2012-09-24

1

Personlighetspsykologi  

Knut  Sturidsson  leg  psykolog,  leg  psykoterapeut,  med  dr  

Tänk  att  just  du  möter  en  framstående,  charmerande  man  eller  kvinna.  Denna  person  har  allt  du  kunnat  drömma  om!  Men  ganska  omgående  börjar  vissa  konstiga  beteenden  dyka  upp.  Du  slår  bort  dem;  tänker  "det  var  ett  misstag".  Till  slut  är  du  nedbruten  och  börjar  leta  fel  hos  dig  själv.  Du  har  kapitulerat  för  en  person  som  har  en  allvarlig  personlighetsstörning.  Kallad  psykopati.      Den  här  boken  sätter  Dingret  på  beteenden  man  i  åratal  har  hört  talas  om  som  "psykopatiska".  En  "slängdiagnos"  som  framförallt  på  senare  år  har  hamnat  i  fokus  bl.a.  i  forskning  kring  ledarskap.  Är  du  gift  med  en  psykopat?  deDinierar  psykopatbegreppet  och  förklarar  hur  komplicerat  det  är  att  leva  med  en  partner  med  dessa  drag.  En  person  som  utåt  sett  har  ett  mycket  välfungerande  yrke,  men  som  inåt  sett  -­‐  i  parrelationen  -­‐  beter  sig  på  de  mest  märkliga  och  kränkande  sätt  gentemot  sin  partner.      Här  Dinns  autentiska  berättelser  av  både  kvinnor  och  män  som  berättar  hur  svårt  det  är  att  leva  med  en  person  som  har  psykopatdrag.  I  boken  ges  förklaring  till  hur  dessa  destruktiva  beteendemönster  kan  ha  uppstått  samt  hur  man  som  partner  bör  göra  för  att  undvika  att  bli  indragen  i  en  hänsynslös  pardans.    

Är  du  gift  med  en  psykopat?  (Rusz,  2005)  

De1a  tänkte  jag  gå  igenom:  §  Personlighet,  vad  är  det?  §  Historiska  perspektiv  

à Freuds  psykoanalytiska  perspektiv  à Humanistiskt  perspektiv  

§  Forskning  på  personlighet  à Traitteori  à Socialt-­‐kognitivt  perspektiv  

WHO,  1993:  ”Det  inrotade  mönstret  av  tankar,  känslor  och  beteenden  som  karaktäriserar  en  individs  unika  livsstil  och  anpassning,  resulterande  från  konstitutionella  faktorer,  utveckling  och  social  erfarenhet”  

Gordon  Allport,  1937:  

 ”the  dynamic  organization  within  the  individual  of  those  psychophysical  systems  that  determine  his  [or  her]  characteristic  behavior  and  thought“  

Tankar  om  olika  personligheter  är  inget  ny1  påfund  §  Galenos*  från  Pergamon  lanserade  temperamentsläran:  

 à melankolisk  (svart  galla)  à kolerisk  (gul  galla)  à  sangvin  (blod)  à  Rlegmatisk  (slem)      *(ca  130  –  200  e  Kr)  

Olika  perspekFv  

§ Psykodynamiskt  perspektiv  § Humanistiskt  perspektiv  § Faktorteori  § Socialt-­‐kognitivt  perspektiv  

Psykodynamiskt  perspekFv  

Freud  tänkte  sig  att  sexualiteten  och  material  från  vårt  omedvetna  påverkar  vår  personlighet  

2012-09-24

2

Psykodynamiskt  perspekFv  

§ Psykoanalys  

Psykodynamiskt  perspekFv  

§ Fria  associationer  à vid  psykoanalys  är  detta  ett  sätt  att  utforska  det  omedvetna  

à analysanden  slappnar  av  och  berättar  för  psykoanalytikern  vad  han/hon  än  kommer  att  tänka  på,  alldeles  oavsett  hur  banalt  eller  generande  detta  är  

Psykodynamiskt  perspekFv  

§  Omedvetna  à enligt  Freud;  en  reservoar  av  mestadels  oacceptabla  tankar,  önskningar,  känslor  och  minnen  

à modernare  psykodynamiskt  synsätt;  informationsbehandling  som  vi  inte  är  medvetna  om  

§  Förmedvetna  à information  som  inte  är  medveten,  men  som  kan  hämtas  fram  till  det  medvetna  

Personlighetsstruktur §  Id

§  innehåller en reservoar av omedveten psykisk energi §  strävar efter att tillfredsställa grundläggande sexuella och aggressiva drifter §  fungerar enligt lustprincipen, kräver ögonblicklig tillfredsställelse

§  Superego §  den del av personligheten som uppvisar de ideal som har internaliserats §  tillhandahåller normer för (be)dömande och för (framtida) strävanden

§  Ego §  den i stort sett medvetna, “exekutiva” delen av personligheten §  medlar mellan de krav som ställs av individens id, superego och verkligheten §  fungerar enligt principen om verklighets-anpassning genom att tillfredsställa ids

önskningar på sätt som är realistiska (delay of gratification).

