FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

HandlingEuropa 2008: Bilal, en sjuttonårig kurdisk pojke har flyttoroligheterna i Irak och försöker ta sig till sin flickvänMina i London. Hennes bror är en god vän och de har hål-lit kontakt via telefon i smyg eftersom Minas far inte ärförtjust över Bilal och Minas förhållande.

Efter tre månaders vandring befinner sig Bilal i denfranska hamnstaden Calais, varifrån han hoppas kunna tasig över till den brittiska sidan av den (där) två mil bredaengelska kanalen. I ett tillfälligt flyktingläger kommerhan i kontakt med några landsmän som tipsar honom om

att man kan köpa plats på en långtradare av en männi-skosmugglare.

För att inte upptäckas av gränspolisens raffinerademetoder för att upptäcka flyktingar - man mäter koldiox-idhalten i de täckta lastutrymmena - tvingas de gömdaandas med en plastpåse över huvudet. Bilal, som underflykten blivit torterad med samma metod av turkisk mili-tär, får panik och den lilla gruppen flyktingar avslöjas. Irättssalen konstateras att han enligt fransk lag inte kanskickas till hemlandet som befinner sig i krig, men åandra sidan erbjuds han heller ingen ytterligare hjälp.

Det finns emellertid människor som vill hjälpa alladessa tusentals flyktingar som fastnat i Calais. I ett provi-soriskt upprättat läger driver några volontärer ett sopp-kök. Man trotsar de lagar som stipulerar att all hjälp - iform av logi, mat eller gåvor, till illegala flyktingar - be-traktas som ett 'solidaritetsbrott' vilket kan generera upptill fem års fängelse.

Efter det misslyckade försöket att ta sig till Englandmed lastbil bestämmer sig Bilal för att bli en så skickligsimmare att han själv kan ta sig över kanalen. Han kom-mer i kontakt med simläraren och före detta tävlingssim-maren Simon. En bruten man som ligger i skilsmässa frånsin hustru Marion, en av soppköksvolontärerna. Simonlovar att ge Bilal privatlektioner i crawl även om hantycker att idén att simma över kanalen är befängd. Det ärför långt, vattnet för kallt och var tionde minut passerarstora tankbåtar. Livsfarligt med andra ord.

Den unge mannens drivkraft och beslutsamhet impone-rar dock på Simon som, medveten om riskerna, även låter

Welcome

"Welcome" sätter med sin bittert ironiska titel fokus på

de hundratusentals människor som varje år försöker ta

sig in i "Fästning Europa". Skildringen av Bilal från ira-

kiska Kurdistan som har fastnat i ett flyktingläger i

franska Calais blir både ett personligt ödesdrama och

en realistisk bild av de tragiska konsekvenserna av

EU:s flyktingpolitik. “Welcome” är en spektakulär berät-

telse som inte följer givna dramaturgiska regler men

som i formen av en hjältesaga ställer frågor om hur

långt våra drivkrafter kan ta oss, om oväntad vänskap

och om praktisk solidaritet med människor i nöd.

Rekommenderad från åk 8

EN FILMHANDLEDNING AV

LOUISE LAGERSTRÖM

ligt, eller i alla fall beger sig någon annanstans.Filmen belyser hur människor på flykt, utan något att

återvända till, är beredda att underkasta sig nästan vilkalidanden och faror som helst. I provisoriska uppsamlings-läger köar de för mat, vatten och kanske en filt. Den inhu-mana människohandeln, företrädesvis via långtradaresom i filmen, containrar eller knappt sjödugliga båtar,skördar tusentals dödsoffer varje år. I inledningen av"Welcome" dör en ung man sedan han kvävts av en plast-påse i ett försök att undkomma gränspolisens koldioxid-mätare.

Ofta är de egna landsmännen viktiga länkar i dennalukrativa affärsverksamhet. Smugglarna är personer somflyktingarna litar och tror på men som i de flesta fallengör det för ekonomisk vinning och ser på flyktingar somhandelsvaror. För att ta sig till Europa betalar människormånga miljarder euro till enorma nätverk av smugglare.

Tillvaron i Calais präglas förutom oron i lägren därforna vänner snabbt blir fiender över orättvisor ellerpengar, av fientlighet gentemot flyktingarna. De motasbort redan i snabbköpets entré och tillåts inte komma in isimhallen för att använda duscharna.

