123019 3kursbok i satsl ra
DESCRIPTION
Kursbok i SatsläraTRANSCRIPT
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 1/114
Version 2011-04-12
Traditi
onell ha
fyrst
monilär
mmiga
baserad
atsen
Instit
på den
U
tionen fö
ppsala uni
r musikve
versitet
enskap
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 2/114
Institutionen
för
musikvetenskap,
Uppsala
universitet
Satslära
2
2
Förord
Detta kursmaterial är en pappersutskrift av satsläredelen i den webbaserade distanskursen
Musikteori 1, 15 högskolepoäng, som ges vid institutionen för musikvetenskap vid Uppsala
universitet. Kursen ligger helt och hållet på Internet och kan läsas i valfri studietakt. Som
aktiv studerande har man tillgång till lärare som rättar inlämnade uppgifter och besvarar
frågor, det finns instruktionsvideor och diverse andra hjälpmedel att tillgå.
Anmälan till kursen görs på studera.nu.
Kursmaterialet får användas fritt, kopieras fritt men inte ändras utan författarens tillstånd.
Uppsala 2011-04-12
Ola Eriksson
Institutionen för musikvetenskap
Box 633, 751 26 Uppsala. Besöksadress: Thunbergsvägen 3H.
Tel 018-471 1566. Epost: [email protected]
Tel till kursamanuens: 018-471 6865
www.musik.uu.se
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 3/114
Va
Satslära
de förbivästerlästudier
De ackvilkenkvartfödimack neapoli
Det actonarte
oberoe
Det klavilkenför dett
I övnin basstädessa ö
allt mel
Störstaexempehörlura
mp3-00
Om vi
mp3-00
Vi ser een ters i
är s
, eller har
nds med vndska kons musikteor
rdtyper dv ackordethållningarrd (Cdim)anska sext
ordbetecks tre huvu
de av tona
ngmediuman skriver: damröste
arna är memans toneningar lig
lanstämmo
inflytandetl (ett avsnit, datorerna
1
örenklar n
2
n överstäm nästa takt.
3
tslär
onilära so
randra. Sattmusiken u och musi
t är frågatoner som
(sus4-ackooch någrackordet.
ningssysteackord ton
t.
man normen fyrstämrna på det
lodistämm bestämdaer sedan p
na (alt och
på hur en st ur Mozar s inbyggda
tbilden ka
ma som ligDe två und
a?
ämnet oc
släran omf nder tidenaliskt hant
m är dur-ligger i bad), septimackord som
som anv
ka (i C-du
lt arbetarmig sats (svre system
n (= sopraven om m att åstadk
tenor) det
ts är uppbs Trollflöjthögtalare b
vi lättare s
er hela taerstämmor
nstitution
så kallas,
ttar ackorda 1700-19erk.
ch molltreen), treklackord (C7,endast för
nds här ka
: C), subdo
ed i dessa pran - alt -et och man
stämman)n kan väljmma en b
andlar om.
ggd har sten, ursprunrukar inte
e stämföri
ten, flyttara rör sig s
n för musi
andlar om
typer och s0 och är e
langer i olger med tilCmaj7), nkommer i
las funktio
minant (F)
övningar ä tenor - bassrösterna p
och ackord i vilken oa stämföri
.
mföringenlig tonartara så värs
gen:
sig ned enegvis falla
vetenskap,
ackords up
ämförings allmän gr
ka lägen (lagd sext (tnackord (issa ackor
sbeteckni
och domin
den bland). Man anv det nedre.
en givna. Dtav de skag och här
. Se och lysss-dur). A bra!
ers i nästade i parall
Uppsala u
pbyggnad
rinciper fr ndkurs för
ed läge m.ex. C6),9, C7-9),följder so
gar. De ut
nt (G). De
de kören f nder två n
ärmed är äligga. Tonär det då fr
sna på följnvänd gärn
takt och yttlla terser:
iversitet Satslära
ch hur
n denvidare
nas
det
år från
är alltså
örtsystem
enikten imför
ndea
erligare
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 4/114
mp3-00
Här sy
ackordf
mp3-00
Syftet
stämför
förmåg
3
s tydligt at
öljden i sig
4
ed studier i
ngsprincipe
n att överb
4
det är stä
är något h
satslära är
r som gälle
icka ett ko
föringen (l
lt annat:
tt man ska
för dem oc
plicerat m
nstitution
injerna) so
lära sig hur
‐ inte mins
sikaliskt fö
n för musi
bestämm
ackord är u
t ‐ att öva u
lopp.
vetenskap,
r vilka ac
pbyggda,
p satstekn
Uppsala u
ord det bli
ilka
ken, d.v.s.
iversitet Satslära
. Själva
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 5/114
Nå
Här gårfördubb beteckn
TreklaI de inlgrundtomellan
mp3-00
Treklan
Termenvilkenav vilk Om aci terslä I de inl
mp3-00
ra g
vi igenomlad ton saingssystem
Tonarter bTonnamn den anglosAckord bet.ex. C, FmFunktionetilläggsteck
gerdande övnn, ters ochrundtonen
5
er i olika lä
'läge' förev ackordetn ton som
ordets grue och om k
dande övn
6
5
undl
vad som mt vilka om används:
etecknasetecknasxiska tradiecknas me, Ddim, Bb betecknasen).
ngarna havint. Skill
och tersen
en
ommer i o tre toner sr baston.
dton ligger vinten ligg
ngarna ska
gga
enas med tr ång som d
ed stor bok ed små boionen därstor bokst
Eb, Ab, F med T, S,
dlar det enaden mell
i durackor
ika sammaom ligger u
i basen sär i basen i
ll alla acko
nstitution
de b
eklanger ifyra körst
stav för dustäver. C-en kallas bav plus eve och C#.
D för durac
art om dur n dur- ochoch en lit
hang inonderst. Ac
s ackordetkvintläge.
d vara i gr
n för musi
gre
lika lägen,mmorna h
och liten f urskalans
). Sänkt hntuellt fört
kord och t,
- och molltmolltreklan ters i mo
satsläran.ordets kar
vara i grun
ndläge.
vetenskap,
p
stämavstår. Följand
ör moll.:e ton kall
allas b.cken och e
s, d för mo
eklanger.ger är att dlackord.
det här falktär är till
läge, om t
Uppsala u
d, stämkor
as h (i mot
ventuellt ti
llackord (p
essa bestået är en sto
let handlarstor del ber
rsen ligge
iversitet Satslära
sning,
ats till
lägg,
us olika
avr ters
det omoende
i basen
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 6/114
Satsty
Satslärekör bessopranalttenor
bas
Utgångfunktio
Sopransedan a mp3-00
Körstä
sopranealtens otenoren
basens
mp3-00
p
övningarnaående av s
spunkten är sbeteckni
tämman (=korden me
7
mornas om
ns omfångmfång är f s omfång ämfång är
8
6
ska med nämmorna
en melodigar (T, S,
melodin)d funktion
fång
är c1-a2-d2c0-a1-d1
gra undan
tämma (=o.s.v.):
r given ocsymboler.
nstitution
ag skrivas
opranen) o
under notär övning
n för musi
som en fyr
ch ackordb
ystemet anen är klar k
vetenskap,
tämmig sat
eteckninga
es först toan den se u
Uppsala u
s för en bla
i form av
arten (G-dt som neda
iversitet Satslära
ndad
ur) och:
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 7/114
mp3-00
mp3-01
mp3-01
Ackord
I de för
Följand
basen)
altstäm
mp3-01
Avstånd
För att
likaså
kvint.
Stämko
Stämko
övning
9
0
1
ns läge
sta övninga
e exempel
ch kvintlä
an och på
2
et mellan k
å en homo
ellan alt o
sning
rsning (att
satserna.
7
rna ska alla
isar C-dur
e (kvinten
det nedre t
rstämmorn
en klang s
h tenor. M
ill exempe
ackord var
ackord i gr
g i basen).
enor och ba
a
a avstånde
ellan tenor
alten ligge
nstitution
a i grundlä
undläge (g
På det övre
s.
t mellan so
och bas ka
r ovanför s
n för musi
e, det vill
undtonen c
systemet li
pran och al
avståndet
opranen) s
vetenskap,
äga ha gru
i basen), t
gger sopra
t inte övers
ara större,
a inte före
Uppsala u
ndtonen i b
rsläge (ter
stämman
tiga en okt
upp till ok
omma i
iversitet Satslära
asen.
en e i
ch
v,
av plus
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 8/114
Institutionen
för
musikvetenskap,
Uppsala
universitet
Satslära
8
8
Fördubbling av toner
Ha alltid koll på vilken ton i ackordet som fördubblas. I de första övningarna gör man det
lättast för sig genom att (nästan) alltid fördubbla grundtonen. I något fall blir stämföringen
bättre med tre grundtoner och en ters (kvinten utelämnas). Undvik framför allt
tersfördubblingar. De är bra att ta till i vissa fall som vi kommer in på längre fram men i början brukar de leda till stämföringsfel typ kvint- eller oktavparalleller.
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 9/114
Repeti
1. Vilk
2. Vilk
3. Vilk
4. I vil
ionsfrågo
ackord in
av följand
ackord stå
a ackord är
9
r
ehåller ton
e ackord st
r i samman
det för sto
er som ligg
r i grundlä
trängt läge
t avstånd
nstitution
er utanför
e (har gru
ellan närli
n för musi
örstämmor
dtonen i b
gande stä
vetenskap,
as normal
sen)?
mor?
Uppsala u
a omfång?
iversitet Satslära
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 10/114
5. I deundantaVilka a
VarförDu ko
kan ha
ackord
Men, k
som är
massa s
och kä
angelägaccepte
Alltså,
1. En f
regelsy
Svar: n
vad ma
till den
alltså d
mindre
stilbryt
Palestri
2. Men
Dessvä
stildraglärome
örsta övningsfall kan
följande a
alla
dess
mer i den
dla om hur
.m.
n man ver
ana att frit
trikta regle
slor hos vå
en uppgiftras av pers
arför alla
rsta följdfr
tem?
j. Det som
inte får g
eller avvik
r man gjor
komplicera
ingar tord
nas musik
varför just
re är fråga
från periodelspaket.
10
garna ska aan av stä
ckord är fe
a regler?
är kursen
ackord by
ligen ställ
t improvise
för vad m
a studente
tt kunna gner vars fö
essa regler
ga: exister
utmärker e
ra. De so
r från nor
en explici
d uppgift.
vara en nä
r relativt ta
etta regel
fel ställd:
en 1700-1et är inte a
ckorden beföringsskäaktigt skri
tt stöta på
gs upp, hu
upp regler
ra brukar t
n får göra
är oerhört
en motiverstahandsre
?
ar det över
n viss musi
känner en
en. Därem
beskrivni
tt sätta up
stan oövers
cksam att t
ystem?
det är inget
00 som masett som e
nstitution
stå av två gl ha tre gruna utifrån
n hel del r
stämförin
för hur mu
cka det kä
och (defini
viktiga att
ring för anaktioner är
uvudtaget
kstil är des
musikstil v
ot är det yt
g av regels
ett regels
tigligt svår
a sig an.
regelsyste
n av pedagtt regelsyst
n för musi
rundtoner,dtoner ocenna regel
gler för hu
en ska gör
sik ska var
ns väldigt
ivt vanliga
a på allvar!
ändandet anegativa el
någon for
begränsnäl märker g
erst få mus
ystemet. D
stem för S
uppgift, m
för en vi
ogiska skälm som ska
vetenskap,
n ters ochen ters (m
?
man ska s
s mellan o
beskaffad
onstigt att
t) inte får
Det blir d
v ett regelsler åtminst
av musik
ngar: vad
enast om e
kstilar so
tta är ocks
ravinskys
dan en ko
s stil utan
har samma användas
Uppsala u
en kvint. Ien ingen k
kriva musi
lika typer a
? Många m
plötsligt h
öra. Dessa
rför en my
ystem somne skeptis
om inte ha
man får gö
musiker
är kodifie
å en mer el
ameleontli
ifiering av
tt hopkok
nfört till etör kompon
iversitet Satslära
int).
. Det
v
siker
en
åsikter
cket
kana.
r ett
a och
åller sig
ade,
er
knande
v
erande
0
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 11/114
Institutionen
för
musikvetenskap,
Uppsala
universitet
Satslära
11
11
idag, utan det har en pedagogisk funktion och ger dessutom en mycket bra insikt i musik från
den historiskt viktiga perioden 1700-1900 (varifrån huvuddelen av dagens konsertrepertoar är
hämtad).
3. Det är pedagogiskt lämpligt att ha ett tydligt regelsystem att luta sig emot. Då kan man sägarätt eller fel i stället för att komma med mer glidande och vaga omdömen. Bra för nybörjaren
(men enbart för nybörjaren!).
Alltså, du som är uppvuxen med power chords, eller kvintparalleller som de kallas i
satsläresammanhang, kan lugnt fortsätta med dessa i din egen musik. Det du gör här är att
skriva på ett historiskt sätt. Syftet är att förstå stämföring och ackordbyggnad i det klassiska
perspektivet, för att du därigenom ska kunna tillägna dig ett tekniskt kunnande som du har
nytta av i alla musikaliska sammanhang.