Personlighetsstruktur

Id

Superego

Ego medvetna

omedvetna

Personlighetsutveckling §  Psykosexuella stadier

à barndomens olika stadier av utveckling under vilken individens id, fungerande enligt lustprincipen, fokuserar på distinkta erogena zoner

§  Oedipuskomplex à  innebärande en pojkes sexuella önskningar mot sin moder och känslor av

svartsjuka och hat mot fadern, rivalen

Personlighetsutveckling

Freuds psykosexuella stadier

Stadium

Oralt (0-18 månader)

Analt (18-36 månader)

Falliskt (3-6 år)

Latens (6 till puberteten)

Genitalt (puberteten o f)

lusten fokuseras till munnen; suga, bita, tugga

lusten fokuseras till tarm och blåsa; elimination, hantera krav på kontroll

lusten fokuseras till genitalierna; hantera incestuösa sexuella känslor

sovande sexualitet

de sexuella intressena mognar

Fokus

Personlighetsutveckling §  Identifiering

à den process genom vilken barnet införlivar sina föräldrars värderingar i sitt eget växande superego

§  Fixering à ett kvardröjande fokus på lusttillfredsställelse som hör hemma på ett tidigare

psykosexuellt stadium, detta därför att en konflikt inte lösts

Försvarsmekanismer §  Skyddsmetoder hos egot där ångestreducering sker

genom att, omedvetet, förvränga verkligheten à Bortträngning à Regrediering à Reaktionsbildning à Projektion à Rationalisering à Förskjutning à Förnekande à Sublimering

2012-09-24

3

Att mäta det omedvetna

§  Projektiva tester à personlighetstester, som Rorschach eller TAT, som tillhandahåller tvetydiga

stimuli utformade för att utlösa projektioner från individens inre §  Thematic Apperception Test (TAT)

à en projektiv test där inre känslor och intressen kommer till uttryck genom de berättelser individen lämnar kring de tvetydiga bilder hon/han får se

Att mäta det omedvetna Att mäta det omedvetna

§ Rorschach à det mest använda projektiva testet à ett set om 10 bläckplumpar utformade av

Hermann Rorschach à strävar efter att identifiera individens inre

känslor genom att analysera individens tolkningar av bläckplumparna

Att mäta det omedvetna Neo-Freudianer

§  Alfred Adler à betydelsen av barndomens sociala konflikter (t ex

känslor av underlägsenhet) §  Karen Horney

à barnets känsla av hjälplöshet utlöser strävan efter kärlek och trygghet

§  Carl Jung à utökade den omedvetna till att omfatta en

kollektiv, delad omedvetenhet §  det kollektivt omedvetna består av ett gemensamt

omedvetet minne av människans historia, erfarenheter och utveckling

Det psykodynamiska perspektivet

§  Viktigt, som en en del av vår kulturhistoria, det äger fortfarande ett påfallande stort inflytande över hur vi tänker oss att vi fungerar

§  Det finns väldigt lite empiriskt stöd för tanken om att försvarsmekanismer döljer sexuella och/eller aggressiva impulser

§  Inget stöd finns för Freuds tanke om att bortträngning (av sexualitet) orsakar psykologiska störningar

Humanistiskt perspektiv

§  Abraham Maslow (1908-1970) à studerade hur produktiva och friska människor

självförverkligat sig ( t ex Abraham Lincoln) §  Självförverkligande

à är det sista steget på Maslows psykologiska ”behovstrappa” när vi fått våra behov av trygghet tillgodosedda, söker vi att tillfredsställa våra behov av kärlek. När detta är tillgodosett vill vi tillfredsställa vårt behov av självaktning, därefter kommer vårt behov av självförverkligande

à motivationen är att uppfylla den egna potentialen

Humanistiskt perspektiv

§  Carl Rogers (1902-1987) à fokuserade på individens växt och fullkomnande

§  tre villkor: à  att vara genuin à  att ha acceptans – villkorslöst positiv hållning à  att ha empati

§  Villkorslöst positiv hållning à en hållning av totalt accepterande gentemot en annan person

Humanistiskt perspektiv

§  Self-Concept à alla våra tankar och känslor om oss själva som svarar på frågeställningen; ”Vem är jag?”

