/

T I D N I N G F O R

- N:r 45. Stockholm 1 9 November 1 9 0 8

11, hr ... kr. 4: 60 I/, hr. .. kr. 2: 60 '1, 8 ... 3:50ll/, 8 ... 8 I:%

Liisnummer 10 iire.

Prenumeration sker shviLl i lnndsorten som i Stockholm & niirmnste postanstalt ellcr bok- handel.

Jtiistersamuelsgut~~n 51, en tr.

T e l e f o n e r : Allm. 6353. Riks- 12285.

KJtgih~ingrrtitl hvarjc torsdag.

E L L E N KLEMAN. Mottagni~~gstid . xu. 1-2. -

Rtnnkhnlm 190R. Aftnnhlndntn trpckori.

ocb Annanltkantar:

MBstersamuelsgfbtan 61, en tr. -

' i Post- och telegramadress :

I) A (4 R Y. Wmkhnlrn.

16 iirl: per mm. Rnkel spa1 tlmdd 60 mm.

b1ar8ri~~rtlsnnc ,nr linder text.% 16 mm:s hlij.1 per g h q LO: -. Kabn~t: 5 ggr 5 ')lo, 10 g-rr lo Oto,

Kgr 'LO oil, ..o gp;r 55 ole. Annt~ns blir va ra lnlC m liad

setlmr rnhlnrr f. m.

Den forsta debuten. 7-*ecennierna i ett mlinnisko- @ lif rakuas ju i allrniiohet sksoin. nAgat betydelsefullt, i synnerllet d& deras samman- lagda tal betecknar uppnken- d.et eller passerandet af lifvets middagsh63d. Vidrakningen

med lifvet bestsir ofta for ge- noilis~~itts~li~nnislzall i ett hop- sulnmerande a€ hen, och. det darvid uppkommande hogn ta- let betraktas som ett lifsvarcie i och for sig. Det betydelselosa i dettn vardesa.ttaade blir i s&r- skild grad klart, niir det bringas i eamband mecl cle miinniskor, som hoja sig ofver det van- liga miittet, suillets utkorade- barn, hvjlka lefva - icke i Kr och dagar - utan, i ska- pande och i sina verk. Hvad ligger va1 dari, att Selma La- gedof fyller femtio Ar! Talet har intet viirde i detta Sam- mauhang - hrad hon bar skapat, heilnes verk, aro mil- stolparue i hennes lif.

Alla k#niia vi sagan, om

stod d% redan ett passeradt vag- miirke, icke mycket uppruiirk- sammadt och dcck det forsta p i forfattarebanan.

Det var Ar 1886. Selma Lagerlof ]lade seininarietiden i Stockholm' bakom sig, och p i de korta lediga eftertniddags- tjminarna nere i Landskrona arbetade hon val redan dii ph att finna formeu fiir den diir sagan, som pockade pB att blifra berattad. Men i Stock- 1101111 gingo tv% af hennes forna seiniaariekninrater och lade rAd om, buru de, Selma ovetande, skulle bef ordratill trycket n Agra sonetter, livilka lasts och be- undrats i' kamratkretsen men som af henae sjalf foga var- derades.

Ett beslut fattades och so- netterna inlamnades till Dagnys redaktion lned forfriigan om de kunde intagas i tidskrif ten. Selma Lagerliifs nalnn utsattes icke, dareinot undertecknades brefvet af de tvA initiativta-

lmru hennes Sorsta saga koln till. Med ett slag bragte gande damerua, fru Gurli Linder och froken Mathilda den heme berominelse och namu. Men darbakom Widegren. Manuskriptet mottogs pk redaktioneu till ge-

nolnl&snillg och grnnskning. NCgon tid diirefter blef f ru Linder anmodad att ilnfima sig 11.0s h i herrinuan Adlersparre. Korta ocl I. ff~orcligst k o n ~ ~ n o frhgorna : hvem hade skrifvit soaetterna? hvacl h t t e fijrfattr~riu- naa? hvacl va.r hon? Den tillfrhgade kancle sig lielt forsagcl, redogjorde sB godt sig gorn liit f8r dell okanda Selma Lagerlof och vhgacle till sist :Erainkomma lned eu forfrkgan, OUI sol1ettern.a konxue att a11viii1das foi: Dagny. Naturligtvis! Detta var nhgot att tnga vara B R ! Frillerrinnan Acllersparre, son1 ju sedan blef den, sonl jiimnade vtigen for Selma Lagerlof, 1-ii.r C+Gsta Ihrlings saga iindtligen skullc fullborclas, var .redan nu fardig att uppskatta ouh taga vara ph. cleu begRf- ning, son1 visade sig i cle s~iid fornif olliiuclade sceiiiska sonetterna, dtir dock sA litet af Selma Lagerlofs starlta egennrt fick rum i de $if rytmen buudaa orclen.

.huh& .fh scensn - sci l~eteckliades den li lla cykeln, s o u tog sin borjan i Daguys 10:de llhfte fijr .I.Sfi(ri mecl sonetten Ilsmlet oc1.r s o n s e d a ~ ~ fortgick i tidsbriftens fijljande brghng. Dct Yar cle stors~ gainla cliktve~:lteus gestalter, son-i Sellila Lagerlof besjol~g - Hamlet, Margareta, Maria Stuart, h m e o , t ln t igo~~e 117. fl. Mecl. 11villten gratie sliagrrzr sig ej 11iir sonet- tens- vackra konatforrn Izring de hildcr, som fijr forfat- ta r in~~ai i f&r lit geao~n konstuarernn p& scenen, men huru litet iir cliir af den Selma LagerlBf, som skdali skulle trii.da fram i ell prosacliktning f r h ~ forsta stu1.1- den sarpraglad och ski1 jancle sig f r Au alla anclrns. Det rika diktarllgdeh ink& ju forst spr&ngcz clen. buudaa formens bojor for att fini~n sitt yerkliga ocl:~. riitta, uttryckssii.tt. De riminacle orden och den regel- bundna rytuien lrar en for snaf ram fijr lieanes fantasis diktmsyner, de v#ste mecl naturnodviiaclig'hel ut, ofver den. Men uaturligt vai: ju Af.iw1, att innan Selma Lager- lijfs cliktniag fu1111.it sin egeu gestalt, skulle sersens ut- trycksmedel vara det gif ai for henues inspirerade fantasi, och de sin& sonetterm i Dagny hafaa just clarigenom sitt stora intresse, att vi i clem s p k a hell- nes cliktaings utvecldingsgAng. I cle gliittade, viillju. claade stroferacr konmier dh ocll clh ett tonfall af en ny och friitnmaude klaug, som bar lofte om hvnd so111 skulle komma.

Mellxm delinn forsta, ansprhksldsare debut och (let :Ilraintrtidaade, sou1 genon-1 pi.istfifliag'en i I:clun b1.e.f sb bemtirkt, llig en tidrymd af fyrn Br. Ner Selma. La- gerlof med anledning a:[ det .i7unna priset for de dA fardiga kapitlei? af Gosta Berlings saga vid jul 1890 koln upp till. Stockholm, uppsbkte lion friherril:~uan Adlersparre, a id hvilken 11ou st i t t i korrespoudens uilcler dessa Br och hvilken lifligt intresserade sig for heme. . Huru fort Gosta Berlings saga full- bordats utan Eriherri11na.u Adlersparres ingrjpande iir ej godt att sfign; soin clet nu sar, fijljcle 11011 lned det lifligaste jntresse arbetets fortskridcznde, och. till heme saude Selma Lagerliif efter hand de olika lzapitlei~, 1:lvilka nppliistes p& f riherrinilan Adlersparres mottag- I ~iugar. Man kan forestiilli s i g hvilka biigticlsst under dessa uppl5isnii1gal. 11-1.Sstc varit fiir @sterna och fwr

Esselde sjiilf, fylld sorn hon var af den inest entusi- astiskn heundran for det - diktverk, hon sAg vtixa fram. Goda fb~d&.sersko.r f i i ~ n o s #:fven, EIW Fredrika Ziuiilell fral.ufor auclra, ocll sAsoin s~rskildt oforglolilmelig om- talas den clag, clA hen. p& sitt liffulla satt fbredrog kapit.let om cachuc11.a~ berattelsen om den gikt- brutne fliuriken Rutger von 0meclous Porsok att stigtr up11 111: sangen fdr att tlansa cle.11 oldiga spaaska d m - sen. - Vicl 1.1Agot t.illf#lle liir iif veil Selma 1~age~:lof sj#l:li wr i t ntirvarallde och forelast. -

Ciosti~ T3ei:lings saga , blef f ullbordad, ocl..~. Selnln Lr~gcrlBf illtog iiled den p1at.seu s o ~ n vAz yppersttr for-

. - :fatt.arima. 1)et andra market. vid viigen var uppn Si.dt. T ~ t t st& de diirp:I,O foljancle. ~ i k t v u r k ph diktverk hnr lmn gifvit oss. Det ar den1 vi rakiln oclr ined den1 vi miita l ~ e u ~ ~ e s Br. Det ligger mera 311 decenriier tlf

1i:f mellan. den :fBrsta sonettcn i Dstgny och. (let sista verket at! l.lel~i les I~aacl.

13. I<-N.

Intryck frdn scenen nf Selma Lagerlof.

Ha mle f. (Hrlrnlct: Hr Lirzci6crg.)

or sccneizs mder falldes I ~ S S r i d h ; Mordlysten tmgedi /zar g&tt till litida;

Men i ditt m i m e droj'er an ma"/zanda De djupa fankars underfullc son.

