Miljöförhållanden som påverkar groddjurs förekomst

i 27 inventerade dammar i Lilla Edets kommun

André Vollan Banche

Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig kandidatexamen iBiologi

BIO602 Biologi: Examensarbete 15 hpVT 2016

Institutionen för Biologi och MiljövetenskapGöteborgs universitet

Examinator: Frank GötmarkInstitutionen för Biologi och Miljövetenskap

Göteborgs universitet

Handledare: Johan HöjesjöInstitutionen för Biologi och Miljövetenskap

Göteborgs universitet

Foto framsida: André Vollan Banche. Västerlanda, Lilla Edet. 2016-04-05

2

Sammanfattning

Dammar går gemensamt under naturtypen våtmarker och har i stora arealer under 1800- och 1900-talet utdikats i Sverige för att effektivisera skog- och åkerbruk. När dammar och våtmarker reducerades minskade också habitaten för de arter, t.ex. groddjur, som är knutna till biotopen. Under de senaste decennierna har emellertid stora resurser lagts på restaurering och nyanläggning av våtmarker i enlighet med olika miljömål samt art- och habitatdirektivet. Miljömålet myllrande våtmarker fokuserar på den rika biologiska mångfalden naturtypen har, men framförallt vikten av den retentionsförmågan våtmarker har. Vid nyanläggning och restaurering av våtmarker ska groddjurens kolonisering av de nya möjliga habitaten ske per automatik. Groddjursarter har olika miljöpreferenser och det bör därför finnas utrymme för artspecifik nyanläggning eller restaurering av just dammar. Syftet med denna studie är således att undersöka miljöpreferenserna för de olika groddjursarterna i 27 inventerade dammar i Lilla Edets kommun. Logistisk regression mellan förekomst – icke förekomst av en grodart och olika miljöparametrar såsom blandskog, vattendjup, dammstorlek och pH samt förekomst av fisk eller kräftor undersöktes. Resultatet visade på en tydlig ökning av vanlig padda och en tendens till minskning av mindre vattensalamander vid närvaro av fisk. Det fanns ett positivt samband mellan mindre vattensalamander och dammarnas minimumdjup. Studiens stickprov var litet och bör i framtida studier utökas rejält för att detektera definitiva samband med respektive grodarts preferenser. Först då kan man inkorporera detta i miljömålet myllrande våtmarker och således stärka groddjurens habitat ytterligare.

Nyckelord: Myllrande våtmarker, dammar, habitat, groddjur, amfibier, landskapstyper

Abstract

Ponds is included in the wetland habitat type and large areas diseppeared during the massive ditching processes in Sweden from the 1800s to the end of the 1900s mainly to make the forestry and agriculture more efficient. While the ponds and wetlands were reduced, species which are linked to the habitat, such as amphibians, started to decline. In recent decades, however, considerable resources have been prioritized to the restoration and reconstruction of wetlands based on different environmental aims and the Habitats Directive. The environmental aim thriving wetlands focuses on the rich biodiversity of the biotope but above all, the importance of the retention function in wetlands. In case of new construction and restoration of wetlands, colonizition of amphibians in the new possible habitats should occur automatically. Amphibian species though, have different environmental preferences and should therefore be scope for species-specific new construction or restoration of ponds. The purpose of this study is to examine the environmental preferences of the different amphibian species in x number of ponds surveyed in Lilla Edet. Logistic regression between the occurrence of amphibian and various environmental parameters such as mixed forest, water depth, pond size and pH and the presence of fish or crayfish were investigated. The results showed a clear increase in the common toad and a tendency to reduction of smooth newt in the presence of fish. There was a positive correlation between smooth newt and the minimum depth of the ponds. The study sample was small and should in future studies be extended considerably to detect definitive relationships for each amphibian preference. Once this is done it will be possible to incorporate it into the environmental aim thriving wetlands and thus further improve the habitats of amphibians.

Keywords: Thriving wetlands, ponds, habitats, amphibians, landscapes

3

InnehållsförteckningIntroduktion................................................................................................................................5

Tidigare forskning........................................................................................................................6Syfte..............................................................................................................................................7

Material och metod...................................................................................................................8Fält................................................................................................................................................8Statistikanalys...............................................................................................................................9

Resultat........................................................................................................................................10

Diskussion...................................................................................................................................14Fiskförekomst i vattnet...............................................................................................................15Blandskog och förekomst av groddjur.......................................................................................15Dammarnas djup.........................................................................................................................15Dammars omkrets.......................................................................................................................16Strukna variabler och uteblivna samband...................................................................................16Våtmarker...................................................................................................................................16Metoddiskussion.........................................................................................................................17Vidare forskning.........................................................................................................................18Slutsatser.....................................................................................................................................18

Tackord.......................................................................................................................................19

Referenslista..............................................................................................................................20

Bilagor.........................................................................................................................................23

4

Introduktion

Groddjur är beroende av olika habitat i sin livscykel, bl.a. sötvatten (Sterner, 1995: Brönmark & Hansson, 2005). Våtmarker är en typ av sötvatten och en viktig naturtyp i avseende på biologisk mångfald, då biotopen hyser flertalet arter, däribland flertalet groddjur (Naturvårdsverket, 2007). Naturtypen våtmarker har inte bara en enorm artrikedom utan den har också en viktig retentionsförmåga av läckande näringsämnen från bl.a. odlingslandskapet, som således minskar risken för övergödning av sjöar och hav (Naturvårdsverket, 2007). Våtmarker har dock dikats ut i stor omfattning genom åren och de minskade kraftigt i Sverige från slutet av 1800-talet fram till 1980, mycket på grund av skog- och åkerbruk, då utdikning användes för att kunna effektivisera produktionen (Kjellsson et al., 2005). Dessa effektiviseringsåtgärder av odlingslandskapet och skogsbruket finansierades av staten i form av bidrag på över sju miljarder kronor, med dagens kurs en betydligt högre summa. (SCB, 2016). Våtmarkerna blev starkt reducerade till förmån för en arealutökning av odlingslandskapet och tillsammans med skogsbruket stod de för merparten av de drygt 23 procent utdikade våtmarkerna under de två senaste seklen (Kjellsson et al., 2005). Den för naturtypen rika artdiversiten hotas därmed och då inte minst groddjuren och deras utbredning. Numera är åtminstone åkerbruket kraftigt effektiviserat och de våtmarker som tidigare utdikades eller på andra sätt bortprioriterades kan nu få en möjlighet att återetableras (Feuerbach, 2014). Betydelsen av våtmarker har uppmärksammats de senaste årtiondena genom omfattande inventeringsarbete, vilket har lett fram till ökat skydd för naturtypen (Naturvårdverket, 2007). Detta har skett dels genom ett upphörande av bidrag för utdikning av staten, dels en rad olika skydd på så väl internationell som nationell nivå, där bl.a. Natura 2000 och biotopskydd kan nämnas. Resultatet av dessa åtgärder tillsammans med miljömålet myllrande våtmarker har skapat bättre förutsättningar för den tidigare så starkt reducerande biotopen. De två senaste decennierna visar på en uppgång över antalet våtmarker i Sverige (Feuerbach, 2014; Naturvårdsverket, 2007). Regeringen har i miljömålet myllrande våtmarker satt upp ett mål på 12000 hektar nyanlagda eller restaurerade våtmarker i odlingslandskapet till år 2020 (Naturvårdsverket, 2007). En rapport som kom 2012 visade dock på att målet inte hade uppnåtts utan att de restaurerade eller nyanlagda våtmarkerna bara låg på ungefär 7500 hektar. Målet på 12000 hektar till år 2020 bedömdes inte heller möjligt med rådande åtgärder och begränsningarna är fortfarande många. En orsak är bl.a. att markägare bedömer ersättningen, för restaurering/nyanläggning, är för låg (Naturvårdsverket, 2016). Världsnaturfonden uppskattar dock arealen förlorad våtmark inom jordbruket, sedan utdikningen påbörjades, till en miljon hektar (Kjellsson et al., 2005), vilket kan sättas i jämförelse med det mål som Sverige via EU har satt till att restaurera eller nyanlägga 12000 hektar innan år 2020 (Naturvårdsverket, 2007). Det betyder alltså att oavsett om målet nås eller inte så förblir våtmarkerna en kraftigt reducerad naturtyp även efter år 2020.

