Översiktsplan norrlandetold.gavle.se/global/bygga bo och miljö...dialog och synpunkter under...

ÖVERSIKTSPLAN

NORRLANDETAntagandehandling

Antagen av Kommunfullmäktige den 26 mars 2012

2

Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26

Indelning av plankartan

Plankarta

Harkskär

Utvalnäs

Bönan

Engesberg

Engeltofta

0 2 000Meter

Plankarta 1

Plankarta 2

Plankarta 3

Plankarta 4

Plankarta 5

3


Plankarta 1

Enge

ltof

ta

U.1

BA

D

HA

MN

BA

D

BA

D

HA

MN

HA

MN

Utv

eckl

ing

turis

m

UPP

LAG

B.2

1

B.2

3

B.2

2

B.2

0

B.3

B.1

P

P

T

T

B.2

050

0 Met

er

Bost

äder Nya

bos

täde

r

Nya

bos

täde

r, ku

lturm

iljö

Befin

tliga

bos

täde

r

Serv

ice

och

verk

sam

hete

r

Allm

änt ä

ndam

ål

Utv

eckl

ing

turis

m

Ham

n oc

h ba

dU

tvec

klin

g

Anlä

ggni

ngar

Före

slag

et u

ppla

g

Mas

t

Kul

turm

iljö

Rik

sint

ress

e ku

lturm

iljö

Vär

defu

ll by

ggna

d

Kultu

rhis

toris

k be

bygg

else

Kultu

rland

skap

Forn

min

ne

Utr

edni

ngso

mrå

deU

tredn

ings

områ

de

Grö

nstr

uktu

rVä

rdef

ull s

tig /

väg

Rik

sint

ress

e na

tur

Nat

urre

serv

atsu

tredn

ing

Nat

urre

serv

at

Värd

eful

l nat

ur

Övr

ig n

atur

Kom

mun

ikat

ione

rFö

resl

agen

väg

Före

slag

en G

C-v

äg

Stra

ndpr

omen

ad

Anna

t gån

gstrå

k

Utfa

rt st

ängs

Utfa

rt åt

gärd

as

Traf

ikåt

gärd

TP

4


Enge

sber

g

U.3

U.2

CA

MPI

NG

VAR

V

SMÅ

BÅ

TSH

AM

N HA

MN

HA

MN

BA

D

HA

MN

BA

DH

AM

N

HA

MN

Utv

eckl

ing

turis

m

Befi

ntlig

mas

t

UPP

LAG

B.3

2

B.2

5

B.3

3 B.6

B.3

B.7

B.4

B.5

T

T

T

P

TB

.12

050

0 Met

er

Plankarta 2

5


Plankarta 3

Böna

n

Enge

sber

g

U.3

U.2

CA

MPI

NG

VAR

V

SMÅ

BÅ

TSH

AM

N

HA

MN

HA

MN

HA

MN

BA

D

HA

MN

HA

MN

P

BA

D

HA

MN

HA

MN

HA

MN

HA

MN

Utv

eckl

ing

turis

m

Utv

eckl

ing

turis

m

Befi

ntlig

mas

t

UPP

LAG

UPP

LAG

B.3

5

B.3

3

B.3

6

B.3

2

B.3

7B

.41

B.3

9

B.1

2

B.3

8B

.40

B.1

2B

.12

B.7

B.1

0

T

TT

P

T

B.1

3

050

0 Met

er

6


Plankarta 4

Utv

alnä

s

Böna

n

HA

MN

BA

DH

AM

N

HA

MN

HA

MN

Utv

eckl

ing

turis

m

Befi

ntlig

mas

t

UPP

LAG

B.4

5

B.4

8B.5

0B

.57

B.4

6

B.4

7

B.5

8

050

0 Met

er

7


Har

kskä

r

BA

DHA

MN

HA

MN

HA

MN

HA

MN

HA

MN

Utv

eckl

ing

turis

m

Befi

ntlig

mas

tU

PPLA

GB

.50

B.5

8

B.6

4

B.5

9

B.5

7

B.6

0

050

0 Met

er

Plankarta 5

8


Innehåll

Plankarta ................................................................................................................................................................2 Förord....................................................................................................................................................................................................9Beslut från kommunfullmäktige ....................................................................................................................................... 10

Inledning .............................................................................................................................................................. 12Översiktsplanen enligt PBL .................................................................................................................................................. 12Varför behovs en översiktsplan för Norrlandet? .................................................................................................. 13Planhandlingar ............................................................................................................................................................................ 13Läsanvisning Översiktsplan Norrlandet ...................................................................................................................... 13

Utgångspunkter och mål .............................................................................................................................. 14Riksintressen & gällande bestämmelser ....................................................................................................................... 16

Planförslag .......................................................................................................................................................................................... 19Planens huvuddrag .................................................................................................................................................................... 19Bostäder ........................................................................................................................................................................................... 20Kulturmiljö ..................................................................................................................................................................................... 30Grönstruktur ............................................................................................................................................................................... 40Service, företagande och turism ....................................................................................................................................... 48Kommunikationer ........................................................................................................................................................................ 50Teknisk försörjning ................................................................................................................................................................... 56

Miljö & riskfaktorer .................................................................................................................................................................... 62 Samråd och utställning ............................................................................................................................................................ 65 Genomförande ................................................................................................................................................................................ 66

Genomförandefrågor efter 1993 ...................................................................................................................................... 66Genomförandefrågor från 2010 ........................................................................................................................................ 66Detaljplanering ............................................................................................................................................................................ 67Fastighetsbildning ...................................................................................................................................................................... 67Ledningsrätt för vatten och avlopp ................................................................................................................................ 67Strandpromenad .......................................................................................................................................................................... 68Hamnar ............................................................................................................................................................................................... 68Enskilda vägar ............................................................................................................................................................................... 69Planens ekonomi ........................................................................................................................................................................... 70

Konsekvenser ................................................................................................................................................................................. 70Sammanfattning av planalternativen och konsekvenser ................................................................................... 71beskrivning av konsekvenser för nollalternativen .............................................................................................. 72 Beskrivning av konsekvenser för planalternativet .............................................................................................. 74Konsekvenser för Miljömålen .............................................................................................................................................. 77

Ordlista .................................................................................................................................................................................................. 79

9


FörordNorrlandet förändras i snabb takt. Allt fler flyttar ut till sina fritidshus och befolkningen har nästan fördubblats på tio år. Många av de stora sommarvillorna behöver rustas upp och tas om hand. Trafiken ökar och en besvärlig vatten- och avloppssituation behöver förbättras. Värdefull natur behöver värnas i avvägning med skogsbruk och exploateringar. Norrlandets unika miljöer och kontakter med havet behöver göras tillgängliga för Gävlebor och andra.

För att kunna hantera dessa utmaningar har kommunfullmäktige i augusti 2007 beslutat att kommunalt vatten och avlopp ska byggas ut för hela Norrlandet. Fullmäktige beslutade också att ett förslag till översiktsplan för Norrlandet ska tas fram.

Planen ska stödja en positiv utveckling av Norrlandet. Attraktiva boendemiljöer ska utvecklas och värdefulla natur- och kulturmiljöer ska bevaras. Lokala företag ska kunna utveckla framgångsrika besöksnäringar på Norrlandet.

Översiktsplanen för Norrlandet beskriver grunddragen i användningen av mark och vatten, d. v. s. hur kommunen i ett 20-årigt perspektiv, ungefär till år 2030, ser på utvecklingen av bebyggelse, grönområden, friluftsområden och trafik. Planen beskriver också konsekvenserna av denna utveckling.Planen ska lägga grunden till en långsiktigt hållbar utveckling av Norrlandet. Dialog och synpunkter under samråd och utställning har varit en viktig del i arbetet för att nå detta mål. Efter utställning av planförslaget går vi nu vidare till ett antagande i kommunfullmäktige.

Gävle i februari 2012

Per JohanssonKommunalråd

Förord

10


Beslut f rån Kommunful lmäkt igeMåndagen den 26 mars 2012 antog Kommunfullmäktige i Gävle kommun Översiktsplan för Norrlandet enligt beslutsutdrag nedan. Ärendet kan hittas i Kommunstyrelsens diarium under diarienumret 08KS195.

11


12


Vad är en översiktsplan?

Översiktsplanen enligt PBLVarje kommun ska enligt Plan- och bygglagen (PBL) ha en översiktsplan som omfattar hela kommunens område. Planen ska visa grunddragen i använd-ningen av mark och vatten och kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Planen ska också visa hur kommunen avser att tillgodose riksintressen och iaktta miljökvalitetsnormer. Planeringen ska främja goda levnadsförhållanden och en långsiktigt hållbar livsmiljö. (PBL 1:1)Arbetet med översiktsplanen ska ske med öppenhet, insyn och påverkan och syftar till att skapa ett starkt inflytande från medborgare och andra intressenter i planeringen. En översiktsplan är inte juridiskt bindande.

I PBL sägs bl.a. att syftet med planeringen är att:• Främja en god livsmiljö för människorna ur

social synvinkel.• Beakta natur och kulturvärden.• Medverka till en ändamålsenlig struktur

av bebyggelse, grönområden, trafik och anläggningar.

• Främja goda miljöförhållanden och en långsiktig hushållning med mark, vatten, energi och råvaror.

Tidplan Översiktsplan NorrlandetUtredning Höst-vinter 2007Samråd Våren 2008Utställning Våren 2010Antagande Våren 2012

Inledning

13


Varför behövs en översiktsplan för Norrlandet?

En tidigare översiktsplan för Norrlandet antogs 1993. Denna plan förutsåg en annan utveckling av Norrlandet med fortsatt fritidsboende och lokala avloppslösningar. Den översiktsplanen är därför inte längre aktuell. Den nya översiktsplanen för Norrlandet har flera viktiga funktioner:

• Vision för Norrlandets utveckling.• Beredskap för nya bostäder och

verksamheter. • Handlingsprogram för genomförande av

t.ex. strandpromenad och utbyggnad av vatten och avlopp (VA).

• Styrinstrument och beslutsunderlag för annan planering och tillståndsprövning i kommunen som t.ex. detaljplanering, bygglov och fastighetsbildning.

• Ett avtal mellan staten och kommunen om riksintressen enligt miljöbalken.

Planhandlingar Översiktsplan Norrlandet redovisades under och efter utställningen i flera olika rapporter och bilagor.

Planförslaget, huvudrapportDenna rapport med planbeskrivning, konse-kvenser och plankartor är det fullständiga planförslaget.

KulturmiljöbilagaEn detaljerad redovisning av sakintresset kulturmiljö. Riktlinjer för detaljplanering, bygglov och fastighetsbildning.

Utlåtande Sammanställning av de yttranden som kommit in under utställning 2010. Kommentarer och förslag till ändringar av planförslaget inför antagandet.

Internet På kommunens hemsida www.gavle.se redovisas de flesta av rapporterna ovan med text och plankartor.

Läsanvisning till Översiktsplan Norrlandet Översiktsplanen innehåller flera kapitel med olika inriktning. De flesta kapitlen i planförslaget inleds med aktuella mål.

Inledning Här ges en kort beskrivning av vad en översikts-plan är och varför den behövs.

Utgångspunkter och mål Här redovisas de olika kommunala inriktnings-beslut, mål och visioner som styr planarbetet.

PlanförslagHär beskrivs med texter och plankartor de allmänna intressen som påverkar mark- och vattenanvändningen på Norrlandet. Bostäder, kulturmiljö, friluftsliv, rekreation, naturvård, service, trafik, vatten och avlopp m.m. beskrivs med aktuella planeringsmål, en kort bakgrund och planens ställningstaganden.

Samråd och utställningHär beskrivs dialog och kontakter under planarbetet. Större ändringar efter utställningen redovisas kortfattat (se utförligare i separat utlåtande). Även planprocessen och fortsatt planarbete beskrivs kort.

Genomförande Här beskrivs de aktiviteter som behöver ske för att planen ska kunna genomföras.

Konsekvenser Här beskrivs översiktsplanens ekologiska, sociala och ekonomiska konsekvenser.

OrdlistaOrdlista som beskriver fackuttryck i plan-handlingen.

Inledning

14


Planarbetet för Norrlandet styrs av olika kommunala inriktningsbeslut, mål och visioner. Andra viktiga utgångspunkter är de förslag som kommit fram från de boende under program- och planarbete. Varje kapitel i planförslaget inleds med en sammanfattning av aktuella mål. Målen har utvecklats och anpassats för att stödja översiktsplanearbetet på Norrlandet.

UppdragetÖversiktsplanen ska enligt beslut i kommunfullmäktige i augusti 2007 och utställningsbeslutet i KS/MMP i mars 2010:

• Föreslå områden för 400 nya bostäder• Föreslå områden för boende för äldre• Föreslå skydd av kulturmiljön• Föreslå skydd av naturmiljön• Föreslå riktlinjer för delning av tomt• Föreslå vägreservat för ny sträckning

av delar av Bönavägen• Föreslå huvudmannaskap för enskilda

vägar• Skapa förutsättningar för turism och

service• Skapa förutsättningar för friluftsliv på

vatten och på land

Översiktsplan Gävle stadAntagen av kommunfullmäktige i april 2009. Översiktsplanens huvudinriktning är bl.a. att Gävle ska vara en stad med identitet, en attraktiv stad att bo i, en stad med närhet till fritidsområden, natur och vatten och ha ett hållbart transportsystem. Översiktsplanen uttalar också att staden ska byggas ut i kontakt med havet.

Utvecklingsprogram för Norrlandet

Antaget av kommunfullmäktige i augusti 2007. Programmet uttalar riktlinjer för boende, vatten och avlopp, kulturmiljö, natur, trafik, näringsliv och turism. Fullmäktige beslutade samtidigt om direktiv för översiktsplanering och utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. I programmet och i fullmäktigebeslutet föreslås bl.a.:

• Kommunalt huvudmannaskap för VA på hela Norrlandet.

• Fler bostäder på Norrlandet.• Nya bostäder i Engesberg och möjlighet

till camping.• Turism, rekreation och företagande

stöttas.• Samverkan med boende och verksamma

utvecklas.• En ny fördjupad översiktsplan tas fram.

Utgångspunkter & mål


15


Gävle kommuns lokala miljömål Antagna av kommunfullmäktige 4 april 2005. De flesta lokala miljömålen har 2010 som slutår. Ett nytt miljöstrategiskt program håller på att tas fram. I avvaktan på att det nya programmet antas så gäller de lokala miljömål som ännu inte uppdaterats. För delmålet God bebyggd miljö anges att kommunens kulturmiljöprogram skall revideras samt att fler av de värdefulla kulturmiljöerna skall skyddas.

Strategi för KulturmiljöStrategi för kulturmiljö har behandlats i kommunstyrelsen i oktober 2008. Norrlandet är ett av de områden som föreslås detaljplaneras för att säkerställa kulturmiljön.

Strategi för bildande av naturreservat i Gävle kommunAntagen av Kommunstyrelsen i december 2007. Strategin föreslår fem områden som ska prioriteras för kommunal reservatsbildning. Tångberget på Norrlandet är ett av dessa fem områden. Andra utpekade områden för kommunal reservatsbildning på Norrlandet är Marskärsudden, Långharens udde samt Soludden (Utkiket).

Trafikstrategi för GävleAntaget av kommunfullmäktige i mars 2008. Trafikstrategin är ett kommunalt verktyg som ska visa vägen till ett hållbart transportsystem. Här tas ett samlat grepp inom trafikområdet för att de åtgärder och planer som genomförs ska bidra till att uppfylla målen för Gävles framtida utveckling.

FolkhälsoprogramAntaget av kommunfullmäktige oktober 2010. Programmet beskriver hur kommunen övergripande ska arbeta med folkhälsofrågor inom tre delområden: inflytande och delaktighet i samhället, trygga och goda uppväxtvillkor samt sunda och säkra miljöer och produkter.

TillgänglighetsprogramAntaget av kommunfullmäktige under 2011. Programmet visar hur jämlika villkor ska kunna uppnås för människor med funktionshinder, inte minst i den fysiska miljön.


16


Riksintressen ochgällande bestämmelser

Riksintresse kulturmiljö

Riksintresse natur

Naturreservat

Natura 2000

Riksintresse yrkesfiske

Riksintresse yrkesfiske

Gällande planerDetaljplan

Fastighetsplan

0 2 040Meter

Engeltofta

EngesbergBönan

Utvalnäs

Harkskär

Riksintressen & gällande bestämmelser

17


RiksintressenEtt riksintresse är ett område som är värt att skydda i ett nationellt perspektiv. Idag regleras och skyddas riksintressen i Miljöbalken.

En av avsikterna med riksintressen är att staten ska ha större möjlighet att ingripa om ett värdefullt område hotas. Kommunerna är skyldiga att säkerställa riksintressen i den kommunala planeringen.

Riksintresse för kulturmiljöSträckan Kullsand - Bönan - Utvalnäs är riks-intresse för kulturminnesvården. Det omfattar särskilt de stora sommarvillorna från 1800-talets andra hälft. Även f.d. fiskelägen i Bönan och fritidsbebyggelsen i hela området är viktiga delar av riksintresset.

Riksintresse för naturvårdOrördheten och de höga naturkvaliteterna ligger till grund för att Harkskärsfjärden har förklarats vara av riksintresse för naturvården. Harkskärsfjärden och Håmansmaren är ävenutpekade som Natura 2000-områden. En mindre del av riksintresset ligger inom planområdet, men påverkas inte av förslagen. Länsstyrelsen har en pågående reservatsutredning för Harkskärsfjärden. Riksintresse för yrkesfiske Kustvattnen utanför Norrlandet är riksintresse för yrkesfisket. Förslagen i planen hindrar eller försvårar inte yrkesfisket. Yrkesfisket är en viktig verksamhet som genom översiktsplanen kan fortsätta att utvecklas eftersom områden för verksamheter är tydligt utpekade i planen.

Riksintresse för hamn och farled Gävle Hamn och farleden är av riksintresse. Förslagen i planen ska inte hindra eller försvåra utvecklingen av Gävle Hamn.

Gällande detaljplanerFör stora delar av Norrlandet gäller en detaljplan från 1960. Planen är idag svår att tillämpa och ger otillräcklig styrning i kulturmiljöfrågor, bygglovprövning och fastighetsbildning. För några mindre områden finns aktuella detaljplaner som ger tydlig vägledning i dessa frågor.

Gällande bestämmelserStrandskyddStrandskyddet är generellt 100 meter från strandkanten av alla sjöar och vattendrag. Vid Gävles kust är strandskyddet utökat till 300 meter. Inom området för gällande detaljplan från 1960 är strandskyddet upphävt. Dispens från strandskyddet kan lämnas av kommunen om det finns särskilda skäl. Strandskyddet längs kusten kommer att omprövas enligt ny lagstiftning under de närmaste åren.

Natura 2000Natura 2000-områdena Håmansmaren och Harkskärsfjärden ligger delvis inom planområdet. Natura 2000-områden har riksintressestatus enligt 4 kap Miljöbalken. Till varje område finns en bevarandeplan upprättad av Länsstyrelsen. Bevarandeplanen ger bl.a. information, stöd och råd för områdets bevarandevärden, hotbild och framtida markförvaltning.

NaturreservatSödra delområdet av Bladmyrans och Gran-skogens naturreservat ligger inom planområdet.

Riksintressen & gällande bestämmelser

18


Människorna på NorrlandetPå Norrlandet bor ca 1200 personer. Drygt 10 % av dessa är skolbarn i åldrarna 6- 15 år. Andelen utrikesfödda på Norrlandet är mycket lägre än i kommunen som helhet (3,5 % jämfört med 9,5 %). Arbetsfrekvensen är hög då 79 % av såväl kvinnorna som männen arbetar och generellt sett är både männen och kvinnorna på Norrlandet friskare än kommungenomsnittet. Bilinnehavet är något högre på Norrlandet än i kommunen som helhet.

Människorna på Norrlandet

19


Planens huvuddrag

Planförslaget har en planeringshorisont på ca 20 år d.v.s. fram till år 2030. Planförslagets ställningstaganden i samman-fattning:

• 400 nya bostäder föreslås byggas på Norrlandet i olika upplåtelseformer och storlekar.

• De flesta befintliga fritidshusen föreslås kunna omvandlas till åretruntboende.

• Camping och nya bostäder föreslås i Engesberg

• Mark reserveras för butiker, förskola och skola

• Värdefull kulturmiljö föreslås bevaras och skyddas med nya detaljplaner

• Värdefull natur undantas från exploatering eller skyddas som naturreservat

• Befintliga småbåtshamnar utvecklas med fler båtplatser för boende och besökare.

• Vatten och avlopp föreslås byggas ut på hela Norrlandet.

• Översiktsplanen föreslås genomföras med en särskild projektorganisation för Norrlandet och med fortsatt detaljplanering av hela området.

Planförslag

Planens huvuddrag

20


Planförslag > Bostäder

B.35

B.32

B.21

B.23

B.22

B.25

B.33

B.45

B.36

B.37

B.6

B.20

B.50B.58

B.41

B.48

B.39

B.12

B.3

B.64

B.38

B.59

B.40

B.57

B.60

B.46

B.51

B.12B.13

B.12

B.7

B.4

B.10

B.1

B.5

B.2

B.47

Bönan

Harkskär

Utvalnäs

Engesberg

Engeltofta

BostäderNya bostäder

Nya bostäder, kulturmiljö

Befintliga bostäder

0 2 000Meter


21


Bostäder

Mål tolkade ur program och direktiv för Norrlandet. Planen ska föreslå och stödja:• 400 nya bostäder i attraktiva lägen med

utsikt, nära hav, bad och natur.• Områden för seniorboende och ett boende i

livets alla skeden.• Varierade upplåtelseformer och

boendetyper i villor, radhus och flerbostadshus.

• Nya bostäder i Engesberg som möjliggör fortsatt camping.

• Bevarande av stora sommarvillor och annan värdefull bebyggelse.

• Kulturmiljön ska utvecklas och bevaras som en resurs för ett attraktivt boende.

• Möjliggöra omvandling av fritidshus till åretruntboende.

• God exploateringsekonomi och en kostnadseffektiv VA-utbyggnad.

• Prioritering av både boende och service i Bönan och Engesberg.

• En god bebyggd miljö med skönhet, trevnad, hälsa och säkerhet.

Bostäder på Norrlandet idagIdag finns ca 450-500 bostäder på Norrlandet som bebos året runt. Dagens bestånd av fritidshus och bostäder kan grovt indelas i:• Äldre fiskargårdar • Sekelskiftets sommarvillor• 1900-talets egna hem• 1900-talets fritidshus och sommarstugor• Moderna villor

Sedan mitten av 1990-talet pågår en intensiv byggverksamhet på hela Norrlandet. Byggandet omfattar ombyggnader och tillbyggnader av befintliga fritidshus och sommarvillor men också rivningar och rena nybyggnader. Utmaningar och problem i detta byggande har varit att det saknats långsiktigt hållbara VA-lösningar och att kommunens planer inte har varit anpassade till det stora bebyggelsetrycket. Norrlandets bebyggelsekaraktär förändras också när äldre hus och lummiga trädgårdar ersätts av stora bostadshus och uthus och anläggningar för VA-infiltration.

FritidshusI slutet av 1980-talet fanns det fler än 600 fritidshus på Norrlandet. Sedan dess har ca 200 fritidshus permanentats och idag finns ca 400 fritidshus kvar i området. Denna utveckling har påverkats av försäljning av arrendetomter de senaste 15 åren och kommer troligen att ytterligare påskyndas av den planerade utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp. Det kan antas att en stor del av de återstående fritidshusen kommer att byggas till eller ersättas av nya hus som bebos permanent.

