Överenskommelse om samarbete mellan västra
TRANSCRIPT
Överenskommelse om samarbete mellan
Västra Götalandsregionen och kommunerna i
Västra Götaland kring personer med psykisk
funktionsnedsättning och personer med missbruk
Tillämpningsanvisningar med fokus kring SIP och
LVM för Göteborgsområdet
Gäller från och med 2018-12-01, uppdaterad 2021-02-19
www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 2 av 19
Innehållsförteckning
Allmänt om tillämpningsanvisningen 3
Uppdrag och uppdragsgivare 3
Metod 3
Läsanvisning 4
Utgångspunkter 4
Individens behov i centrum 4
Samordnad individuell plan, SIP 6
Ansvarsområden 9
Uppsökande arbete och information 9
Motverka somatisk ohälsa 9
Suicidprevention 9
Vårdintygsbedömningar 10
Informationsutbyte vid ansökan om insats enligt SOL och LSS
från socialtjänsten 10
Gemensamma riktlinjer vid behov av LVM-vård 12
1. Uppmärksamma och identifiera 13
2. Förebygga att behov av LVM-vård uppstår 14
3. Utredning och tid innan placering 14
4. Vistelse på LVM-hem 17
5. Stöd efter vistelse på LVM-hem 18
Bilaga 19
www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 3 av 19
Allmänt om tillämpningsanvisningen
Uppdrag och uppdragsgivare
Tillämpningsanvisningarna för Gö-
teborgsområdet är framtagna på
uppdrag av Temagrupp Psykiatri
och avser tydliggöra verksamhet-
ernas respektive ansvar och ge-
mensamma åtaganden för att följa
överenskommelsen i praktiken.
Tillämpningsanvisningarna täcker
inte överenskommelsens alla delar
utan belyser de områden där verk-
samheterna i Göteborgsområdet
har sett ett behov av att stärka och
utveckla samarbete och samsyn.
Metod
Samsynsgruppen, PSYKSAM (f.d.
Berosam) och en arbetsgrupp (till-
satt av PSYKSAM) för riktlinjer uti-
från samverkan vid behov av LVM,
Lagen om vård av missbrukare i
vissa fall, har arbetat med framta-
gande av tillämpningsanvisning-
arna under vinter och vår 2018.
Under 2020 och 2021 pågår ar-
bete med revidering av detta do-
kument. Under 2021 revideras
Hälso- och sjukvårdsavtalet
samt överenskommelsen. Upp-
datering av detta dokument sker
därefter.
Samsynsgruppen, bestående av
kuratorer och förste socialsekrete-
rare, har gemensamt identifierat
områden där de anser att vägled-
ning för en god praktik behövs. Det
kan vara utifrån olika verksamhet-
ers skilda tolkningar av ansvar eller
där man se ett gap mellan överens-
kommelsen och den praktik som i
dagsläget utövas.
PSYKSAM har utifrån de avvikelser
i samverkan som inkommit identi-
fierat områden med behov av ytter-
ligare klargörande i hur arbetet ska
bedrivas av verksamheten. I en av
dessa frågor, samverkan vid behov
av vård enligt LVM, har en särskild
arbetsgrupp bildats som gemen-
samt med representanter från
NSPHIG, SIS, polismyndigheten och
kriminalvården arbetat vidare ge-
nom kartläggning av processer och
framtagande av vägledande texter.
Avsnittet kring SIP, personens egen
plan, är utarbetat i samarbete med
NSPHIG, Nationell Samverkan för
Psykisk Hälsa i Göteborg och Västra
Götaland.
Överenskommelsen är ett underavtal till Hälso- och sjulvårdsavtalet i Västra Götaland och
gäller från och med den 1 april 2017. Av överenskommelsen framgår i punkt 4.1 att lokala
tillämpningar ska tas fram, där även det gemensamma förebyggande arbetet ska beaktas.
Uppdaterad december 2020 av processledare utifrån aktuell lagstiftning och rutiner. Under 2020 och 2021
pågår arbete med revidering av detta dokument. Under 2021 revideras Hälso- och sjukvårdsavtalet samt
överenskommelsen. Uppdatering av detta dokument sker därefter.
Uppdater
www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 4 av 19
Läsanvisning
I de grå textrutorna nedan finns text från överenskommelsen och i efterföljande stycke förtydligas både respek-
tive huvudmans särskilda åtaganden och de åtaganden som är gemensamma för att överenskommelsen ska ef-
terlevas i verksamheternas praktik.
Utgångspunkter
Individens behov i centrum
SIP som verktyg
SIP, Samordnad individuell plan,
ska användas som verktyg för att
samordna insatserna kring perso-
nen. Upprättande och uppföljning
av SIP ska ske enligt de riktlinjer
som Västra Götalandsregionen och
Västkom har antagit 2020*. Den
enskilde måste då ge sitt samtycke
till SIP. Även den enskilde eller
närstående kan ta initiativ till SIP.
