allt om hobby 2015-06-07
TRANSCRIPT
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
1/100
1815–2015
INTERPRESS 0474-04
7 388047 406904
RETURVECKA v 31
Skapa ljud till
modelljärnvägen
Nr 4 juni–juli 2015 • 69 kr89 NOK • 79 DKK • 11 EUR
Gammal J 22flyger igen
Slaget vid
Waterloo
MUUU!
Uppdaterat D-lok i N-skala
Dubbeldäckare i uniform
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
2/100
AoH 7 11
istribueras av: Minicars Hobby Distribution AB • Annelundsgatan 17C • 749 40 Enköping • Tel: 0171-14 30 00 (9-12 & 13-16) • e-post: [email protected] • www.minicars.se
Toppfart: 48+ km/t med original 8.4V NiMH batteri & medföljande 23T pinion
Längd: 413 mm • Bredd: 324 mm • Höjd: 241 mm • Hjulbas: 270 mm • Vikt: 1.85 kg
Välutrustad och Redo2.4 GHz TQ rattradio, Titan 12T
550 elmotor, XL-5 fartreglage, Magnum 272 transmission & vattenskyddad
elektronik - den är maxutrustad räakt ur lådan. Craniac levereras även med
ett 7-cell NiMH batteri & en 4A 12V snabbladdare med Traxxas nya iD™ kon-
taktsystem - Super Smart och endast från Traxxas!
Nya Craniac har en
Rival på Monster
Truck Arenan!
Nya Skully från
Traxxas är en värdig och tuff motståndare till Craniac! Game on Traxxas.
Monster MatchenKan Börja!
aserad på den bästsäljande
tampede, levererar Craniac
tt nytt ansikte till monster truck
renan. Nya Craniac är en 2WD
monster truck med legendarisk robusthet,
nastående stryktålighet och en helt ny attityd, redo att hoppa in i
matchen och ta sig an dess ärkerival Skully! Det är renodlad mon-
ter truck körglädje! #TRX36094-1 ..Traxxas Craniac™ 1/10 2WD Monster Truck........Cirkapris: 3027.00
Monster Truck Optimerat Chassi raniac tar fajten seriöst med massivt vridmoment och är redo att
rossa sina motståndare i ett rökmoln av grussprut. Craniac kom-
inerar kraften med dess höga
markfrigång, vatten-
kyddad elektronik
ch enkelt hand-
avande.
Nya Craniac
er dig RC
ramgång
irekt!
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
3/100
90 Pärlplattor med pixelkonst Johan lever på sin hobby
INNEHÅLL
På omslaget
Avdelningar
6 Tips & nyheter
96 Hobbykalendern
98 Avslutningsvis Hobbybubblan – ett hälsohem – krönika av Niclas Sjöqvist.
Aktuellt och reportage
Hobbyfolk
AoH bygger och synar
I detta nummer visar vi hur mankan utöka upplevelsen av en an-läggning med några ljudintryck.Läs mer på sida 18. Bild: StureBylén.
Vi modifierar också en gammalmodell av J 22 på sid 36. Bild:Martin Elmberg. Den 18 juni är det 200 år sedanslaget vid Waterloo. Vi tittar när-mare på slaget och wargamingpå sid 42. Bild: Jan Abrahamsson.
18 Ljud på anläggningen
23 Enkel flygning med quadrokoptern AEE Toruk AP10
26 Uppdaterat D i N-skala Fleischmann SJ ellok Du
30 Slitvarg i udda design P-39 Airacobra Eduard 1:48
36 Modda en veteranmodell! J 22 i skala 1:12
54 Kriget är över! Diorama i skala 1:35
60 Den stridslystna återkomsten Tamiya XB Fast Attack Vehicle
66 Stationen Linnefors i skala H0 från Joswood
68 Ljusinstallation till flygplanet
72 Ett svenskt kondis från Faller Konditori Princess i H0
76 Optotronix Skyfire
78 London - Flandern tur och retur! Airfix WWI B Type-buss, skala 1:32
15 Modellexpo 08-Open och CCM 2015
28 D-loket med stålkorg – ett typiskt svenskt lok
42 Slaget vid Waterloo 1815
48 I fokus modelljärnväg: Sommar hos Göran
63 Spår av tåg
84 Allt ljus på modelljärnvägen
92 Musée des Blindés Militära fordon i Loiredalen
94 Inomhusfriflyg i Danmark
30
48
23
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
4/100
Chefredaktör & ansvarig utgivare:
Mattias [email protected]
Redaktör:
Toni [email protected]
I detta nummer medverkar:
Jan Abrahamsson, Johan Augustsson,David Brohede, Sture Bylén,Claes Cassel, Anders Ericson,Daniel Larson, Måns Lennstrand,Jocke Sannagård, Lars Olov Karlsson,Martin Elmberg, Mikael Terfors,
Niclas Sjöqvist, Toni Canfora.
Samtliga ovan nås på e-post:[email protected]
Layout & redigering:
Toni Canfora, Marie Göransson,Cecilia Stenbom, Mattias Stenbom.
Annonser:
Mattias Stenbom • [email protected]: 08-999 333
Prenumeration & addressändring:
[email protected]: 08-7996280
Prenumerationspris:
379:- (8 nr) • 199:- (4 nr)Europa 651:- (8 nr) • 335:- (4 nr)Övriga världen 699:- (8 nr) • 359:- (4 nr)
Allt om Hobby kommer ut 8 ggr/årGrundad 1966. 50:e årgången.ISSN 0002-6190.Tryckt hos Uniprint, Estland 2015
Utbetalt arvode inkluderar Allt om
Hobbys rätt till elektronisk publicering.Redaktionen ansvarar inte för material
som inte är beställt.
Citera gärna men uppge källan.
Nästa nummer finns utei handeln den 21 juli!
Idetta nummer handlar flera av artiklarna om att öka realismen i modellermed hjälp av ljud- och ljuseffekter. Daniel Larson installerar lysdioder påsitt flygplan som positions- och landningsljus men också en lysdiodringsom ska eerlikna en eerbrännkammare. Sture Bylén visar hur man medganska enkla medel kan lägga till ljudeffekter till sin modelljärnväg, blandannat i orm av betande kor, höns, en handgräsklippare och en vedkap.Anders Ericson installerar belysning på en modell av ett konditori ochJocke Sannagård ger fler tips på belysning ör modelljärnvägen.
Bland RC-bilstillverkarna verkar trenden just nu vara att installera enkraull ljudanläggning i bilarna som ska eerlikna det riktiga motorlju-det. Vad är då den röda tråden bland ovanstående exempel? De är alla mo-deller med rörelse omkring dem. Här finns örutom tre rumsdimensioner
alltid en ärde dimension närvarande – tiden. Eer att man har betraktat verket en stund örväntar man sig som åskådare att det ska hända någotnytt. En lampa som tänds eller ett ko som råmar år en att tro att model-len inte bara är en bild av verkligheten utan att den aktiskt är verklighetennedskalad.
På statiska modeller verkar örst tiden istället stå helt stilla. Men om mantittar närmare på till exempel Johan Augustssons diorama i tidningen somskildrar krigsslutet 1945 så smyger sig tiden på ändå. Ur dioramat berättasen historia om vad som har hänt innan och vad som kanske kommer attske senare.
I detta nummer skriver Niclas Sjöqvist Avslutningsvis om en händelse som örst fick honom att stanna upp.Men tack vare hobbyn, rörde han sig ramåt iställetoch hittade tillbaka på banan igen.
Mattias Stenbom
Tid och rörelse
Redaktionsadress: Järnvägsgatan 36, 131 54 Nacka
Telefon redaktion: 08-999 333Hemsida: www.hobby.se
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
5/100
5
oH 7 11
Prenumerera på Allt om Hobb y!Testa 4 nummer a v Allt om Hobb y f ör 199 kr
Beställ på w w w.hobb y.se eller skanna Q R-koden
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
6/100
6 AoH 3/15
TIPS & NYHETER
Byggvarubilar från AH-Modell
Sortimentet av svenskmärkta nyttofor-don från AH Modell fortsätter att växa.Senast i raden av modeller är ett parolika lastbilar med märkning förbyggvarukedjan ”XL Bygg”. De senaste
årens omstrukturering inom bygghan-deln har gjort att många små brädgår-dar och byggvaruhandlare gåttsamman under olika varumärken. XLBygg är ett av dem och med lokalafristående handlare över hela landet såhar det blivit ett välkänt varumärke förmånga. Modellerna har ingen exaktförebild, men påminner mycket om debilar som rullar på svenska vägar ochlastar eller lossar på industriområdenoch byggarbetsplatser lite överallt.Modellerna säljs exklusivt via butikenTåg & Hobby i Luleå.
Fler Stockholmsbussar i H0
Vi har tidigare tagit upp planerna på en serie Stockholmsbussar från VK Modell.Sedan en tid tillbaka finns nu modellerna ute i handeln. Butiken Tåg och Hobby iLuleå ligger bakom att modellerna producerats och även om de anges som butiks-exklusiva så går de att hitta även hos andra handlare i landet. Det är en serie moder-na bussar med förebild från centrala Stockholm. Bussarna som är av typen SolarisUrbino U12 körs på biogas och sattes i trafik i Stockholms innerstad i slutet av 2009.
De är särpräglade stadsbussar med tre stora dörrar och mycket enkel inredning.Modellerna har tagits fram i tre olika versioner begränsade till 170 exemplar i varjeutförande. De har olika destinationsskyltar, bussnummer och registreringsskyltar.På relativt kort tid har det nu levererats en mängd olika Stockholmsbussar av bådeäldre och modernare utförande och även om det är trevligt med dessa svenskamodeller så är vi nog flera som ser fram emot modeller från fler av landets störrestäder.
Nya containrar från Walthers
Tillhör du dem som verkligen går igång på containrar så bör du inte missa Walthers satsning på flera nya versioner av containrari både N och H0 i deras SceneMaster-sortiment. Även om containrar kan tyckas vara lika i form och utförande så finns det en storvariation i hur ägarna valt att dekorera och märka sina modeller. Amerikanska Walthers har redan tidigare haft ett omfattandesortiment av containrar i olika utföranden. De är inte de mest detaljerande modellerna på marknaden. Här har några europeiskamj-tillverkare (ACME, Heris och Rocky-Rail) de senaste åren visat en rad exempel på hur bra det kan bli. Men i förhållande till pris såkan de vara ett bra val till containerterminaler och andra industrimiljöer på anläggningen där man vill ha med en eller kanske flercontainrar.
