2

5

PULS är din alldeles egna sektion. Med sektionens hjälp kan du lättare komma i kontakt med närings- och arbetslivet, få hjälp med eventuella problem som kan uppstå under utbildningen och dessutom ta del av studiesociala aktiviteter.

PULS är en organisation som drivas av och för studenter som läser kandidatprogrammet personal- och arbetsvetenskap, beteendevetenskaplig grundkurs eller masterprogrammet för Human Resource Management and Development. Förkortningen PULS står för Personalvetar-Utbildningen i Linköpings Sektion. PULS huvuduppgifter är att sköta utbildningsbevakning, möjliggöra en kontakt med näringslivet och arbetslivet under studietiden, anordna studiesociala aktiviteter och dessutom att marknadsföra programmet och med det också våra framtida yrkestitlar.

PULS är uppbyggt av tre stycken utskott som har flertalet arbetsgrupper knutna till sig. Varje utskott har en ordförande som sitter med i styrelsen tillsammans med ordförande, vice ordförande, kassör, sekreterare och webmaster. Styrelsen väljs i sin helhet på höstmötet och arbetsgrupperna väljs under årsmötet som sker i början av vårterminen. På årsmötena är det medlemmarna som bestämmer, precis som i valet till riksdagen, kommuner och landsting. Under årsmötena kan också motioner, det vill säga förslag från medlemmarna, och propositioner, förslag från styrelsen, behandlas och tas beslut om.

Styrelsens arbete omfattar det mer övergripande som sker inom sektionen. Det är också styrelsens uppgift är utifrån verksamhetsplanen arbeta för att nå sektionens mål. Styrelsen knyter ihop utskotten och arbetsgrupperna och ska ge förutsättningar för deras arbete. Varje post i styrelsen har sitt eget ansvarsområde, mer information om det kan du hitta på hemsidan www.personalvetare.nu under fliken ’Styrelsen’. Där hittar du också all kontaktinformation till styrelsen.

PULS är en ideell organisation, så alla som är engagerade gör detta vid sidan av sina studier. Det är därför det är så viktigt att det finns personer som vill driva organisationen framåt och därmed lägga ner tid på sitt arbete. Detta kan givetvis ta lite tid, men med lite planering brukar det allt som oftast lösa sig. Det underlättar att vi är många som är aktiva i arbetsgrupperna och att det är kul att göra något annat än att bara läsa. När man väl är klar med sina studier brukar det ses som något positivt att man engagerat sig, för det är ett bevis på att man klarat av att göra annat under sin studietid, än att bara pluggat.

F (PULS: Din sektion)ör att bli aktiv inom sektionen behöver man söka den posten eller till den arbetsgruppen man vill engagera sig i via valberedningen. Valberedningen är den enda arbetsgruppen som inte sitter i ett utskott och det är valberedningen som sköter all rekrytering för sektionen. De annonserar ut när de vill ha in ansökningar eller nomineringar och då är det bara att söka på. Ibland finns det också vakanta platser i vissa arbetsgrupper och ifall du vill ha reda på mer om dessa är det bara att maila valberedning@personalvetare.nu.

Utbildningsutskottet (UU) är en mycket viktig del inom PULS. Utbildningsutskottets uppgift är att säkerställa utbildningskvalitén på programmet genom olika former av utbildningsbevakning och projekt. Utbildningsbevakning sker bland annat genom klassrepresentanternas kontinuerliga dialog med kursansvariga och deras aktiva arbete med utvärderingar, efter den utarbetade utvärderingspolicyn. Klassrepresentanterna utgör en arbetsgrupp i UU och i denna är det viktigt att alla årskurser och utbildningar finns representerade så att alla klassers åsikter och eventuella problem kommer till ytan. Den andra arbetsgruppen i UU är P-riks som är en del av det nationella samarbetet mellan PA-programmen runt om i landet och fungerar som en länk mellan lokal och nationell nivå, vilket är viktigt för att behålla en jämn standard på alla utbildningar i Sverige. För att få reda på mer om utbildningsutskottet kan du maila ordförande och vice ordförande för utskottet på:

utbildning@personalvetare.nu.

Näringslivsutskottet (NLU) arbetar för ett aktivt utbyte mellan studenter och det i närområdet högintensiva näringslivet. I NLU arbetar arbetsgruppen Alumni med att bibehålla kontakten med examinerade studenter och att gamla kursare kan hålla kontakten med varandra. Gästföreläsare är en annan arbetsgrupp som arbetar med att anordna gästföreläsningar till de olika kurserna på PA-programmet. Mentorsprojeket skapar utbyte mellan personer i näringslivet som arbetar med personalfrågor och studenter på PA-programmet. Projektet riktar sig till studenter i trean. Projektföretagen är ett komplement till föreläsningar och litteratur och ger oss en chans att omsätta teori i praktik. Dessa används under årskurs ett på PA. Den femte arbetsgruppen i NLU är HR-dagen som anordnar en heldag under hösten där PA och BVG studenter samt representanter från arbetslivet samlas kring ett aktuellt tema med föreläsningar och diskussioner. Ordförande och vice ordförande för NLU når du på:

naringsliv@personalvetare.nu.

Sociala utskottet (SU) fokuserar sitt arbete kring studiesociala aktiviteter som anordnas under hela året. Utskottet arbetar också dels med att skapa en gemenskap mellan BVG och PA. I utskottet finns festeriet PiLS och fadderiet PAmp, vars verksamheter du kan läsa om på hemsidan, och dessutom maxPULS som anordnar aktiviteter varje måndag för medlemmarna i Frituna skolans sporthall men också större händelser som paintball eller turneringar, vanligtvis mot psykologprogrammet. Diplomeringshögtiden anordnar varje år en högtid för de nyexaminerade studenterna från kandidat- och masterprogrammen. Den femte arbetsgruppen i SU är PULS Sektionsskribenter (PSS) som skriver om allt som händer i sektionen på hemsidan. Det kan vara allt från krönikor till intervjuer eller rena recensioner av fester eller andra evenemang. Ifall du har några frågor om det sociala utskottet kan du kontakta ordförande och vice ordförande på: socialt@personalvetare.nu.

Mer information om utskotten och alla arbetsgrupper hittar du på hemsidan under fliken ’Utskotten’ och leta dig vidare till den arbetsgrupp du vill veta mer om.

(Ideellt engagemangEn krönika av )Att vara ideellt engagerad innebär så mycket mer än att bara få något att sätta upp på CV:t, det är ett sätt berika sitt liv på helt nya nivåer.

I ett ideellt engagemang träffar man många nya människor med olika bakgrunder. Det kan också innebära nya erfarenheter att arbeta tillsammans med personer som man annars inte skulle haft chansen att få lära sig av.

(Det sociala sammanhanget är viktigt!)Jag har varit ideellt engagerad i många år, och det har varit bland de bästa sakerna jag har gjort med min tid. Jag har varit allt ifrån att vara lägerledare till att vara sektionsordförande till att vara kökspersonal på en studentdriven restaurang. I alla dessa organisationer finns det olika sätt att interagera med varandra och det finns olika slags ledarskap. Det som jag bär med mig varje dag är att det ideella engagemanget är en del av mitt liv. Jag gör det inte bara för min egen del, och inte heller för någon annans, utan det är en slags symbios mellan det som berikar mitt liv med mening samtidigt som jag bidrar till min omgivning med min tid.

Om en ideell organisation helt bygger på att människor ska bidra med sin tid helt frivilligt är den mycket skör, i och med att den bygger på att personer ”offrar” sin tid och energi för att hålla organisationen igång. Vad är det som gör att en person önskar bidra med sin tid och kraft till en organisation där de inte får någon ekonomisk ersättning? Det kan vara det sociala sammanhanget eller känslan av att tillhöra något och vara någon. Anledningarna är lika många som det finns ideellt engagerade och vanligtvis är det högst personliga orsaker som ligger bakom engagemanget. Vanligast är dock den egna tillfredställelsen och/eller den personliga utvecklingen.

(Det kan bli psykiskt påfrestande…)Att engagera sig ideellt kan leda till att personer, medvetet eller omedvetet, skapar en bättre bild av sig själva utåt, gentemot de övriga individerna i samhället, och att detta är en av motivationsfaktorerna till att engagera sig i ideella organisationer och dessa är viktiga för att engagemanget ska överleva den första tidens nyfikenhet.

Det ideella engagemanget har så klart inte bara positiva sidor. Det kan bli psykiskt påfrestande att vara ideellt engagerad i och med att det inte alltid finns en skiljelinje mellan det privata och det ideella ”arbetet”. Dessutom kan det gå så långt att personer internaliserar värdena i organisationen så pass mycket att det ideella engagemanget blir till en mycket stor del av personligheten. Detta kan i de mest extrema fallen bli till ett slags sektbeteende. Detta är naturligtvis mer ovanligt, men kan ske i mindre skala ifall antalet engagerade personer är lågt.

(Personlig utveckling som drivkraft?)För att en ideell organisation ska kunna fungera behöver de engagerade känna att de har stöd, att de har möjlighet att skapa kontakter, att det finns en stimulerande miljö som man kan växa inom och att man blir uppmuntrad för sina goda prestationer genom exempelvis muntligt beröm. Om detta ges på ett bra sätt av ledaren kan det skapa lojalitet, effektivitet (utan stress), bättre självförtroende hos de engagerade och det föder i sig en starkare organisation. Om alla har möjligheter till personlig utveckling i den ideella organisationen, samtidigt som organisationen i sig växer tillsammans med sina engagerade för gynnar detta organisationen på lång sikt. Den personliga utvecklingen i sig hos ledare, de engagerade och organisationen är enligt flera studier det som är mest motiverande för fortsatt engagemang och därmed också organisationens överlevnad.

Att engagera sig ideellt kan vara mycket givande. Saker som att träffa likasinnade, arbeta för ett bättre samhälle eller att direkt hjälpa behövande kan vara mycket tillfredsställande. Men att engagera sig i en ideell organisation kan även vara psykiskt påfrestande. Personligen tror jag att det är det sociala sammanhanget som är den största drivkraften till att engagera sig ideellt. Personlig utveckling är den drivkraft som många svarar att de engagerar sig för, i olika sorters enkäter. Jag vet inte om individer faktiskt engagerar sig för det eller om det bara är något som individerna tror är det så kallade rätta svaret på frågan. Det vill säga att man svarar det för att man tror att det är normen.

