vår ramp vidare i livet

VÅR RAMP VIDARE i livet

Rampmodellen

Text: Projektledning, styrgrupp, vägledare, deltagare, lärande utvärderare i Rampprojektet.Foto: Nybro kommun.Grafisk form: Camilla StrangeTryck: Tryckpartners i Nybro AB, november 2013Utgiven av: Nybro kommunVill du veta eller läsa mer finns utförligare dokumentation på www.nybro.se eller www.esf.seDu kan också mejla till [email protected] 978-91-637-4407-5

Vår Ramp vidare i livet

Förord

Ramp är ett Socialfondsprojekt där sex kommuner i södra Kalmar län och Kronobergs län samarbetar. Nybro kommun är projekt-ägare. Ramp arbetar med målgruppen individer som står utanför arbetsmarknaden. Samarbete sker med Arbetsförmedlingen, Soci-altjänsten och Försäkringskassan som är medfinansiärer i projek-tet. Projekttiden är 2011-01-03 till 2013-12-31.

Idén till projektet Ramp bygger på att korta tiden i utanförskap genom att stötta varje individ i arbetet med att se sig själv som en viktig resurs, ta ansvar och styra över sig själv. Projektnamnet kommer från följande citat: ”Ska vi bygga ramper i samhället hela tiden eller ska vi se till att deltagarna har sin ramp med sig inom-bords för att använda när de stöter på en svacka?”

Syfte och mål med Ramp är: att individen ska komma närmare arbetsmarknaden, att nya samverkansformer för arbetet mellan statliga och kommunala verksamheter ska utvecklas för att indivi-den ska få bästa service och stöd.

Med hjälp av boken vill Ramp berätta, på ett kanske mer ovan-ligt sätt i dessa sammanhang, de upplevelser och framgångsfakto-rer som projektet bidragit med i arbetet med människor som av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden. Utgångspunkten är deltagarnas egna berättelser. Därefter följer fakta och upplevel-ser som både förklarar och stödjer vad de berättat.

Trevlig läsning!

”Deltagarstyrning byggd på frivillighet skapar engagemang, självkänsla och framtidstro”

Markus Lund, kommunalråd Nybro kommun

Förord 01. Deltagar-berättelser

02. Workshop för deltagarna

10

INNEHÅLL

Bakgrund och uppkomst av Rampprojektet.

Deltagarnas egna ord om sina upp-levelser av Ramp.

Grupparbete med deltagarna med frågeställningar om hur de upp-lever Ramp och dess arbetssätt.

18

03. Modell och fakta i kommunerna

04. Handläggarnas upplevelser

05. Delanalys Slutord

24 38 44 54Sammanfattning av intervjuer på Arbetsförmed-lingen och social-tjänsten i de sex kommunerna.

Modellbeskriv-ning av respektive kommuns vägle-dare.

”Med bägge fötterna i myllan-Rampmodellen”. Delanalys av Lars Lindblom, lärande utvärderare från European Minds.

Ramps spännande resa.

OrdförklaringAMC - ArbetsmarknadscentrumAME - ArbetsmarknadsenhetAF - ArbetsförmedlingenCSN - Centrala StudiestödsnämndenCSO - Centrum Sydost, Emmabodas lokala utvecklingscentrumCV - Curriculum VitaeESF - Europeiska SocialfondenFIRO - Fundamental Interpersonal Relations OrientationFK - FörsäkringskassanIDI - Interpersonal Dynamics InventoryMI - Motivational InterviewingSYV - Studie- och yrkesvägledare

RampmodellenDeltagarstyrning är grunden för det arbetssätt vi i boken kallar Rampmodellen.

Foton och namnDe namn som förekommer i texten är fingerade. Personerna på fotona är ej personerna i texten.

TexterDeltagarberättelserna är deltagarnas egna ord och innehållet i texten är ej ändrad. Däremot är förkortningar utskrivna, ord som: t.ex. t.o.m. dvs.m.fl.bl.a

10 VÅR RAMP VIDARE I LIVET

01. DeltagarberättelserHär följer ett axplock från Ramps deltagarberättelser. Texterna är deltagarnas egna ord om sin upplevelse av Ramp och den resa de anser sig har gjort.

VÅR RAMP VIDARE I LIVET 11

”Jorden är rund för att det inte ska finnas gränser”

Loesje

Annika”Min resa börjar långt bak i tiden. Jag har gått igenom många svårigheter och håller fortfarande på att kämpa med livet och bearbeta obehagliga saker som hänt.

För ungefär tre år sedan flyttade jag ifrån kommunen för att gå i skola på annan ort. Under den tiden jag bodde där har jag nu in-sett att det var den jobbigaste tiden i mitt liv. Jag var hos ett antal olika läkare och varje gång fick jag ett antal nya diagnoser. Oftast fick jag byta läkare för de var bara där tillfälligt och gick i pension och så vidare. Alltid var det nånting. De började utredningar som aldrig blev avslutade, men det alla läkare hade gemensamt var att jag hade en depression. Vilket jag även har idag och jag har varit sjukskriven för det i några år nu.

Jag flyttade tillbaka hit. Nu har jag bott här i omkring tre år och för ett år sedan var jag less på att sitta hemma och vara ledsen. Jag kände att jag skulle tyna bort om det fortsatte. Så jag bestämde mig för att kolla vad det finns för möjligheter för mig som mår så här och hittade Ramp.

Efter att jag blivit inskriven i Ramp har jag sakta men säkert kommit tillbaka till verkligheten. Jag började med att vara i deras lokaler en gång i veckan. På grund av mina sociala svårigheter hade jag tillgång till eget rum för att utföra uppgifter. Det var väldigt skönt. Bara det att ha någon annanstans att vara på, och att min vägledare på Ramp kom och pratade med mig då och då. Äntligen var jag uppe på ytan igen och kunde andas själv!

Allt som tiden gick ökade jag antalet dagar att vistas där. Nu är jag fyra dagar i veckan och en dag har jag praktik som jag uppskat-tar och trivs på väldigt mycket.

Just nu håller jag på med ett slags terapiarbete för mig själv. Det är många saker jag behöver få ur mig, så jag påbörjade att skriva en självbiografi. Men vissa saker var så jobbiga att skriva om så jag bestämde att måla om det istället. Så det blev en slags kombina-tion av skrivande och målande, och förhoppningsvis kan jag få den upptryckt som en bok när den är klar.

För tillfället är det inte så stora krav på mig från Försäkringskas-san, men jag tar mig sakta uppåt och jag hoppas att jag en dag kan få ett någorlunda ”normalt” liv. Som att klara av ett heltidsjobb och alla andra sysslor som man ska orka med efter jobbet, laga mat till exempel.


Jag känner att Ramp varit bra för mig. Mina sociala svårigheter har bland annat blivit bättre. Dessutom har jag träffat världens bästa kompis som har gett mig en helt annan syn på verkligheten. Med hjälp av Ramp tror jag att jag kan ta mig långt fram på vägen. Det är fortfarande långt kvar att gå. Men med hjälp av en superbra vägledare och en underbar vän jag träffade där, känns framtiden inte så mörk som den gjorde för ett år sedan!”

Elin”Jag har nyss fyllt 20 år, jag har varit inskriven i projekt Ramp sedan i januari 2013.

För mig har skolan varit strulig, jag gick på IV för att jag inte fick G i engelska från nian. När jag var klar med engelskan på IV började jag på ett praktiskt program. Det är en skola med små klasser och man får ha mycket praktik. Jag började inriktningen som var mot handel.

Eftersom jag var skoltrött blev det mycket strul, skolkade mycket och fick bara några betyg. Jag hoppade av skolan efter 1,5 år, i januari 2012. Efter det var jag bara hemma ett tag, skrev in mig på AF i maj 2012 för att få pengar. För att få pengarna var jag tvungen att skicka in vilka jobb jag sökt, det var enda kontakten med AF.

Jag vill helst bli undersköterska så jag sökte två gånger till vård-utbildning men kom inte med, de säger att jag är för ung. Försökte även få pengar från soc men det gick inte eftersom jag inte sökte så många jobb.

Efter sommaren började jag en kort kurs på en folkhögskola. Vi gjorde inte så mycket, pratade mest, ingen mening mer än att jag fick motion. Vi var ute och gick mycket. Jag mådde inte så bra, dåligt självförtroende, satt mest inne efter skolan.

I januari 2013 frågade min handledare om jag vill börja på Ramp och det var ok. Min handledare sa att de kunde fixa jobb eller utbildning. Jag var rätt nervös i början, men det blev bättre när jag fick koll på vad vi skulle göra och när jag väl träffat vägledarna.

Vi träffades mycket och pratade utbildning och praktik. Jag fick efter ett tag praktik på en hamburgarrestaurang, det var kul. Många i min ålder, trivs jättebra! De säger att jag kan få sommar-jobb och kanske jobb efter sommaren.

Sedan jag började känner jag mig piggare och gladare, bättre


”Inget är i sig själv varken ont eller gott, det är tanken som bestämmer vilket det är”

William Shakespeare

självförtroende! Det säger min pojkvän och mamma också!Jag är verkligen glad att jag fick vara med i Ramp, annars hade

jag nog inte gjort något nu.I framtiden vill jag jobba som undersköterska, men först vill jag

jobba och tjäna pengar. Jag vill kunna ta körkort snart.”