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
7/100
7AoH 3/15
TIPS & NYHETER
Den tjeckiska tillverkaren Hauler harunder många år producerat modelleroch tillbehör för plastmodellbyggarna.Det många kanske har missat är attföretaget även har ett omfattandesortiment av modeller och detaljer iskala 1:87 och 1:120. Här hittar manbyggsatser i resin av motorcyklar, mo-peder, äldre lastbilar och militärfordonav både modernt och äldre utförande.Sortimentet omfattar även en radolika etsade satser med tillbehör somexempelvis backspeglar och vindrute-torkare. Alla modeller hittar du i företa-gets egen webbutik på www.hauler.cz
Modeller och tillbehör från Hauler
Nya byggsatser från Kalmar Mj-klubb
Mj-klubben i Kalmar som under flera år utvecklat laserskurna byggsatser i skala 1:87med svensk förebild har under vintern presenterat två nyheter. Dels har man kommitmed en modell av en Pressbyrå-kiosk, dels med flera byggnader som tillsammansbildar en bondgård. Kiosken uppfördes i slutet av 50-talet vid Kalmar Västra, men harett utseende som säkert känns igen från många platser i landet. Många av förebil-derna för de modeller klubben utvecklat har lokal förankring kring Kalmar, men
förebilden för bondgården som är vinternsandra nyhet, hittar man i byn Ingelsby utanförAskersund i södra Närke. Bondgår-
den består av tre delarsom kan köpas separat
eller i ett paket. Förutomboningshus och ladugård såingår även ett litet dass. Mer infohittar du på w ww.kmjk.se
Namn + Adress + Önskad katalog
V.G. Ange:
till Bankgiro: 570-7476
Kataloger sänds mot betalning
08-662 18 53 www .eskader.se
114 59 Stockholm
Grevgatan 69
ESKADER
Postorder, webshop & butik:
LÖRDAGAR 10-13
VARDAGAR 10-17
Samtliga 218 artiklar i lager
VALLEJO MODELCOLOR
Katalog 120:-
50:- i butiken)
NOCH landskapsmaterial mm
Katalog 175:-
105:- i butiken)
FALLER Husbyggsatser mm
NY, UTÖKAD KATALOG
98:-
ritningar o tillbehör av högsta kvalitet
FARTYGSMODELLER Byggsatser,
samt tillbehör. Stor egen tillverkning.
råmaterial, handböcker, ångpannor
Färdigbearbetade byggsatser,
ÅNGM ASKINER Katalog 70:-
Ny katalog (PK26) 165:- (95:- i bu
tik)
skala: H0, Z, 1, N, G, 0 m..
Målade och omålade samt tillbehör i
PREISER Modellgurer
skickas mot brevporto
Egen prislista över Märklin
Stor sortering, både nytt & beg
NY KATALOG FÖR 2014/2015
H0, Z, 1 - 179:- (109:- i butiken)
www.eskader.se
Eskader webshop:
Nordeuropas äldsta hobbyaffär
Etablerad 1931
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
8/100
8 AoH 3/15
TIPS & NYHETER
Tionde Märklindagarna
Ett arrangemang som lockar tusentalsintresserade modellrallare från fleraländer är Märklindagarna i Göppingen.Det är i år den tionde gången evene-
manget arrangeras och som tidigaresker det i samband med den inter-nationella mj-utställningen som ar-rangerats i Göppingen i mer än trettioår. Dagarna brukar erbjuda ett digertprogram av aktiviteter med modelltågi olika skalor och även utställningarmed verkliga lok och vagnar. Vill dubesöka året dagar så boka in den 18 till20 september.
Brekina firar 35 år
Modellbilstillverkaren Brekina uppmärksammar i sommar att man i 35 år försett modellrallare med bilar i modell. Sedan starten harutförandet på modellerna och sortimentet vuxit en hel del. Man har ända sedan den första modellen haft ett fokus på historiskabilar och lastbilar. Även om sortimentet framför allt består av tyska bilmodeller så finns det även en hel del bilar med förebild frånandra delar av världen. I samband med jubileumet kommer man med totalt 35 färdiga paket med två till fem olika modeller tillpriset 35 euro. Se hela utbudet i det senaste prospektet som finns på Brekinas hemsida eller hos företagets återförsäljare.
Da-lok i N-skala
Sortimentet av byggsatser av lok iN-skala från MGP har nyligen vuxit
med en modell av Da-loket. Detär en byggsats som består av en gjuten
plastkåpa med detaljer som monteras påFleischmanns Du-lokschassi. Det finns många likhetermellan Du- och Da-loken och att Fleischmann själva inte ta-
git chansen att med relativt enkla medel få ytterligare en svenskmodell i sortimentet kan tyckas märkligt. Byggsatsen består av den
gjutna kåpan, gjutna fönster, ljudledare, isolatorer, etsade smådelar sombland annat ledstänger, dekaler och byggbeskrivning. Strömavtagare med ett merkorrekt utseende än de som sitter på Du-loket går att beställa separat. Byggsatsenlimmas samman och är som sagt konstruerad för att byggas på drivningen till Fleisch-manns Du2-lok som nyligen återkom i produktion hos den tyska mj-producenten.
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
9/100
oH 3 15
TIPS & NYHETER
Ford Thunderbird från Busch
Sportbilar från mitten av det förra århundradet lär aldrig sluta fascineramänniskor och i modell är de ofta populära. Busch som har ett brett fordons-sortiment som omfattar både moderna och historiska modeller av många olikabilmodeller har nyligen kommit med en serie modeller av Ford ThunderbirdCabriolet årsmodell 1955 i skala 1:87. Modellerna finns i färgerna gul(art.nr 45230), blå (art.nr 45232) och rosa (art.nr 45233).
facebook.com/modelljarnvagenshus | modelljarnvagenshus.se | 0174-65577
Gör en utflykt till vårgård i Alunda, någramil norr om Uppsala.
Alla får köra våra
modelljärnvägar!Hembakat fika ikaféet och en träd-gård som blommar!
Modelljärnvägens Hus
Öppettider 1/5-13/6
Lörd 11-16
22/6 - 15/8
Mån-Lörd 11-16Stängt söndagar!
Tillfälliga utställningar! Missa inte Festvalla Gruvfält,
Fartyg i N-skala, NOHAB-veckor
och radiostyrda entreprenad-
maskiner i skala 1:6,5!
Se program för hela sommaren
2015 på vår hemsida!
Svensk Vectron i H0
En kommande nyhet som vi tidigare missat är att LS Modelsplanerar en svensk version av det Vectron-lok i H0 som man ärpå gång att producera. Det är ett av Skandinaviska Jernbanorsinhyrda Vectron-lok som är förebild för den kommande modellen.Tågoperatören använder två lok av typen i sin persontrafik somgår under namnet ”Blå Tåget” mellan Uppsala/Stockholm ochGöteborg. Modellen kommer för både två- och treräls. (Analogtvå-rälsversion har art.nr 16069)
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
10/100
10 AoH 3/15
TIPS & NYHETER
Norska figurer från NMJ
Något oväntat så dök ett par satser med figurer upp från NMJ. Ibåda fallen så innehåller paketen 24 figurer. Den första satsen heter”Sittande passagerare” (art.nr 199.101) och innehåller endast sittan-de figuer medan den andra benämns ”På stationen” (art.nr 199.103)och innehåller både stående och sittande. Det är framför allt Preiseroch Noch som varit ledande på figurer för europeiska modellrallare
och att NMJ nu tar steget in på detta område är kanske mer spän-nande än själva figurerna i sig. De tyska tillverkarna har i alla år varitmer eller mindre ointresserade av figurer med skandinavisk förebild.Kanske kan NMJ:s satsning leda till att det i framtiden kommerfinnas svenska, danska och norska lokförare, konduktörer, växlare,poliser, brandmän och mycket, mycket mer för oss som byggermodelljärnvägar här i norra Europa. www.nmj.no
Amerikanskt på två hjul
Busch har nyligen levererat en serie motorcyklar av”amerikansk modell”. Ett obekräftat rykte säger attplanen var att göra modeller av mer välkända ameri-kanska mc-fabrikat, men licensfrågan gick inte att lösaoch då valde Busch att gå vidare genom att konstrueraen serie modeller med inspiration från flera olika mc-tillverkare. Resultatet som levererats lagom till åretsmc-säsong är en väldetaljerad ”hittepåhoj” i fyra olikafärgversioner. Som sig bör så är det mycket krom ochmetallic-färger på modellerna. De färgversioner somkommit i den första serien är blå (art.nr 40152), röd(art.nr 40153) och guld (art.nr 40156) dessutom kom-mer en motorcykel med tank och andra detaljer mattolivgröna (art.nr 40158). Som synes är det flera luckori numreringen vilket tyder på att det finns planer påännu fler färgversioner framöver om det blir en fram-gångsrik satsning. Passande motorcyklister finns frånbland annat Noch.
Rocos Rc2 levereras nu
Rocos efterlängtade modeller av Rc2 är nu redo förleverans. Först ut är Rc2 i orange leveransutförande nr1054 som kommer i analogt utförande (art nr 73450).Vi synar modellen närmare i nästa nummer.
Butiken har öppet:
Tisdag och torsdag: 14 - 19
Lördag: 10 - 13
Elektrikergatan 2 i Habo
www.habohobby.se
Plast och trämodeller Hos Habo Hobby & Tågspecialisten hittar du ett storturval av plast och trämodeller inom flyg, militärt, bilar
och båtar i flera skalor och svårighetsgrader.Bland annat: Academy - AMT - Billing Boats - Dragon -Guillows - Hasegawa - Heller - Italieri - Moebus - MPC
- Silver Wings - Tarangus - Trumpeter - Zvezda.
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
11/100
11AoH 3/15
TIPS & NYHETER
Extrem 3D-flygning med Ventique 60e
Från Flex Innovations märke Premier Aircraft kommernu 3D-flygplanet Ventique 60e. Den är designad avQuique Somenzini som, förutom att konstruera nyska-pande flygplan, har fyra TOC Championship-titlar ochen världsmästartitel i F3A.
Ventique 60e är konstruerad i lätt balsa, plywoodoch kolfiber, och är klädd i Oracover. Dess innova-tiva aerodynamiska egenskaper ger den en extrem
prestanda och en exakt manövrerbarhet. Modellenhar en spännvidd på 1600 mm. Vingarnas framkantär konstruerade med en hajtandsformad kant somgör flygplanet mindre stallbenäget och bidrar till en
stabilare 3D-flygning.Ventique 60e kommer i ARF-version och komplet-teras med 3300-5000 6S LiPo, motor, fartreglage,servon, propeller och radio. Modellen tas exklusivt ini Sverige och Danmark av Östersunds Modellhobbyoch har ett cirkapris på 3695 kr. Se deras hemsidamodellhobby.com för mer info.
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
12/100
AoH 3 15
TIPS & NYHETER
Butiken har öppet:
Tisdag och torsdag: 14 - 19
Lördag: 10 - 13
Elektrikergatan 2 i Habo
www.habohobby.seH
ABOHOBBY
Detta...
...och mycket
mer hittardu hos
Traxxas Slash med elektronisk stabilisering och ljud
Traxxas kommer nu med två uppdaterade versioner av denpopulära Slashen – Slash VXL och Slash 4X4. Under karrossenhar det skett en hel del förändringar – ett inbyggt ljud-system som ger bilen ett kraftfullt och realistiskt ljud samtett nytt elektronisk stabiliseringssystem som tillsam-
mans med en låg tyngdpunkt ger ökad precision vidhöga hastigheter. Det elektroniska stabiliseringssystemet kallas TraxxasStability Management (TSM) och gör körning på halaytor mycket enklare oavsett om det är lös jord, slät be-tong, snö eller is. TSM arbetar också med att eliminerasladdningar och slirningar och ger en rak körning i fullacceleration. Systemet arbetar också under kurvtagningarför att få en säkrare svängning och högre hastigheter vid kurvslutet.Även vid inbromsningar gör TSM det möjligt att köra rakt tills att bilen harstannat helt. Man kan finjustera systemet (eller helt stänga av det) med en knapp på TQi-sändaren eller genom Traxxas Link-appen. Ljudsystemet On-Board Audio (OBA) ger bilen ett häftigt och realistiskt ljud med samplingarfrån Traxxas Teams truckar. Ljudet som kommer ut ur högtalarna följer motorns varvtal och ombilen står stilla i mer än 10 sekunder så stängs motorljudet av. Systemet använder minimalt med
ström från batteriet för att inte minska körtiden.Tidigare har chassi med låg tyngdpunkt varit tillval, nu är standardchassiet på Slash är ombyggt till ett LCG-chassi (Low Center
of Gravity). Batteriet och elektroniken har flyttats ner närmare underlaget för att ge ökad körbarhet och stabilitet. Traxxas distribueras av Minicars Distribution AB.