Anledningarna till att avsluta sitt ideella engagemang behöver inte bara handla om att individen till slut känner att de inte har tid, eller att hon/han inte får tillräckligt med stöd från de högre uppsatta i organisationen utan det kan även bli så pass illa att en ideellt engagerad person går in i väggen så att säga. I en del organisationer är det så att om en person har visat sig driftig och engagerad, vill det sig att denna person blir tillfrågad att vara med på allt fler ställen eller med fler aktiviteter än vad hon/han hade tänkt sig från början. Om personen i fråga känner en stark koppling till organisationen och känner ansvarskänslor för dess fortlevnad kan det bli svårt att säga nej. Detta problem uppstår vanligtvis inom organisationer där engagemanget börjar sjunka men kraven från de uppställda verksamhetsmålen är de samma.

Att engagemanget börjar tryta är inget ovanligt, det har hänt mig vid flera tillfällen. Medlemsantalen kan vara fortsatt goda, eller oförändrade, men bristen på engagemang skapade ofta problem. Säg att en organisation har som tradition att genomföra ett specifikt evenemang, men att ingen ur styrelsen har tid och/eller ork att planera och genomföra det. Sen när någon av ledamöterna faktiskt tagit på sig ansvaret av evenemanget kommer ingen ur medlemskretsen. Om ingenting händer så slutar det med att ingen ur styrelsen vill göra något, på grund av detta vill ingen sitta i styrelsen och till sist dör organisationen. Detta är en vanlig ond cirkel i ideella organisationer och det finns inga lätta lösningar. Det kan krävas nytt blod i de ledande positionerna för att verkligen få igång engagemanget igen.

(Ledarskapet varierar från person och situation)Ledare inom den ideella organisationen har en stor betydelse. Ledarskapet i sig varierar mycket beroende på organisationens uppbyggnad, alltså dess storlek, struktur och syfte samt självklart ledarens personlighet. Den viktigaste uppgiften för den ideella ledaren är att motivera och inspirera sina ideella medarbetare och detta är mycket viktigt för att om inte det finns motiverade medarbetare så kan inte den ideella organisationens värden och mål uppfyllas. En ideell ledare ska mer ses som en informatör eller en samordnare än en chef i och med att ledaren saknar formell makt. För att bli framgångsrik som ideell ledare behöver man vara visionär, organisatör men framför allt en coach som stöttar, driver och ger feedback. Om de engagerade inte känner att de blir sedda i sina roller inom den ideella organisationen kommer engagemanget till slut att tyna bort och då riskerar organisationen som helhet att bli skörare än vad den var tidigare. Det som motiverar personer till att bli ideella ledare verkar vara att man känner starka kopplingar till organisationens värderingar och mål och att man blir motiverad av själva arbetet.

(och dess ledarskapSandra Sannemo Bårman)

(Mål är viktiga för att veta vart man ska och om man lyckats nå dit)I ideella organisationer som är demokratiskt uppbyggda, på samma sätt som PULS är, behöver den ledande gruppen (styrelsen) ses som ett kollektiv, som tillsammans ska leda organisationen framåt. En sådan ledning har två olika roller; att vara den visionära delen av organisationen som driver verksamheten framåt, och att vara organisationens externa representation. Att vara en del av en sådan ledning innebär att man behöver skapa en legitimitet av organisationen både inåt och utåt, och att organisationen på så sätt kan få tillgång till de resurser som behövs för att uppnå målen. Att sitta i en ideell styrelse innebär att man behöver verka på samma plan som medlemmarna samtidigt som man arbetar mer förutseende och behandlar frågor redan innan de lyfts av medlemmarna.

Det är mycket viktigt att poängtera att det inte kan finnas ideella ledare eller ett ideellt ledarskap om det inte finns personer som vill engagera sig ideellt i organisationerna. Det är ganska logiskt när man tänker efter. Men om det inte finns goda förebilder och coacher inom den ideella organisationen kommer utvecklingen av medlemmarna gå trögare, och om den inte finns kan utvecklingen av organisationen också gå trögare.

(Feedback är centralt för att den ideella organisationen ska fungera)Om en organisation ska kunna utvecklas eller förändras på något sätt så behövs det någon slags feedback på vad som inte fungerar så bra. Denna feedback svår att få inom ideella organisationer, vare sig du är ledare eller medlem inom den. Det är som sagt svårt att mäta framgång inom den ideella sektorn, men det som en ledare tydligt kan få feedback om är medlemsaktiviteten. I och med att det är ledaren (eller styrelsen) som har det främsta ansvaret för rekrytering märker dessa om medlemsantalet börjar sjunka eller om medlemsaktiviteten minskar. Det är däremot svårare att förstå varför detta sker.

Att engagera sig som ledare inom en ideell organisation tror jag även är ett tecken på en ansvarskänsla gentemot organisationens fortlevnad. Att en individ känner en stark koppling till organisationens värderingar och mål tror inte jag räcker för att vilja engagera sig som ledare inom denna. Att individen däremot har internaliserat organisationens värderingar är mycket mer troligt, enligt mig. För om en individ känner att en organisation försöker göra samhället till exakt det hon/han vill så anser jag att det är troligare att individen är villig att lägga ner mycket tid till att uppfylla de målen.

Utöver detta tror jag att prestige och anseende har en stark inverkan på vissa individers beslut att engagera sig som ledare inom den ideella organisationen. För om hon/han är ledare inom en organisation som många människor är medlemmar i, innebär det att individen kommer att synas mer inom organisationen och bli tydligare uppskattad av medlemmarna. Ingen ledarskapsstil är ultimat, utan situationen är alltför beroende av de personliga egenskaper som ledaren innehar och dessutom av organisationens syfte, storlek och struktur.

Att engagera sig ideellt i Linköping är relativt enkelt i och med att det finns många organisationer som behöver ens tid. Sektionen är en av dessa. Studentkrogarna är en annan. Dessutom finns det flera andra föreningar på universitetet som inte är programknutna som gör att du får möjlighet att träffa andra med andra utbildningsbakgrunder, exempelvis körerna och spexgrupperna. Utanför skolan finns det också flera organisationer som välkomnar just ditt ideella engagemang. Röda korset eller kyrkan är exempel på detta. Om du upplever att du behöver ha något som berikar ditt liv, utanför studierna och eventuella arbeten, behöver du bara välja inom vilket område som du vill investera din tid inom.

Ett ideellt engagemang kan ge många saker och även fast referensen på CV:t inte borde vara den mest drivande faktorn så är ett ideellt engagemang något som kommer göra att du skiljer dig från alla andra i högen av meritlistor och personliga brev. Dessutom är större ideella organisationer utmärkta platser att nätverka och skaffa sig kontakter inom. De vet redan vem du är och vad du går för och om du behöver hjälp att hitta ett jobb är det bland sina kontakter man oftast hittar ett. Slutligen vill jag poängtera att ett ideellt engagemang aldrig är slöseri med tid det gäller bara att kunna planera vart man ska lägga den.

(Nio tips från LiU:s miljösamordnare Anders Carlsson och Petra HagstrandKomplettera din utbildning med en kurs i miljökunskap/hållbar utveckling. Lyft miljöfrågorna i alla dina kurser. Prata med vänner och kursare. Engagera dig i debatten.Släck ljuset i tomma rum och stäng av datorer och annan elektrisk utrustning som inte används.Välj rättvisemärkt kaffe, kravbananer, lokalt odlad frukt och kravkött. Fråga efter ekologiska alternativ.Åk buss eller cykla, så håller du nere dina utsläpp av växthusgaser.Sänk inomhustemperaturen hemma och ta på en extra tröja.Använd LiUs källsorteringskärl. Batterier och glödlampor lämnas separat, medicinrester till apoteket.Skriv inte ut e-post och dokument slentrianmässigt, och när du måste – skriv ut och kopiera dubbelsidigt. Gör miljökrav till norm vid dina egna inköp.) (PULS – Den gröna sektionen)Den 3 juni 2010 blev PULS en diplomerad ”Grön Sektion”. Tack vare detta visar PULS att vi ligger i framkant vad gäller sektionsarbete för hållbar utveckling och att vi lever upp till de krav som ställs för att bli diplomerad.

Grön Sektion är ett projekt initierat av universitetets miljöorganisation och syftar ytterst till att öka förståelsen och intresset kring miljöfrågor hos sektionerna och dess medlemmar. Projektet startades år 2007 av LiUs miljösamordnare och de tre kårerna StuFF, LinTek och Consensus. I dagsläget finns det sju Gröna Sektioner vid LiU.

Vad gör LiU för miljön?

Linköpings universitet arbetar aktivt med miljöfrågor på flera olika plan. Till exempel värms alla byggnader upp av fjärrvärme från i huvudsak eldade sopor. Elen kommer uteslutande från producenter av el från förnybara källor.

En annan god sak är att du som student vid LiU kan åka kollektivt mellan Campus Valla, Campus US och Campus Norrköping med Campusbussarna – helt gratis.

Vad gör PULS för miljön?

PULS vill tillsammans med sina medlemmar bidra så gott vi kan i miljöfrågan. Vi har idag ett hållbarhetsombud som driver sektionens miljöfrågor på möten med representanter från andra sektioner. Konkreta saker vi gör är att vi endast använder KRAV- och/eller rättvisemärkt kaffe på våra möten och aktiviteter, vi källsorterar vårt avfall i största möjliga utsträckning, använder lågenergilampor i vårt sektionsrum och använder dubbelsidig utskrift i största möjliga utsträckning.

Som student väljer du givetvis själv vilken insats du vill göra, men vi i PULS tycker att det vore väldigt roligt om du hängde på oss hjälpte till att göra universitetsvärlden lite grönare.

(Linköping:)Linköping är residensstad för Östergötlands län och är Sveriges femte största kommun med ca 140 000 invånare. Tillsammans med Norrköpings kommun bildar de båda orterna Sveriges fjärde storstadsregion.

Både 1997 och 2009 utsågs Linköping till ”Årets stadskärna”. Stadens motto är ”Där idéer blir verklighet” och syftar på samarbetet mellan näringslivet (till exempel Mjärdevi Science Park) och universitetet.

