1

Översyn av Första hjälpen-gruppernas verksamhet

i förhållande till behoven i samhället

Projektledare Indra Svensson

Slutrapport

2012-01-31

Svenska Röda Korset Enheten för Beredskap och krishantering

2

Innehåll Innehåll .................................................................................................................................................... 2 Förkortningar ........................................................................................................................................... 3 Sammanfattning ...................................................................................................................................... 4 Besktivning av projketet .......................................................................................................................... 5

Bakgrund ............................................................................................................................................................. 5 Syfte .................................................................................................................................................................... 5 Effektmål ............................................................................................................................................................. 5 Övergripande mål ............................................................................................................................................... 5 Delmål ................................................................................................................................................................. 5 Avgränsningar ..................................................................................................................................................... 5 Projektorganisation ............................................................................................................................................ 5

Inledning .................................................................................................................................................. 6 Historik ................................................................................................................................................................ 6

Genomförande ........................................................................................................................................ 7 Metod ................................................................................................................................................................. 7 Underlag ............................................................................................................................................................. 7

Analys över dagens FHG verksamhet, styrkor och svagheter. ................................................................ 8 Arbetsuppgifter .................................................................................................................................................. 8 Uppdrag .............................................................................................................................................................. 8 FHG inre arbete .................................................................................................................................................. 9 Styrkor ................................................................................................................................................................ 9 Svagheter .......................................................................................................................................................... 10 Synlighet ........................................................................................................................................................... 11 Konkurrerande verksamheter........................................................................................................................... 11 Samarbete akutsjukvård, polis, vakter m fl. ..................................................................................................... 12 Spretighet ......................................................................................................................................................... 12 Tjänstemannastöd och kostnader .................................................................................................................... 12 FHG är unika ..................................................................................................................................................... 13

Analys över dagens behovsbild i samhället av beredskap på frivillig grund. ........................................ 14 Tävlingar och evenemang ................................................................................................................................. 14 Nattvandringar och socioekonomiskt utsatta områden ................................................................................... 15 Kommunal beredskap ....................................................................................................................................... 15

Slutsats och Analys ................................................................................................................................ 16 Samhällets behov .............................................................................................................................................. 16 Synlighet i vardagssamhället ............................................................................................................................ 16 Utökat medicinskt omhändertagande .............................................................................................................. 16 Tjäna som verktyg för att integrera SRK i socioekonomiskt utsatta områden ................................................. 17 Utveckla mot mervärde t.ex. nattvandring ...................................................................................................... 17 Förstärkt kommunal krisberedskap .................................................................................................................. 18 Stöd till de mest utsatta .................................................................................................................................... 18 Frivillighet ......................................................................................................................................................... 18 Spretighet ......................................................................................................................................................... 18 Kostnader .......................................................................................................................................................... 19

Referenser ............................................................................................................................................. 20 Bilaga 1. Intervjuade personer och FHG ................................................................................................ 21 Bilaga 2. Intervjuer FHG ......................................................................................................................... 23 Bilaga 3. Enkät på Nationellt seminarium 2011 .................................................................................... 27 Bilaga 4. Intervjuer uppdragsgivare ...................................................................................................... 28 Bilaga 5. Intervjuer polis och väktare .................................................................................................... 36 Bilaga 6. Intervjuer kommuners social- och säkerhetstjänst ................................................................ 40 Bilaga 7. Intervjuer akutsjukvård ........................................................................................................... 43

3

Bilaga 8. Exempel på uppdrag ............................................................................................................... 46 Bilaga 9. Glimtar från FHG vardag ......................................................................................................... 51 Bilaga 10. Skador och omhändertagande ............................................................................................. 55 Bilaga 11. Styrdokument för FHG .......................................................................................................... 57

Förkortningar BHB behörighetsbedömning FHG Första hjälpen-grupp RKUF Röda Korsets Ungdomsförbund SLAO Svenska Lift Anordningars Organisation SRK Svenska Röda Korset URK Ungdomens Röda Kors (tidigare namn på RKUF)

4

Sammanfattning Det centralstyrelsebeslut som reglerar dagens Första hjälpen-gruppverksamhet är från 1986. Beslutet speglar det behov som då upplevdes finnas i samhället, avseende sjukvårdsberedskap vid publika evenemang. Omvärlden och förutsättningarna i samhället har förändrats sedan dess och det beslutades i augusti 2011 att en genomlysning av verksamheten och vilka behov som finns idag av sjukvårdsberedskap på frivillig grund skulle göras.

Översynen har en kvalitativ inriktning, dvs. är inte en total genomgång av Första hjälpen-gruppverksamheten och samhällets behov. Ett trettiotal uppdragsgivare och ett trettiotal samhällsaktörer (akutsjukvård, socialtjänst samt polis) har intervjuats. Gruppintervjuer har genomförts med 15 av de 43 grupperna. De intervjuade har valts utifrån ett perspektiv att få en så bred teckning av verksamheten som möjligt.

Den sammanlagda bilden av uppdragsgivare och samhällsaktörer är att Första hjälpen-grupperna fyller ett behov och behövs som ett kompletterande, trygghetsskapande inslag i samhället. Närvaron av Första hjälpengrupper där många människor samlas bidrar till att skapa lugn och förhindra våld. Att ge första hjälpen på plats kan förebygga att allvarligare skador uppstår. Första hjälparna själva upplever på sina uppdrag att de välkomnas med sin närvaro och sina insatser på arrangemang och nattvandringar. Förtroendet för Första hjälpengrupper är högt och man får mycket uppskattning direkt på plats av allmänhet såväl som av uppdragsgivare och samhällsaktörer. En uttalad önskan från uppdragsgivarna och samhällsaktörerna är att de blir fler och lättare att nå.

Första hjälpen-grupper på uppdrag har bra synlighet och utgör en bra reklampelare för Röda Korset. Marknadsföringen mot samhället behöver dock förstärkas på både nationell och lokal nivå. Många frivilligorganisationer ser idag ett minskat antal frivilliga och att dessa tenderar att engagera sig mer kortsiktigt än tidigare. Det gäller också Första hjälpen-gruppverksamheten, som dessutom bygger på att frivilliga inte ”kommer och går”. Att utbilda och utrusta en Första hjälpare är en investering på flera tusen kronor och behöver ses på några års sikt. En bredare rekrytering av Första hjälpare i invandrartäta områden skulle tillföra breddade språkkunskaper till grupperna och kunna medverka till ökad integration. Etablering av Första hjälpen-grupper i socioekonomiskt utsatta områden kan medverka till ökad trygghet.

Nattvandring är ett av samhället efterfrågat område för FHG men kräver utökad och riktad rekrytering av frivilliga. En rekrytering som vänder sig till personer som är intresserade att delta i nattvandring. Verksamheten kan inte förväntas ge några inkomster och finansieringen av utbildning och utrustning måste sökas på andra håll än genom betalda uppdrag.

En del grupper och uppdragsgivare anger bl.a. höghastighetssporter och otillgänglighet för ambulans, som motiv för utveckling av ett utökat medicinskt omhändertagande. Flera grupper uttrycker dock tydligt att det är basal första hjälpen de vill jobba med och att de inte önskar ökad medicinsk utveckling. Socialstyrelsens promemoria (2011-06-07) samt intervjuer med akutsjukvård visar att en utveckling av medicinskt omhändertagande inte är aktuell.

Den avgift FHG tar ut på uppdrag avser täcka utgifter för utrustning och utbildning. Utbildningskostnaderna är, liksom för övriga frivilliggrupper inom Röda Korset subventionerade. Röda Korset avsätter därutöver varje år medel för tjänstemannastöd och kvalitetssäkring. Möjligheterna till extern finansiering bör utredas.

5

Beskrivning av projektet

Bakgrund Det centralstyrelsebeslut som reglerar dagens Första hjälpen-gruppers (FHG) verksamhet är från 1986 och speglar det behov som då upplevdes finnas i samhället avseende sjukvårdsberedskap vid publika evenemang som t.ex. idrottstävlingar, festivaler, musikevenemang och dyl.

Omvärlden och förutsättningarna i samhället har förändrats sedan dess. Bland annat så återfinns idag ett flertal aktörer som tillhandahåller motsvarande eller mer professionella tjänster än FHG, professionella i den meningen att man har en större sjukvårdskompetens än den som FHG, enligt sitt uppdrag och sina riktlinjer, får tillhandahålla. På grund av dessa förändringar i samhället samt det eventuella förändrade behovet av FHG insatser beslutades i augusti 2011 att en genomlysning av vilka behov som finns idag av sjukvårdsberedskap på frivillig grund, vid publika evenemang skall utredas samt att utredningen även ska lämna förslag på hur en framtida FHG verksamhet bäst bör utvecklas för att svara upp mot dagens behov.

Syfte Huvudsyftet med projektet har varit att lämna underlag till ett styrelsebeslut från Svenska Röda Korsets (SRK) styrelse rörande FHG verksamhetens vidare utveckling, eller avveckling, liksom en övergripande bild av vilka eventuella utbildnings- och organisationsförändringsbehov som blir följden av förslag till beslut inklusive grov tidsplan för genomförande av sådan eventuell förändring.

Effektmål En långsiktig strategi för FHG verksamheten alternativt avveckling av verksamheten.

Övergripande mål Att förhindra och lindra mänskligt lidande

Att skydda liv och hälsa

Delmål Projektet skall leverera följande beslutsunderlag:

Analys över dagens FHG verksamhet, styrkor och svagheter.

Analys över dagens behovsbild i samhället av beredskap vilandes på frivillig grund i vardagen samt vid publika evenemang.

Utifrån ovanstående analyser, samt SRK verksamhetsinriktning 2012-2015, förslag på eventuella utvecklingsområden för FHG verksamheten och vilka nya områden som dagens FHG skulle kunna vara verksamma inom samt vilka eventuella utbildnings- och organisationsförändringsbehov som då skulle genereras samt en grov tidsplan för när en sådan förändring skulle kunna genomföras.

Avgränsningar Hänsyn ska tas till gällande lagrum, framför allt Hälso- och Sjukvårdslagen, patientsäkerhetslagen samt lagen om journalföringsplikt.

Översynen skall inte hantera den pågående diskussionen med Socialstyrelsen.

Projektorganisation Projekttid: 1 september 2011 – 31 januari 2012. Projektledare: Indra Svensson Beställare: Jonas Prawitz Styrgrupp: Jonas Prawitz samt FHG-teamet (Therese Livemo och Johanna Ronström)

Projektarbete och delresultat har rapporterats månatligen till beställare och styrgrupp.

6

Inledning Denna rapport redovisar resultatet av översynen av FHG verksamheten. Översynen har en kvalitativ inriktning, dvs. är inte en total genomgång av FHG verksamheten och samhällets behov. En helt genomgående analys hade krävt betydligt längre projekttid. Intervjuarbetet visade tidigt att resultatet av genomförda intervjuer var likartat och pekade i samma riktning, vad gäller synen på FHG-verksamheten respektive samhällets behov av beredskap på frivillig grund.

Historik FHG verksamhet kan följas ända tillbaka till Henry Dunant och hans insatser för skadade 1859 i Solferino, Italien. Sedan dess har Röda Korset internationellt haft första hjälpen som en av sina viktigaste verksamheter. Redan på 1880-talet startade Svenska Samaritföreningen, en underavdelning till SRK, första hjälpen-utbildningar runtom i landet. Den manliga personal SRK utbildade hade till uppgift ”ej endast sjukvårds- och sjuktransporttjänst under krig utan även under fred, såsom olyckshändelser eller hastigt påkommande sjukdomsfall samt beredskapstjänst vid större olyckor och sjukdoms- eller olycksfall vid folksamlingar, riskfyllda tävlingar m.m.” (Nordisk Familjebok 1938).

1921 bildades Ungdomens Röda Kors (URK) som hade till uppgift att lära barn och ungdomar första hjälpen på läger och föreningsaktiviteter. Under -60 talet verkade URK med olycksfalls beredskap på Kalle Anka-trofén, en slalom tävling för barn och ungdomar. URK-ungdomar kom från hela landet och fick sin utbildning under en vecka som avslutades med beredskap i skidbacken under helgen. Detta är upprinnelsen till de FHG som har beredskapen i slalombackar idag i Jämtland och Västerbotten.

Med start på 30-talet bildades rödakorskårer som också bedrev olycksberedskap i olika delar av landet. 1986 bildades de första FHG inom URK. Nu fanns det två aktörer inom SRK, som bedrev olycksfallsberedskap; URK med unga människor som var nyutbildade och kårerna med en gammal tradition. Detta innebar att det blev olika budskap till samhället vad det var SRK kunde leverera.

1986 bytte URK namn till Röda Korsets ungdomsförbund (RKUF) och ville renodla och koncentrera sina sociala verksamheter. Man ville inte längre bedriva FHG verksamheten och därför ombildades grupperna till s.k. ämneskretsar i SRK eller gick in som verksamhet i befintliga kretsar på orten medan andra lades ner.

Vissa kårer fanns fortfarande kvar med bl.a. ambulansverksamhet och skillnaderna mellan kårer och FHG blev ännu tydligare. SRK ville renodla och likrikta första hjälpen-insatserna och 1986 tog SRK styrelse beslut på FHG nuvarande uppdrag. I beslutet står att ”endast Första hjälpen-grupperna har rätt att i Svenska Röda Korsets namn bedriva organiserad olycksfallsberedskap och första hjälpen-beredskap och därmed använda Första hjälpen-gruppernas logotype”. Nu började också samhället efterfråga Första hjälpares-stöd vid idrottstävlingar och festivaler.

Detta har nu utvecklats till dagens FHG verksamhet med att bistå samhället med olycksfallsberedskap på olika publika evenemang. FHG var först i Röda Korset med att införa riktlinjer och handbok i sin verksamhet. Grupperna var också först med att införa kvalitetsgranskning i form av behörighetsbedömningar (BHB).

7

Genomförande

Metod Översynen har genomförts som intervjuer i grupp eller enskilt. Femton av de 43 FHG har varit direkt involverade via gruppintervjuer hösten 2011. Alla grupper har till viss del bidragit till resultatet genom enkäter 2009 och 2010, material från Regionalt seminarium 2010 och Nationellt seminarium 2011 samt telefonintervjuer som FHG-teamet genomfört under våren och hösten 2011.

Det har inte varit ekonomiskt eller tidsmässigt möjligt att intervjua alla grupper. De intervjuade valdes utifrån ett perspektiv att få en så bred teckning av verksamheten som möjligt, geografiskt, storleksmässigt, bredd i typ av uppdrag och uppdragsgivare.

Intervjuerna med FHG-utbildare och riksdomare samt rödakorstjänstemän (bil. 1) gjordes som öppna intervjuer och diskussioner för att skapa en bred plattform inför det kommande arbetet och samla in vad de tyckte var viktigt inför ett nytt beslut om FHG verksamheten.

Gruppintervjuerna med FHG gjordes i form av så kallade fokusgruppsintervjuer, i vilka deltagarna diskuterar ett antal frågeställningar i grupp. Fokusgruppsintervjuer ger inte bara svar på intervjufrågorna utan ger även möjlighet att fånga upp gruppernas uppfattning om frågeställningarna, belysa hur grupperna resonerar, hur överens man är och hur klar man egentligen är över sina ställningstaganden. Angiven tidsåtgång per intervju sattes till max två timmar, flera grupper satt dock gladeligen kvar i tre timmar.

Ett trettiotal uppdragsgivare (säkerhetsansvariga eller ansvariga för arrangemanget, bil. 1) och ett trettiotal samhällsaktörer (socialtjänst, akutsjukvård samt polis, bil.1) har lämnat synpunkter vid telefonintervjuer. Urvalet av uppdragsgivare gjordes bland de intervjuade FHG uppdragsgivare fördelade på olika typer av arrangemang och festivaler för att ge en bred bild av uppdragsgivares syn och urvalet av samhällsaktörerna gjordes från de intervjuade FHG orter. Samtliga tillfrågade uppdragsgivare och samhällsaktörer tackade ja till medverkan och har godkänt att finnas med i kontaktlistan (bilaga 1).

Analysen över samhällets behov bygger i alltså huvudsak på kontakter med FHG, uppdragsgivare och samhällsaktörer. Projekttiden har begränsat antalet kontakter. Intervjuerna har ändå gett en bredd i underlaget. Fler intervjuer skulle bredda basen för översynen men troligen inte förändra bilden. De genomförda intervjuerna pekar i en och samma riktning i synen på FHG verksamhet och samhällets behov.

Underlag Enkät till FHG våren 2009 (FHG-teamet)

Enkät till FHG hösten 2010 (FHG-teamet)

Material från Regionalt seminarium 2010 (FHG-teamet)

Telefonintervjuer med FHG våren 2011 (FHG-teamet)

Telefonintervjuer med FHG hösten 2011 (FHG-teamet)

Intervjuer med utbildare och riksdomare FHG hösten 2011 (bil. 1)

Intervjuer med tjänstemän på SRK hösten 2011 (bil. 1)

Gruppintervjuer med FHG hösten 2011 (bil. 1 och 2)

Enkät på Nationellt seminarium hösten 2011 (bil. 3)

Intervjuer med uppdragsgivare hösten 2011 (bil. 1 och 4)

Intervjuer med aktörer i samhället - akutsjukvård (bil. 1 och 5) - kommunal social- och säkerhetstjänst (bil. 1 och 6) - polis och väktare hösten 2011 (bil. 1 och 7)

8

Olycksfallberedskap

Åtgärder som omedelbart måste vidtagas för att återställa och upprätthålla livsviktiga kroppsfunktioner eller hindra vidare skadeutveckling samt de åtgärder som behöver vidtagas för att så snabbt som möjligt få den skadade eller sjuke under medicinsk vård.

De åtgärder som gör att lättare skador kan omhändertas på skadeplatsen

Övriga arbetsuppgifter

Medverka i och leda förevisningar och uppvisningar

Vid alla tillfällen på bästa sätt marknadsföra sin egen och Röda Korsets övriga totala verksamhet till uppdragsgivare och allmänhet

Ansvarsområdet för Första hjälpengrupper regleras av den kunskapsnivå deltagarna erhåller enligt gällande studieplan. All verksamhet utöver detta skall genomföras av för uppgiften behörig personal

Analys över dagens FHG verksamhet, styrkor och svagheter. I Sverige finns cirka 600 Första hjälpare i SRK fördelade på 43 grupper. De flesta är unga men de fördelas över alla åldrar från 18 år och uppåt med en bakgrund som studenter eller en bredd av olika yrken inklusive sjuksköterskor och läkare. FHG finns på plats vid evenemang av olika slag, där de i händelse av sjukdom eller olycka ger första hjälpen. Det kan innebära allt ifrån att ge ett stödjande samtal, sätta på ett plåster, och ge hjärt- lungräddning till att tillkalla och överlämna till ambulans.

Kärnan i FHG-verksamheten måste vara stark eftersom så många är engagerade i 15-20 år, en del t.o.m. ännu längre och finner en glädje i att vara med.

Medlemmar i FHG är frivilliga och får ingen personlig ersättning. Kostnaden för uppdragsgivare avser täcka utbildningar och utrustning. En uppdragsledare är ansvarig för planering, genomförande, avslut och redovisning av uppdraget. Ett uppdrag kan engagera en eller flera grupper bestående av minst två Första hjälpare.

Arbetsuppgifter Uppdraget baseras på Centralstyrelsens direktiv till FHG från 1986:

Uppdrag

Förutsättningarna för uppdrag är:

Rekommenderat pris 250 kr per grupp och timme

En grupp = minst två Första hjälpare

Inga läkemedel

Uppdragsledare är ansvarig före, under och efter uppdrag

Uppdragen varierar i storlek och längd, typ av arrangemang, typ av skador och omhändertagande; nattvandring, fotbollscuper, speedway, amerikansk fotboll, hockeymatcher, musikfestivaler, mässor etc., med allt från några 1 000 personer närvarande upp till 100 000-tals. Längden på ett uppdrag kan sträcka sig mellan några timmar och någon vecka med återkommande insatser. Några exempel på upplägg och genomförande av uppdrag finns i bilaga 8. I bilaga 9 finns några glimtar ur tidigare uppdrag.

För att följa upp och utveckla verksamheten dokumenteras alla skador på skadekort och läggs (fram till 23 oktober 2011) in i en skadedatabas (bil. 10). Skadorna fördelar sig mellan ytliga sårskador (vanligast), skavsår, stukningar, frakturer, skallskada, bukskada, rygg- eller nackskada, och andningsbesvär. 94 % färdigbehandlas av FGH, 4 % rekommenderas att ta kontakt med sjukvården och 2 % tas omhand av ambulans (2010).

De frivilliga lägger ner ca 100 000 timmar och genomför ca 2 500 uppdrag per år (2010).

9

FHG inre arbete

Styrdokument

Riktlinjer för FHG samt handbok, utbildningsplan med flera styrdokument finns listade i bilaga 11.

Kompetens

Grundutbildningens 60 timmar innehåller olycksfallsberedskap, första hjälpen, hjärt lung-räddning och defibrillering. Grupper med beredskap i skidbacke (Västerbotten och Jämtland) har ytterligare 30 timmars utbildning. Grupperna träffas regelbundet för övningar och kompletterande utbildning. En gång per år genomförs BHB. Behörig Första hjälpare är den som har godkänd BHB, deltar i repetitionsövningar och genomför minst två uppdrag per år. SM i första hjälpen planeras varje år och fungerar som kvalitetsgranskning och vinnaren får delta i EM i första hjälpen som representant för Sveriges FHG.

Organisation

I en FHG finns gruppledare samt uppdragsledare. Därutöver finns flera funktioner beroende på storleken på gruppen.

Det finns grupper som är del av en större krets som tycker att det fungerar utmärkt, som då har egen ekonomi i kretsen. Det finns också grupper som är del av en större krets där de upplever att de har små möjligheter att påverka, inte har koll på den egna ekonomin och tycker att det går långsamt på grund av att kretsen har styrelsemöte för sällan och gruppen därmed inte hinner få beslut på saker de tycker är viktiga att ta upp. Grupper som är egen krets uppger dels att det fungerar alldeles utmärkt medan andra upplever styrelsearbetet som betungande.