Stina”Jag har tänkt att mitt sista uppdrag som Rampdeltagare ska bli att berätta vad projektet har gjort för mig under de 8 månader jag har varit inskriven och med det visa att exakt denna typ av verksamhet behövs i både i min hemkommun och resten av Sverige även när Rampprojektet är slut.

När jag blev inskriven i projektet var jag väldigt deprimerad. Jag hade ingen energi eller motivation över huvud taget till att göra någonting åt min situation som en ung tjej och ledsen tjej med en avbruten gymnasieutbildning på grund av en missbrukande mamma.

Redan första dagen jag var med i Ramp kände jag ett varmt välkomnande från gruppen och vägledaren. Det var det första stäl-let jag varit på där jag kunde berätta om min bakgrund och mina hinder utan att behöva skämmas eller oroa mig för att bli dömd av andra.

Med vägledaren kunde jag prata om allt och få råd från någon med ett objektivt men insiktsfullt perspektiv. De andra deltagarna blev snabbt nära vänner till mig och plötsligt fanns inte ett spår av ensamhetskänslor kvar i min kropp.

Tack vare det kom jag snabbt över det första hindret som var en mindre social fobi.

Det andra hindret jag hade var att jag inte hade en aning om vart jag ville i framtiden eller hur jag skulle komma dit.

Efter ett par individuella samtal med min vägledare vågade jag drömma lite om min framtid och kom fram till att jag ville bli behandlingspedagog. Vi började göra en målbild tillsammans för att fundera ut hur jag skulle nå dit och kom fram till att jag måste börja med att plugga mig till gymnasiekompetensen.

Så nu sitter jag här på bussen hem från min näst sista dag som medverkande i Ramp. För på måndag börjar jag studera på folk-högskola och jag känner mig mer redo än vad jag någonsin vågade tro att jag skulle göra. Alla deltagarna och vår projektledare stöttar


mig till hundra procent och motiverar mig genom att tala om för mig att jag kommer klara studierna utan problem.

Jag kan knappt förstå att jag har kommit så här långt på bara lite mer än ett halvår och många andra deltagarna känner precis lika-dant som mig angående sina liv och deras nyfunna viljekraft.

Det kanske låter klyschigt men vi medverkande brukar säga att Ramp har givit oss livsglädjen tillbaka. Och ingen annan arbets-marknadsåtgärd har fått mig att känna så”.

Johan”Innan jag kom till Ramp var jag väldigt skeptisk mot arbetsför-medlingens aktiviteter som jag hade slussats iväg till innan, så egentligen visste jag inte riktigt vad jag kunde förvänta mig. Jag hade länge dragits med en depression och panikångest, vilket i sig skapat många hinder mot mitt jobbsökande och sociala aktiviteter, jag kände mig slutkörd helt enkelt, som att det inte fanns mer att leva för.

När jag väl kom till Ramp så kände jag en väldigt lugn och trygg atmosfär, med likasinnade personer som satt i samma sits som jag, arbetslösa. Här kunde jag lugnt och tryggt utveckla mig själv att vara mer social, få mer rutin på vardagarna och få bra med stöd. Samtidigt så väcktes en gnista inuti mig, jag fick mer ork till att göra saker om dagarna, mer motivation till att ta hand om mig själv och ta tag i livsviktiga saker.

Det är väldigt svårt för utomstående att förstå panikångest och depression om de själva inte haft det, det kan även vara svårt för mig att förstå hur pass dåligt jag mådde den perioden, men det här var verkligen en miljö där jag kände att jag kunde lyfta upp mig igen utan att känna sig dömd, en slags krycka, metaforiskt sagt. Det var först här som jag hade styrka nog att kontakta en doktor, vilket höjde min levnadslust hundra gånger om.

Det som jag hade önskat mest är egentligen att jag blivit skickad dit tidigare, så att jag hade kommit på banan fortare. Tidigare hade jag ingen aning om att det fanns en sån här verksamhet.

Att ha något att komma till varje dag, att ha aktiviteter och att få bra med stöd, samtidigt att träffa nya människor det är något som är guld värt. Inte bara i jobbsyfte, utan socialt sett i sin egna utveckling. Att prioritera sin personliga utveckling, det är något alla tjänar på som individer.

”Fönstret i backspegeln ska inte vara större än i framspegeln”

Anonym


Effekter

Genom vägledning ifrån Ramp, så upptäckte jag även en ny sida utav mig själv, en sida som ville byta karriärsinrinktning helt och hållet. Det gjorde att jag testade på att praktisera inom vården och i efterhand kan jag säga att jag inte trodde det var möjligt att trivas såpass bra på ett jobb. Så nu inväntar jag bara på att börja med studierna till undersköterska, det ska bli intressant att se vart den här resan tar mig! ”

Anna

”Nästan sju år har gått sen en olycka förändrade mitt liv totalt. På bara några sekunder gick jag från egen företagare + anställd med jobb mer än dygnets timmar räckte till, till att bli som ett kolli liggande i en sjukhussäng. Tack och lov visste jag inte då vad som väntade mig... Sakta börjar det växa fram för mig att mitt tidigare liv kommer vara blott ett minne. Sju operationer senare står det klart att man gjort allt man kan för mig. Jag får vara glad för det jag har!

Så jag går in i projektet med en dubbel känsla i själen. En som starkt hejar på och säger ” Äntligen ska jag få göra något” och en annan som skriker ”Vem vill ha mig? Kan jag ens göra något?”

Jag är öppen som person och har en stark vilja att lära mig nya saker och tar tag i dom själv. Har fått lära mig att livet inte serverar bra dagar på silverfat hela tiden. Med en gång känns det skönt att träffa folk. Se att vi är fler i samma båt. Känner mig inte så ensam längre. Handledarna finns där för oss men det är ändå JAG som banar min väg.

Det vi går igenom på våra gruppträffar innehåller ett stort värde för mig i den situation jag befinner mig. Har aldrig varit arbets-lös tidigare och visste knappt vad ett CV var... Men varje dag är en kamp mellan känslorna. Ibland går jag hem full av hopp och ibland fylld av hopplöshet.

Nyttjar mina egna kontakter för att få komma ut på praktik. Får snabbt två olika platser och kan därmed utvärdera lite vad som passar mig i mitt nya liv.

Sen är det som om allt bara flyter på utan att jag behöver göra nånting! Får en superchans till en mycket bra praktikplats genom min handläggare. Här nånstans är det som att alla vägar står öppna. Jag vågar vara ärlig, även för mig själv, om min situation. Inse att jag har begränsningar. (har alltid haft svårt för just detta).

Effektivare metoder

Samverkan

Ny arbetsmodell

Korta vägarna


?

?

?

??

?

?

Lägga sitt eget pussel för framtiden

?

Jag känner mig förstådd och är trygg med att jag har ett bra stöd i ryggen genom mina handläggare. Utan det skulle jag falla som ett korthus för jag har fortfarande mycket kvar att jobba på med mig själv.

Efter att nu gjort ett svårt val om två olika praktikplatser kän-ner jag mig positiv inför framtiden. Jag får träffa mycket folk och binder härmed goda kontakter. För mig känns det helt rätt just nu med en praktik då jag inte behöver bli hårt pressad utan kan ta det hela som arbetsprövning. Givetvis hoppas jag att det leder till någon form av anställning så småningom men en sak är i alla fall säker: Jag går aldrig mer hem och sätter mig i den ensamma situa-tion jag haft under alla operationer!

Jag är fortfarande inskriven i Ramp men ägnar mig nu helhjärtat åt praktiken och min egen personliga utveckling.”


Se sig som en resurs - Ses som en resurs!


02. Workshop för deltagarna

Vid en workshop i Ramp bad vi deltagarna arbeta med frågeställ-ningar om hur de upplever Ramp och dess arbetssätt. Här följer en sammanfattning som även kan vara till stöd för att förstå de berät-telser du just har läst. Vad kan det ha varit som gjorde skillnad?


Hur ser det egna ansvaret för den egna utvecklingen ut i Ramp, deltagarstyrningen?

• Den egna personen får ta ansvar: meddela när man är sjuk, passa tider.

• Handlingsplan – uppdateras, kan styra mitt eget innehåll.• Vägledare som tror på deltagaren ökar deras självförtroende

vilket leder till att våga ta eget ansvar, vägledare ger verktyg. Vid behov finns hjälp att få, hjälp till självhjälp.

• Eget tempo utifrån olika nivåer.• Bra med korta praktikperioder, ej 6 månader.

Ett syfte med Ramp är att komma närmare arbetsmarknaden. Vad i Ramp för dig närmare arbetsmarknaden?

• Jobbsök, jobba med CV, personligt brev, träna på anställ-ningsintervjuer, OCN-modulerna, studiebesök, mässor, praktik, föreläsningar.

• Personlig utveckling – till exempel individuella samtal, träna sociala sammanhang, verktyg och kunskap som ”delas ut”.

• Eget ansvar, våga agera själv, alla får föra fram sin talan.• Kontaktnät genom vägledaren. Samarbete med många kom-

muner ger kontaktnät.• Blandad målgrupp – äldre/yngre, nya kontakter, utbyte av

erfarenheter och kunskap. Olika människor har olika bak-grund – olika perspektiv – motivation av att se hur andra har det, tar bort fördomar, lär oss samarbeta. Gemenskap stärker självförtroende.