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 12/114
Hu
Tonika
Dessa tkvint n
Vi ska
ackord
bestå a
ters om
mp3-01
D har g
för bas
Den an
Tersen
i T. Hä
brukar
ledtons
Nu är d
i T änn
En bak
möjligt
mellans
klangli
steg all
Här ne
mellan
grundto
udtr
(T), subdo
e ackord lidåt och do
örja med a
i skriver v
två grundt
det gör stä
3
rundtonen
tämman hä
ra grundto
D är den t
i sopranen
pplevas so
teg.
et bara 1 to
så får den
mliggande
med undan
tämmorna
t homogen
id ger en
an ses tre
e tre övre
nen i T, an
12
klan
inant (S)
ger intillinanten e
tt studera s
ara i grund
oner, en te
föringen
i basen oc
r: antingen
en i D (hä
on som är
går h ett h
m att det fi
kvar, nä
gå dit.
princip för
tag av base
ör gå när
sats. Det ä
elodisk eff
arianter på
stämmorna
ingen en k
ger i
ch domina
arandra påkvint upp
ämföringe
äge, alltså
s och en k
ättre. Följa
h T har gru
gå en kvart
i altstäm
iktigast i st
lvt steg up
ns en sort
ligen kvint
denna stä
n som ju in
sta vägen t
också bätt
kt medan
denna stä
som skilje
int nedåt e
nstitution
durt
t (D) är de
kvintcirkelt.
vid överg
rundtonen
int. Undan
nde notexe
ndtonen c i
uppåt elle
an) brukar
ämföringe
till c, den
drive mot
en i D (här
föring är a
te har någr
ill en acko
re att ha st
prång hull
föringsmo
. I samtliga
ller en kva
n för musi
nart
tre huvudt
. Tonikan
ngen från
i basen, oc
agsvis kan
mpel visar
basen. Det
en kvint n
upprepas o
då den ka
andra grun
en upplösn
i tenoren).
tt stämmor
andra möj
dton i näst
gvis gåend
r om bulle
ell. Det är
fall går ba
t uppåt. Te
vetenskap,
eklangern
i mitten, su
till T. Än
ha fördub
man ha tre
örbindelse
finns alltså
dåt.
ch blir då k
gå ett hal
dtonen i T.
ng i dem o
ftersom v
a ska hopp
ligheter hä
ackord. P
mellanstä
skapar "d
bara den in
en från gr
sen h går e
Uppsala u
.
bdominant
så länge s
blad grund
grundtoner
n D- T i C-
bara två al
vint i T.
t tonsteg ti
De halva t
ch de kalla
inte har n
a så lite so
. Särskilt
så sätt får
mmor efter
liga melod
bördes ord
ndtonen i
tt halvt ste
iversitet Satslära
n en
a alla
on:
och en
dur:
ternativ
l en ton
nstegen
gon ters
man en
som
er".
ingen
till
2
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 13/114
(ledton
i T. Slu
mp3-01
Föruto
Övnin
1.
o
o
o
2.
o
o
o
3.
o
o
o
4.
o
o
o
teg) upp til
ligen går k
4
basen rör
ar på D‐T‐
Till vilken
från d till gfrån d till h
ligga kvar
art ska te
Tersen skaTersen i DTersen är e
vinten i
grundtonentersen i Tligger kvar
Den andra
går till gruligger kvargår till ters
13
l c, grundt
vinten i D (
sig de andr
förbindel
on ska bas
å d
sen i D (fis
ligga kvarår alltid ti
t ledtonste
(a) går till
i T
rundtonen
dtonen i T
n i T
nen i T. D
d) ett steg
a stämmor
en
n gå?
s) gå?
l tersen i T och ska g
i D
nstitution
n andra gr
pp till ters
a stegvis e
ett halvt s
n för musi
ndtonen i
n i T.
ler med to
teg uppåt ti
vetenskap,
(g) ligger
upprepnin
ll g
Uppsala u
kvar och b
.
iversitet Satslära
lir kvint
3
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 14/114
Huvud
Finns dstegvisuppifrå
Här fin
1. Mangrundto
2. Mantill kvi
Här lig
Huvud
FöljdenDet är a
C är D
reklanger
et andra sätnerifrån, te:
s det två st
prioriterarner och en
prioriterarten i T i stä
er den and
reklanger
D-T är enlltså exakt
T i C-dur
14
‐ 2
t att skrivasen i D gå
ämföringsa
tt ledtoneters. Klang
tt få ett fulllet för till
a grundto
‐ 3
örflyttningsamma stä
och T - S i
Läm
följden D- upp till gr
lternativ:
h får gå hen blir min
lständigt acrundtonen
en g kvar o
en kvint nföringspri
-dur:
nstitution
a in för rä
? I den mondtonen i
m till grunre fyllig m
kord varvi. I detta fal
ch ledtone
dåt på kviciper som
n för musi
tning
dell vi har. Grundto
tonen i T.en stämföri
stämförin kan man o
h går upp
tcirkeln. Dgäller för b
vetenskap,
tuderat nåen kan äve
å får manngen blir s
en blir lidckså skriva
till tersen i
etsamma gåde D-T oc
Uppsala u
tonikans gn nås stegv
ett ackordidigare.
nde. Ledto så här:
T i stället.
ller följdeh T-S. Följ
iversitet Satslära
rundtonis
ed tre
nen går
T-S.den G -
4
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 15/114
DärmeS - D -vi rör o
Till skilkan sål
Stämfö
återstår at, den vanl
ss i här; där
lnad från Tdes ligga k
ingen ser i
15
se närmar ga helkadeemot är de
och D resvar.
regel ut so
på följdennsen. (Följ vanlig i bl
ektive T oc
i det övre
nstitution
S - D. Nären D - S f ues och ro
h S så har
av nedans
n för musi
vi gjort derekommerk.)
och D ing
ående två
vetenskap,
kan vi skriknappast a
en gemens
xempel:
Uppsala u
va hela följls i det stil
m ton. Ing
iversitet Satslära
den T -mråde
en ton
5
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 16/114
Konso
Begrep betydel
intervalDissonoch fårtill omg
Konsonoktav.septimaoch mo
Ett spe
kommeharmondissona
Det fin(imperf melodide är te
beskrivenkla ta
prim (1
Terserav stäm
ans och d
en konsonser. Inom s
l eller ett anser är där inte uppträivande kon
anta intervissonanta
. Konsonaltreklanger
ialfall är k
i följd) ärisk kvart (tnt.
s vidare tvect). De fulkt intervallser och se intervall,
lförhålland
:1), oktav (
ch sexterning som a
16
issonans
ns och distsläran bet
kord sommot kringa hur som
sonanser p
ll är prim,ntervall ärta klangeri grundläg
arten. En
ett konsonnerna infa
slags konlkomliga h), kvint octer. Benäämligen s
en (mätta s
:1), kvint
ar mer kovänds.
onans anvecknar kon
r självstänärdade avhelst utan ä ett antal o
ters, kvint,sekund, kvr huvudsa och terslä
elodisk kv
nt intervalller samtidi
onanta intr bara en n oktav. Deningen "fulm talförhåm stränglä
3:2) och k
plicerade t
nstitution
nds i olikaonans ett
igt.estriktioner relateradika sätt.
sext ochrt ochligen dur-
ge.
art (tonern
medan ent) är ett
rvall: fullk ormalstorleofullkomlilkomlig" k llanden. Dengder på d
art (4:3)
lförhållan
n för musi
r
omliga (enk, kallad rea har två nmmer frå
fullkomlign tiden, so
en, som ä
vetenskap,
. perfect)n; de är prirmalstorle
det medelta konsona
frekvens
en är beroe
Uppsala u
ch ofullkom, kvart (skar, stora oida sättet aterna utmäer nuförtid
nde av vilk
iversitet Satslära
ligam
ch små;tks avn):
en typ
6
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 17/114
Institutionen
för
musikvetenskap,
Uppsala
universitet
Satslära
17
17
Förbud mot parallellföring av fullkomliga konsonanser 1300‐1900
Från att ha varit en dominerande stämföringsmodell i organum-satser (sehttp://sv.wikipedia.org/wiki/Organum) försvinner parallellförda kvinter omkring år 1300 och
dyker inte upp igen förrän kring sekelskiftet 1900.Parallellföring av oktaver förekommer i speciella sammanhang, t.ex. för att få en så kraftfullklang som möjligt. Men i så fall är det konsekvent genomfört. I vanlig fyrstämmig satsundviker man att stämmor plötsligt börja röra sig i primer eller oktaver; satsen blir ju dåtrestämmig med en stämma dubblerad.
I orkestersats är oktaveringar, ibland i flera oktavlägen, mycket vanliga men detsamma gällerhär att man skriver konsekvent i oktaver eller inte alls.
Den enda organum-modell som överlevde sekelskiftet 1300 var parallellföring av kvarter,
dock inte i dess "rena", nakna form utan som faux bourdon-sats. (Sehttp://sv.wikipedia.org/wiki/Faux-bourdon.) Här må man dock observera att kvarten inte får bildas med basstämman utan måste ligga högre upp i ackordet. Denna stämföring kan beskrivas som parallellföring av treklanger i tersläge (har tersen som baston) och användesflitigt ända fram till sekelskiftet 1900.
I det övre exemplet går basen ett steg uppåt från grundtonen i S till grundtonen i D. Övriga
stämmor går nedåt till närmaste ackordton i D.
Det nedre exemplet visar en ren parallellföring av hela ackordet: alla stämmor går ett steguppåt. Detta sätt att skriva är främmande för det stilområde vi håller på med här menförekommer ofta i senare tiders musik som t.ex. impressionism omkring sekelskiftet 1900,
blockackord i jazz m.m.
Det icke önskvärda sättet att föra stämmorna i det undre exemplet brukar kallas förbud mot
parallellföring av fullkomliga konsonanser . Vi ska reda ut detta i nästa avsnitt.
Prim‐ kvint‐ och oktavparalleller
Parallellföring av två stämmor i primer, rena kvinter eller oktaver eller oktavförskjutna toner i
dessa intervall, t.ex. duodecimor (oktav + kvint) ska alltså undvikas i våra övningssatser. I den
västerländska musiken under tiden ca 1300- ca 1900 undveks denna typ av stämföring. (Dock
inte helt hundraprocentigt; tonsättaren Johannes Brahms roade sig med att ge ut en bok där
han samlat exempel på oktav- och kvintparalleller från kända tonsättare. Boken heter kort och
gott Oktaven und Quinten.)
Här nedan finns exempel på de paralleller som ska undvikas (kvinter, oktaver, primer ochduodecimor):
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 18/114
mp3-01
mp3-01
mp3-01
mp3-01
Observska upp
Ungefädenna s
Ett spe
mp3-01
Dennaundvik
5
6
7
8
ra dock attstå måste s
som en pr tämföring s
ialfall är at
9
tämförings den i övni
18
upprepadeämmorna
m- eller oka också u
t gå från en
modell vargssatserna
toner på k å till en an
tavparallelldvikas.
kvint i mo
vanlig änd.
nstitution
intavståndan kvint.
är att gå fr
rörelse till
in på 160
n för musi
inte är en
ån en prim
en duodeci
-talet då d
vetenskap,
vintparalle
till en okta
a eller o
n försvann
Uppsala u
ll. För att e
eller omv
vänt:
helt. Vi sk
iversitet Satslära
sådan
änt och
8
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 19/114
Övnin
Två stäkvint- e
1.
mp3-02
o
o
o
o
o
o
o
2. I vil
Se före
o
o
o
o
o
o
på kvintp
mor somller duodec
I vilka ack
0
Takt 1 ack Takt 1 ack Takt 2 ack Takt 2 ack Takt 3 ack Takt 3 ack Takt 4 ack
a fall uppst
ående note
Mellan ack Mellan taktMellan ack Mellan taktMellan ack Mellan takt
19
aralleller
ildar en k imainterval
rd bildar te
rd 1rd 2rd 1rd 2rd 1rd 2rd 1
år en kvint
xempel.
orden i takt 1 och 2orden i takt 2 och 3orden i takt 3 och 4
int eller dul. Att sam
nor och ba
arallell me
1
2
3
nstitution
odecima (a kvint up
en kvint?
llan tenor
n för musi
vint + oktarepas är al
ch bas?
vetenskap,
) ska intetså inte ett
Uppsala u
å till ett astämföring
iversitet Satslära
natsfel.
9
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 20/114
3. Var
mp3-02
o
o
o
o
o
o
o
4. Var
mp3-02
o
o
o
o
o
o
o
inns det kv
1
Mellan uppI takt 1Mellan taktI takt 2
Mellan taktI takt 3Mellan takt
inns det kv
2
Mellan uppI takt 1Mellan taktI takt 2
Mellan taktI takt 3Mellan takt
20
ntparallell
takten och
1 och 2
2 och 3
3 och 4
ntparallell
takten och
1 och 2
2 och 3
3 och 4
r mellan te
akt 1
r mellan te
akt 1
Läm
nstitution
nor och ba
nor och ba
a in för rä
n för musi
?
?
tning
vetenskap, Uppsala u iversitet Satslära
0
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 21/114
Här föl
mp3-02
Mellan
o
o
o
o
o
o
Mellan
o
o
o
o
o
o
Mellan
o
o
o
o
o o
En inst
Nästa a
upptäc
spara fiångras.
jer några
3
vilka stäm
S – A
S – TS – BA – TA – BT – B
vilka stäm
S – AS – TS – BA – TA – BT – B
vilka stäm
S – AS – TS – BA – T
A – BT – B
ruktionsfil
delning är
a kvint- oc
en innan d
21
vningar i
or föreko
or föreko
or föreko
m
en demofil
oktavpar
kör en pl
att upptä
mer oktav
mer följde
mer kvint
Läm
m om hur
lleller. Det
g-in för de
nstitution
ka kvint‐
paralleller?
n duodeci
aralleller?
a in för rä
an kan an
är ett tilläg
som plug-
n för musi
ch oktav
a - kvint?
tning
ända en fu
gsprogram
in-moduler
vetenskap,
aralleller.
ktion i Si
(en s.k. plu
a gör med
Uppsala u
elius för at
g-in). Kom
filen kan i
iversitet Satslära
t
ihåg att
te
1
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 22/114
Om du
Maxim När du
Längst
För att
http://w
(Filme
Ingen
En mis
stämmo
oktavpa
nvänder S
ra fönstretsett filmen
er i Flashf
unna se fil
ww.adobe.
