Akademin för hälsa, vård och välfärd

Vårdinrättningens fysiska miljö Ur patientens perspektiv

Examensarbete i: Vårdvetenskap Nivå: Grund Högskolepoäng: 15 p Program/utbildning: Sjuksköterskeprogrammet Kurskod: OV2350 Datum: 2009-03-14 Författare: Pernilla Vikström Handledare: Ing-Britt Ek Examinator: Lena Stangvik-Urbán

Sammanfattning

Den historiska bakgrunden visar oss att den fysiska miljön kring patienten haft stor betydelse.

Estetiska värden är av vikt för att patienten ska kunna uppleva hälsa och välbefinnande. Rent

fysiologiskt så påverkas människan av sin omgivning, framförallt av ljuset som triggar det

hormonella systemet i kroppen. Vårdvetenskapen har länge vetat att patienten inte går att

skilja från sin fysiska miljö och att en väl anpassad fysisk miljö utgör ett av patientens

grundläggande behov. Det finns en del forskning om den fysiska miljön i vården men det

finns få studier gjorda ur patientens perspektiv. Det är sjuksköterskans uppgift att ställa i

ordning patientens fysiska miljö så att patienten har möjlighet att samla sina krafter för att

bekämpa sjukdom och/eller andra plågor. För att kunna göra det så behövs inte bara vetenskap

om de medicinska effekterna av den fysiska miljön utan också en vetskap om hur den fysiska

miljön upplevs av patienten. Syftet med examensarbetet är att beskriva hur patienter upplever

sin fysiska miljö när de vistas på en vårdinrättning. Evans (2003) metod har använts till den

här systematiska litteraturstudien. Analysen resulterade i tre teman; Den omgivande miljön,

Miljöns betydelse för välbefinnandet och Önskan om valmöjlighet. Arbetet avslutas med

implikationer för patientvård.

Nyckelord: fysisk miljö, patientens upplevelse, läkande omgivning, välbefinnande,

valmöjlighet, estetik

Abstract

The historic background shows us that the physical environment has had great impact for the

patient. Aesthetical values is important for the patient in order to exeprience health and

wellness. Physiologically the environment impact the human, especially the light wich trigger

the body hormonius system. The caring science have known for long that you can´t separate

the patient from the physical environment and that a well adjusted physical environment is

one of the patients basic needs. There is some research about the physical environment in the

healthcare but few studies are made from the patient´s perspective. It is a task of the nurse to

arrange the physical environment so the patient has the opportunity to gather his or hers forces

to be able to fight the disease and/or other agonys. To be able to do that not only science of

the medical effects of the physical environment is needed but also a knowlage of how the

physical environment is percepted in the patient point of view. The aim of this examin work is

to describe patients´ perception of the physical environment while being in an care setting.

The method of Evans (2003) have been used in this systematically litterature studie. The

analysis resulted in three themes; The surrounding environment, The importance of the

environment for experiencing wellness and Wishes for opportunity to choose. The work is

ended with implications for patient care.

Keywords: physical environment, patient perception, healing surrounding, wellness,

opportunity to choose, aesthetics

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ......................................................................................................................... 1

2. BAKGRUND .......................................................................................................................... 1

2.1 Definitioner och begrepp ................................................................................................. 1

2.2 Historik – om miljön kring människan .......................................................................... 2

2.2.1 Sjukdom till följd av felaktig miljö ............................................................................ 2

2.2.2 God miljö – bättre läkning ........................................................................................ 2

2.2.3 Feng Shui – omgivningens påverkan på människan ................................................. 2

2.2.4 Hospice – den hemlika miljön ................................................................................... 3

2.2.5 Antroposoferna – konstnärlig terapi med färg och form .......................................... 3

2.3 Estetik och skönhet .......................................................................................................... 3

2.4 Miljöns påverkan på människokroppen ......................................................................... 4

2.5 Vårdvetenskapligt perspektiv .......................................................................................... 4

2.5.1 Estetisk vård .............................................................................................................. 5

2.5.2 Människans grundläggande behov ............................................................................ 5

2.5.3 Jean Watsons syn på miljön ...................................................................................... 5

2.5.4 Martha Rogers syn på miljön .................................................................................... 6

2.5.5 Katie Erikssons syn på miljön ................................................................................... 6

2.5.6 Livsvärlden ................................................................................................................ 6

2.6 Tidigare forskning ........................................................................................................... 7

2.7 Problemområde ............................................................................................................... 9

3. SYFTE ................................................................................................................................... 9

4. METOD ................................................................................................................................. 9

4.1 Insamling av material och urvalskriterier .................................................................... 10

4.2 Analysförfarande ........................................................................................................... 10

4.3 Etiska ställningstaganden ............................................................................................. 11

5. RESULTAT ......................................................................................................................... 12

5.1 Den omgivande miljön .................................................................................................. 12

5.1.1 Rummens beskaffenhet och belägenhet ................................................................... 13

5.1.2 Rent, ljust och luftigt ............................................................................................... 14

5.1.3 Störande inslag i miljön .......................................................................................... 15

5.1.4 Estetik, vackra ting och kontakt med naturen ......................................................... 15

5.2 Miljöns betydelse för välbefinnandet ............................................................................ 16

5.2.1 Atmosfären .............................................................................................................. 17

5.2.2 Trygghet och att känna sig ”hemma” ..................................................................... 17

5.2.3 Privatliv ................................................................................................................... 18

5.3 Önskan om valmöjlighet ............................................................................................... 19

5.3.1 Enbäddsrum vs. flerbäddsrum ................................................................................. 19

5.3.2 Rum för meningsfulla aktiviteter ............................................................................. 20

5.3.3 Självständighet, familj och vänner .......................................................................... 21

6. DISKUSSION ...................................................................................................................... 22

6.1 Metoddiskussion ............................................................................................................ 22

6.2 Resultatdiskussion ......................................................................................................... 23

6.2.1 Estetisk vård och privatliv ....................................................................................... 23

6.2.2 Behovet av estetik och förmågan att orientera sig .................................................. 23

6.2.3 Behovet av lugn och ro ............................................................................................ 24

6.2.4 Rummets atmosfär ................................................................................................... 24

6.2.5 Ljus, natur och färg ................................................................................................. 24

6.2.6 Korridoren ............................................................................................................... 25

6.2.7 Hospitalisering ........................................................................................................ 25

6.2.8 Åldersskillnader ...................................................................................................... 26

6.3 Etikdiskussion ................................................................................................................ 26

6.4 Vidare forskning ............................................................................................................ 26

7. IMPLIKATIONER FÖR PATIENTVÅRD ........................................................................ 26

Referenser

Bilaga 1.

Bilaga 2.

1

1. INLEDNING Något jag har reflekterat över när jag har varit ute i vården är att det ofta är tråkiga och

oinspirerande miljöer där patienter vistas. Känslan av institution är påtaglig på många ställen

och det bekräftas av alla sinnen. Det ser ut, luktar och låter som institution och material och

färger på sängkläder, filtar, gardiner etc. känns också institutionslika. Tanken bakom hur

miljön ska upplevas, kännas och se ut verkar vara liten eller obefintlig. Lite att ”man tog det

som fanns och det blev som det blev”. Är det för att det inte är viktigt eller för att det inte har

någon betydelse?

Just nu är det är väldigt ”inne” med inredning och trädgård. Många tidningar och böcker i

ämnena finns att köpa och det finns otaliga TV-program som hjälper människor med att

renovera och göra om deras hem och trädgårdar. Uppenbarligen så hungrar vi människor efter

de kvaliteter som trädgård och inredning för med sig. Färg, form, bekvämlighet, lugn och ro,

vackra ting att vila ögonen på, dofter och atmosfär. Vi vill ha det fint omkring oss, vi vill

känna oss ”hemma” i våra hem och kunna dra oss undan i en lummig trädgård eller på en

mysig balkong.

Kan det vara så att vi bär på så mycket stress idag att dessa kvaliteter behövs mer än någonsin

för att vi skall kunna återhämta oss? Om dessa saker är så viktiga för oss när vi är friska, hur

viktiga är de då inte när vi är sjuka? Vid alla omvälvande händelser i livet – födelse, bröllop,

begravningar – så har människor gjort det vackert omkring sig. Städat, smyckat med

blommar, tänt levande ljus och bonat om sig. Sjukdom eller trauma är för de flesta människor

en händelse som också påverkar livet, vilket i de flesta fall gör oss sårbara.

Som patient är det viktigt att bli omhändertagen av en sjuksköterska som kan se till

människans alla behov, inte bara de rent medicinska, därför är det av intresse för mig att

försöka förstå vilken betydelse den fysiska miljön har för patienten.

2. BAKGRUND Begreppet fysisk miljö och hur människan och patienten refereras till ges en kort förklaring.

Därefter kommer en historisk bakgrund för att ge en förståelse för att det inte är något nytt

påfund, att den fysiska miljön anses påverka människan. Estetiken är ett komplext ämne, men

vad människan anser vara vackert eller fult äger sin betydelse för välbefinnandet. Oavsett vad

människor tycker så påverkas de av sin fysiska miljö, kroppsligen såväl som psykiskt och

andligt. Det vårdvetenskapliga perspektivet på människan och miljön är grunden i det här

arbetet och följs av en kort genomgång av en den forskning som gjorts kring patienten och

dess fysiska miljö.

2.1 Definitioner och begrepp

Ordet fysisk har betydelsen något som tillhör naturen och som kan ses som materiellt men

även sinnligt. Med ordet miljö menas den omgivning som människan rör sig i och verkar

2

(www.saol.se). Fysisk miljö definierar jag därför som hela den omgivning som patienten kan

uppfatta, vilket innebär det patienten kan se, höra, lukta, smaka och känna.

För att läsbarheten i arbetet ska bli bra så kommer människan och patienten att refereras till

som hon, henne eller hennes, underförstått att människan och patienten kan vara av båda

könen.

2.2 Historik – om miljön kring människan

Människans omgivning har i alla tider haft stor betydelse för välbefinnande och tillfrisknande.

Hippokrates, läkare i det antika Grekland, var tidig med att förstå det. Florence Nightingale,

en föregångare för den moderna vården, insåg även hon vikten av den goda miljön. Feng Shui

är en lära som arbetat fram metoder att tillämpa för att miljön skall kännas behaglig och två

former av vård, hospice och antroposofin, använder sig av miljön för att vårda patienten.

2.2.1 Sjukdom till följd av felaktig miljö

Hippokrates som också brukar kallas ”läkekonstens fader” var en läkare som levde i Grekland

ca.400 år före Kristus. Hippokrates hävdade att sjukdomar inte var en guds straff, något som

var en vanlig tro på den tiden, utan han var övertygad om att sjukdomar främst orsakades av

miljömässiga faktorer, levnadsvanor och den mat som intogs. Hans medicin förordade ”vis

medicatrix naturae” som är latin och betyder ”naturens läkande kraft” och hans behandlingar

gick ut på att underlätta kroppens egen läkning. Läkekonsten fick hög status och den

betraktades som den skönaste av alla konster Hippokrates ansåg också att människans ande

och själ måste väckas innan det var möjligt att behandla ohälsa (Holmdahl, 1997).

2.2.2 God miljö – bättre läkning

Florence Nightingale (1820-1910) har betytt mycket för modern omvårdnad. Hon insåg tidigt

att det var den sjuka människan som behövde vårdas, inte sjukdomen. Hon hade ingen stor

tilltro till den samtida medicinen och menade att först när man tillgodosett människans behov

och kommit tillrätta med hennes miljö kunde man utvärdera huruvida medicinen gjorde någon

nytta eller inte. Nightingale sa att det obehag och lidande som vanligen kom med sjukdom

inte sällan hade att göra med att man misslyckats med att ställa i ordning miljön kring

patienten. Patientens krafter behövde tas till vara så att dessa kunde användas för att återta

hälsan. Nightingale var övertygad om vikten av ren, frisk luft, rent vatten, renlighet kring

patienten, adekvat bortforslande av exkrementer, ljus, avskaffande av onödigt buller,

omväxling, näringsriktig mat och personlig hygien för att den sjuke skulle ha en chans att

tillfriskna (Skretkowicz, 1992).

2.2.3 Feng Shui – omgivningens påverkan på människan

Ungefär 1000 år före Kristus, så växte det i öst fram en lära, Feng Shui, som beskriver hur

människan påverkas av färger, former, material och olika energifält. Läran kom till efter

noggranna studier av hur naturens formationer, ljuset, flodernas riktningar, vindens påverkan,

vegetationen och jordmånen påverkar människor och djur (Nyholm Winqvist, 2005). Enligt

Feng Shui så finns det ett förutsägbart mönster i omgivande energi och alla människor kan

3

lära sig samspela med omgivningen på ett sätt som gör att det går att leva i harmoni med

omvärlden. Chi är kraften, den energi som finns i rörelse inom människan, runt människan

och i all materia. Genom att tillämpa Feng Shui kan flödet av chi påverkas och på så sätt kan

platser som människor vistas på, komma att kännas mer behagliga. Stagnerar chi eller om chi rör sig alltför snabbt påverkas människan negativt och mår inte bra (Nyholm Winqvist, 2001).

