Äldre patienters upplevelser av att leva med...
Post on 06-Mar-2020
5 Views
Preview:
TRANSCRIPT
1
Äldre patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt
Migdalia Salomon Martinez
2014
Examensarbete, Avancerad nivå (magisterexamen), 15 hp Omvårdnad
Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning vård av äldre
Handledare: Elisabeth Häggström Examinator: Annakarin Olsson
I
SAMMANFATTNING
Hjärtsvikt betraktas inte som en sjukdom. Det är ett kliniskt syndrom som uppstår som
resultat av nedsatt hjärtmuskelfunktion där hjärtats pumpkraft avtar vilket leder till otillräcklig
blodförsörjning till kroppens organ vid ett normalt fyllnadstryck. Personer som drabbas av
hjärtsvikt har ökat i antal eftersom behandling av andra hjärtsjukdomar har förbättrats samt
medellivslängden har ökat. Syftet med studien var att beskriva äldre patienters upplevelser av
att leva med hjärtsvikt. Metoden som användes var en kvalitativ empirisk studie där
datainsamlingsmetod var intervjuer och insamlade material analyserades med hjälp av
kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier; upplevelser av symtom,
känslomässiga reaktioner, behov av kunskap och behov av stöd. Känslan av välbefinnande
påverkades av som resultat av belastningen med olika symptom, kombinerad med
funktionshinder, förlust av självständighet, social isolering och existentiella frågor. Det var
framförallt den minskade förmågan att utföra fysiska aktiviteter som hade den största
påverkan på äldre patienters dagliga liv. Patienter hade inlärningsbehov och de upplevde
osäkerhet när livet inte kunde kontrolleras. Stöd visade sig vara viktigt för patienters
välbefinnande. Slutsatsen var att upplevelserna som patienter hade om hjärtsvikt är
individuella; av den anledningen behövs en individuell vårdplan upprättas för att möta de
verkliga och potentiella behov som patienter med hjärtsvikt har.
Nyckelord: Hjärtsvikt, upplevelser, äldre, patient, kvalitativ studie.
II
ABSTRACT
Heart failure is not considered a disease. It is a clinical syndrome that occurs as a result of
impaired myocardial function in which the heart's pumping power decreases, leading to
insufficient blood supply to the organs of the body at a normal filling pressure. People who
suffer from heart failure have increased in number since the treatment of other cardiovascular
diseases has improved and life expectancy has increased. The aim of the study was to describe
older patients' experiences of living with heart failure. The method used was a qualitative
empirical study using interviews as a data collection method, which was analyzed throughout
qualitative content. The result shows four categories; symptoms experiences, emotional
reactions, need for knowledge and the need for support. The feeling of well-being affected by
the results of the load with different symptoms, combined with disability, loss of
independence, social isolation, and existential issues. It was mainly the reduced ability to
perform physical activities that had the greatest impact on older patient’s daily lives. Patients
had learning needs and they experienced uncertainty when their lives could not be controlled.
Support proved looks to be important for well-being of patients. The conclusion was that the
experiences that patients had about heart failure are individual because we need to
individualize the care plan and to meet the real and potential needs for patients with heart
failure.
Keywords: Heart failure, experiences, elderly patient, qualitative study.
III
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INTRODUKTION---------------------------------------------------------1
1.1 BAKGRUND--------------------------------------------------------------1
1.1.1 Hjärtsvikt---------------------------------------------------------------1
1.1.2 Att leva med hjärtsvikt----------------------------------------------- 2
1.1.3 Personcentrerad vård------------------------------------------------- 3
1.1.4 Egen vård-------------------------------------------------------------- 3
2. PROBLEMFORMULERING------------------------------------------ 4
3. SYFTE----------------------------------------------------------------------- 4
4. METOD--------------------------------------------------------------------- 4
4.1 Design------------------------------------------------------------------- 4
4.2 Urvalsmetod och undersökningsgrupp------------------------------ 4
4.3 Datainsamlingsmetod-------------------------------------------------- 5
4.4 Tillvägagångssätt------------------------------------------------------- 5
4.5 Dataanalys--------------------------------------------------------------- 5
4.6 Forskningsetiska övervägande---------------------------------------- 8
5. RESULTAT----------------------------------------------------------------- 9
5.1 Upplevelser av symtom------------------------------------------------ 9
5.2 Känslomässiga reaktioner-------------------------------------------- 12
5.3 Behov av kunskap----------------------------------------------------- 13
5.4 Behov av stöd---------------------------------------------------------- 14
6. DISKUSSION------------------------------------------------------------- 16
6.1 Resultatdiskussion---------------------------------------------------- 16
6.2 Metoddiskussion------------------------------------------------------ 18
6.3 Kliniska implikationer för omvårdnad----------------------------- 20
6.4 Förslag till fortsatt forskning---------------------------------------- 21
7. SLUTSATS----------------------------------------------------------------- 21
REFERENSER--------------------------------------------------------------- 22
BILAGA
1
1. INTRODUKTION
Mellan 2000 och 2050 kommer andelen av världens befolkning över 60 år att fördubblas från
cirka 11 % till 22 %. Det absoluta antalet personer i åldern 60 år och äldre beräknas öka från
605 miljoner till 2 miljarder under samma period (World Health Organization [WHO], 2014).
Eftersom medelåldern för europeiska befolkningen blir äldre, kommer ett större antal personer
att lida av kroniska sjukdomar och funktionshinder som en följd av t.ex. hjärt- och
kärlsjukdomar, cancer, frakturer och demens (WHO, 2013).
Enligt socialstyrelsens (2013) rapport utgör hjärt- och kärlsjukdomar den vanligaste
dödsorsaken i Sverige, men dödstalet har sjunkit kontinuerligt under perioden 1987 – 2012.
Personer som drabbas av hjärtsvikt har ökat i antal eftersom behandling av andra
hjärtsjukdomar har förbättrats samt medellivslängden har ökat (Mårtensson, 2012). Liu och
Eisen (2014) noterar att över 23 miljoner personer i hela världen drabbas av hjärtsvikt. I
västvärlden beräknas att en till fyra procent av befolkningen drabbas av hjärtsvikt och hos
personer över 80 år den nära tio procent (Persson, 2003). Hjärtsvikt utgör en särskilt stor
folkhälsobörda (Cook, Cole, Asaria, Jabbour & Francis, 2014). Den medför både direkta
kostnader för hälso- och sjukvårdssystemet och indirekta kostnader för samhället genom
sjuklighet, obetalda vårdkostnader, för tidig död och förlorad produktivitet. Världens
ekonomiska kostnad för hjärtsvikt under 2012 uppskattades till 108 billion dollar (Ibid.).
1.1 BAKGRUND
1.1.1. Hjärtsvikt
Hjärtsvikt, hjärtinkompensation eller hjärtinsufficiens betraktas inte som en sjukdom. Det är
ett kliniskt syndrom som uppstår som resultat av nedsatt hjärtmuskelfunktion där hjärtats
pumpkraft avtar vilket leder till otillräcklig blodförsörjning till kroppens organ vid ett normalt
fyllnadstryck. Bakomliggande grundorsaker kan vara högst varierande (Mårtensson, 2012;
Persson, 2012). De vanliga grundorsakerna som tillsammans står för cirka 70 procent är
hjärtmuskelskada på grund av hjärtinfarkt, akut eller kroniska ischemisk hjärtsjukdom, högt
blodtryck och hjärtarytmier (Dickstein, et al, 2008). Andra orsaker till försämrad
pumpförmåga är skador på hjärtats klaffar och kardiomyopati (10 procent respektive).
Extrakardiella sjukdomstillstånd som kan bidra till hjärtsvikt är infektioner, anemi,
hypertyreos, fetma, diabetes mellitus, alkoholmissbruk, droger och en del läkemedel (Ibid.).
Hos äldre kan det utvecklas degenerativa förändringar i myokardiet, apoptos, utan att tidigare
2
ha visat tecken till specifik sjukdomsprocess (Hedner, 2007; Persson, 2003; Persson &
Stagmo, 2008).
De vanligaste symtom vid hjärtsvikt är trötthet, ödem och dyspné, men att bedöma dessa
symtom hos äldre krävs erfarenhet och skicklighet (Green, Porter, Bresnahan & Spertus,
2000; Heo, Doering, Widener & Mosers, 2008). Symtom vid tidig hjärtsvikt kan vara svåra att
tolka hos äldre (Dickstein, et al., 2008). Andra symptom som kan förekomma vid hjärtsvikt är
smärta, orkeslöshet, muntorrhet, viktökning och depression (Beckelman et al., 2007).
Socialstyrelsen (2008) rekommenderar klassifikationen av hjärtsvikt enligt New York Heart
Association (NYHA) (Bilaga).