Du rrzinmes ord qf vanvelt, ord af /zn"n, O d af f&tviflnn, oi-d, sum kdrlek tarzda, Ord, sonz likt blixtar syndarn's fzjbrfn b lhda . Du. for e f t ordhnf med dig darifm"n.

Men det, soln ~rzest dig fii~zgslni-, 61. hans kval. Han lider, alskar, hafar blott rned ord, Dd emamt handling lisar sjdlens smarta.

0, lbr dig /nisskzmd med de tuse/ztnl, Som da"dliist varzdra frnm pa" bragdrik jord - Med ordets Hamletsborda pu" sitt lzjdrta!

Kvinnogestalter i Selma Lagerlofs diktning. 7 sip briljauta essay ofver Selma Lagerlof i Svenska $ -, gestalter yttrar Oskar Levertin, att lian iclie iir

@ngt ifrdn att tro p i sjalavanc7ringslHran, i38.r han liiser Selma Lagerl~f. ~ H o n har vnrit en isgrk ~ a l a i den bortersta fcrntiden, siaude i storinen, en liFsyr, bortrofvad jarlsdotter och en kngerf ull klosterspker- ska, trollpacka, helgoa, hasa och triilinna och %nnu mera till. Blott halft f6rgiitna preexisteizsers glbd, vis- clom och inuaterhet fylln Bennes historier nied deras maktiga erfarenhetssumn~a och det uuderbara, aflilgsna suset frbn gAngna tider o& nermyllacle st:.d ct era))

Ja, det &r siikert, Selma La.gerl6fs aHineinfiihlung)) i sina diktade gestalter 81. enastaende. Sii 1Bngt g%r dell, att hon i sin ndjtiskildring IRngn strackor be- skrifver det yttre icke direkt utan sA, som clet afspeg- lar sig i den diktacle figurens uppfattning. Vid en- staka tillfallen kalz detta verka soiu mart&. Men i det 1.1 ela sammaahiinger det med sjalf va konceptionen. Selma Lagerlof gBr rakt till det centrala 110s perso- lien, till den kiirna, oinkring 1:lvilken tmkar, kfinslor och haadliugar Izvalfva sig ocl:1 11varifrKn cle koinlna. Daraf f4r oingifningen sin belysning.

Sympnti iir Selma JJagerliJfs bestiimmande gruiicl- f or11 Allande till lif vet och maaiziskorna. 11.1gmarsso- nerna, bondearistolrratem ined tuuga Athfifvor och. hog- vusen sjal, och 'l'iggar-Lena oc1.1, trasungerna i Myckels- inyra: den v#na clrottning Margareta Predkulla och den gamle vilde kolaren pA Storskogen, d l a oinsvepas de RE denim outt8rnlig.t rjka sympati. Mjg hae' det Iikviil sy n ts, som om i Selma Lagerl8fs rn.811niskoskildring vissa kvvimzo~yye~~ fiuge Bnnu me? af den, iin andra ~niinuiskor fB. Detta i stort sedt. Undantag finnas. Selma Lagerlof iir alltfor helt ~nii~tskliy for att ofva favoritskap. Knappast n%gon kvinnogestalt a.r ~ # 1 110s Selma Lagerlgf s& 61nt och fint behandlad soin kloc- karens bror i RriSdePua, den fat.tige gainle torpgubben, som of vervinner sin 11i8nniskoskygghet och trotsar 11&n ocll spe fiir att ge Brodern det endn lxan Bar: stijdet nf sin gamla gnalliga r8st i begra.fniugspsahnerna och cliirmed h jglpa honom att f A beh ldn klockaxsysslan. Tanker man sA pB gamle Hak Matts, som vicl souen Gabriels afresn till Jerusalem soker hBlla den tif ver- nidktiga sorgen i f r h sig genom att tnga till det tyng- sta ulojliga arbete och dagen lang bryter sten, tills hnu utrnattad faller ned oclz somnar, eller pA den gamle sjornannen, som en stund fiire hngaren 1'Uni- vers' unclergbng tycker sig se sin mor kolnn~a in'ecl il'liScIssakra~l~e~ltet, eller p3 'Il'ims I-la.lf\-or baranile sin lilla dotters likkista, sA fAr man iin iner klart :for sig, att det inte tir frhga om fdret.r#.de for det m a ellel: mclrrt k6net. Fiirh8llanclet 81. nog barn det, att Selma I~gerlrliif ser, hnr det ranligen i rnrlclen ti1lgA.r sP, att de som bast behofva skoasain, viirdande vanlighet, bli illa. medfarna. Och detta konmer heme att v.icI-

rora clem mecl en siirskild, clr6jancle sinekniag. H&raf ko l i~~ne~: sig, tror jag, att .vissa kvianotyper: unga kvin- nor med velta hjartan ocll gamln kvinnor i ringa stall- niug., i stort sedt syuas f% ineri sylnpati an andra. Majorskan p B Ekeby, den stlitlip :anajorskan, fhr gh igenoin bistra olyckstider. Den vackra Marianne Sin- claire, SOLD pinas af: en standig, isande sj&lfrefl.exion och tir lycklig blott i det ogoublick a£ sjfilff6rgatenhet, dB hon kysser G ~ s t a Berliag, forlorar b&de ho11om och. sin skonhet. Men de aro stsrka. De kunua reda dg ixed lifvet-, och de f t icke 11.eller nf Selma hqger1B.l:' den smekancle behaudlilig som unga gref vinnaiz Dohua och Ebba Dohna.

Ungs grefviilnans yttre stiillning 5ir frdn btirjaa det sorgloaa lyckobaruets. Gift 1ne.d den forste"mm, soin begart Ileniie, tror hon hoaoni Tram eu sann iicl- .

ling och tror sig illska honom. Hull sofver till lilac- kan tio om nlorgonem; lion syr tambursiSm och laser poesi; l~ou svauger gladt 0111 i den IAugdans af nijjen, soill hvirflar ru~idt om ~f i fveus sjti. Men hennes iigon 6 p ~ n a s :far lifvets Bkdhet ocll nod. Hon fbr se ka- valjereruas otacksawhet mot majorsk.an, derzls valg.6- rarinua, ser clem dausa och 1.e nbgra steg frAll hiiktet., diir majorskan sitter fiingslad, och vfidden blir gr& och ful for heme, och llon nekar tv8rt att daasa 1ned GiTsta 13erling. EIoa 5r glad, hon vill clansa, inen blott SA lange hon ser godn m%naiskor olnkring sig, For att riidda Gosta Berling frBn att gorn, den stickrtrs ny- ghrcisflickaa olycklig genom att ftirlofva sig med hennc pb lek - tg b a d giir icke hau, iifventyreas Ixjalte, p h lek? - @r u n p grefvinnan, clen bortskiinzda, van att Aka omsvept i dyrbara fiillar, en lifsfarlig vandring i smfiltancle issiirja Ofver L6fvens sj6. N#r 12011 blir medvetel-1 om sin karlelr till Gihta Berling, ryser 1101.1.

f6r sig sj#U och underkastar sig med sj&lfplAgarem ifver den gryimln behandling, som hennes make och svti1:mor lhta 11.enize unclerg&.

Och Ebba Dol:l.na, den I jufva svhnerskan, soln fick G6sta Berling till f 01 jeslagare pA sina ensliga vandrin- gar i parken ocb. satt breclvid 1lono1.n p& veranda11 i inc'lasken skvfillnr och f ijrtrodde lzonom siaa clrijmmar on1 Herreus koi~~~nalzde tusenArsrike - I~ou Blskade i Gbsta Berling den, som skulle berecla Herrens v#g. Men 1 3 0 ~ fjck a% audra hora slidant om sin alskade, S O I ~ lat heme forsth, att haa var en aanan, $in hon trott, O C ~ att kaa aldrig kuncle bli 11:q.d h.011 ville. Oc11 dd hennes Inor ville ge Ilenne At Giista Berling, ennednn ha11 raclclat 11.ennes ]if, clA jorcl ocll himmel, k#rlek och. k8.rlek stridde om hennes sjtil, clh lyktacle 11011 striden genorn ntt Adraga sig sjuldom och. d6 hellre all ntt svika sin barndolns Hlskade, den godc Iconusgen, for hvars rike hen ville berecla vag.

Margareta Fredkulla kom mer f oljcl af iiclla herrar och fruar ridande p& sin svarta ghngare, so111 ghr fi:nm

hogtidlig i sitt purpurtacke, lned stora plymer gun- gande \rid firat, ned manen delad i flator, omvirade ined guldband. Ron grater 6fver det elrinde, 11011 ser hos de fnttiga, forvildade gransborna, so111 yra a£ gladje ~fverholja heme ined viilsignelser ocl~ tiifla att kyssa hennes kjortelffill. Och d& 11011 traffns i hjartat a£ den lille herdegosseus visa om hung Magnus' kiirlek till Matilda, asterns kejsardotter, dk vill hon vlil fijrst fly hem som ett shradt djur flyr till sin kula, men hon vander dock onodd Kter om och rider kung A"Iaguus till motes, a£ karlek till den stora, skbna freden. Af barmhartighet rned de arma inviger hon sig till att bli den lena: boljan, som il1Bste ingjutas i varldens ofrid for att mildra dess bitterhet.

