vision välfungerande
TRANSCRIPT
VisionVälfungerande
samverkansstrukturer och insatser inom
Samordningsförbundet i Stockholms stad leder till
ökad grad av egen försörjning och ett
självständigt liv för enskilda individer
•
•
•
•
•
•
•
•
•
50%
25%
25%
•
•
•
•
•
•
Vad innebär
vårdcentralernas
samordningsansvar?Maria Hjalmarsson Närsjukvårdschef SLSO Primärvård
Samordningsförbundet Stockholms stad 210608
Samverkan för patienternas bästa-alla
vårdcentralers ansvar
Vårdgivaren ska aktivt bidra till samverkan för patienter som har behov av
vård och omsorg från flera vårdgivare och huvudmän
Dokumenterade rutiner ska upprättas för samverkan med andra vårdgivare
och huvudmän i den omfattning som krävs för Uppdragets utförande.
Det ska särskilt beaktas att rutiner finns för att säkerställa god samverkan
mellan Vårdgivaren, berörd habilitering och ansvarig sjuksköterska för
personer boende i bostad med särskilt service och för personer i daglig
verksamhet enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
I alla vårdcentralernas avtal
samverka med berörda aktörer som patientens arbetsgivare,
Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och
samordningsförbunden.
Säkerställa vårdkedjor
Vårdplanering och SIP
upprätta skriftliga samverkansöverenskommelser med andra relevanta vård-
och omsorgsgivare i kommunen/stadsdelen.
I alla vårdcentralernas avtal
Särskilt ska samverkan med socialtjänst och vårdgivare inom lokal psykiatri,
beroendevård och specialiserad habilitering och primärvårdsrehabilitering
prioriteras.
Geografiskt samordningsansvar
Ur FFU 2021
”…bättre förutsättningar för samverkan mellan lokala aktörer och därmed till
ett mer sammanhållet vård- och omsorgssystem till gagn för individen.”
Geografiskt samordningsansvar
Husläkarmottagningarna i varje kommun/stadsdel ska gemensamt utse en
husläkarmottagning som, på strukturell nivå, ska ansvara för samordningen av
samverkan mellan vård- och omsorgsgivare.
Att samordna på strukturell nivå
att organisera och sammankalla till nätverksmöten med vård- och
omsorgsgivarna i området
arbeta för ett högt deltagande i den samverkan där vården bör vara
representerad.
ska gälla patientgrupper och processer som rör flera vård- och omsorgsgivare
och där samverkan förbättrar för patienterna.
ingår även att säkerställa att ansvarsområdena inom Närområdesplanen är
fördelade och planen är aktuell.
särskilt ansvar för samordning vid behov av krisstöd till befolkningen vid
allvarlig händelse.
Att samordna på strukturell nivå
Husläkarmottagningar ska delta i den strukturella samverkan med vård och
omsorgsgivare i området. Varje husläkarmottagning ansvarar för samverkan
kring den enskilde patienten.
Den lokala klusterorganisationen
En klusterledare per kommun/stadsdel
Modell som under pandemiarbetet
Formell start 1:a februari (sömlös övergång från pandemisamordning)
Ur primärvårdsstrategin
”vårdcentralerna ansvar för att koordinera samverkan mellan vård-och
omsorgsgivare inom kommuner-/ stadsdelsförvaltningar i det geografiska
närområdet. ”
Aktuella Vårdcentraler i Stockholms stad
Alviks Vårdcentral SLSO -Bromma
Capio vårdcentral Gullmarsplan -Enskede Årsta Vantör
Capio Vårdcentral Gubbängen – Farsta
Hässelby Vårdcentral SLSO- Hässelby Vällingby
Liljeholmens Vårdcentral SLSO- Hägersten/Älvsjö
Kvartersakuten Matteus- Norrmalm
Fridhemsplans vårdcentral- Kungsholmen
Kista Vårdcentral SLSO - Rinkeby/Kista
Björkhagens Husläkarmottagning- Skarpnäck
Skärholmens Vårdcentral SLSO- Skärholmen
Tensta Vårdcentral SLSO- Spånga/Tensta
Capio Vårdcentral Ringen- Södermalm
Husläkarmottagningen Sofiahemmet- Östermalm
SLSO ger stöd och vägledning
Regelbundna samordningsmöten med klusterledare
Uppföljning av regiongemensamma utvecklingsfrågor (tex LUS)
Avstämning av samverkan fungerar lokalt
Dialog angående fortsatta utvecklingsområden
Gemensamt med HSF samverka i vidare utveckling
Vilka är de centrala utvecklingsfrågorna
Delta i regional och delregional samverkan
Bla med kommuner
Fånga upp och ta med frågor till och från klusterorganisationen
Klustren börjar arbeta
Inventera och skapa kontakt med vård- och omsorgsgivare i närområdet
Inventera befintliga mötes och nätverksstrukturer
Arbete med utskrivningsprocessen (LUS)
Uppdatera närsjukvårdsplanen
Inventera lokalt viktiga frågor och arbeta i samverkan för att lösa dessa
Akademiskt primärvårdscentrum- Vetenskap i primärvårdens vardag!
2021-06-08
Akademiskt primärvårdscentrum
• Kunskapsorganisation för primärvårdens aktörer, oberoende av driftsform
• Utbildningar, forskning och utvecklingsarbete
• Nära samverkan med primärvård, universitet och många fler
• Målet är att skapa förutsättningar för en god, jämlik och evidensbaserad primärvård!