2.2.4 Hospice – den hemlika miljön

Under medeltiden var hospice ett gästhem för pilgrimer som drevs av klostren (Nagel, 2006).

Med tiden blev hospice allt mer inriktad mot vårdande verksamhet och tanken om den goda

vården, som då inte bara tog sig an palliativ vård, fanns t.ex. på Irland då Our Lady´s Hospice

öppnade i Dublin 1879 (Larsson, 1986). Idag är hospice en vårdform som fick ett uppsving i

England på 60-talet och som främst inriktar sig på palliativ vård. Helhetstanken är en central

del av hospice och vården omfattar omsorg om hela människan och dess situation. Miljön

kring patienten ska vara så hemlik som möjlig för att välbefinnandet socialt, psykiskt och

andligt såväl som fysiskt ska kunna bli tillgodosett på bästa sätt (Nagel, 2006).

2.2.5 Antroposoferna – konstnärlig terapi med färg och form

Antroposofin grundades av Rudolf Steiner och är ingen filosofi och inte heller en religion. Det

är en form av andlig inriktning, en väg till kunskap som vilket uttrycket antroposofi talar om.

Ordet kommer av det grekiska antropos som betyder människa och sofia som betyder vishet

eller kunskap. Den antroposofiska rörelsen sätter människan i främsta rummet och

konstnärliga verksamheter av olika slag har en betydande roll, inte minst i terapeutisk

verksamhet. Antroposoferna menar att proportionsförhållanden, ljus och skugga, olika

material och färger har djupgående effekt på den stämning vi hamnar i och att det i sin tur

påverkar vårt känsloliv (Carlgren, 1985). Antroposofernas byggnader i Järna har speciell

arkitektur inspirerad av organiska former och färgsättningen har stor betydelse för att ge olika

material liv. Stora fönster släpper in ljus och naturens växlingar ger föränderlighet och rytm

(Wikström, 2003).

2.3 Estetik och skönhet

Ordet estetik kommer från grekiskans aisthesis som betyder förnimmelse och Platon, en

grekisk filosof kopplade estetiken till läran om det sköna (Jahren Kristoffersen, Nortvedt &

Skaug (red.), 2005). Det är således ingen slump att de gamla grekerna placerade sina kurorter

på de allra vackrast belägna platserna. De var övertygade om att sjuka människor återfick

hälsan fortare om de stimulerades av storslagen natur. Estetiken är alltså en gammal

vetenskap och studeras estetik så studeras också humanistiska värden. Det är naturligt att

estetiken innefattar det som är skönt och vackert, men det innehåller också det som är

karaktäristiskt fult. Skönhetens betydelse för psykiskt och fysiskt välbefinnande har sina rötter

långt bak i tiden och behovet kvarstår än i dag. Alla människor söker estetiska upplevelser på

något sätt vare sig de läser böcker, går på teater, bio, lyssnar på musik, tittar på konst eller går

ut i skogen. En estetisk upplevelse ger förströelse, avkoppling och underhållning. Hur

förnimmelser av lust och olust uppstår hos människor är av intresse för estetiken. Estetikens

4

självvärde ligger inte i att förmedla omvärlden så som vi ser den, utan värdet ligger i

estetikens möjlighet till att lyfta fram undertryckta sidor av verkligheten (Wikström, 2003).

Det finns många som studerat estetik, men den mest kända estetikern i norden är Hirn (1913).

Nästan hundra år senare så är hans verk fortfarande aktuellt då han noggrant har utforskat

estetiken från olika håll. Han menar att det som kan ge en estetisk upplevelse är tre olika

former av estetik, det komiska, det sköna och det tragiska. Enligt Hirn så har människan en

drift till att utöva konst i någon form, men alla människor hittar inte ett tillfredställande sätt att

få utlopp för den och då söker människan det sköna som kan ge en stunds vila. En chans för

människan att för en stund fly verklighetens tillkortakommanden.

2.4 Miljöns påverkan på människokroppen

I Cederquists (2007) bok kan man läsa om forskning som visar att hjärnan ständigt är i rörelse

och att hjärncellerna hela tiden grenar ut sig och söker nya kontakter. Substanserna som

kontrollerar detta kallas för nervtillväxtfaktorer. Det har visat sig i forskning på råttor att

dessa nervtillväxtfaktorer påverkas av den fysiska miljö som råttorna befinner sig i. Det

kanske inte är så konstigt att även människor påverkas av sin fysiska miljö och som exempel

inte tycks trivas så bra i gråa kantiga enformiga kolosser så som miljonprogrammets

massbostäder.

Det har gjorts en mängd medicinska försök och observationer för att utröna vilken effekt ljus

och färger har på människans organism och överlag så visar de på att färger och ljus har en

betydande inverkan. Hypofysen och tallkottkörteln påverkas och sänder ut hormoner i

kroppen som får olika effekt. Människor behöver inte ens se färger genom via ögonen för att

påverkas utan de påverkas av färger även via huden. Färgbestrålning ger motoriska reaktioner

hos människor som är helt blinda och ljusbestrålning ger alltså skillnader i muskeltonus även

om försökspersonerna är helt omedvetna om att de blir bestrålade. Vissa forskare menar att

människan har kvar rudiment av samma ljusreceptorer som man kan se över hela kroppen på

lägre organismer vilket isåfall skulle kunna förklara hur vissa blinda kan öva upp känsligheten

i sina fingertoppar och lär sig avläsa olika kulörer med dem (Ryberg, 1999).

Rött och blått ljus är det mest forskat på. Rött ljus aktiverar och höjer den allmänna

beredskapen i kroppen. Blodtrycket går upp, andningen blir snabbare, blodsockerhalten stiger

och kroppen blir varmare. Blått ljus ger motsatta effekter varvid blodtrycket sjunker och

kroppen slappnar av. Syresättningen av kroppsvävnaderna blir bättre och hormonaktiviteten

sänks. Det finns inte lika stort stöd för hur andra färger påverkar människan, men gult anses

höja vakenhetsnivån och vara mentalt stimulerande. Grönt påverkar inte muskulaturen i någon

riktning och är troligtvis att betrakta som neutral (Ryberg, 1999).

2.5 Vårdvetenskapligt perspektiv

Vården kan och bör bedrivas på ett sådant sätt att patienten upplever den som estetiskt

tilltalande. Människor har ett antal grundläggande behov som ska tillgodoses även vid

sjukdom och estetik och skönhet är ett av dem. Watson, Rogers och Eriksson beskriver den

fysiska miljön på delvis olika sätt. Gemensamt för synsätten är att de alla anser att människan

5

inte kan skiljas från sin fysiska miljö. Den fysiska miljön påverkar människan vare sig hon

vill det eller inte och det är vad livsvärlden fokuserar på.

2.5.1 Estetisk vård

Omtanke, värme och hängivenhet är en förutsättning för skapande i de flesta konstformer och

i detta ligger också möjligheten att göra vården till en konst. Är sjuksköterskan kreativ i sin

omsorg och hängivenhet för patienten så skapar hon något nytt, en möjlighet för patienten att

växa, och det är konst (Nåden, 1949). Enligt Nåden (1994) säger Fagermoen att estetisk

kunskap inte finns färdig i några teorier eller böcker. Estetisk kunskap uppstår i

vårdsituationen där den färgas av varje sjuksköterskas människosyn. ”Det är inte fråga om

vilken plats estetiken intar bland de övriga företeelserna på avdelningen, utan i vad mån

vården i sig har en estetisk karaktär.”(Wikström, 2003, s.6). Genom reflektion över olika sätt

att handla i vården kan kunskapen öka om vad som är ett estetiskt vårdande och det kommer

att hjälpa patienten till en bättre vård (Nåden, 1994).

2.5.2 Människans grundläggande behov

En humanistisk vård grundar sig på föreställningen om att människan är en unik varelse.

Helhetssynen på människan innebär att se hela livet vari människan befinner sig i. Den

levande människan är inte bara en biologisk kropp utan är levande i och med att hon också har

drömmar, känslor, önskningar, fantasi, livsvilja o.s.v. (Eriksson, 2004). De grundläggande

behoven är desamma oavsett om människan är frisk eller sjuk menar Henderson (1982).

Eriksson (2004) säger att bakom människans behov finns hennes begär och de mest

grundläggande begären är begäret efter liv och kärlek, att bli bekräftad och accepterad så som

hon är. Hon har klassificerat människans behov och behoven ses som relativa och är alltså

bundna till varandra. Upprätthållande behov innebär att människan behöver näring och vätska,

att kunna utsöndra restprodukter och undvika smärta etc. Emotionella behov innebär både

positiva och negativa emotioner så som förväntan, förtröstan, behov av skydd, hat etc.

Kulturella och sociala behov innefattar mellanmänskliga relationer, människans vanor,

normer och traditioner etc. Utvecklingsbehovet innebär kontakt och relationer, upplevelser,

rörelse och skaparlust. Det är den centrala drivkraften för människan att lära, växa och skapa

någonting. Andliga behov innebär estetik, etik, moral etc. Varje människa har behov av

ordning, skönhet och harmoni. Brist på skönhet ger illabefinnande. De upprätthållande

behoven, som också benämns som de organiska behoven, går indirekt eller direkt att mäta och

har inom vården därför fått en mer framstående plats då vården länge varit orienterad mot

naturvetenskapen. En helhetssyn på människan innebär dock att se till alla behov, även de

behov som inte är mätbara men som är lika viktiga som de organiska behoven för att

människan ska känna sig hel.

2.5.3 Jean Watsons syn på miljön

Enligt Watsons omvårdnadsteori som baseras på existensialism och fenomenologi är det

viktigt att inte behovet av skönhet och estetik inte tappas bort i omvårdnadsarbetet. I Watsons

tio grundläggande omvårdnadsfaktorer nämns bl.a. att omvårdnad ska innebära att stödja,

förbättra och skydda den fysiska, psykiska, sociokulturella och andliga miljön. Det är

6

sjuksköterskans ansvar att se om miljön kring patienten så att den blir estetiskt tilltalande. Om

det inte råder harmoni mellan människan och dess omgivning så leder det till inkongruens.

Watson menar att inkongruens gör att människan känner oro, hot och inre turbulens vilket i

längden kan leda till sjukdom hos människan (Watson, 1999).

2.5.4 Martha Rogers syn på miljön

Miljö och människa är oskiljaktiga enligt Rogers (1970). Hon menar att både människan och

miljön är öppna system som ständigt utbyter energi med varandra. Hon säger vidare att

livsprocessen hos människan är en symfoni av olika rytmiska vibrationer som vibrerar med

olika frekvenser. Miljön har sina rytmiska frekvenser och människan har sina. Dessa

interagerar sinsemellan och bildar tillsammans den tillvaro i vilken människan lever och

vistas i. Människan upplever sin omgivning genom resonans av miljöns olika energivågor,

som t.ex. ljusvågor, ljudvågor, termiska vågor och gravitationsvågor. Radioaktiva vågor ger

vackra färger kring människans egen radioaktivitet och bildar på så sätt dess aura som är

föränderlig eftersom människan alltid står i förbindelse med sin miljö och vice versa. Miljön

inne, men även ute har således stor betydelse för människan då dessa alltid påverkar varandra.

2.5.5 Katie Erikssons syn på miljön

Enligt Eriksson (2004) så påverkar och påverkas vi människor ofrånkomligt av den miljö som

vi lever i. Miljöns olika aspekter kallar Eriksson för livsrum och om livsrummen och

människan samspelar på ett positivt sätt så ökar människan sin kapacitet. Människan använder

sin kapacitet till olika prestationer. Eriksson pratar om tre olika livsrum, det biologiska, det

sociala och det andliga. Det biologiska livsrummet består av den fysiska miljön och djur och

växter som lever inom ett bestämt område. Alla levande varelser söker samspela med sin

omgivning på ett så funktionellt sätt som möjligt och det samspelet kallas för ekosystem.

Människans ekosystem rubbas av t.ex. giftutsläpp som stör naturens balans och det minskar

människans chans till optimal prestation. Det sociala livsrummet är de samhällen och

organisationer som människan själv skapat. Olika typer av organisationer kräver olika

anpassningar av människan och trots att det är tydligt att olika boenden och

arbetsorganisationer påverkar människans kapacitet så vet vi inte vilket socialt livsrum som är

det bästa för människan och som ger högst livskvalitet. Det andliga livsrummet har plats för

människans estetiska, etiska och religiösa upplevelser och ger människan utrymme för att

finna sig själv, sina värden och sitt livs mening. Prestationsnivån och livskvaliteten bestäms

av samspelet mellan människor och alla livsrummen i en given situation.

