allmän bedömning farligt gods 14321

SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE

Allmän bedömning av riskavstånd från rekom-menderade leder för far-ligt gods Anvisning för bedömning av riskavstånd vid planering Version 0,9 140317

Allmän bedömning av riskavstånd från rekom-

menderade leder för farligt gods Anvisning för bedömning av riskavstånd vid planering Lars Westholm, Fysisk Planering, Samhällsbyggnad Gävle

Citera gärna ur skriften men ange källa

Gävle kommun [2014]

Grafisk form Pangea design

www.gavle.se

Innehållsförteckning

Syfte 1

Arbetssätt 1

Bakgrund 1

Farligt gods 1

Vägvalsstyrning 2

Styrdokument för fysisk planering 3

Plan- och bygglagen 3

Översiktsplan för Gävle stad 2025 3

Ställningstagande i Översiktsplan Gävle stad 2025 3

Centrala riktlinjer 4

Farligt gods i Gävle 4

Transporterade mängder i Gävle 4

Flygbränsletransporter till Gävle Hamn 4

Analys av genomförda riskanalyser 5

Dimensionerande risk – olycka med brandfarlig vätska (klass 3) 5

Riktlinjer för robust samhällsplanering 6

Omfattning och begränsningar 6

Järnväg 6

Typbebyggelser 6

Avstånd 7

Yttre gräns för riskbedömningsområde 7

Rekommenderat avstånd (Basavstånd) 8

Byggnation möjligt med angivna åtgärder (Reducerat avstånd) 10

Bebyggelsefritt 10

Säkerhetshöjande åtgärder 11

Användning i Gävle kommun 13

Litteraturförteckning 14

Bilagor 16

Bilaga 1: Genomförda riskanalyser i Gävle kommun 17

Bilaga 2. Bedömningsschema 18

Bilag 3: Utdrag ur (Thorwaldsdotter & Davidsson, Riskanalys av farligt

gods i Hallands län Meddelande 2011:9, 2011). 19

ALLMÄN BEDÖMNING AV RISKAVSTÅND FRÅN REKOMMENDERADE LEDER FÖR FARLIGT GODS 1

Syfte

Denna generella bedömning av riskavstånd från farligt gods-leder i Gävle

kommun syftar till att underlätta för detaljplanehandläggare att analysera

riskerna från farligt gods-leder vid detaljplanering i Gävle. Underlaget till

bedömningen kommer från dels från de riskanalyser som gjorts kring

rekomnderade leder för farligt gods i Gävle sedan 2007 och anvisningar från

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredsakap (MSB) och länsstyrelserna.

Arbetssätt

Genom de genomförda riskanalyserna kan man se att de skadeförebyggande

åtgärderna ofta är desamma och att det därför finns utrymme att göra allmänna

bedömningar utan särskilda riskanalyser i många fall.

Vid framtagande av detaljplaner ska en miljöbedömning enligt Miljöbalken 6:11

göras. Planhandläggaren fyller först i den s.k. MKB-checklistan som används

inom avdelningen Fysisk planering på Samhällsbyggnad Gävle. Checklistan har

ett antal poster som ska stämmas av med underlag som vi har, detta underlag

finns oftast i olika GIS-kartor. Slutsatserna i checklistan avgör om planen

bedöms medföra betydande påverkan på miljön. Beroende på slutsatserna i

checklistan utformas det fortsatta planarbete, det kan t.ex. behövas

kompletterande beräkningar eller inventeringar för att detaljplanen ska bli

komplett. Vanliga typer av kompletterande utredningar är riskanalyser,

bullerberäkningar eller dagvattenutredningar.

Bakgrund

Denna allmänna bedömning bygger på generella riktlinjer framtagna på centralt

håll och analys av genomförda riskanalyser i Gävle kommun. I de flesta fall kan

en allmänn bedömning göras med stöd av detta kompendium och dess underlag.

Det är endast farligt gods som berörs, andra typer av risker hanteras separat. I

följande fall kan särskilda utredningar behöva göras :

Större förändringar i trafikarbetet.

Omlokalisering av rekommenderade leder för farligt gods.

Särskilda transportströmmar.

Transporter av farligt gods på fartyg och flygplan.

Planarbetet berör ett stort antal människor.