Styrkor

Förtroende

Förtroendet för FHG är högt och man får mycket uppskattning direkt på plats när man är på uppdrag av allmänhet såväl som hos uppdragsgivare och samhällsaktörer.

Uppdragsgivares syn på styrkor

Uppdragsgivarnas helt dominerande syn på FHG är positiv. Uttryck som suveräna, väldigt värdefulla, fungerar bra och fyller stor funktion återkommer i intervjuerna. Som exempel på styrkor anges att de är motiverade, engagerade, kompetenta och professionella. De uppskattas för att de är ideella, samarbetsvilliga, självständiga och har god organisation och struktur. När de finns på uppdrag känner sig arrangörerna trygga. FHG har en lugnande inverkan på stökiga miljöer och har fullt förtroende hos ungdomar och publik.

Samhällsaktörers syn på styrkor

Kommuners sociala fältarbetare och säkerhetsansvariga är också positivt inställda till FHG, anser att FHG är kunniga, professionella, agerar och syns. Synligheten är viktig, de verkar lugnande i stökiga miljöer samt är ett bra komplement till samhällets funktioner. Poliser och väktare har om möjligt ännu positivare syn på FHG; otroligt bra komplement till offentlig sektor, gör stor nytta samt folk känner sig trygga och vet att de får hjälp. Bland styrkor återkommer omdömen som engagemang, kunskap och en positiv grundsyn. Både poliser och väktare tycker FHG gör en viktig insats som avlastar dem med första hjälpen och psykosocialt stöd så att de kan ägna sig åt sina polisiära och väktar-uppdrag. Den positiva synen går igen i intervjuerna med akutsjukvården. FHG är på sina uppdrag en resurs mellan allmänheten och sjukvården och fungerar som ett komplement till sjukvården.

10

FHG syn på styrkor

Styrkor som framkommit vid intervjuer med grupperna är att de är sammansvetsade, trygga och reagerar bra i stressade situationer. De framhåller styrkan i att de är neutrala, utgör inget hot och kan ofta få kontakt med ungdomar som drar sig för att vända sig till polis eller fältarbetare när någon skadat sig. De upplever ofta att de har en lugnande inverkan när det är bråk på gång. Ytterligare styrkor är att vara rikstäckande, ha SRK bakom ryggen och gemensam värdegrund, att de syns och att få göra något värdefullt. Första hjälpare känner sig som levande reklampelare och har en glasklar verksamhet. Alla intervjuade grupper framhåller styrkan i att de har bra organisation och kort insatstid. Flera av grupperna anger också styrkan med sitt goda samarbete med polis och ambulans.

En styrka är att nå ut där det finns mycket folk. ”Vi spelar roll när vi finns ute där det rörs mycket folk - har en lugnande, dämpande inverkan på utelivsklimatet. Det är lugnande bara att vi går och ställer oss mitt i. – ’ja, ni tar ju inte ställning så det är lugnt’. Vi är inte vakter eller polis eller myndighet. Vi är inget hot och ingen är arg på en Första hjälpare.”

Grupper med stark ekonomi tycker att det är en styrka att kunna utbilda efter behov och inte efter resurser.

Svagheter

Uppdragsgivares och samhällsaktörers syn på svagheter

Gemensamt för uppdragsgivare och samhällsaktörer är att de inte kan peka på nästan några svagheter hos FHG.

På följdfrågan om vad som skulle vara en positiv utveckling svarade många det skulle vara att de blev fler och att man lättare kunde komma i kontakt med dem.

Flera inom akutsjukvården framhåller att det gentemot allmänheten behöver klargöras vad som är första hjälpen och vad som är sjukvård. Några uppdragsgivare säger att det är en svaghet att FHG inte får använda den sjuksköterske- och läkarkompetens de har samtidigt som sjukvården poängterar att det är första hjälpen som är FHG uppgift och att de inte ska konkurrera med ambulans.

FHG syn på svagheter

Man är bekymrade över det sjunkande antalet frivilliga och tycker att man är för dålig på att marknadsföra sig. Många av grupperna har svårt att behålla större delen av nyrekryterade, tycker att det är en svaghet att de inte kommer in i gänget. Styrkan med att ha en stark kärntrupp kan gå över i en svaghet: ”När de slutar blir vi för få som får slita hårt för att fylla uppdragen.” Med små grupper som försöker täcka upp många uppdrag kan följden bli att man inte hinner träna tillräckligt.

Flera grupper tycker det är en svaghet att alla FHG inte arbetar på samma sätt på sina uppdrag. Det kan vara variationer i klädsel, Första hjälpare som jobbar ensam, olika prissättning mm. Man tycker också att det verkar finnas ett sjunkande intresse för gemensamma träffar och seminarier men tror att orsaken kan vara att en del grupper har svag ekonomi och kanske inte har råd att åka. Grupper som har svag ekonomi ser det som en svaghet att de inte har råd att utbilda nya i den utsträckning som skulle behövas.

En del grupper, ofta i större städer, ser det som en svaghet att allmänhet, räddningstjänst, SOS m.fl. inte känner till vad FHG är och står för, det skulle underlätta vårt arbete om de kände till oss. Det är också en svaghet att folk tror vi har mer kompetens än vi har.

Man känner sig som en satellit till SRK, bundna till en stor organisation men på avstånd. Detta ses som en svaghet samtidigt som ju SRK ger en styrka i verksamheten. Grupper uttrycker också att det är för lite gemensamma möten och aktiviteter, att man skulle vilja ha gemensamma plattformar för erfarenhetsutbyten.

11

Marknadsföring

Marknadsföringen mot samhället brister på både nationell och lokal nivå. FHG är välkända bland dem som redan känner till dem; allmänhet som stött på dem på uppdrag, uppdragsgivare och samhällsaktörer. Kännedomen i övriga samhället om FHG verksamhet är låg.

Känslan av att vara en satellit till SRK är ett tecken på att den också den inre marknadsföringen brister.

Sjunkande antal

Minskat engagemang för frivillighet är ett problem för FHG liksom för övriga frivilligverksamheter i SRK och andra organisationer. Många frivilliga idag tenderar att engagera sig kortsiktigt. För FHG-verksamheterna förutsätts att frivilliga inte kommer och går med korta tidsintervall. Att utbilda och utrusta en Första hjälpare kostar ca 12 000 kronor och för att det ska hålla ekonomiskt behöver den nya Första hjälparen delta i ett antal uppdrag.

Antalet grupper och frivilliga har minskat över tiden från ca 60 grupper och 1000 frivilliga för år 1996 till dagens 43 grupper med 600 frivilliga. Det är alltså inte unikt för FGH, minskat antal frivilliga är en realitet för många frivilligorganisationer idag. Det är svårare att få folk till grupperna många nya stannar bara ett par år. En mindre grupp stannar längre. Här finns en risk med en engagerad kärna som under längre tid bär gruppen. När de börjar troppa av följer ofta hela ”det gamla gänget” efter och kvar står en FHG med totalt sett kortare erfarenhet. Med färre frivilliga följer också att FHG kan ta färre uppdrag, det blir mindre pengar och det räcker till färre utbildningar. En förstärkt satsning på rekrytering är nödvändig för att FHG ska överlevna på sikt.

Det finns en risk med FHG som blir för små. Med mindre grupper ställs större krav på att det är ”rätt” personer som ingår. Större FHG ger större möjlighet för att engagerade personer som kanske inte fullt ut passar in som Första hjälpare kan, med stöd av andra, fungera mycket bra, men som utan stöd kanske inte har förutsättningarna som krävs.

Gruppsammansättning

FHG är idag relativt homogena. Sammansättningen är ofta en spegling av det lokala samhälle gruppen verkar i. På universitetsorter är de frivilliga övervägande akademiker och studerande medan andra orter kan ha större inslag av yrkesverksamma inom andra yrken. Detta medför enligt en del grupper att det är svårt att värva och behålla frivilliga som har annan bakgrund, vi kanske inte är så bra på att få in dom i gänget och att trivas.

Synlighet FHG ute på uppdrag rör sig där det är mycket folk, ofta där ungdomar samlas. Man syns väl i sina röda kläder och är tillgängliga. De flesta känner igen dem som Röda Korset och FHG. Detta kopplat till de värderingar, styrkor och uppskattningar som omger FHG gör att de fyller en viktig funktion i att bygga förtroendekapital och stärka varumärket för SRK, speciellt hos ungdomar, yngre vuxna, föräldrar och samhällsaktörer.

FHG gör att SRK synes agera i lokalsamhället. Värdet av synlighet i antal nya rödakorsmedlemmar eller insamlade medel är svår att bedöma. Klart är att, för bilden av SRK i allmänhetens ögon, FHG på uppdrag utgör ett starkt komplement till insamlingsbössor och nyhetsreportage från katastrofer i avlägsna länder.

Konkurrerande verksamheter Över landet finns ett stort antal konkurrerande verksamheter med första hjälpen och mer utvecklad medicinsk beredskap. De flesta erbjuder legitimerade sjuksköterskor och läkare och i vissa fall även ambulans. En del FHG verkar inom områden där inga konkurrenter finns medan andra grupper uppger att det finns gott om konkurrenter i närområdet. En del FHG uppger att konkurrenterna tar uppdrag som FHG skulle kunna fått medan andra grupper säger att de har fullt upp att fylla alla

12

uppdrag och att konkurrenterna inte påverkar deras möjligheter på marknaden. Många uppdragsgivare värdesätter frivilligheten hos FHG och är inte intresserade av kommersiella aktörer. Andra uppdragsgivare, t.ex. arrangörer av idrottstävlingar, har inte ekonomi att anlita andra än FHG.

Samarbete akutsjukvård, polis, vakter m fl. FGH på mindre orter har ofta god kontakt och samarbete med ambulans och akutmottagning. På större orter är kännedomen om vad FHG kan och står för mindre. Även samarbetet med polis och socialtjänst är mer utvecklat på mindre orter. Man har ofta gemensamma uppstartmöten innan evenemang och väl fungerande kommunikation. Samhällsaktörerna uppskattar detta och uttrycker mycket positiva ord om ”sina” FHG.

På mindre orter råkar man på varandra ofta och de har respekt för FHG. På större orter är ofta igenkänningsfaktorn lägre, med många ambulanser, poliser etc. lär man inte känna varandra och t.ex. ambulanspersonal kan visa ovetande om vad FHG gör och kan.

Många grupper har en önskan att knyta bättre relationer till blåljusmyndigheterna, gärna att SRK på centralt håll skapar kontakt med landsting och kommun så att informationen kommer uppifrån till blåljusmyndigheterna. Detta för ett bättre utnyttjande av FHG resurser och för att det skulle bli lättare att ”umgås över gränserna” ute på uppdrag.

Spretighet På grund av ett antal omorganiseringar inom SRK har stödet till FHG varierat över tiden. Fram till 2000 fanns ansvariga tjänstemän geografiskt nära sina respektive FHG och det var nära till det stöd som behövdes. Sedan dess har FHG till viss del blivit styvmoderligt behandlade; vid omorganisationerna har en del grupper fått större stöd medan andra mer eller mindre tappats bort och FHG blev väldigt beroende av hur ”deras” tjänstemans arbetsuppgifter såg ut. Grupperna har under tiden till vissa delar utvecklats åt olika håll i sitt utvecklingsarbete, varje grupp försöker optimera sina förutsättningar (dock utan att tappa sin roll och funktion), och detta har lett till att både rödakorstjänstemän och FHG idag uppfattar verksamheten som spretig, att grupperna inte är enhetliga vad gäller utrustning, klädsel och agerande.

Tjänstemannastöd och kostnader Orsaken till spretigheten kan alltså i viss mån tillskrivas omorganisationerna. År 2009 togs ett nytt grepp om tjänstemannastödet och en nationell funktion, ett FHG-team, bestående av tre tjänstemän fördelade över landet och en samordnare, inrättades. Detta förändrade situationen för grupperna och det skapades möjligheter till täta kontakter via telefon och mail, om än inte fysiskt, när grupperna behövde. Detta har grupperna uppskattat. FHG-teamet har påbörjat arbetet med att ensa grupperna bl.a. genom att skapa utbildningsplattformar med deltagare och utbildare från flera håll och gemensamma träffar för BHB. Målsättningen är att detta på sikt ska leda till ett gemensamt ansikte utåt för grupperna.

FHG tar ut en avgift per timme på sina uppdrag. Detta täcker kostnader för utrustning, resor och större delen av utbildningskostnaderna. Liksom för övriga frivilliggrupper inom Röda Korset subventioneras utbildningarna. SRK avsätter därutöver varje år medel för tjänstemannastöd, kvalitetssäkring och viss allmän utbildning. Den faktiska kostnaden för detta är drygt två miljoner (2011) men efter omräkning av statliga medel är SRK kostnad drygt en miljon.

13

FHG är unika FHG har en kombination och inriktning som inte täcks upp av andra i samhället. FHG har en unik position, unik när man räknar samman förutsättningarna för FHG insatser, verksamhetsområde och kompetens.

Olycksfallsberedskap och psykosocialt stöd Bred utbildning som bygger på internationella riktlinjer och forskning Behörighetsbedömning varje år Vilar på SRKs grundprinciper Välkänt varumärke - folk vet vad de får Problemlösarperspektiv Vana att arbeta ”med händerna” i den miljö där den skadade finns Etablerade rutiner och organisation för beredskap Snabb mobilisering Finns på många platser i Sverige Möjlighet att vid större evenemang samordna FHG från olika orter under en uppdragsledare Ideellt arbete + omkostnader Inget vinstintresse. Mål är +/- 0 Konkurrerande verksamheter är i vissa fall gamla FHare som slutat

14

Analys över dagens behovsbild i samhället av beredskap på frivillig

grund.

Tävlingar och evenemang

Uttalat behov av närvaro

Samtliga kontakter med samhällsaktörer som ligger till grund för denna översyn poängterar att FHG närvaro vid evenemang många gånger är en förutsättning för människors trygghet. Närvaron av FHG där många människor samlas bidrar till att skapa lugn och förhindra våld. Kommersiella alternativ kostar för mycket för idrottsföreningar och utan FHG skulle samhällets akutsjukvård få täcka upp för betydligt fler fritidsskador och minska tillgängligheten för övriga sökanden av akutsjukvård. ”Sjukvården har ingen möjlighet att fylla den första hjälpen-insats som FHG gör. Beredskap på frivillig grund är livsviktig, vi har inte möjlighet att täcka upp på samma sätt”.

Kontakter med sjukvården tydliggör att ”vi kan alltid kan vara på plats”. Att finnas på plats med första hjälpen kan ofta förebygga att allvarligare skador uppstår. ”Fanns inte FHG skulle arrangörer avstå första hjälpen eller anlita t.ex. föräldrar alternativt kontakta SOS för många av skadorna, även sådant vi inte behövs till, som annars klarats av med hjälp av FHG”.

Polis och väktare anser att de har bra hjälp av FHG, att FHG är av stort värde. Enligt uppgift från polisen minskar våldsbrottsligheten i samband med festivaler men man eftersöker mer vård, speciellt vid mindre skador. Man anser att det är bra att kunna behandla direkt, samhällets resurser kan inte alltid finnas på plats. Utan FHG på plats hade poliserna i vissa fall fått göra första hjälpen-insatser för att hålla ställningarna. Därmed hade de varit i sämre position att ta hand om bråkmakare och andra polisiära uppgifter.”

Kommunernas socialtjänst, polis och uppdragsgivare värdesätter den lugnande effekten FHG har på utemiljön.

I festivalsammanhang finns många berusade ungdomar. Ibland så berusade att de behöver tas om hand och övervakas. Här samarbetar ordinarie sjukvård, om den finns på plats, och FHG ofta. FHG är då ”dörröppnare” in till sjukvårdstältet och överlämnar skadade med större behov. När läkare bedömt status på den berusade tar FHG över tills han eller hon kan ta hand om sig själv. Hade inte FHG funnits där ”hade läkaren i många fall kallat in ambulans och den skadade hade belastat akutmottagningen”. FHG avlastar alltså sjukvården vid evenemang och ger utrymme för att sjukvården kan ta hand om dem som behöver det bättre. Många ledsna tjejer får psykosocialt stöd av FHG och detta hindrar ofta tjejerna från att göra ”dumma” saker eller hamna i utsatta situationer, som kan leda till skador och olycksfall. Killar hanterar ofta såna känslor genom att bli stökiga och bråkiga och här kan närvaron av FHG ha en lugnande inverkan.

Kompletterande roll

Både samhällets aktörer och FHG själva pekar på den viktiga kompletterande rollen FHG har vid sidan av samhällets aktörer vid evenemang, nattvandringar etc. FHG är neutrala och tar inte ställning. När någon är skadad eller problem uppstår, är det i vissa fall så att man drar sig för att söka hjälp hos polis, väktare eller socialtjänsten. De är myndighetspersoner som visserligen står för trygghet men också för samhällets kontroll medan FHG står för trygghet och frivillighet. Många gånger har FHG en lugnande inverkan på folket runt omkring. ”Vi har bra samarbete med FHG. Dom är välsedda bland ungdomarna, som respekterar dem. FHG behöver bara finnas där så blir det stabilare.”

15

FHG inser sin kompletterande roll. ”Ingen är arg på en Första hjälpare. Polis, socialtjänst, vakter etc. kan ha svårt att närma sig de som behöver stöd och hjälp. Vi är inget hot och har lättare att få kontakt, frivilligheten är viktig”.

Vad är sjukvård och vad är första hjälpen?

Ur intervjuer med sjukvården är återkommande kommentarer på frågan ”Hur ser ni på beredskap på frivillig grund som t.ex. SRK FHG?”:

Jättepositivt och viktigt.

Alltid en diskussion om vad om är första hjälpen och vad är sjukvård, gentemot allmänheten behöver det klargöras. FHG symbol har ju ett rött kors som talar om sjukvård.

Det finns ett klart behov. Absolut. Kan inte bedöma hur stort.

Önskad utveckling: Bli fler!

Ett tydligt uttryck för samhällets behov är både uppdragsgivares och samhällsaktörers önskan att FHG utvecklas mot fler frivilliga och att finnas ute oftare.

Nattvandringar och socioekonomiskt utsatta områden På flera orter är FHG aktiva med nattvandringar. Det sker dels som egna initiativ, utan egentliga uppdragsgivare och dels på uppdrag av kommuner. Socialtjänst, poliser och akutsjukvården uttalar ett tydligt värde av FHGs närvaro. SRK har under tiden för översynen hat två pågående projekt med nattvandring, Trygghet i Centrum i Jönköping och trygghetsvärdar i Malmö. Gemensamt för båda projekten har varit att samhällsaktörerna tydligt uttryckt sin uppskattning av FHG närvaro. Gemensamt har också varit att det är svårt att få ihop folk. De som deltagit i nattvandringarna har fått dra ett tungt lass med många kvällar ”på stan”. Nattvandring är inte lika attraktivt som andra FHG-uppdrag och det är svårare att få Första hjälpare att anmäla sig till nattvandring än t.ex. musikfestivaler. Ambitionen finns dock hos flera FHG och man resonerar kring vilka som egentligen är mest utsatta, vilka man ska finnas till för.

Projektet Storstad har som en del av sin verksamhet som mål att nå ut och etablera SRK i socioekonomiskt utsatta områden. Man tror att FHG kan vara ett verktyg att föra in SRK i områden där vi inte finns idag. Samtidigt är det ett sätt att där bygga beredskap för kriser och katastrofer och bidra till en lugnare utemiljö.

Det finns flera andra organisationer som är engagerade i nattvandring. FHG med sin särskilda kompetens fyller här en kompletterande roll. Polisen uppger att vid de gemensamma startmötena inför kvällen rekommenderar de övriga nattvandrare att inte gå in i situationer själva utan vid behov kalla in FHG som kan ge första hjälpen eller psykosocialt stöd.

Kommunal beredskap Samhällets behov av kommunal beredskap på frivillig grund har inte undersökts i översynen. SRK finns med i vissa kommuners planer för beredskap vid större händelser. Detta område behöver belysas i perspektiv av FHG bidrag till beredskapen.

16

Slutsats och Analys

Samhällets behov Närvaron av FHG där många människor samlas bidrar till att skapa lugn och förhindra våld. Flera har kommenterat ”som samhället ser ut idag”. Uppdragsgivare är genomgående mycket nöjda med FHG närvaro och insatser. FHG själva upplever på sina uppdrag att de uppskattas och välkomnas med sin närvaro och sina insatser på arrangemang och nattvandringar. Den helt dominerande synen från intervjuerna är att FHG fyller ett behov. Att ge första hjälpen på plats kan förebygga att allvarligare skador uppstår.

Arrangörer av idrottstävlingar har ofta inte resurser att anlita professionella sjukvårdare och utan FHG beredskap kommer istället sjukvården att i högre utsträckning få ta hand om lättare skador, som annars kunde tas omhand på plats. Risken finns då att andra som behöver akutinsatser kan bli lidande.

Kontakter med sjukvården tydliggör att sjukvården inte alltid kan vara på plats och sjukvården har ingen möjlighet att fylla den första hjälpen-insats som FHG gör.

Polis och väktare anser att det är en viktig roll FHG har, att svara för olycksfallsberedskap, så att de själva kan fokusera på sina polisiära uppdrag.

Polis, uppdragsgivare och kommunernas socialtjänst värdesätter den lugnande effekten FHG har på utemiljön.

Den sammanlagda bilden av uppdragsgivare och samhällsaktörer är att FHG fyller ett behov och behövs som ett kompletterande, trygghetsskapande inslag i samhället.

Synlighet i vardagssamhället FHG på uppdrag har bra synlighet och utgör en bra reklampelare för SRK. FHG är väl kända bland dem som redan känner till dem; allmänhet som stött på dem på uppdrag, uppdragsgivare och samhällsaktörer. Kännedomen i övriga samhället om FHG verksamhet är låg. Marknadsföringen mot samhället behöver förstärkas på både nationell och lokal nivå

En satsning på marknadsföring skulle öka synligheten, möjliggöra ökat intresse att bli frivillig Första hjälpare och öka antalet uppdragsgivare. Samtidigt skulle det bredda allmänhetens kunskap om vad SRK är och gör. Idag är den övervägande bilden av SRK byggd på insamlingsbössor och mediabilder från katastrofområden.

