MB 1

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2018

Bibliotekarie

Fri åsiktsbildning

Mångfald

Läsning

Bildning

Yttrandefrihet

Dem

okrati Forskning

2 3

Bib

liotekarie

Fri åsiktsbild

ning

Mång

fald

Läsning

Bild

ning

Yttrandefrihet

Dem

okrati

Forskning

2 3

Jämlikhet

Integratio

n

Tillgäng

lighet

Utb

ildning

Mö

tesplats

Kunskap

Allas lika värd

e Sam

tal

Upplysning

4 5

Layout: Andrzej Olas Foto: Elisabeth Ohlson Wallin, Frida Anderberg med flera.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2018SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENINGS ÅRSMÖTE HÅLLS

DEN 16 MAJ 2019 KL 8.30HELSINGBORG

4 5

Innehåll

Om Svensk biblioteksförening 6

Så styrs föreningen 8

Vår vision för biblioteksväsendet 12

Arbetet med föreningens interna struktur 13

Expertnätverk 14

Regionföreningar 15

Medlemskommunikation 16

Stöd och stipendier 20

Våra arrangemang 23

Större arrangemang vi deltagit i 30

Internationellt engagemang 32

Sakfrågor i fokus 35

Remissvar och yttranden 38

Samarbeten och undersökningar 40

6 7

Om Svensk biblioteksförening

I över 100 år har Svensk biblioteksförening drivit på för angelägna bibliotek av högsta kvalitet. Vi arbetar på våra medlemmars uppdrag för att öka kunskapen om bibliotekens uppgifter och funktioner, och för att stärka bibliotekens förutsättningar och möjligheter.

Vi är en ideell medlemsorganisation bestående av både enskilda individer och organisationer. Våra medlemmar representerar alla bibliotekstyper och har med sig olika erfarenheter, idéer och engagemang in i föreningen. Genom oss får medlemmarna tillgång till kompetensutveckling genom bland annat resestipendier, utvecklingsbidrag, nätverkande och möjlighet till internationellt utbyte.

Enligt stadgarna är Svensk biblioteksförening en ideell förening med uppgift att

• verka för ett effektivt och dynamiskt svenskt bibliotekssystem av hög standard

• verka för att den svenska bibliotekslagen tillämpas och främja dess utveckling

• tydliggöra bibliotekens roll i den demokratiska processen och värna yttrandefriheten

• främja samarbete mellan alla typer av bibliotek och mellan biblioteken och andra institutioner i samhället

• främja vetenskaplig och samhällelig informationsförsörjning

• främja läsning och bildning

• skapa opinion för och sprida kunskap om svenskt biblioteksväsende

• stimulera debatt och erfarenhetsutbyte inom biblioteks- och informationsområdet

• verka för ändamålsenlig utbildning, fortbildning, forskning och utveckling inom området biblioteks- och informationsvetenskap

• anordna fortbildning inom biblioteks- och informationsområdet

• stärka och utveckla internationell samverkan inom biblioteks- och informationsområdet

• främja och lämna ekonomiskt stöd till forskning och utveckling inom biblioteksområdet.

Oxtorgsgränd 2 111 57 Stockholm Tel: 08-545 132 30 info@svbib.se biblioteksforeningen.se

Jämlikhet

Integratio

n

Tillgäng

lighet

Utb

ildning

Mö

tesplats

Kunskap

Allas lika värd

e Sam

tal

Upplysning

6 7

Antal medlemmarVid årets slut 2018 hade föreningen 3 378 medlemmar, varav 2 916 enskilda och 462 institutionella. Jämfört med 2017 är detta en ökning med 47 enskilda medlemmar och en minskning med 3 institutionella medlemmar under året. Med andra ord ligger föreningens medlemsantal stadigt.

Rekrytering av nya medlemmar har skett vid alla större evenemang där föreningen deltagit under året, liksom genom aktiva medlemmar i våra expertnätverk och regionföreningar.

Oxtorgsgränd 2 111 57 Stockholm Tel: 08-545 132 30 info@svbib.se biblioteksforeningen.se

Jämlikhet

Integratio

n

Tillgäng

lighet

Utb

ildning

Mö

tesplats

Kunskap

Allas lika värd

e Sam

tal

Upplysning

Med

lem

Väl

kom

men

so

m

Bib

liotekarie

Fri åsiktsbild

ning

Mång

fald

Läsning

Bild

ning

Yttrandefrihet

Dem

okrati

Forskning

2018 år3 378 medlemmar

2017 år3 334 medlemmar

2916 enskilda 2869 enskilda

465 institutionella

462 institutionella

8 9

Så styrs föreningen Föreningen leds av en styrelse bestående av ordförande och tio ledamöter. Styrelsen utses av årsmötet som är föreningens högsta beslutande organ. Till stöd i det dagliga arbetet har styrelsen ett kansli som leds av en generalsekreterare, utsedd av styrelsen.

ÅrsmötetFöreningens årsmöte 2018 hölls 16 maj i samband med Biblioteksdagarna i Stockholm. Två personer i styrelsen avtackades: ordförande Calle Nathanson, som avstod nyval, och ledamoten Anders Söderbäck, som lämnade styrelsen efter att ha suttit de sex år som stadgarna tillåter.

Årsmötet valde till ny ordförande Johanna Hansson och till ny ledamot Lisa Petersen.

Styrelsens sammansättning efter årsmötetJohanna Hansson, ordförandeInvald 2018Projektledare, Uppsala universitetsbibliotek/Almedalsbiblioteket

8 9

LedamöterCecilia GärdénInvald 2013, omvald 2015 och 2017Konsulent, Kultur i Väst

Lo ClaessonFyllnadsval 1 år 2015, omvald 2016 och 2018Bibliotekschef, Vaggeryd

Anja Dahlstedt, förste vice ordförandeInvald 2015, omvald 2017Kultur- och fritidschef, Botkyrka

Helena Kettner RudbergInvald 2015, omvald 2017Chef Marknad, MTM

Jens ThorhaugeInvald 2016, omvald 2018Egen konsult, Danmark

Pelle Snickars, andre vice ordförandeInvald 2016, omvald 2018Professor, Umeå universitet

Karin GrönvallFyllnadsval 1 år 2017, omvald 2018Överbibliotekarie, Sveriges lantbruksuniversitet

Inga AnderssonInvald 2017Rektor Lars Kaggskolan i Kalmar och tidigare skolbibliotekarie

Malin ÖglandInvald 2017Universitetsadjunkt, Högskolan i Borås

Lisa PetersenInvald 2018Bibliotekschef, Mälardalens högskola

Från vänster: Anja Dahlstedt, Lo Claesson, Karin Grönvall, Lisa Petersen, Johanna Hansson, Helena Kettner Rudberg, Cecilia Gärdén, Malin Ögland, Jens Thorhauge och Karin Linder (generalsekreterare). På bilden saknas Pelle Snickars och Inga Andersson.

10 11

Valberedningens sammansättning efter årsmötetSusanne Hägglund, bibliotekschef, Härnösands bibliotekAnnelie Janred, bibliotekschef Biomedicinska biblioteket, Göteborgs universitetAnna Swärd Bergström, förste bibliotekarie, Umeå universitetsbibliotekAnette Mjöberg, bibliotekschef, Hässleholms kulturförvaltningJakob Harnesk, biblioteksdirektör, Karlstads universitetsbibliotekLotta Åstrand, verksamhetschef, Länsbibliotek Sörmland

Kansliets sammansättning vid årets slutKarin Linder, generalsekreterareJenny Nilsson, utredareKatarina Wiberg, utredareAnna Lindahl, administratör och projektkoordinatorMaria Bergendal, chefsassistent och kontorsansvarigBjörn Orring, press- och opinionsansvarigElza Zandi, webbredaktör och ansvarig sociala kanalerAndrzej Olas, Creative DirectorMatilda Andréasson Gurenius, redaktör

Jenny Poncin avslutade under hösten sin anställning som utvecklingssekreterare och verksamhetsstrateg på kansliet.

GDPR och ny personuppgiftspolicyDen 25 maj infördes Dataskydds-förordningen (GDPR) i hela EU, och inför detta tog föreningen fram en personuppgiftspolicy. Policyn beskriver bland annat hur föreningen behandlar personuppgifter, vad de används till och vilka som får ta del av dem.

Policyn togs fram i samarbete med advokat Lotta Wikman Öman från Ahlford Advokatbyrå.

10 11

BIBLIOTEK

BIBLIOTEK

medier

Bibliotek bygger demokratiska och hållbara

samhällen

personal

forskning

forskning

kompetens

Bib

liote

k by

gger

dem

okra

tiska

och

hål

lbar

a

Bibliotek bygger demokratiska och hållbara samhällen

Bibliotek bygger demokratiska och hållbara samhällen

BIBLIOTEK

12 13

BIBLIOTEK

medier

Bibliotek stärker den intellektuella friheten

BIBLIOTEK

personal

forskning

frihet

information

Bibliotek stärker den intellektuella friheten

samhällen

Bibliotek stärker den intellektuella friheten

Vår vision för biblioteksväsendet Årsmötet 2017 beslutade att föreningen skulle arbeta fram en vision för hela det svenska biblioteksväsendet. Arbetet påbörjades i juni samma år, och fortsatte under hela 2018.