Elsalill, herr Arnes unga fosterdotter, fhr se alla de sina marda.de a£ ogarningsmlin. Hon blir upptag1en i

. fiikaren Torarins koja, men -fhr ggilra skal for foda och klader geuom at.t da.gen lhng arbeta som fiskrenserska' pb en af bryggorna i Marstraud, fast hon viirnjes vid fisk- lukten, vamjes vid de hungriga mhsarna, soin flyga ofver borden och vilja rycka fiskbitarna ur hennes harider. Sir Archie, de.n fornilme herrn i sammets- klader ined stora puffar och bredbrattad hatt med stom plymer, vinner hennes karlek och lofvar henne all harlighet. Men det kommer. den dag, dSi hon fSr veta, att just han ar hennes unga fostersysters miir- dare, och det kommer den dag, dA hon efter hhrll. kamp med sig sjalf m.8ste fbrrKda. hoaom. Och db Ban soker undkomma genom att biira Elsdill franl- for sig som en skold och vaktknektarne inte v%ga bruka sina spjut mot honorn af fruktan att s&ra henne, db strgcker Elsalill sin hand efter ett af spjuten och riktar det mot sitt hjarta. Hon d6r fiir att hennes fostersgster skall bli hamnad och fh ro i sin graf.

Ingrid i En herrg&rdss~gen, den .blida Ingrid med stj&rn8gonen och det hjartebetvingaude leendet, blir njuggt behandlad och f%r strafva och slapa under en fostermor, som ar en h%rd arbetsmanniska. Nar hon vaknat ur skendijdens dvala och kommer till foster- foraldrarnas hem p% begrafningsdagen, fhner hon sig inte ens saknad och sorjd. Hon kanner sig ej ha r a t t t-ill lifvet. Hon vill bara komma undan det gamla hemmet, sh rtt ingen fbr veta, att hon ej tir dad, och sedan mh hon bli sjuk igen och di) riktigt. Hvad gor det, nar ingen behofver henne. D$ hon genom gamla Anna Stina kommer till Munkhyttan och bergsradinnan tar sig an heme och 1101.1 blir hag- nad och omhuldad som aldrig forr och hennes drijm om den uuge studenten, fiolspelaren, som hon en ghng r&kat och sedan alltid tankt ph, blir braddfull a£ hop- pets rosor -- dB kommer han visserligen, och db ar han, son1 hon hade anat ocll hoppats, husets unge herre, d% iir det sorn sig borcle, i sjalfva verket han, soin har raddat henne ur grafven, men han ar ocks% den tokige dalkstrlen, kramhandlaren, Getabocken, sorn alla skratta At. Men 1101.1 ofvervinner sin skrack, sin krossande besvikenhet. Hon satter in all sin hjarte- krrtft pK ntt hter fh fram den fina sjalen, som

hon sb lauge liluigtat efter, men som.kommit 16ngt bort f r h sig 'sjdf i inorker och hgest. Och hon lyckas.

Vekhet, renhet, ljufva drijmmar i konflikt med lif- vets haudgripliga, hhrclhandta verklighet, detta ar det mhngfaldigt varierade temat for skildringen af dessa och audra likartade unga krinnor. De veta intet orp att forhbllandet till eu inan skulle sara deras lifsm81. Kan karlekslyckan icke vinuas annat iin ph bekost- nad a£ det ratta! det. heliga, s& offra dessa blida, vek- b jarta.de dromrnerskor den och sig sjalf va lned hiin- synslost hjaltemod. De bars inom sig en kraft, som blir; sb mycket mer vordnadsbjudande, som den hos dem ej kan forblandas med eller tagas for -en blott naturens g%f va.

w Viioner, inanniskors barn ! I som dansen! .I sorn skratten! Jag ber er sK hjiirtligt, damen varligt, skrtltten mildt, ty det kan komma s& mycken olycka Astad, om era tunnsulade sideaskor trampa p% omth- liga hjartan i stallet for p% h&rda plankor, och ert lustiga, silfverklingande skratt kan jaga en sjal till f6rtviflan.w SB utbrister Selma Lagerlof i Gosta Ber- lings saga ph tal om Ulrika Dillner, den trogua galnla hush&llstrlilen, den- goda hustomten hos knptenens ph Berga. Gamla Ulrika med loslockarna och de tusen rynkorna i sitt bruna ansikte, som s l uth%lligt straf- vat att hhlla sammm sitt herrskaps trassliga hush$ll, ger till sist vika for fkfangans lockelse att f% fruti- telh. Hon gifter sig lned den elake Siutram och blir 11ja.lpliSst olycklig. Idel beklihnmande oro och van- trefnad blir sedan Bennes lif, och det enda kaaslout- tryck for sitt pinade hjarta, hon filrfogar ofver, fir ett musikstycke, som hon lart sig, innan hennes fing- rar stelnade kring visp och forskararknif. Och det musikstycket, det enda hon kan, #r en sprittande mun- ter polskn !

Vaalighet omkring sig men frarnfbr allt nhgon att ge viinlighet Bt, nAgon som behofver den, det k den gamlas behof som den uugas. Gamla Agneta, som bor sb ensam i sin stuga llugt uppat hagfjallet och ar trott att lefva, hjartfrusen, hon f%r nytt lif och dubbel fart i sin spAnad, niir hon genoxn sitt arbete kan hjalpa de osaliga andarna, sorn pinas uppe i gletscheriseu, nar hon hvarje natt kan bjuda den1 brilwande ljus och brasa att varma sig vid.

De triida fram far minnet den ena efter den andra; den omt&uksamma jungfiu Stafva i En herrghrds- sagen, sirlig i sin hvita mossa, med trotjanarinnans pll en gllng vordnadsfulla och sjalfuppskattai~de v&- sen, Gamma1 Lisa i Jerusalem, som med enkel men osviklig psykologisk takt lockar fram ~ a r b r o s karlek till sitt barn, och mLnga, mbnga flera. ,

I Mamsell. Fredrika, en julhistoria, har Selma La- gerlof p& en gang satt en vacker ininnesvhd ofver Fredrika Bremer- och i beskrifningen p% de doclas messa mera direkt an eljest uttryckt sin barmhartighet lned de fornotta, undanskjutna gamla, som utan tack gbtt sig trotta for andrn. De f A sidorna innehhlla myc-

lket, . ocli ph ett forunderligt satt ar sagofantasien f6r- , bunden rned de verkliga detaljerna vid Fredrika Bre- 'mers d6d.

Formellt logiskt sedt star ju det speciella, som -tillhor en viss klass af manniskor, en viss hlder, ett visst kon, emellan det allmanm&nskliga och det in- dividuella. Men psykologiskt st&r det individuella

ofta narmare det allmanm#nskliga an det specifika; som ofta mera iir ett yttre, en samling periferiska be- stamningar. Selma Lagerlilfs styrka ar just att i det individuella l&ta det allmanm&nskliga franlst8. Sh till vida ar det ett redan i foresatsen misslyckadt foretag att uppst&lla typserier af hennes diktade karaktarer. Men det k nu en gAng hvarje stor forfattares ode att misshandlas af uttolkare och klBfingriga analyser.

HILMA BORELIUS.

Selma LagerlOfs fest. f ter l h g a f underingar somnade jag slutligen och dromde, att det var stjs~rnklar natt och att jag

flot i en liten b&t ph en stor, stor sjo, dar allehanda f arkoster, fyllda rned masker, musikanter och facklor, spelande och ghnsande, an nard, an fjarran, seglade fbrbi mig. Det var kostymer frAn alla land och tider, forngrekiska tunikor, tnedeltida riddarmantlar, orien- taliska turbaner, schaferhattar rned fladdrande band, vilda och tams djurbelaten . . . men alltid drog det snabbt forbi, och lyssnade jag till den glada melodi, som jublade emot mig frhn ett bortglidande fartyg, 6% forklingade den snart och i stsillet for de muntra fiolerna suckade bredvid mig ett annat fartygs melan- koliska valthorn . . . Stundom bar nattvinden samtidigt bagge melodierna till mitt ora och dA bildade dessa blandade toner en salig harmoni . . . Boljorna gen- klungo af aldrig fornummet valljud och brunno i fack- lornas magiska Btersken, och de brokigt vimplade lust- sbeppen rned sin afventyrliga maskvarld summo i ljus och musik~ . . . - Denna fortjusande dram besk~des Heine, nar han

. grubblat sig somnig p& * en definition af den shake- speareska komedin. Idoga och fackstranga forskare, At hvilka v&r Herre ingenting ger i sornnen, hysa ringa aktning far slika diktarknepiga losningar af hoga vetenskapsproblem, men den son1 tror p% drommar upptar dem rned vidskepligt intresse.

I' Visst hUer jag Heine far en af de mindre profe- terna i Juda, men denna valsignade natt kom den aanna ingifvelsen ofver honom. I skaldisk yra hyl- .lande scenens vilrldsmastare, bebhdade han mingslost ett snillefestspel, for hvilket ridhn skulle gA upp forst en manshlder efter hans tid.

Den strhlande regattan svaf var Ater forbi. Efter Celia och Rosalind, Ardennerskogens furstliga nymfer, Prospero rned trollstaf i handen, Ariel dansande i luften kring Calibans hukande missfostergestalt, Oberon och Titania uppvaktade af den ystra pagen Puck, Sir John with all Europe, farligt tyngande i biiten, och onkel Toby svingande sin ba.gare for nuan pA den surogde puritanen Malvolio, tiltt efter dessa sagans ododliga

foljer en ny flottilj, lika fantastiskt smyckad, lika fio- dande af klang och glans, men med svenska farger i toppen.