§  Self-Esteem à den egna känsla av högt eller lågt egenvärde

§  Self-Serving Bias à en benägenhet att uppfatta sig själv på ett fördelaktigt sätt

2012-09-24

4

Humanistiskt perspektiv

§  koncept av typen ”självförverkligande” är vaga och svåra att operationalisera

§  mycket tyngd på självet skulle kunna medföra själviskhet, att moralen urholkas och att omtanken om andra minskar

§  det humanistiska perspektivet tar inte upp det faktum att människor är förmögna till ondska

§  det humanistiska perspektivet har dock lämnat djupa avtryck inom kanske främst utbildning och barnuppfostran, men även vad gäller ledarskap och organisation

Traitteori ”The Trait Perspective”

§  Trait (karaktärsdrag) à ett karaktäristiskt beteendemönster à en disposition att känna och handla (på sätt som kan

skattas med självskattningsinstrument eller av personer som känner individen väl)

§  Personlighetsinventorier à frågeformulär (ofta med med skalor mellan ytterligheterna

sant-falskt eller stämmer helt-stämmer inte alls) där man får svara på påståenden som konstruerats för att mäta känslor och beteenden på olika områden

à används vid bedömning av personlighetsdrag

Traitteori

Eysenck använder två primära personlighets-faktorer som axlar för att beskriva variationen hos personlighet hos olika individer

UNSTABLE

STABLE

choleric melancholic

phlegmatic sanguine INTROVERTED EXTRAVERTED

Moody Anxious

Rigid Sober

Pessimistic Reserved

Unsociable Quiet

Sociable Outgoing

Talkative Responsive Easygoing

Lively Carefree

Leadership

Passive Careful

Thoughtful Peaceful

Controlled Reliable

Even-tempered Calm

Touchy Restless Aggressive

Excitable Changeable

Impulsive Optimistic

Active

Traitteori (Faktorteori)

“The Big Five” (±2) eller femfaktormodellen Personlighetsfaktor Känslostabilitet (Neuroticism)

Utåtvändhet (Extraversion)

Öppenhet (Openness)

Vänlighet (Agreeableness)

Samvetsgrannhet (Conscientiousness)

Beskrivning lugnhet kontra oro stabilitet kontra känslighet självsäkerhet kontra osäkerhet

dominans, statusbegär, blyghet, social förmåga, bestämdhet

nyfikenhet kontra saklighet kreativitet kontra praktisk fallenhet fantasifullhet kontra få intressen

uppskattande, varm, lätt för att samarbeta i motsats till kall omedgörlig och vresig

oorganiserad och lättsinnig i kontrast till ordentlig, planerande och organiserad

Traitteori

§  Minnesota Multiphasic Personality Inventory (MMPI) à det mest beforskade och kliniskt använda av alla personlighetsinventorier à ursprungligen utvecklat för att identifiera psykiska störningar (vilket

fortfarande får anses som den bransch där det bör användas) à används nu i andra sammanhang (urval)

Traitteori

§ Empiriskt grundat instrument à ett instrument utvecklat genom att

(statistiskt) testa påståenden och se vilka som; dels hör ihop, dels som kan särskilja grupper av individer

à EFA och CFA (faktoranalys) à MMPI är ett sådant instrument

Traitteori

§  Minnesota Multiphasic Personality Inventory (MMPI) testprofil

Hysteria (uses symptoms to solve problems)

Masculinity/femininity (interests like those of other sex)

T-score

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10 0 30 40 50 60 70 80

Hypochondriasis (concern with body symptoms)

Depression (pessimism, hopelessness)

Psychopathic deviancy (disregard for social standards)

Paranoia (delusions, suspiciousness)

Psychasthenia (anxious, guilt feelings)

Schizophrenia (withdrawn, bizarre thoughts)

Hypomania (overactive, excited, impulsive)

Social introversion (shy, inhibited)

Clinically significant

range

After treatment

(no scores in the clinically

significant range

Before treatment (anxious,

depressed, and

displaying deviant

behaviors)

Traitteori

Det finns faktiskt ett svenskt instrument utvecklat här på Karolinska Institutet, KSP (Karolinska Scales of Personality),

numera SSP (Swedish universities Scales of Personality

-30,00 -20,00 -10,00 0,00 10,00

Misstro

Irritabilitet

Fysisk aggressivitet

Verbal Aggressivitet

Social konformism

Bitterhet

Social distans

Äventyrslystnad

Impulsivitet

Låg självhävdelseförmåga

Stresskänslighet

Psykisk ångestbenägenhet

Somatisk ångestbenägenhet

Avvikelsepoäng (Råpoäng-50)

