resultaten frÅn samkontrollen av havsomrÅdet … · 2018-01-08 · under jämförelseperioden...
Post on 20-Jul-2020
1 Views
Preview:
TRANSCRIPT
RESULTATEN FRÅN SAMKONTROLLEN AV HAVSOMRÅDET UTANFÖR
JAKOBSTAD 2016
Marjut Mykrä
Jakobstad 2017
Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry – Österbottens vatten och miljö rf PL/PB 87 68601 PIETARSAARI – JAKOBSTAD 06 724 4848; 0400 92 4848; www.vesiensuojelu.fi/pohjanmaa
SISÄLLYS
1. INLEDNING ...................................................................................................................................... 2
1.1 Grunderna för kontrollen ......................................................................................................... 2 1.2 Material och metoder .............................................................................................................. 3 1.3 Parametrar för ekologisk klassificering av ytvatten ................................................................. 4
2. VÄDERLEKSFÖRHÅLLANDEN OCH HYDROLOGI ............................................................................... 4
3. BELASTNINGEN ................................................................................................................................ 6
3.1 Avloppsvattenbelastning ......................................................................................................... 6 3.2 Värmebelastning ...................................................................................................................... 8 3.3 Larsmo‐Öjasjön ........................................................................................................................ 9
4. VATTENKVALITETEN I HAVSOMRÅDET ......................................................................................... 10
4.1 Vattenkvaliteten vintern 2016 ............................................................................................... 10 4.2 Vattenkvaliteten under perioden med öppet vatten år 2016 ............................................... 12 4.3 Resultat av perifytonundersökningen 2016 ........................................................................... 16 4.4 Förändringar i vattenkvaliteten 2000 – 2016 ........................................................................ 17 4.5 Vattenkvalitetsparametrarna för den ekologiska klassificeringen ........................................ 21
5. FISKERIKONTROLLEN ..................................................................................................................... 24
6. ÖVERSIKT ÖVER ÖVRIGA UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR UNDER ÅR 2016 ................................... 26
6.1 Resultat från badstrands‐ och alguppföljningen .................................................................... 26 6.2 Bottenfaunaundersökningen år 2016 (Nyman 2017) ............................................................ 26 6.3 Kartering av vattenvegetation (Keränen 2017) ..................................................................... 28 6.4 Temperaturkarteringar .......................................................................................................... 29 6.5 Mässkärs naturstation ........................................................................................................... 29 6.6 Pörkenäs lägergård ................................................................................................................ 30 6.7 Fiskerikontrollen 2016 för muddringen av Jakobstads hamn och farleden samt deponeringsarbeten (Keränen 2017B) .............................................................................................. 30
7. SAMMANDRAG ............................................................................................................................. 31
KÄLLFÖRTECKNING ................................................................................................................................ 33
BILAGOR ................................................................................................................................................ 34
Översättning: Curt Nyman
Kannen kuva: Tiia Sillanpää
2
RESULTATEN FRÅN SAMKONTROLLEN AV HAVSOMRÅDET UTANFÖR JAKOBSTAD 2016
1. INLEDNING
1.1 Grunderna för kontrollen
Avloppsvattnet från Jakobstadsnejdens bosättning (Jakobstads Vatten) och UPM Kymmene Abp:s massa‐ och pappersfabrikers, BillerudKorsnäs Finland Ab:s samt övriga enheters avloppsvatten leds ut i havsområdet utanför Jakobstad. OSTP Finland Oy Ab:s avloppsvatten leds ut i havet via Labackörsviken på samma ställe som avloppsvattnet från UPM Kymmene. Kylvattnet från Alholmens Kraft Ab:s kraftverk leds till samma ställe. Även Jakobstads Hamn deltar i samkontrollen. Utsläppsplatserna framgår från figur 1.
Kontrollåliggandena för deltagarna i samkontrollen grundar sig på de i tabell 1 nämnda besluten från Västra Finlands miljöcentral (LSU), NTM‐centralen i Södra Österbotten, Västra Finlands miljötillstånds‐verk (LSY) och Vasa förvaltningsdomstol (VHO).
Vid övervakningen av tillståndet i havsområdet år 2016 följdes vattendrags‐ och fiskeriprogrammet för tiden 2008 – 2017 (Aaltonen 2008), som har godkänts av Västra Finlands miljöcentral genom beslut LSU‐2005‐Y‐524 (121) (16.4.2009) och av fiskerienheten vid Österbottens TE‐central genom beslut 2583/
Figur 1. Havsområdet utanför Jakobstad, dess utsläppsplatser samt provtagningspunkterna. Observationspunkterna för vattenkvaliteten ( ja ●) är totalt 16 st, varav 8 st ingår i inten‐sivuppföljningen (). (Innehåller material från Lantmäteriverkets terrängdatabas 02/2016 och Trafikverkets databas över sjökort 06/2016)
Purkuputket / Utläppsrör:
A Pietarsaaren Vesi / Jakobstads Vatten
B Alholmens Kraft
C UPM Kymmene
D Satama / Hamnen
E Mässkär luontoasema / Mässkär naturstation
F Pörkenäs leirikeskus / Pörkenäs lägergård
3
5723/ 2002 (18.12.2008). Vid uppdateringen av kontrollprogrammet år 2008 justerades antalet obser‐vationsplatser och provtagningsomgångar samt analysurval. Ändringar gjordes även för bottenfaunaun‐dersökningen.
I enlighet med kontrollprogrammet behandlas i detta sammandrag uppgifter om vattenkvaliteten och den årliga fiskeriuppföljningen från år 2016 samt sammanfattas övriga undersökningar som under året blivit utförda inom området: resultat från badstrands‐ och alguppföljningen (kap 6.1), den årliga botten‐faunaundersökningen (kap 6.2), karteringen av vattenvegetationen 2016 (kap. 6.3), temperaturkarte‐ringar på influensområdet för Alholmens Kraft Ab:s kylvatten (kap 6.4) och övervakning av avloppsbe‐handlingsanläggningen vid Mässkärs naturstation (kap 6.5) samt övervakning av avloppsvattnet vid Pör‐kenäs lägergård (kap 6.6). Ytterligare sammanfattas i kap 6.7 resultaten från den fiskeriekonomiska kon‐trollen 2016 gällande muddringarna i Jakobstads hamn och farled samt dumpningsarbeten (Keränen 2017b). Sammandraget har gjorts av Österbottens vatten och miljö rf. Provtagningarna och analyserna har utförts av Nab Labs Oy.
Tabell 1. Tillståndsbesluten gällade deltagarna i samkontrollen.
Toimija Lupa
Staden Jakobstad/ Jakobstads Vatten
LSY 45/2005/1 (30.11.2005) tillståndsbestämmelser 8) ja 9), VHO2007/0568/2 (8.11.2007) LSSAVI/74/04.08/2011 (10.12.2013)
UPM Kymmene Oyj, inkl. BillerudKorsnäs
LSY 85/2003/1 (29.12.2003) tillståndsbestämmelse 40) VHO 00282/04/5101 (13.5.2005)
OSTP Finland Oy Ab LSSAVI/180/04.08/2010 20.6.2013 tillståndsbestämmelser 1) ‐ 4) samt 14) och 17)
Alholmens Kraft Oy Ab LSY 71/2003/3 tillståndsbestämmelser C1 ja C3, VHO 01/0142/4
Jakobstads Hamn Ab LSY 43/2006/2 (15.12.2006) tillståndsbestämmelser 20), 22) ja 23)
Trafikverkets Västra Fin‐lands farledsenhet och Jakobstads hamn
ESAVI/187/04.09/2010 tillståndsbestämmelse 10), LSSAVI/117/04.09/2011, EPOELY/35/07.04/2010, 11.9.2012 Dnro POHELY/1822/5723/2011, VHO 27.6.2011 nro 11/0420/2, VHO 4.11.2011 nro 11/0757/2
1.2 Material och metoder
Övervakningsmaterialet för år 2016 består av följande delar:
• 1 vinterprovtagning från 16 observationspunkter i havet och från 2 insjöpunkter (figur 1, bilaga 1)
• 3 omfattande provtagningar vid öppet vatten från 16 punkter i havet och från 2 insjöpunkter • 6 provtagningar vid öppet vatten från 6 punkter i havet och från 2 punkter i Larsmosjön (inten‐
sivuppföljning) • resultaten från Södra Österbottens NTM‐centrals punkt P64 (bilaga 5) • uppföljning av perifytontillväxt under 1 period (2 veckor) från 7 observationspunkter • årlig insamling av uppgifter om fiskare, fiskeredskap och fångst på havsområdet • årlig insamling av uppgifter angående badvattenkvalitet och förekomst av alger
Analysresultaten för vattenkvalitet finns samlade i bilagorna 2 (vinterprovtagning och omfattande prov‐tagningar) och 3 (intensivövervakning).
Perifytonresultaten presenteras i bilaga 4 och vattenkvalitetsresultaten från Närings‐, trafik‐ och miljö‐centralen i Södra Österbotten (NTM) vid provpunkt P64 i bilaga 5. Efter år 2009 har NTM‐centralen inte tagit prov från provpunkt P62. Uppgifterna i fiskerikontrollen har insamlats av Norra svenska fiskeområ‐det (Wistbacka 2017) och dessa finns i bilaga 6. I bilaga 7 finns uppgifter om vattenkvaliteten vid de övervakade badstränderna, och resultaten av den nationella alguppföljningen från Ådö fiskehamn i bi‐laga 8. Resultaten över bottenfaunan finns i bilaga 9, belastningen från OSTP i bilaga 10 och en förteck‐ning över använda metoder finns som bilaga 11. Bilaga 12 presenterar provytornas enskilda ekologiska klassificeringsklasser beräknade enligt uppdaterade kriterier (Aroviita m.fl. 2012) på basen av vattenkva‐
4
litetsparametrarna åren 2012 – 2016.
En eutrofieringsmodell har blivit uppgjord för havsområdet utanför Jakobstad år 2004 i samband med Bottenviken Life‐projektet (Korpinen m.fl. 2004). Med hjälp av den kan man bedöma inverkan från olika belastningssituationer. En sammandragsrapport har gjorts över övervakningsmaterialet för havsområdet utanför Jakobstad för perioden 2006 – 2010 (Aaltonen och Kalliolinna 2011).
1.3 Parametrar för ekologisk klassificering av ytvatten
I samband med vattenförvaltningsplaneringen har man i Finland övergått till det allmäneuropeiska klas‐sificeringssystemet för vattenområden. I systemet klassas ytvattnen (sjöar, åar, och kustområden), på basen av referensegenskaper enligt deras typ i fem kvalitetsklasser: utmärkt, god, nöjaktig, försvarlig, dålig (Vuori m.fl. 2009). Målet för vattenvården är att bevara eller uppnå en god status på ytvattnen före år 2015. För en del vattenförekomster har man satt avvikande tids‐ och statusmål på grund av oöver‐komliga naturförhållanden eller teknisk orimlighet.
I havsområdet utanför Jakobstad hör vattenförekomsterna ”Jakobstads skärgård” och ”Larsmo skärgård” till Bottenvikens inre kustvatten (Ps). Vattenförekomsterna ”Kallan” och ”Nykarlebys yttre havsområde” hör till Bottenvikens yttre kustvatten (Pu) (Vuori m.fl. 2009).
Klassificeringens kriterier betonar biologiska faktorer, som stöds av fysikalisk‐kemiska vattenkvalitetsfak‐torer samt övrig information om egenskaper och belastning i området som klassificeras. Klassificerings‐kriterierna har uppdaterats (Aroviita m.fl. 2012) efter den första klassificeringsomgången som färdig‐ställdes år 2008 (Vuori m.fl. 2009). Som biologisk klassificeringsfaktor i Bottenvikens område används bottenfaunan, som beskrivs med hjälp av det s.k. BBI‐ELS‐indexet. Därtill beaktas växtplankton som klo‐rofyll‐a halt och som växtplanktonets biomassa. Som fysikalisk‐kemiska parametrar används siktdjup och totala näringshalter (kväve och fosfor) under sommaren (juli‐augusti + 1. veckan i september).
Den senaste bedömningen av ytvattnens ekologiska status färdigställdes år 2013. Tillståndet för Botten‐vikens kustvatten har behandlats i Åtgärdsprogrammet för Kustvattnen och små vattendrag fram till år 2021 som NTM‐centralen i Södra Österbotten har uppgjort (Westberg & Lax 2016).
På basen av vattenkvalitetsparametrarna i samkontrollresultaten har gjorts en klassificering för varje provtagningspunkt. Klassificeringen redovisas i kapitel 4.5. Motsvarande klassificering av provtagnings‐platserna på basen av bottendjursindexen återfinns i kapitel 6.2 (Nyman 2017).
2. VÄDERLEKSFÖRHÅLLANDEN OCH HYDROLOGI
Mätstation för nederbörd i Karleby Korplax har lagts ned i slutet av 2014. Från början av 2015 har i stället för Korplax inrättats en ny mätstation i Hållhagen i Karleby. Väderstationen på Kallan var under större delen av 2016 ur bruk och i denna rapport har i stället använts temperaturdata från Tankar i Karleby. Nederbörden i Hållhagen under 2016 samt temperaturen vid väderstationerna i Kronoby och på Tankar liksom referensperiondens data framgår från figurerna 2 och 3 (Meteorologiska institutet 2017). Antalet isdygn framgår ur tabell 1 (Meteorologiska institutet/ Istjänster 2017). Avtappningarna från Larsmosjön via Hästgrundet och Gertruds framgår ur figur 4. Variationerna i havsvattenståndet vid Jakobstads hamn visas i figur 5.
Under år 2016 var den totala nederbördsmängden (647 mm) i Hållhagen i Karleby en femtedel större än normalt (544 mm) och i de månatliga nederbördsmängderna fanns det en större variation än normalt. I mars, maj, september‐oktober samt i december regnade det mindre än genomsnittet. I januari var ne‐derbörden på normal nivå. Under de övriga månaderna översteg regnmängden långtidsmedelvärdet (figur 2). I juli‐september regnade det betydligt mera vanligt (figur 2). Årsmedeltemperaturen (4,2 °C) i Kronoby var nästan en grad varmare än långtidsmedelvärdet (3,4 °C). Vintern 2015/2016 och våren 2016 var mildare än under jämförelseperioden. Endast under januari var det kallare än normalt. Sommarens
5
temperaturer motvarade de normala, förhösten var varmare än normalt men blev sen svalare. I decem‐ber var det igen varmare än normalt. Lufttemparaturen var från mars till juli lägre vid Kallan än i Kronoby (figur 3).
Istäckets varaktighet vintern 2015 ‐ 2016 var i havsområdet utanför Jakobstad cirka tre månader, eller ca 1,5 månad kortare än under jämförelseperioden 1961 ‐ 1990.
Figur 2 och 3. Den månatliga nederbörden i Hållhagen år 2016 samt medeltalen i Korplax åren 1981‐2010 och den månat‐liga medeltemperaturen i Kronoby och Karleby Tankar år 2016 samt medelvärdet för Kronoby perioden 1981 ‐ 2010 (Me‐teorologiska institutet/Klimattjänst 2017).
Tabell 2. Tidpunkten för isläggning och islossningen samt antalet isdygn utanför Jakobstad under vintern 2015 – 2016 (Me‐teorologiska institutet/ Istjänster 2017) samt under jämförelseperioden 1961 – 1990 (Seinä & Peltola 1991). (A = första isläggningen, B = uppkomsten av stadigvarande istäcke, C = stadigvarande istäcke upphör, D = isens slutliga försvinnande, E = det verkliga antalet isdygn, M = medeltalet för antalet isdygn, 1961‐1990, min = minsta och max = största under perioden 1961 – 1990)
Plats Vintern 2015–2016 1961–1990
A B C D E M Min Max
Jakobstad, hamnen
14.12. 29.12. 3.4. 5.4. 100
143 102 187
Ådöskatan 29.12. 29.12. 3.4. 5.4. 98 143 91 178
Mässkär 29.12. 29.12. 28.3. 5.4. 95 137 77 166
Det humushaltiga sötvattnet från Larsmo‐Öjasjön tappas ut i Larsmos och Jakobstads skärgård via dammluckorna vid Gertruds och Hästgrundet (figur 1). Dessutom finns vid Gertruds, Storströmmen och Bågast i Öja (Krekilä) fiskleder, som huvudsakligen är öppna. Medelflödet vid Gertruds fiskled är 5 m3/s, vid Storströmmens fiskled 1 m3/s och vid Bågast 2 m3/s. Fisklederna stängs automatiskt då nivåskillnaden mellan havet och sjön är ca 5 – 10 cm. Regleringen av Larsmosjön lösgjordes från variationer i havsvat‐tenståndet år 1998 och den nuvarande målsättningen med regleringen är att hålla sjöns vattenstånd mellan +10 ‐ +20 cm (N60).
Figurerna 4 och 5. Avtappningen från Larsmosjön som månatlig medelvattenföring under 2016 (UPM Kymmene 2016a) och under jämförelseperioden 1999 ‐ 2015 samt havsvattenståndet (MW2016) vid Jakobstads hamn 2016 (Meteorologiska institutet/Havstjänster 2017).
0
20
40
60
80
100
120
140
I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII
mm
Kuukausi/ Månad
Sadanta/ Nederbörd
Hollihaka 2016 1981‒2010
Korplax / Hollihaka (2015-)
-15
-10
-5
0
5
10
15
20
I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII
OC
Kuukausi/ Månad
Lämpötila/ TemperaturKruunupyy 2016 Kokkola Tankar 2016 Kruunupyy 1981-2010
0
20
40
60
80
100
I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII
m3/s
Kuukausi/ Månad
Luodonjärven juoksutukset 2016Avtappningingar från Larsmosjön 2016
Kalatiet/ Fisklederna 16
Gertruds 16
Hästgrundet 16
1999-2015
-80
-60
-40
-20
0
20
40
60
80
I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII
cm
Kuukausi
Merenpinnan korkeus/ Havsvattenståndet2016
I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII
6
Vattenföringen från Larsmo‐Öjasjön har beräknats utgående från automatiskt uppmätta data om vat‐tenståndet samt dammluckornas och fiskledernas öppethållningstider (UPM Kymmene Oyj 2016a, figur 4). År 2016 var avtappningen från Larsmosjön i medeltal 41,4 m3/s, vilket är betydligt mera än den ge‐nomsnittliga avtappningen efter regleringsändringen (jämförelseperiod 1999 – 2015, 29,2 m3/s). Av‐tappningen fördelades så, att via Hästgrundet avtappades i medeltal 19,4 m3/s (ca 50 %) och vid Ger‐truds 19,3 m3/s (ca 50 %).
Avtappningarna från Larsmosjön var, förutom under våren och hösten, större än under jämförelseperi‐oden (1999 – 2013). Vårflödet inföll under mars till början av maj och de största avtappningarna upp‐mättes i april. I juli‐augusti avtappades det betydligt mera vatten från sjön än normalt. I september‐oktober låg avtappningarna på samma nivå som medeltalet under jämförelseperioden, i december nå‐got under den samma. År 2016 var fiskleden vid Gertruds stängd nästan hela januari, under augusti en dag och under slutet av december. Storströmmens fiskled var stängd några dagar i januari ‐ februari och en dag i augusti (UPM Kymmene Oyj 2016a).