De som drabbas av hjärtsvikt, särskilt äldre, är det svårt att diagnostisera i tidigt skede
(Socialstyrelsen, 2008). Enligt Butler (2012) är det viktigt att säkerställa en korrekt diagnos
för att kunna, i tidigt skede, åtgärda eventuella bakomliggande orsaker. Diagnosen ställs efter
en detaljerad anamnes, symtom och klinisk undersökning (Ibid.). Enligt Socialstyrelsen
(2008) går det inte att bota hjärtsvikt. Det krävs livslång farmakologisk och icke-
farmakologisk behandling. Syftet med behandlingen är att lindra symtom, förbättra
livskvalitet, minska sjukhusvård och öka livslängden hos de drabbade med hjälp av
välutbildad multidisciplinärt team (Ibid.). Sjuksköterskor har fyra grundläggande
ansvarsområden som är att främja hälsa, att förebygga sjukdom, att återställa hälsa samt att
lindra lidande (International Council of Nurses [ICN], 2007). Sjuksköterskor ska kunna
tillgodose patienters omvårdnadsbehov och möta patienters sjukdomsupplevelser för att
kunna lindra detta genom att vidta lämpliga och individanpassade åtgärder (Ibid.).
1.1.2. Att leva med hjärtsvikt
De personer som drabbas av hjärtsvikt kan leva länge med sjukdomen innan några symtom
blir tydliga eftersom det går lång tid från det att myokardiet börjar visa påverkan i riktning
mot svikt till dess hjärtsvikt är klinisk manifest (Persson, 2003). Hjärtsvikten medför fysiska
symtom som leder till stora förändringar i det vardagliga livet (Jeon et al., 2010; Yu, Lee,
Kwong, Thompson & Woo, 2008). Egenvård är enligt Yu et al. en viktig del i behandlingen.
De drabbade personerna bör skaffa sig kunskap om symtom och medicinering av hjärtsvikt,
tecken på försämring och utföra väsentliga egenvårdsåtgärder som vätskerestriktion, fysisk
träning, viktkontroll, minska alkoholkonsumtion, vaccination mot influensa och
lunginflammation och undvika överskott av salt (Person; Persson & Stagmo 2008).
3
1.1.3. Personcentrerad vård
Personcentrerad vård är ett begrepp som innebär att se personen i sin helhet och vårda de
fysiska, existentiella, sociala, psykiska och andliga behov. Det uppmärksammas att personer
med ohälsa, risk för ohälsa eller funktionsnedsättning bör betraktas utifrån de resurser varje
person har och där deras perspektiv ges likvärdig giltighet som det professionella
(Edvardsson, Fetherstonhaugh, Nay & Gibson, 2010). Personer med hjärtsvikt kan känna sig
bortglömda när professionell personal inte uppmärksammar deras behov (Bagheri, Yaghmaei,
Ashktorab & Zayeri, 2012).
En person med vårdbehov bör, så lång det är möjligt, delta i alla vårdbeslut. Ekman et al.
(2011) noterar att delaktighet förbättrar hälsoresultat och patienttillfredsställelse.
Personcentrerad vård leder till starkare samarbete mellan de professionella och personen med
vårdbehov samt effektivare egenvård och compliance (Hagner, May, Kurtz & Cloutier, 2014;
Sahm, et al., 2012; Stewart, 2001).
1.1.4. Egenvård
Orem (1995) som är en välkänd amerikansk omvårdnadsteoretiker definierar egenvård som en
sammansättning av aktiviteter som vuxna friska personer initierar och utför i tid, utan andras
inbladning och på så sätt sköta sin hälsa i den miljö där de lever sitt dagliga liv. Enligt 1 §,
kap. 2, i SOSFS 2009:6 och med stöd av de ändringar som utfärdades i SOSFS 2011:23
definieras egenvård som en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom
hälso- och sjukvården bedömt att en person själv kan utföra. Egenvård är en viktig hörnsten i
behandlingen av hjärtsvikt (MacInnes, 2013). Genom att förbättra egenvårdsbeteende hos den
äldre befolkningen med hjärtsvikt, minskar sjukhusvistelse och på så sätt minskar lidande för
patienten och vårdkostnader (Kurpela & Kessler, 2013).
I behandling av patienter med hjärtsvikt omfattar egenvård medicinering, information om
flexibilitet med diuretikamedicinering relaterad till symtom på förändring, fysisk träning,
vätske- och saltrestriktion, daglig vikt, rökavvänjning och anpassad diet beroende om
patienten har övervikt eller haft viktminskning, sömn och infektionsprofylax i form av
influensa- och pneumokockvaccination. Alla patienter med hjärtsvikt har varierande behov av
information beroende på patientens kunskaper och sjukdomens svårighetsgrad (Mårtensson,
2012).
4
2. PROBLEMFORMULERING
Äldre personer med hjärtsvikt har ökat i antal de senaste åren som resultat av förbättrad
sjukvård samt ökad medellivslängd. Mer än 80 procent av personer med diagnosen hjärtsvikt
är äldre än 65 år (Qinglan, Yehle, Edwards & Griggs, 2014). Efter en litteraturgenomsökning
av kvantitativa och kvalitativa studier kunde konstateras att de flesta studier (do Nascimento
& de Araújo Püschel, 2013; Goodman, Firouzi, Banya, Lau-Walker, & Cowie, 2013;
Thornhill, Lyons, Nouwen & Lip, 2008) beskriver patienters upplevelser av att leva med
hjärtsvikt i vuxen ålder 18 år och äldre och en mindre del (Falk, Ekman, Anderson, Fu, &
Granger, 2013; Gerlich et al., 2012) fokuseras på äldre 65 år och äldre. Att leva med hjärtsvikt
har stor påverkan på den drabbade och dess dagliga liv. Det är viktigt att personalen kan
hjälpa dem drabbade att bearbeta sina känslor och tankar för att finna nya handlingsmönster i
vardagen (Persson & Stagmo, 2008). Sjuksköterskor och annan sjukvårdpersonal behöver en
ökad kunskap och förståelse för att ur ett livsvärdsperspektiv kunna erbjuda en
personcentrerad vård till patienter med hjärtsvikt.
3. SYFTE
Denna studies syfte var att beskriva äldre patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt.
4. METOD
4.1. Design
Denna studie utgick från en kvalitativ metod, vilket var passande metod utifrån studiens syfte.
Syftet med den kvalitativa metoden var att få en djupare förståelse av ett fenomen, erfarenhet
och upplevelser (Polit & Beck, 2012). Studien har en deskriptiv design, vilket innebär att efter
intervjun försöka nyansera beskrivningen av olika område i informanternas livsvärld (Kvale
& Brinkmann, 2009).
4.2. Urvalsmetod och undersökningsgrupp
Det användes en empirisk kvalitativ studie som byggdes på intervjuer med öppna frågor.
Syftet med den kvalitativa forskningsintervjun är att förstå intervjuades upplevelser utifrån
deras egna verklighetsuppfattningar (Polit & Beck, 2012). De intervjuerna har som
utgångspunkt en induktiv ansats vilket, enligt Graneheim och Lundman (2004), innebär att de
som intervjuar utför ett arbete förutsättningslöst.
5
Det utfördes ett ändamålsurval. Detta innebär, enligt Polit och Beck (2012) att deltagarna som
har specifik kännedom om studiens syfte söks. Det valdes nio patienter av de som blev
inlagda på ett geriatriskt sjukhus. Inklusionskriterierna för att kunna ingå i studien var att
patienter är 65 år eller äldre med hjärtsvikt i funktionsklasser III och IV, enligt NYHAs
klassificering av hjärtsviktssymtom. De skulle ha varit orienterade i tid, rum, person och
situation för att förstå vad deltagandet i studien innebär samt kunna utrycka sig verbalt på
svenska. Deltagarna valdes från fyra allmän- och akutgeriatriska avdelningar. Under perioden
av datainsamling övervakade författaren av denna studie inskrivningar av patienter som fyllde
inklusionskriterier genom att kontakta läkarna, alternativ sjuksköterskorna på respektive
avdelningar för att få lista på troliga kandidater. Deltagandet var frivilligt. Det exkluderades
de patienter som inte uppfyllde kriterierna.
Urvalet bestod av sex kvinnor och tre män. Könsfördelning var representativ om det jämförs
med en punktprevalens som genomfördes på en av dem avdelningarna den fjärde mars 2014
(dagen som första intervjun genomfördes), där en 62,5 procent tillhörde det kvinnliga könet.
Genomsnitt ålder var 85 år och åldrarna pendlade mellan 68 till 99 år. Det eftersträvas en så
stor spridning som möjligt av intervjuarna inom kvalitativa studiens ramar (Trost, 2010).
Deltagandet som varierar i kön och ålder bidrar till att flera olika erfarenheter inom området
kommer fram, vilket anses öka trovärdigheten.
4.3. Datainsamlingsmetod
Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med frågor som konstruerats av författaren
av denna studie. De första frågorna inriktades på bakgrundsvariabler som t.ex. ålder och kön.
