Umeå Universitet

Centrum för skolledarutveckling

Rektorsprogrammet, kurs 3

Verksamhetsutvecklingsplan för kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper i Malmö stad

Författare: Christina Törnkvist

Kursgrupp: 13:4

E-postadress: christina.tornkvist@malmo.se

Sammanfattning

Verksamhetsplanen syftar till att utveckla de kommunövergripande särskilda undervisningsgrupperna i Malmö stad.

De kommunövergripande särskilda undervisningsgrupperna omorganiserades och den nya organisationen implementerades den 1 januari 2016.

Stor vikt läggs vid processen att få medarbetarna delaktiga i arbetet med att arbeta målinriktat i syfte att elevens undervisning och lärande optimeras så att eleven är väl rustad för framtida studier.

Nyckelord:

Särskilda undervisningsgrupper

Delaktighet

Undervisning och lärande

Ökad måluppfyllelse

Innehållsförteckning

Inledning………………………………………………………………………………………………………………….. 5

Nulägesbeskrivning…………………………………………………………………………………………………… 5

Modell ……………………………………………………………………………………………………………………… 6

Bakgrund till en ny organisation…………………………………………………………………………………. 8

Organisation…………………………………………………………………………………………………………….. 9

Vad innebär det att vara placerad……………………………………………………………………………….. 11

Vision och mål………………………………………………………………………………………………………….. 12

Metod för framtagande av mål…………………………………………………………………………………… 13

Kommunfullmäktiges mål…………………………………………………………………………………………. 13

Grundskolenämndens mål………………………………………………………………………………………… 14

Verksamhetens mål…………………………………………………………………………………………………… 15

Strategier…………………………………………………………………………………………………………………..16

Grundskoleförvaltningens strategier…………………………………………………………………………… 16

Strategier för verksamheten……………………………………………………………………………………….. 16

Analys och slutsatser……………………………………………………………………………………………………17

Referenser…………………………………………………………………………………………………………………..19

Bilaga 1……………………………………………………………………………………………………………………… 20

Inledning

Jag har valt att arbeta fram en verksamhetsplan för fem kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper (SU-grupper). Den 1 januari 2016 implementerades en ny organisation över SU-grupper i Malmö stad. I nuläget finns det ingen tydlig uppdragsbeskrivning från huvudman om hur uppdraget ska se ut för dessa verksamheter. Det finns inte heller någon verksamhetsplan och i min nya roll som enhetschef över denna verksamhet behöver jag en plan att arbeta efter.

Planen kommer att presenteras för medarbetarna och mitt krav är medarbetarna sätter sig in i denna plan och att vi tillsammans arbetar målinriktat i syfte att skapa en så god lärmiljö för våra elever som möjligt där undervisning och lärande är i fokus.

Ahrenfelt (2001) betonar vikten av samtal och reflektion och att vi ställer oss följande frågor:

1. Vart är vi på väg?

2. Hur skall vi ta oss dit?

3. Vad måste vi tänka på i denna process?

Nulägesbeskrivning

Mitt uppdrag som enhetschef för de kommunövergripande särskilda undervisningsgrupperna är likställt med ett rektorsuppdrag men den stora skillnaden är att jag inte är rektor i juridisk mening.

Samtliga elever som får sin undervisning i särskilda undervisningsgrupper tillhör sin kommunala hemskola och har en rektor som är juridisk ansvarig för eleven enligt Skollagen (2010:800). Placering i särskild undervisningsgrupp beslutas av rektor. I första hand ska stödet ges i elevens ordinarie undervisningsgrupp men om det föreligger särskilda skäl kan stödet ges i en särskild undervisningsgrupp. För att säkerställa att elevens bästa är avgörande vid placering är det viktigt att rektor gör en gedigen utredning av elevens behov av stöd i en särskild undervisningsgrupp och att placeringen dokumenteras, följs upp och utvärderas.

Enligt Skollagen (2010:800) ska elevens rektor besluta om en placering i en särskild undervisningsgrupp och detta ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram som ska innehålla information om elevens stödbehov, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Skollagen betonar också att elevens utveckling och lärande ska främjas och att utbildningen ska ta hänsyn till elevers olika behov. Eleven ska ges stöd och stimulans så långt som möjligt.