• Den nattliga bilden av otaliga långtradare som nattetidlämnar hamnen i Calais med gods, och kanske med män-niskor på flykt i lasten är talande. Samtidigt som ett väl-bärgat Europa med 'öppna' gränser och ett pulseranderesande och vitalt handelsutbyte lever sitt liv på en allt-mer gemensam marknad, pågår en helt annan verklighetför de som försöker att ta sig in. Dramer osynliga för deflesta av oss. Mänskliga öden med livet som insats medanvi själva lever i trygghet, rättvisa och säkerhet. Hur skulleni själva vilja definiera innebörden i begreppet ekonomiskflykting? Vilka ytterligare flyktingkategorier talar vi om?

• En ung kurdisk pojke ensam på flykt. Han skulle kunnavara vem som helst av de tusentals personer som flyr sinahemländer varje dag. Vad Bilal gått igenom innan sinankomst till Calais kan vi bara ana. Men vi förstår attförutom en fotvandring på fyra hundra mil har han fåttutstå tortyr och umbäranden. På vilket sätt tycker ni attfilmen kompletterar den bild vi har av flyktingström-marna till Europa? Med den information som filmen ger,kan ni förstå varför Bilal väljer att utsätta sig för allt dettaför drömmen om en framtid i England? Kan vi som lever itrygghet sätta oss in i dessa starka mänskliga drivkrafter?Är det något varje människa bär inom sig?

• Måhända är människosmugglarna i Calais bara ytterli-gare några i raden som vill tjäna pengar på flyktingar. Detfinns en misstänksamhet i när en landsman vill lånapengar. Fundera över hur filmen beskriver den mänskligaoch sociala aspekten i mötet mellan flyktingar och lokal-befolkning. Och vad händer mellan flyktingarna själva isoppkön i väntan på en plats på en långtradare?

Fästning Europa"Welcome" är framför allt en film om vänskapen som väx-er fram ur mötet mellan en pojke på flykt och en medelål-ders man som förlorat tron på livet och kärleken. Men denär onekligen också ett inlägg i europeisk flyktingpolitik.

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

pojken bo hos sig. Marion som har erfarenhet av myndig-heternas hårda tag uppmanar honom att vara mer försik-tig men Simon tar allt större risker i takt med att hansegen tillvaro faller samman och han engagerar sig i Bilalslängtan att återförenas med Mina.

Träningen fortgår och han lånar till och med ut en våt-dräkt. Inte desto mindre blir han chockad då Bilal görverklighet av sina planer och ger sig ut i det femgradigavattnet. Simon larmar polisen och säger att det är hansson som saknas, detta för att förmå kustbevakningen attsöka. Fem timmar senare fiskas han upp, återbördas tillFrankrike och sätts på ungdomsanstalt.

Polisen har en tid haft ögonen på Simon, inte minsttack var en skvallrande granne, och tar in honom på fleraförhör. Men inte ens då hans hem genomsöks lyckas debevisa att han har någon gömd. Och själv nekar han tillatt ha något med flyktingpojken att göra.

Pressen bli dock allt större från polisen och man hotarockså att dra in Marion vilket får Simon att erkänna alltvad polisen vill i ett försök att hålla henne utanför dethela. Simon släpps men under löfte att anmäla sig tillpolisen varje dag. I hemlighet fortsätter han dock att för-söka hjälpa Bilal.

Läget blir nu akut eftersom Minas far tänker gifta borthenne med en kusin. Detta som utbyte mot ett löfte omett arbete. Bilal gör ett nytt försök att nå den engelskakusten. Åttahundra meter från stranden upptäcks han avden engelska kustbevakningen. Men medan de ansträngersig för att fiska upp honom, försöker Bilal, i rädsla för attskickas tillbaka, undkomma genom att dyka under vatt-net.

Simon får beskedet av polisen att den brittiska kustbe-vakningen funnit Bilal drunknad. På hans kropp har dehittat en ring, Marions gamla vigselring, som Simonskänkt Bilal för att ge i gåva till Mina.

Simon får villkorlig dom för att ha skyddat, och genomsitt agerande indirekt hjälpt till att smuggla, flyktingar.Han söker upp Mina i London för att berätta om Bilalsansträngningar trots att han hade försökt avråda honom.Gråtande berättar hon att hennes bröllop äger rum omnågra dagar. Ringen, som Simon vill ge henne, blir lig-gande kvar på bordet.

Drömmen om ett bättre livSom irakisk kurd lever Bilal under osäkra sociala och eko-nomiska förhållanden. För att skapa sig en bättre framtidoch för att kunna bidra till sin familjs försörjning vill hanta sig till England. Några av hans landsmän har redan ska-pat ett nytt liv där men framför allt, förstår vi snart, villhan återförenas med sin flickvän.