Genom olika dialogformer har föreningen under året hittat gemensamma utvecklingsmål, ställningstaganden och framtidsmöjligheter. I början av året samlades regionföreningarnas styrelsemedlemmar för att arbeta vidare med rubriker och utkast till ställningstaganden som riksstyrelsen tagit fram. Under Bokmässan i september hölls en visions-workshop dit alla medlemmar bjudits in, och under slutet av året höll generalsekreteraren workshops med flera regionföreningar.

Styrelsen fortsatte arbetet under både ordinarie möten och strategidagar under hösten. Vid årets sista styrelsemöte antogs en visionstext och ståndpunkter inom aktuella politikområden.

Visionsarbetet har tydligt visat på det starka engagemang som finns i föreningen. Det är många medlemmar som bidragit såväl genom anordnade workshops, diskussioner och möten som i informella samtal i olika sammanhang. En gemensam vision kring utvecklingsmål och framtidsmöjligheter kan stärka föreningens pro- aktiva och drivande roll i sektorns utveckling.

12 13

Arbetet med föreningens interna struktur Årsmötet 2017 fastställde en verksamhetsinriktning för 2018 med målet att se över den interna organisationsstrukturen, som de senaste åren förändrats och utvecklats genom spontana initiativ. Genom att klargöra föreningens struktur kan vi öka och bättre ta till vara medlemsengagemanget, skapa bästa möjliga förutsättningar för verksamheten, stödja medlemsrekryteringen och tydliggöra föreningens medlems- erbjudande och -nytta.

I en motion till samma årsmöte föreslogs också att inte enbart enskilda medlem- mar, utan också representanter för de institutionella, ska kunna delta i föreningens expertnätverk. Till årsmötet 2018 inkom en motion med förslaget att se över region- föreningarnas stadgar. Båda dessa motioner föll väl in i verksamhetsinriktningen och har ingått som delar i det arbete som pågått kring föreningens interna struktur under hela 2018.

Hösten 2017 satte kansliet samman en arbetsgrupp som identifierade frågeställningar och kartlade föreningens nuvarande struktur, i dialog med regionföreningarnas styrelser. Under 2018 bildades en referensgrupp bestående av sex medlemmar. För att på bästa sätt spegla föreningen bestod gruppen av personer med erfarenhet från olika delar av verksamheten:

• Lena Lundberg Vesterlund, Luleå stadsbibliotek, institutionell medlem

• Mikael Sjögren, Umeå universitetsbibliotek, institutionell medlem

• Tore Torngren, representant för expertnätverk

• Anneli Friberg, Linköpings universitetsbibliotek, enskild medlem

• Ellen Follin, BTJ, representant för regionföreningar

• Caroline Asserlund, studentmedlem

Referensgruppen träffades vid två tillfällen och diskuterade för- och nackdelar med olika alternativ som kansliets arbetsgrupp tagit fram.

Under Bokmässan i september uppmanades medlemmarna att lämna synpunkter och idéer kring föreningsstrukturen, både skriftligt och i samtal med styrelsemed-lemmar på plats i montern.

I slutet av året fick styrelsen ett förslag, baserat på allt det arbete som gjorts i olika konstellationer och sammanhang sedan årsmötet 2017.

14 15

Expertnätverk Vid årets slut fanns det inom föreningen 18 expertnätverk, med utgångspunkt i våra medlemmars intressen och engagemang. Expertnätverken ska vara aktiva mötes-platser för erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling och diskussioner kring biblio-teksverksamhet.

Expertnätverken är tänkta som forum för allt det som ryms inom vår sektor – tjänster, bibliotekstyper, särskilda inriktningar eller aktuella frågor, och varje år uppstår nya nätverk medan andra försvinner. Under 2018 valde två expertnätverk att lägga ner sin verksamhet; Expertnätverket för meröppna bibliotek och Expertnätverket för Barn Bibliotek Webb (BBW).

Under året startades det nya Expertnätverket för service till studenter med läs- och skrivnedsättning, medan Expertnätverket för barnbibliotek ändrade sitt namn till Expertnätverket för barn- och ungdomsbibliotek. Detta för att bredda agendan och inkludera fler intresserade medlemmar.

Expertnätverk vid utgången av 2018Barn- och ungdomsbibliotek – 219 medlemmarBibliotek och upphovsrätt – 146 medlemmarBibliotek som har Äppelhyllor – 131 medlemmarBibliotekens arbete med mångspråk och nyanlända – 281 medlemmarBibliotekens lärandemiljöer – 212 medlemmarDigitala bibliotekstjänster – 347 medlemmarFolkbibliotekschefer – 171 medlemmarFängelsebibliotek – 53 medlemmarFöretagsservice på bibliotek – 42 medlemmarHbtq-frågor på bibliotek – 191 medlemmarIFLA – 142 medlemmarService till studenter med läs- och skrivnedsättning – 51 medlemmarSkolbibliotek – 236 medlemmarStatliga bibliotek – 163 medlemmarTecknade serier på biblioteket – 77 medlemmarTidningar och tidskrifter på folkbibliotek – 72 medlemmarVerksamhetsutvecklande metoder – 219 medlemmarÄmnesbibliotekarier inom socialt arbete, sociologi och genusvetenskap, NISSAG – 54 medlemmar

14 15

Regionföreningar

Våra regionföreningar arrangerar bland annat föreläsningar och studiebesök, och ger våra enskilda medlemmar möjlighet att bygga upp ett nätverk i sitt lokalområde. Nästan 90 procent av våra enskilda medlemmar ingår idag i en regionförening.

Under 2018 fanns sju aktiva regionföreningar som alla ökade i medlemsantal under året. Den största tillväxten skedde i Regionförening Sydost, som ökade med drygt 28 procent.

Regionföreningar vid utgången av 2018

Skåne – 500 medlemmarOrdförande: Susann Ek, Landskrona stad

Stockholm, Uppsala och Gotland – 965 medlemmarOrdförande: Eva-Maria Häusner, Kungliga biblioteket

Sydost – 82 medlemmarOrdförande: Lotta Gustafsson, Linnéuniversitetet

Södra Svealand – 97 medlemmarOrdförande: Cajsa Broström, Region Västmanland

Väst – 461 medlemmarOrdförande: Annelie Janred, Göteborgs universitetsbibliotek

Västerbotten – 235 medlemmarOrdförande: Bertine Pol Sundström, Sveriges depåbibliotek och lånecentral

Östergötland och Jönköping – 255 medlemmarOrdförande: Birgitta Hellman Magnusson, Motala kommun

16 17

Medlemskommunikation

Fokuserat arbete med sociala medierI januari 2018 inledde vi ett samarbete med Salgado, specialister inom sociala medier. Detta har lett till större fokus på och kunskap om sociala medier, och vi har kunnat se en positiv utveckling när det gäller antal följare i flera av våra kanaler.

Ökning i antal följareInstagramSlutet av dec 2017: 765Mitten av januari 2019: 2 000Ökning med 161 procent

Facebook1 januari 2018: 2 5661 januari 2019: 4 042Ökning med 57 procent

Flest likes på Instagram under

året, 234 stycken, fick den här

bilden från Almedalsveckan.

Karin Linder och Jenny Nilsson

från kansliet i de tröjor vi tog

fram för vår kampanj kring

bemannade skolbibliotek. Bild: tshirt Almedalen Instagram Foto: Matilda Andréasson Gurenius

16 17

Bland de Facebook-inlägg som

fått mest spridning är det ett som

sticker ut. I augusti skrev general-

sekreterare Karin Linder en text

angående att Mölnlycke bibliotek i

sin funktion som vallokal tvingades

plocka ner information om

Pridefestivalen.

Inlägget nådde över 11 500

personer och delades 170 gånger.

I september avslöjade vi att årets mottagare

av Bengt Hjelmqvists pris var Heidi Carlsson

Asplund, vilket ledde till många varma

gratulationer till Heidi i kommentarsfältet.

18 19

Vårt Instagramkonto @svbib på turnéUnder hela året har vi bjudit in medlemmar att dela sin biblioteksvardag på föreningens Instagramkonto @svbib under en vecka. Vi har fått följa med till 40 olika verksamheter på universitets- och högskolebibliotek, stora folkbibliotek, små filialer, mobila bibliotek i form av bussar, cyklar och bilar, sjukhusbibliotek, skolbibliotek och specialbibliotek. Genom detta medlemsengage-mang har våra följare fått inblick i bibliotekens arbete med alltifrån programverksamhet och katalogisering till studieresor och boktips. De har också fått följa med kansliet till bland annat Bokmässan i Göteborg, Mötes-plats Profession – Forskning i Växjö och årsmöte med Kenya Library Association i Kisumu, Kenya. Tack till alla er som deltagit under året! Tillsammans sprider vi kunskap om bredden i svensk biblioteksverksamhet.