Ökad synlighet även inåt i organisationen är önskvärt. Både FHG och övriga verksamheter såväl som rödakorstjänstemän skulle vinna på att satellit-känslan försvann och kunskapen om varandra ökade. Eftersom Första hjälparna ingår i SRK beredskap tillsammans med övriga frivilliga, är det en styrka om deras kompetens är känd. Visserligen är FHG uppgift vid beredskap samma som övrigas, medmänskligt stöd, men deras breda kompetens i första hjälpen och erfarenhet av beredskap är en styrka och ökar tryggheten.

Utökat medicinskt omhändertagande En del grupper och uppdragsgivare anger höghastighetssporter och otillgänglighet för ambulans, som motiv för att FHG skulle behöva sätta halskrage. Man efterfrågar också att få dela ut smärtstillande, typ Alvedon och ge syrgas. Vissa grupper har god organisation och bemanning och skulle ha utrymme för detta medan andra grupper har fullt upp med kompetensuppföljning och övning som det är idag och skulle få problem med att leva upp till fler krav. Flera grupper uttrycker tydligt att det är basal första hjälpen de vill jobba med och önskar ingen medicinsk utveckling.

Intervjuerna med FHG och uppdragsgivare samt med akutsjukvård visar övervägande att en utveckling av medicinskt omhändertagande inte är aktuell. Syrgas och smärtstillande är i Sverige klassade som läkemedel och det krävs personlig delegering och att en läkare står bakom för att få

17

använda dem. För halskrage krävs i många landsting delegering för personal i tjänst. Från akutläkare framhålls att det inte är önskvärt att FHG ska utföra dessa åtgärder; ”FHG är ett komplement till sjukvården med viktigaste uppgiften första hjälpen och skall inte konkurrera med ambulans eller Räddningstjänst”.

Bakgrunden till att många landsting beslutat om delegation av halskrage är att skaderisken är stor och att halskrage ger en begränsad stabilitet och falsk säkerhet. I väntan på ambulans och, om det behövs, räddningstjänst, är en manuell stabilisering av nacken säkrare.

Backgrupper har beredskap i skidbackar i Västerbotten och Jämtland och får utbildning i enlighet med SLAO2 (Svenska Liftanordningars Organisation) vad gäller bl.a. halskrage och ryggbräda. Bakgrunden är att skadade i skidbacke behöver transporteras med pulka till ambulansen. Att liggande i snön vänta på Räddningstjänst medför ytterligare risk för den skadade. Halskrage och ryggbräda får inte användas utanför backe. Dessa grupper uppger att de på uppdrag utanför backe endast vid enstaka tillfällen känt behov av sådan utrustning.

Om i övrigt vissa FHG ska ha godkänt att använda halskrage, syrgas etc. finns risk för ett A och B lag. Det är en icke önskvärd utveckling, dels inom och mellan grupper, dels kan det bli svårt för uppdragsgivare att veta vad som ingår i deras uppdrag, dels är det förvirrande för uppdragsgivare vid rikstäckande arrangemang med olika kompetenta grupper på olika orter. Kärnan i SRK är att alla grupper ska jobba lika. Om grupperna ska ha olika medicinsk beredskap blir det än spretigare än idag.

Socialstyrelsens promemoria1 tydliggör begränsningar för sjukvårdsinsatser av lekmän och sammantaget finns ingen grund för utökat medicinskt omhändertagande.

Tjäna som verktyg för att integrera SRK i socioekonomiskt utsatta områden Projektet Storstad har som en del av sin verksamhet som mål att nå ut och etablera SRK i socioekonomiskt utsatta områden. En möjlighet man tittat på är att starta FHG bestående av frivilliga från området. Det skulle samtidigt vara ett sätt att där bygga beredskap för kriser och katastrofer och bidra till en lugnare utemiljö. FHG verksamhet i sådana områden kan inte förväntas ge några inkomster och finansieringen av utbildning och utrustning måste sökas på andra håll än genom betalda uppdrag.

En bredare rekrytering av Första hjälpare i invandrartäta områden skulle tillföra breddade språkkunskaper till gruppen och kunna medverka till ökad integration.

Utveckla mot mervärde t.ex. nattvandring Många grupper deltar idag i nattvandringar. Grupperna fyller en tydlig roll med första hjälpen-beredskap och bidrar också med sin närvaro till en lugnare utomhusmiljö. Samhället efterfrågar FHG deltagande och samhällsaktörer uttalar ett tydligt värde av FHGs närvaro.

Ett problem för uppdrag med nattvandringar är att det är svårt för grupperna med bemanning, det är inte lika attraktivt att anmäla sig till nattvandring som t.ex. till idrotts- eller musikevenemang. Detta skulle kunna hanteras med riktad rekrytering, dvs. att man specifikt utbildar frivilliga som är intresserade av att nattvandra. Naturligtvis med samma utbildningskoncept som övriga. Ett annat problem är att nattvandringar inte självklart ger inkomster. Utbildningarna betalas ju av arvode från uppdrag.

Nattvandring är ett av samhället efterfrågat område för FHG men kräver utökad och riktad rekrytering av frivilliga. En rekrytering som vänder sig till personer som är intresserade att delta i nattvandring. Verksamheten kan inte förväntas ge några inkomster och finansieringen av utbildning och utrustning måste sökas på andra håll än genom betalda uppdrag.

18

Förstärkt kommunal krisberedskap FHG vill vara del av den kommunala beredskapen men vet inte alltid vägarna. En del grupper har försökt via kommunen men möts av hänvisning tillbaka till RK. När man försökt via kretsen har man mötts av ”delvis oförstående och tröghet”.

Möjligen vet inte alla grupper sin roll i organisationens kommunala beredskap. Här finns ett behov av att klargöra och informera. FHG är en för stor resurs i detta sammanhang för att tappas bort. Krisberedskap är en del av hela organisationen och där är FHG inte FHG utan medmänskligt stöd. Kanske det är på sin plats att beredskapsansvariga inom SRK tar kontakt med grupperna, t.ex. via FHG-teamet och reder ut hur krisberedskapen ser ut.

En möjlig utveckling för FHG är att bli en aktiv del av kommunal beredskap vid större olyckor. FHG har vana att möta människor i olika påfrestande situationer, har en vana att lyssna och stödja. Man har en tydlig organisation och samband för sina uppdrag och kan snabbt organisera och ta hand om ett krisläge där många behöver tas om hand. Detta har framhållits flera gånger av intervjuade samhällsaktörer: ”FHG är en enorm potential för nationella beredskapsgruppen. Vana vid krissituationer, strukturerade, organiserade, har insatsstruktur, snabba insatser, har inbyggd krisberedskap, har vana vid psykosocialt stöd.”

Stöd till de mest utsatta Vilka är de mest utsatta? En definition är att utsatthet inte är en egenskap utan är kopplat till den situation en person befinner sig i. FHG verkar i många sammanhang där ungdomar finns. Många gånger är man ett stöd för vilsna ungdomar och förebygger att de hamnar i svåra situationer. Lättåtkomlig alkohol kan trösta en ledsen flicka med följd att hon blir väldigt utsatt och hjälplös. En lyssnande FHG kan förebygga detta. Normalt kanske hon hör till medelklassen och räknas inte som utsatt men i berusat tillstånd är hon där och då den mest utsatta.

Är ungdomar på festivaler, som inte förstår var gränsen går utan dricker sig till medvetslöshet, att räkna som de mest utsatta? FHG finns där.

Är publiken på stora evenemang att räkna som mest utsatta? Det händer sjukdomsfall och olycksfall där i samma utsträckning som i övriga samhället. FHG finns på plats och kan minska behovet av ambulansinsatser.

Är akut sjuka som behöver ambulans eller finns på akutmottagningarna i väntan på hjälp att räkna som mest utsatta? FHG tar hand om många som därför aldrig behöver ambulans eller behöver hamna på akuten och inte tar plats för allvarligt sjuka.

Frivillighet Frivilligheten är ett problem för FHG liksom för övriga frivilligverksamheter i SRK och andra organisationer. Många frivilligorganisationer ser ett minskat antal som engagerar sig och frivilliga idag tenderar att engagera sig mer kortsiktigt än tidigare. För FHG förutsätts att frivilliga inte kommer och går med korta tidsintervall. Att utbilda och utrusta en Första hjälpare kostar ca 12 000 kronor och för att det ska hålla ekonomiskt behöver den nya Första hjälparen delta i ett antal uppdrag.

En förstärkt satsning på rekrytering är en förutsättning för FHG överlevnad på sikt.

Spretighet Den av tjänstemän vid SRK och vissa FHG upplevda spretigheten, behöver åtgärdas. Det kan handla om olika uppfattning om huruvida man behöver följa riktlinjerna till punkt och pricka, olika utrustning och klädsel eller missade BHB. Åtgärder kan här vara tätare kontakt med FHG-teamet, gemensamma utbildningar på bestämda platser i landet, BHB med utbildare som ej ingår i samma FHG, tydligare krav på BHB och aktiv avstängning av ej godkända Första hjälpare och FHG.

Mer gemensamma aktiviteter för nya och tidigare Första hjälpare borde på sikt skapa en enhetligare verksamhet. FHG-teamet har redan påbörjat denna utveckling med utbildningsplattformar mm.

19

Kostnader SRK kostnad för FHG ska ses i relation till det reklamvärde och stöd i samhället FHG genererar.

Reklampelare

Den totalt överensstämmande åsikten från samtliga intervjuade är att FHG är en utomordentlig reklampelare för SRK. FHG Kompetens, trygghetsskapande, bemötande och synlighet gör att allmänhetens förtroende för SRK ökar. För många som kommer i kontakt med FHG är den verksamheten den enda av SRKs svenska aktiviteter man känner till, förutom insamlingar och nyhetsinslag från katastrofområden. Att lägga ner verksamheten och inte längre synas på ”traditionella” evenemang skulle snarare skapa negativ PR, undran över vart SRK tagit vägen: ”Ska man lägga ner Röda Korset i Sverige”.

Extern finansiär

Det borde vara möjligt att få en extern finansiär att bidra med medel om konceptet FHG förpackas på rätt sätt. För t.ex. ett försäkringsbolag finns det i ett längre perspektiv klara fördelar med att stödja första hjälpen-beredskap, omräknat i lägre kostnader för personskador. Det vore sannolikt också stärkande för ett företags varumärke att förknippas med SRK och FHG verksamhet.

20

Referenser 1. Promemoria om begreppet hälso- och sjukvård, vårdgivaransvar och journalföringsplikt.

Socialstyrelsen PM 2011-06-07. 2. Första hjälpen i terräng. Marie Nordgren. Svenska Lift Anordningars Organisation 2004. 3. Sjukvårdsberedskap i samband med större publika evenemang. Lennart Malmström och Gunnar

Öhlén, Fokusrapport, Stockholms läns landsting 2008. 4. Säkerhetsguide för evenemang. Petter Säterhed, Räddningsverket och Rikspolisstyrelsen 2008.

21

Bilaga 1. Intervjuade personer och FHG

Nyckelpersoner FHG

Carl-Oscar Jonson, f.d. samordnare FHG Kenneth Parsfeldt, utbildare FHG, Riksdomarkommittén Kristian Åslund, utbildare FHG och backe Lars Adamsson, f.d. samordnare FHG, utbildare FHG och backe Malin Jacobsson, utbildare FHG och backe, Riksdomarkommittén Marie Ekeroth, f.d. FHG-teamet Marie Levin, utbildare FHG och backe, f.d. rödakorstjänsteman Nina Johannesson, utbildare FHG Peder Molin, utbildare FHG och backe

Tjänstemän SRK

Birthe Mϋller, Enhet Förening, Storstad Elisabeth Nylander, Enhet Förening, samordnare frivilligutveckling Ewa Thornér, Enhet Beredskap och krishantering, Hemvärnssjukvårdare Farouk Hamzaoui, Enhet Förening, Storstad Hugo Rickberg, Enhet Förening, Storstad Ingela Holmertz, Nationell chef Johanna Ronström, Enhet Beredskap och krishantering, FHG-teamet Karim Zendegami, Enhet Förening, samordnare Storstad Lasse Lähnn, Enhet Beredskap och krishantering, krisledning Lilian Carlesson, Enhet Första hjälpen och krisstödsutbildningar, rådgivare Första hjälpen Therese Livemo, Enhet Beredskap och krishantering, FHG-teamet

FHG

Enköping Eskilstuna Gotland Göteborg och 7Härads Hultsfred Jönköping Linköping Malmö Nässjö Skövde Sollefteå Stockholm Sundsvall Umeå Östersund

Samhällsaktörer Anna-Lena Alfreds C akutmottagningen Östersundsunds sjukhus. Benny Brovinge Samordnare mot kommunen Östersunds kommun Birgitta Kullengren C akutmottagningen Eskilstuna Cristina Persson AvdC. ambulansen Enköping och Bålstad Emma Fall Sektionschef socialtjänsten Malmö Erik Nordhall Föreståndare ambulansen Umeå Universitetssjukhus Ewa Klingefors Socialdirektör Umeå kommun Gert Kvick Säkerhetssamordnare Jönköpings kommun Gunnar Öhlén

3 C akutkliniken Karolinska sjukhuset, specialsakkunnig och medicinskt råd för akut

omhändertagande, Stockholms Läns Landsting Hanna Lindström Fältsekreterare, ungdomsenheten Gotlands kommun

22

Hans Ingbert T.f. räddningschef, Krishanteringsrådet Skövde Hans Salomonsson Säkerhet och juridik Linköpings kommun Isabell Martinsson Åberg Säkerhetsfrågor och brottsförebyggande Höglandets Räddningstjänstförbund Jan Eriksson Enhetschef ambulansen Skövde, Skaraborg Jan Forsberg Ordningspolisen, Ledningsstöd Umeå Polisen, Södra Lappland Jan Håkansson Närpolis-chef Enköping Kommun Jenny Norring Akutsjuksköterska Umeå Universitetssjukhus Johan Modin Ordningsvakt, eget vaktbolag Storsjöyran m fl. Östersund Jonas Packàlen Gruppchef närpolisområde Centrum Södertälje Lars Pikkuniemi Samordnare POSOM Socialtjänst Umeå Lena Ludvigsson Chef för Socialtjänsten Skövde Kommun Lotta Lindberg Chef akutmottagningen Jönköpings lasarett Maaret Castrén Professor i akutsjukvård, med. sakkunnig FH-rådet, Karolinska Institutet och Södersjukhuset Stockholm Maria Gustafsson Alkoholhandläggare, frivillig på stan Enköpings kommun Mats Rosenqvist Närpolis C Polisen Jönköping Paul Juhlin Yttre befäl Polisen Malmö Per Örtenvall Beredskapsöverläk. Prehospitalt katastrofcentrum. Göteborg Per-Uno Bejer Polisinspektör Skövde Peter Nylind Ordningschef, Söderorts polismästardistr. Stockholm Robert Ljungkvist Yttre befäl, Polisen Katrineholm Urban Säfwenberg Verksamhetschef akutmottagningen Linköping

Uppdragsgivare m.fl.

Bengt Kindlund Enduro Enköping Benny Brovinger Ansvarig Storsjöcupen Östersund Benny Ternemar Axevalla Travbana Skövde Fredrik Holmgren Tävlingsledare Enduro, civila tävlingar Skövde Fredrik Jonsson Personalchef Astrid Lindgrens värld Vimmerby Gunilla Winks Marschen för tillgänglighet Stockholm Göran Ljungberg Cup general Umeå Fotbollsfestival Umeå Hans Andersson Huvudansvarig, säkerhetsansvarig

Större musikevenemang och Inomhusfestivaler Umeå Hans Salomonsson Säkerhet och juridik Linköpings kommun Hasse Mähl Marknadschef Marknad i Malmköping Helene Vilhelmsson Limhamn Limeburners HC Malmö Henrik Eigert Ungdomsansvarig amerikansk fotboll, Skövde Jan-Olof Svärd Förbundsläkare, SWEMO, Svenska motorcykel och snöskoterförbundet Kaj Åkerlund Arrangör, säkerhetsansvarig, Postmilen Stockholm Kenneth Lundberg Björklöven Hockeyturneringar Umeå Lasse Hult Förberedelser, säkerhet m.m.Storsjöyran AB Östersund Leif Boström VD Piteå Dansar och ler, Säkerhetsansvarig, Piteå Marie Nordgren

2 Utbildningsansvarig SLAO, Svenska Lift Anordningars Organisation

Maud Sundqvist Kassör i Rugbyklubben, Rugbytävlingar Enköping Mikael Winblad Säkerhetssamordn. Gatukontoret Malmö Petter Säterhed

4 Evenemangssäkerhetsguiden, Liveside Safety Karlstad

Rickard Svedjesten Drifts- och säkerhetschef Bydalen skidbackar Rolf Jönsson Sociala och etiska frågor, evenemang Riksidrottsförbundet Tomas Gustavsson Säkerhetsansvarig, Festival Nässjö Tomas Holmberg Banansvarig, träningsledare, vakt Södermanlands Motor klubb Tony Carlsson Speedway, Målilla och Vimmerby stadsfest Vimmerby Torsten Lundstedt Ansvarig för Skidbacken i Vindeln Vindeln Ulf Nilsson Säkerhetsansvarig, säkerhetskontroll, samordnare, utbildar i säkerhetsfrågor

Hultsfredsfestivalen bl. a Ylva Fontell Konsult hos Enköpings kommun Nationaldagen Enköping

23

Bilaga 2. Intervjuer FHG

Frågeställningar

Hur ser ert mål ut?

Styrkor och svagheter hos er FHG

Styrkor och svagheter allmänt för FHG

Uppvisningar, utbildningar, övningar eller scenarier mot allmänhet eller kund, har ni?

Uppdrag och aktiviteter utan formell uppdragsgivare

Andra aktiviteter än första hjälpen, t.ex. nattvandring

Samarbete ambulans, akutmottagning, räddningstjänst, SOS alarm, socialtjänst

Konkurrerande verksamheter och aktörer i er omgivning

Utvecklingsområden för er, för FHG-verksamheten

Nya områden för er, för FHG-verksamheten

Om ni tänker i ett 10-års perspektiv, hur har FHG roll i samhället förändrats?

Finns det några hinder på vägen dit?

De frågor ni vill diskutera

Summering FHG

Hur ser ert mål ut? Lite trevande svar i början av diskussionen. Vissa har klar strategi med visst antal Första hjälpare och att bli mer accepterade som funktion i samhället. Vissa börjar strukturera mål där och då. Och allt där emellan. Gemensamt är att de vill bli fler, få alla att känna sig delaktiga, vara kundens första val när det gäller första hjälpen, få tillbaka att ha roligt, få stabilitet i gruppen.

Styrkor och svagheter hos er FHG Styrkor:

Trygghet, gemenskap, har roligt, drivande ledare, bra sammanhållning, bra åldersspridning, bra ekonomi, Reagerar bra i stressade situationer, Har utbildare i gruppen.

De som är aktiva är väldigt aktiva, Bra sammanhållning i gruppen.

Tar vi ett uppdrag så fullföljer vi även om vi får flyga hit folk med förlust.

Hög kompetens, engagerade medlemmar, får bra gehör för våra insatser.

Samarbetad verksamhet.

Svagheter: Att ha stark kärntrupp – när de slutar blir vi för få, de aktiva får slita hårt för att fylla uppdragen.

Nyutbildade slutar innan de kommit in i gänget.

Dålig ekonomi.

Dåliga på att följa upp uppdrag.

Marknadsföringen.

Vi har för få UL.

Studentstad – stor omsättning.

Svaghet att vi ingår i annan krets – har dålig koll på ekonomi och är tungrott med beslut.

Styrelsearbetet tungt.

Styrkor och svagheter allmänt för FHG Styrkor:

Får bra uppskattning på uppdrag.

RK står bakom.

Vi syns.

Bra på organisation.

Kan täcka upp över landet.

Ingen är arg på en Första hjälpare. Polis, socialtjänsten, vakter etc. kan ha svårt att närma sig de som behöver stöd och hjälp. Vi är inget hot och har lättare att få kontakt, frivilligheten är viktig.

Vi utstår mycket men med ett leende.

24

Vi har lugnande verkan på stökiga platser.

Vi är kompis med dom ingen annan är kompis med.

Att göra något värdefullt.

Styrka med kompetens – om den hålls uppe (inte ibland).

Rikstäckande, gemensam ideologi, gemensamma riktlinjer, levande reklampelare, glasklar verksamhet.

Bredd på kompetensen. Vi har landets bredaste FH-utbildning.

Det blir lugnare och tryggare när vi är på nattvandring etc. Det säger oxo polisen, man märker skillnad på de kvällar vi inte är ute.

Svagheter:

Svagt att allmänheten, räddningstjänst, SOS m.fl. inte vet om oss.

Folk tar för givet att vi har mer kompetens än vi har.

Satellit till RK – borde känna att vi är en del av RK.

Utrustningen från Bardexa,

I praktiken jobbar vi inte på samma sätt – det maskas med kläder, ensamjobbare, praktikant går som FHare, ansvarig på plats istället för f Uppdragsledare.

Svaghet att inte utbildningar är planerade och att man kan utbilda med kortare varsel, vid BHB syns det olika för olika grupper.

Vissa avarter – skitiga kläder, blandat röda vita tröjor, rökning i tjänst, läkemedel mm.

Många grupper är för små, vissa tränar inte tillräckligt.

BHB bedömare för snäll – släpper igenom.

Vi är för olika.

Saknar FHare-register – att kunna länka över till andra.

Bundna till stor organisation, långt ifrån oss, koloss på lerfötter.

Långt till konsulent man kan prata med.

Krångel med utrustning och material – i Österrike kunde man beställa allt och det funkade, Samordning av gemensam utrustning fallerar.

Svårt få igenom tankar och idéer på högre nivå.

Revirhävdande.