Modell

Jag har använt mig av följande modell i arbetet med denna plan i syfte att förstå och uppmärksamma hur systemet i organisationen ser ut:

Förutsättningarna är eleverna och deras behov av stöd, antalet personal och deras kompetens samt det uppdrag vi har från huvudman. En välfungerande verksamhet kräver såväl skickliga medarbetare som en kompetent organisation (Larsson & Löwstedt, 2010). Resurser i form av ekonomi och undervisningslokaler är andra givna omständigheter som formar verksamheten.

I omvandlingsprocessen bjuds medarbetarna in till inflytande och delaktighet genom att vara med i processen att arbeta fram mål för verksamheten. Ahrenfelt (2001) belyser att alla människor arbetar med mål och att det är viktigt att den som leder verksamheten koordinerar målen mot samma håll.

Styrkorna i organisationen är den kompetens och det engagemang som finns hos medarbetarna. Svagheterna är att den nya organisationen behöver mer närvaro av chef och en bättre kontinuitet i möten, samtal och i verksamheten som helhet.

Omvärld och begränsningar

Samarbetet med hemskolorna är något som behöver förbättras. Uppdragsbeskrivning från huvudman gällande kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper finns inte i nuläget. Jag stödjer mig på vad Skollagen(2010:800) lägger i begreppet särskilda undervisningsgrupper och vad som ligger i uppdraget, det vill säga om särskilda skäl föreligger får rektor besluta om att stödet skall ges i en annan undervisningsgrupp än den eleven hör till. Eleven byter inte skolenhet. Malmö stad befinner sig i en situation med många nyanlända som behöver såväl skolgång som annat stöd. Socialtjänsten och kommunens skolor kan inte erbjuda den hjälp och det stöd som tidigare. Staden befann sig under ett antal månader i krisläge 2 under hösten 2015.

Personal och kapital

I verksamheterna arbetar totalt 36 personer, varav 2o är män. Enhetschef och sektionschef är kvinnor. Specialpedagoger/speciallärare är nio till antalet. Medarbetarnas ålder varierar från 26 år till 65 år. De flesta har arbetat länge i våra verksamheter och är engagerade, kompetenta och kreativa i sitt uppdrag. Samtliga har sökt sig till dessa verksamheter och vill arbeta med barn i behov av omfattande stöd. Jag upplever att jag har goda resurser i såväl humankapital som kapital i form av anpassade lärmiljöer och ekonomiska resurser.

Politisk styrning

Malmö stad styrs av socialdemokrater och en grundskolenämnd är ansvarig för de kommunala skolorna.

Material och metoder

Våra verksamheter präglas av en hög vuxennärvaro där tid och relationer är framgångsfaktorer. Vi arbetar med alternativa verktyg och använder oss mycket av visuellet stöd i undervisningen. Vi arbetar lågaffektivt och har ett nära samarbete med vårdnadshavare och i de flesta fall också med andra myndigheter såsom BUP och socialtjänst. Undervisningen och läromedel anpassas så långt möjligt efter elevens styrkor och behov.

Strukturen

De kommunövergripande särskilda undervisningsgrupperna ingår i avdelningen samordning och stöd inom Grundskoleförvaltningen. Enhetschef är ansvarig för de fem verksamheterna och har en sektionschef som är platsansvarig för tre verksamheter.

Makt och system

En del av verksamheterna har tidigare varit mer isolerade och arbetar nu mer skolinriktat med fokus på undervisning och lärande. En del av verksamheterna har informella ledare och det finns en stark lagkänsla i arbetslagen. Vissa medarbetare är obekväma i förändringsarbetet.

Individerna

Alla medarbetarna har varit med i processen att ta fram kunskaps- och sociala mål. Syftet är att alla ska vara delaktiga och känna ansvar och det ska vara tydligt vilka utvärderingsbara mål vi arbetar mot. Personalen har elevens bästa i fokus och förstår sitt uppdrag. De flesta har arbetat länge i våra verksamheter och upplever att de trivs.

Kulturen

Värdegrunden genomsyrar våra verksamheter och alla medarbetare är med i att arbeta fram plan mot diskriminering och kränkande behandling. Det är en tillåtande attityd i personalgrupperna och medarbetarna har tillit gentemot varandra. Det finns en stark sammanhållning och vikänsla ute i de olika arbetslagen. Det finns mycket humor och värme i våra verksamheter, både mellan personal och elever och mellan personal.