Resterande frågor inleddes med öppna frågor. Med öppna frågor ges möjlighet till intervjuade
personer att berätta fritt om det som är viktigast (Holm Ivarsson, 2007; Polit & Beck, 2012).
Det ställdes följdfrågor för att få en djupare förståelse av det som sagts. Enligt Polit och Beck
används följdfrågor för att förtydliga vad intervjuade personer menar samt när intervjuaren
vill att de utvecklar sina svar.
4.4. Tillvägagångssätt
Det skickades ansökan för att få råd att genomföra studien till forskningsetiska rådet. Efter att
få råd skickades ansökan om tillstånd till verksamhetschef på det geriatriska sjukhuset där
studien genomfördes. Efter att fått tillstånd skickade verksamhetschef mail till respektive
avdelningschef för att ge kännedom om studien. De patienter som uppfyllde
6
inklusionskriterierna blev kontaktade av läkarna eller sjuksköterskor på respektive avdelning.
Patienter blev tillfrågade och informerade både muntligt och skriftligt om studien. Patienter
som gav sitt samtycke att vara med i studien blev kontaktade av författaren av denna studie
och de patienterna hade möjlighet att välja tid och att bli intervjuade på sina salar om de hade
enkelsal eller i samtalsrummen intill avdelningarna. Intervjuerna spelades in både på diktafon
och på mobiltelefon för att garantera inspelningen.
4.5. Dataanalys
Det insamlade data efter intervjun analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys enligt
Graneheim och Lundman (2004) och Polit och Beck (2012). Kvalitativ innehållsanalys är,
enligt Polit och Beck, en process för att organisera och integrera samlade material, oftast
berättande information. Avsikten med analysen är att hela tiden förstå data och den mening
som varje person försöker belysa (Elo & Kyngäs, 2008). Den manifesta deskriptiva nivån är
enligt Graneheim och Lundman det konkreta som utrycks i texten, vilket beskrivs i olika
kategorier och subkategorier på ett så textnära sätt som möjligt.
Intervjuerna numrerades. De inspelade intervjuerna lyssnades igenom flera gånger och
transkriberades ordagrant inklusive icke verbala information strax efter intervjutillfällen. Polit
och Beck (2012) rekommenderar att lyssna och transkribera i nära anslutning till den utförda
intervjun för att inte gå miste om detaljer eller vid behov rekonstruera den. De nedskrivna
intervjuerna skrevs i olika färger. Vissa hade samma färg, men den ena var skriven i kursiv
stil.
Från samtliga intervjuer valdes meningsbärande enheter som svarade mot studiens syfte,
sedan kondenserades och kodades dem. Kondensering innebär att förkorta meningsbärande
enheter utan att förlora dess kärna (Graneheim & Lundman, 2004). Koderna är en kort
beskrivning av innehållet i de kondenserade enheterna. Bredvid dessa koder skrevs troliga
subkategorier och kategorier. För detta gjordes en tabell. I tabellen numrerades intervjuns
nummer samt meningsbärande enhet i den ordning som blev tagna från den nedskrivna
intervjun, till exempel 1.1 för intervjun ett och första mening från denna intervju. I en annan
tabell grupperades de meningar som hör samman för att därefter bilda slutliga subkategorier
och kategorier som presenteras i denna studie. En kategori definieras enligt Graneheim &
Lundman som en grupp av begrepp och idéer som delar ett gemensamt innehåll och kan ses
som ett uttryck av innehållet i texten. Exempel på analysprocessen visas i tabell 1. Materialet
7
delades in i fyra kategorier och tolv subkategorier. De slutliga kategorierna och
subkategorierna presenteras som resultat i löpande text samt att det illustreras citat från
intervjuerna.
Tabell 1. Exempel på analysprocessen Meningsbärande Kondensering Kod Subkategori Kategori
Det är jätte paket
det här att man ska
åka iväg
någonstans utanför
hemmet. Hur är
framkomligheter
med käppar, med
rollator? Finns det
bra stolar att sitta
på? Och hur är
tillgångar till
toaletter och hur är
det med trappor
och massa av
sådana detaljer
som en frisk
människa aldrig
behöver ägna en
tanke, men som
kan vara svåra
skillnaden, för
mig, om jag ska
vara med eller inte
vara med.
Om jag ska vara
med och åka
någonstans beror
på om det finns
trappor,
framkomlighet
med
gånghjälpmedel,
tillgång till
toaletter, till stolar,
etc.
Anpassa
vardagslivet efter
den sjukes
kondition
Sociala Symtom Upplevelser av
symtom
Det är väl
sjukhuset där borta
(akut sjukhus), det
var en skräck
upplevelse. Inte på
grund av
sjukdomen, utan
att det var så trångt
och det var så
rörigt
Det var en
skräckupplevelse
att vårdas på
akutsjukhus.
Dålig
sjukhusupplevelse
Missnöje Känslomässig
reaktion
8
Jag försöker och
ha ungefär en och
en halv liter som
högsta punkt och
då har jag en
tillbringare som är
så pass mycket, så
jag vet att om jag
dricker ur den
alltså, då har jag
gjort.
Jag försöker ha
koll med
vätskerestriktion
med hjälp av en
tillbringare.
Har kunskap om
vätskerestriktion.
Goda kunskaper Behov av
kunskap
Ja, jag måste ha
hemhjälp (HH).
Jag har städhjälp
var 14 dag. Jag har
tvätthjälp var 14
dag och jag har
handling varje
fredag (paus) och
sedan
stumppåtagning
och bäddning på
morgonen.
Jag har hjälp från
HH med
serviceinsatser,
strumppåtagning
och bäddning på
morgonen.
Får hjälp av HH Hemtjänst stöd Behov av stöd
4.6. Forskningsetiska övervägande
Studien genomfördes efter prövning av Högskolan i Gävles forskningsetiska råd, av
verksamhetschefen där studien ska utföras och patientens samtycke. Vetenskapsrådet (2002)
beskriver fyra forskningsetiska principer (informationskrav, samtyckekrav,
konfidentialitetskrav och nyttjandekrav) som kommer att följas i denna studie. De intervjuade
upplystes om syftet med studien, kring de etiska principer, att deltagandet var frivilligt, om
möjligheter att ta tillbaka sin medverkan när de ville och att inspelningsutrustning skulle
användas. De blev intervjuade efter att ha gett sitt samtycke om att vara med i studien.
Intervjuerna behandlades konfidentiellt. Citat som presenteras i studien valdes noga för att
eliminera risken för identifiering. De intervjuade fick bestämma plats (på enkelsal eller
samtalsrum) och tid för intervjun. Alla inspelade intervjuer och utskrifter förvarades så att
obehöriga inte kunde ta del av materialet och förstördes när studien blev godkänd och
publicerad som examensarbete.
9
5. RESULTAT
Analysen av det insamlade materialet resulterade i fyra kategorier och tolv subkategorier som
beskriver patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. I tabell 2 visas en översikt av de
kategorier och subkategorier. Citat från intervjuade patienter anges med kursiv stil och patient
med numret på intervju inom parantes.
Tabell 2. Översikt över underkategorier och kategorier.
Subkategorier Kategorier
• Fysiska symtom • Sociala symtom • Existentiella symtom
Upplevelser av symtom
• Nöjd • Missnöje • Sorg • Tillit
Känslomässiga reaktioner
• Goda kunskaper • Bristande kunskaper
Behov av kunskap
• Professionellt stöd • Hemtjänststöd • Närståendestöd
Behov av stöd
5.1 Upplevelser av symtom
Symtomen vid hjärtsvikt uppträder med varierande styrka beroende på hjärtsviktens
svårighetsgrad. Ibland krävs en kartläggning av hjärtans funktion genom ekokardiografi för
att kunna verifiera några symtom. De intervjuade patienter ingick i klassifikationen NYHA
III, vilket innebär att kliniska symtom kan påvisas påtagligt. Denna kategori bildades av
underkategorierna fysiska, social och existentiella symtom.
Fysiska symtom
De fysiska symtom som patienter med hjärtsvikt beskrev mest om, var andningssvårigheter.
Andfåddhet blev mest uttalad vid fysisk ansträngning. De fysiska ansträngningarna behövde
inte vara så stora för att utlösa andfåddhet. Jag blir väldig andfådd alltså, med det minsta
rörelse. Om jag vänder om, om jag hastigt rör mig, så blir jag, (uppvisar snabb andning) blir
andfådd (patient 2). Det fanns situationer där patienter själva inte noterar att de blivit
andfådda.
10
Min hustru påpekade att: ”du börja låta lite andfådd nu”. Jag går inte omkring
hemma och låtit som att jag har sprungit tiotusen meter hela tiden, men i vissa
situationer så tyckte hon att det lät som att jag var andfådd (patient 8).