är uteläm
ktavparaluppfattnin
r bildar en
rallell, stä
22
belius så u
(kommandlickar du
ilmens fön
men måste
om/se/pro
ad här)
lell!
som då oc
oktavparall
morna må
nyttja den
ot finns båå Visa nav
ter finns ba
du ha Ado
ucts/flash
h då uppträ
ell om tone
te gå till e
nstitution
här funktio
e upptill oigationen i
ndspelark
e Flash Pl
layer/
der består i
rna upprep
annan ok
n för musi
en.
h nedtill pen.
appar. Du
yer installe
att man tr
s. En uppr
tav för att e
vetenskap,
skärmen)
an pausa,
rat. Laddas
r att en okt
pad oktav
tt stämföri
Uppsala u
så att du se
nabbspola
ner gratis
av mellan
är dock ing
gsfel ska u
iversitet Satslära
allt.
osv.
rån
tt par
en
ppstå.
2
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 23/114
Stämf
Här följ
Avstån
Som en
blandad
max ok max ok
max ok
Kort saen och
Medanskrivs pligger p
1. Var
o
o
o
o
o
o
o
o
ring
er en geno
d mellan
norm för b
kör:
av mellanav mellan
av + kvint
t, högst enn halv okt
det är ganså samma så olika syst
r avståndet
Ackord nr
Ackord nr
Ackord nr
Ackord nr
Ackord nr
Ackord nr
Ackord nrAckord nr
23
gång av v
tämmor
ra klangbal
och Aoch T
mellan T o
oktav mellv.
a lätt att sstem är deem.
för stort m
d man bör
ans gäller f
h B
an närligga
avståndensvårare att
ellan A oc
Läm
nstitution
tänka på n
öljande avs
nde stämm
mellan S o hålla rätt
T?
a in för rä
n för musi
r man skri
tånd mella
or utom me
ch A samtå avstånde
tning
vetenskap,
er.
stämmorn
llan de två
ellan T oc mellan A
Uppsala u
a i en fyrst
lägsta, där
h B eftersoch T efter
iversitet Satslära
mmig
et är ca
m dessaom de
3
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 24/114
Basstä
Så läng
Dessa b
Följden
mp3-02
mp3-02
mp3-02
Vilka a
septimo
mp3-02
mp3-02
man
e basstäm
ör dock be
S-D bör v
4
5
6
följande
r och nono
7
8
24
an endast s
ränsas till
ra en stiga
asstämmor
)?
ka bestå av
varter och
de sekund,
(A, B, C, o
nstitution
huvudtrek
kvinter me
inte en se
ch D) inne
n för musi
angernas b
llan T och
tima eller
åller för st
vetenskap,
stoner är s
samt mell
ona:
ora språng
Uppsala u
prång ound
an D och
(bland ann
iversitet Satslära
vikliga.
.
t
4
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 25/114
mp3-02
mp3-03
o
o
o
o
Mellan
Mellan
ackorde
terser.
Dessut
stämför
oktavpa
Man få
ton 6 g
annorlu
mp3-03
melodit
ackord:
9
0
A
B
C
D
stämmor
tämmorna,
n. Man bör
ellanstäm
m brukar s
ingsproble
ralleller m
ibland hör
nger i följd
nda. Prova
1
oner: f
F
25
a
alltså alt-
eftersträva
or med st
ora språng
av typ fö
d mera.
a uppfattni
. Tänk då
gärna själv
f f
Bb F D
Läm
ch tenorstä
små melod
ora språng
i mellanstä
stort avstå
gen att det
å att om ac
:
f f
Gm Bb
nstitution
a in för rä
mmorna, h
iska interv
an vara sv
mmorna fö
nd mellan
är "synd o
korden väx
f
6 F
n för musi
tning
r i homofo
ll i dessa s
åra att sjun
r nybörjare
ärliggande
altarna" i
lar så uppf
vetenskap,
n sats till u
ämmor: pr
a och blir
ofta leda
stämmor,
fall de skul
ttas den up
Uppsala u
ppgift att f
imer, seku
ofta omelo
till
vint- och
le få sjung
prepade to
iversitet Satslära
lla ut
der och
iska.
samma
5
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 26/114
Ett exe
mp3-03
Altensinterval
Nästa e
mp3-03
Altens
sext-för
mellan
pel på bra
2
elodiska il). Tenoren
empel vis
3
elodiska i
minskad k
lt och teno
26
mellanstä
tervall ärs är ters-se
r vad som
tervall är
int-prim-k
r för stort
mor:
rim-prim-und-ters-te
an hända
rim-prim-
art. Tre st
ch det upp
nstitution
rim-prim-rs-kvart-pr
m tenorstä
rim-sekun
mföringsfe
tår en okta
n för musi
ekund-prim (relativt
mman tillå
-kvint-kva
l uppstår: i
vparallell
vetenskap,
-sekund (esmå interv
s hoppa fri
rt och teno
två av ack
ellan de si
Uppsala u
ndast småll, max en
skt:
ens ters-se
rden är av
ta ackorde
iversitet Satslära
kvart)
tima-
tåndet
.
6
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 27/114
Se note
mp3-03
1. Hur
o
o
o
o
2. Hur
o
o
o
o
3. Var
o
o
o
o
o
FörduVid en
gånger.
empel:
4
ånga inter
Inget
1
2
3 eller fler
ånga inter
Inget
1
2
3 eller fler
inns det en
mellan ack
mellan ack
mellan ack
mellan ack
mellan ack
blad ton
yrstämmig
Detta påve
Fördubblad
Fördubblad
Fördubblad
att undvika
27
vall större
vall större
oktavparal
rd nr 1 oc
rd nr 2 oc
rd nr 3 oc
rd nr 4 oc
rd nr 5 oc
sättning a
rkar ackord
grundton
kvint ger
ters gör ac
stämföring
n en kvart
n en kvart
ell?
2
3
4
5
6
Läm
en treklan
ets karaktä
er den mes
n liten dra
kordet någ
sfel.
nstitution
innehåller
innehåller
a in för rä
måste en
i viss må
t stabila kl
ning åt do
t ambivale
n för musi
ltstämman
enorstämm
tning
v treklang
:
ngen
inanten (k
nt men är e
vetenskap,
an?
tonerna fö
vinten i T
t måste i v
Uppsala u
ekomma t
grundtone
ssa situati
iversitet Satslära
å
n i D)
ner för
7
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 28/114
mp3-03
I vissauteläm
mp3-03
I de inlvariatio
Övning
mp3-03
o
o
o
o
o
o
5
all underläar hellre k
6
dande övnnsmöjlighe
: Markera d
7
a bcd
ef
28
tas stämföinten än te
ngarna skaerna så att
e ackord s
ingen av atsen):
ll alltid grusatsen inte
m har grun
nstitution
t ackordet
dtonen fö blir krångli
dtonen för
n för musi
estår av tr
dubblas. (Sgare än nö
ubblad:
vetenskap,
grundtone
yftet är attvändigt.)
Uppsala u
r och en ter
begränsa
iversitet Satslära
s (man
8
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 29/114
Stäm
När detsaker at
1. I trad
det kra
samma
2. Man
Skälet
mp3-03
Stämm
ornas rikt
gäller stät ta hänsyn
itionell kör
et är det til
ton.
undviker at
r förmodli
8
rna bör all
29
ning
mornas rör till:
sats undvi
lräckligt at
t två stäm
en att klan
så gå till o
Läm
elseriktnin
er man att
en (1) stä
or går i me
ytan plötsl
h från en p
nstitution
a in för rä
(uppåt, ne
lla stämm
ma rör sig
drörelse (=
igt krympe
rim i motr
n för musi
tning
dåt eller kv
r rör sig åt
i annan rik
åt samma
r eller ökar
relse.
vetenskap,
arliggande)
samma hål
ning alter
åll) till ell
omotiverat
Uppsala u
så finns de
l. För att til
ativt ligger
r ifrån en
.
iversitet Satslära
t två
lgodose
kvar på
rim.
9
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 30/114
Övninga
1. Mar
mp3-03
o
o
o
o
2. Mar
o
o
o
o
Stämk
Stämko
tenor-b
övning
sällan
alt och
klavsys
r
era den ell
9
a
b
c
d
era den ell
a
b
cd
rsning
rsning inne
s. Stämkor
r. Stämkor
ellan stäm
enor det u
temet förhå
30
r de takter
r de takter
bär att den
sning före
ning betra
or på sa
pstår. Dett
ller sig till
där alla stä
där två stä
Läm
vertikala or
ommer då
tas alltså i
ma system
beror nat
-klavsyste
nstitution
mor går å
mor går ti
a in för rä
dningen bl
och då i "ri
det här sa
(sopran-alt
rligtvis på
et.
n för musi
t samma hå
l eller från
tning
nd stämm
tig musik"
manhange
respektive
att man int
vetenskap,
ll
en prim i
rna är en a
men ska u
som ett fel
tenor-bas)
riktigt har
Uppsala u
edrörelse.
nnan än so
dvikas hel
. Det förek
tan det är
klart för si
iversitet Satslära
ran-alt-
i dessa
ommer
ellan
hur g-
0
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 31/114
I vilka t
mp3-04
o
o
o
o
o
o
Notsk
När matenorstä
stämmo
I Sibeli
vänder
sopran:
I Notep
För övr
akter förek
0
a
bcdef
ftens rik
skriver 4-mmans ska
rna ha olik
s klickar
ppåt när d
klicka på 1
ad gör du p
ga notskri
31
ommer stä
ning
stämmig k ft uppåt oc
notvärde
an på 1 lä
börjar sk
, alt: klicka
å samma s
ningsprogr
korsning
Läm
rsats på tv altstämm
.
gst ned i f
iva in altst
på 2, tenor
tt. Siffrorn
am får du
nstitution
ellan alt o
a in för rä
system sk ns och bas
nstret med
mman) oc
: klicka på
1 och 2 fi
onsultera
n för musi
h tenor?
tning
a man skriens skaft n
notvärden
på 2 för a
1 och bas:
ns i nedre
anualen.
vetenskap,
a sopranstädåt. Annar
ör att få sk
t få skaften
licka på 2.
vänstra hör
Uppsala u
mmans ocs kan man i
aften uppåt
nedåt. Allt
net.
iversitet Satslära
nte låta
(de
så:
1
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 32/114
Institutionen
för
musikvetenskap,
Uppsala
universitet
Satslära
32
32
Skrivövningar
Anvisningar för satsläreövningarna
Satsläreövningarna består av förövningar och tillämpningsuppgifter.
Övningarna består av en melodistämma plus ackordbeteckningar (funktionsbeteckningar). Duska i de flesta fall skriva en fyrstämmig sats för blandad kör (sopran - alt - tenor - bas).Melodin ska ligga i sopranstämman. I de första övningarna ligger ackorden endast igrundläge. Tecknet "-" betyder att ackordet upprepas.
Vid varje övning finns det länkar till filer till notskrivningsprogrammen Finale, Notepad ochSibelius samt pdf-fil för utskrift på papper.
Vilken filtyp du än använder så ska du konvertera filen till pdf innan du skickar in den för bedömning. Se Introduktion-->Notskrift och pdf-filer för en närmare beskrivning av hur dettagår till.
Nästa avsnitt visar en animering av hur det kan gå till att skriva en fyrstämmig sats med hjälpav notskrivningsprogrammet Sibelius. För att kunna se den måste du ha Shockwave FlashPlayer installerad.
Maximera fönstret så du ser hela bildytan.
(Filmen är utelämnad.)
Förövningar D‐T
Förövningarna består i att träna ackordförbindelserna D-T, T-S och S-D.
Att tänka på:
1. Ackordens grundtoner ska vara fördubblade2. Ledtonsteg ska gå hem (tersen i dominanten till grundtonen i tonikan, tersen i tonikan
till grundtonen i subdominanten). Kvinten i D går till tersen i T. Endast grundtoner i
basen.3. Inte överstiga en oktav mellan S och A, A och T och inte oktav + kvint mellan T ochB.
4. I vissa fall är det bättre (av stämföringstekniska skäl) att skriva ackordet med tregrundtoner och en ters.
5. Inte hoppa med mellanstämmorna utan helst gå stegvis6. Inga prim-, kvint- och oktavparalleller
De följande exemplen är alla i durtonarter och ackordföljden är alltid D - T.