Måluppfyllelse

När eleverna börjar i särskilda undervisningsgrupper har de ofta inte många ämnesbetyg, men så gott som samtliga elever ökar sin måluppfyllelse när de deltagit i vår undervisning i minst två terminer. De som inte ökar sin måluppfyllelse har oftast mycket hög frånvaro eller kognitiva funktionsnedsättningar. Resultatet hoppas jag ska mynna ut i kvalitetshöjning, att måluppfyllelsen har ökat samt att medarbetarna förstår sitt uppdrag och känner sig delaktiga och viktiga i verksamhetens undervisning och lärande. Eleven ska ges bästa tänkbara förutsättningar för ett livslångt lärande och bli vinnare i ett framtida samhälle.

Arbetstillfredställelse

Medarbetarna uttrycker att de trivs men att det är en påfrestande arbetsmiljö. Jag har inga medarbetare som är frånvarande på grund av ohälsa orsakad av arbetet. Jag har hög närvaro i personalgruppen och det är bara en av verksamheterna som tillämpar vikarietillsättning. Övriga verksamheter löser den uppkomna situationen inom arbetslaget.

Allmän kvalitet

Vi har personal med adekvat utbildning för uppdraget. Endast en lärare är obehörig. Vi är en efterfrågad verksamhet och många skolor vill gärna att deras elever får stöd och hjälp i våra särskilda undervisningsgrupper.

Bakgrund till en ny organisation över särskilda undervisningsgrupper

Beslutet om en ny organisation över kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper grundade sig på en utredning som en grupp arbetat fram på uppdrag från grundskolenämnden och grundskoledirektören. Utredningsgruppen leddes av utbildningschefen för avdelningen Samordning och stöd. Jurist, rektorer i resursskolorna, ekonom och tjänstemän från kommunens myndighetavdelning ingick i denna grupp.

Anledningen till utredningen var att resursskolorna behövde en översyn och genomlysning kopplat till Skollagen (2010:800). Resursskolorna leddes av rektorer och enligt Skollagen ska en elev ha en rektor. Det behövdes en tydlighet i vad resursskolornas uppdrag var kopplat till nationella styrdokument.

Namnet resursskola togs bort och ersattes med kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper. Grupperna anpassades efter ålder och behov av stödåtgärder. Rektorstiteln ersattes med enhetschef. Sektionschefsuppdraget kopplades till de kommunövergripande särskilda undervisningsgrupperna. Sektionschefstiteln kan jämnställas med en biträdande rektors uppdrag och ansvar.

De kommunövergripande särskilda undervisningsgrupperna för yngre barn kopplas till skolor där eleverna ges möjlighet att skrivas in. Syftet är att inte exkludera de yngre eleverna under en längre tid på en plats långt från en kommunal skola. Utredningen kom också fram till att lokalt placerade särskilda undervisningsgrupper där stöd under skoldagen ges på elevens hemskola.

Organisation kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper

Som enhetschef är jag direkt underställd utbildningschefen för utbildningsområdet samordning och stöd där jag ingår ledningsgruppen.

Som enhetschef ansvarar jag för att svara inför utbildningschef, Skolinspektionen, Arbetsmiljöverket och övriga intressenter för ledning, styrning och samordning.

I mitt uppdrag ligger skolenhetens inre arbetsorganisation och att skapa tydliga uppdrag för medarbetarna att utveckla undervisning utifrån forskning, beprövad erfarenhet och elevernas behov. Vi följer Lgr 11, Skollagen och de mål som såväl kommunfullmäktige som grundskolenämnden beslutat.

Tillsammans med sektionschefen implementerar jag riktlinjer, policyer och handlingsplaner. Sektionschefens roll kan jämställas med en biträdande rektors.