Tungkänsla både i buken och i underbenen upplevdes som resultat av vätskeretention. Det är
min mage som är full med vatten, vet du. Det blir väldig tung, vet du (patient 6). Fötterna blir,
till exempel, blir tjockare och man får svårare att ta på sig skorna (patient 7). Viktuppgång
förekom och för en del patienter innebär det ett varningstecken på att söka vård. Nedsatt ork
och yrsel som ledde till dålig balans hade en negativ inverkan på deras livskvalitet. Brist på
energi och känna sig trötta påverkade deras dagliga liv. Många upplevde som svårt att orka
med sysslor i hushållsarbetet. De kunde inte genomföra aktiviteter som tidigare. Förut gick
jag och promenera en timme om dagen för ett par månad sedan och gått på styrketräning på
….sjukhem. Det är slut med det bara (patient 1).
Det framkom att en del hade förändrad smakupplevelse och nedsatt aptit, medan andra behöll
god aptit. Vätskedrivande läkemedel förorsakade att de hade behov av täta toalettbesök samt
besvärades av muntorrhet. Behov av toalettbesök nattetid störde deras sömn. Ju, det är det att
jag läcker ju, jag läcker ju. Jag måste gå upp några gånger på natten (patient 9). De beskrev
att det inte var svårt att somna om samt att de kunde sova längre på morgnarna eller ha siesta
eftersom de var pensionärer.
Sociala symtom
Den sociala påverkan som upplevdes av patienter med hjärtsvikt är ändrade roller i familjen.
Roller som de tidigare hade haft förändrades när de inte länge kunde delta i dagliga aktiviteter
såsom att hjälpa sin sjuke make/maka, att vara den som körde bilen i familjen och/eller ha
behovet att bli hjälpta att utföra sina hemmasysslor. Relationer till livskamrat kunde bli
spända då patienter har svårt att utföra sina aktiviteter i det dagliga livet. Hon har bestämt sig
för och hon har också sagt, signalerat här, att hon inte har ambition, på något sätt, att bli min
sjuksköterska när jag kommer hem, utan sådana här grejer ska jag, liksom, klara själv
(patient 8).
Patienterna upplevde en form av isolering när de inte kan upprätthålla ett socialt nätverk efter
insjuknandet. Jag skulle vilja åka utomlands. Jag har gjort det förut, men inte numera. Men
överhuvudtaget skulle jag vilja göra någonting och se annat. Jag skulle vilja träffa nya
11
människor, men, men (patient 3). Att bo i ett hus utan hiss och/eller att ha syrgasaggregat
försvårade situationen. Det framkom också rädsla för att ramla, främst under vinterhalvåret.
Ekonomin hade inte varit en orsak till oro för en del patienter, men andra lade märkte till den
låga pensionen de hade samt att de är ensamstående. Allt ska betalas (paus) och pensionen är
inte så stor, men det räcker i alla fall (patient 1).
Existentiella symtom
Existentiella symtom beskrevs i form av tankar kring livets skörhet. Rädsla om döden uppstod
oftast då patienterna fick andnöd. Det fanns en önskan att vilja leva, men det upplevdes
mycket påfrestande. Det uppstod tankar över sin existens. Jag ligger bara och drömmer; det
tänkte jag säga. Jag grubblar på allt, på hur det ska bli med allt. Grubbla helt enkelt. Så det
blir ett ganska tråkigt sätt och somna (patient 3).
Det fanns en tro om att hjärtsvikten går över och ett försök att inte visa att de mådde dåligt.
Några symtom på hjärtsvikt upplevdes som en del av ålderdomen, medan andra kände sig
gamla på grund av multisjuklighet.
Det är en väldig jobbigt sjukdom, det kan jag tala om för dig. Man känner sig lite
gammal. Tänk vad jag har fått för skit. Just med ögon, svikt, flimmer och allting. Vad
blir det nästa gång? Jag börja tänka så. Jag tyckte liksom att, ja. Vad ska man göra åt
det? Man kan inte göra någonting. Så är det (patient 3).
Beskrivningar av att känna sig lyckligt lottade uppmärksammades när de ansåg att det fanns
andra patienter med hjärtsvikt som hade det värre. Medicinering uppgav hopp på klinisk
förbättring och de hade drömmar om att kunna nå nya uppmaningar efter det, såsom att kunna
promenera ett antal meter längre än de kunde göra då.
5.2 Känslomässiga reaktioner
Sjukdomsförloppet tvingar de som lever med hjärtsvikt till ett liv där man pendlar mellan att
må bättre och sämre. Denna kategori bildades av underkategorierna nöjd, missnöje, sorg och
tillit. De intervjuade patienter satte ord på sina känslor.
12
Nöjd
Patienterna upplevde tacksamhet och var nöjda över att bli inlagda, samt för avgifter som togs
ut för inläggning, vilket var billigt för de behandlingar och omhändertagande de får. De lägger
stor uppmärksamhet på bemötande som de erfor på ett geriatriskt sjukhus till skillnad från ett
akut sjukhus.
Jag tycker att det här sjukhuset är väldigt bra för att det ger oss, (liten paus) ett tryggt
sjukhus för äldre människor. Det är ett tryggt sjukhus för äldre människor. Det blir en
helt annan gång på sjuksköterskor. De tar mera hänsyn till, till gamla alltså, för det,
det är det som de ska göra (patient 7)
De kände sig tillfredsställda med information de hade fått från professionell personal, trots att
det kunde konstatera under intervjun att det fanns brister i kunskaper, vilket kunde påverka
egenvården. De beskrev att dosering av läkemedel var bra vilket inte gav några biverkningar.
De har ju decimerat på den nivån som jag inte får några biverkningar (patient 5).
Missnöje
Det framkom att patienter upplevde missnöje med att känna sig beroende av andra, att de tar
många mediciner dagligen på grund av multisjukdom och i vissa fall behövde de förbereda
två dosetter för att kunna ha kontroll på sina mediciner. Känsla av att känna sig tvingad att
genomgå multipla intravenösa nålstick och få hematom av dem var inte omtyckt. Missnöje
med behandling av hjärtsvikt beskrevs eftersom effekten hade uteblivit och detta ledde till att
planerad tarmoperation uteblev. Det upplevdes en orolig miljö på akutsjukhus både för att det
fanns mycket personal och att patienter med demensdiagnos placerades tillsammans med
patienter med hjärtsvikt.
Sorg
Känsla av sorg upplevdes när de förändringar som sjukdomen medför gjorde att de blev
tvungna att inte utföra värdefulla aktiviteter som gjorde livet meningsfull såsom promenader,
resor, träffa närstående, bekanta, etcetera. Biverkningar som vätskedrivande mediciner
medförde förvärrade situationer.
13
Det är klart att det inte är roligt att inte kunna göra det ena eller det andra. Man är
van att få gå ut. Jag åkte till min dotter som bor på … förut på somrarna. Det klarar
jag inte idag. Jag har fått färdtjänst, men jag orkar inte åka ditt i alla fall (patient 1).
När jag åt furix kunde jag inte gå och vara borta mer än kanske 10-15 minuter och
det var sorgligt. Jag ville ju gå ut och gå. Jag ville gå ut och röra på mig, men jag
hade svårt. Jag måste alltid tänka så här: Här finns en toalett placerad (patient 3).
Tillit
Generellt hade patienterna stort tillit för professionella teamet. Mediciner ansågs som
livsuppehållande och detta bidrog till att de följde medicinering som ordinerades samt
restriktioner som rekommenderades. Om det kommer doktor och säger att jag ska ta en tablett
till så gör jag nog det. Jag tar alltid de mediciner som rekommenderas (patient 4).
5.3 Behov av kunskap
Patienters kunskap om sin sjukdom och dess hantering kan vara avgörande för att hantera
både fysiska och psykosociala svårigheter. Behovet av kunskap var ganska splittrad bland
patienterna.
Goda kunskaper
Goda kunskaper om sin sjukdom och egenvård upplevdes, vilket kunde förbättra kontroll av
symtomen som kunde uppstå. De hade goda strategier med hjälp av graderade flaskor för att
ha kontroll på vätskerestriktion. De visste hur viktigt det var att utföra viktmätning på
bestämd tid på dagen och om sambandet mellan viktuppgång och förekomst av kliniska
symtom. Det kan vara vatten, vätska i fötterna har jag haft. Det visas direkt på vågen
(patient 6). Viktuppgång var ett varningstecken för dem för att söka hjälp. Även patienterna
med fetma som hade goda kunskaper om att sträva efter en viss vikt, utryckte följande: Jag
vägrar att sitta med en kaloritabell i ena handen och en morot i den andra och tro att det är
livet så att säga (patient 8).
Kunskap om sockerfria salivstimulerande sugtabletter uppmärksammades som ett medel för
att motverka muntorrhet.