2.5.6 Livsvärlden

Livsvärlden har inte fokus på vare sig patienten eller dess omgivning utan på förhållandet

dem emellan. Livsvärlden är den som alla människor tar för given. Livsvärlden omger alltid

människan och den upplevs ofta på ett omedvetet plan. Människan kan dock medvetet

reflektera över sin livsvärld. Ett livsvärldsperspektiv innebär att se, förstå, beskriva och

analysera på ett sätt som visar hur människor uppfattar sin omvärld. Patientens upplevelser är

det som ger information om vad som är viktigt att veta, därför är det av vikt att vara så lyhörd,

så följsam och så fördomsfri som möjligt inför vad som kan uppenbara sig.

7

Livsvärldsperspektivet gör det också möjligt för vårdvetenskapen att stå sida vid sida med

naturvetenskapen. Där medicinsk/teknisk kompetens är nödvändig träder vårdvetenskapen in

med vetskapen om att allt upplevs av patienten. Det ena är inte viktigare än det andra, utan

helheten blir större än summan av delarna (Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud &

Fagerberg, 2007).

2.6 Tidigare forskning

Fridell (1998) har skrivit en avhandling vars syfte är att diskutera och belysa den fysiska

vårdmiljöns betydelse i sjukvården, samt att påvisa egenskaper som vårdmiljön bör ha för att

stödja en god vård. Avhandlingens fokus är vårdavdelningens miljö och hur den kan upplevas

av personal, patienter och besökare.

Fridell (1998) beskriver i sin avhandling fyra rumstyper. De fyra rumstyperna är cellen,

nischen, korridoren och labyrinten. Cellen har fyra väggar, fyra hörn och en entydig entré.

Den är ett klart avgränsat rum som uppfattas som ordnat och organiserat. Cellen kan avläsas

och förstås och uppfattas av den anledningen oftast som trygg, men den kan också upplevas

som trång och instängd. Nischen har tre väggar och är en utvidgning av ett annat rum. Den

kan erbjuda en plats från vilken patienten har överblick utan att själv vara överblickad och kan

ses som en fredad plats. Korridoren har två väggar och är ett rum som passeras. I korridoren

vistas patienten inte på så sätt att ett personligt förhållningssätt till rummet bildas. Korridoren

kan upplevas som både positiv och negativ, beroende på hur den är utformad. Labyrinten är

det rum som är mest oklart, det rum som ofta ger förvirring och osäkerhet. Labyrinten saknar

rumslighet och kan utgöras av ett rum med fyra väggar men som genom rörighet och

otydlighet ger vaga signaler om hur det används och hur man förflyttar sig genom det. Alla

dessa rum finns inom vården, men enligt Fridell (1998) så är det tyvärr vanligare med

förvirrande labyrinter än med trygga och behagliga celler.

Begreppen trygghet, orienterbarhet, kontinuitet och handlingsalternativ kan kopplas till

fysisk vårdmiljö har Fridell (1998) kommit fram till och de är alla motiverade ur god vård.

Trygghet upplever patienten när hon har kontroll över sig själv och sin omgivning. När

patienten vet vilka normer och regler som finns och vad som kan förväntas av henne.

Patienterna får en mängd meddelande från sin omgivning om detta och deras sinnen tolkar

dessa för att göra dem förståeliga. Vad patienterna kommer fram till beror till stor del på vilka

de är och vilka tidigare erfarenheter de har. Situationen de befinner sig i påverkar också deras

uppfattning om omvärlden. Har de situationen under kontroll kan de vara öppna för de flesta

budskap, men är de ur balans är det svårare att tolka den fysiska omgivningen då deras sinnen

är upptagna med annat. Patienten som hamnar på sjukhus är alltid i en ovan och svår situation

och det som den fysiska miljön kan bidra till är att med enkla och tydliga budskap få patienten

att känna sig trygg. Den fysiska miljön förmedlar också ett visst mått på hur värdefull

patienten är. En slarvigt ordnad miljö kan tolkas som att patienten inte är särskilt viktig och en

miljö som är svår att förstå och att använda ger signaler om att patienten är ett objekt av liten

betydelse (Fridell, 1998).

8

Orienterbarhet. Meddelanden som patienten tar in från sin fysiska miljö visar var patienten är,

hur patienten ska ta sig fram och var patienten ska finna det som hon söker. Genom ny

information om omvärlden kopplat till gamla erfarenheter drar patienten slutsatser som

hjälper henne att orientera sig i omgivningen. Patienten avläser miljön med alla sina sinnen

och de har alla betydelse för orienteringen. Ljudens karaktär, hur inredningen ser ut, hur

rummen är ordnade, vilka material som finns, hur det luktar. Dagsljuset berättar för patienten

vilken tid det är på dygnet och utsikt mot naturen ger patienten information om väder, vind,

årstid och vart hon befinner sig i förhållande till den omgivande världen. Genom att patienten

förflyttar sig runt får hon ytterligare information om miljön. En ny och okänd miljö tar större

kraft av patienten när det gäller att bli bekant med den än en van miljö och om patientens kraft

då redan är tagen i anspråk för att hantera oro och kanske smärta så kan det upplevas svårt att

orientera sig och ta till sig den nya miljön (Fridell, 1998).

Kontinuitet ges av Fridell (1998) en vidare innebörd än den personbundna som innebär att få

träffa samma person så ofta det är möjligt vid kontakt med sjukvården. Miljön runtomkring

måste kunna tolkas och upplevas så att patienten kan känna sitt liv som meningsfullt.

Vårdavdelningen som plats behöver ingå i ett sammanhang som känns begripligt för patienten

och te sig som en del av livet i övrigt. Blir den främmande miljön för svår att ta till sig och om

den dessutom knyts till en svår livssituation så är risken stor att det mest bekväma för

patienten är att förhålla sig passiv och låta omgivningen ta över ansvaret för hur livet ska

gestalta sig. Avståndet till patientens vardagsliv växer då snabbt och en hospitalisering äger

rum som kan göra det mycket svårt för patienten att ta sig tillbaka till sitt tidigare liv.

Kontinuitet kan alltså direkt knytas till omvårdnaden då innebörden är att befrämja och bevara

patientens kompetens att självständigt kunna leva ett gott liv.

Handlingsalternativ. Möjligheten att välja är ofta kopplat till den fysiska miljön och

begreppet handlingsalternativ inbegriper alltså både vad miljön innehåller, hur innehållet är

utformat samt det regelverk som styr användandet. Då handlingsalternativ inte finns saknas

även grunden för självbestämmande och då går den eftersträvande autonomin hos patienten

förlorad (Fridell, 1998).

I en resultatsammanställning av ett antal kontrollerade kliniska studier sökte man få reda på

effekterna av den stimulans som fysisk miljö har på patienter gällande deras hälsa och deras

välbefinnande. Både kliniska och psykologiska utvärderingar togs med och slutsatsen som

författarna drog var att det krävs mycket mer forskning i ämnet innan man med säkerhet kan

formulera riktlinjer för hur hälsomiljöer skall byggas upp och se ut. Författarna menar att den

kliniska vetskap man har idag är begränsad och att den därför är svår att generalisera

(Dijkstra, Pieterse & Pruyn, 2006).

En ännu nyare studie gjord i Norge visar också på betydelsen av estetik i vår omgivning.

Patienter på sex olika sjukhus fick svara på ett frågeformulär om det i estetiska i

sjukhusmiljön som de vistades i. Frågeformuläret innehöll 22 huvudfrågor och till

huvudfrågorna ett antal underfrågor. Resultatet visade att patienterna ansåg det viktigt med en

estetisk miljö för hälsans och välbefinnandets skull. De flesta patienter var inte riktigt nöjda

9

med hur det såg ut omkring dem och de ansåg att estetiska frågor inte får tillräckligt stor

uppmärksamhet. Slutsatsen som drogs av författarna var att det är viktigt att fortsätta fokusera

på en estetisk dimension gällande sjukhusmiljön för att nå förståelse för vad patienten behöver

för att uppleva en hög-kvalitativ vård. Denna studie gjordes som en andra del till en tidigare

studie som visar att det i strategiska planer för allmänna norska sjukhus inte finns några

speciella riktlinjer som tar hänsyn till de estetiska dimensionerna gällande sjukhusmiljö

(Caspari, Eriksson & Nåden, 2007).

2.7 Problemområde

Vid sjukdom eller ålderdom är människan extra känslig för påfrestningar och det är

sjuksköterskans uppgift att se till att patienten utan störningsmoment kan spara och samla sina

krafter för att bekämpa sjukdom och/eller andra plågor. Att ordna miljön kring patienten så att

de självläkande processerna får rum att verka är en av de viktiga uppgifterna en sjuksköterska

har. Historien visar oss att miljön ansetts vara en viktig del i människans välmående sedan

långt tillbaka i tiden. Människan påverkas kroppsligen, psykiskt och andligt av sin fysiska

miljö.

Estetiken är ett stort område som berör och som är oskiljaktigt kopplad till patientens fysiska

miljö. Det finns en estetisk aspekt i allt människan företar sig och vården är inget undantag.

Det är en konst att på ett estetiskt sätt få patienten att gå från lidande till att uppleva hälsa.

Skönhet är ett grundläggande behov hos människan och i patientens fall tenderar det tyvärr att

hamna i skymundan.

Vårdteoretiker menar att den fysiska miljön inte går att skilja från patienten och forskning

visar att den fysiska miljön har betydelse och påverkar patienten. Hur patienten upplever sin

fysiska miljö är dock inte särskilt väl studerat trots att patientens fysiska miljö är viktig för

hälsa, välbefinnande och tillfrisknande. Mer forskning behövs och framförallt kvalitativ sådan

där patienten får ge sitt perspektiv. Evidensbaserad vård talas det mycket om och är viktigt för

en god vård. Som ett komplement till den utbredda medicinska evidens, den yttre evidensen,

som jag som sjuksköterska måste hantera vill jag nu söka den inre evidensen (Eriksson,

Myllymäki & Nordman, 1999) och då vänder jag mig till patientens upplevelse för att få en

djupare förståelse.

3. SYFTE Syftet med examensarbetet är att beskriva hur patienter upplever sin fysiska miljö när de

vistas på en vårdinrättning.

4. METOD En systematisk litteraturstudie med induktiv ansats med analys av kvalitativa artiklar med

inspiration från Evans (2003). Att i en systematisk litteraturstudie gå från helhet till delar till

10

en ny helhet är en process som ger en sammansatt beskrivning av ett fenomen vilken har sin

styrka i att den uppstått från flera olika populationer, miljöer och omständigheter (Evans,

2003).

4.1 Insamling av material och urvalskriterier

De artiklar som jag valt att analysera hittade jag med hjälp av databaserna och sökmotorerna

CINAHL, EBSCO/Academic Search Elite, ELIN@Mälardalen, SveMed+ och Vård i Norden

Online som Mälardalens högskola tillhandahåller. Sökorden som jag använde var ward environment, environment, patient, patient perspective, therapeutic milieu och vårdmiljö. Att

hitta sökord som gav bra träffar tog tid och jag gjorde flera sökningar på de olika databaserna

för att få grepp om vad som fungerade bäst innan jag gjorde den slutgiltiga sökningen. Jag

begränsade mig till artiklar publicerade mellan år 2000 och 2008 skrivna på engelska och

svenska. Där det gick begränsade jag mig även till ”peer-reviewed”. Att hitta artiklar inriktade

på miljö och omgivning ur patientens perspektiv var inte alldeles lätt, men när samma artiklar

tillslut kom upp om och om igen satte jag punkt för mitt sökande. I en syntes har man

vanligen med både kvalitativa och kvantitativa studier (Evans, 2003), men då mitt syfte är att

studera patienternas upplevelser så valde jag att sålla bort de kvantitativa studierna. Av sexton

artiklar som jag valde att läsa igenom blev det elva stycken kvar som svarade på mitt syfte.

Sökinformation om valda artiklar finns sammanställt i en sökmatris, bilaga 2 och mer

information om artiklarnas innehåll finns i bilaga 1.

4.2 Analysförfarande

Jag använde mig av Evans (2003) sätt att genom fyra steg genomföra min studie. Steg ett var

att samla ihop de artiklar som jag skulle använda i analysen (se ovan). Steg två var att plocka

ut nyckelfynd från studien och det gjorde jag efter att ha läst artiklarna ett antal gånger.