Ekebykavaljerernas brusande orkester, anford af Gosta s j~ l f , under det majorskan rned snuggan mellan sina aristokratiska lappar i tonernas hagringar Aterser Margareta Celsings fags oskuld, afl6ses af Diamante- trubadurers trhande och skalmska mandolinkanzoner, och Gunnar Hedes violin, som lockar doda ur grafven, spelar sina trolska visor som ackompan j emang till ett gammalt uttjgnt lindansarepars rorande pu tslustiga piruetter . . .

I Selma Lagerlofs sagovarld andas man saxma luft sonr i Shakespeares lustspelslandskap. Med tusen smh fortrogna detaljer phminner den om planeten dar vi dessvarre bygga och bo, men blott shpass att vi icke mieta den jordiska hemkiIldan, under det vi, sallt befriade 6.&n tpgdlagens bistra valde, lyftas. upp i diktens tusenhrsrike. Den platta rimligheten ar bann- lyst dar, det fhvitska snusfirrnuftet afsnoppas vid in- ghngen, endast barn och dhrar och andra snillen aga ob ehindradt tilltrade.

Inbillningen, som i den mesta diktning fAr lof att finna sig i en pB otaliga vis inskrankt monarki, ut- ofvar har absolut harskarmakt. Liksom den tar dik- tarens alla sjiilskrafter i sin tjanst, s% kommenderar dell lasaren. Den inbjuder ej, den befaller till fest. .

Hur sinnrikt skont ar ej allt ordnadt i denna h6g- tidsprydda lustgBrd ! Mot den synes hvardagsvarlden en tillfallig rora. I hvarje muuter och skimrande nyck slumrar en tanke, m'en vack den icke, ty dB faller den till marken som en uppskramd somngbgare. Hvilken hilg moral gommer sig icke i den adliga hdlning, den bedhrande grace, som praglar invBnama i detta paradis, men. plocka icke fram den, ty peda- gogik och diskussionsmoten hora sockendagen till.

Lika litet som i Shakespeares komedier fattas i Selma Lagerlofs fantasifest det tragiska komplenrentet. Men brott och forvillelser, hjartekval och bittra noden, allt morkt och angslande byter uppsyn innanfor den ofverjordiskt ljusa trollkretsen. De sju dodssynderna

57s D A U N Y

thga fram i lielgdagsskrud, fortviflan klagar i han- ryckande melodier, hvilkas blotta klang bar ttrSst, den lcde sjalf later sig tamjas och anliigger en uppthgs- lysten sagod jaf vuls godmodiga mask. Fasa och be- klamning mildras till vallustig spokskrack, lyftas till ljuf extas ofvanom frojd och smiirta.

~r detta dB en varld af ofvermodigt gyckel och fladdrande skuggspel bara, af fantastiska orgier och artistisk karneval? Och om 's% vore, du trista med- mii.nska, om sh vore! Blott for omedelbar gudomlig inspiration, blott for ett geni med himmelsk fullmakt upprinner en s%dan skapelse. N k kavaljerer borja dagsverka, nar Antikrist upphor att gijra mirakler, nar tungfotade dalnlasar inkrakta det heliga landet, prudent- liga och dryga som en lasebok, farval d% rned det upphojda vnnvettet, den tungom&lstalande gdenskapen !

D%, min k&ra tungus, fhr du hamta andan efter. den ofrivilliga och sviudlande flyktea. Med slakten Ing-- marsson b6r du trifvas, forsthdigt, reellt och besutet. folk, sorn placerat sina ideal p% vinstgifvande h&ll - i jorden.

Jag, som . hvuken ar kapitalist eller forsthndig, drojer obekymradt kvar bland mina tokigt visa vaninner- i den strhlande och klingande lustg&rden. Det ar dar- den stora fodelsedagen skall firas.

Ty hvilken dodlig har panna att forsijka hylla. Selma Lagerlof som vanliga jubilarer ~ned en fest- bankett! Hon har inte behof af andra fester iin den hon skaiat sjiilf, den yppig~stste ssom nagonsin gtitt af: stapeln i Sveriges land.

Hucx LEBEB.

Svenskheten i Selma Lagerlofs diktni.ng. s e t iir omojligt att Ater kasta en blick i Costa &- Berlings saga utan att p& nytt komma under f ortrollningen och karma sig lyf t ofver hvardaglighe- ten, liksom db man f6rsta g%ngen foljde med till &f- ventyrslandet vid Lotvens l&nga sj6. Hur farliga med- tliflare Selma Lagerlof lin sjalf gifvit sitt forstlings- arbete, sh har det dock hela sin ungdornliga tjuskraft of orminskad kvar .

Gosta Berlings saga, sh fri gent emot sin tids mo- deriktning sorn val sallan ett forstlingsarbete, har ock- sli det akta diktverkets priigel af nodvandighet. Hela den. varld af sagner och syner, sorn en gang fyllt barnets fantasi och kring hvilken den unga sj&len slutit sig sorn musslan kring parlan, har, s&som Selma Lagerlof sjalf berattar, ej lamnat heme n&gon ro forr an. hon skankt den konstnarlig gestaltning. Men rned denna pragel af nodvandighet sammanhanger p& det narrnaste den grundton af &kta svenskhet som genom- gAr diktcykeln for att sedan ljuda starkare eller svagare genom hela Selma Lagerlijfs produktion.

Hur lefver ej i Gosta Berlings saga hembygdens natur, 3 barndomsdrtlmmarnas sjo och barndomshjaltarnas hem- land!. Man mhste gii tillbaka till Almqvist for att i svensk prosakonst finna landskapskildringar af samma art,' lika oiriedelbart lefvande, uppvuxna ur en pA samma g&ng karleksfull 'och fantasifull iakttagelse. ~ f v e n Selma Lagerlofs fina blick for djurens lif och karakteristiska vanor lockar till jamforelse' rned Alm- qvist. Sjlilfva de doda tingen f A lif .och sjalf. Man ser och hor med den st.ora brukspatronen allt som tilldrw ger sig mellan talgoxen och bina, mellan hunden och skatorna, medan han h&ller med sin slade i solske- net .p& Ekeby g&rd, och man lyssnar en annan g&ng till vkgorna, sorn gh till storms mot dammen, sorn om de vore vasen ined vilja. Men allra mest fi3ralskas

man sig i den lilla tradg8rden kring Lilliecronas hem, sB sorn man ser den en daggig sondagsmorgon med. rabatternas alla spirande hjartblad och de nykrattade ghngarna kantade af blommande appeltrad. Selma. Lagerlofs kiirlek till den varmlandska hembygden finner- har och i ))Nils Holgerssona lika starka och inspire-. rade uttryck sorn Geijers i hails ~Minnen,.

Det ar ett annat landskap sorn Selma Lagerlof' skildrar i ,Jerusalem,, ett 1andska.p rned strangare konturer, men lika svenskt i sin karga och l-jusa stor; het. Inledningen till ?IngmarssiSnernaa iir monumen- tal afven i detta afseende. Den valdiga alfven be- harskar detta landskap, alfven till hvilken de lands- flyktiges hemsjuka tankar g&, d& de Mlla p i att for- ,

smlikta af torst under den torra solnmaren i Pale- stina. Dallandsskapets lugna friskhet och gronska. hagrar i fjarran som motsats till den forbriinda 6ster- landska naturen, och det mystiska oslitliga sambandet. rned hembygdens jord blir till en af de starkast k.lin- gande strangarna i berattelsen.

I Nils Holgerssons resa skymta de sveaska land- skapen forbi i en 1Ang fdljd, hvart och ett rned sin sliirskilda karaktar suggestivt antydd. Denna beun- dransvarda barnbok anknyter sig i mAngt och mycket. narmare till Glista Berling &n nhgot annat af Selma. Lagerlofs verk. D jursagan och landskapssagan komma har igen och nu sorn hufvudmotiv, och genom sagans driikt skymtaa alla de underbara skiftningarna i vArt lands natur, all rikedom midt i fattigdomen, rned en gri- pande 'kraft, som en direkt beskrifnbg aldrig kunnat n$. Det unga slakte ar lyckligt soln rned Nils Hol- gerssoi f&r en aning o m allt det harliga'sverige rym- mer .och borjar kanna gladjen att' vara svensk.

Selma Lagerlof s diktning har sina ratter d jupt i hemlandets jord. Det iir ej blott svensk natur sorn

besjalar den utan afven sveuskt lynne, sadant det lefver genom tiderna. Majorskan pB -Ekeby ar liksom Fredrika Bremers ,ma chbre mbres en senfodd syster till storhetstideus myndiga adelsfruar, ehuru sedd i sagans fantastiska ljus. Och hur akta svenska aro ej kavaljererna i sitt sorglosa liittsinne utan tanke p& morgondagen s& lange af ventyreus vilda jakt brusar fram och drager dem med. Det bar gamla anor i vkrt land, deras kacka ofverdhd och deras trogna kam- ratskap, det ar om an p i 1Bngt ldill slakt med karoli- nernas och vikingarnas. Allt fOr ilrsn! Hellre satta prirmen p& grund oc1.1 sanka det jam, som skulle saljas, i Vanerns djup an lKta nhgon fB en aning om att Ekeby ej iir .s$ rikt nu som forr! Hellre svalta i morgon an ha en enda ratt mindre pA gastabudsbordet ! Lkt vara att kaval j erernas ski)nhetssvfirmeri och begar att om- skaprt lifvet till en fest aro speciellt varmlandska drag, hela arten ar i godt och ondt typiskt svensk.