3. BELASTNINGEN
Förutom av avlopps‐, kyl‐ och sjövatten, påverkas havsområdet utanför Jakobstad även av diffus belast‐ning som kommer via bäckar och diken från närområdet. Avloppsvattnet härstammar från UPM Kym‐mene Abp:s och BillerudKorsnäs Finland Ab:s fabriker och från Jakobstads Vattens avloppsreningsverk Alheda, samt i mindre del från reningsverken vid Pörkenäs lägergård och Mässkär lotsstation, som har sina egna belastnings‐ och vattendragskontroller. Avloppsvattnet från OSTP Finland Oy Ab leds till havet i samma kanal som UPM:s avloppsvatten. Sjövatten tappas ut i havsområdet via dammluckorna vid Häst‐grundet och Gertruds samt via fisklederna vid Gertruds och Storströmmen. Verkningsområdet för Bågast fiskled ligger norr om detta kontrollområde. Kylvatten leds till havet från Alholmens Krafts kraftverk och UPM Kymmene.
3.1 Avloppsvattenbelastning
Under år 2016 var totalproduktionen vid UPM Kymmene Abp:s fabriker i Jakobstad 781 950 AD ton cellulosa. Av den producerade massan blektes 92 % eller 722 485 ton. Cellulosaproduktionen var en aning mera än föregående år. Därtill tillverkade BillerudKorsnäs Finland Ab papper och kartong samman‐lagt 174 709 ton, alltså en aning mera än år 2015. Walki Ab:s totala produktion var 70 421 ton, som var något mindre (9 %) än under föregående år.
Det renade avloppsvattnet från UPM och BillerudKorsnäs leds till havet nordost om Alholmen via en aktivslamanläggning samt via efterluftning och sedimentering i Labackörsviken (figur 1). UPM Kymmenes tillståndsbestämmelser angett som månadsmedelvärde är för BOD 4,4 t O2/d (årsmedelvärde 3,6 t/d), COD 70 t O2/d (60 t/d), fosfor 60 kg/d (55 kg/d) och för AOX 600 kg/d (500 kg/d).
Belastningen av kväve och fast substans som leds ut med UPM:s (2016b) och BillerudKorsnäs renade avloppsvatten minskade från föregående år (figur 6). Också belastningen av totalfosfor och BOD var något lägre än föregående år. Belastningen av AOX motsvarade föregående års belastning och COD be‐lastningen var större än föregående år. Fosforbelastningen varierade mellan 13 – 60 kgP/d. Som högst var belastningen i juli och lägst i januari‐februari. Årsmedelvärdet (26 kgP/d) var lika stort som medelta‐let under de senaste fem åren (2010–2014). Fosforbelastningen låg i juli 2016 vid tillståndsgränsen (60 kgP/d), i övrigt underskreds den månatliga tillståndsgränsen (60 kgP/d) och årsgränsen (55 kg/d) liksom övriga belastningsgränser i UPM:s miljötillstånd.
Det renade avloppsvattnet från invånare inom avloppsnätena i Jakobstad och Nykarleby städer samt från Larsmo och Pedersöre kommuner (ca 30 000 invånare) leds ut i havet söder om Alholmens hamn (figur 1). Avloppsvattnet behandlas i Jakobstad i Alheda eftersedimenteringsanläggning. Dit leds också sanitetsvatten från de industrianläggningar som är med i samkontrollen.
7
Fosforbelastningen på vattenområdet låg på samma nivå och kvävebelastningen var något lägre än 2015 (figur 6). Belastningen av fast substans var en knapp fjärdedel större än föregående år. Tillståndsgrän‐serna för Alheda reningsverk uppfylldes inte till alla delar under samtliga av årets kvartal. Reningseffek‐ten var som hela årets medeltal följande: fast substans 90 %, BOD7 95 %, CODCr 89 % och fosfor 96 %. Kvävereduktionen var som årsmedeltal 22 % (Sillanpää & Virtanen 2017).
Cirka 89–91 % av avloppsvattnets organiska belastning (COD, BOD) och 91 % av fosforbelastningen kom från UPM och resten från stadens reningsverk. Kvävebelastningens fördelningn var: UPM (36 %), staden (60 %) och OSTP (4 %). Fosforbelastningen orsakad av avloppsvattnet har, med undantag för några år, minskat stadigt från 1980‐talet fram till år 2012 då den började öka en aning. På basen av belastningen år 2014 och 2016 ser den dock ut att minska igen. Gällande den organiska belastningen (BOD, COD) kan en sjunkande trend ses för COD medan BOD‐belastningen under de senaste åren varit oförändrad. Un‐der 2016 steg COD‐belastningen en aning från denna nivå. För kvävebelastningen kan ingen tydlig trend ses (figur 6).
Vid OSTP Finland Oy Ab:s fabriker i Jakobstad tillverkades under året ca 28 000 ton rostfria och syrabe‐ständiga rör och rördelar av stålskivor och ‐band (kapaciteten är ca 35 000 t/a). Rören betas i en syrabas‐säng med salpetersyra, fluorvätesyra och svavelsyra samt vatten.
Det avloppsvatten som uppkommer i samband med betningsprocessen behandlas i en tvåfasig NaOH‐sedimentering. I och med den processändring som togs i bruk år 2007, byttes största delen av salpeter‐syran ut mot svavelsyra. Det uppstår ca 900–1 600 m3 avloppsvatten/månad och det leds ut i havet via Labackörsviken i samma kanal som avloppsvattnet från UPM Kymmene (Pekka Pynttäri e‐post 2010).
0
1
2
3
4
5
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
t/d
BOD7UPM Kymmene Pietarsaari / Jakobstad
0
10
20
30
40
50
60
70
199
6
199
7
199
8
199
9
200
0
200
1
200
2
200
3
200
4
200
5
200
6
200
7
200
8
200
9
201
0
201
1
201
2
201
3
201
4
201
5
201
6
t/d
CODUPM Kymmene Pietarsaari / Jakobstad
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
19
96
19
97
19
98
19
99
20
00
20
01
20
02
20
03
20
04
20
05
20
06
20
07
20
08
20
09
20
10
20
11
20
12
20
13
20
14
20
15
20
16
kg/d
Fosfori / FosforUPM Kymmene Pietarsaari / Jakobstad
0
100
200
300
400
500
600
700
800
900
1 000
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
kg/d
Typpi / KväveUPM Kymmene OSTP Pietarsaari / Jakobstad
0
1
2
3
4
5
6
7
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
t/d
Kiintoaine / FastsubstansUPM Kymmene Pietarsaari / Jakobstad
Figur 6. Avloppsvattenbelastningen 1996 – 2016.
Tillståndsvillkoren för Jakobstads Vatten som kvartals‐medelvärden: BOD7ATU 10 mg/l, 95 % CODCr 70 mg/l, 90 %, tot‐P 0,3 mg/l, 95 % och fast substans 20 mg/l, 90 %. Tillståndsvillkoren för UPM Kymmene som månads‐medelvärden: BOD7 4,4 t O2/d (3,6 t/d som årsmedel‐värde), CODCr 70 t O2/d (60 t/d), fosfor 60 kg/d (55 kg/d) och AOX 600 kg/d (500 kg/d).
8
Kvävebelastningen från OSTP år 2016 var 12 354 kg/a och underskred därmed det i tillståndet angivna målvärdet (30 000 kg/a). Belastnings‐ och koncentrationsgränser stadgade i miljötillståndet förverkliga‐des med god mariginal år 2016 (tabell 3). Utvecklingen för OSTP:s belastning under åren 2001 – 2016 samt belastnings‐/målvärden enligt det nu gällande tillståndet presenteras i bilaga 10.
Jakobstads hamns dagvattensystem för kajer och hamnområden uppgår till över hundra insamlings‐/slamavskiljningsbrunnar, varifrån dagvattnet leds ut i havet via fyra utsläpps‐/ventilbrunnar. Brunnarna är utrustade med sand‐ och slamavskiljare samt på Laukko I:s linje även med oljeavskiljare. Brunnarna töms efter behov men åtminstone två gånger om året (Kujala 2014). Från år 2009 har man har lagt sär‐skilt stor vikt vid att hålla dagvattenbrunnarna rena och man har försökt hindra att fast substans och näringsämnen hamnar i brunnarna genom att täcka dem med skyddsmattor under tiden för lastning och lossning. Det vatten som leds ut i havet kontrollerades år 2016 genom att besikta brunnarna i samband med dagliga kontrollomgångar och inga noterbara avivikelser har konstaterats.
På basen av dagvattenanalyser som gjordes under år 2007 har man uppskattat att den totala belastning‐en från hamnområdets dagvatten med en årsnederbörd om 500 mm är ungefär 120 kg N/a, 9 kg P/a och 1 400 kg fast substans/a (Kujala 2012). Hamnens sanitetsvatten leds delvis till avloppsnätet och till re‐ningsverket men en del av sanitetsvattnet samlas tillsvidare upp i sluten tank.
Tabell 3. OSTP‐ Finland OyAb:s gränsvärden för halter och belastning samt förverkligade halter och belastning är 2016.
3.2 Värmebelastning
Alholmens Kraft Ab:s kraftverk är ett kondenskraftverk med mottrycksuttag och använder sig av fast bränsle. Under år 2016 producerades elektricitet (631 GWh/a), fjärrvärme (227 GWh/a) och processånga (214 GWh/a), totalt 1072 GWh/a (3 859 TJ/a). Bränslenas energiinnehåll var ca 8 092 TJ. Som bränse användes torv (19 %), stenkol (21 %), trä (53 %), hushållsavfall (REF 4 %), åkerbiomassa (0,008 %), 12 bar ånga (1 %) samt olja (0,5 %) vid start av kraftverket. Andelen av kol var ungefär oförändrad från föregå‐ende år (2015: 22 %) och andelen av trä ökade (2015: 46 %). Kraftverkets (AK1 och AK2) driftstid var 9 295 timmar under år 2016, vilket är en aning mera än under år 2015. Alholmens Kraft Ab:s kylvattens värmebelastning till havet år 2016 var 3 129 TJ (figur 7) alltså 39 % av bränslens totala energiunderhåll.
År 2016 användes 145 milj. m3 kylvatten eller i medeltal 4,5 m3/s (tillstånd 7,2 m3/s). Kylvattnets tempe‐raturökning räknad som dygnsmedelvärden var högst i april, +10,3 °C (tillstånd +13 °C). Ett flertal pro‐duktionsstopp förekom: 26.1–13.2, 18.2–6.4, 30.4–21.5, 18.6–27.6, 2.7–16.7, 24.7–13.8, 18.12–31.12. Under mars uppstod ingen värmebelastning till havet alls (Keränen 2017a).
Förutom från Alholmens Kraft kommer värmebelastning till havet också från UPM Kymmene, Alheda avloppsreningsverk och Larsmosjön (figur 7). År 2016 var värmebelastningen från UPM Kymmene 5 224 TJ och från Jakobstads avloppsreningsverk 22 TJ (Keränen 2017a).
Koncentrati-onsgräns
Uppnådd halt 1. kvartalet 2016
Uppnådd halt 2. kvartalet 2016
Uppnådd halt 3. kvartalet 2016
Uppnådd halt 4. kvartalet 2016
Belastnings-gränsvärde
Uppnådd be-lastning 2016
Metall (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (kg/a (kg/a)
Krom 0,5 0,30 0,38 0,26 0,27 25 5,18
Nickel 0,5 0,20 0,02 0,02 0,13 16 1,68
Bly 0,5 0 0 0 0 25 0
Kadmium 0,01 0,00027 0,00003 0 0,00040 0,5 0,0029
Koppar 0,2 0 0 0 0 inget gränsvärde 0
Fluorid inget gränsvärde 12,0 11,1 10,5 13,0 1800 204
pH inget gränsvärde 9,9 10,1 10,3 9,6 inget gränsvärde -
Tot-N inget gränsvärde 806 747,1 674 693 30000 12354
9
Figur 7. Värmebelastning från olika källor på havet utanför Jakobstad 2002–2016.
3.3 Larsmo‐Öjasjön
Näringsämnesbelastningen på havet från Larsmo‐Öjasjön varierar beroende på avtappningarna från sjön (jfr figur 4). Mängden belastning från sjön har erhållits genom att räkna ihop materialflödet via damm‐luckorna vid Hästgrundet och Gertruds samt via fisklederna. Det totala materialflödet av kväve och fos‐for från Larsmosjön var lägre än föregående år beroende på mindre vattenföring (figur 8).
Figur 8. Näringsämnesbelastningen på havsområdet utanför Jakobstad 1990–2016.
Medelvärdet för hela årets totala fosforbelastning från sjön år 2016 var 180 kg/d, som är 40 % mera än medelvärdet (129 kg/d) för den pågående kontrollperioden (2008 – 2017). Kvävebelastningen (4 110 kg/d) var mindre än föregående år (5 396 kg/d) men en fjärdedel större än kontrollperiodens medeltal (2008–2016: 3 258 kg/d). Larsmosjöns fosfor‐ och kväveflöde var 2016 över sex gånger större än av‐loppsvattenbelastningen (figur 8, tabell 4). Speciellt i juli och augusti var näringsämnesflödena från sjön till havet större än normalt.
Avloppsvattnets andel av havsområdets totala belastning av näringsämnen varierar med årstiderna och är beroende av variationen i belastningen från Larsmosjön. Avloppsvattnets andel var under år 2016 för fosforns och kvävets del 14 %. Avloppsvattnets andel av fosfor‐ och kvävebelastningen var minst i april (P: 9 %, N: 7 %). Avloppsvattnets andel var beträffande fosfor störst i mars (20 %) och beträffande kväve i september‐oktober (24 %) (figur 9).
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
14 000
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
TJ/ a
Lämpökuorma/ VärmebelastningAlholmens Kraft UPM Oyj Alheda, jvp Luodonjärvi
0
50
100
150
200
250
300
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
kg/d
Merialueelle tuleva fosforivirtaama 2000 - 2016Fosforflöde till havsområdet 2000 - 2016
Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000
7 000
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
kg/d
Merialueelle tuleva typpivirtaama 2000 - 2016Kväveflöde till havsområdet 2000 - 2016
Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön
10
Figur 9. Variationen i Jakobstads havsområdes näringsämnesbelastning månadvis under 2016.
Tabell 4. Medeltalet av belastningen per dygn (kg/d) på havsområdet utanför Jakobstad år 2016.
Muuttuja UPM Pietarsaari yht/tills. Järvestä Lähialue**) kg/d (2016) Kymmene Jakobstad 2016 Från sjön Närområdet
BOD7 856 111 967
CODCr 37 467 530 37 997
tot‐P 26 2,3 28,3 180 9
tot‐N 260* 389 649 4 110 160
vesimäärä m3/d 168 100 10 798 178 898 3,59 × 106 70
*) UPM + OSTP **) Lähivaluma‐alue + isoimmat purot ja Pörkenäs lägergård/ Närområdet + större bäckar och Pörkenäs lägergård (Aaltonen ym. 1998).
4. VATTENKVALITETEN I HAVSOMRÅDET
4.1 Vattenkvaliteten vintern 2016
Det uppstår till följd av avlopps‐ och sjövattenströmmarna en tydlig skiktning under isen, där ytvattnets kvalitet avviker från kvaliteten på den övriga vattenpelaren. Ytvattnets (1 m) pH‐värde liksom salthalten är lägre, vattnet är brunare och grumligare och halterna av totalnäringsämnen och organiskt kol (TOC) är tydligt förhöjda. Även järnhalterna i ytvattnet är betydligt högre än i det bottennära vattnet. Avlopps‐vattnets och sjövattnets influensområden överlappar varandra delvis och kan inte alltid särskiljas från varandra.
Vinterprovtagningen utfördes 15. – 17.3.2016. Isläget var dåligt och största delen av provtagningsområ‐det hade öppet vatten eller svag is. Punkterna P53, P55, P62, P64, P73, P75 och P78 kunde inte nås för provtagning. Avlopps‐ och åvattnets utbredning under isen visas i figur 10 på basen av ytvattnets (1 m) färg, surhet och ledningsförmåga samt halter av näringsämnen och organiskt kol (TOC).
De genomsnittliga avtappningarna via Hästgrundet och Gertruds var i januari–mars 2016 större än nor‐malt (figur 4). Gertuds utskovslucka var stängd i februari–mars sammanlagt en månads tid men luckan öppnades fyra dagar före provtagningen (9 m3/s). Avtappningen via Hästgrundet skedde hela tiden (9–24 m3/s) med undantag av en dag i mars före provtagningen. Avtappningen via fisklederna var jämn under tiden januari–mars (Gerdruds: 0‐7 m3/s; Storströmmen: 0‐1 m3/s).
Till följd av avsaknad av provtagningsresultat kan avlopps‐ och sjövattnets utbredning i mars 2016 inte beskrivas lika exakt som under tidigare år. Inverkan syntes dock på ett större område än under 2015. Avlopps‐ och sjövattnets inverkan syns tydligast i ytvattnet i skärgården innanför Ådön–Hälsingön. Från punkt P62 finns inte data. Vid punkterna P65, P71 och vid Mässkärs naturstations provtagningspunkt (MÄ1) kan en mindre inverkan ses. Från punkterna längre ut saknas data.
Inverkan av det vatten, som avtappas via Gertuds kan tydligt ses i det ytnära vattnet Kackursfjärden som lägre ledningsförmåga, förhöjda färgvärden samt högre närings‐ och järnhalter. Skiktningen är tydlig
0
50
100
150
200
250
300
350
I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII
kg/d
Kuukausi / Månad
Fosforikuormitus / Fosforbelastning 2016Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000
7 000
8 000
9 000
10 000
I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII
kg/d
Kuukausi / Månad
Typpikuormitus / Kvävebelastning 2016Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön
11
också vid punktena P54 och P66 i den inre skärgåren, där ytvattnets ledningsförmåga och salinitet var tydligt lägre än i bottennära vattnet och ytvattnets näringsämnes‐ och järnhalter var högre. Färgvärden var förhöjda vid ytan i hela inre skärgården. Larsmosjöns vatten var under vintern 2016 inte speciellt surt (pH 6,4 – 6,6), varför surheten inverkade endast i ringa mån i havsområdet.
Utanför stadens avloppsreningsverk (P53) saknas data men något norr därom var vattnets hygieniska kvalitet god (P54: enterokocker 2 cfu/100 ml). Också inne mot Gamla hamn inom dagvattnets verk‐ningsområde (P51) och norr därom (P52) var mängderna indikatorbakterier för hygienisk kvalitet små (P51: 8 cfu/100 ml, P52: 11 cfu/100 ml). Provtagningspunkterna P64, P65, P73 och P75 ligger inom refe‐rensområdet. Under vintern 2016 kunde man av dessa komma fram endast till P65 där endast en ringa inverkan av avlopps‐ och sjövatten kunde konstateras (figur 10).
Syresituationen under isen var inom kontrollområdet i huvudsakligen tillfredsställande eller god (mätt‐nadsgrad 61–89 %) både i ytliga och bottennära vattenskikt. Inne i Gamla hamn viken var syresituationen nära bottnen försvarlig (57 %). Vid ytan var syresituationen något bättre (64 %).