Nya bostadsområden Översiktsplanen visar möjliga byggrätter för ca 400 nya bostäder på Norrlandet. I skogsområden ovanför Bönavägen föreslås 200-300 nya bostäder. Nedanför Bönavägen föreslås 50-70 nya bostäder mellan Engeltofta och Bönan som en förtätning av befintlig bebyggelse. I Utvalnäs och Harkskär föreslås bostadsgrupper och förtätningar med 50-100 nya bostäder. Flera av de nya bostäderna kommer att kunna byggas i strandnära och attraktiva lägen med utsikt över havet eller nära natur. Både befintliga och nya bostadsområden kommer att kunna inrymma icke störande verksamheter som t.ex. förskola. Detta får utredas vidare i kommande detaljplaner.

Olika täthet och exploateringsgradPlanen föreslår nya bostadsgrupper och bostadskvarter med en varierad men relativt låg täthet och exploateringsgrad. De föreslagna kvarteren kan utöver bostäder komma att rymma vägar, parkeringsytor, lekplatser, grönytor och dagvattenanläggningar. Även anpassningar till våtmarker, hällmarker och kuperad terräng ska rymmas i kvarteren.

Ytbehov för olika typer av bostäder:Ytbehov för olika typer av bostäder:Friliggande villor: ca 6 bostäder/hektarVillor byggda i grupp ca 8 bostäder/hektarRadhus och kedjehus: ca 15 bostäder/hektarFlerbostadshus: ca 20 bostäder/hektar


22


Förtätning av befintlig bebyggelse nedanför Bönavägen mellan Engeltofta och Bönan

Nedanför Bönavägen föreslås en småskalig förtätning med 50-70 nya bostäder fördelade på ca femton små bostadsgrupper mellan Engeltofta och Bönan. Flera av dessa bostäder kommer att kunna byggas i mycket attraktiva lägen nära stranden och med utsikt över havet. Flera av de nya bostäderna kommer att påverka kulturmiljö, natur, friluftsliv och de boendes närmiljö. En stor del av de befintliga fritidshusen i området kommer troligen att omvandlas till åretruntbostäder.

Riktlinjer för nya bostäder nedanför Bönavägen: Se kapitel Kulturmiljö, riktlinjer ”Inom riks-intresseområdet men utanför värdefull kultur-miljö”, Klass C. Se också Kulturmiljöbilagan.

Bostadsgrupper nedanför BönavägenB.1 AluddsvägenLängs en förlängning av Aluddsvägen kan ca tre villor byggas i sluttningen ovanför Aludden. Möjlighet till viss utsikt över havet. Riktlinjer för detaljplan: Hänsyn till kulturmiljö klass C och till värdefull äldre skog. Området kan trafikmatas från två alternativa sidor, nersida eller ovansida. Före detaljplanering ska bullerpåverkan från Gävle hamn utredas och klarläggas. Även åtgärder för att begränsa buller vid bullerkällan bör utredas.

B.2 StorsandsvägenI tallskogen ovanför Storsandsviken kan ca två villor byggas. Attraktivt område med viss havsutsikt nära Storsandsbadet. Riktlinjer för detaljplan: Anpassning till kulturmiljö klass C och till grannars utsikt. Tallar närmast badet sparas.

B.3 StenstorpsvägenMellan Storsandsvägen och Stenstorpsvägen kan ca sex villor byggas i sluttningen nedanför


Utsikt över Gröndalsängen från skogspartiet norr om Gröndal.

23



Bönavägen. Påverkan: Påverkan på strandvallar och äldre tallskog. Sluttande terräng kan innebära påverkan från schaktningar och utfyllnader. Riktlinjer för detaljplan: Tomterna planläggs för små villor på små tomter. Nya byggnader placeras för att skärma av från trafikbuller. Åtgärder mot trafikbuller ska utredas. Anpassning till strandvallar och äldre skog. Ny infartsväg ska byggas smal med god anpassning till grannfastigheter och till sluttande terräng. Avrinning från området ska beaktas särskilt.

B.4 GröndalsvägenMellan Gröndalsvägen och Bönavägen kan ca fyra villor byggas intill befintliga fritidshus. Påverkan: Stor påverkan på två äldre fritidshus.Riktlinjer för detaljplan: Anpassning till kulturmiljö klass C. Tomterna planläggs för små villor på små tomter. Bullerutredning. Byggnader placeras för att skärma av mot trafikbuller. Anpassning till strandvallar, granntomter och äldre tallskog.

B.5 SjöviksvägenPå den östra delen av Gröndalsängen kan ca tre mindre villor byggas med utsikt över viken. Påverkan: Påverkar utsikten från befintlig bebyggelse i området.Riktlinjer för detaljplan: Anpassning till kulturmiljö klass C. Tomterna planläggs för små villor på små tomter. Ny tillfartsväg behövs. Byggnader höjdsätts och placeras så att utsikten från befintliga hus kan behållas. En källa i strandområdet utreds och bevaras.

B.6 ArlavägenOmrådet är idag delat av flera mindre vägar. Om vägarna läggs ihop till en ny väg kan sex-åtta villor byggas, delvis med utsikt över vatten. Påverkan: Område med äldre skog bebyggs.Riktlinjer för detaljplan: Tomterna planläggs för villor. Byggnader närmast Bönavägen utformas och placeras för att skärma av mot buller från Bönavägen. Bullerutredning. Anpassning till grov, äldre tallskog som utreds, karteras och delvis sparas.

B.7 EngesbergSkogsmark och delvis campingplats öster om Engesbergs gård. Här kan ca 30 lägenheter, eventuellt som s. k. trygghetsboende byggas nära Grötviken och kulturlandskapet vid Engesberg. Påverkan: Trafiken ökar på den smala Solviksvägen. Campingplatsens tältområde och några uthyrningsstugor behöver flyttas så att en buffertzon skapas mellan bostäder och camping. Riktlinjer för detaljplan: Ny bebyggelse ska anpassas i skala och material till kulturmiljön vid Engesberg, klass C. Området planläggs för tätare bostadsbebyggelse i 2 våningar. Skogsridån mot Solviksvägen ska bevaras.

B.10 EngesviksvägenSkogsmark längst ut på Engesviksvägen. Här kan ca fem villor byggas nära Djuphamnsviken. Påverkan: Trafiken ökar på den smala Engesviksvägen. Riktlinjer för detaljplan: Anpassning till kulturmiljö klass C. Tomterna planläggs för villor. Alternativ trafikmatning via Grävlingsstigen utreds vidare. Hydrologi och höjdsättning kan behöva utredas särskilt för att hantera sanka partier i området.

B.12 KärrstigenSkogsmark mellan Grävlingsstigen och Rönnbackastigen. Här kan ca 12 villor byggas nära Bönan och båthamn. Påverkan: Förtätning i befintlig bebyggelse som påverkar strövområde och omgivande bostadsfastigheter.Riktlinjer för detaljplan: Tomterna planläggs för villor. God terränganpassning behövs vid den branta Bagarstigen.

B 13. HolmuddsvägenSkogsmark på Holmudden. Tidigare planlagt för bostäder. Här kan två-tre villor byggas vid Holmuddsvägen. Påverkan: Mindre bra utfarter mot Holmuddsvägen.Riktlinjer för detaljplan: Tomterna planläggs för villor.

24


Nya bostäder i skogen ovanför Bönavägen mellan Engeltofta och Bönan

Ovanför Bönavägen föreslås ca 15 nya bostadskvarter med plats för maximalt 300 nya bostäder. Flera av dessa bostadsgrupper ligger i barrskog i södersluttning, delvis högt beläget och på flera platser med utsikt över havet. Markerna består av stenig och blockig morän som på flera håll är kraftigt svallad och terrasserad i s.k. strandvallar. Stigar och skogsvägar som ofta används av de närboende genomkorsar området. Delar av skogsmarken som inte bebyggs föreslås sparas som större samlade naturområden, andra delar sparas som smalare gröna korridorer ut i naturen. Flera av de nya bostadsområdena kommer att ligga inom 300-500 meter från havet. Den föreslagna strandpromenaden och badplatserna vid bl.a. Engeltofta, Storsandsviken och Engesberg kommer därför att få stor betydelse för de boende i dessa områden.

Riktlinjer för nya bostäder ovanför Bönavägen: • Skogsridån längs Bönavägen ska bevaras.• Utsikten för grannar värnas med smala hus

och friliggande uthus.• Vägnätet ska anpassas till terräng och

naturvärden.• I täta bostadsområden kan bilparkeringar

samlas i mindre grupper för att spara värdefull naturmark.

• Bostadsgrupper med brokiga byggnadsstilar eller mycket stora villor ska placeras så att landskapsbild och kulturmiljö inte påverkas.

• Bostadshus, garage och andra komplementbyggnader ska vara separata byggnader med måttfull storlek så att småskaligheten i området ska kunna bibehållas.

• Nya bostadshus kan i material, färg och skala efterlikna traditionell äldre bebyggelse. Nya tornutbyggnader och alltför

utsmyckande snickeridetaljer ska dock undvikas.

• Ett enkelt och traditionellt formspråk med träpanel och sadeltak ska eftersträvas på nya byggnader. Färgsättningen ska vara diskret och traditionella färger ska användas.

• Det är en fördel om både ny och äldre bebyggelse med olika åldrar och stilar kan läsas av som tydliga årsringar i området.

• Värdefull natur, karaktärsskapande växt-lighet och stora träd ska sparas. Det gäller inom både tomtmark och grönområden.

• Grundläggning ska anpassas till tomtens nivåer. Omfattande schaktningar och utfyll-nader ska undvikas.

• Vid planläggning ska eftersträvas att fastigheter ska ha en minsta storlek av 1200 m2 och en minsta bredd av 30 meter.

• Villor som byggs i grupp kan byggas på mindre fastigheter. Det är viktigt att skapa variation i ny bebyggelse även när husen byggs i grupper.

• Kvarter norr om Bönavägen ska bindas ihop med ett öst-västligt gångstråk.

Utredningsområden vid EngeltoftaOmråden där det inte varit möjligt att lägga fast den framtida markanvändning betecknas som Utredningsområden i plankartan.

U.1 Engeltofta. Ett område öster om Engeltofta utreds vidare för att klarlägga buller från Gävle hamn, småbåtshamn, konferensboende, ev placering av Villa Sjötorp samt förtätning med nya bostäder .

U.3 Villa Sjötorp. Tre alternativa platser utreds vidare för att hitta en ny placering av Villa Sjötorp: Engeltofta, Engesberg och Kranförarnas vid Djuphamn.


25


Nya bostadsgrupper ovanför BönavägenB.20 Engeltofta backe, etapp BSkogsmark, delvis med strandvallar och klapperstensfält inom s.k. nyckelbiotop. Här kan ca 20 nya bostäder byggas som grupphus eller flerbostadshus. Påverkan: Del av nyckelbiotop och strandvallar bebyggs. Påverkan av buller från Gävle hamn.Riktlinjer för detaljplan: Före detaljplanering ska bullerpåverkan från Gävle hamn utredas och klarläggas. Även åtgärder för att begränsa buller vid bullerkällan bör utredas. En buffertzon med naturmark sparas mot befintliga bostäder i Engeltofta backe, etapp A. Anpassning till strandvallar och äldre tallar. Ny väganslutning mot Bönavägen studeras noga för att skapa säker anslutning med fri sikt och för att minimera påverkan från vägombyggnader i strandvallarna.B.21 Engeltofta backe, etapp CSkogsmark, delvis mager mark med hällmarker inom s. k. nyckelbiotop. Här kan ca 40 nya bostäder byggas som grupphus eller flerbostadshus i ett högt läge ovanför Bönavägen. Påverkan: Del av nyckelbiotop och hällmarkstallskog bebyggs. Riktlinjer för detaljplan: Före detaljplanering ska bullerpåverkan från Gävle hamn utredas och klarläggas. Även åtgärder för att begränsa buller vid bullerkällan bör utredas. Särskild anpassning till strandvallar, hällmarker och äldre tallar. Ny väganslutning mot Bönavägen studeras noga för att skapa säker anslutning med fri sikt och för att minimera påverkan från vägombyggnader i strandvallarna.

B.22 Engeltofta backe, etapp D Skogsmark och strövområden med stigar. Delar av området ligger högt och kan få utsikt över havet. Här kan ca 30 villor byggas i ett högt läge ovanför Bönavägen. Påverkan: Strövvänlig skog ovanför Bönavägen bebyggs. Riktlinjer för detaljplan: Anpassning till strandvallar, stigar och äldre skog.

B.23 Engeltofta backe, etapp E Tallskog med stigar och klapperstensvallar. Här kan ca 25 villor byggas i en gles tallskog

ovanför Bönavägen. Påverkan: Strövvänlig skog ovanför Bönavägen bebyggs. Riktlinjer för detaljplan: Anpassning till strandvallar, stigar och äldre skog.

B.25 Norr om GröndalSkogsmark och strövområden. I delar av området finns stigar och historiska lämningar i form av skyttevärn. Delar av området kan få utsikt över havet. Här kan ca 25 villor eller grupphus byggas i ett högt läge ovanför Gröndal. Påverkan: Attraktiva stigar och strövvänlig skog ovanför Bönavägen bebyggs. Riktlinjer för detaljplan: Anpassning till fornlämningar, strandvallar och stigar.

B.32 Planmyrstigen västraSkogsmark, hyggen och mindre våtmarker väster om Engesberg. Här kan ca 40 villor eller grupphus byggas ovanför Bönavägen. Påverkan: Strövområden ovanför Bönavägen bebyggs. Riktlinjer för detaljplan: Anpassning till strandvallar och en våtmark med salamander väster om kvarteret. Innan område planläggs för bostäder bör det utredas om delar av området kan behövas för skola eller förskola.

B.33 Planmyrstigen östraSkogsmark väster om Engesberg. Här kan ca 30 villor eller grupphus byggas ovanför Bönavägen.Påverkan: Strövområden ovanför Bönavägen bebyggs. Riktlinjer för detaljplan: Anpassning till strandvallar och våtmarker. Innan område planläggs för bostäder bör det utredas om delar av området kan behövas för skola eller förskola.

B.35-B.41 Engesberg-BönanSkogsmark och strövområden med klapperstensvallar, stigar och mindre hyggen. Delar av området kan få utsikt över havet. Här kan ca 150-175 nya bostäder byggas som tätare småhusbebyggelse, radhus, flerbostadshus eller som seniorboende. Föreslagna bostäder finns redovisade som delområden B.35-B.41 i en bifogad illustration på sid 25.


26



Påverkan: Strövområden ovanför Bönavägen bebyggs. Skogsområdet kring Lillsjön minskas i storlek och utbredning. Den småskaliga karaktären och kulturmiljön i Bönan påverkas av nya större bostadsområden. Den nya förbifartsvägen som också blir angöringsgata till de nya bostadsgrupperna kan avlasta Bönan från genomfartstrafik.Riktlinjer för detaljplan: Hela området planläggs och anpassas till den varierade bebyggelsekaraktären i Bönan vad gäller kulturmiljö, variation, skala, fasadmaterial och taklutningar. Anpassning till kuperad terräng med strövområden och stigar upp mot Lillsjön. Förkolans behov av lekytor i skogsmark ska beaktas.

B.35 EngeshöjdenCa 50 friliggande villor eller villor byggda i grupp kan byggas på Engeshöjden. Hänsyn ska tas till äldre träd och fornlämningar.

B.36 Bönaliden, etapp ACa 20 friliggande villor eller villor byggda i grupp kan byggas på en blockig höjd norr om Engeshöjden. B.37 Bönaliden, etapp BCa 20 friliggande villor eller villor byggda i grupp kan byggas i en sluttning nordväst om Bönaviken.

B 38. Bönaliden, etapp CCa 8 villor kan byggas i en sluttning ovanför stigen mot Lillsjön.

B 39. Bönaliden, etapp DCa 25 lägenheter i mindre flerbostadshus kan byggas på höjden väster om platsen för vårdkasen.

B.40 Bönaliden, etapp ECa fyra villor kan byggas i sluttningen närmast Bönavägen och tennisbanan.

B. 41 Bönaliden, etapp F20-40 lägenheter eller villor i grupp kan byggas på höjden bakom Böna skola. Platsen kan också vara lämplig för ett s.k. trygghetsboende. Möjlighet till utsikt mot havet.

Riktlinjer för detaljplan: Ny detaljplan ska anpassas till förskolans behov av lekytor. Provisorisk tillfartsväg kan ev. ordnas norr om Böna skola.

Nya bostäder i Utvalnäs och Harkskär

I Utvalnäs och Harkskär föreslås 70-100 nya bostäder fördelade på ett 10-tal mindre bostadsgrupper. Flera av de nya bostadsgrupperna kan få utsikt över havet.

Riktlinjer för nya bostäder i Harkskär och Utvalnäs:

• Nya bostadshus ska anpassas till sin omgivning i byggnadsstil och skala.

• Utsikt för grannar värnas med smala hus och friliggande uthus.

• Nya bostäder med brokiga byggnadsstilar eller mycket stora villor ska placeras så att landskapsbild och kulturmiljö inte påverkas.

• Skogsridån närmast Utvalnäsvägen och Harkskärsvägen ska bevaras.

• Värdefull natur, karaktärsskapande växtlighet och äldre träd ska sparas inom både tomt och grönytor.

• Grundläggning anpassas till tomtens topografi. Omfattande schaktningar och utfyllnader ska undvikas. Utfyllnader i vatten ska undvikas och prövas restriktivt. Höjdsättning vid vatten ska ske med god marginal för klimatförändringar och högt vattenstånd.

• Vägnätets utformning ska anpassas till terrängen och till områdets karaktär.

Riktlinjer för nya bostäder inom riksintresset för kulturmiljö i Utvalnäs och inom kulturhistorisk bebyggelse i Harkskär, Bönan m.fl. fiskelägen.

Se kapitel Kulturmiljö, riktlinjer ”Inom riksintresseområdet men utanför värdefull kulturmiljö”, Klass E.Se också Kulturmiljöbilagan.

27


Illustrationskarta: Nya bostäder i Bönan

28


Nya bostäder i Utvalnäs och Harkskär

I UtvalnäsB.45 TångbergetSkogsmark och hällmarker norr om församlingshuset i Utvalnäs. Strövområde med stigar som används av boende och besökare. Gränsar till föreslaget naturreservat Tångberget. Delar av området kan få milsvid utsikt över havet. Här kan 20-40 lägenheter byggas som flerbostadshus eller grupphus/villor.Påverkan: Påverkan på naturmark som delvis utreds för naturreservat.Riktlinjer för detaljplan: Byggnader placeras för att skapa utsikt mot havet. Anpassning till blivande naturreservat med hällmarker och äldre skog.

B.46 Fiskare Normans vägSkogsmark i villaområde. Här kan ca tre villor byggas som en komplettering vid befintlig väg. Påverkan: Brant terräng ger stor påverkan på naturmiljön. Riktlinjer för detaljplan: Tomterna planläggs för små enbostadshus som anpassas i skala till befintlig bebyggelse. Anpassning till reservatsgräns, till kuperad terräng mot vägen och till äldre tallar.

Vid Skärgårdsviken och Harkskärsfjärden Skogsmark på uddar och näs kring Skärgårdsviken. Här kan ett 50-tal villor och grupphus byggas i mycket attraktiva lägen nära havet. Särskilda skäl för avsteg från strandskyddet: Föreslagna bostäder ligger i de flesta fall i skogsmark som ofta är avverkad, vid befintliga vägar, ofta med bebyggelse eller väg och stigar mellan havet och nya bostäder. Inga påtagliga konflikter finns med naturvärden eller friluftsliv. Den marina miljön är i delar av området påverkad av tidigare grävningar och muddringar. Goda möjligheter finns att skapa passager längs stranden. Obebyggda stränder med hög tillgänglighet finns på flera platser i området. Marskärsudden med höga natur-

och rekreationsvärden och hög tillgänglighet ligger i östra delen av området. Några av bostadsförslagen nära vatten har efter samråd och utställning tagits bort från planförslaget.

Riktlinjer för detaljplan: Skalan på ny bebyggelse ska i de flesta av de nya områdena anpassas till omgivande småskalig fritidsbebyggelse. Byggnader höjdsätts och placeras så att utsikten från befintliga hus på omgivande fastigheter kan behållas.

B.47 TalluddenHär kan två-tre villor byggas vid befintlig väg.

B.48 Tallskärsvägen södraHär kan ca 10 villor byggas i skogsmark söder om Tallskärsvägen.

B.50 TallskärsvägenHär kan ca 10 villor byggas mellan Tallskärsvägen och Rännavägen.

B.57 Gränsstigen södraHär kan ca fyra villor byggas nära Skärgårdsviken.

B.58 Brusängsvägen södraHär kan ca åtta villor byggas på avverkad skogsmark.

B.59 MåsvikenHär kan ca fem villor byggas på avverkad skogsmark nära havet.

B.60 SkärgårdsstigenHär kan ca fem villor byggas i ett skogsparti nära Skärgårdsviken.

I HarkskärB.64 LilluddsvägenHär kan ca sex villor byggas nära havet vid Lilluddsvägen och Storuddsvändan.


29


Ställningstagande bostäder

400 nya bostäder föreslås på Norrlandet:• 50-70 nedanför Bönavägen.• 200-300 ovanför Bönavägen • 50-100 i Utvalnäs och Harkskär. Bönavägens kapacitet begränsar antalet nya bostäder till maximalt 400. Dessutom kan man anta att en stor del av de återstående fritidshusen kommer att byggas till eller ersättas av nya hus som bebos permanent.

Seniorboende eller s. k. trygghetsboende föreslås kunna byggas vid Engeltofta backe, vid Böna skola, vid Engesberg eller i Utvalnäs.

En mindre, sydlig del av campingområdet i Engesberg bebyggs med bostäder.

Fastigheter inom områden Kulturhistorisk bebyggelse ska inte delas. Undantag kan i vissa fall göras för fastigheter som i tidigare beslut hanterats som delbara. Vilka fastigheter som ska bevaras som delbara eller ej delbara kommer att prövas och läggas fast i kommande detaljplanering. Vid planläggning ska eftersträvas att övriga fastigheter inom riksintresseområdet och inom värdefull kulturmiljö ska ha en minsta storlek av 1200 m2 och en minsta bredd av 30 meter.

Bostäder och camping i Engesberg

Området används idag som campingplats och parkering. Översiktsplanen föreslår nu en utveckling av Engesberg med nya bostäder och med en bevarad och utvecklad camping. Även kulturmiljö, grönstruktur och service utvecklas vidare .

UtredningsområdeOmråden där det inte varit möjligt att lägga fast den framtida markanvändning. Betecknas som Utredningsområden i plankartan.

U.2 Engesberg. Lilla ängen norr om Ängesbergs gård utreds vidare för bostäder.

För Engesbergsområdet förslås nu:• Badplatsen bevaras och utvecklas med

parkering och kiosktomt.• Strandzonen mellan badet och fiskekajen

utvecklas vidare med grillplatser, ny småbåtshamn och servering.

• Infarten till Engesbergsområdet flyttas närmare Bönan enligt gällande detaljplan.

• Äldre sommarvillor och äldre skog vid Solviksvägen bevaras.

• Mindre bollplan vid Engesbergs Gård kan utvecklas med lekplats eller aktivitetspark.

• Äldre lövskog och park sydväst om Engesbergs gård gallras och vårdas som park.

• Engesbergs Gård kan säljas som bostad efter en planläggning med bevarandeinriktning.

• Bostäder, eventuellt s k trygghetsboende, byggs i skogspartiet öster om Engesbergs Gård, område B.7.