Stadsbild

Linköpings stadsbild domineras av domkyrkan, en mäktig och massiv stenkyrka i gotisk stil, och dess 107 meter höga torn. Det gula stadshuset byggdes ursprungligen för att hysa läroverket och ligger strax intill domkyrkan. Strax intill ligger även Linköpings slott.

Under rivningsvågen på 1950- och 1960-talet beslutade staden att grunda Gamla Linköping dit gamla träbyggnader flyttades för att skapa ett område med kvarter i gammal stil. Utmärkande för området är att de flesta av husen används, antingen av verksamheter och museer eller som bostäder. Men några av de gamla husen står ännu kvar på sin ursprungliga plats på Hunnebergsgatan.

Längs Vasagatan finns det en mängd intressanta arkitektoniska byggnader som uppfördes i runt 1900-talets början, däribland är Frimurarhotellet och Miljonpalatset. Under 2000-talet har flera moderna byggnader med visst arkitektoniskt intresse tillkommit. Hit räknas Linköpings stifts- och landsbibliotek, Drottningtornet, Mjärdevi Center samt Cloetta Center, som alla har en modern utformning.

Natur och parker finns det gott om i staden och närområdet. Exempel på detta är parken Trädgårdsföreningen mitt i centrala staden, Rydsskogen och Vallaskogen, där den senare är naturreservat. Tidvis har diskussionerna om kommunikationen i öst-västlig led kommit att beröra Vallaskogen när den så kallade tvärleden eller Vallaleden debatterats.

Historia

Det finns fornlämningar som tyder på att det finns människor som har levt på den plats som nu utgör Linköping ända sedan den äldre järnåldern och bronsåldern. Även runstenar sedan vikingatiden har påträffats, varav två nära Stångåbro.

Ända sedan 1100-talet har Linköping varit en starkt religöst centrum, vilket i sin tur har påverkat utbildningstraditionen här. En katedralskola i regionen har daterats till 1266 och kan vara Sveriges första. Under 1200-talet byggdes delar av Linköpings slott. Historiskt sett har detta varit biskopens residens men nu i modern tid är det landshövdingens bostadsadress. Under hela medeltiden räknades Linköping efter Uppsala som landets andra lärdomscentrum och dess katedralskola hade rika internationella kontakter, så etablerade den till exempel under 1300-talet ett särskilt studenthem i Paris för sina studenter.

År 1598 utkämpades Slaget vid Stångebro mellan Hertig Karl och hans brorson Sigismund. Hertig Karl, sedermera Karl IX, gick segrande ur striden och slaget blev början på det polsk-svenska kriget 1599-1629. Tretton rådsherrar och en fågelskytt som stått på Sigismunds sida fängslades, och efter en rättegång år 1600 avrättades fem av dem i Linköpings så kallade blodbad.

Den 29 januari 1700 drabbades staden av en omfattande eldsvåda som förstörde praktisk taget all bebyggelse. Vissa stenbyggnader, slottet och domkyrkan klarade sig.

Linköping är en gammal militärstad. Omkring 1900 flyttade flera regementen i Linköpings garnison in i kaserner i staden: Svea artilleriregemente, Livgrenadjärregementet, och Svea trängkår. Till detta kom Kungliga Östgöta Flygflottilj i Malmslätt strax väster om staden. De utgjorde ett viktigt inslag i staden under hela 1900-talet, men kasernområdena har efter kalla krigets slut omvandlats till bostäder, som i dag heter T1, respektive kontor för offentlig förvaltning. De militära övningsfälten söder om staden har omvandlats till naturreservatet Tinnerö eklandskap. Malmens flygplats används fortfarande militärt, och huserar Flygvapenmuseum.

Under andra världskriget och kalla kriget upplevde staden en stark tillväxt på grund av SAAB:s tillverkning av stridsflygplan, som etablerades 1937. Den i slutet av 1960-talet grundade högskolan gjordes 1975 till Linköpings universitet och har sedan 1980-talet fortsatt att driva på stadens expansion.

Näringsliv

SAAB är en viktig del i Linköpings näringsliv. Det är mycket tack vare SAAB som Linköping är så pass starkt inom de tekniskt inriktade företagen. Under 2003 arbetade nästan fem tusen personer inom verksamheten här i Linköping. SAABs verksamhet i Linköping är främst fokuserad kring flygplanstillverkningen.

Linköping är en expansiv företagsregion som bland annat inhyser Mjärdevi Science Park, vilket är en teknikpark med ungefär 5 800 anställda och studenter i cirka 200 hightechföretag inom telecom och IT (augusti 2009) och som ligger granne med Campus Valla.

I Linköping finns också forskningsintensiva verk som Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI), Statens Väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och Statens Kriminaltekniska laboratorium (SKL). Även handeln är betydande där köpcentrumområdet Tornby är ett av Sveriges största med varuhus såsom Ikea, Ikano-huset, Biltema och många fler. Tornbyområdet har näst högst omsättning i Sverige för köpcentrum utanför stadskärnorna, enligt en mätning i september 2005.

Kommunikationer

Flyget har länge haft stor betydelse för Linköping, där SAAB har haft stort inflytande. Linköping har två flygplatser, den civila Saab-ägda flygplatsen centralt belägen, strax sydöst om stadskärnan samt Malmens militära flygplats väster om staden, där Försvarsmaktens helikopterflottilj finns.

Tåget har en central del i Linköping, då den södra stambanan mellan Stockholm och Malmö passerar centralstationen. Ett stort antal turer går åt båda hållen varje dag. Planerna för en dubbelspårig, snabbjärnväg har varit uppe på diskussion i flera år men i nuläget har det varit ganska tyst om detta. Dessutom trafikerar Östgötatrafiken en pendeltågslinje mellan Norrköping och Tranås, via Linköping och Mjölby, som underlättar för resandet inom länet.

Det är Östgötatrafiken som är länets kommunaltrafikleverantör. I Linköping finns det busslinjer som i stort sett trafikerar hela tätorten och även ut till landsbygden i Kinda och Kisa. Det har precis tillkommit nattrafik i Linköpings tätort, där ett antal busslinjer går ända fram till 03.15.

Miljö

Linköping är känd som cykelstad. Mer än 30 % av alla resor utgörs nämligen av cykeltransporter. Kommunen har nästan 40 mil cykelvägar och nya byggs efterhand och 2002 utsågs staden till ”Årets cykelstad”. Det går att cykla i Linköping under vintern och nästan 70 % av de som cyklar på sommaren fortsätter efter att snön fallit, till stor del för att cykelbanorna blir bra snöröjda under vintern. Linköpings kommun tillhandahåller cykelkartor och rekommenderade cykelrutter online samt hos turistbyrån.

(Din nya stad)

Under åren har Linköping intagit en position som en av Sveriges ledande miljöstäder, efter att ha genomfört en rad åtgärder på biogas- och fjärrvärmeområdet.

Kultur och nöje

Exempel på kultur i Linköping är Östergötlands länsmuseum, Östgötateatern, konsthallen Passagen samt Linköpings symfoniorkester. Linköping är också en körtät stad med många körer av hög nationell klass. Dessutom invigdes det nybyggda stifts- och landsbiblioteket i mars 2000. Den tidigare byggnaden brann ner 1996 och tyvärr fick en 700-årig bibliotekshistoria fick ett snöpligt slut.

När det gäller musik har flera artister börjat sin karriär på Skylten, bland annat Lars Winnerbäck. Andra kända musiker och musikgrupper är Louise Hoffsten, Pusjkins och Cloudberry Jam. I Linköping finns flera kända hårdrocksband, såsom Los sin nombre, Witchery, Morifade, W.E.T, Axewitch och Mindless Sinner.

Östgöta Correspondenten är stadens äldsta dagstidning och ges ut sedan 1838. Tidningen täcker västra delen av Östergötland. Här finns även gratistidningarna Extra Östergötland och Linköpingsposten. Tidigare fanns även den socialdemokratiska dagstidningen Östgöten men denna lades ner i början av 1990-talet.

Sport och fritid

Linköping är en aktiv sportstad. Här finns det framgångsrika hockey- och fotbollslag, både när det gäller herr- och damklassen. Det finns mängder av sätt att hålla sig aktiv på i Linköping.

Man behöver inte vara erfaren inom en sport för att vara med och delta, både Korpen och KFUM har flera nybörjarpass för den som vill testa på nya sporter. Ibland kan det vara en upplevelse att testa något nytt och spännande, men det behöver inte vara lagsporter heller. I Ryd finns det en klättervägg som Linköpingsklätterklubb använder sig av och där kan också du testa på att klättra.

Bortsett från Campushallen på Campus Valla så finns det flertalet gym och träningslokaler inne i stadskärnan. Dessutom finns det flera kampsportsklubbar, inom flera olika discipliner.

Sevärdheter

Innerstaden i sin helhet är en mycket vacker stad. Att ta en promenad runt alla gator och torg kan vara en upplevelse i sig och något som helt klart bör göras innan man har avslutat sina studier i staden. Strax väster om stadskärnan ligger Flygvapenmuseum med samlingar av de flesta militära flygplan som använts i det svenska flygvapnet. Länsmuseet innehar stora konstsamlingar och konstnärer som Albrecht Dürer och Pehr Hörberg finns representerade i utställningarna. Museet har en filial i Onkel Adamsgården.

Under Sankt Larskyrkan finns rester av stadens äldsta kyrkobyggnad. Stora torget pryds av skulpturen Folkungabrunnen av konstnären Carl Milles. Mitt på torget finns även en minnessten över Linköpings blodbad. Blodbadet föregicks av slaget vid Stångebro och ett minnesmonument restes på Stångebrofältet 1898.

Sedan 1990-talet har allt fler caféer öppnat och restaurangerna har börjat med uteservering på sommaren. Studenterna bidrar även med att liva upp staden med diverse arrangemang, där det största är SOF, Studentorkesterfestivalen som anordnas vartannat år och bland annat genomför en stor så kallad Kårtege genom staden.