14
Brist på kunskap
Det framkom också att de inte hade lärt sig att vara uppmärksamma på hjärtsviktsspecifika
förändringar och/eller missuppfattade de kliniska symtom. Det uttrycktes följande om tecken
på viktuppgång vid hjärtsvikt: Ja. det undrar jag också. Jag äter inte mycket. Jag äter små
portioner, men jag kanske äter lite fel (patient 2). Viktförändringar relaterades till
fettvävnaden och inte till vätskeretention. En del blev vägda endast när de gick på kontroll hos
läkare en gång per år. Även om viktkontroll utfördes saknades kunskap på åtgärder som de
kunde medta. Det upplevdes att det var bättre att hantera kärlkramp än hjärtsvikt symtom.
Brist på information har kunnat konstateras där vårdpersonalen utför kontroll med
vätskeregistrering utan att patienter vetat målet med detta eller om de själva skulle följa någon
restriktion.
De har ju kontrollerat vad jag dricker och vad jag kissar. Jag vet inte vad de har
kommit fram till. Jag har blivit bättre i alla fall. Jag har inte fått information om
vätskerestriktion. De säger bara att jag ska dricka (patient 4).
Samtliga patienter hade inte kännedom om behovet av saltrestriktion, det vill säga, att
undvika mat med högt saltinnehåll och att salta extra på färdiglagad mat. Om kostens
påverkan på symtom uttrycktes följande: Jag tror inte det, men jag vet inte heller, men god
mat äter jag alltid (skratt) (patient 6).
5.4 Behov av stöd
Att ha hjärtsvikt hade en stark påverkan på många olika sätt i patienternas liv genom att den
gjorde det svårare för dem att klara av sitt vanliga liv. Personer med hjärtsvikt kan ha stort
behov av stöd från det professionella teamet, från hemtjänsten och närstående.
Professionellt stöd
Patienterna uttryckte att de hade blivit väl omhändertagna av professionell personal både på
sjukhuset och inom hemsjukvården. Det var viktigt att få möjlighet att kunna samtala med
vårdpersonal och att de tog hänsyn till deras åsikter.
Det framkom nedsatt ork för att kunna ta sig till vårdcentralen. De uppskattade att
hemsjukvårdspersonal gjorde regelbundna hembesök för Protrombinkomplex International
Normalized ratio (PK(INR)) kontroll. Möjlighet av att använda sig av sjukresor och ha
15
färdtjänstkort uppskattades. Dietiststöd var viktig för patienter som inte hade god aptit. Jag
tycker att jag börjar få bättre aptit sedan jag fick sådana näringsdrickor (patient 1). Att få
mediciner hemskickad i apodos underlättade att följa medicinering eftersom det stod datum
och klockslag när de skulle ta sina mediciner.
Inmonterade elektrisk dörröppnare till hissen samt föreskrivna fällbara rollatorer har inneburit
ett viktigt redskap för vissa patienter för att kunna ta sig ur ut sina hus. Patienter som inte
hade kateter besvärades av täta toalettbesök nattetid. Att använda sig av en toaletthink eller
urinflaska minskade besvären att somna om och slippa oroa sig för att kissa på sig.
Hemtjänststöd
Hemtjänsten har blivit den förlängda armen för de patienter som drabbas av hjärtsvikt. Några
patienter tyckte att deras roll hade förändrats. Numera tvingades de att förlita sig att andra
utför hemmasysslor som de själva tidigare hade kunnat utföra. Frågan om att ha hemtjänst har
kommit både från patienter och hemtjänsten själva och patienterna kände lättnad att låta andra
utföra hemmasysslor. Hemtjänsten sade liksom, du måste få lite hjälp. Du kan inte gå
omkring och bära på de där jäkla stora mattorna. Jag tvättade om golvet och dammsög och
tog bort vissa mattor. Det var jätteskönt att få hjälp (patient 3). Samtidigt var det inte
uppskattat att få för mycket hjälp. De tycker att jag skulle tagit mer hjälp, men jag har sagt
nej, nej, det vill jag inte (patient 3).
De som använde stödstrumpor upplevde stor lättnad av att få hjälp med på- och avtagningen
av dem. På grund av nedsatt ork kunde inte patienterna ta del av alla insatser som de var
berättigade till, såsom att gå ut på promenader.
Närståendestöd
Patienterna utryckte tacksamhet och var stolta över att ha så fina hjälpsamma människor runt
omkring sig. Att få hjälp med de dagliga sysslorna av familj och vänner gav stöd och
minskade oron.
Min son hjälper mig mycket med handling och sådant där och det är jättebra. Det är
det som är det svåraste. Att handla hem varorna och det får jag hjälp med, så jag är
inte orolig för det heller (patient 6).
16
De som bodde i parrelation fick hushållsarbetet anpassat. Det värdesattes när någon
närstående följde med vid läkarbesök. Detta var viktigt för att säkerställa att given
information uppfattades rätt. Det viktigt att kunna prata ut om tankar och erfarenhet om
sjukdomen, men andra ville de inte berätta om detaljer om sitt tillstånd. En av de patienterna
uttryckte följande: Jag tycker att det räcker att jag har hjärtsvikt, sedan får man gissa, som
jag har gjort (patient 6). Önskan av att vara hemma och inte söka vård när det verkligen
behövdes har varit ett diskussionsämne mellan patient och närstående. Det är ett helsike när
man blir det emot sin vilja. Sedan blev jag så dålig, men jag tycker om att vara hemma och
ligga i sängen (patient 3).
6. DISKUSSION
Syftet med denna empiriska studie var att beskriva äldre patienters upplevelser av att leva
med hjärtsvikt. Det framkom att patienterna upplevde symtom, känslor och behov som de inte
upplevt innan insjuknandet. Fysiska symtomen på hjärtsvikt medförde en minskning av
förmåga att kunna utföra aktiviteter, vilket påverkade deras dagliga liv. Detta skapade känslor
av sorg. Det uppskattade omhändertagandet som de fick både från professionella vårdare och
närstående och hemtjänsten. Behov av kunskap var nödvändigt för att kunna utöva egenvård.
De kände sig trygga av att bli inlagda när symtomen försämrades, men värderades mer att bli
inlagd på ett geriatriskt sjukhus.
6.1 Resultatdiskussion
Patienterna upplevde flera symtom samtidigt såsom andfåddhet, trötthet, ödem och yrsel.
Andfåddhet och trötthet var de vanligaste symtom beskrivna i Barnes et al. (2006) och Kalras
et al. (2013) studie. Moser et al. (2014) beskriver att det brukas betrakta symtomen isolerat
och av den anledningen rekommenderar de att genom att känna igen och reagera tidigt vid
eskalerande symtom, kan vara avgörande för att förhindra inläggning på sjukhus. Det visades
i resultatet att patienterna kände sig informerade, trots att det kunde konstateras brist på
kunskap. Patienternas behov av lärande är relaterade till kunskap (Kim, Ahn, Kang, Kim &
Lee, 2013). I Falk et al. (2013) studie hade de flesta patienter begränsad kunskap om
hjärtsvikt, men en majoritet trodde att anledningen till deras tillstånd var resultat av sin
ålderdom. Liknande resultat påträffades i denna studie. En systematisk och planerad
utbildning för patienters med hjärtsvikt leder till en ökning av patienters egenvårdsbeteende
och förbättrad livskvalitet (Enç, Yigit & Altiok, 2010). Även om endast ökad kunskap inte
nödvändigtvis försäkrar beteendeförändringar, har studier visat att kunskapen bidrar till
17
förbättringar i egenvård (Barnason, Zimmerman & Young, 2012).
Känslan och upplevelsen av att vara trött beskrevs i studien. En ökning av trötthet är
associerad med värre klinisk resultat (Perez-Moreno, et al., 2014). Samtliga patienter tillhörde
NYHA III, enligt klassificering av hjärtsviktssymtom, vilket innebär att trötthet uppstår vid
lätt till måttlig fysisk aktivitet.
Andfåddhet var den kroppsliga funktionsnedsättning som utrycktes bland patienterna.
Edmonds et al. (2005) noterar att patienter med hjärtsvikt blir med tiden vana vid
andfåddheten. Även om symtomen var den dominerande orsaken till att söka akutvård, bara
ett fåtal relaterade sina symtom till försämring av hjärtsvikt (Patel, Shafazand, Schaufelberger
& Ekman, 2007).
Äldre patienter har svårare att upptäcka och tolka sina symtom. I Riegels et al. (2010) studie
är det 31 procent av äldre som rapporterade att deras make eller vänner kände igen sina
symtom före deras egen upptäckt. Patienter behöver utbildas för att förbättra förståelsen av
symtom. Albert et al. (2014) och Symons et al. (2004) bekräftar att det behövs insatser som
hjälper patienterna att förstå vad hjärtsvikt innebär och hur den kan kontrolleras genom
egenvård beteenden. Det behövs lägga fokus på att utveckla interventioner som fokuseras på
symtom för att hjälpa särskilt äldre patienter (Riegel et al.).