Det är svårt att få kretsarna att förstå att FHG är en social verksamhet som måste få kosta pengar.

Uppvisningar, utbildningar, övningar eller scenarier mot allmänhet eller kund, har ni? En del grupper hart haft uppvisningar, övningar t.ex. vid RK-dagar.

Flera grupper har inte tid. Har nog med att bemanna de uppdrag de tar på sig.

Ibland skadesminkningar, sällan annat.

Flera grupper har nattvandringar. Handlar om att lokalt hjälpa de mest utsatta. Ger i vissa fall pengar i kassan. Ger lokal reklam för FHG. Ger bra nätverk med ordningsvakter, polis, ambulans och soc. Det är samma folk som dyker upp på festivaler. Och det finns ett glapp i samhället. Det kan ta en bra stund innan ambulans eller polis kommer. Skapar trygghet genom att vi syns.

Uppdrag och aktiviteter utan formell uppdragsgivare Har fått kommunpengar för att vara på skolavslutningar mm.

Andra aktiviteter än första hjälpen, t.ex. nattvandring Flera grupper har nattvandring och tycker det är en viktig insats men har till viss del problem att få

tillräckligt många Första hjälpare att delta.

Någon grupp har haft nattvandring men slutat – pga. att det är svårt att få folk att delta, inte så kul när

det blåser kallt …

Samarbete ambulans, akutmottagning, räddningstjänst, SOS alarm, socialtjänst I Stockholm, Göteborg, Malmö, Eskilstuna byggs inga band. För många poliser, ambulanser etc. så man

möts inte så ofta och känner inte igen varandra. Undantag vid tex Gothia Cup där man under längre tid har ett antal överlämningar.

Mindre städer har ofta samarbete vid evenemang, gemensamt startmöte inför osv. En grupp lämnar vid ett stort evenemang sin radio till ambulansen för snabbare överlämnande.

25

SOS har sällan klart för sig vad FHG är när de ringer. Vissa grupper ringer till SOS och talar om att de är på plats och lämnar telefonnummer så SOS kan nå dom om de behövs nånstans i området.

Attityderna är olika. Vissa berättar att ambulansen snarast ser dom som konkurrenter och inte vill ha med dom att göra. Till andra säger ambulans att ni gör ett jättebra jobb.

Bra samarbete tack vare nattvandringsprojektet. Har uppstartmöte på polisstationen och har mobil som polis, SOS, krögare m.fl. når oss på.

Konkurrerande verksamheter och aktörer i er omgivning Finns en hel del. Privat sjuksköterskegrupp, kommersiella sjukvårdsgrupper med ambulans etc.

Vissa grupper upplever att de tar uppdrag ifrån dom.

Andra grupper ser det inte som ngt problem. Har fullt upp med de uppdrag de har. ”Och vi är ju billigare och experter på första hjälpen, det är inte de i samma utsträckning.”

”Absurt att jag inte får ge livsnödvändig spruta”, konkurrenter har fler befogenheter.

Vi måste möta ökad konkurrens. Kvalitetsstämpla första hjälpen. Aktivt marknadsföra FHG utåt. Kanske Första hjälpen-rådet ska utarbeta logotyp för kvalitetssäkring av första hjälpen-aktörer. Samt internt marknadsföra FHG.

Vi måste möta ökad konkurrens. Kvalitetsstämpla första hjälpen. Aktivt marknadsföra FHG utåt.

Första hjälpen-rådet borde sen utarbeta logotyp för kvalitetssäkrade första hjälpen-aktörer.

Vi måste intern-marknadsföra FHG.

Finns inga egentligen. Inte med vår utbildning. UG har upptäckt att vi täcker upp bättre och är billigare.

Utvecklingsområden för er, för FHG-verksamheten Här finns tre huvudlinjer:

o De som vill mer medicinskt, o de som vill mer psykologisk FH, o de som vill vara de experter på första hjälpen som dom är och absolut inte vill ha mer

medicinskt.

Bättre samarbeten mellan grupper.

Finnas med i kommunernas beredskapsplan.

Finnas med i landstingets, SOS medvetande – för bättre smidighet på uppdrag.

Utveckling mellan grupperna, gemensamma BHB, nationella utbildningsplatser, system för att ta in Första hjälpare från andra FHG på uppdrag.

Träffas fler FHG mer på övningar, möten.

Enigheten behöver vara starkare. Kläderna från olika företag ser olika ut. Praktikanter hos vissa FHG får se ut som Första hjälpare.

Vi behöver fastare strukturer inom vissa områden. Enhetlighet i hur vi handlar, ser ut och gör och tar betalt.

Nya områden för er, för FHG-verksamheten Inte mycket dyker upp här.

Bad och sjö för städer som finns vid vatten.

Livräddning vid vatten borde ingå i grundutbildningen.

Nattvandring. Men kretsarna har svårt att förstå att FHG är en social verksamhet som måste få kosta pengar. Gammal snålhet/sparsamhet som ligger kvar i RK.

Om ni tänker i ett 10-års perspektiv, hur har FHG roll i samhället förändrats? Samhället har blivit hårdare, mindre offentliga pengar. FHG tar större och självklar, fullt accepterad

roll i krisberedskapen, POSOM-grupper räknar med oss, Vi samövar med MSB.

Samma skador och samma behov, Det finns fortfarande vilsna ungdomar.

Idrottsföreningar får sämre ekonomi och har bara råd med oss.

Fortsatt avfolkning av landsbygden – större behov av oss.

Medicinskt mer.

Varje sommar körs ett heat ”Baltic” med utbildningar och repetition. För gemenskap, samarbete mm. Samlar alla på ett ställe i Sverige. Kan tex lägga det veckan före Gothia Cup och avsluta med att många går på det uppdraget.

26

Vad finns det för hinder på vägen dit? Tid för träning och utbildning.

Rekrytering, Folk som hoppar av, Minskad frivillighet i samhället.

Tröghet i FHG-systemet. Dock har det blivit bättre med FHG-teamet men fortfarande haltar det en del.

Första hjälparna själva, det finns knäppgökar och blåljusfantaster.

De frågor ni vill diskutera Trist att vi inte är enhetliga över landet. Kläder, vissa halkar utanför riktlinjerna.

Psykologiskt stöd är den största biten. Det och plåster. Men inte MMS utbildning till alla det tar tid och kostar. Andra tycker att det borde ingå i grundutbildningen.

Det skulle vara bra med ”legitimation” De kort vi har blir fort skrynkliga och sladdriga och känns inte bra att visa kortet när jag säger vem jag är.

Utbildningsmaterial, riktlinjer etc. borde finnas i EN handbok, lätt överskådligt. Dåligt med alla olika delar som man ska ha koll på.

FHG-grupper som är så få att de lägger ner eller går in i annan – inte bra.

Skulle vara bra att ha RK-knuten läkare som man kunde ha som bollplank. Kanske inte i akuta situationen men annars.

Vissa tycker att grundutbildningen är för tunn. Vill ha mer kunskap.

Vårt system är segt. HLR-rådet var snabbt ute med nya riktlinjerna, RK kom efter ett år.

Vi gör ett jättereklamjobb för RK, för synlighet men FHG-symbolen är inte synlig inom RK.

Var finns BHB-listan? Vi vill ha vederhäftiga behörighetskort.

Andra frivilligorganisationer får färgkod etc. på cd och kan beställa lokalt och trycka på lokala tryckerier när det är billigare.

Vi vill ha ett gemensamt forum för erfarenhetsutbyte mm.

Vi borde ha fler träffar och seminarier, för lite luft i nationella seminariet – för utbyte. Största vi-känslan fick man på utbildningen.

Frivilligheten är underbar – blir ett problem när det kostar pengar att utbilda folk.

27

Bilaga 3. Enkät på Nationellt seminarium 2011 Grupp Så ser det ut för FHG 2020 Hinder för sådan utveckling

1

Vår samhällsberedskap mer utbrett.

Vi har större samarbete med Sveriges idrottsföreningar – avtal där vi är prioriterade.

”SM” för flera aktörer (räddningstjänst, hemvärn osv) Kanske en tävling där vi samarbetar.

Rekryteringsproblem

Bedömningsmaterial

2

FHG har enhetlig organisation, välkänd i samhället.

Vi har ett proffsigt kundbemötande, liknande prisbild, kontrakt etc. mellan grupperna.

Folk känner igen oss och frågar inte om vi kommer från brandkåren.

Ideella organisationer har råd att anlita oss. Mer fokus på mindre evenemang där vi behövs.

Svårt med enhetlighet mellan grupperna.

Svårt att finansiera vår verksamhet utan att ta ”kommersiella” uppdrag.

Administrationsproblem, exempelvis att fakturor blir liggande.

3

Vi är mer mångkulturella (språkkompetens en tillgång för alla, gör att vi kommer ut till de som har det svårt att komma in i samhället).

Vi är mer synliga på uppdrag.

Har högre status och respekt inom RK.

Internationellt enhetliga, exempelvis delar ut Alvedon.

Utbildningsmaterial finns bara på svenska. Ljudband och bildband på fler språk önskas (och dyslexiproblem).

Tungrodd administration.

Konkurrensutsatta (privata företag).

4

Vi har närmat oss de övriga aktörerna i samhället, vad gäller civil beredskap. De statliga resurserna har minskat.

Vår egen organisation (RK).

Socialstyrelsen.

Dålig marknadsföring.

5

Det finns en ökad tilltro till det vi gör och kan hos uppdragsgivare och allmänhet.

FHG är en eller ett fåtal nationella grupper och kretsar tänk företag.

Grupperna är mer enhetliga.

Vi själva, RK, gamla rävar, så här har vi alltid gjort …

Att våga göra om FHGs verksamhet till ett företag (nationell grupp som bakgrund) inom RK för att ta upp konkurrensen om kunderna mot sjukvårdsgrupperna som säljer tjänster.

6

Vi är mer inblandade i samhällets krisberedskap (ex Utöja) när det behövs. Inte bara ”KMS” på flygplatserna och underställda MSB lokalt.

Vi är större aktiva grupper som syns mera.

Samhället ser vår kompetens.

Grupperna har utvecklats framåt så att vi blir konkurrenskraftiga.

Andra aktörer som har större ekonomiska förutsättningar.

För låg medicinsk kompetens.

Samhället kanske anser att se ”klara sig själva” utan ”amatörer”. Dom kan ej vår kompetens.

7

Ökad marknadsföring.

Nya sätt att marknadsföra.

Vi har bredare kunskap som ger mer uppdrag, bättre ekonomi för grupperna.

Vi har bredare synlighet och närvaro.

RK och FHG är de naturliga samarbetspartnerna oavsett behov.

Stressat samhälle.

Behöver delad kunskap – enklare utbildning för enklare uppdrag.

Behöver lösare regelverk och olika utbildningsnivåer.

8

Samhällets kunskap om oss är större.

Vi har större samarbete med ambulans och polis.

Ekonomin.

Att vi måste betala för alla utbildningar.

Fasta utbildningstillfällen som arrangeras av ”HK” saknas.

9 FHG skall vara självklara i samhällets regelverk som

myndigheter och vakter etc.. Alla omstruktureringar i RK.

10

Vi har en tydlig roll i krisplanering i kommun och landsting inför t.ex. tsunami.

Vi har en aktiv roll vid eftersök eller andra krävande uppgifter, nu hemvärnet.

Vi har högre krisberedskap.

Vi syns bättre i samhället.

Det är tydligt i samhället vad vi kan bidra med, har en självklar roll.

Utbildningar – UL håller ej standard.

Tid – frivillighet.

Rekrytering av rätt personer.

Kris o medmänskligt stöd samt psykologisk första hjälp borde ingå i grundutbildningen.

Synligheten på privata marknaden.

28

Bilaga 4. Intervjuer uppdragsgivare

Frågeställningar

Vilket evenemang? Återkommande uppdrag?

Tillbud under uppdragen

Hur ser ni på FHG?

Styrkor FHG

Svagheter FHG, utveckling

Hur ser du på behovet av FHG framöver?

Perspektiv på FHG kontra - ambulans – ideella, typ föräldrar - andra sjv och aktörer - FRG

Vad kan FHG bidra med? Vilka konkurrensfördelar har FHG gentemot andra?

Nationella uppdrag, ser du skillnad i landet?

Utveckling av FHG insatser i 10-årsperspektiv

Andra roller i samhället för FHG

Annat du vill säga om FHG, som jag borde ha frågat om

Summering uppdragsgivare

Vilket evenemang? Återkommande uppdrag?

Umeå Fotbollsfestival >10 år. 21 fotbollsplaner, 1000 matcher under 4 dagar, 130 lag, Umeås största evenemang alla kategorier, Sveriges 5e i ordningen.

Skidbackarna i Vindeln mer än 25 år, 3 liftar, 6 nedfarter.

Umeå Open, House of Metal mm.

Piteå dansar och ler, minst 16 år, Musikfestival Alla åldrar, 30000 besök fre-sön, 20000 i omlopp på dagen, totalt ca 100 000 betalande. Musik, event, krogtält, hela staden igång. Vi anställer läkare, har egna vakter, samband, allt välplanerat.

Hockey-SM 16 år, slutspel, pojklag. 2-3 ggr och år.

Storsjöyran.

Bydalen skidbackar, hela skidsäsongen.

Storsjöcupen i många år.

Nationaldagen i Enköping. Återkommande arr med frivilliggrupper som visar upp sig, marknadsstånd mm. Mycket folk i omlopp. FHG varit med flera år.

Endurotävlingar 2-3 gånger per år. FHG svarar för första hjälpen gentemot de tävlande och om det skulle hända något i publiken.

Rugby-SM för ungdomar 2009 och 2010, Hockey A-lagsmatcher, Evenemang i Malmö, 15-20 och år, bl.a. Malmö-festivalen.

Flertal arr. Speedway på stor anläggning med ambulans.

Astrid Lindgrens Värld. Familjefestivitet varje år, ca 30 dagar FHG. Har anlitat FHG 2-3 år. Har fast anställd sjuksköterska. FHG täcker upp för henne de dagar hon inte är där.

Hultsfredsfestivalen m.fl. Har ansvar för säkerheten på ett stort antal evenemang och musikfestivaler i Sverige. Har använt och förordar FHG ensamma eller som komplement till legitimerad personal.

Endurotävlingar och träningar på enklare tävlingar behöver vi ingen ambulans enl. regelboken. Då brukar vi anlita FHG. Även att visa första hjälpen för våra funktionärer.

Malma Marken med 80 000 besökare i tre dagar.

Enduro. Större tävlingar. 130 startande. En tävling 70 lag med 7-8 i varje. Mycket publik längs banan. Beredskap för tävlande och publik.

Trav. Många uppdrag per år, ett med 30 000 besökare på tre dagar.

Juniorturnering, Amerikansk Fotboll.

I samband med årliga marschen brukar vi anlita FHG. Har många funktionsnedsatta som kanske med livet som insats deltar i marschen en gång per år.

Postmilen. När vi får ansvara för tävlingen.

Ydre Countryfestival, Hestra. Har anlitat FHG i 9 år.

Enduro, speedway mm.

Har anlitat t.ex. på Sveriges största festival, Peace and Love i Borlänge. Annars till mindre evenemang där inte leg krävs. Kostnadseffektiv sjukvårdsresurs för att stärka evenemang.

29

Tillbud under uppdragen

50-100 skador per Cup på Nydala fältet där FHG håller till. skavsår, stukningar, benbrott mm Större skador till sjukhus.

Starten av att anlita FHG var en kille som kört in i belysningsstolpe. Jag ringde på ambulans som kom. Innan de nådde lassa blev han medvetslös. Det visade att mjälten hade spruckit. Risk för livet. Men han överlevde. Då var det föräldrarna som fanns i backen. Vi hade utbildats av Marie Levin. Sen blev det FHG. Benbrott, handledsskador, knän. Benbrott inte så vanligt längre.

Sår, krockar mellan personer, Skär sig på glas, Fall i trappor, Svimning vid scenen. Väldigt ledsna unga flickor, Sjukdomstillstånd epilepsi mm, Sällan de inte har något att göra. Vi förbereder oss tillsammans, går igenom uppsamlingsplats mm, gör klart vilken väg man styr ambulansen vilket kan variera. Det är FHG som lotsar ambulansen.

Allt från stukningar till hjärtstillestånd. Olycksfall, sår, sjukdomar, astmatiker, fylla hela registret men inte så mkt allvarliga skador. FHG på 2-3 ställen, huvudkontor och finns vid tält, arenor, där det är mest folk.

hjärnskakning, armbrott, småblessyrer.

Skavsår, sår, någon svimning,.

Allt från brutna armar till bruten ryggrad. Allvarligare fall tar FHG hand om tills ambulanshelikoptern kommer, sen assisterar dom.

skallskador, benbrott, stukningar mm.

Småsaker, skrubbsår och dylikt. Förra året var det varmare och då var det svimningar och vätskebrist som FHG tog hand om.

Fot som gått av, nyckelben, stukningar och sår. Vi har ambulans 2 minuter från tävlingsområdet.

Allt på en rugbyplan. Vrickningar, slag mot huvudet, ont i magen etc.

Sårskador, läppar och huvud, urledvridningar.

andningssvårigheter, klämskador, trampade på, hjärtstillestånd, stor variation.

Brett spektrum. Sårskador, stukningar, benbrott, hjärtinfarkt, svimning efter uttorkning, kraftig berusning.

getingstick, skrubbsår, vuxna som druckit för lite varma dagar, benbrott, skavsår, väldig blandning som i samhället i övrigt.

90 % skär och sårskador, senare år mer psykiskt omhändertagande, kamratstödet minskar idag. Allvarliga tillbud ökar hela tiden. Idag värderas begreppet första hjälpen annorlunda än tidigare.

Benbrott, axlar ur led. Spräckt kota. En tävling hade vi 7 benbrott, annars brukar det inte vara så mycket. Skärsår, andningsstopp, hjärtstopp. Med mkt folk händer det alltid någott, allmänna skador, hela spannet.

Benbrott, smäll mot mage och njurar, tillbud bland publiken, en man som föll ihop.

Har första hjälpen-beredskap för publik och kuskar.

Stukningar, hjärnskakningar, hårda smällar, brutet ben, allt.

Ett fall av epilepsi och någon annan insats.

Fotskada, skrubbsår, skavsår.

Hela skalan från småsår och uppåt.

Hur ser ni på FHG?

Fungerar bra när de väl är på plats. Kan vara svårt att nå dom innan, vid planeringen. Svårt veta vem man ska ringa.

Suveräna. Jag upplever att det ofta är föräldrarna som är besvärligast. När FHG kommer så blir de lugnare, ser att det blir omhändertaget.

Väldigt värdefulla. Glad att dom finns. Har lätt för att samarbeta. Vi överlever men får problem om dom upphör.

Fungerar jättebra. Självständiga. Väldigt positivt. Enda lösningen vi har. Skulle inte kunna hitta något annat bättre. Funkar alldeles utmärkt. FHG första insats, kallar in läkare om det behövs, läkaren beställer ambulans om det behövs. Förr 10-15 ambulanser in på området per helg. Nu 1 ambulans på hela helgen med läkare på plats som fixar enklare åtgärder.

Är helt lugn när de finns på plats.

Jag hör inga klagomål. De är där det händer och gör det bra.

30

Mycket positivt. Vi är inte skyldiga att ta hand om dig när du skadar dig. Kommunala räddningstjänsten kommer och bistår dig. FHG är skidande patruller. Snabbt på plats om det händer något. Pulkan är stationerad men körs ut vid tillbud.

Avgörande att de finns. Fixar lättare skador och avgör när ambulans eller sjukvård måste till.

Kul att de vill vara med. Om det händer något så finns det beredskap. Är frivilliga vilket är viktigt på nationaldagen.

Fyller sin funktion. Ren omvårdnadssjukvård. Saknar läkarkompetensen.

Fantastiskt bra. Vi har leg sjuksköterska och läkare på plats också, knutna till förbundet och de samarbetar väldigt bra.

Fungerar hur bra som helst, duktiga, alltid på plats, gör det de ska.

Funkar bra.

Fyller stor funktion. Bra att dom finns. Bra att kunna bygga upp ett samarbete. Viktigt att man diskuterar innan hur vi ska använda FH-funktionen. Det är skillnad mellan människor, en del fungerar klockrent och fyller sin roll ute bland folk andra lite anonymare och kanske stannar i sjukvårdstältet. Det är viktigt att man rör sig kring området och syns. Vi har startmöte innan och allt fungerar bra. Dom vet vad vi förväntar oss.

Bra, positivt. Trevligt och tryggt med två som går runt i parken.

Jättebra.

Jättebra, 2-3 killar, går till 1 på natten, hjälper polisen, bra relationer, högsta betyg.

Jätteproffsiga.

Väldigt positivt.

Positivt, har inte så mycket åsikter annars. De håller sig i bakgrunden vilket är bra. Kommer fram när det händer något.

Har bara bra att säga, toppen.

Jättebra, rekommenderar dom till andra när jag kan.

Suveränt. Duktiga, trevligt folk.

I allmänhet ser jag det som bra. Vi använder oss av FHG när vi har stora tävlingar med mycket publik. För att ta hand om sånt som händer publiken, fylla, ramlar och slår sig etc. Som komplement till leg personal.

Styrkor FHG

Motiverade, engagerade, kompetenta, känns tryggt, inga bekymmer. Punktliga.

Kunskap, vet vad de ska göra, ben, nacke allt. För med sig trygghet.

Förutsättningen är ju sjukvårdskunnande så det ser jag inte som en styrka. Däremot smidigheten, lätt att samarbeta, självgående, har eget radiosamband.

Uppskattar dom över huvud taget. Självständiga. Har egen organisation - behöver inte detaljstyra. Riktigt bra UL. De är snabbt på plats, har bra bemötande. Funkar jättebra.

Jättetrygg när de är med. De vet när de kan ta hand om skadan på plats och när de inget ska göra utan kalla på ambulans.

Gott samarbete, allt OK. De sköter sig och gör det de ska.

Tillgänglighet, trygghet, samarbete.

Förutom professionella på första hjälpen, tillgängligheten. Cupen växer. Spelas över hela stan och de har team på plats och ambulerande team.