Två nya medlemmar i Maverick iON-familjen
Maverick iON-serien har uppdaterats med ett nytt utseende, nya hjul och ny elektronik.Samtidigt kommer två nya bilar till familjen i juli– rallycrossen iON RX och ökentrucken iON DT. De fyrhjulsdrivna 1:18-bilarna kommer nu med vattentäta mottagare och fartreglage. De två nya bilarna samt buggyn iON XB,trucken iON XT, monstertrucken iON MT och short course-trucken iON SC kommer alla i RTR-version – kompletta med batteri,laddare och sändare. Maverick distribueras av NorthTQ.
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
13/100
3
oH 3 15
S t o r t u t b u d · S n a b
b a l e v e r a n s e r !E S T .
1 9 9 2
K o r t - , f a k t u r a - e l l e
r d e l b e t a l n i n g !
Butiken öppen Mån-Fre 14-18Gillbergagatan 40B, Linköping
Tel: 013-12 74 70 · [email protected]
WWW.POWERTOYS.SE
49k r f rak t
Outlaw 7.5 S.C.Outlaw 7,5 är en snabb off-shore båt med en topphas-tighet på över 60 k m/h. Skrovet är tillverkat av glasfibeoch modellen levereras med en vass PRO 46M motorutrustad med centrifugalkoppling.
4495:- 4495:-ORD. PRIS 6995:-
Art.nr: 30.TT5213-F27
AEE Toruk AP10AEE Toruk AP10 är en modern drönare utrustad meden extremt bra kamera. Med hela 16mp upplösningtar den fantastiska bilder och med 1080P kan du filmamed äkta HD upplösning!
7995:-7995:- PRIS
Art.nr: 40.EEAP10
Tiger Trainer 40 RTFÄntligen en ”riktig” Trainer med borstlöstmotorsystem! Med en spännvidd av1550mm får Tiger Trainer MKIII BLmycket stabila flygegenskaper.Byggd med balsa och ply!
RA BA T T5 3 %
Art.nr: 40.TT4599 F20
1995:-1995:-ORD. PRIS 4295:-
Art.nr: 40.TT4599-F20
N Y H E T !
MTA-4 S50 Sledge HammerSläpp lös kraften i denna monstertruck, utrustad medPRO-50 motor, fram/back funktion och 2-stegs växel-låda med låg och högväxel! En större, starkare ochsnabbare monstertruck kan du inte hitta! Levererasmed 2,4GHz radio.
4995:- 4995:-ORD. PRIS 5995:-
Art.nr: 11.TT6225
TIPS & NYHETER
Jumpshot MT – ny monstertruck från HPI
Från HPI kommer Jumpshot MT med en helt ny design. Från Savage har man lånatTVP-designen (Twin Vertical Plate) som ger bilen en stark och stabil plattform för atthård monstertruckkörning. All viktig elektronik ligger skyddade från krascher ochväta. Batteriboxen sitter på undersidan så att man enkelt kan byta batterier.
Jumpshot MT är helt körklar direkt ur lådan och kommer komplett med 2,4 GHz-radio, batterier och laddare. HPI distribueras av NorthTQ.
För nybörjarpiloten kommer HobbyZone med Sportsman S+ som gör det möjligtatt snabbt komma upp i luften och lära sig att flyga. Sportsman S+ är utrustadmed Safe Plus-teknologi som använder sig av höjdmätare och GPS-sensorer för enenklare flygning. Landningen görs enklare med en automatisk landningsfunktion(AutoLand) som under de flesta omständigheter får planet att landa säkert utan attpiloten behöver göra något. Med funktionen Panic Recovery stabiliseras flygplanetoch undviker en krashlandning. Virtual Fence-funktionen skapar en virtuell geogra-fiskt avgränsat område som flygplanet håller sig inom så att man är säker på att deninte flyger utom synhåll. Modellen kan flygas i tre olika flyglägen beroende på hurmycket erfarenhet piloten har.
HobbyZone Sportsman S+ kommer i ARF- eller BNF-version och beräknaslevereras i juli. HobbyZone distribueras av Smallsize Hobbyland.
Nybörjarflygplan med automatisk landningsfunktion
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
14/100
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
15/100
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
16/100
16 AoH 4/15
EVENEMANG | Modellexpo 08-Open och CCM 2015
CCM hade utställning enbart under lördagen
medan den övriga tävlingen pågick bådahelgdagarna.
Hos CCM är det bilar som gäller, i allaormer och versioner. Klasserna är generöstmånga och spänner rån klassiska standard-
vagnar till tävlingsvagnar och street rods. Härär omröstningen i publikens och utställarnashänder. Ett system som är väl örankrat hosbilbyggarna. Detta medör givetvis et t mo-raliskt ansvar hos de röstande. Problem medexempelvis kompisröstning verkar dock lysamed sin rånvaro.
IPMS har istället domare som bedömer deutställda objekten efer givna kriterier. Tvåolika typer av bedömningar med andra ord.
Hos IPMS är det tonvikt på militära örebilderpå utställningsborden.
Under dagarna anns möjlighet attmedverka på olika öredrag, något som varpopulärt hos byggarna. Bland annat bygg-tipsen om plasticard i olika ormer blevmycket uppskattat.
HÖG KVALITET
Det kändes som om antalet utställda objektoch besökare hade minskat något sedan örraårets upplaga av evenemanget. Kvaliteten på
modellerna var det dock inget el på. Varje
gång utställningen går av stapeln blir manlika ascinerad av hur antastiska prestationerbyggarna visar upp.
För den som ville ynda gammalt ochnytt inör ramtida projekt anns en mängdsäljare på plats. Mest välbesökt var kanskeändå fikaavdelningen där mackor, kaffe och
varmkorv konsumerades i jämn takt.Vi på AoH gratulerar IPMS och CCM ör
ännu ett väl genomört evenemang och serredan ram emot nästa års utställning.
I klassen för civila fordon fastnade vi förden här lastbilen med skrot på flaket.
Landsvägens fullblod är ett epitet som
stämmer bra på veteranbilar från annodazumal. Det här bygget skimrade av kromoch nostalgi. Även i skala 1:24 blir modellenpampig.
Best in show blev inte helt oväntat denhär Saaben. Byggaren hade lagt ned ettenormt jobb med alla detaljer och lack-eringen var perfekt.
Det är inte bara militär_byggarna som kan konsten
att smutsa ner sina alster. Härär ett exempel i skala 1:25 ur klassen förstreet rods.
Årets tema hos bilbyggarna var före-bilder från filmens värld. Den här uddaskapelsen byggdes av George Barris förTV-serien The Munsters. Snyggt jobbmed den inte helt lättbyggdamodellen från AMT.
I skala 1:8 är det viktigt meddetaljerna. Den här byggaren
hade gjort ett snyggt jobbmed sin storskaliga Ford.
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
17/100
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
18/100
18 AoH 4/15
AoH BYGGER | Ljud på anläggningen
’’Det första ljud jag installerade påanläggningen var varningsklockorna vid järnvägsövergången i Morshyttan......
......och då använde jag ljud från en gammal kassettbandspelare.
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
19/100
19AoH 4/15
Ljud på anläggningen | AoH BYGGER
FÖR VEM BYGGER man sin modelljärnväg?Frågan kanske verkar ånig. Man bygger ör-stås sin anläggning åt sig själv. Oa ör att man
vil l gesta lta någon örebild i miniatyr menäven ör att man tycker om själva byggandetoch problemlösandet. Jag tror dock att mångaockså har i bakhuvudet att man vill visa uppör andra vad man åstadkommit. Det är urden aspekten jag nu kommer att beskrivanågra idéer rån min modelljärnväg Mors-hyttan–Rossberga, 1959.
Någon gång på 90-talet var jag på en MJ-träff i Stockholm där Rutger Friberg öre-
visade diesellok med i nbyggt ljud. Det varen helt ny upplevelse. Jag minns att Rutgerpresenterade det hela som ramtidens MJ.
Så kom Roco med sitt Da-lok. Jag satte detpå rälsen på min analoga växelströmsbanaoch hörde ljudet – det gav mersmak. Anlägg-ningen digitaliserades med Mobile Stationoch lokparken utökades. Nu kunde man ävensignalera med sina lok – ett systemskie.
Men den här artikeln ska inte handlaom ärdiga ljud i loken utan om specielltljudsatta situationer i terrängen. För cirka15 år sedan installerade jag mitt örsta ljudpå anläggningen. Det var varningsklockorna
vid järnvägsövergången i Morshyttan. När
tåget kom, ljussignalen började blinka röttoch varningsklockan satte igång att pingla,syntes oa ett glatt leende hos besökarna.Den här installationen var av enklaste slag.Jag använde helt enkelt en gammal kassett-bandspelare med inspelade varningsklockor.En liten högtalare placerades i skogen invidövergången och när tåget närmade sig slog
jag om en strömbrytare som startade band-spelaren och ett blinkrelä ti ll ljussignalen.
CALLE JULARBO SPELAR DRAGSPEL
Det gick några år och anläggningsarbetetortskred. Jag började beskriva mitt byggande
på ett internetorum där jag fick många tipsom vad som ”måste” finnas med på anlägg-ningen. Eersom jag är dragspelsvän ochbygger 1959 så ”måste” ju, traktens son, CalleJularbo dyka upp med sin Cadillac 59:a, fick
jag veta. Eer diverse konverterande stod såCalle och bilen parkerad vid en dunge påanläggningen och det var nu jag fick en idé:Här måste givetvis också höras dragspels-musik. Men hur skulle jag åstadkomma detta?
Eersom örrådet av gamla kassettspelarenu var tömt började jag se mig om eer en
annan, något modernare, lösning. Eer litegooglande hittade jag en ljudmodul, en di-gital röstinspelare, hos Conrad. Den hade enliten inbyggd mikroon och kunde spela inen ljudsnutt på 20 sekunder (ul lt tillräck ligttyckte en del av mina dragspelsbelackande
”vänner”). Jag höll mikroonen ramördatorhögtalaren, tryckte på inspelnings-knappen i 20 sekunder och vips så var in-spelningen klar. Sedan var det bara attplacera ut den medöljande lilla högtalareni skogen bredvid Cal le och montera en tryck-
knapp på anläggningens sarg. Jag hade nuen ”interaktiv” anläggning där besökarnasjälva fick trycka igång Calles dragspelsmu-sik med hjälp av knappen på sargen. Ar-rangemanget ram kallade alltid glada minerhos besökarna.