Om Lilliecrona fortiiljer sagaa, att han iir foralskad i sitt hem, i hustru och baru och spelar sina vack- raste polskor pk fiolen for dem; men and& mKste han ijfvergifva det for Ekeby, sorn ar tusen ganger samre, men son1 ligger midt i handelsernas hvirfvel. I sjtt stora dalaepos berattar Selma Lagerlof om en he1 folk- grupp som fares bort fib hernmet, gripen af en m&k- tig dragning, ryckt rned af handelsernas hvirfvel. i i f venk r sh~~en sitter djupt hos svensken, och Selma Lagerlof traffar har ett drag i folklynnet, sorn kastar ljus ofver emigrationen och liknande foreteelser. Dra- get gAr igen hos Nils Holgersson, den troge skbske boad- pojken, som utvecklas till raskhet och rkdighet under sin underbara fard med vildgassen. Men han kom- mer nog ej att ernigrera, den bondpojken, sedan han sett den ofvergifna gamla i SmMandsstugan och gri- pits a€ langtan att med unga krafter hjalpa far och mor.

Hvad sorn drifver dalfolket bort. frhn de faderne-

arfda ghrdarna till Jerusalem ar dock n&got iniiktigare ocli hagre &11 blotta afventyrshhgen. I de folksjalens djup som Selma Lagerlof lkter oss skymta, rora sig dunkla och starka . krafter, soin har bli bestammande. Troll p& en gudomlig kallelse, drommen om en skon himmelens lustghrd p& jorden blir far de utvalda en lefvande realitet, som uppviiger allt hvad de forlora, gArd och grund och vanner. Intuitivt har Selma Lager- lof i religiositeten sett det centrala hos denna dalallmoge, hos hvilken trou p% shval goda sorn onda andernakter annnu mHngenstades lefver kvar med primitiv styrka.

Den mest storslagna svenska gestalten i Selma La- gerlofs diktning ar dock Ingmar.'Ingmarsson p& Ing- marsgtirden, bondearistokraten, littlingen af den gamla slakten, till 'hvilken sockenmannen sedan urminnes ti- der sett upp. Han ar ffilrst och framst den sega kraf- tens man, och hans stilla forsynta satt dliljer en orubb- ligt envis vilja. Med de starkaste rottrkdar ar hao fastad vid gArden och allt hvad dartill hlir, Jerusa- lemsfararnas fanatism vacker ingen genklang hos ho- nom, och dock ar afven for honom s&nvetets kraf det afgorande, for hvilket allt skall offr'ras. Liksom hans far fore honom ger han sig inte till t&ls forr an han blir fiirlikt med vAr Herre. En annan sGucls vandringsrnan 3, soker han upp s in s landsman i Pale- stina, bringar dem hjalp p& sitt. lugna satt och van- der ej tillbaka forr an han fAtt den skuld, sorn tyn-. ger honorn, aflyf tad. Ingmar Ingmarsson, den fule,. tafatte, ordkna.ppe bonden blir i sina stora ogonblick till en sallsamt gripande uppenbarelse af forborgade krafter i folksjalens djup.

Vi vanta a£ Selma Lagerlofs konst nya glimtar fr&n de dolda djupen. ~ e n som tror pA de lifgifvaude kallor sorn dar springa upp, ser hennes diktnings stijr- sta betydelse i att den iiser ur dein.

MArbacka just nu. en glittrande frostig ~no~gonstund rullar jag med uppiit den mossiga klippstalpbranten, till vanster galnla, gastgifvareskjuts den ungefar tre kvarts mil l h g a gamla, moeskaggiga bjorkar. Och s& bar det i vag

vagen fr&n dstra Emterviks Brygga till MArbacka, Selma Lagerlofs barndomshem.

PA langt hiill pekar rniu korsven ut MArbacka for mig. Nedanf ijr en skogig Bs ligger det och lyser gult af nytt virke i morgonsolen. Tv& 11oga popplar i perspektivet midt framfor byggnaden se sydlandskt frammande ut i det f'rusna och kaln nordiska

uppfor all6n. Vi iiro f.ramrn~ - %ter framine vid %Lillie- cronas h e m och vid ,En liten herrgkrds .

Vi hafva ju alla en g b g - mAnga ginger - med Lilliecrona sxnugi t oss fram til! dei iilskade go ar d en en tidig somlnarmorgonstund. Och alla de a£ oss, soxn en g h g 'igt ett hem p i landet, hafva kanut hjiirtat darra i

landskapet. Vi fdja en vag, som loper tatt under Asen. brostet af stilla lycka vid denna f6r.tjusande skildring. Till hoger om oss gamla risiga granar, sorn klattra Och alla hafva vi med Selma Lagerlof sjillf ffirdats

fram till ,En liten herrghrdr, en sen ocl2 mA.nljus h6stkvall och Ater upplefvat, hur det k a n ~ s att st8 vid harndomshemmets staugda dorr.

Men ofver Marbacka svafvu icke langre endast minnenas ande, utan afven framtidens och fiirhopp- ningarnas. G&rden bar som miinga andra svenska herrghrdar giitt genom m h g a agarellander - iifven

- bondehiinder - men nu har den kommit till ra.tt.a. Selma Lagerlof har namligen inkopt en del af Mh- backa - husen rned tradghden och ett inindre jord- 01nrA.de.

Reparationen a£ mannlnyggnaden ar snart f iirdig utan och innan. MBrbacka liknar icke langre alldeles den bekanta bildeu i Nils Holgerssoa, tagen efter en .tafla af forf attarinaans morbror, artisteil Kristoff er -Wallroth i Filipstad. Meningen var ursprungligen, att icke alls rora vid bygguadens yttre utseende, men man har i alla fall brutit takets lugna, raka linje med tvR spetsiga frontespiser i norr och soder. Verandan p& eframsidan ar o&s% tillbyggd, och dess tak blir balkong rned utgAug genom s6dra frontespisen.

PB nedra botten kommer man genom stora ing,&n- geu in i en hall, sorn det nu alltid skall beta.. Till vanster en stor, glad salong, som gLr ofver husets hela .bredd. Fonster i tre vaderstreck - och viiggar ofver .and%! Hvit tapet med rakt uppstigande skara rosen- .rankor: Rummet ar hopslaget af det garnla hemmets f6rmak och sangkammare ocli rymmer den vrA, dar Selma Lagerlof foddes. Bredvid salongen p& norr- sidan matsalen. Hvita vaggfasta skiip fr%n det gamla hemmet, inredning och panel i hvitt, vaggfalt, som skola mAlas af Kristoff er Wallroth. Till hoger frAn hallen koket, stort, gammaldags, hemtrefligt, tv% fon- ster &t sbder; bjalkar i taket. I bjalkarna sitta annu de grofva jarnkrokar, sorn buro stiingerna, pii hvilka brijdkakor och korfknippen hangde till torkning i det alltid valforsedda och gastfria hemmet. 1% ostra gaf- veln koksutghg, handkammare och skaff eri. Norr 0111

kbket med iag&ng dkifr%n tv& tj anarerum, lustig tapet, som likmr gammalt hemvafdt rodt- och hvitran- digt mobeltyg.

Uppfor en val placerad trappa kommer man till (Ifre vhingen. At sader hallen med utgang till bal- kongen. At norr tv8 sm& gastrum, ett bhtt och ett ~osenrodt. i t bster ett stort rum rned ett enda stort fiinster; tapet med landskapsmonster i gobelinfarger. k t vaster ett likadant rum, Selma Lagerlofs gamla barnkammare och hennes blif vande rum liiir. Ta.pe- ten vald 'af fantasiens guddotter : purpurroda jatterosor och grannt bl& fhglar i djarft slingrande linjer p& hvit botten. Utsikt ofver boljande marker och skogsdungar, i fonden Askedjan, daggigt slAnbiirsblA. .

Och, kara Ni, det basta af allt,, hade jag s& nar sagt, i husets RUa fyra horn, under takets lutning, rik- tigt akta herrgArdsgarderAber, med sm& dockfonster nere vid golfvet. Hanforande att breda ut sitt mul- tum af klader i. Och 'alldeles hanforande att vara sommargast i ; halst syskonbgdd of ver hela golfvet.

, Ja, syskonbaddar i l&nga rader, det baddades h k uppe pAviaden forr i varlden, darom kan min led- sagerska genom all denna harlighet fortalja. Hon ar ingen mindre an Marie, Selma Lagerlafs n Barn-Majan , hen- nes och hennes fyra syskon$ fortrogna lekkamrat och v&r- darinna under 4-5 hrs tid och nu vakt p% Mhrbacka.

Mnrie ar lyckligtvis for mig en riktig varmlandska: glad, viinlig och meddelsam, hela famnen oppen. Vi slA oss ned i liennes lilla rum och hon berattar. Hon gick redan sorn liten tos till MArbacka, sAlde bar, hjalpte till i triidghrden, satt i regnvader inne och spann. Hon har sett Selma Lagerbf som spadbarns- pyre koras i barnvagn i Mhbacka-all&. Hon minns, hur den lilln Selma satt pA sangliammargolfvet, 1 Br gammal, rullade ' applen ofver mattan till Marie och skrattade och h.ade ohejdadt roligt. Vid 16 Ars Blder flyttade Mnrie ofver till MArbacka som barnflicka - ,Barn-Majan kallas hon annu i dag af familjen. Alla fem syskonen voro dA fodda, Selma var 8 Ar och den nast yngsta. For hennes del hhller alltsA icke den teorien, att geniet faller p% de forstfoddes lott. Selma ville helst, att Marie skulle beratta sagor, och jag fAr hora en lhng och l'ustig raggla om taltrastens samtal med Svensmans-IGrsti, en af de mAnga gummor, som lamnade sphnad p& MArbacka. Den trottnade Selma aldrig p% att hora om och om. igen.