Nyckelfynden bestod till stor del av citat eftersom mitt syfte var att undersöka patienternas

upplevelser. Steg tre var att föra samman nyckelfynden. Jag skrev ner alla nyckelfynd på

lappar. Efter det läste jag varje lapp för sig och lade de lappar med nyckelfynd som liknade

varandra i olika högar. Jag läste igenom nyckelfynden i varje hög för att kunna namnge det

tema som bildats. Jag kom fram till tre teman; Den omgivande miljön, Miljöns betydelse för

välbefinnandet och Önskan om valmöjlighet. Därefter läste jag studiernas resultat igen med

mina teman i åtanke för att se om det fanns stöd för temana i artiklarnas resultat. Sedan gick

jag igenom temana med nyckelfynd igen för att efter ytterligare grupperingar av nyckelfynden

inom temana till slut komma fram till temanas subteman; Rummens beskaffenhet och

belägenhet, Rent, ljust och luftigt, Störande inslag i miljön, Estetik, vackra ting och kontakt

med naturen, Atmosfären, Privatliv, Enbäddsrum vs. flerbäddsrum, Rum för meningsfulla

aktiviteter och Självständighet, familj och vänner. Steg fyra var att formulera en beskrivning

av det studerade fenomenet och det är det som är den syntes som bildar studiens resultat.

Analysförfarandet kan ses som en rörelse från en helhet till delar till en ny helhet. Ett exempel

på hur några nyckelfynd leder till teman och subteman kan ses på nästa sida.

11

Nyckelfynd Subtema Tema

”The bathroom has no hooks to

hang up my clothes.”

Rummens beskaffenhet och belägenhet

Den omgivande miljön

”Only two toilets for all of us

here.”

”I had to hop on crutches from the

bottom of the ward and down the

corridor every time I needed to use

the toilets…”

”being in an bright and airy ward

makes you feel better in yourself”

Rent, ljust och luftigt

”It´s important that the facilities

are neat and clean, it makes you

feel safe with the care here.”

”if it´s bright and not dismal it

makes you feel better”

…loud alarms, telephones,

screaming voices and unfamiliar

noise…

Störande inslag i miljön

”If you´re going to get well you

need somewhere where there´s

peace and quiet.”

”The loud radio is very irritating

though…”

…being surprised by the beauty of

objects such as flowers, curtains,

art…

Estetik, vackra ting och kontakt med naturen

”It has to do with everything; the

house wich is beautiful inside and

outside…”

”Look outside rather than at your

wall all the time”

4.3 Etiska ställningstaganden

Att vinna ny kunskap genom vetenskapligt arbete innebär att forskaren medvetet måste

reflektera över de etiska problem som kanske uppstår under arbetets gång. Det gäller allt från

att inte utsätta människor för fysisk eller psykisk skada till att vara noggrann med att inte

förvanska tidigare kunskaper (Olsson & Sörensen, 2001). Det material som forskaren

12

använder sig av ska refereras och citeras korrekt. Att påstå sig sitta på kunskap som i själva

verket är hämtad från någon annans tankearbete är inte bara etiskt oförsvarbart utan också

olagligt enligt lagen om upphovsrätt (Närvänen, 1999).

Eftersom uppsatsen är en litteraturstudie baserad på redan publicerade artiklar utgår jag från

att de intervjuade patienterna i respektive studie gett sitt tillstånd till att deras åsikter

publiceras. Då flertalet av artiklarna är på engelska har jag på ett så riktigt sätt som möjligt

översatt dem till svenska. Citaten har jag låtit stå kvar på engelska för att minska risken för att

betydelsen i dem går förlorad.

5. RESULTAT Resultatet av analysen resulterade i tre teman med respektive subteman vilka visas i figuren

nedan.

Figur 1. Framkomna teman och subteman

De tre temana med respektive subteman är i resultatet representerade så att temat först

beskrivs fritt medan de subteman som följer därefter belyser temat ytterligare med stöd av

citat från artiklarnas resultat.

5.1 Den omgivande miljön

Den omgivande miljön kännetecknas av patientens upplevelse av mestadels konkreta ting i

den fysiska miljön. När patienten vistas på en vårdavdelning är det en hel del som patienten

lägger märke till och upplever. Saker som patienten hemma kanske tar för givet.

Vårdinrättningens omgivande miljö präglas ofta av att avstånden är längre, ofta via en

opersonlig korridor. Det gör att det för patienten blir en mycket större procedur att t.ex.

besöka toaletten än vad patienten är van vid hemifrån. Den utrustning som patienten behöver

13

och är van med kanske inte heller finns tillgänglig på samma sätt på vårdinrättningen. Det

personliga utrymmet är även det begränsat och sträcker sig ofta till att bara innefatta sängen

och det lilla utrymmet omkring den. Hur ren den omgivande miljön är på en vårdinrättning

ger indikationer på hur väl patienten kommer att bli omhändertagen och därför upplevs

renlighet som mycket viktigt. Den omgivande miljön kan upplevas som störande då det är gott

om obekanta och främmande ljud och människor på en vårdinrättning. Att det ibland saknas

vackra ting att vila ögonen på blir för patienten uppenbar, likaså blir avsaknaden av naturen

kännbar för patienten då det inte alltid finns möjlighet att se ut genom fönstret från den säng

patienten ligger i.

5.1.1 Rummens beskaffenhet och belägenhet

Toaletterna, var de finns och hur de är beskaffade är något som de flesta patienterna i

artiklarna ofta upplever som problematiskt.

Det kan vara lång väg att ta sig till toaletterna och eftersom det är brist på dem så är de som

finns ofta upptagna. Då uppstår ett bekymmer för patienter som inte orkar stå upp en längre

tid eftersom det inte finns någonting att sitta ner på och vänta. En kvinna uttrycker: ”You see

that? Only two toilets for all of us here. I don´t know what I´ll do. I cannot stay standing…”

(Borell & Sacco-Peterson, 2004, s. 382). Unga patienter vill inte heller gå lång väg till

toaletterna, speciellt inte mitt i natten och de oroar sig även över att behöva visa sig för andra i

sina nattkläder. På dagen upplever de att de annonserar för hela avdelningen att de behöver gå

på toaletten, speciellt om det är lång väg dit och det upplevs generande (Hutton, 2005).

Generande situationer uppstår ibland också för patienter vars toaletter inte är utrustade med

toalettpapper. Det kan vara både svårt att komma ihåg att ta med sitt eget samt problematiskt

att få det med sig om patienten har svårt att gå (Borell m.fl., 2004). Avsaknaden av krokar att

hänga sina kläder på i badrummet är ytterligare ett problem för patienterna men ett problem

som det finns en lösning på. En patient säger:

The bathroom has no hooks to hang up my clothes. The nurses said that they are afraid in case someone might hang himself with a rope. I think they could use soft plastic hooks for patients to hang their clothes on. (Boore, Long, Sun & Tsao, 2006, s.88)

Patienterna vill att toalett och dusch ska finnas till varje sal och att toalett och dusch ska vara

separerade. En pojke säger:

… the main thing wich got to me is the shower and the toilet in the same room…if someone is in the toilet you could never get to use the shower, and if someone was in the shower you could never use the toilet, you´d have to walk to the end of the ward to use the ones there…. (Hutton, 2005, s.540)

Patienter med t.ex. kryckor får det besvärligt om dörren till toaletten är svår att öppna och

även om det är lång väg dit (Douglas & Douglas, 2004). Det är inte heller lätt för patienterna

på en annan avdelning att fylla vatten i sina tvättbaljor eftersom kranarna på handfaten är så

korta. ”You see how stupid? We cannot even get water into the basin easily.” (Borell m.fl.,

14

2004, s.383). Ett annat dilemma på samma avdelning som är för kvinnliga äldre patienter är

att det inte finns några toaletter för män. Även om avdelningen är avsedd bara för kvinnliga

patienter så finns det alltid manliga besökare där som då är tvungna att använda patienternas

toaletter och det upplever patienterna som besvärande.

Långa korridorer gör det inte bara besvärligt att gå på toaletten. Ibland får patienter även sitta

där och äta sin mat och det upplevs inte som särskilt positivt (Harrysson, 2001). Långa

korridorer inbjuder också till ett snabbare tempo och till konstant rörelse vilket gör att det inte

känns bekvämt att sitta ner och prata. Miljön där upplevs därför som stressande. Två

kvinnliga patienter anser: ”It can get to the point where you don´t really dare to ask for

assistence when you see them running around so dreadfully.”(Edvardsson, Holriz Rasmussen

& Sandman, 2005, s. 349).

Det personliga utrymmet som patienterna har till sitt förfogande runt sina sängar upplevs som

för litet (Douglas m.fl., 2004; Chen, Shou & Yen, 2002). Patienter på BB önskar sig också

förutom större plats, större skåp med plats för saker för både mamma och barn. Andra

önskningar som patienterna har är att inredningen ska vara genomtänkt för att kunna användas

av patienter trots fysiska handikapp. De vill också ha väldesignade handtag där det behövs,

stolar med bra höjd samt utrymme för att kunna ta sig fram med rullstol (Douglas m.fl.,

2004).

5.1.2 Rent, ljust och luftigt

Många patienter upplever starkt att ren och hygienisk miljö är mycket viktigt. Att det är rent

och sterilt där det behövs gör att patienterna inte behöver oroa sig för smitta och

luftkonditionering med behaglig temperatur är också önskvärt (Chen m.fl., 2002). Att uppleva

att själva avdelningen vårdas väl och rengörs regelbundet ger patienterna en förvissning om

att de själva kommer att tas om hand på ett bra sätt:

It´s important that the facilities are neat and clean, it makes you feel safe with the care here. Health care facilities that are shabby, unclean, and worn down make me feel like: - how can they possibly care for me if they neglect to care for the facilities? (Edvardsson m.fl. 2005, s.350-351)

En patient som fick sin mat serverad på sängbordet som var belamrat med rondskålar,

tidningar och annat skräp uttrycker sitt ogillande: ”Jag [sic]det avskärmar jag mig ifrån.”

(Harrysson, 2001, s. 37).

Att avdelningarna känns ljusa och luftiga och att det finns möjlighet till att få frisk luft

upplevs som en viktig faktor för patienterna (Noble & Rowlands, 2008; Douglas m.fl., 2004).

En patient säger: ”being in a bright and airy ward makes you feel better in youself.” (Noble

m.fl., 2008, s. 771).

15

5.1.3 Störande inslag i miljön

Höga och/eller obekanta ljud upplever patienterna som störande och det gör det svårt att få

lugn och ro. Höga larmsignaler, skrikande röster, ringande telefoner är några exempel på vad

patienter upplever som störande ljud (Edvardsson m.fl., 2005). Några patienter får svårt att

sova (Pau Le Low, Twinn & Yuen Lee, 2007; Boore m.fl., 2006) och vissa upplever det svårt

att kunna läsa när det är för mycket oväsen (Boore m.fl., 2006). För en patient var en högljudd

radio mycket störande: ”The loud radio is very irritating though…it´s non-stop talking. I

could listen all day to music but not to this, but it´s not for me to complain. I can´t grumble at

my age.” (Douglas m.fl., 2004, s. 67).

Andra medpatienter kan också upplevas störande. En patient uttrycker: ”If you have a patient

who comes in in pain, and they don´t shout a lot but there´s a lot of movement in the night

because they´re in pain.” (Noble m.fl., 2008, s. 772). Om det finns medpatienter som är alltför

störande vid måltidssituationen så väljer många patienter att sitta för sig själva och äta trots att

det inte upplevs som så trevligt. En patient beskriver: ”Rummet är väl på sätt och vis mer

enskilt. I matsal kan det vara en väldigt [sic] massa störningar, såna som är mer eller mindre

sjuka. Men det är inte någon trevnad för matupplevelsen [att sitta i patientsalen].” (Harrysson,

2001, s. 37). Det är lätt att patienter som har olika vårdbehov stör varandra och önskemål

finns från patienter att lika ska vårdas med lika: ”If you´re going to get well you need to be

somewhere where there´s peace and quiet. So perhaps there should be some sort of division,

with the noisy people in one place and the not so noisy in another.”(Ahlström, Schröder &

Wilde Larsson, 2006, s. 99). Besökare kan också vara störande (Douglas m.fl., 2004; Chen

m.fl., 2002). En kvinnlig patient reflekterar:

If you have children visiting you there should be an area where they can play even if this area is in a separate room. Children get bored easily and can start to get restless wich may cause distress to other patients in your bay.(Douglas m.fl., 2004, s.68)

Patienterna är även själva medvetna om att de kan störa andra och då vill de helst vara för sig

själva (Noble m.fl., 2008; Harrysson, 2001). En patient som länge känt sig dålig säger:

Det längtar man inte efter att sitta vid ett bord då, sån kondition som jag har varit i nu. Försöka klara av ett samtal och prata med folk då. Du har nog faktiskt själv och försöka att sitta och äta lite ensam. (Harrysson 2001, s.37)

En patient som sovit inklämd mellan en diskmaskin och tvättmaskin upplevde det väldigt

störande. Framför allt så beskriver hon hur det hela tiden ”dansade” sängar omkring henne

(Harrysson, 2001).