BiblioteksbladetBiblioteksbladet fyller en viktig funktion som gemensam plattform för hela vår sektor. Under året har detta varit tydligt, inte minst genom att tidningens sidor – både tryckta och digitala – varit arena för ett flertal biblioteks-debatter. Årets medlemsundersökning visar också att den är en uppskattad del av medlemskapet i föreningen, där 82 procent är nöjda eller mycket nöjda med tidningen.

Föreningskansliet har, liksom tidigare år, producerat material till sju av tidningens sidor. Under vinjetten ”Aktuellt från föreningen” har vi bland annat rapporterat om styrelsebeslut, stipendiaters resor, projekt som fått vårt utvecklingsstöd, aktuella evenemang och nya expertnätverk. Vi har också lyft fram medlemmar i korta intervjuer och presenterat styrelsens ledamöter. Våra sidor har i varje nummer inletts med en krönika av generalsekreterare Karin Linder.

Biblioteksbladet är Svensk

biblioteksförenings med-

lemstidning och har givits ut

sedan 1916. Tidningen speglar

föreningens verksamhet och

ställningstaganden, men har

en fri och självständig roll med

uppgift att också väcka egen

debatt. Biblioteksbladet pro-

duceras av tidningshuset A4,

och chefredaktör och ansvarig

utgivare är Annika Persson.

Samtliga av årets åtta utgåvor

finns att läsa digitalt via

biblioteksbladet.se

18 19

Medlemsundersökning 20181 oktober skickade vi ut en medlemsundersökning i form av en webbenkät till föreningens samtliga medlemmar. Liknande undersökningar har genomförts tidigare med några års mellanrum, den senaste 2015.

För att kunna se förändringar över tid var många av enkätens frågor 2018 samma som tidigare. En del frågor formulerades dock om för att bli tydligare, medan en del var helt nya.

Intresset för undersökningen var detta år större än tidigare; 43 procent av våra medlemmar svarade på enkäten. 2015 var svarsfrekvensen 30 procent.

Andelen aktiva medlemmar har ökat avsevärt sedan undersökningen 2015. Då uppgav 17 procent att de var engagerade i ett expertnätverk, nu var motsvarande siffra 28 procent.

I jämförelse med tidigare år visar årets undersökning en högre nöjdhet gällande i princip alla frågor.

20 21

Stöd och stipendier

UtvecklingsstödFöreningens utvecklingsstöd kan sökas av våra institutionella medlemmar och har delats ut årligen sedan 2010. Stödet ska användas till utvecklingsarbete vid ett bibliotek eller motsvarande institution, och styrelsen prioriterar förslag som är framåtsyftande, nyskapande eller syftar till ökat samarbete. Under 2018 och 2019 är utvecklingsstödet framförallt inriktat på insatser som ökar medie- och informationskunnigheten hos bibliotekets målgrupper. Den totala summan för utvecklingsstödet är 300 000 kronor.

2018 fick följande medlemsinstitutioner ta emot utvecklingsstöd:

Arvidsjaurs kommunbibliotek, för DIGGA – ett generationsöverskridande projekt kring nätetik där unga lär äldre.

Blekinge Tekniska Högskolas bibliotek, för Diskmaskinen – en självlärande informationsdiskbot. Projektet syftar till att skapa en chatbot som kan svara på enklare, återkommande frågor som idag ställs till personal i referensdisken.

Mönsterås bibliotek, som ska utveckla arbetssätt för att diskutera MIK-frågor direkt i infodisken.

Upplands Väsby bibliotek, för ett projekt som ska öka personalens kunskap om landets nationella minoriteter.

20 21

ResestipendierVåra resestipendier delas ut vid två tillfällen per år, med syftet att ge medlemmar möjlighet att fördjupa sina bibliotekskunskaper. Både enskilda och institutionella medlemmar kan söka. 2018 delade föreningen ut totalt 295 600 kronor i resestipendier.

2018 fick följande medlemmar ta emot resestipendier:

Anna Hällgren, frilansande bibliotekarie, för studieresa till Helsingfors för besök på Bokmässan, Nordisk kulturkontakt, Ordverkstaden, Cityverkstad.

Sofia Lindblom, Askebyskolans bibliotek i Rinkeby, för resa till ett bibliotek i stadsdelen Giulesti i Bukarest.

Västerås stadsbibliotek, för studieresa till Helsingfors nya bibliotek Ode.

Maria Olsson Eklund, Urban Studies Master’s Programme, Malmö universitet, för studieresa till Glasgow Women’s Library och Peckham Library i Storbritannien.

Gudlaug Hermannsdottir, Internationella engelska skolan i Tyresö, för studiebesök på Saint Wilfrid’s C of E Academy i Blackburn.

Elin Lundberg, Mardlen Mirshekari, Marie Leijonhufvud och Lina Björkholtz, Malmö stad, för studieresa till Helsingfors nya bibliotek Ode.

Liz Holmgren och Linda Bejerstrand, Örebro universitetsbibliotek, för deltagande i konferensens Health Thechnology Assessment international (HTAi) i Köln.

Charlotte Ahlgren, Kungliga biblioteket, för studieresa till Bayrisches Staatsbibliothek i München, Tyskland.

Moa Kim och Irja Nilsson Löfberg, Göteborgs stad, Hammarkullens bibliotek och Hjällbo bibliotek, för studieresa till Queens Public Library i New York.

Lisa Engström, doktorand vid Köpenhamns universitet, för vistelse på University of Western Ontario i Kanada med fokus på forskning om folkbiblioteken och dess användare.

Lisa Karlsson och Niklas Elzén, Bibliotek Botkyrka, för studieresa till Tyskland för att besöka Bibliothek am Luisenbad och barnbiblioteket i Kreuzberg.

Ann-Christin Karlén, Advokatfirman Vinge KB, för att delta i Nordic Law Librarians Conference i Reykjavik.

Martin Memet Könick, Malmö stad, för att delta i konventet Association for Library Service to Children National Institute och för studiebesök på folkbibliotek i Cincinatti, USA.

Lisa Lindroth, Stockholms stadsbibliotek, för att besöka Edinburgh Book Festival.

Ulf Hölke, Kungsörs kommun, för studieresa till The San Mateo Public Library och Maker Faire Bay Area i USA.

Anna Lindqvist, Stockholms stadsbibliotek, Digitala biblioteket, för deltagande i kon-ferensen Internet Librarian International i London.

Karolina Andersdotter, Uppsala universitets-bibliotek, för att delta i LIBER och Digital Humanities & Digital Cultural Heritage Working Group workshops och möten.

Marie-Louise Eriksson, Karlstads universitets-bibliotek, för att delta i konferensen European Distance and E-learning Network i Genua.

22 23

IFLA-stipendierMed våra IFLA-stipendier vill vi möjliggöra ett ökat svenskt engagemang i IFLA, och stödja våra medlemmar i att både bidra till och dra nytta av IFLA:s arbete. Under året har följande 20 medlemmar fått del av våra IFLA-stipendier, till en totalsumma av 300 000 kronor.

Charlotta Boström, Bankeryds bibliotekLouise Dahlberg, Umeå universitetsbibliotekCatharina Isberg, Helsingborgs bibliotekUlla-Carin Stenberg, Arvika bibliotekAnya Feltreuter, Mjölby bibliotekSoledad Cartagena, Burgårdens utbildningscentrum Lenita Brodin Berggren, Umeå universitetsbibliotekAnnika Peurell, RiksantikvarieämbetetVictoria Lagerkvist, Länsbibliotek SörmlandMarika Alneng, Stockholms stadsbibliotekNizar Keblawi, Malmö stadsbibliotekNina Olsson, Malmö stadsbibliotekSara Sarabi, Malmö stadsbibliotekKatrin Strindevall, Göteborgs universitetsbibliotekAlireza Afshari, Stockholms stadsbibliotekSusann Ek, Landskrona stadsbibliotekMaja Markhouss, AlmedalsbiblioteketLo Claesson, Vaggeryds bibliotekHeidi Carlsson Asplund, Lerums bibliotekMaria Alexiusson, Gislaveds bibliotek

Dessutom deltog Anette Mjöberg, Hässleholm i IFLA WLIC i Kuala Lumpur med stöd av Svensk biblioteksförening. Anette Mjöberg var under året kontaktperson för Expertnätverket för IFLA.

Med anledning av Malaysias diskriminerande lagstiftning mot hbtq-personer fick Christer Edeholt, kontaktperson för Expertnätverket för hbtq-frågor på bibliotek, särskilt stöd från föreningen för att delta i IFLA WLIC och observera.

22 23

Våra arrangemang

BiblioteksdagarnaBiblioteksdagarna arrangerades i Stockholm 15–17 maj, på Stockholm City Conference Center. Årets konferens hade titeln Ett steg till, och fokuserade på att gå från vision till verklighet genom kreativa samtal.

Programmet var detta år gemensamt för alla deltagare, och drygt 600 personer från bibliotekssektorn samlades för att lyssna, inspireras, berätta och diskutera. Arrangemanget startade med mingel under kvällen den 15 maj och efter konferensdagens slut den 16 maj samlades deltagarna för gemensam middag och fest på Nalen.