Så här är organisationen över kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper uppbyggd:

Grundskoledirektör Malmö stad

Utbildningschef avdelning samordning och stöd

Enhetschef kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper åk 4-9

Sektionschef

Kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper

Verksamhet

Profil

Antal elever

Antal

lärare

Övrig personal

Geografisk placering

Eken

Elever åk 6-9 i omfattande behov av särskilda insatser där inkludering i vanlig skolmiljö förnärvarande bedöms vara omöjlig och/eller ogynnsam

12

4 lärare, varav 2 med speciallärarexamen och 2 med specialpedagog-

examen

1 kurator

3 fritids-

ledare

Södra innerstaden

Hindby-

området

Östergård

Elever åk 4-9 i omfattande behov av särskilda insatser där inkludering i vanlig skolmiljö förnärvarande bedöms vara omöjlig och/eller ogynnsam

24

11 lärare, varav en specialpedagog

1 fritids-

pedagog

1 social-

pedagog

1ekonomi-

biträde

1 beh.pedagog

Kirseberg

Intensiv

Akut placering av elever åk 4-9 som snabbt behöver ny skolmiljö

8- 10

2 lärare tillika

specialpedagoger

1 elev-assistent

2 fritids-

ledare

Rosengård

Thymus

Elever åk 4-9

i behov av en lugn och trygg lärmiljö

10

2 lärare

1 specialpedagog

1 elev-

assistent

2 socionomer

Husie

Kunskaps-

centrum

Elever i åk 4-9 som är i behov av annan skolmiljö under delar av skoldagen

10

4 lärare

1 elev-

Assistent

(60 %)

Centrum

Vad innebär det att vara placerad i en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp?

Allt arbete i våra verksamheter sker i mycket nära samarbete med hemskolan. En placering i våra grupper innebär ett merarbete för skolan. Elevens hemskolerektor är juridiskt ansvarig för eleven. Skollagen säger att hemskolans rektor ska ha utrett alla möjligheter till en god lärmiljö för eleven innan beslut tas om placering i särskild undervisningsgrupp (2010:800). Beslutet ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram innehållande information om stödbehov, hur dessa behov ska tillgodoses och hur åtgärderna ska utvärderas. Elevens rektor kan delegera till lärare i särskilda undervisningsgruppen att följa upp och utvärdera åtgärdsprogrammet löpande.

Våra verksamheter ger stöd åt att lösa en svår situation och ger hjälp och stöd i ett utsatt läge. Vi skapar rådrum på en skola och hittar tillsammans med hemskolan strategier för att lösa en mycket svår elevsituation.

Fokus ligger på skolarbetet, vi eftersträvar normalitet, vi utför ingen behandling. Eleverna läser enligt grundskolans läroplan (Lgr 11) och vi följer det nationella uppdrag vi är ålagda enligt Skollagen (2010:800)

Hemskolan lämnar vid överlämnandet aktuell pedagogisk kartläggning, åtgärdsprogram och annan information som ska syfta till att hjälpa eleven. I åtgärdsprogrammet ska det tydligt framgå vad eleven behöver stöd och hjälp med.

Våra undervisningsgruppers ansvar är att fokusera på skolarbetet och erbjuda undervisning enligt schema för varje elev. Eleven har möjlighet till samtal med kurator vid behov. Vid olovlig frånvaro kontaktas vårdnadshavare, elev och i vissa fall hemskolan. Personalen i våra verksamheter har regelbunden kontakt med vårdnadshavare och hemskola. Personalen för noggrann frånvarodokumentation och delger denna till vårdnadshavare, hemskola och till andra myndigheter om det finns en överenskommelse om detta.

Vi erbjuder stöd till skolan vid elevens återgång till sin hemskola.

Eleven ska så långt möjligt följa ordinarie pedagogisk planering i syfte att påskynda återgången. Under placeringen ska hemskolan hitta lösningar inför elevens tillbakagång. Eleven ska regelbundet få besök från hemskolan, detta för att känna tillhörighet och att de inte ska riskera att glömmas bort.

Efter avslutad placering hålls ett avslutningsmöte där vi, hemskolan, elev och vårdnadshavare deltar.

Vision och mål

Vision

Skollagen (2010:800) belyser att utbildningen inom skolväsendet i Sverige ska syfta till att elever ska inhämta, utveckla kunskaper och värden samt främja elevers utveckling och lärande som ska syfta till en livslång lust att lära.

De kommunövergripande särskilda undervisningsgruppernas vision är:

Vi tar fram det bästa i varje elev i syfte att eleven når sina mål och blir vinnare i ett framtida samhälle!

Visionen ska vara känd av alla som arbetar inom vår verksamhet och den ska också presenteras för eleverna och vårdnadshavarna samt för andra samarbetspartners.