Politik

Efter kommunalvalet 2006 styrs Linköping av Allians för Linköping. Allians för Linköping består av Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet. Linköpings kommunfullmäktige har 79 mandat och Allians för Linköping innehar 40 av dessa. Linköping är en av de få städer i Sverige som har en officiell borgmästare, Ann-Cathrine Hjerdt, från Moderaterna. Ordförande för kommunstyrelsen är också moderat och heter Paul Lindvall och är också en av kommunalråden. De övriga kommunalråden är: Muharrem Demirok, Centerpartiet, Bengt Olsson, Folkpartiet, och Jan-Willy Andersson, Kristdemokraterna. Oppositionsledare är Lena Micko från Socialdemokraterna.

Förhoppningsvis har du nu fått en lite bättre koll på din nya hemstad, och PSS hoppas att ni kommer trivas här.

På universitetet finns det 26 500 studenter, 3 500 anställda och över 100 utbildningsprogram vilket gör Linköpings universitet till ett av Sveriges större lärosäten.

LiU har gjort sig känd som en förnyare av utbildning och forskning genom nya utbildningar som har fått efterföljare på andra universitet, till exempel civilingenjörsutbildningar i datateknik och industriell ekonomi, ny pedagogik samt satsning på tvärvetenskap och nya forskningsområden. LiUs ambition är att bedriva forskning som både är vetenskapligt intressant och relevant för samhället i stort. På drygt 30 år har LiU utvecklats till att idag vara en internationellt respekterad aktör med flera starka forskningsprofiler och hem för en rad nationella kompetenscentra.

Akademisk utbildning i Linköping har sina rötter i 1960-talet och 1963 års universitets- och högskoleutredning. 1965 startade teknisk och medicinsk utbildning i staden. Två år senare tillkommer filosofisk utbildning som en filial till Stockholms universitet och 1969 etableras de tekniska och medicinska fakulteterna.

1970 förs resurserna samman till Linköpings högskola och fem år senare blir högskolan landets sjätte universitet. Men även om universitetet är ungt har Linköping en lång historia som utbildnings- och kulturstad, vilket ni dels kan läsa om i den föregående artikeln om Linköpings historia.

(Linköpings Universitet:Din nya arbetsplats)Linköpings Universitet är en mycket modern arbetsplats för både personalen och studenterna. LiU har en för svenskt högskoleväsen speciell organisation i och med att forskning och utbildning bedrivs vid 14 storinstitutioner där närliggande ämnen och teman är samlade. Exempel på dessa är Institutionen för Beteendevetenskap och lärande (IBL), Institutionen för Studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK) och Institutionen för Klinisk och experimentell medicin (IKE).

Institutionerna tillhör inte en enskild fakultet utan kan bedriva utbildning och forskning på uppdrag av flera fakulteter. Under varje institution finns flera ämnen samlade för att underlätta kontakterna över disciplingränserna. Vid Institutionen för kultur och kommunikation (IKK) finns t.ex. såväl moderna språk, litteraturvetenskap och konstvetenskap som religionsvetenskap, socialantropologi och filosofi.

Det finns fyra fakulteter: Filosofiska fakulteten, Medicinska fakulteten, Tekniska fakulteten samt fakulteten för Utbildningsvetenskap. Dessa ansvarar för utbildning och forskning inom respektive område och leds av en styrelse.

Universitetsstyrelsen är universitetets högsta beslutande organ. Styrelsen ansvarar bland annat för budget och policyfrågor. Universitetets främste företrädare och ledare är rektor, som i likhet med alla rektorer på svenska universitet och högskolor är utsedd av regeringen. Rektors mandatperiod är sex år. Rektor har en prorektor vid sin sida.

Arbetet med strategier och visioner är något som är viktigt på universitetet. Linköpings universitet arbetar med att omsätta sin strategi i praktisk verklighet. Visionen för LiU är att vara ”ett universitet med internationell lyskraft som är en drivkraft i en kosmopolitisk kunskapsregion”. En av strategierna är miljöstrategin som ni kan läsa om i artikeln om PULS som nydiplomerad grön sektion. Till det så finns det självklart en mängd andra strategier. Den som är väldigt bärande i organisationen som helhet är policyn för Lika Villkor. Policyn bygger på att alla, oavsett bakgrund, fysisk förmåga, sexuell läggning eller liknande, är lika mycket värda och har lika rätt till att få möjlighet till en god utbildning. Principerna för universitetets strategi som operationaliserats i universitetets strategikarta (som ni kan hitta på www.liu.se) är att visa excellens, ta ansvar, bygga styrka samt att skapa effektivitet.

Universitetet är en stor organisation med tre campusområden i två städer. Till det tillkommer också utbildningsfilialen Centrum för Träteknik & Design på Carl Malmstens – Furniture Studies på Lidingö som har varit en del av LiU sedan 2000. Av de 26 500 studenterna läser majoriteten i Linköping och en femtedel i Norrköping.

Campus Valla är universitetets huvudcampus och ligger cirka tre kilometer utanför stadskärnan. Det är här som de utbildningarna startade under 1960-talet. Märkesbacken är starten på den kilometerlånga gågatan Corson, som sträcker sig över hela campus. Längst söder ut ligger Campushallen, där du kan träna. A och B husen är de äldsta byggnaderna. De två husen är ofta fyllda med teknologer, men här pluggar också lärarstuderande och ekonomer. Husen Origo och Zenit är specialiserade hus, där Origo huserar universitetets administrativa avdelning och Zenit är till för studentservice.

Campus HU är universitetets medicinska utbildningsplats. HU har varit en del av LiU sedan 1986 och var en gemensam organisation för statlig och landstingskommunal vårdutbildning, därtill en radikal pedagogisk förnyelse av berörda utbildningar. Det är ett toppmodernt campus som är anpassat till HUs pedagogik ligger insprängt bland välbevarade gamla sjukhusbyggnader från 1800–talets slut. Här finns caféer och Bokvillan, som en liten minivariant av campus Valla.

Campus Norrköping är en yngre filial till campus Valla. Campus Norrköping har varit en del av LiU sedan 1996. Kåkenhus är LiU Norrköpings naturliga centrum. Med café, lunchrestaurang och ett välutrustat universitetsbibliotek. Här hittar du även Studenthälsan och studievägledare. Vissa av utbildningarna finns bara i Norrköping, medan exempelvis lärarprogrammet också har utbildningsplatser här som på campus Valla i Linköping.

Linköpings Universitet är en plats för alla och nu hoppas PSS att du har fått en lite bättre koll på din nya arbetsplats under de kommande åren.

(StuFF: Din Kår)Som student vid filosofiska fakulteten eller området för utbildningsvetenskap tillhör du StuFF, en av studentkårerna vid Linköpings universitet, om du väljer att vara medlem i kåren.

StuFF har i skrivande stund cirka 10 000 medlemmar och är den största kåren vid LiU. Kårens främsta uppgifter är att bevaka och driva utbildningsrelaterade och studiesociala frågor. Allt för att din studietid ska bli så bra som möjligt och för att studenternas röst skall vara med överallt på universitetet.

Några av de frågor som StuFF jobbar med är kvaliteten på utbildningarna, arbetsmiljön, bra handledning för forskarstuderande, jämställdhet och jämlikhet på universitetet, bra möjligheter till internationellt utbyte samt upplysning om studenternas rättigheter och skyldigheter. StuFF samarbetar med och fungerar även som stöd för sektionerna, både i specifika frågor och i det övergripande sektionsarbetet. Hela kårens verksamhet bygger på att studenter väljer att engagera sig för att förbättra situationen för sig själva och för andra studenter. Alla medlemmar i kåren kan rösta i StuFF:s årliga val och engagera sig i en rad olika funktioner inom kåren.

Kåren utgörs av alla studenter och jobbar för studenter och det är studenter som jobbar för att de tycker det är roligt. Kåren organiserar bland annat, på en övergripande nivå, mottagningen av nya studenter genom att fungera som stöd och hjälp för sektioner, nationer och andra studentföreningar som vill anordna trevliga välkomstaktiviteter för nya studenter. Kåren kanaliserar pengar och står för uppföljning och policyarbete och anordnar bland annat Absoluta Nollpunkten som är informationspunkter på campus där studenter kan få hjälp.

Kårens främsta uppgift är att företräda sina medlemmar och påverka universitetet i den riktning studenterna vill. Detta gör kåren genom drygt 200 studeranderepresentanter som sitter i möte med, pratar med och skriver till universitetet. Alltifrån ärenden kring vilka utbildningar som skall finnas på LiU, vilken typ av studenthälsofunktioner som skall finnas till ärenden om priserna på restaurangmat till konkret innehåll i just din kurs.

För att få allt detta att snurra runt jobbar mer än 60 studenter, nästan alla ideellt vid sidan av studierna, med åsiktsbildning, policyfrågor, administration och styrning av kåren. Genom att rösta i kårvalet som sker under våren påverkar du vilka personer detta skall vara och vilka åsikter kåren skall ha.

Studentkåren vid universitet och högskolor finns till för att föra studenternas talan med och gentemot universitetet. Genom kårens existens och rättigheter till inflytande som lagen garanterar får vi studenter i Sverige ett mycket starkt inflytande över vår utbildning och universitetet. StuFF är demokratiskt uppbyggd och baserad på alla studenters rätt och vilja att engagera sig och påverka.

Studenterna har rätt att utöva inflytande över sin utbildning enligt Högskolelagen. På samma sätt anger förordningen om Studentkårer att det måste finnas en studentkår vid varje universitet eller högskola och att denna har rätt att ta ut en avgift för att finansiera sin verksamhet. Där står det också att alla studenter har rätt att vara med i vara medlemmar i kåren.

Från och med den 1 juli 2010 är det inte längre obligatoriskt att vara med i kåren för att få bli examinerad. Men detta innebär inte att kåren har förlorat sitt värde i studentens liv. StuFF äger tillsammans med de andra kårerna, genom Kårservice, flera av studentställena i Linköping. Där kommer man att få rabatt på inträdet om man är medlem i en kår. Dessutom kommer kåren att fortsätta med sitt arbete när det gäller utbildningsbevakningen, och bara det gör det värt att vara medlem.