Konferensen inleddes med en film där bibliotekschefer runtom i Stockholm berättade om sin verksamhet. Inledningstalade gjorde sedan finansminister Magdalena Andersson (S).

24 25

Bland årets medverkande blev entreprenören Ashkan Fardosts föreläsning kring olika aspek-ter av digitalisering den mest uppskattade, enligt deltagarutvärderingen. Tätt efter kom de två internationella talarna Vickery Bowles, City Librarian vid Toronto Public Library, och Tracy A Gabridge, biträdande chef för MIT Libraries, som berättade om strategierna som leder deras respektive verksamheter framåt – i takt med användarnas behov och samhällets förändringar.

Under konferensen träffade representanter för föreningen särskilt inbjudna beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Dessa ”bakom kulisserna”-samtal hölls på tre olika teman och leddes av medlemmar väl insatta i frågorna.

Forskning och innovationPolitiker från utbildnings- och näringsutskotten samt forskningsfinansiärer. Samtal främst om open access och upphovsrättsfrågor.

Skolbibliotek och läsningPolitiker från riksdagens kultur- och utbildningsutskott och kommunpolitiker aktiva inom SKL. Presentationer om bland annat läslust, uppbyggnad av skolbibliotek och källkritik.

Medicinska bibliotekSjukvårdspolitiker från olika regioner och landsting. Samtal om de medicinska biblio-tekens tillgång till medicinska informations-resurser som en förutsättning för en vård bedriven med bästa tillgängliga kunskap.

Filmat material från Biblioteksdagarna 2018 finns tillgängligt via Svensk biblioteksförenings Vimeo-sida.

24 25

26 27

Sveriges biblioteks utmärkelserVarje höst delar föreningen ut Sveriges biblioteks utmärkelser; fyra biblioteks- och bibliotekariepriser och fyra litteraturpriser. Vinnarna utses av jurygrupper bestående av bibliotekarier, vilket gör priserna unika i Sverige.

Priserna delades ut 18 oktober under en ceremoni på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Arrangemanget leddes av journalisten Lisa Bjurwald som samtalade med pristagarna på scen. Artisten Sarah Riedel med musiker stod för uppskattad musikalisk underhållning och skådespelaren Stina Ekblad läste poesi av Aniarapristagaren Eva-Stina Byggmästar. Dagen avslutades med mingel på föreningens kansli.

26 27

NILS HOLGERSSON-PLAKETTEN

Lisa Lundmark för Haj-Jenny.

Nils Holgersson-plaketten instiftades 1950 och utdelas till författaren av föregående

års bästa barn- eller ungdomsbok.

Prissumman är 25 000 kronor.

CARL VON LINNÉ-PLAKETTEN

Eva Susso och Anna Höglund för Alla frågar sig varför.

Carl von Linné-plaketten instiftades 1998 och utdelas

till den eller de personer som framställt föregående

års bästa fackbok för barn eller ungdomar.

Prissumman är 25 000 kronor.

MOTTAGARE AV SVERIGES BIBLIOTEKS UTMÄRKELSER 2018

ELSA BESKOW-PLAKETTEN

Lisen Adbåge för Samtidigt som och för

hennes samlade produktion av bilderböcker för barn.

Elsa Beskow-plaketten instiftades 1958 och utdelas

till den konstnär som framställt föregående års bästa svenska

bilderbok för barn eller den bäst illustrerade svenska barnboken.

Prissumman är 25 000 kronor.

PLAKETTPRISERNA

Jury 2018: Karin Blomquist,

juryns ordförande, bibliotekarie Gotland Mary Ingemansson,

Högskolan Kristianstad Johanna Andersson,

Bäckadalsgymnasiet i Jönköping Anna Hällgren, läsinspiratör

och frilansande bibliotekskonsult, Lövånger

Ann-Sofie Falck, bibliotekarie Myndigheten för

tillgängliga medier

ANIARAPRISET

Poeten Eva-Stina Byggmästar, för sin samlade produktion.

Aniarapriset instiftades 1974 och utdelas till en svenskspråkig

författare av skönlitteratur för vuxna.

Prissumman är 50 000 kronor.

Jury 2018:

Gunnel Arvidson Nilsson, bibliotekarie, juryns ordförande

Petter Lindgren, författare

Elias Hillström, bibliotekarie

BENGT HJELMQVISTS PRIS

Heidi Carlsson Asplund, bibliotekarie i Lerums kommun.

Priset instiftades 1964 och utdelas för framstående insatser

på folkbiblioteksområdet. Prissumman är 25 000 kronor.

Jury 2018: Lo Claesson,

juryns ordförande, Svensk biblioteksförening

Kristina Andersson, bibliotekarie Peter Alsbjer,

Regionbibliotekarie, Region Örebro län Anette Mjöberg, bibliotekschef,

Hässleholms kommun Alireza Afshari,

bibliotekarie, Stockholms stad

28 29

ÅRETS MOBILA BIBLIOTEK

Kungsbacka kommun.

Priset instiftades 1998 som Årets bokbuss och bytte 2017 namn till

Årets mobila bibliotek. Priset går till ett mobilt bibliotek som på ett

nyskapande sätt utvecklar verksamheten, samspelar med utvecklingen i samhället, har en

väl förankrad verksamhet i kommunen/regionen och är

inspiratör för kollegor. Vinnaren övertar ett vandringspris; en trämodell av den första svenska

bokbussen.

Jury 2018:

Anders Gistorp, juryns ordförande, Falkenberg

Lise-Lott Nilsson, Folkbiblioteken i Lund

Birgitta Ingebrand, representant för föregående års vinnare, Mobibblan i Sundsvall

Olof Berge Kleber, Biblioteken i Borås Helena Kettner Rudberg,

Svensk biblioteksförenings styrelse

COLLIJN-PRISET

Magnus Annemark för uppsatsen Open Access och Big Business: Hur Open Access blev en

del av de stora förlagen.

Collijn-priset instiftades 1995 och går till den student som skrivit fjolårets bästa uppsats inom ämnet

biblioteks- och informations- vetenskap. Uppsatserna skall vara av allmänt intresse för verksamheten vid landets forskningsbibliotek och/eller informationsförsörjningen till högre utbildning, forskning och utveckling.

Prissumman är 25 000 kronor.

Jury 2018:

Anders Söderbäck, juryns ordförande, Stockholms

universitetsbibliotek Gunnar Sahlin,

Sollentuna Helen Hed,

Umeå universitetsbibliotek Lena Landgren,

Språk- och litteraturcentrums bibliotek, Lunds universitet

GRETA RENBORGS PRIS

Cilla Dalén, skolbibliotekarie på Hjulsta

grundskola.

Greta Renborgs pris instiftades 1986 och går till ett bibliotek som lyckats

med en god marknadsföring, eller till enskild eller enskilda

biblioteksanställda som utmärkt sig speciellt på området och som arbetar i Greta Renborgs anda. Prissumman är 25 000 kronor.

Jury 2018:

Wiviann Wilhelmsson, bibliotekarie, juryns ordförande

Annika Persson, chefredaktör Biblioteksbladet

Ulla Nyberg, bibliotekskonsulent Region

Gävleborg Lotta Haglund,

bibliotekschef, Gymnastik- och idrottshögskolan

Hedija Kodzaga Jasarevic, bibliotekarie Malmö stadsbibliotek

28 29

Mötesplats Profession – ForskningSvensk biblioteksförening var 2018 huvudarrangör av Mötesplats Profession – Forskning. Konferensen har hållits i olika skepnader sedan år 2000 och fokuserar på erfarenhetsutbyte mellan forskare på biblioteksområdet och praktiker på de svenska biblioteken.

Mötesplatsen hölls i Växjö 22–23 oktober i samarrangemang med Linnéuniversitetet och Högskolan i Borås. Drygt 85 bibliotekarier och forskare samlades under ett dygn för att lyssna till nya rön, ta del av projekt från verksamheter runtom i landet och dela erfarenheter över ”bibliotekstypsgränserna”.

Innehållet i programmet bestod till största del av valbara seminarier kring de papers som valts ut bland inskickade bidrag under våren. Utöver detta fick alla deltagare lyssna till två talare. Ola Agevall, professor i sociologi vid Linnéuniversitetet, talade om professionsbegreppet och lyfte fram olika sätt att definiera en profession. Åse Hedemark, lektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala universitet, var också på plats och presenterade preliminära resultat från föreningens studie Unga berättar om ungdomars syn på läsning och bibliotek. Läs mer om studien på sid 44.

22-23 oktober 2018 Linnéuniversitetet Växjö

#mpfväxjö2018

30 31

Större arrangemang vi deltagit i

AlmedalsveckanDelar av föreningens styrelse och kansli fanns på plats under Almedalsveckan i juli för att delta i seminarier, träffa politiker och sätta fokus på den prioriterade frågan om bemannade skolbibliotek.