• I grupp växer man tillsammans, pushar varandra, man hjälper varandra.

• Möten med AF och IFO.

Ramp jobbar för att förstärka samverkan mellan till exempel projekt och myndighet för att korta vägarna och spara tid men även för att ta tillvara resurser av olika slag. Hur har man arbe-tat i Ramp med detta?

• Lokala arbetsgruppsmöten en gång per månad med AF och IFO. Där deltar även deltagare i vissa kommuner.

• Täta möten med AF och IFO och trepartsamtal.• Informationer (AF).• Ramp kan användas som referensgrupp i flera avseenden


• Samverkan finns mellan kommunerna men kan bli bättre.• Alla hjälps åt, inte bara vägledarna.

Ramp arbetar även med strategisk påverkan. Vad i Ramp ser ni som viktigt att föra in i ordinarie verksamhet när projektet är slut?

• Synen på arbetslösa, vi kan!• Det pedagogiska synsättet.• Deltagarstyrningen, att få bestämma i sitt egna liv, eget ansvar.• Fortsätta med lokala arbetsgrupper där deltagare och hand-

läggare medverkar.• Att det finns tid till deltagarna – hjälp med allt: Stöd, social

samvaro, passa tider, struktur – organiserad tillvaro, stöd i sitt arbetssökande, avlastar stress och press.

• Erfarenheter från andra.• Mellanhand till AF.• Få tiden för sig. • Fortsätta med liknande projekt.


6 kommuner - 1 projekt

KALMAR

BORGHOLM

MÖRBYLÅNGA

EMMABODA

NYBRO

LESSEBO


03. Modell och fakta i kommunernaRampprojektet sträcker sig över länsgränserna Kalmar och Kronoberg och det är första gången inom området arbetsmark-nadsåtgärder. De sex kommunerna har utifrån lokala behov utformat delprojektens arbetssätt tillsammans med deltagarna. Övergripande kommunöverskridande aktiviteter har bland annat varit deltagarträffar, vägledarträffar, styrgruppsträffar, workshops, föreläsningar, studiebesök och transnationellt arbete. Samverkan och deltagarstyrningen har varit grundbultarna under projekttiden och exempelvis har detta medfört att ett nytt nätverk skapas mel-lan arbetsmarknadsenheter i regionen.

I kapitlet ”Med bägge fötterna i myllan - Rampmodellen” kan du läsa mer om Rampmodellen.

Respektive kommuns vägledare presenterar fakta och arbets-sätt. Den period som hänvisas till är 2011-01-03 tom 2013-04-30.


BorgholmMiljöBorgholms kommun har 10 768 invånare (31 dec 2012) och om-fattar norra delen av Öland. Kommunens yta är 680 km2, vilket gör 16 invånare/km2. Centralorter är Borgholm och Löttorp. De största näringsgrenarna i kommunen är besöksnäringen och lantbruket.

Under sommarhalvåret mångdubblas befolkningen, då många turister besöker kommunen.

Borgholms största arbetsgivare är Borgholms kommun, med cirka 800 anställda, och landstinget. I övrigt är Borgholms närings-liv mest inriktat på turism.

I Borgholm finns Ölands Gymnasium som tillhandahåller Ho-tell- och Restaurangutbildning. De flesta gymnasielinjerna finns i Kalmar vilket medför att en del av kommunens ungdomar flyttar tillfälligt till Kalmar. Komvux utbildningar genomförs på Ölands Gymnasium.

DeltagareUnder perioden har totalt 63 personer varit inskrivna. Av dessa var 6 personer utlandsfödda. 35 % kvinnor och 65 % män. Ut-märkande var dock att de flesta saknar gymnasieutbildning eller fullständiga betyg från gymnasium. Många har liten eller ingen erfarenhet av arbetsmarknaden på grund av arbetslöshet eller långtidssjukskrivning.

ModellNär en deltagare ska börja i Ramp bokar vi trepartsmöte med berörd person, myndighet och vägledare. Vi har inte haft några urvalskriterier, alla har varit välkomna.

Vid första mötet går vi igenom vad personen behöver för att komma närmare arbete/studier, klargör syfte och mål med inskrivningen. Vi beslutar även om hur länge personen skall vara inskriven. Inom denna tid har vi uppföljningsmöte med berörd myndighet och kan då också förlänga tiden vid behov.

Under projekttiden arbetar vägledaren individuellt med perso-nen i motiverande samtal, tester och så vidare för att försöka ut-reda orsaken till arbetslöshet och hjälpa och stärka personen i sina

”Att skapa en miljö som är tillgänglig för alla är en stor vinst, då märks inte eventuella individuella hinder”


framtida val. Det kan innebära att hjälpa till med att visa på utbild-ningsmöjligheter, pröva på olika yrken/arbeten genom praktik på olika företag. I vissa fall har det även inneburit besök hos behand-lande läkare med deltagaren för att utreda eventuell arbetsförmåga och vad vi kan göra för att underlätta arbete för personen.

Vissa av deltagarna, har tillsammans med vägledare, träffats en gång per vecka för att i grupp arbeta med olika saker till exempel personligt brev och CV, sätta upp egna mål, självkännedom, be-mötande med mera. Vi har även använt material från OCN1 i vissa frågor. Dessutom har vi använt olika media för att klargöra vissa områden, sett intervjuer och filmer om till exempel bemötande.

Vi har gjort studiebesök på olika företag och deltagarna har berättat om sina egna erfarenheter från olika praktikplatser.

Resultat och slutsatserDe flesta av deltagarna har kommit ut i någon sysselsättning/prak-tik för att pröva sina resurser och även prova på olika yrken. Detta har stärkt individens tro på sig själv och sin egen kapacitet. Några har även fått anställning på praktikplatsen.

De personer vi arbetat med står mycket långt ifrån arbetsmark-naden vilket betyder att vägen tillbaka tar tid och måste få ta tid. I några ärenden måste vi börja från början med att träna på att passa tider, höra av sig när man inte kommer och så vidare.

Det som jag upplever som positivt är att deltagarna får pröva olika arbeten på praktik då jag där kan avläsa vad vi måste arbeta vidare med eller fatta beslut om, personen kanske inte är tillräck-ligt frisk eller drogfri för arbete.

Det som också är positivt är täta kontakter med deltagarna samt ett bra samarbete med olika handläggare hos myndigheterna, vil-ket gör det lättare att komma fram till beslut om framtida möjlig-heter för deltagarna.

Inom Borgholms kommun-Arbetsmarknadsavdelningen, har vi arbetat och kommer att fortsatta arbeta efter denna upparbetade modell.

Emmaboda MiljöEmmaboda är en liten kommun i Småland, mitt i sydöstra Sverige. Här är det nära till vacker natur med skog och sjö och pendlings-

1 Open College Network


avstånd till tre residensstäder; Kalmar, Växjö och Karlskrona, ett universitet, en högskola och tre flygplatser. Emmaboda kom till tack vare järnvägen, det blev en järnvägsknut. Det finns viss buss-förbindelse till och från Emmaboda och de andra orterna.

I kommunen bor cirka 9000 invånare. Emmaboda, Lindås, Långasjö, Vissefjärda, Broakulla, Algutsboda, Åfors, Eriksmåla och Boda är kommunens största orter. Vi har ett aktivt närings-liv inom exempelvis trä- och tillverkningsindustri. Kommunens största arbetsgivare är Xylem, ett världsledande företag inom sin bransch.

DeltagareSedan vi började har vi haft 103 deltagare inskrivna i Ramp. Det har varit 38 kvinnor och 47 män och av dessa är 18 utlandsfödda. Vi har haft många som har varit långtidssjukskrivna och i behov av mycket stödsamtal och motiveringsarbete.

ModellI Emmaboda har vi hög arbetslöshet, detta har inneburit att vi har haft bra tillströmning av deltagare från AF, IFO och FK. Som mest har vi haft runt 20 deltagare som varit inskrivna samtidigt. Vi i Emmaboda har tillgång till Arbetsmarknadsenheten och vi sitter i samma hus. Där har deltagaren möjlighet att göra både praktik och sysselsättning parallellt med personlig coaching.

Vi har haft deltagare här varje dag som jobbat med personlig utveckling – självinsikt och att kartlägga sig själv, samtal, IDI2, FIRO3, mental träning, kroppsspråk. Övriga aktiviteter kan vara studiebesök, friskvård, föreläsningar, aktiviteter för jobbsök, praktik, telefonträning, CV4, personligt brev, säljbrev, anställnings-intervjuer, föreläsningar som Ramp ordnar gemensamt och en del ordnar vi själva. Vi arbetar med både gruppcoaching och indivi-duell coaching. Vi ser inte på problemet utan försöker hitta nya lösningar för att deltagaren ska växa.

Deltagarstyrningen är den modell vi arbetar efter i Ramp Em-maboda sedan starten. Alla är inte självgående och därför kan det ta ett tag innan de kan ta eget ansvar över sin tid i Ramp. Andra deltagare kan starta upp direkt och ser ett mål framför sig som till exempel praktik eller studier.I trepartssamtalet görs en handlingsplan som deltagare, handläg-

2 Interpersonal Dynamics Inventory3 Fundamental Interpersonal Relations Orientation4 Curriculum Vitae

”Dela lärande, erfarenheter, operativa resurser och strate-gisk utvecklingsförmåga mel-lan kommuner och vägledare fortskrider även efter projektets avslut”


”Gör det du kan, med det du har, där du är”

Theodore Roosevelt

gare och vägledare arbetar fram gemensamt. Gemensamt görs även täta uppföljningar för att komma vidare i processen.

