Hur räknar Växjö egentligen?Henrik Johansson

Energi- och koldioxidinventering i Växjö

Hur vi använder oss av uppgifter från olika källor och hur vi bearbetar dem så att statistiken kan presenteras på olika sätt och användas i olika sammanhang.

Bakgrund

I samband med att Växjö kommun gjorde sin första miljöredovisning 1994, gjordes också en energiinventering av hela kommunen (status 1993).

Huvudinriktning på energitillförseln. Energianvändningen under utveckling.

Ger underlag för uppföljningen av klimatmålet - därav årlig inventering.

Men hur gör jag?

Innan man börjar…

• Vilka systemgränser ska jag ha?

• Vilken ambitionsnivå ska jag lägga mig på?

• Tillförsel, användning eller båda?

• Utsläpp: Bara koldioxid eller alla klimatpåverkande utsläpp?

Trädbränslen (flis, pellets, ved)

”Importerad” el

Olja

Lokal vattenkraft

TorvLokal vindkraft

Bensin Diesel

Flygbränsle

BiogasEtanol

FAME Solenergi

Värmepumpar(jord, berg, luft)

Vad finns med?

Med utrymme för kompletteringar…

Bensin

Diesel

Etanol

Hur får jag information?

FAME

SCB – regionala oljeleveranser

• Anger mängd levererad till tankställen/användare i kommunen

• Fördelat på användarkategorier

• Justeringar kan behöva göras

SPI (www.spi.se)

• Anger andelen förnybart drivmedel i bensin och diesel

Komplettera med lokal information

• Flygplatsens miljörapport, uppgifter från tankställen

Flygbränsle

Hur får jag information?

SCB – regionala oljeleveranser

• Anger mängd levererad olja till olika användare i kommunen

• Fördelat på användarkategorier

• Justeringar kan behöva göras

Kraftvärme- / fjärrvärmeverk (VEAB, E.ON)

• Stämmer andelen olja med uppgift från SCB?

• Uppgifter om torv och biobränsle

• Uppgifter om egen producerad el

Elnätsbolag (Östkraft, E.ON)

• Uppgifter om levererad el på nätet

Olja

Torv

Trädbränslen (flis, pellets)

”Importerad” el

Hur får jag information?

Kontakter på kommunen

• Biogas

• Solceller

• Lokal vattenkraft (kommunägd)

• Antal anmälda bergvärmepumpar

Schablonberäkningar utifrån tillgänglig information

• Ved- och pelletspannor

• Solfångare

• Lokal vattenkraft (övrig)

• Lokal vindkraft

• Luftvärmepumpar

Trädbränslen (pellets, ved)

Lokal vattenkraft

Lokal vindkraft

Biogas

Solenergi

Värmepumpar(jord, berg, luft)

0

500

1000

1500

2000

2500

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

Värmepumpar

FAME

EtanolSol

Biogas

Vattenkraft

Vindkraft

Importerad el

Biomassa

Torv

Olja

Flygbränsle

Diesel

Bensin

Tabellen ovan blir resultatet av sammanställningen. Utifrån den kan olika typer av diagram presenteras.

Utifrån energistatistiken görs ocksåautomatiska beräkningar av koldioxidutsläppen.

Totala koldioxidutsläpp (ton)

0

20000

40000

60000

80000

100000

120000

140000

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

Bensin

Diesel

Flygbränsle

Olja

Torv

Importerad el

Fossil koldioxid per person i Växjö, ton

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

TOTALT

Transporter

Uppvärmning

El

Mål 2010

Mål 2025

Vad har Växjö INTE med?

• Utsläpp av övriga klimatgaser

• Utsläpp från konsumtion av varor

• Utsläpp genererade i ett livscykelperspektiv

Viktigt om SCBs energibalanser

• SCBs energistatistik är huvudsakligen till för nationell nivå.

• På regional och lokal nivå får felkällor betydligt större genomslag än pånationell nivå.- felkällor kan bero på att information inte lämnats in till SCB, sekretess etc

• Statistiken är inte fullständig – måste ses som en hjälp på traven.

• Det är på lokal nivå som kunskapen finns.

Exempel på utmaningar med KRE

Förnybar energi

• Uppgifterna om tillförsel i kraftvärmeverk stämmer

• Övriga värmeverk finns bara med ibland

• Småskalig biobränsleanvändning?

• Solenergi, små vindkraftverk, biogas, värmepumpar

• Förnybara drivmedel

Exempel på utmaningar med KRE

Fossil energi

• Sekretess kan få stort genomslag

• Uppgifter om bensin och diesel stämmer inte alltid med uppgifter från regionala oljeleveranser

Koldioxidutsläpp från el

Till skillnad från annan energi, kan det vara problematiskt att beräkna koldioxidutsläpp från el.

• Marginalel?• Nordisk elmix?• Svensk elmix?

Marginalel

Den el som produceras på marginalen, dvs den som ökar och minskar först.

• Utsläppen bestäms av energikällan på marginalen = kol = ca 1000 ton/GWh

• Inte användbar om man ska visa hela kommunens klimatpåverkan från elanvändning.

• Däremot användbar vid beräkning av hur specifika åtgärder påverkar utsläppen uppåt eller neråt.

