad som huvudområde i sin profession och det är hen som ansvarar för att patienten får en god och säker omvårdnad. Genom tiderna har yrket gått från en religiös inriktning till att idag utgå från vårdvetenskap med ett livsvärldsperspektiv. Det finns en etisk kod som vägleder sjuksköterskan i hens arbete, koden innebär att lindra lindande, återställa hälsa, främja hälsa och förebygga sjukdom. I övergången från student till legitimerad sjuksköterska mynnar teorin ut till praxis. I denna övergång kan osäkerhet och tvivel lätt infinnas. Det krävs vissa förutsättningar för att sjuksköterskan ska kunna leva upp till sin komplexa roll. Syftet med vår studie är att belysa den nyexaminerade sjuksköterskans upplevelser av omvårdnadsarbetet kopplat till att vara ny i yrkesrollen. Studien baserades på nio vetenskapliga artiklar, enbart kvalitativa artiklar användes. Artiklarna påträffades i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultatet konstaterar nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av omvårdnadsarbetet relaterat till oerfarenhet i professionen samt vilka delar som upplevs besvärliga i början av yrket. Huvudaspekterna som framkom var upplevelse av att vara ny på arbetsplatsen, upplevelse av sjuksköterskerollen och upplevelse av relationen till patienten. Slutligen diskuteras de faktorer som de nyexaminerade sjuksköterskorna upplever påverkar omvårdnadskvalitén och hur de själva kan tänka för att göra upplevelsen bättre. Nyckelord: Nyexaminerad sjuksköterska, upplevelse, omvårdnad, patientsäkerhet, trygghet

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING _________________________________________________________ 1

BAKGRUND _________________________________________________________ 1

Varför sjuksköterskeyrket lockar ____________________________________________ 1

Sjuksköterskan växer fram genom åren _______________________________________ 1

Att arbeta som sjuksköterska ________________________________________________ 2 Vårdande möte __________________________________________________________________ 3

PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 4

SYFTE ______________________________________________________________ 4

METOD _____________________________________________________________ 4

Datainsamling _____________________________________________________________ 4

Dataanalys _______________________________________________________________ 5

RESULTAT __________________________________________________________ 5

Upplevelse av att vara ny på arbetsplatsen _____________________________________ 6 Känslan av sårbarhet _____________________________________________________________ 6 Känslan av otillräcklighet _________________________________________________________ 6

Upplevelse av sjuksköterskerollen ____________________________________________ 7 Känslan av bristande kompetens ____________________________________________________ 7 Känslan av att vara otrygg i rollen ___________________________________________________ 7 Känslan av att vara mindre värd ____________________________________________________ 8

Upplevelse av relationen till patienten _________________________________________ 9 Känslan av att inte räcka till för patienterna ___________________________________________ 9 Känslan inför patientmötet ________________________________________________________ 10

DISKUSSION _______________________________________________________ 11

Metoddiskussion __________________________________________________________ 11

Resultatdiskussion ________________________________________________________ 12 Omvårdnaden påverkas av tidsbrist _________________________________________________ 12 Omvårdnaden påverkas av dåligt arbetsklimat ________________________________________ 13 Sjuksköterskeprofessionen, ett krävande yrke _________________________________________ 14 Praktiska omvårdnadsarbetet minskar _______________________________________________ 15 Hållbar utveckling ______________________________________________________________ 16

SLUTSATSER _______________________________________________________ 17

KLINISKA IMPLIKATIONER _________________________________________ 17

REFERENSER ______________________________________________________ 18

BILAGOR __________________________________________________________ 20

Bilaga 1 _________________________________________________________________ 20

Bilaga 2 _________________________________________________________________ 20

1

INLEDNING Som sjuksköterska har du ett stort ansvar, speciellt över omvårdnaden, och det är du som står patienten närmast. Sjuksköterskan har många områden som skall ansvaras över och för att kunna bemästra dessa kan upplevd trygghet i yrkesrollen spela en viktig roll. En viktig aspekt för att kunna uppnå trygghet i yrkesrollen handlar om första upplevelsen av yrket och arbetsplatsen. Bra stöd och introduktion ger oftast en god grund för den nyexaminerade sjuksköterskan att stå på, det är där teorin förvandlas till praxis. En innehållsrik första tid ökar troligen även chansen att utförandet av omvårdnad blir patientsäker och utförd med god kvalité. Det är viktigt att tidigt lära sig rätt och fel inom yrket för att undvika felinlärning av det praktiska arbetet som kan skapa framtida risker. Alla kan göra misstag och i början som oerfaren kan det behövas stöttning i rätt riktning. Vi författare är snart färdigutbildade sjuksköterskor som längtar efter att komma ut i yrket. Dock skrämmer sjuksköterskebristen oss eftersom det är färre sjuksköterskor ute på arbetsplatserna som kan hjälpa till och stötta oss nyexaminerade sjuksköterskor. Utan stöttning från erfaren personal kan det äventyra patientsäkerheten samt omvårdnaden och utsätta både patienter och personal för onödiga risker. BAKGRUND

Varför sjuksköterskeyrket lockar Statistiska centralbyrån (2017) gjorde en enkätundersökning hos sjuksköterskor som valt att lämna vården. Den visar bland annat faktorer som var betydelsefulla för deras val till sjuksköterskeutbildningen. Vanligaste orsaken som framkom var att de ville jobba nära människor, därefter kom att de önskade ha ett meningsfullt arbete. Andra faktorer var att de hade ett intresse för hälso- och sjukvård, det fanns bra jobbmöjligheter samt möjlighet till specialisering och att få en stimulerande arbetsmiljö. Westin (2017) skriver i sin artikel hur sjuksköterskebristen i landstingen ser ut. På enbart några år har andelen sjuksköterskor som sagt upp sig fördubblats i flertalet landsting. Samma tendens med uppsägningar finns över hela landet. Det finns en risk att den framtida vården försämras genom att mycket kunskap och erfarenhet försvinner från yrket tillsammans med de sjuksköterskorna som lämnar vården. Idag finns det cirka 1500 vårdplatser som är stängda på grund av sjuksköterskebrist. Statistiska centralbyrån (2017) skriver att den största anledningen till att sjuksköterskor lämnar yrket beror på arbetsvillkor och arbetsmiljön. Deltagarna i enkäten beskrev sjuksköterskeyrket som psykiskt krävande och upplevde en hög arbetsbelastning under arbetspassen. De kände att de inte arbetade patientsäkert på grund av tid- och resursbrist.

Sjuksköterskan växer fram genom åren

Huvudsakligen genom tiderna har det varit kvinnorna som stått för vårdandet. Det har även funnits manliga vårdare, men dessa har inte lyfts fram utan det naturliga vårdandet har ansetts vara en kvinnlig kompetens. Under antiken ansågs sjukdom vara orsakat av en obalans mellan de olika kroppsvätskorna, gul galla, svart galla, blod och slem. Balansen var tvungen att återställas för att bota sjukdom (Dahlborg Lyckhage 2010, ss.

2

39–40). På 1700-talet bedrevs vården på två olika sätt, av fattighjon och av barmhärtighetssystrar. Innan hade vårdandet varit ett kall, nu var det istället en ålagd skyldighet. Fattighjon var kvinnor som var straffade och de fick sköta om de sjuka eftersom det ansågs fult att sköta om andras kroppar. Det var ett arbete som hederliga kvinnor inte skulle ägna sig åt. Barmhärtighetssystrar var religiösa men inte såsom nunnor, de var inte lika aktivt troende. Barmhärtighetssystrar var underordnade läkare och inte präster (Dahlborg Lyckhage 2010, s. 42).

Under 1800-talet hade sjuksköterskeyrket kopplingar till kyrkan, men fokus låg inte på det religiösa utan mer på den andliga aspekten. Sjuksköterskan skulle visa omsorg genom goda gärningar och acceptera den existerande hierarkin. Vårdandet ansågs som en möjlighet att utvecklas andligt. Florence Nightingale, 1820–1910, var en viktig kvinna för sjuksköterskeyrket, under Krimkriget organiserade hon upp den militära vården. Hon förbättrade sjukvården genom tre aspekter såsom renlighet, god vård och frisk luft. Hon såg inte vården ur ett religiöst perspektiv utan hon ville se människan som en helhet. Florence förespråkade att kvinnor skulle få en utbildning och en lön för sitt arbete. Hennes tankesätt fungerar fortfarande idag som vägledning för sjuksköterskor (Dahlborg Lyckhage 2010, ss. 47–50).

Under 1960-talet växte den humanistiskt existentiella inriktningen fram. Människans unika värde var i fokus istället för vetenskap, kyrkan eller Gud. Omvårdnadsteorier växte fram för att förklara innebörden i omvårdnaden. Sjuksköterskan skulle nu vara självständig och vara omvårdnadsexpert utifrån ett helhetsperspektiv. Arbetet för att göra sjuksköterskeyrket till en profession startade under denna tid (Dahlborg Lyckhage 2010, ss. 50–51).