Eer ytterligare några år läste jag ett parartiklar om anläggningsljud som styrs medhjälp av datateknik. Mitt intresse ör ljud
väcktes då igen. Jag örstod att datateknikenger antastiska möjligheter, men att denockså kräver en hel del av användaren ör attkunna bemästras. Intressant, örvisso, menom man som jag har de tekniska rötterna hos
Clas Ohlsons och Hobbyörlagets banankon-takter och krokodilklämmor känns datortrös-keln rätt hög. Som en klok modellbyggarvänuttryckte det en gång: ”Inom MJ finns mångaintressanta saker att ördjupa sig i, men omman inte ser upp så kan en sådan specialisering
Ljud på
anläggningenNär man visar sin anläggning upptäcker man att det finns speciella”publikknipare”. Det kan vara byggnader som känns igen eller småoväntade, dråpliga situationer. I båda dessa fall handlar det om syn-intryck, men varför inte utöka upplevelsen med några ljudintryck?
Text & bild: Sture Bylén
Calle Jularbo blev den förste att få ljud med hjälp av en digital röstinspelare.
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
20/100
20 AoH 4/15
AoH BYGGER | Ljud på anläggningen
medöra att man kommer längre och längrebort rån sin anläggning.” Med dessa vis-domsord i tankarna beslöt jag mig ör att semig om eter en KISS-variant (Keep It
Simple, Stupid!).Jag tänkte mig alltså att örse några
speciella situationer på anläggningen med”ljudstöd”. Jag har till exempel betande kor,höns, en handgräsklippare, en vedkap och etthus där man lyssnar på ett radioreerat. Eerlite underande beslöt jag att använda sammateknik som vid dragspelaren. Jag bedömdeatt detta gav två ördelar.
Jag hade använt tekniken örr och vissteatt den var enkel att å att ungera. Varjesituation ljudsätts med en egen modul. Omdet uppstår ett el någonstans så påverkadesinte de andra ljuden.
KOSKOCK I LJUDMODUL
Jag ska nu örsöka beskriva lite närmare hurdet hela gick til l. Conrads ljudmodul kommerhelt ärdigmonterad med korta kablar till
batterihållare, inspelningsknapp, uppspel-ningsknapp och en liten högtalare. När dethela ska placeras ut på anläggningen måsteen del kablar givetvis örlängas men till dessatt inspelningen av ljudet är gjord år allt sittakvar i ursprungligt skick. Inspelningen är,som jag tidigare sa, mycket enkel. Jag hål-ler mikroonen ramör datorhögtalaren,trycker in inspelningsknappen och startarljudet. Hur vet jag då vilket avstånd jag skaha till högtalaren och hur högt volymen ska
vara uppskruvad? Tja, här år man helt enkeltprova sig ram tills man är nöjd.
När inspelningen är klar ska maskineriet
installeras på anläggningen. Jag börjar medatt plocka ur batterierna ur sin hållare. För attundvika oönskad radering av ljudet klipper
jag sedan bort inspelningsknappen. Skulle jag
i ramtiden vilja göra om min inspelning ärdet bara att skarva dit knappen igen.
Däreer klipper jag av den korta högtalar-sladden och placerar ut högtalaren pålämplig plats i terrängen. Jag säger ”pålämplig plats” eersom högtalaren örståsbör placeras osynlig ör betraktarna. Minakossor står ensamma ute på en åker så därkan jag alltså inte placera högtalaren. Menörat är ganska lättlurat, tack och lov. Jaghar placerat högtalaren bakom en husväggi närheten och ännu har ingen anmärkt påatt ljudet kommer rån el riktning. Vi år
väl anta att det är mera naturligt ör hjärnan
Närbild huset.
Bland minaprovisoriska
frigolitkåkar
strövar Nilssonsgetter och höns
omkring och ger
ljud ifrån sig.
Närbild korna.
Mjölnar-Oskar kapar ved. Knappast ljudlöst! Stins-sonen P er Arne klipper gräset i stationsparken. Ljudet från en gam-
mal handjagare förtjänar att bli ihågkommet.
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
21/100
21AoH 4/15
Ljud på anläggningen | AoH BYGGER
att örknippa råmandet med en koskock änmed en husvägg.
Vad gäller högtalaren så ger den givetvisinget hifi-ljud, men illusionen av råmandenrån en koskock en bit bort är ul lt godtagbar.Man kan också exper imentera lite med hög-talarens placering. Om man placerar den diktmot en vägg ger den en typ av ljud och om manplacerar den med ritt utrymme åt alla hållblir ljudet ett annat. En modellbyggarkamratplacerade högtalaren i en toapappersrulleoch fick genom detta ram den ljudkaraktärhan önskade.
Var placerar jag då batterihållaren ochsjälva ljudmodulen? Även här gäller örstås”på lämplig plats”. I mitt all är det i glass-lådor av plast som jag helt enkelt ställer påL-balkarna i anläggningens underrede.
Glasslådorna är bra iall det någon gång skulleuppstå batteriläckage. Att byta batterier blirockså enkelt genom att lådan är lättåtkomligpå undersidan av anläggningen. Här kan jagockså tillägga att under de drygt yra år jaglåtit Calle Jularbo spela, har jag inte behövtbyta batterier en enda gång.
Så var det startknappen. Den knapp sommedöljer är knappast(!) något att visa uppså den knipsade jag bort. Jag valde i ställeten snygg ringledningsknapp i mässing rånClas Ohlson. Knappen skruvades ast på an-läggningens sarg och en örlängd kabel drogstill glasslådan ör anslutning ti ll ljudmodulen
via den nyss kapade kabeln. Så återstår baraatt ladda batterihållaren, provtrycka och seram emot många bekymmersria och vä l-ljudande år.
BAKGRUNDSLJUD
Men nu hade jag ått blodad tand vad gällerljud. Kunde jag å till ett passande bak-grundsljud också, vore det örstås prickenöver i. Och vilket bakgrundsljud skulle
vara passande den vackra sommaren 1959?Jo ågelsång, givetvis. Men ljudmodulenstjugo sekunder blir här alldeles ör kort ochdessutom vill jag ha stereoeffekt. En kråkatill höger i Rossberga och en gök till vänsteri Morshyttan, så att säga.
Hur åstadkommer man då det? Här blir deten riktig KISS-variant. Vid det här laget hade
även bärbara CD-spelare blivit stenålders såen sådan låg oanvänd i en låda. En egenkon-struerad hållare ör denna skruvades ast påanläggningens sarg. Ett par kasserade menullt ungerande datorhögtalare koppladestill CD-spelarens hörlursuttag. Nu gälldedet bara att placera högtalarna på lämpligplats. Och vad är då ”lämplig plats” i dettaall. Jo, ör mig blev det bakom takdraperietsom avskärmar lamporna ovanör min an-läggning. Där skruvade jag ast en glasslåda(underbart hjälpmedel ör en modellrallare!)i var sitt hörn och så var det bara att placerahögtalarna i lådorna. Om man vrider nacken
halvt ur led och tittar upp bakom draperietser det kanske inte så prydligt ut men detbekymrar mig inte. Jag lägger aldrig ner jobbpå sådant som varken jag eller åskådarna ser.
HITTA LJUD TILL ANLÄGGNINGEN
Hårdvaran är nu alltså klar, både vad gällerbakgrundsljud och situationsljud. Ja, ja, men
var år man då tag i de olika ljuden, kanskenågon undrar nu? Här finns det lite olika vä-gar att gå och jag ska örsöka tipsa om några.
En del ljud kan man aktiskt spela in själv.Ljuden av hönskackel eller en vedkap är intedirekt ovanliga på den svenska landsbygden.Har man då en mobil med videoinspelningär det bara att filma. Filmen kan sedan läggasöver på datorn och spelas upp med ljudet ut
via datorhögtalaren. Har man en bra mobil
kanske man rent av kan spela in direkt rånmobilens högtalare till den digitala röst-inspelaren.
Förr kunde man köpa skivor med olika ljud-effekter men sådana är numera svåra att hitta.Nu är det nätet som gäller. En del ljud kostarpengar att ladda hem men det finns ävengratisljud. En sökning på ”ree sounds” gavmig 500 miljoner träffar vilket väl bör räckatill en normalstor svensk modell järnväg…Men använd din antasi och prova även andrasökord, ”sound effects”, till exempel.
Även på Youtube kan man hämta ljudeffekterrån diverse filmer. Men då behöver man ett
….och huset, med fototillfället finns förstås som modell på min anläggning. Det verkar
idylliskt, men tysktågen syntes från köksfönstret. Slog man på radion kunde man höra
en hotfull röst från vårt södra grannland. Nu kan vi trycka på knappen och lyssna igen.
Den här bilden visar inte 1959, utan 1942. Mina föräldrarsitter med min storasyrra utanför det hus i Morshyttan
där man hyrde ett rum och kök i sju år....
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
22/100
22 AoH 4/15
ljudredigeringsprogram, ti ll exempel Audacity,ör att kunna spara ner dem på sin dator.
Men ågelsången till CD-spelaren, då?Jodå, den finns också att hämta på nätet.Man sparar den i waw-ormat på sin datormed hjälp av Audacity. Sedan lägger man överwaw-filen på en CD-skiva och däreer är detbara att spela upp kvittret på sin anläggning.
Jag är medveten om att jag beskriver det härljudhämtandet rån nätet väldigt kortattatoch att det kan verka lite krångligt. Den som
vil l ha det utörligare beskrivet kan titta påen liten Youtube-serie i tre avsnitt om ljudetpå min anläggning där jag i det sista avsnittet
visar mera handgripl igt hur jag burit mig åt.Om man söker på ”Ljud på anläggningen” påYoutube så hittar man filmerna.
Några ord om rättigheterna att användamaterial rån nätet är örstås också på sinplats. De flesta som varit ute på nätet har noglagt märke till att här råder lite av djungelnslag, men vi ska ändå örsöka hålla oss inomramarna. Ljud som man betalar ör år man
rimligen använda ritt, men med ljud mantar hem rån till exempel Youtube kan detkanske vara lite annorlunda. Nu år mananta att de som lägger ut material på nätetockså vill att det ska lyssnas på. Om jag dålyssnar rån datorn i mitt arbetsrum ellerom jag lyssnar när jag kör modelltåg lärknappast spela någon roll. Om jag däremottänker använda ljudklippen i kommersielltsye blir situationen en annan. Som lekmankan det kännas svårt att veta vad som gällermen mitt grundtips är att man ska tänka sigör och använda sunt örnu.
KOSTNAD FÖR LJUDINSTALLATIONEN
Den digitala röstinspelaren kostade 149kronor hos Conrad. Tryckknappen rån ClasOhlson var örhållandevis dyr. Jag köpte dentill extrapris, 99 k ronor, men riktpriset var149 kronor. Tyvärr verkar den nu ha utgåttur sortimentet men liknande knappar gårsäkert att hitta på annat håll.
Datorhögtalare och bärbar CD-spelare
anns redan i mina gömmor men eersom jag gil lar att gardera mig köpte jag en extraCD-spelare på en loppis. För den betalade
jag 35 kronor.För mina åtta ljudmoduler och tryckknap-
par blev alltså totalpriset cirka 2000 kronor.Ganska mycket pengar, men om man ställerdet i relation till vad ett lok eller en vagnkostar så känns det rätt rimligt, tycker jag.