Farligt gods

Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och föremål som har sådana farli-

ga egenskaper att de kan orsaka skador på människor, miljö eller egendom, om

de inte hanteras rätt under en transport. Farligt gods kan till exempel ha explosi-

va, brandfarliga, giftiga, radioaktiva eller frätande egenskaper. Som exempel på farligt gods kan nämnas bensin, gasol, cigarettändare, svavelsy-ra, arsenik, fyrverkerier, sprayburkar, krockkuddar och vattenförorenande äm-nen.(MSB, 2011)


Transporter av farligt gods på land, till sjöss eller i luften ska följa de regler som

gäller för respektive transportslag. Utgångspunkten för all reglering av transpor-

ter av farligt gods är de s.k. FN-rekommendationerna. Med dessa som underlag

utarbetas de regler som gäller för transporter. För vägtransporter gäller ADR, för

järnvägstransporter RID och för sjötransporter IMDG-koden1. De svenska reg-

lerna följer de internationella reglerna med vissa tillägg. Reglerna ställer en

mängd krav på bl.a. hur godset ska förpackas och märkas samt krav på trans-

portfordon och förare.(Thorwaldsdotter & Davidsson, 2011)

Farligt gods delas in i nio olika klasser utifrån dess fysikaliska och kemiska egen-

skaper, dessa klasser är:

Klass 1 Explosiva ämnen och föremål

Klass 2 Gaser

Klass 3 Brandfarliga vätskor

Klass 4 Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen och fasta

okänsliggjorda explosivämnen/Självantändande ämnen/Ämnen som

utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten

Klass 5 Oxiderande ämnen/Organiska peroxider

Klass 6 Giftiga ämnen/Smittförande ämnen

Klass 7 Radioaktiva ämnen

Klass 8 Frätande ämnen

Klass 9 Övriga farliga ämnen och föremål

(Thorwaldsdotter & Davidsson, 2011)

Vägvalsstyrning

Syftet med vägvalsstyrning är dels att transporter med farligt gods ska styras till

vägar med hög standard, dels att undvika objekt eller områden där en olycka kan

få svåra konsekvenser. Vägar vid tät bebyggelse och vid skyddsområden för vat-

tentäkt bör undvikas, likaså vägar som ur trafiksäkerhetssynpunkt är olämpliga.

Vägvalsstyrningen består dels av rekommenderade färdvägar för transport av

farligt gods, dels av lokala trafikföreskrifter. Det rekommenderade vägnätet är

inte tvingande för transporter med farligt gods. Restriktioner eller förbud för

transport med farligt gods enligt Vägtrafikkungörelsen (SFS 1972:603) 147 § kan

endast göras med lokala trafikföreskrifter som utfärdas av länsstyrelsen. Arbetet

med vägvalsstyrning omfattar även uppställnings-/rastplatser för fordon med

farligt gods.(Länsstyrelsen Gävleborgs län)

Inom Gävle kommun är det främst vägarna E4, E16, Rv 76 och Rv56 som är re-

kommenderade färdvägar för farligt gods. Utöver detta är det en del mindre vä-

gar samt alla järnvägar.

1 ADR=European Agreement Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road, RID=Regulations Concerning the International Carriage of Dangerous goods by rail, IMDG=International Maritime Dangerous Goods Code


Styrdokument för fysisk planering

Plan- och bygglagen

Plan- och Bygglagen (2010:900) anger följande:

Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt

denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är

lämpad för ändamålet med hänsyn till:

1. människors hälsa och säkerhet, … (2 kap. 5§)

Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bebyggel-

se och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett

sätt som är lämpligt med hänsyn till:

2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och

andra olyckshändelser, …(2 kap. 6§).

Översiktsplan för Gävle stad 2025

Översiktsplan för Gävle stad antogs 2009 och illustrerar i stora drag hur den

framtida livsmiljön i Gävle kan komma att se ut. Översiktsplanen är ett av kom-

munens viktigaste strategiska instrument där inriktningen för utvecklingen av

stads- och landsbygd redovisas.

Som en del av översiktsplanen beskrivs transporter av farligt gods och ett ställ-

ningstagande gjordes:

Ställningstagande i Översiktsplan Gävle stad 2025

Gävle kommun anser att riskhanteringsutredning bör upprättas när byggnader

ska uppföras närmare än 100 meter från vägar och järnvägar som är rekommen-

derade som transportled för farligt gods.

Figur 1: Rekommenderade leder för transport av farligt gods i Gävle kommun. Källa: Samlingskartan Gävel kommun 2014.