Att de är ideella. Har koll.

Organisation och samband mycket bra. Allt fungerar smidigt och bra.

Seriösa, snabbt på plats.

Sociala, rör sig ute bland publiken, positivt från besökarna, flexibla, kompetenta en del sjuksköterskor.

Smidiga, samarbetsvilliga, öppna för idéer och förslag.

Verksamheten beroende av hur personalen är som människor, även FHG. Styrka att de hela tiden uppdateras på första hjälpen. Trevliga lättsamma som personer. Viktigt att de jobbar med personmötet hela tiden. Viktigt att hitta bra personer.

Hög nivå på kompetensen. Bra perspektiv över lag. Bra med FHG att de kan åtgärda mindre skador på plats. Kläderna, de syns. Läkare och syrror har namnskylt och befinner sig i sjuktältet. FHG rör sig ute bland besökarna. Den psykosociala biten, att man får prata av sig kan ofta vara förebyggande. Viktig del i beredskap.

31

Det är skönt och tryggt att ha dom. De som varit här är väldigt bra, välutbildade, känns tryggt att veta att de kan ta hand om skadade och avgöra om det behövs ambulans.

Flexibla, Här finns mycket ungdomar och dom fixar det bra, fungerande enhet.

Serviceminded, tillgängliga, professionella.

Samarbetsvilliga, plikttrogna, väldigt kunniga, ställer alltid upp, trygghet att ha dom här.

Positivt. Det har funkat bra.

Proffsigt intryck, ordning och reda, förtroendeingivande. Uppskattas av de medverkande.

Kunniga, duktiga, tillmötesgående, bara positivt att säga.

Duktiga, väldigt kompetenta, snabba, smidiga att ha att göra med. Avgör vad som kan tas omhand på stället och vad som bör skickas. Ger bra rapport på vad som hänt.

Styrkor är tillgänglighet, lätt för mig att snabbt få tag på folk. Styrka att de finns över hela landet. Styrka att det är kostnadseffektivt.

Svagheter FHG, utveckling

Åtkomligheten innan arr. Skulle ha ett nummer med telefonsvarare där de ringer upp inom ett par dagar. Skulle önska att de hade en egen husvagn eller något mobilt, tillgänglig, utrustad för första hjälpen.

Transporterna. Bilarna är ju ovanför backen så pulkan måste dras upp. Men det är inget problem vi är ju flera där so kan köra skotern. En svaghet är ju förstås, de är studenter och en del kommer från södra Sverige, är inte så bra på att åka skidor.

Ingen svaghet egentligen. I år hade vi lite nya Första hjälpare och det blev lite diskussion om hur vi skulle jobba och samordna. Det löste sig bra när vi fick förklarat hur våra rutiner var. Utrustningsmässigt i så fall. I år hade de hjärtstartare. Syrgas sätter sig landstinget emot, tyvärr. Kan ibland vara svårt att få kontakt dom.

De är för få engagerade. Med kort varsel kan det vara svårt att få boka ett team.

Skulle vara utbildningssidan när det är nytt folk. Vi har 17 liftar och 16 backar och nya behöver lära sig dom för att snabbt hitta rätt vid skador.

Tillgång på folk. Ibland säger gruppledaren att det är svårt att få tag på tillräckligt många. Vi skulle behöva utbilda föräldrar i första hjälpen som kunde stötta FHG.

Sjuksköterske- och läkarkompetens saknas.

Ser inget. Det vi frågat efter har vi fått.

Bra som det är, ser inga svagheter, Skulle i så fall vara en önskan att få snabbare bekräftelse på bokningar.

Enda problemet att det är svårt att boka in och få bekräftat. Har hänt at vi i sista minuten fick hyra in sjuksköterskor från Göteborgsföretag.

Vid vissa arr kanske det behöver förtydligas RK roll när jag kommer till ett uppdrag. Ibland kanske diskussionen innan arren saknas. Diskussionen om att vara aktiv, ta initiativ, synas. Graden av att vara betydelsefull. Svårt när de ringt in i sista minuten av arrangören, som tror att nu har jag fyllt upp första hjälpen-beredskapen men inte tagit med FHG i säkerhetsplaneringsmötet. Kanske vore bra med lathund till uppdragsgivaren med info om hur FHG ska vara med i bilden för att funka bäst.

Svaghet att inte FHG får lämna ut huvudvärkstabletter. Svaghet - personbundet - mötet med gästen. Vissa röker, går undan och röker och kommer tillbaka och luktar rök - inte acceptabelt i vår verksamhet. Men man ska vara rädd om de frivilliga. Har pratat med dom och hoppas det blir bättre. Utveckling: vet för lite om er verksamhet. Skulle vara att öva på hur man möter barnet.

Vet inte om de har defibrillator. Det skulle nog vi ha här för den delen.

Egentligen inte.

Svårt att säga.

Egentligen det enda, det skulle vara det administrativa. Har haft svårt att sköta kontakten och diskutera upplägg. Kanske vore bra samla administrationen på ett ställe.

Vissa år har det varit svårt att få kontakt. Tagit tid att få respons, att de ska vara med - andra år funkat hur bra som helst. Vi är tom beredda att flytta dagen för marschen bara vi vet att vi får support av FHG.

Vid en skada ute på banan följde hela gruppen med (3 personer) och startområdet blev utan första hjälpen-beredskap. Där inträffade en skada och ingen FHG fanns på plats. Har diskuterat och förstår

32

konceptet två personer per FHG i team. Informationsfråga till arrangören som får tänka över behovet av antal team.

Inget som jag reagerat på under alla år.

Det löser de bra. Men de är ju inte legitimerade så för oss räcker det inte med dom.

Nackdel när man behöver ha legitimerad personal och samarbete. Då blir det ändå två organisationer och kanske kontraproduktivt.

Hur ser du på behovet av FHG framöver?

Samma.

Vill inte vara utan FHG framöver. Hoppas de kan värva nya medlemmar så de kan fortsätta. Det är ju inte bara vi, Bygdsiljum t.ex. behöver också hjälp.

Oförminskat eller ökande. Vi behöver sjukvård vid våra evenemang. FHG är förstahands-valet.

Fortsatt. Omfattning beror av hur vår festival utvecklar sig. Roll i samhället kan vara på campingplatser med mycket folk, vattenland etc.

Vi kommer alltid att ha ett standardbehov. Skulle kunna utökas för att kvalitetssäkra enstaka matcher.

Kommer att anlita FHG i fortsättningen. Hur många beror av arrangemang och hur många som deltar.

Jätteviktigt, positivt. De finns ju på plats även om någon halkar på parkeringsplatsen eller gör illa sig i längdskidspåret. Ambulanshelikoptrarna kommer när vi ringer. Kan vara här 2-4 gånger per dag.

Samma eller större.

Finns absolut. Blir jag engagerad här eller annat kommer jag att boka in FHG.

Samma utsträckning som idag.

Kommer att anlita dom till ungdoms SM framöver. Vi kommer också att ha dam-EM men där gäller internationella regelverk med ambulans och legitimerad personal och vi har inte råd med FHG dessutom.

Passar bra med FHG till A-lagsmatcher. Fortsätter som tidigare.

Kvar som idag. Lite förändringar år från år.

Jag behöver deras hjälp. Ungefär samma under 2012.

Samma till svag ökning.

FHG har en självskriven plats hos oss.

3 dagar varje år, krav från polisen att ha första hjälpen-beredskap.

Samma.

Samma. Vi måste ha dom här för att få köra. Sjukvården har inte resurser och ambulans och läkare på plats kostar för mycket - orimligt att betala.

Samma.

Återkommande varje år. Vi har haft marschen i åtminstone de 7 år som jag varit med.

Får vi arrangemang till klubben så självklart med FHG.

Vi håller på att titta på om vi orkar fler festivaler. Framöver. Vi är ju alla frivilliga och det är svårt att engagera nya.

Det finns helt klart men de räcker inte för oss. En del klubbar har maskat med att hyra in FHG istället för leg sjukvårdspersonal. Det är slut med det. Lagen är tydlig. Därför kan det kanske bli i lite lägre utsträckning framöver.

Bra när man vill ha första hjälpen-beredskap till mindre evenemang, t.ex. Ladies Night med 10 000 personer och 2x2 Första hjälpare. Större evenemang med ett flertal läkare och 200 syrror finns det ingen självklar plats för FHG - då bli det två organisationer - inte bra.

Perspektiv på FHG kontra - ambulans – ideella, typ föräldrar - andra sjukvårdare och aktörer – FRG

Vi hade tidigare, när cupen var mindre, sjukvårdskunniga föräldrar. Skulle vara svårt idag när den är så stor.

Kan inte jämföra.

Har inga andra att jämföra med än försvaret och där är det ingen skillnad.

Bra samarbete vakter, festivalläkare.

På knattematcher brukar det alltid finnas föräldrar med sjukvårdskompetens. Och vi försöker utbilda våra funktionärer.

Gott samarbete. Det fungerar bra. Vi, landstinget, FHG, föräldrar på stan, sociala har gemensamt uppstart.

33

Vi får ibland frågan från ambulans och fjällräddning om de får komma på praktik men vi säger nej. Vill inte heller ha militär sjukvårdsberedskap. Är helt nöjda med FHG.

Ambulans finns ju nära. Inte aktuellt med föräldrar.

Har tidigare haft brandmän med annan kompetens vid våra tävlingar.

Vid nattvandring på stan finns ju andra, föräldrar, kyrkan m.fl. Vi har bra samarbete med FHG. Dom är välsedda bland ungdomarna, som respekterar dom. FHG behöver bara finnas där så blir det stabilare.

På andra matcher har vi tränare och lagledare som kan första hjälpen, Vissa matcher sjukvårdskunniga föräldrar.

Samarbete fungerar bra.

Traditionell sjukvård kan vara lite avvaktande till FHG om man inte jobbat tillsammans tidigare. Har varit på ställen där det stannat vid att man hälsat på varandra. Och andra gånger där man talat samma språk i hur man agerar på olycksplats och där man snabbt hittat ett samarbete. Att hantera hotet från konkurrenter handlar till del om att ställa sig över avvaktandet från sjukvården och presentera vad ni kan och står för och bjuda in till samarbete. Vi bidrar med olika saker. Bra med mall för hur vi ska jobba tillsammans.

FHG patrullerar publiken, läktarsektionen och läkare finns på tävlingsområdet samt ambulans. Det handlar om först på skadeplats. Om FHG är först och inte kan klara skadorna kallar det på läkarteamet. Vi kommer att bygga upp stationär sambandscentral bemannad av FHG och med defibrillering. Samarbetet fungerar bra.

Inga synpunkter.

Bra med FHG att de kan åtgärda mindre skador på plats. Läkare har hög kompetens men kan ofta inte åtgärda på plats utan skickar efter ambulans. Om ambulansen finns 7,5 mil bort är det orimligt att kalla på den för små skador. Jag får ofta efterfrågan av arrangörerna på läkare och sjuksköterska men svarar att vad behöver ni dom till. Bättre med FHG som kan åtgärda det mesta själva.

Dom är så bra så vi har inte tänkt på andra.

Det är bra de utför det de ska, har kontakt med polisen och har kontakt med vårt marknadskontor.

Finns inga andra.

Finns inget annat alternativ.

Finns inga andra här. Finns i Göteborg har jag hört, med läkare, men det blir mycket dyrare. Föräldrar inte aktuella eftersom det krävs sjukvårdsutbildning. Föräldrar med sjukvårdsutbildning är OK men inte aktuellt.

Vi är samma personer år från år, FHG, väktare, polis etc. och det fungerar bra.

Fap512, lag på att vi ska ha legitimerad beredskap för 3e part, publiken, vid våra arrangemang. Samtidigt vill vi ha den beredskapen för våra tävlanden. Vi löser det med att hyra in leg personal och ambulans och FHG. Legitimerad personal och ambulans finns vid tävlingsområdet och FHG bland publiken. Händer det något så är FHG på plats och ger första hjälpen, behövs det så kallar de på tävlingsläkare eller ambulans.

Vad kan FHG bidra med? Vilka konkurrensfördelar har FHG gentemot andra?

Kan inte jämföra.

Ordning och reda, gör vad de ska, inget trams. Vilket inte alltid stämmer för frivilliga föräldrar etc.

Kan inte jämföra. Inga konkurrenter.

Vet inga.

Cupen startar 07 och pågår till 23, finns ingen chans att få andra att ställa upp.

Helt nöjda med FHG.

Att de är ideella. Inte aktuellt med kommersiella.

Ingen jämförelse.

Vi har blivit kontaktade av någon annan frivilliggrupp flera gånger men vi är så nöjda med FHG att vi fortsätter med dom. Finns ingen anledning att byta.

Har aldrig funderat över att anlita andra. Vet inte vilka som finns.

Aldrig funderat över att anlita andra. Har dock med läkare, sjuksköterskor och ambulans vid enduro och annat där det finns risk för svårare skador.

Dom har startat med utbildning inom sjukvården men det finns inga andra som tar uppdrag ute på arr på samma sätt som FHG.

34

Legitimerad personal får ofta inte fram rutiner för att jobba med första hjälpen på plats. Man vill ha "läkare" men det är en väldig skillnad på akutläkare och långvårdsläkare. Läkare som vi anlitat vill inte ut och jobba på event om de inte får FHG med sig. Våra "sjukhus" på plats vill vi inte flytta omkring men vi har medhörning på 112 så vi kan skicka ut FHG för check. Och skicka ut läkare till skadeplats om det behövs. Tidigare gick alla doktorer ut på alla larm. Det blev fullt kaos.

Inte intresserad av andra. Ingen anledning att byta när det fungerar så bra.

Dom är så bra så vi har inte tänkt på andra.

Finns inga andra.

Finns inget annat alternativ.

Visste inte att det finns andra. Givet att kontakta RK. Att vända sig till andra som inte gör det professionellt. Vi delar värderingar. RK har sponsrat oss, vi har ju inga intäkter

Inte aktuellt med andra. Har haft kontakt med kommersiella men de kunde inte ställa upp på våra villkor.

Har inte sett att det finns andra.

Ingen större skillnad mer än att FHG har ingen legitimation.

Legitimerad personal mkt dyrare. Nackdel att det finns legitimerade sjuksköterskor och läkare bland grupperna men de marknadsför sig inte som sådana.

Nationella uppdrag, ser du skillnad i landet?

Har kommenterat detta under svagheter, utveckling – det viktiga mötet med aktörerna på plats innan event. När jag varit på andra arr som inte jag har ansvar för kan det verka som om säkerhetsmötet innan inte involverade FHG. Att dialogen med arrangören saknas om vad FHG roll ska vara. Så det inte blir slentrianjobb för FHG utan "vad har vi och ni för idéer runt detta".

Man kan titta på hur FHG arbetar på skadeplats. De som är ute på större event har egenlärda system för hur man agerar. Olika för olika FHG t.ex. Malmö FHG och Hultsfred FHG. Samarbetskompetens hos vissa FHG borde överföras till andra FHG. Bra med mall för hur vi ska jobba tillsammans.

Kanske större städer utnyttjar FHG. Vet inte hur det ser ut.

Vet ej. På andra är jag deltagare och har inte koll.

Utveckling av FHG insatser i 10-årsperspektiv?

Som jag sa, lika eller mer.

Svårt säga, se frågan om behov framöver.

Skulle vara mer medicinsk kompetens. De har ju varken läkare eller sjuksköterske-kompetens.

Andra roller i samhället för FHG?

Vet inte.

Vid nattvandring på stan, där finns ju andra också, föräldrar, kyrkan m.fl. Vi har bra samarbete med FHG. Dom är välsedda bland ungdomarna, som respekterar dom. FHG behöver bara finnas där så blir det stabilare.

Alla typer av evenemang, arrangemang eller där det samlas mycket folk, skolavslutningar, julskyltningar.

Krisberedskap, POSOM-grupp. Där skulle de platsa.

Marknader och dyl. Större folkansamlingar.

Kvällsvandring i samhället.

Överallt, badstränder mm.

Svårt att säga.

Har anlitat dem för utbildning av ungdomar och föräldrar i första hjälpen på skadeplats.

Svårt att säga. Jag ser dom bara som sjukvårdare.

Vet inte, svårt att säga. Kanske insatsgrupp för små skador, typ ”lightambulans”.

Inte på rak arm. I andra sammanhang där det finns många funktionshindrade. På olika sätt tillgängliggöra kultur och upplevelser.

Kan inte komma på. Det är ju bra att de kan rycka in när första hjälpen behövs på vägar och så.

35

Annat du vill säga om FHG, som jag borde frågat om

Kostnaden. Det har blivit dyrare. Det går inte att höja och dubbla kostnaden för då får vi hitta en annan lösning.

Fortsätt!

Glad att ni finns. Hoppas ni får ordning på ledningen i organisationen.

Mycket nöjd. Jättenöjd. Hoppas de blir kvar för de behövs.

Från SRK borde man informera i reklamkampanj vad man gör lokalt och i Sverige. Internationellt vet man det syns ju då och då på TV. Här blir nya besökare förvånade att RK agerar på "hemmaplan". Vi få väldigt mycket frågor om RK och positiva kommentarer.

Otroligt viktiga!

Vi är nöjda. De är trevliga och lättsamma. Ger bra service.

Viktigaste att organisation och kommunikation fungerar. Vi har ju långa sträckor så grupperna måste kunna kommunicera med varandra och oss.

Generellt marknadsför dom sig dåligt. Jämfört med andra aktörer som ligger på. Kanske har dom inte tid? Vi kom i kontakt med dom på nattvandring, annars hade vi aldrig anlitat dom.

Vi samarbetar med Rädda Barnen som har ett hus i området. Sommarjobbande gymnasieungdomar. Är med på vår introduktion för anställda inför varje säsongstart. Här borde nog även RK vara med. Skulle kanske påverka de FHG som röker etc. Att få den infon i grupp och diskutera med varandra.

Gör en informationsinsats mot akutsjukvården rent allmänt. Informera på rätt sätt, ta med styrkorna med vad FHG kan göra. Också den viktiga delen att de förebygger genom att finnas på plats ute bland folk. Vana att ta initiativ och styra när det händer något. De finns där från början. Kan ta 5-10 min innan samhällets aktörer är där. Kan organisera och ordna upp, ange infartsväg hur skadeläget ser ut. Professionella ögon som kan återkoppla till dem som är på vägt. FHG kan serva med info som kan leda till att 2 ambulanser behövs istället för 4. Nyckeln till att hålla sig kvar är att FHG är komplement till och samverkar med övrig sjukvård på plats vid evenemang. Måste möta med denna info jmf sjuksköterskor och läkare som är ute och säljer sina tjänster.

Fyller sin funktion mkt bra. Vi är jättenöjda med dom.

Prisvärt.

Mycket nöjd. Prisvärt. Inte anmärkningsvärt dyrt.

Skulle vara en fundering på hur återbesättning av FHG sker. Har ni lika svårt som andra idag att engagera frivilliga?

När vi har inhyrd legitimerad personal på plats skiljer det sig mellan orter och kontaktvägar vad det kostar. Vissa har pris i nivå med FHG. Ambulans kostar mycket. På en del tävlingar har vi löst det med att köpa in en egen ambulans och så får legitimerad personal lön när de är hos oss och sköter den.

Finns väldigt kompetenta och välfungerande Första hjälpare. Finns också andra som inte håller den klassen. Det behöver kanske likriktas.

Annat du vill säga om FHG, som jag borde ha frågat om

Vi har köpt hjärtstartare av FHG. Valet stod mellan vår brandförsvarskontakt och RK. Eftersom en del av pengarna går till FHG blev det självklart den. Vi utbildar varje år vår personal i första hjälpen hos RK, utom sista året då det blev brandförsvarskontakten.

Vi utbildar våra funktionärer i första hjälpen genom RK.

Väldigt nöjd med deras insatser.

36

Bilaga 5. Intervjuer polis och väktare

Frågeställningar

Vet du vad RK FHG är och gör?

Hur ser ni på beredskap på frivillig grund, som tex RK?

Hur bedömer ni behovet av frivilliginsatser i första hjälpen?

Hur ser ni inom xxx på FHG?

Vilken nytta kan FHG göra?

Styrkor, svagheter, utveckling

Vad kan FHG bidra med i samhället? Andra funktioner.

Vilka konkurrensfördelar har FHG gentemot andra?

Hur ser ni på FHG kontra andra aktörer på marknaden?

Annat jag borde ha frågat om

Summering polis och väktare

Vet du vad RK FHG är och gör?

Oja jobbar mycket ihop med dom. Har varit med där arrangören inte bokat in FHG och då själv bokat in. Det handlar om mina vakters säkerhet. Som samhället ser ut idag är det snarast en fråga om när och inte om det händer. Förstår inte de arrangörer som inte tar in FHG.

Ja vi har bra samarbete med dom alla riskkvällar vi är ute på i kommunen.

Ja, de är ute på många evenemang där vi finns. Har tidigare medverkat i vår interna första hjälpen-utbildning.

Ja absolut.

ja. Har sett och stött på dom ute.

Ja vi har gott samarbete kring Trygghet i city.

Hur ser ni på beredskap på frivillig grund, som t.ex. RK FHG?

Otroligt bra komplement till offentlig sektor. Glada att ni finns. Ser mycket positivt på er närvaro.

Positivt. Gör stor nytta.

Vi har otrolig hjälp av dom här. Dom är jättebra.

Av mycket stort värde. Även polisvolontärer finns. Välkomna komplement till samhällets beredskap.

Guldgruva. Helt suveränt.

Värdefullt.

Riktigt, riktigt bra. Bra initiativ. Stort av dom. Bra för vi kan inte ha koll på allt.

Mycket positivt generellt. Vi är fler som är ute och är ögon och öron. En vuxennärvaro. Viktigt för oss att det är fler ute.

Jättepositivt, värdefullt.

Hur bedömer ni behovet av frivilliginsatser i första hjälpen?

Vi kan se att behovet av er verksamhet ökar i omfattning, Våldsbrottsligheten i samband med festivaler minskar men man eftersöker vård, speciellt av mindre skador, i större utsträckning. Bra att kunna behandla på plats. Behovet ökar och samhället kan inte alltid finnas på plats.