5.1.4 Estetik, vackra ting och kontakt med naturen

Det som är vackert är förknippat med estetiska aspekter både ute och inne. ”It has to do with

everything; the house wich is beautiful inside and outside, the artwork on the walls, the

beautiful and elegant, peaceful surroundings.”(Borge & Fagermoen, 2008, s. 197)

16

Att bli överraskad av vackra saker som konst, vackra gardiner, blommor, handgjorda möbler

ger hopp inför morgondagen och ett meningsfullt innehåll till den. Estetiskt vackra saker ger

patienten en välkommen paus från sin situation en stund och gör så att patienten kan tänka på

annat (Noble m.fl., 2008; Edvardsson m.fl., 2005). Att kunna se ut från ett fönster ger

liknande upplevelser och låga fönster upplevs därför som något mycket positivt (Noble m.fl.,

2008; Edvardsson m.fl., 2005; Douglas m.fl., 2004). Fönster satta högt upp ger visserligen

behövligt ljus, men ger inte den åtråvärda utsikten (Douglas m.fl., 2004). Att inte få något

vackert att vila ögonen på upplevs som något negativt, som personalen skulle behöva tänka på

lite mer (Noble m.fl., 2008). En estetisk miljö stärker patienterna och ger dem kraft och de

upplever sig då ha ett värde. En patient uttrycker det såhär: ”Nature, the house, buildings,

plants; the delicate experience affects you and has an empowering effect. This means

something. It instils a sense of self-worth.”(Borge m.fl., 2008, s. 196)

I en estetiskt tilltalande miljö nämner patienterna något om färger (Ahlström m.fl., 2006;

Douglas m.fl., 2004). En patient vill gärna ha mer glada färger (Douglas m.fl., 2004). En

annan upplever att vackra färger på väggar och gardiner upplevs harmoniskt och mysigt vilket

gör det lättare att slappna av: ”If it´s cosy and homely you can relax. You need an

environment that´s harmonious because you need to relax if you´re going to be able to work at

tough things, drag up troublesome things from the past.” (Ahlström m.fl., 2006, s. 99).

En manlig patient uttrycker sitt ogillande om matsalsmiljön där han ska sitta och äta:

”Tråkigare miljö än sjukhusmiljön kan man väl knappast tänka sig.”(Harrysson 2001, s. 37).

Han ger flera förslag på vad han upplever skulle förbättra miljön. Att duka fint med ett

vackert porslin, ordna med trevlig belysning, lite blommor på borden och mer gröna växter i

matsalen.

Kontakten med naturen och växtlighet är viktig för patienterna, vare sig det handlar om att se

den genom sitt fönster eller ha möjlighet att ta sig ut till den. Patienter som kan ta sig uti

trädgården upplever sig må mycket bättre. Önskningar som kan förbättra miljön enligt

patienterna är att det på något sätt skulle kunna gå att bygga en avdelning öppen mot några

vackra trädgårdar och det ska finnas en blomsterträdgård med bänkar att sitta på: ”The other

thing is (to improve the environment) a flowergarden. Benches and flowers you

know.”(Noble m.fl., 2008, s. 772).

5.2 Miljöns betydelse för välbefinnandet

Miljöns betydelse för välbefinnandet kännetecknas av de mer abstrakta delarna av den fysiska

miljön som patienterna upplever. Atmosfären på en vårdinrättning upplevs tydligt av

patienterna och den utgörs av en känsla. Patienterna känner om atmosfären är god eller dålig

och den är av stor betydelse för patienternas välbefinnande. Att känna sig välkommen och väl

omhändertagen hör till en god atmosfär på en vårdinrättning. Trygghet är också viktigt för

patienternas välbefinnande och det upplevs om den fysiska miljön kan tillgodose att patienten

känner sig säker och att patienten känner att hon eller han kommer att få hjälp med sina

bekymmer. Det upplevs av patienten som ytterst genant att bli sedd eller hörd i känsliga

17

situationer, därför är det av stor vikt för patientens välbefinnande att den fysiska miljön kan

erbjuda privatliv och eget utrymme så långt det är möjligt.

5.2.1 Atmosfären

Patienter upplever atmosfären som något som ”sitter i väggarna” och som har att göra med

hur det känns att vara där snarare än hur det ser ut även om det också har betydelse. Det är en

sammansättning av allting, även om det går att peka ut enstaka faktorer som bidrar till

upplevelsen.

Patienterna upplever att en miljö som går att känna igen, som tillåter patienten att följa sin

egen rytm och som trots sjukdom ger möjlighet till skönhet och kontakt med andra känns som

en lättsam atmosfär. En patient säger:

It feels good here the moment you walk in the door. Feeling this atmosphere calms you down because everything is so relaxed and you can do anything you feel like doing that you have the energy for. There´s a natural ease about the place, an ease within the walls.(Edvardsson m.fl., 2005, s. 347-348)

Attityder och hur miljön uppfattas beror till stor del på den generella atmosfären på

avdelningen (Douglas m.fl., 2004). Att känna sig välkommen hör till en god atmosfär och en

god atmosfär bidrar till att patienterna upplever sig ha ett värde (Edvardsson m.fl., 2005). Det

ger dem positiv energi, lust att leva, motivation till behandling och en känsla av att inte vara

ensamma. En patient sammanfattar upplevelsen:

It doesn´t feel like a hospital… […] One becomes calm, and there is access to a church here. This place emanates warmth and confidence. It is connected with the architecture of the buildings and the attitudes of the people who work here. You are encountered warmly. The house has a joyful quality. Being here gives one the courage to live.(Borge m.fl., 2008, s.197)

5.2.2 Trygghet och att känna sig ”hemma”

En vacker och omsorgsfullt ordnad miljö gör att patienterna upplever sig vara värda att tas om

hand och det inger trygghet (Borge m.fl., 2008; Edvardsson m.fl., 2005). Många patienter

nämner vikten av att miljön helst ska vara så ”hemlik” som möjligt (Ahlström m.fl., 2006;

Edvardsson m.fl., 2005; Douglas m.fl, 2004). En sådan miljö innefattar saker, inredning,

dofter och ljud som patienterna känner igen. Motsatsen är en ”sjukhuslik” miljö som

kännetecknas som steril och opersonlig. Även om många patienter uttrycker att de trivs bäst i

en miljö som inte är så ”sjukhuslik”, så inger medicinska symboler som vita kläder och

blodtrycksmätare trygghet när de finns på adekvat plats som t.ex. en akutvårdsavdelning

(Edvardsson m.fl., 2005).

Känslan av trygghet upplevs av patienterna som en viktig miljöfaktor. Trygghet behövs för att

kunna tillgodose sig sin behandling, men också för att undanröja problem och oro.

18

Det är viktigt att den fysiska miljön är ordnad så att den motsvarar patienters speciella behov

av trygghet. Självdestruktiva patienter upplever det tryggt att det inte finns föremål som de

kan skada sig med och att det finns lås på dörrarna och att fönstren inte går att krossa

(Ahlström m.fl., 2006; Boore, m.fl., 2006). En patient säger: ” All the things that could´ve

been deadly dangerous to me – things I could´ve strangled myself with, cut myself with – had

been taken away. I thought, `lovely, now I don´t have to worry of having to be careful about

things´.” (Ahlström m.fl., 2006, s. 99). Det känns tryggt också när det finns adekvat belysning

som minskar risken för fall när patienten behöver gå på toaletten mitt i natten (Borell m.fl.,

2004; Douglas m.fl., 2004).

Att uppleva trygghet innebär också att få vara på en avdelning ett där patienten tror att hon

kan bli hjälpt, med att bli av med sina smärtor t.ex. Patienten uttrycker sin oro: ”I had been

worrying about pain and wondering if the hospital could offer better alternatives to ease my

pain and make me more comfortable” (Chen m.fl., 2002, s. 123). Att sjuksköterskornas kontor

ligger beläget så att de kan se svårt sjuka patienter så att de kan agera snabbt om det skulle

behövas känns också som en trygghet. En ung patient säger: [Nurses station opposite the

beds] ”yeah, because then like if there´s a code blue they can [the nurses] can just full sprint

to the rooms.” (Hutton, 2005, s. 541).

5.2.3 Privatliv

Att känna sig säker på att ingen utomstående kan se eller höra patienten i känsliga situationer

är av stor vikt för de flesta patienter. Framför allt vid toalettbesök och vid dusch- och

badtillfällen (Hutton, 2005; Borell m.fl., 2004). En ung patient säger: ”…definitly need a lock

on the doors…” [på badrum/toalett] (Hutton, 2005, s. 540). På en avdelning är duscharna

byggda så att de är synliga från korridoren och om ljuset är på så syns den som duschar

igenom dörrarna, så en patient löser det genom att inte tända ljuset när hon duschar: ”You can

see through these doors. So I don´t want the light on.” (Borell m.fl., 2004, s. 382). Att andra

riskerar att höra personliga samtal inkräktar även det på patientens privatliv. En patient

uttrycker: ”The most important thing are: privacy – it´s embarrassing for people when they

are asked a really personal question on a mixed ward…” (Douglas m.fl., 2004, s. 65). Att i

den mån det går så upplever patienterna att det bästa är att vårdas med patienter av samma

kön och det är viktigt för integriteten även ur ett mångkulturellt perspektiv (Borell m.fl., 2004;

Douglas m.fl., 2004).

Några unga kvinnliga patienter upplever det jobbigt att inte få vara privata när de får olika

typer av behandling. De oroar sig för att bli sedda som äckliga om de skulle bli tvungna att

hosta upp slem, framförallt när behandlingen sker på samma plats där de sedan ska sitta och

äta tillsammans med de andra på avdelningen. En ung patient säger: ”I thought it would be

better to have a physio room as separate then no one has to watch us.” (Hutton, 2005, s. 540).

Patienter upplever vissa avdelningar som öppna och publika och det är patienterna inte vana

vid. En patient säger:

19

The environment in ward is different from home. It´s quiet at home, but it´s different in the ward. I´m used to living alone. When at home, I can just switch off the TV and go to bed. But I can´t do that here because it´s public.(Pau Le Low, 2007, s. 340)

Det är då extra viktigt att patienten får ha något litet utrymme som är privat, om det så bara är

sängen (Douglas m.fl., 2004). Förhängen som går att dra för sängen upplevs både som bra och

dåligt med tanke på privatlivet. Bra då de skyddar mot insyn och dåligt då samtal fortfarande

hörs igenom dem (Hutton, 2005; Douglas m.fl., 2004). Unga patienter upplever det viktigt att

få prata i telefon ifred och att de får vara privata i den meningen att de har någonstans att gå

undan för att få vara onåbara en stund. Som en av patienterna uttrycker det: ”…just so you

know, you want to be left alone, like lock yourself away, and stuff.” (Hutton, 2005, s. 541).

Att personalen till själmordsbenägna patienter ibland går igenom deras rum efter ”farliga”

saker upplevs, trots att det ligger i patienternas intresse, som ett intrång i den privata sfären

(Boore m.fl., 2006).

5.3 Önskan om valmöjlighet

Patienter upplever att den fysiska miljön på vårdinrättningar inte ger dem en chans att få vara

så självständiga som de skulle önska. Olika patienter föredrar olika saker och det märks, inte

minst vad gäller patienters preferens för enkelrum respektive flerbäddsrum. Det gäller också

aktiviteter. Patienterna vill kunna välja mellan olika saker att göra och de kommer också med

många förslag på vad de tycker att den fysiska miljön på vårdinrättningar skulle kunna

erbjuda dem. Att vårdinrättningarnas fysiska miljö också inskränker friheten att kunna umgås

med familj och vänner närhelst patienten önskar det upplevs som en begränsad valmöjlighet,

precis som brister i den fysiska miljön vilka gör att patienter med olika handikapp inte själva

oberoende kan ta sig dit de vill eller göra andra saker på egen hand.

5.3.1 Enbäddsrum vs. flerbäddsrum

Patienter som upplever en fördel med flerbäddsrum gör det främst av sociala skäl. Det skapar

kontakter med andra patienter och att dela tillvaron med andra gör att patienterna får tankarna

på annat håll än på sin sjukdom.

En patient berättar:

Last week I just wanted to give up hope, I wanted to die, I just wanted to go last week. Then I thought ”you can´t be like that, you´ve got to pick yourself up, you´ve got to look forward” then something kicks in and you talk to somebody. But I think if you´re stuck in a room on your own you´re going to dwell on things. You can´t have one cubicle for each person. You can´t do that. You need at least 4 to a cubicle. (Noble, 2008, s.771)

Upplevelsen av att enbäddsrum är att föredra bottnar ofta i att patienten känner sig så dålig att

sömn är det enda som gäller (Noble m.fl., 2008). Många upplever det lättare att sova i ett

enbäddsrum då de inte blir störda lika lätt eller att de inte riskerar att störa någon annan om de

20

själva inte kan sova (Noble m.fl., 2008; Douglas m.fl., 2004; Chen m.fl., 2002). Enbäddsrum

erbjuder också mer privatliv och lugn och ro, men även plats för besökande (Noble m.fl.,

2008; Ahlström m.fl., 2006; Douglas m.fl., 2004).