INSPIRATION TILL ANDRA
Ja, så här har jag gjort ör att ljudsätta minanläggning. Det finns säkert andra och bättresätt och jag hoppas att min artikel ska geinspiration till andra att örsöka .
Slutligen vill jag påpeka att det här inteska uppattas som ett inlägg mot datoriseradljudstyrning. Datorn spelar som synes en
viktig roll även i min metod. Men det som jag tyckte var väldigt roligt i det här projektet var att, v id sidan av datorn, syssla med lite”klassiskt hempul”, färran rån dekoder-dyrkan och örebildsundamentalism.
AoH BYGGER | Ljud på anläggningen
Så här ser den digitala
röstinspelaren ut när mantar den ur kartongen.
1. batterihållare
2. mikrofon 3. knapp för uppspelning
4. knapp för inspelning
5. kontrollampa 6. högtalare
Inspelning
på gång.
Röstinspelaren läggs i en glasslåda..... ......som ställs på en regel under
anläggningen.
Högtalaren kan gömmas i skogen. Den medföljande tryckknappen
är här utbytt mot en elegantare.
Tre knappar i rad. Ljud till höns, getteroch gräsklippare.
Fågelsången i bakgrunden kommerfrån en bärbar CD-spelare.
Högtalarna till bakgrundslju-det monteras osynligt bakomtakdraperiet.
Gratisprogrammet Audacity är tillstor hjälp när man ska ladda ner ochredigera ljud i sin dator.
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
23/100
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
24/100
24 AoH 4/15
AoH SYNAR | AEE Toruk AP10
+–
Enkel och genomtänktkonstruktion
Fördröjning i
videoöverföringen
även en stabil och lugn flygning. När mansatt i batteriet och stäl lt strömbrytaren i ”on”tar det upp till ca 60 sekunder innan allasatelliter hittats och modellen är flygredo.Då sparas även positionen, vilken model-len kan återvända till om det skulle uppstånågot problem under flygningen. För atttrigga igång RTH-unktionen (Return ToHome) ska man stänga av radion, något
jag tycker är smått läskigt . Jag hade gärnasett en switch ör den unktionen, men nuska den bara användas i nödall då det integår att manövrera modellen på annat sätt. Imanualen rekommenderas att man ska göra
en kalibrering av bland annat kompasseninnan flygning på ny plats. Den processenär tydligt beskriven i ett antal steg, men dettog några örsök innan vi fick dioderna attsignalera att allt gått bra.
Många som håller på med radiostyrdamodeller har någon gång stött på manualeroch beskrivningar på japanska, tyska ellerobegriplig engelska. I kartongen till TorukAP10 finns en manual på engelska men ocksåen utörlig manual på svenska. Manualen äröredömlig och beskriver även vikten av attrespektera de lagar och regler som gäller örbåde flygning och otograering rån luen.
På radions handtag sitter en wifi-repeatersom betydligt ökar räckvidden på signalenoch gör att man år en tydlig bild i appen.Tillverkaren anger att räckvidden är upp till300 meter, men så långt bort flög inte vi vidtesttillället. Vi hade inte några störningari bilden, men örskjutningen i bildöverö-
ringen gör att vi mest använde oss av dennär vi stod stilla i luen.
Toruk AP10 riktar sig mot nybörjar-segmetet och är lugn och öljsam i luen.Den är inte så rapp i responsen och det krävsrätt stora spakutslag om man vill köra litehårdare. Den har däremot bra prestanda ochdrar iväg med bra art vid ull gas. När manflyger i GPS-läget håller den sin position iluen med acceptabel noggrannhet. Vi hardäremot lite svårt att vänja oss vid att hållamodellen på önskad höjd. Den tenderar rättoa att vilja stiga mer än tänkt och det finnsen viss ördröjning i responsen. Det verkarmest vara en vanesak då vi blir betydligt
vassare eer några laddningar.Kvaliteten på bilderna står helt klart i rela-
tion till modellen i övrigt och vad man kanörvänta sig i detta segment. Färgerna ärkanske en aning mycket mättade, men bil-derna blir skarpa och tydliga. Vid testtilläl-
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
25/100
25AoH 4/15
AEE TORUK AP10
Flygtid: 20–25 minuterUpplösning: 16 MPRäckvidd: 500 meterBildstorlek: 4608 x 3456 pixlarStorlek: 450 x 450 mmHD-video: 1080p / 25 fpsVikt: 1,4 kgVidvinkel: 120 graderCirkapris: 7995.-Distribution: Carrocar AB
AEE Toruk AP10 | AoH SYNAR
let blåste det betydligt mer än det i manualenrekommenderade 4 m/s vilket syns på fil-merna vi tog. Den vibrationsdämpandeupphängningen år jobba, men lyckas inteabsorbera alla skak ningar.
Kameran startar inspelning av film så snartmodellen sätts igång och är inte beroende aven teleon eller appen. Man måste såklart haett sd-kort i kameran att lagra filmen på ochdet är det enda som inte öljer med i kar-tongen.
Storleken är behändig och enkelheten attta av propellrarna gör att man lätt trans-porterar modellen till och rån flygningar.Kameran är skyddad på undersidan och viår en känsla av en rätt oöm modell. Land-ställen gör sitt jobb, men de skulle kunna
vara några centimeter högre. Vi använder enotbollsplan som ält där det var kortk lipptgräs, men vid några tillällen då vi intelyckades sätta ner den helt horisontellt var
vi nära att agera gräsk lippare.
SAMMANFATTNINGToruk AP10 är en modell som säkerligenkommer tilltala många. Den är enkelatt lyga, tar bra bilder och näst intillunderhållsri. Med många genomtänktadetaljer blir ägandet okomplicerat. Det gårnästan inte att göra el med Toruk AP10.Batteriet går bara att montera på ett sätt,propellrarna går inte att äst a på el motoroch kameran manövreras lätt rån radioneller i appen.
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
26/100
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
27/100
27AoH 4/15
Fleischmann SJ ellok Du, skala N | AoH BYGGER
i och med detta också tagit bort det kontakt-bleck som tidigare varit monterat i taket pålokkåpan. Den som är intresserad av dennaunktion kan med relativt enkla ingreppändra så att loket tar upp strömmen via ström-avtagaren, men den enkla valriheten att medbara en liten mejsel kunna ändra unktionenär borta i och med den nya modellen.
Trots att modellen genomgått relativtstora örändringar så har Fleischmann valtatt bibehålla glödlampor på loket, ett beslutsom mött viss kritik rån användarna. Dagenslysdioder är drifsäkrare och att man inteändrat detta i samband med övriga öränd-ringar av modellen kan tyckas vara litemärkligt. Den avkapade vikten har natur-ligtvis även påverkat lokets tyngd en aning.Under våra egna provkörningar tycks dettadock inte ha någon som helst påverkan allspå gångegenskaperna.
Ända sedan 1970-talet har viss kritikriktats mot att modellen har en stel hjul-
upphängning, konstruktionen gör att loketkan å bekymmer om spårläget inte är detbästa. Somliga har avhjälpt detta genom attalltid köra två lok multipelkopplade med
varandra, men det känns inte som en lös-ning som lever upp till vad andra modellerklarar av idag. Trots att lokets konstruktionhar teknik som har närmare yrtio år på
nacken så är en örbättrad drivning någotman valt att inte prioritera i samband meduppdateringen av modellen.
NY UTSIDATittar man på modellens utsida så har detaktiskt skett en del örändringar. Det nyaloket har ått loknummer 322, till skillnadrån tidigare generationer av modellen somhar loknummer 321. Vidare så har man valt attlacka modellen i en mörkare ärgsättning (bådede bruna korgsidorna och det grå taket) änden som tillämpats på den tidigare modellen.
En annan exteriör örändring är att loket
har ått strömavtagarna uppdaterade. Grund-konstruktionen är densamma, men nu harströmavtagaren på modellen endast enslitskena, mot tidigare två. Modellen levere-ras med Fleischmanns ”Profikoppel” ör-monterade, men ör den som hellre använderdet klassiska Rapidokopplet så medlevererasdet i lokets ask.
Det uppdaterade D-loket i N-skala är en välkommen nyhet, särskilt ör den som villköra digitalt. Att slippa besväret med att självräsa eller fila ram utrymmet ör en dekoderär verkligen välkommet. Tyvärr kan det blien kortvarig bekantskap då modellerna idagofa produceras i små begränsade serier. Skaman ha någon orm av kritik mot modellenså är det att man inte löpte linan ullt ut ochmoderniserade även detaljer i drivningen ochstrålkastarna på modellen, när man verkligenhade chansen. Det hade gjort modellen ännubättre än vad den nu är. Tack till Habo Hobbyoch Gunnar P ör hjälp med modellerna.
Modellen från 70-talet slog många medhäpnad när den kom. Idag är detaljer även iliten skala standard.
En något utvecklad strömavtagareär en av nyheterna på den lättuppdaterade modellen.
Första generationens D-lok under kåpan. Här är det
trångt för den som vill digitalisera.Det uppdaterade D-loket under skalet.
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
28/100
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
29/100
29AoH 4/15
D-loket med stålkorg | HISTORIK
bryggorna genomördes ram till 1970-taletsmitt. Alla lok fick gaveldörrarna igensatta, endel till och med borttagen.
En av de största ombyggnaderna av D-lokskedde efer 1967 då 161 lok byggdes omör multipeldrif. Det betyder att en örarekan köra båda loken samtidigt. Loken fick
gaveldörrarna igensatta om de inte hade dettidigare och de fick en liten ällbar platta attstå på vid kopplingen av multipelkablarna.Den nya loklitteran blev Du2 (man hade örsttänkt sig Dum...). Man räknade med att tvåmultipelkopplade Du2-lok i stort sett skullekunna göra samma tjänst som ett moderntRc-lok. Det gjorde det betydligt lättare attplanera lokomloppen.
De sista D-loken med stålkorg togs ur trafik1988 och ganska många har blivit bevaradesom museilok. Flera av dem är örseddamed ATC-utrustning vilket gör dem ulltanvändbara i modern trafik.
SJ D, stålkorg
185 lok byggda med stålkorg + 11 ombyggdafrån lok med träkorg, nr 291–391, 401–447, 535–
550, 555–566, 577–581, 594–599 + ombyggda111, 116, 122, 146, 148, 155, 156, 158, 191, 212, 235.
Tillverkade 1933–1943, ombyggnaderna skedde1947–1961.
Axelföljd: 1C1Motoreffekt: 1220–1840 kWTjänstevikt: 80 tonLängd över buffertarna: 13 meter
På D 441 har frontdörren tagits bort och
ersatts med en fast plåt. Foto på Stock-holm Central 1965.
Föregångaren till D-loken med stålkorg vardessa D-lok med träkorg. 134 lok av denna typ
byggdes 1925 – 1933. Bilden visar lok 209 med
ett persontåg i Vislanda 1967.
D-loken användes i alla slags tåg. Här är detett lokaltåg med B13- och B6-vagnar strax
söder om Stockholm Central 1966. Loket har
nummer 315.
D 355 i Uppsala 1964. Loket har kvar
”polkagrisarna” som markerar loketsframände vid växling. Dessa togs bort i
början av 1970-talet.
Nyreviderade D 550 på Stockholm
Central 1965. Frontdörren är
permanent igensatt och över-gångsbryggan är borta.