SIP ska upprättas förebyggande
och i tidigt skede men även i sam-
band med utskrivning från sluten-
vård enligt lagen om samverkan ef-
ter sluten hälso- och sjukvård och
vid mer akut situation.
*https://www.vardsamver-
kan.se/samverkanteman/samord-
nad-individuell-plan-sip/
Skyldighet att anmäla om barn som far illa och Barnkonventionen har blivit svensk lag.
» Det är varje barns rätt att bli uppmärksammat och
erbjudas det stöd hen har behov av.
Anställda inom kommun och sjukvård har skyldighet
genast anmäla till socialtjänsten om man i sin yrkesroll
misstänker eller får kännedom om att ett barn far illa.
Vården och stödinsatserna ska planeras och utvärderas tillsammans med den enskilde och dess närstående.
I huvudmännens samverkan är det av särskild vikt att beakta barnens bästa.
www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 5 av 19
Man är också skyldig att lämna de uppgifter som kan
vara av betydelse för socialtjänstens utredning. Anmäl-
ningsskyldigheten regleras i 14 kap 1 § socialtjänstla-
gen.
RMR: Barn under 18 år som far illa eller riskerar att
fara illa inklusive barn som har bevittnat/upplevt våld
- indikationer och handläggning
» FN:s barnkonvention har blivit svensk lag den 1
januari 2020* **. I och med att barnkonventionen
blir svensk lag går konventionen att åberopa i
svensk domstol och får samma status som andra
lagar.
Att säkerställa barns rättigheter i vuxenärenden:
* Uppmärksamma och synliggöra barnets livssitu-
ation
* Bedöma och beakta barnets bästa vid beslut
* Göra en analys och överväga vad olika beslut får
för konsekvenser för barnet på kort och lång sikt.
*https://www.regeringen.se/regeringens-poli-
tik/barnkonventionen-som-svensk-lag/
**https://www.barnombudsmannen.se/barnom-
budsmannen/barnkonventionen/
*** https://www.barnombudsmannen.se/barn-
ratt-i-praktiken/
Barn som anhöriga/närstående och det ofödda barnet
För att uppmärksamma barn i tid åligger det även båda huvudmännen att arbeta förebyggande och sä-
kerställa att barn som anhöriga får det stöd som de har behov genom att:
» Socialtjänst och sjukvård åtar sig att alltid fråga om
man har barn och i ett tidigt skede informera om att,
samt vilket stöd, man kan få i sin föräldraroll.
» Sjukvården åtar sig att följa regional medicinsk rikt-
linje (RMR): barn som anhöriga* samt 5 kap 7 § HSL
gällande barns rätt till information, råd och stöd.
» Socialtjänsten åtar sig att ge information till den en-
skilde och till sjukvården om vilka resurser som
finns för barn och deras föräldrar i den aktuella
stadsdelen eller kommunen. Informationen ges i
samarbete mellan funktionshinder, vuxenenhet och
barn- och familjeenheten.
» Socialtjänst åtar sig stödja barnet och dennes för-
äldrar att upprätta en handlingsplan för vem barnet
ska ta kontakt med om föräldern plötsligt insjuknar
och barnet behöver hjälp.
» Socialtjänst och sjukvård åtar sig i de fall verksam-
heten får/har kontakt med en gravid kvinna att följa
riktlinje kring samverkan med mödra- och barnhäl-
sovårdsteamet i Haga**.
» En länsgemensam riktlinje vid oro för väntat barn
är framtagen år 2020 av Västra Götalandsregionen
och kommunerna i Västra Götaland (Västkom).
Riktlinjen syftar till att tydliggöra och stärka sam-
verkan mellan parterna till skydd för det väntade
barnet.***
* RMR: Barn som anhöriga
** Lokal riktlinje för samverkan mellan Närhälsan
Mödra-Barnhälsovårdsteamet i Haga, kommunerna i
Göteborgsområdet och södra Bohuslän samt Sahl-
grenska Universitetssjukhuset
*** Länsgemensam riktlinje vid oro för väntat barn
www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 6 av 19
Samordnad individuell plan, SIP
SIP utgör grund för arbetet och är det rekommenderade gemensamma verktyget både för pla-
nering och uppföljning.
SIP, personens egen plan
Innan mötet, samtycke
» Verksamheterna åtar sig att informera om SIP i så
tidigt skede som möjligt och att alltid efterfråga
samtycke till samordning av vård- och stödinsatser
när den enskilde har behov av kontakt med både
kommun och landsting. Det ska dokumenteras i den
enskildes journal att hen har fått information om
SIP och att samtycke efterfrågats, även i de fall per-
sonen inte ger sitt samtycke. Informationen ska an-
passas efter den enskilde personens behov och det
är viktigt att man försäkrar sig om att personen har
förstått den information som ges.
» Verksamheterna åtar sig att efterfråga närstående
och ge närstående information om SIP. Närstående
ska alltid erbjudas att delta i upprättandet av pla-
nen, om det är lämpligt och förutsatt att personen
själv vill.