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 33/114
Förövn
Förbind
grundto
- S. Det
Tänk al
Förövn
Detta ä
undvik
övriga
ingar T ‐ S
elsen D - T
nen i T. Ac
som i C-d
ltså på prec
ingar S ‐
det ställe
dessa stä
tämmor gå
33
innebär at
korden säg
r är D - T
is samma s
an oftast r
föringsfel
ned från si
Läm
grundtone
s ligga på kalltså G -
tt som i fa
Läm
åkar ut för
r att låta b
a respekti
nstitution
a in för rä
i D går e
vintavstån) är i G-du
let D – T
a in för rä
oktav- elle
sen gå up
e toner i S
n för musi
tning
kvint ned
d. Samma
T - S.
tning
kvintparal
ett steg (vi
till närmas
vetenskap,
eller en kv
elation råd
eller. Enkl
lket den m
e ackordto
Uppsala u
art upp) till
er i förbind
ste sättet a
ste göra)
n i D.
iversitet Satslära
elsen T
tt
en
3
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 34/114
S: ned t
A: ned
T: ned t
B: ett st
Tilläm
Skriv d
Så här
mp3-04
En fyrsOvanstfall oktstämmo
mp3-04
ill närmast
ill närmast
ill närmast
eg upp (gr
ningsövni
ssa två fyr
an det låta
1
ämmig satende satsverats) avr som efter
2
34
ackordton
e ackordto
ackordton
ndtonen i
ngar med
stämmiga s
när det är
kan ses soar här bear löjt, oboe
slag (halvn
i D
i D
i D
till grundt
Läm
T, S och D
atser och lä
lart:
m ett slagsetats på såch klarinetterna ersät
nstitution
onen i D)
a in för rä
‐funktion
mna in de
kärna somsätt att det. Vidare sts av fjärde
n för musi
tning
rna
i rutan lä
sedan kanre högsta selas basendelspaus +
vetenskap,
gst ned.
earbetas pämmorna
pizzicato pfjärdedelsn
Uppsala u
olika sätt.ubblerats (
å cello ochot).
iversitet Satslära
i någotövriga
4
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 35/114
Så här
mp3-04
Här harklarinet
mp3-04
an körsats
3
ackorden lt i oktaver:
4
35
n låta:
östs upp til brutna ack
nstitution
ord på pia
n för musi
o och melo
vetenskap,
din spelas
Uppsala u
v flöjt och
iversitet Satslära
5
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 36/114
Huvud
Molltre
givetvi
alltid är
Den va
t - s - D
och de
t - S -
Det är s
sätt än
(tonen
sekund
mp3-04
mp3-04
Det för
det tred
treklang
klangernas
tonikan et
ett durack
ligaste ack
– t
mindre va
– t
amma stä
tt låta de tr
ss i exemp
vilket ger e
5
6
ta ackorde
je G (dur)
36
r i moll
funktioner
mollackor
rd.
ordföljden
liga:
föring som
e övre stä
et nedan) t
tt lite exoti
är Cm (ter
ch det sist
betecknas
, mestadel
är:
i dur. En s
morna röra
ll tersen i
kt intryck.
sen ess i st
åter Cm.
nstitution
ed små bo
s subdomi
k man bör
sig nedåt
(h nedan)
llet för e),
n för musi
kstäver: t,
anten ocks
se upp me
id s - D är
för då blir
det andra F
vetenskap,
och d. I e
medan do
ifall man
tt man int
intervallet
(tersen a
Uppsala u
molltonar
minanten n
kriver på a
går från te
n överstig
ss i stället f
iversitet Satslära
är
ästan
nnat
rsen i s
nde
ör a),
6
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 37/114
Skrivö
Förövn
Obs att
beteckn
Det blir
satser
Tilläm
I dessa
fortfara
tersen s
Den för
tuba. St
slagver
små ste
ningar
ingar i mo
små funkti
ar durtrekl
inga särski
ed treklan
ningsupp
två uppgift
nde enbart
ka ligga i b
sta ska skri
ämmorna s
sstämma a
eller små
37
ll nsbokstäv
nger.
lda övning
er överhu
ifter
r förekom
m treklan
asen.)
vas för en
a inte tran
vsedd för
språng.
r (t, s, d) b
r i moll ut
udtaget.
Läm
er andra t
er i grundl
låsarkvinte
sponeras ut
ibelius. Fö
nstitution
etecknar m
n de tilläm
a in för rä
eklanger ä
ge. (Med
tt beståend
an skriv all
sök få stä
n för musi
olltreklang
pningsövni
tning
huvudtre
tt undanta
e av 2 trum
t i Bb-dur.
morna att
vetenskap,
r medan st
ngar som f
langerna.
i den andr
eter, 1 hor
ista syste
öra sig i to
Uppsala u
ora (T, S,
ljer handla
et handlar
a uppgiften
n, 1 basun
et är en
nupprepnin
iversitet Satslära
)
r om
dock
där
och 1
gar,
7
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 38/114
Satsen
basstä
mp3-04
Den an
r femstäm
man i tuba
7
ra uppgift
38
ig. Utgå f
. Ibland k
n är en fyr
ån trumpet
n det vara
tämmig kö
nstitution
1 och fyll
ämpligt att
rsats.
n för musi
å toner ne
två instru
vetenskap,
åt i ackord
ent spelar
Uppsala u
et. Lägg se
samma ton.
iversitet Satslära
dan till
8
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 39/114
mp3-04
8
39
Läm
nstitution
a in för rä
n för musi
tning
vetenskap, Uppsala u iversitet Satslära
9
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 40/114
Tre
Vid tre
När tvåtersen itersfördtersfördandra o
Treklanoch grui terslä mp3-04
mp3-05
lang
langer i te
ackord i tedet första,ubbling göubblat efted: man un
ger i tersländtonen, soe eftersom
9
0
40
er i t
släge fördu
släge följeven om tes för att unsom man uviker att f
e benämnsm är just edet kan sa
rslä
bblas oftas
på varandsen inte ligdvika stämndviker attrdubbla le
ibland "se sext. I demanbland
nstitution
e
sopranstä
a (handlarger i sopraöringsfel.fördubblatoner (ters
tackord".na kurs ans med sext
n för musi
mans ton
oftast om Sstämman.m ackord
ersen i ettn i D --> g
etta komänds inte
ackord av t
vetenskap,
n oktav lä
/3-D/3) böetta är ett
n är S/3 ocominantacrundtonen i
er av avståen benämn pen S6.
Uppsala u
re.
man förduspecialfallh D/3, blirord, ellerT).
ndet mellaingen på tr
iversitet Satslära
bbladärS/3
ed
tersenklanger
0
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 41/114
Föröv
Normal
S/3 - DS/3 och
Tilläm
Här är
barockt
ingar ter
fallet är: fö
3 (i det falllåt mellan
ningsupp
n version a
rumpet so
41
släge
dubbla de
då soprantämmorna
ift terslä
v satsen m
dubblerar
ton som li
n går ett stå nedåt til
Läm
e
d kör SAT
melodin en
nstitution
gger i sopr
g uppåt vil närmaste
a in för rä
B, dubbler
oktav upp:
n för musi
nstämman.
ket är det von i D/3.
tning
d med en s
mp3-051
vetenskap,
anligaste):
tråkkvartet
Uppsala u
fördubbla t
samt en
iversitet Satslära
ersen i
1
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 42/114
Par
Parallel
De kanrespektiC-dur i
Om matonerna
En vanl
mp3-05
För par fördubbhuvudtr (tonikadurtona
Parall
I molltfrån reshuvudf
Att en(ackord
llell
ltreklanger
fungera sove huvudtr nehåller b
i satsläraligga kvar.
ig variant ä
2
llellerna glas. Specieeklangernaarallellen
rt följs av s
lltreklan
nart är par pektive hu
nktioner; i
uvudtreklaföljden t-tP
42
rekl
a (kallas o
ersättnineklang. Par de tonikan
ska skriva t Det enligt
r att de två
ller den valt här är doförstärks -m:s ters ä
in parallell
er i moll
llelltreklaudtreklangAm inneh
g i mollto i molltona
nger
fta parallell
sackord föllellerna hC och toni
.ex. T följtden goda p
övriga stä
nliga grundck att terse parallellac c, som ocreklang är
onart
gerna dura. Även desller både to
art följs at är inte li
nstitution
i dur
erna) i durt
r huvudtrear två toner aparallelle
av Tp är deincipen att
morna går
regeln förofta förd
ordens ter så är tonik anligt (t.e
korden tP,a parallellenikan Am
sin parallea vanlig so
n för musi
tona
onarten är
langerna o gemensamn Am tone
t lämpligtalltid röra
i motrörels
ördubbling bblas. Dett är ju huvuns grundt. T-Tp).
sP och dP.r har två toch tonikap
lltreklang äm ackordfö
vetenskap,
t
ollackord
h ligger påt med sinana c och e.
tt låta de gtämmorna
e.
, d.v.s. atta gör att sltreklange
n). Att en
De ligger eer gemens
arallellen
r inte så valjden T-Tp
Uppsala u
en Tp, Sp o
en liten tehuvudfunk
mensammså lite som
rundtonenktskapet ms grundtonuvudtrekla
n liten tersamt med si tonerna c
nligti durtonart
iversitet Satslära
ch Dp.
s frånioner; i
möjligt!
ed
ng i
uppa
och e.
.
2
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 43/114
Bedrä
Beteck överrasallmänsubdo
Alltså:
Det fin beroen
mp3-05
I C-durstöter v parallelFm-ack anledniDen kali den va
Analys
Kontra
Kontradurack Kontra
parallelters nedtoner m
lig kadens
ingen ”bedningsmoet syftar utinantackor
subdom.>
s vissa stae på de fas
3
blir ackord på ett prolbegreppetord men degen har m
las i sitt rätriant av fu
n blir då t
parallell (
arallellenrd ligger earallellen l
lackordet liåt (Am – Fed utgångs
43
i dur och
räglig kadeent inom arycket doc som går t
– <dom.>
dardfall.a förteckn
en C – F –lem: hur slir analyse
t är ju ett Cn lånat in
ta sammanktionsteori
s – D – t
k, tK)
r en parall liten ters
igger en stgger en lite). Både deckordet.
moll. Kon
ns” kan gekordföljde bara på e
ll ett domi
<ej tonika
bservera atn (C-dur r
– Am (Ta Ab-ackon: t – s – Dm-ackord sn funktionang för envi använd
.
ll ”åt andraedåt (om vr ters uppån ters uppå vanliga pa
nstitution
raparallel
intrycket an och i någ ackordfölantackord
>
t noterna äspektive c-
– S – D –det analys – sP. Denom skullesbeteckninledtonsväxr kallas de
hållet”. Di ser till gr (C – Em).(Am – C)
rallellen oc
n för musi
len (ledto
t det handlot fall kand som följmen som i
desamma,moll):
p) och i c-ras? Om va analys säa stått sistfrån en an
lingsklangför kontra
t vanliga pndtonerna)I moll blirmedan konh kontrapar
vetenskap,
sväxlings
r om ettetta faktisr kadensmte följs av
men att to
oll Cm –använderger att Ab- ackordföljan variantse förklari
parallell (T
rallellack , t.ex. C ocdet tvärtoraparallellallellen har
Uppsala u
klang)
t stämma.önstret: etttt tonikaac
arterna är
m – G –et vanligackordet er den. Av de av funktiog längre n
k, tK).
rdet till etth Am.. Det vanlin ligger e två gemen
iversitet Satslära
kord.
lika
b. Här
ätter ett
steorin.d) men
astor
samma
3
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 44/114
Kontra – Dm –från dovilket aAm.
NågraG: G –
e: Em –
halva t
F: F –
kontrap
g: Gm
parallel
Stämf
Se än e
Slutack
tersförd
usel stäett steg
LedtonTill sist
Begrep
varandr
ackorde
varvid
symfon
arallellack E – F, alltsinanten (alyseras s
xempel p – D – E
Am – H –
nsteget me
b – C – D
arallell: T
Cm – D –
lackord: t –
ring i sam
gång på d
orden har i
ubblingen:
föring. Muppåt och
sväxlingsknågra ord
et föreko
as spegelbi
t blir Em (
ckordet bli
, där en H
44
rdet förek å: t – s – Dtill F). Acm T – S –
bedräglig. Detta är
C. Detta är
lan D och
. Detta är e
S – D – t
Em. Detta
s – D – Tp
band med
et första ex
båda fallen
utan denna
an kan ock ellanstäm
lang (kursm ledtons
mer i en a
der. Ett C-
otsvarar
r Ab (mots
-klang öv
mmer ofta – tK. Den
ordföljdeD – tK, allt
a kadensen bedrägli
en bedrägl
K.
n kadens i
. Observer
är en kaden
.
bedräglig
emplet:
dubbla ter
blir det ant
å jämföraorna går
v läsning)äxlingskla
nan varian
urackord
k). Ett c-m
arar tK). E
rgår i ett G
nstitution
st i sambanänns lätt i kan ävenså F-durac
kadens i d
g kadens i
urtonart
det halva
s i mollton
a kadense
er. Det fin
ingen kvin
ed följdeedåt till nä
gen (ett be
av funktio
an byta si
ollackord k
tt välkänt e
-durackord
n för musi
d med bedr en på attörekommaordet ses s
urtonart: T
molltonart:
en med ett
tonsteget
rt men me
r
s ganska p
- och/eller
S/3 – D/3:rmsta acko
grepp skap
nsteorin, d
grundton
an byta kvi
xempel är i
(ledtonen
vetenskap,
äglig kadean går etti durtonart:m hörand
– S – D –
t – s – D –
bedrägligt
ellan D oc
ett bedrä
osaiska sk
oktavparall
även här gdton.
t av Hugo
r dur och
mot ledto
ttonen mo
nledningen
iss går till
Uppsala u
s i moll, t.alvt steg u A – D – Etill mollto
p.
tK. Observ
lut på Fm:
tK.
ligt slut på
l till
eller eller e
år ytterstä
Riemann).
oll ses so
en h varvi
t sin ledton
till Mahle
rundtonen
iversitet Satslära
x. Am påt – F
ikan
era det
G-durs
n riktigt
morna
ass
s 4:e
g).
4
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 45/114
Förövn
Tilläm
Skriv f
Så här blåsinst
mp3-05
ingar par
ningsupp
r kör SAT
an satsen lrument (flö
4
45
llella ack
ift parall
:
ta då den jt och trum
rd
Läm
lla ackord
pelas på or et):
Läm
nstitution
a in för rä
gel med m
a in för rä
n för musi
tning
lodin dubb
tning
vetenskap,
erad och o
Uppsala u
ktaverad m
iversitet Satslära
d
5
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 46/114
Do
do
Ett sept
(räknat
Det bilförmins'maj7' (
T7 ochåt D7-a
LedtonI samba
använd
handlar
att "ton
med rik
samhör
drog ac
Att ledt
om de i
ina
ina
imackord ä
från grundt
as olika tykad och se
ajor seve
C dur medDm med litEm med litF dur medG dur medAm med litHm-5 med
S7 har stor kordet.
er/ledtonstnd med en
begreppet
om ett hal
n går hem
ligt bruk a
gheten mel
orden till
onerna "gå
nte får göra
46
tsep
t. Se
en fyrkla
onen):
er av septitimorna vth) och en
stor septimen septiman septimator septimliten septien septimaliten septi
septimor
eg beskrivnin
'ledton', vi
t tonsteg u
. Under de
ledtonsteg
lan ackord
arandra, h
hem" är e
det. Ett ex
tima
ptim
g som upp
ackord.xlar mellaliten med '
a
a
edan D7
av hur D7
ket är en f
påt eller n
t sena 1800
(t.ex. geno
n och skap
r avlägsna
sorts förv
empel:
nstitution
kord
ckor
tår genom
rundtrekla att vara s'. Ackorde
ar en liten.