Tillsammans med fackförbundet DIK arrangerade vi ett seminarium med utgångspunkt i den beräkning vi gemensamt tagit fram av hur mycket bemanningen av skolbibliotek faktiskt skulle kosta. Moderator var Anders Sahlman från Vetenskap & Allmänhet, och deltog i panelen gjorde bland andra Helene Öberg (MP), dåvarande statssekreterare vid Utbildningsdepartementet, Cecilia Brinck (M), vice ordförande beredningen för utbildningsfrågor, SKL, och Jakob Amnér, ordförande, Sveriges elevråd – SVEA.

För att uppmärksamma frågan på plats i Visby engagerade vi ungdomar från en lokal fotbollsklubb, som iklädda våra kampanjtröjor delade ut information inför seminariet.

Med fortsatt fokus på skolbiblioteksfrågan hade vi flera möten med beslutsfattare, bland annat Matilda Ernkrans (S), då ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Föreningen arrangerade också ett seminarium om bibliotekens roll i demokratin. Samtalet tog avstamp i flera av de senaste årens biblioteksdebatter kring medieinköp och programverksamhet. Seminariet hölls i Almedalsbiblioteket, med en panel bestående av föreningens ordförande Johanna Hansson, författaren Elisabeth Åsbrink och riksdagsledamoten Christer Nylander (L).

Foto: Frida Anderberg

30 31

BokmässanFöreningen deltog under mässans två branschdagar 27–28 september. Under första förmiddagen anordnade vi en workshop där ett tiotal medlemmar diskuterade och aktivt bidrog till innehållet i föreningens kommande vision för bibliotekssektorn.

Vår monter hade gott om sittplatser för att fungera som mötesplats för våra medlemmar och också för att skapa goda förutsättningar för samtal kring arbetet med föreningens interna struktur. Tankar och idéer kring detta kunde medlemmarna föra vidare till kansliets och styrelsens representanter på plats, eller lämna in skriftligen. Vi anordnade också ett välbesökt monter-mingel på kvällen efter mässans första dag.

Ordförande Johanna Hansson och generalsekreterare Karin Linder deltog i flera seminarier, bland annat i programpunkterna Framtidens folkbibliotekarie i fokus och IFLA:s Global Vision vs Nationell biblioteksstrategi.

Inför mässan fick vi också en debattartikel om upphovsrättsfrågan publicerad i Göteborgsposten, som du kan läsa på sid 37.

32 33

Internationellt engagemang

IFLAKritik mot IFLA:s val av arrangörslandDen årliga konferensen IFLA WLIC arrangerades i Kuala Lumpur, Malaysia, vilket gav upphov till kritik mot IFLA från många håll. Malaysia har en lagstiftning som uttryckligen diskriminerar och förföljer hbtq-personer, vilket bland annat fick till följd att alla inte hade möjlighet att delta i konferensen. I mars skrev Svensk biblioteksförening, tillsammans med våra nordiska syster- organisationer, ett öppet brev till IFLA:s Governing Board. I brevet ställde vi krav på att IFLA:s ledning under de årliga kongresserna ska vara tydlig med vilka värderingar organisationen står för, samt i framtiden förlägga WLIC till länder där alla medlemmar kan känna sig välkomna.Läs hela uttalandet

I samband med detta valde föreningen att utöver övriga IFLA-stipendiater också ge Christer Edeholt, kontaktperson för vårt expertnätverk för hbtq-frågor på bibliotek, stöd för att åka till IFLA WLIC som observatör.

Edeholt skriver i sin rapport från IFLA WLIC om den presentation han höll om hbtq-arbete på bibliotek, under ett seminariepass arrangerat av IFLA-gruppen Women, Information and Libraries Special Interest Group.

”Det kändes bra och viktigt att presentera hbtq-nätverken och arbetet med Regnbågsbiblio-teket på det här seminariet. Att få möjlighet att berätta om det hbtq-arbete som vi så självklart kan göra i Sverige men som är tabu i Malaysia. Det var omkring 100 åskådare som visade stort intresse, särskilt de bibliotekarier som bor och verkar i Malaysia. […] Min förhoppning är att konferensen ändå ska ha lyckats göra en liten förändring av världen till det bättre och att när vi utvecklar biblioteken till det bättre så utvecklas också det samhälle vi lever i – Transforming Library – Transforming Society.”Läs hela rapporten

32 33

IFLA WLICGeneralsekreterare Karin Linder, liksom många av våra medlemmar, fanns på plats under konferensen i Kuala Lumpur. Linder höll bland annat en presentation för IFLA-sektionen CPDWL (Continuing Professional Development and Workplace Learning) om hur vi i Sverige arbetat utifrån de riktlinjer för professionell utveckling som sektionen tog fram 2006, reviderade 2015 och som Svensk biblioteksförening översatte till svenska 2017. Bland annat berättade hon om den kompetensturné till Sveriges samtliga biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningar som föreningen gjorde tillsam-mans med DIK vintern 2017–2018.Läs mer om kompetensturnén under rubriken ”Fokus på kompetensförsörjning” på sid 45.

EBLIDASvensk biblioteksförening är medlem i EBLIDA, en europeisk organisation som arbetar för bibliotek och biblioteksfrågor på europeisk och EU-nivå, bland annat med fokus på upphovsrätt och licensiering. EBLIDA stöttar sina medlemmar exempelvis genom att ta fram underlag för nationellt på-verkansarbete i olika frågor. Vi använder oss av detta framförallt i vårt opinionsbildande arbete kring upphovsrätt.

Under EBLIDA:s årsmöte i maj valdes Anders Söderbäck in i styrelsen som representant för Svensk biblioteksförening. Söderbäck satt i vår egen styrelse 2012–2018.

Till suppleant valdes Ulrika Domellöf Mattsson, som samtidigt avgick som ordinarie ledamot. Domellöf Mattsson satt i Svensk biblioteks-förenings styrelse 2009–2015.

LIBERSvensk biblioteksförening är medlem i LIBER, en europeisk samarbetsorganisation för forskningsbibliotek och relaterade insti-tutioner. Organisationen består av över 400 medlemmar och har som uppdrag att möjlig-göra forskning i världsklass.

LIBER arbetar aktivt med påverkansarbete inom EU, framförallt i frågor som rör Open Access, öppna forskningsdata och upphovsrätt. Genom vårt medlemskap bidrar vi till att påverka EU-institutionerna och den europeiska rättsutvecklingen i dessa frågor.

LIBER:s årliga konferens hölls i Frankrike i juli, och föreningen representerades av Katarina Wiberg, utredare vid kansliet. Flera svenska bibliotekarier deltog i seminariepresentationer, bland annat från universitetsbiblioteken i Uppsala och Stockholm.

Nordiskt samarbeteSvensk biblioteksförening har ett tätt samarbete med övriga biblioteksföreningar i Norden. Representanter för föreningarna träffas minst en gång per år för att utbyta idéer och erfarenheter och presentera en nulägesrapport om sin förenings och sitt lands verksamhet. 2018 hölls mötet i Köpen-hamn där diskussionen bland annat handlade om de olika ländernas bibliotekslagar och -strategier. Föreningarna planerade också inför sina gemensamma aktiviteter under IFLA WLIC.

2018 var Sverige ordförandeland för Nordiska ministerrådet, och i samband med ett nordiskt kulturpolitiskt toppmöte i Malmö i maj skrev föreningarna gemensamt en debattartikel där vi lyfte fram bibliotekens unika roll för att ge alla tillgång till kunskap och information. Vi betonade också vikten av biblioteken som mötesplats och lokal arena för demokrati och inkludering.Läs mer om”Folkbiblioteken är en garant för demokratin”

Dagens Samhälle, 8 maj 2018

Under våren skrev vi också ett gemensamt brev till IFLA:s Governing Board angående valet av Malaysia som arrangörsland av IFLA WLIC. Läs mer om detta under rubriken IFLA på sid 32

34 35

Kenya Library Association

Svensk biblioteksförening har sedan 2013 ett samarbetsavtal med Kenya Library Association (KLA). Med utgångspunkt i IFLA:s program ”Building Strong Library Associations” arbetar vi för att skapa en långsiktigt stabil och hållbar biblioteksförening i Kenya.

Initiativet till samarbetet togs under IFLA WLIC i Göteborg 2010 och hösten 2017 skrev vi ett andra samarbetsavtal som sträcker sig till utgången av år 2020; ”The next frontier”. Under denna tid ska KLA bland annat ta fram en strategi för sin fortsatta verksamhet och en plan för medlemsrekrytering.

Projektledare från Svensk biblioteksförening är 2017–2020 våra medlemmar Leif Mårtensson, Umeå kommun, och Annsofie Olsson, Malmö universitetsbibliotek. I projektgruppen ingår också Björn Orring, press- och opinionsansvarig på föreningskansliet.

I november reste projektgruppen, tillsammans med styrelseledamöterna Helena Kettner Rudberg och Malin Ögland, till Kenya för att delta i KLA:s årsmöte och konferens. Under veckan besökte gruppen också flera bibliotek och träffade myndigheter och andra intressenter i bibliotekssektorn.Läs samarbetsavtalet ”The next frontier”

Föreningens julgåvaÅrets julgåva på 10 000 kronor gick till insamlingseventet Musikhjälpen, med temat ”Alla har rätt att funka olika”. De insamlade medlen ska gå till den 1 miljard människor värl-den över som lever med en funktionsnedsättning – en prio-riterad målgrupp för hela det allmänna biblioteksväsendet, och för Svensk biblioteksförening.