» Då SIP är den enskildes plan ska den enskilde infor-
meras om och erbjudas SIP även i arbetet inom in-
tegrerade verksamheter.
Innan mötet, planering av SIP-mötet
För att säkra att den person som planen gäller är del-
aktig i framtagandet åtar sig verksamheterna att:
» Ha ett förberedande samtal med personen för att
säkerställa att individen kan delta på SIP-mötet och
göra sin röst hörd. Följande frågor kan ställas till
personen:
Under mötet
» Var och en utgår under mötet från vad den verk-
samhet man representerar kan bidra med i det fort-
satta arbetet.
» Ge individen information om vilka olika alternativ
till lösning eller insatser som finns.
Huvudmännen ska tillsammans upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser
från båda huvudmännen.
Se uppdaterad information och ny regional riktlinje för SIP från år 2020: https://www.vardsam-
verkan.se/samverkanteman/samordnad-individuell-plan-sip/
Frågor att ställa inför ett SIP-möte
1. Vad önskar du ta upp på mötet?
2. Vad har du för tidigare erfarenheter om
möten?
3. Vilket stöd behöver du för att kunna
delta och av vem?
4. Vilka önskar du bjuda in till mötet?
5. Vad önskar du att jag gör/säger/hjälper
till med under mötet?
6. Var, när, hur länge och under vilka for-
mer vill du ha mötet?
7. Vad vill du inte prata om?
8. Vad ska vi göra om det du inte vill prata
om dyker upp som en fråga på mötet av
en annan mötesdeltagare?
www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 7 av 19
» Anpassa språket, i tal och skrift och försäkra er om
att personen har förstått det som har sagts under
mötet.
» Stödmaterial för mötets genomförande finns genom
mötescirkeln*, framtagen av SKR.
* Mötescirkeln
Efter mötet, uppföljning av SIP-mötet
» En uppföljning av själva mötet sker genom
SIPkollen. Den verksamhet som har sam-
mankallat till SIP åtar sig att erbjuda personen
stöd av personal och teknisk möjlighet att fylla i SIP-
kollen* direkt efter mötet. Uppföljning av arbetet
enligt den samordnade planens innehåll sker på
uppföljande SIP möte.
* SIPkollen
» Att vara ansvarig för planen innebär att bevaka att
planen följs och, om insatser inte genomförs enligt
planeringen, stödja personen att ta kontakt med
den verksamhet som inte har följt planeringen al-
ternativt bjuda in till ett uppföljande SIP-möte.
SIP i samband med sluten hälso- och sjukvård
» Riktlinjer* och rutiner för in- och utskrivning från
slutenvård** samt samtycke till informationsöver-
föring*** finns avtalade mellan huvudmännen.
* Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från
sluten hälso- och sjukvård
** Rutin för in- och utskrivning från sluten hälso-
och sjukvård samt IT-tjänsten SAMSA
*** Rutin - Samtycke till informationsöverföring
mellan samverkande hälso- och sjukvård och/eller
socialtjänst
Utökad SIP
Det här avsnittet handlar om de fall då andra än närstående och personer anställda inom kom-
mun eller landstingsfinansierade verksamheter kallas till mötet – utökad SIP.
Utökad SIP med Arbetsförmedlingen (AF) och För-
säkringskassan (FK)
» AF och FK har inte skyldighet att delta, men möjlig-
heterna till återhämtning kan öka väsentligt om en
samordning av aktiviteter med dessa aktörer sker.
Därför åtar sig verksamheterna att arbeta för att
möjliggöra utökade SIP:ar.
Utökad SIP med Kriminalvård
» Ett led i att förbättra samordningen är att inleda
samverkan i ett tidigt skede, så att insatserna koor-
dineras redan i planeringsskedet. När aktörerna
förhåller sig aktivt till varandra används resurserna
bättre och förutsättningar för att den enskilde inte
ska återfalla i brott ökar. Verksamheterna rekom-
menderas att använda Samordnad individuell plan,
utökad SIP, som verktyg, när personen har behov av
insatser från kommun, sjukvård och kriminalvård.
De sjukvårdande kontakterna på anstalt upphör
helt vid frigivningsdatum. Då kriminalvården inte
kan fortsätta ha något medicinskt ansvar behöver
processen till öppenvård i landstingets regi påskyn-
das (läs mer i delregional riktlinje*). Överlämning
är nödvändig där remiss skickas (se checklista för
remiss från anstalt och frivård**) och tas emot in-
nan frigivningsdatum. Det ska framgå av remissen
Förbered gärna resten av mötesdeltagarna
på hur och under vilka former personen vill
ha sitt möte, förutsatt att personen själv vill.
www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 8 av 19
att kontakten med hälso- och sjukvården inte kan
fortgå efter frigivningsdatum. Psykiatrins remiss-
team inom Sahlgrenskas områden åtar sig då att på-
skynda kontakt med öppenvårdsmottagning för
den enskilde.