• Camping med stugor minskas något i södra delen närmast Ryssängen.

• Campingområdet kan ev. utökas något på skogsmark närmast Bönavägen


30


Planförslag > Kulturmiljö

Engesberg

Stensnäs

Norräng

Stenbacka

Backen

Fridhem

Klasro

Brorsberg

Mamre Aludden

Marieberg

Nydal

Katrineberg

Sandvik

Nydal

Furubo

Valdemarsvik

NyborgBorgvik

Presshöjden

Stenstorp

Gröndal

Soltorp

Sjövik

Tomtebo

Kaninholmen

Gröndal

Arla

Nyvall

Lilla Nyvall

Engesberg

Stranden

KojanUdden

Parkhyddan

Engesvik

Svedudden

Båkharen

Granskär

KristinelundGeranielund

Rio

Bönan

Kullerharen

BjörkaSanda

TjuvharenTjuvharen

Römaren

Askharen

Skräddarhällen

Vindhem

Römaren

Storuddsrabben

Grubban

Tångberget

Gräsharen

Lilludden

Limöhäll

Gammel-Anna

Måsrabben

Birkero

Talludden

Ägghararna

Limön

Oxharen

Sörstugan

Tallskär

Sjöstugan

Skogsstugan

Runebo

Oxharen

Solskär

Aspebo

Sundnäs

N.Utvalnäs

Gläntan

Vårdkasen

Engesvikshamnen

Solvik

Nyvall

Solhem

Furuhöjd

Öjebo

Tallharn

TalleboYtterskär

Skogshyddan

Elim

Bönabrygga

Huseliiharen

Mariehem

Bönaliden

Gretas tugan Långharen

Ullaro

Stormudden

GranuddenLindesborg

Holmudden

Ehnbo

Engeltofta backe

Engesbergs camping

Lyckan

Manhem

Henriksdal

Lugnet

HallboSoläng

Miramare

Grantorp

Persborg

Sjönäs

Röjerö

StrandhyddanSolgläntan

GranlidenStorsand

Tallbacka

Strömbacken

Örnboet

JanstuganSkogsbo

Vassvik

Sjötomta

Skönvik

Holmudden

Långraten

Wallstugan

Långharen

Brusängsharen

Hatthålsharen

Enudden

Linnéastugan

Stigsro Mörtebo

SteneboMånbacka

StenshällGrönvik

Sommarro

Gammel-hällan

Vidablick

Britt-Margården

Sjökulla Tallmon

Nygårds

Utvalnäs

StensundMajudden

Ingo

Solnäs

Engesberg

Solliden

Lutens Fäbodar

Skogstomta

Skogsgläntan

Lilla NydalTorp

Rönnbacken

Sommarvik

Granbo

Djupvik

Harkbo

Grundviken

Blockudden

Engeltofta

L1

L2

K7

K1

K21

K19

K12

K17

K2

K15

K5

K18

K22

K3

K6

K4

K10

K8

K14

K9

K13

K20

K16

K23

K11

KL3

KL1

KL2

KL4

KL6

KL4

KL5

KulturmiljöRiksintresse kulturmiljö

Karaktärsområde

Kulturhistorisk bebyggelse

Kulturlandskap

Värdefulla byggnader

Byggnadsminne enligt KML och SBM

Fornminne




0 2 000Meter

Engeltofta

EngesbergBönan

Utvalnäs

Harkskär


31


Kulturmiljö

Kulturmiljön berättar om vår historia och länkar ihop dåtid och nutid. Kulturmiljön på Norrlandet är en viktig del av stadens och kustens identitet. Detta har stor betydelse för boende på Norrlandet och i Gävle och för besökare i området.

Mål:• Riksintresset för kulturmiljö Norrlandet

- Bönan, K 802 ska säkerställas. • Norrlandets karaktär, attraktionskraft

och kulturmiljövärden ska stärkas.• Värdefulla kulturmiljöer med byggnader,

anläggningar och tomter ska skyddas med riktlinjer för detaljplanering, bygglov och fastighetsbildning.

• Kulturmiljön på Norrlandet ska tas till vara som en resurs för kommunen, för de boende och för besökare i området.

• Bevarande och åretruntboende i kulturhistoriskt värdefulla byggnader ska vara möjligt.

• Omvandlingen av fritidshus till åretruntboende ska ske med hänsyn till kulturmiljön.

• En kulturmiljöbilaga ska upprättas som också utgör Kulturmiljöprogram för Norrlandet enligt kommunens lokala miljömål.

Kulturmiljön i samhälletSynen på vad som är värdefullt förändras över tiden. Tidigare kulturmiljöarbete har fokuserat på enskilda äldre byggnader. Idag värnar man i högre grad om hela miljöer. Allt yngre miljöer betraktas idag som värdefulla. Numera studeras t.ex. miljöer från 1950- och 60-talen som ger värdefulla kunskaper om hur samhället såg ut och fungerade då.

Många miljöer förändras, byggs om eller försvinner när gamla näringar eller brukningsmetoder upphör. Detta innebär att de äldre, värdefulla miljöer som finns kvar blir ännu viktigare att bevara.


Att fortsätta att aktivt använda äldre miljöer och byggnader kan förlänga livslängden och är ofta det bästa skyddet av kulturmiljön. Hot kan ändå uppstå av nya användningar som är svåra att anpassa till äldre byggnader och miljöer.

Exempel på sådana förändringar i kustområdet kan vara:• Små enkla bostadshus eller fritidshus som

ersätts med nya stora villor.• Äldre byggnader som byggs om på ett

ovarsamt sätt.• Rivningar av sjöbodar och båthus.• Muddringar och grävningar för djupare

hamnar.

StrategiNorrlandets kulturmiljöer är viktiga resurser som skapar identitet, variation och trivsel. Många kulturmiljöer behöver ett särskilt skydd för att värdena ska kunna säkerställas. Kommunen verkar för att värdefulla kulturmiljöer ska bevaras och utvecklas med bevarade särdrag.

Gävle kommun har utarbetat en Strategi för kulturmiljö (Kommunstyrelsen 2008-10-21). I strategin prioriteras fyra områden som ska detaljplaneläggas för att skydda kulturmiljön. • Norrlandet• Strömsbro• Villastaden• Södra Valbobygden

Högsta kulturvärde, ett högt förändringstryck och avsaknad av aktuella detaljplaner har styrt denna prioritering.

Riksintresse Sträckan mellan Kullsand och Utvalnäs är riksintresse för kulturmiljö, nr K 802. Riksintressen är sådana områden som har så stora värden att de är betydelsefulla nationellt. Kommunens uppgift i översiktsplanen är att visa hur riksintressen ska säkerställas.

32


Norrlandets kulturmiljöerKuststräckan mellan Gävle hamn och Harkskär är en viktig del av Gävles historia. Här finns lantgårdar, fiskelägen, stora sommarvillor och äldre fritidshus som tillsammans skapar en kulturhistoriskt värdefull miljö.

Lantherrgårdar mellan Kullsand och BönanJordbruksegendomar som anlades av Gävles borgare på 1700-talet. Här fanns stora tomter med herrgårdsliknande huvudbyggnader och flygelbyggnader med tillhörande trädgårdar, parkanläggningar, ekonomibyggnader och jordbruksmark. Lantherrgårdarna ligger inte alltid nära stranden. Exempel på lantherrgårdar som delvis har bevarats är Engesberg och Gröndal.

Fiskelägen med fiskargårdar i Bönan, Utvalnäs och HarkskärFiskarbebyggelse från 1700-talet till mitten av 1900-talet på små tomter som ofta är långsmala, med småskalig, enkel bebyggelse nära vattnet. Huvudbyggnaden ligger ofta i den övre delen av tomten där det finns lä. Närmre vattnet eller på rad längs tomtgränsen ligger sjöbodar, båthus och rökeribyggnader. Anläggningarna präglas av enkelhet och småskalighet.

Vissa bostadshus influerades efter hand av sommarvillornas snickarglädje och byggdes till med inglasade verandor. Under 1900-talets motorisering och ekonomiska utveckling i fisket blev bostadshusen och båthusen ofta större. Böna fiskeläge utvecklades till ett samhälle med kapell, fyr och lotsstation m.m. Flera kompletta fiskargårdar finns bevarade med huvudbyggnad, båthus och andra ekonomibyggnader.

Sommarvillor som finns framförallt väster om BönanFritidsbostäder för sommarboende för Gävles borgare från 1850-talet och framåt. Stora tomter vid vattnet med stora dominerande villor som vänder sin framsida mot havet. Många sommarvillor är rikt dekorerade och påkostade


med verandor och tornbyggnader. Uthus och ekonomibyggnader är ofta små. Bryggor och badhus ligger vid vattnet. Det finns vanligen inga båthus vid dessa villor. Stabila bryggor berättar om hur man reste med ångbåt från staden. På de stora tomterna finns både skogsmark och stora trädgårdar. Flera kompletta anläggningar med sommarvillor finns bevarade mellan Sjötorp och Bönan.

Sommar- och fritidshus som finns längs hela kuststräckanI takt med att semestrar och lönevillkor förbättrades för en bredare del av befolkningen under mitten av 1900-talet så växte en enklare fritidsbebyggelse fram på Norrlandet. Det är en småskalig bebyggelse med fritidshus och små uthus på tomten.

På Norrlandet ut till Engesberg ligger sommarstugorna i huvudsak utan vattenkontakt i rader bakom äldre sommarvillor och fiskarbebyggelse.

I Harskär ligger fritidshusen vanligen på naturtomter nära vattnet.Många av fritidshusen omvandlas nu i snabb takt.

33



Riktlinjer för utpekade områden med Kulturhistorisk bebyggelse Kulturhistorisk bebyggelse som bör bevaras och skyddas har fått en särskild orange markering i plankartan. Dessa områden beskrivs också utförligare i Kulturmiljöbilagan. Värdefull byggnad är markerad med röd fyllning i plankarta.

I kulturmiljöbilagan bedöms tre värdeklasser: 1 - Högsta värde2 - Mycket högt värde3 - Högt värdeVärden, vad som är värdefullt i varje delområde.

Bebyggelsekaraktär a betecknar Lantherr-gårdar, b betecknar Fiskeläge, c betecknar Äldre sommarvillor, och d betecknar Fritidshus.

Ny- och ombyggnad klassar alla kulturmiljöer beroende på vad som gäller vid ny- och ombyggnad i utpekad kulturmiljö. Vad respektive klass står för går att läsa i kulturmiljöbilagan.

I planer/skydd framgår behov av skydd för kulturmiljön i 4 behovsklasser; I - Detaljplan / skydd finns.II - Detaljplan för DEL av området bör tas fram. III - Detaljplan för HELA området bör tas fram. IV - Annan typ av skydd behövs.

För varje område finns information om vilket lagrum och föreskrift som gäller vid fortsatt prövning av ärenden.

PBL 8:13, Plan- och bygglagen. Anger att bebyggelsen är kulturhistoriskt värdefull. Skall användas vid planläggning och bygglov/ bygganmälan.

BÄR 2:6 2004:1, Boverkets ändringsregler. Vid ombyggnad skall förundersökning ske för att utreda byggnadens kulturvärden och antikvarisk sakkunnig kan behöva anlitas vid genomförandet.

Byggnadsminne enl KML och eller förordn: 1988:1229. Enskilt ägda och/eller statligt ägda byggnadsminnen är berörda. Länsstyrelsen respektive Riksantikvarieämbetet är tillstånds-myndighet.

Fornlämning enl KML. Fornlämning är berörd. Länsstyrelsen är tillståndsmyndighet.

Tips! Mer detaljerad information om respektive kulturmiljö finns att läsa i Kulturmiljöbilagan till Översiktsplan Norrlandet.

34



Karaktärsområden L på kartanKaraktärsområden är strukturer i kulturmiljön eller bebyggelsen där de historiska spåren är särskilt tydliga. På Norrlandet kan det vara t.ex. fiskelägen, hamnar, byar, fritidsbebyggelse, parker, stigar, försvarsanläggningar och odlingsmark. Kommunen vill skydda och bevara dessa karaktärsområden. Förändring och utveckling ska anpassas till områdets kulturvärden. Karaktärsområden inom Norrlandet sammanfaller till stor del med rikintresseområdet.

L.1. Karaktärsområde Norrlandet- Bönan, X 802 Bedömning: 1. Högsta värde Värden: Områdets olika tomt-, bebyggelse- och vägstrukturer som uppkommit p.g.a. olika användningar över flera hundra år. Bebyggelsens olika relationer till havet men också till obebyggda ytor såsom gistvallar, stränder, odlings- och betesmark, skogsridåer, parker och trädgårdar samt mötesplatser. Byggnadernas placering och användning som formats av olika funktioner. Bebyggelsens höga arkitektoniska och funktionsmässiga värden. Bebyggelsekaraktär: a) b) c) d) Ny- och ombyggnad: Klass A Planer/Skydd: II. Gällande lagar och föreskrifter: PBL 8:13, Plan- och bygglagen. BÄR 2:6 2004:1, Byggnadsminne enl. KML och eller förordn: 1988:1229. Fornlämning enl. KML. Kyrka/begravningsplats enl. KML.

L.2. Karaktärsområde UtvalnäsBedömning: 1. Högsta värde Värden: Områdets olika tomt-, bebyggelse- och vägstrukturer som uppkommit p.g.a. olika användningar över flera hundra år. Bebyggelsens olika relationer till havet men också till obebyggda ytor såsom gistvallar, stränder, odlings- och betesmark, skogsridåer, parker och trädgårdar samt mötesplatser. Byggnadernas placering och användning som formats av olika funktioner. Bebyggelsens höga arkitektoniska och funktionsmässiga värden

Bebyggelsekaraktär: b) c) d) Ny- och ombyggnad: Klass A Planer/Skydd: II. Gällande lagar och föreskrifter: PBL 8:13, Plan- och bygglagen. BÄR 2:6 2004:1. Fornlämning enl. KML. Kyrka/begravningsplats enl. KML.

Kulturhistorisk bebyggelse, betecknat K på kartanKulturhistorisk bebyggelse är kommuns avgränsning av värdefull bebyggelse eller s.k. kärnområden inom riksintresset. Se avsnitt kulturhistorisk bebyggelse. Orange markering i plankartan.

K.2. Lugnet –Gunnarstorp, X 802 Bedömning: 1. Högsta värde Värden: Stora tomter med stora huvudbyggnader som dominerar och vänder sig mot havet. Mindre komplementbyggnader som till storlek och placering underordnar sig huvudbyggnaden. Småskalig sommarstugebebyggelse på små tomter med enkel liten bostuga. Naturtomt. Byggnadernas utseende och material. Bebyggelsekaraktär: c) d) Ny- och ombyggnad: Klass B Planer/Skydd: II. Lagar och föreskrifter: PBL 8:13, Plan- och bygglagen. BÄR 2:6 2004:1.

K.1 Kullsand-Engeltofta, K.3 Storsand 1-Stensnäs 1K.5 Tomtebo-Sjövik 1K.8 Solvik-Geranilund, Engesvik, K.9 Udden längst ut vid Djuphamnsvägen X 802Bedömning: 1. Högsta värde, 2. Mycket högt värde för K.9 Värden: Stora tomter med stora huvudbyggnader som dominerar och vänder sig mot havet. Mindre komplementbyggnader som till storlek och placering underordnar sig huvudbyggnaden. Storsand 1 med småskalig och enkel bebyggelse på små tomter. Byggnadernas utseende och material. F.d. Kranförarnas semesterhem i K.9. Bebyggelsekaraktär: b) för del av K.3 c) Ny- och ombyggnad: Klass B

35



Planer/Skydd: I för K.5, II för K.1 och K.9, III för K.3 och K.8. Gällande lagar och föreskrifter: PBL 8:13, BÄR 2:6 2004:1.

K.4 Soltorp-Gröndal 1, K.7 Engesberg, X 802Bedömning: 1. Högsta värde 2. Mycket högt värde för K4 Värden: Stora tomter med stora huvudbyggnader som dominerar och vänder sig mot havet. Mindre komplementbyggnader som till storlek och placering underordnar sig huvudbyggnaden. Jordbruksbebyggelse i form av huvudbyggnad och ekonomibyggnad. Byggnadernas utseende och material. Förekomst av fiskehamn vid Engesberg som förstärker och bevarar områdets karaktär för fiskenäringen. Bebyggelsekaraktär: a) c) Ny- och ombyggnad: Klass B, E vid K.7 Planer/Skydd: II för K.7 III för K.4. Gällande lagar och föreskrifter: PBL 8:13. BÄR 2:6 2004:1.

K.6 Nyvall-Huseliiharen, X 802Bedömning: 2. Mycket högt värde Värden: Områdets olika karaktärer. Förekomst av båtvarv och segelklubb. Byggnadernas utseende och material. Bebyggelsekaraktär: b) c) Ny- och ombyggnad: Klass B. Planer/Skydd: II. Gällande lagar och föreskrifter: PBL 8:13, Plan- och bygglagen. BÄR 2:6 2004:1.

K.10 Långharen, K.11 Djuphamnsvägen X 802Bedömning: 2. Mycket högt värde Värden: Stora tomter med stora huvudbyggnader som dominerar och vänder sig mot havet. Mindre komplementbyggnader som till storlek och placering underordnar sig huvudbyggnaden. Fiskarbebyggelse med småskalig och enkel bebyggelse på små tomter. Sjöbodar och gistvallar vid vattnet. Byggnadernas utseende och material. Bebyggelsekaraktär: b) och c) Ny- och ombyggnad: Klass B Planer/Skydd: II för K.10, III för K.11. Gällande lagar och föreskrifter: PBL 8:13. BÄR 2:6 2004:1.

36


K.12 Centrala Bönan, K.13 Lyckebo-Lotsplats och fyr, X 802Bedömning: 2. Mycket högt värde, 1. Högsta värde för K.13 Värden: Fiskarbebyggelse med småskalig och enkel bebyggelse på små tomter. Sjöbodar och gistvallar vid vattnet. För sommarvillorna, stora tomter med stora huvudbyggnader som dominerar och vänder sig mot havet. Mindre komplementbyggnader som till storlek och placering underordnar sig huvudbyggnaden. Byggnadernas utseende och material. Förekomst av samhälls- och servicebyggnader, lots- och fyrplats med dess byggnader. Byggnadernas utseende och material.Bebyggelsekaraktär: b) och c) Ny- och ombyggnad: Klass B Planer/Skydd: I för K.13. II för K.12. Gällande lagar och föreskrifter: PBL 8:13. BÄR 2:6 2004:1.

K.14 Gråberget, X 802Bedömning: 1. Högsta värde Värden: Fiskarbebyggelse med småskalig och enkel bebyggelse på små tomter. Sjöbodar vid vattnet. Byggnadernas utseende och material.Bebyggelsekaraktär: b) Ny- och ombyggnad: Klass B Planer/Skydd: II Gällande lagar och föreskrifter: PBL 8:13. BÄR 2:6 2004:1.

K.15 Utvalnäs, X 802 Bedömning: 2. Mycket högt värde Värden: Fiskarbebyggelse med småskalig och enkel bebyggelse på små tomter. Sjöbodar vid vattnet och gistvallar. Stora tomter med stora huvudbyggnader som dominerar och vänder sig mot havet. Mindre komplementbyggnader som till storlek och placering underordnar sig huvudbyggnaden. Byggnadernas utseende och material. Pågående fiskenäring. Bebyggelsekaraktär: b) och c) Ny- och ombyggnad: Klass B, F Planer/Skydd: III. Gällande lagar och föreskrifter: PBL 8:13, Plan- och bygglagen. BÄR 2:6 2004:1.


K. 16 Gammelhällan, X 802Bedömning: 1. Högsta värde Värden: Fiskarbebyggelse med småskalig och enkel bebyggelse på små tomter. Sjöbodar vid vattnet och gistvallar. Byggnadernas utseende och material. Pågående fiskenäring. Bebyggelsekaraktär: b) Ny- och ombyggnad: Klass B Planer/Skydd: III. Gällande lagar och föreskrifter: PBL 8:13, Plan- och bygglagen. BÄR 2:6 2004:1.

K. 17 Harskärsvägen-UtvalnäsvägenK. 18 RännavägenK. 19 TallskärsvägenK. 20 BrusängsvägenK. 23 PålviksvägenBedömning: 1. Högsta värde 3. Högt värde för K 23 Värden: Småskalig sommarstugebebyggelse på små tomter med enkel liten bostuga. Naturtomt. Byggnadernas utseende och material. Bebyggelsekaraktär: d) Ny- och ombyggnad: Klass B Planer/Skydd: III. Gällande lagar och föreskrifter: PBL 8:13, Plan- och bygglagen. BÄR 2:6 2004:1.

K. 21 Lilluddsvägen-StoruddsvägenK. 22 Bladviksvägen- StorvretsvägenBedömning: 2. Mycket högt värde Värden: Fiskarbebyggelse med småskalig och enkel bebyggelse på små tomter. Sjöbodar vid vattnet. Sommarstugor på små tomter med enkel liten bostuga. Naturtomt med tall, sten och ljung. Byggnadernas utseende och material. Bebyggelsekaraktär: b) och d) Ny- och ombyggnad: Klass B Planer/Skydd: III. Gällande lagar och föreskrifter: PBL 8:13, Plan- och bygglagen. BÄR 2:6 2004:1.

37


Värdefullt kulturlandskap, betecknat KL på kartanPå flera platser på Norrlandet finns äldre byggnader, stenmurar och öppen mark som tillhört jordbruk, lantgårdar, fäbodar eller byarnas utmarker. Sex områden har i planförslaget markerats som värdefullt kulturlandskap med både kultur- som naturvärden.

KL1. Lutens fäbod. Området är på god väg att ombildas till skog med stor andel lövträd och mycket död ved. Fortfarande finns tydliga spår av en tidigare jordbruksverksamhet, t.ex. dikningssystem och delvis öppen mark. Området föreslås fortsätta att utvecklas mot naturskog.

KL2. Ängsmark vid Gröndal. Området utgörs av f.d. åkermark till Gröndals lantherrgård. Får- eller nötdjursbete skulle leda till en förstärkning av naturvärdena såväl som upplevelsevärdet. Om bete ej är möjligt bör marken hållas öppen genom slåtter.

KL3. Ryssängen. I äldre handlingar benämns ängen Gammelängen. Mark som brukats sedan

medeltiden, först som fäbod och sedan för jordbruk. Stenhägnaden fanns redan vid mitten av 1700-talet. Namnet Ryssängen härrör från 1719 då ryska flottan landsteg här varvid bl. a. Ängesberg, Kullsand och Gröndal brändes. Ingår i K.7.

KL4. Bönan. Det öppna, ängsliknande området har stora värden för landskapsbilden i Bönan. Delar av området har tidigare varit åkermark och ursprungligen en vik av havet. Om området ska hållas öppet krävs återupptagen hävd, t.ex. bete eller slåtter. Karaktäristiskt är områdets bebyggelsestruktur med bostadshus vid foten av Gråberget och sjöbodar och båthus vid havet, nedanför vägen. Ingår i K.14.

KL5. Utvalnäs idrottsplats. Fiskare Nordin lät bygga stenmuren runt idrottsplatsen i Utvalnäs på 1930-talet. Idrottsplatsen är ursprungligen en äldre ängs- och betesplats. Ingår i L2.

KL6. Antons vret. Antons vret har av Harkskärsföreningen återställts i närapå ursprungligt skick och utgör nu en del av landskapsbilden i Harkskär. Nuvarande skötsel föreslås fortsätta.