Att arbeta som sjuksköterska

Sjuksköterskans huvudområde är omvårdnad och grunden i omvårdnaden utgår från vårdvetenskap. Det medicinska perspektivet är viktigt för att patienten ska kunna återfå sin hälsa och må bra men lika angelägen är omvårdnaden. Svensk sjuksköterskeförening har lyft fram sex kärnkompetenser för sjuksköterskan, patientcentrerad vård, att arbeta i team, att arbeta evidensbaserat, att förbättra och kvalitetsutveckla, att arbeta patientsäkert och att använda informations- och kommunikationsteknik (Finnström 2010, s. 78). Det är sjuksköterskans ansvar att ge patienter en god omvårdnad. Ansvaret gäller inte bara sjuksköterskans eget vårdarbete utan även omvårdnad utförd av undersköterska, vårdbiträde eller motsvarande personal. Sjuksköterskan ansvarar för patientens dagliga omvårdnad där ett etiskt förhållningssätt och en helhetssyn betonas. Sjuksköterskan ska även medverka i behandlingar samt undersökningar, ta ansvar för vårdmiljön samt för kvalité och säkerhet i patientvården. Sjuksköterskan ska samverka med andra professioner i vårdkedjan, leda sitt arbetslag och vara den i vårdlaget som har ett kontinuerligt ansvar för välbefinnandet hos patienten. Oavsett om patienten befinner sig i hemmet, på sjukhuset eller annan vårdinstans (Dahlberg & Segesten 2010, ss. 300–301).

3

International Council of Nurses har enligt Svensk sjuksköterskeförening (2014, ss. 2-4) utformat en etisk kod för sjuksköterskor som ger förutsättningar för ett gemensamt förhållningssätt. De etiska frågorna blir allt fler och det är en utmaning för sjukvården hur de skall hanteras. Den etiska koden är en bra vägledare och trycker på vikten av allas mänskliga rättigheter. Koden innebär att sjuksköterskan har fyra olika ansvarsområden, lindra lidande, återställa hälsa, förebygga sjukdom och främja hälsa. Omvårdnad skall ges likvärdigt till alla vem det än är. Sjuksköterskan har ansvaret för att patienterna får lämpligt anpassad information så att de kan ge samtycke till vården som erbjuds. Sjuksköterskan försöker även arbeta för jämlikhet och rättvisa av tillgång till sjukvård och fördelning av resurser. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) beskriver hur den svenska sjukvården är utformad. Målet är en god hälsa för befolkningen och att alla ska få vård på lika villkor. Respekt för människans värdighet och allas lika värde skall beaktas av alla vårdgivare. Vården ska vara lättillgänglig, bygga på patientens självbestämmande och utformas med säkerhet för patienten. Willman (2015) skriver vad det innebär att arbeta som sjuksköterska. Hon anser att det krävs mod inom sjuksköterskeyrket, det kan vara skrämmande att möta patienter och anhöriga som inte mår väl. Sjuksköterskan ska se hela människan och vara rädd om den andre människans värdighet. Yrket innefattar ständigt lidande och död men också en otrolig glädje och uppskattning. Allmänheten har höga förväntningar på sjuksköterskan, såsom kunskaper, färdigheter och förmågor. Sjuksköterskans möte med såväl patient som anhörig handlar mycket om att skapa förtroende, ett förtroende som bör kvarstå under hela vårdprocessen.

Vårdande möte

I mötet med patienten är det viktigt att försöka skapa ett vårdande möte. Att mötas ansikte mot ansikte anses som ett gott mänskligt möte och det kan skapa förutsättning för trovärdighet. En vårdare som undviker ögonkontakt och viker undan blicken skapar ett större avstånd till patienten och anses inte som lika trovärdig. Ögonen brukar kallas själens spegel. Som vårdare är det viktigt att hela tiden tänka på vilket budskap som sänds ut. Patientens energi och välbefinnande påverkas negativ när de upplever vårdaren som stressad eller oengagerad. Vårdaren bär ansvaret över det vårdande mötet och med utgångspunkt från livsvärldsteorin finns två sorters ansvar. Det ena handlar om skyldigheten att med sin kunskap, ställning och kompetens skapa ett vårdande möte. Det andra handlar om att vara öppen och följsam gentemot patientens livsvärld (Dahlberg & Segesten 2010, ss. 192–193). Livsvärlden är en grund inom vårdvetenskapen för att ge patientfokuserad vård. Det innebär att vårdaren försöker förstå, se, beskriva, förklara och analysera hälsa, sjukdom, lidande och vård såsom det upplevs av människor. Livsvärlden ger en öppenhet inför människors sätt att hantera och förstå sjukdom samt hur det påverkar livet. Livsvärlden innebär hur vi förstår och närmar oss själva, andra människor och alla ting i världen. Samtidigt som livsvärlden är en värld vi delar med andra är den personlig och unik för var och en (Dahlberg & Segesten 2010, ss. 126–128).

4

PROBLEMFORMULERING Att komma ny till en arbetsplats upplevs ofta som nervöst, och att både vara oerfaren och precis nyutbildad innebär ofta ännu mer nervositet. Efter examen och i början på yrkesprofessionen ska alla pusselbitar falla på plats, omvårdnadsarbetet, patientansvaret och patientsäkerheten, teorin ska bli till praxis. Det kan vara svårt att bemästra sjuksköterskeprofessionen i början relaterat till många nya intryck och situationer samt befintliga kunskapsluckor. Kompetenta sjuksköterskor behövs för en fungerade och säker utformad omvårdnad. Sjukvården idag uppfattas som mycket stressig och sjuksköterskorna ute i vården anses ha svårt att hinna med sina arbetsuppgifter, än mindre lära upp nyexaminerade sjuksköterskor. Den kliniska erfarenheten de besitter är angelägen att föra vidare till de nyexaminerade eftersom den innehåller delar teorin inte belyser. Genom att belysa nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av arbetet vill vi skapa kännedom om vad de upplever som problematiskt och hur det påverkar omvårdnaden. SYFTE Syftet är att belysa den nyexaminerade sjuksköterskans upplevelser av omvårdnadsarbetet kopplat till att vara ny i yrkesrollen. METOD Vår studie är en systematisk litteraturstudie som Axelsson (2012, ss. 203–204) förklarar bygger på publicerade rapporter eller vetenskapliga artiklar från primärkällor. Med primärkälla menas att rapporten eller artikeln är skriven av personen som undersökningen genomfördes av. Studien kan innehålla kunskap från både kvalitativ och kvantitativ forskning, finns båda sorterna med kan det ge möjlighet till ett bredare perspektiv att förstå verkligheten. I en systematisk litteraturstudie skall metoden vara tydligt beskriven, det ska finnas en konkret frågeställning, sökstrategin ska vara kartlagd, artiklarnas resultat ska ha analyserats och på vilka grunder artiklarna tagits med eller valts bort.

Datainsamling

Databaserna Cinahl och Pubmed användes för att hitta vårdvetenskapliga artiklar till arbetet. Sökorden som användes och kombinerades för att hitta artiklar var new graduated nurses, experience, transition*, patient safety, patient* och first job. Sökningen i Cinahl begränsades genom att alternativen peer rewied, Europa och engelskt språk markerades. För att hitta artiklar som kunde besvara studiens syfte läste författarna igenom alla artiklarnas titlar för att se vilka som kunde vara relevanta. Sedan lästes abstract igenom för de artiklar som identifierats utifrån passande titel. Totalt hittades tio artiklar som ansågs relevanta att använda till studien. En av artiklarna valdes sedan bort därför att den var vinklad ur ett annat perspektiv än det vi inriktade oss på. Se sökning Bilaga 1. Artiklarna som användes var ifrån Irland, Australien, Sverige, Taiwan, Skottland och USA.