Medan Marie berattar, g&r det upp for mig, bur roligt barnen mAtte h a haft p5t Mhrbacka. Massor af .djur fanns det p% g%rden - forutorn den stora Boas- gkrden, duf vor, kaniner, ekorrar, en rafunge alltemel- lanht - och en basse rned bjBlra om halsen, sorn lat sig ridas. Med dockorna lektes dop- och brollops- kalas. Man kladde sig till brud och agerade med -dramatisk liflighet olika brollopsgaster. PA den stora dainmen skottades sno och gjordes skridskobana. Om pSsken kladdes Marie till phskkiiring rned vaska for pAskbrefven. Barnen stallde heme pA giirdsplanen, ocli dar stod hon s& forvillande orilrlig, att man pe- tade pi% heqne sorn p& en halmdocka och fick sig ett oformodadt ' nyp till svar. Till midsommar restes maj- stAngen pA den yttre gkdsplanen mellan uthusen. Oc11 sommaren lhng baddades gastande ungdomar i syskonrader pii vindea.

Selma deltog rned lif och lust i lekarna, men s& ett tu tre var hon fiSrsvunnen, hittades vanligen upp- krupen i en soffa med en bok. DA var hon sorn fAn- gen i en annan varld och svarade kort och frhnva- rende, om man bad heme nkornma medn.

Jag fr Agar efter Selmas literara f orstlingsalster. Det aldsta Marie minns ar detta. En ~bekant gosse, var en ghng och halsade p& Marie. Vid drangstugau skulle de silga farval At hvarandra. Men som ynglin- gen var en smula beskankt och sentimental, hade han svht att f% handskakningen fardig och komma ivag. Den unga Selma, 8-9 &r gammal d&, s&g dam, uppfattade det komiska i situationen, ritade af dem och forfattade dtirtill ett kvade. BBde bilden och dikten finnas annu i Maries byrAg6mma.

Snalla Marie, I%t mig ])om versen, sager jug och tar fram papper och penna.

Jag vet inte, 0111 Marie kiiuner till det djur i den moderna faunan, son1 kallas presshaj. I allx fall 11.ar l~on hittills icke viidrat nligon sl"lilan i mig ocl..~ miss- tanker inte alls, att lion 8nclK underkastats ett slags visserligen mycket mild intervju. Men. nu blir hon. orolig.

%Jag kanske g ~ r nAgot alldeles galet. Froken blir kanske rn issnojd )).

4 Jag luguar Marie. Jag talar om, att jag en g h g fAtt sammantriiffa lned Maries stora ocll ryktbara froken och att jag kanuer samma obetvinglign re- spekt for heme sorn for Marie sjalf. Aldrig skulle jag vilja eller vAga gora ahgot, son1 kuude fbrnarina froken. Jag lofvar Marie att inte stalla till nAgon for- tret for h.enne. Oc11 tanker dkvid ocksB nhgot ph mitt eget skim. Kara Marie, 1nBtte jag nu bara lyokas i att klara oss infor froken!

Marie laser upp dikten ur sitt trogaa miinle : Ha.n: Vill du ha' mej,

s% f%r du ta mej K dra mej me dej sk l h g t du kan.

Ho~z: Ja, jag vill ha dej R jag ska' ta' dej, A, du ska' blifva mi11 akta 111a11.

Den tred je och. sistn strof en innel~.~llei: koa t.rali en- terms nams och l-~jartliga 1yckiTnskninga.i:~.

Af de figurer, som forekomma i Selma Lagerlafs diktning, har Marie sett Nigare-Nils, dalkarlen' i ~E11 herrg%rdssiigen~. Som barn sAg 11011 honom. en gBng vandra vagen fram. Hon minns Biil, hur alldeles vettskramd hoii blef, dB h.an forst neg djupt fijr en grindstolpe och strm duefter annu djupare for en stor smutsig sugga, som'just kom upp ur ett lerdike.

Marie talar ocksb om de glada festerna pli. Mbr- backa, om lojtnantens fodelsedag, soul var en rikt.ig folkfest, till 11.vilken gaster kommo 1 b g t bort frdii Ransater ocll andra ~~~rmlandssocki~ar. Marie kan utnntill l h g a poetiska rimmerier, som liistes upp :for zitt krydda kalasen. Hon kan bland de i trakten kvar- boende aamna, 11ven-1 son1 vid tillstiillniugarna gned fioleil och hvem som blhste kornett. ~Al l a kavaljerer kunua sp ia . De skulle inte varci knvaljerer eljest.~ Och hon niimnes om den allmanna sorg clet bleE i byggden lid upplijsniiigen nf det gamla aktade och afh&lluci hemmet, uilder hv&s vingskugga sh mycken god och glad lustighet haft sin tillflykt.

Allra sist talar Marie om det jiimna triigua mbetet, den 0aflBtlig~ .h.usBiten, 0111 den stora linnodligen ocll. de inAnga spini~rockanias glada surr, on1 clen gocla mat: moderi~s praktiga och fridsamma regemente. '.l.'alar om hela det arbetslif, son1 S e h a TJagerlijf s8 enkelt och vackert skilclradt i DEU :liten 11en:gkcI)) - p i tv%, tre tryckta sidor ett lielt iireminae ofrer det sven- ska herrgArdslifvet, soin nu unclnn for undan sopas

bort a:II in.clustrj, ko~nil~un.jkationc.r ooh social nivel- lering.

Jag tar ctt tacksamt afsked al.' Marie. I sista stun- clen fAr jag \-eta, akt MArbacka till. soinlmarea skall m81as rficlt, sorn clet rar fiirut. Marie vet inte, om knutar och :Fijnsterfoder ocksk skola goras hvita soin fijrut. Men vi tro nog det, 1,Ad.e hou oc11 jag.

Och sk rullar jag I3o1:t frdn Mhrbackn. Jag sitter och tanker p$ >)Sagan om en saga)), Sel.ma Lagerlofs egen beriittelse 0111 Ilur Qosta Berling blef skrifvea. EIur stAr clet dtir 011-1 barndomshemniet - ,sagan om- varfde s tiillet, som ett moln on~svjilvar en bergstopp och clA och d% lat den ett iif ventyr regna necl darofver,. De vackra orden ingifva mig en stygg tauke. Tank om molu af turister skola kornma att omv5ilrfva g&r- den och jourma.lister att regna ned dtirnfver ! Idel be- sviirliga bromsar i stiillet for fantasiens gyllne bin! Jag kiinner mig inte riktigt nojd med att hafva varit kanske den fiirsta bronlsen pK MRrbacka. Lugat i alla fall, att Selma Lagerlof kopt in marken inellan ghrclen och vagen. Turisterna f& st& och hiinga vid all6-grindarna - - --.

PR Btervagen tittar jag ocksA in i 0stra Emterviks kyrka. J'o, Svartsjo kyrka 5ir annu lika hvit, so111 n k Selma TJa.gerl6f satt dar och hatade bildstornianle. Men farbror Eberhards perlemorsirade kista Rr flytt- tad fr%n skriipruminet under liiktartrappan till den

M a cell-li knande sakristi an, en cell, so111 ~~ettei: mot sbcler och solglittret pA LMven.

Mina sistn steg pti cleanw, va11:fiird gA till. kyrko- ghrden. Den ligger ett stycke vaster om Byrkan - omkring sjalfva. lcyrkau Br det fBr n5ira till berggrua- den. Och. den ligger hiirligt vackert, p i en hojd ofvei: sjo, som s i ~niluga kyrkogbrclnr hiir i Sverige, dar oclliagcu foljde vattnets viigar. Lufte1-I ar s o ~ n liitt vin, vinden rasslar lustigt i lijfveas torra matta, utan- fiir muren ghr ka.valjerernas killespel.

Jag s t h vid Lagerlof ska, fainilj egrafven -- fi:h vag- gan till grafven heter det for oss alln..

Innan dess - mAnga gifmilcla Ax! Noven-~ber 3 908.

C~.ERI>A ~-IELI~BERC+..

Selma Lagerlof och kvin-

elma La.gerlof vistris i en nnnm v8rJ.d iin clags- frhgornas. ne t gifves dock ett aE r&r tins str#f-

vaaden, for I~~rilket 11.011 offrnt ,zf sin dyrbara tid oc1-1 till. hvilket 11011 gifvit det s t o r ~ stodet :if sitt amnn och. sin personlighet.

Sedaa Aratal tillbaka iir SeJ.nm Lagerlof m.edlem af styrelsen for kvindiga r8strattsfBreai11gen i Falun. Dh de olika rijstrli.ttsforeningan~n i 1xla Iandet fore .'