38


Riktlinjer inom riksintresseområdet men utanför Kulturhistorisk bebyggelse, klass C

Nya byggnader eller befintliga ombyggda byggnader kommer i flera fall att få ett exponerat läge inom riksintresseområdet. Detta kommer att ställa höga krav på anpassning till kulturmiljön.

• De äldre värdefulla sommarvillorna på stora fastigheter längs stranden ska bevaras oförvanskade och tydligt kunna skiljas ut från nya moderna byggnader.

• Nya byggnader med en modern eller experimenterande arkitektur ska undvikas nedanför Bönavägen.

• Nya bostadshus ska inte efterlikna äldre sommarvillor. Särskilt tornutbyggnader och utsmyckande snickeridetaljer ska undvikas.

• Ett enkelt och traditionellt formspråk med träpanel och sadeltak ska eftersträvas på nya byggnader.

• Bostadshus, garage och andra komplementbyggnader ska vara separata byggnader med måttfull storlek för att småskaligheten i området ska kunna bibehållas.

• Diskret färgsättning ska väljas på nya hus.• Det är en fördel om både ny och äldre

bebyggelse med olika åldrar och stilar kan läsas av som tydliga årsringar i området.

• Ny bebyggelse ska med skala, utformning och placering ta stor hänsyn till omgivande bebyggelse. Ny bebyggelse ska inte dominera över äldre bebyggelse eller skymma utsikten från befintliga hus.

• Karaktärsskapande växtlighet och stora träd ska sparas inom både tomt och grönytor.

• Grundläggning ska anpassas till tomtens topografi. Omfattande schaktningar och utfyllnader ska undvikas på land och i vatten.

• Vid planläggning ska eftersträvas att fastigheter för en friliggande villa ska ha en minsta storlek av 1200 m2 och en minsta bredd av 30 meter.

Riktlinjer för nya bostäder inom riksintresset för kulturmiljö i Utvalnäs och inom kulturhistorisk bebyggelse i Harkskär, Bönan m fl fiskelägen, klass E. • Bostadshus, garage och andra

komplementbyggnader ska vara separata byggnader för att småskaligheten i området ska kunna bibehållas.

• Nya bostadshus ska anpassas till den enkla fiskelägebebyggelsen avseende höjd, storlek, utformning och placering. Tornutbyggnader och utsmyckande snickeridetaljer ska undvikas. Ny bebyggelse ska inte dominera över, eller skymma utsikten från äldre bebyggelse. Traditionell och diskret färgsättning ska väljas.

• Huvudbyggnaden ska byggas i 1-2 plan. Låt proportionen mellan höjden från mark till takfot och takfallets längd vara större än 1:1,5. En vindsvåning kan göras genom att förhöja ytterväggarna så att små fönster, (sidliggare) kan upptas på traditionellt sätt.

• Taket bör vara ett sadeltak med taklutning 1:2,5 -1:1,5 d.v.s. 22 – 34 grader. Skorsten skall finnas. Takfoten, alltså den del av taket som är synlig underifrån, bör vara enkel, öppen och ej lådformigt inbyggd. Huvudbyggnadens tak skall kläs med en- eller tvåkupigt lertegel eller falsat plåttak. På uthus kan pannplåt eller sinuskorrugerad plåt läggas.

• Fönster skall vara symmetriskt placerade på fasaden och skall ha större höjd än bredd. Låt det alltid finnas en bit vägg ovanför dem. Fasaderna kan kläs med locklistpanel, fasspontpanel och vara målade med traditionell färg.

• Karaktärsskapande växtlighet och stora träd ska sparas. Det gäller inom både tomt och grönområden.

• Grundläggning ska anpassas till tomtens topografi. Omfattande schaktningar och utfyllnader ska undvikas på land och i vatten.

• Vid planläggning ska eftersträvas att fastigheter för en friliggande villa ska ha en minsta storlek av 1200 m2 och en minsta bredd av 30 meter.


39


Pågående omvandling av äldre fritidshus i Harkskär, Klass F.Under samrådet 2008 diskuterades bevarande eller omvandling av den småskaliga fritidsbebyggelsen i Harkskär. Några av remissvaren under samrådet stödde ett bevarande av karaktären i området. Andra föreslog att det ska vara möjligt att bygga till eller riva.

Den pågående omvandlingen med utbyggnad av vatten och avlopp samt fastighetsägarnas planer och förväntningar bidrar sammantaget till ett starkt tryck på kommunen att tillåta tillbyggnader och rivningar. Denna förändring av karaktär och skala på bebyggelsen innebär en stor påverkan på kulturmiljön.

Erfarenheter visar att det är svårt att bevara äldre småskaliga fritidshus utan att genomföra omfattande om- och tillbyggnader när bebyggelsen ska anslutas till kommunalt vatten och avlopp. Kommunen ska i kommande detaljplanering arbeta för att karaktärsdragen i bebyggelsen ska kunna tas till vara så långt möjligt. Detta gäller gäller inom hela riksintresseområdet.

Ställningstagande kulturmiljö

• Fastigheter inom områden Kulturhistorisk bebyggelse ska inte delas. Undantag kan i de flesta fall göras för fastigheter som har sålts som delbara. Vilka fastigheter som ska bevaras som ej delbara kommer att prövas och läggas fast i detaljplaneskedet.

• Vid planläggning ska eftersträvas att övriga fastigheter inom riksintresseområdet och inom karaktärsområden ska ha en minsta storlek av 1200 m2 och en minsta bredd av 30 meter.

• Äldre kulturhistoriskt värdefull bebyggelse får inte rivas.

• I detaljplaneskedet får det utredas vidare om fritidshus kan bevaras. Alternativt kan man pröva om de nuvarande fritidshusen i vissa fall kan bevaras som uthus och gäststugor.

• Hela Norrlandet ska planläggas med nya detaljplaner för att bevara kulturmiljön och säkerställa riksintresset. Detaljplanerna skall reglera befintlig värdefull bebyggelse genom skyddsbestämmelser, rivningsförbud, samt byggrätter för nya byggnader och tillbyggnader och fastighetsbildning med bevarad tomtstorlek.

• För ny bebyggelse regleras förtätning, tomtstruktur, byggnadsstil, ombyggnader och tillbyggnader i hänsyns- och anpassnings-bestämmelser i detaljplan.

• Värdefullt kulturlandskap ska inte bebyggas. Marken ska hävdas och hållas öppen.


40


Planförslag > Grönstruktur

N6

N4

N7

N8

N9

F1

F8

F5

F4

F3

F7

F2

F6

F9

F32

F31F30F29

F28

F27 F26

F24

F23

F22

F21

F19

F18

F20

F17F16F15F14

F13

F12

F11

F10

N2KL3

KL1

KL2

KL4

KL6

KL4

KL5

N33

N23

N21

N32

N34

N11

N22

N24

N23

N25

N23

N23

N23

N23

N30

N14

N18

N23

N26

N12

N23

N15

N22

N22

N23

N31N23

N23

N27

N20N17

N22

N25

N29

N16

N28

N19

N17

N22

N13

GrönstrukturStrandpromenad

Värdefull stig / väg

Annat gångstråk

Vattendrag

Riksintresse natur

Naturminne

Naturreservat

Naturreservatsutredning

Särskilt värdefull natur

Värdefullt grönområde

Friluftsliv/ rekreation

Kulturlandskap

Skyddsområde salamandergöl

Hamn och badUtveckling




0 2 000Meter

Engeltofta

EngesbergBönan

Utvalnäs

Harkskär

N1 N5


41


Friluftsliv, rekreation och naturvårdUr program för översiktsplan Gävle Stad:”Gävle är en grön och blå stad där årstiderna är tydliga och gävleborna har nära till parker, fritidsområden, natur och vatten”

Mål för friluftsliv, rekreation och naturvård på Norrlandet:

• Utpekade områden av värde för friluftsliv, rekreation eller naturvård värnas så att värdena utvecklas och bevaras. Föreslagna naturreservat får långsiktigt skydd.

• Gröna kilar och gröna förbindelselänkar värnas och utvecklas med fokus på allmänhetens tillgänglighet och ekologisk funktion.

• Vid omarbetning av äldre detaljplaner återinförs strandskydd utanför tomtplats.

• Allmänhetens tillgång till stränder värnas och förbättras. En strandpromenad anläggs längs hela Norrlandet.

• Öka Norrlandets attraktivitet som rekreationsområde och besöksmål både på land och från havssidan. Stigar av betydelse för rekreation och friluftsliv tydliggörs.

• Naturmark och trädridåer sparas längs Bönavägen.

• Skötselansvar och huvudmannaskap för kommunens mark och grönytor ska klargöras.

LandskapetNorr om Bönavägen finns stora skogar med hedartad tallskog och inslag av gölar och våtmarker. Skogen är lätt tillgänglig via skogsbilvägar och ett väl utvecklat stigsystem. Markerna i sluttningen ovan vägen är ofta torra, sandiga och grusiga som en följd av landhöjning och havets ursvallning.Längs Bönavägen finns partier av tallskog som bildar värdefulla ridåer med äldre träd mellan bebyggelse och väg. I sluttningen och tallskogen

nedanför Bönavägen ligger rader av äldre fritidshus och moderna villor på medelstora, delvis skogsklädda tomter. Längre ner i sluttningen mot fjärden ligger äldre, stora villor på stora tomter i ett lövrikt och parkliknade landskap. I Utvalnäs är hela strandzonen bebyggd. På flera av tomterna finns rester av gistgårdar och mager ängsmark. Längre ut mot Harkskär planar landskapet ut med större våtmarker och havsvikar insprängt i en blockig, flack terräng med både tall och lövträd.

Norrlandets skogar och havsstränder är värdefulla tillgångar både för de boende i området och för besökare utifrån. De få stränder som är oexploaterade behöver bli mer tillgängliga om boende och turism med vattenanknytning ska kunna öka på Norrlandet.

Kategorin Kulturlandskap som visas på grönstrukturkartan beskrivs under avsnittet Kulturmiljö under rubrik ”Värdefullt kultur-landskap.”

Värdefull grönstruktur Grönstruktur är det gröna nätverk som utgörs av parker, trädgårdar, naturområden, vattendrag, sjöar och hav. Grönstrukturen har stor ekologisk, social och kulturhistorisk betydelse.

Områden markerade på kartan grönstruktur är viktiga för naturvård, friluftsliv och rekreation på Norrlandet. Dessa områden bör bevaras, skyddas och utvecklas så att värdena består. Områden markerade med N har klassats som särskilt värdefull natur men har i många fall även höga rekreativa värden. Områden markerade med F har stora värden för rekreation och friluftsliv, men även naturvärden. Kategorin ”Värdefullt grönområde” är inte numrerade på kartan och har inte fått enskilda beskrivningar. Det är t.ex. områden med oexploaterad mark i annars tättbebyggda områden eller naturvärdesområden som är utpekade i skogsbruksplanen, men som i dagsläget inte når upp till nyckelbiotopstatus.


42


Gröna kilar och förbindelselänkarNorrlandets skogsområde har en viktig funktion som grön kil in mot Gävle stad. En grön kil leder naturen in i staden och är värdefull för att människor, växter och djur ska kunna röra sig mellan staden och omgivande landskap. Gröna länkar som förbinder naturområden med varandra är mycket viktiga att bevara. Om ett område blir helt isolerat från omgivande områden är risken för biologisk utarmning stor på sikt. De gröna kilarna och länkarna finns illustrerade på kartan ovan.

Vegetationszon längs BönavägenLängs nästan hela Bönavägen är det mager mark med äldre tallar. Denna vegetationszon är mycket viktig att bevara och vårda. Värdena består i landskapsupplevelsen, naturvärden samt viss bullerdämpande, luftrenande och avskärmande effekt.

Vattendrag och våtmarker Hänsyn till vattendrag och våtmarker måste tas vid all exploatering för att naturvärdena inte ska påverkas negativt. Norrlandet är, lokalt sett, ett mycket viktigt område för det sällsynta och fridlysta groddjuret större vattensalamander. Största hänsyn måste tas vid alla former av exploatering och skogsbruk för att viktiga områden med gölar och övervintringsområden för salamandrarna inte skadas eller påverkas

på annat sätt. Ett skyddsområde på 100 meter runt gölarna finns inlagd i grönstrukturkartan. Områden där större vattensalamander trivs har generellt höga naturvärden, därför är det av största vikt att dessa områden undantas från exploatering. Det är även viktigt att sambanden mellan de olika våtmarksområdena bevaras eller förstärks. Salamandrarna ska kunna vandra fritt mellan våtmarkerna på Norrlandet för att motverka inavelseffekter.

Riksintresse för naturvård och Natura 2000Områden som är utpekade som riksintresse för naturvård har värden av nationell betydelse. Även Natura 2000-områden har riksintressestatus enligt 4 kap miljöbalken. Gävle kommun ska i översiktsplanen redovisa hur värdena ska säkerställas.

N1. Harkskärsfjärden Ett av de mest orörda kustavsnitten i kommunen. Orördheten och de höga naturkvaliteterna ligger till grund för att Harkskärsfjärden har förklarats vara av riksintresse för naturvården. Större delen av området är även upptaget i EU:s nätverk av skyddad natur, Natura 2000 (Harkskärsfjärden respektive Håmansmaren). Kommunen har inga planer som motverkar naturvårdsintresset. Kommunen kommer att beakta naturvårdsintresset i samband med

Harkskär

Utvalnäs

Bönan

Engesberg

Engeltofta

Gröna kilar och länkarGröna länkar

Gröna kilar

0 1 000 Meter


43


eventuell tillståndsgivning. Länsstyrelsens kommande reservatsbildning kommer att säkra stora delar av riksintresset.

NaturminneN2. Linden i Engesberg Gävle kommuns enda naturminne, en gammal grov lind, finns vid Engesbergs camping. Enligt sägnen planterades den av en engelsk sjökapten över sin dotters grav. Linden naturminnesförklarades 1923 och är även registrerad i fornminnesregistret. Linden består sedan flera år tillbaka av död stående ved med rotskottsuppslag. En utredning som visar på ev. naturvårdsåtgärder och grensäkring bör göras. Skyltningen vid linden bör förbättras med naturminnesskylt och en kort informationstext. Länsstyrelsen är ansvarig.

NaturreservatN3. Bladmyrans och Granskogens natur-reservat Bladmyrans naturreservat bildades 1993 av Länsstyrelsen. Reservatet omfattade från början endast ett mindre område vid Bladmyran. 2006 tog kommunen över reservatet, utvidgade delområdet Bladmyran och lade till området Granskogen. Syftet med reservatet är att bevara naturskog med olika biotoper och höga naturvärden. Även friluftslivet och möjligheten för besökare att uppleva området ska gynnas.

Förslag på nya naturreservat

N4. Gråberget Här stupar kalt berg brant ned i havet. Klipporna är som mest cirka 20 meter höga och erbjuder en hänförande utsikt över havet och öarna utanför. Berget innehåller kalk vilket bidrar till en rik flora. Området har höga botaniska och geologiska värden samt hög potential som ett attraktivt utflyktsmål. En reservatsutredning pågår i Länsstyrelsens regi.

N5. Håmansmaren och Harkskärsfjärden Ett av de mest orörda kustavsnitten i kommunen. Orördheten och de höga naturkvaliteterna ligger till grund för att Harkskärsfjärden har

förklarats vara av riksintresse för naturvården. Stora delar av området är upptaget i nätverket Natura 2000 och Länsstyrelsen har en pågående reservatsutredning.N6. Tångberget Område med torra tallmarker och fuktiga, örtrika sänkor, småkärr och två grunda tjärnar. Genomkorsas av många stigar. Fornlämningarna i området gör det även kulturhistoriskt intressant. De höga natur-, kultur- och friluftslivsvärdena gör att området bör skyddas långsiktigt. Utpekat i kommunens naturreservatsstrategi som ett av fem prioriterade områden för reservatsbildning.

N7. Marskärsudden Bred, flack strand med välutvecklad havsstrandflora. Området är mycket värdefullt som utflyktsmål vid havet. Utpekat i kommunens naturreservatsstrategi som ett av tretton områden intressanta för framtida reservatsbildning.

N8. Soludden (Utkiket) Flack, exponerad moränstrand präglad av havets och isens rörelser samt landhöjningen. Stranden består till mer än 90% av kalksten som är rik på fossiler. Området är lättillgängligt och ett fint utflyktsmål med havskontakt. Utpekat i kommunens naturreservatsstrategi som ett av tretton områden intressanta för framtida reservatsbildning.

N9. Långharens udde Området liknar Soludden, men är inte lika lättillgängligt. Utpekat i kommunens naturreservatsstrategi som ett av tretton områden intressanta för framtida reservatsbildning.


44


Värdefulla naturområdenMindre områden med höga naturvärden som är viktiga att bevara för att främja den biologiska mångfalden och utpekade som särskilt värdefull natur på grönstrukturkartan. Flera av områdena har även ett högt rekreationsvärde och ger fina naturupplevelser.

N10. Hocksjömossen Äldre barrblandskog (nyckelbiotop) och sumpskog.N11. Salamanderområde vid Engeltofta Backe Småvatten med omgivande naturmark av största värde för större vattensalamander.N12. Engeltofta Backe Klapperstensfält och en över 100-årig hällmarkstallskog med tallticka gör området både geologiskt och naturvårdsmässigt intressant.N13. Aludden Flack och skyddad moränstrand med typisk havsstrandsflora, tämligen opåverkad.N14. Storsand/Brädviken Största naturliga sandstranden på Norrlandet med förekomst av den, för våra trakter, mycket sällsynta växten spjutskråp. (se även F2)N15. Solgläntan - Strandhyddan Varierad havsstrandsvegetation med både måttligt exponerade moränstränder och mer skyddade partier. I dagsläget svåråtkomligt för allmänheten, men kommer delvis att bli tillgängligt med ny strandpromenad.N16. Stensnäs Förutom en stenpir som leder ut på udden är det en relativt opåverkad naturstrand.N17. Gröndal Bad- och båtvik samt halvö med lövskog och kalkpåverkad strandängsvegetation. N18. Sjövik Kuststräcka med stor andel intakta strandavsnitt av skiftande karaktär.N19. Nyvall Intressant strandavsnitt kring en liten allmänning mellan bebyggelse.N20. Stentorpsvägen Gammal skog (nyckel-biotop).N21. Norr om Gröndal Större sammanhängande område med höga naturvärden i form av hällmarkstallskog, salamandergölar och våtmarker. Området har även mycket höga

rekreativa- och friluftslivsvärden med ett välutvecklat stigsystem, omväxlande topografi och vackra vyer.N22. Sydväst om Bladmyrans och Granskogens naturreservat Flera delområden bestående av både hällmarkstallskog och sumpskog.N23. Rosbomuren - Dansarmuren Flera delområden bestående av både hällmarkstallskog och sumpskog.N24. Nya salamandergölen Gölen skapades år 2002 och ett antal vattensalamandrar, både mindre och större, flyttades hit från Sätra.N25. Engesberg Ett lövskogsområde och ett område med äldre tallar som även har höga landskapsvärden.N26. Kristoffersviken Skogsområde med stort inslag av löv och artrik flora. N27. Småbåtsviken Före detta havsvik där man kan se landhöjningssuccessioner.N28. Böna brygga Finaste maritima örtbacken på Norrlandet med en anmärkningsvärt artrik och intressant flora. N29. Fyrudden Utanför Lotsplatsen och fyrmuseet i Bönan finns en liten naturlig havsstrandäng kvar.N30. Utvalnäs udde Representativ och artrik strand vid Gävlekusten. Lättillgängligt som friluftsområde vid havet.N31. Gammelhällan Området innehåller en artrik och för exponerade stränder typisk flora men även små partier av klippstrand med hällkar vilket är en mer ovanlig strandtyp i Gävletrakten.N32. Kustområdet mellan Skärgårdsviken och Marskärsudden Här finns orörda naturstränder i en omfattning som saknas längs övriga delar av Norrlandet.N33. Kusten vid Harkskär Kuststräcka som är blockig, grund, flikig och rik på småöar. Området är till stora delar bebyggt, men har trots det höga naturvärden.N34. Storudden Örik och flikig kuststräcka. Flera smala, grunda vikar. Området nyttjas av Vasaskolan för naturstudier.N35 Nyckelbiotop vid Lillsjön Urskogsartad hällmarkstallskog med strandvallar. Har mycket höga natur- och rekreativa värden.


45


Värdefulla områden för friluftsliv och rekreationBadplatser med kommunal skötselDe fem badplatser som kommunen sköter idag föreslås ha fortsatt kommunal skötsel.F1. Engeltofta Badplatsen och den allmänna bryggan är av stort värde för gävlebors och besökares möjlighet till havskontakt. Befintlig brygga ska endast användas som tillfällig förtöjning för båtburna badgäster. Här ska också kulturmiljön beaktas.F2. Konsumbadet/Brädviken Badet är beläget i Storsandsviken. Vindsurfingklubben TungSurf Club har sin hemmastrand och sitt klubbhus här. Befintlig brygga ska endast användas som tillfällig förtöjning för båtburna badgäster. Förbättrade parkeringsmöjligheter för badgäster föreslås. (se även N14)F3. Engesberg Badplats och campingområde som är väl känt och uppskattat av gävlebor och besökare.F4. Böna sand Badplats och allmänning som används vid midsommarfirandet bland annat.F5. Gammel-Annabadet Badplats i vindskyddad havsvik.

Badplatser, ej kommunal skötselF6. Persborg Mindre badplats för närboende som bör skötas av lokal förening. Kan utvecklas till målpunkt längs strandpromenaden.F7. Gröndal Mindre badplats för närboende som bör skötas av en lokal förening. Kan utvecklas till en målpunkt längs strandpromenaden. Kulturhistorisk bebyggelse.F8. Harkskär Vid Pålviken i Harkskär föreslås en ny, mindre badplats anläggas med föreningsskötsel.

Hamnar och allmänna bryggorÖkande befolkning på Norrlandet leder till att fler önskar få tillgång till båtplats. Nedan beskrivs befintliga hamnar och bryggplatser, vilka hamnar som kan utvecklas med nya båtplatser samt förslag på nya hamnlägen.


46


F9. Engeltofta Området är planlagt för båtplatser för boende i Engeltofta Backe. Bör även kunna rymma konferens- och badgästers båtar. Hänsyn måste tas till befintlig ångbåtsbrygga från både funktions- och kulturmiljösynpunkt.F10. Persborg Möjlighet till mindre båtbrygga bör utredas. Ej lämpligt att exploatera strandområdet med parkeringar eller andra anläggningar. Hamnen kan bara nås med en enkel gångväg p.g.a. natur- och kulturmiljövärden.F11. Storsandsvägen Befintlig gästbrygga för besökare. Bör inte utökas så att badplatsen påverkas.F12. Gröndal Båtplatser vid en liten ö. Avtal bör upprättas som även omfattar en förbättrad och reglerad hänsyn till öns naturvärden. (se även N17) Ingår i område för Kulturhistorisk bebyggelse.F13. Sjövik Området kan utvecklas med en mindre hamnanläggning. Hänsyn måste tas till natur- och kulturvärdena och områdets allmänna tillgänglighet. (se även N18)F14. Huseliiharen Gefle Segel Sällskaps hamn med gästhamn och restaurang. Området kan utvecklas för att skapa fler båtplatser.F15. Engesberg Området kan utvecklas med en hamnanläggning och allmän brygga, eventuellt med viss samordning med befintlig fiskekaj. Hänsyn måste tas till badplatsens, campingens och fiskekajens funktioner, samt till kulturmiljön vid Engesbergs gård.F16. Engesvik Befintlig hamnanläggning. Små utbyggnadsmöjligheter.F17. Djuphamnsviken Befintlig hamnanläggning och bilparkering. Små utbyggnadsmöjligheter.F18. Kristofferviken Befintlig hamnanläggning och bilparkering. Viss utbyggnadsmöjlighet på vikens östra sida.F19. St Göransviken Befintlig mindre hamnanläggning som eventuellt kan utvidgas. En utbyggnad av hamnen innebär omfattande grävningar och ger stor påverkan på omgivande naturområde (se N27).F20. Lillviken Befintlig hamnanläggning med uppläggningsyta och bilparkering. Utredning bör göras för att visa om utbyggnad är möjlig.