”Biblioteken i Sverige bidrar till att barn med funktionsnedsättningar får läsa på det sätt som passar dem. Det är en mänsklig rättighet, men tyvärr inte en självklarhet i alla länder.”

Generalsekreterare Karin Linder

34 35

”Biblioteken i Sverige bidrar till att barn med funktionsnedsättningar får läsa på det sätt som passar dem. Det är en mänsklig rättighet, men tyvärr inte en självklarhet i alla länder.”

Generalsekreterare Karin Linder

Sakfrågor i fokusUnder året har Svensk biblioteksförening valt att fokusera sitt opinionsbildande arbete på i huvudsak följande två frågor:

Bemannade skolbibliotekUnder 2018 var det stort fokus på frågan om bemanna-de skolbibliotek, både i föreningen och i omvärlden. I skolans läroplaner står numera att skolbibliotekens verksamhet ska ”användas som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens.” Många års forskning visar att ett nära samspel mellan ett bemannat skolbibliotek och skolans ämnesundervisning kan bidra med mycket till elevernas lärande. Trots det har bara drygt hälften av Sveriges skolelever idag tillgång till ett bemannat skolbibliotek.

I mars redovisade Skolverket det regeringsuppdrag de fick 2017 att undersöka i vilken mån skolbibliotekets funktion, och skolbibliotekariernas kompetens, används på bästa sätt för att stärka utbildningskvaliteten. I sin rapport föreslog Skolverket bland annat en utredning om huruvida skollagen bör förtydliga att skolbibliotek ska vara en integrerad del i undervisningen. Flera av förslagen i rapporten är åtgärder som Svensk biblioteksförening drivit under lång tid.

Även Skolinspektionen har granskat hur den svenska skolan använder skolbiblioteket i undervisningen, och menade i sin rapport från juni att 19 av de 20 granskade skolorna behöver utveckla sitt arbete. Rapporten bekräftade bland annat föreningens uppfattning att det är av stor vikt att rektorn förstår skolbibliotekets roll i det pedagogiska arbetet.

I juni kom också Läsdelegationens betänkande om barns och ungas läsning, där förslagen kring bemannade skolbibliotek låg väl i linje med vad föreningen framfört vid möten med delegationen. Dagen efter lanserade vi, tillsammans med fackförbundet DIK, en egen rapport där vi gjort en beräkning av vad det skulle kosta att bemanna Sveriges alla skolbibliotek. I samband med detta publicerade vi den gemensamma debattartikeln ”Bemanna skolbiblioteken – vi har inte råd att låta bli” i Dagens Samhälle.

Bemanning av skolbiblioteken var även vår huvudfråga under Almedalsveckan, där vi arrangerade ett seminarium med utgångspunkt i rapporten och hade möten med politiker från utbildningsutskottet. Under årets Bokmässa i Göteborg deltog också generalsekreterare Karin Linder i panelen i DIK:s seminarium En skolbibliotekarie i världsklass i varje skolbibliotek, hur gör vi?Läs mer: Rapporten ”Bemanna skolbiblioteken!”Läs mer: Debattartikeln ”Bemanna skolbiblioteken – vi har inte råd att låta bli”

36 37

Nytt upphovsrättsdirektiv inom EUSvensk biblioteksförening står för en upphovsrättslig lagstiftning som möjliggör bibliotekens uppgift att sprida information och kunskap. För detta krävs en generell upphovsrättsreform på europeisk nivå, både för att anpassa lagstiftningen till den tekniska utvecklingen och för att skapa ett mer enhetligt regelverk bland EU:s medlemsstater.

2016 presenterade EU-kommissionen ett förslag till nytt direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden. Sedan dess har föreningen lyft fram att biblioteken behöver tydliga undantag i upphovsrätten för att kunna utföra sitt uppdrag.

Efter bearbetningar av det ursprungliga förslaget enades parlamentet kring sin hållning i september 2018, och under hösten inleddes trepartsförhandlingar kring innehållet mellan parlamentet, kommissionen och ministerrådet. Vid årsskiftet pågick ännu dessa förhandlingar.

Utöver de mest medialt uppmärksammade delarna om länkskatt och uppladdningsfilter har föreningen också reagerat på tre föreslagna undantag i upphovsrätten där vi vill se bredare formuleringar.

Föreningens hållning:

• Text- och datautvinning (artikel 3) – alla som har laglig tillgång till ett material ska få utföra text- och datautvinning.

• Undervisning (artikel 4) – undantaget bör gälla i all typ av utbildning, inte bara den som ingår i det formella utbildningsväsendet.

• Bevarande (artikel 5) – undantaget bör även gälla tillgängliggörande, inte bara bevarande, av material.

• Länkskatt (artikel 11) – ur ett användarperspektiv försvårar förslaget tillgången, användandet och vidarespridningen av kunskap och information.

• Uppladdningsfilter (artikel 13) – filtren riskerar att hindra innovation och utveckling av nya tjänster, och att inskränka invånarnas grundläggande rättigheter kring tillgång till information och yttrandefrihet. Det finns även risk för övervakning och intrång i den personliga integriteten.

Vi har under året varit i kontakt med de svenska EU-parlamentarikerna och framfört våra ståndpunkter vid ett flertal tillfällen, framförallt inför omröstningar gällande förslaget. Vi fortsätter vårt påverkansarbete för att en ny, balanserad upphovsrättslig lagstiftning till sist skall gå igenom i EU och implementeras i svensk lag.

Vi uppmärksammade bland annat frågan under Biblioteksdagarna med ett panelsamtal kring de kontroversiella frågorna, hur de påverkar biblioteken och varför det är viktigt att vi driver opinion i frågan. Föreningens ordförande Johanna Hansson skrev också en debatt-artikel som publicerades i Göteborgsposten i samband med Bokmässan i september.

36 37

Under sommaren har det varit en högljudd och yrvaken debatt om EU:s nya upphovsrättsdirektiv. Det är välkommet, även om den kommer väldigt sent. EU har arbetat med ett upphovsrättsdirektiv under flera år och det första förslaget till direktiv presente-rades för över två år sedan.

Vår utgångspunkt är att biblioteken och deras användare behöver en balanserad upphovsrätt där hänsyn tas till allas rätt till fri tillgång till information och kunskap. Vi har därför välkomnat arbetet med ett nytt upphovsrättsdirektiv och enhetligare regler i medlemsstaterna.

Biblioteken behöver undantagKonkret behövs det obligatoriska och tydliga undantag i upphovsrätten för att biblioteken ska kunna utföra sitt uppdrag och bidra till kunskaps-spridning och innovation. Undantag är att föredra framför alternativet med licenser, som är komplicerade att hantera och dyra för berörda institutioner.

Vi vill se undantag för text- och datautvinning, användning av upphovsrättsskyddat material vid utbildning, samt digitalisering av kulturarvsmaterial.

Dessa undantag finns med i förslaget som röstades igenom i EU-parlamentet, men de är alltför begrän-sade. Text- och datautvinning föreslås endast utföras vid forskningsinstitutioner och inte vid kulturarvsin-stitutioner som bibliotek. Undantaget för utbildning ska endast gälla formell utbildning och inte det informella lärande som sker vid exempelvis kultur-arvsinstitutioner såsom bibliotek.

Genom att föreslå snäva undantag försvåras för biblioteken, och för den delen alla andra samhälls- aktörer som vill bidra till informationsspridning, kunskapsuppbyggnad och innovation.

Försvårar spridning av faktaDe mest omdebatterade förslagen, utökad upphovs-rätt för nyhetsartiklar samt krav på uppladdningsfil-ter för onlineplattformar, är vi starkt kritiska till. Nya rättigheter för nyhetsartiklar försvårar tillgången, användandet och vidarespridningen av kunskap och fakta. Det är också svårt att se, utifrån de erfarenheter som finns från andra länder, att det skulle påverka mediehusens intäkter.

Obligatoriska uppladdningsfilter kommer att hindra innovation, och utvecklingen av nya tjänster, men de skulle även medföra stora merkostnader för universitet och bibliotek.

Avgörande att regeringen agerarDet är värt att påminna om att initiativet till en reformerad upphovsrätt kommer ur ambitionen att gynna europeisk konkurrenskraft och underlätta för den digitala inre marknaden. Vi kan inte se att de förslag som nu finns på bordet bidrar till det.

Det är avgörande att den kommande regeringen nu agerar snabbt för att det upphovsrättsdirektiv som med all säkerhet kommer att sätta spelreglerna för lång tid framöver ger så goda förutsättningar som möjligt för bibliotek och alla andra aktörer som bidrar till innovation, kreativitet och kunskapsspridning.

Johanna Hanssonordförande Svensk biblioteksförening

Biblioteken behöver undantag från upphovsrätten

Det finns en överhängande risk att EU missar chansen att uppdatera upphovsrätten för en digital verklighet. Vi uppmanar därför kommande regering att agera för att resultatet blir så bra som möjligt, skriver Johanna Hansson, Svensk biblioteksförening.