-ackordet u
rkortning
edåt där ma
-talet skrev
m att sänk
ade en kän
de än var,
ntan vi ha
n för musi
, oful
d
att man till
gerna kanå och stor ovan är al
Vi ska i de
ppträder i
ör det egen
n upplever
man en ha
eller höja
la av fram
ar just led
. Därför up
vetenskap,
lkom
en treklang
ara dur,. En stor seltså
t här avsnit
usikalisk
liga uttryc
ett slags "d
moniskt k
ckordtone
tdrivande.
onstegen.
plevs det s
Uppsala u
lig
fogar en s
oll eller ptima ange
tet enbart ä
ats brukar
et 'ledtons
ragningskr
mplicerad
) vilket ste
Det "kitt" s
m "mindre
iversitet Satslära
ptima
s med
gna oss
an
eg'. Det
ft" eller
sats
rade
om
lyckat"
6
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 47/114
mp3-05
I ackor ledtonshem" (fortsätt
I ackor
mp3-05
Tersentill tersgrundto
båda acska upp
D7-ack septima
mp3-05
5
följden C -eg giss-a (iss-a och eingen. (Se
följden D7
6
D7 går ettn i T. Dettnen fördubkorden stårstå. I andra
ordet kan f läge.
7
47
F ingår leckordet katill f), så san kan ma
- T finns d
halvt stegär den grulad och k i grundläglägen än g
rekomma i
tonsteget elas C+, Cm det undr n ju tycka a
et två ledto
ppåt till gr ndläggandinten utelä måste maundläge up
alla omvä
nstitution
-f. Genomed höjd k
e systemettt det är br
nsteg:
undtonen istämförinnad i D7-
utelämna pstår inte p
dningar, d.
n för musi
tt höja g tiint). Omvisar, uppn eller mind
T och septien i följdeckordet m
kvinten i droblemet.
v.s. i grund
vetenskap,
l giss uppsan då inte ls inte den
re bra.)
man i D7 f D7-T. I edan T hart ena om i
-, ters-, kvi
Uppsala u
tår ännu ettåter ledtonförväntade
ller ett halemplet ov
alla tonerte kvintpa
nt- och
iversitet Satslära
rna "gå
t stegn äred. Näralleller
7
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 48/114
Ackord
Observ
D o8-7
I det fö
Ofullk
Ofullkogrundto
på 140
Ackord
DennaDet ka
mp3-05
C - F -
Den kaG7 utaC som t
mp3-05
med stä
ra skillnad
h D8-7.
sta fallet bl
mlig dom
mlig domin, och med
- och 1500
et finns me
örminskad handla om
8
m-5 - Em
också upp grundton..ex. Am) s
9
48
rörelser
en mellan
ir det en st
inant
ant (skrivskvinten so
talen.
bland de
treklangen fullstän
- Am - D
träda somI detta fallatt de båd
mrörelse i
som ett D baston.
ju skalegn
an uppträddig kvintgå
- G - C
tt ofullstänka ackorde ledtonste
nstitution
basen, i de
ed ett sneckordet an
treklange
i olika rolng, där sa
digt domint gå vidareen kan bil
n för musi
andra fall
streck igevändes so
na på steg
ler utifråntliga sju sk
ntseptimatill ett C-aas:
vetenskap,
t i en mella
om) är etten självst
i dur och
et sammanalegna ack
kord, i tonkord (eller
Uppsala u
nstämma.
D7-ackordndig klang
steg 2 i mo
hang det inrd ingår:
rten C-dur någon ersä
iversitet Satslära
utanredan
l:
går i.
som etttare för
8
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 49/114
I dettahade somed ett
beteckn
Normalföreko
Om enhelhet:
Vanligtstämmaupp till
När actersen i
all har ack m självstänstreck "/"
ingen
t fördubblamer också
fullständi
vid förbin utan övertg och septi
ordet skrivT:
49
rdet så gotdig klang uver funktio
om en för
s den ofull.
dominant
elsen ofulls av annanans upplö
med dubb
som undander senmensbokstave
ortning för
omliga do
har en anna
omlig do stämma. Isning kom
la septimor
nstitution
tagslöst k deltiden).n. Efterso
.
inantens
n ton i bas
inant - tonnästa exem
er i tenor
kan förstå
n för musi
inten i bastt grundto funktione
vint, men s
n skrivs re
ka är att se pel ligger stämman:
bara en av
vetenskap,
n (liksomen saknasär mycket
eptimaförd
pektive be
ptiman inte ptiman i a
septimorn
Uppsala u
en form aci ackordetvanlig anv
ubbling
teckning ut
går hem iten, men d
upplösas t
iversitet Satslära
kordetngesänds
i sin
amman går
ill
9
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 50/114
Institutionen
för
musikvetenskap,
Uppsala
universitet
Satslära
50
50
I tonal musik fördubblas sällan inledningstonerna (= dominantens ters), så att i denofullkomliga dominanten kan man fördubbla antingen kvinten eller septiman med däremotinte tersen.
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 51/114
Förövn
I vilka
1.
o
o
o
o
2.
o
o
o
o
ingar 1
lägen befin
D7D7/3D7/5D/7 (ell
D7D7/3D7/5D/7 (elle
51
ner sig D7-
er D7/7)
r D7/7)
ackordet i
Läm
nstitution
öljande ex
a
in
för
rä
n för musi
mpel?
tning
vetenskap, Uppsala u iversitet Satslära
1
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 52/114
Förövn
ingar 2
52
Läm
nstitution
a in för rä
n för musi
tning
vetenskap, Uppsala u iversitet Satslära
2
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 53/114
Tilläm
Skriv eEfter n
mp3-06
Som hj
ningsupp
fyrstämmtexemplet
0
lp för viol
53
ift. Inläm
g sats för sinns lite fa
stämman
ningsupp
tråkkvartetkta kring
ed altklav
nstitution
ift
utifrån fölelodin som
kan du anv
n för musi
ande melo är kompo
ända följan
vetenskap,
i och funk erad av Jos
e översikt:
Uppsala u
tionsbeteck eph Haydn
:
iversitet Satslära
ningar..
3
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 54/114
54
nstitution n för musi vetenskap, Uppsala u iversitet Satslära
4
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 55/114
Institutionen
för
musikvetenskap,
Uppsala
universitet
Satslära
55
55
Denna melodi komponerades av Joseph Haydn 1797 som en hyllning till den dåvarandekejsaren Franz Josef. Haydn använde även melodin som tema i en variationssats istråkkvartetten opus 76 nr 3, därför kallad Kejsarkvartetten.
Med texten Gott erhalte Franz der Kaiser användes melodin som Österrikes nationalsång fram
till 1919.
Från 1922 användes melodin med texten Deutschland, Deutschland über alles somWeimarrepublikens nationalsång. Under nazisttiden användes bara första versen, följd avHorst Wessel-Lied, som nationalsång. Idag används den som förbundsstaten Tysklandsnationalsång. (Texten är inte helt oproblematisk eftersom första versen refererar tillgeografiska områden som numera ingår i andra länder. Andra versen förhärligar tyskakvinnor, tyskt vin och tysk sång, kanske inte helt oproblematiskt det heller.) Istatsceremoniella sammanhang sjunges endast tredje versen.
På YouTube kan man hitta ett flertal versioner, här är några:
1. Tysklands nationalsång (i sportsliga sammanhang får man förmoda):
http://www.youtube.com/watch?v=C91u-j1po9o&feature=related
2. Andra satsen ur Kejsarkvartetten:
http://www.youtube.com/watch?v=e3Zs24NJgfI
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 56/114
Ac
Förhål
Förutsadissona
En förh
MomenFörbereSvag el
Konson
Man katerser:
mp3-06
Om en
mp3-06
mp3-06
Den tosedan tiupplös
Här har på svag
ord
lningar 1
tta begreppnser.
ållning är e
t 1delseer stark ta
ans
n tänka sig
1
v tonerna
2
3
som bindsll att bli för ingstonen (
förberedeltaktdel:
56
ed f
: stark och
n dissonan
MoFör
tdel Star
Diss
att en förh
ördröjs up
över (=för hållningstomoment 3)
etonen leg
örhål
vag taktde
figur som
ent 2ållningsdis taktdel
onans
llning upp
står en för
röjs) kallan (moment(h).
t på ettan i
nstitution
lning
, fullkomli
estår av tr
sonansS
tår på följa
ållning:
förberede2). Slutlig
takten, allt
n för musi
ar
a och oful
sammanh
oment 3 pplösningvag taktdel
onsonans
nde sätt. Vi
seton unden fortsätter
så på en st
vetenskap,
komliga k
ngande m
utgår från
moment 1förhållnin
rk taktdel.
Uppsala u
nsonanser,
ment:
två parallel
(c) och övstonen ste
Den kan äv
iversitet Satslära
la
ergårvis till
en ligga
6
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 57/114
mp3-06
mp3-06
Vi åter
mp3-06
Vi förd
mp3-06
mp3-06
I det fökvint sstark ta
I tvåstäeller seutifrån
tvåstämefterso
4
5
år till note
6
öjer en av
7
8
sta fallet bim ju är etttdel, som
mig satster. Så ärckordets g
miga förhå förhållni
57
empel 1 o
onerna pre
ldas en sepkonsonantäknas som
pplöses föet även i sundton, vi
lningen 7-gen då räk
h vänder p
is som vi
tima, alltsåntervall. Dförhållning
hållningartser med flket gör att
som när das utifrån
nstitution
å tonerna s
jorde i not
ett dissonaet är enbart.
ofta till ofuera stämmodet blir and
en ingår i erundtonen
n för musi
att interva
exempel 2:
nt intervall.det första
llkomligar men där r ra siffror.
tt ackord k c:
vetenskap,
llen blir se
I det andraallet, med
onsonanseäknar mantt exempel
mmer att
Uppsala u
ter:
fallet dären dissonan
, d.v.s. tilloftast förhåär den
etecknas 9
iversitet Satslära
ot ens på
erserllningen
8
7
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 58/114
mp3-06
Fram timed bainterval
mp3-07
9
l ca år 160ocken blevlen mellan
0
58
upplöstesäven upplrundtonen
förhållningsningar up och förhål
nstitution
ar alltid ne påt vanliganingen):
n för musi
åt (enligt. Här följer
vetenskap,
eskrivningtvå exemp
Uppsala u
en ovan). Fl (siffrorna
iversitet Satslära
rån ochanger
8
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 59/114
Övnin
Öv. 1
1.
o
o
2.
o
o
Öv. 2
o
o
o
o
Öv. 3
o
o
o
o
o
Öv. 4
o
o
o
o
o
1‐14
tgå från fö
Vilken av t
a) den övre
b) den undr
Vilken av t
a) den övre
b) den undr
ilken är de
förhållningförberedelsupplösning
förberedels
ilken ton ä
1
2
34
5
ilken ton ä
1
2
3
45
59
jande notb
nerna ska
e
nerna ska
e
rätta följ
ton - förbeeton - förhton - förhå
eton - uppl
förberede
förhållnin
ld:
fördröjas f
fördröjas f
en av följa
redelsetonllningstonllningston
sningston
seton?
gston i ova
nstitution
r att det sk
r att det sk
de toner i
upplösnin upplösnin förberede
förhållnin
stående n
n för musi
uppstå en
uppstå en
en förhållni
gstongstonseton
gston
texempel?
vetenskap,
4-3-förhåll
2-3-förhåll
ng?
Uppsala u
ning?
ning?
iversitet Satslära
9
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 60/114
Öv. 5
o
o
o
o
o
Öv. 6
o
o
Öv. 7
o
o
o
o
o
Öv. 8
o
o
o
o
o
ilken ton ä
1
2
3
4
5
ilken av to
a) den övre b) den undr
ilken ton ä
1
2
3
4
5
ilken ton ä
1
2
3
45
60
upplösnin
erna ska f
e
förberede
förhållnin
gston?
rdröjas för
seton?
gston?
nstitution
att det ska
n för musi
uppstå en
vetenskap,
-6-fördröj
Uppsala u
ing?
iversitet Satslära
0
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 61/114
Öv. 9
o
o
o
o
o
Öv. 10
o
o
o
o
Öv. 11
o
o
o
o
Öv. 12
o
o
ilken ton ä
1
2
3
4
5
Varför är i
a) dissonan b) dissonanc) förhållnid) ingen di
Varför är i
a) dissonan b) dissonanc) förhållni
d) ingen di
Varför är i
a) dissonan b) dissonan
61
upplösnin
te detta en
sen blir intsen liggergstonen ä
sonans på
te detta en
sen blir intsen liggergstonen ä
sonans på
te detta en
sen blir intsen ligger
gston?
förhållning
upplöst stå svag takt inte förber en starka t
förhållning
upplöst stå svag takt inte förber
en starka t
förhållning
upplöst stå svag takt
nstitution
? (Endast e
gvisdel i ställeteddaktdelen
? (Endast e
gvisdel i ställetedd
aktdelen
? (Flera alt
gvisdel i stället
n för musi
tt rätt svar)
för stark
tt rätt svar)
för stark
ernativ kan
för stark
vetenskap,
markeras)
Uppsala u iversitet Satslära
1
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 62/114
o
o
Öv. 13
o
o
o
o
Öv. 14
Flera s
o
o
o
o
o
o
o
o
o
c) förhållni
d) ingen di
Varför är i
a) dissonan
b) dissonan
c) förhållni
d) ingen di
Vad är det
arsalternati
a) Förbered b) Upplösnc) Ingen di
a) Förbered b) Upplösn
c) Ingen di
a) Förbered b) Upplösnc) Ingen di
62
gstonen ä
sonans på
te detta en
sen blir int
sen ligger
gstonen ä
sonans på
ör fel på st
v kan vara
elsetonen ängen skersonans på
elsetonen ängen sker
sonans på
elsetonen ängen skersonans på
inte förber
en starka t
förhållning
upplöst st
å svag takt
inte förber
en starka t
ämföringe
rätt.
r dissonantnte stegvisen starka t
r dissonantnte stegvis
en starka t
r dissonantnte stegvisen starka t
Läm
nstitution
edd
aktdelen
?
gvis
del i stället
edd
aktdelen
i följande
aktdelen
aktdelen
aktdelen
a in för rä
n för musi
för stark
fall (de är t
tning
vetenskap,
nkta att va
Uppsala u
ra förhållni
iversitet Satslära
ngar)?