F21. Böna brygga Befintlig hamnanläggning med allmän brygga. Kan eventuellt utökas med flytbryggor. (se även N28). Ingår delvis i område för Kulturhistorisk bebyggelse.F22. Böna fyr Befintlig hamnanläggning som används av fiskare. Kan utvecklas med fler båtplatser. Ingår i område för Kulturhistorisk bebyggelse.F23. Ångbåtsbryggan Utvalnäs Allmän brygga för tillfällig angöring, t.ex. för besökare till Gråberget. Beaktande kulturmiljö.F24. Fiskare Norman Möjligt läge för mindre hamnanläggning för boende i Utvalnäs utan strandtomt. Ingår i område för Kulturhistorisk bebyggelse.F26. Rännavägen Utveckling av befintlig hamnanläggning är möjlig. Även möjligt med aktiviteter av allmän karaktär, t.ex. bad, bastu eller grillplats. Hänsyn ska tas till naturvärden i form av havtornssnår och strandängar.F27. Skärgårdsviken Befintlig hamn som eventuellt kan utvecklas.F28. Brusängsvägen Befintlig hamn som eventuellt kan utvecklas.F29. F.29 Pålviken Befintlig hamn som eventuellt kan utvecklas.F30 och F31. Lilluddsvägen Båtplatser som kan utvecklas till nya hamnlägen.F32. Västra Harkskär Befintlig hamn.

Platser för lek och idrottI nära anslutning till alla nya bostadsområden ska det finnas träffpunkter med bra ytor för lek och spontanidrott. Förutom idrottsplatsen i Utvalnäs föreslås ytterligare tre platser med möjlighet till lek och idrottsaktiviteter.F33 Idrottsplatsen i Utvalnäs IK Argo förvaltar idrottsplatsen med fotbollsplan, skridskobana, pulkabacke, tennisbana och boulebanor. Möjligt att utveckla vidare för lek och idrott.F34. Engeltofta Möjligt läge för lekpark.F35. Engesberg Möjligt att utveckla befintlig fotbollsplan med mer lek- och idrottsaktivitet.F36. Bönan Möjligt att utveckla området vid tennisbanan med mer lek- och idrottsaktivitet.


47


Rekreations- och friluftslivsområdenOmråden med bra stigsystem, målpunkter i form av vindskydd med grillplats eller rastplatser med vackra vyer är viktiga för rekreation och friluftsliv. Även större sammanhängande områden med skogskänsla utan störande vägar och bebyggelse är viktiga för det rörliga friluftslivet. Nedan är de viktigaste områdena utpekade som inte tidigare i texten är beskrivna som naturreservat eller värdefull natur.F37. Lutens fäbod Område med många stigar och attraktivt som utflyktsmål för kringboende. Finns olika naturtyper inom området som igenväxande jordbruksmark med grova alar, källdråg och en nyckelbiotop med mycket gamla tallar.F38. Lillsjön med omgivningar Lillsjön och den gamla tallskogen öster om sjön har mycket höga naturvärden. Området är ett mycket uppskattat friluftsområde och utflyktsmål. Böna förskola använder området flitigt.F39. Fyrudden Här har man en betagande vy över havsviken, bebyggelsen och Gråberget. Området används som utflyktsmål av Böna förskola. Kan utvecklas med rastbord eller liknande.F40. Harkskär Området är ett viktigt rekreations- och friluftslivsområde för de omkringboende.

Strandpromenad och andra stigarEn strandpromenad föreslås anläggas i samband med utbyggnad för vatten och avlopp. Befintliga vägar och stigar nyttjas där så är möjligt, ny VA-dragning kan återställas som gångväg och på vissa sträckor anläggs ny gångväg. Det blir en huvudsträckning med hög tillgänglighet (gångvägsstandard). Avstickare från stigen, liksom alternativa sträckningar, skyltas väl, men håller inte gångvägsstandard överallt utan är enklare stigar för att ingrepp i natur och nära tomtmark inte ska bli för stort.

Även ovanför Bönavägen föreslås ett sammanbindande gångstråk genom föreslagna bostadsområden.

Utpekade stigar i skogsmark som har ett högt värde för rekreation och friluftsliv skyltas med vägvisning, längd och målpunkter.

Ställningstagande• Utpekade skyddsvärda naturområden

undantas från skogsbruk och exploateringar.• Extra hänsyn tas vid skogsbruksåtgärder i

områden som är viktiga för rekreation och friluftsliv.

• Hänsyn tas till gröna kilar och förbindelselänkar vid all form av exploatering.

• Naturmark och skogsridåer längs Bönavägen bevaras som värdefull natur och landskapsbild.

• Våtmarker med intilliggande markområden inom 100 meter med förutsättningar att hysa större vattensalamander undantas från exploatering och inga ingrepp får göras som påverkar hydrologin negativt. Det ekologiska sambandet mellan salamandergölarna bevaras eller förstärks.

• Engeltofta, Storsandsviken, Persborg, Gröndal, Engesberg, Bönaviken och Gammel-Annabadet pekas ut som viktiga badplatser.

• Gråberget, Håmansmaren-Harkskärsfjärden, Tångberget, Marskärsudden, Långharens Udde och Soludden (Utkiken) föreslås som naturreservat.

• Strandskydd återinförs utanför tomtplats vid omarbetning av äldre detaljplan.

• En väl skyltad strandpromenad längs hela Norrlandet anläggs i samband med utbyggnad av VA.

• Ny parkering anläggs för badgäster vid Storsandsviken.

• Campingen vid Engesberg kan utvecklas vidare på en något mindre yta än idag.

• Ett tiotal båthamnar pekas ut som möjliga att utveckla och bygga ut.

• En skoterled bör utredas på Norrlandet.


48


Planförslag > Service, företagande & turism

SKOLA

ENGELTOFTA

CAFÉ

SERVICE

CAMPING

VARVSMÅBÅTSHAMN

HAMN

HAMN

BAD

HAMN

HAMN

BAD

HAMN

HAMN

HAMNHAMNBAD

HAMN

BAD

P

HAMN

BAD

BAD

BAD

BAD

HAMN

HAMN

HAMNHAMN

HAMN

HAMN

HAMN

HAMN

HAMN

HAMN

HAMN

HAMN

HAMN

ServiceStrandpromenad

Allmänt ändamål

Service och verksamheter

Hamn och badUtveckling

Bostäder

Nya bostäder



0 2 000Meter

Engeltofta

EngesbergBönan

Utvalnäs

Harkskär

Planförslag > Service mm

49


Service, företagande och turism

Översiktsplanen syftar till att öka Norrlandets attraktivitet som turistmål för de boende, för gävleborna och för långväga turister.För att utbyggnaden av VA, bostäder och vägar ska leda till ett hållbart samhällsbyggande är det viktigt att servicen till de boende fungerar. Under överskådlig tid kommer underlaget för service att vara begränsat. Om hela den planerade bostadsutbyggnaden kommer till stånd kan underlaget öka för barnomsorg, skola, butiker och serveringar. Det kan innebära en förbättrad service både för boende och besökare.

Mål• Stödja utvecklingen av service, särskilt

i Engeltofta, Bönan-Engesberg och i Utvalnäs

• Reservera mark för turism och service

BefolkningsutvecklingIdag finns ca 500 permanentbostäder och 400 fritidsbostäder på Norrlandet. Planförslaget medger en utbyggnad av 400 nya bostäder. I samband med en utbyggnad vatten och avlopp är det troligt att en stor del av fritidshusen omvandlas till permanentbostäder. Kommunen uppskattar att 300 fritidshus kommer att omvandlas under den närmaste 20-årsperioden.

I nuläget bor i genomsnitt 2,5 invånare per bostad inom planområdet. Födelsetalen i kommunen har ökat under senare tid, vilket talar för en relativt hög andel barnfamiljer bland inflyttarna till Norrlandet. Det är därför troligt att invånarantalet på Norrlandet kommer att stiga till drygt 3000 personer efter full utbyggnad enligt planförslaget. Möjligen kan siffran bli något lägre då omvandlingen av fritidshus till permanentboende skulle kunna generera en något lägre boendetäthet. Sammantaget innebär detta att en tomt för förskola och möjlig framtida skola behöver inkluderas i planförslaget.

ButikerPå lång sikt bedöms det finnas underlag för en eller flera kioskbutiker i området. Engeltofta och Engesberg kan vara lämpliga lägen för butik. Om servicen till de boende kan etableras och byggas ut i takt med behovet så bidrar detta till ett hållbart samhälle. Det bedöms dock troligt att även på lång sikt kommer de stora inköpen av livsmedel att ske i butiker i Gävle, Hemlingby och Valbo.

Turism, serveringar och besöksmålFlera serveringar finns på Norrlandet i Engeltofta, Bönan och Harkskär. Fiskrökerier finns i Bönan och Utvalnäs. I Bönan finns även en fyr och lotsstation. På Norrlandet ligger flera populära badplatser t.ex. Engeltofta, Engesberg, Böna sand och Gammel-Annabadet. Gråberget, Utvalnäs udde och Marksärsudden är viktiga besöksmål. Översiktsplan Norrlandet syftar till att stödja utvecklingen av turism och företagande i området. Planen pekar ut områden kring Engeltofta, Engesberg, Bönan och Utvalnäs som lämpliga områden för utveckling av turism och kommersiell service.

FöretagandeUnder den planerade utbyggnaden av VA och nya bostäder kommer underlaget för lokala byggare och entreprenörer på Norrlandet att öka. En väl fungerande lokal byggmarknad kan bidra till att resor och transporter under byggtiden kan begränsas.

YrkesfiskeTre hamnar är utpekade i riksintressekartan sid. 14 som riksintresse för yrkesfiske. De ligger i Huseliiharen, Bönan och Utvalnäs.

Ställningstagande• Plats för utbyggnad av befintlig förskola

samt ny skola reserveras vid Böna förskola.• Tomt för servicebutik föreslås i Engesberg.• Engeltofta, Engesberg, Bönan och Utvalnäs

föreslås som utvecklingsområden för turism och kommersiell service.

Planförslag > Service mm

50


Planförslag > Kommunikationer

P

P

T

T

T

T

T

T

T

T

P

0 2 000Meter

Engeltofta

EngesbergBönan

Utvalnäs

Harkskär




KommunikationerStrandpromenad

Annat gångstråk

Föreslagen GC-väg

Föreslagen väg

Utfart åtgärdas

Utfart stängs

TrafikåtgärdT P


51


Kommunikationer

Mål för trafiken på Norrlandet utifrån Gävlekommuns Trafikstrategi:

• Placering av bostäder och verksamheter ska i första hand göras utifrån tillgång till kollektivtrafik.

• Det ska finnas ett heltäckande, bekvämt, sammanhängande och gent gång- och cykelnät.

• Antalet bilresor per invånare ska minska.

• Andelen resor med buss ska öka.• Tillgängligheten för gång-, cykel- och

kollektivtrafiken ska öka.• Boende ska känna sig trygga att röra

sig i utomhusmiljön.• Antalet bullerstörda ska minska.• Ingen ska dödas eller skadas i

trafiken.

Mål för trafiken på Norrlandet i översiktsplanearbetet:

• Planera för ett hållbart transportsystem.

• Föreslå förbättringar för buss, bil och cykeltrafik.

• Tydliggöra huvudmannaskapet i vägnät och grönområden.

Gång- och cykeltrafikCykling och promenader har positiva effekter på miljö, trafiksäkerhet, tillgänglighet och folkhälsa. Hållbart resande kräver gena gång- och cykelvägar. Det är betydelsefullt med bra gång- och cykelförbindelser, inte minst för barns möjlighet att röra sig på egen hand men även för ungdomar och äldre som inte har körkort eller tillgång till bil. I dagsläget finns en separerad gång- och cykelväg längs Bönavägen ut till Utvalnäsvägen som skulle behöva belysning och förlängas till Harkskär.

BusstrafikFör att begränsa bilberoendet är det viktigt att ny bebyggelse lokaliseras längs busstrafikstråket. Restiden är den dominerande faktorn när man väljer färdmedel. För att göra bussen mer konkurrenskraftig mot bilen krävs tätare turer och kortare restid. Om restiden med buss är mer än dubbelt så lång som med bil blir busstrafikens marknadsandel liten. Bönavägen, Utvalnäsvägen och Harkskärsvägen trafikeras av busslinje 95, som har en turtäthet på en gång var 45:e minut. För att skapa en attraktiv kollektivtrafik i området har kommunen utökat busstrafiken och kommunen strävar på sikt efter en bussturtäthet på åtminstone två turer i timmen. Med ett ökat befolkningsunderlag på Norrlandet finns det möjlighet att öka turtätheten. Det är viktigt att bussen har bra turtäthet redan tidigt när befolkningen ökar i området. Annars är risken stor att de som flyttar ut blir beroende av flera bilar per hushåll.

Biltrafik

Allmänna vägarTrafikverket är väghållare för Bönavägen och större delen av Utvalnäsvägen. Kommunen är väghållare för Harkskärsvägen, skogsbilvägar och bostadsgatorna vid Engeltofta Backe. Det övriga vägnätet utgörs av enskilda vägar som förvaltas av de boende. Många utfarter mot Bönavägen har bristande trafiksäkerhet. Flera av dessa utfarter behöver samlas till nya säkra utfarter genom nya korta uppsamlingsvägar (se plankartan). Dessa nya vägar bör samordnas med planerade VA-utbyggnader. Andra utfarter kan förbättras på nuvarande plats.

Enskilda vägarOm utfarter ska stängas och samlas till gemensamma utfarter mot Bönavägen behövs mer stöd till det enskilda vägnätet. Enligt Kommunstyrelsens beslut 1998, som innebär inrättande av gemensamhetsanläggningar för upprustning av det enskilda vägnätet till en


52


acceptabel standard, ska kommunen bidra med del av kostnaden för projektering och genomförande samt för hela lantmäterikostnaden. Detta är åtgärder som förutsätts kunna pågå under hela översiktsplanens genomförandetid.

Trafikprognos Bönavägen Enligt beräkningar, utgående från aktuella flöden på Bönavägen från år 2007, pekar trafikprognosen på att trafiken strax öster om Engeltofta Backe skulle uppgå till ca 6600 fordon per dygn vid en fullständig bostadsutbyggnad och en fullständig omvandling av fritidshus till åretruntbostäder. Beräkningarna bygger på ett nuvarande trafikflöde på ca 2300 fordon per dygn, som de i dagsläget 450 åretruntbostäderna antas generera. Nya exploateringar föreslås bli maximalt 400 åretruntbostäder. Ungefär 300 fritidshus beräknas dessutom omvandlas till åretruntbostäder. Planförslaget innebär alltså en total ökning från 450 till ca 1200 åretruntbostäder.

FyrstegsprincipenVid all trafikplanering ska kommunen använda sig av Trafikverkets så kallade Fyrstegsprincip. Fyrstegsprincipens syfte är att hushålla med resurser och minska vägtransportsystemets negativa effekter. De fyra stegen innebär att alternativa åtgärder ska övervägas innan större ny- och ombyggnadsåtgärder beslutas.

Steg 1. Åtgärder som kan påverka behovet av transporter och val av transportsätt Exempel: Förbättrad kollektivtrafik. Marknadsföring och beteendepå-verkan. Bilpooler. Parkeringsnorm. Bredband. Transportsnål bebyggelse-planering och utformning av områden med parkeringsplatsers lokalisering.

Steg 2. Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintligt vägnät och fordon Exempel: Förskjutna arbetstider. Samåkning. Samordning av transporter. Trafikstyrning och annan väginformation. Aktiv väginformatik används för att öka säkerheten för trafikanter genom att uppmana trafikanterna till anpassning efter väderlek, trafiksituation eller tid. Hastighetsgränsen kan till exempel sänkas när barn är på väg till skolan, när det finns risk för köbildning eller halka, när ett fordon skall korsa landsvägen eller när en buss har stannat vid hållplatsen.

Steg 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder Exempel: Enklare ombyggnader av väg- och gatumiljön. Breddning av väg. Hastighetsnedsättningar genom skyltning eller åtgärder som säkra passager, refuger och sidoförflyttningar. Samla ihop och bygga om väganslutningar. Belysning i GC-nätet.

Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Exempel: Nybyggnad av vägar och gator som t.ex. en ny förbifartsväg. Större ombyggnader av befintligt vägnät som t.ex. planskilda korsningar för oskyddade trafikanter. Nya GC-vägar.


53



Vägutredning för Bönavägen enligt fyrstegsprincipenKonsultföretaget Ramböll i Falun har under 2009 utrett Bönavägen enligt fyrstegsprincipen. De förslag som beräknas ge minskat bilresande, förbättrad trafiksäkerhet, förbättrad framkomlighet för buss eller förbättrad bullermiljö redovisas här:

1. Åtgärder som kan påverka behovet av transporter och val av transportsätt • Förbättrad kollektivtrafik till 30-minuterstrafik. Kostnad: 1,3 milj kr per år i 20 år.• Direktbearbetning av resenärer att välja buss. Kostnad: 4 milj kr totalt i 10 år.

2. Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintligt vägnät och fordon • Information om tidsvinster med förskjuten arbetstid. Kostnad: Ingår i steg 1

3. Begränsade ombyggnadsåtgärder • Belysning av GC-vägar ut t o m Utvalnäs 8,5 km Kostnad: 3 milj kr• Sju större vägkorsningar byggs om Kostnad: 0,3 milj kr• Stänga 16 utfarter + bygga 1 km parallellväg Kostnad: 7 milj kr• Säkra passager i plan + busshpl på 8 platser Kostnad: 12 milj kr• Justering av vägens geometri (räta kurvor m.m.)1,5 km Kostnad: 15 milj kr• Breddning av Bönavägen till 6,5 m i 4,5 km Kostnad: 11 milj kr

4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder • Ny GC-väg Bönan –Utvalnäs Kostnad: 8,7 milj kr

GC-väg som utretts men inte föreslagits av konsulten:• Ny GC-väg Utvalnäs-Harkskär Kostnad: 3,8 milj kr

5. Ny förbifartsväg • Ny ”kort” förbifartsväg förbi Bönan 1200 meter Kostnad 15 milj kr

6. Föreslagna Bulleråtgärder längs Bönavägen • Bullerkrav 65 dBA: Tilläggsglas o skärm uteplats 15 fastigheter Kostnad: 5,5 milj kr• Bullerkrav 55 dBA: Bullerskärmar vid ca 70 fastigheter Kostnad: 19 milj kr

Kostnaderna i tabellen ovan är bedömda under 2009 och kan behöva räknas upp inför kommande utredningar och genomförande.

Slutsatser för maximala trafikflöden på Bönavägen (väg 563) Enligt VGU (Trafikverkets riktlinjer för vägar och gators utformning) klarar en tvåfältsväg som är bredare än 6,5 meter ett trafikflöde på maximalt 8000 fordon per dygn, om vägen i övrigt har god standard. Bönavägen har en vägbredd på mellan 6 och 7 meter. Utredningar visar att det redan i dagsläget utan någon ytterligare exploatering behövs åtgärder som förbättrat gång- och cykelvägnät, trafiksäkerhetshöjande åtgärder i befintliga korsningar, breddning av vägen

till 6,5 meter och säkra passager i plan för de oskyddade trafikanterna. För att kunna undvika mer omfattande ombyggnader av Bönavägen har kommunen och Trafikverket bedömt att man inte bör tillåta mer än ca 1150-1200 åretrunt-bostäder totalt på Norrlandet, d.v.s. maximalt 400 nya bostäder.

Finansiering av vägförbättringarTrafikverket är väghållare för Bönavägen medan det är kommunen som har föreslagit en ökad exploatering. Det innebär att kostnadsfördelningen mellan kommunen och Trafikverket behöver utredas vidare. Delar av upprustningen av Bönavägen kan troligen finansieras av framtida bostadsexploateringar.

54



StällningstagandeAllmänt • Fyrstegsprincipen ska tillämpas vid all

planering av åtgärder i trafiksystemet.Bönavägen• Bönavägen rustas för ökad trafik och 400 nya

bostäder.Gång- och cykelvägnät (GC-vägar)• Ny GC-väg med belysning föreslås mellan

Bönan och Harkskär.• GC-väg ut till Bönan ska få nybelysning.

Bussnät och busstrafik• Kollektivtrafiken bör byggas ut till en

turtäthet med halvtimmestrafik. • Vid flerbostadshus och service bör avstånd

till busshållplats inte överstiga 300 m.• Vid ny av villabebyggelse bör avståndet till

busshållplats inte överstiga 500 m.• Nya hållplatslägen ska samordnas med nya

väganslutningar och exploateringsområden.

Trafiksäkerhets- och bulleråtgärder• Bullerfrågan kommer att utredas

noggrannare i kommande detaljplaner.• Exploatörer i varje bostadsetapp står så

långt som möjligt för kostnaderna för bulleråtgärder, trafiksäkerhetshöjande åt-gärder och förbättrade busshållplatser vid anslutningsväg inom exploateringsområdet.

• Större utfarter mot Bönavägen samlas på ett tiotal platser till nya samlade utfarter med säkra passager och busshållplatser.

Enskilda vägar• Enskilda vägar och grönområden som ingår i

boendemiljön ska förvaltas av de boende som gemensamhetsanläggningar för trafik och grönområden. Viss ersättning kan komma från kommunen i samband med inrättande av gemensamhetsanläggningar.

• Eventuell belysning i det enskilda vägnätet bekostas av de boende.

• Enskilda vägar som påverkas under VA-utbyggnaden kommer att återställas i samverkan mellan Gävle Vatten och kommunen eller vägsamfälligheten.

• Kostnaden för att stänga utfarter och ordna gemensamma utfarter på södra sidan av Bönavägen bekostas av de boendes samfällighetsföreningar med bidrag från kommunen.

Vägreservat• Mark reserveras för en möjlig framtida

förbifart norr om Bönan ca 1,2 km. För den tilltänkta förbifarten i Bönan krävs en anpassning av korsningen så att förbifarten upplevs som huvudväg.

•

55



56


Planförslag > Teknisk försörjning

0 2 000Meter

Engeltofta

EngesbergBönan

Utvalnäs

Harkskär

Vatten & avlopp

Pumpstationer

Ledningssträcka





57


• Teknisk försörjning

Översiktsplanen ska:• Planera för kommunalt vatten och

avlopp (VA) på Norrlandet.• Samordna utbyggnad av nya bostäder

och VA.

Vatten och avlopp på Norrlandet idagIdag löses dricksvatten och avlopp enskilt på de flesta fastigheterna på Norrlandet. Vatten- och avloppsfrågan utreddes under 2006 av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp bl.a. genom fältinventering, enkätförfarande och dricksvattenprovtagning. Gruppens slutsatser, som framgår av dokumentet ”Vatten- och avloppsutredning, Norrlandet 2006”, är att det ur ett miljö- och hälsoskyddsperspektiv inte är hållbart att fortsätta med enskilda vatten- och avloppslösningar. Bristerna som konstaterats utgör dessutom ett hinder för områdets tillväxt vad gäller bland annat bostads- och företagsetableringar.