Vi arbetade med OCN i början av Rampstarten och materialet använder vi i grupperna. Det handlar mycket om personen och vad man själv kan göra och hur man når dit.

Vi träffar den lokala arbetsgruppen cirka en gång i månaden och då är handläggare från AF, IFO och FK med. Vi har även bjudit in CSO5, SYV och kommunrepresentant. Med på mötet är också del-tagare och vägledare. I Emmaboda Arbetsmarknadscentrum har vi möten med AF och IFO var fjortonde dag, detta genererar ett mycket bra samarbete och att det underlättar att nå handläggare. Vi har informerat om Ramp på ledningsgruppsmöte inom kom-munen. Vi vidarebefordrar nyhetsbrevet från Ramp till berörda myndigheter. Vid studiebesök hos företagare berättar vi om vår verksamhet, även när vi ringer angående praktikplatser.

Resultat och slutsatserDeltagarna har kommit en bit på sin resa, en del har hittat sig själva och vågat börja studera eller valt nya yrkesinriktningar. Det finns också deltagare som fått återgå till sin handläggare eller myn-dighet, där vägen fortfarande är krokig. Det är en hel del deltagare som växt inombords under resans gång med ökad självkänsla och självinsikt. Detta gör att många deltagare kommer ett steg närmare arbetsmarknaden.

Kommun: samarbete och kunskaper mellan olika kommuner har ökat. AMC6 har ett förtroende för politiker, då vi har repre-sentanter i Möjligheternas Hus AB styrelse där vår verksamhet är förankrad.

Organisation: Genom nya input kan vi ta lärdom från de andra kommunerna i Ramp och kan utveckla AMC för framtiden.

KalmarMiljöKalmar är en kommun med cirka 63 000 invånare, varav 48 000 i tätorten. Staden Kalmar är en modern stad med utvecklat närings-liv, välrenommerat universitet, aktivt kulturliv och boende med livskvalitet. Kalmar är en handel- och turiststad. Stadens unika charm med många gamla byggnader, kullerstenar och mycket parkmark kombinerat med det attraktiva läget mellan Öland och

5 Centrum Sydost, Emmabodas lokala utvecklingscentrum6 Arbetsmarknadscentrum


Glasriket gör att en hel del turister besöker Kalmar varje år.Två olika typer av landskap dominerar och präglar vår kommun.

Delar av det småländska barrskogsområdet sträcker sig in i västra delen av kommunen. Östra delen utgörs av slättland med god jordbruksmark som avslutas med kust och skärgård vid Kalmar-sund. Längs kusten finns ett 20-tal friluftsbad. Naturligtvis präglar det geografiska läget friluftlivet.

Vad gäller kommunikation finns både flygplats och bra tågför-bindelser samt en utbredd lokaltrafik.

Näringslivet är expansivt och här finns nu drygt 5 600 företag. Handel, tillverknings- och tjänstesektorn är starka ben.

DeltagareFör att kunna delta i Ramp Kalmar ska man vara inskriven på Arbetsförmedlingen och delta i Jobbgarantin för ungdomar eller Jobb- och utvecklingsgarantin, under 30 år, yrkesobestämd, kort tidigare utbildning det vill säga att man ej har avslutad gymnasieut-bildning. Löpande 20 deltagare. Jämn könsfördelning eftersträvas. Vi har sedan projektet startade avslutat 95 ungdomar och har för närvarande 15 deltagare inskrivna i projektet. Av avslutade delta-gare har 73 % gått till arbete eller studier. Sammanlagt har vi alltså arbetat med 110 ungdomar.

ModellMålet är att få fler unga i studier eller arbete, visa yrken – yrkesom-råden på andra sätt. Ge deltagaren nya bilder av olika yrken.

Arbetsmodellen går ut på att vi möter varje deltagare enskilt i vägledningssamtal utifrån varje individs förutsättningar. Vi inleder alltid med en kartläggning av till exempel betyg, intyg och CV. Vi sätter tillsammans med deltagaren upp kort- och långsiktiga mål, planerar för eventuell praktik och ingjuter framtidstro. I vårt pro-jekt är det viktigt med täta uppföljningar och avstämningssamtal och tydliga uppgifter till nästa kontakt för båda parter. Exempel på aktiviteter är: vägledning, karriärpaketet-vägledningsredskap, matchning, studiebesök hos arbetsgivare och utbildningsanord-nare, praktik och kompetensutveckling och aktiviteter utifrån deltagarens önskemål. Inskrivningstiden varierar från deltagare till deltagare men snittiden ligger på 3,5 månader. Detta innebär att Ramp Kalmar har en hög genomströmning av deltagare.Vi samverkar med de parter vi behöver för att deltagarna ska


Arbetsmodell Leder till medvetna val för en hållbar framtid.

Deltagar-styrning

Samarbete

Marknads-undersökning

Personlig utveckling

komma närmare jobb/studier, exempel på samverkansparter är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialtjänsten, utbild-ningsanordnare, CSN7, offentliga och privata arbetsgivare, andra delprojekt i Ramp samt andra ESF8-projekt i Kalmar.

Resultat och slutsatserFramgångsfaktorerna i vår modell bygger på att vi är två vägle-dare, en man och en kvinna, med olika kompetenser i bagaget. Vi utnyttjar redan upparbetade nätverk inom studier, arbetsliv och gentemot myndigheter, vi strävar hela tiden efter att utöka vårt kontaktnät. En annan avgörande faktor är tiden som vi kan ge varje deltagare.

Vi visar att vi med befintlig kompetens kan korta vägarna till jobb/studier för ungdomar i Kalmar genom att ge dem mycket tid och sätta fokus på varje individ. Med i sammanhanget relativt små insatser kan man få stora effekter. Vi ser att detta har gett våra deltagare framtidstro, ökat självförtroende med mera. För en del deltagare har Ramp inneburit jobb/studier och för andra att det blivit fokus på att få den hjälp de behöver för att komma vidare, exempelvis via arbetspsykolog. Även detta är ett viktigt resultat för ungdomens fortsätta liv.

Vi har under projekttiden utvecklat och stärkt vårt goda sam-arbete med Arbetsförmedlingen och andra myndigheter. Vi har också fått ökad kunskap om arbetet i andra ESF-projekt i Kalmar och detta har bland annat lett till utbyte av kunskaper och erfaren-heter. Samarbetet har i förlängningen även gynnat våra deltagare.

Som i ett led i implementeringen av våra modeller har vi hela tiden tänkt på strategisk påverkan. Vi har lyft Ramp i ”alla omöj-liga och möjliga sammanhang”, detta gör att projektet är välkänt i Kalmar och att man från flera håll jobbar för att verksamheten ska implementeras i den ordinarie verksamheten. Ett exempel är den spridningskonferens som vi arrangerade tillsammans med två andra ESF-projekt i Kalmar våren 2012. Målgruppen var politiker och beslutsfattande tjänstemän från bland annat Försäkringskas-san, socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, kommunala verksam-heter, landstinget, regionförbundet och ESF. Konferensen var välbesökt och uppskattad.

7 Centrala Studiestödsnämnden8 Europeiska Socialfonden


LesseboMiljöLessebo kommun har fyra tätorter och mycket landsbygd. Les-sebo är en bruksort. I kommunen finns cirka 8 200 invånare. Lessebo har stora problem med utbildningsnivån då kommunen har många ungdomar som gått ut grundskolan utan fullständiga betyg och färre som söker sig vidare till studier direkt efter årskurs nio. Har också stora problem med psykiska funktionshinder och missbruksproblematik bland ungdomar. I Lessebo har vi inte någon upparbetad AME9 med struktur eller innehåll. Tanken med Ramp var att man skulle hitta något nytt, något innovativt som inte tidigare har funnits i kommunen. De allmänna kommunikatio-nerna fungerar bra mellan två av orterna medan de andra två bara går att ta sig till vid speciella tider. För att öka tillgängligheten har vi lagt förmiddagsgrupper som passar busstiderna från samtliga tätorterna.

DeltagareSedan start har 68 deltagare varit inskrivna i Lessebo. Fem av dessa har varit inskrivna vid två tillfällen. 43 % är kvinnor och 57 % män. 39 % är utlandsfödda nya i Sverige. De flesta utlands-födda är män då det varit svårt att få in utlandsfödda kvinnor i projektet trots påtryckningar till myndigheterna. Från start av pro-jektet hade vi inga urvalskriterier utan alla var välkomna. Vart efter tiden gått har vi fått göra begränsningar då det gäller språkkun-skaper. Vi har sett svårigheter med att ha för många med samma språksvårighet samtidigt i projektet. De flesta som varit inskrivna i projektet längre tider är personer som varit utan sysselsättning un-der väldigt lång tid. En del har haft kortare praktiker tidigare som har misslyckats. 75 % av alla inskrivna har inte fullständiga betyg från grundskolan eller gymnasiet.