Patienter i denna studie hade stort förtroende för läkemedel. Att följa läkemedelsordination är
en egenvårdsåtgärd som patienter med hjärtsvikt är mest följsamma till (Barnason et al., 2012;
Jaarsma et al., 2013). Wu, Peden, Heo och Moser (2006) beskriver att viljan att vara friska är
en primär drivkraft i patientens beslut att ta sitt läkemedel som ordineras. Det framkom att
några inte visste om eller inte utförde viktkontroll och vätskerestriktion. Brist på egenvård har
visat sig vara signifikant associerade med ofta sjukhusinläggningar och minskad livskvalitet
(Britz & Dunn, 2010).
De fysiska begränsningar medförde att patienterna inte längre kunde göra det som tidigare
togs för givet. Cider (2005) beskriver att patienter med hjärtsvikt har en 30 till 40 procent
lägre syreupptagningsförmåga än de friska personer och detta medför fysiska begränsningar
hos patienter. Som resultat av de begränsningarna kände de sig isolerade. Det finns olika
faktorer som, enligt Yun-Hee, Kraus, Jowsey och Glasgow (2010) kan påverka isolering
18
såsom livsstilsförändring, medicinering, rädsla och fysiska restriktioner på grund av
andningssvårigheter och trötthet
Denna livssituation ledde till förödande tanke om existentiella frågor och sorg. Dekker et al.
(2014) och Shimizu, Yamada, Miyake, och Izumi (2011) konstaterade i sina studier att som
följd av hjärtsvikten upplevde patienterna känslor av sorg, ångest, stress, depression och
dödsångest. Det skapade ett lidande att inte längre känna sig bekanta med sin kropp. Enligt
Waterworth och Jorgensen (2010) upplever patienter med hjärtsvikt en känsla av hopplöshet,
att deras liv gick utför.
Att ha hjärtsvikt upplevdes att det inte hade stor påverkan på deras ekonomi. Däremot i
Namukwaya, Murray, Leng, Downing och Grant (2014) studie i Uganda visades att de
patienterna med hjärtsvikt hade finansiella problem. Efter patientens död hade nästan en
fjärde del av anhöriga rapporterat förlust av de flesta eller alla familjens besparingar
(Levenson, McCarthy, Lynn, Davis & Phillips, 2000).
Oförmågan att utföra socialt definierade roller ledde till att vara beroende i sin vardag (Falk et
al., 2013). Patienterna i denna studie var äldre och var i behov av hjälp för att kunna klara sin
vardag. Det uppskattades att få hjälp med praktiska åtgärder för att få vardagen att fungera.
Att få stöd upplevs som viktigt för det egna välbefinnande (Aldred, Gott & Gariballa, 2005).
6.2 Metoddiskussion
Denna empiriska studie har genomförts med en kvalitativ metod. Det valdes en induktiv
intervjustudie med semistrukturerade frågor för att nå studien syfte som var att beskriva äldre
patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. En kvalitativ metod används för att beskriva
och förstå erfarenheter och upplevelser (Polit & Beck, 2012). För att lyfta fram patienters
upplevelser analyserades resultatet med manifest kvalitativ innehållsanalys.
Förförståelse kan, enligt Polit och Beck (2012), vara ett hinder i forskningsprocessen genom
avsaknad av öppenhet inför det som patienterna berättar. Författaren i denna studie arbetar på
en av avdelningar där studien genomfördes och hade fått förförståelse om patienter med
hjärtsvikt. Det underlättade att ha tidigare kunskaper om vård och behandling om specifika
vårdåtgärder under intervjuernas gång. Författaren försökte vara öppen både för positiva som
negativa upplevelser under studie.
19
Läkarna och/eller sjuksköterskor på respektive avdelningar avgjorde vilka patienter som var
lämpliga, enligt inklusionskriterierna, för att delta i studien. Det var viktigt att patienter hade
kunskap om att de drabbats av hjärtsvikt innan förfrågan gjordes. Det fanns två patienter som
inte hade kunskap av att de drabbats av hjärtsvikt, enligt rapport från avdelningspersonal. Då
valdes de bort. En annan patient som hade grad NYHA IV kunde inte intervjuas eftersom
dennes kliniska tillstånd hindrade möjligheten att bli intervjuad.
Tillförlitlighet av kvalitativa studier ska bedömas utefter dess trovärdighet, pålitlighet och
överförbarhet (Graneheim & Lundman, 2004).
Målet för studien var att genomföra åtta intervjuer. Det genomfördes nio. Valet av antal
intervjuade bestämdes beroende på tillgänglighet, resurser och tid. Enligt Kvale och
Brinkmann (2009) kan få intervjuer leda till att resultatet får låg överförbarhet, medan andra
studier med många intervjuer försvårar hantering av resultatet. Antal deltagare i en kvalitativ
forskning avgörs utifrån de data som blir till under intervjuerna (Polit & Beck, 2012). En av
patienterna hade nyss fått kännedom om diagnosen och hon hade inte funderat mycket över
sin situation. Av den anledningen bestämdes det att intervjua en patient till.
Det gick en månad mellan den första och den sista intervjun. Vid tre olika tillfällen
genomfördes två intervjuer per dag. Detta berodde på tillgänglighet till antal patienter som
befann sig på det geriatriska sjukhuset där studien genomfördes. Enligt Graneheim och
Lundman (2004) kan det finnas risk för inkonsekvens vid datainsamling om denna sker under
lång tid. En månad anses vara en rimlig tid för datainsamlingen.
Samtliga patienter var öppna och positiva inför intervjuerna. Fem av intervjuerna skedde i
patientens egen sal och resten i samtalsrummen intill avdelningarna. De som valde att
genomföra intervjun i samtalsrummen delade rum med andra patienter. Intentionen var att
intervjua patienterna på en plats där de kände sig bekväma. Detta kan anses som en styrka i
denna studie. Genom att skapa en trygg och lugn miljö i en intervjusituation kan patienterna
känna sig fria att delge sina upplevelser. Kvale och Brinkmann (2009) beskriver att detta ökar
möjligheten att genomföra intervjuer med bra kvalitet.
20
Patienterna hade inte fått intervjuguiden innan. Detta anses som en styrka i studien.
Författaren i denna studie hade ingen större erfarenhet av att genomföra intervjuer. De två
första intervjuerna var korta. I de resterande intervjuerna kände författaren sig bekväm i sin
roll som intervjuare och kunde samtala fritt utan att följa intervjuguiden lika noga.
Citat från intervjuerna användes från samtliga intervjuade. Graneheim & Lundman (2004)
anser att citat stärker trovärdigheten. Under studiens gång har författaren haft kontakt med sin
handledare som kontinuerligt har granskat studien, vilket ökar tillförlitligheten.
I den här studien har patienter lovats att innehållet av studien behandlas konfidentiellt. Detta
medförde att viss information har fått utelämnas, vilket har varit ett etisk övervägande
(Helsingforsdeklarationen, 2014).
Kliniska implikationer för omvårdnad
Livet för äldre patienter med hjärtsvikt är fyllda med utmaningar, särskilt i förhållande till
förlust av autonomi, funktionshinder, social isolering och existentiella frågor. Det finns en
stor sannolikhet att de bli beroende av andra för de grundläggande behoven i livet och av
förlust av värdighet som associeras med dessa beroenden. Det kan antas att känsla av
välbefinnande kan bli kraftigt påverkad i denna åldersgrupp av patienter som resultat av
belastningen med olika symptom, kombinerad med förlust av självständighet och rädsla för
framtiden.
Patienters upplevelser om hjärtsvikt är individuella. Av den anledningen bör sjuksköterskor
och andra sjukvårdspersonal utgå från den enskilde individen. De behöver vara
uppmärksamma och lyhörda i mötet med patienten. En individanpassad och evidensbaserad
vård kan bidra till en större förståelse för patienternas livsvärld och hjälpa dem att uppnå eller
bibehålla en god hälsorelaterat välbefinnande. Personcentrerad vård bidrar till att utrusta
patienter för att kunna hantera sin sjukdom Searson (2007). Dudas et al. (2013) beskriver att
personcentrerad vård kan bidra till att förkorta vårdtiden och förbättra dagliga aktiviteter.
Egenvård kan hjälpa patienter med hjärtsvikt att hantera sin förändrade livssituation. Att
främja patientens förmåga till egenvård är sjuksköterskans mål med omvårdnaden (Orem,
1995). Jaarsma et al. (2013) beskriver att egenvårdsåtgärd behöver förbättras i hela världen
och att lägga fokus på specifik egenvårdsåtgärd kan vara mer effektiv än generella
utbildningar. Om patienten har goda kunskaper om sin sjukdom och egenvård kan bidra till att
21
reducera återinsjuknande och sjukhuskostnader.