StuFF är en demokratisk organisation genom att det varje år sker ett val till fullmäktige bland medlemmarna. Alla som har betalt sin medlemsavgift är röstberättigad. Valet till fullmäktige ser genom listor. Listorna sammanställs av de som vill kandidera. Vissa av listorna är partipolitiskt knutna andra inte. Varje lista formulerar ett ”valprogram” med frågor som de vill arbeta med under sin mandatperiod och detta presenteras sedan för de som skall rösta. Alla som är studenter och medlemmar i kåren har rätt att sätta upp sig på en lista. Om listan delar namn med en sektion eller annan förening, behöver listan godkännas av den föreningen innan valet. Kårfullmäktige har totalt 25 mandat. Dessa fylls utefter valresultatet i kårvalet. Ta exempelvis lärarlistan, de fick ca 30% av rösterna i det senaste valet och det gav dem 8 mandat i fullmäktige.

Efter kårvalet är det dags att välja kårstyrelse. Denna kan mer eller mindre beskrivas som kårens regering. Det är kårstyrelsen som utför det mesta av arbetet, medan kårfullmäktige är det beslutsfattande organet.

Den tio personer starka styrelsen utgör en liten del av de aktiva studenterna inom kårens verksamhet. De väljs på ett års mandat med byte i slutet av juni och de är alla arvoderade. Sju stycken har uppehåll från sina studier och arbetar heltid för kårens räkning och tre stycken arvoderas 20 procent och deltar i kårens styrning på sin fritid. Styrelsen har hand om förvaltningen och styrningen av kårens verksamhet på uppdrag av kårens fullmäktige, och arbetar mer övergripande än på detaljnivå.

Mer om StuFFs verksamhet kan du läsa om på www.stuff.liu.se, och via www.karservice.se kan du hittar mer information om kåravgiften och samarbetet mellan de tre kårerna.

(Sju smarta sätt att spara stålar)Att hålla igen på sina utgifter är något som är essentiellt att lära sig under sin studietid. För att verkligen kunna unna sig de roliga sakerna som studietiden erbjuder behöver man ibland välja bort många andra vanor som man kan ha införskaffat sig under sin yrkesverksamma tid.

Genom att veta vart man kan snäva av utgifterna, finns det inga större hinder till att vara med om allt det roliga som Linköpings Universitet har att erbjuda, trots att SFS (Sveriges Förenade Studentkårer) menar att den genomsnittlige studenten går back cirka 625 kronor i månaden. Här kommer nu sju tips som kan hjälpa dig att få råd med allt det roliga som händer i Linköping.

När du handlar…

Genom att handla på exempelvis Willys en gång i månaden, efter en inköpslista kan man som student spara femhundra kronor (eller mer) i månaden.

När du har fyllt upp dina basvaror, gäller det att hålla lite koll på vad som är på extrapris under veckorna. Är det så att Hemköp säljer ut billigt kött eller grönsaker, bunkra upp lite och gör ett extra storkok den månaden.

Bor du tillsammans med andra? Då har du en utmärkt möjlighet att kunna spara pengar. Att köpa mat i storpack och att utnyttja butikernas mängdrabatter. Kilo- eller styckpriset blir lägre desto större förpackningarna är.

När du lagar mat…

Att laga mat åt sig själv är ganska tråkigt, och det är oftast enklare att laga mat två-tre gånger i veckan istället för sju. Att alltid ha mat i frysen innebär också att man inte behöver styra upp sin dag kring vad man ska laga till middag.

När du äter lunch…

Av maten som man lagat i storkok kan man göra lunchlådor. Detta gör att man sparar cirka trettio till femtio kronor per dag som spenderas i skolan. Det finns mikrorum i D-, C- och KEY-husen, samt på nedre plan i Kårallen, men tänkt på att köerna kan bli långa kring tolv så ett tips är att gå lite innan eller lite efter om man har möjlighet.

När du handlar kläder…

Genom att ha många basplagg kan man enkelt variera sin garderob utan att det blir alldeles för dyrt. Om du är tjej kan ett enkelt linne också fungera som en snygg kjol, med ett skärp. Då har du fått två plagg för priset av en enkel bastopp från exempelvis H&M.

Dessutom kan du ta en vända ner på stan och shoppa loss i secondhand butikerna. Där finns det inte bara fina retro-kläder utan också ganska moderna kläder som någon god själ har valt att sälja eller ge bort i stället för att slänga. Det är inte bara ekonomiskt, det är miljövänligt också.

När du ger presenter…

Genom att själv göra födelsedagspresenter och julklappar kan du komma undan mycket billigare än i fall du skulle gått och köpt dem i en affär. Oftast kan det till och med vara så att en egen tillverkad gåva kommer uppskattas mycket mer än något som man sprungit på ute på stan. Exempelvis så kan man virka grytlappar till mormor, eller göra ett eget tröjtryck till lillebror vid jul. Detta kommer underlätta för dig i och med att CSN utbetalningen i december brukar vara lägre än under de resterande studiemånaderna.

När du använder mobilen…

Hur mycket använder du egentligen mobilen? Se till att skaffa ett abonnemang som gör att du ringer billigt (eller gratis) till de du pratar mest med. SMSar du mycket? Flera operatörer har fria SMS, byt till det som passar dig bäst. Surfar du med mobilen? Om du inte kan lägga till exempelvis fri surf, borde du tänka över detta. Datatrafik kan bli riktigt dyrt om man inte tänker sig för.

Lägg en månadsbudget

Det behöver inte vara komplicerat att lägga en budget. Tänk ut några huvudkategorier, till exempel ’mat’, ’boendekostnader’ och så vidare. Dessa kategorier brukar vara ganska lika varje månad och det gör att du kan förutse dina utgifter på ett helt annat sätt. Här kan du också budgetera för livsförhöjande aktiviteter som biobesök och fester. Det gäller att prioritera. Kom ihåg att vissa räkningar kommer var tredje månad, till exempel el, TV-avgiften och hemförsäkringen, och det underlättar ifall du lägger undan för dessa räkningar under de andra månaderna för att inte bli chockad när kvartalsräkningen dimper ner i brevlådan.

Tänk på att allt här i livet inte handlar om pengar, utan att det är viktigt att kunna unna sig något speciellt regelbundet för att orka hänga med i studierna. Genom att tillåta sig att köpa den där Coca-cola flaskan eller pizzan i månaden är viktigare än att ha pengar kvar den 24:e.

(Kravaller på)På Linköpings Universitet har det länge funnits en tradition av att använda sin overall och kravallerna har sannolikt spelat en bidragande orsak till detta.

Kravall är en ihop skrivning av krav på overall, men detta krav är inte särskilt strikt i och med att overallen är så starkt knuten till sektionerna och dess studenter. Som student på fristående kurser har man generellt inte en overall, men man kan ändå gå på kravaller, framför allt med tanke på att de alldra flesta större kravaller har något slags tema som man klä ut sig till. Kravet på overall bör snarare ses som ett råd och en innehållsdeklaration på vad som kan hända på denna sorts fest.

I kravallernas begynnelse var det främst för teknologstudenterna och de var oftast förlagda till första torsdagen efter deras tentaperioders slut. Den musikaliska underhållningen under dessa kravaller stod LiTHe Blås för. Men i och med att universitetet växte och allt fler sektioner tog över kårernas arbete med de studiesociala aktiviteterna på universitetet blev det allt fler kravaller att gå på och i dag är inte helt ovanligt med både DJs och liveband på kravallerna.

Traditionellt sett sker alla kravaller på torsdagar men detta är en tradition som börjats luckras upp mer och mer. Flera av kravallerna är belagda efter vissa tävlingarnas sittningar och är mer som eftersläpp och andra är datumstyrda, till exempel Akuten och KraValentine. Men oavsett om det är en torsdag, fredag eller lördag är kravallerna bland de största händelserna som sker på universitetet.

Tanken med denna artikel var från början att PSS skulle lista alla datum för kravallerna under läsåret 10/11, men detta har varit svårt i och med att de flesta av dessa datum inte satts i skrivande stund. I stället kommer här en uppräkning på de största återkommande kravallerna som kommer under året, i något så när kronologisk ordning.

SOF och Fortes Utedisco

Är en utomhuskravall som brukar ske den sista lördagen i TekFaks Nolleperiod. Det spelas bra musik och de alldra flesta kan njuta av sommarens sista kvällsstrålar.

KravallETTen

Detta är FilFak Nollans första kravall. Anordnas av en person från varje festeri som verkar under StuFF. Den ständiga maskoten är Nollan från serietidningen Knasen.

On the Rocks

Är kravallen för alla som har avslutat sin omtentaperiod från föregående termin. Huvudarrangör är från och med 2010 PiLS, men även andra festerier är med och anordnar. Detta är en kravall som brukar ha liveband.

Dra’t i spa’t

Detta är den första riktigt stora kravallen som sker i samband med den årliga dragkampen som anordnas av I-sektionen. Dragetkravallen brukar vara fredagen innan själva dragkampen, och före kravallen brukar det vara en fulsittning för de tävlande lagen.

Le Mans

Brukar ske i september/oktober och har fått sitt namn från M-sektionens go-cart tävling. Har sina anor från början av 2000-talet och ersatte en annan återkommande kravall som anordnades av M-sektionens festeri.

Tentakravall

I oktober avslutas höstens tentaperiod och detta måste ju firas. KrogVet, Bi6 och D-group anordnar då denna kravall. Den kan sammanfalla med den sista helgen i oktober, då vi byter från sommar- till vintertid och kan därför läggas på en lördag i stället för en torsdag för att göra kravallen en timme längre. Detta skiftar dock från år till år.

Pallenkravallen

I början på november är det dags för VI-Lings (uttalas fyrlings) tävlingshelg, där första pris har varit en pall öl. Från början var det en tävling där deltagarna skulle bygga en båt och ro den över Stångån, till att vara en hockeyspelstunering och nu senast var det en paintballtunering. Men priset och därför också namnet har förblivit det samma.

LEGO Trippen

Ligger vanligtvis i november och är en del av en tävlingshelg, med tävlingar och en fulsittning, som anordnas av CC. Sedan 2004 har kravallen varit på lördags kvällen efter fulsittningen.

Schlaget

I slutet av november är det LiUs egna gyckeltävling som anordnas av 4-Verkeriet och man kan ju inte ha en tävling utan kravall, eller hur?

Luciakraballen

Ses som den första FilFak-kravallen och anordnas av ELIN Players i samband med Luciafirandet, oftast på lördagar. Det brukar vara stora namn som spelar på scen, vilket också har lett till kritik mot höga biljettpriser.