ModellGrunden i Ramp Lessebo är deltagarstyrningen. Det är deltagarna som bestämmer vad de vill uppnå och varje dag ska ses som ett lärande. Deltagarna skriver själva i sina handlingsplaner vad de vill uppnå och hur. Får vi problem löser vi dessa tillsammans istäl-let för att ge en klar lösning som alla kanske inte kan hålla med om. Människor växer mer om de får ansvar för att tillsammans

9 Arbetsmarknadsenhet

”Då vi har många deltagare som kommer från andra nationali-teter och där jämställdheten inte ser ut som i Sverige, pratar vi mycket om varför familjen mår bra av att pappan är föräldrale-dig också”


utveckla en tillvaro de vill vara med i. Vi arbetar mycket med ett lösningsfokuserat arbetssätt där man som vägledare uttalar en tilltro till att varje människa har förmågan att äga sin lösning på livet, detta stärker individen att själv tro på sig själv och de vågar utvecklas.

Vi har gruppaktiviteter varje dag i veckan mellan klockan 9-12. Vi arbetar mycket med målbilder. Självkänsla och självkännedom är viktigt. När man blivit trygg i gruppen ökar medvetenheten om en själv och hur man kan hjälpa varandra för att nå ett slutmål. Att få en ökad självkännedom gör att deltagarna också vågar ge sig ut på svårare saker såsom att söka skola och arbeten som innan varit otänkbart. Vi arbetar mycket i smågrupper för att allas röst ska bli hörd. OCN-materialet hjälper till att medvetengöra sin kompe-tens, samarbetsförmåga, kommunikation mm. Eftermiddagarna är vikta till individuella samtal och vid många av dessa samtal arbetar vi efter MI10 (motiverande samtal) vilket fungerar bra i kombina-tion med lösningsfokuserat arbetssätt.

Vi har en bra samverkan med AF då de litar på att Ramp gör vad som är bestämt och att vägledaren ger rätt information tillba-ka. Företag har börjat kontakta Ramp när de behöver timanställda eller tillsvidaranställda. Ramp har blivit ett begrepp i kommunen och näringslivet. Många litar på att de referenser som kommer från Ramp är sanningsenliga.

Resultat och slutsatserIndivid: har vågat ta för sig av livet, vågar växa. De blir ansvars-fulla och har lärt sig lita på människor. Många bryter ett destruk-tivt leverne och får en framtidsvision. Organisation: genom Ramp kan vi ta lärdom för att bygga upp en bra AME. Kommunnivå: få ungdomar till bra förebilder för andra i liknande situationer.

Det är en svår målgrupp att arbeta med på en heltidstjänst men inte en omöjlighet. Myndigheterna är nöjda med Ramp men det är politiker som påverkar i slutändan och de ser mycket kortsiktigt, vilket kan bli fallgropen för Ramp när projekttiden är slut. För att driva ett framgångsrikt projekt krävs engagemang både från vägle-dare och deltagare och vi har det, men har våra kommunpolitiker det? Deltagarstyrd verksamhet behövs, men tar tid att bygga upp. När man lyckats når man många människor och ser goda resultat.

10 Motivational Interviewing

”Har fått motivation, extrem förändring, vill göra saker! Får framföra egna åsikter, alla lyssnar när man talar. Vid möte med IFO och AF tidigare pratade de om en, nu är man med i samtalet. Den person-liga utvecklingen är det absolut viktigaste i Ramp”

Deltagare


Regissera ditt eget liv

Ramp

MörbylångaMiljöSödra Öland består av företag inom främst jordbruksnäringen och små industrier i ett expansivt område numera i huvudsak vid brofästet (Färjestaden) med handel och mindre företag. Några större industrier, som Guldfågeln Mörbylånga och Cementa i Degerhamn dominerar i syd men totalt sett har antalet anställda i Färjestaden (norr) lika stor andel som södra delen. En positiv inflyttning (befolkningsökning) i Färjestaden håller kommunen i ständig förändring. Totalt har kommunen 1 200 anställda och är därmed den största arbetsgivaren.

Projektet har varit förlagt i Mörbylånga där AME är basstatio-nen för projektet och där övriga kommunens arbetsmarknadsin-satser finns. Orten präglades tidigare av ett större sockerbruk till en brukskultur som övergått till industri, bland annat Guldfågeln. I kommunen finns totalt cirka 14 000 invånare som i huvudsak är uppdelade på de två större orterna. Vi har i de flesta fall jobbat med personer vars föräldrar är arbetare och präglade av bruks-kulturen. Avståndet till Ölandsbron påverkar förmågan att ta sig vidare. Dessutom minskar möjligheterna med de allmänna kom-munikationerna med avståndet till brofästet.

Deltagare Vi har strävat efter jämn fördelning av kön, ålder med mera och en stor tillgänglighet utan några avgränsningar men har efter hand allt mer blivit ett ungdomsprojekt med ungdomar. Målgruppen har i huvudsak varit under 30 år och under senare fasen kring 20-25 år. Flertalet har initierats av arbetsförmedlingen som haft en aktiv roll även under placering liksom Socialförvaltningen. En del ungdo-mar har haft upp till 2-3 år i arbetslöshet och till och med helt utan erfarenhet av arbetslivet, har avbruten skolgång eller ofullständiga betyg. Det saknas drivkraft att förändra sin situation med till ex-empel studier. Utanförskapet leder då till olika biverkningar i form av passivitet, ensamhet och psykiska problem. Påfallande många, 98 % saknar CV och personligt brev.


ModellModellerna har utvecklats inom AME-verksamheten och bygger på teorimodeller inom coaching, idrottspsykologi, hälsa, motive-rande samtal, salutogenes, vägledning, individuell arbetsträning och inte minst tron att varje människa kan utvecklas och har en egen önskan – drivkraft. Personalteamet på AME har därför an-vänts i olika situationer inom:

• Individuell arbetsträning – Vad kan du göra?• Vägledning och jobbsökaraktiviteter – Vad vill du göra?• Coaching i ett holistiskt perspektiv – Möjligheterna finns,

hur/vad gör du?

Att bli anställningsbar från ett utanförskap innebär en aktivi-tetsnivå som motsvarar 40 timmar i veckan och en omställning i livssituationen. Arbetsträningen syftar då till att successivt höja aktivitetsgraden och en träning som även omfattar stärkt hälsa genom motion, kost, sömn och val av prioriteringar i ens omgiv-ning. Den sociala gemenskapen bidrar även till ett ökat välmående och en delaktighet som även leder till egen drivkraft.

Entreprenörskap har ”väckt” många till högre aktivitetsnivå och har visat sig innehålla många moment som intresserar flera ungdomar.

Resultat och slutsatserAlla våra lägesrapporter visar ett resultat som överstiger 60 % till studier eller arbete, därför har modellerna som utvecklats verkat i de flesta fall. Övriga har gått tillbaka till uppdragsgivare (myndig-het) med en ny inriktning medan andra har flyttat eller avbrutit på eget sätt.

Samverkan mellan olika kommuner har medfört modellutveck-ling, erfarenhetsutbyte och kontaktnät i ett större område. Indirekt kommer Mörbylånga kommun fortsätta satsningen på ungdomar med modeller som främjar och intresserar gruppen.

Entreprenörskapet har direkt format en helt ny produkt på Öland som lever vidare. Entreprenörskap är en aktivitet som har en stor bredd och kräver delaktighet. Drivkraften kommer ofta i det fria egna skapandet där utgången många gånger inte är given utan processen kräver nytänk och fritänk, det kan även vara lös-ningen på individens egen situation till arbete.


Framgångsfaktorer:• Från passivitet till aktivitet/delaktighet – upp till 40 timmar i

veckan. Vinna tid – En dag i arbetsträning motsvarar cirka ett års myndighetskontakter (40 min/månad).

• Samverkan mellan myndighetspersoner och näringslivet direkt.

• Coaching/vägledning med direkta uppföljningar - utmana.• Skapa nätverk – lediga jobb förmedlas i nätverk.• Omvärldsbevakning – studiebesök, mässor, alternativa ut-

bildningar med mera. Samlar aktivt information och bevakar lokala och regionala händelser som kan leda till nya anställ-ningsvägar eller information som matchar med individen.

• Hälsa och friskvård.• Entreprenörskap.• Personalteamet – olika kompetenser/kön – holistiskt per-

spektiv som verkar i olika situationer. Personal med olika erfarenheter med samma mål är trots allt fundamentet som bidrar till resultatet.

NybroMiljö Nybro är i grunden en industrikommun med ca 19 700 invånare. Kommunen består av Nybro stad samt 8 mindre tätorter. Därutö-ver utgörs kommunen av mycket landsbygd.

Kommunikationsmedlen inom kommunen är tillfredställande, och ser man till ett bredare geografiskt område så finns mycket goda pendlingsmöjligheter till större orter inom 10 mils radie.

DeltagareI projektet har det totalt deltagit 70 personer sedan start. Fördel-ningen har varit 33 män och 37 kvinnor. 12 utav deltagarna har varit utlandsfödda.

Målgruppen har varit varierande och beroende på önskad hjälp från de olika myndigheterna. Av alla som skrivits in i projektet så är det endast 10 stycken som inte varit inkopplade med AF vid inskrivningsdatum. Många av dem har blivit inskrivna via FK och under projektets gång sedan blivit inkopplade med AF. Flera myn-digheter kan ofta vara inblandade för en person som ska närma sig arbetsmarknaden och för många kan det vara svårt att förstå vilka


”Håll inte tillbaka dig själv, du är allt du har”

Anonym

regler och förväntningar som ställs på mig i denna obekanta situa-tion. Här finns det ett stort antal människor ur olika grupper som är i behov av stöd.