5

Inklusionskriterier: • Handla om nyexaminerade sjuksköterskor • Engelskt språk • Handla om upplevelser • Arbetat 0–3 år efter examination

Exklusionskriterier:

• Artiklar äldre än tio år • Artiklar från utvecklingsländer

Dataanalys

Författarna läste grundligt igenom de utvalda artiklarna för att förstå innehållet och helheten samt för att fastställa om de besvarade syftet. Analysmetoden som användes står beskriven i Axelsson (2012, s.212). Under dataanalysen gjordes en sammanställning av artiklarna, dess syfte, metod och det viktigaste av resultatet enligt Axelsson. Det kan göras i en tabell för att få en god översikt och tydliggöra skillnader samt likheter.Se bilaga 2. Efter att sammanställningen gjordes lästes artiklarna igenom ett flertal gånger för att finna teman samt identifiera likheter och skillnader i artiklarna. Genomgående scenarion och upplevelser av att vara nyexaminerad identifierades och utvecklades därefter till teman. Tänkbara teman fick en tilldelad färg för att skapa en tydligare struktur och strukturerades upp till rubriker. Artiklarna lästes sedan utifrån de valda temana, passande data fylldes i under rätt tema och därmed skapades en ny helhet. RESULTAT Nedan presenteras huvudteman med respektive subteman som framkommit i analysarbetet. Huvudteman Subteman Upplevelse av att vara ny på arbetsplatsen

- Känslan av sårbarhet - Känslan av otillräcklighet

Upplevelse av sjuksköterskerollen

- Känslan av bristande kompetens - Känslan av att vara otrygg i sin

roll - Känslan av att vara mindre värd

Upplevelse av relationen till patienten

- Känslan av att inte räcka till för patienterna

- Känslan inför patientmötet

6

Upplevelse av att vara ny på arbetsplatsen Känslan av sårbarhet Nyexaminerade sjuksköterskor upplevde den första tiden som en aning problematisk. Det var mycket som hände, de förvärvade ny kunskap, lärde sig samverka med andra och växte in i den nya rollen som sjuksköterska. När de befann sig på den nya arbetsplatsen utsattes de för mycket stimuli som ledde till känslomässig överbelastning. Det resulterade i att de kände viss vilsenhet, uppgivenhet och blev osäkra över sin roll. Rollen upplevdes som diffust övergripande och överväldigande. Det var svårt att veta vad andra förväntade sig av dem som noviser i sjuksköterskerollen och de själva var även kluvna över hur mycket de förväntades prestera (Feng & Tsai 2012; Ekström & Idvall 2015). I en artikel skriven av Mooney (2007) beskrivs liknande resultat som i de två ovanstående artiklarna. De nyexaminerade sjuksköterskorna upplevde svårigheter med oväntad eller ökad ansvarsfullhet i praktiken, patientsäkerheten och oförmåga att samverka teori och praxis. De upplevde att yrkesrollen innefattade mer än förväntningarna de haft, de skulle nu ta egna beslut och möta orealistiska krav både från sig själva och andra. De hade inte förväntat att övergången till legitimerad sjuksköterska skulle vara såpass problematiskt som den var, förväntningarna de framställt sig överensstämde inte med verkligheten. Kumaran och Carney (2014) skriver i sin artikel att nyexaminerade sjuksköterskor initialt efter utbildningen hade höga förväntningar på arbetslivet och kände stolthet över att erhållit legitimationen. Deras exaltation dämpades dock snart av känslor såsom nervositet, sårbarhet och insikten i sjuksköterskans stora patient- och omvårdnadsansvar. I Horsburgh och Ross (2013) artikel berättade författarna att de nyexaminerade sjuksköterskorna kände sig redo för arbetslivet efter examen, men när de väl befann sig på arbetsplatsen kände de sig inte lika förberedda. De upplevde det skrämmande att nu stå på egna ben och kände att de inte levde upp till andras förväntningar. Mellor och Greenhill (2014) framför att flertalet av de nyexaminerade sjuksköterskorna hade höga förhoppningar på ett varmt välkomnande och stöd från deras nya arbetsplats. Tyvärr blev sjuksköterskorna besvikna över att bemötandet inte var som de väntat. De var lovade en rundtur på arbetsplatsen, handledare, feedback av arbetsinsatsen och andra former av stöttning. Dessa löften uppfylldes inte enligt sjuksköterskorna, till exempel fick de handledare som inte levde upp till rollen, deras feedback uteblev och de kände sig övergivna.

Känslan av otillräcklighet Författarna av två artiklar beskriver hur de nyexaminerade sjuksköterskorna upplevde att de fanns höga förväntningar på sig från patienter, läkare, chefer och anhöriga. De kände att när legitimationen väl fanns i handen förväntades de kunna allt. Redan efter två månader fanns förväntningar att de skulle arbeta självständigt, sjuksköterskorna kände att det var orimligt, de hade fortfarande behov av stöttning även efter några månader. En nyexaminerad som börjat på en ortopedavdelning beskrev att hen förväntades kunna allt inom området, även om hen inte hade någon större erfarenhet av specialiteten sedan tidigare. De nyexaminerade sjuksköterskorna upplevde att framföra frågor kunde vara bekymmersamt eftersom de kunde få en nedvärderande kommentar

7

att de redan borde veta svaret. Anhöriga upplevdes ha förväntningar på sjuksköterskorna att de skulle veta allt om alla patienter på avdelningen även dem de inte var patientansvariga för. Patienter tycktes vara omedvetna eller inte brydde sig om den höga arbetsbelastningen sjuksköterskorna hade och förväntade sig orimligt mycket uppmärksamhet och tid (Mooney 2007; Mellor & Greenhill 2014).

Upplevelse av sjuksköterskerollen Känslan av bristande kompetens Sjuksköterskorna kände en frustration under de första månaderna eftersom de hade en önskan om att ge en väl anpassad omvårdnad, men bristande kunskap, tid och energi gjorde det svårt. Som studenter hade de aldrig fått fullt ansvar över patientvården och därför upplevdes det svårt att hantera det stora ansvaret som nyfärdig. Rädslan att begå misstag och sedan inte ha någon att vända sig till framkallade känslan av att inte vara redo för yrket. Kunskapen som lärdes ut i skolan upplevde de nyexaminerade sjuksköterskorna som otillräcklig i praktiken, den tycktes för generell. De ansåg att sjuksköterskeutbildningen inte hade förberett dem väl nog inför verkligheten som sjuksköterska (Feng & Tsai 2012). I Malouf och Wests (2011) studie presenterades att de nyexaminerade sjuksköterskorna upplevde att sjuksköterskan är en person som bör inneha kunskap om allting. Med en blick på sig själva tyckte de att den standarden inte fanns hos dem. Kunskapsförrådet de hade tycktes otillräckligt och de kände sig obildade. De nyexaminerade sjuksköterskorna som deltagit i studien berättade att oron över patientarbetet var störst. De ifrågasatte ofta sin egen kunskap och tvivlade på sig själva, det gjorde dem nervösa inför att gå in i mötet med patienter. Sjuksköterskorna ifrågasatte om de kunde prioritera rätt, handha patientundervisning på ett gynnande sätt, ifall deras handlingar kunde skapa risker samt om medicinhanteringen var säker. De var verkligen osäkra på sig själva i sjuksköterskerollen (Morales 2014). De var även rädda att patienterna skulle fråga dem om saker de inte hade svaret på. Om de nyexaminerade sjuksköterskorna inte kunde svara var de oroliga över att patienten skulle ifrågasätta deras kompetens. De upplevde att ifall de var ärliga och erkände för patienterna att de inte kände sig tillräckligt säkra att utföra vissa arbetsmoment utan hjälp, respekterade patienterna det utan att ifrågasätta (Belcher & Jones 2009). De nyexaminerade sjuksköterskorna beskrev att de emellanåt blev klockade under medicinutdelning av chefen eller en kollega. De upplevde att när de letade upp läkemedel de inte hade vetskap om kunde de få pikar att medicinutdelningen tog för långt tid. Kollegorna kunde få dem att känna sig skyldiga för att de inte besatt all kunskap utan var tvungna att titta upp diverse saker (Mooney 2007).

Känslan av att vara otrygg i rollen Nyexaminerade sjuksköterskor uttryckte känslor om att vara i en okänd värld på avdelningen och att de fick kämpa på egen hand. Deras professionella status var tvetydig och deras roll som teamledare var inte bekräftad av andra. Att hantera alla sjuksköterskeuppgifter, samverka i patientvården samt organisera och leda teamarbetet upplevde de nyexaminerade sjuksköterskorna som påfrestande. Organisera teamarbetet

8

på egen hand kändes svårt utan tidigare ledarerfarenheter. Prioritera och delegera uppgifter upplevdes problematiskt av sjuksköterskorna (Ekström & Idvall 2015). De nyexaminerade sjuksköterskorna belyste även vikten av att skaffa en egen uppfattning om saker och ting. Omvårdnaden menade de kunde påverkas till det sämre ifall mycket vikt lades vid kollegornas åsikter, de kan förmedlat en felaktig bild av till exempel patienten. En sådan förförståelse ansågs kunna ha negativ inverkan på omvårdnaden som utfördes. I artikeln uttrycks det att oberoende av vilken information som förmedlas från kollegor ska alltid en egen uppfattning bildas och bästa möjliga vård utföras (Horsburgh & Ross 2013). Omvårdnadserfarenhet betraktades som värdefullt av kollegor och de nyexaminerade sjuksköterskorna kände att de blev mer accepterade som omvårdnadsansvariga ifall erfarenheten fanns. De nyexaminerade sköterskorna försökte därför specifikt framhäva sin kunskapskännedom och engagemang i omvårdanden för att bli accepterade som teamledare. De tyckte det kunde vara svårt att delegera omvårdnadsuppgifter till andra eftersom de uppfattade att de blev ifrågasatta varför de inte kunde utföra åtagandet själva. De nyexaminerade sjuksköterskorna berättade att det först var skrämmande att ta rollen som ledare. Dock motiverades de av att kunna påverka patientomvårdnaden, få god kännedom gällande de aktuella omvårdnadsprocesserna samt att känna sig som betydelsefull (Ekström & Idvall 2015).