2
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 63/114
Förhålln
För
exeexe
Det spe
desam
Förhålln
I de exeoch upannat k nedan.
ingar på oli
ållningar
pel vara e pel på hal
lar ingen ro
a i alla fall
ingar där m
mpel vi setlösningstonsonant in
63
a metriska
an finnas p
nbart halvvnotsnivån
ll vilken m
.
otstämman
t hittills haen. Se exe
tervall (va
nivåer
å olika met
oter, enbar , fjärdedels
etrisk nivå
rör sig
förhållnin pel a och
ligen från
nstitution
riska nivåe
fjärdedelaivån och å
örhållning
ens motstc nedan. Mn ters till e
n för musi
. De inbla
eller enbattondelsniv
n ligger på
mma legatotstämmann sext eller
vetenskap,
dande tone
t åttondelan:
. Stämföri
stilla under kan emelletvärtom). S
Uppsala u
rna kan till
r. Här följe
gsprincipe
förhållninrtid flytta se exempel
iversitet Satslära
na är
stonenig till ett b och d
3
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 64/114
Ornam
Förhåll
Exe
För Exe
För
Ensam
enterade
f
ingar kan
mpel a) vis
ållningstompel c) vis
hållningsk
örhållningmanfaller
64
örhållnin
rnamenter
ar själva fö
en är förk ar ornamen
edjor
kedja uppsed förbere
ar
s:
hållningen
rtad till entering av u
tår när uppldelsemome
nstitution
. I exempel
fjärdedelsn plösningst
ösningsmontet i nästa
n för musi
b) är förhå
ot och denonen geno
mentet i deförhållnin
vetenskap,
lningstone
öljs av enen återgå
första för o.s.v.:
Uppsala u
n ornament
extra insattgston a.
ållningen
iversitet Satslära
erad.
ton a.
4
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 65/114
Förhållstandar
Am –
Öv. 15
Öv. 15
o
o
o
Öv. 15
o
o
o
Öv. 15c
o
o
o
ingskedjor ackordfölj
m7 – G7 –
18
) Vilken m
Halvnotsni
Fjärdedels
Åttondelsni
)
Halvnotsni
Fjärdedels
Åttondelsni
)
Halvnotsni
Fjärdedels
Åttondelsni
65
är mycketd, en kvint
Cmaj7 – F
etrisk nivå
ån
ivån
vån
ån
ivån
vån
ån
ivån
vån
vanliga ocång:
aj7 – Hm
ligger följa
nstitution
ligger till
7-5 – E7 –
nde förhåll
n för musi
rund för b
m
ingar på?
vetenskap,
and annat
Uppsala u
öljande
iversitet Satslära
5
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 66/114
Öv. 15
o
o
o
Öv. 15e
o
o
o
Öv. 16
upplös
)
Halvnotsni
Fjärdedels
Åttondelsni
)
Halvnotsni
Fjärdedels
Åttondelsni
I vilka av f
ingstonen?
66
ån
ivån
vån
ån
ivån
vån
ljande exe
pel byter
nstitution
motstämm
n för musi
n ton när f
vetenskap,
rhållnings
Uppsala u
stämman g
iversitet Satslära
r till
6
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 67/114
o
o
o
o
Öv. 17
o
o
o
o
Öv. 18
Vilken
a
b
c
d
I vilka av f
a
b
c
d
Du ska skri
v nedanstå
67
ljande exe
va en förhå
ende versi
pel är för
llningskedj
ner är korr
nstitution
ållningsto
a utifrån fö
ekt?
n för musi
en orname
ljande note
vetenskap,
nterad?
empel:
Uppsala u iversitet Satslära
7
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 68/114
Förhåll
Det fin på rentöverhuBach, k ägde ruomkrinatt ingå
En ochklassisstämför
användingåend
ningar i re
s flera typstämföringudtaget mombinerad
inom enår 1400, a
i olika ack
samma för musik är aingssamma
ackordene i ett förh
68
n kontrap
r av kontratänkande od i bilden.däremot s
ackordföljdlltså åtminrdsamman
ållning ärckorden Dnhang. (I n
om självstllningsförl
Läm
unktisk sa
punktisk sach begreppBarockensämföringst. Förhållnitone 200 åhang. Någr
nbäddad ioch S65 itidens pop
ndiga klan pp.)
nstitution
a in för rä
ts och so
ts. Senmed som ackor ontrapunk
änkande mgen är eninnan ma
a av de van
ckordföljdte självstä
, rock och j
ger, d.v.s.
n för musi
tning
bestånd
eltidens ko eller ackot, vars utveed ackordtäontrapunkt började täligaste är d
erna T – Ddiga klangazz är situa
tan att ack
vetenskap,
delar i ac
trapunkt (rdgrundtonkling kul
nkande, d.isk figur soka i ackor två följan
– 3 och Ter utan ingtionen ann
rden beha
Uppsala u
ordföljde
1300-1600)er fanns ininerade m.s. stämför m uppstod. Den ko
de:
– S65 – D.r i ett visstrlunda: dä
dlas såso
iversitet Satslära
r
byggdeed J Sngen
sedan
I
8
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 69/114
Funktioengelsk kvartfö
Funktio
sjätte ssom sk
D4‐3
Hittillstalat oackord,
Ackordär 4-3 ikvartenunderföfrån för underfösteg. Se
När ma
nen D4 i Ca ordet förhållning”.
nen S65 i
altonen d t beröras m
har vi foku förhållninmen det sk
et D4-3 (ellrelation till(4) ersätter rstått att kvegående acrstått att kv följande n
ska skriv
Ton 4 skaAtt en ton
stämmaÖvriga ack
69
dur heter sörhållning
-dur heter
ll en F-dur er ingående
erat på sjässtämman
a vi göra fr
er ackordf grundtone tersen (3);arten ska vord, det är
arten (4) stexempel:
följden D
ara förberer förbered
rdtoner är
om ackord. På svensk
som ackord
reklang (f- i den forts
va stämförioch motstän och med
ljden D4-3. När mande kan aldra förberehelt enkelta upplösas
-3 måste
dd och sed innebär at
två grundt
nstitution
Gsus4. ’su blir det u
F6. ’6’ in
a-c). Dettatta framst
ngen i ett tmman men nu.
om man såser detta soig förekod. Det innförberedeltill tersen (
an beakta
n falla ettden ligger
ner och en
n för musi
’ är en för gefär ”ett
ebär en till
sätt att se sllningen.
åstämmig inte sett d
vill) innehm ackord sma samtidi bär att för etonen so
3) i samma
öljande pu
teg till 3 ikvar från f
kvint
vetenskap,
ortning av-ackord m
gd ton: m
ken skapa
förhållninssa som be
åller alltsåå är det ungt i tonalållningsto avses. Föstämma ge
kter:
amma stäregående
Uppsala u
’suspensioed
n har lagt t
en del pro
sförlopp.ståndsdelar
en förhållnierförstått ausik. Det äen 4 ska li det tredjenom att fal
mackord i sa
iversitet Satslära
’, det
ill den
lem
i harav
ng. Detttvidarega kvarr deta ett
ma
9
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 70/114
Öv. 19
Öv. 19
Vilken
o
o
o
o
Öv. 19
o
o
o
o
Öv. 19
o
o
o
o
20
) Du ska s
on i D4 är
fissg
a
d
) Vilken to
h i soprane
g i alten
d i tenoren
g i basen
) Vilken st
S
A
T
B
70
riva följan
kvarten?
n ska vara
mma ska
e ackordf
örberedels
a upplösni
nstitution
rlopp:
eton i det f
gstonen?
n för musi
rsta ackor
vetenskap,
et?
Uppsala u iversitet Satslära
0
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 71/114
Öv. 20
o
o
o
o
Vilket av e
a
b
c
d
71
emplen är rätt?
nstitution n för musi
vetenskap, Uppsala u iversitet Satslära
1
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 72/114
Övnin
Gör föl
ar
ande övnin
Ton 4 skaAtt en tonstämmaÖvriga ack
72
gar och lä
ara förberer förbered
rdtoner är
na in för b
dd och sed innebär at
två grundt
Läm
nstitution
edömning.
n falla ettden ligger
ner och kv
a in för rä
n för musi
Kom ihåg
teg till 3 ikvar från f
nten
tning
vetenskap,
tt
amma stäregående
Uppsala u
mackord i sa
iversitet Satslära
ma
2
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 73/114
Övnin
Gör föl
ar
ande övnin
Ton 4 skaAtt en tonstämmaÖvriga ack
73
gar och lä
ara förberer förbered
rdtoner är
na in för b
dd och sed innebär at
två grundt
Läm
nstitution
edömning.
n falla ettden ligger
ner och kv
a in för rä
n för musi
Kom ihåg
teg till 3 ikvar från f
nten
tning
vetenskap,
tt
amma stäregående
Uppsala u
mackord i sa
iversitet Satslära
ma
3
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 74/114
S65‐ac
Ett S65ackordeolika sa
mp3-07
mp3-07
Om ma
utgör e
närligg
uppträd
ettan islutlige
mp3-07
kordet
ackord I Ct ingår i såmmanhang
1
2
utgår frå
a) inget p
nde ackor
er däremot
ästa takt o upplösas
3
74
-dur (ett F6ändrar ack . Vi ska se
att F-durtr
oblem. De
ton i T (c e
kvinten so
h dissoner tegvis ned
) består avrdet karak å två grun
eklangen ä
tillagda,
ller e); sext
den disso
r mot sextt till terse
nstitution
tonerna f-aär och vissfall, S65
den primä
ot kvinten
en beter si
nanta tone
n (det diss i D.
n för musi
c-d. Beroe av ackord
T och S65
a klangen
dissoneran
som en ge
: tenorens
nanta inte
vetenskap,
de på dettonerna har – D:
ill vilken e
e, sexten
nomgångst
är förbere
vallet är hä
Uppsala u
ammanhan olika funk
n sext tillfo
pplöses ste
on. I fallet
tt, ligger k
r en nona)
iversitet Satslära
gioner i
gats så
gvis till
)
ar på
ör att
4
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 75/114
Det för
en diss
grundto
beteckn
tonen c
mp3-07
Det har
ackorde
F-durac
ackorde
S65‐ac
Här följ
Att tän(finnasters.
S65 ‐ D
Exemp
S65-acligga k stämma
faller give
nans. Det
n. Då blir a
ingarna. O
septima i s
4
funnits oli
t alltid so
kord när f l
t befinner
kordet
er ett antal
a på vid Si samma st
l 1
ordet är ettar från för ligger reda
75
vis ologisk
år att se ac
ckordet ett
sexten är
ället för k
a uppfattni
ett Sp7 (II
igger i bas
ig i andra l
exempel p
5 - D är attmma i för
F6 (f-a-c-gående acn i melodi
t att en ack
kordet ur e
Sp7. Se ne
lägsta ton i
int i S65.
ngar om hu
) medan
n och som
gen.)
ackordfölj
kvinten i Sgående ac
). Det är k ord och up i detta fall
nstitution
rdton uppt
annan sy
anstående
S65 och
tt septima
r ackordet
an i andra
Dm7 när d
derna S65-
65 ska behord) och se
inten c so plösas ett s:
n för musi
räder som
vinkel ock
notexempe
an i stället
dissonerar
ska analyse
fall föredra
ligger i bas
D och S65
ndlas somdan gå ett
ska behaeg nedåt ti
vetenskap,
örhållning
å, nämlige
och jämfö
ser ackorde
är ju inget
ras. Inom s
att uppfat
en. (Och li
T.
en förhållnteg nedåt ti
dlas som el dominant
Uppsala u
ton, alltså
n med sext
r de olika
t som ett S
konstigt:
tegteorin rä
a ackordet
e ambivale
ing: vara f ll dominan
förhållniens ters (h)
iversitet Satslära
es som
n som
7 blir
knas
som ett
nt när
rbereddens
gston:. Denna
5
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 76/114
mp3-07
Exemp
S65-acvi välje
mp3-07
I nästa
Exemp
Eftersodomina
5
l 2
ordet är ett alten:
6
xempel lig
l 3:
det förstant i tersläge
76
C6 (c-e-g-
ger S65-ac
ackordet s (h i basen
a). Kvinten
ordets kvi
tår i grundl så är den
nstitution
är g. Den
t i basen.