* Delregional riktlinje om samverkan för förstärkt
och samordnad vård och stöd för personer med
psykisk sjukdom och kriminalitet LÄNK riktlinjen
** Checklista för remiss från anstalt och frivård
(bilaga till delregional riktlinje**) LÄNK tillhö-
rande checklista
Utökad SIP med tandvården
» Det är viktigt med regelbunden tandvårdkontakt
hela livet. För de personer som har svårigheter att
själv upprätthålla en tandvårdskontakt på grund av
sjukdom eller funktionsnedsättning kan ett utökat
SIP möte erbjudas personen som ett tillfälle att pla-
nera vem som kan erbjuda personen stöd för en god
munhälsa.
SIP som verktyg i vård- och stödsamordning
Kommun och sjukvård i Göteborgsområdet har kommit överens om en basnivå i samverkan*. Basnivån beskri-
ver vad alla verksamheter, från båda huvudmännen, åtar sig att alltid göra i mötet med personer med psykiska
funktionsnedsättningar och/eller missbruk och utgår från gällande lagstiftning.
» Personer som har behov av insatser från både kom-
mun och sjukvård kan erbjudas vård- och stödsam-
ordning**. SIP är det verktyg som används på re-
sursgruppsmöte när personen har behov av insat-
ser från både kommun och sjukvård.
* Basnivå i samverkan
** Vård- och stödsamordning
SIP och remiss
SIP ersätter inte remiss. När personen inte är känd i verksamheten, men det finns behov av kontakt, skrivs remiss, vårdbegäran eller egenremiss. Vid behov av behandling av annan vård-givare skrivs remiss.
» I det fall en person inte har kontakt med sjukvård
ska personens kontakt i kommunen stödja perso-
nen att skriva en egenremiss. Kommunen kan alter-
nativt skriva vårdbegäran.
» I det fall man har en sjukvårdande kontakt med be-
hov av ytterligare eller annan sjukvårdande insats
är det den nuvarande behandlande kontakten som
deltar i SIP när det är aktuellt. På SIP-mötet bestäms
vem som gör vad för att stödja personen att få de
ytterligare behandlande eller utredande kontakter
som hen har behov av.
När kontakt saknas helt med sjukvård eller kom-
mun och denna part blir kallad har representanten
en informativ och rådgivande roll kring vilket stöd
man kan få från den verksamhet/organisation man
representerar och hur man går tillväga för att få en
etablerad kontakt av rätt instans. Likaså gäller om
man har kontakt med en enhet inom socialtjänsten.
För intern samordning svarar den kontakt man har
i syfte att avlasta den enskilde.
» Kriminalvården omfattas inte av den lagstiftning
som reglerar vilka som kan kalla till SIP, men ges
genom den här överenskommelsen möjlighet att
bjuda in till en utökad samordnad individuell plan,
varvid inbjudna parter ska delta vid planeringen.
www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 9 av 19
Ansvarsområden
Uppsökande arbete och information
» Kommunen åtar sig att ge personen och samver-
kande parter information om verksamheten och om
vård och insatser, även innan ansökan inkommit el-
ler etablerad kontakt finns inom verksamheten.
Motverka somatisk ohälsa
» Sjukvården arbetar efter regional medicinsk riktlin-
jer för årligt hälsosamtal med syfte att minska den
förtida dödligheten i kroppsliga sjukdomar hos per-
soner med långvarig psykiatrisk ohälsa.
» I det fall personen har kontakt med boendestöd el-
ler annan stödperson från kommunen åtar sig
denna att stödja personen genom att vid behov på-
minna och följa med personen till hälsosamtalet.
Suicidprevention
Viktiga delar i kommunens ansvar för målgruppen är att
– bedriva uppsökande arbete och upplysa om kommunens insatser och verksamheter.
Viktiga delar i sjukvårdens ansvar är att
– Motverka somatisk ohälsa, skada och förtida död och även uppmärksamma behovet av tandvård.
Viktiga delar i sjukvårdens ansvar är
– Suicidprevention
Information om ny länsgemensam handlingsplan för suicidprevention (lanserad januari 2021):
https://www.vardsamverkan.se/nyheter/lanseringen-av-handlingsplan-for-suicidprevention-i-vastra-
gotaland/
www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 10 av 19
» En del av arbetet kan ske genom att erbjuda per-
sonen hjälp att upprätta, eller informera om en av
personen tidigare upprättad, säkerhetsplanering*
eller handlingsplan vid tidiga tecken** vid SIP-
möte. För denna plan kan mall för handlingsplan
från vård- och stödsamordning/RACT eller säker-
hetsplanering från suicidezero användas.
* Säkerhetsplanering, suicidezero.se
** Handlingsplan vid tidiga tecken
» Den fasta vårdkontakten åtar sig att erbjuda per-
sonen att prata om säkerhetsplanering på SIP som
sker efter utskrivning från sjukhus då suicidförsök
eller suicidrisk har varit en orsak till sjukhusvis-
telsen.