Som många ungdomar när han olika drömmar. Hemmakallas han för Bazda 'Sprintern', han älskar fotboll och hy-ser ett hopp om en karriär som fotbollspelare i England,allra helst i Manchester United. Som Ronaldo. Bilal serbara möjligheter även om han blir alltmer nedslagen införkurder och andra flyktingars fåfänga försök att ta sigvidare till England. Läget i Calais präglas av desperationoch tröstlöshet men också en okuvlig tro att det nya livetfinns inom räckhåll. De franska myndigheterna behandlardock flyktingarna som ett samhällsproblem och försökergöra situationen så svår för dem att man återvänder frivil-

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

Filmen var redan inspelad när de franska myndigheternajämnade det provisoriska flyktinglägret i Calais med mar-ken. Men nästan dagligen påminns vi om hur flyktingsitu-ationen ur ett europeiskt perspektiv måste regleras. Å enasidan rapporteras om flyktingar som anländer i mer ellermindre dåligt skick till hårt belastade mottagarländer. Åandra sidan tas olika beslut i EU som syftar till att be-gränsa den illegala invandringen.

Bilal får tidigt möta den hårda franska lagstiftningen.Efter det misslyckade flyktförsöket ställs han inför rättadär han visserligen inte kan skickas tillbaks till krigföran-de land, men inte heller vänta sig hjälp i Frankrike. För attytterligare komplicera för honom och de andra flykting-arna riskerar lokalbefolkningen att straffas om de hjälperdessa flyktingar med pengar och logi. Simon får själverfara att hans hjälp kommer att straffa sig. När han trä-nar Bilal i simning betraktas det som ett indirekt försöktill människosmuggling.

Filmen har blivit omdebatterad i hemlandet och immi-grationsminister Eric Besson menar att filmens scenariomed razzior mot humanitära organisationer som den ihamnen i Calais aldrig förekommit. Olika människorätts-organisationer menar emellertid att filmens beskrivningav hot och skrämselmetoder mot volontärer stämmer.

Sverige som just avslutat sitt halvår som EU:s ordföran-deland har lett arbetet med att ta fram ett säkerhetspro-gram för Europa som syftar till att stärka "kampen motterrorism och organiserad kriminalitet". Det så kalladeStockholmsprogrammet ska "ange ramarna när det gällerEU-arbetet för polis- och tullsamarbete, räddningstjänst,straffrättsligt och civilrättsligt samarbete, asyl migrationoch viseringspolitik för åren 2010-2014." Programmetinnehåller bland annat särskilda punkter om åtgärder motmänniskohandel, asylpolitik och migrationspolitik. Detsvenska ordförandeskapet "vill öka samarbetet med part-nerländerna i närområdet och förstärka kapaciteten i län-der utanför EU att hantera migrations-och flyktingström-mar", står det bland annat i ett kapitel.

"Ett tryggare öppnare Europa" är namnet på en bro-schyr som svenska ordförandeskapet för EU har gett ut.Medan man från politiskt håll betonar sammanhållningoch trygghet i ett enat Europa kommer kritik från männi-skorättsorganisationer och debattörer som menar att EUdriver en allt mer inhuman flyktingpolitik. De menar attflyktingar i det närmaste likställs med kriminella bara iegenskap av sin situation och det så kallade återvändan-dedirektivet som gäller tredjelandsmedborgare som intehar rätt att stanna i EU. Även ensamma flyktingbarn kanskickas tillbaka till det land de kommit ifrån, även om detför dem var ett land de passerade på vägen.

Händelserna i “Welcome” blir en skildring på lokal nivåav hur detta manifesteras i verkligheten. Europa blir enointaglig borg för människor utanför medlemskapet somstår utan en chans ens att söka asyl. Ett Europa som sersig tvingade att skydda sig och hålla fienden borta. Fil-mens vi och dom får oss att tänka på andra världskrigetsjudeförföljelser och Tysklands strävan att bygga ett enatrike. Begreppet "Fästning Europa" myntades av Hitler ochi “Welcome” drar Marion paralleller till Europas mörkahistoria.

• Fundera över hur “Welcome” beskriver dagens Europa.Samtidigt som vi söker kvalificerad invandrad arbetskraftvill vi mota bort de som inte passar in eller kan tillföra ettekonomiskt mervärde. Håller vi på att bygga ett ointagligtEuropa eller är det nödvändigt med hårdare tag för attstävja illegal invandring och människohandel? Flykting-frågor, invandring och integration är aktuella och bränn-heta ämnen i den politiska debatten och bland människori allmänhet. Vad har ni själva för ståndpunkt? Hur sersituationen ut i Sverige? Med Mohammedkarikatyrer, ter-rordåd och spektakulära artiklar om flyktingar med störreeller mindre sanningshalt. Hur uppfattar ni att mediernabevakar dessa frågor och hur påverkar det opinionen. Sökfakta och ta debatten.