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
30/100
30 AoH 4/15
Slitvarg i udda design
I SKUGGAN AV de mer berömda flygplanenrån andra världskriget anns det ett antalsom gjorde grovjobbet och många gånger fickbetala ett högt pris när de oprövade kastadesin i hetlufen. P-39 Airacobra kan definitivträknas som ett av de viktigare flygplanenör amerikansk del under krigets inledandeår, innan de mer sofistikerade Mustang ochTunderbolt togs i bruk i större omattning.
Airacobran var en annorlunda designpå flera vis. Bland annat så var motornplacerad bakom piloten och den hade ettnoshjul istället ör stjärthjul, något mycketovanligt på dåtiden enmotoriga flygplan.
ill öljd av dessa egenskaper fick P-39:an ettutseende som i bästa all dess konstruktörerkunde älska. Men unktion var viktigare änorm och anledningen til l motorns placering
var att ge utrymme ör en kraful l 37 mm-kanon i nosen.
En av typens svagheter var att den presete-rade svagt på hög höjd, vilket gjorde att det tillstor del kom att användas till markattack. Denbegränsade räckvidden var en annan bristsom örvisso kunde lösas med drop-tankar,men på bekostnad av annan last.
P-39 kom också att utgöra ett mycket viktig del av det sovjetiska flyget, där man
genom Lend Lease-avtalet med USA fick intemindre än 4 700 exemplar till sitt örogande.Här kom modellen väl till sin rätt och blevmycket ramgångsrik, bland annat tack vareatt lufstriderna ofa utkämpades på lägrehöjd än i exempelvis Västeuropa.
EDUARDS BYGGSATS
P-39 har släppts i många versioner rånEduard genom åren, och denna utgåva varen så kallad Dual Combo. Detta innebäratt byggsatsen innehåller två modeller medotoets och ett stort antal märkningar. Detsyns att modellen nu har ett antal år på nackenoch den är inte i nivå med vad Eduard släp-per idag. rots detta står den sig väl och detfinns tillverkare som ligger klart efer ävenmed sina nyaste modeller.
Som så ofa med specialutgåvor år manse upp med diverse elmärkningar av delarefersom tillverkaren ibland missar att ändra ide nya intruktionerna, men med lite tålamod
Det är säkert många som aldrig hört namnet P-39 Airacobra, trotsatt den tillverkades i över 9 000 exemplar och användes på de flestafronter under andra världskriget. Överskuggad av mer glamorösakonstruktioner gjorde den grovjobbet som ofta glöms bort.
Text & Bild: Toni Canfora
AoH BYGGER | P-39 Airacobra Eduard 1:48
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
31/100
går det vägen ändå. Man bör också hålla kollpå vilken version man bygger efersom bygg-beskrivningen är specifik med vissa delar.
KONTORETCockpit på Airacobra är aningens annor-lunda utormad efersom den har ”bildörrar”
i stället ör en traditionell huv, vilket gör attdet saknas sidopaneler. Man år därör varanoga med de delar som ofa annars är osyn-liga, såsom sätets detaljer och vissa reglage.
Jag började med intrumentpanelen somockså öljer med på otoets-arket. Jag valde det
senare och med viss möda blev det en läckerliten bit med många fina reglage och mätare ochefersom etset var örmålat så behövdes ingenmålning. Jag målade övrig inredning grön ochstolen örsågs med de fina säkerhetsbälten somockså öljde med på arket. Hela inredingen väd-rades med washer och lite silver ör att simulera
slitage innan glaset monerades.Dörrarna kom som helt transparanta delarmen efersom det även anns sprejmaskertill glaset var det en enkel sak att sprutmåladem gröna och penselmåla detaljerna påinsidan. Dörrarna kunde sedan temporärt
ästas med häfmassa ör att skydda cockpitunder målningen.
KROPP OCH VINGARHela cockpit-modulen passades in mellankroppshalvorna utan större svårigheter mendet krävdes lite spackel ör att dölja sömmen.
Vingarna limmades ihop och passades inmed flygkroppen, och ör att å rätt vinkeltejpades vingarna i vinkel under torkning.En enkel men effektiv lösning. En ytterstliten mängd spackel behövdes sedan ör attå bort den sista glipan.
Den fotoetsade och förmålade instru-mentpanelen ger ett väldetaljerat intryck.
Stol och instrumentpanel på plats ochenheten klar att installeras.
Cockpitgolvet och brandväggen monte-rad, liksom radion. Notera nosvikten sommedföljer i byggsatsen.
De helt transparenta dörrarna maskera-des och målades klart innan installation.
Även säkerhetsbältena kommer färdigmåla-de vilket så klart spar tid och ser perfekt ut.
Reglagen detalerades med spakar avfotoets och elkabel av blytråd.
P-39 Airacobra Eduard 1:48 | AoH BYGGER
P-39 AIRACOBRA
31AoH 4/15
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
32/100
MÅLNINGEfer att ha maskerat alla transparanta delarmed de medöljande maskerna gav jag helamodellen ett lager grå primer rån amiya.När denna torkat synade jag alla skarvaroch bättrade på ytan på några ställen innandet var dags ör måling. Först målades alla
skarvar och panellinjer med svart ör attskapa en örskuggning. Detta öljdes sedanav ett lager amiya XF-62 Olive Drab medlite klarlack i. unna lager säkerställde attskuggningen lyste igenom.
I nästa steg blandade jag i lite vitt och litegult i mixen och ortsatte bygga upp ärgeni tunna lager tills endast en antydan av densvarta skuggningen syntes. Vissa paneler
fick sedan ytterl igare en ljusare nayns ör attsimulera en solblekt yta.
Undersidan av modellen målades grå, ochpå samma sätt som ovansidan så snvändesörskuggning och flertalet grå nyanser öratt skapa variation. Området runt hjulhusenmaskerades så att interiören i dess kunde
målas zinkk romat-gul, en nyans som ocksåapplicerades på alla luckor.
MÄRKNINGMed grundärgerna på plats var det så dagsör lite ärgklickar i orm av märkning. Jagörundras alltid över hur militära modellerliksom väcks till liv så ort det kommer pålite dekaler och detta var inget undantag.
Först målade jag de gula banden på kroppoch vingar med van lig amiya XF-4 Yellow,med aningen vitt i. Hela modellen fick sedanett lager klarlack som fick torka över natten.
Jag bestämde mig ör att göra en maskinstationerad i unisien 1942-43, mest öratt jag gillade den udda märkningen med
rågetecknet på dörren. Eduards dekaler ärnumera riktigt bra men i detta all tyckte jag de var något tjock a, ytterligare en på-minnelse om att byggsatsen har några årpå nacken. Med hjälp av dekalvätskornaMicro Sol och Set så blev resultatet trotsallt godtagbart i slutändan även om någralufbubblor syns vid närmare skärskådning.
32 AoH 4/15
AoH BYGGER | P-39 Airacobra Eduard 1:48
Cockpit-modulen passade fint mellankroppshalvorna.
De transparenta delarna maskerades ochdörrarna fästes temporärt.
Ett lager grå primer gav en stabil grund förmålningen och avslöjade några missar.
Svart förskuggning och ett tunt lager OliveDrab applicerat.
Detta följdes av flera tunna lager ljusarenyanser av Olive Drab.
Tejp hjälpte till att skapa rätt vinkel på ving-arna och för att täta glipan vid vingroten.
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
33/100
VÄDRINGNär alla dekaler var på plats lackades mo-dellen åter med ett tunt lager klarlack öratt skydda mot lösningsmedel. Jag användesedan utspädd oljeärg som penslades på iskarvar och runt nitar och som fick torka in icirka 30 minuter. Därefer torkades överflödet
rån blandningen av så att den bara blev kvari nyss nämnda skarvar och runt ytdetaljerna.Processen upprepades på planets mest utsattadelar, såsom hjulhus och landningsställ.
Nästa steg var simulering av avskavdärg. Med hjälp av en fin svamp stöppladessilverärg på de mest logiska slitytorna runtcockpit och längs kanterna på vissa paneler.Området vid vingroten fick en extra omgångefersom denna yta ofa var helt blankslitenpå det verkliga flygplanet.
Efersom denna individ var stationeradi dammiga och torra örhållanden vill jagockså simulera lite av den fina sand man
33AoH 4/15
Hjulhus och luckor måladeszinkkromat-gula.
P-39 Airacobra Eduard 1:48 | AoH BYGGER
P-39 AIRACOBRA
Propeller och nos målades separat. Noteradekalerna på propellerbladen.
De gula fälten målades med Tamiya XF-4efter maskering med Tamiya-tejp.
Dekalerna på plats. Det krävdes en delhjälp av dekalvätskor för ett bra resultat.
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
34/100
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
35/100
sidorna. Dörrarna monterades i öppet lägepå bägge sidor ör att ytterligare ramhävadetaljeringen.
EN TILL SAMLINGENDet här var aktiskt den örsta P-39 jag byggt,i någon skala. Egentligen tycker jag att denär ganska ul men samtidigt har den en visscharm med sina bildörrar och märkliga pos.
Oavsett vad man tycker om dess estetik så varP-39 onekligen en viktig kugge i de allieradeskrigsmaskineri och jag upplever aktiskt attden utgör en nödvändig bit historia i minsamling. Det finns redan en P-39 i skala1:32 rån Special Hobby, och en helt ny ärpå gång rån KittyHawk. Denna kommer ha
ulla nitrader, detaljerad motor och generösinredning. Jag kommer med stor sannolikhetge mig på en sådan längre ram och verkligenutnyttja de vädringsmöjligeheter som ges iskalan. rots allt har jag allit lite ör dennaula ankunge. Kanske blir nästa en sovjetiskeller brittisk maskin.
P-39 Airacobra Eduard 1:48 | AoH BYGGER
35AoH 4/15
P-39 AIRACOBRA
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
36/100
36 AoH 4/15
AoH BYGGER | J 22 i skala 1:12
IBLAND BLIR DET så att man astnar örnågot. Personligen är jag väldigt intresserad
av flygplan och då särskilt av flygplan rånandra världskriget. Det är lätt att å avor-iter bland dessa. P-51 Mustang är en sådan.Den svenska nödlösningen FFVS J 22 ären annan.
Historien om andra världskrigets svenska jaktflyg vapen har berättats många gånger,men tål att upprepas. Svenska örsvaret hadenedrustats under 20-talet och början av30-talet. Först i och med 1936 års örsvars-beslut började man upprusta i någon grad.
Modda en veteranmodell!
Kan man förbättra en gammal konstruktion med modernutrustning och konstruktion? Vi provar i den här artikeln attmodifiera en konstruktion som publicerades på 90-talet iAllt om Hobby.
Text & bild: Martin Elmberg
Alldeles ör långsamt skulle det visa sig,eersom Europa bara tre år senare beann
sig i världskrig på nytt.BEREDSKAPSJAKTPLANVid andra världskrigets utbrott hade de flestaflygvapen enbart dubbeldäckade jaktflygplani sina led. Så även det svenska flygvapnet,
vars jaktflygplan J 8 Gloster Glad iator inte var mycket att sätta emot tyska Messersch-mitt B 109 eller ör den delen det brittiskaSupermarine Spitfire. Dessutom anns dessaJ 8 Gladiator bara i ett litet åtal. Endast
flottiljen F 8 Barkarby var utrustad meddessa, uppdelade i tre divisioner. Läget blev
dessutom inte bättre av att ett antal av dessastrax eer nyår 1939-40 ombaserades tillFinland i den svenska rivilligflottiljen F 19.