Vårdintygsbedömningar
» När frågan uppkommer om eventuellt behov av
vårdintygsbedömning ska i första hand fast vård-
kontakt på psykiatrisk öppenvårdsmottagning kon-
taktas. Den fasta vårdkontakten ansvarar för att för-
medla kontakt med läkare för bedömning.
» I avsaknad av etablerad kontakt på psykiatrisk öp-
penvårdsmottagning ska vårdcentral med områ-
desansvar kontaktas och vårdintygsbedömning
göras av denna verksamhet. För uppgift om vård-
central med områdesansvar och telefonnummer
kontaktas 1177.
» Utanför kontorstid på vardagar och helger ansvarar
primärvårdens beredskapsjour för vårdintygsbe-
dömningar. Kontakt med beredskapsjouren för-
medlas genom 1177.
Informationsutbyte vid ansökan om insats enligt SOL och LSS från socialtjänsten
Viktiga delar i sjukvårdens ansvar är att
– Bistå med intyg/bedömning av individens funktion, behov och förutsättningar.
VIKTIGT! Om man misstänker akut fara för livet gäller inga krav på samtycke eller sekretess i kontakt
med blåljusaktörer och akut sjukvård när det gäller uppgifter som behöver lämnas för att rädda liv. Situat-
ionen är helt jämförbar med hur man agerar om någon får hjärtstopp. Då gäller ”Nöd-rätt”, rätten att
rädda liv, enligt Brb 24 kap. 4 §. Ring 112!*
* Källa: https://www.suicidezero.se/
www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 11 av 19
» I LSS beskrivs vilka personer som omfattas av lagen.
De delas in i tre grupper utifrån olika bedömnings-
grunder, så kallade personkretsar. Personkrets 3
avser personer med andra varaktiga fysiska eller
psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror
på normalt åldrande, är stora och förorsakar bety-
dande svårigheter i den dagliga livsföringen och
därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
För att socialtjänsten ska kunna bedöma om en per-
son uppfyller kriterierna för att tillhöra personkrets
3 kan underlag behövas från till exempel sjukvår-
den. Underlagen behöver då svara på om just
nämnda kriterier uppfylls vilket innebär att det i
varje individuellt fall är värt att ta ställning till om
det är en läkare, en arbetsterapeut eller annan pro-
fession som bäst kan beskriva detta.
» För att styrka den enskildes ansökan kan underlag
från sjukvården behövas även vid utredning om be-
hov av insats enligt socialtjänstlagen där följder av
funktionsnedsättningen framgår. I dialog mellan so-
cialsekreteraren/handläggaren och den fasta vård-
kontakten ta ställning till vilken profession som
bäst kan beskriva detta.
www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 12 av 19
Gemensamma riktlinjer vid behov
av LVM-vård
Grunden till nedan gemensamma
riktlinjer vid behov av LVM är de
frågeställningar som framkommit
i rapporterade avvikelser i sam-
verkan. Målsättningen är att före-
bygga att behov av LVM-vård upp-
står och att skapa ökade förutsätt-
ningar för återhämtning/reco-
very.
De avvikelser som inkommit
har placerats inom fem huvud-
rubriker:
1. Uppmärksamma och identi-
fiera.
2. Förebygga att behov av
LVM uppstår.
3. Utredning och tid innan
placering på LVM-hem.
4. Vistelse på LVM-hem.
5. Stöd efter vistelse på LVM-
hem.
Därefter har de frågeställningar
som avvikelserna rört, vilka fram-
kommer i underrubriker nedan,
klargjorts och huvudmännen
kommit fram till gemensamma
riktlinjer för det fortsatta arbetet
inom Göteborgsområdet
Huvudmännen har identifierat några viktiga utvecklingsområden att samverka ring för att säkra kva-
liteten för den enskilda och skapa förutsättningar för en sammanhållen vård och omsorg
– Integrerade arbetssätt.
– Insatser för ungdomar med missbruk.
– Samverkan kring berusade och drogpåverkade personer.
• Integrerade arbetssätt/vård- och stöd-
samordning 2. Förebygga att behov av LVM uppstår
• Orosanmälan och sekretessbrytande be-
stämmelser
• SIP 1. Uppmärk-samma och identifiera
• Läkarbedömning vid LVM utredning
• Arbetsprocess vid placering på LVM-
institution
•
3. Utredning och tid innan
placering
• Vårdkontakt under LVM vistelse
• SIP under LVM-vistelse och i samband
med avslut av LVM
•
4. Vistelse på LVM-hem
• Vårdvistelse enligt 27 § LVM
• Integrerade arbetssätt/vård- och stöd-
samordning 5. Stöd efter vistelse på LVM-hem
www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 13 av 19
SIP i första hand
» Insatserna ska i största möjliga utsträckning sam-
ordnas med hjälp av SIP och huvudmännen har de-
lat ansvar för ett motiverande och uppsökande ar-
bete.