Kunskapsteam Försäkringsmedicin
• Ett interprofessionellt kunskapsteam bestående av läkare, distriktssköterska, psykolog, sjukgymnast, arbetsterapeut och rehabkoordinator.
• Åtta processledare, ett för varje AVC-område, som arbetar med utveckling och stöd lokalt gentemot rehabkoordinatorer och husläkarmottagningar.
Vad är försäkringsmedicin?
• Enkelt uttryckt består försäkringsmedicin av bedömningar som görs vid sjukdom eller skada relaterade till olika ersättningar från socialförsäkringen.
• Försäkringsmedicin är ett samspel mellan juridik och medicin.
..och med försäkringsmedicin inom primärvården avser vi framförallt sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen!
Uppdraget
Bakgrund: 2018 fick APC uppdraget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen att utveckla ett kunskapsteam i syfte att öka kvalitet för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen
”För att säkerställa att medarbetare i primärvården har god kunskap och kompetens inom sjukskrivning och rehabilitering föreslås att APC ges i uppdrag att tillsätta ett kunskapsteam som kan utveckla och tillhandahålla fortbildning och utvecklingsstöd i försäkringsmedicin över tid”
Reko uppdrag från HSF - 2021-2023
• På varje AVC ska det finnas en rehabkoordinator i funktionen som processledare (20%) för att stödja kunskaps- och kvalitetsutveckling på AVC-områdets vårdcentraler.
• Nära samarbete med kunskapsteamet på APC samt med samverkanspartners och aktörer som Försäkringskassans samverkansansvariga och samordningsförbund samt eventuellt arbetsgivare och företagshälsovård.
Rehabkoordinator i Region Stockholm
• Med stöd av statliga överenskommelser om rehabilitering och sjukskrivning har Region Stockholm har sedan 2012 utvecklat och infört en koordineringsfunktion (rehabiliteringskoordinator)
• Rehabiliteringskoordinator finns inom primärvård, psykiatrisk öppenvård och på vissa sjukhuskliniker (ortopedi, handkirurgi och cancervård)
Lag om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter
• 1 februari 2020
• Regionerna har skyldighet att erbjuda koordineringsinsatser till sjukskrivna patienter för att främja deras återgång till arbete eller inträde i arbetslivet
Lag (2019:1297) om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter - riksdagen.se
Vem kan bli Reko?
• Legitimerad sjukvårdsprofession eller socionom med flerårig erfarenhet av rehabilitering
• Gått kursen "Koordinering av rehabprocessen", 7,5 hp (Karolinska Institutet) eller ha motsvarande kännedom om försäkringsmedicin.
Hur många rekos på varje VC?
• 23000 listade patienter ger en heltidsanställd reko..
• Vi rekommenderar minst 25 % anställning oavsett antal listade patienter
• Alla vårdaktörer kan välja själv dock minimum och maximum
Processledarna (PReko)
• AVC-områden:
– St:Eriks AVC - Liljeholmens AVC - Gustavsbergs AVC Huddinge/Flemingsbergs AVC – Danderyd AVC - Jakobsbergs AVC,
Hässelby/Akalla AVC - TioHundra (Norrtälje) AVC
St:Eriks AVC (City + Jordbro, Brandbergen, Tyresö)
• Ca 31 VC/HLM
• Ca 7 Primärvårdsrehab
• Processledare Helene Kosterman
Gustavsbergs AVC (Södermalm, Nacka Värmdö)
• Ca 30 VC/HLM
• Ca 7 Primärvårdsrehab
• Processledare Anne Wetterholm
Lokala reko nätverk – Gustavsbergs AVC
• Lokalt nätverk med 16 Rehabkoordinatorer (i nuläget) på 21 VC/HLM
• Möten 3-5 tillfällen/termin med olika teman
• DigitalaTeams grupper för att stödja varandra i uppdraget.
Vilka patienter?
• Tidigt i sjukskrivningen
• Läkaren, psykologen eller sjuksköterskan remitterar vanligtvis men även via ”chatten” på patientens initiativ.
• Vid långa sjukskrivningar är oftast reko konsult till läkare och annan sjukvårdspersonal
Hur underlättar reko för patienten?
• Se möjliga vägar åter i arbete
– Rehabinsatser
– Anpassningar
• Länk till/mellan läkaren, arbetsgivare och FK
– Kommunikation och planering
Vad gör en reko i primärvården?
• Stödjer patienten i återgång i arbete
– Tidigt i sjukskrivningen
• Intern samverkan på VC/HLM och mot primärvårdsrehab
• Extern samverkan: Arbetsgivaren, Försäkringskassan, Arbetsförmedling och andra vårdgivare.
Fortbildning
• Basseminarium
• Regionala nätverk
• ”Boka-vi-kommer” HLM/VC & Primärvårdsrehab
• Inter- och uniprofessionellt
• Verksamhetschefer
På gång
• Utveckla samarbete med samordningsförbunden
• Forskning om rehabkoordinering i samarbete med Karolinska Institutet
Veronica Svärd, Emilie Friberg & Azadé Azad (2021). How people withmultimorbidity and psychosocial difficulties experience support by rehabilitation coordinators during sickness absence. Journal of Multidisciplinary Healthcare, 14, p. 1245-1257. https://doi.org/10.2147/JMDH.S308840
Kontaktuppifter
Tack!