Centrala riktlinjer

Det finns en rad lagar som styr hur farligt gods ska hanteras vid transporter men

vid planering och bygglov finns det inga exakta regler utan det är upp till plan-

myndigheten och tillsynsmyndigheten att göra bedömningarna. De senaste åren

har MSB, konsultfirmor och ett antal länsstyrelser gett ut riktlinjer för hur pla-

nering ska göras i närheten av farligt gods-leder. Dessa är i huvudsak likartade

och man kan se att en konsensus har växt fram. Framförallt är det Länsstyrelsen

i Hallands län som med stöd av konsultföretaget COWI och finansiering av MSB

gett ut konkreta och användbara riktlinjer. Kapitlet Riktlinjer för robust sam-

hällsplanering på sid 6 bygger på dessa riktlinjer.

Farligt gods i Gävle

Transporterade mängder i Gävle

I Gävle kommun transporteras huvuddelen av farligt gods på järnvägen (Ost-

kustbanan) och E4. Totalt transporteras ca. 1 600 000 ton varje år och inte

mindre än 1 000 000 ton av dessa går på Ostkustbanan. Tabell 1 på sidan 4 re-

dovisar de totala mängderna som transporteras och Tabell 2 på sidan 5 redovisar

mängden transporterat farligt gods fördelat på de 6 största lederna.

Den största mängden farligt gods är brandfarliga vätskor med en andel på 85 %,

bl.a. beroende på flygbränsletransporter med tåg mellan Gävle Hamn och Arlan-

da flygplats. Underlaget kommer från Räddningsverkets kartläggning 2006 men

har kompletteras genom att 250 000 ton brandfarlig vätska hr lagts till. Rappor-

tern från 2006 har angett att ca. 576 000 ton flygbränsle transporteras med tåg

mellan Gävle och Arlanda. Sträckan Gävle – Arlanda är den sträcka i Sverige där

störst mängd farligt gods transporteras på järnväg. (Räddningsverket, 2007)

2012 år transporter är i praktiken över 800 000 ton, därför har 250 000 ton

lagts till. (Maria Persson, 2013)

Flygbränsletransporter till Gävle Hamn

2003 fick Arlanda Bränslehantering AB tillstånd från Miljöprövningsdelegatio-

nen, Länsstyrelsen Gävleborg, tillstånd att lasta 1 000 000 ton flygbränsle i Gäv-

le Hamn varje år. Enligt tillståndet är bränslet Jet A-1 ett mellandestillat av foto-

gentyp.(Miljöprövningsdelegationen, Länsstyrelsen Gävleborg, 2003) Varje

vecka går ca. 15 tåg från hamnen med vardera 1 120 ton, på årsbasis transporte-

ras ca. 800 000 ton.(Maria Persson, 2013)

Tabell 1: Total mängd transporterat farligt gods i Gävle kommun varje år. Uppgifterna kom-mer i huvudsak från Räddningsverkets rapportering 2006, justerat mängd flygbränsle. Mäng-den är i ton (avrundat).

Ämnesklass Ton per år Andel

3 Brandfarliga vätskor 1 390 000 85 %

5 Oxiderande ämnen 32 000 2 %

8 Frätande ämnen 120 000 8 %

Övriga klasser 85 000 5 %

Summa 1 627 000


Tabell 2: Mängd transporterat farligt gods i Gävle kommun varje år på de 6 största lederna. Uppgifterna kommer i huvudsak från Räddningsverkets rapportering 2006. Mängden är i ton.

Ämnesklass E4 Ostkust-

banan1

Spängers-

leden

E16 Rv56 Rv76

3 460 000 874 000 10 000 16 500 16 500 16 500

5 0 29 000 2 500

8 33 800 40 800 10 000 11 600 11 600 11 600

Övriga klasser 22 200 26 200 7 500 21 900 1 900 4 900

Summa: 516 000 970 000 30 000 50 000 30 000 30 000

Analys av genomförda riskanalyser

En analys av 10 riskanalyser som gjorts som underlag för detaljplaner under

åren 2007 till 2013 visar i huvudsak på följande:

Risker

Största risken är transport av brandfarlig vätska som kan uppstå vid

olyckshändelse eller urspårning.

Dimensionerande risk är s.k. stor pölbrand2.

Skadebegränsade åtgärder

Byggnadsfritt område 25 – 30 m.

Entréer, balkonger och uteplatser mot oexponerad sida.

Ventilationsöppningar från oexponerad sida.

Brandskyddad fasad.

Skydd mot avåkningar och säkra diken.

I bilaga 1 finns en tabell som visar en sammanfattning av riskreducerande åtgär-

derna som föreslås i analyserna.