Stort behov av.

Stort. Dom gör en stor insats. Lugnar ner stämningen, tar hand om akutfall och larmar ambulans vid behov.

Positivt men vet inte när de är med eller inte. Det skapar trygghet med folk på stan. Samhällets resurser är ändliga och er verksamhet gör skillnad.

Behovet finns helt klart. Utan frivilligkrafter skulle vi stå oss slätt. Frigör resurser för vår del.

Som ett mellanled till sjukvården och stöd i vissa fall till polis. T.ex. underåriga mycket berusade på Matfestivalen i Skövde. Placeras i tält under uppsikt av FHG tills vårdnadshavare kan komma.

37

Situationsanpassat men stort. Situationer där det behövs. Med ambulans finns det ju inget mellanläge. Det är antingen eller. Kan fylla ett mellanläge.

Lite svårt att avgöra. Vid ungdomsaktiviteter med alkohol och kanske våldsamheter är det bra om det finns många aktörer., med en bredd och förmåga att fånga upp. Vid andra arr kanske inte så stort behov. Respektive verksamhet får avgöra.

Behovet är hur stort som helst. Vi har som uppgift att minimera antalet våldsbrott och har poliser i det. FHG har kompletterat bra. Dom cirkulerar till fots och bil. Oerhört värdefullt för oss. Polisen, kommunen och sjukvården klarar inte själva att täcka behovet. Vad de gör är jättepositivt.

Hur ser ni inom xxx på FHG?

Vårt mål är att skapa trygghet. Där gör ni en insats. Att hjälpa med mindre skador så att det inte alltid behövs ambulans. Ett otroligt starkt bidrag. Trygghetsskapande. Hjälper oss så vi kan utföra vårt uppdrag. Ofta blir vi sista utposten även för skador. När ni finns i bilden kan vi ta hand om det vi är vassast på. Bara positiva erfarenheter av er verksamhet. Brännbollsfestivalen tex har otroligt bra hjälp av er verksamhet och trygghetsskapande att ni finns ute.

Positivt. Säljer in dom överallt jag kan.

Behjärtansvärd verksamhet.

Synligheten ökar för myndighetsfunktioner (FHG hör ju egentligen inte dit men klädseln ser ut som uniform och de uppfattas som samhällets stöd, trots att de är frivilliga.)

Jag har fått rapport varje månad från projektet Trygghet i city och det är mycket de tar hand om. De tar hand om skador och tar hand om mjuka frågor, om folk inte mår bra, ungdomar som druckit för mycket. Jättebra resurs.

FHG har bra samverkan med ordningsvakter och polis i många sammanhang. Gör bra insatser vid motorsportsevenemang.

Vilken nytta kan FHG göra?

Som vakter kan vi totalt vägra att ta hand om skadade även om vi har utbildning. Om jag ska sätta en vakt att ta hand om skadade har jag två kvar. Kan vara för lite för att göra andra insatser. Är det det minsta risk för skada så backar vi. Finns FHG där vet vi att de kan ta hand om oss. Med ambulans 10 mil borta är det viktigt. Jag har ett ansvar för min personal.

Vi kallar på dom om de finns där och vi har berusade eller skadade.

Finnas på plats och vara ögon och öron. Vi försöker samverka Bra om vi vet att RK är på plats. Kan ta hand om skadade så kan vi fokusera på polisarbetet om något händer. Kan avlasta polisen. Det blir bättre för de drabbade.

Kan jämföra med socialtjänstens fältare. Underlättar för polisen.

Skapar trygghet för poliser som är ute. Det finns backup nära, kanske inte behöver tillkalla ambulans. Trygghet för folk, ungdomar.

Styrkor, svagheter, utveckling

Styrkor Bara positivt omdöme. Seriöst anslag. Bra på det ni gör. Engagemang, kunskap, positiv grundsyn,

bemötande, trygghetsskapande. Alla vet att FHG kan hjälpa.

Kompetens, arbetsstyrka, tillgänglighet.

God kunskap och god första hjälp. Välutbildade. God första insats med sjukvård. Synlighet, tillgänglighet. På rätt plats i rätt tid. Dom är med på tåget.

Att de finns ute.

FHG professionell verksamhet. Väl förankrad i kunskap. Står för kvalité. Annan kategori vuxna. Tillgängliga. Proffsiga och kunniga. Är synliga. Kan första hjälpen om något händer.

Kunskapsnivån, kompetensen hö över lag, sociala samspelet.

Bra på första hjälpen. Bra på mjuka frågor.

Trygghet att de finns ute om det händer en olycka eller någon kraftigt berusad.

Svaghet eller utveckla Dimensionering, uthålligheten, bli fler.

De är frivilliga får ingen ersättning, det är upp till dom vad dom vill göra.

38

Vet inte hur man kontaktar dom inför ett evenemang. Kanske kan man utveckla kontaktvägar med polisen. Om det vore bekant för polisen (eller räddningstjänst) att de skulle vara ute skulle man kunna kontakta dom vid större folksamlingar.

Ser inga svagheter. Utveckling skulle vara att de blir fler.

resursfråga. Måste kanske situationsanpassa.

Vid spontana (valborg, skolavslutningar etc.) aktiviteter vore det bra om FHG hörde av sig och talade om att de kommer att vara ute. Kanske svårt för FHG att veta vart man ska vända sig. Positivt om ni tog kontakt att ni kommer att vara ute på detta. Man kan vända sig till 11414 och begära sambandscentralen för respektive län. Och de kan länka ut att FHG finns på plats. Gäller när man hör av sig samma kväll.

Lära av varandra. Vi kan besöka och berätta om vår verksamhet. FHG kan komma till oss och berätta om sin. Vi kan dra nytta av att veta mer om FHG. Informationsutbyte!

I så fall skulle jag önska att de var fler, kunde rekrytera fler men det är svårt att engagera frivilliga. De som ingått i projektet har fått slita hårt för de är för få.

Vad kan FHG bidra med i samhället? Andra funktioner.

Jag tänker på turistindustrin. Skidorter, skoterträffar, visfestivaler etc. i glesbygd, på öar. Där inte infrastruktur finns permanent för sjukvård. Att kunna utveckla frivilligheten på det planet. Kan se att större skidorter skulle behöva.

Mellanläget stor händelse och efterarbetet. FHG kan vara snabbt på plats. POSOM-gruppen så småningom. Myndigheter har startsträcka med att kontakta, avgöra vem som ska göra vad etc.

I alla sammanhang där det är mycket folk. Goda krafter i besvärliga områden, tex Seveds plan. Sociala funktioner behövs. Folk blir rädda och behöver någon att prata med. Psykosocialt stöd.

Fler ögon och öron.

Vet inte.

Vilka fördelar och nackdelar har FHG gentemot andra?

Föräldrar på stan när det funkar (vilket det gör ibland, ibland inte) är starkt med de sociala kopplingarna, uppsökande verksamheter t.ex. öppen gemenskap proffs på missbruksfrågor smala och vassa på sitt uppdrag, FHG bredare i sitt uppdrag, att tillhandahålla vård, stöd och värme. Det är en styrka att många olika kompletterar varandra från olika håll.

Kan sin sak.

Finns ingen annan vad jag vet.

Tyvärr har vi inte så många andra. Kommunen har försökt få igång nattvandringar med andra frivilliga men det är svårt. Det behövs eldsjälar.

Hur ser ni på FHG kontra andra aktörer på marknaden?

Föräldrar på stan ger jag inget för, ovana vid publika miljöer, ovana att ta hand om andras barn. Sociala vill jag inte ha ute i publiken, har inget säkerhetstänk, ingen vana vid offentliga miljöer, passar på kontoret.

Känner inte till så mycket. Det finns ju sjuksköterskor och läkare med gamla begagnade ambulanser som erbjuder sina tjänster. Kan tänka mig att de tar ganska bra betalt. Som många inte har råd med. Fanns inte ni skulle många gånger samhället behöva täcka upp vid evenemang med vad det skulle betyda för resten av samhällets behov.

Inga att jämföra med.

Annat jag borde ha frågat om.

Ja t.ex. Ålidhemsinsatserna, kommunikationen ni-vi – lednings- och radiofunktionen. Intressant vore att kunna kommunicera på festiviteter. Undrar om det finns möjlighet för er att komma in i systemet. Inte mitt bord och ytterst en fråga för MSB. Vissa privata aktörer har ju tillgång till vårt system. När ni lämnar radio till ambulansens ledning har ju vi tillgång till den vägen oxo via vår ledningsfunktion. God kontakt. Fungerar bra. Mer marknadsföring, sälja in. Bör ske centralt för att öka kännedomen totalt och inte via smågrupper. Polis och andra kommer att ta betalt så det finns nog en marknad att öka priset också för FHG.

Vi inom närpolisen är jättenöjda. Det vet jag att socialförvaltningen och kyrkan m.fl. också är.

39

Samverkan viktigt när man jobbar ute. Bra med olika aktörer.

Det vore bra om vi visste när de skulle vara ute. Vilka stationer de har.

Det svåra är att få det att fungera över tid. Bäst om man kan engagera många så blir belastningen inte så stor på var och en. Jag är orolig för att vårt projekt kommer att upphöra. Det vore beklagligt.

Skulle vara mycket intressant att få ta del av rapporten när den är klar. Bra att veta mer om er verksamhet.

Inte fel att gå till media med den heller. Kan hjälpa rekryteringen.

Vi har Kommunala resursgrupperna finns FHG också med.

40

Bilaga 6. Intervjuer kommuners social- och säkerhetstjänst

Frågeställningar

Vet du vad RK FHG är och gör?

Hur ser ni på beredskap på frivillig grund, som tex RK?

Hur bedömer ni behovet av frivilliginsatser i första hjälpen?

Hur ser ni inom xxx på FHG?

Vilken nytta kan FHG göra?

Styrkor, svagheter, utveckling

Vad kan FHG bidra med i samhället? Andra funktioner

Vilka konkurrensfördelar har FHG gentemot andra?

Hur ser ni på FHG kontra andra aktörer på marknaden?

Annat jag borde ha frågat om

Summering kommuners social- och säkerhetstjänst

Vet du vad RK FHG är och gör?

Ja, har haft medarbetare och grannar som varit med. Vet att de finns på stan vid olika arrangemang.

Oja, vi har jobbat ihop många år. Nattvandring skolavslutningar.

Ja. Synliga. Hjälper om det finns behov. Avgör om ambulans behövs. Går inte ensamma. Verkar ha tänkt igenom.

Tränar upp nya praktikanter. Bra på att ingripa om det behövs, bra på att larma andra om det behövs.

Hade inte ett hum om dom innan vi startade projektet.

Ja.

Javisst. Har haft kontakt ganska ofta. Vi har ju projektet Trygghet i centrum tillsammans.

Hur ser ni på beredskap på frivillig grund, som t.ex. RK FHG?

Överlag ser vi väldigt positivt på frivilligengagemang. Kommunfullmäktige har gjort en avsiktsförklaring som ställer sig väldigt positiv och säger att vi ska samverka med frivilliga, som komplement till samhällsfunktioner.

Otroligt viktiga.

Jättevärdefullt komplement men får inte ta myndighetens ansvar. I gränslandet mellan allmänhet och myndighet. Många kompletterande verksamheter med barn och ungdomar.

Vi professionella är beroende av att frivilliga finns på plats. Vi vill ha och behöver ett samarbete. Kan inte lösa allt på egen hand. Som kompletterar oss.

Ska allting vara en fråga för samhället som får välla ut som en matta eller ska kriser få finnas och värka ut? Fantastiskt bra. Kan vara ekonomisk fråga för kommunen att räcka till med beredskap, räcker ofta inte till. Utomordentligt bra att frivilliga finns. Behövs i allra högsta grad speciellt ute bland ungdomar och gamla människor.

Oerhört viktigt att frivilliga finns ute.

Väldigt viktigt. Värdefullt arbete de gör.

Hur bedömer ni behovet av frivilliginsatser i första hjälpen?

Posom har inget inplanerat behov nu. Ingen etablerad kontakt men vi vet var ni finns.

Fortsatt och mer.

Det finns absolut.

Här är de ju som i första hand RK men oxo första hjälpen. Behövs för att skapa trygghet när känslan av otrygghet finns bland invånarna. Servicefunktion att svara på frågor, gå runt i mörka parker, hjälpa tant över gatan, lotsa hemlösa till härbärge.

Man måste utveckla mer samarbete. En del folk vill inte söka kontakt med socialtjänsten. Frivillig-organisationer kan fånga upp och länka vidare till oss.

Behövs i allra högsta grad. Med medmänskligt stöd och första hjälpen. Bra att det finns frivilliga ute på större evenemang och dagar och kvällar när det är mycket folk ute. Finns stort behov. Inte alltid samhällets resurser räcker till. Som ett komplement.

41

Hur ser ni inom xxx på FHG?

Posom är inre ringen, Sen kommer FRG och hemvärnet, Yttre ringen SRK. Inte speciellt FHG utan kretsarna. Posom aktiveras av polis eller räddningstjänst eller egna socialjouren. Socialjouren finns på polisstationen. Posom går in i ett andra skede. Ingen blåljusmyndighet. Snabbhetsfaktorn, en av de faktorer som Posom funderar över.

Jättebra. FHG ger trygghet. Lugnande effekt. Enbart positivt.

Dom gör ett fantastiskt arbete. Enorm vilja till problemlösning och idéer hur man kan gå vidare. Positiv grupp.

Jag har fått synpunkter från olika håll: Dom syns, Gör ett bra arbete. Är duktiga på at ta folk.

Vilken nytta kan FHG göra?

Skapa trygghet vid nattvandringar.

T.ex. vid racingbanan. Där det samlas mycket folk ökar risken att det händer något. Kan behövas mycket första hjälp. Solsting, svimmar, etc. Ju fler olika nät det finns desto mer ökar servicegraden. Bättre för enskilda individen.

Tar hand om överförfriskade ungdomar och skador och kan vid behov länka vidare.

Behövs i allra högsta grad speciellt ute bland ungdomar och gamla människor. För stöd. Fredag-lördag bland (fulla) ungdomar. Den vuxne behövs ute, bristvara på vuxna personer - barn som är ute och springer.

Kan ge snabb hjälp. Finns ofta nära till hands när det behövs.

Vara en extra resurs som inte behöver begränsas av arbetstider. En extra förstärkning som kan fungera mittemellan sjukvården och allmänheten.

”Vi anser att SRK nattvandringsgrupp bedriver en viktig och värdefull verksamhet. Genom att synas och verka i framförallt stadskärnan, bidrar de till att skapa ett lugnare och tryggare centrum. Ett av målen med Trygghetsprojektet, är att alla invånare ska våga och vilja vistas i stadskärnan, oavsett tid på dygnet, och SRK är en av de aktörer som aktivt arbetar för att detta mål ska uppfyllas”. (Utvärdering av projektet Trygghet i centrum.)

Styrkor, svagheter, utveckling

Styrkor

Lugna, vettiga personer. Kunskap, Intresserade av det de gör, professionella i det de gör. Intresserade av stöd från andra om det behövs. Gör det de ska, agerar, syns. Positiva att utveckla samarbete med andra.

Tillgängliga, kunniga.

Enbart positivt.

Styrka med planering, organisation, koordinering, hjälpande händer. Skapar trygghetskänsla hos invånarna. De får upp ögonen mer och mer för varje gång . Kommer med förslag och lösningar. Bra i dialog. Positiva i hur de utför uppdraget. Har professionellt bemötande. Flexibla och kommit in i verksamheten snabbt.

Ger trygghet, någon man kan vända sig till. Klädseln, man vet att det är någon som kan hjälpa. Styrka allt som handlar om första hjälpen. Bra på att lugna, har lugnande inverkan.

Styrka: Medmänskliga stödet. Tar sig tid att prata med dem som behöver hjälp. Att de finns ute på udda tidpunkter.

Svaghet: Vi kan inte bygga på att RK kan ersätta oss och vår insats. Bara vara ett stöd och komplement.

Har varit igång för kort tid. Vi kör prövoperiod och får stämma av. Generellt vill vi samarbeta med RK.

Synlighet ännu mer, bli fler och synas på fler ställen. Samarbetet med ambulans, kommun och andra aktörer kan bli bättre.

Vet inget.

Utveckla Tätare vandringar.

42

Vad kan FHG bidra med i samhället? Andra funktioner.

Vid större arrangemang, samarbetspartners.

Vid större olyckor som kommunen är involverad i. När det krävs mer resurser. Har vana att träffa folk, trygga, lugna. Finnas där.

Att stärka upp där myndigheterna inte räcker, kompletterande.

Kanske krockar med BRIS men den möjlighet är att utöka verksamheten till stöd för familjer och barn som behöver. BRIS har frågor som hedersrelaterat våld, faddrar på skolor etc. Kanske något passar även för FHG?

Utbildningsmässigt kan de bidra. Fylla funktion med samtal vid krissituationer.

Kommer inte på annat. De rör sig där folk finns och fyller sin funktion.

Vilka fördelar och nackdelar har FHG gentemot andra?

Kompletterar varandra. Bra samarbete polis, socialtjänst, nattvandrare, kyrkan.

Periodvis har vi föräldrar på stan. De har observerande funktion. Kontaktar myndigheter om det behövs. FHG har aktivare roll. Tar aktivt hand om när det behövs.

Finns nystartad annan nattvandringsgrupp. Men de har ingen medicinsk utbildning. Tycker att de kompletterar varandra bra.

Hur ser ni på FHG kontra andra aktörer på marknaden?

FRG men de fyller inte samma funktion.

Få organisationer som har ett så laddat och starkt varumärke. Känt över landsgränser. SRK-FHG med västar blev bra bemötta - folk blev glada när man såg dom.

Kompletterar varandra.

Vet inte att det finns.

Vet inte av andra.

Annat jag borde ha frågat om.

Otroligt viktiga!

Har varit i kontakt med brottsförebyggande samordnaren för att lära och visa första hjälpen.

Vid riskhelger är de med vid planeringsmöte tillsammans med polis, soc., föräldrar på stan etc.

Utveckling i 10 årsperspektiv. Tror generellt att myndigheterna ser att det finns stor nytta i frivilligorganisationer. Framför allt i gränslandet. Blir en större acceptans för att ta in andra. T.ex. i Frankrike har frivilligorganisationerna en större roll med tex hemlösa. Hinder för detta skulle kunna vara at något gått snett i samarbetet. Vi vågar inte lägga ut detta på den här organisationen. Men vi kan bara samarbeta till viss del. Det finns ju lagar om myndigheternas ansvar. Och båda skall ju ha nytta av samarbetet.

Du kunde fråga om ifall "affärerna" i SRK har påverkat synen på FHG. Vilket de inte borde ha. FHG fyller ju väl sitt eget renommé.

43

Bilaga 7. Intervjuer akutsjukvård

Frågeställningar

Vet du vad RK FHG är och gör?

Hur ser ni på beredskap på frivillig grund, som t.ex. RK?

Hur bedömer ni behovet av frivilliginsatser i första hjälpen?

Hur ser ni inom xxx på FHG?

Vilken nytta kan FHG göra?

Styrkor, svagheter, utveckling

Vad kan FHG bidra med i samhället? Andra funktioner.

Vilka konkurrensfördelar har FHG gentemot andra?

Hur ser ni på FHG kontra andra aktörer på marknaden?

Annat jag borde ha frågat om

Summering akutsjukvård

Vet du vad RK FHG är och gör?

Mycket väl. Några events är vi direkt beroende av dom.

Ja. Vi har bra kontakt mail, telefon och besök hos oss på ambulansen.

Ja. Har också utbildat FHG i toxikologi i Uppsala.

Känner till dom.

Jo det vet jag.

Jo till en del. Känner väl till finska FHG.

Ja lite på håll.

Hur ser ni på beredskap på frivillig grund, som t.ex. RK FHG?

Bra. När det sker i organiserad form. De är "professionella", har insatsledare och ordning.

Jättepositivt och viktigt. Alltid en diskussion om vad om är första hjälpen och vad är sjukvård gentemot allmänheten behöver det klargöras. FHG symbol har ju ett rött kors som talar om sjukvård.

Väldigt positivt. Vi har ju kontakt och vi vet vilka som finns där ute. Visste inte mycket om RK innan vi började samarbeta med FHG.

Ser positivt på det. Tycker att man underutnyttjar dom. Frivilliga är en viktig resurs.

Helt avgörande för befolkningens välbefinnande. Ambulansen klarar inte av att täcka det behovet, vid större folkansamlingar.

Jättebra. Bra att dom finns ute där det händer. Inför idrottsevenemang, festivaler och annat så bemannar vi upp på akutmottagningen men finns oftast inte ute på plats. Vad som helst kan ju hända när 20 000 personer samlas.

Inget jag funderat på. Jag vet inte att vi fått patienter via dom. Har ingen "relation" till dom.

Allmänt bra med händer utanför sjukhus. Vi kan inte vänta med att göra något tills ambulansen kommer. Vi förlorar människor vid akuta tillstånd som kvävning, blödning etc. Viktigt att det finns folk som kan rädda liv därför att de vet hur man stoppar en blödning, ger HLR etc.

Ser positivt på det.

Hur bedömer ni behovet av frivilliginsatser i första hjälpen?

Bra. Det finns ett tydligt behov. Bra beredskap till rimlig kostnad. Fanns inte dom skulle många arrangörer avstå första hjälpen eller anlita t.ex. föräldrar etc. Eller ringa direkt till SOS med alla skador, även sånt som inte vi behövs till. När arrangörer vänder sig till oss och vill boka ambulans till ett event backar de när de får höra kostnaden.

Bra att det finns folk som verkligen kan första hjälpen.

Det finns ett klart behov. Absolut. Kan inte bedöma hur stort. Men det är viktigt att ha en diskussion om vad som är första hjälpen och vad som är sjukvård.

44

Absolut. Som samhället ser ut idag behövs vuxna ute vid arrangemang. FHG finns där och kan första hjälpen. Dom fyller en kompletterande funktion vidd tävlingar och arrangemang. Man kan inte alltid ha en ambulans på plats vid dess tillfällen.