Detta arbete fokuserar på en liten del av naturtypen våtmarker, nämligen dammar. Dammar är per definition konstgjorda och brukas främst som trädgårdsprydnad och/eller bevattningsdammar till odlingslandskapet (Nationalencyklopedin, 2016). Trots att denna biotop är konstgjord räknas de in under naturtypen våtmarker enligt J. Strand (Personlig kommunikation 19 april 2016). Dessa dammar kan även benämnas vattenansamlingsdammar och ska inte förväxlas med fördämningsdammar, som främst används vid energiutvinning (Nationalencyklopedin, 2016).

Lilla Edets kommun, där denna studie är utförd, innefattar idag en yta på 318 km2. Ca fyra procent av denna består av våtmarker (Martinsson, 1995), varav mossarna utgör den största delen och dammar några enstaka procent. Dammar kan likväl vara av betydande faktor för groddjuren då de skapar en förstärkt mosaikstruktur i landskapet (Ahlbeck, 2007). De dammar som har inventerats återfinns alla i Lilla Edets kommun där det idag finns fem grodarter. De arter av groddjur som återfinns på den geografiska platsen är vanlig padda (Bufo bufo), vanlig groda

5

(Rana temporaria), åkergroda (Rana arvalis), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) samt större vattensalamander (Triturus cristatus). Samtliga är klassificerade som livskraftiga på den svenska rödlistan, dock är de skyddade av såväl art- och habitatdirektivet samt genom att de är fridlysta (Bina, 2015). Amfibier är beroende av tre olika habitat i sin livscykel (Sterner, 1995): sötvatten, där leken och reproduktionen sker; landmiljöer för födosök; samt ett habitat för övervintring, t.ex. död ved, komposthögar m.m. Leken för de fem groddjursarterna varierar. Vanlig groda och åkergroda startar sin lek i mars till april, medan de övriga tre arterna startar sin lekperiod en aning senare i april månad (Bina, 2015). Skillnader finns dock runt om i landet beroende på lokala temperatur- och klimatförhållanden. Groddjursarterna har svagt kända miljöpreferenser men båda grodarterna och paddan är utspridda över större delarna av Sverige, dock återfinns merparten av populationerna i de södra delarna. Grodorna och paddan förekommer i flera olika miljöer i allt från havsstränder till olika skogstyper. Av de kända miljöpreferenser som finns har mindre vattensalamander liknande preferenser som de ovan nämnda, men med en mer sydlig spridning i landet. För den mindre vattensalamandern, tillsammans med de två grodarterna och paddan, är skog, jordbrukslandskap och våtmarker samt övriga sötvatten de mest vitala landskapstyperna, alltså de landskapstyper där de återfinns oftast (Artdatabanken, 2016a, 2016c, 2016d, 2016e). Mest utforskad av dessa fem arter är den större vattensalamandern på grund av att den varit mest hotad och således har ett åtgärdsprogram. Därför är miljöpreferenserna för denna art mer kända. Den större vattensalamanderns förekomst är i majoritet i de södra delarna av landet och till skillnad från de övriga fyra arterna är inte jordbrukslandskapet en viktig landskapstyp. Större vattensalamander klassades i den svenska rödlistan som ”missgynnad” fram till år 2005 (Artdatabanken, 2016b), men har sedan dess klassificerats som ”livskraftig”. Tillståndet verkar dock inte ha ändrats för arten utan snarare har reglerna för de olika klasserna stramats åt. Enligt ”Åtgärdsprogrammet för större vattensalamander” är arten sannolikt fortsatt minskande, där det största hotet är habitatsförlust genom bl.a. exploatering eller förändringar av markstrukturer (Malmgren, 2007). När habitatsförlust är det största hotet mot större vattensalamander, blir det per automatik delvis så också för de andra groddjuren, med undantag för vanlig padda. Paddan har giftkörtlar som gör den giftig och osmaklig för bl.a. fiskar. Detta möjliggör en anpassning av lekvatten även i sjöar och andra vattendrag där fiskar kan finnas, medan de övriga groddjuren är beroende av fisk- och kräftfria vatten i större utsträckning (Pröjts, 2005).

Tidigare forskning Under slutet av 1990-talet påbörjades en nationell inventering av dammar i Lilla Edets kommun. Inventeringen avslutades dock inte och det saknas tillförlitlig data i några av de utvalda lokalerna (Svensson, 1999). Inventeringsdatan kan dock i vissa fall ge en indikation på förändringar som t.ex. arters förekomst, vilket kan ställas i jämförelse med resultatet av min egen inventering.

Det finns som tidigare nämnt en hel del åtgärder för våtmarker de senaste decennierna, där Naturvårdverkets miljömål myllrande våtmarker fyller en viktig funktion. Genom att börja med att anlägga och restaurera våtmarker ökar andelen möjliga lekvatten för groddjuren. Tillsammans med att det finns åtgärdsprogram för en majoritet av groddjuren, närmare bestämt åtta stycken (Naturvårdsverket, 2007), har detta visat på uppåtgående populationer för ett par arter. I övriga delar av Sverige finns det också en hel del gjorda inventeringar av groddjur. Artdatabanken tillsammans med naturskyddsföreningen har i sin sammanställning visat att fem av Sveriges grodarter är upptagna i den nationella rödlistan, en väldigt hög andel då Sverige hyser 13 arter. Länsstyrelsen i Gävleborg beskriver också hur känsliga de olika miljöerna i groddjurens livscykel är. Om en av dessa störs eller förstörs riskerar den lokala populationen att dö ut. Detta medför att man bör titta på miljöerna ur ett bredare perspektiv genom att komplettera våtmarkerna, som endast är ett av de tre habitaten i groddjurens livscykel, med att titta på omliggande miljöer och naturtyper (M. Sterner, 2005). Detta är också viktigt att tänka på vid nyanläggning av dammar, då

6

omkringliggande landmiljöer kan påverka vattenkemin (Ahlén et al., 1995), t.ex. att omgivningen skapar ett surare vatten och groddjuren undviker dammen (Stenberg & Nyström, 2009).Länsstyrelsen i Skåne gjorde år 2008 en inventering av större vattensalamander utspritt över hela Skånes län (Stenberg & Nyström, 2009). Man kom då fram till att småvatten med fiskar och/eller kräftor inte var lämpliga för större vattensalamander, då dessa predaterar på artens yngel och ägg och således lämnar vattnet.

På miljökontoret i Södertälje konstaterar man i en rapport att orten Lina i Södertälje kommun hyste alla av länets grodarter. En förklaring till detta är att orten har ett starkt varierande landskap med många vattenområden. Denna variation, ett så kallat mosaiklandskap, är extra fördelaktig för groddjuren då det består av olika typer av miljöer, allt från ängar till skog med tillgång till död ved och riklig förekomst av småvatten utan förekomst av fisk eller kräftor (Malmgren 2007; Feuerbach, 2014).