Miljö- och hälsoskyddsproblemVA-utredningen visade att mer än hälften av avloppsanläggningarna i området var bristfälliga. Vattensituationen var inte heller bra. 88 av 100 testade brunnar hade någon typ av anmärkning på vattenkvaliteten. Kombinationen av undermåliga avloppsanläggningar, dåligt vatten och den ökande omvandlingen av fritidshus till permanentbostäder är inte hållbar på sikt.

Utifrån det utredningsmaterial som VA-gruppen tagit fram har det varit möjligt att peka ut olika problemområden. Bönan är ett sådant exempel där flera VA-relaterade problem sammanfaller. Där finns brunnar påverkade av både inträngande havsvatten och avlopp och det är svårt att anlägga nya avloppsanläggningar utan risk för ytterligare påverkan på grund av den täta bebyggelsen i området.

Kommunen beslutar att bygga ut vatten och avloppI augusti 2007 beslutade kommunfullmäktige att anta utvecklingsprogram för Norrlandet. Då beslutades också att kommunala VA-ledningar ska dras fram från Engeltofta till och med Harkskär.

Behovet av vatten och spillvattenDe genomförda utredningarna visar att med hänsyn till skyddet för miljön och människors hälsa behöver vattentjänster ordnas i ett större sammanhang. Kommunen har därmed skyldighet att ordna vatten- och spillvattenförsörjning. Därför föreslås alla fastigheter på Norrlandet ingå i verksamhetsområdet för vatten och spillvatten.

Verksamhetsområde för vatten och avloppDet är kommunfullmäktige som beslutar om utökat verksamhetsområde för allmänna vatten- och spillvattentjänster på Norrlandet. Dessa beslut beräknas tas under våren 2012.

Övergångsbestämmelser Särskilda övergångsbestämmelser gäller under tiden fram till dess att kommunala VA-ledningar byggts ut. Dessa riktlinjer har beslutats om i Byggnads- och miljönämnden och de gäller handläggning av bland annat inkommande avloppsansökningar där krav ställs på avlopps-tekniklösningen. Nya enskilda avloppslösningar som godkänns på Norrlandet betraktas som tillfälliga lösningar som ska tas ur bruk när kommunala VA-ledningar dras fram.

Översiktlig VA-utredningArbetet med utredning för planering av vatten och avlopp på Norrlandet har skett parallellt med arbetet med översiktsplanen. Under 2011 har fördjupade VA-utredningar genomförts med förslag till placering och sträckning av VA-ledningar och pumpstationer.


58


Utbyggnad av kommunalt VAVA-utredningen 2011 innebär att kommunen tar in samtliga fastigheter på Norrlandet i verksamhetsområdet och bygger ut vatten och spillvatten (avlopp) till dessa. Utbyggnaden omfattar inte dagvatten eller dräneringsvatten, det kommer även i framtiden att omhändertas på respektive tomt genom infiltration.Norrlandet är långsträckt och, med hänsyn till sträckan, glest bebyggt. Från Engeltofta till Böna skola är avståndet längs Bönavägen ca 5,6 km. Från Böna skola till vändplanen i Harkskär via Utvalnäs är avståndet ca 5,3 km. Den totala längden på VA-nätet på Norrlandet blir ca 50 km. Det kan konstateras att ledningssystemet på Norrlandet per anslutning blir betydligt längre jämfört med ledningssystem i mer tätbefolkade områden. Detta medför ökad risk för tekniska problem och högre kostnader per fastighet än i tätare bebyggelse. De tekniska utmaningarna ligger bland annat i långa ledningssträckor, höjdskillnader som kräver pumpning av avloppet, markförhållanden som kräver sprängning för ledningsdragning samt en relativt låg belastning av ledningarna, vilket kan skapa omsättnings- och igensättningsproblem. Vid en utbyggnad måste ledningar dimensioneras för att klara av hela området, både befintlig och tillkommande bebyggelse samt reservkapacitet för områden som t ex Limön och andra öar. Troligen kommer dock belastningen att vara avsevärt lägre under många år framåt, dels beroende på i vilken takt utbyggnaden av nya bostadsområden kommer att ske, och dels i vilken takt befintlig bebyggelse kommer att anslutas och påbörja nyttjandet av kommunalt vatten och avlopp. För att uppnå de miljökrav som finns samt även finansiera den höga anläggningskostnaden bör så många fastigheter som möjligt anslutas. Utgångspunkten är därför att samtliga fastigheter på Norrlandet skall anslutas.

Tekniska lösningar för kommunalt vatten och avloppDen tekniklösning som nu föreslås är ett ledningssystem där fastigheter ansluts till avloppsledningsnätet antingen via självfall eller med lättrycksavloppssystem (LTA). Gästrike Vatten kommer efter fördjupade utredningar att besluta närmare om vilken teknisk lösning som ska väljas. Utredningsförslaget innebär att ledningssystemet för vatten och avlopp byggs ut från Engeltofta Backe dit vatten och avlopp tidigare är utbyggt. Den allmänna VA-anläggningen består av huvudledningar, områdesledningar och servisledningar fram till fastighetsgräns. Därtill kommer respektive fastighets egna servisledningar på tomtmark. Då hela VA-nätet har byggts ut kommer ca åtta nya huvudpumpstationer för spillvatten att krävas för att pumpa spillvattnet till befintligt ledningsnät vid Engeltofta Backe. Huvudledningarna kommer att placeras längs vägar, cykelbanor och i planerad sträckning för strandpromenaden. Från Engesberg och vidare österut kommer huvudledningarna i huvudsak att förläggas antingen i eller bredvid väg. Ledningsgrävning kommer så långt möjligt att samordnas med annan ledningsdragning som kan vara aktuell i området.Totalt kommer ca 300 fastigheter i den befintliga bebyggelsen att kunna anslutas med självfall. Även de planerade nya fastigheterna i området kommer i de flesta fall att kunna anslutas med självfall. För övriga ca 500 fastigheter behövs villa-pumpstationer på respektive fastighet. Därifrån kan spillvattnet pumpas vidare till huvudnätet.


59


Kostnader för de boendeAnläggningsavgiften ska täcka kostnaderna för att ansluta nya fastigheter till det allmänna va-nätet. Kommunens ansvar att tillhandahålla vatten och avlopp regleras i ”Lagen om allmänna vattentjänster” (LAV 07). Enligt LAV 07 ska anläggningskostnaderna för utbyggnaden av VA täckas av ägarna till de fastigheter som anläggningen avser att betjäna. Det kan noteras att nuvarande anläggningsavgift enligt VA-taxan skulle ge en låg kostnadstäckningsgrad. Avgiften för att ansluta till VA debiteras enligt gällande taxa för vatten-och avloppstjänster i Gävle vid anslutningstillfället. Det är kommunfullmäktige som beslutar om taxenivåerna. En stegvis ökning av taxan med ca 15% per år kan förväntas de närmaste åren. I vissa fall kan avdrag göras på anläggningsavgiften för fastigheter som har nya och godkända avloppssystem. Inlösen prövas i varje enskilt fall .

Ställningstagande• Kommunalt vatten och avlopp föreslås

byggas ut på hela Norrlandet.• Normaltaxa bör gälla för anläggningsavgiften.• Utbyggnaden ska verkställas av Gästrike

Vatten.


60



Uppvärmning

Området är inte anslutet till fjärrvärmenätet. Inför planeringen av Engeltofta Backe diskuterades anläggande av ett lokalt värmeverk för biobränsle. P.g.a. osäkerhet om fortsatt bostadsbyggande i området blev projektet inte genomfört.

Norrlandets geografiska läge, långt från någon möjlig anslutningspunkt i Gävles fjärrvärmenät, kombinerat med gles bebyggelse gör området svårt att ansluta till fjärrvärmenätet. Lokala lösningar med mindre biopannor kan vara ett tänkbart alternativ.

Gävle Energi AB:s dotterbolag Bionär Närvärme AB har tidigare anmält sitt intresse för att bygga en närvärmeanläggning i anslutning till Engeltofta Backe etapp B och C. Bionär Närvärme AB har även ett intresse av att medverka till värmelösningar för kommande exploateringar på Norrlandet. I befintliga bostadsområden kan det krävas att ca 70 % är intresserade för att fjärrvärmeanslutning ska vara möjlig. När helt nya områden skapas bör det planeras för 100 % anslutning. Planbestämmelser kan vara otillräckligt för att styra detta. Ett starkare styrmedel kan vara exploateringsavtal i samband med markförsäljning.

Kommunikationsnät (Bredband)Idag finns bredband på Norrlandet via tre st. ADSL-stationer som byggdes i samband med utbyggnad av infrastruktur för IT åren 2003-2005. Alla boende som har en telefonanknytning till befintliga telestationer har möjlighet att ansluta sig till bredband via ADSL-teknik. Kommunikationsnäten på Norrlandet är av äldre typ och har begränsad räckvidd och teknisk kapacitet. Kommunikationsnäten är främst luftledningsnät där t.ex. problem med avslitna ledningar vid stormar kan uppstå.En del av de boende har också tillgång till bredband via de mobila näten.

När VA byggs ut kan ett nytt modernt kommunikationsnät med fiber byggas ut. Då finns inga begränsningar vad det gäller räckvidd och teknisk kapacitet. När nätet grävs ner får man minskade störningar i kommunikationen.

I nya områden dras nya ledningar för bredband. Kunderna kommer här att kunna erbjudas bredband via ett modernt kommunikationsnät med bra kapacitet så fort de ekonomiska och tekniska förutsättningarna finns. Boende får då även tillgång till bredbandstjänster via tjänsteleverantörer. Exempel på tjänster kan vara Bredbands-TV, IP-telefoni m.m.

61



Elförsörjning (Elnät)Elförsörjningen till Norrlandet är idag väl tillgodosedd med kabel och nätstationer. Under åren 2003-2004 grävdes högspänningskablar från fördelningsstationen vid oljebergrummet ner till Bönan, i samband med detta revs den luftledning som tidigare försörjde hela Norrlandet. Från Bönan till Utvalnäs/Harkskär sker elförsörjningen fortfarande via luftledning som vid besvärliga väderförhållanden kan drabbas av driftsavbrott. Under kommande år kommer även delar av detta luftledningsnät att byggas om till jordkabel i samband med nyanläggning av vägbelysning och anläggning av ett VA-nät. Förtätningar och omvandling av fritidsboenden till permanentboenden har medfört att belastningen på det kundnära nätet (lågspänningsnätet) har ökat. Behov av förstärkning finns därför i flera områden.I samband med den planerade utbyggnaden av VA i befintliga områden på hela Norrlandet kan nödvändiga förstärkningar göras i elnätet. Det äldre luftledningsnätet kan ersättas med kabel. Detta ger förbättrad leveranssäkerhet och kvalitet. I nybyggnadsområden samordnas utbyggnaden av elnäten med andra ledningsdragningar som bredband m.m. enligt gällande praxis.

62


Miljö & riskfaktorer

UPPLAG

UPPLAG

UPPLAG

UPPLAG

MAST

MAST

MAST

MAST

MAST

MAST

MAST

MAST

0 2 000Meter

Engeltofta

EngesbergBönan

Utvalnäs

Harkskär


Miljöföroreningar i mark - deponier

Miljöfarlig verksamhet enl Miljöbalken

AnläggningarPlanerat upplag överskottsmassor

Säkerhetszon för befintlig mobiltelemast

Radonmätning medelvärde0-199

200-400

401-1000

Buller (2006)45-49 dBA

50-54 dBA

55-59 dBA

60-64 dBA

65-69 dBA

70- dBA





63



På Norrlandet finns ingen större industriverksamhet. Idag är trafikmängderna relativt små på Bönavägen. Få fastigheter är störda av trafikbuller från väg- eller fartygstrafik. Två områden finns med förorenad mark i form av två gamla deponier som stängdes i början av 1960-talet. Planläggningen innebär ökade trafikmängder på Bönavägen och ett ökat behov av fjärrvärme- eller närvärmenät för uppvärmning.

Några miljö- och riskfaktorerVerksamheterLängs Norrlandet finns ingen tung industri utan verksamheterna består av fem fiskrökerier, tre restauranger, ett kafé, en större fisklandningsplats, en lotsstation och en campingplats. Fiskrökerierna kan vara störande till den närmaste omgivningen genom rök och matlukt. Om nybyggnation av bostäder blir aktuellt i närheten av någon av verksamheterna bör de studeras närmare för att klarlägga behov av eventuella skyddsavstånd i samband med detaljplanering.

Buller från hamnen, vägtrafikbuller och fartygsbullerBuller är oönskat ljud. Buller från hamnen redovisas i en särskild bullerutredning i FÖP Avan–Fredriksskans 2004. Påverkan från hamnen och verksamheter i och i närheten av hamnen sker väster om Engeltofta, i den västligaste delen av utredningsområdet. Beslut finns att byggnaderna väster om fastigheten Klasro (sydväst om ÖP Norrlandets planområde), som påverkas av bullret från hamnens verksamhet, inte skall användas som bostäder. Bullervillkoren för verksamheten i Gävle hamn är inte klara ännu. Länsstyrelsen arbetar med slutliga villkor för buller inom ramen för det befintliga tillståndet för Gävle hamn.

För landbundna transporter längs Bönavägen finns bullerberäkningar. Nivåerna är relativt låga idag. De är helt beroende av antalet fordon som passerar på Bönavägen. Fler fordon innebär mer buller. För bostäder finns riktvärden för

rekommenderade högsta nivåer. Vid fasad vid ny bebyggelse ska bullervärdet inte överskrida 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå. Det innebär att bostadsbebyggelse inte kan placeras innanför den zonen utan åtgärder som bullerplank, vallar eller dylikt. Nuvarande bullerkartering är baserad på trafiksiffror från år 2005. Bedömningar av bullerpåverkan i planförslaget baseras på en aktuell trafikprognos. En ny prognos har tagits fram 2009 av Ramböll i Falun på uppdrag av Vägverket och Tekniska kontoret på Gävle kommun och omfattar åren 2010- 2020. Den redovisas under avsnittet om kommunikationer. Den bullerpåverkade zonen längs Bönavägen som inte ska bebyggas anpassas i planförslaget till den maximala trafikökningen när hela området är färdigbyggt med 400 nya bostäder.För ljudpåverkan från farleden har en utredning 2007 visat att planerade bostadsområden inte kommer att påverkas av störande ljud från förbipasserande fartyg i farleden.

Tysta områden är karterade 2007 i samband med Översiktsplan Gävle stad. Vid nybyggnad av bostadsområden och därigenom ökad trafik minskar de tysta områdena, men hur stor minskningen blir är inte utrett.

Luftföroreningar Gävle kommun är medlem i Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund. Förbundet har beräknat halter av luftföroreningar i Gävle i november 2006. Miljökvalitetsnormer är bindande nationella föreskrifter vilka har utarbetats i anslutning till miljöbalken. Längs Norrlandet står den enskilda uppvärmningen för det största tillskottet av lokala luftföroreningar förutom vägtrafiken. Enligt Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbunds beräkningar är bakgrundshalterna låga inom planområdet för partiklar (PM10) och för NO2. Trafikmängderna längs Bönavägen kommer att öka, men för att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft skall överskrida gränsvärdet krävs en trafikökning dubbelt så stor som den som beräknats ske när Norrlandet är helt utbyggt. Bullerskydd som t.ex. skärmar eller plank hindrar partiklar att nå utanför den närmaste vägbanan.


64


Förorenad markPå Norrlandet finns två förorenade områden, Harkskärsdeponin och Norrlandets deponi, där det tidigare varit deponier med bland annat hushållsavfall. Deponierna är inte använda efter 1960-talet. Utbredning och innehåll är inte inventerat i detalj. I planförslaget finns inga bostadsområden planerade som berör deponiområdena.

RadonDå Norrlandet till stora delar består av morän kan det vara både låga och höga radonhalter i marken beroende på vilken slags bergart blocken och berggrunden består av. Radonmätningar har skett i enstaka hus, och värdena har varierat från låga till medelhöga. Radon inomhus kan komma både från berggrunden och från radonhaltigt vatten från bergsborrade brunnar. I Översiktsplan Gävle stad har ett ställningstagande redovisats som innebär att alla byggnader där människor stadigvarande vistas ska byggas radonskyddat.

DjurhållningI planområdet finns ingen djurhållning som kan påverka nya bostäder eller kräva skyddsavstånd mot planerad förskola eller skola.

DagvattenVid exploatering skall omhändertagande av dagvatten ske på tomten enligt kommunens dagvattenpolicy från 2004. På Norrlandet finns flera små bäckar och mindre vattensamlingar. Dessa är känsliga för påverkan av grumling och ökande metallhalter. Bäckarnas vattenkvalitet är inte undersökt genom provtagning. Samhällsbyggnad Gävle har heller inte kännedom om bäckarna är vattenförande året runt. Mängden dricksvatten från grävda och borrade brunnar är begränsad i området med vattenbrist vissa tider på året som följd. Alla tillfällen att återföra nederbörd till marken måste därför tas tillvara när fler ytor blir hårdgjorda vid exploatering. I alla nya bostadsområden skall dagvatten från tak infiltreras i marken. Dagvatten från parkeringar skall efter rening och fördröjning återföras till marken eller till en recipient.

Farligt godsTill och från Gävle hamn sker många transporter av farligt gods på Hamnleden. Bönavägen mynnar på Hamnleden utanför planområdet. Längs Bönavägen mot Harkskär är andelen transporter med farligt gods mycket liten och utgör ingen risk för de boende. Det är främst petroleumprodukter, som diesel och eldningsolja som transporteras. Några verksamheter har fristående förvaringstankar för bränsle till exempel lotsstationen och fiskekajen i Ängesbergsviken. Bostadsbebyggelse skall inte, utan utredning av eventuella risker och bedömning av behovet av skyddsåtgärder, placeras i närheten av förvaringstankarna.Boende på Norrlandet färdas på Hamnleden, där stora mängder farligt gods transporteras vid resor in till Gävle centrum. Hamnleden ligger utanför planområdet.

Klimatförändringar och höjd havsnivåI Gävle är landhöjningen ca 60 centimeter på 100 år. Vid lågtryck och ostliga vindar stiger Bottenhavet och kan nå mer än 140 centimeter över medelvattennivån. Dessa är väderberoende, kortvariga händelser som mest påverkar låglänta områden närmast havet. Forskarna på SMHI tror att klimatförändringar kommer att höja havsytan på hela jorden. Även en liten höjning av havsytan får stora konsekvenser i låglänta områden. I och med att Gävle kommun påverkas av landhöjning kommer dessa två fenomen troligen att till stor del ta ut varandra. SMHI har beräknat att Östersjön och Bottenhavet kan öka med 0,6 meter när haven blir varmare. Till den siffran ska väderhändelser läggas, +1,4 m och landhöjningen dras ifrån, -0,6m/100 år.En trolig säker nivå för viktiga samhällsfunktioner är 2 meter över dagens medelvattennivå.

Stränderna längs Norrlandet påverkas av landhöjningen och det blir allt svårare att hitta bra lägen för småbåtshamnar. Trenden är att fritidsbåtar och passerande fartyg blir större och kräver djupare vatten i hamnar och farleder. Nya bostadsområden är placerade på större avstånd från stranden och påverkas inte av höga nivåer i Bottenhavet. Befintlig bebyggelse och tomter där fritidshus ersätts av nya bostadshus kan i några få fall påverkas.


65


Ställningstagande miljö och riskfaktorer• Nya bostadsområden skall byggas utan

störning från trafik. • Nya bostäder placeras så att höjd havsyta

inte orsakar negativ påverkan genom inträngning av vatten i byggnaderna eller underminering av vägar och tomter.

• För värmeförsörjning är fjärrvärme eller gemensamt närvärmenät att föredra ur miljösynpunkt.

Samråd och utställning

En viktig del av planarbetet har varit dialogen med de boende på Norrlandet. De boende har haft möjlighet att påverka planförslaget och kommunens politiker och utredare har fått nya kunskaper om området.

De politiker och tjänstemän som ansvarar för översiktsplanen har tagit emot synpunkter på planförslaget och deltagit i möten och informationer som har ordnats under planprocessen.

Kontakter med föreningar Under kommunens översiktsplanearbete på Norrlandet 2007-2009 och under VA-utreningarna 2010-2011 har planförfattarna och representanter för föreningar på Norrlandet diskuterat kommunens planarbete och VA-planering. Detta har periodvis skett i regelbundna månadsmöten. På dessa möten har kommunens planeringsunderlag och VA-utredningar redovisats och diskussioner har förts kring planeringsfrågor som nya bostäder, kulturmiljö, naturvård, trafik, vatten och avlopp m.m.

Samråd och utställning

66


Sammanfattning av större ändringar av planförslaget efter utställning• Bostadområde B.45 i Utvalnäs minskas för

att ge plats för planerat naturreservat vid Tångberget.

• föreslagen bostadstomt i område B.51 tas bort för att avsteg från strandskyddsbestämmelserna inte längre stöds av s k särskilda skäl. Området redovisas i stället som utvecklingsområde för service och verksamheter. Ett område vid Engeltofta läggs ut som utredningsområde för att utredas vidare när bullerfrågorna kring Gävle hamn har klarlagts.

• Kulturmiljöfrågorna förtydligas beträffande riktlinjer för anpassning av ny bebyggelse till kulturmiljö och karaktär på Norrlandet.

• Redovisningen av VA-utbyggnaden uppdateras enligt nya VA-utredningar 2011.

AntagandeEfter utställningen har de yttranden som kommit in till kommunen sammanställas och redovisats i ett s k utställningsutlåtande. Planförslaget har därefter reviderats. Under våren 2012 behandlas planförslaget i kommunstyrelsen och antas av kommunfullmäktige.

Genomförandefrågor efter 1993 Översiktsplanen från 1993 tog ställning i ett antal genomförandefrågor. Genomförandet hanterades i en särskild projektgrupp med representanter från kommunens förvaltningar. De viktigaste genomförandefrågorna var då:• Genomföra försäljning av arrendetomter.• Arbeta med lokala VA-anläggningar. • Bilda samfällighetsföreningar som huvud-

män för vägar och allmänna platser.

Genomförande 2012 och framåt Genomförandet av VA-utbyggnaden och Översiktsplan Norrlandet kommer att ta flera år. Under den tiden är det viktigt att samarbetet mellan kommunens förvaltningar och dialogen med de boende fungerar effektivt.

En särskild projektgrupp bör tillsättas för den närmaste genomförandetiden. De viktigaste frågorna i projektgruppen kommer att vara: • Samordning av teknik, tillsyn och planering• Fortsatt dialog med de boende.• Detaljplanering och skydd av kulturmiljön.• Bygglovfrågor.• VA-utbyggnad. Avveckling enskilda avlopp.• Ledningsrättsfrågor.• Exploatering av nya bostadsområden.• Trafikfrågor på Bönavägen, kollektivtrafik.• Fastighetsbildning och gemensamhets-

anläggningar för vägar och grönområden.• Skötselfrågor i skog och värdefull natur.• Genomförande av strandpromenaden.• Upplag för överskottsmassor.• Service, företagande och turism.• Upprustning av Engesbergs camping.• Hamnfrågor.

UtredningsområdenPlanförslaget innehåller områden där det inte varit möjligt att lägga fast den framtida markanvändning. Dessa områden betecknas som Utredningsområden i plankartan.

U.1 Engeltofta. Ett område öster om Engeltofta utreds vidare för att klarlägga buller från Gävle hamn, småbåtshamn, konferensboende, ev placering av Villa Sjötorp samt förtätning med nya bostäder .