Malmö stad är under arbete med att presentera en vision för kommunens grundskolor, i nuläget finns det ingen uttalad vision.

Mål

Jacobsen och Thorsvik (2014) lyfter fram vilka effekter verksamhetens mål och strategier har på medarbetarna i organisationen. De menar att mål kan vara motivationshöjande, styrande, utvärderande samt fungera som en legitimitetsfaktor mot omvärlden.

Att sätta utvärderingsbara mål och förstå hur målsättning fungerar och vad det ska syfta till utgår från att medarbetarna känner sig personligt engagerade. Att medarbetarna har kapacitet att uppnå målen är en förutsättning för att målen ska infrias. Målet ska vara specificerat så att medarbetarna kan följa sina framsteg i på vägen till att uppnå målet (Robinson, 2015).

Det centrala är att utveckla elevens lärande och utveckling (Hoy & Miskel, 2008).

Allt arbete ska resultera i ökad måluppfyllse i såväl kunskaps- som sociala mål menar Hoy & Miskel (Johansson & Svedberg, 2013).

Metod för framtagande av mål

Robinson (2015) belyser att skolledare ofta sätter upp för många mål. Hon rekommenderar tre till fyra mål och menar att detta ger bättre resultat och där syftet är att förbättra den nuvarande situationen i verksamheten. Jag har bjudit in medarbetarna i arbetet med att ta fram såväl långsiktiga- som kortsiktiga mål för våra verksamheter genom att bidra med 2-3 mål på särskilt framtaget dokument (bilaga 1). Syftet är att personalen ska känna att de har inflytande och delaktighet och att fokus ligger på att målen är begripliga för alla. Jag har sorterat in målen i två kategorier, kunskapsmål och sociala mål. Höög (2011) betonar att de sociala målen ska vara mätbara och kunna utvärderas och att en framgångsrik skola kännetecknas av att såväl kunskapsmål som sociala mål nås. Allt arbete ska resultera i ökad måluppfyllse i såväl kunskaps- som sociala mål menar Hoy & Miskel (Johansson & Svedberg, 2013).

Kommunfullmäktiges mål:

1. En ung global och modern stad

2. En stad för arbete och näringsliv

3. En stad för barn och unga; Malmös barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden och utveckla sin fulla potential.

4. En öppen stad

5. En stad för alla

6. En trygg och tillgänglig stad

7. En kreativ stad

8. En ekologiskt hållbar stad.

9. En stad med bra arbetsvillkor

Grundskolenämndens mål

Ökad måluppfyllelse och en likvärdig skola.

Verksamhetens mål

Ökad måluppfyllelse och rusta eleven så att den kan slutföra utbildningen på sin hemskola eller komma in på önskat gymnasieprogram och klara framtida studier. Arbeta för en återgång till hemskolan eller till ny hemskola redan vid första dagen i våra verksamheter.

Särskilda undervisningsgruppen ska arbeta för att eleven ska ta ansvar för sitt eget lärande och göra val som främjar hens utveckling och mående.

Verksamhetens mål och strategier:

Vad?

Hur?

När?

Vem?

Mål

Strategier

Långsiktiga

Kortsiktiga/

delmål

Aktiviteter

Tidsplan

Ansvar

Kunskapsmål:

Efter avslutade studier i våra verksamheter ska eleven ha minst betyget E i de ämnen som hen läser.

Eleven har hög närvaro och deltar aktivt i sin utbildning genom eget ansvar och inflytande. Eleven får stöd i att lära sig hur hen lär sig på bästa sätt.

Pedagogisk kartläggning, uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogram.

IT-baserat lärande, alternativa verktyg ska erbjudas och finnas med i elevens lärmiljö.

Testning av elevens kunskaper

Kartläggning sker efter att eleven aktivt börjat ta del av undervisningen, inom 4-6 veckor. Dvs kommer i tid, deltar aktivt på lektionerna.

Alternativa verktyg ska erbjudas då eleven har behov av dessa.