38 39

Remissvar och yttrandenHär sammanfattar vi kort föreningens remissvar och yttranden under året. Svaren finns i sin helhet på biblioteksforeningen.se

Tillgången till upphovsrättsligt skyddat material för personer med läsnedsättning, Ds 2017:52Förslaget gällde en ny reglering i upphovsrättslagen som skulle underlätta för personer med läsnedsättning att ta del av litteratur. Exemplar av verk skulle kunna spridas både inom och utanför EU, för att målgruppen enklare skulle kunna ta del av litteratur på andra språk än svenska. Förslagets bakgrund är ett EU-direktiv om genomförandet av FN:s Marrakechfördrag.

Föreningen framhöll att vi stöder ett införande av Marrakechfördraget, men också vikten av att förändringarna i upphovsrättslagen blir tydliga och enkla för bibliotek att tillämpa. Det måste bland annat vara tydligt vilka personer som omfattas och hur spridningen av verken ska gå till.

Grovt upphovsrättsbrott och grovt varumärkesbrott, SOU 2018:6Betänkandet föreslog införande av grovt brott, med särskild straffskala, för upphovsrätts- och varumärkesintrång.

Svensk biblioteksförening avstyrkte förslagen. Utredningen påstod att piratverksamhet riskerar att leda till ett begränsat kulturutbud och minskade incitament för företag att skapa nya produkter och tjänster, men utan att visa att detta stämmer överens med verkligheten. 2017 presenterade EU-kommissionen en rapport om detta där Sverige var ett av de undersökta länderna. Resultaten visade att illegal nedladdning inte påverkade försäljningen nämnvärt. Föreningen ansåg därför att den skärpta lagstiftning utredningen föreslår inte är motiverad.

Personuppgiftsbehandling i forskningsbibliotekens verksamhetI denna promemoria föreslogs en rad ändringar i befintliga författningar kring Kungliga bibliotekets, högskolebibliotekens och de privatfinansierade forskningsbibliotekens arbetsuppgifter och personuppgiftsbehandling. Den föreslog också en helt ny förordning om behandling av personuppgifter i forskningsbibliotekens verksamhet. Syftet var att personuppgifter skulle kunna behandlas på ett ändamålsenligt och säkert sätt även efter tillämpningen av GDPR 25 maj 2018.

Vi hade inga invändningar mot förslagen. Men då utredningen inte omfattade specialbibliotek och forskningsinstituts bibliotek påpekade vi att även dessa bör utredas.

Från ord till handling – på väg mot en nationell biblioteksstrategiSvensk biblioteksförening har länge argumenterat för behovet av en nationell biblioteks-strategi som tydliggör det allmänna biblioteksväsendets roll och betydelse i samhället, formulerar mål, identifierar hinder samt tydliggör ansvarsfördelningen inom sektorn.

38 39

När utkastet till nationell biblioteksstrategi presenterades fick vi möjlighet att inkomma med ett yttrande. Föreningens övergripande ståndpunkt var att utkastet innehöll många goda förslag, men att helheten mer gav intryck av en handlingsplan. För att bli framgångsrikt behöver det slutliga förslaget hålla sig på en väsentligt mer strategisk nivå.

Föreningen framhöll bland annat att:

• det slutliga förslaget till strategi måste ha en tydligare koppling till den tidigare presenterade omvärldsanalysen som återfinns i Den femte statsmakten

• utkastet saknar en tydlig berättelse om biblioteken och deras förändrande kraft

• en jämlik tillgång till biblioteksverksamhet tydligare måste belysas

• det behövs en grundligare analys av förslagen att ge Kungliga biblioteket ytterligare uppdrag samt en större insikt om det kommunala självstyret

• det finns en brist på både beskrivning av, och förslag kring, universitets- och högskole-bibliotekens roll och betydelse för den nationella forskningsinfrastrukturen.

Arbetet med den nationella biblioteksstrategin har präglats av stor öppenhet och involverat stora delar av sektorn, vilket har varit mycket positivt. Svensk biblioteksförening emotser ett slutligt förslag till strategi som lever upp till de förväntningar som finns i regeringens uppdrag och som därmed pekar ut en tydlig färdriktning för det svenska biblioteksväsendet.

Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället, SOU 2018:57Läsdelegationen fick 2016 regeringsuppdraget att samla aktörer runt insatser för barns och ungas läsning, i och utanför skolan. I sitt betänkande föreslog Läsdelegationen bland annat en stärkt skolbiblioteksverksamhet, ett läsfrämjandelyft för folkbibliotekarier och inrättandet av ett samordnande Läsråd.

Föreningen delade till stor del utredningens beskrivning. Vi framhöll särskilt behovet av en tydlig roll- och ansvarsfördelning för det läsfrämjande arbetet, och att den bör bygga på nuvarande struktur snarare än på nya organisations- eller projektformer. En invändning var att alltför lite uppmärksamhet ägnas åt läsning ur ett flerspråkig-hetsperspektiv. Då nästan vart fjärde barn i Sverige har utländsk bakgrund hade en sådan fördjupning varit värdefull.

40 41

Samarbeten och undersökningar

Mer för flerUnder 2017 och 2018 har Svensk biblioteksförening varit med och drivit projektet Mer för fler, tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Kulturskolerådet. Målet har varit att stötta biblioteks- och kulturskoleverksamheter att utveckla nya arbets-sätt och tjänster för att vara relevanta för fler och nå de grupper som idag inte deltar i verksamheterna.

I projektet användes Innovationsguiden; SKL:s metodverktyg för att utveckla innovativa lösningar i offentlig sektor. Innovationsguiden bygger på arbetssättet tjänstedesign, som utgår ifrån användarens behov och upplevelse.

Under projektet har de 32 deltagande kommunerna fått stöd genom tre heldagsträffar med Innovationsguiden, varsin coach som väglett och varit bollplank på distans och den digitala plattformen innovationsguiden.se.

Merparten av kommunerna har fokuserat på nya lösningar för barn och unga, och i de flesta fall väntar nu ytterligare utveckling och beslut innan idéerna kan implementeras fullt ut. Projektet avslutades med en erfarenhetskonferens i januari 2019.

Rapport med sammanställning av de lärdomar och resultat som processen hittills lett fram till finns att läsa via skl.se.

Röst från deltagare:

”En stor vinst har varit det gemensamma arbetet mellan enheterna. Biblioteket, kulturskolan och fritidsgårdarna har haft tid att samverka, få förståelse för varandra och vad respektive verksamhet arbetar med. Vi har haft ett fantastiskt samarbete, vilket gynnar oss alla när vi har stora utmaningar framöver.”

Maj Eriksson, bibliotekschef Östersund

40 41

#hurvetdudet?Inför riksdagsvalet lanserade organisationen Vetenskap & Allmänhet kampanjen #hurvetdudet?, med målet att ge vetenskaplig kunskap större utrymme i samhälls- debatten. Svensk biblioteksförening var en av ett 70-tal organisationer som bidrog till och ställde sig bakom kampanjen.

Utgångspunkten var den enkla frågan: Hur vet du det? som alla kan ställa – till beslutsfat-tare, medmänniskor och sig själva. Budskapet var tydligt kopplat till bibliotekens uppdrag att verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmed-ling och fri åsiktsbildning. Frågan ”hur vet du det?” kan följas av ”hur tar du reda på det?”, och där spelar biblioteken en viktig roll när det gäller att ta reda på fakta och gå till de ursprungliga källorna.

I september publicerade Vetenskap & Allmänhet en debattartikel i Svenska Dagbladet, underskriven av 61 organisationer, däribland Svensk biblioteksförening. Budskapet till politiker på alla nivåer var: tala om vilka underlag och fakta er politik vilar på.

Nationella skolbiblioteksgruppenUnder året har vi också fortsatt vår sammankallande roll i Nationella Skolbiblioteksgruppen, NSG. Under Skolforum i slutet av oktober anordnade NSG ett seminarium med represen-tanter från Skolinspektionen och Skolverket, Skolbiblioteken – nuläge och framtidsspaning. Under Skolforum delade NSG också ut priset Årets skolbibliotek, som i år gick till Bessemer- skolan i Sandviken. Gruppen har under året även haft en pågående dialog med SKL om hur skolbiblioteksfrågan kan lyftas på huvudmannanivå.

DigidelnätverketDigidelnätverket, där föreningen är del i samverkansledningen, fick i början av året drygt 1,6 miljoner kronor i bidrag av Näringsdepartementet. Pengarna användes för att anställa en nationell koordinator som bland annat mobiliserat nätverkets aktörer runtom i landet, spridit goda exempel på lokala initiativ och koordinerat, följt upp och dokumenterat insatser under de två kampanjveckorna ALL DIGITAL Week 19–25 mars (tidigare Get Online Week) och eMedborgarveckan 8–14 oktober.

Affischer på temat Barns rätt till läsningPå Världsbokdagen 23 april lanserade vi, i samverkan med IBBY Sverige, två affischer på temat Barns rätt till läsning. Affischerna gjordes då tillgängliga för nedladdning och utskrift på vår webbplats och förhoppningen var att affischerna skulle synas i många skol- och folkbibliotek.