ModellInskrivning av deltagare har skett med olika rutiner beroende på vilken bakgrund de kommer från. I den mån det har varit möjligt så har vi siktat på trepartssamtal med den inblandade myndigheten där vi introducerar Rampprojektet.

Vid inskrivning i projektet sitter vi gemensamt och går igenom de aktiviteter som finns kopplat till projektet. Samtidigt försöker vi få grunden till en föränderlig handlingsplan klar vid första mötet.

Under de första veckorna brukar det växa fram tydligare upp-gifter som deltagaren behöver ta sig an. I olika takt växer sedan en linje fram som oftast riktas mot arbetssökande, praktiksökande eller studier. I vissa enstaka fall har det också handlat om sjuk-skrivningar som har varit mål och resultat.

Verktyget som vi använt oss mest av är gruppsamhörigheten. Gruppaktiviteterna med olika teman har varit uppskattade av deltagarna då de kunnat växa fram i sin egen takt och samtidigt känna hela gruppens stöd. Att inte känna sig ensam i sin situa-tion har varit en vanlig positiv beskrivning. Utöver detta fångar vi upp med vägledande individuella samtal för att komma framåt i utvecklingen. Praktik av olika slag är det vi försöker förbereda och få vidare deltagarna till.

Arbetsförmedlingen har varit den myndighet där övervägande antal deltagare kommit ifrån. Den goda tillgängligheten har med-fört att vi har kunnat vara mottagliga för alla målgrupper.

Det lokala näringslivet har visat positiv respons gentemot pro-jektet i samarbeten genom studiebesök och praktikplatser.

Resultat och slutsatserProjektet har varit med och påverkat till ett implementerat arbets-sätt i kommunens uppbyggda AME-verksamhet. Utrymmet för att jobba med strategiska frågor inom projektet har lett till mycket positiva krafter för kommunens AME.

Ramp har skapat en arena där deltagare känner att man får förtydligande i vilka samhällskrav som ställs på individen och där


Ramp

Jämställdhet

Tillgänglighet

man kan växa i sin takt. Projektet har inneburit en trygghet för många som både kan vara mycket behövlig men även svår att ta sig vidare ifrån om det går för lång tid.

Då konjunktur tillsammans med andra faktorer påverkar möjligheterna för de stora arbetsgivarna i kommunen att anställa är det många grupper i samhället som drabbas. Ungdomar efter grundskola och gymnasiet har svårt att ta steget in i arbetslivet. Samtidigt finns det många äldre med flera års erfarenhet av arbete inom industrin som efter varsel löpt risken att hamna i långtidsar-betslöshet. Gemensamt för många är att man behöver hjälp att se till sin kompetens utöver det man utbildat sig till eller arbetat som tidigare. Man behöver även ofta hjälp att se till möjligheterna för att pendla till ett arbete på annan ort.

AME-verksamheten idag bygger på samverkan mellan fler ar-betsmarknadsprojekt i kommunen och arbetssättet från projekten håller på att implementeras i kommunens ordinarie verksamhet.


04. Handläggarnas upplevelserHär följer handläggarnas upplevelser av Ramp. En kort sammafatt-ning av intervjuer som utförts på Arbetsförmedlingen och Social-tjänsten i de sex kommunerna.


Samverkan Hur har Ramp gynnat din organisation/verksamhet?

• Två stycken ser mer än en person och kan tillsammans se hur deltagaren är om denne är lämplig att arbeta eller ska till annan myndighet.

• Det är ett ”vinnande koncept”, med många enskilda samtal och vägledning ihop. Vägledning och praktik ihop gör delta-garen mer rustad för vidare planering framåt hos oss.

• Bra med flexibilitet och individuella lösningar med olika lång inskrivningstid, inga fasta tider.

• Smidiga övergångar från kommun till AF via vägledare när det är dags för ”nästa steg” för deltagaren.

• Lätta beslutsvägar och kontaktvägar, det är ”öppet”. • Ramp är en ingång till många kontaktvägar. • Erbjuder meningsfull sysselsättning, språkträning i en social

miljö med alla möjliga människor. • Har fått hjälp med att få en bild av hur människorna/delta-

garna mår.• Bra vägar, (närhet) lätt att få in deltagare.

Har det utvecklats nya lokala samverkansformer? • Tätare samarbete till exempel om man ser att en person har

risk att förlora sjukersättning så kan åtgärder göras snabbare.• Ramp har utvecklat samverkan mellan kommun/AF/företag• Ramps lokala arbetsgrupper är ett forum som gör att det blir

fokus på verksamhet och deltagare.• AME/IFO/AF träffas regelbundet nu, gjorde vi inte innan.

Hur har du upplevt samverkan med de andra kommunerna?• Inte så mycket.

Har Ramp bidragit till samverkansformer över region- och lands-gränser?

• Nej.

Finns behov för sådan samverkan? I så fall hur ska den organi-seras?

• JA!• Behövs bättre samverkan mellan stat/landsting/kommun för

att få ut ungdomar.


• Det skulle kunna ske genom att haka på nätverk som Ramp, över regionsgränser. Samverkan regionalt, organiseras med kontaktpersoner i nätverket.

• Vill gärna ha ett utbyte mellan kommuner inom Ramp. Önsk-värt är även ett utbyte mellan kommuner gällande praktikplat-ser. Detta skulle ske via AME/jobbcoacher.

• Kanske med praktikplatser. Har inte alla resurser inom kom-munens gränser, vi är en liten kommun. Praktikbank?

• Tid saknas.

ModellHur upplever du Rampmodellen?

• Är positivt överraskad. Modellen fungerar och leder till sys-selsättning på olika sätt.

• Bra att man träffas individuellt och i mindre grupper, andra aktörer träffas ofta i stora grupper vilket inte gynnar alla.

• Bra med individuella anpassningar så att inte alla tvingas göra samma aktivitet.

• Att man tar fram intresset/engagemanget hos personen.• Arbetssättet har lett till praktikplats som sedan lett till anställ-

ning.• Ramp är en bra modell med vägledning, praktik, studier och

arbetsgivarkontakter. Bra med de täta uppföljningar som görs.• Deltagarna växer i Ramp, man blir lyssnad på och lyssnar på

andra.• De lär sig mycket genom olika teman (blir sugen på att vara

med själv). • Viktigt att allt finns att ta del av. • Har utgått från individen.• Målet har varit att hitta anställning, praktik, studier eller på

något sätt ta sig vidare. Vara i ett sammanhang.• Lyckats bra!

Vad i arbetssättet är nytt?• Deltagarstyrningen/individanpassningen är nytt.• Jobbar med hela människan.• Har inte haft denna arbetsform förut med studievägledare

med i varje möte


• Nytt är att Ramp ger förutsättningar för att kunna jobba indi-vidanpassat vilket är svårt att genomföra på myndigheter. AF har fått utökade resurser men individanpassningen är svårare att genomföra än i projekt.

• Gruppdynamik, där man kan ta nytta av varandra.• Har fått igång individen att ta eget ansvar.• Deltagare deltar på arbetsgruppsträffar, planerar vad som ska

hända under veckan, gör scheman, ringer själva till arbetsgiva-re och så vidare vilket man inte gjort på samma sätt i tidigare.

• Tidigare när IFO bokade in trepartsmöten med arbetscoach och deltagare dök inte deltagaren upp, man ville inte bli satt på praktik och inte på heldagar 8 timmar (”Jag orkar inte”). Deltagaren upplevde inte att man fick en relation med sin kontaktperson, detta upplever man idag.

• Deltagaren vill vara med i ett sammanhang.• Hjälp med CV/personligt brev och jobbsök fanns inte tidi-

gare.• Entreprenörskap nytt.

Vad vill du behålla?• Hela idén!• Deltagarstyrningen och individanpassningen från ord till

handling. Tidigare har man ”satt” personer på olika bestämda praktikplatser, nu är den arbetssökande mer delaktig i proces-sen och blir därmed motiverad.

• Bra med ”blandade grupper”, åldrar och målgrupper (grupp-tänket). Blir stärkta av varandras olikheter och livsöden.

• Utbyte med andra kommuner-mer!• Vill få verksamheten permanent! Till exempel att ungdomar

som hoppat av gymnasiet inte ska hamna i gråzon utan direkt in i Ramp.

• Tycker att alla klienter borde komma till Ramp först som en ”mottagningsenhet”, kolla av personen vad som behövs. Ramp är första steget.

• Alla delar som funnits med är värda att behålla. Olika infalls-vinklar, utgå från individen. Bred kunskap hos projektledar-na-tillsammans. Kunskapsbank, vad finns i närområdet.

• Nätverk genom bland annat vägledare.


Vilka förbättringsområden finns?• Fler platser, Ramp ska synas i samhället. • Önskan att komplettera arbetssättet, det vill säga mot fler

målgrupper, till exempel nyanlända, funktionshindrade, äldre.• Mer resurser i form av personal och fler platser!