582 D A G N Y

borjan af 1!306 . hrs riksdag tillstdlde de bAda kam- rarnas ledamoter sina petitioller, var clea frHn Faluu insiinda affsttad xf Selma Lagerliif. Mecl en klar ofverblick af situationen utvecklar llon sin uppfatt-

. ning om orsaken till kvinnornas framltr&dnnde ph ar- Betsinnrknnden vicl si dan a£ lnaimen oc1-1. deras clarrnecl foljande kraf pi% social och politisk likstalldhet. De genom industriens utveekliug mioskacle hemsysslorna inedforde ' en inskranlmiug af de nrbetsornr&dea, sorn forr carit kvjnnonm forhehkllna. De ~nhste dB s o h sig ut pb, andra verksan~hetsfRlt. ' Zfter piipekandet af detto orsaksfbrh&llande gijres fbljancle uttalancle :

Aten, sorn naturligt Br, ha lagstif tningen ocli sam- h&llsordniiigen annu icke huuuit fatt den sista tidens utreckling - detta visar sig, framfdr allt i det faktan-L,

att en miingd verksai1111.etsom~Sclen anuu iiro st.tingdn for kvinnau, likscln dari att 12011 fijr samina nrbete soln insanen. erhAller mindre lon - och eliuru vi tacksnm.t erkiiuaa, att knappast ett &r liar gHtt, utan att kvinnornas st8allniag inom samhSillet i nPlgot af- seende har forbattcats, sA viljn vi dock, Herr Riks- clagsman, fitsta Eder uppcn&rksamhet darpB, att, sedan kvin11or11.a mera genom omst#ncligheternas t v b g iiu af egen ouskau m$ste upptaga ekonoinisk t a a n med io#naeu, clet ocksa sA v5i.l for deras eget som for sam- l~&llsutveokliugens basta torde vara nirdv~ndigt a d fijrlana dein fulla medborgerliga riiktigh.eter.2 - - ---

Petitionen slutar riled ett yrkande ph losiling cif den kviunliga rdstrattsfrA.gan i salnband ined infbran- det af allmiin rostratt fiir intin.

Af Selma Lagerlof.

ill du se rodnad pa" etl skrynklig kitui?, Kring viskna lappar @jets ffiska vdrar

Och glatt den panna, sorn bekymret fa"rar, Sn" spiirj de gamle, spiirj om Jenny Lind!

Nar hogt inom dem brusar rrzinnets vind, Druidpriistinnans sing pa" ny it dem ddrar, Somnga" ngers Ran i nattens mtirker spirnr Sin trygga viig, for djtiets fasor blind. '

If.

ram mot friumfen! Stackars fitla ham, a fdr till amns stolta fest du fara!

Du, g d a Cerzdrillon, skall hemma vara, Att skilja korn f d n ngnar, blir fm"n garn.

Frnnz till triumfen dock, du Ijrckobarn, Nu h o w i. singens skrud, den . zmderbara, Och prydd rned stzillefs ddelsten, den klwa; Din stund dr kotnmen. Upp i gyllne char'n.

Franz till triumnJ du hjartans harskaritzna! Agath as bon an smalter hjartats is, Guld, blonzrnor, dikter, dyrknn for ))la divan ! A'n bafvande de lyssna till A lice, Blotf glom ej, glom ej att i tia? forsvinna! Sorn 'drifver frestarn bort fra"n va~obnnan ;

Frnm i triunzf, du rika konstnarinna, Och skumma ogon aga annu kvar Du, som all varldens ara kunnat gifva De tirar, som dem jjllt i forna dar, Fiiv att ett grand af evighetens vinna! Dd Regetnentets do t ter kysste farznn. Tirtskriftetr ~ng t i~g , NOV. -Dec. 1887.

Margrethe Meijboorn. Selina Lagerl t i fs ,110llkindska i j fversi i t tar inna.

Chr 7 clessa . dagnr ljuder geuoln Sveriges nejcler hyl1.-

f61: cljktczrinnan, som genom tl-ol1111nkten a:f sins orcl upl~lktit sa.gans unclerlai~cl fiir m%nnisltor af alln Aldrar. Antingen de nu 11n banldoinens eller nugdonlei~s h.emortsr#tt d&r eller llijra till. den], sorn gelloin S r e ~ ~ s , sinnets tyngd eljes pla.ga mots ett obe- vekligt : a011ehijriga aga, ej tiil.trade~, c1,4 cle fiirsaka tranga diirin. S e h a Lagerl6f har sjiilf i sagan om %en saga, sorn ville hli berattad och ford u t i vtirlden.~

fiirtalt sagaas fijrstn oden. Huru den jc'lmte rnfmga sin, syskon fardats vidn omfiring i friilnlntkrle lanil, cliirom vetn vi eine'l lerticl fiiga.

Den, son1 gastat landet, clar - allti nat-ioaelln egen- domljgheter till trots - 2ikhetenza Inellan hemma och l~or t s mii it:^ oftare #n annorst~des, llar sakerligen clock l ~ f t till:f#lle se, att dai: - i Hollnl~cl - ha Sellnil ~ a ~ e r l 6 f s skapelser blifvit 1notta.gna sA, sorn man hal- sar varelser, hvars viisens rottrAdar sammmhtinga tnecl

ens egna. Men ar det db. m6jligt, att h~l l t lnd~r i la , so111 i sitt breda, trygga lngu minst af allt s p a s varn l#t tr6rcln .I'stllt.i~si\rarelsei., verkligeil Bro slakt. med Cfosta Berling? Ja, ?let 1n8ste viil iindh vnm s i~ . Trots tillt, som skiljer, ~ninnes man i Holla~lcl stiincljgt 0111 rasens, tyyens, spriikets friindskap. Och faktuln Br, att Selma Lagel-1o.f i clettti lmcl iir kalicl ocl~ #Isktd ocli. EorstBclcl, sor:ll om lion J~.iirde till lanclets egun barn. .Dot lilius jckc en litternturforteck~liog :for ungdomsklubbar oc1.1. audra foreningar, so111 icke upptnger I:~.ennes na~nn . 1 J'ym upplagor J i ~ r Gbsta Uerliogs sagti nu utghtt, den sista jllnstrerad. Och allu Solmu Lagerli-jfs Liicksr utonl Nils Holgorsons ut~clerhnrti resa genoin Sverige oc;h Antekrists mirakler 81:o ijfverflyttade till 1lolliiucl.- ska sprAket.

Den so111 gjort Selnm l~agerlofs f orfat tnrskap kiind t i Hollancl, iir :Pt.dken Mt~rgrethe Meij boom. Redan for 1.7 Ar sedau bildade froken Meijboom ocll nAgri~ nn- clra intresserade en liten af G i'l 7 I)ersoneiB hestdende 18secirkel Fiir ink611 af ~iyutltomaa bBckei: p i svensk:~, norska ocll dmska sprlikei.~, hvilka cirkulcracle ~nellan ~.~lodle1um8rnu. C h t a Berliugs saga ko11.l i hennes 118nder. Hou b1c.f dldeles tjusad af sagan fr&u Viirm- lmd , och tiiukte: den ~ l h t e ij:l'versiittas till 1.lollaadskri. 1Cmcllertid llslcle icke frijken Meijboo~n vjcl deuna ticl- punkt gjort of versiiitti~i~lgar frilu sveiiska syrhket. Ilet var den danskn ocl-1 norska litternturens verk, som froken Meijboom tolkat ocl-1 clet dnilska syrhket, som 11 on studerat. 1511 dt~nslc gramn~atika och en clsiask Iiisel~ok satnt 611 holliindsk gram1nati.k for d~inskt bruk llnf va geuoln heilnes flirsorg sett dagen. Hon v h d e sig darfor till en person, som verkstallt iifversattniagar

fr%n sveuska, lneu denna person forstod sig icke pB boken, s o ~ n Ilon knllnde )) u.nclerlig~. Hvad var att g61:rtt? J h ~ r d k l e ju ijt'vcrsiittas till I~olliiudska, al.~sA.g froken Meijbootn. Ron grep sj#lf verket an, och arbetet blef enligt heones egeu utsago for lienne den storsta njut- ning. Den ekonomiska sidan aE snken betycidc clh fiii: I u m ~ e int-ct.. l.?ijrst publicertdes Giista Rediugs saga i ticlnitlgcr~ ))Hot Nieuws van den ,Dt~gs. F'rokel~ Me.ijboolns afsikt att .fB dell utgifvsa soin bok 11le.f elnellerticl fijrst efter en clel svhigheter forverkligail. l le t var Eorliiggaren Reclit i Amsterdam, son:) Atog sig utgifvaiidet, och l lull llar ickc ,haft a~~.leclni~-ig att K.ngrn sig.

Det ar i froken Margretl~e Meijkooms ltiudtligtl hem ~Vesterbro vid Rijskij k niira Haag, som hon for mig beriit- tar historien oul sitt stora intresse for skandinavisk lit- terutur oc1.1. kultur och. o.111 ))ssgaLis)) lyckosamnla oden i llenues l~emlttt~d. Samtalet glider in ph de sociala iu- tressen, som ;jB~nte J.itteritt.4, arbete fylla 11eunes lil'. 0rigiti.ell;~ tanka^', ]~crsol~ligl.~et.q)raglade liksom det au- si kte, son1 j a g ser :R:ii.mIvr mig, lned de ~narkeracle c11:agen ocll clc morka ogonen, gei~.on~triingai~dc i blickeu. ,

En snli:i.rt gestalt, fBgelartadt liltta riirelser, se dar bilclen ul' Sel~rm I;agerl.iifs ijfversiittarinntt, sol11 sh fi-iga l.ikilar s i m robust^^ ltinds~nauinnor i 1nedelhlder1.1.

'V$rt sarntal 8~ slut. ~ H ~ l s u Selma Lagerliif, on1 ni tr8Ear h e n a e . ~ Med dessa afskedsord fr&u Mar- grethe Meij boom skilcles vi. Ocll jag lltmuade Wester- bro, glad att 1.m f%tt giira bekai~skap med den kvinna, som. for sin.& Janclsin~n tolkat den diktuing, s o ~ n iir vAr k&rlek och vAr sto1tl:let.

ANNA I ~ E ~ B N .

lagny for halfva priset eller 7 ore pr mm,.)