Känslan av att vara mindre värd I Malouf och Wests (2011) artikel framställs nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av betydelsefullheten i att tidigt skaffa starka relationer på den nya arbetsplatsen. De belyser hur viktigt de anser det är att passa in i den sociala miljön. De jämförde sig med erfarna sjuksköterskor, gällande den professionella aspekten och det sociala samspelet, de ifrågasatte sin förmåga att platsa in. En nyexaminerad sjuksköterska i studien uttryckte att hennes förmåga att framgångsrikt utföra omvårdnad påverkades av hur väl hon kommit in i teamet. De nya sjuksköterskorna gjorde allt för att inte framstå som okunniga inför de nya kollegorna, de upplevde det jobbigt att bli ifrågasatta kunskapsmässigt. I vissa situationer utvecklade de till och med egna lösningar på problem som möjligtvis kunde äventyrat patientsäkerheten, istället för att be om hjälp. En sjuksköterska berättade att hon låtsades förstå saker som hon egentligen inte gjorde, allt för att inte verka obegåvad och uppfattas som okunnig. De nyfärdiga sjuksköterskorna beskrev att en fungerande samverkan mellan olika professioner sköts av sjuksköterskan, delvis innefattar det att ibland kompensera för andras tidsbrist för att måna om patientens bästa. Ansvaret som sjuksköterska är stort och de nyexaminerade sjuksköterskorna uttryckte att de hade svårt att förlita sig på kollegor för patientvården skulle bli korrekt utförd. De sammankopplade svårigheten att förlita sig på andra med sin egna ovana samt oerfarenhet över patientansvaret och de upplevde ett stort kontrollbehov relaterat till ansvaret (Ekström & Idvall 2015). I Kumaran och Carneys (2014) artikel beskrev de nyexaminerade sjuksköterskorna hur de som studenter känt sig osynliga och inte som en del av vårdteamet. Det resulterade i att de missade information om sina patienter och de upplevde bristande insyn i patientvården. Känslan av att vara osynliga som studenter bidrog till att de initialt hade

9

bristande självförtroende inför den nya rollen som sjuksköterska. Väl som sjuksköterskor upplevde de sig däremot faktiskt sedda. Deltagarna berättar att de kände sig överraskade över attitydförändringen hos de andra i teamet, att de plötsligt kände sig synliga och delaktiga. I två andra artiklar beskriver författarna upplevelsen som annorlunda. De nyexaminerade sjuksköterskor kände att som novis blev de ofta dåligt bemötta, orättvist behandlade samt upplevde en nedvärderande och ignorant attityd från annan personal. De kunde få negativa kommentarer liknande att de är utbytbara, att de aldrig kommer bli lika kunnig eller värdefulla som de rutinerade sjuksköterskorna på avdelningen (Ekström & Idvall 2015; Morales 2014).

Upplevelse av relationen till patienten Känslan av att inte räcka till för patienterna De nyexaminerade sjuksköterskorna upplevde att de spenderade mycket tid på andra saker än patientomvårdnaden. Fokus under en dag kunde ligga på att kontakta andra instanser för att få patientens problem sedda eller annat administrativt arbete. De kände att tiden de egentligen ville lagt på det praktiska omvårdnadsarbetet delvis gick åt till andra uppgifter, vilket resulterade i frustration, besvikelse och skuldkänslor hos sjuksköterskorna. Flertalet upplevde även att många uppgifter som tog tid från patientkontakten egentligen var andras uppgifter, till exempel att ta reda på provsvar åt läkarna som de kunde gjort själva. Sjuksköterskorna uttryckte att de gjorde dessa flertal icke sjuksköterskeuppgifter för patienternas skull, men principiellt misstyckte dem med de uppgifterna. De tyckte att uppgifterna kändes ofördelaktiga och inte ingick i sjuksköterskerollen (Mooney 2007). Två nyexaminerade sjuksköterskor i studien av Horsburgh och Ross (2013) berättade att de valt att arbeta inom kommunen istället för på sjukhus. Båda upplevde att det inte fanns tid till patienter på sjukhuset och kände att det fanns mer tid i kommunen att spendera hos patienterna. De uttryckte att det är friare i kommunen hur tiden kan spenderas, det finns möjlighet att spendera 20 eller 30 minuter hos en patient utan att bli stressad eller att andra patienter blir lidande. De upplevde att i kommunen kunde de få bättre kontakt med både patient och anhöriga, ge en god vård och verkligen lyssna till patienten. Mooney (2007) beskriver att som student existerade tid att kommunicera med patienterna, som legitimerad sjuksköterska däremot fanns knappt någon tid alls uppfattade de nyexaminerade sköterskorna. Den höga arbetsbelastningen gjorde att det inte fanns lika stora möjligheter som det förekom som student att skapa bra relationer med patienterna. En deltagare berättade att hon upplevde att sjuksköterskorna som jobbat under längre tid inte prioriterade omvårdnadsarbetet lika högt och de var inte lika engagerade som förr. Hon uttryckte oro över att själv tappa engagemanget för patienterna i framtiden, det var något hon själv absolut inte ville göra. Ett holistiskt synsätt i vården ansågs kunna gynna relationen mellan patient och sköterska. Innebörden av holistiskt synsätt definierades av sjuksköterskorna som att patienten skulle göras delaktig i vården, beslut samt möjliggöra att patienternas talan framförs (Belcher & Jones 2009). I sjuksköterskeutbildningen lärdes ett holistiskt synsätt ut, men i praktiken ansågs det svårt att hinna med. Det fanns en tidspress som gjorde det problematiskt att hinna med att spendera tid hos patienterna. Därmed blev det

10

bekymmersamt att utföra den holistiska vården ansåg de nyfärdiga sjuksköterskorna (Kumaran & Carney 2014). Belcher och Jones (2009) kartlägger i sin artikel nyexaminerades upplevelse av att vara en god sjuksköterska. Ifall ett förtroende kunde etableras mellan patient och sjuksköterska, kände sjuksköterskorna att möjligheten infann sig att anses som en bra sköterska. Det gjorde även att de kände att de gjort ett bra jobb och gav dem självförtroende inför framtida patientmöten. Dock ansåg de att förtroende är något som utvecklas under tid, det existerar inte direkt, det är något som båda parterna får arbeta för att utveckla. I Horsburgh och Ross (2013) studie berättade de nyexaminerade att de ville bli sjuksköterskor för att kunna göra skillnad. Som nya hade de många idéer de ville implementera för att ge patienten bästa möjliga vård, men de mer erfarna kollegorna avfärdade förslagen. De påpekade att de tidigare försökt med förändringsarbete utan resultat och följaktligen var det ingen mening att försöka.

Känslan inför patientmötet Horsburgh och Ross (2013) beskriver i sin studie nyexaminerade sjuksköterskors tankar om hur god empatisk omvårdnad bör utföras. Aspekter som upplevdes betydelsefulla var respektfullhet, patientdelaktighet, att arbeta tillsammans med patienten och inte enbart för samt att visa öppenhet i relationen. Ett flertal uttryckte att en god oskriven regel var att behandla patienter som de själva ville bli behandlade. De kände även att det var svårt att inte ge empatisk vård därför att de tycker det kommer naturligt, att ombesörja andra handlar om ren medmänsklighet. En sjuksköterska i studien uttryckte att det var viktigt att inte enbart ha ett bra förhållningssätt gentemot patienterna utan även emot kollegor. Det ansågs viktigt därför att finns dåliga relationer eller osämja till sina kollegor kan det ha negativ inverkan på den empatiska vården. Stressiga förhållanden ansågs kunna påverka utförandet av omvårdnaden till det sämre. Belcher och Jones (2009) presenterar att de nyexaminerade sjuksköterskorna uttryckt att det upplevdes viktigt att känna bekvämlighet i sjuksköterske- och patientrelationen från båda parterna. Att vara bekväm definierades främst som att kunna vara ärlig och känna självsäkerhet i relationen. Alla sjuksköterskorna som deltog i studien uttryckte att det måste finnas en viss nivå av förtroende innan en bekväm sjuksköterske- och patientrelation kan utvecklas. Sex av de sju deltagande i studien ansåg att deras jobb utföll lättare ifall patienterna hade förtroende för dem. De upplevde att patienterna var mer följsamma av vården vid en förtroendefull relation. Patienterna hade då ett förtroende att sjuksköterskan utförde sitt jobb säkert, kompetent och med skicklighet. Ifall ett förtroende inte hade utvecklats mellan patienten och sjuksköterskan upplevde några av de nyexaminerade sköterskorna att de inte skött sitt jobb tillräckligt väl. Det kunde bygga upp en barriär till patienten, situationen upplevas som obekväm och att de själva distanserade sig från patienten. De nyexaminerade sjuksköterskorna kände att det var svårt att utföra fullgod omvårdnad i en relation utan förtroende. Kommunikationen uppgavs vara betydelsefull för en god relation mellan patient och sjuksköterska. Ansvaret för relationen ligger på sjuksköterskan. Patienten är sårbar i sjukhussängen och vi är de som står över och har kontroll uttryckte de nyfärdiga sjuksköterskorna. Sjuksköterskan bör ta sig tid att prata med patienten och lyssna till