Tentakravall

Efter tentaperioden i januari ordnas årets alldra första kravall. Brukar ha ett roligt tema, nu sist var det ”traffic light party”. Kravallen anordnas av Y6.

Valla Saucer Rennen (VSR)

I februari är det Y-sektionens stora pulkatävling och i samband med den är det självklart en kravall. Tillsammans med DÖMD är detta den största av teknologernas traditionella kravaller, och brukar locka en hel del folk från andra universitet.

KraValentine

Är lärarsektionens festeri, Läxmästeriets, egna kravall. Brukar ske i kärlekens tecken och vanligtvis den 14:e februari.

Snuttefilmen

I februari/mars är det universitetets stora filmgala, och Bi6 anordnar kravallen i samband till den. Alla barer och jobbare brukar ha filmtema med sensationella dekorationer och intressanta utklädnader.

Suntrip

Anordnas av Läxmästeriet, FBI och SM i början av mars som varje år har ett soligt tema. Här ska inte overallen användas utan klädseln ska passa årets tema eller vara somrig överlag.

DÖMD

Står för D-sektionens Öppna Mästerskap i Dart. Är en tredagars fest som anordnas i början på april varje år. På torsdagen är det kravall och under fredag och lördag är det darttunering. Hela festen avslutas med en sittning. Det brukar komma ganska mycket studenter från andra universitet till denna stora festlighet.

Goldfever

Är en utklädnadsfest som anordnas av Med6 och FylleCellen. Det har under de senaste åren varit 70-tals tema, men det kan ändra sig.

Akuten

Är sjukskötesektionens kravall som anordnas av SSKål. Infaller på valborg, den 30:e april varje år och har gjort det sedan 2003.

Utekravallen

Anordnas av Clubmästeriet (CM) i slutet av maj och är vårens sista kravall. Den brukar vara i amfieteatern och/eller på BlåHavet utanför Kårallen. Som namnet avslöjar är det en kravall som sker utomhus. I flera år har det varit ca 2500 personer som kommit på UK och använder som Luciakraballen större artister som dragplåster.

Studentorkester festivalen (SOF)

Sker vartannat år i Linköping och då anordnas det riktig kravall, i betydelsen krav på overall. Den sker både i Folkets Park i Linköping och Trappan i Norrköping. Det är den överlägset största festen i Linköping. 2009 var det studenter som köade i ca 15 timmar innan biljettsläppet för att försäkra sig om att de skulle få biljetter till årets största händelse.

(Linköpings Universitet)

Sommar-X

Uttalas sommar kryss, och är läsårets sista fest och arrangeras i slutet av TekFaks tentaperiod. Är inte i en egentlig mening en kravall då besökarna inte har overaller på sig denna fest. Anordnas av Kårservice och Driftchefen på Kårallen.

PSS hoppas att denna lilla orientering kommer hjälpa till i kravallmyllret. Tänk på att man inte behöver gå på alla kravaller första året, utan det bästa i kråksången är att man har tre år på sig att beta av listan på Linköpings kravaller.

Att må bra är en god grund för lyckade studier. Om balansen i vardagen har rubbats av fysisk eller psykisk ohälsa och din studieförmåga försämras kan du vända dig till Studenthälsan.

Studenthälsan finns i finns i Zenithuset på Campus Valla. De erbjuder samtal och/eller rådgivning hos kuratorer, legitimerade psykoterapeuter, legitimerade sjuksköterskor och dyslexipedagog. Studenthälsan bedriver förebyggande hälsovård genom föreläsningar, kurser och information och ansvarar för kris- och katastrofstöd till studenter vid särskilda händelser. De ansvarar också för fadderutbildningen i samarbete med kårerna, samt arbetar för goda och sunda studieförhållanden för studenterna. När man besöker Studenthälsan är det värt att veta att studenten alltid är i centrum, att alla har tystnadsplikt och att alla besök är avgiftsfria.

Det finns en mängd olika saker som du kan få hjälp med hos Studenthälsan och om du vill ha mer information kan du antingen ringa till Studenthälsan på 013-28 10 16 eller gå in på www.student. liu.se/studenthalsan.

Om det är så att du skulle uppleva att du känner dig obekväm och missnöjd med dina alkohol- och drogvanor (Studenthälsan) är det bara att du tar kontakt. Personalen har särskild utbildning i alkoholprevention samt i att möta personer som inte är nöjda med sin relation till alkohol och droger. Studenthälsan samarbetar med alkoholforskare på LiU och erbjuder datoriserade alkoholvanetest med personlig feedback.

Ett annat vanligt problem är att man kan känna sig nedstämd, ha ångest eller oro. Perioder av nedstämdhet och oro kan ses som en naturlig del av livet. En del personer är mer känsliga och sårbara och reagerar oftare på livets påfrestningar med nedstämdhet och oro. Oroliga tankar och lågt stämningsläge kan innebära att studierna blir lidande. Tveka inte att ta kontakt med Studenthälsan – ju tidigare desto bättre. Hos Studenthälsan finns olika möjligheter till stöd.

Goda relationer kan vara ett stort stöd i livets olika skeden samtidigt som relationer som inte fungerar kan skapa stora problem. Märker du att dina funderingar kring detta tar överhand och du får koncentrationssvårigheter är du välkommen att boka tid för enskilt samtal hos kurator på Studenthälsan. Är det att du behöver med någon om frågor som berör sex, samlevnad, relationer är det bara att höra av sig. Gäller det att du tror att du kan ha blivit smittad av någon sexuellt överförd sjukdom kan du boka tid på STD-mottagningen på Universitets Sjukhuset eller på Ungdomsmottagningen om du är under 25 år.

Om det är att du tror att du har skriftspråkliga svårigheter kan du tillsammans med Studenthälsans dyslexipedagog identifiera du dina läs- och skrivsvårigheter och lära dig att hitta ett förhållningssätt till dina problem.

Stress är ett vanligt problem och Studenthälsan erbjuder stresshantering i olika former ex. kurs, föreläsning, lästips, heldagsutbildning och enskilda samtal. Är det så att du har svårt att sova? Ofta beror besvären på stress och spänning eller olämpliga vanor. Du kan göra mycket själv för att förbättra din sömn. På Studenthälsan finns möjlighet att i grupp arbeta med sin sömnproblematik eller vid behov i enskilt samtal.

Misstänker du att du har problem med din mathållning eller har dina kompisar påpekat att du har gått ner alldeles för mycket i vikt, då lider du kanske av en ätstörning. Det kan även vara så att du har ett komplicerat förhållande till hur du äter och vad. Då kanske ett samtal kring detta kan hjälpa.

Hälsa och välbefinnande går hand i hand. På Studenthälsan vill man uppmuntra till en sundare livsstil som varken överdriver åt det ena eller andra hållet. Att både bejaka njutningar och skapa en bra balans i livet leder till ett friskare och roligare liv. Mår du bra har du också mycket goda förutsättningar att fullfölja dina studier och nå ett bra resultat.

Att äta bra mat på ett billigt sätt är viktigt för dig som student. Goda kostvanor påverkar din hälsa och ditt välbefinnande och i förlängningen även dina studieresultat. ”De som tror att de inte har tid med fysisk aktivitet måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom” sa Edward Stanley (1826-1893). Att motionera regelbundet är också en viktig faktor för att bibehålla sin hälsa. Studentlivet är i många avseenden ganska stillasittande. Du sitter på föreläsningar, framför datorn, pluggar och rör dig inte speciellt mycket. Forskning visar att trettio minuter fysisk aktivitet per dag är ett minimum för god hälsa.

Oavsett vad du kan behöva ha hjälp med så finns Studenthälsan till för dig som är student. Är det något du är orolig över eller behöver prata med någon om är Studenthälsan dit du kan vända dig. Tveka aldrig och tag i det som stör din vardag innan det tar tag i dig.

(Åtta ställen att hålla )Linköping är en riktig partystad om man ser till mängden studentkrogar som det finns i staden. I den här artikeln kommer PSS fokusera främst på de studentdrivna, som genom sin nästintill ideella personal kan erbjuda lägre priser. Dessutom markerar PSS ut relevanta platser för dig som PULS-student.

Som LiU-student kommer du knappast att ha några problem att roa dig om du vill festa loss. Här finns ställen för alla smaker i Linköping klassiska studenthak, (Åtta ställen att hålla )som Herrgår'n i studentområdet Ryd, eller Flamman som ligger i studentboendet med samma namn. Eller varför inte testa de lite nyare ställena, VilleValla pub som har specialiserat sig på ölsorter från världens alla hörn? Nere på stan finns Nationernas Hus, som erbjuder både restaurang och pub, nattklubb samt möjlighet att boka sittningar. Dessutom finns förstås mängder av pubar och andra uteställen som inte riktar sig specifikt till studenter, men som kan vara ett alternativ när man vill mingla med Linköpingsbefolkningen, exempelvis på partystråket Ågatan mitt i stan, som brukar har studenterbjudanden på torsdagar.

Ryds Herrgård [HG]

HG är smeknamnet på studentpuben Ryds Herrgård i Ryd i Linköping. Ibland kallas HG också för Herrgår'n. (Ryds Herrgård [HG] Kårallen Flamman Pub & DiscoVillevalla Pub)HG är ett uteställe för studenter vid Linköpings universitet och har i över tjugo år erbjudit mat och dryck, trevligt umgänge och dans och livemusik i olika kombinationer veckans alla dagar.

HG drivs av studenter, främst för studenter, men ”vanliga människor” är ofta också välkomna. På HG erbjuds bland annat en mysig pub med matservering nästan varje dag, dansgolv (tisdag och torsdag till lördag), drinkbar, ölbar och Black Jack. Dessutom anordnas sittningar, företagskvällar och John Does livekonserter.

Kårallen

Är Campus Vallas kårhus. Här finns Kårservice, StuFF, LinTek, Bokakademin och LiU Store. Dessutom så finns PULS sektionsrum här. Det är på Kårallen som i stort sett alla kravaller sker på.

I Kårallen finns fiket Baljan där kaffe, te, varm choklad, läsk, mackor och klägg till studentanpassade priser. Fiket är helt ideellt. Öppettiderna är vardagar 08.00 till 16.15. Varje torsdag kl 15.00 dukas det upp till Torsdagskröken som är en studentpub med ett brett utbud av mestadels öl, men även ett par sorters cider. Dessutom är det FredagsPub på fredagar mellan 15-18. Fredagspuben drivs av brödraskapsföreningen Brandon Boys, och är helt ideell och icke vinstdrivande.