Sekretessbrytande bestämmelser när samtycke saknas
» Om det behövs för att ge den enskilde nödvändig
vård, behandling eller annat stöd och denne inte har
fyllt arton år eller fortgående missbrukar alkohol,
narkotika eller flyktiga lösningsmedel får huvud-
männen dock lämna uppgift till varandra. I dessa
fall finns det en möjlighet att bryta den sekretess
som annars omfattar uppgifterna.
» Vid informationsutbyte är telefonkontakt första ste-
get för inledande dialog kring lämpliga åtgärder.
» Av information ska framgå:
1. Om SIP erbjudits men den enskilde har sagt nej.
2. Vad som har föranlett informationsutbyte och
att ställning tagits till att bryta sekretessen.
3. Problematik och konsekvenserna av dessa.
» Socialtjänsten gör efter information enligt ovan för-
handsbedömning och tar ställning till om utredning
ska inledas eller inte.
Anmälan § 6 LVM
» En läkare ska enligt 6 § LVM genast göra anmälan
till socialnämnden om hen i sin verksamhet kom-
mer i kontakt med någon som kan antas vara i be-
hov av omedelbart omhändertagande enligt 13 §
LVM eller vård enligt denna lag.
» Anmälan görs när insatserna inom hälso- och sjuk-
vården bedöm att inte vara tillräckliga eller perso-
nen motsatt sig vård förutsatt att
1. Personen har blivit tillfrågad med motsatt sig
SIP, eller
2. Situationen föranleder akuta åtgärder
» Det ska framgå i sjukvårdens anmälan till social-
tjänst om personen är tillfrågad om SIP men sagt
nej.
1. Uppmärksamma och identifiera
www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 14 av 19
Vård- och stödsamordning
Vård- och stödsamordning* är ett
integrerat arbetssätt som främjar
förutsättningar för återhämt-
ning/recovery. Vård- och stödsam-
ordning är en strukturerad sam-
verkansmodell men också ett sätt
för den professionelle att struktu-
rera sitt eget arbete. Modellen ger
ett konkret stöd för att bestämma
vilka, utifrån sitt uppdrag, beprö-
vade strategier/metoder man ska
välja att arbeta utifrån.
Göteborgsområdet har valt att ar-
beta enligt samverkansmodellen
Vård- och Stödsamordning för att
fullfölja de skyldigheter som finns i
lagstiftning och avtal att samordna
vård- och stödinsatser.
* Vård- och stödsamordning
* Basnivå i samverkan
Läkarbedömning vid LVM-utredning
» Till socialtjänstens utredning som ligger till grund
för ansökan om vård enligt LVM ska fogas ett läkar-
intyg enligt § 9 LVM. Läkarutlåtandet utgör tillsam-
mans med socialnämndens utredning underlag för
förvaltningsrättens beslut samt underlag för be-
dömning av medicinska och psykiatriska behand-
lingsinsatser. Läkarintyget ska innehålla ett utlå-
tande om psykiskt och fysiskt hälsotillstånd samt
allmänt behov av vård. Läkarintyget bör inte vara
äldre än 14 dagar.
Planerade läkarbedömningar
Tid för läkarbedömning bokas, i följande ordning, genom kontakt med i första hand den enhet där per-
sonen är känd och har en etablerad kontakt.
1. Den öppenvårdsmottagning personen tillhör.
2. Primärvård, om personen har en uttalad läkar-
kontakt på vårdcentral.
3. Nordhemskliniken.
2. Förebygga att behov av LVM-vård uppstår
3. Utredning och tid innan placering
www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 15 av 19
» Om den primärvårdsmottagning eller öppen-
vårdsmottagning där personen har pågående kon-
takt inte har möjlighet att genomföra en läkarbe-
dömning åtar sig mottagningen att säkerställa att
läkarbedömningen görs av annan enhet.
» Socialtjänsten åtar sig att följa med personen till
den inbokade besökstiden på mottagning eller
vårdcentral, i det fall det behövs.
» Handräckning 45 § LVM kan begäras till läkarbe-
dömning 9 § LVM i överenskommelse med den mot-
tagning där man är känd.
» I läkarintyg 9 § LVM antecknas även om fast vård-
kontakt finns samt kontaktuppgifter till denna. I de
fall fast vårdkontakt saknas erbjuds patienten re-
miss till mottagning för fortsatt vård och behand-
ling.
» Om man har prövat möjligheter för en planerad
läkarbedömning enligt alla steg ovan och detta inte
gått att genomföra ställs handräckningsbegäran till
psykiatrisk akutvårdsmottagning.
Läkarbedömning 9 § LVM i samband med 13 § LVM
Om man har prövat möjligheter för en planerad läkarbedömning enligt alla steg ovan och detta inte gått
att genomföra ställs handräckningsbegäran till psykiatrisk akutvårdsmottagning.