11

dennes problem. Ifall patienter har svårt att förstå språket eller inte får tillräckligt med information kan det skapa en osäkerhet och rädslor hos dem som de skulle kunna reagera efter. En annan aspekt som de nyexaminerade sjuksköterskorna upplevde kunde påverka relationen till patienten var sjuksköterskornas egna tankar för dagen. Privatlivet, energinivån och hemmiljön identifierades som orsaker som kunde påverka kommunikationen med patienterna. Huruvida tankarna var på annat håll kunde deras entusiasm och engagemang för patienterna vara dämpad (Belcher & Jones 2009). I en annan artikel av Horsburgh och Ross (2013) framkommer en liknande aspekt, vikten av självmedvetenhet om det egna måendet. De nyexaminerade sjuksköterskorna upplevde att risken minskade att överföra sin eventuella dåliga sinnesstämning på andra om självinsikt om det fanns. DISKUSSION

Metoddiskussion Vi gjorde vårt examensarbete enligt Axelssons (2012) metod, en systematisk litteraturstudie. Metoden valdes därför att vi ville skapa en överblick över vårt valda område och få en fördjupad kunskap om forskningen kring ämnet. Det var problematiskt att få fram ett vårdvetenskapligt resultat ur artiklarna från litteratursökningen. De flesta av artiklarna som framkom var mer inriktade på arbetsvetenskap och därmed inte aktuella att använda. Med tanke på problemet vi haft att få fram ett vårdvetenskapligt resultat hade en empirisk studie lämpat sig bättre för att få fram de nyexaminerade sjuksköterskornas upplevelser, men vi ansåg att det inte fanns tillräckligt med tid för att genomföra det. Vi valde att fortsätta med vårt syfte trots upptäckten att det inte fanns så mycket forskning utifrån det vårdvetenskapliga perspektivet angående upplevelsen av omvårdnadsarbetet. Vi tycker det är väldigt viktigt att belysa ämnet om nyexaminerades upplevelser eftersom vi själva snart är där. Vi tror det kan vara bra att veta hur andra upplever den första tiden för att minska risken att känna sig ensam i alla olika känslor som uppstår eller för att lättare kunna acceptera sig själv som ny och oerfaren. Dessutom saknar vården ett flertal sjuksköterskor, vilket påverkar omvårdnaden negativt, delvis för att många lämnar samt att det är svårt att locka till sig nya. Vi tror att om nyexaminerade får en bra första upplevelse av yrket är det större chans att de väljer att stanna kvar, vilket kan resultera i fler arbetande sjuksköterskor. Vi valde att fortsätta trots risken att sväva ifrån vårt huvudområde eftersom vi tror att resultatet i slutändan kan gynna omvårdnaden. I litteratursökningen hittades både kvantitativa och kvalitativa artiklar, dock valdes enbart kvalitativa artiklar. Det för att de kvantitativa artiklarnas resultat inte innehöll tillräckligt med data för att kunna besvara syftet. Kvantitativa artiklar innefattar mer statistik och tabeller och vi var intresserade av subjektiva upplevelser som kvalitativa artiklar framför tydligare. Kvantitativa artiklar kan användas för att styrka det kvalitativa resultatet, dock upplevde vi att de kvantitativa artiklarna vi hittade inte hade samma perspektiv som vi var ute efter. Ett flertal artiklar som verkade intressanta för att besvara syftet som framkom under sökningen fanns ej tillgängliga i fulltext i våra

12

databaser utan var endast beställningsbara. Vi valde att utesluta dessa för vi ansåg att vi hittade tillräckligt med material ändå, detta kan möjligtvis gjort att användbar information inte kommit med i vårt arbete. Artiklarna vi valde skulle inte vara äldre än tio år och peer reviewed, för att öka chansen för ett trovärdigt och aktuellt resultat. Vi exkluderade artiklar från utvecklingsländer eftersom sjukvården ofta ser annorlunda ut i de länderna jämfört med i Sverige. Helst hade vi velat ha artiklar enbart från Sverige eftersom det är här vi är mest intresserade av hur det ser ut, men det fanns inte tillräckligt utbud för det. Att vi använt oss av artiklar från olika länder anser vi inte vara ett problem. Dock ser sjuksköterskeutbildningen olika ut i länderna och det kan ha resulterat i att de nyexaminerade sjuksköterskorna fått varierande förutsättningar inför arbetslivet och därmed anser vi att det kan skapa en felaktig bild att jämföra dem med varandra i vårt resultat. Samtidigt har artiklarna inte skiljt sig avsevärt mycket från varandra utan liknande upplevelser har påvisats och i alla länder råder framförallt västerländsk kultur. Således ansåg vi att upplevelsen generellt var densamma och att använda artiklar från olika länder inte ansågs som ett hinder.

Resultatdiskussion Vi har valt att diskutera några teman som framkommit från vårt resultat. Sammanfattningsvis är det att nyexaminerade sjuksköterskor upplever flera svårigheter i början av yrket. De upplever det svårt att hinna med omvårdnaden och känner sig otillräckliga i sjuksköterskerollen. Deras otrygghet försämrar självförtroendet i att möta patienter och utforma adekvat vård.

Omvårdnaden påverkas av tidsbrist Enligt vår åsikt är sjuksköterskeyrket i grund och botten ett socialt yrke där man arbetar nära patienterna. På senare tid upplever vi att yrket har utvecklats mer och mer till ett administrativt arbete. Denna upplevelse tycker vi förstärks av resultatet från våra artiklar. Resultatet visar att nyexaminerade sjuksköterskor beskrivit att tiden för patientomvårdnaden är liten. Bristande tid påverkar vården negativt. Att kunna förstå patientens livsvärld och skapa bra vårdande möten kräver både engagemang och tid. Problemet anser vi blir tydligt här eftersom de nyexaminerade sjuksköterskorna upplever tidsbrist och därmed inte hinner att ge fullgod vård. Vi har valt sjuksköterskeyrket därför att vi vill jobba intimt med människor, skapa goda relationer och hjälpa andra med deras omvårdnadsbehov. Dagens sjukvård anser vi är en påfrestning som varken gynnar patient eller omvårdnadsarbetet. Makthavarna behöver öppna upp ögonen för problemen sjuksköterskorna upplever, problemen som gör att de inte utför en tillfredsställande omvårdnad. Westin (2017) presenterar i sin artikel att sjuksköterskor slutar och att det är brist på personal inom yrket. Han beskriver att den framtida patientsäkerheten och omvårdnaden äventyras när ingen tar tag i sjuksköterskeproblemet och det kommer säkerligen inträffa allt fler vårdskador och dödsfall den närmaste tiden. Detta relaterar han till att de erfarna sjuksköterskorna lämnar vården och tar med sig nyttig kunskap. Vi tror att förlusten av viktig kunskap är ogynnsamt för omvårdnaden därför att nyexaminerade sjuksköterskor

13

inte får möjlighet att ta över den kliniska erfarenheten som sjuksköterskorna utvecklat under åren de arbetat. De kliniska erfarenheterna bedömer vi ofta innehåller mycket god kunskap om omvårdnaden som inte omnämns i teorin. Kunskap som leder till en bättre kvalité på omvårdnaden och patientsäker vård.