Ett annat av fokuseringsområdena för det tidigare nämnda miljömålet myllrande våtmarker är att stärka den rika artdiversiteten en våtmark omfattar (Naturvårdsverket, 2007). Ett projekt som visar på detta är Segeå-projekt i Skåne där ett hundratal småvatten rekonstruerats, vilket visade sig gynna flertalet groddjursarter. Denna typ av målinriktad våtmarksanläggning för groddjuren är givetvis positiv och att den sker i Skåne som rymmer flest antal grodarter i landet är logiskt. Det häpnadsväckande är att den totala kostnaden för projektet landade på strax över en halv miljon kronor. Då är arbetet för att restaurera småvatten, nyanläggning samt inventeringsjobben inräknade. Detta bör sättas i relation till vad landsbygdsprogrammet satsar på våtmarker i Skåne, nämligen uppemot 25 miljoner kronor årligen (Österling, 2011). Således kan en prioritering för dammar och småvatten ge mycket goda resultat i enskilda groddjurs populationsbestånd, detta till en relativt låg kostnad. Fördelen är att det direkt eller på sikt kan ge en ökad spridningsförmåga av de olika groddjursarterna (Pröjts, 2005). Lövgrodans status på den svenska rödlistan bedömdes t.ex. efter projektet som livskraftig och nu har till och med åtgärdsprogrammet tagits bort då beståndet ökat kraftigt sedan 1990-talet början.

SyfteAlla dessa projekt visar på att stora resurser läggs på att minska hoten för våtmarker och således även dammar och dess groddjursarter. I detta arbete kommer jag att undersöka eventuella samband mellan förekomst av groddjur och dammarnas utseende och placering i landskapet.

Syftet är mer specifikt att undersöka groddjursarternas miljöpreferenser med avseende på dammarnas karaktärer, så som pH-värde, djup, storlek, vegetation, men också undersöka om predatorer och andra groddjur påverkar de olika arternas utbredning. Baserat på mina resultat vill jag kunna skapa riktlinjer för hur nyanlagda dammar ska se ut och därigenom stärka groddjurens etablering. Detta skulle kunna ses som ett komplement till en del av miljömålet myllrande våtmarker.

7

Material och metodFältEtt inventeringsprotokoll (tabell 1/bilaga 2) baserat på Heyer et al. (1994) med fasta variabler och klasser användes för att kartlägga dammarnas karaktär och grodförekomst. Då inventeringen gällde förekomst eller icke-förekomst av groddjur upprättades också en bilaga med hjälpinformation för att artbestämma de olika groddjuren (bilaga 3). De arter av groddjur som återfinns på den geografiska platsen är vanlig padda (Bufo bufo), vanlig groda (Rana temporaria), åkergroda (Rana arvalis), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) samt större vattensalamander (Triturus cristatus).

Lokaliseringen av dammar utgick ifrån Lilla Edets kommuns naturvårdsplan där samtliga lokaler låg utspridda över hela kommunen, med undantag för de centrala delarna av Lilla Edet där inga lokaler fanns utmärkta. Från naturvårdsplanen i kommunen ströks sammanlagt 11 lokaler med främsta anledning att de inte kunde räknas till just dammar utan snarare var sjöar och bäckar. Fyra lokaler ströks under inventeringen i fält, då dessa var kraftigt igenväxta. Då antalet lokaler endast kom upp i 19 stycken gjordes ett tillägg av ytterligare dammar med hjälp av satellitbilder. Inventeringen bestämdes av logistiska skäl, men även öka säkerheten i mina resultat, att pågå från två timmar innan solnedgång till två timmar efter. Inventeringsperioden sträckte sig från 5 till 20 april. Bil användes för att besöka de olika dammarna. För inventeringen användes också en pH-meter, håv, vattendjupsmätare och vinylhandskar för att kunna ta i djuren.

Inventeringen av vanlig groda, åkergroda och vanlig padda skedde främst genom att lyssna efter deras läte som skiljer sig klart och tydligt mellan de olika arterna. I brist på uteblivet läte kunde detta kompletteras med noteringar av romsträng av vanlig padda, och/eller klumpar av rom. Vid inventering av grodrom gjordes en sammanslagning av de två grodarterna då de är lätta att förväxla. I flertalet fall noterades också adulta individer av grodor och paddor. Detta var också metoden gällande mindre och större vattensalamander. Därmed gjordes en så kallad audiell inventering med tillägg av observationsinventering. Insamlad data fördes succesivt in i Microsoft Excel.

I tabell 1 klassas variablerna fisk och kräftor som förekomst eller icke-förekomst (1 eller 0). Kategoriklasserna blandskog, åker, öppen mark och vattenvegetation klassas mellan 0 till 4. För de tre förstnämnda kategorierna uppskattades omgivningen visuellt, vattenvegetationen skattades genom hur många procent av dammens yta som täcktes av vegetation. Där 0 = saknas, 1 = 1-25 %, 2 = 25-50 %, 3 = 50-75 % och 4 = >75 %.

Tabell 1. De miljöparametrar som använts och som påverkar förekomst av groddjur i och kring de olika vattenansamlings-dammarna.

Förekomst av: Fisk KräftorKategorier: Blandskog Åker Öppen mark VattenvegetationMätvärden: Omkrets Minimumdjup Maximumdjup pH

8

StatistikanalysLogistisk regression valdes som dataanalys. Enligt Ennos (2012, s. 180) är användandet av logistisk regression för att detektera miljöpreferenser en rimlig statistisk modell att anta om man ser till hur robust testet är och således anpassat till många typer av data, t.ex. rank-, kategori- och mätdata, vilket är fallet i denna studie.

Ett par variabler ströks antingen på grund av mätfel eller av biologiska orsaker. Död ved ströks i efterhand då jag bedömde att variabeln borde varit kategoriserad (1-4) och inte förekommande/icke-förekommande (0 eller 1), i synnerhet när död ved existerade i princip vid alla lokaler, därav var denna typ av mätdata något bristfällig. Markfukt ströks också från det statistiska testet då denna miljövariabel snarare mer har att göra med när lekperioden påbörjas för de olika groddjursarterna. Således ströks även luft- och vattentemperaturer, typ av väder samt vindstyrka. Denna undersökning hade 27 replikat (dammar) och antalet miljövariabler blev slutligen 10, efter att ovanstående variabler strukits. Då SPSS inte klarade av att genomföra logistisk regression med alla miljövariabler samtidigt utfördes regressionsanalyser för varje grodart enskilt mot en miljövariabel åt gången.

I arbetet kommer jag att jämföra följande:

1. Förekomst av vanlig padda mot förekomst av fisk2. Förekomst av vanlig padda mot andelen blandskog3. Förekomst av vanlig padda mot maximumdjup 4. Förekomsten av mindre vattensalamander gentemot förekomsten av fisk5. Förekomsten av mindre vattensalamander gentemot minimumdjup6. Förekomsten av mindre vattensalamander gentemot dammarnas omkrets

I resultatdelen redovisas endast de resultat som hade signifikanta samband (P) mindre än 0,05 och de trenderna med signifikansnivå (P) mindre eller lika med 0,1.