Deltagarna• Har Ramp bidragit till att deltagaren kommit ”närmare”

arbetsmarknaden? • Ja, många har fått insikt och ”tänkt” till gällande sin framtid. • Ja, genom att Ramp diskuterar vad en arbetsgivare förväntar

sig, vad som krävs av den sökande.• Mycket praktik, både öppna och mer ”skyddade” platser.• Enskilda samtal och vägledning ger deltagaren en annan bild

av sig själv, man vågar testa nytt.• Ja, fler har kommit i studier.• Deltagaren har hamnat i bättre ”läge”. Man ”fastnar” inte

utan kommer vidare. Blommar upp socialt, får vara i ett sam-manhang, ger första steget att komma närmare arbetsmarkna-den.

• Ja, genom hjälp med CV, personligt brev, föreläsningar mm.• Vägledarna har ”ögonen öppna”.• Genom att deltagaren får insikt, sätter upp mål och delmål

under eget ansvar.• Har praktik och får referenser.• Deltagare har upptäckt att man inte är så nära arbetsmarkna-

den som man trott, andra vägar-men ändå ett steg närmare var man ska vara.

• Ja, genom de teman man jobbar med. • Studiebesök, nätverk med arbetsgivare.

Har Ramp kortat ”vägarna”? • Ja. • Tiden att utreda/kartlägga och fånga upp eventuella problem

som individen har går fortare och därmed kortas tiden för att få personen att komma vidare.

• Ja, bättre/ny samverkan mellan myndigheterna.


Bildkollage från bland annat Rampmöten och studieresor


05. DelanalysEuropean Minds har ansvarat för den lärande utvärderingen i projekt Ramp. Fördjupad analys av Lars Lindblom, lärande utvärde-rare, European Minds. Delanalys våren 2013.


Med bägge fötterna i myllan - RampmodellenIdén till projektet Ramp bygger på att korta tiden i utanförskap genom att minska ner ”ta hand om” bemötandet och istället stötta varje individ i arbetet med att se sig själv som en viktig resurs för sig själv såväl som för samhällsutvecklingen. Detta förhållningssätt växer sig allt starkare just nu. Kommuner bygger in en allt större del av arbetet med att minska utanförskapet i tillväxtarbetet istället för att låta det ligga under skola och omsorg. Genomförs arbetet rätt så får det mycket positiva effekter. Dels för livskvaliteten för individer, dels för den kommunala ekonomin och utvecklings-kraften. Under senhösten 2012 genomförde European Minds ett arbete för att söka tydliggöra modellen. Detta kapitel beskriver modellen generellt. Till detta generella kapitel finns fördjupningar i hur modellen anpassats till respektive kommun samt deltagarbe-rättelser som ger deltagarnas upplevelser av metodiken.

UtvecklingsarbetetProjektet har formulerat mål för modellarbetet. Målet är beskrivet som Modellen ska bli tydliggjord och accepterad av tjänstemän såväl som målgrupp. Modellen förväntas vara ett verktyg som används och fungerar i samhället. Under hösten 2012 arbetade European Minds tillsam-mans med vägledarna i delprojekten och Ramps projektledning med att tydliggöra modellen.

Ganska snart stod det klart att det finns stora skillnader lokalt mellan projekten. Kartläggningen kom därför att handla om att hitta gemensamma utgångspunkter och framgångsnycklar. Syftet har varit att fånga erfarenheterna för att underlätta implemente-ringsarbetet. Tre grundbultar har utkristalliserats för Rampmodel-len.

1. Deltagarstyrning byggd på frivillighet skapar enga-gemang, självkänsla och framtidstro.

2. Lokal förankring och anpassning en förutsättning.3. Dela lärande, operativa resurser och strategisk

utvecklingsförmåga.

”Metoden förväntas vara ett verktyg som används och fung-erar i samhället”


Deltagarstyrning byggd på frivillighet skapar engage-mang, självkänsla och framtidstroEn av utgångspunkterna var att utveckla arbetssätt som bygger på deltagarnas egen drivkraft. Att bygga från det som är bra och fungerar snarare än att identifiera och åtgärda brister. För att säkra detta har deltagarna ett stort inflytande över sin egen Ramp-process och även ett reellt inflytande över de flesta lokalprojektens utformning. På detta sätt vill man stärka deltagarnas självkänsla och tro på att de kan åstadkomma en bättre framtid.

De olika kommunerna har arbetat enskilt, i grupp, med studie-besök och praktik för att nå resultat. Ju längre projektet gått desto mer har de lokala vägledarna delat med sig av verktyg och erfaren-heter. På detta sätt har projektet snabbat upp den lokala kapacite-ten och modellutvecklingen när det gäller deltagarstyrning.

Det finns en grundmurad tro bland lokala vägledare, såväl som hos projektledning, att deltagarstyrningen är en av de viktigaste faktorerna för framgång i projektet specifikt och i arbetet med målgruppen generellt. Dessa erfarenheter har redan tydliggjorts för lokala samverkansparter på operativ nivå. Det finns därmed goda förutsättningar att detta kommer att påverka förhållningssätt och arbetssätt positivt på lokal nivå under flera år framöver.

På strategisk nivå är dock dessa insikter inte lika väl förankrade. Jag tycker därför att ytterligare aktiviteter bör till för att utveckla och tydliggöra deltagarstyrningen operativt såväl som strategiskt, lokalt såväl som regionalt.

ESF har tagit fram ”ESF Empowerment handbook” http://www.temalikabehandling.se/aktuellt-fran-oss/handbok-om-empowerment-presenterades-i-belfast/. Den översätts just nu till svenska och skulle kunna vara en utgångspunkt för att ytterligare utveckla regional kapacitet inom området deltagarstyrning och egenmakt.

Lokal förankring och anpassningProjektet rekryterade starka lokala vägledare för att dra igång arbetet i varje kommun. De är alla vägledare med god lokalkän-nedom och god insikt i lokala förutsättningar och behov. Detta var en stor framgångsfaktor. Projektet kunde ”låna” vägledarnas förankring för att snabbare komma igång och tillföra deltagarna en bättre service och en kortare väg till arbetsmarknaden.


Samtliga delprojekt har skapat en lokal förankring som gör att de på operativ nivå kunnat effektivisera den lokala samverkan. Genom att bidra med djupare förståelse för deltagarnas vilja och förmåga har samarbetet med Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Individ och familj/Socialförvaltningar och de kommunala arbets-marknadsenheterna utvecklats och stärkts. Detta har snabbat upp handläggningen av de enskilda deltagarnas ärenden i många fall något som vägledarna beskrivit som mycket viktigt för att korta perioder av väntan och passivitet.

Även samverkan med lokala arbetsgivare har stärkts tack vare Ramp. Många av lokalprojekten har förbättrat kännedomen om arbetsgivarnas förutsättningar och behov och på detta sätt haft bättre förutsättningar att kombinera deltagare med praktikmöj-ligheter. Tankar finns om att stärka detta ytterligare genom att i framtiden utveckla en gemensam regional bank för praktikmöjlig-heter.

Samtliga sex delprojekt talar om en brist på praktikplatser hos offentliga arbetsgivare. Kommunen är ofta den största lokala ar-betsgivaren men den kommunala förmågan att fånga och utveckla framtida medarbetare via praktikanter från Ramp har varit dålig. Med tanke på de positiva ekonomiska effekterna av att minska utanförskapet är det underligt att den kommunala förmågan är så låg. Andra kommuner beräknar att en individ på till exempel försörjningsstöd kostar 100 – 300 tkr i stöd, åtgärder och hand-läggning. En ökad kommunal förmåga inom praktik/anställning skulle inte bara höja livskvaliteten för enskilda medborgare utan även utan även bidra till att stärka den kommunala ekonomin. En möjlig utveckling skulle kunna vara att utveckla en sådan kapacitet med hjälp av ett stärkt regionalt samarbete.

Tankarna var initialt att även engagera ideella lokala krafter. Föreningslivet är starkt på många platser. Ett närmare samarbete skulle ha potential att utveckla både föreningsliv och deltagarnas framtida möjligheter. Detta initiativ har dock ännu inte etablerats i någon större omfattning. Detta på grund av att det inte funnits någon historisk erfarenhet av detta lokalt. Det blir därmed en samverkan som behöver byggas från grunden och därmed krävde resurser som projektet inte hade.


En av grundidéerna har varit att skapa plattformar för gemensamt lärande och resursuppbyggnad för alla enligt ovanstående matris. Här är det tydligt att arbetet varit framgångsrikt lokalt. Ramp har bidragit till en ökad servicenivå i alla kommuner.

På regional nivå är bilden mer splittrad. På operativ nivå har samarbetet stärkts rejält. Med hjälp av regelbundna möten med de lokala vägledarna har erfarenheter delats, gemensamma aktiviteter skapats för deltagare samt verktyg och uppföljningsarbete utveck-lats och delats. Nätverket är dessutom så starkt och framgångsrikt att min tro är att det kommer att bestå även efter projektet i en eller annan form. Samarbetet har effektiviserat det lokala arbetet på många sätt. Tydligast genom att:

1. Följa upp resultat för att se vad som funkar och inte.Projektresultaten tydliggörs och diskuteras för att bli en grund till ständig förbättring. Dessutom kan träffarna ge inspiration till att testa nya verktyg, nya nätverk och nya samverkansformer. Även gemensamma studieresor och praktikplatser över kommungränser är exempel på hur gruppen jobbar.