Lärare

Specialpedagog

Kunskapsmål:

Efter avslutade studier i den särskilda undervisningsgruppen har eleven de färdigheter och kunskaper som behövs för att slutföra studierna på hemskolan, alternativt vara väl rustad för studier på gymnasieprogram

Eleven har ett bättre mående med 0 % ogiltig frånvaro och en förbättrad impulskontroll. Eleven är inte inblandad i händelser som föranleder incidentrapporter eller polisanmälningar

Eleven har strategier att klara olika situationer i skolmiljön

Social färdighetsträning, insikt om hur hen ska klara skolsituationer som kan vara problemskapande

Kontinuerligt varje termin

All personal i särskilda undervisnings-

gruppen och även andra samarbetspartners t.ex. kontaktpersoner eller stödjande insatser från socialtjänsten.

Sociala mål:

Efter avslutad insats i särskildundervisnings-

grupp ska eleven ha en förbättrad situation i skola, hem och på fritiden.

Eleven har ett bättre mående har 0 % ogiltig frånvaro och uppvisar inte normbrytande beteende som orsakar problem för såväl den enskilde eleven som för övriga i skolmiljön.

Eleven deltar i en organiserad fritidsaktivitet.

Elevens kontext kartläggs efter samtal med elev, vårdnadshavare och andra myndigheter om de är inkopplade.

Eleven och dennes familj erbjuds stöd om behov föreligger. Samarbete med socialtjänst.

Värdegrunden genomsyrar hela verksamheten, alla är förtroliga och aktiva i arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling.

Varje dag

All personal

Strategier

Vad är en strategi?

En strategi pekar ut i vilken riktning vi ska gå för att uppnå våra mål. Strategin är vägvalet som visar hur vi ska göra för förverkliga målet (Jacobsen & Thorsvik, 2014).

För att lyckas med vårt långsiktiga utvecklingsarbete, behöver vi arbeta efter hållbara och välförankrade strategier som omfattar alla medarbetare.

Strategierna ska:

· Utgå från våra omvärldsutmaningar

· Dra nytta av våra styrkor och möjligheter

· Ha siktet inställt mot de mål som vi vill uppnå

Grundskoleförvaltningens strategier

Under 2014 arbetade förvaltningens alla ledare tillsammans fram strategierna Varje elevs bästa skola:

· Vi ger varje elev tro på sin egen förmåga och förutsättning att lyckas

· Vi arbetar formativt och språkutvecklande med fokus på förmågorna

· Vi är en attraktiv skola som kännetecknas av glädje, lust och stolthet

· Vi är rätt personal för uppdraget – vi är välutbildade, kompetenta och engagerade

· Vi arbetar systematiskt med kvalitetsarbete och baserar vår skolutveckling på forskning och evidens

Under varje punkt finns fler preciserade strategier.

Strategier för verksamheten

All personal deltar i framtagande av handlingsplaner i syfte att vara delaktiga och känna sig säkra i problemskapande situationer. Under en studiedag samlades all personal och fick tillsammans arbeta fram planer i syfte att göra miljön trygg och säker i våra verksamheter. Intentionen med att tillsammans arbeta fram handlingsplaner är att rutiner vid tydliga avvikelser är viktiga och kännetecknar en välfungerande skola (Larsson & Löwstedt, 2010). Nästa steg kopplat till dessa planer är att tillsätta en grupp från respektive enhet som skall revidera en krisplan och med stöd av sektionschef implementera denna på en framtida studiedag.

All personal ska vara delaktig i att arbeta fram åtagande-/kvalitetsplaner, likabehandlingsplaner samt att känna förtrolighet med såväl handlingsplaner vid hot- och våld samt krisplan på lokal och kommunal nivå.

Ett centralt team bestående av specialpedagoger, kurator, logoped och psykologer kommer att starta sitt uppdrag höstterminen 2016. Teamets uppdrag blir att besöka de skolor som upplever att de tömt ut sina möjligheter gällande stöd och anpassningar för elever som befinner sig i stora skolsvårigheter. Teamet kommer att observera, handleda, utreda, kartlägga, utbilda personal, ge råd och stöd samt sköta intagningen till kommunens stödverksamheter, t.ex. särskilda undervisningsgrupper. Teamet ingår i utbildningsområde samordning och stöd. Som enhetschef kommer jag att ha ett nära samarbete med detta team.

Psykologerna kommer att handleda personalen i våra verksamheter och också kompetensutveckla personalen i metoder som främjar arbetet med eleven.

Kompetensutveckling i form att studier eller föreläsningar i aktuella ämnen erbjuds den personal som tjänstgör på skolloven.