Figur 10. Uppskattning av avlopps‐
och sjövattnets utbredningsområ‐
den i mars 2016 på basen av ytvatt‐
nets (1m) kvalitet. (Från alla punk‐
ter finns inte prov på grund av
dåliga isförhållanden). (Innehåller
data från Lantmäteriverkets Ter‐
rängdatabas 05/2017.)
12
4.2 Vattenkvaliteten under perioden med öppet vatten år 2016
De omfattande provtagningsomgångarna
Vid provtagningsomgången i maj (9. – 11.5.) var vattenkvaliteten i havsområdet normalt med tanke på tidpunkten. Avtappningen från Larsmo‐Öjasjön (Hästgrundet 20 m3/s, Gerdruds 17 m3/s) motsvarade genomsnittlig avtappning i maj och bägge utskovsluckorna var öppna vid provtagningstidpunkten. Inver‐kan av sjö‐ och avloppsvattnen kan ses tydligare än föregående år i havsområdet. Larsmo‐Öjasjöns vat‐tens inverkan kan ses utanför Hästgrundet (P55) och vidare ända till Hälsingöfjärden (P66) som, jämfört med havsvatten, brunare (150–200 mgPt/l) och ställvis grumligare ytvatten (3,1–6,1 FTU). Utanför Ger‐truds kunde sjövatten observeras ännu vid punkt P78 (färgtal 130 mgPt/l). Inverkan av kanalen som rin‐ner genom staden kan ses i punkterna P51 och P52. Elledningsförmågan (17–347 mS/m) var lägre inom de områden som påverkas av sjö‐ och avloppsvatten än i övriga delar av havsomårdet. Vid de yttre punk‐terna var elledeningsförmågan något lägre vid ytan (max. P75: 486 mS/m).
Ytvattnets temperatur varierade mellan 7 och 14 °C och temperaturskiktning kunde redan noteras vid de djupare punkterna. Vårens algproduktion hade förhöjt klorofyllhalterna över 5 µg/l (max. P51: 9,3 µg/l) vid flera punkter. Endast vid punkterna P64, P65, P75 och P78 var halterna något lägre (4,5–5,0 µg/l). Siktdjupet var inom hela havsområdet mindre än normalt (0,9‐2,6 m). Ammonium‐ och nitratkväve fanns i mätbara halter vid alla punkter, de högsta halterna fanns inom området som påverkas avlopps‐ och sjövatten.
På basen av temperaturkarteringens resultat under den omfattande provtagningsperioden i augusti (23. – 24.8.) var havsvattnet varmast på den norra sidan om Alholmen (max 20,7 °C). Vid de övriga punkterna nära kusten varierade ytvattnets temperatur mellan 14,5 och 16,5 °C. Temperaturskiktningen var obe‐tydlig. Endast vid Fallskär på Orrskärsfjärden var vattnet tydligt kallare nära bottnen än vid ytan.
Dammluckorna var stängda endast under några dagar i juli–augusti och avtappningen var mångfaldigt större än normalt. Havsområdets allmänna karaktär var trots detta rätt marint i skärgårdens yttre delar. Inom avlopps‐ och sjövattnets influensområde (P53, P54, P55, P66, P67, P78, P79) var ytvattnet betydligt brunare (130 – 260 mgPt/l) och mindre salt. I övrigt varierade ytvattnets färg inom havsområdet mellan 20 och 45 mg Pt/l. Inom avloppsvattnets och Larsmosjöns influensområde var halterna av organiskt kol (TOC), järn och näringsämnen tydligt förhöjda speciellt i ytvattnet och ställvis i hela vattenpelaren. Till följd av avtappningen vid Hästgrundet var vattnet vid punkterna P55 och P54 rätt grumligt och kvävehal‐terna i ytvattnet tydligt förhöjda.
Siktdjupet var i augusti mindre än föregående år inom hela undersökningsområdet. Klorofyllhalterna var störst i Kackursfjärden (P70 11,9 µg/l) och i Hälsningöfjärden (10,3 µg/l). De lägsta halterna i den inre skärgården uppmättes undantagsvis i närheten av utsläppsområdena (P52, P53 och P54: 4,3–4,7 µg/l). Inom övriga delar av den inre skärgården var halterna på en lindrigt eutrofierad nivå (6,2–8,6 µg/l). I de strandnära utsläppsområdena förekom bakterier i någon mån (25–86 cfu/100 ml). Vid Mässkär var bakteriemängderna mycket små (5 cfu/100 ml).
De yttre punkterna (P73 ja P75) kunde inte nås på grund av hård vind. Vid de övriga punkterna väster om axeln Ådö‐Hälsingön var halterna av näringsämnen i ytvattnet något förhöjda. Också klorofyllhalterna var något förhöjda (4,1–6,5 µg/l) och siktdjupet något försämrat (1,9–3,9 m).
I provet (P64, 1 m) som Södra Österbottens NTM‐central tog i mitten av augusti (12.8.) var klorofyllhal‐ten lägre (2,8 µg/l) och grumligheten större (2,1 FTU) än i samkontrollens prov från augusti. I övrigt var resultaten ganska lika (bilagor 2 och 5).
I oktober (18. – 20.10.) hade vattenpelaren avkylts till jämn temperatur (6–10 °C) och var i övrigt av mycket jämn kvalitet. I september–oktober var regnmängderna små och dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds var stängda under flera dagar. Avtappningen genom fiskvägarna var jämn under hela för‐hösten. Sjövattnets inverkan kunde ses vid Hästgrundets närpunkter (P55 och P54) samt i Kackursfjärden P79), Orrskärsfjärden (P78), Hälsingöfjärden (P66) och vid Lillgrundet (P67) som tydligt brunare och mera
13
järn‐ och närsalthaltigt vatten än i det övriga havsområdet. Inom dessa områden var också ellednings‐förmågan längre än inom andra områden.
Inom övriga delar av undersökningsområdet rådde tämligen marina förhållanden och vattnets färgtal varierade kring 10–30 mg Pt/l. Siktdjupet i den inre skärgården var 1,1–2,8 m och vid de yttre punkterna 2,6–4,8 m. Klorofyllhalterna varierade mellan 1,5 µg/l vid den yttersta punkten till 6,5 µg/l i Kackursfjär‐den. Vid provtagningspukterna nära industrins och stadens utsläpp uppmättes låga bakteriehalter (1–10 cfu/ 100ml).
Intensivprovtagning (provpunkterna P52, P54, P62, P64 och P67)
Figurerna 11 – 16 visar variationerna i vattnets siktdjup, grumlighet, färg och halter av totalfosfor och totalkväve samt variationerna i halterna klorofyll a från maj till oktober vid intensivpunkterna P52, P54, P62, P64 och P67.
Halterna varierar under perioden med öppet vatten till följd av spridningen av sjö‐ och avloppsvatten, förändringar i havsvattenståndet och vindförhållanden. Variationerna under sommaren var tämligen normala men till följd av sommarens stora avtappningar var skillnaderna mellan olika områden tydliga. Sjö‐ och avloppsvattnets inverkan syntes såsom under tidigare år som mindre siktdjup (figur 11), förhöjd grumlighet och färgtal (figurerna 12 och 13) och som förhöjda näringsämneshalter i närheten av ut‐släppsområdet (P54) och därifrån norrut (P67) (figurerna 14 och 15) samt beträffande inverkan av av‐loppsvatten också söder om utsläppsområdet (P52). Inverkan utsträcktes åtminstone i maj till punkterna P64, P73 och P75 utanför Mässkär.
De högsta färgtalen och totalfosforhalterna uppmättes med undantag för september vid punkten P54 (figurerna 13 och 14). De lägsta halterna uppmättes vid punkten P64. De högsta klorofyllhalterna (max. 18 µg/l) uppmättes vid nästan alla punkter i slutet av juli. Vid punkten P64 förekom inget lika tydligt max‐imum och den högsta halten uppmättes under provtagningen i juni (figur 16).
Fosforhalterna varierade mellan 75 µg/l vid den inre punkten (P54, slutet av juli) och 7,5 µg/l vid den yttre punkten (P64 i oktober). Kvävehalterna varierade vid motsvarande punkter mellan 1 300 µg/l (maj och juli) och 220 µg/l (oktober). Kvävehalten 1 300 µg/l uppmättas också i maj vid punkten P67 (figurer‐na 14 och 15).
Figur 11. Siktdjupet vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 i havsområdet utanför Jakobstad under perioden med öppet vatten år 2016.
0,0
1,0
2,0
3,0
4,0
5,0
6,0
9.5.
16.6
.
12.7
.
20.7
.
3.8.
23.8
.
8.9.
20.9
.
18./2
0.10
.
m
Näkösyvyys/ SiktdjupetP52 P54 P62 P64 P67
14
Figur 12. Ytvattnets (1 m) värden för grumlighet (FTU) vid punkterna 52, 54, 62, 64 ja 67 under perioden med öppet vatten år 2016.
Figur 13. Ytvattnets (1 m) färgvärden (mg Pt/l) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten 2016.
Figur 14. Ytvattnets (1 m) halter av totalfosfor (µg/l) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten år 2016.
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9.5.
16.6
.
12.7
.
20.7
.
3.8.
23.8
.
8.9.
20.9
.
18./2
0.10
.
FTU
SameusP52 P54 P62 P64 P67
0
50
100
150
200
250
300
9.5.
16.6
.
12.7
.
20.7
.
3.8.
23.8
.
8.9.
20.9
.
18./2
0.10
.
mg Pt/l
Väri/ Färg (komparaattori)P52 P54 P62 P64 P67
0
10
20
30
40
50
60
70
80
9.5.
16.6
.
12.7
.
20.7
.
3.8.
23.8
.
8.9.
20.9
.
18./2
0.10
.
µg/l
kok - P/ tot - PP52 P54 P62 P64 P67
15
Figur 15. Halter av totalkväve (µg/l) i ytvattnet (1 m) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten 2016.
Figur 16. Halterna av klorofyll a (µg/l) i ytvattnet (0 – 2 m) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten år 2016.
Eutrofieringsklassificeringen
Eutrofieringsklassificeringen för perioden med öppet vatten år 2016 visas i figur 17. I eutrofieringsklassi‐ficeringen har använts klorofyllmedelvärdena från hela perioden med öppet vatten (tabell 5, Aaltonen & Kyröläinen 1986), medan man i den ekologiska klassificeringen (kap 4.5) använder klorofyllmedelvärdena från juli‐augusti och den första veckan i september (Aroviita m.fl. 2012).
Tabell 5. Gränsvärden för eutrofieringsklassificeringen (Aaltonen & Kyröläinen 1986).
Klass a‐klo µg/l
Ytterst eutrof > 100 µg/l
Mycket eutrof 30 – 100 µg/l
Eutrof 10 – 30 µg/l
Måttligt eutrof 5 – 10 µg/l
På väg att eutrofieras 2 – 5 µg/l
Karg < 2 µg/l
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
9.5.
16.6
.
12.7
.
20.7
.
3.8.
23.8
.
8.9.
20.9
.
18./2
0.10
.
µg/l
kok - N/ tot - N P52 P54 P62 P64 P67
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
20
9.5.
16.6
.
12.7
.
20.7
.
3.8.
23.8
.
8.9.
20.9
.
18./2
0.10
.
µg/l
a - klorofylli/ a - klorofyllP52 P54 P62 P64 P67
16
På basen av klorofyllmedelvärdena delades undersökningsområdet in i två eutrofieringsklasser: på väg att eutrofieras och måttligt eutrof. Jämfört med föregående år var klorofyllvärdena högre 2016 inom nästa hela havsområdet utanför Jakobstad. Det måttligt eutrofa området sträckte sig från fastlandet ut till linjen Fäboda‐Mässkär‐Hälsingön. Punkterna P64, P65, P75 och P73 hörde till klassen på väg att eu‐trofieras.
4.3 Resultat av perifytonundersökningen 2016
Påväxtprov av perifyton gjordes på 10 platser med två veckors inkubationstid under tiden 20.7. – 3.8.2016. Påväxten mättes från parallella plexiglasskivor, varifrån algpåväxten lösgjordes i laboratorium efter inkubationstidens slut. Algpåväxten analyserades som klorofyll a (µg/m2) och fast substans (mg/m2). Perifytonproven ger väsentlig tilläggsinformation om utsläppsområdenas situation och beskri‐ver bättre värmebelastningens inverkan än vattnets klorofyllhalter. Med hjälp av påväxtproven kan man i allmänhet påvisa värmebelastningens influensområde men proven är svåra att upprepa, varför prov‐tagningsplatsernas resultat kan jämföras tillförlitligt endast inom samma växtperiod. Resultaten från 2016 är åskådliggjorda i figur 18. Provtagningsplatserna, deras koordinater och resultat framgår ur bilaga 4. Skivunderlagen vid provtagningsplatserna Ådö B och P10 (Pörkenäs) hade försvunnit och inga resultat finns från dessa platser.
Figur 17. Eutrofieringsklassificering
på basen av medelvärden för kloro‐
fyll a från hela sommarhalvåret
2016 (maj‐oktober). Medelvärden
för intensivuppföljning från punk‐
terna P 52, 54, 62, 64 och 67, 79 (n
= 9). Vid övriga punkter n=3. (Om‐
fattar data i Lantmäteriverkets
terrängdatabas 05/2017)
17
På basen av perifytonundersökningen var algtillväxten utanför UPM:s utsläppskanal som högst 9‐gånger större än på jämförelseområdena (Ådö, Mässkär, Pörkenäs). Också utanför hamnen och stadens av‐loppsreningsverks utsläpp var algtillväxten stor. Vid utsläppsområdet för Alholmens Krafts kylvatten var algtillväxten på samma nivå som jämförelseområdena. Kackursfjärden B avvek från övriga områden ge‐nom en 10‐faldig mängd fast substans (figur 18).
Figur 18. Resultaten från påväxt av perifyton i Jakobstads havsområde sommaren 2016.
4.4 Förändringar i vattenkvaliteten 2000 – 2016
Förändringar i ytvattnets kvalitet (syre, färg, tot‐P, tot‐N och klorofyll a) under perioden 2000 – 2016 vid intensivpunkterna P52, P54, P62, P64, P67 och P75 visas i figurerna 19 – 23. Vintertid och tid med öppet vatten visas var för sig. Issituationen vid kusten försvårar möjligheterna att nå de yttre provtagnings‐punkterna och på grund av det är resultaten från punkt P75 ersatta med data från punkt P77 för vintrar‐na 2000, 2001, 2005 och 2007, med data från punkt P78 för vintern 2009 och med data från punkt P73 för vintern 2010. Provpunkt P75 befann sig vintern 2011 inne i packisen och provet togs cirka 3 km längre söderut. Resultaten från punkt P75 har åren 2012‐2014 och 2016 ersatts med data från punkt P71. Punkt P71 motsvarar dock inte riktigt punkt P75, eftersom sjö‐/avloppsvattnet inverkar under vin‐tern, vilket ses i färgvärdena och näringshalterna. År 2016 kunde punkterna P62 och P64 inte nås på grund av dåliga isförhållanden likaså saknas resultat från vintern från punkterna P55, P73 och P78 (finns ej i figurerna).
Figur 19. Variationen i syremättnaden vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 på vintern under perioden 2000–2016.
0
10000
20000
30000
40000
50000
60000
70000
80000
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
14 000
16 000
18 000
AK UPM Sat Kaup Kackur A Kackur B Ådö A Ådö B Mässkär Pörkenäs
Kamg/m2
a-kloµg/m2
Perifyton
Klorofylli-a
Kiintoaine
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
110
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
kyll/mätt %
Happi/ Syre 2000 - 2016Talvi/ Vinter 1 m
P52 P54 P62 P64 P67 P75
18
SYRE
Under 2000‐talet har syresituationen stabiliserats inom hela området så att ytvattnets syrenivå är åt‐minstone nöjaktig men för det mesta god. Vintern 2016 var syremättnadgraden i Gamla hamnviken (P51), Kackursfjären (P79) nöjaktig (64–75 %). Punkten Ådö‐Gräsgrundet (P62) kunde inte nås på grund av dålig is. Vid Mässkär (Mä1; bilaga 2) samt vid punkterna P65 och P71 var syresituationen god (mätt‐nad 80–85 %).
Figur 20. Variationerna i vattnets färg vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 under vintern och tid med öppet vatten 2000–2016.
FÄRG
Vinterns färgvärden varierar mycket kraftigt till följd av att avlopps‐ och sjövattnet sprids olika beroende på avtappningssituationen. Larsmosjöns vatten kunde t.ex. vintern 2009 påvisas tydligare än vanligt på alla intensivpunkterna medan den mindre avtappningen vintern 2010 kunde ses i vattnets ljusare färg eller lägre färgtal. Data från vintern 2016 saknas från punkterna P62 och P64 och punkten P75 har er‐satts med data från P71. Området som påverkas av Larsmosjöns vatten kunde under vintern 2016 kon‐stateras stäcka sig väster om Ådön till punkt P71 (figur 20).
Under perioden med öppet vatten noterades en tydlig gradient i vattnets färg i riktning utåt från ut‐släppsområdena. De största variationerna förekommer i den omedelbara närheten av sjö‐ och avlopps‐vattnens utsläppspunkter (P52, P54 och P67), där särskilt ytvattnet även är betydligt brunare än på
0
30
60
90
120
150
180
210
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
mg Pt/l
Väri/ Färg 2000 - 2016Talvi/ Vinter 1 m (komparaattori)P52 P54 P62 P64 P67 P75
0
30
60
90
120
150
180
210
200
0
200
1
200
2
200
3
200
4
200
5
200
6
200
7
200
8
200
9
201
0
201
1
201
2
201
3
201
4
201
5
201
6
mg Pt/l
Avovesi/ Öppet vatten 1 m (komparaattori)
P52 P54 P62 P64 P67 P75
19
andra ställen (2016: 120–180 mg Pt/l). Vid de yttersta punkterna (P64 och P71) var färgvärdena låga (23 – 28 mg Pt/l) och variationerna små. Den stora avtappningen av sjövatten 2016 kan med undantag för de yttre punkterna tydligt ses i vattnets färg under den isfria tiden och inverkan var större än under de två föregående åren (figur 20). Vid punkterna P54 och P67 uppmättes de högsta genomsnittliga värdena under 2000‐talet.
Figur 21. Variationerna i totalfosforhalterna vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 på vintern och under perioden med öppet vatten åren 2000–2016.
FOSFOR
Under vintern varierar totalfosforhalterna liksom färgvärdena beroende på avtappningarna av sjövatten under de olika åren. Halterna har varit konstant låga endast på den yttersta observationspunkten (P75/ersättande). År 2016 skiljer sig från tidigare år också beträffande den yttersta punkten (P71) genom en något högre halt. Avtappningarna från Larsmosjön under vintern 2008 och 2009 gjordes huvudsakli‐gen vid Hästgrundet och fosforhalterna var högre än normalt på ett större område (P62, P64 och P71) än bara på utsläppsområdet. Den mindre avtappningen under vintern 2010 gjorde att fosforhalterna sjönk till normal nivå. År 2011 var fosforhalterna en aning högre, men jämnades ut år 2012, varefter halterna visat en ökande trend vid provpunkterna P52, P54 och P67 i närheten av utsläppsområdet (figur 21).