Omvårdnaden påverkas av dåligt arbetsklimat I en studie gjord av Lee, Hsu, Li, och Sloan (2013) i Taiwan framkommer liknande resultat gällande upplevelsen av att vara ny. De nyexaminerade sjuksköterskorna där upplevde det svårt att våga be om hjälp, kände maktlöshet, hade bristande självförtroende och kände ett stort behov av att passa in. Sjuksköterskorna blev strikt tränade av de erfarna sjuksköterskorna och de vågade inte stå upp för sina åsikter. De upplevde det svårt att överleva den första tiden. De ville prestera väl och kämpade hårt men var rädda att bli kritiserade. Det fanns stora skillnader i hierarkin mellan nyexaminerade sjuksköterskor och de erfarna. I kulturen var det acceptabelt att öppet kritisera och trycka ner nya sjuksköterskor. De nyexaminerade dolde sina känslor för att passa in, de var rädda för att uttrycka egna tankar och åsikter. På arbetet fick de hålla masken och acceptera orättvis kritik, detta tog de sedan med sig hem och fick ventilera ut på fritiden. Vi upplever att det är betydelsefullt att få ventilera sig om dagen i slutet av arbetspassen för att undvika att ta med sig jobbiga känslor hem. Vi tror att samtidigt som det är svårt att ta plats som ny är det mycket viktigt att våga och försöka. Utan ett försök är det svårt att få en bekräftad plats i teamet och det verkar vara det alla strävar efter. Studien (Lee, Hsu, Li & Sloan 2013) styrker vårt resultat, förutom att i den uttrycks det att i Taiwan är det accepterat att nedvärdera nya sjuksköterskor och det är något som anses ingå i deras introduktion. Vi anser det vara ett dåligt arbetsklimat för nyexaminerade att komma ut till. Tyvärr ser vi likheter att nyexaminerade blir illa bemötta i våra resultatartiklar trots att det där inte är ett accepterat beteende. Generellt är vår uppfattning efter vårt arbete att nyexaminerade sjuksköterskor blir dåligt bemötta. Det kan skapa en otrygghet inför att komma ut som nyfärdig. Ifall en osäkerhet finns på sig själv tror vi det kan bli svårare att möta patienter. Willman (2015) skriver bland annat om att det krävs mod inom yrket. Vi ser tydligt i vårt resultat att modet som sägs krävas som sjuksköterska oftast saknas, åtminstone till en början. Enligt oss är det ett tufft yrke, det är jobbigt att möta lidande människor och veta hur lidandet ska hanteras. För att utföra en god och säker omvårdnad tycker vi det krävs trygghet i sin roll. Trygghet i rollen menar vi uppkommer bland annat om det alltid finns någon som är beredd att vara behjälplig, i såväl lätta som svåra situationer utan att ifrågasätta eller döma utifrån behovet av hjälp. Vi anser också att en viktig komponent för upplevd trygghet är tillgången på tid. Vid osäkerhet kring omvårdnadsarbetet är det betydelsefullt att ha möjlighet att kontrollera sig själv för att känna sig trygg i utförande av diverse arbetsmoment. Relaterat till stycket ovan och vårt resultat som framkommit upplevde sjuksköterskorna att de inte ville ställa frågor eller be om hjälp eftersom de inte ville bli avfärdade samt verka okunniga. Vi anser att det här kan få allvarliga konsekvenser som verkligen kan riskera patientsäkerheten. Flera nyexaminerade sjuksköterskor uttryckte i resultatet att de fann egna lösningar på problem, utan att egentligen veta om det var rätt eller fel,

14

istället för att fråga om hjälp. Det är ett bra exempel på hur patientsäkerheten kan påverkas av en otillåten miljö där frågor inte vågar framföras. Det är ett skrämmande resultat som framkommit att nya sjuksköterskor utvecklar egna lösningar som de kunde vara medvetna om skulle kunna utsätta patienter för risker. Vi tycker det känns tråkigt att det generellt finns ett dåligt klimat inom sjukvården, vi har själva egna erfarenheter av vår verksamhetsförlagda utbildning att det faktiskt förekommer negativ attityd. Vi upplever att det otillåtande klimatet kan påverka nyttjandet av den evidensbaserade vården och därmed riskera patientsäkerheten. En möjlig tanke enligt oss är att vetenskaplig kunskap och beprövade erfarenheter förbises på grund av rädslan att be om hjälp. Vi själva som snart är färdiga sjuksköterskor känner att det är mycket viktigt att ha ett öppet och tillåtande klimat på arbetsplatsen, för som ny upplevs ofta en osäkerhet i början eftersom teorin ser annorlunda ut än praktiken. Att kunna ställa frågor kan ge bekräftelse på att man tänker korrekt eller ge vägledning i rätt riktning för att utföra omvårdnaden på bästa sätt. Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) syftar till att främja säkerheten för patienterna och beskriva bestämmelser för hälso- och sjukvårdspersonal. Den handlar om att förebygga vårdskador, dessa definieras som kroppslig eller psykisk skada eller lidande som kunnat förhindrats av lämpliga åtgärder. Vid inträffade vårdskador ska dessa utredas för att förhindra eller minska konsekvenserna av liknande händelser. Eftersom vi arbetar under denna lag ska patienternas säkerhet alltid vara i fokus. I resultatet som framkommit visas att sjuksköterskor på grund av tidsbrist och osäkerhet medvetet kan blunda för lagen och det menar vi verkligen inte är bra för personal- eller patientsäkerheten.

Sjuksköterskeprofessionen, ett krävande yrke Enligt resultatet väcks många känslor under den första tiden hos de nyfärdiga sjuksköterskorna. De upplevde positiva känslor såsom exaltation och stolthet över sitt yrke men även negativa känslor som frustration, rädslor och otillräcklighet. De negativa känslorna kan lätt skapa en inre stress som kan påverka omvårdnadsarbetet anser vi. Resultatet visar även att sjuksköterskorna har väldigt höga krav på sig själva men även höga krav från andra. Kraven vi ofta har på oss själva menar vi är orimliga. Det är inte möjligt att ha lika mycket kunskap som en sjuksköterska som jobbat i 20 år när vi kommer ut som nya, men det känns som att många förväntar sig det till viss del. Vi menar att vara ny handlar mycket om att kunna acceptera att det först är nu kunskap faller på plats och utvecklas. Stjernström Roos (2014) beskriver att psykiska ansträngningar kan sätta igång vår stressreaktion. Höga krav kan vara en stressfaktor, både kraven från andra men ibland är det ens egna krav som stressar mest. Vid stressiga perioder är det viktigt med återhämtning annars kan kroppen ta skada. Stress kan ge symtom såsom koncentrationssvårigheter, ångest, lätt irriterad, huvudvärk, nedstämd och likgiltighet inför vad som sker omkring. Vi anser att med tanke på symtomen som kan uppstå vid stress kan patientomvårdnaden påverkas negativt, exempelvis att dela ut fel mediciner eller missa uppgifter. Därmed är det viktigt att försöka finna och förbättra sjuksköterskans upplevda stressfaktorer. Mycket av stressen och frustrationen verkar uppkomma på grund av osäkerhet hos de nyexaminerade sjuksköterskorna och känslan av att de står helt ensamma. Vi menar inte att allt ansvar ligger på andra människor än sjuksköterskan i sig utan det är viktigt att själv försöka minska stressupplevelsen. Det

15

tror vi kan göras genom att ventilera av sig på arbetsplatsen tillsammans med kollegorna samt att försöka resonera fram metoder för att undvika onödig stress. Återigen vill vi också poängtera vikten av att försöka sänka de egna kraven för att uppleva en mindre pressad arbetssituation. Som resultatet uttrycker finns en viss rådvillhet över mötet med patienten, trots att patienten och omvårdnad är huvudfokus inom sjuksköterskeprofessionen. Sjuksköterskorna känner en osäkerhet som noviser i rollen vilket troligtvis de flesta gör som nybörjare inom ett yrke. Problemet som vi bedömer är att det inte finns tillräckligt med stöttning till de nyexaminerade sjuksköterskorna som kan stärka deras självförtroende. Således om det beror på sjuksköterskebrist eller ohjälpsamma kollegor leder det till att patienterna kan bli lidande. Arman (2015 s. 231) betonar värdet av att nyexaminerade sjuksköterskor ska få stöttning utav erfarna kollegor under läroprocessen som löper vidare även i början av yrkestiden. De ska heller inte utlämnas med stort betydande ansvar. En god utbildad sjuksköterska ökar möjligheterna för att kunna skapa goda relationer till sina patienter och kunna se helheten gällande vårdprocessen. Ett gott kunskapsförråd ger potential för bättre vård till patienterna. Med Armans (2015, s. 231) resonemang i åtanke bekräftar det de nyexaminerade sköterskornas upplevelser hur bristande kunskap skapar en osäkerhet inför vårdmöten och omvårdnadsarbetet. Det stärker även att behovet av stöd kvarstår som färdig sjuksköterska. Att arbeta efter enbart teori kan riskera patientsäkerheten tror vi. Omvårdnad kan inte ges på samma sätt till alla patienterna, det krävs anpassning av omvårdnaden. Dock menar vi inte att vården ska ges orättvist, vi strävar alltid efter jämlikhet men menar att det behöver utformas på olika sätt. Vi tror att med hjälp av stöd från kollegor med klinisk erfarenhet kan det bidra till att nyexaminerade kan bättre individanpassa omvårdnaden efter varje unik patient.