Dimensionerande risk – olycka med brandfarlig vätska (klass 3)

En tankbilsolycka som leder till utsläpp av brandfarlig vätska kan antändas och

resultera i en pölbrand (brinnande vätska på marken). Beroende på utformning

av området kring vägen/järnvägen kan vätskan antingen sprida sig närmre

byggnader eller så kan en utspridning begränsas av exempelvis ett dike.

Det finns olika typer av brandfarlig vätska, vanligt förekommande är bensin och

diesel. Bensin har en flampunkt under 21°C och kan antändas vid normala ut-

omhusförhållanden medan brandfarlig vätska, av typen dieselolja, har högre

flampunkt och förväntas inte antändas vid lägre temperatur än 55°C.

Beroende på storleken på en pölbrand kan påverkansområdet variera. Beräk-

ningar har visat att en stor pölbrand (3 -400 m2) inte förväntas ha längre påver-

kansområde på byggnader och personer inomhus än max 50 meter. Konsekven-

sen för personer utomhus är vid en brand förutom dödsfall även 1:a till 3:e gra-

dens brännskador. Brännskador i olika grader kan förväntas på längre avstånd

1 Underlaget kommer från Räddningsverkets redovisning 2006 är justerad med 2012 års flygbränsletranspor-ter. 2 Brinnande vätska på marken. Liten pölbrand har en yta på 100 m

2 och en stor pölbrand 3 -400 m

2.


än 50 meter.3 Hur hög värmestrålning en person klarar av utan att erhålla ska-

dor beror bland annat på hur länge personen exponeras för strålningen. En per-

son som blir varse en brand kommer troligtvis att försöka ta sig ifrån området

och på så sätt kan graden av brännskada till viss del begränsas. Detta förutsätter

dock att personen i fråga kan förflytta sig, blir varse branden samt reagerar till-

räckligt fort för att kunna/hinna agera.(Thorwaldsdotter & Davidsson, 2011)

Riktlinjer för robust samhällsplanering

Riktlinjerna bygger på rapporten från Hallands län och delar av den återges or-

dagrant och dess bilaga A, Riktlinjer: Avstånd och säkerhetshöjande åtgärder

kring transportledder för farligt gods i Hallands län även är även bilaga till det-

ta dokument.

Omfattning och begränsningar

Riktlinjer är tillämpbara för etableringar utmed väg- och järnvägsleder för

transport av farligt gods.

Riktlinjerna är inte avsedda för:

Etablering av verksamheter som kan innebära särskilda risker såsom

sjukhus, större arenor eller verksamheter som i sig kan utgöra fara

för omgivningen.

Andra etableringar t.ex. i anslutning till hamnar eller lager.

Områden med mycket hög personintensitet.

I dessa fall ska separat riskutredning genomföras.

Om ett område påverkas av flera risker t.ex. både från väg och järnväg eller far-

ligt godsled och industri/gasledning ska en värdering och bedömning göras om

riktlinjer kan tillämpas.

Järnväg

Alla järnvägslinjer betraktas som leder där farlig gods kan transporteras. Ost-

kustbanan är särskilt utrett och särskilda rekommendationer över avstånd finns

längre fram i texten. För övriga järnvägslinjer (som återfinns i GIS-kartorna)

måste en särskild bedömning göras, de kan vara nedlagda men anges som järn-

väglinje i alla fall.

Typbebyggelser

Utmed transportlederna kommer olika typer av bebyggelse att vara aktuell. Det

är nödvändigt med en viss generalisering. Fyra huvudtyper av bebyggelse an-

vänds:

Industri, här avses olika typer av småindustri, lager och annan

verksamhet som inte i sig utgör signifikant fara för omgivningen.

Kontor, här avses enbart kontorsbebyggelse i flera våningar.

3 1: gradens brännskador läker spontant på några veckor. 2:a graden läker inom 2-3 veckor med ev. pigment-förändring men utan ärr. 3:e graden ger mycket svåra skador. www.ltdalarna.se


Småhus, kan i detta sammanhang utgöras av villor, parhus, radhus,

storvillor och liknande.

Tätort, här avses t.ex. lägenhetsbebyggelse med tre våningar eller

mer och av stads- eller tätortskaraktär.

Motiv till dessa val

Vanligt förekommande bebyggelsetyper.

Viktigt att skilja på boende och industri/kontor eftersom kraven på

trygghet i bostad är högre.

Tätort innebär en högre persontäthet än småhus, detta påverkar

samhällsrisken och räddningstjänstens insatser, m.m.

Kontor har en högre persontäthet än industri, detta påverkar

samhällsrisken. Vidare är det ofta olika typer av skyddsåtgärder som

är praktiskt genomförbara. Bullerkraven är inte lika strikta som för

bostäder vilket ofta möjliggör etablering närmre transportled.