Variationerna i fosforhalterna är under perioden med öppet vatten mindre och förhållandet är märkbart mer stabilt än under vintern. Under perioden med öppet vatten har fosforhalterna förblivit ganska sta‐bila på de yttersta punkterna under hela 2000‐talet, men i närheten av utsläppspunkterna (P52, P54 och
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
µg/l
Fosfori/ Fosfor 2000 - 2016Talvi/ Vinter 1 m
P52 P54 P62 P64 P67 P75
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
µg/l
Avovesi/ Öppet vatten 0 - 2 m/ 1 mP52 P54 P62 P64 P67 P75
20
P67) har man kunnat observera en svagt ökande trend under de senaste åren. Från fastlandet utåt sjun‐ker fosforhalterna till nivån 10 µg/l vid punkterna P64 och P75 (figur 22).
Figur 22. Variationerna i kvävehalterna vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 på vintern och under perioden med öppet vatten åren 2000–2016.
KVÄVE
Under vintern varierar totalkvävehalterna liksom färgvärdena och fosforhalterna på olika sätt från år till år beroende på avtappningarna från sjön. De högsta halterna finns nära utsläppsområdena och de lägsta motsvarande ute i öppna havet. Vintern 2016 var kvävehalterna inom avloppsvattnets och sjövattnets influensområde betydligt lägre än föregående år och på nivån 1100–1300 µg/l.
Under perioden med öppet vatten är variationerna i kvävehalterna mindre och förhållandet är märkbart mer stabilt än på vintern. Nära utsläppsområdena (P52, P54, P67) ligger kvävenivån i genomsnitt på un‐gefär 600 – 1000 µg/l och sjunker till ungefär 200–400 µg/l ut mot havet. De genomsnittliga halterna har under de senaste åren ökat både inom utsläpps‐ och verkningsområdet liksom även längre ut (figur 22).
KLOROFYLL
På basen av klorofyll a ‐halten, som är indikerar eutrofiering, har skillnaderna mellan strandnära och yttre områden ökat under 2000‐talet och klorofyllhalterna varierar speciellt mycket vid observations‐punkterna närmast utsläppsområdet (P52, P54 och P67). Variationerna i avtappningarna från Larsmo‐
800
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
1600
1800
2000
2200
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
µg/l
Typpi/ Kväve 2000 - 2016Talvi/ Vinter 1 m
P52 P54 P62 P64 P67 P75
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
1600
1800
2000
2200
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
µg/l
Avovesi/ Öppet vatten 1 m
P52 P54 P62 P64 P67 P75
21
Öjasjön har en stor inverkan på klorofyllhalterna på dessa punkter. Klorofyllhalterna vid punkterna P52, P62, P64 och P75 har visat en sjunkande trend under 2000‐talet, som dock verkar ha planat ut eller t.o.m. börjat stiga igen under de senaste åren (figur 23). Klorofyllhalterna vid observationspunkt P75 har legat omkring bakgrundshalten. Vid punkten P52 pendlar halten något från år till år. Vid de strandnära punkterna P54 och P67 var klorofyllhalterna höga åren 2013 och 2014 när dammluckorna i stort sett var stängda. 2016 hade klorofyllhaltena ökat något jämfört med 2015 vid alla punkter. Rikligt med sjövatten avtappades under sommaren och dammluckorna var frånsett några enstaka dagar öppna från mitten av juni till slutet av augusti.
Figur 23. Variationerna i medelvärdet för klorofyllhalter vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 åren 2000–2016 (inten‐sivuppföljningens resultat, 9‐16/ år).
4.5 Vattenkvalitetsparametrarna för den ekologiska klassificeringen
På basen av materialet från år 2016 och 2012–2015 har för varje observationspunkt gjorts en parame‐tervis bedömning enligt de uppdaterade kriterierna för den ekologiska klassificeringen som tillämpas i vattenförvaltningen (Vuori m.fl. 2009; Aroviita m.fl. 2012). I den ekologiska klassificeringen används klo‐rofyllhalterna från sensommarens provtagning (13.7 – 3.9) som mått på växtplanktonproduktionen. Som stödparametrar används de totala näringshalterna från sommaren samt siktdjupet. Observationspunk‐ternas vattenkvalitet klassificeras på basen av dessa parametrar enligt miljöförvaltningens anvisningar och klassgränser i klasserna utmärkt – dålig (se tabell 6). I de årssammandrag som gjorts före 2012 har klassificeringen följt de äldre klassificeringskriterierna och klassgränserna (Vuori m.fl. 2009) och de resul‐taten avviker därför från de som nu redovisas.
De ovan nämnda parametrarna för havsområdet utanför Jakobstad år 2016 framgår från tabell 7 samt visas på karta i figur 24. I materialtet finns, avvikande från de officiella anvisningarna, även resultaten från slutet av september. Materialet från perioden 2012 – 2016 har bearbetats på motsvarande sätt och visas i tabell 8 liksom också som karta. Även resultaten från bottenfaunaundersökningen har bearbetats enligt anvisningarna för den ekologiska klassificeringen (Vuori m.fl. 2009; Aroviita m.fl. 2012) och BBI‐indexen som beräknats platsvis från bottenfaunaresultaten placeras i klasserna utmärkt – dålig (Nyman 2017, tabell 10).
0
5
10
15
20
25
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
µg/l
a-klorofylli/ a-klorofyll 2000 - 2016Avovesi/ Öppet vatten 0 - 2 m/ 1 m
P52 P54 P62 P64 P67 P75
22
Tabell 6. Typspecifika klassgränser enligt klassificeringskriterierna samt jämförelsevärden för naturtillstånd för totalkväve (tot‐N), totalfosfor (tot‐P), siktdjupet (SD) och klorofyll a (a‐klo) (Aroviita m.fl. 2012). Pu = Bottenvikens yttre kustområde, Ps = Bottenvikens inre kustområde.
JÄMFÖRELSEVÄRDEN KLASSGRÄNSER Parameter FÖR NATURTILLSTÅND Utmärkt God Nöjaktig Försvarlig Dålig
Tot‐P Pu 7,5 alle 9 9−11 11−15 15−20 yli 20 Tot‐P Ps 9,0 alle 11 11−14 14−18 18−27 yli 27 Tot‐N Pu 225 alle 270 270−315 315−350 350−400 yli 400 Tot‐N Ps 260 alle 305 305−340 340−370 370−420 yli 420 SD Pu 6,9 yli 5,2 3,3−5,2 2,3−3,3 1,4−2,3 alle 1,4 SD Ps 5,1 yli 3,8 2,4−3,8 1,7−2,4 1,0−1,7 alle 1,0 a‐klo Pu 1,3 alle 1,7 1,7−2,2 2,2−4,4 4,4−11 yli 11 a‐klo Ps 2,0 alle 2,5 2,5−3,3 3,3−6,5 6,5−16 yli 16
Vattenkvaliteten år 2016 och jämförelseperioden 2012 – 2016 enligt den ekologiska klassificeringens parametrar
År 2016
Nästan alla observationspunkter inom det inre kustområdet (Ps) placerade sig 2016 på basen av vatten‐kvalitetsparametrarna på gränsen mellan klasserna ”försvarlig” och ”dålig”. Punkten P61, där det inom klassificeringsperioden fanns data endast från en provtagning placerade sig i klasen ”nöjaktig”. Av punk‐terna inom det yttre kustområdet (Pu) placerade sig punkten P64 på basen av vattenkvaliteten i klassen ”nöjaktig” och punkten P71 (n=1) i klassen ”försvarlig”. Punkten P65 öster om Ören (n=1) låg på gränsen ”nöjaktig/försvarlig” och punkten P62 mellan Ådön‐Gräsgrundet på gränsen ”försvarlig/dålig”. På grund av hård vind kunde de yttre punkterna (P73 och P75) inte nås under den omfattande provtagningen i augusti och klassificeringen av dessa punkter saknas därför (tabell 7, figur 24).
Tabell 7. Klassificeringen av observationspunkterna i havsområdet utanför Jakobstad på basen av vattenkvalitetsresultaten år 2016 (n=antal observationer) samt vattenkvalitetens klass för perioden 2012 – 2016 (Aroviita m.fl. 2012)..
Under 2016 var vattenkvaliteten delvis sämre än under åren 2012–2015. Punkterna P64 och P65 har tidigare placerat sig i klasserna ”god” eller ”utmärkt” medan vattenkvalitetsklassificeringen 2016 gav klasserna ”nöjaktig och ”nöjaktig/försvarlig”. Också vattenkvaliteten vid punkterna P62 och P71 var tyd‐ligt sämre. Klassificeringen av punkterna P65 och P71 baseras endast på ett prov från sommaren och ger inte nödvändigtvis rätt bild av vattenkvaliteten. Data för punktern P62 och P64 är mera omfattande (n=6/år).
Tyyppi/ Vedenlaatu
Piste vesimuodostuma n tot‐P tot‐N a‐klo NS Vedenlaatu 2012‐2016
51 Ps Prs edusta 1 50 600 8,6 1,1 V/Hu V/Hu
52 Ps Prs edusta 6 38 793 6,1 1,3 V/Hu V/Hu
53 Ps Prs edusta 1 34 710 4,7 1 V/Hu V/Hu
54 Ps Prs edusta 6 56 1017 7,1 0,9 V/Hu V/Hu
55 Ps Prs edusta 1 62 1200 6,8 0,5 V/Hu V/Hu
61 Ps Prs edusta 1 16 390 6,2 1,9 T T/V
62 Pu Kallan 6 22 540 5,2 1,8 V/Hu T
64 Pu Kallan 6 13 343 3,4 3,2 T H
65 Pu Kallan 1 13 350 6 2,7 T/V H
66 Ps Prs edusta 1 30 670 10,3 V/Hu V
67 Ps Prs edusta 6 48 877 9,7 0,9 V/Hu V/Hu
71 Pu Kallan 1 19 410 8,5 1,9 V H
73 Pu Ukpyy ulko 0 E/H
75 Pu Kallan 0 E/H
78 Ps L‐saaristo 1 41 720 8,6 0,4 V/Hu T/V
79 Ps Prs edusta 6 53 990 10,7 0,9 V/Hu V
2016
23
Det regniga året 2015 och den milda förvintern ökade vattenföringen i åarna och därmed även avtapp‐ningen från Larsmo‐Öjasjön till havet. Med åvattnet fördes stora mängder kväve och fosfor till havet utanför Jakobstad. Rikliga regn under sommaren 2016 förde också med sig stora mängder näringsrikt sjövatten till havet. Dessa två maxima i näringsbelastning har förorsakat ökning i näringshalter, ökning i algproduktionen och minskat siktdjup i havsområdet utanför Jakobstad på sommaren 2016.
Jämförelseperioden 2012 – 2016
De yttre observationspunkterna P73 och P75 inom det yttre kustområdet (Pu) placerar sig på basen av data från 2012–2016 på gränsen mellan ”utmärkt” och ”god”. Från dessa punkter finns inte data från 2016. Punkterna P64, P65 och P71 finns inom klassen ”god” och observationspunkten P62 i klassen ”nöj‐aktig”. Av observationspunkterna inom det inre kustområdet (Ps) placerar sig på basen av samkontroll‐resultaten största delen på gränsen mellan klasserna ”försvarlig/dålig”. Punkterna P61 och P78 placerar sig på gränsen mellan klasserna ”nöjaktig” och ”försvarlig” och punkterna P66 och P79 hör till klassen ”försvarlig” (tabell 8, figur 24).
Den rikliga avtappningen av vatten från Larsmosjön 2015 och 2016 försämrade vattenkvaliteten vid ob‐servationspunkterna inom det inre kustområdet 2015 och 2016 även inom ytterskärgården. Siktdjupet var mindre och näringsämneshalterna högre än under tidigare år. Klassificeringen av punkterna P51, P53, P55, P61, P65, P66, P71 och P78 grundar sig vissa år endast på en provtagning (tabell 12).
På basen av bottendjursmaterialet är tillståndet i Jakobstads havsområde betydligt bättre än det som uppskattats på basen av vattenkvalitet. Bottenfaunan placerar sig enligt den ekologiska klassificeringens BBI‐index, beroende på platsen, antingen i klassen god eller utmärkt. Också inom perioden 2012–2016 har bottenfaunans tillstånd i huvudsak god eller utmärkt (s. 29).
Tabell 8. Klassificeringen av observationspunkterna i havsområdet utanför Jakobstad på basen av vattenkvalitetsmaterialet åren 2012 ‐ 2016 samt vattenkvalitetens klass för perioden 2012 – 2016. (Aroviita m.fl. 2012).
Vattenförekomstens egentliga klassificering görs för varje vattenförekomst i samband med vattenvår‐dens planeringsprocess och på basen av flera års resultat. Vattenkvaliteten är endast en del av de fak‐torer som bedöms i klassificeringen. I den helhetsutvärdering av ekologisk status som färdigställdes år 2013 som grund för vattenvårdplaneringen klassificerades tillståndet i vattenförekomsterna Jakobstads havsområde och Kallan som nöjaktiga (Westberg & Lax 2016). Vattenförekomsten ”Larsmo skärgård” och ”Nykarleby yttre havsområde” hade en god status. Helhetsutvärderingen baserar sig på materialet från åren 2006 – 2012 med tyngdpunkt på de biologiska parametrarna.
Tyyppi/
vesimuodostuma 2012 2013 2014 2015 2016
51 Ps Prs edusta V/Hu V/Hu V/Hu V/Hu V/Hu V/Hu
52 Ps Prs edusta V V/Hu V/Hu V/Hu V/Hu V/Hu
53 Ps Prs edusta V/Hu V/Hu V V V/Hu V/Hu
54 Ps Prs edusta Hu Hu V/Hu V/Hu V/Hu V/Hu
55 Ps Prs edusta Hu Hu Hu V/Hu V/Hu V/Hu
61 Ps Prs edusta V T/V V V T T/V
62 Pu Kallan T T T T V/Hu T
64 Pu Kallan H H H H T H
65 Pu Kallan H E/H H H T/V H
66 Ps Prs edusta V V Hu V V/Hu V
67 Ps Prs edusta V/Hu Hu Hu V/Hu V/Hu V/Hu
71 Pu Kallan T H H H V H
73 Pu Ukpyy ulko E E/H E E E/H
75 Pu Kallan E/H E/H E E E/H
78 Ps L‐saaristo V/Hu T T/V V/Hu V/Hu T/V
79 Ps Prs edusta V/Hu V V V/Hu V/Hu V
Piste
Jakso
2012‐2016
24
Figur 24. Vattenkvalitetsparametrarna för den ekologiska klassificeringen enligt uppdaterade kriterier (Aroviita m.fl. 2012) på basen av vattenkvalitetsparametrarna år 2016 och perioden 2012 – 2016. (Innehåller material från Lantmäteriverkets terrängdatabas 05/2017)
5. FISKERIKONTROLLEN
Årlig insamling av uppgifter
Uppgifter om antalet fiskare och fångstredskap samt om fiskfångster erhölls enligt kontrollprogrammet från fiskeområdet (Norra svenska fiskeområdet), som har samlat in uppgifterna från fiskelagen i Jakob‐stad och Larsmo. I det följande presenteras ett sammandrag av 2016 års uppgifter om fisket på havsom‐rådet från Vestersundsby (Fiskelag, Fiskargille), Kyrkoby, Pörkenäs, Larsmo och Eugmo fiskelag (Wistbacka 2016, bilaga 6).
Antalet fiskare på området år 2016 var 537 personer. Av dessa var 51 yrkes‐ eller binäringsfiskare (Wistbacka 2017). I Larsmo var antalet yrkesfiskare sammanlagt 18, i Eugmo 20, i Vestersundsby 11 och i Pörkenäs 2. Som fångstredskap användes fortsättningsvis främst nät, av vilka de med 40 – 50 mm mask‐storlek var det mest använda. Dessutom fiskades det bl.a. med sikfällor, lakryssjor, kassar, kastspön och metspön (bilaga 6).
Under 2016 utfördes inget skötselfiske, som också kan ses som en mindre totalfångst (147 000 kg) än föregående år (2015: 203 000 kg). Minskningen i fångsten berodde på att fångsten av braxen halverades. Braxen var trots detta, liksom tidigare år, den dominerade fiskarten i fångsten (figur 25, tabell 9). Efter braxen var strömming och sik de följde mest allmänna fångstarterna. Strömmingsfångsten låg på samma nivå som tidigare år. Till följd av att lax‐ och sikfällor söndrats under sommarens stormar minskade sik‐fångsten med häften och laxfångsten med nästan 70 % från föregående år. Fångsten av de övriga fiskar‐terna ökade från föregående år. Mest ökade fångsten av gös, som var dubbelt större än föregående år. Fågsten av siklöja (innfattas i gruppen ”övriga”) ökade med 60 %, lake med 40 % och öring med 38 %.
25
Tabell 9. Fiskfångsterna (kg/år) i havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren 2004–2016 (Wistbacka 2017). Mört och id ingår i gruppen ”övriga” fram till år 2005.
Saalis/ Fångst 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
siika/sik 20 823 17 002 18 033 15 198 10 281 9 533 14 543 15 268 18 407 20 119 20 029 22 918 17 406
lohi/lax 7 867 9 926 7 949 5 841 4 128 5 458 4 981 7 451 10 736 5 256 7 273 8 662 2 853
taimen/öring 795 1 113 1 973 2 011 1 037 1 338 1 084 1 573 3 140 1 562 1 368 1 209 1 667
silakka/strömm. 10 702 26 621 10 776 22 529 704 869 1 582 1 826 2 656 2 350 27 751 36 086 37 526
made/lake 3 725 4 499 4 712 5 780 3 430 4 724 5 134 4 686 7 431 6 622 4 015 4 360 6 120
ahven/abborre 5 631 4 690 3 988 3 588 2 991 4 497 4 278 4 610 4 955 5 013 4 804 4 231 5 190
hauki/gädda 7 786 6 972 6 078 7 110 4 187 6 703 8 168 9 264 10 010 8 306 7 785 6 773 8 920
lahna/braxen 10 728 7 310 12 243 13 620 8 104 13 298 15 899 36 989 78 253 101 822 126 289 106 137 49 294
kuha/gös 414 800 1 334 4 480 913 1 339 2 060 1 953 1 121 1 136 1 212 1 213 2 561
särki/mört 2023 2520 1507 4 174 3 609 4 789 8 091 8 809 8 382 6 969 9 055
säynävä/id 1 967 1 852 1 291 1 878 2 968 2 782 3 654 3 273 3 666 4 084 5 470
muut/övrigt 4 722 3 994 1 687 5 490 4 192 4 446 1 297 1 686 1 741 1 424 2 877 575 1 331
Totalt 73 193 82 927 72 763 90 019 42 765 58 257 65 603 92 877 150 195 165 692 215 451 203 217 147 393
Figur 24. Andelen av olika fiskarter i totalfångsten från havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren 2005–2016 (Wistbacka 2006–2017). I gruppen ”övriga” inkluderas bl.a. fångsterna av siklöja, mört, nors och id.