» Läkarbedömningar, 13 § LVM, görs alltid av psy-
kiatrisk akutvårdsmottagning på Östra sjukhuset.
Arbetsprocess inför placering på LVM-hem
Arbetsprocessen rör samverkan mellan socialtjänst, sjukvård, polismyndighet, kriminalvård och SIS då
LVM inleds på sjukhus.
Enligt 24 § första stycket LVM ska
hälso- och sjukvården tillhanda-
hålla inledande medicinsk be-
dömning och sjukhusvård om det
är nödvändigt. Den sjukvård som
avses är främst abstinensbe-
handling. Tillämpningsanvisning
för placering på LVM-hem är ett
komplement till verksamheter-
nas egna rutiner och tar ställning
till respektive verksamhets an-
svarsområde och syftar till att
skapa förutsättningar för den en-
skilde att få en god inledning av
vårdtiden.
Socialtjänstens ansvar
» Efter beslut om omedelbart omhändertagande LVM
begär kommunen polishandräckning till sjukhus.
» Kommunen ansöker om plats på SiS.
» Ny handräckningsbegäran ska ske från socialtjäns-
ten i det fall den enskilde avviker från sjukhus innan
transport till institution kunnat genomföras.
www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 16 av 19
Sjukhusets ansvar
» Personen kommer till sjukhuset för bedömning och
därmed inleds LVM-vården. Läkare bedömer behov
av abstinensbehandling eller om annat vårdbehov
föreligger.
» Sjukhuset ska utan dröjsmål underrätta social-
nämnden (dagtid till socialkontoret, jourtid till soci-
aljouren) och SiS om patient som vistas på sjukhu-
set önskar lämna, eller redan har lämnat, sjukhuset.
Det behöver inte ha fattats ett beslut om intagning i
slutenvård för att bestämmelsen ska tillämpas.
Verksamhetschefens underrättelseskyldighet och
kvarhållningsskyldighet enligt 24 § LVM inträder då
en enskild med beslut om LVM-vård har förts till en
sjukhusenhet eller självmant inställt sig där.
» Sjukhuset ska vidta åtgärder för att hindra patien-
ten från att lämna sjukhuset, så att denne hålls kvar
i avvaktan på de praktiska arrangemangen kring
överföringen till LVM-hemmet kan ordnas. Genom
LVM-dom är personen frihetsberövad varför skyl-
digheten att kvarhålla patienten gäller.
» Tiden för kvarhållning ska vara kortast möjliga.
» Inga behandlingsinsatser eller åtgärder i strid med
patientens uttryckliga vilja kan ske under den tid
patienten aktivt hålls kvar och hindras lämna avdel-
ningen.
Statens institutionsstyrelses, SIS, ansvar
» Fatta och delge beslut om placering på LVM-hem.
» I akuta situationer ska Statens institutionsstyrelse
omedelbart anvisa en plats på LVM-hem (25 §
LVM).
» Så långt det är möjligt beakta önskemål om geogra-
fisk närhet i placeringsmomentet. Det är dock inte
alltid är möjligt, eller önskvärt utifrån individens
behov, med placering i Västra Götaland.
» Handräckningsbegäran till NTE genom elektronisk
beställning för transport till institution efter place-
ringsbeslut.
Kriminalvårdens nationella transportenhets (NTE) ansvar
» Delge tid för transport till SIS och sjukhuset.
» Genomföra transport till institutionen.
» Kontakta polisen och överlämna ansvaret i det fall
NTE inte kan genomföra transporten.
Polisens ansvar
» På begäran av socialnämnd föra den enskilde till lä-
karundersökning.
» Genomföra transport till institution på begäran av
NTE.
www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 17 av 19
SIP under vistelse på LVM-hem
» Vid inledande av LVM-vård på sjukhus där perso-
nen vistas på TNE eller avdelning utses fast vård-
kontakt i öppenvård enligt lagen om samverkan vid
utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Den
fasta vårdkontakten och kontaktuppgifter doku-
menteras och delges socialtjänsten och SIS.
» Den fasta vårdkontakten ska finnas kvar under
LVM-vistelsen. Finns ingen fast vårdkontakt åligger
det sjukvården att utse en. Den fasta vårdkontakten
ska finnas där personen planeras få sin vård och be-
handling efter vistelsen på LVM-hem.
» SIP ska användas som verktyg för att samordna in-
satserna kring personen även under tiden på LVM-
hem. Upprättande och uppföljning av SIP ska ske
enligt de riktlinjer som antagits av Västra Göta-
landsregionen och Västkom. Efter stabiliseringspe-
riod på LVM-hem ska SIP-möte övervägas där sjuk-
vården är en part. SIS och socialtjänst har ansvar att
motivera och informera personen om möjlighet att
kalla till SIP.
» Distansmöte via videolänk ska användas i så stor ut-
sträckning som möjligt.
» Anhöriga kan vara en part i SIP om personen vill och
de har en roll i personens liv efter LVM-vistelsen.