Flamman Pub & Disco

Flamman Pub&Disco är en studentkrog som ligger i studentbostadsområdet Flamman i Gottfridsberg, och är ett populärt ställe för Linköpings studenter att dansa och umgås på. Flamman har öppet tre kvällar i veckan under terminerna. På onsdagar serveras hamburgare till livetonerna till olika jazzband. Under helgerna serveras högklassig mat i restaurangen, som senare förvandlas till nattklubb. Idag, som för nästan fyrtio år sedan, drivs Flamman Pub & Disco av Förtroenderådet Flamman. Flamman Pub&Disco har blivit ett populärt ställe för Linköpings studenter och är oftast fullt när klockan börjar närma sig midnatt på helgerna.

Villevalla Pub

VilleValla är ett av Linköpings nyare studentställen och deras specialitet är öl från när och fjärran. För närvarande har de över 90 olika sorter varav de flesta kommer från Belgien. Varje dag serveras det förutom dagens även deras kalasgoda fajitas och toast. På VilleValla kan de inte ta kort så fyll plånboken innan du går dit.

(koll på i Linköping)Frituna skolan

På Kaptensgatan 10 ligger Frituna skolans sporthall. Det är här maxPULS har majoriteten av sina måndags aktiviteter. Aktiviteterna skiljer sig lite från vecka till vecka, ibland är det dans och ibland fotboll eller volleyboll. Under våren spelades det volleyboll och brännboll på andra platser så ett tips är att hålla koll på medlemsmailen och på hemsidan för den alldra färskaste informationen.

Nationernas Hus (NH)

Nationernas Hus är ett hus för studenter mitt i Linköping, som startades av några studentnationer tillsammans med Akademiska föreningen. Även NH är baserat på att studenter ideellt engagerar sig i att vara med och driva verksamheten framåt.

Nationernas Hus öppnades under hösten 1998. Nattklubb, restaurang, sittningar, pub och brunch var huvudspåren i den dåvarande verksamheten. Allt genomförs med ideellt arbetande personal organiserat av de olika nationerna.

NH skiljer sig från de övriga studentställena i och med sitt centrala läge, på Ågatan inne i stadskärnan. På NH finns en restaurang som serverar högklassig à la carte. I den regelbundna verksamheten ryms även lunchservering, nattklubb och konferenser. Maten är god och de har en stor uteservering på vår och sommaren. Det är också ett av de få studentställena som är öppna under sommaren, så att man har någonstans att gå ifall man väljer att stanna kvar under sommaren.

Campus HU

På Campus HU (Hälsouniversitetet) finns allt som finns på Campus Valla, fast i mindre skala. Det finns en bokhandel som är öppen i anslutning till terminsstarterna, flera caféer varav ett är studentdrivet. Detta finner du på entréplan och heter Café Örat. Öppettiderna är måndag till fredag. Caféet erbjuder fika hela dagen och lunch från elva till ett, allt till mycket humana priser. Caféet drivs tillsammans med kommunens dagligverksamhet, men det behövs alltid frivilliga studenter som kan jobba bakom kassan.

På torsdagskvällarna slår PUB Örat upp dörrarna för att tillgodose alla studenters behov av kall dryck, god mat och mysig pubstämning. PUBen drivs ideellt där driftchefen är ytterst ansvarig.

Strandgatan 2 (S2)

S2 är ett ”riktigt” uteställe i Linköpings stadskärna som på senare tid har börjat profilera sig mot studenter mer och mer och ligger som namnet antyder på just Strandgatan 2.

(Frituna skolan Nationernas Hus (NH) Campus HU Strandgatan 2 (S2))S2 har väldigt mycket verksamhet. De har

restaurangservering, mängder med bowlingbanor, tre barer, en lounge, ett så kallat Race Room, där man kan spela virtuella bilspel och dessutom erbjuder de femkamp till grupper. Utöver allt detta har de också en nattklubb. Lokalerna är fräscha enligt dem själva och läget ger dem en otrolig utsikt över Stångån.

Självklart finns det många andra krogar i stan också. De alldra flesta av dem ligger på Ågatan, samma gata som Nationernas Hus, och flera av dem har riktigt bra studenterbjudande och oftast på torsdagar.

På studentställena kan alla som vill söka till att börja jobba. Det finns förmåner att vara jobbare, bland annat kan man få gratis inträde till stället och att man får vara med på roliga personalfester.

Förhoppningsvis har du nu fått en lite klarare bild om vart Linköpings ”hot-spots” är någonstans.

(Råd om sparande)PSS fortsätter med pengatemat – en student kan behöva många tips för att få ekonomin att gå ihop.

Här ger Avanza Banks sparekonom Claes Hemberg några korta allmänna råd om sparande. Dessutom tipsar vi om en sparandeblogg från PA-studenten Gustav Brandt.

Varför ska man spara?

– Spara lite nu och du får MYCKET mer senare. Om du inte använder alla dina pengar just nu, så kan du få väldigt bra betalt för att vänta lite.

Vad är bäst – aktier eller fonder?

– Beror på vem du är. 1/20 är så intresserade att de klarar av aktier. 19/20 gör bäst i att välja fonder.

Det verkar för krångligt, var kan jag läsa mer och få hjälp?

– Ursäkta, men vad var så krångligt? Har du provat min nya bok, ”Spara mindre - få ut mer: Tre steg som får sparpengarna att växa”?

Det finns dock fler sätt att lära sig om sparande. Gustav Brandt pluggar andra året på PA och är en aktiv sparare. Han har nyligen startat en blogg där han vill inspirera och uppmuntra andra till ett regelbundet sparande. PSS tog sig en pratstund med Gustav.

Hur kommer det sig att du började spara aktivt?

(Gustavs blogg hittar du på:http://gustavbrandt.wordpress.com )– Det började med att jag i gymnasiet började skumma igenom ekonominyheterna och upptäckte att konjunkturen då (2004) var gynnsam för sparande. Det fick mig intresserad av att spara och jag valde några olika fonder som fick rätt bra avkastning. Sedan dess har intresset bara blivit större men det var först under finanskrisen 2008 jag började spara verkligt aktivt. Idag lägger jag ner minst ett par timmar om dagen på att följa nyheter och mitt sparande men det är mest för att jag är intresserad, så mycket tid behöver man absolut inte lägga ner.

Hur mycket sparar du varje månad?

– Beloppet varierar från månad till månad. Jag ser till att lägga undan en slant varje månad och sparar till flera olika saker, huvudsakligen till en kontantinsats för att köpa en bostad.

Varför har du startat din blogg?

(Bilden: Claes Hemberg, sparekonom Avanza Bank.)– Bloggen syftar till att uppmuntra och inspirera andra till att börja spara och inse vikten av sparande. Med enkla baskunskaper kan man tjäna långt mycket mer på att spara på börsen än genom att ha pengarna på ett vanligt sparkonto. Jag sticker inte under stosl med att det är nära på omöjligt att arbeta sig ihop till en förmögenhet. Med det menar jag att det inte går att skapa sig en förmögenhet på lönearbete. Visst kan man lyckas bra om man startar eget företag men insatserna är höga och för många slutar drömmen innan den knappt har börjat. Genom att spara regelbundet i värdepapper kan vem som helst spara ihop en bra slant – utan särskilt mycket arbete. Bloggen heter ”Så sparar du ihop 1 miljon SEK på 20 år”.

Vad har du för råd till dina studiekamrater?– Börja månadsspara! Även små belopp blir stora över tiden. Se till att sparbeloppet dras automatiskt från kontot i samband med lön/CSN. Då märker du inte att pengar sparas – det man inte har från början saknar man inte sedan. Hur mycket kan du spara? Vad kan du dra in på? Börja med en hundralapp, eller två, och öka beloppet varefter ekonomin tillåter.

(Lästips: Claes Hemberg Spara mindre - få ut mer: Tre steg som får sparpengarna att växa)

(Det eviga sökandet )Det finns en uppsjö av olika sätt att införskaffa kurslitteraturen som kommer att behövas i dina framtida studier. Det finns sätt för att smaker, plånböcker och studietekniker.

Bland de billigare är att låna de böcker som du behöver från biblioteket eller att köpa begagnat. De lite dyrare sätten är att använda sig av internetförsäljare och vanliga bokhandlare. Det finns olika för- och nackdelar med alla sätt och PSS kommer här försöka reda ut några av dem.

Låna från biblioteket

(Ställ dig i kö i tid)Alla böcker som du kommer behöva finns på universitetsbiblioteket. Dock finns de inte alltid tillgängliga att låna hem. Om du är snabb med att ställa dig i kö till de böckerna som du behöver inför kommande kurser så får du antagligen tag i dem, helt gratis! Biblioteket har dock en gräns på hur länge du får låna hem kurslitteratur. Om det inte är någon som står i kö till boken så får du låna den två veckor åt gången, men är det någon annan som vill ha boken så får du bara ha den i en vecka.

En annan nackdel med att förlita sig till att låna böcker från biblioteket är att de inte alltid är i så bra skick samt att du inte alltid kommer kunna ha tillgång till dem när du som bäst behöver dem, under exempelvis hemtentamensskrivande. En stor förd el med biblioteket är att all kurslitteratur har ett referensexemplar som inte får lämna biblioteket. Ifall du klarar av att läsa all litteratur i skolan så har du alltid möjligheten att sitta i läsesalen och ta all den tid du behöver utan att behöva lägga en förmögenhet på kurslitteratur.

Köpa begagnat

Att äga sin kurslitteratur har alltid sina givna fördelar. Du har alltid tillgång till dem, under kurser men också efter, och du kan visa hur smart du är och hur mycket kunskap du har tillägnat dig genom att fylla dina bokhyllor med dem.

(Köp från dina faddrar)Genom att köpa begagnat sparar du också pengar. Det är sällan en äldre student säljer sina böcker till samma pris som hon eller han köpte in dem för. Dock känns inte alltid böckerna som nya. Kvalitén beror mycket på vilken studieteknik personen du köper böckerna av har haft under sina studier och det kan innebära att det kan finnas mycket överstryckningar och minnesanteckningar i marginalerna. Detta är inte alltid något negativt, då överstryckningarna och anteckningarna kan hjälpa dig i dina egna studier. Antagligen har personen du köpt böckerna av markerat avsnitt som hon eller han anser vara relevanta för kursen och det kan ge dig en hänvisning till vad som kommer vara relevant för dig också. Det finns dock inga garantier för det för kurser kan förändra fokus från år till år.