Förslag till fortsatt forskning
Resultatet visar att det föreligger bristande kunskaper hos äldre patienter med hjärtsvikt. Det
behövs fördjupad förståelse för hur sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal kan ge bättre
stöd för att kunna förbättra hälsa och lindra lidande hos patienter med hjärtsvikt. Författaren
till föreliggande studie anser att det behövs mer forskning om nya
patientundervisningsstrategier för äldre befolkning med hjärtsvikt, såsom rollspel i specifika
situationer och på så sätt främja egenvård.
7. Slutsats
Patienter med hjärtsvikt i denna åldersgrupp upplevde att känsla av välbefinnande påverkades
av som resultat av belastningen med olika symptom, kombinerad med funktionshinder, förlust
av självständighet, social isolering och existentiella frågor. Det var framförallt den minskade
förmåga att utföra fysiska aktiviteter som hade den största påverkan på äldre patienters
dagliga liv. Patienter hade inlärningsbehov och de upplevde osäkerhet när livet inte kunde
kontrolleras. Stöd visade sig vara viktigt för patienters välbefinnande. Det uppmärksammas
att upplevelserna som patienter hade om hjärtsvikt är individuella. Av den anledningen
behövs en individuell vårdplan upprättas för att möta de verkliga och potentiella behov som
varje patient med hjärtsvikt har.
22
REFERENSER
Albert, N., Levy, P., Langlois, E., Nutter, B., Yang, D., Kumar, V., & ... Nykun, E. (2014).
Heart failure beliefs and self-care adherence while being treated in an emergency department.
The Journal Of Emergency Medicine, 46(1), 122-129. doi:10.1016/j.jemermed.2013.04.060
Aldred, H., Gott, M., & Gariballa, S. (2005). Advanced heart failure: impact on older patients
and informal carers. Journal Of Advanced Nursing, 49(2), 116-124. doi:10.1111/j.1365-
2648.2004.03271.x
Bagheri, H., Yaghmaei, F., Ashktorab, T., & Zayeri, F. (2012). Patient dignity and its related
factors in heart failure patients. Nursing Ethics, 19(3), 316-327.
doi:10.1177/0969733011425970
Barnason, S., Zimmerman, L., & Young, L. (2012). An integrative review of interventions
promoting self-care of patients with heart failure. Journal Of Clinical Nursing, 21(3/4), 448-
475. doi:10.1111/j.1365-2702.2011.03907.x
Barnes, S., Gott, M., Payne, S., Parker, C., Seamark, D., Gariballa, S., & Small, N. (2006).
Prevalence of symptoms in a community-based sample of heart failure patients. Journal Of
Pain And Symptom Management, 32(3), 208-216. Beckelman, D-B. Havrenek, E-P. Becker, D-M. Kutner, J-S. Peterson, P-N. Wittstein, I-S. et
al. (2007). Symtoms, Depression, and Quality of Live in Patients With Heart Failure. Journal
of Cardiac Failure, 13(8), 643-648.
Britz, J., & Dunn, K. (2010). Self-care and quality of life among patients with heart failure.
Journal Of The American Academy Of Nurse Practitioners, 22(9), 480-487.
doi:10.1111/j.1745-7599.2010.00538.x
Butler, J. (2012). An overview of chronic heart failure management. Nursing Times, 108(14-
15), 16-20.
23
Cider, Å (2005). Livssituation och hälsorelaterad livskvalitet. I. A. Strömberg (Red.), Vård
vid hjärtsvikt (ss. 117-131). Lund: Studentlitteratur.
Cook, C., Cole, G., Asaria, P., Jabbour, R., & Francis, D. (2014). The annual global economic
burden of heart failure. International Journal Of Cardiology, 171(3), 368-376.
doi:10.1016/j.ijcard.2013.12.028
Dekker, R. (2014). Patient perspectives about depressive symptoms in heart failure: a review
of the qualitative literature. The Journal Of Cardiovascular Nursing, 29(1), 9-15.
doi:10.1097/JCN.0b013e318273a5d6
Dickstein, K., Cohen-Solal, A., Filippatos, G., McMurray, J.J., Ponikowski, P., Poole-Wilson,
P.A.,… Swedberg, K. (2008). ESC Guidelines for the diagnosis and treatment of acute and
chronic heart failure 2008: The Task Force for the Diagnosis and Treatment of Acute and
Chronic Heart Failure 2008 of the European Society of Cardiology. Developed in
collaboration with the Heart Failure Association of the ESC (HFA) and endorsed by the
European Society of Intensive Care Medicine (ESICM). European Heart Journal, 29(19),
2388-442. doi: 10.1093/eurheartj/ehn560
do Nascimento, H., & de Araújo Püschel, V. (2013). Self-care actions in patients with heart
failure. Acta Paulista De Enfermagem, 26(6), 601-607.
Dudas, K., Olsson, L., Wolf, A., Swedberg, K., Taft, C., Schaufelberger, M., & Ekman, I.
(2013). Uncertainty in illness among patients with chronic heart failure is less in person-
centred care than in usual care. European Journal Of Cardiovascular Nursing: Journal Of
The Working Group On Cardiovascular Nursing Of The European Society Of Cardiology,
12(6), 521-528. doi:10.1177/1474515112472270
Edmonds, P. M., Rogers, A., Addington-Hall, J. M., McCoy, A., Coats, A. S., & Gibbs, J. R.
(2005). Patient descriptions of breathlessness in heart failure. International Journal Of
Cardiology, 98(1), 61-66. doi:10.1016/j.ijcard.2003.10.039
24
Edvardsson, D., Fetherstonhaugh, D., Nay, R., & Gibson, S. (2010). Development and initial
testing of the Person-centered Care Assessment Tool (P-CAT). International
Psychogeriatrics, 22(1), 101-108. doi:10.1017/S1041610209990688
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., & ... Sunnerhagen, K.
(2011). Person-centered care — Ready for prime time. European Journal Of Cardiovascular
Nursing, 10(4), 248-251. doi:10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
Elo, S. & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced
Nursing. 62(1), 107-115. doi:10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x
Enç, N., Yigit, Z., & Altiok, M. (2010). Effects of education on self-care behaviour and
quality of life in patients with chronic heart failure. CONNECT: The World Of Critical Care
Nursing, 7(2), 115-121.
Falk, H., Ekman, I., Anderson, R., Fu, M., & Granger, B. (2013). Older patients' experiences
of heart failure-an integrative literature review. Journal Of Nursing Scholarship: An Official
Publication Of Sigma Theta Tau International Honor Society Of Nursing / Sigma Theta Tau,
45(3), 247-255. doi:10.1111/jnu.12025
Gerlich, M., Klindtworth, K., Oster, P., Pfisterer, M., Hager, K., & Schneider, N. (2012).
'Who is going to explain it to me so that I understand?' Health care needs and experiences of
older patients with advanced heart failure. European Journal Of Ageing, 9(4), 297-303.
doi:10.1007/s10433-012-0244-6
Goodman, H., Firouzi, A., Banya, W., Lau-Walker, M., & Cowie, M. R. (2013). Illness
perception, self-care behaviour and quality of life of heart failure patients: A longitudinal
questionnaire survey. International Journal Of Nursing Studies, 50(7), 945-953.
doi:10.1016/j.ijnurstu.2012.11.007
Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2),
105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
25
Green, C., Porter, C., Bresnahan, D., & Spertus, J. (2000). Development and evaluation of the
Kansas City Cardiomyopathy Questionnaire: a new health status measure for heart failure.
Journal Of The American College Of Cardiology, 35(5), 1245-1255.
Hagner, D., May, J., Kurtz, A., & Cloutier, H. (2014). Person-Centered Planning for
Transition-Aged Youth with Autism Spectrum Disorders. Journal Of Rehabilitation, 80(1), 4-
10.
Hedner, L. P. (2007). Hjärtsvikt. I. L. P. Hedner (Red.), Invärtesmedicin (ss. 65-71). Lund:
Studentlitteratur.
Helsingforsdeklarationen (2014). World medical association declaration of Helsinki: ethical
principles for medical research involving human subjects. World medical association. Från:
http://www.who.int/bulletin/archives/79(4)373.pdf
Heo, S., Doering, L. V., Widener J., & Moser, D. K. (2008). Predictors and effect of physical
symptom status on health-related quality of life in patients with heart failure. American
Journal of Critical Care, 17(2), 124-132.
Holm Ivarsson, B. (2007). Motiverande samtal, MI. I. B. Fossum (Red.), kommunikation:
samtal och bemötande i vården (ss. 199-230). Lund: Studentlitteratur.
International Council of Nurses Svensk sjuksköterskeförening (2007). ICN:s etiska kod för
sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Jaarsma, T., Strömberg, A., Ben Gal, T., Cameron, J., Driscoll, A., Duengen, H., & ... Riegel,
B. (2013). Comparison of self-care behaviors of heart failure patients in 15 countries
worldwide. Patient Education & Counseling, 92(1), 114-120. doi:10.1016/j.pec.2013.02.017
Jeon, Y-H., Kraus, S.G., Jowsey, T., & Glasgow, N.J. (2010). The experience of living with
chronic heart failure: a narrative review of qualitative studies. BMC Health Services Research,
10,77. doi: 10.1186/1472-6963-10-77
26
Kalra, P., Morley, C., Barnes, S., Menown, I., Kassianos, G., Padmanabhan, S., & ... Lang, C.