U.2 Engesberg. Lilla ängen norr om Ängesbergs gård utreds vidare för bostäder.

U.3 Villa Sjötorp. Tre alternativa platser utreds vidare för att hitta en ny placering av Villa Sjötorp: Engeltofta, Engesberg och Kranförarnas vid Djuphamn.

Genomförande

67


DetaljplaneringKommunen ska ha en god planberedskap på Norrlandet för att skydda kulturmiljön, för att underlätta byggande av nya bostäder och VA-ledningar och för att markägare, grannar och sakägare ska få klara besked om vad som får byggas.

På ovansidan av Bönavägen kommer nya detaljplaner att tas fram i takt med att nya bostadsområden planeras. Dessa detaljplaner bekostas av exploatören. Stora delar av den befintliga bebyggelsen på Norrlandet är planlagd med detaljplaner som inte längre är aktuella. I dessa delar av området kommer det därför att behövas nya detaljplaner. Planerna behövs för att skydda kulturmiljön, reglera storlek på byggrätter och fastigheter och för att stödja en VA-utbyggnad. Dessa detaljplaner är idag inte finansierade och kommer att behöva särskilda anslag i kommunens budget.

Vid ny planläggning bör strandskyddet återinföras utanför avgränsade tomtplatser. Vid planläggning med ny detaljplan upphävs strandskyddet inom bebyggelseområdet.

Ställningstagande Hela Norrlandets ska planläggas med aktuella detaljplaner för att underlätta bevarande av värdefulla kulturmiljöer, bygglovprövning, fastighetsbildning och VA-utbyggnad. Även genomförandet av strandpromenad, småbåtshamnar m.m. behöver stöd i aktuella detaljplaner. Dessa detaljplaner kan inte alltid finansieras av nya exploateringar. Därför behövs särskilda ekonomiska anslag för planläggning av befintlig bebyggelse.

FastighetsbildningStorleken på bostadsfastigheter är en viktig del av Norrlandets karaktär. Det finns ett starkt tryck från fastighetsägare och fastighetsmarknad att få dela fastigheter. Allt för små eller smala fastigheter kan leda till konflikter mellan grannar och svårigheter att placera nya större byggnader, samt svårigheter att bevara äldre byggnader.

Försäljning av kommunens arrendetomter påbörjades 1991. Då fanns ca 650 arrendetomter på Norrlandet. 2007 fanns ca 60 arrendetomter kvar. Av tradition är tomterna på Norrlandet stora. Det gäller särskilt de äldre stora sommarvillorna.

StällningstagandeFastigheter inom områden med Kultur-historisk bebyggelse ska inte delas. Undantag kan i vissa fall göras för fastigheter som i tidigare beslut och försäljningar har hanterats som delbara. Vilka fastigheter som kan betraktas som delbara eller inte delbara kommer att prövas och läggas fast i kommande detaljplanering. Om fastigheter ska kunna delas ska de nya fastigheterna blir lämpliga för sitt ändamål.

Vid planläggning ska eftersträvas att fastigheter nedanför Bönavägen ska ha en minsta storlek av 1200 m2 och en minsta bredd av 30 meter. Fastigheterna ska ges en ändamålsenlig utformning och kunna tillgodose det behov av utrymme som krävs för en permanentbostad med huvudbyggnad och komplementbyggnader. Fastigheter ska ha en sådan storlek att även trädgårdar och naturmark på fastigheterna ska kunna bevaras.

Ledningsrätt för vatten och avloppUtbyggnaden av VA-nätet kräver på vissa håll åtkomst till tomtmark för anläggande och drift. Detta säkerställs genom förrättningar enligt ledningsrättslagen. Ansökningar om ledningsförrättningar bör ske tidigt och

Genomförande

68


samordnas med detaljprojekteringen av VA-nätet. Förrättningssammanträde och information till fastighetsägarna om VA-utbyggnaden bör hållas samordnat. Enskilda fastighetsägare kan komma att ansvara för delar av VA-nätet. På förrättningssammanträdet behandlas frågan om ansvarsfördelning mellan Gävle Vatten och enskilda. Samverkan kan i vissa fall behövas mellan fastighetsägare i form av gemensamhetsanläggningar. För att säkerställa markåtkomsten vid utbyggnad av VA-nätet ska fråga om ledningsrätt prövas vid lantmäteriförrättning.

StrandpromenadVision ur program för översiktsplan Gävle stad:Gävleborna har nära till natur och vatten.

Norrlandets stränder är till största delen bebyggda och ianspråktagna som tomtmark. De strandnära naturområden som finns kvar behöver därför göras tillgängliga för boende på Norrlandet och för besökare. Strandpromenaden på Norrlandet finns redovisad redan i 1993 års översiktsplan. Det tidigare förslaget har nu bearbetats och kompletterats med avstickare ut på stränder och uddar som inte tidigare varit tillgängliga. På flera sträckor går promenaden längs befintliga vägar eller cykelvägar. På andra sträckor följer den stranden eller nära stranden. Inom sådana områden där strandpromenaden berör befintliga vägar kan en kommunägd fastighet ges andelstal i den gemensamhetsanläggning som handhar skötseln av respektive väg. Strandpromenaden ska vara lätt att nå både för besökare utifrån och för nya boende på ovansidan av Bönavägen.

Nya vatten och avloppsledningar kommer delvis att byggas i samma sträckning som strandpromenaden. För att strandpromenaden ska vara ekonomiskt möjlig att genomföra och för att spara värdefull natur vid VA-utbyggnaden måste strandpromenaden anläggas samtidigt med vatten och avlopp.

Ställningstagande strandpromenadStrandpromenaden ska utredas, budgeteras, handlas upp och anläggas i samband med planering och utbyggnad av VA. Strandpromenaden ska utredas av en bred arbetsgrupp från flera förvaltningar.

HamnarÖkande befolkning på Norrlandet leder till att fler önskar få tillgång till båtplats. För att nya bostäder på Norrlandet ska bli attraktiva behövs nya platser för småbåtar. Översiktsplanen visar ett 15-tal befintliga småbåtshamnar på Norrlandet (se förteckning under Grönstruktur). Flera av dessa hamnar kan troligen byggas ut med fler båtplatser. Några lägen som bör utredas vidare för en viss utbyggnad är Engeltofta, Huseliiharen, Engesberg, Holmudden, Böna Fyr, Rännavägen och Lilluddsvägen. Nya och utbyggda småbåtshamnar innebär svåra avvägningar med naturvård, friluftsliv och kulturmiljö. Det kan därför vara lättare att koncentrera större utbyggnader till ett fåtal tåligare områden som Huseliiharen och Ängesbergsviken.

På grund av svårigheten att ge varje fastighet tillgång till en båtplats går det ej annat än undantagsvis att bilda gemensamhetsanläggningar. Kommunen får istället upplåta mark på arrende till båtklubbar som får ta hand om utbyggnad, skötsel och upplåtelse av båtplatser efter ett kösystem. Stadgar och kösystem för hamnar bör samordnas för hela Norrlandet så att de som flyttar in kan köa för en hamnplats på lika villkor.

Genomförande

69


Ställningstagande hamnar och allmänna bryggorRiktlinjer för hamnar på Norrlandet:• Befintliga småbåtshamnar utvidgas med

fler båtplatser där så är möjligt med hänsyn taget till naturvård, friluftsliv och kulturmiljö.

• Nya föreslagna hamnlägen utreds vidare i detaljplan.

• Markområden i hamnarna ska vara öppna för passage och för besökare.

• Hamnar kan överlåtas/säljas eller upplåtas med arrende.

• Naturvärden och strandskydd utreds före försäljning.

• Hamnar ska planläggas med aktuell detaljplan före försäljning.

• Kommunen ska verka för att tydliga kösystem tillämpas i hamnföreningarna.

Enskilda vägarAv översiktsplanen framgår att de boende på kuststräckan skall vara ”huvudman” för enskilda vägar och grönområden genom att de själva skall ta hand om vägar och grönområden genom olika samfällighetsföreningar.

Efter Kommunstyrelsens beslut 1998 har ett antal anläggningsförrättningar genomförts, nämligen för Engesberg, Tallskärsvägen, Rännavägen och Mariebergsvägen. Kommunen har bidragit med 50% av kostnaden för upprustning till en acceptabel standard vad avser framkomlighet och trafiksäkerhet. Kommunen har även svarat för lantmäterikostnaden. Denna intention förutsätts följas för samtliga vägar inom de områden där kommunen sålt arrendetomter.

Genom att bilda gemensamhetsanläggningar för vägar och grönområden ges de boende möjlighet att själva välja vilken standard vägen

skall ha. Därigenom kan de boende påverka vilken kostnad de får för vägen, både vad gäller anläggandet och framtida drift och underhåll.

Samtliga vägar på kuststräckan har inspekterats under år 1998 och indelats i klasserna dålig, acceptabel och bra. Någon större förändring av det enskilda vägnätet beskaffenhet har inte skett sedan dess. Vid kommande anläggningsförrättningar är det viktigt att göra en studie av hur antal utfarter mot Bönavägen kan reduceras.

De flesta av de enskilda vägarna kommer att påverkas av grävning för vatten och avlopp.

Ställningstagande enskilda vägar• Enskilda vägar och grönområden som ingår i

boendemiljön ska förvaltas av de boende som gemensamhetsanläggningar för trafik och grönområden. Viss ersättning kan komma från kommunen i samband med inrättande av gemensamhetsanläggningar.

• Eventuell belysning i det enskilda vägnätet bekostas av de boende i gemensamhetsanläggningar.

Genomförande

70


Ställningstagande enskilda vägar• Enskilda vägar som påverkas under VA-

utbyggnaden kommer att återställas i samverkan mellan Gävle Vatten och kommunen (eller gemensamhetsanläggning om en sådan är bildad).

• Kostnaden för att stänga utfarter och ordna gemensamma utfarter på södra sidan av Bönavägen bekostas av de boendes samfällighetsföreningar med bidrag från kommunen.

Planens ekonomi Översiktsplanens genomförande med permanentning och omvandlingen av bebyggelsen, utbyggnaden av VA, trafikåtgärder på Bönavägen och utbyggnad av kommunal service får stora ekonomiska konsekvenser.Nedan finns en enkel uppställning av några större intäkter och utgifter för kommunen och staten.

Exempel på kostnaderUtbyggnad av VA-nät 170-200 milj krFörbättrad kollektivtrafik 1,3 milj kr per årOmbyggnad av Bönavägen 45 milj krCykelväg till Utvalnäs 9 milj krCykelväg Utvalnäs-Harkskär 4 milj krBelysning GC-vägar 3-4 milj krBulleråtgärder Bönavägen 5-19 milj kr Förbifart Bönan 1,2 km 15 milj krNy förskola 4 avd 20 milj krNy lågstadieskola 20-30 milj kr Detaljplaner 1-2 milj kr

Exempel på intäkter Försäljning av 400 tomter 40-60 milj kr

Alla kostnader och intäkter visar kostnadsläget år 2009. Kostnader för VA-nätet är uppdaterade 2012. Siffrorna är mycket översiktliga.Kostnader och intäkter utreds vidare i detaljplaneskedet.

Nedan beskrivs planens ekologiska, sociala och ekonomiska konsekvenser på en översiktlig nivå.

Ekologiska konsekvenserHur mark och vatten används har stor inverkan på den ekologiska hållbarheten. I ett ekologiskt hållbart samhälle värnas den biologiska mångfalden, miljömålen följs, man är resurssnål och materialanvändningen går i kretslopp. I den fysiska planeringen finns stora möjligheter att påverka utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Klimatförändringar kan leda till höjt vattenstånd i havet med ökad risk för översvämning av marker nära havet.

Exempel: Förändring av skogsmark till bebyggd mark innebär stora ekologiska konsekvenser.

Sociala konsekvenserI ett socialt hållbart samhälle har alla människor – oavsett kön, ålder, funktionshinder, sexuell, religiös eller politisk orientering, etnisk, kulturell eller socioekonomisk tillhörighet – samma möjligheter att leva och forma sin vardag. Social hållbarhet utgår från människans behov av gemenskap, delaktighet, trygghet och identitet; värden som tillsammans skapar en god livsmiljö och en hållbar samhällsutveckling.

Exempel: Förändring med nya bostäder innebär konsekvenser för redan bofasta.

Folkhälsoinstitutet har uppmanat länsstyrelserna att pröva att göra hälsokonsekvensbeskrivningar för att uppskatta en plans påverkan på folkhälsa, och då särskilt känsliga grupper. Länsstyrelsen och kommunen prövardetta synsätt på Översiktsplanen för Norrlandet. Vårt resultat blev att modellen är svår att använda då jämförande folkhälsodata för små befolkningsgrupper

Konsekvenser

Konsekvenser

71


inte finns, att tiden för ett genomförande av en översiktsplan är alltför lång och att modellen är så tidsödande att den inte går att genomföra för alla slags planer. Begreppet hälsokonsekvenser har inte använts i konsekvenskapitlet av dessa skäl.

Ekonomiska konsekvenserEtt ekonomiskt hållbart samhälle handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser under lång tid. Människorna ska kunna leva ett gott liv och ha möjlighet att försörja sig, företagen ska vara konkurrenskraftiga och både vilja och kunna utvecklas. Det offentliga samhället ska fungera och bidra med service. Ekonomisk hållbarhet innebär även att göra stora investeringar för att på sikt undvika ännu större kostander för samhället.

Exempel: Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp innebär ekonomiska konsekvenser för redan bofasta på Norrlandet.

Sammanfattning av konsekvenserNedan följer en beskrivning av vilka konsekvenser Översiktsplanen får. För att kunna jämföra det med hur utvecklingen ser ut om planen inte genomförs beskrivs konsekvenser även för ett så kallat nollalternativ. Planalternativet med 400 nya bostäder beskriver konsekvenser som tillkommer utöver konsekvenserna för ett nollalternativ.

Sammanfattning av nollalternativets konsekvenser Nollalternativet visar utvecklingen på Norrlandet under en 20-årsperiod när VA-utbyggnaden genomförs. Nya bostäder tillkommer i nollalternativet främst genom att fritidshus omvandlas till permanent bosättning eller genom att tomter delas och bebyggs. Befintliga 870 fastigheter ansluts till kommunalt VA-system. Idag är ca 450 av dessa permanent bebodda. Inom planperioden beräknas ca 300 fritidshus

kunna bli åretruntbostäder. Det innebär att år 2030 är ca 800 hus bebodda året runt och ca 100 kvarstår som fritidshus. Trafiken på Bönavägen beräknas öka från 2300 fordon/dygn till ca 4000 fordon/dygn, vilket kräver trafiksäkerhetshöjande åtgärder längs Bönavägen.

Detaljplaner kommer att behövas för VA-utbyggnaden och för skydd av kulturmiljön.Gällande, äldre detaljplaner i området är svåra att tillämpa i bygglov och kulturmiljöfrågor. Äldre detaljplaner värnar inte om kulturmiljö, värdefull natur och friluftsliv. Det antas här att nya detaljplaner tas fram i delar av området i nollalternativet. Gällande översiktsplan är inaktuell. Kulturmiljön påverkas av nybyggnader, ombyggnader och tillbyggnader. Endast mindre naturområden tas i anspråk för ny bebyggelse. Riksintresset för kulturmiljö är inte säkerställt i gällande planer.

Miljöpåverkan från enskilda avlopp minskar och upphör när kommunalt VA byggs ut. Trafiken ökar på Bönavägen med påverkan på buller, trafiksäkerhet och framkomlighet. Fler nya bostäder ökar underlaget för kollektivtrafik. Badplatser och strandpromenader omfattas inte av gällande planer. Strandpromenaden kan delvis genomföras med stöd av några nyare detaljplaner och av gällande översiktsplan.

Konsekvenser

72


Sammanfattning av planalternativets konsekvenser

Förutom omvandling av fritidshus enligt nollalternativet ger planen utrymme för cirka 400 nya bostäder. Kommunalt VA byggs ut. Trafiken på Bönavägen beräknas öka från 2300 fordon/dygn till ca 6600 fordon/dygn, vilket kräver omfattande trafiksäkerhetshöjande åtgärder längs Bönavägen. År 2030 kommer cirka 1150 hus vara bebodda året runt.

Miljöpåverkan från enskilda avlopp minskar och upphör när kommunalt VA byggs ut. Utbyggnaden sker under flera år och påverkar de som bor i området genom ökad trafik och ökat buller. En del grönområden bebyggs med påverkan på värdefull natur och friluftsliv, samtidigt som andra ges ett starkare skydd. Trafiken ökar på Bönavägen vilket kräver trafiksäkerhetshöjande åtgärder vilka delvis kan bekostas av ny exploatering. Fler nya bostäder ökar underlaget för kollektivtrafik med nästan en tredubbling från nuläget. Kulturmiljön skyddas i stort genom att fler nya detaljplaner tas fram men påverkas i flera fall av nybyggnader, ombyggnader och tillbyggnader. Badplatser och strandpromenader blir mer tillgängliga och får fler besökare.

Beskrivning av konsekvenser för nollalternativet

BoendeEkologiska konsekvenser: Grönytor inom tomter minskar när permanentning och förtätning fortsätter. Sociala konsekvenser: VA-utbyggnad påskyndar inflyttning och permanentning. Nytt boende sker i nollalternativet framför allt genom permanentning av fritidsbostäder samt delning av tomter. Norrlandet erbjuder i nollalternativet i huvudsak endast en typ av boende; egnahemsboende med relativt höga boendekostnader. Antalet nya bostäderutanför befintliga tomter blir litet. Befintlig bebyggelse förtätas. Befolkningsökningen är för liten för att i större omfattning förbättra bättre underlag för förskola och annan service. Konsekvenser för de redan boende i området kan vara att förändringar och förtätningar i bebyggelsen går långsammare. Ökad trafik på Bönavägen leder till ökat trafikbuller för boende nära vägen. Klimatförändringar kan leda till höjt vattenstånd i havet med ökad risk för översvämningar av marker nära havet.Ekonomiska konsekvenser: Detaljplaner tas troligen fram för delar av kulturmiljön och för delar av VA-utbyggnaden. Samhällets kostnader för VA-utbyggnad och investeringar i vägnätet blir högre eftersom färre ansluter till kommunens vatten och avlopp och färre bidrar till det enskilda vägnätet.

Kulturmiljö Ekologiska konsekvenser: Större bostadshus påverkar karaktären på många fritids-tomter negativt. Sociala konsekvenser: Riksintresset för kulturmiljön samt övriga kulturmiljövärden blir svårare att säkerställa i nollalternativet då färre nya detaljplaner upprättas. Omvandling av äldre fritidshus till permanentboende kan innebära negativ påverkan på kulturmiljön. Flera av kulturmiljöerna har också stora värden som är

Konsekvenser

73


kopplade till kulturlandskapet och till gistvallar, trädgårdar och parker. Norrlandets kulturmiljöer bidrar till att stärka områdets identitet och att öka kunskaperna om Gävles och Norrlandets historia. Dessa värden har bara begränsat skydd. Inga större bostadsexploateringar genomförs och Engesbergsområdet bevaras till stora delar, detta påverkar riksintresset positivt.Ekonomiska konsekvenser: Norrlandets kulturmiljöer är en viktig resurs som stöder turism och service i området. Bevarande av äldre byggnader och miljöer skapar på sikt positiva fastighetsvärden i området. Utan ett mer omfattande skydd av kulturmiljön är denna utveckling mer osäker.

NaturmiljöEkologiska konsekvenser: Grönstrukturen på tomtmark har inget starkt skydd i gällande planer och kan därför komma att påverkas av en förtätning av bebyggelsen inom befintliga tomter. Grönområden norr om Bönavägen kommer dock att lämnas opåverkade i nollalternativet. Naturreservat bildas enligt Strategi för bildande av naturreservat i Gävle kommun. Nya naturreservat gynnar den biologiska mångfalden. Befintlig skogsmark fortsätter att utvecklas. Normalt skogsbruk kommer att bedrivas i området. Sociala konsekvenser: Boende på Norrlandet kan fortsätta att utnyttja området norr om Bönavägen som strövområden i samma utsträckning som tidigare. Ekonomiska konsekvenser: Skogsbruket kommer ej att påverkas förutom inom nya naturreservat.

Fritid och rekreationEkologiska konsekvenser: Ingen ökad påverkan på naturmiljön jämfört med dagens friluftsliv. Sociala konsekvenser: Nollalternativet innebär utbyggnad av befintlig strandpromenad på vissa sträckor. Naturreservaten Gråberget och Tångberget bildas. En utökning av cykelvägnätet

är osäker. Ökad tillgänglighet till strand och strövområden för allmänheten uteblir delvis. Ekonomiska konsekvenser: Friluftsliv och rekreation kan fortsätta att bedrivas i dagens omfattning.

Service, verksamheter och turismEkologiska konsekvenser: Ingen ökad påverkan på naturmiljön jämfört med dagens förhållanden. Sociala konsekvenser: Det finns endast möjlighet för en mindre utveckling av service, verksamheter och turism. De boende på Norrlandet kan uppfatta det som positivt att besökstrycket på Norrlandet inte ökar. Ekonomiska konsekvenser: Nollalternativet innebär liten ökning av underlag för service och verksamheter. Turismen kan fortsätta i samma omfattning som i dag. Det finns bara möjlighet för en mindre utveckling av näringsverksamheten inom service, verksamheter och turism.

KommunikationerEkologiska konsekvenser: Ökad biltrafik och därmed försämrad miljö. Orörd mark kommer inte att tas i anspråk för nya vägar. Sociala konsekvenser: En ökning av trafiken på Bönavägen kommer att ske genom ökad permanentning av fritidshus. Förbättringar av trafiksäkerheten längs Bönavägen behövs för att nå god standard. Nollalternativet innebär en viss ökning av befolkningsunderlaget, men är

Konsekvenser

74


inte tillräckligt för en mer omfattande ökning av busstrafiken. Befolkningsunderlaget räcker inte för fler turer med bussen. En ökning av trafikbuller kommer att ske som mest påverkar befintliga bostäder. Boende på Norrlandet kan innebära beroende av flera bilar per hushåll vilket kan innebära att boende Norrlandet inte blir nåbart för alla. Ekonomiska konsekvenser: Boende på Norrlandet kan innebära två bilar per hushåll vilket blir ett dyrt boende. Även om inga nya bostäder byggs på Norrlandet så måste utfarter mot Bönavägen åtgärdas, gångpassager måste göras trafiksäkra och gång- och cykelvägen bör förses med belysning.

Teknisk försörjning Ekologiska konsekvenser: När enskilda avlopp ersätts med ett kommunalt ledningsnät minskar miljöbelastningen i hela området. Naturmark i och intill ledningsstråken påverkas negativt. Sociala konsekvenser: Hela Norrlandet kommer att anslutas till kommunalt vatten och avlopp. Delar av utbyggnaden behöver detaljplaneras. Utbyggnaden sker under flera år och under den tiden påverkas boende av ökad trafik och ökat buller. Risker för miljö och hälsa minskar när enskilda VA-anläggningar avvecklas. Tekniska försörjningssystem bidrar till ett praktiskt, hållbart och bekvämt boende. Ekonomiska konsekvenser: Ökade kostnader för hushållen vid anslutning till kommunalt VA-system kompenseras av driftsäkerhet och bekvämlighet i det kommunala VA-nätet och ökat värde för fastigheterna.