2012-09-24

5

Traitteori

§  Vilka drag (traits) vi har eller inte har är säkert viktiga men situationen (state) vi befinner oss i där våra drag kommer till uttryck är sannolikt också viktigt

§  Det går att manipulera självskattningstest (faking good)

§  Mätningar av ”genomsnittligt” beteende, alltså hur vi brukar bete oss i sinsemellan liknande situationer antyder att det faktiskt finns distinkt olika personlighetskonstellationer hos olika individer

Inlärningsteoretiskt perspektiv (Social-Cognitive Perspective)

§  Ömsesidig determinism à  interaktionen mellan individen och omgivningen

§ Personal Control

à känslan av att ha kontroll och förmåga att styra vår omgivning snarare än att känna sig hjälplös

§ External Locus of Control à föreställningen om att det är slumpen eller

krafter utanför en själv som bestämmer ens öde

Inlärningsteoretiskt perspektiv Social-Cognitive Perspective)

§  Internal Locus of Control

à uppfattningen att man själv styr sitt öde § Learned Helplessness

à uppgivenheten och resignationen en människa (eller ett djur) lär sig när hon/han/det inte är förmögen att undvika upprepade negativa händelser

Inlärningsteoretiskt perspektiv (Social-Cognitive Perspective)

§ Learned Helplessness

Okontrollerbara negativa händelser

Upplevd brist på kontroll

Generaliserat hjälplöshetsbeteende

Inlärningsteoretiskt perspektiv (Social-Cognitive Perspective) Att utforska individens inre

§  Individualism à prioritera de egna, individuella målen snarare än den egna gruppen och att

definiera den egna identiteten i termer av personliga attribut snarare än attribut hörande till gruppen

§  Kollektivism à prioritera målen för gruppen man tillhör samt att den egna identiteten

definieras utifrån grupptillhörigheten

Att utforska individens inre Sammanfattning

Personligheten utgörs av förhållandevis stabila inre faktorer som ger upphov till individuella och konsekventa skillnader när det gäller motivation och känslor. Den vuxna personligheten kan vara resultatet av erfarenheter från barndomen (som psyko-analytikerna menar) eller av erfarenheter under hela livet, vilket humanistiska psykologer och sociala inlärningsteoretiker hävdar. Ett annat synsätt är att personligheten i huvudsak styrs av genetiska faktorer vilket teorierna om personlighetsdrag går ut på.

George A. Kelly (1905-1967)

§  Psychology of Personal Constructs (PCP)

§  Kelly noterade att det inte bara var forskare (och psykologer) som försökte förstå samband mellan orsak och verkan, detta gäller även ”vanliga” människor!

§  Kelly gillade t ex inte begreppet motivation (push och pull teorier)

2012-09-24

6

George A. Kelly (forts)

§  Enligt Kelly är verkligheten alldeles för komplex för att korrekt kunna återskapas som inre representationer. Istället skapar vi konstrukt som är de genomskinliga mönster eller mallar vi betraktar världen genom

§  I perceptionstermer skulle man tala om att konstrukten är de filter genom vilka vi väljer ut den information vi får via våra sinnesförnimmelser

§  Om vi inte använde oss av konstrukt skulle världen överväldiga oss med en obegriplig mängd stimuli.

George A. Kelly (forts)

§  Konstrukterna svarar för ett ordnande av input från omvärlden

§  Enligt Kelly består / definieras konstrukten av motsatspar

§  Dessutom revideras de ständigt genom att de inte alltid går att lägga över verkligheten. De måste då revideras (eller förkastas)

Kelly menade att personlighet är…

§  … den abstraktion av bakomliggande psykologiska processer som fram för allt psykologer men även andra gör med ledning av det observerbara beteendet som uppstår som resultat av individers agerande på omgivningen. Enligt Kelly är personlighet inte något vi har (intrapersonellt) utan något som uppstår mellan personer (interpersonellt). Kelly skulle kanske kunna ha sagt något i stil med att personlighet är det som vi ser när en individs personliga konstruktsystem kommer till uttryck genom interaktion med omgivningen.

Kelly förklarade psykiska störningar genom… §  …kontraster: Friska människor…

§  …utvärderar hela tiden användbarheten av sina konstrukt och prövar giltigheten av sina uppfattningar om andra människor

§  …kan göra sig av med ickefungerande konstrukt (och kärnroller) och kan vid behov omorientera sig och sina förväntningar på omvärlden

§  …strävar hela tiden efter att utöka omfånget, räckvidden och tillämpbarheten av de personliga konstruktsystemen

§  …har också tillgång till en god och varierad rollbesättning vilket gör att dessa kan interagera på ett funktionellt sätt i en rad sinsemellan olika sammanhang