(2013). Discontinuation of beta-blockers in cardiovascular disease: UK primary care cohort
study. International Journal Of Cardiology, 167(6), 2695-2699.
doi:10.1016/j.ijcard.2012.06.116
Kim, S., Ahn, J., Kang, S., Kim, G., & Lee, S. (2013). Learning needs of patients with heart
failure a descriptive, exploratory study. Journal Of Clinical Nursing, 22(5/6), 661-668.
doi:10.1111/j.1365-2702.2012.04075.x
Kurpela, S. M., & Kessler, T. (2013). Heart Failure in an Era of Reform. Western Journal Of
Nursing Research, 35(9), 1238. doi:10.1177/0193945913487173
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Levenson, J., McCarthy, E., Lynn, J., Davis, R., & Phillips, R. (2000). The last six months of
life for patients with congestive heart failure. Journal Of The American Geriatrics Society,
48(5), 101-109.
Liu, L., & Eisen, H. (2014). Epidemiology of heart failure and scope of the problem.
Cardiology Clinics, 32(1), 1. doi:10.1016/j.ccl.2013.09.009
MacInnes, J. (2013). Relationships between illness representations, treatment beliefs and the
performance of self-care in heart failure: a cross-sectional survey. European Journal Of
Cardiovascular Nursing: Journal Of The Working Group On Cardiovascular Nursing Of The
European Society Of Cardiology, 12(6), 536-543. doi:10.1177/1474515112473872
Moser, D., Lee, K., Wu, J., Mudd-Martin, G., Jaarsma, T., Huang, T., & ... Riegel, B. (2014).
Identification of symptom clusters among patients with heart failure: An international
observational study. International Journal Of Nursing Studies,
Mårtensson, J. (2012). Vård av patienter med hjärtsvikt. I. F. Bengt, D. Malm, J. Mårtensson
(Red.). Kardiologisk omvårdnad (ss. 79-108). Lund: Studentlitteratur.
27
Namukwaya, E., Murray, S., Leng, M., Downing, J., & Grant, L. (2014). Experience of living
with advanced heart failure in Uganda. BMJ Supportive & Palliative Care, 4 (1), 82.
doi:10.1136/bmjspcare-2014-000654.234
Orem, D E (1995) Nursing Concepts of Practice. St. Louis, Misssouri: Mosby- Yearbook,
Inc.
Patel, H., Shafazand, M., Schaufelberger, M., & Ekman, I. (2007). Reasons for seeking acute
care in chronic heart failure. European Journal Of Heart Failure, 9(6-7), 702-708.
Perez-Moreno, A., Jhund, P., Macdonald, M., Petrie, M., Cleland, J., Böhm, M., & ...
McMurray, J. (2014). Fatigue as a Predictor of Outcome in Patients With Heart Failure:
Analysis of CORONA (Controlled Rosuvastatin Multinational Trial in Heart Failure). JACC.
Heart Failure, 2(2), 187-197. doi:10.1016/j.jchf.2014.01.001
Persson, H. (2012). Hjärtsvikt: Livsförligt tillstånd, förbättrade utsikter. I. M. Rosenqvist
(Red.), Hjärtat (ss. 59-71). Stockholm: Karolinska institutet University Press.
Persson, J. & Stagmo, M. (2008). Perssons kardiologi: hjärtsjukdomar hos vuxna. Lund:
Studentlitteratur.
Persson, S. (2003). Kardiologi: hjärtsjukdomar hos vuxna. Lund: Studentlitteratur.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Qinglan, D., Yehle, K. S., Edwards, N. E., & Griggs, R. R. (2014). Geriatric Heart Failure:
Awareness, Evaluation, and Treatment in Primary Care. Journal For Nurse Practitioners,
10(1), 49-54. doi:10.1016/j.nurpra.2013.06.014
Riegel, B., Dickson, V., Cameron, J., Johnson, J., Bunker, S., Page, K., & Worrall-Carter, L.
(2010). Symptom recognition in elders with heart failure. Journal Of Nursing Scholarship: An
Official Publication Of Sigma Theta Tau International Honor Society Of Nursing / Sigma
Theta Tau, 42(1), 92-100. doi:10.1111/j.1547-5069.2010.01333.x
28
Sahm, L., Wolf, M. M., Curtis, L. L., Behan, R. R., Brennan, M. M., Gallwey, H. H., & Mc
Carthy, S. S. (2012). What's in a label? An exploratory study of patient-centered drug
instructions. European Journal Of Clinical Pharmacology, 68(5), 777-782.
doi:10.1007/s00228-011-1169-2
Searson, F. (2007). Meeting the information needs of patients with chronic heart failure.
Nursing Standard, 22(14-16), 52-57.
Shimizu, Y., Yamada, S., Miyake, F., & Izumi, T. (2011). The effects of depression on the
course of functional limitations in patients with chronic heart failure. Journal Of Cardiac
Failure, 17(6), 503-510. doi:10.1016/j.cardfail.2011.01.005
Socialstyrelsen. (2008). Hjärtsvikt: Vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer för
hjärtsjukvård 2008. Hämtad från http://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/nr-
hjartsjukvard-2008-vetenskapligtunderlag-hjartsvikt.pdf
Socialstyrelsen. (2013). Dödsorsaker: Causes of death. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad
27 januari, 2014, från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-8-6
SOSFS 2009:6. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av om en hälso- och
sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Stockholm. Socialstyrelsen. Hämtad 27 januari,
2014, från http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/Sidor/2009-6.aspx
SOSFS 2011:23 (ändringsförfattning). Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i
föreskrifterna (SOSFS 2009:6) om bedömning av hälso- och sjukvårdsåtgärder kan utföras
som egenvård. Stockholm. Socialstyrelsen. Hämtad från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18570/2012-1-21.pdf
Stewart, M. (2001). Towards a global definition of patient centred care: the patient should be
the judge of patient centred care... Little P, Everitt H, Williamson I, Warner G, Moore M,
Gould C, et al. Preferences of patients for patient centred approach to consultation in primary
care: observational study. BMJ 2001;322:468-72. BMJ: British Medical Journal
(International Edition), 322(7284), 444-445.
29
Symons, J. M., Howell, E. E., Ange, B. A., Wang, L. L., Samet, J. J., & Geyh, A. A. (2004).
Symptom exacerbation and hospitalization for heart failure: onset time, progression, and
severity. Annals Of Epidemiology, 14(8), 600. doi:10.1016/j.annepidem.2004.07.024
Thornhill, K. K., Lyons, A. C., Nouwen, A. A., & Lip, G. H. (2008). Experiences of living
with congestive heart failure: A qualitative study. British Journal Of Health Psychology,
13(1), 155-175. doi:10.1348/135910706X170983
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Waterworth, S., & Jorgensen, D. (2010). It's not just about heart failure--voices of older
people in transition to dependence and death. Health & Social Care In The Community, 18(2),
199-207. doi:10.1111/j.1365-2524.2009.00892.x
World Health Organization. (2013). The World health report: research for universal health
coverage. Geneva: World Health Organization. Hämtad från
http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/85761/2/9789240690837_eng.pdf
World Health Organization. (2014). Ageing and life course: Interesting facts about ageing.
Geneva: World Health Organization. Hämtad 27 januari, 2014, från
http://www.who.int/ageing/en/
Wu, J., Peden, A., Heo, S., & Moser, D. (2006). Factors influencing medication adherence in
patients with heart failure. Progress In Cardiovascular Nursing, 21(2), 116-117.
Yu, D., Lee, D., Kwong, A., Thompson, D., & Woo, J. (2008). Living with chronic heart
failure: a review of qualitative studies of older people. Journal Of Advanced Nursing, 61(5),
474-483. doi:10.1111/j.1365-2648.2007.04553.x.
30
Yun-Hee, J., Kraus, S. G., Jowsey, T., & Glasgow, N. J. (2010). The experience of living with
chronic heart failure: a narrative review of qualitative studies. BMC Health Services
Research, 1077-65. doi:10.1186/1472-6963-10-77
31
Bilaga
Klassificering av hjärtsviktssymtom anges i olika funktionsklasser enligt NYHA:
NYHA I: Nedsatt hjärtfunktion utan symtom.
NYHA II: Lätt hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet endast vid uttalad fysisk aktivitet (springa, gå i trappor).
NYHA III: Måttlig hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet vid lätt till måttlig fysisk aktivitet. Klassen delas upp i III a och III b beroende på om patienten klarar att gå >200 meter eller inte.
NYHA IV: Svår hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet redan i vila. Symtomökning vid minsta ansträngning. Patienten är ofta sängbunden.
top related