Avstånd

Yttre gräns för riskbedömningsområde

En yttre gräns för riskbedömningsområde sätts i dessa riktlinjer till 150 meter.

Detta avstånd gäller för alla transportleder. Utanför detta avstånd kan byggnader

för alla typer av normalt förekommande användningsområden etableras utan

särskild hänsyn till risker från farligt gods. Notera dock begränsningarna i rikt-

linjernas tillämpning.

Motiv för att tillämpa ett avstånd på 150 meter är att:

De allra flesta olyckshändelser har ett påverkansområde kortare än

detta avstånd. Detta resulterar i en låg individrisknivå på större

avstånd.

För de olyckshändelser som kan ge påverkan på längre avstånd, t.ex.

utsläpp av giftig gas finns det inte någon tydlig säkerhetshöjande

effekt med att utöka avståndet.

Avståndet sammanfaller med storstadslänens riskpolicy.


Figur 2: Principer för riktlinjer avseende avstånd och säkerhetshöjande åtgärder utmed transportled för farligt gods. Källa: Länsstyrelsen i Hallands län.

Inom området 150 meter från transportleden ska risker med transport av farligt

gods beaktas. I de allra flesta fall är det tillfyllest att tillämpa dessa riktlinjer av-

seende avstånd och säkerhetshöjande åtgärder. Det är emellertid inte möjligt att

i generellt utformade riktlinjer förutse och ta hänsyn till alla tänkbara förhållan-

den. Vid alla etableringar inom riskbedömningsområdet ska därför en bedöm-

ning från lokala räddningstjänsten inhämtas.

Som poängterats inledningsvis så rekommenderas att i första hand åstadkomma

en god säkerhetsnivå genom avstånd, snarare än genom olika former av tekniska

skyddsåtgärder. Detta innebär att man i planärenden inom riskbedömningsom-

rådet alltid ska pröva möjligheten att uppfylla avståndskraven innan tekniska åt-

gärder värderas. Vidare bör det genom hela processen eftersträvas största möjli-

ga avstånd även om basavstånd uppfylls eller om kompletterande tekniska åt-

gärder införs.

Rekommenderat avstånd (Basavstånd)

Detta är rekommenderat avstånd mellan transportleder och olika användnings-

områden. Avståndet varierar beroende på typ av transportled och användnings-

område. Lågt belastad transportled (t.ex. E16, Rv 56 och 76) och användnings-

område med låg personintensitet resulterar i korta avstånd medan en högt be-


lastad transportled4 (t.ex. E4 och Ostkustbanan) och ett personintensivt an-

vändningsområde ger längre avstånd.

I händelse av en farligt godsolycka kan påverkan uppstå även på dessa avstånd

men risknivån bedöms som acceptabel. Om dessa avstånd upprätthålls erfordras

inga ytterligare åtgärder. Dock ska vissa baskrav vara uppfyllda. Dessa baskrav

specificeras närmare i Tabell 3 på sid 10 och gäller:

Att förhållandena är sådana (alternativt att åtgärder vidtas) som

motverkar att utläckande vätska rinner in på det aktuella området.

Syftet med detta är att säkerställa att olyckan huvudsakligen kan

hanteras på eller i omedelbar närhet av leden.

Att sidoområdet utmed leden, så långt möjligt, utformas så att skada

på avåkande eller urspårande fordon undvikes, d.v.s. området ska

vara fritt från skarpa, oeftergivliga föremål. Detta gäller samtliga

användningsområden och transportleder.

Att möjligheter att reducera konsekvenser vid utsläpp av giftig gas

beaktas.

4 Jämfört med Hallandsrapporten kan konstateras att de bedömer E6 med en farligt godsvolym på ca. 400 000 ton per år som Hög. E4 vid Gävle har en volym på ca. 500 000 ton. Västkustbanan har farligt godsvolym på

ca. 240 000 ton per år jämfört med Ostkustbanan som har en volym på minst ca. 700 000 ton.


Tabell 3: Baskrav som ska uppfyllas vid byggnation inom riskutredningsavståndet (gäller alla användningsområden och transportleder). Efter tabell A.3. i(Thorwaldsdotter & Davidsson, 2011).

Funktionskrav Åtgärd

Förhindra att vätska rinner in på området Val av barriär kan t.ex. påver-kas av områdets utformning, vem som äger marken / be-fintliga barriärer/skydd.