Fiskeriförfrågan 2015
Förfrågan om fisket 2015 och förändringar i fisket 2010–2015 inom Jakobstads havsområde sändes till 461 personer. Mottagarna hade antingen löst ut fiskekort eller fanns 2015 i NTM‐centralens register över kommersiella fiskare. Över resultatet från förfrågningen har gjorts en särskild rapport (Wistbacka 2016).
Förfrågningen visar att både yrkesmässigt fiske och fritidsfiske bedrevs året om inom hela området, vin‐tertid närmare kusten och sommartid längre ut till havs. De mest betydelsefulla fångstarterna från fiske med nät och lakryssja var gädda, abborre, lake, sik, gös, braxen, id, mört och strömming. Med lax‐/sikfällor fås främst sik, lax och öring. Strömming fiskas med ryssjor (Wistbacka 2016).
En tredjedel av de kommersiella fiskarena har ökat sin arbetsinsats inom fisket under de senaste fem åren. Å andra sidan meddelade en tredjedel av fritidsfiskarna att de minskat sitt fiske. Orsaken till för‐ändringen i det kommersiella fisket var bl.a. förändringar i tillgången på fisk, vattenkvalitet och omfatt‐ningen av eutrofieringen samt förändringar i fiskbestånden liksom övergången mot fiske av mindre ut‐
0
25 000
50 000
75 000
100 000
125 000
150 000
175 000
200 000
225 000
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
kg/v
Kalasaalis / Fiskfångstsiika/sik lohi/lax taimen/öring silakka/strömm. made/lake
ahven/abborre hauki/gädda lahna/braxen kuha/gös muut/övrigt
26
nyttjade fiskarter. Inom fritidsfisket var orsakerna bl.a. tidsbrist och minskat intresse. Mest stördes fisket av överstora bestånd av mörtfiskar och slembildning på fiskeredskap (Wistbacka 2016).
Intensivfiske av braxen, mört och id har tydligt ökat det kommersiella fiskets fångster från 2010 till 2015. Också medelfångsten av sik har ökat. Den för området speciella sikformen, larsmosiken, utplanteras årligen i havsområdet inom utplanteringsåliggandena (Wistbacka 2016). För att förbättra situationen för fisket önskades att de nuvarande utplanteringarna fortsätts eller utökas, övervakningen av fisket intensi‐fieras, upplysning om fiskeförhallandena och dess regler inom havsområdet samt fredning av siken un‐der lektiden.
6. ÖVERSIKT ÖVER ÖVRIGA UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR UNDER
ÅR 2016
6.1 Resultat från badstrands‐ och alguppföljningen
Inom området Jakobstad och Larsmo finns sju officiella badstränder vid havet, vid vilka vattenkvaliteten regelbundet kontrolleras. Kittholmens badstrand vid Gamla hamn samt Lillsand och Café‐stranden i Fä‐boda är EU‐stränder, som övervakas noggrannare än övriga stränder. Badvattnet uppfyllde de gällande kvalitetskraven (Social‐ och hälsovårdsministeriets förordning 354/2008). I samband med provtagning‐arna vid EU‐stränderna observerades inga blågröna alger, olja, flytande partiklar, fenoler och inte heller några synliga förändringar i vattnets färg eller siktdjup. Ett sammandrag av resultaten från den badvat‐tenövervakning som hälsoinspektörerna vid Jakobstads social‐ och hälsovårdsverk utfört finns i bilaga 7.
I Finlands miljöcentrals nationella alguppföljning ingår Ådö fiskehamn som en observationsplats. Obser‐vationen sköts av Jakobstads miljövårdsbyrå och görs en gång i veckan. Sommaren 2016 observerades inga alger i Ådö fiskehamn (bilaga 8).
6.2 Bottenfaunaundersökningen år 2016 (Nyman 2017)
Resultaten från den årliga bottenfaunaundersökningen som görs vid sex observationspunkter presente‐ras i en separat rapport och nedan presenteras ett sammandrag av Nymans (2016) rapporterade resul‐tat.
6.2.1. Metoder
Proven togs 2.10.2016. Provtagningen utfördes i enlighet med standard SFS 5076. Proven togs med en Ekman‐hämtare (areal 246 m2) med fem hugg på var provpunkt. Varje hugg sållades skilt för sig i fält i enlighet med det nya kontrollprogrammet genom ett 0,5 och 1,0 mm dubbelsåll och resultaten från sållen sammanfördes. Djur från 1 mm:s såll plockades levande med hjälp av lupp i laboratoriet inom ett dygn efter provtagningen. Djuren från 0,5 mm:s såll förvarades i 70 % etanol och plockades senare med hjälp av stereomikroskop. Djuren vägdes efter en kort tids torkning med sugpapper. Biomassan för mus‐selkräftor och andra mycket små djur bedömdes på basen av deras uppskattade volym.
6.2.2. Artsammansättning, individtäthet och biomassa
Det påträffades sammanlagt 19 bottendjursarter eller ‐grupper på observationspunkterna år 2016. Den stationsvisa variationen var 7 – 13 arter/grupper. Fåbortsmaskar (Oligochaeta), av vilka Potamothrix hammoniensis var den dominerande arten, påträffades 2016, liksom tidigare år, på alla stationer. Limnodrilus hoffmeisteri förekom som dominerande art på gyttjebottnar den inre skärgården (P53 och P54). Den nya arten tillhörande släktet Naididae, Paranais frici, som påträffades år 2012 förekom fort‐
27
sättningsvis i området vid stationerna 53 och 62. Arten är en ny art i Östersjön men uppenbarligen oskadlig (Ljungberg m.fl. 2011). Amerikansk havsborstmask (Marenzelleria sp.) påträffades på alla prov‐tagningsplatser förutom vid punkten P54. Den dominerade biomassan på stationerna 62 och 65. Havs‐borstmasken (Manayunkia aestuarina), som på grund av den låga salthalten lever nära sin toleransgräns och som påträffades för första gången utanför Jakobstad år 2009, fanns fortfarande på provpunkterna 62 och 65. Av fjädermygglarver (Chironomidae) bestod största delen av arter i Procladius‐släktet tillhö‐rande underfamiljen Tanypodinae. År 2016 liksom föregående år var de ganska fåtaliga jämfört med tidigare år. De stora Chironomus‐larverna, som indikerar eutrofiering, påträffades i stort antal endast vid punkten 71. Musselkräftor (Ostracoda) som indikerar frisk botten (Vuori m.fl. 2009) förekom på alla punkter och speciellt rikligt vid punkterna 71 och 78. Vitmärla (Monoporeia affinis) och skorv (Saduria entomon) påträffades inte överhuvudtaget år 2016.
Individtätheten hos bottendjuren varierade mellan 700 – 7 300 ind./m2 och biomassan varierade mellan 0,4 – 7,9 g/m2 (figur 26, bilaga 9). Det totala individantalet och biomassan var störst på provpunkt 71 där det fanns fåbortsmaskar och musselkräftor i stort antal. Biomassan bestod främst av storvuxna Chiro‐nomus‐larver. Också platsen 65 skiljde sig från de övriga genom att biomassan nästan uteslutande best‐od av amerikansk havsborstmask.
Figur 26. Bottenfaunans individtäthet (st/m2) och biomassa (g/m2) vid provtagningspunkterna i havsområdet utanför Ja‐kobstad år 2016. (Nyman 2017)
Punkterna 53 och 71 har ingått i kontrollen från 2012. I närheten av punkten 53 har utförts muddrings‐arbeten 2012–2015. Amerikansk havsborstmask var vid punkt 53 färre till antalet år 2016 än under de två tidigare åren. Även om bottenfaunan uppenbarligen håller på att återhämta sig efter muddringen är den fortsättningsvis inte stabil. På provtagningsplatsen 54 kunde inte längre tydligt ses det skikt av lera som uppkom vid muddringen år 2012 och bottenfaunan var 2016 likartad med faunan 2014–2015. Prov‐tagningsplatsen 62 befinner sig i den djuphåla i yttre skärgården där farleden till Jakobstad går och där muddringar utfördes år 2015. Det totala individantalet har här hållit sig ganska stabilt även om samman‐sättningen varierat. På platsen har inte tydligt kunnat observeras nya sedimentavlagringer från mudd‐ringen men fåborstmaskarnas antal har minskat som, liksom andra förändringar, kan bero på mudd‐ringsarbetena i farleden och avlagring av lerpartiklar från dessa. På provtagningsplatsen 65 i Larsmo skärgård har det totala individantalet hållit sig på ungefär samma nivå. Från åren 2010–2011 framåt har största delen av individen och biomassan bestått av amerikansk havsborstmask. Bottenfaunan på prov‐tagningsplasten 71 i yttre skärgården består närmast av fåborstmaskar och storvuxna Chironomus‐larver. Dessa var 2016 något färre till antalet än föregående år. Provtagningsplatsen 78 ligger inom Larsom‐sjöns verkningsområde och bottenfaunan har där förblivit ganska konstant under de senaste åren.
6.2.3. Ekologisk klassificering på basen av bottenfaunaindexen
Enligt den inom vattenvårdsplaneringen år 2012 uppdaterade beräkningsmodellen (Perus & Österberg 2012)har bottenfaunans kvalitetsklasser i huvudsak förblivit på samma nivå och inga betydande förän‐
28
dingar, åtminstone inte åt det sämre hållet, kan ses. På basen av materialet från 2016 placerde sig vat‐tenförekomsterna Havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo skärgård i klassen ”god” och vattenföre‐komsten Kallan i klassen ”utmärkt” (tabell 10).
Vid tolkningen av kvalitetsindexen finns skäl att beakta att indexvärdet och klassificeringen som utförts på basen av det innehåller grova generaliseringar. Alla arter av fåborstmaskar och fjädermyggor har t.ex. getts vägningen ”dålig” även om gruppen innehåller många olika arter. Därtill är variationen i indexvär‐dena mellan olika år delvis slumpmässiga och dess noggrannhet beroende på den statistiska noggrann‐heten för arternas individtäthet. Den egentliga klassificeringen för vattenförekomsterna utförs i sam‐band med vattenvårdens planeringsprocess som baserar sig på resultat från ett flertal år och bottenfau‐nan är endast en del av de faktorer som bedöms i klassificeringen. I indexvärden beräknade för vattenfö‐rekomsterna i sin helhet och på basen av observationer från flera år utjämnas felen i någon mån och de avspeglar säkrare vattenområdets tillstånd. Den ekologiska klassificeringen görs dock av myndigheterna i samband med vattenvårdsplaneringen.
Tabell 10. Punktvisa BBI‐ELSindexvärden och dess tolkningar beräknade på bottenfaunamaterialet utanför Jakobstad åren 2008 ‐ 2016. E=utmärkt, H=god, T=nöjaktig, V=försvarlig.
6.3 Kartering av vattenvegetation (Keränen 2017)
Under 2016 gjordes en kartering av vattenvegetationen som en separat undersökning inom kontrollpro‐grammet. De undersökta vegetationslinjerna var 38 och alla var samma linjer som undersöktes vid karte‐ringarna 1996 och 2007. Karteringen gjordes genom att vada eller med räfsa från båt samt med hjälp av vattenkikare. Täckningsgraden vid linjerna bedömde med hjälp av Norrlins 7‐gradiga skala. Över karte‐ringen har gjorts en separat rapport (Keränen 2017).
Vattenvegetationen i havet utanför Jakobstad påverkas i hög grad av landhöjningen. Vattenväxterna avspeglar vattenområdets tillstånd eftersom arter som kräver näringsfattiga förhållanden inte finns i lindrigt eutrofierade områden. Arter som trivs in näringsrika förhållanden förekommer närmast i frodiga vikar.
På basen av vattenvegetationen var tillståndet i havsområdet utanför Jakobstad relativt gott och inga betydande förändringar efter 1996 kan påvisas. De arter som föredrar näringsrika förhållanden har blivit kvar på samma nivå. Arter från rena förhållanden (kransalger) förekommer mera än tidigare och på ba‐sen av detta kan konstateras att vattenkvaliteten förbättrats. De saknas dock från området utanför Al‐holmen (utsläppsområdet för avlopps‐ och kylvatten) och Larsmosjöns utloppsområde, vilket avspeglar påverkan av punktbelastning och diffus belastning i området. I närheten av Alholmen förekommer arter
Vuosi 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Asema
Vesimuodostuma Pietarsaaren edusta
0,71 0,76 0,76 0,61 0,53 0,66
H H H H T H
0,60 0,52 0,48 0,95 0,58 1,03 0,48 0,40 0,61
H T T H H E T T H
Vesimuodostuma Kallan
0,77 0,72 0,67 1,51 0,98 1,04 1,35 1,47 1,46
H H H E E E E E E
1,37 1,44 1,09 1,68 0,81 0,70 1,12 0,91 1,07
E E E E H H E H E
0,73 1,09 1,09 1,09 0,95 1,13
H E E E E E
Vesimuodostuma Luodon saaristo
1,00 0,92 0,76 0,95 0,92 0,90 0,89 0,92 0,95
E H H H H H H H H
62
71
65
78
53
54
29
som gynnas av näringsbelastning och orsaken till deras förekomst kan vara den ökning i närigshalterna som observerats under senare år. Förutom från industrins belastning påverkas områdets vegetation av Larsmosjöns näringsrika vatten. Vid vegetationslinjerna i närheten av Jakobstads hamn och utsläppen från stadens avloppsreningsverk var vattenväxtarterna få och vidsträckta vassbestånd begränsade up‐penbarligen förekomsten av andra arter. I den yttre skärgården är vattnet klart och näringsfattigt och där förekom inga makroalgbestånd som indikerar eutrofiering.
6.4 Temperaturkarteringar
På spridningsområdet för Alholmens Krafts kylvatten gjordes under år 2016 temperaturkarteringar i mars, maj, augusti och oktober. Resultaten har blivit rapporterade i en skild rapport (Keränen 2017a). Karteringsresultaten från år 2016 jämfördes med temperaturer uppmätta från de samma observations‐platser innan Alholmens Kraft startade (Samkontrollen av havsområdet utanför Jakobstad 1990 – 2001).
Under observationstillfället i mars 2016 var området utanför kylvattenkanalen isfritt liksom också ham‐nen och farleden ut förbi Ådön till öppna havet. Det undersökta områdets maximitemperaturer varie‐rade mellan 0,1–3,4 grader. Vattnet var varmast utanför utsläppsstället och därifrån något österut i rikt‐ning mot Risöhäll. Under februari förekom långa driftstopp vid Alholmens Krafts kraftverk och kraftver‐ket var ur bruk hela mars. Värmebelastningen under mars kom således från UPM‐Kymmenes fabriker. Verkningsområdet för det varma vattnet sträckte sig ungefär en kilometer norrut från utsläppskanalen i riktning mot Risöhäll. I närheten av utsläppskanalen var vattnet något varmare vid ytan än vid bottnen. Inverkan av Larsmosjöns vatten kunde ses i ytvattnet vid utsläppskanalen och därifrån norrut ända till Hälsingöfjärden samt i Kackursfjärden. I djupare vattenskikt var vattnet överallt salt brackvatten.
I maj 2016 var de maximala temperaturerna i observationsområdet mellan 2,5 – 14,4 grader. Den högsta temperaturen uppmättes utanför utsläppskanalen. I maj kunde man observera en temperaturskiktning och kylvattnens inverkan var lindriga och sträckte sig några hundra meter från utsläppskanalen. Larsmos‐jöns inverkan kunde observeras i ytvattnet i Kackursfjärden och utanför Hästgrundet.
I augusti 2016 var vattnets temperatur i snitt ca 2–3 grader kallare än under referensperioden och max‐imala temperaturer varierade mellan 14,5 – 20,7 °C. Kylvattnens influensområde sträckte sig i ytvattnet cirka 500 m norrut men i det bottennära vattnet fanns inte alls varmt kylvatten. Temperaturskiktningen var liten vid provpunkterna i augusti, även om man vid Fallskär kunde observera betydligt kallare vatten vid bottnen än i ytvattnet. Inverkan av sötvattnet kunde nästan inte alls ses annanstans än utanför slus‐sarna i Kackursfjärden och vid Hästgrundet.
I oktober 2016 var vattnets temperatur på observationsområdet i regel cirka 2 grader kallare än under referensperioden. Maximitemperaturerna vid observationspunkterna varierade mellan 5,3–8,8 °C. De högsta temperaturerna uppmättes utanför utsläppskanalen. På basen av temperaturskillnaderna be‐gränsade sig kylvattnets influensområde till ett 0,5 km2 stort område utanför utsläpsskanalen och ingen inverkan i djupare vattenskikt kunde noteras. Vid mätningsdagarna i oktober var Hästgundets och i hu‐vudsak också Gertruds dammluckor stängda och vattnet var salt brackvatten vid nästan alla observat‐ionspunkter.
6.5 Mässkärs naturstation
Den årliga vattenkonsumtionen på Mässkärs naturstation varierar kring 250 m3/år. Avloppsvattnet be‐handlas i ett Green Rock‐minireningsverk, från vilket belastningen till havet varierar enligt miljötillstån‐det (30.10.2012 LSSAVI/508/04.08/2010) mellan 0,14 ‐ 1 kgP/år. Tillståndsbestämmelserna trädde i kraft år 2013. Tillståndsgränsen för fast substans är 90 % och 35 mg/l, för den biologiska syreförbrukningen (BOD7ATU) 90 % och 30 mg/l och för den kemiska syreförbrukningen (CODCr) 75 % och 125 mg/l samt för totalfosfor 3 mg/l.
30
Enligt miljötillståndet tas vattenprov två gånger per år (juni och augusti) och recipientkontrollen kan avslutas. År 2016 togs avloppsvattenprov i oktober (25.10.). Då uppfyllde det utgående vattnet till‐ståndskraven till alla delar (fast substans: 100 % och 2,0 mg/l, BOD7ATU: >99,9 % och < 3 mg/l, CODCr: 99,1 % och 48 mg/l, tot‐P: 0,35 mg/l).
Recipientkontrollen för reningsverket vid Mässkärs naturstation (Mä1) år 2016 utfördes i samband med samkontrollen (16.3. och 23.8.) och resultaten ingår i resultattabellerna för mars och augusti (bilagor 2.1 och 2.3). På basen av resultaten kunde ingen inverkan noteras. I mars varierade vattnets färgvärden mellan 25 – 40 mgPt/l och kvävehalten var lägre än föregående år (tot‐N: 330–510 µg/l) och lägre än i ytvattnet vid andra provtagningspunkter. Också fosforhalterna var lägre än vid andra provtagningspunk‐ter (14 µg/l). Syresituationen var tämligen god (85 – 88 %) och i vattnet förekom inga bakterier (<1 cfu/100 ml). I augusti var vattnet nästan klart (1,2–1,3 FTU) och nästan färglöst (35 mg Pt/l). Näringshal‐terna låg på en nivå som är typisk för området (tot‐N: 330 – 350 µg/l, tot‐P: 14 – 16 µg/l). Även den hy‐gieniska situationen var bra (enterokocker 5 cfu/100ml).
6.6 Pörkenäs lägergård
Pöreknäs lägergårds avloppsreningsverk renar avloppsvattnet från Pörkenäs och Merilä lägergårdar och de har ett eget obligatoriskt kontrollprogram. Reningsanläggningen som installerades år 2012 är ett Oy KWH‐Pipe Ab:s 70‐minireningsverk och fungerar enligt satsreningsprincipen. Innan dess (2006 – 2011) renades avloppsvattnet i ett UPO‐Metoxy minireningsverk.