» SIP används som verktyg för samordning av insat-
ser även inför placering och inför planering av av-
slut av placering enligt 27 § LVM när sjukvårdens
och kommunens insatser förmodas behövas och
fortgå efter LVM-vistelsen.
» Vid behov av SIP-möte där sjukvården är en part
skickas kallelse till, i nedanstående ordning:
1. Den öppenvårdsmottagning personen tillhör,
där fast vårdkontakt är utsedd.
2. Primärvård, om personen har en uttalad
läkarkontakt på vårdcentral.
3. Om inte fast vårdkontakt är utsedd inom sjuk-
vården ska kallelse till SIP skickas till den spe-
cialistöppenvårdsmottagning patienten öns-
kar eller där personen bor, alternativt primär-
vård. Den som tar emot kallelsen kontaktar
den som skickat kallelsen och deltar i SIP-mö-
tet.
4. När behov finns av behandlande kontakt från
både specialistpsykiatri och primärvård kallas
bägge parter till SIP-mötet.
4. Vistelse på LVM-hem
www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 18 av 19
Arbetsprocess vid vård i annan form enligt 27 § LVM
Personen erbjuds efter tid på LVM-hemmet vård i annan form. Detta innebär att personen vistas utan-
för LVM-hemmet och vårdas i öppnare former, en ordning vilken regleras i 27 § LVM.
» För att skapa förutsättningar för personen att bibe-
hålla drogfrihet efter LVM-vistelsen ska samverkan
mellan kommun, sjukvård och SIS upprätthållas un-
der hela vårdtiden.
» Socialtjänsten åtar sig att i samband med vård enligt
LVM informera och motivera den enskilde till sam-
ordning av insatserna genom SIP. Se avsnitt SIP,
samtycke samt avsnitt SIP vid behov av LVM-vård
ovan.
» Om personen har behov av vård och insatser från
både kommun och sjukvård efter LVM-vården ska
berörda parter träffas redan innan vården upphör
och upprätta en samordnad individuell plan (SIP)
där vård och insatser som planeras efter vårdvistel-
sen skrivs ner och ansvarsfördelas.
Arbetsprocessen finns kartlagd i följande bild. De i processen rekommenderade tiderna för SIP-möten
förutsätter att personen har behov av mötet vid det givna tillfället och samtycker därtill.
5. Stöd efter vistelse på LVM-hem
www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 19 av 19
Bilaga
Offentlighets- och sekretessla-
gen (2009:400)
25 kap 12 § Sekretessen enligt 1 §,
2 § andra stycket och 3–5 §§ hind-
rar inte att en uppgift om en en-
skild eller närstående till denne
lämnas från en myndighet inom
hälso- och sjukvården till en an-
nan sådan myndighet eller till en
myndighet inom socialtjänsten,
om det behövs för att ge den en-
skilde nödvändig vård, behandling
eller annat stöd och denne
1. inte har fyllt arton år,
2. fortgående missbrukar alko-
hol, narkotika1 eller flyktiga
lösningsmedel, eller
3. vårdas med stöd av lagen
(1991:1128) om psykiatrisk
tvångsvård eller lagen
(1991:1129) om rättspsykia-
trisk vård. Detsamma gäller
uppgift om en gravid person
eller någon närstående till
denne, om uppgiften behöver
lämnas för en nödvändig in-
sats till skydd för det väntade
barnet.
1 ”Med missbruk av narkotika avses allt
icke-medicinskt bruk av narkotika. Nar-
kotika är de medel som finns upptagna
i socialstyrelsens narkotikaförteckning.
Som socialstyrelsen har föreslagit i sitt
26 kap 9 § Sekretessen enligt 1 §
hindrar inte att uppgift om en en-
skild eller någon närstående till
denne lämnas från en myndighet
inom socialtjänsten till en annan
sådan myndighet eller till en myn-
dighet inom hälso- och sjukvår-
den, om det behövs för att ge den
enskilde nödvändig vård, behand-
ling eller annat stöd och denne
inte har fyllt arton år, fortgående
missbrukar alkohol, narkotika2 el-
ler flyktiga lösningsmedel, eller
vårdas med stöd av lagen
(1991:1128) om psykiatrisk
tvångsvård eller lagen
(1991:1129) om rättspsykiatrisk
vård.
Detsamma gäller uppgift om en
gravid person eller någon närstå-
ende till denne, om uppgiften be-
höver lämnas för en nödvändig in-
sats till skydd för det väntade bar-
net.
remissvar bör som ett fortgående miss-
bruk av narkotika anses i princip allt in-
jektionsmissbruk samt dagligt eller så
gott som dagligt missbruk oberoende
av intagningssätt och medel. Denna de-
finition sammanfaller med den definit-
ion av "tungt" narkotikamissbruk som
har gjorts av utredningen om narkoti-
kamissbrukets omfattning”. Prop
1981/82:8 sid. 75.
2 Se definition ovan, fotnot 1.