Svensk flygindustri var upptagen med attta ram moderna bombflygplan i orm av B 5Northrop 8A-1 och Saab B 17. Jaktflygplansökte man därör i utlandet, örst i USA ochdäreer i Italien. 60 stycken J9 Seversky P-35hann levereras innan USA inörde export-embargo. Av de beställda J10 Vultee P-66Vanguard levererades inte ett enda.
Cellplastblocken mäts upp, sågas ut och märks med centrumlinjer innanskär-mallar fästs till vardera kortsida. Cellplastblocken kan skäras ut med fogsvans eller med termosågen.
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
37/100
37AoH 4/15
I panik valde Flygvapnet då att köpa in ettantal öråldrade dubbeldäckare Fiat CR.42Falco, som i Sverige fick beteck ningen J 11. Detolv örsta av dessa Fiat-flygplan var egentli-gen beställda till Finland som blivit analletav Sovjet i november 1939. Eersom dettakrig avslutades innan planen hann levererasbestämde sig Flygvapnet ör att överta dem.Sverige fick även köpa in det modernare Reg-giane 2000 Falco, som vid leverans under 1941
var relativt modernt men mot slutet av kriget var det redan öråldrat i jämörelse med demoderna jaktflygplan som då användes avbåda stridande sidor i kriget.
EN NÖDLÖSNINGAntalet jaktflygplan var trots detta alldelesör lågt och man ann sig tvungen att örsökahitta någon orm av lösning där man inteörlitade sig på leveranser rån utlandet.Flygplanskonstruktören Bo Lundberg fick
det närmast omöjliga uppdraget att så ortsom möjligt ta ram ett någorlunda modernt
jaktflygplan. Detta utan att ha tillgång t illen kraul l flygplansmotor och utan att hatillgång till vare sig modern flygplansindustri(eersom den var upptagen med annantillverkning) eller aluminium som börjatanvändas i moderna flygplan.
Ett provisoriskt konstruktionsteam sattessamman och på rekordtid konstruerade manett smått revolutionerande jaktplan. Runten stålrörskonstruktion byggde man uppett plywoodskal. Vingen byggdes runt enstark vingbalk. Landstället blev en special-konstruktion som roterade medan det älldesin i kroppen. Som motor använde man Pratt &Whitney STWC-3. Detta var en svensk kopiaav originalet T WC-3, som Svensk Flygmotortog ram. Bara detta var en ingenjörsmässighjältebragd av stora mått. Att utan något somhelst ritningsunderlag kopiera en hel motor
och å ram en minst li kvärdig produkt, detär ingen lätt uppgi.
FFVS J 22Resultatet blev ett litet lätt jaktflygplan medör sin tid stark beväpning. Första provflyg-ningen gjordes i oktober 1942 och örstaleverans gjordes ett år senare där F 9 i Säve fickde örsta maskinerna ör att ersätta sina viddet laget utslitna Fiat CR.42-dubbeldäckare.
Värt att notera är likheten med tyskaFocke-Wul Fw 190, där till exempel ving-profilen är i det närmaste identisk. De tvåörsta provflygplanen kraschade och detmisstänktes sabotage i båda allen. Här kankonspirationsteorierna rodas ritt. VilleSovjet stoppa Sverige rån att bygga upp ettstarkt flygvapen? Ville Nazityskland behållasitt luövertag i Skandinavien? Eller var detbara slumpen? Detta lär vi kanske aldrig å
veta svaret på.
Historien möter upp när modell möter historisk mark. J 22 Gul Johan på asfaltsbanan på nedlagdaF 18 Tullinge.
Höjdroderservot fälls in i bakkroppen ochmålas i samma färg som kroppen så att densmälter in.
Ett skevroderservo monteras i varder vinghalvaoch länkaget blir då enkelt att fås att ge tillräck-ligt stora utslag för att öka på rollhastigheten.En Y-kabel används för att koppla in de tvåskevservona till mottagaren.
En 100 g elmotor med 9 x 6-propeller i nosenger prestanda i de övre fartregistren. Man kansjälvklart montera svagare motor och mindre,lättare batteri för att få lägre vikt och snällareegenskaper.
J 22 i skala 1:12 | AoH BYGGER
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
38/100
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
39/100
39AoH 4/15
J 22 för Aircombat
Spännvidd: 84 cmVikt: 650-900 g
(beroende på elsetup)Kanaler: Höjd/skev/fartreglageRitning: www.8loop.net/aircombat
PLASTMODELLBYGGEFör att å upp bygginspirationen beställdesdessutom två plastmodeller av J 22 hem.Inspirerad av plastmodellartiklar sattes enhobbyhörna upp och sonen och jag börjadebygga varsin J 22 i plast. Modellvalet blev J 22i skala 1:72 rån Marivox.
Sonen, som tidigare mest byggt Lego,blev därmed invigd i plastmodellbyggandetshemligheter. Själv upptäckte jag att jag hunnitglömma mycket om plastmodellbygge underde 30 år som gått sedan jag senast byggde iskala 1:72. En annan sak jag återupptäckte äratt alla deta ljer är oerhört små i skala 1:72. Jaalltså, är man som jag van vid skala 1:12, så…
MARIVOX J 22Byggsatsen rån Marivox är kanske inteden bästa plastbyggsatsen på marknaden.Passormen var bitvis inte speciellt bra ochbyggbeskrivningen lämnade en hel del tolk-ningsmån. Det medöljande etsarket tyckte
jag däremot var roligt, eersom jag aldrigpysslat med etsade delar örut. Sonen lämnadedock de etsade delarna därhän – han tycktede var alltör små och pilliga att å på plats.
Till slut hade vi varsin målad och uppmärktJ 22 i plast. Självklart målade och märkte
jag min 22:a eer örebild rån F 18. Dettaär ju vårt hemmaält bara några kilometerrån där vi bor, så val av örebild var så attsäga gjutet på örhand. Det här är ör övrigtnågot jag rekommenderar andra öräldrar.Att å göra en annorlunda ritidsaktivitetmed sitt barn och lära ut plastbyggtekniker
var riktigt rolig t.
SKÄRA CELLPLAST
Riningen till min J 22-konstruktion finns attladda hem på nätet, så jag gjorde just det. Eerutskri av ritningen letade jag i en gammalpärm eer de mal lar jag använt 1998. Jag fickdock göra nya mallar ör vingarna, eersom
jag valt en ny vingprofil . På samma sätt fick jag göra nya mallar ör vingsadeln, ör attpassa den nya vingprofilen och dess ändradeanallsvinkel.
Nästa steg blev att mäta och såga ut cell-plastblock ör kropp och vinge. Cellplast-blocken markeras med centrumlinjer ochdäreer ästs skärmallarna med hjälp avbyggnålar till blocken. Sedan var det dags
J 22 plastmodell till stor del sammanfogad. Vi gjorde viss grundmålninginnan sammanfogningen, men inser att vår målningsteknik ligger långt
ifrån de mer professionella plastmodellbyggarnas.
3208: Det gamla nospartiet sågades helt sonika av och en ny cellplastbitlimmades dit som ersättning. Smältlim fungerar bra till denna typ av sam-
manfogning men även PU-lim kan användas.
De nya vinghalvorna limmas samman med
PU-lim och skarven tejpas för att hålla detexpanderande limmet på plats.
3207: Prototypens nosparti var illa åtgånget efter ett par tävlingssäsongeri slutet av 90-talet. Gamla lagningar och olja från glödstiftsmotorn gör detsvårt att återanvända den här delen av modellen.
J 22 i skala 1:12 | AoH BYGGER
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
40/100
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
41/100
41AoH 4/15
Tyvärr slutade det roliga eer en kort stunddå en helt skalenlig kurvstrid mellan J 26Mustang och min J 22 tog vid. Till sist slutadeduellen i en kraig kollision med eeröljandekrasch av båda maskinerna. Allt går dock attlaga, så modellen kommer att göra god tjänstäven på kommande tävlingar.
Hur står sig då den nya moddade J 22:anmot den gamla med ny elsetup? Ja, ski llnadenär aktiskt rätt så stor. Den nya vingprofilenörbättrar ramörallt svängprestandanbetydligt. Även rollhastigheten är väsentligtmycket högre på den nya modellen. Faktumär att den är så hög att jag var tvungen att
begränsa den till 70 % av max och ända görden flera rollar per sekund.
Skillnaden här ligger troligen rämst i detbättre länkaget där jag på den nya J 22:ananvänder ett servo per skevroder och därmedslipper de krångliga skevroderlänkage medett mittplacerat servo som användes örr.
DET HÄR VAR KUL!Idén att bygga en gammal konstrukt ion medny byggteknik och utrustning är inte ny,men jag kan rekommendera dig att prova.Resultatet är över örväntan och jag är nusugen på att göra om experimentet med
andra gamla konstruktioner – både minaegna och andras.
På 80-talet byggde jag till exempel delta-planet A4 eer Bo Gårdstads ritning, somblev alldeles ör tung och hade på tok ör svagglödstismotor ör att överhuvudtaget flyga.Det är kanske dags att göra ett nytt örsökmed depron klädd med brunpapp och medsamma setup som i min moddade J 22? Ellerkanske till och med prova med att sätta enEDF på den? Eller modda min konstruktionav Messerschmitt B 109 K med ny vingprofiloch elsetup? Möjligheterna är många, baraantasin sätter gränsen!
Stabbe, fena och höjdroder skärs ut i 5 mmdepron och kläs med brunpapp för att få stadga.På prototypen från 1998 är dessa istället gjordaav 4 mm balsaflak, vilket naturligtvis fortfarandegår bra att använda.
Kropp, vinge och stjärtplan kläs med brunpapperav den typ som postpaket packas med. Utspättvåtrumslim fungerar bäst, penslas både på pap-per och den kroppsdel som ska kläs.
Runt krökta ytor klipps brunpapperet upp iflikar för att kunna vikas runt hörnet utan att detskrynklar sig alltför mycket.
Tittar man noga på den här bilden syns de remsor av så kallad tapetremsa som används för attförstärka vingmitt och även bilda en slags vingbalk ut längs vinghalvorna. En stark förstärkningskapas genom att limma denna till både över och undersida med våtrumslim som stryks ut med ettkreditkort. Vingen kläs sedan direkt med brunpapper och inte med balsaflak som på prototypen
från 1998.
Två moddade J 22:or, den nybyggda närmast kameran.
J 22 i skala 1:12 | AoH BYGGER
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
42/100
42 AoH 4/15
HISTORIK | Slaget vid Waterloo 1815
NÄR NAPOLEON TILL slut besegrats
av de allierade arméerna under 1813-1814års kampanjer, tvingats avgå och lämnaFrankrike, hade Europa genomlidit mereller mindre oavbruten krigöring sedan1792. Såväl Frankrike, Ryssland, Preussen,England samt många mindre nationer hadeått betala ett högt pris ör reden.
Nästan direkt efer reden öll emellertidde allierades sammanhållning. Samtliganationer örsökte optimera sina egna vinsteroch sin egen position i det Europa som nuskulle skapas under örhandlingarna i Wien.