Ytterligare en nackdel med att köpa begagnat är att det inte alltid är samma böcker eller upplagor av böcker från år till år, så det gäller att vara uppmärksam på det. En stor fördel är att genom att hålla kontakten med exempelvis dina faddrar så har du chansen att genom hela din studietid komma billigt undan med dina bokinköp.

Internetförsäljare

Det finns olika leverantörer av böcker på internet. Bland de tre största är Bokus, www.bokus.se, Adlibris www.adlibris. se och Lycknis www.lycknis.com. Ett tips är att alltid jämföra priser och leveranstid för att du ska kunna få dina böcker så snabbt och billigt som möjligt. Bokus ger dig medmerapoäng på alla inköp, men är bland de lite dyrare leverantörerna. Adlibris har rabattavtal med flera fackföreningar för studenter (bland annat Tria och JurSek) men ligger i samma prisnivå som Bokus innan rabatten dras. Lycknis är bland de billigaste leverantörerna, men är också bland de minsta försäljarna. Lycknis är specialiserad på kurslitteratur till (efter kurslitteratur)studenter, så det är därför deras priser brukar vara lägre, men deras leveranstid skiftar ganska mycket beroende på hur deras leverantörs lager ser ut.

(Jämför pris, leveranstid och fraktkostnad)Det finns alltid olika leveranstid beroende på när och från vart du beställer böckerna ifrån, så kolla upp det innan, så att du inte sitter fast två veckor in i en kurs utan att ha någon litteratur. Håll utsikt på kurshemsidan innan kursen startar för två veckor (tio arbetsdagar) innan kursstart ska den slutgiltiga kurslitteraturlistan finnas tillgänglig. Om du tar kontakt med kursansvarig kan det hända att du få reda på vilka böcker som behövs ännu lite tidigare. De flesta internetförsäljare har fraktfri leveransalternativ, men tänk på att kolla upp det också och om det inte är det får du lägga till frakten på totalkostnaden av böckerna. När du beställer över nätet är det också värt att tänka på att man inte alltid får rätt bok. Det kan bli fel i leverantörernas system och då får du vänta en hel leveransperiod till för att få din bok och det kan bli jobbigt. Tänk på att jämföra priser, beställa i tid och kolla leveranstider och kolla fraktkostnaderna.

Om du har det knapert just den månaden som du behöver ha dina böcker så är ytterligare ett tips att du kollar upp hur mycket du får beställa för på faktura. Då behöver du inte vänta med att beställa eller hämta ut dina böcker förens du har pengar utan du kan börja läsa din litteratur redan innan. Genom att beställa på faktura får man en liten frist tills plånboken känns lite tjockare igen.

Bokhandel

(Var ute i god tid och jämför priserna )På universitetet finns det två bokhandlare, Akademibokhandeln och Bokakademin. Båda affärerna ska ha beställt in de böcker du behöver för dina kurser, om kursansvarig har lämnat in litteraturlistan det vill säga. Akademibokhandeln ligger i anslutning till Zenithuset och ger dig medmerapoäng på alla inköp och har nyligen börjat erbjuda sina kunder möjligheten att beställa hem böcker till Bokuspriser men med samma leveranssäkerhet som Akademibokhandeln annars erbjuder. Detta är för att Akademibokhandeln äger internetförsäljaren Bokus. Akademibokhandeln är dyrare än att beställa från internet men det är bättre service och hos dem kan du köpa all kontorsmateriel som du behöver till dina studier. Bokakademin finns i Kårallen, på HU och på Täppan i Norrköping och ägs av LinTek. Generellt sett brukar Bokakademin ha lite billigare priser på sin kurslitteratur än Akademibokhandeln, I början av terminerna brukar det vara lite stökigt och svårt att hitta sina böcker men det är bara att gå och fråga expediterna efter antingen titeln eller ange din kurskod. Utöver det är fördelarna de samma som hos Akademibokhandeln.

Tänk på att jämföra priserna mellan bokhandlarna och var ute i god tid. För även ifall de beställer hem böckerna och de borde finnas, så beställer de inte hem hur många exemplar som helst.

Att hitta sin kurslitteratur kan vara en riktig djungel men PSS hoppas att denna lilla genomgång ska kunna hjälpa till på vägen.

PSS har fått möjligheten att ställa några frågor till personal- och arbetsvetenskapsprogrammets programansvarige Dan Rönnqvist.

När Dan var student läste han på den beteendevetenskapliga linjen, en föregångare till både P-linjen och PA-programmet, här i Linköping. Dan forskar på området för personalvetenskap och har skrivit flera böcker och artiklar, några som kommer komma under PA-programmets utbildning och en hel del fler som också de är läsvärda. Dan har varit programansvarig i cirka fyra år, tror han själv.

Hur har du upplevt din tid som programansvarig?

– Stimulerande och roligt. En hel del problem att lösa vilket jag gillar. Mycket kontakter med studenter, lärare, studierektorer och fakultet. Utveckling av programmet i samband med Bolognaprocessen var särskilt intressant.

Hans arbetsuppgifter varierar ganska mycket, säger han själv. Allt ifrån mer administrativa uppgifter som ekonomi till studentärenden av olika slag.

(Bilden: Dan Rönnqvist)– Ja, det blir en hel del möten som programråd, kursansvarigmöten och programansvarigmöten. Då handlar det om olika frågor som berör programmet i stort och smått. Sen är det ju allt detta med att utveckla programmet vilket ständigt pågår. Det kan röra sig om allt från kurser som ska utvecklas till programmet som helhet.

Just nu håller Dan på med en utvärdering av hela programmet och har mycket kontakt med Maria Fält som administrerar programmet och Karin Siverskog som är studievägledare då det gäller studentfrågor. Det som mycket av hans tid är att svara på alla mail som kommer till hans mailbox.

Vad har du gjort vid sidan av din roll som programansvarig?

– Är ju anställd som universitetslektor vilket innebär att mina uppgifter främst är undervisning och forskning. Undervisar främst på PA-programmet men också på Socionomprogrammet och Psykologprogrammet. Ibland också på enstaka kurser. Just nu har jag ingen forskning i tjänsten. Tidigare har jag deltagit i ett flertal forskningsprojekt som rört förändrings- och kompetensfrågor.

Vad tycker du är bäst med PA i Linköping?

– ( Intervju med Dan Rönnqvist PAs programansvarige)Vill börja med att framhålla samarbetet mellan ämnena. Det är så att vi är ganska unika som program i och med att lärare från två eller flera ämnen tillsammans genomför flertalet av de kurser som ges. Det blir en integration av olika perspektiv i kurserna, en helhet som är viktig för att kunna arbeta på ett bra sätt med personal- och arbetslivsfrågor. Flertalet lärare på programmet forskar eller har forskat inom områden som de undervisar. Vill också påstå att alla som arbetar med programmet är mycket kompetenta och engagerade i programmet. Vill också framhålla PULS engagemang i detta sammanhang. De tar ett stort ansvar för olika aktiviteter som är centrala för programmet. Kan nämna Nolle-P, mentorsprojektet, rekrytering av projektföretag och diplomeringshögtiden. Ja, sen är det ju sittningar med mera som jag tror är viktiga ur ett studiesocialt perspektiv. Det är lätt att glömma bort de mer informella kontakter som jag har med olika personer i styrelsen. Vi har ofta konstruktiva diskussioner om såväl stora som små aktuella programfrågor. Kontakterna med PULS styrelse är väldigt värdefulla för mig som programansvarig. Vi är lite unika här också. Alla PA-program har inte studentsektioner som tar lika stort ansvar för sin utbildning.

Finns det något du skulle vilja förbättra med utbildningen?

– Vad jag vill förbättra? Ja, allt kan ju bli bättre. Har som en punkt på min göra-lista internationalisering. Vi har haft en del information om detta och det är nu fler och fler som åker utomlands och studerar en eller två terminer. Idealet vore att få ett avtal med ett lärosäte för ett studentutbytesprogram. Vi har inte lyckats med detta än.

Finns det något som skiljer Linköpings PA-program mot de andra utbildningarna?

– Man kan säga att PA-programmen generellt skiljer sig mycket åt. Vissa program är vi mer lika oss, andra mer olika. En fråga som skiljer åt är att flera program har praktik. Vi har inte praktik på programmet. Istället har vi andra kontakter med organisationer utanför universitetet. Vi har projektföretag där vi genomför miniprojekt och har andra kontakter, mentorsprogrammet som jag nämnt och vi har en kurs, Projekt i praktiken, där ni som studenter får genomföra ett faktiskt uppdrag som anknyter till er kommande yrkesroll. Ja, en skillnad som också finns är att vi har tillsammans med företagsekonomi utvecklat ett 2-årigt masterprogram (Human Resource Management and Development) som är en naturlig påbyggnad till PA-programmet. En relativt stor andel av PA-studenter läser minst 1 år på detta program. Det är ganska få andra program som har ett masterprogram som är en naturlig påbyggnad på PA-programmet.

Har du något råd till de nya studenterna under deras första tid på programmet?

– Om jag har något råd till er som är nya? Ja, tänk på att inte hamna efter med examinationer det har ofta konsekvenser för nästkommande kurs. Ett annat råd är att ni ska skaffa er rutiner. Läs gärna tillsammans med någon kamrat. Kom förberedd till undervisning. Det är lättare att följa föreläsningar och seminarierna blir mer givande för både dig själv och dina kurskamrater.

Dan trycker specifikt på att utbildningen bygger på att man i genomsnitt har 40 timmars arbetsvecka.

– I princip måndag till fredag kl 8-17. Mycket av utbildningen bedrivs i grupp. Det är inte OK att inte kunna delta i grupparbete på grund av att man till exempel ska arbeta.

– Nu vill jag bara önska er lycka till med era studier! Jag tror och hoppas att vi ska ha 3, 4 eller 5 stimulerande år tillsammans, avslutar Dan intervjun med att hälsa till er alla nya på PA och i PULS.