De tre förstelärarna i våra verksamheter vidareutbildas i it-stödjande lärverktyg av specialpedagog från grundskoleförvaltningens avdelning för pedagogiskt stöd. Förstelärarna genomför därefter utbildning för övriga lärare och pedagoger i verksamheterna.

Ämnesnätverk mellan de olika verksamheterna kommer att bildas under kommande läsår.

Under en skolledardag i september 2016 där samtliga skolledare är kallade kommer de kommunövergripande särskilda undervisningsgrupperna och det centrala teamets uppdrag att presenteras av utbildningschef. Presentationer sker också på kommunens sida på intranätet och på ledningsgrupper i de olika skolområdena.

Analys och slutsatser

Vart är vi på väg?

Tidsplanen fick ändras efter presentationen av den nya organisationen.

Den 1 januari 2016 hade utbildningschefen fått klartecken från förvaltningsrådet att en ny organisation skulle sjösättas. En person är rekryterad till sektionschefsuppdraget men kan inte börja sitt uppdrag som planerat på grund av den uppsägningstid som hen har.

Teamet har inte startat ännu (startar i augusti 2016) och jag har fortsatt ansvar för intervjuer och antagningar till våra verksamheter. En process som också startat är den överlämning av verksamheter som kommer att ske vid halvårsskiftet. Jag har återkommande möten med skolledare och deras utbildningschefer i syfte att det ska bli så bra som möjligt för de verksamheter de tar över.

Jag upplever att vi är en bra bit på väg, medarbetarna är insatta och delaktiga i arbetet.

Hur skall vi ta oss dit?

Vi ska alltid ha målen i fokus och använda de strategier som är kopplade till dessa mål. Utifrån de förutsättningar som finns försöker vi avsätta tid för reflektion och diskussion om hur vi ska ta oss fram till våra mål och att vi också i möjligaste mån stannar upp funderar och samtalar med varandra om hur vi tillsammans arbetar i denna process så att vår verksamhet blir en optimal lärmiljö för alla.

Målen är kända av alla medarbetarna och samtliga har varit med i denna process att arbeta fram mål för verksamheten. Personalen har varit med i arbetet att ta fram planer i vardagsnära problematiska situationer. Medarbetarna har engagemang och delaktighet i vårt utvecklingsarbete.

Vad ska vi tänka på i denna process?

Ett förändringsarbete i denna storlek tar vanligtvis två till fem år och genomgår olika faser (Ahrenfelt, 2001). Efter två år bör vi ha passerat motståndsfasen och vara inne i en övningsfas som upplevs som äkta. Det nya kommer inte längre att upplevas som hotfullt eller nytt, det kommer att kännas som en vardag.

Jag försöker att fysiskt besöka verksamheterna så långt möjligt och mycket av min kommunikation med medarbetarna sker vi mail och telefon. Mina medarbetare är mina viktigaste lärare och ur kritik som uppstår kan jag vaska fram guldkorn som utvecklar såväl mig själv som verksamheten (Ahrenfelt, 2001). Genom samtal med medarbetarna utvecklas jag. Detta är ett arbete som vi gör tillsammans med elevernas bästa i fokus! Jag är tacksam för att jag får vara med och skapa en förbättring för våra elever och att jag har engagerade och kompetenta medarbetare. Jag är ständigt vaksam på att inte går för fort fram. Jag försöker att skapa tydlighet och begriplighet i detta utvecklingsarbete. Kommunikation är av stor betydelse för att detta ska lyckas. Jag delger personalen hur jag tänker framåt och vilka områden vi särskilt skall fokusera på.

18

Referenser:

Ahrenfelt, B (2001) Förändring som tillstånd. Lund: Studentlitteratur

Hoy, W K & Miskel, C G (2008) Educational administration- Theory, Research, and practice. New York: Mc Graw –Hill Companies, Inc.

Höög, J (2011) Struktur, kultur och ledarskap- förutsättningar för framgångsrika skolor. Lund: Studentlitteratur.

Jacobsen, D.I & Thorsvik, J (2014) Hur moderna organisationer fungerar. Lund: Studentlitteratur

Johansson, O och Svedberg L(2013) Att leda mot skolans mål. Malmö: Gleerups.