Praktiska omvårdnadsarbetet minskar Vi känner att omvårdnad som är sjuksköterskans huvudområde inte ligger i fokus för arbetet längre. Större delen av omvårdnaden delegeras ofta bort till undersköterskan, det kan medföra bristande insikt i patientens hälsoprocesser. Sjuksköterskeyrket är enligt oss ett omfattande yrke som kräver engagemang och struktur. Vi är där för att arbeta tillsammans med patienterna men i verkligheten finns inte så mycket patientkontakt kvar för vår profession. Självklart gäller det inte för alla att tid för patienterna saknas men det är en generell bild vi har. Således förstår vi frustrationen som kan uppstå hos många sjuksköterskor, både hos nyexaminerade och erfarna, över att inte kunna ge patienterna bästa möjliga omvårdnad. Vad behöver göras för att sjuksköterskan ska känna att det finns tid för patienterna? På grund av att sjuksköterskan inte själv är så delaktig i patientomvårdnaden krävs god relation och tillit till undersköterskan. Finns den tilliten alltid? Fortfarande är det sjuksköterskan som bär ansvaret över omvårdnaden trots att någon annan utför den. Flinkman och Salanterä (2015) redogör för att många nyutbildade sjuksköterskor väljer att lämna yrket inom fem år. En dålig introduktion på arbetsplatsen är en stor bidragande orsak. De kände att kvalitén på vården var förnedrande dålig på grund av att sjuksköterskorna hade fullt upp och att det saknades personal. De nyexaminerade

16

sjuksköterskorna uttryckte att arbetet var fysiskt samt psykiskt krävande, innefattade orimlig arbetsbelastning och jämförde vårdarbetet med löpandebandet funktionen. Dessa faktorer gjorde att de valt att lämna yrket och att de kände att arbetet påverkade familjeliv negativt. De ville heller inte vara delaktiga i den bristfälliga vården de upplevde att de utförde. Studien (Flinkman & Salanterä 2015) verifierar resultatet vi fått fram, den belyser samma faktorer och påvisar att sjuksköterskorna faktiskt slutar som en konsekvens av dessa. Vi tycker att det här faktorerna måste belysas mer. I princip är det samma faktorer som gör att de upplever arbetet som påfrestande eller väljer att lämna yrket. Vi tänker oss att arbetsgivare måste börja arbeta intensivt med dessa faktorer för att få sina sjuksköterskor att stanna kvar. Försvinner alltför många sjuksköterskor tror vi vården kommer att rasera totalt. Vem ska ta över sjuksköterskans arbetsuppgifter om alla fortsätter att lämna? Vi vill komma ut och arbeta med omvårdnad men det känns oroväckande att veta vilka förhållanden som existerar ute på arbetsplatserna. Vi upplever att sjuksköterskor inte lämnar yrket på grund av arbetet i sig utan de lämnar som en påföljd av omständigheter som gör att de ej kan utföra den kvalitén på vården de vill. God omvårdnad anser vi inte enbart är viktigt för patienterna utan även angeläget för oss som utför den. Vi upplever att en viss bekräftelse behövs från patienterna att vi gör ett meningsfullt arbete, det är just därför många väljer att arbeta som sjuksköterskor. Vi har intrycket av att sjuksköterskans arbetsförhållande påverkar det egna måendet. Det är lätt att ta med sig arbetet och jobbiga upplevelser hem, vilket kan leda till påfrestningar i privatlivet. Exempelvis att konflikter lättare uppstår inom familjen eller att det inte finns energi för fritidsaktiviteter. Följaktligen förmodar vi det kan leda till att energinivån och engagemang nästkommande arbetspass kan vara reducerat ifall det är dålig stämning i hemmiljön. Det kan leda till att orken för att utföra omvårdnad med den lilla extra touchen försvinner. Vi anser att patienterna värderar små gester högt och det bidrar många gånger till patientens upplevelse av god omvårdnad. Vårt resonemang stärks av resultatet som lagts fram eftersom det illustrerar de nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser och tankar om olika förhållanden som kan påverka deras patientengagemang.

Hållbar utveckling Dagens läge tycker vi verkar vara en ond spiral, det behövs erfarna sjuksköterskor i yrket för att kunna lära upp framtida sjuksköterskor, men dessa erfarna sjuksköterskor är för få. Vi bedömer att det är en stressig miljö inom sjukvården som försvårar möjligheten för en lugn och tillfredsställande introduktion till yrket, vilket vi tror är nödvändigt för ett patientsäkert arbete och gott omvårdnadsutförande. Verksamheter ska arbeta med hållbar utveckling och vi tänker oss att bristen på sjuksköterskor inte bidrar till en hållbar utveckling. Konsekvenser av minimalt arbete inom området hållbar utveckling kan leda till att vården inte utvecklas samt att patientsäkerhetsriskerna ökar. Det kan medföra onödigt ökade kostnader samt patientlidande, både kortsiktigt och långsiktigt. Sjuksköterskebristen och den ökade belastningen inom sjukvården belyses ofta i sociala medier och sjuksköterskeyrket framställs inte som attraktivt. Bristande personal gör att befintlig personal får dra ett tyngre lass och har större risk att drabbas av utbrändhet eller arbetsskador. Det kan orsaka sjukskrivningar som för med sig stora

17

kostnader för arbetsplatsen och lidande för både den drabbade medarbetaren samt övriga i personalstyrkan. En hög arbetsbelastning äventyrar även patientsäkerheten, risken att begå misstag är större under stressiga förhållanden. Dålig tillgång på sjuksköterskor kan resultera i sämre individanpassad patientvård och därmed öka risken för vårdskador eller missade symtombilder. Hur ska sjuksköterskeproblemet lösas? Vi har dessvärre inget svar på detta. Räcker det med att höja lönerna som är det de flesta kämpar för? Hur ska sjuksköterskan kunna ansvara för god omvårdnad och patientsäkerhet när landsting och kommuner tar in fler vårdbiträden, som ofta saknar teoretisk kunskap kring omvårdnad, för att fylla upp? SLUTSATSER Vår studie konstaterar att nyexaminerade sjuksköterskor saknar ett professionellt självförtroende, de tvivlar på sin förmåga att vara en bra sjuksköterska och kunna organisera lämplig omvårdnad. De upplever att bristande trygghet och kompetens är den största problematiken som skapar osäkerhet. Dessutom är sjuksköterskornas egna höga krav en faktor som ökar tvivelaktigheten. För att patienterna ska kunna få väl utförd omvårdnad behövs det god stöttning och en tillåtande miljö för de nyexaminerade sjuksköterskorna. Alla har varit nya och borde veta att det är en skör och påfrestande tid. Vi vill verkligen arbeta som sjuksköterskor och vet att sjukvården är i stort behov av oss. Sjuksköterskans jobb känns givande och varierande. Vi som snart är klara har lärt oss under detta arbetets gång att vi måste begära en ordentlig introduktion, be om reflektionstid samt en handledare för att optimera förutsättningarna för en trygghetskänsla i den nya rollen. Under arbetets gång har vi fått större insikt i att det föreligger fler aspekter än stressig arbetsmiljö som inverkar på nyexaminerades negativa upplevelser. Det är olika faktorer som kan påverkas av en själv, kollegor eller arbetsgivare. Ett samarbete mellan alla är nödvändigt för ett gott och välfungerande arbetsklimat samt för en säker omvårdnad. KLINISKA IMPLIKATIONER

• Genom vårt arbete har det visats att det behövs mer forskning kring de nyexaminerade sjuksköterskornas upplevelse av omvårdnad.

• Det behövs engagerade handledare och en god introduktion för att få en trygg och lärorik start inom yrket.

• Lagom med ansvar och tid att arbeta med för att inte känna sig överrumplade. • Reflektionstillfällen som ger möjlighet att ventilera sig om jobbiga situationer de

upplever samt att lära sig ny kunskap.

18

REFERENSER

Arman, M. (2015). Lidande och lindrat lidande. I Arman, M., Dahlberg, K., & Ekebergh, M. Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber.

Axelsson, Å. (2012). Litteraturstudie. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss. 203-220.

Belcher, M., & Jones, L. (2009). Graduate nurses experiences of developing trust in the nurse-patient relationship. Contemporary Nurse, 31(2), 142-152.

Dahlberg, K., Segesten, K., (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. Stockholm: Natur & kultur.

Dahlborg Lyckhage, E. (2010). I backspegeln – en historisk återblick. I Dahlborg Lyckhage, E. Att bli sjuksköterska. Lund: Studentlitteratur, ss. 39-57.

Ekström, L., & Idvall, E. (2015). Being a team leader: Newly registered nurses relate their experiences. Journal of Nursing Management, 23(1), 75-86. DOI: 10.1111/jonm.12085

Feng, R., & Tsai, Y. (2012). Socialisation of new graduate nurses to practising nurses. Journal of Clinical Nursing, 21(13 ‐14), ss. 2064-2071. DOI: 10.1111/j.1365-2702.2011.03992.x

Finnström, B. (2010). Den professionella sjuksköterskan i dagens vård. I Dahlborg Lyckhage, E. Att bli sjuksköterska. Lund: Studentlitarattur, ss. 59-82.