9

Resultat

Vid inventeringen i Lilla Edets kommun under de första veckorna i april inventerades slutligen 27 stycken dammar (Fig.1), med groddjursförekomst i 25 av dessa. Lokalen ”Norr Tösslandagården” var på gränsen till igenväxt men man kunde se konturerna kring vart dammen hade varit tidigare. Dammen saknade också förekomst av groddjur (Tabell 2). ”Simontorp”-dammen låg på en gård och även denna saknade förekomst av groddjur. Grodrom noterades dock i ett dike 50 meter från dammen. pH-värdet i ”Simontorp” låg på 9,4, vilket var högst av samtliga lokaler. Okända fiskarter var också rikligt förekommande. I sex stycken lokaler noterades grodrom men ej vuxna individer av vare sig åkergroda eller vanlig groda. Detta kan således bekräfta att grodorna förekommer vid lokalerna. ”Mökered 2” var den enda lokalen med förekomst av paddrom men ej någon observation av adulta individer, likaså här kunde det konstateras att förekomst av vanlig padda fanns i området. Endast två dammar hade förekomst av alla fem groddjursarterna, ”Väst skolan större damm” och ”Eckerna gård nedersta”. Båda dessa lokaler angränsade till andra dammar som också inventerades. I den förstnämnda lokalen var dammen nyanlagd år 2015 och låg ungefär fem meter ifrån den mindre dammen ”Väst skolan”, och fiskar var inplanterade (Tabell 3). ”Eckerna gård nedersta” var en av tre dammar kring en gård och de två övriga dammarna i området hyste fisk respektive fisk och kräftor. När det gäller dammarnas minimumdjup fanns det ingen större skillnad mellan lokalerna, medan de i maximumdjup av förståeliga skäl varierade i större utsträckning. Under blandskogskategorin kan man konstatera att skog förekom vid samtliga lokaler. De rutor som lämnats tomma under variabel fisk och kräfta saknar data på grund av osäkerhet (Tabell 3). I ”Öst Hasteröds damm” räckte inte mätutrustningen till, därav bör dammen vara minst 270 cm djup, troligen djupare.

Figur. 1Översikt över vart de dammar som inventerats i Lilla Edets kommun är belägna.

10

Tabell 2. Dammar och groddjursförekomst i Lilla Edets kommun

Lokal VP VG ÅG MV SV GRÖst Prästgården X XBoda X X XSimontorpNorra Starrkärr X X XTrinnebacken X X XBåtegård XMökered 1 X XMökered 2 X XTittås X X XVallby X X X X XÖst Hasteröds damm X XStrömskullen X XVesten 231, Ladugården X XNordängen Vesten X XTomten 1 X XTomten 2 XDamm V om Valdalsjöns naturreservat X XÅsbräcka 1:1 – 400 m SÖ kyrkan X XFråstadhed X XEckerna gård mellersta X XEckerna gård översta XEckerna gård nedersta X X X X X XÅstered X XSvångebo XNorr TösslandagårdenVäst Skolan X X XVäst Skolan större damm X X X X X

Teckenförklaring: VP = Vanlig paddaVG = Vanlig grodaÅG = ÅkergrodaMV = Mindre vattensalamanderSV = Större vattensalamanderGR = Grodrom

11

Tabell 3. Förekomst av fisk och kräftor, dammarnas minimum- och maximumdjup samt omkrets. Blandskog är en kategorivariabel där dammarnas miljöomgivning skattats.

Lokal Fisk(0/1)

Kräftor (0/1)

Min Dj (cm)

Max Dj (m)

Omkrets(m)

Blandskog (kategori)

Öst prästgården Ja Nej 1 100 98 1

Boda Ja Nej 1 300 197 4Simontorp Ja Nej 5 170 104 1Norra Starrkärr Ja Nej 1 400 232 3Trinnebacken Nej Nej 5 230 146 2Båtegård 10 200 92 4Mökered 1 Nej Nej 1 20 46 1Mökered 2 Ja Nej 1 90 186 3Tittås Nej Nej 1 200 81 1Vallby Ja Nej 10 170 77 2Öst Hasteröds damm 5 460 4Strömskullen 1 60 82 1Vesten 231, Ladugården Nej Nej 5 60 20 2Nordängen Vesten Nej Nej 1 20 50 3Tomten 1 Ja Ja 1 150 179 2Tomten 2 Ja Ja 1 190 335 2Damm V om Valdalsjöns naturreservat 1 110 65 4Åsbräcka 1:1 – 400 m SÖ kyrkan Ja Nej 1 90 72 1Fråstadhed Nej Nej 1 60 21 2Eckerna gård mellersta Ja Nej 1 300 216 2Eckerna gård översta Ja Ja 1 200 186 2Eckerna gård nedersta Nej Nej 10 40 98 2Åstered Nej Nej 1 15 90 3Svångebo Nej Nej 10 130 56 2Norr Tösslandagården Nej Nej 1 40 32 4Väst Skolan Nej Nej 10 140 45 1Väst Skolan större damm Ja Nej 1 300 184 1Medelvärde 0,52 0,13 3,26 145,58 127,77 2,22Standard Error (±) 0,10 0,072 0,69 19,93 19,45 0,21

Jag fann ett positivt samband mellan paddor och närvaro av fisk (β = 2,590 och P = 0,012) (Tabell 4). Tio lokaler hade förekomst av padda samtidigt som det fanns fisk i dammen. Omgivande miljöer så som åker, annan öppen mark och blandskog visade ingen signifikans för något utav groddjuren (P> 0,1). När det gäller blandskog uttryckt i procent (Tabell 5) tenderade antalet förekomster av padda att vara vanligast i en 25-50 % täckning av blandskog i området. (β = 2,234, P = 0,089). Med variabeln maximumdjup och padda var det ett liknande scenario, där vanlig padda tenderade att öka ju djupare dammarna blev (β = 0,008, P = 0,071). Testet mellan mindre vattensalamander och fisk visade på en trend att gå mot en minskning i förekomst vid närvaro av fisk. (β = -1,658, P = 0,070) (Tabell 6). En trend kan även anas då förekomst av mindre vattensalamander ökade vagt ju större dammarnas omkrets blev (β = 0,011 P =0,077). Det andra signifikanta sambandet jag upptäckte var att mindre vattensalamander ökade i förekomst när minimumdjupet ökade (Tabell 7). För de övriga tre groddjursarterna fann jag ingen signifikans eller trender (P <0,1), därför redovisas inte de här.

12

Tabell 4. Antalet dammar med förekomst eller icke förekomst av fisk och vanlig padda.

Vanlig padda

Ja Nej

Fisk

Ja 10 2

Nej 3 8

Tabell 5. Andelen blandskog i omgivningen kring varje damm med förekomst eller icke förekomst av vanlig padda.

Vanlig padda

Ja NejBlandskog1-25 % 3 525-50 % 6 450-75% 1 3>75% 2 3

Tabell 6. Antalet dammar med förekomst eller icke förekomst av fisk och mindre vattensalamander.

Mindre vattensalamanderJa Nej

FiskJa 3 9Nej 7 4

Tabell 7. Logistisk regressionsanalys mellan dammarnas minimumdjup och förekomst av mindre vattensalamander

Variables in the Equation

B S.E. Wald df Sig. Exp(B)

Step 1a Minimumdjupcm ,430 ,188 5,213 1 ,022 1,537

Constant -1,486 ,636 5,459 1 ,019 ,226

a. Variable(s) entered on step 1: Minimumdjupcm.

13

Diskussion

Undersökningen var begränsad till ett fåtal dammar i Lilla Edets kommun. Resultaten visade att förekomst av groddjur existerade i 25 av 27 lokaler. ”Norr Tösslandagården” var en av de lokaler där det saknades förekomst av groddjur. Den mest sannolika anledningen till det är igenväxning, då den hade över 75 % vattenvegetation, och således går mot förlust av habitat (Artdatabanken, 2016b). Mindre vattensalamander hade exempelvis observerats här vid den tidigare icke avslutade inventeringen (Svensson, 1999). Den andra dammen som inte hyste groddjur var lokalen ”Simontorp” som noterbart även hade det högsta pH-värdet på 9,4. Enligt Nyström och Stenbergs (2009) studie tenderar t.ex. större vattensalamander att avstå från mer näringsrika vatten med högre pH. De visar även på att reproduktionen störs i vatten under pH 5 och lekande individer observeras endast i undantagsfall i dessa sura förhållanden. Åkergrodan däremot är mer tålig mot en ökad försurning av vattenmassan (Ahlén et al., 1995; Söderman, 2006). I min studie noterades dock inga dammar med pH under 5. Det höga pH-värdet, tillsammans med rik förekomst av okänd fiskart, av studien att döma inte karpfiskar (se vidare nedan), är troligtvis förklaringen till ”Simontorp”-dammens brist på groddjur (jfr. Nyström & Stenberg, 2009; Olsen & Svedberg, 1999). En ytterligare uppbackning av argumentet är att groddjuren tenderade att undvika dammen då åtminstone grodor hade lagt ägg vid mindre vattenansamlingar i närområdet.