Miljötillståndet (LSSAVI/229/04.08/2010) ålägger verksamhetsutövaren att utföra bruks‐ och utsläpp‐skontroll för avloppsvattnet så att den ena provtagningsomgången sker sommartid under den högsta brukstiden. Kontrollen utförs av Ahma Ympäristö Oy och resultaten från år 2016 har rapporterats sepa‐rat (Nurttila 2017).
År 2016 behandlas 1 792 m3 avloppsvatten i anläggningen. Enligt det nya kontrollprogrammet (Ahma Ympäristö Oy, 4.5.2015) återgick lägerområdets minireningsverks kontroll till provtagningsfrekvensen i miljötillståndet från 2016 (2 provtagningar per år). År 2016 togs proven i juli (7.7.) och augusti (2.8.) (Nurttila 2017).
Reningsverket fungerade bristfälligt 2016 och tillståndsvillkoren uppfylldes endast beträffande retnings‐effekt för BOD7ATU (97,1 %), fastsubstans (97,4 %) och COD (93,5 %). Belastningen av totalfosfor var 0,019 kg/d, totalkväve 0,38 kg/d och BOD 0,22 kg/d. Vid recipientkontrollen 2.8. och 8.9. kunde ingen inverkan från avloppsreningsverket observeras. Vattenkvaliteten var god: syrehalten var i hela vattenpe‐laren hög (8,7–10,0 mg/l), halterna totalfosfor (17–18 µg/l) var på lätt eutrof nivå och klorofyllhalterna (3,5–5,0 mg/l) på gränsen till karg nivå. Också värdena för grumlighet var låga och den hygieniska kvali‐teten var god vid alla punkter (Nurttila 2017)
6.7 Fiskerikontrollen 2016 för muddringen av Jakobstads hamn och farleden samt deponeringsarbeten (Keränen 2017B)
I det följande refereras resultaten 2016 för fiskerikontrollen för muddringen av Jakobstads hamn och farleden samt deponeringsarbeten (2011–2015) (Keränen 2017B). Kontrollen har delvis utförts inom samkontrollen för havsområdet utanför Jakobstad. Österbottens NTM‐central har godkänt kontrollpla‐nen med beslut 15.9.2011 (POHELY/1822/5723/2011) och kontrollprogrammet för deponeringen i havet med beslut 11.9.2012 (POHELY/1822/5723/2011).
Fiskerikontroll har gjorts enlingt kontrollprogrammet under muddringsarbetnenas gång med början från 2012. Kontrollen forsätts tre år efter att muddringen avslutats (2016–2018). Provfisket 2010 inom sam‐kontrollen för havsområdet utanför Jakobstad används som förhandsundersökning. Till fiskerikontrollen 2016 hörde yngelnotning av sik, provfiske med nät och yngelfångst av strömming. Provfiske utfördes på fem områden, vid Gräggören och Risöhäll i närheten av hamnens muddringsområden och i Hälsingöfjär‐
31
den längre bort i den inre skärgården, vid Algrundet i den yttre skärgården samt i ett, jämfört med det övriga havsområdet, något grundare område i närheten av dumpningsområdet. På alla områden var fångstansträngningen 10 nätdygn.
Enligt den tidigare fiskerikontrollen har de största förändringarna i fiskbestånden inträffat vid Gräggören där totalfångsten ökade över dubbelt under åren 2014–2015 och individantalet trefaldigades. Speciellt fångsten av mört ökade men också fångsten av abborre ökade märkbart. Tillväxten av mört‐ och abborr‐stammarna kan ha ett strakt samband med muddringarna eftersom muddringen av bottnarna frigör näringsämnen och ökar primärproduktionen, varvid specillt tillgången på föda för fiskyngel ökar. Också bottendjur lösgörs till föda speciellt för abborre. Vid efterkontrollen 2016 vid Gräggören hade fångsten återgått till samma nivå som fångsten under förhandskontrollen (2010). Individantalen var ännu tydligt större än under förhandskontrollen. På övriga provfiskeområden hade under muddringsåren inte obser‐verats förändringar i fiskstammarna som kunde kopplas till muddringarna. Provfisket vid dumpningsom‐rådet gav under 2015 och 2016 större fångst än under tidigare år. Dumpningarna har uppenbarligen inte påverkat fångsten utan fångststorleken påverkas av andelen av havsarter (t.ex. strömming och nors) i fångsten.
Vid notning av sikyngel var fångsten relativt bra och sikyngel fångades vid alla provområden. Liksom tidigare år var det bästa området för sikyngel Västra Ådö. På basen av resultaten från åren 2012–2016 har sikens förökning inte märkbart störts av muddringarna.
Fångstområdet för strömmingsyngel befinner sig ca 1,8 km öster om havsdumpningsplatsen. Från områ‐det finns inte förhandskontrolldata. Ingen fångst ficks 2016 liksom inte heller under tidigare år. Inte hel‐ler från det grundare referensområdet ficks nångon fångst. Området är uppenbarligen inte föröknings‐område för strömming.
7. SAMMANDRAG
I denna rapport presenteras resultaten av samkontrollen för havsområdet utanför Jakobstad år 2016, vilket var det nionde året av kontrollperioden 2008 – 2017. Parter i samkontrollen är UPM Kymmene Abp, BillerudKorsnäs Finland Oy, OSTP Finland Oy, Jakobstads Vatten, Jakobstads Hamn Oy och Alhol‐mens Kraft Ab:s biokraftverk (AK1 och AK2).
Vattnets kvalitet i havsområdet utanför Jakobstad påverkas, förutom av avloppsvattenbelastningen från industrin och bosättningen, även av kylvatten samt av det humushaltiga och ibland sura vatten som avtappas från Larsmo‐Öjasjön. Stadens avloppsreningsverk uppnådde inte fullt ut tillståndsvillkoren un‐der något kvartal. UPM Kymmene Abp, OSTP och Alholmens Kraft uppföljde tillståndsvillkoren för alla parametrar år 2016.
Av den avloppsvattenmängd som leddes ut till havet härstammade 94 % från UPM Kymmene liksom även 89 – 99 % av den organiska belastningen (BOD och COD), det resterande härstammade från sta‐dens reningsverk. UPM Kymmenes andel i avloppsvattnets näringsbelastning år 2016 var 91 % av fosforn och 36 % av kvävet. 9 % av fosforbelastningen och 60 % av kvävebelastningen härstammade från sta‐dens reningsverk. De resterande 4 % av kvävebelastningen härstammade från OSTP Finland Oy Ab.
Avloppsbelastningen låg på samma nivå som föregående år gällande den organiska belastningen (BOD och COD) och belastningen av totalfosfor och totalkväve var en aning lägre än föregående år. Avtapp‐ningarna via dammluckorna och fisklederna från Larsmosjön ut i havsområdet var, med undantag av våren och hösten, större än genomsnittet. Sjövattnets andel i näringsbelastningen var ungefär 6 gånger större jämfört med näringsämnesbelastningen från avloppsvattnet. Materialflödet av fosfor och kväve från Larsmosjön var 2016 lägre än föregående år.
Under vintern, då vattenutbytet är som sämst, strömmar avlopps‐ och sjövattnet med ytvattnet och under isen uppstår en tydlig skiktning i vattnet beträffande nästan alla vattenkvalitetsparametrar. Karak‐teristiskt för vattenkvaliteten vintertid är den stora variationen mellan olika områden men även mellan olika år. Sjö‐ och avloppsvattnens inverkan syntes under vintern 2016 på ett större område än tidigare år
32
och tydligast i ytvattnet i skärgården innanför Ådön–Hälsingön. Längre ut saknas data på grund av dåliga isförhållanden.
Under perioden med öppet vatten är utspädningsförhållandena bättre och sjö‐ och avloppsvattnet blan‐das i hela vattenmassan. Halterna i ytvattnet är lägre än på vintern och skiktning förekommer nästan inte alls. Våren 2016 observerades avlopps‐ och sjövattnets inverkan tydligast från området utanför Hästgrundet till Hälsingöfjärden som, jämfört med havsvattnen, brunt och ställvis grumligt ytvatten. Längre norrut kunde sjövatten observeras ända ut till Orrskärsfjärden. Sommartid kan avlopps‐ och sjö‐vatten synas som förhöjda färgtal, näringshalter och järnhalter i det närmaste kustområdet. Siktdjupet var på hela undersökningsområdet mindre än under föregående år.
På basen av klorofyllvärdena delades havsområdet utanför Jakobstad in i två eutrofieringsklasser. Det måttligt eutrofa området sträckte sig från fastlandet till linjen Fäboda–Mässkär–Hälsingön. Området utanför detta klassificerades som på väg att eutrofieras. På basen av perifytonundersökningen var alg‐tillväxten störst i närheten av UPM:s utsläppskanal. Också utanför hamnen och stadens avloppsrenings‐verks utsläpp var algproduktionen stor.
Målsättningen inom vattenvården är att uppnå eller bibehålla en god ytvattenstatus i Finland. På basen av vattenkvalitetsparametrarna för samkontrollen utanför Jakobstad (åren 2012 – 2016) har man gjort en ekologisk klassificeringen för enskilda provpunkter enligt de uppdaterade kriterierna. På basen av vattenkvalitetsparametrarna år 2016 placerades vattnets kvalitet vid provpunkterna i Bottenvikens inre kustområde i klasserna ”försvarlig – dålig”. Provpunkterna i Bottenvikens yttre kustområde hörde till klasserna ” nöjaktig–försvarlig”. År 2016 låg provpunkternas vattenkvalitetsklasser speciellt inom det yttre området lägre än genomsnittet för perioden 2012 – 2016. Detta berodde på närings‐ och humusbe‐lastningen i den rikliga avtappningen från Larsmo‐Öjasjön. I helhetsbedömningen för kustvattnens eko‐logiska status som färdigställdes år 2013 som stöd för vattenvårdsplanen, klassades vattenförekomster‐na Havsområdet utanför Jakobstad och Kallan till den ekologiska klassen nöjaktig.
Enligt uppgifterna från fiskeområdet var de vanligaste fångade fiskarterna i havsområdet utanför Jakob‐stad år 2016 braxen, strömming och sik. Skötselfiske gjordes inte år 2016, som syns som mindre total‐fångst (147 000 kg) jämfört med föregående år. Minskningen av fångsten berodde på en halverad fångst av braxen. Fångsten av övriga arter ökade. Nät var det mest använda fiskeredskapet. På basen av förfrå‐gan om fisklet 2015 och förändringarna i fisket under åren 2010–2015 har arbetsinsatsen inom det kommersiella fisket ökat och fritidsfisket minskat inom området. Den ökade fångsten av braxen mört, och id inom skötselfisket har tydligt ökat de kommersiella fiskarenas fångster från 2010 till 2015. Också genomsnittsfångsten av sik har ökat.
Vid provtagningsplatserna inom den årliga bottendjursundersökningen var bottenfaunans artsamman‐sättning i stort sett likadan som tidigare år. Musselkräftor (Ostracoda) förekom överallt och fåborstmas‐kar (Oligochaeta) samt Amerikansk havsborstmask (Marenzelleria) förekom på nästan alla stationer. Största delen av fjädermyggornas larver var Procladius‐arter inom underfamiljen Tanypodinae. Liksom de två tidigare åren var mängden larver ganska liten jämfört med tidigare år. Stora Chironomus‐larver, som indikarear eutrofiering påträffades i tämligen stort antal på station 71. Enligt den ekologiska klassifi‐ceringens BBI‐index var bottenfaunans tillstånd på hela området god‐utmärkt eller tydligt bättre än be‐dömningen på basen av vattenkvalitet.
På basen av karteringen av vattenväxtligheten 2016 var tillståndet i Jakobstads havsområde relativt gott. Arter typiska för rena områden förekom till följd av förbättrad vattenkvalitet rikligare än tidigare. I när‐heten av Alholmen förekom arter som gynnas av näringsbelastning. I närheten av Jakobstads hamn och utsläppsområdet för stadens avloppsreningsverk var antalet vattenväxter litet och vassbestånden be‐gränsade andra arters förekomst. I den yttre skärgården var vattnet klart och näringsfattiga och makro‐algbestånd som skulle tyda på eutrofiering förekom inte.
Vattnet vid övervakade badstränderna uppfyllde de ikraftvarande kvalitetskraven sommaren 2016. I samband med den nationella alguppföljningen observerades sommaren 2016 inga blågröna alger vid Ådö fiskehamn.
33
Fiskeriundersökningen för muddringen av Jakobstads hamn och djupfarled samt havsdeponeringen fort‐satte under 2016 som eftergranskning. Inverkan av muddrings‐ och deponeringsarbetena har kunnat konstateras endast i närheten av Gräggören. Under 2016 hade fångsten återgått till nästan samma nivå som fångsten i förhandsundersökningarna.
KÄLLFÖRTECKNING
Aaltonen E ‐ K 2008: Pietarsaaren edustan merialueen vesistö‐ ja kalataloustarkkailuohjelma 2008 – 2015. Mo‐niste 9 s. Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. Pietarsaari.
Aaltonen E‐K & Kalliolinna M 2011: Pietarsaaren merialueen tila jakson 2006 – 2010 velvoitetarkkailutulosten perusteella. Moniste 24 s. Pietarsaari 2011.
Aroviita J, Hellsten S, Jyväsjärvi J, Järvenpää L, Järvinen M, Karjalainen S M, Kauppila P, Keto A, Kuoppala M, Manni K, Mannio J, Mitikka S, Olin M, Perus J, Pilke A, Rask M, Riihimäki J, Ruuskanen A, Siimes K, Sutela T, Vehanen T & Vuori K‐M 2012: Ohje pintavesien ekologisen ja kemiallisen tilan luokitteluun vuosille 2012–2013 − päivitetyt arvioin perusteet ja niiden soveltaminen. Suomen ympäristökeskus, Ympäristö‐hallinnon ohjeita 7/2012. 144 s.
Ilmatieteen laitos/ Ilmastopalvelu 2017: Kuukausittainen sadanta Kokkolan Hollihaassa ja Kruunupyyssä ja kuu‐kausittainen lämpötila Kruunupyyssä ja Tankarissa vuonna 2016. (Sähköposti 18.1.2017)
Ilmatieteen laitos/ Jääpalvelu 2017: Jääpäivien lukumäärä talvella 2015/2016. (Sähköposti 11.1.2017)
Ilmatieteen laitos/ Meripalvelut 2017: Meriveden korkeus Pietarsaaren mareografilla 2016. (Sähköposti 12.1.2016)
Keränen J 2017a: Oy Alholmens Kraft Ab. Pietarsaaren lämpövoimalan vesistötarkkailut Pietarsaaren merialu‐eella vuonna 2016. Pöyry Finland Oy. Moniste 17 s + liitteet.
Keränen J 2017b: Pietarsaaren Satama. Pietarsaaren satama‐ ja väyläruoppauksien kalataloudellinen tarkkailu 2016. Pöyry Finland Oy. 21 s + liitteet.
Korpinen P, Kiirikki M, Lauri H & Inkala A 2004: Bothnian Bay 3‐D‐water quality and ecosystem model: Technical Report. Manuscript 57 s.
Kujala N 2012: Pietarsaaren satama, vuosiyhteenveto 2011.
Kujala N 2014: Pietarsaaren Sataman hule‐ ja sadevesijärjestelmien täsmennys (s‐posti 17.6.2014)
Ljungberg, R., Pikkarainen, A., Lehtiniemi, M. Urho, L. 2011. Vieraslajien havaitseminen Suomen merialueen seurannoissa. Suomen ympäristö 10/2011.
Nurttila R 2017: Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä. Pörkenäsin leirikeskuksen jätevedenpuhdistamon velvoitetarkkailu. Vuosiyhteenveto 2016. Ahma ympäristö Oy.
Nyman C 2017: Pietarsaaren merialueen pohjaeläinseuranta 2017. Moniste 9 s + liitteet.
UPM Kymmene Oyj 2016a: Luodon‐Öjanjärven pinnankorkeudet ja juoksutukset 2016.
UPM Kymmene Oyj 2015b: Kuormitusraportit 2016.
Perus, J. & Österberg, M. 2012. BBI‐excel makron opas (v. lokakuu 2012).
Seinä A & Peltola J 1991: Jäätalven kesto ja kiintojään paksuustilastoja Suoman merialueella 1961 ‐ 1990. Fin‐nish Marine Research. N:o 258. 46 s. Helsinki 1991.
Sillanpää T & Virtanen J 2017. Pietarsaaren Vesi. Alhedan jätevedenpuhdistamon yhteenvetoraportti vuosi 2016. Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry. Pietarsaari 2017. 15 s + liitteet.
Westberg V & Lax H‐J (toim.) 2016: Rannikkovesien ja pienten vesistöjen vesienhoidon toimenpideohjelma. Vesienhoidon toimenpideohjelma vuoteen 2021. Etelä‐Pohjanmaan elinkeino‐, liikenne‐ ja ympäristö‐keskus. Raportteja 51 2016
Wistbacka B 2017: 2005‐ 2016: Kalataloustarkkailun vuosittainen tiedonkeruu.
Vuori K‐M, Mitikka S & Vuoristo H 2009: Pintavesien ekologisen tilan luokittelu. Ympäristöhallinnon ohjeita 3/ 2009. Suomen ympäristökeskus. Helsinki 2009.
34
BILAGOR
1 Förteckning över observartionspunkter i samkontrollen för havsområdet utanför Jakobstad
2 Analysresultat (omfattande provtagningar)
3 Analysresultat (intensivprovtagningar)
4 Perifytonresultat
5 NTM‐centralens i Södra Österbotten analysresultat år 2016 från punkt P64
6 Uppgifter från fiskelagen år 2016 (Norra svenska fiskeområdet)
7 Övervakningsresultat från badstränderna 2016
8 Algobservationer vid Ådö fiskehamn 2016
9 Sammanfattning av bottenfaunaresultat år 2016 (Curt Nyman)
10 OSTP Finland Oy Ab:s belastning 2002 – 2016
11 NabLabs Oy: Analysmetoder 2016 / Jakobstads havsområde
12 Ekologiska klassificeringklasser beräknade enligt uppdaterade kriterier på basen av vattenkvalitet‐
sparametrarna åren 2012 – 2016.