Flinkman, M., & Salanterä, S. (2015). Early career experiences and perceptions – a qualitative exploration of the turnover of young registered nurses and intention to leave the nursing profession in Finland. Journal of Nursing Management, 23(8), ss. 1050-1057. doi:10.1111/jonm.12251

Horsburgh, D., & Ross, J. (2013). Care and compassion: The experiences of newly qualified staff nurses. Journal of Clinical Nursing, 22(7-8), ss. 1124-1132. DOI: 10.1111/jocn.12141

Kumaran, & Carney. (2014). Role transition from student nurse to staff nurse: Facilitating the transition period. Nurse Education in Practice, 14(6), ss. 605-611. DOI: 10.1016/j.nepr.2014.06.002

Lee, H., Hsu, M., Li, P., & Sloan, R. (2013). ‘Struggling to be an insider’: A phenomenological design of new nurses’ transition. Journal of Clinical Nursing, 22(5-6), ss. 789-797. DOI:10.1111/j.1365-2702.2012.04189.x

Malouf, & West. (2011). Fitting in: A pervasive new graduate nurse need. Nurse Education Today, 31(5), ss. 488-493. DOI: 10.1016/j.nedt.2010.10.002

19

Mellor, P, & Greenhill, J. (2014). A patient safety focused registered nurse transition to practice program. Contemporary Nurse, 47(1-2), ss. 51-60. DOI: 10.1080/10376178.2014.11081906

Mooney, M. (2007). Facing registration: The expectations and the unexpected. Nurse Education Today, 27(8), ss. 840-847. DOI: 10.1016/j.nedt.2006.11.003

Morales, E. (2014). Lived experience of Hispanic new graduate nurses – a qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 23(9-10), ss. 1292-1299. DOI:10.1111/jocn.12339

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet.

Statistiska centralbyrån (2017). Sjuksköterskor utanför yrket (Rapport 2017:3). Stockholm: Statistiska centralbyrån http://www.scb.se/contentassets/a5ea39c65d9b49748834329da112581f/uf0549_2016a01_br_a40br1703.pdf

Stjernström Roos, I. (2014). Stress. https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Stress/#section-1 [2014-09-08]

Svensk sjuksköterskeförening (2014). ICN:S etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf [2017-03-20]

Westin, J. (2017). Allt fler sjuksköterskor flyr landstinget https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2017/januari/allt-fler-sjukskoterskor-flyr-landstingen/ [2017-03-16]

Willman, A. (2015). Välkommen till sjuksköterskeyrket. https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Ordforande-har-ordet/Tidigare-ars-ordforande-har-ordet/valkommen-till-sjukskoterskeyrket/ [2017-03-17]

20

BILAGOR

Bilaga 1 Sökning

Databas Sökning Träffar Valda artiklar Cinahl New graduated nurses

AND experience AND transition*

66 8

Cinahl Experience of new graduate nurse* AND first job AND patient*

8 1

Cinahl Patient* expectations AND new graduated nurses

2 0

Pubmed New graduate nurses patient safety transition

16 1

Bilaga 2

Författare, år, titel, tidskrift

Syfte Metod & urval Resultat

Belcher, M., & Jones, L. 2009 Graduate nurses experiences of developing trust in the nurse-patient relationship. Contemporary Nurse

Syftet är att utforska och förklara nyexaminerade sjuksköterskors uppfattningar och upplevelser av att utveckla ett förtroende i sjuksköterske- och patientrelationen.

Kvalitativ metod. Sju nyexaminerade sköterskor valdes utifrån tre kriterier. Alla deltagande var kvinnor och ingen hade vårderfarenhet innan. Semistrukturerade frågor användes i intervjuerna, alla spelades in. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Sjuksköterskorna beskriver hur en bra relation till patienten kan utvecklas genom olika aspekter.

Ekström, L., & Idvall, E. 2015 Being a team leader: Newly registered nurses relate their experiences. Journal of Nursing Management

Syftet innebär att undersöka hur nyexaminerade sjuksköterskor upplever ledarrollen i omvårdnadsteamet

Kvalitativ metod. Individuella intervjuer genomfördes i 30 till 72 minuter. 6–24 månaders erfarenhet, en man och 11 kvinnor deltog från ett sjukhus i södra Sverige. Kvalitativ

Resultatet påvisade på olika faktorer som påverkade ledarskapet vilket som i sin tur påverkade omvårdnaden.

21

innehållsanalys inspirerad av Berg tillämpades vid dataanalys.

Feng, R., & Tsai, Y. 2012. Socialisation of new graduate nurses to practising nurses. Journal of Clinical Nursing

Syftet med studien är att undersöka socialiseringsupplevelsen av nyexaminerade sjuksköterskor.

Kvalitativ design. Sju nyexaminerade sjuksköterskor intervjuades i 2-4 timmar med semistrukturerade och djupgående frågor. Sjuksköterskorna skulle arbeta på sin första heltidstjänst.

De nyexaminerade sjuksköterskorna upplevde svårigheter att lära sig arbetsplatsens rutiner, att hantera arbetsbelastningen och att bekanta sig med de nya kollegorna.

Horsburgh, D., & Ross, J. 2013. Care and compassion: The experiences of newly qualified staff nurses. Journal of Clinical Nursing

Att undersöka nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av empatisk vård och faktorer som underlättar och hindrar framförandet av den.

Kvalitativ design. Fokusgrupper med sammanlagt 42 sjuksköterskor som arbetade sitt första år sedan examen. Individuella intervjuer genomfördes och data analyserades enligt metoden grundad teori.

Resultatet visade på förväntningar jämfört med verkligheten, föreställningar om empatisk vård och vilja att förändra vården till det bättre.

Kumaran, S. & Carney, M. 2014. Role transition from student nurse to staff nurse: Facilitating the transition period. Nurse Education in Practice

Identifiera och förstå upplevelsen i rollförändringen från sjuksköterskestudent till nyexaminerad i Irland och även identifiera strategier för att främja och stödja rollförändringen.

Heideggers hermeneutiska fenomenologi användes. Tio personer intervjuades. En intervju utfördes per deltagare och varade i 45–60 minuter. Van Manen´s tematiska dataanalys användes.

Resultatet redogör för olika känslor för nyexaminerade sjuksköterskor och deras upplevelse av ansvaret.

Malouf, & West. 2011. Fitting in: A pervasive new graduate nurse need. Nurse Education Today

Syftet är att bidra med insikt om hur australienska nyexaminerade sjuksköterskor upplever övergången till akutsjukvården.

Kvalitativ metod. Nio deltagare varav åtta kvinnor och en man. De gjorde tre djupintervjuer med deltagarna tre gånger under deras första år som yrkesverksamma.

De kände ett stort behov av att passa in social på sin avdelning och i personalstyrkan för att kunna utföra god omvårdnad.

22

Metoden grundad teori analyserade de data efter.

Mellor, P, & Greenhill, J. 2014. A patient safety focused registered nurse transition to practice program. Contemporary Nurse

Identifiera vilken karaktär av stöd som tillhandahålls av nyexaminerade sjuksköterskor i sin övergång från student till legitimerad sjuksköterska.

Kvalitativ metod. Fokusgrupper med sammanlagt 14 deltagare som alla var på sitt första år som legitimerad sjuksköterska. Ett möte varade i cirka en timme. Data analyserades med metoden grundad teori.

Tre teman hittades, oförberedd inför praktiken, överväldigad upplevelse samt övergiven och behovet av handledning.

Mooney, M. 2007. Facing registration: The expectations and the unexpected. Nurse Education Today

Syftet med studien var att fastställa hur nyexaminerade irländska sjuksköterskor upplevde övergången från att vara en övertalig sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska

Semistrukturerade frågor. 12 intervjuer genomfördes, de spelades in och under intervjun gjordes också anteckningar av författaren förutom under en intervju. Intervjuerna varade mellan 38–96 minuter. Metoden grundad teori användes och Gibbs reflektionscykel tillämpades även under analysarbetet.

Tre teman hittades, höga förväntningar, ingen tid för omvårdnad och att möta rädslan av att något kunde gå fel.

Morales, E. 2014. Lived experience of Hispanic new graduate nurses – a qualitative study. Journal of Clinical Nursing

Att försöka förstå levda erfarenheter från spansktalande nyexaminerade sjuksköterskor.

En kvalitativ fenomenologisk metod användes. Frågeformulär och semistrukturerade intervjuer. Inklusionskriterier var att de inte arbetat längre än tre år och spansktalande

Det framkom bland annat om upplevelser angående självtvivel, negativt bemötande och behov av att få ställa frågor.