En patient säger att det var skönt när han var så sjuk att få ha ett enbäddsrum, för honom själv

men även för hans anhöriga: ”It was nice for my visitors [att patienten hade ett enkelrum] and

things like that and it was private and I was so ill so I was just happy to sleep but now I´m

feeling better I prefer to be outside.” (Noble m.fl., 2008, s. 771). Patienter som har

enbäddsrum störs inte heller av andras besök och på samma avdelning vill en patient att

dubbelrum ska ändras till enbäddsrum: ”They should increase the number of rooms and

change double rooms into single rooms.”(Chen m.fl., 2002, s. 125).

5.3.2 Rum för meningsfulla aktiviteter

Aktiviteter att fylla ut dagen med upplevs som viktigt för patienter som vårdas utanför

hemmet.

En ung patient uttrycker: ”Instead of sitting there being bored…feeling awful, you can have

something to do.” (Hutton, 2005, s. 542). Avsaknad av aktivitet, som att bara ligga i sängen

eller sitta i en fåtölj eller passiv sådan som att läsa, titta på TV gör att patienterna lätt somnar

vilket ibland medför sömnsvårigheter på natten. En patient säger: ”Patients in a hospital either

sit or lie down in the daytime. When you lie down in the daytime you may fall asleep. Then

you´d be unable to fall asleep at night.” (Pau Le Low m.fl., 2007, s. 341).

Patienter på sjukhuset som har en kyrka att gå till upplever det som en plats för rekreation. De

har någonstans att gå och de kan sitta ifred med sig själva och sina tankar. Utöver det har de

patienterna önskningar om att det även ska finnas mer sociala mötesplatser som också de ska

vara öppna för alla patienter, t.ex en vinterträdgård utan TV eller ett café (Borge m.fl., 2008).

Andra patienter önskar också café som ett ställe som kan uppmuntra till sociala relationer

patienterna emellan, men de går ännu längre i sina önskemål och föreslår också

eftermiddagsunderhållning, bibliotek, terum, biograf och spelrum. En patient vill att tidningar

ska erbjudas på avdelningen: ”I´d be willing to pay for newspapers coming round on a

trolley.” (Douglas m.fl., 2004, s. 67). Att kunna laga mat, koka te, göra en drink eller baka en

kaka är andra önskemål (Hutton, 2005; Douglas m.fl., 2004). För det behövs större ytor att

röra sig på enligt en patien:

I suppose it should be a bigger kitchen than what we have got now and so you can, like if you wanted to do some cooking like make cakes or whatever, anything, but yeah, just so that it´s a little bit bigger and you can do a bit more stuff in it, like now you just make toast and that sort of thing there.(Hutton, 2005, s. 542)

En hel del patienter vill kunna se på TV(;Pau le Low m.fl., 2007; Hutton, 2005; Douglas m.fl.,

2004) och unga patienter upplever att det vore bra om det fanns en egen TV för varje patient

och att TV:n även är uppsatt i taket så att det ska vara bekvämt att titta även vid sängliggande.

Förutom separata TV-apparater ville patienterna ha en stor wide-screen TV i ett gemensamt

rum där de tillsammans kan titta på film och spela TV-spel (Hutton, 2005).

21

Att det finns utrymme att röra sig på, få motion genom promenader eller genom att spela spel

som t.ex. bordtennis upplevdes som meningsfulla aktiviteter (Hutton, 2005; Douglas m.fl.

2004 & Chen m.fl., 2002). En patient lyfter ämnet: ”The hospital should offer a space for

patient to exercise and take a walk. At, least space to move around.” (Chen m.fl., 2002,

s.125).

Rökrum inomhus är ett önskemål från en patient, för att kunna röka när hon har lust.

Rökningen beskrivs ur ett patientperspektiv där den bidrar till träffar med andra likasinnade

människor som får patienten att känna sig som en människa bland andra:

I have found many likeminded people on the smoking porch; that is where I have got to know those outside my group. […]get permisson to be just a human being, who sits there and have a cup of coffe and relaxes. Then we are a gang of people, who just happen to be in the same place.(Borge m.fl., 2008, s. 201)

5.3.3 Självständighet, familj och vänner

Upplevelsen av att vara självständig blir hotat när patienter inte kan komma och gå som de

vill på en låst avdelning (Boore m.fl., 2006). Motsatsen upplevs när det finns ställen som en

sjukhuskyrka att komma och gå till som man vill. Så upplever en patient:

The church is constructed in such a way that it does not belong to anyone, everyone owns it. It is not a typical church building, and it is not a church either. There is a lot of tolerance, the church is open at all times, and it is possible to go in and sit down and be alone for a while. (Borge m.fl., 2008, s. 197)

Att patienter inte kan bestämma själva när de skall ta en drink eller vad de ska se på TV ger

en känsla av att mista kontrollen och därmed tappar de lite i självständighet. Familjen och

vänner upplevs som viktiga för patienterna att ha nära sig, men inte heller dem kan de träffa

eller kontakta så fritt som de vill. En patient beskriver sin känsla av att inte vara oberoende:

”The environment is very different from home; you feel a loss of independence. I cannot even

contact friends because they have mobiles and they cannot get through on the ward phone.”

(Douglas m.fl., 2004, s. 66)

En annan patient som har möjlighet att kontakta sin familj och sina vänner upplever det som

en viktig livlina: ”I think of the thelephone as my lifeline. You have to be able to stay in

contact with your loved ones.” (Edvardsson m.fl., 2005, s. 349).

Att det finns adekvat utrustning i miljön för att kunna klara sig själv trots fysiska handikapp

bidrar till att patienten känner sig självständig. Ska patienten behålla sin känsla av oberoende

vill hon inte heller behöva fråga om hjälp hela tiden. Som en patient säger: ”I don´t like

asking to have the curtains closed when I want to get dressed/undressed. I think there should

be some kind of pulley so patients who are immobile can shut their own curtains

independently.” (Douglas m.fl., 2004, s. 66).

22

6. DISKUSSION Den metod för analys som använts diskuteras och reflektioner förs fram kring hur det var att

göra det här examensarbetet i metoddiskussionen. Efter det så diskuteras examensarbetets

resultat mot examensarbetets bakgrund i resultatdiskussionen.

6.1 Metoddiskussion

Jag har gjort en litteraturstudie för att undersöka patienters upplevelser och använt mig av

Evans (2003) sätt att analysera artiklarna. Det har fungerat bra även om jag i början inte

förstod hur jag skulle få ihop ett resultat så löste det sig på vägen i och med att jag följde de

steg som Evans (2003) rekommenderar. Jag skrev ner nyckelfynden på lappar och i och med

att jag kunde flytta runt dem och gruppera dem på olika sätt så blev det klart för mig att det

faktiskt gick att bilda teman och subteman.

Patienternas upplevelse av sin fysiska miljö är ett ganska abstrakt ämne och det gjorde att det

var svårare att rubricera subtemana än huvudtemana. Ju mer jag grupperade nyckelfynden

desto tydligare blev det att det ena går in i det andra. Den fysiska miljön som helhet innehåller

delar som alla relaterar till varandra sinsemellan. Det gör att min analys förmodligen skulle

skilja sig en del från någon annans analys av samma artiklar trots användandet av samma

metod. Metoden ger ju rätt stor frihet till den som använder den. För att säkerställa mina

teman och subteman återgick jag under hela analysprocessen till artiklarna för att kontrollera

att temana och subtemana som delar hade stöd i den helhet som artiklarnas resultat utgjorde.

Systematiska litteraturstudier har både sina fördelar och sina nackdelar. Fördelarna med en

litteraturstudie är att jag inte stör vårdande verksamhet genom att intervjua patienterna.

Empiriska studier tar i allmänhet längre tid då råmaterialet i form av intervjuer blir en mycket

större textmassa att hantera. Empiriska studier kräver också en mer omfattande etisk prövning

och godkännande vilket också tar tid. Nackdelarna med en litteraturstudie är å andra sidan att

jag själv inte kan styra över grundmaterialet. De studier som redan finns är dem som jag får

nöja mig med. Jag höll länge på med att pröva fram vilka sökord som gav bäst träffar och

även om det tog lite tid så gjorde det att min slutgiltiga litteratursökning sedan gick både lätt

och snabbt.

I mitt fall så var det ganska ont om kvalitativa studier där patienterna direkt fick uppmaningen

att berätta om hur de upplevde den fysiska miljön, men eftersom den fysiska miljön är något

som vi människor inte kan skärma oss ifrån så kunde jag hitta studier där patienter indirekt

beskrivit sin omgivning. Jag anser därför att jag ändå kunnat göra en bra analys med det

material jag hittat och att jag har svarat på mitt syfte trots att det kanske skulle ha blivit ännu

bättre med ett utförligare material.

Jag tycker också att det här examensarbetet var relevant att genomföra då det gett mig en

större förståelse för hur patienter upplever sin miljö. Den vetskap som arbetet lett fram till kan

jag ta med mig ut i vårdarbetet vilket gör det möjligt för mig som sjuksköterska att i större

utsträckning än förr bedriva evidensbaserad omvårdnad.

23

I bakgrunden har jag i tidigare forskningsresultat beskrivit en resultatsammanställning av ett

stort antal kontrollerade kliniska studier (Dijkstra m.fl., 2006). Det man ville få reda på var

vilka effekter den fysiska miljön hade på patienterna. Resultatet blev att det inte gick att

fastställa. Det här är ett exempel på att man får svar så som man frågar. Att det inte går att

mäta den kliniska effekten av den fysiska miljön på patienterna betyder inte att den fysiska

miljön inte har någon effekt i vidare mening. Jag har i mitt arbete visat att den fysiska miljön

har en påverkan på patienterna eftersom de upplever den. Som Eriksson m.fl. (1999) visat så

räcker det inte med det sanningslika, den yttre evidensen, för att nå vårdvetenskaplig evidens.

Det goda och det sköna, den inre evidensen, måste också till för att göra evidensen komplett.

6.2 Resultatdiskussion

Delar av examensarbetets resultat diskuteras här mot examensarbetets bakgrund och

rubrikerna beskriver i stort innehållet i diskussionsavsnitten.

6.2.1 Estetisk vård och privatliv

Toalettbesök ställer till en del problem för patienterna och framförallt när de själva tvingas ta

med toalettpapper eller inte har någonstans att slå sig ner och vänta på sin tur (Borell m.fl.,

2004). Det här är inte förenligt med en estetisk vård. En estetisk vård kräver att

sjuksköterskan är kreativ i sin omsorg för patienten (Nåden, 1994) och det torde inte vara

speciellt svårt att tillgodose de här behoven hos patienterna. Patienterna kommer gärna själva

med förslag på förbättringar (Boore m.fl., 2006 & Hutton, 2005) och vad vi som vårdpersonal

gör med de önskningarna kommer att forma den framtida vården.

Att få vara privat i någon mening upplever de flesta patienter som viktigt (Pau Le Low m.fl.,

2007; Boore m.fl., 2006; Hutton, 2005; Borell m.fl., 2004 & Douglas m.fl., 2004) och det har

att göra med den fysiska omgivningen på en vårdavdelning på så sätt att det inte är lika lätt

som hemma att kunna dra sig undan en stund. Patienterna måste skyddas mot oönskat intrång

i sin integritet och det är i alla avseenden grundläggande i en estetisk vård.

6.2.2 Behovet av estetik och förmågan att orientera sig

Enligt Eriksson (2004) så har vi människor ett andligt behov och ett andligt livsrum som har

behov av estetik. Hirn (1913) påtalar samma behov och också Watson (1999). Mitt resultat

visar att om patienterna upplever att det är vackert omkring dem så mår de mycket bättre

(Borge m.fl., 2008; Noble m.fl., 2008; Ahlström m.fl., 2006; Edvardsson m.fl., 2005 &

Douglas m.fl., 2004). Några patienter talar om hur de uppskattar att få en chans att tänka på

andra saker än sin sjukdom (Noble m.fl., 2008 & Edvardsson m.fl., 2005) och det är ett av

estetikens mål att använda sig av konst eller andra estetiska former för att kunna fly

verkligheten en stund (Hirn, 1913).