”Väst skolan större damm” var en av två lokaler med förekomst av samtliga groddjursarter. Dammen, som var större och nyanlagd i fjol, attraherade fler groddjur än den mindre och äldre dammen ”Väst skolan”. I den nyare dammen hade också karp och sutare inplanterats. En framtida påverkan på groddjurens förekomst i lokalen kan dock tänkas, om det är så att dessa fiskarter stör groddjurens reproduktion (jfr. Lundberg & Kiibus, 2014). Den andra lokalen som hyste alla groddjursarterna var ”Eckerna gård nedersta” som ligger i närheten av två andra dammar i området. En möjlig förklaring till att endast ett fåtal observationer gjordes i de närliggande dammarna kan bero på att de andra lokalerna hyste fisk och/eller kräftor. Däremot har signalkräftor en fallenhet att kunna sprida sig till närliggande dammar och vattendrag och kan således hota groddjurens existens även i ”Eckerna gård nedersta” (jfr. Feuerbach, 2014; Lundberg & Kiibus, 2014; Malmgren, 2007; Ahlén et al., 1995). Signalkräftor utgör enligt Feuerbach ett hot mot groddjuren och får således dem att överge dammarna, med undantag för vanlig padda som klarar sig förhållandevis bra, sannolikt tack vare ynglens giftsekret. Detta visade även mitt resultat på då det i de fall där det förkom kräftor också fanns färre groddjur. Endast en lokal, ”Tomten 1”, med förekomst av kräftor inhyste mer än vanlig padda, nämligen åkergroda. Ett resultat som möjligen kan utfalla annorlunda i framtiden då åkergrodans existens i dammen kan hotas av kräftorna. När kräftor inte förkom alls observerades generellt fler groddjursarter och i de fall då det saknas data helt under variabeln ”kräftor”, dvs. då jag inte har kunnat konstatera att det finns kräftor, tyder den rika grodartsförekomsten på att kräftor inte förekom i dessa dammar.

I den tidigare icke avslutade damminventeringen i kommunen (Svensson, 1999) förekom större vattensalamander i fyra lokaler. Vid min inventering återfanns större vattensalamander i två av dessa, men upptäcktes i ytterligare fem andra lokaler. Denna art observerades i färre antal lokaler än övriga arter vilket kan styrka att den större vattensalamandern har en kraftigare nedgång populationsmässigt än de övriga groddjuren (jfr. Malmgren, 2007). Alla fem groddjursarter i kommunen klassas dock numera som livskraftiga (Artdatabanken, 2016a, 2016b, 2016c, 2016d, 2016e). Den större vattensalamandern har dessutom, enligt en studie av Pröjts (2005), svårt att sprida sig över stora sträckor. Ahlén et al. (1995) beskriver dock att arten visst kan röra sig över stora sträcker även om de inte beskriver avståndet detaljerat. Oavsett vilket kan en förtätning av

14

olika möjliga lekvatten, en habitatförstärkning, leda till en livskraftigare population (jfr. Malmgren, 2007).Andelen täckning av dammarnas vattenvegetation visade inte på några klara skillnader i avseende på groddjur. Då flertalet av groddjuren är beroende av vattenväxter för bl.a. äggläggningen (Nyström & Stenberg, 2009; Bina, 2015; Malmgren, 2007) borde det visat på färre antal förekomster vid gles vattenvegetation. På liknande sätt borde andra sidan av skalan, alltså nästintill igenväxt, visa på ett minskande av groddjursförekomster då det kan räknas som habitatsförlust (Malmgren, 2007; Sterner, 1995; Artdatabanken, 2016b). Endast i en av lokalerna, ovan nämnda ”Norr Tösslandagården”, kan det gissningsvis argumenteras för att groddjuren övergett platsen på grund av igenväxningen, då lokalen vid tidigare inventering hyste mindre vattensalamander (Svensson, 1999).

Fiskförekomst i vattnetDe fiskar som i majoriteten av fallen förekom i dammarna var karpfiskar. Enligt Fishbase (2013) består karpfiskars föda av olika insekter, alger och vattenväxter. Förekomst av karpfisk bör ur predationssynvinkel därmed inte påverka förekomst av groddjur. Vanlig padda, som har ett naturligt skydd i form av giftsekret i juvenilstadiet och giftkörtlar i adultstadiet, påverkas inte av fiskförekomst (Olsen & Svedberg, 1999; Ahlén et al., 1995). Mitt resultat visade på en kraftig uppgång av vanlig padda i närvaro av karp och således styrks tidigare forskning att vanlig padda inte besväras nämnvärt av fisk i samma vatten. Det är däremot, med tanke på födovalet av karpfiskar, anmärkningsvärt att mindre vattensalamander tenderade att minska relativt kraftigt vid förekomst av fisk. Sambandet var dock inte signifikant och således kan inga större slutsatser dras av detta, mer än att det möjligen rör sig om andra fiskarter än karp.

Blandskog och förekomst av groddjurKategoriseringen av omgivningsmiljöerna från 0-4 för bl.a. ”blandskog” gav inget signifikant samband för något av groddjuren. Dock fanns ett svagt mönster till en preferens för en täckning av 25-50 procent av blandskog för vanlig padda. I jämförelse med tidigare forskning (se t.ex. Feuerbach, 2014; Malmgren, 2007; Gothnier et al., 1999) kan en parallell dras till att ett mosaikliknande landskap gynnar populationer i allmänhet. Detta styrks också av Artdatabanken (2016d) som beskriver vanlig paddas förekomst i olika landskapstyper, där odlingslandskap, våtmark, sötvatten och inte minst skog anses vara viktiga för arten. När det gäller större vattensalamander anser dock Ahlén et al. (1995) att granplantering är ett ökat hot mot arten i de fall granarna planteras på mark som tidigare var betes- eller åkermark då bl.a. vattenkemin ändras åt den surare riktningen.

Dammarnas djupOlika djup i dammar är av betydelse för i synnerhet temperaturskillnader (Brönmark & Hansson, 2005). Vid låga strandkanter i epilimnion ökar temperaturen i vattnet snabbare och då groddjur i allmänhet är växelvarma (Naturhistoriska riksmuseet, 2015) kan således grunda strandkanter behövas, då det skapar möjlighet till att reglera deras kroppstemperatur. Enligt Ahlbecks (2007) studie var förekomst av samma fem arter som i denna mycket vanligare i lokaler med stark solexponering samt med både djupa och grunda partier. Därav kan mitt resultat, som visade att mindre vattensalamander förekom oftare vid ett ökat minimumdjup, ses som relativt osäkert då förekomsten var vanligare på tio centimeters djup än en centimeters djup. Detta går därmed emot Ahlbecks resultat, då hon menar att groddjuren gynnas av grunda strandkanter. Det kan vara så att det är lokala förekommande mönster som skiljer studierna åt. En annan hypotes kan dock vara att grodor, som ofta lägger sin rom vid grunda partier (Loman, 2003), skapar en konkurrenssituation med mindre vattensalamander, vilket leder till att den mindre vattensalamandern valt en annan damm. Konkurrensen är dock mest väldokumenterad för den större vattensalamandern som enligt Malmgren (2007) predaterar på andra groddjurs yngel. Ett djupare maximumdjup i dammarna visade också en tendens till en ökad förekomst av vanlig

15

padda i min undersökning. En möjlig förklaring till detta resultat är att vanlig padda trivs bra i större och djupare vatten, t.ex. sjöar (Ahlén et al., 1995; Bina, 2015).