äge (c i basissonerand
n för musi
an läggas
en) och ace stämman
vetenskap,
ntingen i a
ordet efterredan klar:
Uppsala u
ten eller te
S65/5 är e
iversitet Satslära
oren,
6
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 77/114
mp3-07
Exemp
I det hä
S65-ac
mp3-07
Exemp
S65-ac
7
l 4
r fallet ligg
ordets kvi
8
l 5
ordet ligge
77
r S65-ack
t (d) ligger
r här i sextl
rdet i tersl
i sopranen:
äge och ka
nstitution
ge.
:
även bete
n för musi
cknas Sp7.
vetenskap, Uppsala u iversitet Satslära
7
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 78/114
S65-ac
mp3-07
S65‐
T
Då S65dissoneåtergånrelativt
mp3-08
Sextene.
ordets kvi
9
ackordet grar. Oftastston (går s
ovanlig, de
0
d) ligger i
78
t ligger i s
år till T ärr sexten etegvis frånt är S65 -
enorstäm
pranen:
ckordets k genomgånen ackordt som är de
an. Den ko
nstitution
int inte digston (gårn och åter vanligt fö
mmer steg
n för musi
sonant. Deellan två
änder dit).rekomman
is från ton
vetenskap,
är i ställetckordtoner Förbindelse ackordfö
n e och åte
Uppsala u
sexten so) eller enen S65 - Tljden.
rvänder ste
iversitet Satslära
r
gvis till
8
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 79/114
S65 i v
Under
mp3-08
I S65-aDominen kvin1600-ta
UpplösDå får
mp3-08
issa situa
600-talet s
1
kordet finntackordet parallell (let.
ingen av dvinten ligg
2
79
tioner
revs S65-
s två grunfår i regelotrörelsep
en dissonea kvar på s
ckordet oft
toner (f), ivinten för rallell) me
ade kvintemma plats
nstitution
a utan ters
gen ters (aubblad av
llan alt/bas
i S65 kantills man n
n för musi
och med gr
) men kvinstämföringi följden D
fördröjas går dominan
vetenskap,
ndtonen f
(c) och setekniska s- T, men s
nom att acen:
Uppsala u
rdubblad:
t (d).äl. Det upp skrev ma
kordet lägg
iversitet Satslära
står dåunder
s om.
9
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 80/114
Förövn
1. Tän2. Läg
3.
Låt4.
Fyll
ingar 1
k efter vilk g den i den
kvinten fall i resten av
80
n ton somstämma dä
a ett steg titonerna.
är kvint i Sr tonen fin
ll tersen i
Läm
nstitution
65.s i föregåe
.
a in för rä
n för musi
de ackord.
tning
vetenskap, Uppsala u iversitet Satslära
0
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 81/114
Förövn
1. Tän2. Läg
3.
Låt4. Fyll
ingar 2
k efter vilk g den i den
kvinten fall i resten av
81
n ton somstämma dä
a ett steg titonerna.
är kvint i Sr tonen fin
ll tersen i
Läm
nstitution
65.s i föregåe
.
a in för rä
n för musi
de ackord.
tning
vetenskap, Uppsala u iversitet Satslära
1
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 82/114
Tilläm
mp3-08
mp3-08
mp3-08
ningsupp
3
4
5
82
ifter på 4‐3 och S
nstitution
5‐D
n för musi vetenskap, Uppsala u
iversitet Satslära
2
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 83/114
mp3-08
mp3-08
6
7
83
Läm
nstitution
a in för rä
n för musi
tning
vetenskap, Uppsala u iversitet Satslära
3
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 84/114
Tilläm
Skriv uAnvänd
utan låtsext (m
Exempl
mp3-08
ningsupp
ackompan fjärdedela
den röra sien ingen k
et kommer
8
84
ift 2. Inlä
jemanget f , halvnoter
med småint).
från Bond
mningsup
r cembalo och ev. pu
intervall. E
kantaten a
nstitution
gift
tämmans hkterade ha
tt S6-ackor
J. S. Bach
n för musi
ögra handlvnoter. H
består av
vetenskap,
nligt ackor ppa inte m
vå grundto
Uppsala u
dbetecknined överstä
ner, en ters
iversitet Satslära
arna.man
och en
4
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 85/114
85
Läm
nstitution
a in för rä
n för musi
tning
vetenskap, Uppsala u iversitet Satslära
5
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 86/114
"Wi
Uttryck institutiinom d
Subdogrundto
paralleli S6 är i
Domin
stämrör
eller so
Av för intervalförbereförhåll
mp3-08
mp3-09
enkla
et "wienklaon av pedan wienklas
inantackor nen fördublackordet Sngen disso
ntackordet
elser inom
en följd
ållningstonl. Det är - is utan nåsingstonern
9
0
86
ssisk
ssisk kadeogiska skä
siska musi
det har enlad. Acko
p/3 som inans utan k
innehåller
ckordet:
v två acko
erna är detmotsats tillvia språng.upplöses
kade
s" är ingenl använd etstilen. Den
ext i ställetdets durkaehåller san införas f
vå förhålln
d:
bara kvarte D4-3 ochAckordettegvis ned
nstitution
s": T
allmänt veikett för enär en spec
för en kviaktär skiljema toner
ritt (via ste
ingar och
n som är di6/5 - D -an alltså fr t (6-5 och
n för musi
‐ S6 ‐
dertagen beav de absoell variant
t, i C-dur:r det därmen i regeleller språ
an skrivas
ssonant; seycket vanltt införas.-3).
vetenskap,
D6/4
nämning uut vanligasv kadense
-a-d, och hd från detvå grundtog).
å två sätt.
ten är ju eigt att förh
äremot är
Uppsala u
‐ D ‐
an en inote ackordfö T - S - D
ar alltidollklinga
ner, f-a-d-d
Antingen s
t konsonanllningstondet noga m
iversitet Satslära
dennaljdernaT.
de. Sexten
m
trna inteed att
6
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 87/114
I det föhar tvågrundto
I det fö
h), i det
Även odetsamnågon t
D64 ell
En trek dominadirekt gkvarten
6 --> 54 --> 3
De båd
Obs all
som för
I alla a
T S D5 5 5
Här följkvintlä
1. Hur
o
o
sta exemplgrundtonernen i s6 fö
sta exempl
andra exe
det kan va ska man
onikafunkti
er T/5?
ang i kvintntackord mår vidare titill tersen).
grundtone
så att D64
hållningar
dra fall bet
Tp5
er nu ett ane.
etecknas d
D64T/5
87
et ser vi att(g); förhålldubblad (d
et upplöses
plet geno
ara frestan inte göraon här.
äge kan haed sext (i sl ett rent d I detta fall
rna ligger
krivs med
6 och 4).
ecknas ack
tal övninga
et första ac
S6-ackordningstoner) och likaså
D6/4-acko
att 6 går t
e att betecet, efterso
olika funk ället för kvminantack är stämföri
var eller o
två grundto
rdet som e
r på att skil
ordet?
nstitution
t har två gdubbleras j grundtone
rdet genom
ill 5 (c till
na D6/4 s D6/4 är e
ioner. I ettint) och kvord (varvidngen alltså
taveras.
ner. Man f
n treklang
ja på dessa
n för musi
undtoner ( inte. Äve i D6/4 (e)
att 6 går ti
) och 4 till
m T/5 efte del av do
fall analysrt (i ställetsexten går
:
rdubblar a
kvintläge,
två funktio
vetenskap,
) och att li i det andr
.
l 5 (e till d
3 (a till gis
som tonininantacko
ras ackordför ters), dett steg ned
drig de ton
t.ex.
ner hos en
Uppsala u
aså D6/4-a exemplet
och 4 till
s).
ehållet ärrdet och int
t som ettet är när ac till kvinte
er som fun
reklang i
iversitet Satslära
ckordetär
(c till
e har
ordetoch
erar
7
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 88/114
2.
o
o
3.
o
o
4.
o
o
5.
o
o
D64T/5
D64T/5
D64T/5
D64
T/5
88
nstitution n för musi vetenskap, Uppsala u iversitet Satslära
8
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 89/114
6.
o
o
7.
o
o
8.
o
o
9.
o
o
D64T/5
D64T/5
D64T/5
D64
T/5
89
nstitution n för musi vetenskap, Uppsala u iversitet Satslära
9
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 90/114
Föröv
ingar. Inl
90
ämnings ppgift
nstitution n för musi vetenskap, Uppsala u iversitet Satslära
0
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 91/114
Tilläm
Du skaliknandkontrabkontrab
Som hj
mp3-09
ningsupp
skriva ut ste. Det behöas. Man sk asen en okt
lp för altkl
1 (Exempl
91
ift.
åkarna enlver inte vaiver en tonav lägre, så
aven i viol
t är början
gt funktioa exakt lik för båda in hela basst
stämman f
av arian D
nstitution
sbetecknin, bara i stostrumentenmman spel
r du följan
ve sono ur
n för musi
arna. Lyssa drag. (B och när deas i oktave
de översikt
Figaros br
vetenskap,
na på mp3-ssi = basar spelas så
.)
:
llop av M
Uppsala u
filen och g, alltså cellklingar
zart. )
iversitet Satslära
r någotoch
1
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 92/114
Institutionen
för
musikvetenskap,
Uppsala
universitet
Satslära
92
92
Mellandominant, växeldominant och
mellankadens. Ellips
Mellandominanter, växeldominanter och mellankadenser är de mest förekommande ackordensom ligger utanför tonartens skalegna ackord. Funktionsbeteckningarna för icke-skalegnaackord skrivs inom parentes. Sedan ska man ange vilken relation de icke-skalegna ackordenhar till de skalegna ackord de knyter an till.
Mellandominant
Den vanligaste formen av icke-skaleget ackord är mellandominanten. Den är
dominant till ett skaleget ackord. Några exempel:mp3-092
C-dur: C – E – Am. Analys: T – (D) – Tp.
Ackordet E ingår inte i C-durs skalegna ackord (som är C, Dm, Em, F, G, Am och Hm-5).
Men E är dominantiskt till Am (som är skaleget). Då betecknas E som (D). Parentesen anger
att ackordet ligger utanför tonarten. (D) är normalt dominantiskt till efterföljande ackord, i
annat fall skriver man en pil bakåt till det föregående ackordet.
mp3-093
F-dur: F – G – C. Analys: T – (D) – D.
mp3-094
g-moll: Gm – G – Cm – D – Gm. Analys: t – (D) – s – D – t. G-durackordet ses som en
mellandominant till s.
Växeldominant
Växeldominanten är mellandominanten till dominanten, alltså dominantens
dominant. På grund av att ackordet är så frekvent har det fått en egen
funktionsbeteckning: DD. Det är viktigt att komma ihåg att DD egentligen betyder (D) D,
alltså att DD inte är ett skaleget ackord, att det står inom en ”osynlig” parentes.
mp3-095 Exempel: F-dur: F – G – C – F kan analyseras
T – (D) – D – T eller T – DD – D – T.
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 93/114
Institutionen
för
musikvetenskap,
Uppsala
universitet
Satslära
93
93
Mellankadens
En mellandominant är ett (1) tonartsfrämmande ackord som går till ett skaleget ackord. Enmellankadens är en hel kadensföljd i en annan tonart än huvudtonarten. Den måste minst bestå
av två ackord: en subdominant och en dominant, men kan byggas ut till att omfatta fleraackord. I ackordföljden
mp3-096
C – Dm – E – Am
kan man urskilja E som tonartsfrämmande ackord (mellandominant till Am) men ser man påhela följden Dm – E – Am så har man en kadens i a-moll: s – D – t. Om man jämför de tvåsätten att analysera förloppet:
T – Sp – (D) – Tp
T – (s – D) – Tp
så framstår den andra analysen som överlägsen i och med att den identifierarhela kadensförloppet i den andra tonarten.
TIPS: hittar du en mellandominant, titta på ackordet före denna om det
skulle kunna vara en subdominant i annan tonart.
Ellips
Termen ’ellips’ kommer från retorikens ’ellipsis’ som betyder ett överhoppat tankeled i syfteatt uppnå någon sorts effekt. Här syftar det på en ackordföljd i annan tonart utan att desstonika förekommer. Ett exempel på en ellips är ackordföljden C – E – F. E-durackordet är inteen mellandominant till F (och inte heller till det föregående C-ackordet). Däremot harackordföljden vissa likheter med en bedräglig kadens i a-moll:
mp3-097
a-moll: Am – Dm – E – F. Analys: t – s – D – tK
Det är följden E – F som ingår i båda fallen (en halv ton uppåt). I den bedrägliga kadensenersätter F-durackordet tonikan Am. Vi tänker oss på motsvarande sätt att det finns ettunderförstått (”överhoppat tankeled”) Am i följden C – E – [Am] – F. Det underförståddaackordet kallas utelämnad bitonika (tillfällig tonika) och skrivs inom klammer. Analysen blir:
T – (D)[Tp] – S, vilken uttydes: tonika – dominanten till Am - subdominanten
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 94/114
T7 och
Hur anG7? EttsjundeC-dur.
Vad häalltså G
Samma
G - Gm
G - G7
Hur bli
mp3-09
E - E7 -
T – T7
Hur bli
mp3-09
C - Cm
T – T7
(D7) S
lyseras ack G7 beståron, däremoärför anal
der om mamaj7.
fattning:
aj7 - C = T
- C = T - (
funktionsa
8
A i tonarte
S eller T
funktionsa
9
j7 - F i ton
S eller T
94
ordföljdenv tonerna
t ingår f iseras acko
n skriver T
- T7 - S
7) - S
nalysen av
n E-dur?
(D7) – S?
nalysen av
arten C-du
(D7) – S?