Beskrivning av konsekvenser för planalternativet

BoendeEkologiska konsekvenser: Naturmark tas i anspråk för nya bostäder och arealen naturmark minskar. Sociala konsekvenser: Planläggning och VA-utbyggnad påskyndar också inflyttning och permanentning. Nya bostäder ökar möjligheten att bo kvar eller få en ny bostad i området. Planalternativet förbättrar underlaget för kollektivtrafik, förskola och annan service. Ökad integration kan i någon mån främjas av varierade bostadstyper och upplåtelseformer. Förändringar och förtätningar i bebyggelsen går fortare. Detta kan av de redan boende i området uppfattas som negativa konsekvenser. Klimatförändringar kan leda till höjt vattenstånd i havet med ökad risk för översvämningar av marker nära havet.

Ekonomiska konsekvenser: Nya bostäder bidrar till kostnaderna för VA-nätet och investeringarna i vägnätet i större utsträckning än i nollalternativet. Avkastningen från kommunens skogsbruksareal minskar när arealen minskar. Nya exploateringar kan delvis bekosta trafiksäkerhetshöjande åtgärder längs Bönavägen.

KulturmiljöEkologiska konsekvenser: Flera av de utpekade kulturmiljöerna har också stora värden som är kopplade till kulturlandskapet och till gistvallar, trädgårdar och parker. Planalternativet ökar möjligheterna att bevara dessa miljöer. Förändringen av fritidshusens tomter med skogskaraktär till villatomter är negativ. Sociala konsekvenser: Översiktsplanen pekar ut områden med värdefull kulturmiljö som ska bevaras och föreslår vilka områden som ska detaljplaneläggas. Riksintresset för kulturmiljö säkerställs till stor del. Planförslaget medger kompletteringsbebyggelse och omvandling

Konsekvenser

75


av äldre fritidshus vilket kan innebära negativ påverkan på kulturmiljön. Att bevara Norrlandets kulturmiljöer bidrar till att stärka områdets identitet och till att öka kunskaperna om Gävles och Norrlandets historia. Planalternativet medverkar till bevarandet av bebyggelse, trädgårdar och parker vilket också stärker Norrlandets värde som besöksmål och strövområde. Engesbergsområdet bevaras till stora delar, detta påverkar riksintresset positivt. Detaljplaner skapar skydd för kulturmiljön. Ekonomiska konsekvenser: Norrlandets kulturmiljöer är en viktig resurs som stöder turism och service i området. Bevarade äldre byggnader och miljöer kommer på sikt att skapa positiva fastighetsvärden i området.

NaturmiljöEkologiska konsekvenser: Nya större bostadsområden ändrar skogsmark till tomtmark, vägar och parkeringar. Arealen naturmark minskar. Planalternativet pekar ut och föreslår skydd av värdefulla grönområden för naturvård och friluftsliv på Norrlandet. Detta kan ske genom detaljplanering och bildande av naturreservat. Utpekade värdefulla grönområden som undantas från bebyggelse kan bevaras långsiktigt. Detta bidrar till ökad eller bevarad biologisk mångfald. Vissa grönområden tas dock i anspråk för bebyggelse, vägar eller ledningsdragningar. Detta bidrar till minskad biologisk mångfald. Med strandpromenad och andra rekreationsstråk kommer allmänhetens tillgång till värdefulla stränder och naturområden att öka. Sociala konsekvenser: Skogsområden som finns idag omvandlas till tomter och går inte att använda för de boendes rekreation som tidigare. Bevarandet av natur och rekreationsområden är värdefullt och har stor betydelse för boende och besökare. Strandpromenaden kommer att passera genom strandområden som tidigare upplevts som privata. Ekonomiska konsekvenser: Att bevara och utveckla grönområden innebär att

exploateringsintressen får stå tillbaka på vissa platser. Kommunens skogsbruk kan komma att påverkas av minskade intäkter när ett mer natur- och rekreationsanpassat skogsbruk ska bedrivas i området. Att få bo eller vistas nära natur och stränder är kvaliteter som efterfrågas av många och som kommer att bidra till Norrlandets attraktivitet som bostadsområde och som besöksmål.

Fritid och rekreationEkologiska konsekvenser: Viss naturmiljö tas i anspråk när strandpromenad, stigar och rastplatser anläggs. Muddringar, grävningar och utfyllnader påverkar växt- och djurliv i havet. Arealen naturmark minskar. Sociala konsekvenser: Planen skapar möjligheter för aktiviteter längs den nya strandpromenaden med bad och friluftsliv, i nya naturreservat på bl.a. Gråberget och Tångberget och längs de föreslagna cykelvägarna. Nya småbåtshamnar eller utökade befintliga hamnar innebär att fler får tillgång till båtplats. Strandpromenaden bidrar till ökad tillgänglighet till stränderna, medan nya småbåtshamnar i viss mån påverkar tillgängligheten negativt. Satsningar på nya besöksmål och strövområden bidrar till förbättrad folkhälsa för boende och besökare på Norrlandet. Strandpromenaden kommer att passera genom strandområden som tidigare upplevts som privata. Boende på Norrlandet kan inte i samma utsträckning som tidigare utnyttja området norr om Bönavägen som strövområden. Bosatta på Norrlandet kan uppfatta detta som negativ påverkan på deras närområde. Ekonomiska konsekvenser: Satsningar på befintliga och nya besöksmål bidrar till ökad attraktivitet för Gävle som friluftsstad. Nya och utökade hamnar för småbåtar kommer till största delen att komma till stånd genom privata initiativ.

Konsekvenser

76


Service, verksamheter och turismEkologiska konsekvenser: Viss naturmiljö och strandområde tas i anspråk för serviceområden.Sociala konsekvenser: När Norrlandet stärks som stadsdel och som besöksmål ökar underlaget för service. De boende kan få tillgång till viss service utan att resa in till Gävle. De boende på Norrlandet kan uppfatta ett ökat besökstryck som en störning. Ekonomiska konsekvenser: En ökning av befolkningen i området ger ökade möjligheter för service, verksamheter och turism. Lokala turistföretag och servicenäringar kan få ett bättre ekonomiskt underlag.

KommunikationerEkologiska konsekvenser: Ökad trafik på Bönavägen innebär ökade barriäreffekter för djur och människor. Samtidigt ökar bilberoendet och därmed miljöpåverkan. Sociala konsekvenser: En utbyggnad enligt planalternativet innebär att trafiken på Bönavägen beräknas öka från 2300 fordon/dygn till 6600 fordon/dygn, vilket kräver trafiksäkerhetshöjande åtgärder för att nå god standard. Ökade bullernivåer, framför allt för befintlig bebyggelse, innebär att bullerskydd av olika slag kommer att behövas. Nya bullerskärmar på vissa sträckor längs Bönavägen kommer att innebära tystare miljöer bakom skärmarna och mindre mängder föroreningar från trafiken än utan skärmar.Trafiken ökar men upprustning av Bönavägen kan delvis ge ökad trafiksäkerhet genom sänkt hastighet, säkra passager och förbättringar av befintliga utfarter. Busshållplatserna blir säkrare för på- och avstigande. Vid ökad turtäthet för bussen och utbyggnad av gång- och cykelvägnätet ökar tillgängligheten, i synnerhet för barn, ungdomar och alla som inte har körkort eller tillgång till bil. Förbättrat gång- och cykelvägnät leder också till ökad folkhälsa och trygghet i trafiken. Samtidigt ökar trafiken på Bönavägen, vilket ger ökade barriäreffekter särskilt för barn och ungdomar. Utbyggnadstakten av nya bostäder bestämmer takten på förbättringar

av Bönavägen. Redan bosatta i området kan uppfatta den ökade trafiken som negativt för boendemiljön. Ekonomiska konsekvenser: Mer bebyggelse och mer trafik samt sänkt hastighet längs Bönavägen innebär längre restid. Förbättrad trafiksäkerhet och kollektivtrafik leder till färre olyckor och minskat bilberoende och därmed lägre kostnader för samhället och den enskilde. Enskilda vägar får ökad åretruntanvändning med högre standard och med högre kostnad för de boende.

Teknisk försörjningEkologiska konsekvenser: När enskilda avlopp ersätts med ett kommunalt ledningsnät minskar miljöbelastningen i hela området. Den biologiska mångfalden i och intill ledningsstråken påverkas negativt. Sociala konsekvenser: Hela Norrlandet ansluts till kommunalt vatten och avlopp, vilket innebär snabbare omvandling av fritidsbebyggelsen och utbyggnad av nya bostäder. Utbyggnaden sker under flera år och påverkar området med ökad trafik och buller. Ingen vindkraftutbyggnad föreslås på Norrlandet. Risker för miljö och hälsa minskar när enskilda VA-anläggningar avvecklas. God kvalitet på dricksvatten året runt för alla anslutna kan erbjudas. Tekniska försörjningssystem bidrar till ett praktiskt, hållbart och bekvämt boende. Ekonomiska konsekvenser: Kostnaderna för hushållen vid anslutningen till kommunalt VA-nät kompenseras av driftsäkerhet och bekvämlighet i det kommunala VA-nätet och i de flesta fall ett ökat värde för fastigheterna.

Konsekvenser

77


Konsekvenser för MiljömålenDe svenska miljömålen fastställdes av riksdagen under 1999. Gävle kommuns lokala miljömål behandlades av kommunfullmäktige år 2005.

NollalternativetFrisk luft och begränsad klimatpåverkan: Halterna av luftföroreningar kommer inte att överskrida fastställda risknivåer. Norrlandet kommer att vara relativt glest bebyggt med stora avstånd till arbete, skola och service. Grundvatten av god kvalitet: Påverkan på grundvattnet minskas genom VA-utbyggnaden.Levande sjöar och vattendrag, myllrande våtmarker: Strändernas värden för natur och friluftsliv skyddas inte med säkerhet mot ny bebyggelse. Områden med salamandrar och andra arter i sjöar och våtmarker sparas.Hav i balans samt levande kust och skärgård samt Ingen övergödning: Minskad belastning av näringsämnen i havet när enskilda avlopp ersätts av ett kommunalt VA-nät. Bara naturlig försurning: Underlaget för utbyggnad av närvärme/ fjärrvärme är för litet. Enskild uppvärmning med ved och olja kan påverka miljömålet negativt. Levande skogar: Skogen norr om Bönavägen undantas från bebyggelse. Värdefull natur skyddas genom bildande av naturreservat. Ett rikt odlingslandskap: Kulturhistoriska värden i det tidigare odlingslandskapet har inget tydligt skydd i Nollalternativet. God bebyggd miljö: Värdefulla kulturmiljöer kan inte med säkerhet skyddas, men ingen större förtätning kan ske inom riksintresseområdet för kulturminnevård. Nollalternativet innebär inget ökat underlag för förbättrad kollektivtrafik. Gång- och cykelvägnätet utökas ej. Värdefull natur och grönstruktur sparas norr om Bönavägen. Ingen sammnahängande utbyggnad av strandpromenaden sker. Giftfri miljö: Ingen förbättring av dagvattenhanteringen sker. Säker strålmiljö och Skyddande ozonskikt: Nollalternativet kan inte påverka målet.

PlanalternativetFrisk luft och begränsad klimatpåverkan: Halterna av luftföroreningar kommer inte att överskrida fastställda risknivåer. Norrlandet kommer att vara relativt glest bebyggt med stora avstånd till arbete, skola och service. Kommunens miljömål om begränsad ökning av biltrafiken kan därför bli svårt att nå på Norrlandet. Kommunens miljömål om fler bussresor kan troligen nås om området får en väl utbyggd kollektivtrafik. Grundvatten av god kvalitet: Påverkan på grundvattnet minskar när kommunens VA-nät byggs ut. Levande sjöar och vattendrag, myllrande våtmarker: Strändernas värden för natur och friluftsliv värnas mot ny bebyggelse. Områden med salamandrar och andra arter i sjöar och våtmarker undantas från bebyggelse. Hav i balans samt levande kust och skärgård samt Ingen övergödning: Minskad belastning av näringsämnen i havet när enskilda avlopp ersätts av ett kommunalt VA-nät. Turismen kan utvecklas med hänsyn till miljö, kulturmiljö och biologisk mångfald. Bara naturlig försurning: Utbyggnad av närvärme eller fjärrvärme kan påverka miljömålet positivt. Levande skogar: Värdefull natur skyddas och undantas från bebyggelse. Skog tas i anspråk för bebyggelse norr om Bönavägen. Arealen skogsmark minskar. Ett rikt odlingslandskap: Kulturhistoriska värden i det tidigare odlingslandskapet kan bevaras. God bebyggd miljö: Värdefulla kulturmiljöer skyddas, men viss förtätning tillåts inom området med riksintresse för kulturmiljö. Med utbyggd kollektivtrafik kan omfattningen av biltrafiken begränsas. Säker gång- och cykeltrafik kan uppnås med ett utbyggt GC-nät. Planen anger ett respektavstånd till trafikbuller från Bönavägen. Redan bullerpåverkade fastigheter behöver bullerskydd. Inga nya bostäder föreslås inom skyddszon för översvämning. Användning av energi kan ske på ett effektivt sätt om lokala

Konsekvenser

78


närvärmeanläggningar kan byggas. Värdefull natur och grönstruktur sparas. Stora tomter bidrar till sparad natur på kvartersmark. Ny strandpromenad ger ökad tillgång till stränderna. Giftfri miljö: Dagvattenhanteringen på Norrlandet innebär att dagvatten tas omhand på tomt- och kvartersmark och inte tillför naturen metaller och oljeföroreningar.Säker strålmiljö och Skyddande ozonskikt: Översiktsplan Norrlandet kan inte påverka målet.

Konsekvenser

79


OrdlistaPlanering och byggandeBygganmälan Efter bygglov följer ofta en bygganmälan som behandlar byggnadens tekniska egenskaper. Bygglov Skriftligt tillstånd från kommunen att genomföra en byggnadsåtgärd som enligt Plan- och bygglagen, PBL, kräver lov. Ett bygglov ska följa detaljplanen.Dialogmöte En mötesform där tjänstemän och politiker träffar de boende för att diskutera den framtida utvecklingen.Ekonomibyggnader/komplementbyggnader Fristående uthus, garage, lagringslokal och andra mindre byggnader.Grupphusvilla Villor som liknar varandra och som byggs på mindre tomter i en samlad grupp av en exploatör. Jämför med styckebyggda villor som byggs av olika ägare. Hållbar utveckling/hållbarhet Utveckling där man tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Ofta pratas om ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.Riksintresse Ett riksintresse har till syfte att skydda områden som är viktiga ur en nationell synvinkel.Verksamhetsområde för vatten och avlopp (VA-område) Område inom vilket det finns kommunalt vatten och avlopp. Medför skyldigheter för bostäder inom området att ansluta till kommunens nät.Översiktsplan (ÖP) Plan som visar den översiktliga mark- och vattenanvändningen inom en kommun. Översiktsplanen är i regel utgångspunkt för detaljplaneringen inom kommunen, men den är inte juridiskt bindande.

Lagar och allmänna rådBoverkets ändringsråd (BÄR) Vid ombyggnation, gäller Boverkets ”Allmänna råd om ändring av byggnad” (BÄR). Råden belyser innebörden av kravet på varsamhet vid ändring av en byggnad. Kulturminneslagen (KML 1988:950) Lag om kulturminnen m.m. reglerar fasta fornlämningar, fornfynd, kyrkliga kulturminnen liksom vissa kulturföremål och värdefulla byggnader. Länsstyrelsen är myndighetsutövare.Miljöbalken (MB) Lagsamling som trädde i kraft 1999 och ersatte femton tidigare lagar, däribland naturresurslagen. Den bestämmer bl.a. tillämpningsområde, övergripande regler och bestämmelser, regler för miljö- och naturvård, olika former av verksamheter samt hur prövning av olika ärenden och tillstånd ska gå till.Plan- och Bygglagen (PBL 2010:900) Reglerar planläggning av mark, vatten och byggande. PBL innehåller bland annat bestämmelser för översiktsplaner, detaljplaner, bygglov och bygganmälan.

Ordlista

KulturmiljöVärdefull bebyggelse Inom ett bebyggelseområde finns värden som är särskilt betydelsefulla att bevara och skydda.Byggnadsminne Det starkaste skyddet en byggnad eller anläggning i Sverige kan ha. Beslut meddelas av Länsstyrelsen i respektive län.Fornlämning Lämningar efter människors verksamhet som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna.Kulturmiljö Med kulturmiljö avses i allmänhet den miljö som formats av människan.

MiljöDagvatten Regn- och smältvatten från t.ex. tak, gator och parkeringar. Deponi Plats för långsiktig lagring av miljöstörande material. Kräver ofta långsiktiga kontrollprogram.Gränsvärden Värden för miljöfaktorer i miljölagstiftning som inte får överskridas, t.ex. luftföroreningar och buller.Infiltration Då ett jordlager eller en konstgjord bädd av t ex sand och grus renar förorenat vatten i marken innan det når grundvattnet.Maximal/ekvivalent ljudnivå Buller med riktvärden som inte får överskridas vid planering och byggnation. Ljud mäts i dB(A). Maximal ljudnivå är det högsta nivå på buller som kan accepteras under en viss tidsperiod. Ekvivalent ljudnivå är en genomsnittlig ljudnivå.Miljöbedömning Granskning av ett projekt, program eller plan för att bedöma om det kommer att orsaka betydande miljöpåverkan.Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) En MKB används för att få en helhetssyn av den miljöpåverkan som en planerad verksamhet kan medföra. Miljökonsekvensbeskrivning krävs för alla verksamheter som påverkar miljön.Miljökvalitetsnorm (MKN) Föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, utfärdade av regeringen efter beslut inom EU, för att skydda hälsa eller miljö. Miljökvalitetsnormer anger bl a förorenings- och störningsnivåer som inte får över- eller underskridas. Miljömål som är aktuella i denna utredning- begränsad klimatpåverkan- frisk luft- bara naturlig försurning- giftfri miljö- ingen övergödning- grundvatten av god kvalitet- hav i balans samt levande kust och skärgård- myllrande våtmarker- levande skogar- ett rikt odlingslandskap- god bebyggd miljö- ett rikt växt- och djurliv

Fakta

80


Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. Miljökvalitetsmålen syftar till att främja människors hälsa, värna den biologiska mångfalden och naturmiljön, ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena, bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga samt att trygga en god hushållning med naturresurserna. Gävle kommun följer upp genom årliga miljöbokslut. pH Ett kemiskt mått på surhet i vatten. Neutralt pH är 7 på skalan.Polycykliska Aromatiska Kolväten (PAH) Giftig petroleumprodukt. Recipient En sjö, ett vattendrag eller kustvatten i havet som tar emot smutsigt vatten från en verksamhet.Spillvatten (ofta benämnt avloppsvatten) Beteckningen på vatten som kommer från diskhoar, toaletter, duschar och processer i industrin.Tysta områden Områden som vid beräkningar i en ljudutbredningsmodell är lite eller mycket lite utsatta för buller. Naturvårdsverket har indelat sådana områden i olika ljudklasser beroende på storleken av bullerpåverkan.

Fastighetsbildning mmAnläggningslagen (AL) – lag som innehåller bestämmelser om samverkan i olika former mellan fastigheter, t.ex bildande av gemensamhetsanläggningar. Fastighet Ett eller flera områden på marken. Till en fastighet kan höra byggnader, skog, vatten mm. Fastighetsbildningslagen (FBL) – lag som innehåller bestämmelser om bildande och förändring av fastigheter, t.ex. avstyckning, fastighetsreglering och sammanläggning.Lantmäteriförrättning Arbeten som utförs när fastigheter eller rättigheter till fastigheter ska bildas, ändras eller samverka om gemensamma behov.Ledningsrätt Ger ett ledningsdragande företag rätt att dra fram vissa typer av ledningar över annans fastighet.Samfällighetsförening Förening som förvaltar en gemensamhetsanläggning eller marksamfällighet. Vägföreningar och vägsamfälligheter är begrepp som har upphört att gälla. numera bildas istället gemensamhetsanläggningar som förvaltas av en samfällighetsförening för vägar som är gemensamma för flera fastigheter.Tomt – det äldre fastighetsrättsliga begreppet tomt innebar en fastighet som bildats genom stadsplan och tomtindelning i städernas centrala delar. Begreppet tomt finns fortfarande kvar i plan- och bygglagen och avser då i första hand mark i direkt anslutning till byggnader.

GrönstrukturAktivt skydd Långsiktigt säkerställande/bevarande av grönområde genom formellt, lagligt skydd, exempelvis genom naturreservatsbildning.Biotop/biotopskydd Biotop är en typ av omgivning, med naturliga gränser, där vissa växt- eller djursamhällen hör hemma. Ett mark- eller vattenområde på max. 5 ha som utgör livsmiljö för hotade eller särskilt skyddsvärda växt- eller djurarter kan enligt Miljöbalken 7 kap förklaras som biotopskyddsområde. Grönkil Sammanhängande grönområde som löper in mot staden från omgivningarna utanför. Fungerar bl. a. som spridningsväg för växter och djur från det omgivande landskapet och bidrar till att ventilera staden med frisk luft.Grönstruktur Ett samlande begrepp för alla gröna områden i staden: parker, skogar, ängar och rekreationsområden.Natura 2000 Värdefulla naturområden. Syftet är att värna om naturtyper och arter som EU-länderna har kommit överens om är av gemensamt intresse. Väljs ut av länsstyrelserna och Naturvårdsverket och beslutas av regeringen. Naturreservat Mark- eller vattenområde som, med stöd av Miljöbalken 7 kap, skyddas efter beslut av länsstyrelsen eller kommunen i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet.Nyckelbiotop En nyckelbiotop är ett skogsområde som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö idag har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där kan finnasrödlistade arter.Rödlistad art Art vars framtida överlevnad inte är säker. Bedömningen görs med hjälp av ett antal kriterier om den svenska populationens storlek och utbredning.Strandskydd Strandskyddet regleras i Miljöbalken 7 kap och omfattar land- och vattenområdet intill 100 - 300 m från strandlinjen vid medelvattenföring. Inom strandskyddsområde är det förbjudet att uppföra nya byggnader eller att vidta andra åtgärder som hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda området eller som väsentligt skadar växt- och djurlivet. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet.

Ordlista

81


TrafikBlandtrafik Olika trafikslag blandade på samma yta, tex. Bilar och cyklar på samma gata.Farligt gods Ämnen som kan innebära risk för hälsa, säkerhet, egendom eller miljön då det transporteras eller används.Gång- och cykelväg (GC-väg) Väg avsedd för gående och cyklister och om inget annat anges även mopeder.Huvudvägnät Nät av större vägar som binder samman stadens olika delar.Lokalgata/Lokalväg Väg som företrädesvis betjänar intilliggande fastigheter.Trafikstrategin Dokument som visar riktningen på kommunens arbete med trafiken.

Vatten och AvloppBDT-vatten Avloppsvatten som bara kommer från Bad, Disk och Tvätt (BDT). Brukar även kallas gråvatten.Vattentäkt Med vattentäkt avses bortledande av yt- eller grundvatten för t ex vattenförsörjning (MB 11 :5)Avloppsvatten Med avloppsvatten avses t ex Spillvatten eller annan flytande orenlighet eller Dagvatten som avleds för avvattning av mark.Dricksvatten Vatten som är avsett för dryck, matlagning

eller beredning av livsmedel.

Ordlista

82


Arbetsgrupp för Översiktsplan Norrlandet under 2011-2012

Sten Hammar Planförfattare Henry Grew GIS och layout Lena Boox Kulturmiljö Maria Lind Naturvård Maria Höjer Miljö- o hälsofrågorKjell Blomberg Lantmäteri Anders Blomgren Mark och exploateringMarie Wallström Trafik Lena Blad Gästrike Vatten

Översiktsplan norrlandetold.gavle.se/global/bygga bo och miljö...dialog och synpunkter under...

Documents