Dammars omkretsOertli et al. (2000) testade i sin forskning om det fanns någon relation mellan dammstorlek och artdiversitet. Deras studie visade att det inte fanns något signifikant samband mellan storleken på dammarna och förekomst av amfibier. Mitt resultat för den mindre vattensalamandern tenderade dock att öka med dammstorleken. Antingen kan detta indikera att det i enskilda fall finns en relation, alternativt är resultatet bara en slump, dvs. det finns inte några tydliga samband mellan artdiversitet och dammarnas storlek.

Strukna variabler och uteblivna sambandEn del av miljövariablerna ströks på grund av mätfel eller av biologiska orsaker, vilket medförde att jag uteslöt dem från den statistiska analysen. Som nämnts tidigare borde död ved skattats i kategoriklasserna 0 till 4 för att specificera betydelsen ytterligare, och då död ved förekom vid i princip alla lokaler medförde enbart förekomst/icke förekomst att variabeln i det närmsta blev betydelselös i denna mindre studie. Flertalet variabler saknade dessutom signifikanta samband. Dessa variabler borde dock, vid en större undersökning, visa på miljöpreferens för något/några av groddjuren då tidigare undersökningar visat på detta. När det gäller exempelvis ”blandskog” borde denna miljövariabel i någon klass visat på preferens då skogsmiljöer, som nämnts tidigare, är en viktig del av groddjurens livscykel (Artdatabanken, 2016a, 2016b, 2016c, 2016d, 2016e). Miljövariabeln ”åker” hade också kunnat visa på någon typ av samband, då eventuella eutrofierade dammar hade minskat solinstrålningen på grund av förhöjd primärproduktion (J. Höjesjö, personlig kommunikation, 6 november 2015). Detta borde leda till en minskning av groddjur generellt. Min studies fem arter inventerades också av miljökontoret i Södertälje (se Ahlbeck, 2007) och de kom fram till att arterna var mer vanligt förekommande när solinstrålningen var hög. Även Malmgren (2007) beskriver att den större vattensalamandern trivs särskilt bra i t.ex. dammar med hög solinstrålning. Loman & Lardner (2006) redogör i sin uppsats för hur även mänsklig aktivitet vid åkrar kan påverka groddjuren negativt. Genom att dumpa oönskad skörd och annat biologiskt material i dammarna kan groddjuren skadas av en ökad nitratnivå då mängden löst syre minskar. När det gäller variabeln ”sten/berggrund” borde likväl denna kunnat visa på signifikanta samband då denna miljöparameter bl.a. fungerar som övervintringsplats och skydd för flertalet grodarter (jfr Bina, 2015: Ahlbeck, 2007: Malmgren, 2001).

VåtmarkerÄven om min undersökning inte har kunnat visa på några större resultat har den ändå bidragit till att stärka tidigare forskning på ett flertal punkter. Resultaten gällande variabeln ”fisk” visade tendenser i linje med tidigare forskningsrapporter (bl.a. Olsen & Svedberg, 1999; Ahlén et al., 1995). Blandskogskategorin var en annan variabel som tydde på liknelser med tidigare studier, t.ex. Ahlbecks (2007) inventering i Södertälje kommun. Naturvårdsverket (2007) skriver dessutom i rapporten myllrande våtmarker att en igenväxning av våtmarker och dammar är i behov av vegetationsrensningar, annars blir avstånden mellan de möjliga lekhabitaten allt större. Flertalet av lokalerna i min undersökning var också i behov av vegetationsrensning, vilket visar på att underhållsarbete är nödvändigt.

Ett projekt som har bidragit till en ny syn på restaureringsarbete är det ovan nämnda Segeå-projektet. Där beskrivs hur groddjuren har en förmåga att sprida sig till nya eller andra lokaler, i ett spann på ett par hundra meter till en mil beroende på art. Två av de sämre arterna på att sprida sig är de båda vattensalamandrarna som sprider sig max en kilometer mellan olika dammar, och har således ett högre beroende av närliggande lekvatten. En del av Segeå-projektet gick ut på att stärka våtmarkers biodiversitet genom anläggning av dammar, vilket resulterade i att ett par av

16

åtgärdsprogrammen för respektive grodart reviderades på grund av ökat populationsantal (Pröjts, 2005). Vid nyanläggning eller restaurering av våtmarker, sett ur groddjurens perspektiv, vore det därför lämpligt att prioritera områden som ligger i anslutning till groddjurshabitat, ett så kallat korridorliknande mönster där möjligheten till spridning för djuren underlättas (Kaiser, 2001). Detta bör också i allra högsta grad analyseras vid framtida inventeringar, då groddjurens spridningsförmåga är begränsad, däribland de två salamanderarterna. I projektet visade man på att det vid spridningen av groddjur kan gå fort beroende på grodart, men också att spridningen av t.ex. vanlig groda tar längre tid.

När det gäller ersättningar för restaurering eller nyanläggning av våtmarker har Naturvårdsverket pekat ut bidragen till privata markägare som en tungt bidragande faktor till varför våtmarksarealen inte går lika starkt framåt som önskat (Naturvårdsverket, 2016). Projektet i Skåne visar på att nykonstruktion eller återställning av dammar var kostnadsreducerande i jämförelse med våtmarker, men framförallt stärks groddjurens populationsstorlekar ytterligare. För att inte inskränka på markägares ägor i en större utsträckning kan dammprojekt ses som ett starkt komplement till de större våtmarksprojekten.

MetoddiskussionDå syftet med denna studie var att undersöka de olika groddjurens miljöpreferenser i och kring dammar kan det konstateras att undersökningen hade ett antal brister. Först att nämnas bör vara antalet dammar, som var i minsta laget för att kunna dra några faktiska slutsatser av undersökningen. Antalet lokaler blev 27 stycken och därför i underkant för att göra en någorlunda pålitlig statistisk analys. Logistisk regression är den statistiska analys som vanligen använts i tidigare groddjursinventeringar och rapporter jag läst, dock har dessa undersökningar haft större stickprov än min undersökning. Möjligen kan just stickprovsstorleken vara anledningen till att andra inventeringars statistikanalyser fått signifikanta samband utförda med alla miljövariabler samtidigt (se bl.a. Gustafson, Malmgren & Mikusinski, 2011). Önskvärt hade alltså varit om mitt test hade haft ett stickprov på mellan 60-100 dammar. Om min undersöknings miljövariabler hade gått att analysera i samma test hade detta kanske kunnat visa på andra typer av miljöpreferenser från groddjuren, då variablerna hade kunnat påverkas av varandra och därmed inringa varje grodarts miljöpreferens mer exakt.

För grodorna specifikt, och när det gäller grodrom, är som nämnts tidigare skillnaderna i rom mellan åkergroda och vanlig groda svåra att fastställa och för att med säkerhet artbestämma det morfologiska utseendet krävs gedigen erfarenhet (Sterner, 2005). Vanlig groda har vid äggläggningen redan ett omhölje som är gråaktigt, medan åkergrodans rom kan gå åt det gråaktiga hållet efter ett par dagar i vattnet (Bina, 2015). Det blev därför svårt att avgöra vilken av arterna som förekom i området när endast romklumpar observerades och jag valde därför att konstatera, i de fallen då endast rom noterats, att grodor generellt förekom vid dessa lokaler.

Då inventeringen skedde i april har parametrar som lufttemperaturer och övriga väderförhållanden som användes tagits bort då dessa främst används för att detektera när leken för respektive grodart startar (Heyer et al., 1994).