42 43

Affischerna formgavs av föreningskansliets creative director Andrzej Olas och skapades utifrån en internationell förlaga gjord av internationella IBBY. Styrelsen för IBBY Sverige gjorde en bearbetning av de korta texterna till svenska.

Europeiska dyslexiveckanVeckan inföll 1–7 oktober, och hade temat: Alla kan bli läsare! Föreningen står bakom kampanjveckan i Sverige sedan flera år, tillsammans med Dyslexiförbundet, Svenska Dyslexiföreningen och Föräldraföreningen För Dyslektiska Barn.

LäslovVecka 44 var det dags för Läslov, ett brett läsfrämjande samarbete som drivs av Läsrörelsen och Nätverket Läslov, där föreningen ingår. Vi bidrog bland annat till den inspirationsdag inför vecka 44 som hölls 3 september, med exempel och idéer kring aktiviteter.

att berätta dina

egna historier

på precis det sätt du vill

att få möjlighet

att skapa teater,

film eller musik

utifrån det du läser

att läsa på det sätt du vill

att läsa det du

vill

att läsa på det

språk du vill

att få veta vilken

information som finns

att ifrågasätta

och få lära dig

källkritik

att få

möjlighet

att prata om

böcker

med andra

att be

vuxna om

hjälp med

allt detta

att fråga

om

böcker

DU HAR RÄTT att läsa på det språk du vill

att läsa på det sätt d

u vill

att f

råga om böcker

att läsa det du vill

att få möjlighet att prata om böcker med andra

att berätta dina egna historier på p

recis

det sätt du vill

att få veta vilken information som finns

få

möjlighet att skapa teater, film eller musik utifrån det du lä

ser

att ifrågasätta och få lära dig källkritik

att be vuxna om hjälp med allt detta

42 43

Användarundersökning om folkbibliotekI slutet av mars genomförde vi en användarundersökning om folkbibliotek. Syftet var bland annat att undersöka besökarnas attityder och förväntningar på bibliotekens service och verksamhet.

Resultatet, som presenterades under Biblioteksdagarna, visade bland annat att 54 procent av respondenterna besöker ett folkbibliotek minst en gång per år och att 82 procent är positiva till biblioteken.

Målgruppen för undersökningen var den svenska allmänheten 18–79 år och totalt gjordes 1 069 intervjuer. Undersökningen genomfördes av analysföretaget Novus via webbintervjuer i deras slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel.Läs användarundersökningen om folkbibliotek

44 45

Unga berättarUnder våren genomförde föreningen i samarbete med fyra regionbibliotek studien Unga berättar. Syftet var att förstå ungas syn på och erfarenhet av läsning i olika sammanhang, framför allt kopplat till bibliotek. Vad betyder läsning för unga? Vilka läspraktiker ägnar de sig åt? I fokusgrupper på lokala bibliotek höll samtalsledare från regionbiblioteken samtal med totalt 92 ungdomar, de flesta födda 2001 eller 2002.

Bland resultaten syns bland annat att det finns en tydlig skiljelinje mellan läsning på fritiden och läsning i skolan. De som associerar läsning till skolan beskriver det i många fall som en tråkig aktivitet medan de deltagare som förknippar läsning med fritid beskriver det som en rolig praktik som de frivilligt ägnar sig åt. Deltagarnas syn på bibliotek fram-står i många delar vara traditionell – en tyst och lugn plats för analoga böcker.

Analysen gjordes av Åse Hedemark, lektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid institutionen för ABM, Uppsala universitet, och rapporten kompletterar den tidigare utgivna Barn berättar, som föreningen gav ut 2011. Också den analysen gjordes av Åse Hedemark.

Läs rapporten ”Unga berättar”

unga berättarEn studie av ungas syn på läsning och bibliotek.

Åse Hedemark

I Unga berättar får tonåringar själva berätta om sina tankar kring läsning och bibliotek. Med hjälp av den regionala biblioteksverksamheten och personal på folkbibliotek i fyra län och regioner (Västra Götaland, Västernorrland, Uppsala och Stockholm) har 92 unga, födda 2001-2002, fått mötas i fokusgrupper för att dela med sig av sina tankar.

Syftet har varit att skapa kunskap om ungas syn på och erfarenheter av läsning och av texter i olika sammanhang. Detta innebär att ambitionen med studien är att ta reda på vad och hur de läser och nå kunskap om vad läsning i vid bemärkelse betyder för denna målgrupp. Syftet har även varit att få de ungas syn på och erfarenheter av bibliotek. Studien har utgått ifrån ett antal forskningsfrågor:

- Hur beskriver de sina läsupplevelser? Hur, vad och när läser de?

- Hur använder deltagarna biblioteket och hur tycker de att biblioteket kan förbättras?

- Vilka läspraktiker kommer till uttryck i intervjuerna, vad karakteriserar dem och i vilka sammanhang utspelas de?

- Med utgångspunkt i de föregående forskningsfrågorna; vilken betydelse har dessa resultat för bibliotekens verksamhet?

Svaren har analyserats i ljuset av aktuell forskning av Åse Hedemark, lektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid institutionen för ABM, Uppsala universitet, som författat rapporten.

Jenny Nilsson, utredare på Svensk biblioteksförening, har varit projektledare.

biblioteksforeningen.se • info@svbib.se

Omslag-KORR.indd 1 2018-12-12 14:25

Kompetensturnén1

Kompetensturnén– om framtidens bibliotekarier

och deras arbetsmarknad

44 45

Kompetensturnén1

Kompetensturnén– om framtidens bibliotekarier

och deras arbetsmarknad

Fokus på kompetensförsörjning2017 översatte föreningen IFLA:s riktlinjer för kontinuerlig professionell utveckling till svenska. I samband med det kom frågan om långsiktig kompetensförsörjning upp på vår agenda, och tillsammans med fackförbundet DIK anordnade vi sedan en workshop med brett deltagande från sektorn. Ur den sprang ytterligare två initiativ som slutförts under 2018.

Under workshopen om långsiktig kompetensförsörjning konstaterade vi att ett väsentligt perspektiv saknades helt – studenternas. Vi beslöt därför att, tillsammans med DIK, åka på en ”kompetensturné” till de fem biblioteks- och informationsvetenskapliga utbild-ningarna i Sverige: Linnéuniversitetet i Växjö, Uppsala universitet, Högskolan i Borås, Lunds universitet och Umeå universitet. Turnén genomfördes under vintern 2017–2018. På plats träffade vi dels utbildningsledningen för att prata om framtidens och branschens kompe-tensbehov, dels bibliotekariestudenterna i workshops om deras kommande yrkesliv.

Det stod klart att studenterna hade andra förväntningar på sin utbildning, och till viss del även på yrkesrollen, än vad en biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning faktiskt innebär. Det finns också ett stort behov av att förändra den traditionella bilden av en bibliotekaries arbete och kompetenser.

Utifrån samtalen med lärare och studenter identifierade vi fyra konkreta åtgärder som behövs för att ge bibliotekarier rätt förutsättningar för att utvecklas:

• Utöka antalet utbildningsplatser. Det är på vissa håll i landet brist på bibliotekarier och vi ser ett stort framtida behov av skolbibliotekarier.

• Satsa på breddad rekrytering för rätt bibliotekarier i framtiden. Ska ett bibliotek vara del av ett samhälle måste det även spegla det.

• Säkerställ strukturerad kompetensutveckling. Det finns ett stort behov av en strategi för kontinuerlig professionell utveckling där möjligheter och ansvar förtydligas mellan arbetstagare, arbetsgivare och lärosäten.

• Skilj på profession och kompetens på bibliotek. Bibliotekariers unika kompetens går inte att byta ut. Men biblioteken utvecklas i takt med samhället, vilket innebär att det också kan behövas kompetens som bibliotekarier inte har.

Läs rapporten ”Kompetensturnén – om framtidens bibliotekarier och deras arbetsmarknad”

Kompetensturné

”Vi inom sektorn behöver mötas och prata om behov och utmaningar framåt, och vilken typ av kompetens som behövs inom framtida biblioteksverksamhet. Oavsett vilken typ av bibliotek vi pratar om.”

Jenny Poncin, Svensk biblioteksförening

46 MB

LedarskapskursVi identifierar ledarskap som ett nyckelområde när det gäller kompetensfrågor. Därför bjöd vi under hösten 2018 in till en ledarskapskurs för chefer och projektledare inom bibliotekssektorn.

Kursen leddes av Elisabeth Aldstedt som har över 30 års chefserfarenhet från offentlig sektor, varav 15 år inom folkbibliotek. Kursen gavs under fyra heldagar i föreningens lokaler i Stockholm med 15 deltagare som representerade både folk-, special-, och universitetsbibliotek.

”Den stärkta ledarrollen kan i förlängningen bidra till en självsäkrare bransch där biblioteket kan få en mer framflyttad position genom att vi blir lite tuffare, mindre anpassliga, modigare och mer proaktiva.”

Kursdeltagare i utvärderingen