Nordisk elmix

Nordisk elmix man får om man väger samman all elproduktion i det nordiska handelssystemet. Mixen varierar över tiden.

• Nordisk elmix varierar men ger i storleksordningen 100 ton/GWh

• Användbar för att beräkna utsläppen från el - systemgräns blir då Norden (Nordeuropa)

Svensk elmix

Svensk elmix man får om man väger samman den svenska elproduktionen. Den svenska elmixen har större variation över tid än den nordiska.

• Utsläppen från svensk elmix varierar stort, beroende på vilka hänsyn som tas.

• Användbar för att beräkna utsläppen från el - systemgräns blir då Sverige

• Men hur förhålla sig till import och export av el?

Vilket värde på svensk elmix?

-80

-60

-40

-20

0

20

40

60

80

100

120

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

ton/GWh

Version 1 Version 2 Version 3 Växjövärde

Version 1: nettoutsläppen av import minus exportVersion 2: utsläppen av import räknas in, men ingen justering görs vid exportVersion 3: utsläppen från import och export är inte medVäxjövärde: Genomsnittligt värde använt av Växjö (32 ton/GWh)

Vilket värde på svensk elmix?

-80

-60

-40

-20

0

20

40

60

80

100

120

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

ton/GWh

Version 1 Version 2 Version 3 Växjövärde

Version 1: nettoutsläppen av import minus exportVersion 2: utsläppen av import räknas in, men ingen justering görs vid exportVersion 3: utsläppen från import och export är inte medVäxjövärde: Genomsnittligt värde använt av Växjö (32 ton/GWh)

Vilket värde på svensk elmix?

-80

-60

-40

-20

0

20

40

60

80

100

120

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

ton/GWh

Version 1 Version 2 Version 3 Växjövärde

Version 1: nettoutsläppen av import minus exportVersion 2: utsläppen av import räknas in, men ingen justering görs vid exportVersion 3: utsläppen från import och export är inte medVäxjövärde: Genomsnittligt värde använt av Växjö (32 ton/GWh)

Vilket värde på svensk elmix?

-80

-60

-40

-20

0

20

40

60

80

100

120

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

ton/GWh

Version 1 Version 2 Version 3 Växjövärde

Version 1: nettoutsläppen av import minus exportVersion 2: utsläppen av import räknas in, men ingen justering görs vid exportVersion 3: utsläppen från import och export är inte medVäxjövärde: Genomsnittligt värde använt av Växjö (32 ton/GWh)

Vilket värde på svensk elmix?

-80

-60

-40

-20

0

20

40

60

80

100

120

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

ton/GWh

Version 1 Version 2 Version 3 Växjövärde Nordisk elmix

Version 1: nettoutsläppen av import minus exportVersion 2: utsläppen av import räknas in, men ingen justering görs vid exportVersion 3: utsläppen från import och export är inte medVäxjövärde: Genomsnittligt värde använt av Växjö (32 ton/GWh)

Effekter på Växjös utsläpp

-600

-400

-200

0

200

400

600

800

1000

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

kg CO2/inv från el

Version 1 Version 2 Version 3 Växjövärde

Version 1: nettoutsläppen av import minus exportVersion 2: utsläppen av import räknas in, men ingen justering görs vid exportVersion 3: utsläppen från import och export är inte medVäxjövärde: Genomsnittligt värde använt av Växjö (32 ton/GWh)

Effekter på Växjös utsläpp

-600

-400

-200

0

200

400

600

800

1000

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

kg CO2/inv från el

Version 1 Version 2 Version 3 Växjövärde

Version 1: nettoutsläppen av import minus exportVersion 2: utsläppen av import räknas in, men ingen justering görs vid exportVersion 3: utsläppen från import och export är inte medVäxjövärde: Genomsnittligt värde använt av Växjö (32 ton/GWh)

Slutsats

De årliga skillnaderna i elmixen kan mycket väl dölja effekter av åtgärder som påverkar elanvändningen i kommunen.

Med ett fast värde för el kan man även följa effekter av åtgärder i koldioxidstatistiken.

Lokal elmix

Hur förhålla sig om inte all el ”importeras” till kommunen?

• Dra av den el som produceras lokalt och räkna nordisk/svensk på resten?

• Vad göra om kommunen är nettoexportör av el?

Hur gör Växjö?

1) Samlar in statistik över all eltillförsel i kommunen.

2) Räknar ut hur mycket av elen som produceras lokalt och som matas ut pånätet från kraftvärmeverk, vindkraftverk, vattenkraftverk (kanske även solceller i framtiden). På denna beräknas en lokal koldioxidfaktor.

3) Räknar kvarvarande el som ”importerad” el, beräknas med svensk elmix = 32 ton koldioxid/GWh.

Några ord på vägen…

1) Gör energi- och koldioxidinventering i den omfattning och med den ambitionsnivå du klarar. Det går alltid att komplettera bakåt i tiden senare.

2) Välj avgränsningar och håll dig till dem. Om de skulle ändras av någon anledning, är det inte så svårt att räkna om bakåt i tiden.

3) Huvudsyftet med energi- och klimatstatistik måste vara att jämföra sig med sig själv – även om många ser fördelar med jämförelser mellan olika kommuner.