För att förbättra pålitligheten i framtida studier skulle det behövas en ökad stickprovsstorlek. Därmed minskar också risken att göra ett typ II-fel, alltså att acceptera en nollhypotes, trots att denna är falsk (Ennos, 2012; Heyer et al., 1994). Det bör också eventuellt ske en utökning av de grovt skattade kategorierna blandskog, åker, öppen mark, vattenvegetation och liknande miljökategoriseringar. Med tanke på att samtliga kategorier inte visade på några signifikanta samband bör troligtvis dessa utökas till fler klasser, för att precisera resultaten ytterligare. Exempelvis hade man kunnat skatta på 5 till 10 procentenheter per klass och således ha 10 till 20 klasser av respektive kategorivariabel, vilket hade gett en mer exakt miljöpreferens.

17

”Död ved” användes som binär variabel och hade kunnat skattas som en kategoriklassificering istället, och således precisera preferenserna, i synnerhet när variabeln hade förekomst i nästintill alla undersökta lokaler. Variabeln ”död ved” kan som tidigare nämnts vara viktig eftersom det är ett av groddjurens val av övervintringsplats.

Vidare forskningMina resultat visade på få korrelationer och generellt är insamlad data för svag för att dra några faktiska slutsatser men möjligen kan detta bekräftas i framtida studier. Det krävs alltså större och mer omfattande undersökningar för att fastställa något konkret angående miljöpreferenser för de olika groddjuren. Intressanta frågeställningar vore hur omfattande konkurrensen mellan de olika groddjursarterna är, samt om det finns några specifika preferenser för mindre vattensalamander angående omkrets och djup av dammarna.

Korrelationer med förekomst av groddjur uteblev även från typ av vattenvegetation och bottensubstrat, vilket hade varit betydelsefull information för just nyanläggning av våtmarker och likaså detta skulle kunna studeras ytterligare.

SlutsatserDatasammansättningen och de statistiska analyserna har i några fall styrkt tidigare forskning gjorda på hot eller miljöpreferenser, t.ex. vanlig paddas anpassning till fiskförekommande vatten (jfr. Lundberg & Kiibus, 2014; Malmgren, 2007; Ahlén et al., 1995). Groddjur var också generellt mindre förekommande, undantaget paddor, i dammar som hyste kräftor (jfr. Feuerbach, 2014: Ahlén et al., 1995).

Tidigare projekt, t.ex. Segeå-projektet, indikerar en uppgång populationsmässigt av flertalet grodarter parallellt med att våtmarkerna, där dammar inkluderas, ökar till antalet (Pröjts, 2005). Med tanke på detta skulle en groddjursanpassad och miljöpreferensinriktad anläggning eller restaurering av våtmarker eventuellt kunna vara onödig. Resultatet av denna studie, i kombination med framtida inventeringsprojekt, kan dock visa på att groddjuren har tydligare miljöpreferenser som man bör ta i beaktning. Ett sådant, som denna studie visar på, är blandskog i ett mosaikliknande landskap, som tenderade att stärka åtminstone förekomsten av vanlig padda. Ett tillägg av artinriktad nyanläggning av våtmarker är också något som Världsnaturfonden rekommenderar (Kjellsson et al., 2005).

Specifikt för Lilla Edet skulle även resultatet kunna indikera att en igenväxning av dammar tenderar att förekomma i en relativt stor utsträckning. Således ökar habitatsförlusten som redan är det största överhängande hotet mot groddjur generellt. Då dammanläggning ökar antalet möjliga sötvattenshabitat och dessutom är ett billigare alternativ än de större våtmarksprojekten skulle en mindre kommunal eller privat investering kunna skapa stora förutsättningar för groddjurens utbredning och således stärka ett av deras habitat ytterligare.

18

Tackord

Jag skulle vilja börja med att tacka Johan Höjesjö för betydelsefull vägledning och framförallt uppmuntrande kommentarer som lyfte upp mig under tuffa perioder. Tack till Anna Tauson för all hjälp under projekttiden. Tack till Claes Andrén som välvilligt ställde upp med litteratur och expertråd. Tack Sanna Dabolins för hjälp med layout och korrekturläsning under arbetets gång.

19

Referenslista

Ahlén, I., Andrén, C & Nilsson, G. (1995). Sverige grodor, ödlor och ormar. Helsingborg: AB Boktryck.

Ahlbeck, I. (2007). Inventering av groddjur. Södertälje: Miljökontoret.

Artdatabanken (2016a). Mindre vattensalamander. Hämtad 2016-04-29, från http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/208242

Artdatabanken (2016b). Större vattensalamander. Hämtad 2016-04-29, från http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/100141

Artdatabanken (2016c). Vanlig groda. Hämtad 2016-04-29, från http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/208249

Artdatabanken (2016d). Vanlig padda. Hämtad 2016-04-29, från http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/208245

Artdatabanken (2016e). Åkergroda. Hämtad 2016-04-29, från http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/208250

Bina, P. (Red.). (2015). Grodans år. Faunaväkteriet uppmärksammar Sveriges groddjur Amphibia. Uppsala: Artdatabanken SLU.

Brönmark, C & Hansson, L-A. (2005). The Biology of Lakes and Ponds. New York: Oxford university press.

Ennos. R. (2012). Statistical and Data Handling Skills in Biology. Essex: Pearson Education.

Feuerbach, P. (2014) Praktisk handbok för våtmarksbyggare. Halmstad: Hushållningssällskapet Halland

Fishbase (2013). Karp. Hämtad 2016-05-20, från http://www.fishbase.se/TrophicEco/FoodItemsList.php?vstockcode=1643&genus=Cyprinus&species=carpio

Gothnier, M., Hjorth, G. & Östergård, S. (1999). Rapport från ArtArken. Stockholm: Miljöförvaltningen.

Gustafson, D., Malmgren, J. & Mikusinski, G. (2011). Terrestrial habitat predicts use of aquatic habitats for breeding purposes – A study on the great newt (Triturus cristatus). Researchgate, 48(5), 295-307. doi: 10.5735/086.048.0504

Heyer, R.W., Donnelly, M.A., McDiarmid, R.W., Hayek, L-A.C., & Foster, M.S. (1994) Measuring and monitoring biological diversity Standard methods for amphibians. Washington: Smithsonian Institution Press.

Kaiser, J. (2001). Building a Case for Biological Corridors. Science AAAS, 293(5538), 2199-2199. doi: 10.1126/science.293.5538.2199.

20

Kjellsson, A., Löfroth, M., Pettersson, Å., von Essen, C. (2005). Våtmarksstrategi för Sverige. Policy och strategi för bevarande, uthålligt nyttjande och återskapande av våtmarker och deras funktioner, ekosystem och arter. Stockholm: Världsnaturfonden.

Loman, J. (2003). Inventering av vanlig groda och åkergroda i Skåne 2002. Rapport för fältarbete samt jämförelse med tidigare inventeringar. Malmö: Länsstyrelsen i Skåne län.

Loman, J., & Lardner, B. (2006). Does pond quality limit frogs Rana arvalis and Rana temporaria in agricultural landscapes? A field experiment. Journal of Applied Ecology. 43(4), 690-700.

Lundberg, S. & Kiibus, M. (2014). Det våras för salamandrarna i Stockholm. Övervakning och återintroduktion av större vattensalamander i stadsdelen Bromma. Fauna & Flora. 109(1), 2-9.

Malmgren, J. (2001). Evolutionary Ecology of Newts. Örebro. Örebro University.

Malmgren, J. (2007). Åtgärdsprogram för bevarande av större vattensalamander och dess livsmiljöer. Rapport 5636. Bromma: CM digitaltryck AB.