G - G7 - C-h-d-f. To-durskalanrdet som e
7 i stället?
följden
följden
?
nstitution
i G-dur? Gen f ingår
. Ackordetmellando
å får vi d
n för musi
är T och Cnte i G-duG7 tillhör a
inant till
t skalegna
vetenskap,
är S men vskalan solltså inte to. Analysen
eptimacko
Uppsala u
ilken funkt har fiss sonarten G-d blir T - (D
rdet g-h-d-
iversitet Satslära
on har
r utan) - S.
iss,
4
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 95/114
Hur an
mp3-10
Hur an
mp3-10
lyseras
0
lyseras
1
95
Läm
nstitution
a
in
för
rä
n för musi
tning
vetenskap, Uppsala u iversitet Satslära
5
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 96/114
Föröv ingar me
96
llandomi anter
nstitution n för musi vetenskap, Uppsala u iversitet Satslära
6
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 97/114
Föröv ingar me
97
llankade ser.
Läm
nstitution
a
in
för
rä
n för musi
tning
vetenskap, Uppsala u iversitet Satslära
7
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 98/114
Föröv
ingar elli
98
ps
Läm
nstitution
a in för rä
n för musi
tning
vetenskap, Uppsala u iversitet Satslära
8
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 99/114
TillämSkriv fö
mp3-10
Skriv f
mp3-10
pningsupr kör SATB:
2
r kör SAT
3
99
gifter m
:
llandom
nstitution
inant, me
n för musi
llankade
vetenskap,
s och elli
Uppsala u
ps
iversitet Satslära
9
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 100/114
Skriv f
mp3-10
r kör SAT
4
100
:
Läm
nstitution
a in för rä
n för musi
tning
vetenskap, Uppsala u iversitet Satslära
00
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 101/114
Ne
Det nea
sin särefrån demelodiexisteraAckordskalege
mp3-10
De nea
mollsu
Till kla
subdosammaen sänk Den ärsubdosextack
Den kaovan auppåt (orname
polit
politanska
gna och ka förminskatämman). på subdoet hör tillt ackord ut
5
olitanska s
dominant
gen är ack inantackor faller. Db-
t sext). Förensamma
inantkänslordet och
akteristisk tonerna deess-d). Däteringar)
101
ansk
extackord
akteristisk de ters soet finns ininantplatseolltonartenn ett altere
extackorde
ed lågalte
orden Db-d. Här är sålangen o
att bättre f som i en va". Dessutoed två styc
förminskass-h. Den semot kanellan den
sext
t var en va
klang från stämförina friståend
n i en kade men komat (innehål
är ackord
erad sext e
urackord iledes ett extolkas till arstå dettanlig kaden
är grundtken f blir F
de tersen iänkta toneet förekomänkta sext
nstitution
acko
lig företee
konfliktenen ger uppe neapolitas (neapolitt användaler en kro
nr 2 i båda
ller mollsu
ersläge, allempel på att vara en f an man bö av typ T-onen alltidm-känslan
en stämmadess går a
ma harmonn och terse
n för musi
d: s
lse under h
mellan deshov till (ocnska sextacanskt sexta även i dur atiskt förä
exemplen,
dominant
tså Db/F,t klang ocorm av Fm ja med att-D-T. Själfördubbladstarkare.
(vanligen öltid nedåt tiserade gen i domina
vetenskap,
> ell
la 1700-ta
s klang oc som i reg
kord; ackockord - dotonarter. Ddrad ton, n
betecknade
ed sänkt
en till funk
funktion iackord (utitta på basa bastoneni det neapo
verstämmall h, aldrigomgångstoten:
Uppsala u
r N
et. Ackord
dess funktel ligger idet kan eninant - to
et är dock iämligen se
s6>, vilke
ext.
tionen är dte alltidn kvint metämman: c f ger alltsålitanska
n) bildas iett kromatiner (och an
iversitet Satslära
et får
ion samt
astika).te ettten).
utläses:
n medf-g-c."lite
xempletskt stegdra
01
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 102/114
mp3-10
Som fösextack
Föröv
(Inga ti
6
kortning f ord kan då
ingar
lämpnings
102
r s6> anväse ut så här
vningar)
ds ofta bet: t-N-D-t.
Läm
nstitution
eckningen
a in för rä
n för musi
. En kade
tning
vetenskap,
s med nea
Uppsala u
politanskt
iversitet Satslära
02
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 103/114
No
Ett non
septima
mp3-10
Inom vtempor nonack under 1durtonaav de faseptimavissa tyofullko
mp3-10
Motsvanonack kameleackord
mp3-10
ack
ckord är u
- nona:
7
sterländskra stämförird, det vill
800-talet vrt (a i exesta förteck (f). T9 oc
per av jazz.liga nona
8
rande ackorden tveklntaktiga oan exemp
9
103
rd. D
pbyggt av
konstmusingsproduk säga ackor nligaste n
plet ovan)en (3 b-te S9 har sto Vi kommekorden:
dbetecknist är G-duh "ändrarlvis följan
imac
fyra terser
förekomer. Däremod som kannackordetch liten se
ken för c-a septimorr här att ko
gar är G9,ackord i närg" efter oe ackord u
nstitution
kord
på varandr
er inte nont förekomolkas somr det på do
ptima (f). Ioll) och acoch använncentrera o
m7-5, G7gon form smgivninge
ppkomma
n för musi
. Det bestå
ckord föreer olika tynonackordminanten,molltonartkordet hars sällan i k
ss på D9 i
9 samt Hdå är de oful. Beroend
rån en och
vetenskap,
av grundt
1800-taleter av ofulled utelä9; det har
kommer a:å en liten
lassisk muur och mol
m. Medanlständiga n på läge oc
samma kla
Uppsala u
n - ters - k
annat än sständiganad grundtstor nona it att sänkaona och eik, däremol samt någr
de fullstänonackordeh omgivang:
iversitet Satslära
vint -
m
on. Det
till asslitenofta i
a av de
igamere
03
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 104/114
Det för Sammadet läge
Exemp
utan gr Am. Acseptima
Kilen 'vanligadimack liten no
mp3-11
mp3-11
Dimac
Termenursprunseptimauppbyg
ta ackordeackord fast hör vi ac
l c) och d)
ndton, alltkorden i c)ckord). De
' i exempelackordbeterd; det ber
na medan d
0
1
kord
'dimackor gligen en g, t.ex. h - dgt genom s
104
i a) är ettmed toner
ordet som
inleds med
å dominanoch d) är ssa komme
c) betecknckningar. Ior helt på get inte beh
' kommereneralbaste- f - ass (hapling av t
9-ackorda i annantt Dm6, all
samma kla
till C. I d).k. dimacko att beskri
r lågaltereland behö
ällande fasvs i d) då
rån eng. dirm för ett s ass är ene små ters
nstitution
tan grundtrdning inltså ett s6/5
ng (fast oli
är ackorderd (en numas mer ing
ad (=sänkter man ana förteckeonan f red
inished 7eptimackor örminskadr (alternati
n för musi
n som gårder b). Mei a-moll.
a noterade
ett E7-9 uera vanligende neda
) ton och mända detta. I c) måsten är liten.
h chord, fö där ramin
septima).t noterade
vetenskap,
vidare tillnu följs a
). I c) är ac
an grundtoörkortning.
otsvarar mitecken föra:et sänka
rminskat setervallet vaimackordesom överst
Uppsala u
tt C-durackordet av
ordet ett
n och domiför förmin
nustecknetatt beteckn för att vi
ptimackor r en förmint är regelbuigande sek
iversitet Satslära
ord.-Am. I
7-9
nant tillkat
i
ka få en
,skadndetnder):
04
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 105/114
mp3-11
Om ma
Cdim (diss - fi
C#dim
Ddim =
Denna lsom oc
Funkti
Dimacdominasubdofinner(där för
I dennatänkes
mp3-11
Ackordlika gär ledtons
medan
2
ser till kl
- ess - fissss)
Edim =
Fdim = A
ikhet ger stså utnyttja
onella oc
ord uppträntackord minantfunktian bl.a. ho
svinner ton
satslärekur ppstå ur et
3
et G7-9 utana kallas Degen ass -
ersen stige
105
ngen så fi
- a) = Ebdi
dim = Bbd
dim = Hdi
ora möjligdes i musik
icke‐fu
er under 1en det finnon och äves Chopin,artskänslan
s kommerdominant
grundtondim, Fdim, f - e(ss)
.
ns det bara
m (ess - ge
im
eter att moen från ro
ktionella
00-talet oc inom mus icke-funk anligen i f ganska for
i att konceonackord i
kallas vanleller Abdich h - c, ell
nstitution
tre olika di
ss - a - c) =
dulera (bytantiken.
dimacko
h det föregken från r tionella dirm av para).
trera oss p molltonart
gen Hdim. Den domer annorlu
n för musi
mackord.
F#dim (fis
tonart) öv
d
ående århumantiken eackord. E
llellförda d
å det domi(alltså me
efter lägstinantiska eda uttryckt
vetenskap,
- a - c - di
er hela kvi
dradet oftxempel påempel på dmackord i
antiska di liten nona
tonen i acfekten visa; nonan oc
Uppsala u
ss) = Adim
tcirkeln, n
st somdimackorden sista typvirtuosa pa
ackordet.):
ordet) mer sig geno septiman
iversitet Satslära
(a - c -
got
medenssager
Detta
kande tre
aller
05
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 106/114
Att hit
För atthör) må
1. Skri
2. Grun
Se följa
Modul
Ackordom ack eller m
ta grundt
unna avgöste man ku
om ackord
dtonen ligg
nde exemp
ationer v
et Hdim (Grdet kan dll):
106
onen till
ra till vilkena bestäm
et så att de
er en stor t
l:
ia dimac
7-9 utan gr t bli domi
tt dimac
ackord ettma ackorde
blir en ter
rs under a
ord
ndton) ärantiskt till
nstitution
kord
dimackordts grundto
stapling (d
kordets lä
ominant tiA (dur elle
n för musi
är domina. Detta gör
.v.s. inga ö
sta ton
l C (dur ell moll), Fis
vetenskap,
t (eller tills i två steg:
erstigande
er moll).(dur eller
Uppsala u
vilken tona
sekunder).
en om mamoll) samt
iversitet Satslära
rt det
stavarEss (dur
06
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 107/114
mp3-11
Dennadimack en enkeett dimDm så
4
mstavningrden inte a
l notation f ckords tonr det trolig
107
kallas 'enhlltid är "rätamför attrtstillhörig
en ett dima
rmonisk f t stavade" iöra enhar het är därf kord med
nstitution
rväxling'.förhållandonisk omnr att se eftrundtonen
n för musi
an bör va till nästa
otering. Der vart det g a (A7-9 ut
vetenskap,
a observackord. Oft säkraste sår. Går detn grundto
Uppsala u
t på attväljer tonttet att bes
till exempe).
iversitet Satslära
ättarnaämmal till
07
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 108/114
Föröv ingar
108
nstitution n för musi vetenskap, Uppsala u iversitet Satslära
08
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 109/114
Tilläm
mp3-11
mp3-11
pningsup
5
6
109
gifter
Läm
nstitution
a in för rä
n för musi
tning
vetenskap, Uppsala u iversitet Satslära
09
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 110/114
Fullstä
En full
dur och
C: C -a: Am -
Ordnad
C - F -
Am - D
(obs att
Mellan"äkta"
kvintgå
som rör
ndig kvin
tändig kvi
a-moll är:
Dm - Em -Hm-5 - C
e i fallande
m-5 - Em
m - G - C -
dominante
F och Hm-vintgång
ng. Detta b
sig på den
110
tgång
tgång omf
- G - AmDm - Em
kvinter:
- Am - D
F - Hm-5 -
här är ett
är det enen på någo
ror trolige
aktuella sk
ttar alla de
- Hm-5 - C F - G - A
- G - C
E - Am
durackord)
örminskadt sätt stör d
på att mel
lans olika
nstitution
sju skaleg
kvint så egen inte vår
odin vanli
steg:
n för musi
a ackorden
entligen äruppfattning
tvis är utfo
vetenskap,
. De skaleg
denna acko av ackord
mad som
Uppsala u
na ackorde
rdföljd inteöljden just
allande sek
iversitet Satslära
i C-
ensom en
venser
10
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 111/114
Fullstän
En mycseptimoförhåll
I en sådkvint (o
dig kvintgån
ket vanligrna behandingskedja
an kvintgåch i stället
111
g med septi
ckordföljdlas som för ppstår:
g måste vaa två grun
mackord
är en fullsthållningar,
rtannat ack dtoner), an
nstitution
ändig kvintalltså förbe
ord vara fuars uppstå
n för musi
gång med sredas och
lständigt ( kvint- elle
vetenskap,
eptimackor pplösas ste
ed kvint)r oktavpara
Uppsala u
d. Här skagvis nedåt.
ch vartanlleller:
iversitet Satslära
En s.k.
at sakna
11
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 112/114
Tilläm
mp3-11
mp3-11
pningsup
7
8
112
gifter
Läm
nstitution
a in för rä
n för musi
tning
vetenskap, Uppsala u iversitet Satslära
12
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 113/114
Institutionen
för
musikvetenskap,
Uppsala
universitet
Satslära
113
113
SS och ss
På subdominantsidan finns en motsvarighet till växeldominanten DD, nämligen
subdominantens subdominant. Till skillnad från DD, som alltid är ett durackord, finns det både dur- och mollackord. Dessa betecknas SS respektive ss.
Ett exempel i C-dur:
T = C
S = F s = Fm
SS = Bb ss = Bbm
SSp = Gm ssP = Db
Inga förövningar följer här utan vi går raskt vidare till ett riktigt avancerat exempel, en körsatsav Johannes Brahms.
7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra
http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 114/114
Tilläm
mp3-11
pningsup
9
gift
nstitution n för musi vetenskap, Uppsala u iversitet Satslära
14