Patienterna upplever det som mycket betydelsefullt att ha saker att göra när de vistas på en

vårdinrättning (Borge m.fl., 2008; Noble m.fl., 2008; Edvardsson m.fl., 2005; Hutton, 2005;

Douglas m.fl., 2004; Chen m.fl., 2002) och det stärker de uppfattningar som finns om

människans behov av estetik (Eriksson, 2004, Watson, 1999 & Hirn, 1913). Estetiska

upplevelser ger förströelse, avkoppling och underhållning (Wikström, 2003) och det är precis

24

vad patienterna önskar sig. Att ha plats att röra sig på var viktigt för flera patienter (Douglas

m.fl., 2004 & Chen m.fl., 2002) och det är förstås också en aktivitet som ger motion och

stimulans, men viljan av att få gå omkring stärker också orienterbarheten som Fridell (1998)

beskriver. Genom att patienten förflyttar sig runt på vårdinrättningen får han eller hon mer

information som kan vara till nytta för att kunna orientera sig, vilket ger större säkerhet för

patienten.

6.2.3 Behovet av lugn och ro

Störande inslag i miljön är något som de flesta patienter tar upp (Noble m.fl, 2008; Pau Le

Low, Twinn & Yuen Lee, 2007; Ahlström, Schröder & Wilde Larsson, 2006; Edvardsson

m.fl., 2005; Douglas m.fl., 2004; Chen m.fl. 2002; Harrysson, 2001). Det handlar om olika

saker, men gemensamt är att alla störningsmoment låter i någon form. Det upplevs som

viktigt med lugn och ro av patienterna och vi kan gå tillbaka ända till Nightingales tid

(Skretkowitcz, 1992) och konstatera att hon hade fog för att onödigt buller var nödvändigt att

skärma patienten ifrån för att optimera de läkande krafterna. Watson (1999) är inne på samma

linje och säger att störningar i miljön kan leda till inkongruens hos patienten som försämrar

tillfrisknandet.

6.2.4 Rummets atmosfär

Atmosfären går inte att se med blotta ögat, men den är i högsta grad påtaglig. Det är naturligt

enkelt att känna vilken atmosfär som råder i ett rum och patienterna beskriver att en lätt

atmosfär delvis har att göra med en miljö som går att känna igen (Edvardsson m.fl., 2005).

Fridells (1998) begrepp trygghet innefattar en miljö som är förståelig för patienten och därför

så är en trevlig atmosfär viktig för att patienterna ska känna sig säkra. Atmosfären påverkar

patienterna (Borge m.fl., 2008; Edvardsson m.fl., 2005 & Douglas m.fl., 2004) trots att den

inte går att se och Roger (1970) syn på människan och miljön som två öppna system som

ständigt utbyter energi med varandra ger en förklaring till hur det kan förhålla sig på det

sättet. Omgivningens rytmiska vibrationer ger patienten dess upplevelse av atmosfär genom

olika energivågor.

6.2.5 Ljus, natur och färg

Patienter upplever att de vill att den fysiska miljön ska vara ren, ljus och luftig (Noble &

Rowlands, 2008; Edvardsson m.fl., 2005; Douglas m.fl., 2004; Chen m.fl., 2002). Det har dels

att göra med vår fysiologi då vi fysiologiskt reagerar på ljus (Ryberg, 1999), men också på att

ljus påverkar vår orienterbarhet. Fridell (1998) menar att dagsljuset hjälper oss att veta t.ex.

vilken tid på dygnet det är och det är viktig information till oss eftersom alla meddelanden vi

får om omvärlden kopplas ihop med våra tidigare erfarenheter och det hjälper oss att veta var

vi är, hur vi ska ta oss fram och hur vi ska finna det vi söker. Den fysiska miljön förmedlar

också ett mått på hur värdefulla vi är som människor och en slarvig och stökig miljö kan

enligt Fridell (1998) ge patienten signaler om att denne är ett objekt av liten betydelse. Det

överrensstämmer väl med patienternas upplevelser då det uttrycks en oro för att inte bli väl

omhändertagen om vårdinrättningen är smutsig och stökig (Edvardsson m.fl., 2005 & Chen

m.fl., 2002).

25

Patienterna uppskattar också växter och att få tillgång till naturen, antingen på riktigt eller

genom att se den från ett fönster (Noble m.fl., 2008; Edvardsson m.fl., 2005; Douglas m.fl.,

2004 & Harrysson, 2001). Det har troligen att göra med vårt behov av en estetisk omgivning

(Eriksson, 2004; Watson, 1999 & Hirn, 1913) men det har också att göra med

orienterbarheten som jag tagit upp tidigare, att vi med hjälp av naturen kan ta reda på vilken

årstid det är t.ex. (Fridell, 1998). Kanske är det även förknippat med vår fysiologi. Ryberg

(1999) tar upp forskning om färgernas betydelse för oss människor och nämner att färgen

grön ses som en neutral färg som inte alls verkar påverka vårt system åt det ena eller andra

hållet. Det kanske förklarar varför patienterna känner en längtan efter natur, växter och

grönska.

Bara några patienter nämner något om färgerna i sin fysiska miljö (Ahlström m.fl., 2006 &

Douglas m.fl., 2004) och det är möjligt att det beror på att det i traditionella vårdmiljöer inte

finns speciellt mycket färg. En av patienterna uttrycker just att hon vill ha mer glada färger. I

Caspari m.fl. (2008) studie är patienterna den första dagen inte speciellt nöjda med färgen på

väggarna och efter tjugo dagar så upplever de den som ännu mer otillfredställande.

6.2.6 Korridoren

Korridoren som rum har Fridell (1998) synpunkter på. Korridoren består av två väggar och

beskrivs som ett rum som man passerar och som man inte får ett personligt förhållningssätt

till. Ett sådant intryck får patienterna som känner att personalen rör sig så fort i den här typen

av rum att de knappt vågar be om hjälp för att det känns som att de ska störa (Edvardsson

m.fl., 2005). Det här ger förstås en känsla av otrygghet. De meddelanden som patienterna får

från sin omgivning har betydelse för hur vi uppfattar de normer och regler som finns på ett

ställe (Fridell, 1998). I korridoren tolkar patienterna personalens ökade tempo som att de är

stressade och då finner de sig i det och anpassar sig genom att inte ”störa” fast de egentligen

är i behov av att kunna ta kontakt med personalen. De patienter som får sitta i korridoren och

äta (Harrysson, 2001) mår såklart inte särskilt bra av det av samma skäl som ovan. Det borde

vara en självklarhet att patienterna ska få inta sin måltid i ett rum vars rumslighet är lätt att

uppfatta.

6.2.7 Hospitalisering

Patienter vill att den fysiska miljön ska vara så ”hemlik” som möjligt (Ahlström m.fl., 2006;

Edvardsson m.fl., 2005; Douglas m.fl, 2004) och det har att göra med att känna sig trygg som

Fridell (1998) beskriver, vilket jag också tagit upp tidigare. Fridell (1998) skriver också om

ett annat begrepp, kontinuitet, som har en vidare betydelse i att patienten har ett behov av att

veta varför han eller hon befinner sig på en vårdinrättning. En alltför ”hemlik” miljö skulle

kunna innebära en risk för hospitalisering för patienter med psykiska besvär och för patienter

som lider av mer allmän förvirring om de inte riktigt förstår varför de befinner sig på en

vårdinrättning. Sett ur den synvinkeln är det kanske inte alltid negativt med tydliga

medicinska symboler som ger information till patienten om varför han eller hon är där.

Fridell (1998) har med begreppet handlingsalternativ kopplat samman den fysiska miljön med

behovet hos patienten att i någon mån kunna vara självständig. Det är viktigt för patienten att i

26

största möjliga mån få bestämma över sig själv när det är möjligt (Borge m.fl., 2008; Boore

m.fl., 2006; Edvardsson m.fl., 2005 & Douglas m.fl, 2004). Att kunna välja när man vill träffa

familj och vänner är viktigt för många patienter (Edvardsson m.fl, 2005 & Douglas m.fl.,

2004) och det är också av betydelse för patientens kontinuitet (Fridell, 1998). Patientens

familj och vänner kan hjälpa patienten att förstå sin situation och påminna om patientens

vanliga liv vilket minskar risken för hospitalisering.

6.2.8 Åldersskillnader

Något intressant som jag inte kunde undgå att lägga märke till var att unga patienter tycks

föredra och vilja vara ensamma i mycket större utsträckning än äldre patienter. De unga vill

ha enkelrum och ha möjlighet att dra sig undan medan äldre patienter ofta fördrar

flerbäddsrum där de har sällskap av och kan prata med sina medpatienter. Caspari m.fl. (2008)

har i studien konstaterat att det finns skillnader i preferens i olika åldersgrupper. De som är

under trettio år är ofta mer missnöjda än de över femtio år. Det gäller även patienternas

upplevelser av sina rum. Det finns ingen information i artikeln om vilken typ av rum

patienterna ligger i, men om sjukhusen i Norge är representativa för andra sjukhus så finns det

sannolikt fler flerbäddsrum än enkelrum. Att unga patienter är mer missnöjda med

flerbäddsrum än äldre patienter skulle isåfall stämma väl överens med min reflektion.

6.3 Etikdiskussion

Det har under arbetets gång inte uppstått några etiska konflikter.

6.4 Vidare forskning

Evans (2003) menar att fördelen med en systematisk litteraturstudie är att materialet kommer

från flera olika populationer vilket skulle ge förståelsen för fenomenet en större bredd. Jag

skulle önskat att jag kunnat hitta artiklar som enbart riktade in sig på ett och samma kontext,

t.ex. akutvårdsavdelning eller geriatrisk vårdavdelning. Jag tror att det möjligen skulle ge en

mer specifik bild av vad patienterna behöver just där, eller så är behoven tämligen lika oavsett

kontext. Det vore intressant att ta reda på och skulle kunna vara ett förslag på till vidare

forskning.

7. IMPLIKATIONER FÖR PATIENTVÅRD Det är givetvis mycket svårt att kunna förändra den fysiska omgivningen för patienter sett till

de stora delarna så som arkitektur, design, placering och storlek på rummen o.s.v. Men, med

stöd från det här arbetets resultat har jag listat tolv punkter som de flesta patienter skulle

uppskatta oavsett vilken vårdinrättning de vårdas på. Den fysiska miljön påverkar patienten

och med den vetskapen kan sjuksköterskan vara öppen för att göra det hon kan för att

tillfredställa patientens behov av en väl ordnad fysisk miljö.

27

Patienter vill generellt sett:

1. Känna sig välkomna.

2. Ha rent och snyggt omkring sig. Onödiga saker behöver inte ligga framme på

sängbordet eller någon annanstans. Framförallt inte överblivet sjukvårdsmaterial.

3. Ha lugn och ro.

4. Få möjlighet att dagtid se ut genom fönstren eller åtminstone få in ljus utifrån, samt få

in frisk luft genom vädring för öppna fönster.

5. Slippa titta på en tom vägg. Något vackert eller intressant att vila blicken på

uppskattas.

6. Ha växter i patientrummet. Går det inte med riktiga, så finns det verklighetstrogna i

konstmaterial.

7. Att lysknappar, larm och eventuell telefon alltid finns inom räckhåll, samt att inget

onödigt står i vägen för att ta sig fram på egen hand.

8. Att deras integritet bevaras genom att dörrar är stängda och/eller att draperier är

fördragna vid känsliga situationer och att de kan prata ostört om känsliga saker.

9. Välja själva om det finns möjlighet till både enbäddsrum och flerbäddsrum.

10. Få reda på vad det finns för rekreationsmöjligheter på vårdinrättningen.

11. Ha kontakt med familj och vänner så mycket eller lite som de vill.

12. Att toalett och dusch är ordentligt utrustade så att de inte behöver oroa sig för att det

inte finns t.ex. toalettpapper.

Referenser

Ahlström, G., Schröder, A. & Wilde Larsson, B. (2006). Patients´ perceptions of the concept of the quality of care in the psychiatric setting: a phenomenographic study. Journal of Clinical

Nursing, 15, 93-102.

Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö. Kalmar: Lenanders Grafiska AB.

Borell, L. & Sacco-Peterson, M. (2004). Struggles for autonomy in self-care: the impact of the physical and socio-cultural environment in a long-term care setting. Scandinavian Journal of

Caring Sciences, 18, 376-386.

Borge, L. & Fagermoen, M S. (2008). Patients´ core experiences of hospital treatment: Wholeness and self-worth in time and space. Journal of Mental Health, 17 (2), 193-205.

Boore, J., Long, A., Sun, F-K & Tsao, L-I. (2006). Patients and nurses´ perceptions of ward environmental factors and support systems in the care of suicidal patients. Journal of Clinical

Nursing, 15 (1), 83-92.

Carlgren, F. (1985). Den antroposofiska rörelsen. Falun: Bokförlaget Robert Larsson AB.

Caspari, S., Nåden, D., & Eriksson, K. (2007). Why Not Ask the Patient? An Evaluation of the Aesthetic Surroundings in Hospitals by Patients. Quality Management in Health Care, 16(3), 280-292.