Vid all byggnation inom 60 meter från led ska om-rådet i så stor utsträckning som möjligt, utformas på ett sätt som motverkar spridning av vätska in mot området. Detta kan göras med hjälp av något av nedanstående:

Vall

Plank som är tätt i nedkanten

Dike

Alternativt kan funktionen vara uppfylld genom naturliga höjdskillnader.

Minska risk för punktering av tank

Vid all byggnation inom 60 meter från led ska si-doområdet längs med leden utformas på ett sätt som begränsar konsekvensen av ett avåkande for-don (sidoområdet fritt från oeftergivliga och spet-siga föremål). För vägar sammanfaller detta krav delvis med Trafikverkets riktlinjer ur trafiksäker-hetssynpunkt Vägars och gators utformning, (VGU).

Reducera konse-kvenser vid utsläpp av giftig gas

Vid all byggnation inom riskutredningsavståndet (150 meter) ska möjligheten att reducera konse-kvenser av ett gasutsläpp genom att luftintag pla-ceras högt och på motsatt sida av leden beaktas. Mer specifika krav återfinns i tabell A.4-7 i Bilaga A vid byggnation inom reducerat avstånd.

Byggnation möjligt med angivna åtgärder (Reducerat avstånd)

Inom detta område kan betydande påverkan uppstå i händelse av en farligt

godsolycka. Avstånden varierar beroende på transportled och användningsom-

råde. För att byggnation ska vara möjlig krävs att säkerhetshöjande åtgärder vid-

tas enligt dessa riktlinjer. Kraven på åtgärder ökar med minskande avstånd.

Inom detta område ska förutom baskraven, krav enligt tabell A.4 – A.7 uppfyllas.

Bebyggelsefritt

Detta är ett minimiavstånd enligt dessa riktlinjer. Avståndet varierar beroende

på transportled och användningsområde. Om det, under särskilda omständighe-

ter, finns önskemål att frångå detta avstånd krävs alltid särskild riskanalys.

I Tabell 4 på sid 11 anges basavstånd samt avstånd som kan tillämpas om

skyddsåtgärder vidtas (reducerat avstånd) för de typområden som behandlas.


Tabell 4: Redovisning av Basavstånd/Reducerat avstånd för respektive typbebyggelse och transportled. Avstånd räknas från vägkant respektive närmaste räls. Justerad efter Länssty-relsen i Hallands län.

Väg – Hög (E4)

Typ av bebyggelse Basavstånd (m) Reducerat avstånd (m)

Bebyggelsefritt 30 20

Industri 50 20

Kontor 50 20

Småhus 100 50

Tätort 100 30

Väg – låg (E16, Rv 56, Rv76 m.fl.)



Industri 30 15

Kontor 40 15

Småhus 60 40

Tätort 60 30

Ostkustbanan



Industri 50 20

Kontor 50 20

Småhus 80 50

Tätort 80 30

Säkerhetshöjande åtgärder

Den primära säkerhetshöjande åtgärden är att säkerställa att avståndet mot

riskkällan är tillräcklig. Som komplement eller för att kunna bygga närmare

riskkällan finns en rad åtgärder som höjer säkerheten.

I Tabell 5 på 12 redovisas säkerhetshöjande åtgärder för typområdet Tätort. I bi-

lagan finns motsvarande tabeller för andra typområden:

Industri: Tabell A.4.

Kontor: Tabell A.5.

Småhus: Tabell A.6.

Tätort: Tabell A.7.


Tabell 5: Säkerhetshöjande åtgärder för att erhålla Reducerat avstånd i typområde Tätort. Ef-ter tabell A.7. i(Thorwaldsdotter & Davidsson, 2011).

Funktionskrav Åtgärd

Förhindra mekanisk konflikt

Etableras tätort på längre avstånd än 30 meter krävs inga åtgärder för mekanisk påverkan. Föl-jande ska dock beaktas vid etablering intill väg:

Ska det bebyggelsefria området användas på ett sätt så att flera personer förväntas befinna sig där under större delar av dagen bör skydd för avåkning införas.

Vid branta slänter krävs åtgärd (så som för-stärkt vägräcke) för att behålla fordonet på vägbanan. Om inte skydd mot avåkning finns eller införs så räknas bebyggelsefri zon från släntfot.

Reducera/motverka strålningseffekter

För fasader som vetter mot led gäller följande:

30-50 meter: Fasad ska vara i obrännbart ma-terial och fönster (i normal omfattning) /ingående komponenter ska vara motsvarande klass E 30.