2. Sprid erfarenheter och goda exempel.Via den goda lokala förankringen har Ramp blivit en viktig del i arbetet med att bryta utanförskap i varje kommun. Frågan har dock inte existerat som en regional fråga tidigare. Detta har gjort det svårt för projektet att ta plats på den regionala arenan. Här

Dela lärande, operativa resurser och strategisk ut-vecklingsförmågaEn av grundbultarna i projektidén har varit att utveckla samver-kan. Lokalt, regionalt såväl som transnationellt på alla tre projekt-nivåer, deltagare, operativ såväl som strategisk.

Samverkansmatris

Lokalt Regionalt Transnationellt

Deltagarnivå

Etablerat

Testat

Operativ nivå

Etablerat Testat

SaknasStrategisk nivå

Etablerat

Etablerat

Testat

Saknas


finns stora möjligheter till utveckling. Mot bakgrund av den nya EU-strategin för 2020 så lyfts inkluderande tillväxt i som en av de tre viktigaste förutsättningarna för en bra utveckling. Detta, tror jag, kommer att ge utanförskapet en tydligare regional plattform. Ett exempel på detta är Regionförbundet i Kalmars engagemang i drop-outsproblematiken i form av delprojektägande i SKLs pro-jekt Plug In. Det är dock troligt att Ramp haft en positiv effekt för att utveckla en regional kapacitet i dessa frågor även om den regionala styrgruppen aldrig haft det deltagande och engagemang som skulle behövts för att nå hela vägen.

Projektet arbetar via sina plattformar, nyhetsbrev, web och spridningsseminarier för att öka kunskapen om problematiken och om hur systematiskt arbete kan ge deltagare en möjlighet att skapa sig förutsättning för egenförsörjning.

3. Dela på utvecklingsresurser och utvecklingskostnader med syfte att förbättra projektets resultat och effekter.Genom att arbeta tillsammans med utveckling och aktiviteter har Ramp visat på att det går att höja servicenivån och därmed skapa fler möjligheter för deltagarna. Exempel på detta är gemensamma föreläsningsaktiviteter och studiebesök. Polenbesöket och den planerade resan till Danmark är båda goda exempel på aktiviteter som troligen inte blivit av utan en regional samverkan. Här finns fler idéer om hur samverkan skulle kunna skapa ännu mer med rimliga resurser.

Exempel på sådana utvecklingsområden är:1. ValideringsmodellOCN är testat och omtyckt. Tyvärr har byråkratin upplevts som seg och stödet från OCN känts osäkert och långsamt. Det efter-frågas en enhetlig valideringsmodell som är enklare att hantera för den lokala nivån. Att utveckla detta är svårt för de enskilda kom-munerna men antagligen möjligt i en gemensam satsning.

2. Transnationell samverkan på riktigt – lokalt såväl som regionalt.EU 2020 kommer troligen att resultera i att det finns krav på transnationalitet i framtida projekt. Delar av Ramp har skaffat sig erfarenheter av detta. Möjligheter finns att utveckla för att vara beredd inför kommande utlysningar.

”Vid vår resa till Polen fick vi se exempel på framgångsrik im-plementering av tidigare social-fondsprojekt. Våra deltagare och vägledare fick också möjlighet att berätta om Ramp, vilket var väldigt uppskattat. I Danmark besökte vi en lärlingsskola och fick ta del av deras lyckosamma lärlingsutbildning. Resan ska-pade kontakter och väckte tankar om att våra deltagare har stora möjligheter att kunna ta del av detta”


3. Spetsa operativa samarbetetDet operativa samarbetet fungerar redan idag bra på lokal nivå. Även på regional nivå är det levande. Att leta möjligheter att im-plementera denna plattform i löpande verksamhet är viktigt för att Ramp skall ge effekter på den regionala samverkansförmågan.

SammanfattningRamp bygger på tron att man kan höja livskvalitet för medborgare i utanförskap.

Verktygen för detta är:Se varje medborgare som en resurs för samhället. Fokusera på det som funkar och stötta i deltagarens arbete med att våga använda sina talanger.

1. Etablera operativa samarbeten lokalt med viktiga intressenter. I första hand AF, FK, kommunala enheter, landstinget och arbetsgivare. I förläng-ningen även med andra goda krafter som t ex föreningslivet. Syftet för samverkan skall vara att minska tiden i utanförskap för varje medborgare genom bättre fokusering/anpassning av de ge-mensamma resurserna för varje individ.

2. Etablera frågan regionalt för att bygga resurser som ytterligare kan stötta och stimulera denna utveckling. Exempel på detta kan vara gemensam praktikförmedling/praktik bank, erfarenhets-utbyte på olika nivåer mellan olika intressenter, utveckling av gemensammaverktyg.

3. Ta vara på inspiration och energi som ligger i transnationella utbyten på alla nivåer.

Rätt använt kan detta bryta negativ utveckling för medborgare såväl som på kommunal nivå.

”Vi respekterar varandra för den man är, vi har olika problem och olika behov beroende på vilka personer vi är inte bero-ende av kön”


Rampen är byggd


”Arbetet att utveckla samverkan på så kallat högre nivå (strategisk) i regionen fortsätter, Ramp-projektet når inte ända fram på alla nivåer”

”Att lyssna, tro på individen, låta individen styra över sin framtid med vägledare som stöd är Ramps största fram-gångsfaktor. Nyfiket bemötande, motiverande samtal och förenklad KBT-teknik kan ske i alla möten. Kombinatio-nen av olika kompetenser i Ramp gynnar individen”

”För att säkra lokal och regional kapacitet inom deltagar-styrning är det viktigt att vägledarforumet fortlever och ut-vecklas. Det är i vägledarnas dagliga arbete som verktygen utvecklats och testats men genom vägledarträffarna har det fått spridning samtidigt som kvaliteten på utvecklingsarbe-tet blivit bättre och bättre”

”Vi har någon deltagare som har nedsatt hörsel och då placerar vi denne deltagare närmare vägledare för att denne ska kunna höra bättre. Vid många gruppövningar delas vi upp i mindre grupper som sitter i olika rum vilket ökar möjligheten för alla att höra och vara delaktiga”

”Ramp arbetar utifrån individens intressen och resurser, vilket kön, etnicitet osv spelar ingen roll.”

”Aktiviteter anpassas inte efter kön utan utifrån individ och intresse”

Blandade citat från projekttiden


SlutordRamp hoppas att du haft en både trevlig och intressant läsning och att du fått en känsla av vad Ramp levererat och hur olika personer ur olika perspektiv upplevt projektet. Vår förhoppning är även att du kommer att använda dig av delar i ditt eget arbete eller ser det som en kunskap att kanske vidareförmedla. ”Det har varit en spännande resa för alla involverade, precis som det ska vara i projekt.”

Det finns alltid förväntningar på hur ett projekts effekter kom-mer att bli. Vi har alltid mål att uppfylla men vägen mot målen är alltid viktigast. Förväntningarna var först och främst att få Ramp att arbeta upp arbetssätt utifrån gemensamma grundvärderingar, det vill säga att Ramp ska vara deltagarstyrt. Det är deltagarna som formar projektet och sin framtid, projektet formar inte deltagarna. De förväntningarna har i allra högsta grad uppfyllts och därmed också Ramps mål: Att deltagaren upplever sig ha kommit närmare arbetsmarknaden. Stöttningen, erfarenhetsutbytet och samarbetet mellan vägledarna i kommunerna är en stor framgångsfaktor. De har en stark tro på människan och dess förmågor och har verkli-gen anammat arbetssättet att följa deltagarnas väg framåt. Att själv våga pröva leder till ett större eget ansvarstagande. Det i sin tur leder till att medvetna val för en mer hållbar framtid.

Ramp har gett ringar på vattnet, kanske kommer en uppföljare på boken, vem vet...

Vet du att:• Cirka 500 har deltagit i Ramp under projekttiden.• 55 % har egen försörjning på hel eller deltid, i arbete eller

studier.• 85 % upplever att de kommit närmare arbetsmarknaden.• 47 % kvinnor och 53 % män.

”Faktum är att Rampmodellen grunder implementerats i samtliga deltagande kommuners arbete. Det kan bara beskrivas som en succé.” Sist men inte minst:TACK FÖR ALLT ENGAGEMANG I RAMP!

Med hjälp av boken vill Ramp förmedla kunskap och resul-tat på ett kanske mer ovanligt sätt i dessa sammanhang. Vil-ka upplevelser och framgångsfaktorer har projektet bidragit med i arbetet med människor som av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden? Utgångspunkten är deltagarnas egna berättelser som du tar del av i boken.

Ramp är ett ESF-projekt som sträcker sig över länsgrän-serna Kalmar och Kronoberg, sex kommuner, och det är första gången inom området arbetsmarknadsåtgärder. Kommunerna har utifrån lokala behov utformat delprojek-tens arbetssätt tillsammans med deltagarna. Samverkan och deltagarstyrningen har varit grundbultarna under projekt-tiden.

”Att Ramp lyckats med detta arbete lokalt är tron på att deltagarstyrning och kraften i egen vilja är det viktigaste verktyget för att lyckas.”

Ramp önskar trevlig läsning!

ISBN 978-91-637-4407-5

vår ramp vidare i livet

Documents