Ja det finns behov. Se på Norge, England, Tyskland.

Som stabschef vid akut ambulansverksamhet ser jag ett stort behov av första hjälpen-beredskap.

Jättestort behov.

Kanske finns för lite av dom.

Viktigt att det finns folk ute som kan rädda liv med en enkel insats t.ex. stoppa en blödning.

Med en samhällsutveckling mot kompetensbrist och arbetskraftbrist och med ökande antal äldre kompetenta icke yrkesverksamma som kan bidra till helheten. Det kommer att behövas större andel frivilligarbete. Man kan se på England och USA som redan är där.

Hur ser ni inom xxx på FHG?

Vi kan inte ta över det FHG gör. Sådan närvaro kan inte vi ha. Vi kan komma när någon skadar sig och SOS bedömer att det är ett fall för oss.

Väldigt positiv syn. Både på arbetet FHG gör och sättet att jobba. Har aldrig hört något negativt.

Positivt. Dom har ett starkt intresse brinner för sitt engagemang.

Tycker det är positivt. All hjälp, även lekmannahjälp, vid hotande eller inträffade olyckor. Många gånger kan det hjälpa en från livslång skada, tex berusad person i snödriva. Att ingripa i ett tidigt skede.

Däremot kan inte samhället bygga sin organisation på frivilliga. Men som hjälp och stöd ger det oss en möjlighet att fokusera på vår verksamhet.

Bra komplementärt bidrag.

Vilken nytta kan FHG göra?

Vårt samarbete har förändrats de sista åren. Nu fungerar det bra. Vi behöver kommunicera så att vi kan kalla in dom och så de kan kalla på oss. Tidigare hade vi ett sjukvårdstält där de och vi fanns. Nu jobbar de mer med sociala, kyrkan m.fl.

Finnas till hands med första hjälpen vid akuta skador. Starta HLR. Det handlar ofta om minuter och ambulansen finns oftast inte på plats när det händer.

T.ex. vid racingbanan. Eller där det samlas mycket folk ökar risken att det händer något. Kan behövas mycket första hjälp. Solsting, svimmar, etc. Ju fler olika nät det finns desto mer ökar servicegraden. Bättre för enskilda individen.

Dom engageras till motorevenemang där det inte krävs ambulans. Har kontakt med oss, lämnar kartor över uppsamlingsplats mm.

Utgöra en stödresurs vid kommersiella evenemang som inte kräver legitimerad sjukvårdspersonal.

Styrkor, svagheter, utveckling

Styrkor Styrka att de finns ute bland folk.

Duktiga och kompetenta. Vetgiriga. Ser inga svagheter eller utvecklingsbehov. De har så mycket redan.

Bl.a. bra överlämning och info till ambulansen.

Styrka att vara en extra resurs som inte behöver begränsas av arbetstider. En extra förstärkning som kan fungera mittemellan sjukvården och allmänheten. Styrka med planering, organisation, koordinering, hjälpande händer.

Viktigt att de bibehåller och underhåller sin kompetens.

Svagheter Vi kan inte bygga på att RK kan ersätta oss och vår insats. Bara vara ett stöd och komplement.

45

Vad kan FHG bidra med i samhället? Andra funktioner.

Har inte full bild av FHG. Mer än vad de står för gentemot oss.

Kan inte ersätta sjukvården, är ett komplement. Ser inte läge för medicinsk utveckling. Syrgas och Alvedon är läkemedel och måste ges på delegation med läkare bakom. Nackkrage oxo delegation med läkare bakom. Alla kräver dessutom utbildning 2 ggr per år. FHG ska inte ersätta ambulansen, finns större behov måste man istället sätta in fler ambulanser i beredskap.

Tango, SALSA m.fl. SMS-verksamheten finns. Här skulle FHG platsa in.

Ibland kan sjukvården behöva extra hjälp, med insats mellan kommunal hemtjänst och sjukvården. Personer som är färdiga I sjukvården och som behöver logistik och hjälpande händer innan kommunen kommer in har t.ex. 2 dagars insatstid.

I USA finns pro bono. I England finns volontärinsatser som sköter en stor del av omhändertagande. Kontroversiellt dock. Ska samhället ersättas av volontärverksamhet. Vad får man göra och inte? Facklig fråga.

Värdefulla nätverksstrukturer. Kan skapa närhet och ökad medmänsklig kompetens. Ökad medicinsk kompetens måste vara kopplad till legitimation, legitimerad personal

Vilka fördelar och nackdelar har FHG gentemot andra?

Ser ingen skillnad mellan de som tar betalt kontra frivilliga.

Kan inte jämföra.

Det finns kommersiella och landstingsaktörer. Skillnaden är att andra aktörer ofta har kompetens på högre nivå.

Hur ser ni på FHG kontra andra aktörer på marknaden?

Det finns andra. Vet inte vilka. De har ju sjukvård, FHG har första hjälpen.

Ser ingen skillnad mellan de som tar betalt kontra frivilliga.

Kan inte jämföra.

Annat jag borde ha frågat om.

Helt fascinerad över det de gör, att de gör och hur de gör det.

Vissa grupper blir inte positivt bemötta av ambulans. Kan bero på okunskap hos personal som inte vet vad FHG är och gör.

Det är viktigt att klargöra inom vilket område eller lagrum man arbetar. Vi är många som jobbar på festivalen, landstinget, polis, kyrkan, Soc. m.fl.

Kommunikation. Det har varit diskussion om det tidigare. FHG ville t.ex. ha en av ambulansens radio till sin sambandscentral. Nu tycker jag det är klargjort. FHG lämnar en radio till ambulansen och sambandet fungerar. Det är viktigt, vi måste kunna kommunicera med varandra.

Vi kommer att ha RK volontärer på akutmottagningen. Bra men det föregicks av många diskussioner med facket.

Men lite svårt med första hjälpen. Hur avgränsa vad som är första hjälpen.

Socialstyrelsen borde se till att utbildningen i första hjälpen har någon slags certifiering eller riktlinjer. Idag kan vem som helst utbilda i första hjälpen. Inget säger att guidelines måste följas. Första hjälpen-rådet vill bilda gemensamma riktlinjer. Idag kan man inte ge direktiv att Ture Persson måste följa.

Att legitimerad personal inte skulle få ingå i FHG är absurt. Det är väl jättebra att de finns med. Som trygghet för gruppen med sin extra kompetens.

I HLR guidelines står att jag är amatör om jag ger HLR på gatan. Sverige är på väg in i att ingen legitimerad vågar röra en skadad utanför sjukhuset av rädsla för konsekvenserna.

46

Bilaga 8. Exempel på uppdrag Här presenterar grupperna själva upplägg, planering och genomförande för några återkommande uppdrag.

Noliamässan Noliaveckan, beredskap på mässa med över 110 000 besökare från lördag till söndag veckan därpå. Beredskap med två grupper helgtid och en grupp måndag till fredag, samtliga dagar 10-18. (Kristian)

Före

Genomgång av förra Nolia: Problem, skadepanorama, förändringsbehov.

Kontakt med arrangör för upplägg av veckan, behov av FHG, sambandsvägar under uppdrag m.m. Samtidigt föra dialog med de säkerhetsproblem som uppdagats tidigare uppdrag, vad kan förebyggas?

Bedömning av mässområdet och utrymningsvägar.

Kontakt med SOS för att ge områdeskarta, arbetsschema, kontaktuppgifter samt skapa rutiner för hämtning av skadade och sjuka med tanke på svårigheten att ta in ambulans på området.

Kontakt med övriga Röda Kors-verksamheter och kretsar för intresse av gemensam marknadsföring.

Inventering av material med tanke på skadepanoramat, eventuell kompletteringsbeställning av förbandsmaterial som används mycket.

Skapa av fungerande tidsschema.

Bemanning av uppdragets samtliga pass, om möjligt även göra klart med reserver för alla dagar vid sjukdom.

Om möjligt, få in gruppens praktikanter på passen.

Färdigställ förbandsmaterial, bårar, beredskapskläder, marknadsföringsmaterial, hjärtstartare, vattendunkar, eventuell försäljning av första hjälpen-kuddar etc.

Skapa rutiner för mat och fikamöjlighet under uppdraget.

Färdigställ informationsmail till Första hjälpare med all aktuell information. Under

Dagligen upprätta och kontrollera att samband fungerar.

Placera ut eventuell hjärtstartare.

Förbereda tältplats utifrån såväl beredskapsplatstänk som marknadsföringsmöjlighet.

Kontakt med Civilförsvarsförbundet på plats för att upprätta gemensamma rutiner kring deras verksamhet av borttappade barn och vår första hjälpen-beredskap.

Bemanning av beredskapsplats.

Regelbundna bedömningar av uteområde, mässhallar och övriga lokaler utifrån säkerhetsperspektiv.

Kontinuerlig återkoppling Första hjälpare - Uppdragsledare samt Uppdragsledare – arrangör utifrån uppdragets utveckling och behov.

Vid behov gå in och erbjuda kamratstödjande samtal till Första hjälparna om behov uppstår p.g.a. särskilda situationer och händelser.

Efter

Hoppackning av material och övrig utrustning.

Avslutningsmöte med arrangör.

Återkoppling av årets uppdrag till Första hjälparna.

Återkoppling till huvudgruppledaren.

Sammanställning av årets skadepanorama, problem som funnits, specifika händelser och situationer, saker som måste åtgärdas. Vidarebefordras till övriga uppdragsledare och sparas till planeringen av nästa Nolia.

Redovisning av skadekort till huvudkontoret.

Lidingöloppet Lidingöloppet är världens största terränglopp, det pågår under tre dagar i slutet av september. Det är ca 45-50 000 löpare som springer alltifrån 1,5 km upp till 30 km beroende på tävling. Det brukar vara ca 80 000 personer i publiken, och ca 1 000 funktionärer. Uppdragsområdet innefattar i princip hela Lidingö (ca 30 kvadratkilometer). Sjukvårds-funktionen består av ca 30 behöriga Första hjälpare, ca 15 praktikanter, 2 läkare, 4-5 sjuksköterskor, 5-10 massörer, 1-2 ambulanser och nu på senare år även ATVs och MCs.

47

Före

Planeringen börjar i mars, ca 6 månader innan loppet, med ett möte mellan tävlingsledning och funktionärer. Sjukvårdsorganisationen ett eget möte där läkare, FHG-representant (uppdragsledaren) samt ansvarig för massörerna möts och planerar loppet i stora drag. (Ofta baseras den planen på föregående års arbete vilket brukar fungera bra och därför inte ändras så mycket.)

Efter detta möte brukar uppdragsledaren orientera FHG-gruppledningen om vad som kommer gälla inför det kommande loppet.

I maj och juni läggs Lidingöloppet upp i gruppens kalender och normalt även upp FHGs centrala kalender.

I mitten av juli skickas inbjudningsmail ut till gruppen och till andra grupper i landet som vi samarbetar med.

I juli sker en materielinventering så att vi vet vad som behöver beställas till nästkommande lopp och i samband med detta tas kontakt med tävlingsledningen ang. sponsring av materiel (vi har tidigare blivit sponsrade av Cederroth och i år var det t.ex. 3M som stod för sponsringen).

I augusti brukar det vara ett andra större möte med tävlingsledningen då mer detaljerad info delas ut och mer detaljer görs upp i sjukvårdsgruppen. Till exempel beställs radio, vi beslutar hur många ambulanser, två- och fyrhjulingar som skall beställas samt hur sambandscentralen skall vara uppbyggd. På senare år har vi använt oss av fler mobila enheter (ATVs och MCs) som körs av ett företag som heter Varningsljusteknik och då behöver vi ha ett mer komplext sambandssystem än vi har haft tidigare år, detta testades i år med framgång och skall byggas ut till nästa år.

I slutet av augusti brukar vi boka upp hyrbilar och förare så att logistiken skall fungera.

I början av september skickas ett mail ut till alla som är anmälda med info ang. årets lopp, tider m.m.

Första veckan i september har vi en genomgång med Första hjälpare som aldrig har jobbat på Lidingöloppet tidigare så att de skall få en förståelse för att det är lite andra villkor på det uppdraget än på många andra uppdrag. (Omhändertaganden skall gå fort - löparna vill ju springa vidare, vi har inte alltid tillgång till rinnande vatten - måste ibland bäras i dunk, hur bårarna fungerar, hur man pratar i radio osv.) Dessutom går vi igenom de olika typer av skador man kan förvänta sig på Lidingöloppet.

Andra veckan i september upprättas stationslistor för alla stationer med anropskoder, utrustning och bemanning och körscheman skrivs till de olika bilarna så att alla är på plats i rätt tid och så att alla resurser utnyttjas optimalt.

Tredje veckan i september hämtas allt materiel ut från sponsorer, från LLs förråd och vårt förråd. Detta packas och lådorna förseglas så att allt är klart inför uppdraget.

Sista veckan jagar uppdragsledaren alltid lite extra Första hjälpare, det är sällan tillräckligt många som anmäler sig så de sista ca 10 behöriga måste uppdragsledaren alltid fixa med "uppsökande verksamhet".

Restaurang bokas för middag denna vecka, så snart antalet som är med är någotsånär fastställt.

SOS 112 informeras ca en vecka innan loppet om att loppet äger rum, vilka resurser vi har på plats samt hur SOS kan nå sjukvårdsorganisationen om de får in frågor eller larm som vi kan hantera istället för att 112 skall skicka en ambulans.

Sista veckan köps det in frukost, lunch och annan mat som behövs för att alla skall vara mätta och glada. Under

Fredagen är det lugnaste dagen, då är det skolstafetter, företagsstafetter, stavgång m.m. Då bemannas loppet av en FHG och 2 läkare finns på plats om något riktigt allvarligt skulle ske, läkarna brukar annars använda dagen till att inreda sjukvårdstältet (med Första hjälparnas hjälp).

På fredag kväll brukar långväga Första hjälpare dyka upp och de sover över i en församlingsgård som hyrs för ändamålet.

Lördagen är den stora tävlingsdagen, då går alla de långa loppen och de stora tävlingarna, det är naturligtvis denna dag som ställer störst krav på oss i FHG. Vi brukar bemanna ca 14 stationer med minst en grupp på varje station. Målområdet är det område där det behövs mest resurser. Ett normalt lopp gör målområdet ca 400 omhändertaganden denna dag. Det rör sig om alla tänkbara skador, men det mesta brukar vara av enklare art, såsom skavsår, skrubbsår m.m. men ibland blir det mer "spännande". Utöver detta brukar läkar- och sjukskötersketeamet ta hand om ca 20 personer som t.ex. behöver dropp eller mediciner. En normal lördag brukar ambulanserna köra en eller ett par personer till sjukhus, oftast handlar det då om frakturer eller personer som inte svarar ordentligt på droppbehandling. Några gånger har vi haft svårare saker, såsom hjärtinfarkter, senast med lycklig utgång, gången innan - inte fullt så lyckat. :o(

Motorcyklar (MC) och fyrhjulingar (ATV) står för transport av löpare i spåret när de inte kan ta sig till någon FHG på egen hand.

48

Alla FHG, bilar, ambulanser, läkare, MCs, ATVs och alla andra i sjukvårdsorganisationen samordnas från en sambandscentral där FHG brukar ha den samordnande rollen tillsammans med en läkare. I år provade vi att utrusta alla grupper med GPS-sändare så att sambandscentralen och UL alltid kunde se var respektive grupp befann sig. Detta system skall byggas ut till nästa år så att alla mobila enheter har sådana sändare.

Lördag kväll, när tävlingarna är slut för dagen, brukar alla som har jobbat åt FHG-Stockholm (inklusive bilförare m.m.) bli bjudna på middag på en lokal restaurang. Detta brukar bli en ganska lugn tillställning då alla är trötta och vill sova så mycket som möjligt inför söndagen.

Söndag är lite lugnare än lördagen, men brukar ändå vara intensiv. Loppen är kortare, det brukar bara vara ca 8 stationer som bemannas av en grupp vardera samt en extra grupp i målområdet.

På söndagen brukar det bara vara en ambulans på området och sjukvårds-sambandet skötas av UL. Efter

När loppet är över är det återställning av allt materiel, det sker oftast ca en vecka efter loppet.

Ca två månader efter loppet samlas representanter från sjukvårdsorganisationen och från tävlingsledningen för att diskutera vad som gick bra och vad som kan förbättras.

Sedan är det fyra månaders vila innan allt börjar på nytt.

GGN

Gotland Grand National- GGN – Världens största Endurotävling med ca 2 200 förare (Johanna) Under 23 år har SRK FHG på Gotland haft ansvaret för hela olycksfallsberedskapen på GGN. Till en början bestod samarbetet mycket av en god relation till hemvärnet på Gotland. Samarbetet har bestått under alla år, men minskat lite och istället har hjälp hämtats till ön från landets övriga FHG. Uppdraget genomförs alltid på Allhelgonadagen, dvs. första lördagen i november. Uppdraget består av ca 150 personer Nedan beskrivna åtgärder före under och efter uppdraget gällande chef för uppdraget, i detta fall har det alltid varit en tjänsteman på SRK. Ansvarig för uppdraget är FHG på Gotland, Beredskapskretsen Treudden:

Före

Upptaktsmöte och helg med GGN chefsfunktionärer i augusti inför kommande tävling.

Löpande under hösten från augusti är att medverka på möten med GGN kommittén och andra chefsfunktionärer.

Inventera material så som give aways, förbandsmaterial mm.

Boka och upprätthålla kontakt med ansvariga för kost, logi, transporter, festarrangör och material som t ex tält, bårar osv.

Skicka ut inbjudan till alla FHG i landet och administrera anmälningar, båt biljetter samt all avvikande kost till berörd restaurang och restauranger.

Möte med Räddningstjänsten.

Administrera uppdraget i form av bemanningsplan, utskick med info till samtliga berörda och genomföra möten med ansvariga för terrängtransporter samt sträck- och gruppchefer.

Packa allt material och se till att allt kommer på anvisad plats.

Närvara under bandningshelg för att markera upp ”vårt” område gällande sjukstuga och helikopterplatta.

Under

Ge saklig information till samtliga på tävlingsdagens morgon angående dagens uppdrag.

Placera ut grupper på olika sträckor längs banan, ha medhörning på radion, se till att läkare och dess personal har och får tillgång till sitt utrymme, se till att framkomligheten är tillräcklig för transporterna, närvara vid samtliga fyra starter och även se till att en läkare finns med till samtliga starter.

Svara upp på journalister, tävlingsdomare och ge ständig information till tävlingsledningen om skadeläget.

Se till att grupperna patrullerar sina sträckor och gör de omhändertaganden som de nås av.

Uppsamling vid dagens slut och packa allt material, se till att transporter från fältet fungerar.

Efter

Se till att alla får möjlighet att närvara på middagen och festen.

Se till att packning och Första hjälpare kommer till hamnen för avfärd dagen därpå.

Återställa allt material.

Skriva slutrapport och närvara på de två uppföljningsmöten som är med Räddningstjänsten samt GGN kommittén.

49

Slutrapporten för GGN

Vi redogör för GGN vad vi upplevt och vad som kan ändras på inför nästa års tävling samt redovisar alla

åtgärder som våra Första hjälpare gjort utöver olycksfallsberedskapen, som t ex: Lyfta motorcykel av banan,

binda band längs banan, hänvisa publik till andra platser i skogen eller till toalett, flytta grenar och stora stenar

från banan etc. Rapporten innehåller:

Sammanfattning

Förberedelser

Inför kommande år

Deltagare och förares upplevelser

Starterna

Läkarstugan

Depåtältet

Banan

Publiken

Trafiken

Material

Kommunikation

Kost, logi, transport

Sjukvårdstransporter

Summering av övriga åtgärder

Vid tävlingen 2011 var inte SRK huvudman för olycksfallsberedskapen. Om vi skulle få förfrågan från GGN kommittén kan vi inte medverka på de grunder vi gjort sedan tidigare, då det inte finns möjlighet för någon tjänsteman att bistå Beredskapskretsen Treudden med drygt 200 tjänstemannatimmar som tidigare år. Detta beror på den omorganisation som SRK gjorde vid årsskiftet 2010-2011 där alla regioner upplöstes på tjänstemannasidan. Beredskapskretsen Treudden har inte förmågan att dra hela denna organisation utan stöd från organisationen.

Nattvandring

Nattvandringar är en lite enklare tillställning, främst för att de omfattar en mycket mindre yta, vi brukar begränsa vandringarna till en stadsdel (oftast Södermalm, men även Kungsholmen och City har varit populära att vandra på). Det brukar oftast bara vara en grupp som jobbar med nattvandring åt gången vilket också gör att behovet av samband är ytterst begränsat.

Däremot har nattvandringar en lite högre riskprofil, det har att göra med att det är många som är berusade, vi kommer i kontakt med ungdomsgäng, bråk och annat som inte alltid är lämpligt. Vi brukar ha en åldersgräns på 18 år för alla som vill vara med och nattvandra samt att jag brukar rekommendera att praktikanter inte bär praktikantbricka på dessa uppdrag. (Detta för att ingen i gruppen skall avvika från de andra.)

En normal nattvandringskväll brukar inledas med att UL besöker ett s.k. utsättningsmöte där polis, fältassistenter, kyrkan och föräldragrupper möts och informerar varandra om läget på stan, var det kan finnas fester där ungdomar kan samlas samt om det finns något särskilt som alla som nattvandrar behöver veta.

Efter detta möte samlar UL den grupp som skall jobba i FHG lokaler på Södermalm och ger dem en uppdragsgenomgång. Därefter påbörjas nattvandringen. Detta sker ca kl. 21.

En normal natt brukar vi göra ca 4-5 omhändertaganden, mest misshandel, men vi får även ta hand om folk som gör illa sig när de är berusade.

När vi nattvandrar har vi flera funktioner, dels avlastar vi samhällets sjukvårdsresurser genom att vi tar hand om folk som är skadade - oavsett orsak. Dels är vi extra ögon och öron åt polisen samt att vi gör reklam för SRK.