Begränsa antal per-soner som kan bli ut-satta:

placering av entréer, utrymningsvägar etc.

För alla byggnader inom 50 meter ifrån led ska minst en utrymningsväg finnas som inte vetter mot leden.

Balkonger, uteplatser, lekplatser etc. ska inte fin-nas på kortare avstånd än 50 meter ifrån leden.

Placering av entréer bör ligga så långt ifrån leden som möjligt, gärna på motsatt sida.

Utforma området nära leden på ett sätt som inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse.

Vid leder med stora flöden farligt gods gäller även:

Motverka effekter från ett dimensione-rande fall för explo-sion

För etableringar mellan 30-50 meter ifrån led ska hänsyn tas till dimensionerande explosionslast.

Motverka/reducera effekter från giftig gas

För bostäder gäller att: Luftintag ska placeras högt och på motsatt sida av leden.

För hotell/konferens och andra användningsområ-den där det är möjligt att underhålla/upprätthålla ett system gäller därutöver att: gasdetektor kopp-lad till automatiskt nedstängningssystem / varse-blivningssystem och utrymningsplan ska finnas.


Användning i Gävle kommun

För att förenkla bedömningen används en anpassad GIS-karta där det går att

välja vilket typområde som man behöver titta på. I Figur 3 på sid 13 finns ett ut-

kast till detta.

Figur 3: GIS-karta med bedömningsavstånd för rekommenderade basavstånd mellan farligt gods led och olika typområden.


Litteraturförteckning

Camilla Sandberg, M. L. (2007). Översiktlig riskbedömning Påverkan på Södra

Hemlingby handelsområde från E4:an och Spängersleden vid farligt

godstransporter. Swepro Managemant AB Risk & Miljö.

Cederloo, C. (2012). Enklare buller- och riskutredning för del av Näringen

13:12 Gävle Praktiska Uppdragsnummer 6293041000. Stockholm: SWECO

Management AB.

Jonsson, B. (2009). Riskutredning avseende olyckor med farligt gods inom

planområdet Järvsta 16:18 i Gävle kommun. Gävle: WSP Samhällsbyggnad.

Lund, M. (2007). Översiktlig riskbedömning avseende farligt godstransporter

på järnväg Nynäs Herrgård , Norrtull 17:1 mfl. Detaljplan för förskola. Swepro

Project Management AB Risk och Miljö.

Länsstyrelsen Dalarnas län. (2012). FARLIGT GODS riskhantering i fysisk

planering Vägledning för planläggning intill transportleder för farligt gods.

Falun: Länsstyrelsen Dalarnas län.

Länsstyrelsen Gävleborgs län. (u.d.). Länsstyrelsen Gävleborg. Hämtat från

http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/Sv/manniska-och-

samhalle/krisberedskap/Pages/3farligtgods.aspx den 6 Februari 2013

Länsstyrelsen Stockholms län. (2001). Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill

vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer

Rapport 2001:01. Stockholm: Länsstyrelsen Stockholms län.

Länsstyrelsen Västernorrland. (2010). Riskhantering i detaljplaneprocessen

Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods.

Härnösand: Länsstyrelsen Västernorrland.

Maria Persson. (2013). Övergripande riskbedömning för detaljplan Transport

av farligt gods på järnväg Kv. Näringen 16:1, Projeknr 10171521. Stockholm:

WSP Sverige AB.

Miljöprövningsdelegationen, Länsstyrelsen Gävleborg. (2003). Tillstånd enligt

Miljöbalken till lastning av flygbränsle, Dnr 551-9322-02. Gävle: Länsstyrelsen

Gävleborg.

Mistander, H. (2012). Detaljerad riskbedömning för detaljplan Avseende

transporter av farligt gods och urspårning på Ostkustbanan Gävle Söder 66:6,

66:7 och 66:8 granskningshandling Uppdragsnummer 10153674. Stockholm:

WSP Brand & Risk .

Mistander, H. (2011). Detaljerad riskbedömning för detaljplan Avseende

transporter av farligt gods på Ostkustbanan Sörby Urfjäll 28:4 mfl Slutlig

handling Uppdragsnummer 10146259. Stockholm: WSP Brand & Risk.

MSB. (2011). Transport av farligt gods Väg och järnväg Publikationsnummer:

MSB327 - november 2011. Karlstad: Myndigheten för Samhällsskydd och

Beredskap (MSB).

Räddningsverket. (2007). Kartläggning av farligt godstransporter September

2006. Karlstad: Räddningsverket.

Sjölund, H. (2012). Riskutredning gällande olyckor med farligt gods på väg 76

vid Gävle Järvsta 16:9 och Järvsta 16:10. Gävle: Hilding Sjölund Miljökonsult

AB.