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

• I skrivande stund (januari 2010) pekar alla väljarunder-sökningar på att vi 2010 kommer att få ett parti i riksda-gen som har en begränsning av invandringen som sinfrämsta profilfråga. Hur känner ni inför detta? Hur påver-kar upplevelsen av filmen er inställning till detta faktum?

• Gå in på www.se2009.eu/sv/ordforandeskapet och läsmer om vad Stockholmsprogrammet innebär. För artiklarangående flyktingfrågan i olika europeiska länder kanman exempelvis söka på www.amnesty.se ochwww.migrationsverket.se

• Gå in på de olika riksdagspartiernas hemsidor och stu-dera deras program för flykting-, invandrar-, och integra-tionspolitik. Vad skiljer de olika partierna åt och vad före-nar dem? Finns det någon minsta gemensam nämnare?Upplever ni att några partier framställer sig som merinvandrar/flyktingvänliga än andra?

Solidaritet - teori och praktikFilmens nav är den vänskap som växer fram mellan endesillusionerad medelålders man och en ung flykting-pojke. Simon är inte helt omedveten om att flyktingfråganär en del av samhället, eftersom hans före detta hustru ärstarkt engagerad som volontär. Själv har han aldrig tagitnågon verklig ställning. Men mötet med Bilal blir ett upp-vaknande. Pojkens brinnande kampvilja, envishet ochbeslutsamhet imponerar på honom samtidigt som hankänner att hans omsorg om någon annan också berikarhonom själv.

Till en början finner han Bilals idé om att simma överkanalen som utesluten. Men inte desto mindre fortsätterhan att träna honom till en bättre simmare. Snart har hanbjudit in honom att bo hos sig, tillsammans med en annankurdisk flykting till en början, och han stöttar och försö-ker få Bilal att ta kontakt med Mina i London.

• Deras ungas kärlek får honom att reflektera över sitteget misslyckade äktenskap och det blir ett mål att de tvåska återförenas. Diskutera om beslutet att stötta ochskydda Bilal även om han inser att det kan innebära fäng-else för honom själv, kanske både springer ur en känsla avett eget misslyckande och att deras framtidstro inspirerarhonom.

• Märkligt nog är det just hans politiskt medvetna hustrusom avråder honom från att skydda Bilal. Hans agerandeblir måhända ett trots mot detta, eller ett bevis på att hankan visa solidaritet. En egenskap som inte gynnas av detsamhälleliga klimatet i Calais. Hotet om repressalier ochfängelse för den som hjälper flyktingar förpestar den soci-ala gemenskapen och Simons granne visar hur angiveriligger nära till hands när alla känner sig hotade. Funderavidare kring begreppen solidaritet och engagemang. Vadär viktigast, en övertänkt hållning eller ett praktiskt enga-gemang? Eller är ett samspel mellan ideologi och praktiknödvändigt för ett engagemang som också kan leda till enkonkret förändring?

• Simon förvandlas från en egocentrisk cyniker till ennågot mindre butter vän och så småningom också faders-gestalt. Han visar prov på vardagligt civilkurage, inte barai tanke utan i handling då han skyddar Bilal. Vad i Simonsöde får honom att förvandlas? Vad har de för gemen-samma nämnare? Vilka villkor ställer han för att hjälpaBilal? Fundera över om det också finns ett mått av själv-tillfredsställelse i Simons handlande, och även mer gene-rellt i all typ av filantropisk verksamhet?

• Marion arbetar som volontär men är ändå på sin vaktmot Bilal och varnar Simon för vad skyddandet av kurderkan innebära. Hennes eget engagemang är praktiskt tillviss del men bygger också på ett ideologiskt ställningsta-

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

gande. Hon jämför attityderna mot flyktingarna och straf-fen mot solidaritetsbrott med situationen i 30-talets Tysk-land. Hur skiljer sig hennes humanitära engagemang frånSimons? Vad är man själv beredd att riskera för att hjälpaandra? Grannens matta skriker ut Välkommen. Givetvisär det en filmiskt medveten ironisk kommentar till denselektiva gästfrihet som det välkomnandet innefattar. Hurtror ni att stämningen i Calais påverkas av de lagar sområder kring flyktingfrågan?