Några nätter har vi fått extremt bra gensvar av både polis och räddningstjänst när vi har kommit fram till bråk där polisen har rett ut situationen, men där det finns skadade som behöver hjälp, vi kan då ta hand om det mest akuta och om behov av ambulans finns så underlättar vi deras arbete genom att t.ex. stoppa blödningar m.m. Det har hänt vid flera tillfällen att ambulanspersonal har tackat oss för att vi har genomfört ett mycket bra arbete så att de bara har behövt transportera skadade till sjukhus och att de direkt har kunnat åka ut igen på nya larm. Sådant sparar pengar och gör att ambulanserna kan användas mer effektivt.

50

Om natten är lugn brukar vi avveckla vandringen framåt 03:30, om det är intensivt brukar det dröja ytterligare ca en timme innan vi avrundar. De sista krogarna stänger kl. 05, men då brukar vi ha avslutat kvällen.

När vandringen är avslutad samlas gruppen (eller grupperna om det har varit flera grupper ute) för en gemensam genomgång av nattens händelser. Då får alla chans att prata igenom det som har hänt under kvällen.

Sedan ser UL till att alla har något sätt att ta sig hem som inte innefattar tunnelbana eller buss. (Många gånger agerar UL taxi dessa nätter för att se till att alla kommer hem ordentligt.)

51

Bilaga 9. Glimtar från FHG vardag Många uppdrag är relativt lugna med i huvudsak omplåstringar och psykosocialt stöd medan andra kan utvecklas till dramatiska insatser. Här har grupperna själva gett exempel på hur uppdrag kan se ut.

Dämpande effekt Hultsfredsfestivalen. En aggressiv kille bråkade med ordningsvakten. FHG kom dit. Killen lyste upp och sa ”Tjena Röda Korset” och aggressiviteten försvann. (Göteborg FHG)

Snabbinkallning hals över huvud Klockan 23.45, juni, 2010, Teatercaféet, Umeå. Ett räcke till en stor trapp ger vika under studenternas avslutningsfest. Flertalet ungdomar faller ut för trappen samt ut genom räcket. Fall- och klämskador som följd. Uman FHG höll på att avsluta ett beredskapsuppdrag på ett närliggande torg då de fick information om händelsen. Första hjälparna hänvisades till ett rum där de skadade samlades. Ambulans var snabbt på plats och medicinskt ansvarig kunde koncentrera sig på prioritering och avtransport, medan Första hjälparna stödde genom att omhänderta och vara närvarande med de skadade och deras anhöriga. Därmed frigjordes ambulansresurser till transport och kvalificerad vård. SOS Alarm visste att FHG var i närheten och ringde på deras mobiltelefon för att informera om olyckan och be om deras hjälp. (Uman FHG)

Mail till FHG efter Kräftsvängen "Hej allihopa!

Det var en jätte rolig dag och mycket bra samarbete! Kan fortfarande inte tro att ni är frivilliga, ni har varit mycket mer professionella än många som får en massa pengar för jobbet!!! Det var förhoppningsvis inte sista gången att vi jobbade tillsammans någonstans!!!"

(Läkare vid evenemang till Enköping FHG).

Trygghet Liten flicka hade kommit bort under Almedalsveckan. Hade koll på att RK kan hjälpa - kom fram till oss och bad om hjälp. Mamman hade sagt att om hon kom bort skulle hon vända sig till någon hon kan lita på. (Göteborg FHG)

Alternativ till festande Trettonårig tjej på Hultsfredsfestivalen med rosa-lila hår ville hellre vara bland FHG i deras tält än ute i vimlet. Nästa år kom hon tillbaka med papptallrikar fasttejpade som skor och en lättöl i handen. ”Övertalades” att stanna med FHG i tältet. Några år senare såg jag henne som 17årig programledare i ett ungdomsprogram på tv. Hade tydligen gått väl. (Hultsfred FHG)

Rättvisa Familj kommer till FHG i Astrid Lindgrens by. Ett barn har fått skoskav och får skoskavplåster. Syster vrålar och sträcker ut benet. Vill oxo ha plåster (Hultsfred FHG)

När det inte blev som planerat – Fyra ”parallella uppdrag” Första Vi skulle till ett uppdrag som låg 10 mil utanför staden. Det var ett arrangemang som hette Urkult och handlade om att möta olika kulturer i världen och det var bland annat disko för ungdomar. Det var planerat att hålla på från 18-23. Det var en nykter tillställning och förväntades att vara lugnt. Vi var tre som åkte från Östersund och skulle möta upp med två andra Första hjälpare på orten där arrangemanget var. Vi som åkte från Östersund var en uppdragledare och två nyutbildade praktikanter som skulle gå sitt första uppdrag. Det var en kall vinterkväll, ca 20 grader kallt. På vägen upp var det dålig sikt samt halt så vi fick köra långsamt.

Andra. Fem mil utanför stan såg vi att en bil slog på varnings blinkern framför oss, vi saktade in och såg att det låg bildelar på vägen, sen såg vi en bil i diket. Vi stannade och bad bilen framför oss sätta upp en varningstriangel och gick fram till första bilen. Där satt en äldre man som hade ont i en arm och nacke och rygg. Han berättade att han krockat med en bil med släp. Vi såg inte den andra bilen, så en praktikant fick stanna hos mannen med en ledig polis som just kommit till platsen. Den andra praktikanten fick följa mig till den andra bilen som var en bit bort och låg i diket. Kvinnan som körde hade klivit ur sin bil och hade ont i ett ben och en armbåge. Eftersom hon var uppe och gick fick hon gå och sätta sig i vår bil då det var för kallt för att vara ute. Vi ringde 112 som sa att de just fått ett larm från en annan trafikant. Efter ca 15 min

52

kom räddningstjänsten och de sa, ”bra, ni tar hand om de skadade och vi bilarna”. Efter ca 15 minuter kom ambulansen och tog över. VI fortsatte mot vårt uppdrag och träffade de andra Första hjälparna.

Tredje. Uppdraget var lugnt som förväntat, men när det just var slut ringde de från SOS-alarm och frågade om vi kunde hjälpa till för det var tre ungdomar som ramlat i älven, som passerar byn. Ambulans och räddningstjänst var larmade men det skulle ta ca 10 min innan de var på plats och personerna var kvar i vattnet. Vi åkte dit. Det var en tjej som hoppat i älven för att hon ville ta livet av sig och två ungdomar som inte kände henne hoppade efter och fick hjälp av en förbipasserande att dra upp henne. Det var två blöta och nerkylda personer på plats som hade fått sätta sig i en bil. När vi just börjat ta hand om dem ringde SOS-alarm och frågade om vi kunde åka till en annan adress där den tredje personen som varit i vattnet befann sig. Han hade sprungit hem för att larma efter hjälp. Eftersom det bara fanns en ambulans- och räddningstjänst på orten hade sos inget att skicka dit. En grupp fick stanna och vänta på hjälp med de två nerkylda och vi andra åkte till den nya adressen. Där på golvet låg en kille som bara skakade och hade svårt att prata och ett gäng hysteriska kompisar omkring. Vi såg till att han fick varma kläder och filtar samt varm dryck. Efter ett tag kunde hans föräldrar köra upp honom till hälsocentralen som hade öppnats av den läkare som hade jour på orten och dit kördes även de andra nerkyla personerna av ambulansen.

Fjärde. Sen ringde man från polisen och ville ha hjälp på byn, det var halloween firande och i det närmaste kaos. Folk var utklädda och slogs lite över allt, den enda polispatrull som fanns i jour hade fullt upp. Så när vi kom till centrum igen slogs kaninen och superman för fullt. Så vi tog hand om en gråtande kanin och en blödande superman, innan det lugnade sig, vid fyratiden hade vi plåstrat om de flesta seriefigurer.

Och kunde blivit femte. När vi satt oss i bilen, trött och slut och började åka hem, bröt de radiosändningen och meddelade att det hänt en trafikolycka på vägen mot stan. Men när vi passerade olyckan var det en lindrig olycka och de skadade var redan hämtade med ambulans. Man kan säga att kvällen inte blev som förväntat och en riktig rivstart för de båda praktikanterna. (Östersund FHG)

Olycklig Mamma kommer till FHG i Astrid Lindgrens by och frågar om de har plåster. Ja det har vi. Sonen olycklig för att han fått fel plåster på ett sår – Hello Kitty plåster. Problemet löses då pojken fick ett Pippiplåster istället. (Hultsfred FHG)

Dansgala som slutade i katastrof Dansfestival i Vemdalen i maj, populär skidort på vintern. Centrum för galan var inne i ett kongresscenter. I anslutning till kongresscentret finns flera lägenhetskomplex för uthyrning till gäster i Vemdalen. Normalt på detta evenemang ser skadebilden ut som på många andra, lite fylla och någon stukad fot i värsta fall något slagsmål. Det är samma väktare ute i området här som jobbar på Storsjöyran så vi känner till varandra. Ett par tusen personer var i omlopp, en del inne på dansgalan och en del rörde sig runt omkring utanför.

Vi var fyra Första hjälpare inbokade men första kvällen bara två. När första passet var avklarat och vi precis hade gått och lagt oss ringer telefonen. Det var en av väktarna som kallade in oss. Det hade skett en olycka i närheten, tre personer hade blivit nermejade av en bil. Väktaren mötte upp när vi kom dit. Polisen var på plats. Vi två Första hjälpare tog hand om de två som var svårast skadad, de andra tog hand om den tredje skadade. Efter en stund kom Räddningstjänst och ambulans. En tjej var allvarligt skadad och kördes iväg i ambulanshelikoptern.

Samtidigt som detta omhändertagande ringde polisen. De hade fått stopp på bilen som hade kört på de tre personerna och ville ha hjälp av oss med krishantering av passagerarna i bilen. Det gick ju inte, vi behövdes bland de skadade. När de blivit borttransporterade ringde jag polisen och hörde hur det gick med passagerarna. Landstinget hade tagit hand om dom.

Nästa dag kom förstärkning av våra två resterande Första hjälpare och vi gick på kvällspasset igen. Jag gick ett varv med en annan Första hjälpare. På baksidan av krogen säger hon ”kolla dimman”. Vi gick mot dimman som var brandrök. Det brann i lägenhetskomplexet där en del av gästerna bodde. När jag fått klart för mig att det var brand i ett lägenhetshus anropade jag Första hjälpare-kollegerna att de skulle strunta i dansgalan och komma ut. I ledningsambulansen fick jag veta att värmestugan vid liften skulle öppnas som kriscenter och sa att då skickar jag mitt folk dit. Dit hänvisades sen ett stort antal människor som behövde omhändertas. Tror att vi tog hand om uppemot 200 personer, vissa illa däran med rök och brännskador andra bara förvirrade. Under natten fick vi veta att en person brunnit inne, hans lägenhetskamrater var hos oss i värmestugan. Mycket folk var berörda av branden, vissa hade sett folk springa för livet, vissa blivit evakuerade från hus i närheten fall branden skulle sprida sig och andra var direkt berörda. Själva dansgalan fortsatte men vi var inte där något mer natten det brann, dagen efter var vi åter på plats.

Sammanfattningsvis kan man säga att samarbetet på plats mellan alla som på ett eller annat sätt fick ta hand om detta, fungerade efter omständigheterna bra. Vi hade startat samarbetet vid bilolyckan natten innan. Vi fyra Första hjälpare var med på polisens eftersnack men vi hade också en egen resa efteråt! Vårt eget krisstöd fungerade, med bra stöd av FHG-teamet. Vi har också en kurator kopplad till FHG som fungerade bra. (Östersund FHG)

53

Inte bortkommen På marknadsområdet har man hittat en ca 4 årig pojke, som gråter hjärtskärande, man ropar flera gånger i högtalar systemet, men får inget napp. Till slut ropar man på oss, via radio, då barnet nu har blivit riktigt upprört, och drar efter andan. När vi kommer fram, så försöker jag tilltala barnet, men han svarar inte på svenska, utan det låter mera som spanska. Vi frågar då personalen om på vilket språk de har ropat ut, och svaret blir svenska. Jag får då mikrofonen, då ingen på plats kan prata engelska. Det går inte mera än 3 minuter efter att vi har ropat ut efterlysningen på engelska, förrän pappan kommer springandes, med mamma och lillebror bakom sig. Barnet kastar sig i pappans famn, och hela familjen står och gråter av glädje. När sedan familjen skall gå, så kommer pappan fram, och tackar oss, på knagglig engelska med orden: ”Red Cross” is the best! (Eskilstuna FHG)

Medmänskligt stöd Eskilstuna stadshotell utsätts 25 och 2-09, för ett mordbrandsattentat, ca kl. 04:30 på hotellet befinner sig ca 50 personer, blandat mellan vuxna och barn, då det är februarierbjudande på Parken Zoo. Alla personer klarar sig, tack vara att receptionisten och två väktare, gör mer än man kan kräva av en person. Gästerna evakueras, först till en Galleria, för att sedan föras vidare till näraliggande hotell, som blir uppsamlingsplats. Där får de evakuerade tillgång till varm dryck och de barnfamiljer, som vill ha, får ett rum. FHG får kännedom om händelsen, via deltidsbrandkåren i Ärla, varefter vi fattar beslut om att detta är nog att anse, som en extraordinär händelse, så vi grupperar och söker samverkan med Medicinsk ansvarig på brandplatsen, och av honom så blir vi, anmodade att gå till uppsamlingshotellet, för att bistå i den krisbearbetning som man har startat.

Jag och min kollega, Cissi, får ganska snart syn på en familj, som befinner sig i de bakre delarna av vestibulen, vi bestämmer oss för att ta kontakt med denna familj, och det visar sig att föräldrarna är chockade, men som naturligt är så är dom mest oroliga över den minsta, som inte har sagt något sedan evakueringen, Cissi tar hand om de vuxna, medans jag tar hand om barnen (3 st.), i detta läget, så tar jag fram våra tröstnallar, och genast, så får jag kontakt med den minsta, som snabbt börjar på att ställa massor av frågor, om vad det är som har hänt, och vad vi gör där osv.

De andra barnen får också, varsin nalle och dom vill titta ut på själva branden, vilket jag låter dom göra, dom ställer massor av frågor om vad brandmännen gör osv, och jag svarar så att även barnen skall förstå, efter ca 10 minuter, så börjar barnen att leka, vilket medför att föräldrarna slappnar av och kan börja på att bearbeta morgonens händelser, med stöd av Cissi. (Nallarna är från det stora möbelvaruhuset, och kostar 19 kr st, vilket är väl investerade pengar). (Eskilstuna FHG)

Kompetens och feedback Uppdraget på Stångaspelen, Gutarnas olympiad, en av de mest självklara platser för FHG. Där hände det sig bl.a. att en kvinna skadade en muskel i sin arm så pass illa att Första hjälparna övertygade henne om att hon skulle avstå fortsatt spel för att söka upp sjukvård.

Första hjälparna hade varit väldigt bestämda i sin åsikt, näst intill tvingat henne till att uppsöka sjukvård, men det får de ju inte!!

Ett tag efter, kanske två månader, kommer kvinnan in på kontoret och berättar att hon var så tacksam för att Första hjälparna hade tagit hand om henne. Det förband dom lagt var helt korrekt enligt sjukvården och hon var dessutom mycket tacksam för att de vänligt, men bestämt, hade stått på sig om att hon skulle uppsöka sjukvård. Tack vare deras omhändertagande och bemötande kunde hon läka sin muskel snabbt. (Treuddens FHG)

Trygghet i stormen Under stormen Gudrun var det många olika insatser som skedde av SRK lokalt över ett större område. Jag vill bara kort redogöra för vad vi gjorde lokalt inom Vetlanda kommun. Detta som ett lysande exempel på vad vi kan göra och erbjuda i en svår situation. Kommunens krisledning kallade SRK till ett möte där de vädjade om hjälp och ville fråga vad SRK kunde erbjuda. Vi upprättade många informationsplatser på strategiskt placerade platser. Ett radiomeddelande gick ut om var SRK fanns tillgängliga. Via informationspunkterna gav vi information, erbjud vatten och dusch och kaffe och mackor. Vi erbjöd också medmänskligt stöd.

Vi tog också på oss uppgiften att ”stämma av läget” med bybor och allmänhet. Vi samlade in information både om personer som kunde vara isolerade men också om läget ute på vägar och i olika byar. Var behövdes hjälpen? Vi stod också ”standby” för att vara behjälpliga när flertalet äldre som normalt sett hade hemtjänst inte kunde vårdas i hemmet längre på grund av personalbrist och säkerhetsrisker. De skulle då transporteras in till tätbebyggt område och vårdas av kommunanställda på ett och samma ställe. Något som inte behövde genomföras på grund av ändrade förutsättningar. (Höglandet FHG

54

Trafikolycka med dödlig utgång En tragisk dödsolycka skedde i tätbebyggt område i en stad på Höglandet. FHG hade ett skarpt ordinarie uppdrag i närheten där många ungdomar vistades. Ganska snabbt efter den tragiska olyckan inträffat spred sig händelsen bland ungdomarna och det kom till FHG kännedom om vad som hade hänt. Då många ungdomar började söka sig till olycksplatsen pratade uppdragsledaren för FHG med arrangören och fick beviljat att lämna det ordinarie uppdraget till förmån för att erbjuda sina tjänster till räddningstjänstens insatsledare.

När FHG kom till olycksplatsen så hade alla resurser lämnat, förutom en ensam insatsledare, som hade fullt upp med att ta hand om alla de ungdomar som samlats på platsen. Han var väldigt tacksam för att vi fanns att tillgå och Första hjälparna arbetade aktivt med att ge medmänskligt stöd till de ”indirekt” drabbade ungdomarna på platsen. Vi fick frågan om vi även kunde närvara under den samling som skedde av ungdomarna i närbelägen kyrka dagen efter, vilket vi ställde upp på. Även där gjorde vi en bra insats. Ett lysande exempel på att SRK kan göra skillnad – med små insatser som gör stor nytta!

Några dagar efter händelsen anordnades en minnesstund vid olycksplatsen. Vi fanns där – för medmänskligt stöd. En viktig aspekt är att insatsledare informerade grupperna väldigt bra och ingående om vad som hade hänt och hur olyckan gått till. Något som var en förutsättning för att vi skulle kunna ge bra medmänskligt stöd på platsen och ge adekvat information.

Både FHG och övriga kretsmedlemmar samverkade. Vi försökte sprida ut Första hjälpare så gott det gick. En bra samverkan då det på den tiden inte fanns en uttalad organisation för krisberedskap på det sätt som det gör idag. Det var den här stormen och vår insats som låg till grund för att vi skrev ihop en skrivelse från Vetlandakretsen där det föreslogs att skapa en nationell katastroffond. Det fanns ju inga pengar att använda nationellt till den egna krisen… och det var svårt att få fram pengar till insatsen från nationellt håll. Därför fick lokala pengar användas för att kunna börja agera. (Höglandet FHG)

Mord på nöjespark I anslutning till ett mord under ett större event på HIGH CHAPARRAL (nöjespark) så sattes de ordinarie ”sjukvårdarna” som tjänstgjorde på evenemanget ur tjänst. Arrangören hade då ett stort nöjesområde som helt saknade första hjälpen-beredskap. SRK ringdes in på kort varsel, var på plats 1 ½ timme efter förfrågan med flertalet grupper inkl. restid på 1 timme, och fullgjorde beredskapen. Vi hjälpte dessutom till att erbjuda medmänskligt stöd på platsen under efterföljande dag. Insatsen uppskattades väldigt av många inblandade och SRK visade sin styrka i att kunna agera snabbt och professionellt. (Höglandet FHG

55

SKADEKORT Uppdragsgivare: ………………………………………………………………………………..

Skadeplats: ………………………………….. Datum: …………….. Tid: ………..

Man Kvinna <5år 5-12år 13-19år 20-40år 41-60år >60år

Olycksorsak Sport/Idrott: ……………………………………………………………………………………………………………………………………….. Misshandel: Droger/Förgiftning: Drunkningstillbud: Annan orsak: ……………………………………………………………………………………………………………………………………….

Skada/Sjukdom Skadans Placering: Skadetyp: Fram Bak Andningsbesvär Skavsår

Psykiskt Stukning Bukskada Sårskada ytlig Fraktur sluten Sårskada djup Fraktur öppen Urledvridning Muskelskada Slagskada Nacke-/Ryggskada Brännskada Skallskada Annan: ………………………….................................................................

Sjukdom:

Allergi Astma Diabetes Epilepsi Hjärta/Bröstsmärtor Stroke Annan sjukdom: ………………………………………………………………………….

Allmäntillstånd

Andningsbesvär Hjärtstopp Cirkulationssvikt Felställning/formförändring Smärta lätt Smärta kraftig Luftvägsstopp

Medvetande Alert (helt vaken) Verbal (reagerar på tilltal) Pain (reagerar på smärta) Unresponsive (okontaktbar) Upprepade kontroller (se baksidan av skaderapporten)

Åtgärd Fixering Hjälp att ta medicin HLR Massage Omläggning Rengöring Stabilt sidoläge Stödförband Tryck/Högläge Övervakning/Vila Ryggslag/Bukstöt Mun-till-mun-andning Annan: ………………………………………………………………………………………………………………………………………………….

Överlämnad till Färdigbehandlad Ambulans Polis Rek. Sjukvårdskontakt Läkare Sociala/Andra myndigheter Anhörig Annan: ………………………………………………………………………………………..

Uppgiftslämnare Namn: ………………………………………………………………………………………………. Grupp: ……………………………………………………………………………………………….

Bilaga 10. Skador och omhändertagande

Exempel på skadekort

56

Statistik över skador (2010)

57

Bilaga 11. Styrdokument för FHG Frivilligpolicy för Svenska Röda Korset (2007-07-15)

Handbok för Svenska Röda Korsets Första hjälpen-grupper (2008-05-20)

Riktlinjer för Svenska Röda Korsets Första hjälpen-grupper (2007-12-18)

Röda Korsets uppdragsledarutbildning för Första hjälpen-grupper

Svenska Röda Korsets Verksamhetsinriktning för (2012-2015)

Utbildningsplan för Svenska Röda Korsets Första hjälpen-grupper (2008-02-17)