Vägen till ett bättre arbetlivFackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen

• En återblick i den svenska historien

• Industrialisering och tillväxt –men minskar fattigdomen?

• Konflikter – förhandling –ökad respekt för mänskliga rättigheter

• Fackets roll för samhällsutveckling

Sverige i världen – då och nu

Då: Jordbrukssverige förändras

• Industrialisering i slutet av 1800-talet – produktion förändras, men inte levnadsförhållanden

• Urbanisering –trångboddhet och 8 – 10 barn

• Barnarbete fram till 1941

• Oreglerade arbetstider upp till 12 timmar/dag

• 20 - 25% emigrerarArbetstagare vid ett bygge i Sverige 1905

Nu: Slaveri och barnarbete

• Minst 21 miljoner i tvångsarbete

• Många är migranter eller minoriteter

• 168 miljoner barnarbetare

• Vanligt när vuxnas löner inte räcker till

• Vanligt inom jordbrukssektorn och hushållsarbete

Då: Striderna för föreningsrätten

De viktigaste kraven:

• Allmän och lika rösträtt -förverkligades 1921

• Organisationsrätten – rätten att fritt gå med i och bilda fackföreningar och andra organisationer-förverkligades stegvis 1863-1938 genom avtal.

• Åtta timmars arbetsdag –förverkligades 1920. Dock ej för hushållsanställda, sjömän och lantarbetare.

Mackmyra Sulfit var en massafabrik. I anslutning till den fanns arbetarbostäder. Mackmyra blev rikskänt år 1906, när en konflikt mellan arbetarna som ville bilda en fackförening och företaget ledde till bråk och vräkningar av ett flertal familjer.

Nu: Informell ekonomi – facklig utmaning

De viktigaste kraven idag:

• Organisationsrätten kränks fortfarande nästan överallt och i 70 % av världens länder finns ingen rätt att strejka

• Levnadslön – minimilöner är sällan en lön det går att leva på

• Formalisering av anställningsvillkor ochsociala trygghetssystem

SEWA organiserar och hjälper sopletarna på största soptippen i Ahmedabad, Indien, och dem som jobbar som gatuförsäljare.

Då: Förändringens vindar

1906Decemberkompromissen:

LO erkände ag rätt att leda

& fördela arbetet. SAF

respekterade förenings-

rätten på arbetsplatserna

1909300,000 arbetare deltar i

den första storstrejken.

(Lockouten) Allmän rösträtt

för män införs.

1913Lag om allmän folkpension

införs.

1919Allmän rösträtt införs i

Sverige när kvinnor får

rösträtt.

• Strejkerna var många i början av seklet

• Arbetsgivarna organiserar sig

• Storstrejk 1909 – berörde 300 000 arbetstagare – nederlag för facket

• Färre men starkare förbund + utbildning

• Regeringsskifte 1917 –möjlighet att genomföra 8 timmars arbetsdag (1920) och allmän rösträtt (1919)

Norra Bantorget i Stockholm under storstrejken 1909.

Nu: Politisk påverkan och demokrati

• Facket en viktig kraft för förändring – både fackliga frågor och mänskliga rättigheter

• Därför hotas och trakasseras facket ofta –mord skedde i 11 länder 2014

• Utbildning och samordning mellan fack viktiga verktyg

Chan Chiu-wai, från Hongkongs fackliga centralorganisation HKCTU, var fackets representant i Occupy Centrals styrkommitté.

Då: Saltsjöbadsavtalet

1936 Stats- och

kommunalanställda

tjänstemän bildade TCO

1938LO och SAF träffar i

Saltsjöbaden avtal om

spelreglerna på

arbetsmarknaden.

.1947Sveriges akademikers

centralorganisation (Saco)

bildas.

1944Det moderna TCO bildas

genom sammanslagning

med Daco.

1955Lag om allmän

sjukförsäkring.Efter förhandlingar i Saltsjöbaden slöt LO och SAF 1938 det banbrytande Saltsjöbadsavtalet som definierade spelreglerna på arbetsmarknaden.

• Parterna blir starkare och även tjänstemännen börjar organisera sig

• Saltsjöbadsavtalet:

• Organisations- och förhandlingsrätten,

• lön regleras av parterna,

• regler för stridsåtgärder.

Nu: Social dialog och global utveckling

• Dialog mellan parterna på arbetsmarknaden viktig för att lösa konflikter både på arbetsplatserna och i samhället

• Kollektivavtal på lokal, nationell och global nivå viktig för minskad fattigdom och konkurrens på lika villkor

• Både social dialog och organisationsrätten del av ILO:s utvecklingsagenda Facket demonstrerar när Electrolux avskedat 100 fackliga medlemmar

vid sin fabrik i Rayong, Thailand

Städstrejken 74/75 berodde på missnöje med arbetsvillkoren på det multi-nationella företaget ASAB. Arbetet var tungt, arbetstiderna dåliga och lönen låg.

• Lika lön för lika arbete central fråga

• Fackens vapen mot lönedumpning var strejk och blockad

• Branschavtal som täcker hela arbetsmarknaden skapade arbetsfred

• I Vaxholmsmålet gav EU-domstolen företaget rätt och Sverige fick ändra lagen

Då: Lika lön för lika arbete

Nu: globaliseringens utmaningar

Industrialisering ger tillväxt och arbete för många, men:

• Inkomstklyftorna inom och mellan länder ökar

• Migrationen ökar och den ekonomiska betydelsen enorm

• Vissa yrkesgrupper är inte erkända

• Civilsamhällets möjlighet att verka krymper i och med koncentrationen av kapital

Hushållsanställda i Guatemala ordnar aktiviteter för att pressa regeringen att ratificera ILO:s konvention 189 om hushållsanställdas rättigheter.

• Världens största folkrörelse

• Beprövade verktyg för att utjämna klyftor i samhället

• Arbetssätt som förändrar strukturer, men också stärker individer

• Har fungerat i historien –fungerar idag!

Facket behövs för en varaktig fred

Tack!

Vill du veta mer? www.uniontounion.org