• I skånska Vellinge som är en av Sveriges rikaste kom-muner var en av de heta frågorna hösten 2009 protes-terna mot ett boende för ensamkommande flyktingbarn.Medialt målades bilden upp av en kommun där invånareoch politiker stod enade. "Vi vill inte ha dom här!" var detentydiga budskapet. När man sedan gjorde invånarenkä-ter visade sig inställningen till frågan betydligt mer diver-sifierad. Det var inte ens en majoritet som sade sig ha pro-blem med ett flyktingboende i Velllinge. Fundera övermedia, politikers och samhällets roll för att driva opinioni ena eller andra riktningen. Hur formas vår kollektivasjälvbild av diskussioner som dessa? Hur upplever ni attmedier generellt beskriver de senaste årens invandring tillSverige. Upplever ni att det positiva eller negativa övervä-ger?

• Ni som själva har ett ursprung i andra länder, hur upp-fattar ni medias beskrivning av illegal invandring och frå-gor som exempelvis hur vi tar emot ensamkommandeflyktingbarn? Ni som har en svensk bakgrund, hur ser nipå dessa frågor? Är vi stolta över att vara ett land som väl-komnar människor i svårigheter, oavsett skälet till attman lämnat sina hemländer?

Hjältesaga utan lyckligt slut"Welcome" har både ingredienser av hjältedåd och var-dagsdrama mot ett kylslaget Calais i fonden. I till synesalldagliga miljöer som hamnen, simhallen och Simonsenkla lägenhet utspelar sig en historia som hämtad ur engrym saga.

En ung man trotsar avstånd och går bokstavligengenom eld och vatten för kärlekens skull. Han övervinnerhinder på vägen, stöter på nya men ger aldrig upp. Mötetmed Simon och simträningen skulle i en annan filmkanske vara början på ett lyckligt slut. En kamp som slut-

ligen skulle belönas med prinsessa och halva kungariket,eller åtminstone jobbet på en restaurang i London.

"Welcome" tar inte de givna vändningarna utan är mer enspektakulär berättelse men utan spektakulära effekter.Tempot är makligt och rör sig mellan huvudspelplatsernanästan obemärkt stegrande mot det tragiska slutet. Ett slutsom kommer som en chock för oss åskådare. För hur oftadör vår hjälte i slutet av en film?

"Welcome" berättar något om tillvaron, om dess orättvi-sor och skilda livsvillkor på ett både symboliskt och konkretplan. Dels som en film i realistisk tradition, inspelad i be-fintlig miljö. Vintertid för att förstärka den kalla stämning-en och det vansinniga i att försöka simma i det iskalla vatt-net. Dels som en hjältehistoria och moralitet. En pojke påflykt från en orolig värld till det som han tror kommer bli enbättre. Med sin makalösa vilja, starka kärlek och drivkraftantar hans kamp i det närmaste av bibliska proportioner.

• Fundera över hur "Welcome" både fungerar som en näs-tan dokumentärt berättad historia och som en berättelsemed drag av saga och hjältedåd. Ofta går vi på bio för att haen trevlig stund, fly vardagen och drömma oss bort. Feelgood-genren är kanske en av de mest populära. Motgångarär till för att övervinnas, losern slår tillbaka och underdog-gen får sin hämnd. I "Welcome" får vi inte det befriandelyckliga slutet. Hur reagerar ni inför Bilals öde? Varför trorni regissören valt ett sådant slut? Är det ett fungerande sättatt få oss att ta problematiken på allvar? Vad tror ni attfilmskaparna vill att publiken ska känna när de lämnarsalongen?

Frankrike, Belgien 2009

Producent: Christophe Rossignon

Manus: Olivier Adam, Emmanuel Courcol, Philippe Lioret

Regi: Philippe Lioret

Foto: Laurent Dailland

Klippning: Andrea Sedlácková

Musik: Wojciech Kilar

Produktionsdesign: Yves Brover

I rollerna

Bilal - Firat Ayverdi

Simon - Vincent Lindon

Marion - Audrey Dana

Mina - Derya Ayverdi

Bruno - Thierry Godard

Minas far - Mouafaq Rushdie

Tekniska uppgifter

Speltid: 109 min

Format: Cinemascope 2,35:1

Ljudsystem: Dolby Digital, DTS

Censur: Från 7 år

Svensk premiär: 6 november 2009

Distribution

Folkets Bio, Box 17099, 104 62 Stockholm Tel 08-545 275 20, fax 08-

545 275 27 epost info@folketsbio.se. www.folketsbio.se

Redaktion: Andreas Hoffsten, Film i hela landet, Svenska Filminstitu-

tet, januari 2010

Produktionsuppgifter