Samtidigt hade den ranske kungenuppenbara problem med att etablera sig
som en naturlig auktoritet i Frankrike efer
Napoleon. Många återvändande adelsamil- jer tog snabbt upp en livsst il som den bredareolkmängden inte kunde acceptera. De mångageneraler och soldater som ägnat sin ungdomåt att slåss ör Napoleon lämnades nu åt sittöde, bittra och rustrerade.
I denna turbulenta situation såg Napoleonsin chans att återta makten. Han landsteg imars månad rån ön Elba med en mindretrupp i södra Frankrike och påbörjadesin marsch mot Paris. Kungen sände fleramilitära enheter ör att stoppa honom, meneferhand anslöt sig allt fler örband till denörre kejsaren. Inom kort hade kungen flytt
landet och Napoleon återtagit makten somFrankrikes kejsare.
DEN MILITÄRASITUATIONEN VÅREN 1815De allierade var snabba med att samla sig motdet nya hotet och lovade att sätta in 600 000soldater ör att slutligt avsätta Napoleon.De enda större örband som snabbt kunde
konrontera ransmännen var dock de preus-siska och engelska arméerna. Ryssland ochÖsterrike skulle behöva lång tid ör att återkomma i position.
Napoleon såg nu en strategisk möjlighetatt besegra Englands och Preussens arméer
var ör sig och snabbt å den militä ra segersom kunde legitimera hans politiska position,och samtidigt avskräcka de övr iga allieraderån ortsatt krigöring.
Han samlade så under våren 1815 en ranskarmé om 120 000 soldater, högt motiveradoch väl utrustad. Tidigt på morgonen den15 juni 1815 gick den ranska armén över
Slaget vid Waterloo 1815 Den 18 juni är det 200 år sedan Napoleon lämnade slagfältet för sista
gången. Den franska kejsaren flydde med svansen mellan benen frånWaterloo och tvingades några dagar senare abdikera.
Text & bild: Jan Abrahamsson Tennfigurer: Jan Abrahamsson och Fredrik Sjöqvist
Battle of Waterloo – oljemålning av William Sadler.
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
43/100
43AoH 4/15
Slaget vid Waterloo 1815 | HISTORIK
gränsen till Belgien och marscherade motBryssel ör att söka bryta sig in mellan Preus-sare och Engelsmän. Det gällde nu att varasnabb och slå till innan de allierade arméernakunde samlas. Tiden var kritisk.
DE FÖRSTA STRIDERNANär de ranska trupperna under dagen den15 juni 1815 marscherade in i Belgien hade
de den engelska armén ramör sig på den vänstra flanken och den preussiska arménpå den högra flanken. Napoleons strategi
var nu att som så ofa örr kr afsamla sinatrupper i en central position och därige-nom skapa lokal överlägsenhet i antal ochutrustning.
Och Napoleon lyckades verkligen över-raska den engelske generalen, Wellingtonoch den preussiske generalen, Blucher.Ingen av dessa två hade örutsett att deranska trupperna så snabbt skulle kunnakomma i position. Under natten mot den16:e juni rådde ebril aktivitet i de al lierades
högkvarter. Det var i högsta grad oklar t vadNapoleon hade i tankarna.
De örsta striderna kom att äga rum underefermiddagen den 15:e, mellan ranska ochpreussiska enheter på den ranska högraflanken. Preussarna drevs tillbaka och valdeatt retirera i god ordning norrut, til l en börjabort rån Wellington. Under kvällen insågemellertid Blucher riskerna med detta och
valde istäl let att koncentrera sina truppermer aggressivt omkring byn Ligny, närmareWellington.
Senare under etermiddagen kom deranska trupperna på vänsterflanken till sluti kontakt med de holländska och belgiskatrupper som Wellington placerat vid den stra-tegiskt vikt iga vägkorsningen Quatre Bras.Denna vägkorsing var av central betydelseör att kunna flytta trupper effektivt inomområdet och Napoleon hade gett order omatt den skulle erövras på kvällen den 15 juni.Till en början drevs de allierade örbandentillbaka, men ransmännen tvekade och
ullöljde aldrig sina anall ör att erövra den viktiga väg korsningen. De bägge arméerna
slog läger mittemot varann på kvällen den15 juni och intog en avvaktande position.På morgonen den 16 juni insåg Napoleon
att han genom sina snabba örflyttningarlyckats skapa örutsättningar ör att kunnabesegra den presussiska armén vid Ligny,om han bara kunde hålla ast engelsmännen
vid Quatre Bras. Han valde därör att underdagen sätta in stora delar av den ranskaarmén och det ranska gardet ör att besegraBlucher örst, ör att sedan vända sig motengelsmännen.
Redan rån början stod det klart attstriderna vid Ligny var betydligt hårdare
Franska infanterikolonner går mot de preus-
siska linjerna utanför Ligny.
Preussiskt motanfall under de första sammanstötningarna den 15 juni 1815.
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
44/100
44 AoH 4/15
än väntat. De preussiska trupperna slogs väloch effektivt och det tog tid ör r ansmän-
nen att driva dem tillbaka. Vissa ranskaörband utanör Ligny rapporterade ör-luster upp till 60 % under efermiddagen.De ranska och preussiska soldaterna hysteett särskilt ogillande ör varandra, efermånga år av krig nationerna emellan, ochstriderna var ovanligt brutala. De ranskatrupperna var emellertid större till antaletoch lyckades under efermiddagen pressatillbaka Blucher. Vid 16:00 hade Napoleon
så chansen att ullständigt besegra denpreussiska armén genom att sätta in det
ranska gardet.Av olika skäl kom dock det ranska slut-
anallet inte igång örrän 18:30, och då vardet ör sent. Den preussiska armén hade nuörvisso besegrats av Napoleon, men inte såullständigt som Napoleon önskat. De preus-siska örbanden kunde i god ordning dra sigtillbaka under natten. General Blucher valdedå att retirera närmare Wellington, snarareän längre bort rån engelsmännen. Detta
innebar att preussare och engelsmän orta-rande kunde slåss med enad ront under de
kommande dagarna, något som ju Napoleonörsökt undvika.
Samtidig t som Napoleon örsökte besegraden preussiska armén vid Ligny, så gick deranska örbanden på den vänstra flankenåter till attack ör att på al lvar örsöka erövraden viktiga vägkorsningen vid Quatre Bras.Wellington hade emellertid under nattenhunnit krafsamla sina trupper där och deranska ana llen stoppades efer hårda strider
HISTORIK | Slaget vid Waterloo 1815
Preussiskt artilleri utanför Ligny tillfogar fransmännen svåra förluster. Det franska kavalleriet väntar på order om anfall – den kom för sent pådagen för att avgöra slaget.
Slaget vid Ligny den 16 juni. Franska trupper pressar tillbaka Bluchers divisoner efter hårda strider.
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
45/100
45AoH 4/15
och stora örluster på bägge sidor.När mörkret öll på kvällen den 16:e juni
var resultatet av striderna de senaste tvådagarna att Napoleon nu – åtminstone till äl-ligt – drivit bort Blucher så pass långt österutatt ransmännen nu hade chansen att besegraden engelska armén separat – helt enligt plan.
Av olika skäl kom emellertid Napoleon att vara passiv stora delar av dagen den 17 juni– uttröttad och sjuk orkade han helt enkeltinte att örölja preussarna och inte helleratt upprätthålla trycket på engelsmännen.
Detta gav både Wellington och Blucher tidtill att omgruppera och samla sina örbandinör vad som alla visste väntade: en slutligdrabbning mellan Napoleon och Wellington.
DET STORA SLAGETPå morgonen den 18:e juni var Napoleonövertygad om att han lyckats med sin plan attisolera den engelska armén, och att driva bortden preussiska. Flera av hans generaler var-nade honom dock ör att preussarna inte alls
var slagna och att de mycket väl kunde varapå väg ör att stötta Wellington. Napoleonavärdade detta och deklarerade sin avsiktatt nu genomöra ett rontalt angrepp på deengelska positionerna utanör byn Waterloo.
Sanningen var emellertid den att Wel-lington under natten placerat sina trupper i
väl känd terräng, utmärkt ör ösvarsstrid,
och att Blucher nu samlat sina trupper och var i ull ärd med att koncentrera dem i ett
anall mot Napoleons högra flank.Napoleons strategi ör det kommande
slaget var brutal och aggressiv. Efer en mas-siv artilleriörberedelse skulle de ranskatrupperna slå sig rakt ram och igenom de
väl positionerade allierade örbanden. Ensådan strategi var helt olik den som Napoleonanvänt vid sina tidigare segrar. Ofa hadehan då använt ärre och mindre örband icentern ör att engagera och låsa ast fienden,samtidigt som han med stor flexibilitet ochsnabbhet gått runt deras flanker. Dennasnabbhet, flexibilitet och dynamik var heltrånvarande hos Napoleon under dagenden 18:e juni.
Som planerat började de ranska anal-len vid 11-tiden på morgonen med massivaartilleribombardemang av de allierade trup-perna. Napoleon hade samlat inte mindreär 88 kanoner i ett stort ar tilleribatteri ochbåde de engelska, holländska och belgiskatrupperna led svåra örluster, och tvingadesta skydd av terrängen.
När artillerielden började avta ramåt13:30 marscherade omkring 18 000 ranskainanterister i täta kolonner mot de engelskalinjerna. Ingen trodde att några motstån-dare skulle kunna stå kvar efer två t immarsartilleribeskjutning. Wellington hade dock
placerat sina inanterister så väl att de skyd-dats mot den värsta eldgivningen. När nu de
ranska kolonnerna närmade sig kunde deengelska örbanden på korta avstånd skjutaner stora antal ransmän och ana llet avstan-nade helt. I detta kritiska läge satte Welling-ton in sitt kavalleri i ett massivt motanallmot det skadeskjutna ranska inanteriet.Detta anall tvingade ransmännen till reträttoch omkring 15:00 uppstod en paus i stri-derna där bägge sidor omgrupperade och fickordning i leden.
Vad som hände härnäst under efermid-dagen har diskuterats av historiker underlång tid. Utan egentlig koordination påbör-
jade plötslig t det ranska kava lleriet en radmassiva angrepp på den engelska centern,där inanteriets anall nyss misslyckats.Wellington kunde inte tro sina ögon – ettsådant taktiskt misstag av ransmännen varnära nog osannolikt. Det engelska inante-riet och arti lleriet kunde nu ormera sig i såkallade rutormationer, och relativt enkeltslå sönder de ranska anallen. Man räknarmed att närmare 10 000 kaval lerister deltog idessa anal l som varade i 2-3 timmar. Någraav Europas finaste kavalleriörband upphördemer mindre att existera. De engelska linjernahöll och ramåt 17:30 var det andra storaranska anallet ör dagen stoppat.
Bägge sidor hade nu lidit stora örsluster
Slaget vid Waterloo 1815 | HISTORIK
De massiva franska anfallen mot den engelska centern. Preussiska armén faller Napoleon i flanken.
Slaget vid Waterloo – 18 Juni 1815
Franska trupper
Engelska/holländska trupper
Preussiska trupper
-
8/15/2019 Allt Om Hobby 2015-06-07
46/100
46 AoH 4/15
och många örband var utmattade och näranog oörmögna till vidare strid. Bland deranska generalerna diskuterades det inten-sivt om vad nästa steg borde vara. Man hadeortarande chansen