Havaintopaikkaluettelo, Pietarsaaren edustan yhteistarkkailu 2008–2017
Tunnus ja nimi/ Kod och namn
YK‐pohj. YK‐itä Näytesyvyys, m HUOM
kartoituskierrokset*) **)
P 51, Vanha Hamina/ Gamla Hamn 7072628 3286840 1, ‐1
P 52, Alholmsfjärden 7073780 3287045 1, ‐1
ja pintavesi intensiivipiste,
bakteerit
P 53, Gräggören 7076082 3286652 1, 5, ‐1
ja pintavesi bakteerit
P 54, Risöhäll = Sandgrundet 7076904 3287492 1, ‐1
ja pintavesi intensiivipiste,
bakteerit
P 55, Svinören 7076134 3288958 1, ‐1
P 61, Rajstall 7075404 3285318 1, ‐1
P 62, Ådön ‐ Gräsgrundet 7077173 3283899 1, 5, 10, ‐1 intensiivipiste
P 64, Nygrundet ‐ Mässkär 7078628 3280662 1, 5, 10, 15, ‐1 intensiivipiste
P 65, Ören ‐ Ripgrundet 7080584 3281655 1, 5, 10, ‐1
P 66, Hälsingöfjärden 7081433 3284900 1, ‐1
P 67, Lillgrundet 7078919 3287236 1, ‐1 intensiivipiste
P 71, Truthällan 7073741 3282335 1, 5, ‐1
P 73, Fäboda 3 km W 7072738 3273517 1, 5, ‐1
P 75, Kallan 2,5 km W 7080043 3277149 1, 5, 10, 15, ‐1
P 78, Orrskärsfjärden 7086455 3286739 1, 5, ‐1
P 79, Kackursfjärden 7082782 3288169 1, ‐1 intensiivipiste
L 5, Larsmosjön, Gertruds 7084400 3291450 1, ‐1 intensiivipiste
L 6A, Fårholmsströmmen 7073178 3290472 1, ‐1 intensiivipiste
Mä 1 Mässkär N 1, ‐1 optio
Pö 1 Pörkenäs W 1, ‐1 optio
*) Kartoituskierroksen näytteenottosyvyydet: taulukon mukaiset näytesyvyydet + avovesiajalla 0‐2 m **) Intensiivikierroksella näytteet 1 m + 0‐2 m
Analyysivalikoimat:
Kartoituskierrokset (yhteensä 4 kertaa: helmi‐maaliskuu, toukokuu, elokuu ja lokakuu) - 1m ja ‐1 m näytteet: lämpötila, näkösyvyys, pH, johtokyky/ saliniteetti, O2 + kyll‐% (maalis‐ ja elokuu),
väri (komparaattori), sameus, kok‐N, NO2+3‐N ja NH4‐N, kok‐P ja PO4‐P, TOC, Fe- Välisyvyyksien näytteet: lämpötila, johtokyky/ salin (talvella kokonaisravinteet)- 0 – 2 m kokoomanäytteet: avovesiajalla a‐klorofylli- Pintavesinäytteet (P51, 52 ja 53): fekaaliset streptokokit eli enterokokit
Intensiivikierrokset (yhteensä 6 kertaa avovesiajalla: kesäkuu 1, heinä‐elokuu yhteensä 4, syyskuu 1) - 1 m näytteet: lämpötila, näkösyvyys, pH, johtokyky/ saliniteetti, väri (komparaattori), sameus, kok‐N,
NO2+3‐N, NH4‐N, kok‐P ja PO4‐P- 0 – 2 m näytteet: a‐klorofylli
Liite/ Bilaga 1
TU
TK
IMU
ST
OD
IST
US
2016
E-
4126
-1
Ta
rkk
ail
u:
Pie
tars
aare
n m
eria
lue
Ta
rkk
ail
uk
ierr
os
:M
aalis
kuu
Til
aa
ja:
Pie
tars
aa
ren
me
ria
lue
en
yh
teis
tark
kailu
työ
ryh
mä
Ha
vain
top
aik
ka
Tu
nn
us
Erä
-n
um
ero
Ott
o p
vm.
Tu
lo p
vm.
Tu
tkim
uk
se
nlo
pe
tus
pvm
.N
äk
ö-
syv
yys
[m]
Ko
ko
na
is-
syv
yys
[m]
Jä
än
pa
ks
uu
s[m
]
Lu
me
np
ak
su
us
[m
]
Nä
ytte
en
-o
tta
jaL
isä
tie
do
t
P51
. V
anha
Ham
ina
P51
4126
15.3
.201
616
.3.2
016
30.3
.201
60
.62
.70.
380.
13K
aK
P52
. Alh
olm
sfjä
rden
P52
4127
15.3
.201
616
.3.2
016
30.3
.201
60
.84
.00.
370.
13K
aK
P53
, Grå
ggör
enP
53ha
vain
topa
ikal
le e
i pää
sty
jäät
ilant
een
taki
a
P54
. Ris
öhäl
l=S
andg
rund
P54
4124
17.3
.201
618
.3.2
016
23.3
.201
60
.93
.90.
350.
06K
aK
P55
, Svi
nöre
nP
55ha
vain
topa
ikal
le e
i pää
sty
jäät
ilant
een
taki
a
P61
. R
ajst
all
P61
4122
16.3
.201
617
.3.2
016
23.3
.201
60
.94
.40.
350.
03K
aK
P62
, Ådö
n-G
räsg
rund
etP
62ha
vain
topa
ikal
le e
i pää
sty
jäät
ilant
een
taki
a
P64
, Nyg
rund
et-M
ässk
ärP
64ha
vain
topa
ikal
le e
i pää
sty
jäät
ilant
een
taki
a
P65
. Öre
n-R
ipgr
und
P65
4119
17.3
.201
618
.3.2
016
23.3
.201
61
.213
.30.
250.
06K
aK
P66
. Häl
sing
öfjä
rden
P66
4118
17.3
.201
618
.3.2
016
23.3
.201
61
.23
.10.
390.
04K
aK
P67
. Lill
grun
det
P67
4117
17.3
.201
618
.3.2
016
23.3
.201
61
.02
.70.
340.
03K
aK
P71
. T
ruth
ällä
nP
7141
1616
.3.2
016
17.3
.201
623
.3.2
016
0.9
9.1
0.35
0.03
KaK
P73
, F
äbod
aP
73ha
vain
topa
ikal
le e
i pää
sty
jäät
ilant
een
taki
a
P75
, Kal
lan
P75
hava
into
paik
alle
ei p
ääst
y jä
ätila
ntee
n ta
kia
P78
, O
rrsk
ärsf
järd
enP
78ha
vain
topa
ikal
le e
i pää
sty
jäät
ilant
een
taki
a
P79
. K
acku
rsfjä
rden
P79
4112
17.3
.201
618
.3.2
016
23.3
.201
60
.84
.50.
230.
06K
aK
L5 L
uodo
njär
vi (
Ger
trud
s)L5
4111
16.3
.201
617
.3.2
016
22.3
.201
61
.07
.40
.30.
09K
aK
L6A
Luo
donj
ärvi
(La
mm
assa
aren
salm
i)L6
A41
1016
.3.2
016
17.3
.201
622
.3.2
016
0.9
2.0
00
KaK
Mä1
. Mäs
skär
NM
ä 1
4125
16.3
.201
617
.3.2
016
24.3
.201
62
.05
.90.
240
KaK
Tul
okse
t pä
tevä
t vai
n te
stat
uille
näy
tteill
e. M
ittau
sepä
varm
uude
t saa
pyy
dettä
essä
.T
utki
mus
todi
stuk
sen
saa
kopi
oida
vai
n ko
kona
an. M
uuss
a ta
pauk
sess
a ko
pioi
nnis
ta o
n sa
atav
a lu
pa.
*=
Näy
te t
utki
ttu
akkr
edito
idul
la m
enet
elm
ällä
. Lau
sunt
o ei
kuu
lu a
kkre
dito
inni
n pi
iriin
.
Ta
us
tati
ed
ot:
Sä
äti
ed
ot:
18.4
.201
6A
rja P
alom
äki
Mer
ived
en k
orke
us 1
5.3.
-19
,0 c
m, 1
6.3.
-21
,0 c
m, 1
7.3.
-18
,0 c
m15
.3.
16.3
.17
.3.
ympä
ristö
asia
ntun
tija
Häs
tgru
ndet
in ja
Ger
trud
in p
atol
uuku
t oliv
at k
iinni
15.
-17.
3.P
ilvis
yys
2/8
4-7/
85-
8/8
050
427
3067
Läm
pötil
a+
6 a
st.
C3
-6 a
st.
C+
3 a
st.
Car
ja.p
alom
aki@
nabl
abs.
fiT
uule
n no
peus
5 m
/s6
m/s
3-10
m/s
Ja
ke
lu:
Tuu
len
suun
taS
WW
NU
PM
Kym
men
e O
yjP
ohja
nmaa
n E
LY-k
esku
sA
lhol
men
skra
ft O
y A
bLu
odon
ym
p.su
oj. l
tk. /
Milj
önäm
den
i Lar
smo
Pie
tars
aare
n V
esi
Pie
tars
aare
n ym
p.su
oj. l
tk. /
Milj
önäm
den
i Jak
obst
adO
ST
P F
inla
nd O
yP
ohja
nmaa
n ve
si ja
ym
päris
tö r
yF
ören
ing
Mäs
skär
s Lo
tsst
atio
n r.
f.N
orra
sve
nska
fis
keom
råde
Bill
erud
Kor
snäs
Fin
land
Oy
Pie
tars
aare
n S
atam
a
Nab
Lab
s O
y |
ww
w.n
abla
bs.f
i |
Pää
kont
tori:
Ups
eerin
katu
1,
0260
0 E
spoo
|
VA
T n
o. F
I028
3126
2S
ivu
1/1
Liite/Bilaga 2.1
Pie
tars
aare
n m
eria
lue
Maa
lisku
uP
ieta
rsaa
ren
mer
ialu
een
yhte
ista
rkka
iluty
öryh
mä
2016
E-
4126
-1
TC
O2
liuk
O2
kyll%
Sam
eus
Säh
k.jo
ht.
pHV
äri
Ent
erok
okit
Sal
inite
etti
Kok
.NN
H4-
NN
H4-
NN
O2+
3-N
NO
23-N
Kok
.PP
O4-
PT
OC
Fe
Ken
ttä
mitt
aus
SF
S-E
N25
813:
1996
SF
S-E
N25
813
1996
SF
S-E
N I
SO
7027
:200
0S
FS
-EN
2788
8:19
94S
FS
3021
:197
9S
FS
-EN
IS
O78
87:2
012.
kom
para
atto
ri
SF
S-E
N I
SO
7899
-2:2
000
Lask
ettu
sähk
önjo
h-ta
vuud
esta
SF
S-E
N I
SO
1190
5-1:
98(m
odi
f.)
SF
S-E
N I
SO
1173
2:20
05S
is.
me
n.J-
046
Sis
. m
en.
J-04
2S
FS
-EN
IS
O13
395:
1996
(mo
dif.
)
Sis
. m
en.
J-04
0S
is.
me
n.J-
041
SF
S-E
N14
84:1
997
SF
S-E
N I
SO
1188
5:09
mod
if.
**
**
**
**
**
**
**
*
Ott
o-
pis
teN
äyte
-n
um
ero
Ott
o-
syvy
ys[m
]
°Cm
g/l
%F
TU
mS
/mm
g P
t/l
pmy/
100
ml
ppt
µg
/lµ
g/l
µg
/lµ
g/l
µg
/lµ
g/l
µg
/lm
g/l
µg
/l
P51
0.1
m 4
126-
10
.18
P51
1m
412
6-2
1.0
0.5
9.3
644
.823
16
.914
01.
221
300
510
320
5846
15.3
1 30
0P
51 2
m 4
126-
31
.08
.157
2.3
394
7.3
702.
141
000
450
240
3221
11.5
800
P52
0.1
m 4
127-
10
.111
P52
1m
412
7-2
1.0
0.5
10.9
752
.726
97
.212
01.
421
300
600
290
4630
16.8
1 20
0P
52 3
m 4
127-
33
.00
.710
.876
1.3
556
7.5
353.
0655
012
017
018
106
.720
0P
54 0
.1m
412
4-1
0.1
2P
54 1
m 4
124-
21
.02
.810
743
.511
87
.218
0<
0.9
51
100
120
330
6142
24.6
1 40
0P
54 2
.7m
412
4-3
2.9
0.5
11.9
831
.344
17
.350
2.41
640
9620
022
139
.739
0P
61 1
m 4
122-
11
.00
.711
.177
2.1
267
7.3
100
1.42
970
210
260
3522
25.2
850
P61
3.8
m 4
122-
23
.40
.611
.580
0.84
531
7.5
352.
9257
011
018
015
87
.423
0P
65 1
m 4
119-
11
.00
.211
.780
1.2
404
7.1
702
.276
094
250
2311
10.4
500
P65
5m
411
9-2
5.0
0.1
518
440
11P
65 1
0m 4
119-
310
.00
.157
6P
65 1
2.6m
411
9-4
12.3
0.1
1389
0.39
574
7.3
153.
1733
08
110
83
5.2
55P
66 1
m 4
118-
11
.00
.89
.970
2.4
136
6.7
170
< 0
.95
1 30
010
051
043
2721
.41
400
P66
2.1
m 4
118-
22
.11
.58
.661
1.8
339
6.9
901.
8294
075
360
2916
13.3
770
P67
1m
411
7-1
1.0
1.8
10.2
733
.313
67
.114
0<
0.9
51
100
120
370
6142
24.6
1 30
0P
67 2
.1m
411
7-2
1.7
1.7
10.7
762
.623
37
.213
01.
221
100
130
320
5840
21.5
1 00
0P
71 1
m 4
116-
11
.00
.212
.384
1.2
415
7.3
702.
2588
013
025
028
1510
.345
0P
71 5
m 4
116-
25
.00
.056
639
023
P71
7.5
m 4
116-
38
.10
.312
.486
0.39
583
7.6
203.
2136
013
120
94
5.3
81P
79 1
m 4
112-
11
.01
.110
.474
2.7
18.2
6.1
200
< 0
.95
1 60
010
060
051
3326
1 70
0P
79 3
.2m
411
2-2
3.5
1.1
10.5
741
.338
87
.080
2.09
960
5936
028
1612
610
L5 1
m 4
111-
11
.00
.711
771
.89
.16
.417
0<
0.9
51
500
100
360
4126
22.7
1 40
0L5
5m
411
1-2
6.4
2.5
6.5
473
.511
.86
.424
0<
0.9
51
700
8833
060
4026
.12
400
L6A
1m
411
0-1
1.0
0.7
11.3
793
.18
.36
.614
0<
0.9
51
100
7734
036
2318
1 50
0M
ä1 1
m 4
125-
11
.00
.112
.485
0.75
493
7.5
400
2.7
510
3918
014
526
0M
ä1 -
1m 4
125-
24
.90
.012
.988
0.39
542
7.5
250
2.97
370
1513
09
312
0
Nab
Lab
s O
y |
ww
w.n
abla
bs.f
i |
Pää
kont
tori:
Ups
eerin
katu
1, 0
2600
Esp
oo
| V
AT
no.
FI0
2831
262
Siv
u 1
/1
Liite/ Bilaga 2.1
TU
TK
IMU
ST
OD
IST
US
2016
E-
8786
-1
Tar
kkai
lu:
Pie
tars
aare
n m
eria
lue
Tar
kkai
luki
erro
s:T
ouko
kuu
Til
aaja
:P
ieta
rsaa
ren
mer
ialu
een
yhte
ista
rkka
iluty
öryh
mä
Hav
ain
top
aikk
aT
un
nu
sE
rä-
nu
mer
oO
tto
pvm
.T
ulo
pvm
.T
utk
imu
ksen
lop
etu
s p
vm.
Näk
ö-
syvy
ys[m
]K
oko
nai
s-sy
vyys
[m
]Jä
änp
aksu
us
[m]
Lu
men
pak
suu
s [
m]
Näy
ttee
n-
ott
aja
Lis
ätie
do
t
P51
, V
anha
Ham
ina
P51
8786
9.5.
2016
10.5
.201
612
.5.2
016
1,30
2,70
KiK
a
P52
, A
lhol
msf
järd
enP
5287
879.
5.20
1610
.5.2
016
12.5
.201
61,
204,
10K
iKa
P53
, G
rågg
ören
P53
8788
9.5.
2016
10.5
.201
612
.5.2
016
1,00
14,4
0K
iKa
P54
, R
isöh
äll=
San
dgru
ndP
5487
899.
5.20
1610
.5.2
016
12.5
.201
60,
903,
90K
iKa
P55
, S
vinö
ren
P55
8790
9.5.
2016
10.5
.201
612
.5.2
016
0,90
4,20
KiK
a
P61
, R
ajst
all
P61
8791
9.5.
2016
10.5
.201
612
.5.2
016
1,30
4,40
KiK
a
P62
, Å
dön-
Grä
sgru
ndet
P62
8792
9.5.
2016
10.5
.201
612
.5.2
016
1,50
14,8
0K
iKa
P64
, N
ygru
ndet
-Mäs
skär
P64
8793
9.5.
2016
10.5
.201
612
.5.2
016
2,20
18,0
0K
iKa
P65
, Ö
ren-
Rip
grun
dP
6587
949.
5.20
1610
.5.2
016
12.5
.201
61,
8013
,20
KiK
a
P66
, H
älsi
ngöf
järd
enP
6687
959.
5.20
1610
.5.2
016
12.5
.201
61,
103,
10K
iKa
P67
, Li
llgru
ndet
P67
8796
9.5.
2016
10.5
.201
612
.5.2
016
1,10
2,70
KiK
a
P71
, T
ruth
ällä
nP
7187
979.
5.20
1610
.5.2
016
12.5
.201
61,
509,
20K
iKa
P73
, F
äbod
aP
7387
989.
5.20
1610
.5.2
016
12.5
.201
61,
7011
,90
KiK
a
P75
, K
alla
nP
7587
999.
5.20
1610
.5.2
016
12.5
.201
62,
6020
,40
KiK
a
P78
, O
rrsk
ärsf
järd
enP
7888
009.
5.20
1610
.5.2
016
12.5
.201
61,
4010
,80
KiK
a
P79
, K
acku
rsfjä
rden
P79
8801
9.5.
2016
10.5
.201
612
.5.2
016
1,20
4,50
KiK
a
L5 L
uodo
njär
vi (
Ger
trud
s)L5
8802
10.5
.201
611
.5.2
016
12.5
.201
61,
107,
20K
iKa
L6A
Luo
donj
ärvi
(La
mm
assa
aren
salm
i)L6
A88
0311
.5.2
016
12.5
.201
616
.5.2
016
0,90
2,70
KiK
aT
ulok
set
päte
vät
vain
tes
tatu
ille
näyt
teill
e. M
ittau
sepä
varm
uude
t sa
a py
ydet
täes
sä.
Tut
kim
usto
dist
ukse
n sa
a ko
pioi
da v
ain
koko
naan
. M
uuss
a ta
pauk
sess
a ko
pioi
nnis
ta o
n sa
atav
a lu
pa.
2.8.
2016
*=
Näy
te t
utki
ttu
akkr
edito
idul
la m
enet
elm
ällä
. La
usun
to e
i kuu
lu a
kkre
dito
inni
n pi
iriin
.
Tau
stat
ied
ot:
Mer
ived
en k
orke
us 9
.5.
-11,
2 cm
, 10
.5.
-14,
9 cm
, 12
.5.
-23
cmS
ääti
edo
t:9.
5.10
.5.
11.5
.P
atol
uuku
t: 9.
5. G
ertr
udin
ja H
ästg
rund
etin
toi
nen
luuk
ku a
uki,
toin
en k
iinni
; 10
.5.
Ger
trud
in m
olem
mat
luuk
utLä
mpö
tila
10-
11 a
st.
C9
ast
C9
ast
CA
rja
Pal
omäk
iki
inni
; 11
.5.