Sjölund, H. (2012). Riskutredning gällande olyckor med farligt gods på väg 76

vid Gävle Järvsta 16:9 och Järvsta 16:10 Komplettering - beräknad kvantitaiv

risk. Gävle: Hilding Sjölund Miljökonsult AB.

Sjöund, H. (2011). Riskbedömning gällande fastigheten Koffsta 1:19 vid väg 56 i

Hedesunda. Gävle: Hilding Sjölund Miljökonsult AB.

SWECO VIAK . (2008). Riskanalys Gävle Bro Underlag för detaljplan

Uppdragsnummer 1331066. SWECO VIAK.

Thorwaldsdotter, R. (2012). Riskanalys för tillbyggnad (lastkaj) av Team

Sportia A021482/164104. Göteborg: COWI Sync Projektledning AB.

Thorwaldsdotter, R., & Davidsson, G. (2011). Riskanalys av farligt gods i

Hallands län Meddelande 2011:9. Halmstad: Länsstyrelsen Hallands län.

Tyrens AB. (2010). Brynäs 18:6, Södra Skeppsbron 24 Riskhänsyn Underlag

för detaljplanearbete Uppdragsnummer 226547. Stockholm: Tyrens AB Region

Ost.


Bilagor

Bilaga 1: Genomförda riskanalyser i Gävle kommun

Bilaga 2: Bedömningsschema.

Bilaga 3: Utdrag ur (Thorwaldsdotter & Davidsson, Riskanalys av farligt gods i

Hallands län Meddelande 2011:9, 2011).


Bilaga 1: Genomförda riskanalyser i Gävle kommun

Tabell 6: Föreslagna riskreducerande åtgärder i 10 riskanalyser genomförda i Gävle kommun 2007 - 2013.

Plan Syfte Led Bygg-

nadsfritt

Riskreducerande åtgärder Källa

Näringen 16:1,

2013

Kontor Fredrikss-

kansbanan

< 40 m Bef. avstånd behålls. Ev. omlokali-

sering parkering. Entreér på oex-

ponerad sida.

WSP (Maria

Persson, 2013)

Näringen 13:12,

2012

Under-

visning

Fredrikss-

kansbanan

- Staket spårområde, ventilation, in-

terna rörelser inom området

SWECO Mana-

gement(Cederlo

o, 2012)

Söder 66:6 m.fl.

(Kv. Mumman),

2012

Bostäder,

tätort

Ostkust-

banan

30 m >30 m Brandskyddad fasad m.m. WSP

(Mistander,

2012)

Järvsta 16:9,

2012

Bostäder,

småhus

RV 56 45 m 45 m Brandskyddad fasad, ventila-

tion, avlednings dagvatten, påkör-

ningsskydd (terrängen medger ing-

en närmare bebyggelse)

Hilding Sjölund

(Sjölund, 2012)

Sportia XL,

2012

Handel Bergslags-

banan

- Befintlig fasad. 15 m Brandskyddad

fasad

COWI

(Thorwaldsdotte

r, Riskanalys för

tillbyggnad

(lastkaj) av

Team Sportia

A021482/16410

4, 2012)

Sörby Urfjäll

(John Bauer),

2011

Under-

visning

Ostkust-

banan

30 m

30 – 40 m, <25 m hindra vistelse.

Brandskyddad fasad

WSP

(Mistander,

2011)

Koffsta, Hede-

sunda, 2011

Handel,

industri

Rv 76 >35 m - Hilding

Sjölund(Sjöund,

2011)

Järvsta 16:18,

2009

Bostad

småhus

RV 56 - Befintlig bostad. Påkörningsskydd,

utrymningsvägare

WSP(Jonsson,

2009)

Gävle Bro, 2008 Hotell E4 30 m - SWECO VIAK

(SWECO VIAK ,

2008)

Södra Hemling-

by, 2007

Handel E4 30 m Utrymningsvägar, ventilation, ras-

risk

SWEPRO

(Camilla

Sandberg, 2007)


Bilaga 2. Bedömningsschema

Bedömningsschema för typområdet Småhus, andra avstånd gäller vid andra

typområden, se Tabell 4 på sid 11.


Bilag 3: Utdrag ur (Thorwaldsdotter & Davidsson, Riskanalys av

farligt gods i Hallands län Meddelande 2011:9, 2011).

allmän bedömning farligt gods 14321

Documents