Martinsson, P-O. (1995). Våtmarker i Ale, Alingsås, Lerums, Lilla Edets och Trollhättans kommuner. Vänersborg: Länsstyrelsen Älvsborg

Nationalencyklopedin. (2016). Damm. Hämtad 2016-04-05, från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/damm-%28vattensamling%29

Naturhistoriska riksmuseet. (2015). Grod- och kräldjur. Hämtad 2016-05-19, från http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/djur/grodochkraldjur.188.html

Naturvårdsverket. (2007). Myllrande våtmarker. Bromma: CM Gruppen.

Naturvårdsverket. (2016). Myllrande våtmarker. Hämtad 2016-05-04, från http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/11-Myllrande-vatmarker/

Nyström, P & Stenberg, M. (2009). Utvärdering av anlagda våtmarkers betydelse för spridning av hotade groddjur i Skåne. Blentarp: Ekoll HB.

Oertli, B., Joye, D. A., Castella, E., Juge, R., Cambin, D., & Lachavanne, J. (2002). Does size matter? The relationship between pond area and biodiversity. Biological Conservation, 104(1), 59-70. doi:10.1016/S0006-3207(01)00154-9

Olsen, L-H & Svedberg, U. (1999). Smådjur i sjö och å. Stockholm: Bokförlaget Prisma

Pröjts, J. (2005). Groddjur i Segeå. Inventering av nyanlagda dammar inom Segeå-projektet. Landskrona: Ekologgruppen.

SCB. (2016). Prisomräknaren. Hämtad 2016-09-01, från http://www.sverigeisiffror.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/prisomraknaren/

Sterner, M. (2005). Inventering av grodor och paddor i Gävleborgs län 2005. Rapport 2005:20. Gävle: Länsstyrelsen Gävleborg.

21

Svensson, U. (1999). Projekt västsvenska vatten. Stockholm: Naturhistoriska riksmuseet.

Söderman, F. (2006). Comparative population ecology in moor frogs with particular reference to acidity. Uppsala: Institutionen för ekologi och evolution, Uppsala universitet.

Österling. L. (2011). Från idé till våtmark i Skåne. Broschyren för dig som funderar på våtmark [Broschyr]. Malmö: Elanders tryckeri AB. Från http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2011/Fran_ide_till_vatmark_i_Skane_lagupplost.pdf

22

Bilagor

Bilaga (1)

Regressionsanalys

Vanlig padda

Variables in the Equation

B S.E. Wald df Sig. Exp(B)

Step 1a Fisk 2,590 1,029 6,340 1 ,012 13,333

Constant -,981 ,677 2,099 1 ,147 ,375

a. Variable(s) entered on step 1: Fisk.

Variables in the Equation

B S.E. Wald df Sig. Exp(B)

Step 1a Blandskog 3,946 3 ,267

Blandskog(1) 1,386 1,323 1,098 1 ,295 4,000

Blandskog(2) 2,234 1,314 2,890 1 ,089 9,333

Blandskog(3) ,288 1,607 ,032 1 ,858 1,333

Constant -1,386 1,118 1,537 1 ,215 ,250

a. Variable(s) entered on step 1: Blandskog.

Variables in the Equation

B S.E. Wald df Sig. Exp(B)

Step 1a Maximumdjupcm ,008 ,004 3,266 1 ,071 1,008

Constant -1,268 ,755 2,820 1 ,093 ,281

a. Variable(s) entered on step 1: Maximumdjupcm.

Mindre vattensalamander Variables in the Equation

B S.E. Wald df Sig. Exp(B)

Step 1a Fisk -1,658 ,915 3,284 1 ,070 ,190

Constant ,560 ,627 ,797 1 ,372 1,750

a. Variable(s) entered on step 1: Fisk.

Variables in the Equation

B S.E. Wald df Sig. Exp(B)

Step 1a Omkretsm -,011 ,006 3,125 1 ,077 ,989

Constant 1,075 ,784 1,883 1 ,170 2,931

23

a. Variable(s) entered on step 1: Omkretsm.

24

Bilaga (2)

INVENTERINGSBLANKETT GRODDJURLilla Edets kommun

Lokal: använd gärna koordinater annars markera på karta, med tillägg av sockennamn eller gårdsnamn:Datum :

Starttid: Avslutad:

Omgivningsföredelning med avseende på vegetation och miljö Kategorisera: 1 = 0-25 %, 2 = 25-50 %, 3 = 50-75 %, 4 = >75%

( ) Blandskog( ) Lövskog( ) Åker( ) Annan öppen mark( ) Byggnader och konstruktioner( ) Vattenvegetation( ) Sten/berggrund( ) Annat………………………………………………………………………………

Väderlek

Vind: stilla ( ) Svag vind ( ) Frisk vind ( )( ) Sol( ) Växlande molnighet( ) Moln( ) Regn( ) Uppehåll

Lufttemperatur ( )Vattentemperatur ( ) Markfukt ( ) Låg ( ) Mellan ( ) HögpH ( )

25

Observationer av groddjur

( ) Vanlig padda( ) Vanlig groda ( ) Åkergroda ( ) Mindre vattensalamander( ) Större vattensalamander

( ) Grodrom( ) Paddrom( ) Mindre vattensalamander ägg( ) Större vattensalamander ägg

( ) Grodyngel( ) Paddyngel( ) Salamanderyngel

Bottensubstrat:

Maxdjup:

Minimumdjup:

Omkrets:

Fiskar: ( ) JA ( ) NEJ ( ) Vet ej Kräftor: ( ) JA ( ) NEJ ( ) Vet ej

Andra predatorer:…………………………

Eventuella hot mot vattnet:( ) Skräp( ) Bebyggelse( ) Väg( ) Olja( ) Igenväxning( ) Övrigt ……………………………………

26

Bilaga (3) - Artbestämning

Vanlig padda

Utseende: Giftkörtlar på huvudet/ryggen gör huden allmänt vårtig. Färg: vanligen brunsvart.Ögats irisfärg: orange-röd

Läte: Rråp, rråp, rråp + lyssna i appen SwedeHerps

Källa: www.grodkollen.se

Större vattensalamander

Knottrig hud, saknar ränder på sidan och huvud. I allmänhet större än mindre vattensalamander

Åkergroda

Under lek: hanen blå till blåaktigMedan honan är fortsatt gulbrun och svarta fläckar. Lik Vanlig groda. Typiska drag: Grävknöl under foten vid ”tummen”, ungefär hälften av storleken av innertån (”tummen”). Spetsigare nos än Vanlig groda. Oftast inte fläckig buk.

Läte: whop, whop, whop + lyssna i appen SwedeHerps

Källa: (Olsen & Svedberg, 1999) www.sverigeherptiler.nu

27

Romguide – källa artdatabanken.se PDF

Grodrom: Stora runda romklumpar = GrodaSkillnad i romklumpar mellan åkergroda/vanlig groda är väldigt liten. Åkergroda har ett klarare geléhölje än vanlig groda som har ett mer grumligt geléhölje.

Paddrom:Äggsträngar, ca 3-5 meter långa och strängen ca 5-8 mm tjock. Äggsträngen virad runt vegetation.

Mindre vattensalamander ägg:Ligger styckvis invirade i vattenvegetationenFärg: Ljust bruna/gråvita Diameter: 1,3 - 1,8 mm

Större vattensalamander ägg:Ligger styckvis invirade i vattenvegetationenFärg: Ljust gröna/gulvitaDiameter: 1,8 – 2,0 mm

Skillnad mellan större och mindre vattensalamander

Större vattensalamander (hane) till vänster

Mindre vattensalamander (hane) till höger

Källa: www.svensknatur.ifokus.se

Större vattensalamander

Knottrig hud, saknar ränder på sidan och huvud. I allmänhet större än mindre vattensalamander

28