Larsson, P & Löwstedt, J (2010) Strategier och förändringsmyter. Lund: Studentlitteratur

Robinson, V (2015) Elevnära skolledarskap. Stockholm: Lärarförlaget

SFS (2010:800). Skollagen 2010:800. Norstedts juridik

Skolverket(2011) Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes

Skolverkets rapport 405, (2014) Särskilda undervisningsgrupper- en studie om organisering och användning av särskilda undervisningsgrupper i grundskolan. Stockholm: Skolverket.

Bilaga 1

Vision och måldokument

Forskning visar att meningen med att sätta utvärdringsbara mål och förstå hur målsättning fungerar ger engagerade medarbetare. Det centrala är att utveckla elevens lärande och utveckling. Allt arbete ska resultera i ökad måluppfyllse i såväl kunskaps- som sociala mål.

Jag vill att ni enskilt eller tillsammans med kollegor arbetar med detta måldokument och att ni mailar in era förslag till mig senast den 9 februari. Skriv kort, klart och koncist i rutorna nedan och skicka till christina.tornkvist@malmo.se.

Jag kommer att gå igenom era förslag och därefter formulera de mål som jag anser utvecklar vår verksamhet på bästa sätt. Denna sammanställning kommer att presenteras i verksamhetsplanen.

Syftet är att ni ska ges inflytande och delaktighet och att målen är begripliga för alla, d.v.s. såväl internt som externt. Fokus läggs på att arbeta framåtsyftande. Som ni ser har jag har sorterat in målen i två kategorier, kunskapsmål och sociala mål. Målen ska vara mätbara och kunna utvärderas. En framgångsrik skola kännetecknas av att såväl kunskapsmål som sociala mål nås. Allt arbete ska resultera i ökad måluppfyllse i såväl kunskaps- som sociala mål.

Vision

De kommunövergripande särskilda undervisningsgruppernas vision är:

Vi tar fram det bästa i varje elev i syfte att eleven når sina mål och blir vinnare i ett framtida samhälle!

Visionen ska vara känd av alla som arbetar inom vår verksamhet och den ska också presenteras för eleverna och vårdnadshavarna samt för andra samarbetspartners.

Malmö Stad är under arbete med att presentera en vision för kommunens grundskolor, i nuläget finns det ingen klart uttalad vision.

Malmö stads mål

Malmö stad och Grundskoleförvaltningen har satt upp följande mål:

Kommunfullmäktiges mål:

1. En ung global och modern stad

2. En stad för arbete och näringsliv

3. En stad för barn och unga; Malmös barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden och utveckla sin fulla potential.

4. En öppen stad

5. En stad för alla

6. En trygg och tillgänglig stad

7. En kreativ stad

8. En ekologiskt hållbar stad.

9. En stad med bra arbetsvillkor

Grundskolenämndens mål:

Ökad måluppfyllelse och en likvärdig skola.

Mitt/våra förslag på mål i vår verksamhet:

Namn:

Arbetsplats:

Verksamhetens mål och strategier

Vad?

Hur?

När?

Vem?

Mål

Strategier

Långsiktiga

Kortsiktiga/delmål

Aktiviteter

Tidsplan

Ansvar

Kunskapsmål:

Kunskapsmål:

Sociala mål:

Tack för din medverkan!

Vänlig hälsning

Christina Törnkvist

Ert ifyllda dokument mailas till christina.tornkvist@malmo.se, senast den 9 februari 2016.

24

Referenser:

Hoy, W K & Miskel, C G (2008) Educational administration- Theory, Research, and practice. New York: Mc Graw –Hill Companies, Inc.

Höög, J (2011) Struktur, kultur och ledarskap- förutsättningar för framgångsrika skolor. Lund: Studentlitteratur.

Jacobsen, D.I & Thorsvik, J.(2014) Hur moderna organisationer fungerar. Lund: Studentlitteratur

Johansson, O och Svedberg L(2013) Att leda mot skolans mål. Malmö: Gleerups.

Robinson, V (2015) Elevnära skolledarskap. Stockholm: Lärarförlaget

SFS (2010:800). Skollagen 2010:800. Norstedts juridik

Skolverkets rapport 405, (2014) Särskilda undervisningsgrupper- en studie om organisering och användning av särskilda undervisningsgrupper i grundskolan. Stockholm: Skolverket.