DLATS stikes nu eller pR ilyAret so111 sltijdlararinna for sinnes-

Ida eller epileptislra barn (speci- llt i gossl6jd) eller ock soln bi- ,%de At forestfindarinna cicl clyl. nstdt. Gocla ref. fianas. Svar 1Brkt >G.B, till Vilhel~nshojd. Viir-

JNG fliekrc soker snarast plats i l ~ B t t r e familj. Ilar genom-

Att 8.kl. leroverk och tinder ett rs tid vistats i Dresden samt Rt- jutit under\:isning i slng och msik vid konservatoriet clarstiides. 'illig att mot nfigon 1611 b i ~ rlda id alla i huset f6rekom. gBrom%l. var mot.ses tacksaint under adr. M.B, Vinningrc p. r.

ARBRIKNA bnekar plats under ferierna for att deltaga i alla

usl:g,z sysslor. Villig deltaga i arns skijtnizde eller skrifg6romil. .figon ltin onskns. Svnr BP G.B, mmaboda, p. r.

.&RIG flicka iinskar den 1 jan. 5- plats som hushfi.11~- eller irifbitriide. ICan ock undervistz ybbrjare. Svar snnrast till rFdr- fwd, , Sunclbyberg, p. r.

ikupan, Klarabergsgatan 21.

8iutXU$7i~€C f~'~~ntrifl'~9ne'~~sc~').~heteqz: Hemvafda Gar diner, Nationaldrakter, Broderier, stickade och vir kade arbeten, glodritade artiklar, trasniderier, Dockor ,ampskarmar, Barnklader, Forkladen, Mossor, Askar ned modeller f6r sbaby))-utstyrslar, Lappskor m. m.

Linneutstyrslar slags fruntilnrnersarbeten. Markning med broderi och black utf6res.

Broderade remsor. Knypplade och virkade Spetsar finnas p i lager. Rekvisitioner frRn landsorten expedieras skynd-

samt och o~nsorgsfullt. Allm. Tel. 5 1 65.

9

alla

Kemisk TvSitt. I London. I bildnd engelsk fa~nilj mottagas Ao-Bo HY[ BIB tviinne Rickor i inackordering.

Moderat pris. $lrmare mecldelar - Stockholm. - Froken Karola Widell. Narstrand.

LEDIGA PLATSER.

Plats sum sjuhshilfersha. Sjukskoterskeplatsen inon1 brje=

yloegs Iiol~i~nun l~ungores l~%rrned leclig att sokas 110s kom~nunrdnalam- den fore den 10 nustinstwzdanrle december med bifogande af :

1) Prgstbetpg ; 2) Intyg nf legiti~nerad liikare

att sokanden iir frisk, liar staclig halea och gr fri f r i l l kroppslyte;

3) Bestyrkt afskrift nf stikandene afghgsber yg efter fullstiindigt ge. nomghgen folkekolekurs, eller ock af kornpetent person utfiirdadt in. tyg bfver, s t t sokanden Ziger h%r. emot svara-nde kunsksper, framltir. allt ott hon #r fullt kunnig i at1 liisn och ~krif'vrt sBmt Sger f6ru19ga att i skrift meddela sig;

4) Intyg O f ver genon.igfingen teo. retisk-praklisk kurs vid etijrre sjuk, virdsinrattning under minst sex ~nlnader och vit1 vitsordad tjanst. goring dareft er sbsom sj 1iksl;dter. ska, likaledes aid storre sjukvbrds. anstdt 6 nlhnader. Ltinevillkoren Bro i ett for allt 650 kr. Platsen tilltrldes den 1 jan. 1909. Adr.: drjeploug, ATor9.bottens lun.

Arjeploug den :13 Wov. 1908. Kommunalnamnden.

584 D A G N Y

och ofriga. Atpassadc, mattor, s isom S m y r n a, A r g a m a n, Kos- Oriefltaliska fiattor mos, R a d i u m , A x m i n s t e r , K i d d e r m i n s t e r , R o c k m i n s t e r , j- - ~ e h e t, 6 r u s s e I m. fl. i alla kvalitder och storlekar : : : . : : :

En.ge1ska M a g a s i n e t Drottninggatan 3 1

yheter for saisonen i stort urval.

Billiga priser i PelsvaruafFliren, Drottninggatan 26. I3.iks. 28 40. Allm. 52 08.

B. Forssells Saner P1 C:o Eftr. M. il. 8. siirskildt fruntinimer, har det lange varit ett For kapitalister) onskningsmil att kunna 6fverlirnna virden af

sina viirdepapper och skotseln af sina affHrer At nAgoii person eller institution, son1 n~ed absolut sikerhet forenade punktli het och nog-

billighet. En sHdan institution 5r r; grannhet i utfijratldet af det anfortrodda uppdraget ii vensonl pris-

Stockholms EnskiIda Banks Notariatafdelning (LiIIa Nygatan 2 7, expeditionstirl 10-41,

sow. under garanti af Stockholms EllskiIda Bank Atager sig vSrd och Forvaltning af enskilda personers och I<assors viirdepapper.

Exempel 1. Om ell person hos Notariatafdell~i~lgell deponernr obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid forfallotiderna kuponger och tillhandahiller deponenten influtna medel. Vidare efterser No- tariatafdelningen utlottningar af obligationer och underrattar deponetlteii i god tid, ifall en denne tillhorig obligation blifvit utlottad, samt lain. liar forslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.

Exempel 2. Om inteckningar deponeras hos Notlu-iatafdeini~igen, underrattar Notariatafdelningen galdenaren darom -att rsntorna 2 in- teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvirefter de medel, soin inflyta, till deponenten redovisas. Vidare tillser Notariatafdeliringen, att 'int.eckningarna blifva i vederborlig tid fornyade. Om en hos af- delningen deponerad inteckning genom underliten fiknyelse skulle forfalla, ersatter Stockholms Enskilda Bank d2rigenoin uppkomrnen skada.

Fiirvaringsafgift: 50 ore for Ar per 1,000 kronor af depositio- nens viirde, dock ej under tv% kronor.

Fanny Josephsons Byri - - 4 Biblioteksgatan 4 -

Allln. Tel. 40 59. 1Cilist. J(J5 74.

Fikmedlar ~astig11etefiSsskiI j ~ ~ i ~ i g ~ r , af f5rsoi\rerl% c1se.r m. ul. Uthyr rndbl. och orutibl. rnm, \4niug:w, t~fiiirslokaler A so~nmarniijen.

.Konto~~stzcl Id. 10-4.

Svenskt ocll Engelskt for hand- och tnnekil'~slickning eamt till v8fnad, Hamburgergarn, Z6fir- och K~s t e r . ga.rn, Carmen-, Tna- oc11 Andalusis gnrn till Scha1a.r. Oblekt, Ulekt ocli C~&nePiirgsdt Fiskegarn . till G~rdinor, Gln~~sgsrn, Mat tvarp, ~IaJ~skccinr ocl~ li~larc 1'B.Eskeda.r: all^ \ i l l 1iigst:i p r i s x i

flxel Hindersons Garnbod, Hotarget 13.

Nytt ! Hiirbehandling met1 gttlvnnisk elektrisk ~ppa ra t not h5rnl:f:rll. Gicl starkt hAraf£illl 1111- tlerstikes hdret ~~~ikroskopiskt n\' 181iare.speci:dir;t ocli so111 stiiller diagnos~n. Frn M. V O I I Mickwitx, Gnnrla I<~~~~gel.rol~~~~sbrogst:~~~ 32.

Tel. 13~~11lieb. 34 41.

Har ni infe annu sett den patenterah .

sH beg#r pengst. en illustrernd . priukurant frfin

Per Proms Mek. Uerkstads W. 8. M~stcr.Snrl~nclsg. 34, Stoekholm. OBS. ! Siingeli siilios iif \7c11 gc.

110111 alli~ l'isrst klnseig:~ s'.ing- ocl~ s f ngkl%tlcs:rfl'iircr.

Lccb-Kjolen 1' Succks-s-8lusar '

"Brabantw S ? 9

Spachtel med Tyll- foder ! i? 5

I'etlomenalt pris :

"Cam pania" Instickade svarta breda rlnder p i gri fond !

Elegant sits. Pris 14: 50.

Postforsandes om franl- llngd ocli lnidjebredd

uppgifv.~~.

12 kr. .Pastmnde julkkyq)!

Postforslndes om hals- och brostvidd meddelas

Ett kaffes .arorn . %I: till stor del beroeacle 1)s .konstruktionen af de maskiner, pL.hvilk~ det ar rostwdt, ju b#ttre maskiner Inan anvantler vid rostniagen, desto' mera iullkomligt ntveqklas aromen, under det dla ohalsosamnw illnilen sflii.gsnas.

Karlbergs Specialblandning h 1: 50 pr kg. bes t t . ti,£ Qerw iidla kailfesorter sa~nrnanblandncle saint rostas pb nu ticlens I'iirnamsta rostningsmaskin i eget Corstklnssig~ rosteri.

OBS.! Benaste smnl;, 116gstn arom samt mest omtyckta ka fk i mnrknaclen. 'l'ill landsorten mot efterlrral.

Master-Sarnuelsgatan 10, KO Wo Karlberg (t\(irnet af Nurrlmdsg.) KaffeaFfSr En gros cE en Detail.

Fredrika-Bremer- Forbundet : Drottninggatan 54. Rikstol. 27 62. Forbu1det.s by& tippen 11-4. Allm. tel. 48'16.

~ r e d r i k a - ~reemer- ~ ~ r b u n d e t s Sjuksk6terskebyrb: Tunnelgoton 25. Rik~tel. ii8 98. Allm. rel. 82 11.

Prenumeration Dagny sker narmaste postanstalt i id = ningstaxa . n:r 5) eller bokhandel. - -