Cederquist, J. (2007). Miraklet i Järna. Stockholm: Langenskiöld.

Chen, C-H., Chou, S-M. & Yen, M. (2002). Concerns of Hospitalized Care From Patient´s Perspectives. Journal of Nursing Research, 10 (2), 121-127.

Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O. & Fagerberg, I. (2007). Att förstå

vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Dijkstra, K., Pieterse, M. & Pruyn, A. (2006). Physical environmental stimuli that turn healthcare facilities into healing environments through psychologically mediated effects: systematic review. Journal of Advanced Nursing, 56(2), 166-181.

Douglas, C H. & Douglas, M R. (2004). Patient-friendly hospital environments: exploring the patients´ perspective. Health Expectations, 7, 61-73.

Edvardsson, J D., Holriz Rasmussen, B. & Sandman, P-O. (2005). Sensing an atmosphere of ease: a tentative theory of supportive care settings. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 19, 344-253.

Eriksson, K. (2004). Vårdprocessen. Stockholm: Liber AB.

Eriksson, K., Myllymäki, I. & Nordman, T. (1999). Den trojanska hästen. Evidensbaserat

vårdande och vårdarbete ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Vasa: Åbo Akademi.

Evans, D. (2003). Systematic reviews of interpretive research: Interpretive data synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20 (2), 22-26.

Fridell, S. (1998). Rum för vårdens möten. Om utformning av fysisk vårdmiljö för god

vård.Stockholm: Institutionen för arkitektur och stadsbyggnad, KTH.

Harrysson, L. (2001). Maten och måltidsmiljön på sjukhus. Vård i Norden, 21 (1), 35-39.

Henderson, V. (1982). Grundprinciper för patientvårdande verksamhet. Stockholm: Liber Tryck.

Hirn, Y. (1913). Det estetiska lifvet. Stockholm: Prisma.

Holmdahl, B. (1997). Sjuksköterskans historia. Från siukwakterska till omvårdnadsdoktor. Stockholm: Liber AB.

Hutton, A. (2005). Consumer perspectives in adolescent ward design. Journal of Clinical

Nursing, 14, 537-545.

Jahren Kristoffersen, N., Nortvedt, F. & Skaug, E-A (red.). (2005). Grundläggande

omvårdnad, del 1. Stockholm: Liber AB.

Larsson, R. (1986). Vård vid svår sjukdom. Lund: Studentlitteratur.

Nagel, H. (2006). Om sorg och omsorg. Malmö: Hammar Förlag.

Noble, S. & Rowlands, J. (2008). How does the environment impact on the quality of life of advanced cancer patients? A qualitative study with implications for ward design. Palliative

Medicine, 22, 768-774.

Nyholm Winqvist, A. (2005). Feng Shui för svenska trädgårdar. Stockholm: Prisma.

Nyholm Winqvist, A. (2001). Feng Shui för svenska hem. Stockholm: Prisma.

Nåden, D. (1994). Sykepleiens kunstdimensjon. Oslo: Universitetsforlaget.

Närvänen, A-L. (1999). När kvalitativa studier blir text. Studentlitteratur: Lund.

Olsson, H. & Sörensen, S. (2001). Forskningsprocessen. Kvalitativa och kvantitativa

perspektiv. Stockholm: Liber AB.

Pau Le Low, L., Twinn, S. & Yuen Lee, C. (2007). Older men´s experiences of sleep in the hospital. Journal of Clinical Nursing, 16, 336-343.

Rogers, M. E. (1970). An Introduction to the Theoretical Basis of Nursing. Philadelphia: F.A. Davis Company.

Ryberg, K. (1999). Färger i vardagsliv och terapi. Västerås: ICA bokförlag.

Skretkowicz, V. (1992). Florence Nightingale´s Notes on Nursing (Revised with Additions). London: Scutari Press.

Watson, J. (1999). Nursing. Human Science and Human Care. A Theory of Nursing. Sudbury: Jones and Bartlett Publishers.

Wikström, B-M. (2003). Estetik och omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Bilaga 1.

Matris över valda artiklar

Artikel och författare

Tidskrift Syfte Metod Resultat

How does the environment impact on the quality of life of advanced cancer patients? A qualitative study with implications for ward design Noble, S. & Rowlands, J.

Palliative Medicin, 2008; 22, 768-774

Att utforska cancerpatienters syn på vilken effekt avdelningens miljö har på välbefinnandet.

En fenomenologisk ansats med semi-strukturerade intervjuer som grundar sig på pilotintervjuer med fyra patienter.

Fyra teman framträdde: • Personalens

beteende • Den direkta

miljön • Enbäddsrum

kontra flerbäddsrum

• Kontakt med miljön utanför

Patients´ core experiences of hospital treatment: Wholeness and self-worth in time and space Borge, L. & Fagermoen M S.

Journal of Mental health, 2008; 17(2), 193-205

Att utforska och beskriva patienters upplevelse av vad som är essentiellt för deras tillfrisknande.

Kvalitativa intervjuer med hermeneutisk-fenomenologisk ansats.

Helheten, en kombination av professionalism, vänlighet och estetiska kvaliteter bidrog till känslan av jämställdhet hos patienterna. Två teman beskrevs:

• Helhet och självvärde

• Tid och rum

Older men´s experiences of sleep in the hospital Pau Le Low, L., Twinn, S. & Yuen Lee, C.

Journal of Clinical Nursing, 2007; 16, 336-343

Att undersöka äldre mäns sömnerfarenheter under en sjukhusvistelse på en utökad vårdavdelning.

En undersökande kvalitativ studie med upprepade semi-strukturerade intervjuer och sömndagbok.

Alla deltagare ändrade sina sömnmönster under sjukhusperioden. Resultatet delades upp i:

• Sömnmönster under sjukhustiden

• Vård-avdelningens publika natur

• Känsla av hjälplöshet

• Äldre människor

• Kulturell tro och praxis

Patients and nurses´ perceptions of ward environmental factors and support systems in the care of suicidal patients Boore, J., Long, A., Sun, F-K. & Tsao, L-I.

Journal of Clinical Nursing, 2006; 15(1), 83-92

Att presentera och diskutera sjuksköterskors och patienters åsikter om den psykiatriska vårdavdelningen och den typ av vård som patienterna får där.

Kvalitativ metod som närmar sig Grounded Theory med intervjuer och observationer

Två teman: • Lag-arbete • Den

psykiatriska vård-avdelningens miljö

En teori utarbetades om hur vården för självmordsbenägna patienter ska se ut.

Patients´ perceptions of the concept of the quality of care in the psychiatric setting: a phenomenographic study Ahlström, G., Schröder, A. & Wilde Larsson, B.

Journal of Clinical Nursing, 2006; 15, 93-102

Att beskriva hur patienter ser på konceptet vårdkvalité i en psykiatrisk miljö.

Med en fenomenologisk ansats intervjuades patienterna med en huvudfråga och sedan följdfrågor beroende på svaret av den första frågan. Intervjuerna som tog 45-80 minuter spelades in och transkriberades.

Fem deskriptiva kategorier med ett antal begrepp kopplade till sig. Kategorierna är:

• Patientens värdighet och respekt

• Patientens känsla av säkerhet sett till vården

• Patientens deltagande i vården

• Patientens tillfrisknande

• Patientens vårdmiljö

Sensing an atmosphere of ease: a tentative theory of supportive care settings Edvardsson, J D., Holriz Rasmussen, B. & Sandman, P-O.

Scandinavian Journal of Caring Sciences, 2005; 19, 344-353

Att konstruera en teoretisk förståelse för processer som medverkar till en stödjande vårdmiljö.

Grounded Theory med observationer och intervjuer (informella, formella och fokusgrupper).

Fem kategorier sammanfattar resultatet:

• Känna sig välkommen

• Känna igen sig i miljön

• Skapa och behålla sociala relationer

• Uppleva tjänstvillighet

• Uppleva säkerhet

Consumer perspectives in adolescent ward design Hutton, A.

Journal of Clinical Nursing, 2005; 14, 537-545

Att få förståelse för miljön och de möjligheter som ungdomar behöver på en specialbyggd ungdomsavdelning.

En tolkande kvalitativ design användes. Patienterna fick först rita sin avdelning där de skulle ta med alla möjligheter som de ville ha. Sedan intervjuades dem och fick med egna ord berätta om hur de ville ha det och varför.

Det var viktigt för patienterna att kunna behålla sitt privatliv och sin självständighet. Resultatet delades in i:

• Privat utrymme • Delat utrymme

Patient-friendly hospital environments: exploring the patients´ perspective Douglas, C H. & Douglas M R.

Health Expectations, 2004; 7, 61-73

Att undersöka patienters känslor kring miljön på NHS sjukhus för att få information om vad de och deras familjer behöver när de vistas där.

Patienterna fick prata fritt. Två forskare var med vid intervjun, den ena för att skriva ner detaljer under intervjun. Så snart intervjun var klar skrevs den ner och analysen gjordes från dessa skrivna manuskript.

Resultaten från de olika avdelningarna liknar varandra och presenteras utifrån dessa rubriker:

• Patientvänligt • Den mest

betydelsefulla faktorn

• Vad saknar du? • Effekter av hur

fysisk design verkar på och angår patienten

Inte på alla avdelningar togs rubriken ”Vad saknar du?” med.

Struggles for autonomy in self-care: the impact of the physical and socio-cultural environment in a long-term care setting Borell, L. & Sacco-Peterson, M.

Scandinavian Journal of Caring Sciences, 2004; 18, 376-386

Att generera en djupare förståelse för hur fysisk och socio-kulturell miljö och de boendes kulturella tro influerar deras medverkan i sin personliga omvårdnad

En etnografisk design innehållande observationer av de boende samt djupintervjuer med nio stycken av dem.

Resultatet visade att de boende fick ta sig an stora fysiska och kognitiva utmaningar i att kunna behålla sin delaktighet, självständighet och värdighet. Resultatet visas i rubrikerna:

• Avdelningens förlorade geografi

• Blöjor som lösning

• Blöjor som dilemma

• Fysiska miljöhinder för egenvård

• Socio-kulturala hinder för egenvård

• Personalens ansvar och de boendes förväntningar

• Goda intentioner gick fel

Concerns of Hospitalized Care From Patients´ Perspectives Chen, C-H., Chou, S-M. & Yen, M.

Journal of Nursing Research, 2002; 10(2), 121-128

Att undersöka patienters upplevelse av omvårdnaden när de ligger inne på sjukhus.

Semistrukturerade intervjuer på vardera 45-60 minuter. Intervjuerna spelades in för att sedan analyseras enligt metoden Grounded Theory.

Fyra huvudrubriker, vissa med ett antal underrubriker:

• Fokus på det fysiska tillståndet

• Snabbhet och effektivitet gällande sjuksköterske-tjänster

• Vårdares omvårdnads-attityd och ansvar

• Matens iordningställande

• Miljö

• Medicin-kostnader

Maten och måltidsmiljön på sjukhus Harrysson, L.

Vård i Norden, 2001; 21(1), 35-39

Att beskriva och analysera hur maten och måltidsmiljön upplevs på sjukhus.

Enskilda semistrukturerade intervjuer med öppna svar under en tidsperiod av två månader. Intervjuerna spelades in och när analysen var klar spelades intervjuerna över. Metoden anknyter till Grounded Theory.

De rubriker som framstod var:

• Måltidsvanor i hemmet

• Drömmåltid • Matens betydelse,

Sjukhusmaten Tacksamhet

• Möjligheter att påverka måltiden

• Den fysiska miljön och platsen för ätandet

• Försämrad kroppsfunktion

• Aptit • Känsla av

gemenskap

Bilaga 2.

Sökmatris

Databaser Begränsning

ar

Sökord Antal

träffar

Antal

utvalda

artiklar

Valda artiklar

CINAHL Peer-reviewed, År 2000-2008

ward environment AND patient*

43 3 Hutton (2005) Rowlands m.fl. (2008) Sun m.fl. (2006)

CINAHL Peer-reviewed, År 2000-2008

patients´ perspectives AND environment

5 1 Yen m.fl. (2002)

CINAHL Peer-reviewed, År 2000-2008

therapeutic milieu AND patient*

14 1 Borge m.fl. (2008)

ELIN@ Mälardalen

2000-2008 environment 36 1 Lee m.fl. (2007)

SveMed+ 2000-2008 vårdmiljö OCH patient

16 2 Edvardsson m.fl. (2005) Borell m.fl. (2004)

Vård i Norden Online

ward AND environment

21 1 Harrysson (2001)

EBSCO/Aca-demic Search Elite

Peer-reviewed, År 2000-2008

environment AND patient perspective

26 2 Calbert m.fl. (2004) Schröder m.fl. (2006)