Ger
trud
in m
olem
mat
luuk
ut k
iinni
, H
ästg
rund
etin
toi
nen
luuk
ku a
uki,
toin
en k
iinni
Tuu
len
nope
us4-
5 m
/s3
m/s
3 m
/sym
päris
töas
iant
untij
aT
uule
n su
unta
NN
EN
050
427
3067
Jake
lu:
Pilv
isyy
s5
/87
/81
/8
UP
M K
ymm
ene
Oyj
Poh
janm
aan
ELY
-kes
kus
Alh
olm
ensk
raft
Oy
Ab
Luod
on y
mp.
suoj
. ltk
. /M
iljön
ämde
n i L
arsm
oP
ieta
rsaa
ren
Ves
iP
ieta
rsaa
ren
ymp.
suoj
. ltk
. /
Milj
önäm
den
i Jak
obst
ad
OS
TP
Fin
land
Oy
Poh
janm
aan
vesi
ja y
mpä
ristö
ry
För
enin
g M
ässk
ärs
Lots
stat
ion
r.f.
Nor
ra s
vens
ka f
iske
områ
deB
iller
udK
orsn
äs F
inla
nd O
yP
ieta
rsaa
ren
Sat
ama
Nab
Lab
s O
y |
ww
w.n
abla
bs.f
i |
Pää
kont
tori:
Ups
eerin
katu
1,
0260
0 E
spoo
|
VA
T n
o. F
I028
3126
2S
ivu
1/1
Liite/ Bilaga 2.2
Pie
tars
aa
ren
me
ria
lue
To
uko
kuu
Pie
tars
aa
ren
me
ria
lue
en
yh
teis
tark
kailu
työ
ryh
mä
20
16
E-
87
86
-1
TC
Sa
me
us
Sä
hk.
joh
t.p
HV
äri
Klo
rofy
lli-a
En
tero
koki
tS
alin
itee
tti
Ko
k.N
NH
4-N
NH
4-N
NO
2+
3-N
NO
23
-NK
ok.
PP
O4-
PT
OC
Fe
Ke
ntt
äm
itta
us
SF
S-E
NIS
O7
02
7:2
00
0
SF
S-E
N2
78
88
:19
94
SF
S3
02
1:1
97
9
SF
S-E
N IS
O7
88
7:2
01
2,
kom
pa
raa
tto
ri
SF
S5
77
2:1
99
3S
FS
-EN
ISO
78
99
-2:2
00
0L
ask
ett
usä
hkö
njo
hta
vu
ud
est
a
SF
S-E
N IS
O1
19
05
-1:9
8(m
od
if.)
Sis
. m
en
.J-
04
6S
FS
-EN
ISO
11
73
2:2
00
5S
is.
me
n.
J-0
42
SF
S-E
N IS
O1
33
95
:19
96
(mo
dif.
)
Sis
.m
en
. J-
04
0
Sis
. m
en
.J-
04
1S
FS
-EN
14
84
:19
97
SF
S-E
N IS
O1
18
85
:09
mo
dif.
**
**
**
**
**
**
**
*
Ott
o-
pis
teN
äyt
e-
nu
me
roO
tto
-s
yvyy
s[m
]
°CF
TU
mS
/mm
g P
t/l
µg
/lp
my/
10
0 m
lp
pt
µg
/lµ
g/l
µg
/lµ
g/l
µg
/lµ
g/l
µg
/lm
g/l
µg
/l
P5
1 0
,1m
87
86
-1,1
0P
51
1m
87
86
-21
.01
1,8
03
,63
47
7,4
10
01
,87
82
04
42
10
36
11
12
,89
00
P5
1 2
m 8
78
6-3
1,7
11
,70
3,5
34
87
,41
00
1,8
78
00
43
20
03
71
11
2,5
1 0
00
P5
1 0
-2m
87
86
-40
- 2
9,3
P5
2 0
,1m
87
87
-1,1
0P
52
1m
87
87
-21
.01
2,7
03
,22
63
7,3
12
01
,40
1 1
00
19
02
50
35
12
14
,39
30
P5
2 3
m 8
78
7-3
3,1
11
,60
3,2
26
77
,31
10
1,4
21
20
02
40
30
04
41
41
5,3
15
0P
52
0-2
m 8
78
7-4
0 -
27
,2P
53
0,1
m 8
78
8-1
,10
P5
3 1
m 8
78
8-2
1.0
13
,70
4,7
88
,67
,01
80
< 0
,95
1 3
00
90
38
06
12
02
2,7
1 6
00
P5
3 5
m 8
78
8-3
5.0
10
,00
40
9P
53
9,1
m 8
78
8-4
13
,41
3,4
01
,15
33
7,5
30
2,9
43
70
19
11
01
43
6,4
15
0P
53
0-2
m 8
78
8-5
0 -
27
,3P
54
0,1
m 8
78
9-1
,10
P5
4 1
m 8
78
9-2
1.0
13
,10
5,2
45
,66
,72
00
< 0
,95
1 3
00
91
41
05
72
02
0,2
1 7
00
P5
4 2
,7m
87
89
-32
,91
2,8
05
,26
7,8
6,7
18
0<
0,9
51
30
09
74
00
56
20
20
,21
70
0P
54
0-2
m 8
78
9-4
0 -
27
,2P
55
1m
87
90
-11
.01
2,8
06
,11
6,7
6,5
18
0<
0,9
51
30
07
74
10
62
23
19
,11
80
0P
55
3,2
m 8
79
0-2
3,2
11
,80
4,7
15
26
,91
50
< 0
,95
1 1
00
11
03
20
49
18
17
,71
20
0P
55
0-2
m 8
79
0-3
0 -
28
,5P
61
1m
87
91
-11
.01
2,0
02
,72
71
7,3
12
01
,44
95
07
02
90
35
91
5,7
91
0P
61
3,8
m 8
79
1-2
3,4
11
,80
2,7
29
37
,41
10
1,5
69
10
65
28
03
09
14
,78
10
P6
1 0
-2m
87
91
-30
- 2
6,6
P6
2 1
m 8
79
2-1
1.0
11
,70
2,2
28
47
,49
01
,51
86
04
02
90
31
71
3,9
73
0P
62
5m
87
92
-25
.09
,30
42
0P
62
10
m 8
79
2-3
10
.03
,70
52
2P
62
13
,7m
87
92
-41
3,8
2,6
00
,75
54
17
,62
02
,97
33
08
10
09
25
,78
4P
62
0-2
m 8
79
2-5
0 -
26
,6P
64
1m
87
93
-11
.08
,30
1,8
44
07
,66
02
,39
66
01
02
90
17
48
,63
00
P6
4 5
m 8
79
3-2
5.0
7,9
04
44
P6
4 1
0m
87
93
-31
0.0
3,3
05
37
P6
4 1
5m
87
93
-41
5.0
2,6
05
51
P6
4 1
6,7
m 8
79
3-5
17
.02
,10
0,5
15
56
7,6
15
3,0
63
00
59
68
< 2
5,3
55
P6
4 0
-2m
87
93
-60
- 2
4,6
P6
5 1
m 8
79
4-1
1.0
8,9
01
,94
23
7,5
60
2,3
07
00
10
28
02
04
9,1
35
0P
65
5m
87
94
-25
.07
,30
45
8P
65
10
m 8
79
4-3
10
.04
,20
52
6P
65
12
,6m
87
94
-41
2,2
3,2
00
,54
54
17
,62
02
,97
42
05
11
01
0<
25
,58
0P
65
0-2
m 8
79
4-5
0 -
24
,8
Na
b L
ab
s O
y |
ww
w.n
ab
lab
s.fi
| P
ää
kon
tto
ri:
Up
see
rin
katu
1,
02
60
0 E
spo
o
| V
AT
no
. F
I02
83
12
62
Siv
u 1
/2
Liite/ Bilaga 2.2
Pie
tars
aa
ren
me
ria
lue
To
uko
kuu
Pie
tars
aa
ren
me
ria
lue
en
yh
teis
tark
kailu
työ
ryh
mä
20
16
E-
87
86
-1
TC
Sa
me
us
Sä
hk.
joh
t.p
HV
äri
Klo
rofy
lli-a
En
tero
koki
tS
alin
itee
tti
Ko
k.N
NH
4-N
NH
4-N
NO
2+
3-N
NO
23
-NK
ok.
PP
O4-
PT
OC
Fe
Ke
ntt
äm
itta
us
SF
S-E
NIS
O7
02
7:2
00
0
SF
S-E
N2
78
88
:19
94
SF
S3
02
1:1
97
9
SF
S-E
N IS
O7
88
7:2
01
2,
kom
pa
raa
tto
ri
SF
S5
77
2:1
99
3S
FS
-EN
ISO
78
99
-2:2
00
0L
ask
ett
usä
hkö
njo
hta
vu
ud
est
a
SF
S-E
N IS
O1
19
05
-1:9
8(m
od
if.)
Sis
. m
en
.J-
04
6S
FS
-EN
ISO
11
73
2:2
00
5S
is.
me
n.
J-0
42
SF
S-E
N IS
O1
33
95
:19
96
(mo
dif.
)
Sis
.m
en
. J-
04
0
Sis
. m
en
.J-
04
1S
FS
-EN
14
84
:19
97
SF
S-E
N IS
O1
18
85
:09
mo
dif.
**
**
**
**
**
**
**
*
Ott
o-
pis
teN
äyt
e-
nu
me
roO
tto
-s
yvyy
s[m
]
°CF
TU
mS
/mm
g P
t/l
µg
/lp
my/
10
0 m
lp
pt
µg
/lµ
g/l
µg
/lµ
g/l
µg
/lµ
g/l
µg
/lm
g/l
µg
/l
P6
6 1
m 8
79
5-1
1.0
13
,50
3,1
11
87
,11
50
< 0
,95
1 1
00
63
35
04
71
31
9,1
1 3
00
P6
6 2
,1m
87
95
-22
,11
3,2
02
,71
39
7,2
14
0<
0,9
59
60
35
29
03
81
11
6,9
1 2
00
P6
6 0
-2m
87
95
-30
- 2
6,0
P6
7 1
m 8
79
6-1
1.0
13
,20
4,0
10
47
,11
80
< 0
,95
1 3
00
85
41
05
21
72
1,2
1 4
00
P6
7 2
,1m
87
96
-21
,71
3,2
04
,01
05
7,0
18
0<
0,9
51
30
08
53
60
53
16
21
,31
50
0P
67
0-2
m 8
79
6-3
0 -
25
,5P
71
1m
87
97
-11
.01
0,5
02
,14
08
7,6
70
2,2
17
70
93
50
22
59
,53
50
P7
1 5
m 8
79
7-2
5.0
9,6
04
13
P7
1 7
,5m
87
97
-38
,27
,80
1,8
43
77
,66
02
,38
67
01
22
70
18
48
,62
90
P7
1 0
-2m
87
97
-40
- 2
5,7
P7
3 1
m 8
79
8-1
1.0
9,1
02
,33
88
7,5
70
2,1
18
30
12
39
02
35
9,9
11
0P
73
5m
87
98
-25
.05
,00
53
0P
73
10
m 8
79
8-3
10
,93
,70
0,4
75
38
7,5
20
2,9
53
20
41
00
7<
25
,36
9P
73
0-2
m 8
79
8-4
0 -
25
,0P
75
1m
87
99
-11
.07
,40
1,1
48
67
,53
52
,67
53
03
20
01
52
7,0
20
0P
75
5m
87
99
-25
.04
,00
54
6P
75
10
m 8
79
9-3
10
.02
,70
55
3P
75
15
m 8
79
9-4
15
.02
,20
56
2P
75
19
m 8
79
9-5
19
,41
,80
0,2
95
69
7,6
10
3,1
32
90
48
97
< 2
4,8
27
P7
5 0
-2m
87
99
-60
- 2
4,5
P7
8 1
m 8
80
0-1
1.0
11
,40
2,2
53
,96
,81
30
< 0
,95
92
03
02
80
40
11
15
,01
50
0P
78
5m
88
00
-25
.06
,10
48
9P
78
10
m 8
80
0-3
9,8
4,0
00
,73
51
67
,53
02
,83
40
02
71
10
16
35
,92
70
P7
8 0
-2m
88
00
-40
- 2
4,9
P7
9 1
m 8
80
1-1
1.0
12
,30
2,4
26
,86
,81
40
< 0
,95
1 0
00
41
27
04
71
11
6,2
1 2
00
P7
9 3
,2m
88
01
-23
,51
2,1
02
,53
3,4
6,8
14
0<
0,9
51
00
04
62
90
42
12
16
,71
20
0P
79
0-2
m 8
80
1-3
0 -
25
,0L
5 1
m 8
80
2-1
1.0
12
,20
2,1
7,1
6,6
12
0<
0,9
51
10
04
12
80
45
12
16
,31
30
0L
5 5
m 8
80
2-2
6,2
11
,20
2,6
7,1
6,6
12
0<
0,9
51
10
04
02
80
44
12
16
,51
40
0L
5 0
-2m
88
02
-30
- 2
7,4
L6
A 1
m 8
80
3-1
1.0
12
,30
5,8
8,5
6,3
20
0<
0,9
51
30
08
23
00
59
19
20
,72
20
0L
6A
0-2
m 8
80
3-2
0 -
29
,3
Na
b L
ab
s O
y |
ww
w.n
ab
lab
s.fi
| P
ää
kon
tto
ri:
Up
see
rin
katu
1,
02
60
0 E
spo
o
| V
AT
no
. F
I02
83
12
62
Siv
u 2
/2
Liite/ Bilaga 2.2
TU
TK
IMU
ST
OD
IST
US
2016
E-
2006
9-4
Tar
kkai
lu:
Pie
tars
aare
n m
eria
lue
Ta
rkk
ail
uk
ierr
os
:E
loku
uT
ilaa
ja:
Pie
tars
aare
n m
eria
luee
n yh
teis
tark
kailu
työr
yhm
ä
Ha
vain
top
aik
ka
Tu
nn
us
Erä
-n
um
ero
Ott
o p
vm
.T
ulo
pv
m.
Tu
tkim
uk
sen
lop
etu
s p
vm.
Nä
kö
-sy
vyys
[m]
Ko
ko
na
is-
syvy
ys[m
]
Jä
än
pa
ks
uu
s[m
]
Lu
me
np
ak
su
us
[m
]
Nä
ytte
en
-o
tta
jaL
isä
tie
do
t
P51
, Van
ha H
amin
aP
51
2006
923
.8.2
016
24.8
.201
630
.8.2
016
1,1
2,9
00
Juh
P52
, Alh
olm
sfjä
rden
P5
220
068
23.8
.201
624
.8.2
016
29.8
.201
61,
44,
30
0Ju
h
P53
, Grå
ggör
enP
53
2006
723
.8.2
016
24.8
.201
628
.9.2
016
1,0
14,7
00
Juh
P54
, Ris
öhäl
l=S
andg
rund
P5
420
066
23.8
.201
624
.8.2
016
29.8
.201
60,
64,
00
0Ju
h
P55
, Svi
nöre
nP
55
2006
523
.8.2
016
24.8
.201
629
.8.2
016
0,5
4,4
00
Juh
P61
, Raj
stal
lP
61
2006
423
.8.2
016
24.8
.201
629
.8.2
016
1,9
4,6
00
Juh
P62
, Ådö
n-G
räsg
rund
etP
62
2006
323
.8.2
016
24.8
.201
629
.8.2
016
1,9
14,6
00
Juh
P64
, Nyg
rund
et-M
ässk
ärP
64
2006
223
.8.2
016
24.8
.201
629
.8.2
016
3,9
17,8
00
Juh
P65
, Öre
n-R
ipgr
und
P6
520
061
23.8
.201
624
.8.2
016
29.8
.201
62,
713
,10
0Ju
h
P66
, Häl
sing
öfjä
rden
P6
620
060
23.8
.201
624
.8.2
016
29.8
.201
60,
83,
40
0Ju
h
P67
, Lill
grun
det
P6
720
059
23.8
.201
624
.8.2
016
29.8
.201
60,
63,
00
0Ju
h
P71
, Tru
thäl
län
P7
120
058
23.8
.201
624
.8.2
016
30.8
.201
61,
99,
00
0Ju
h
P73
, Fäb
oda
P7
320
057
24.8
.201
6Ju
hH
avai
ntop
aika
lle e
i pää
sty
kova
n tu
ulen
taki
a
P75
, Kal
lan
P7
520
056
24.8
.201
6Ju
hH
avai
ntop
aika
lle e
i pää
sty
kova
n tu
ulen
taki
a
P78
, Orr
skär
sfjä
rden
P7
820
055
23.8
.201
624
.8.2
016
29.8
.201
60,
410
,90
0Ju
h
P79
, Kac
kurs
fjärd
enP
79
2005
423
.8.2
016
24.8
.201
629
.8.2
016
0,5
4,6
00
Juh
L5 L
uodo
njär
vi (
Ger
trud
s)L5
2005
322
.8.2
016
23.8
.201
61.
9.20
160,
66,
8Ju
h
L6A
Luo
donj
ärvi
(La
mm
assa
aren
salm
i)L6
A20
052
22.8
.201
623
.8.2
016
1.9.
2016
0,4
2,7
Juh
Mä1
, Mäs
skär
NM
ä 1
2005
123
.8.2
016
24.8
.201
629
.8.2
016
2,1
5,9
00
Juh
Tul
okse
t pät
evät
vai
n te
stat
uille
näy
tteill
e. M
ittau
sepä
varm
uude
t saa
pyy
dettä
essä
.T
utki
mus
todi
stuk
sen
saa
kopi
oida
vai
n ko
kona
an. M
uuss
a ta
pauk
sess
a ko
pioi
nnis
ta o
n sa
atav
a lu
pa.
* =
Näy
te tu
tkitt
u ak
kred
itoid
ulla
men
etel
mäl
lä. L
ausu
nto
ei k
uulu
akk
redi
toin
nin
piir
iin.
Ta
us
tati
ed
ot:
Sä
äti
ed
ot:
23.8
.5.
10.2
016
Arja
Pal
omäk
iM
eriv
eden
kor
keus
23.
8. +
22 c
mLä
mpö
tila
16-1
9 as
t. C
ympä
ristö
asia
ntun
tija
Ger
trud
in to
inen
pat
oluu
kku
auki
, toi
nen
kiin
ni, H
ästg
rund
etin
pat
oluu
kut a
uki
Tuu
len
nope
us3-
4 m
/s05
0427
3067
Tuu
len
suun
taS
W-W
Pilv
isyy
s2-
8/8
Ja
ke
lu:
UP
M K
ymm
ene
Oyj
Poh
janm
aan
ELY
-kes
kus
Alh
olm
ensk
raft
Oy
Ab
Luod
on y
mp.
suoj
. ltk
. /M
iljön
ämde
n i L
arsm
oP
ieta
rsaa
ren
Ves
iP
ieta
rsaa
ren
ymp.
suoj
. ltk
. / M
iljön
ämde
n i J
akob
stad
OS
TP
Fin
land
Oy
Poh
janm
aan
vesi
ja y
mpä
ristö
ry
För
enin
g M
ässk
ärs
Lots
stat
ion
r.f.
Nor
ra s
vens
ka fi
skeo
mrå
deB
iller
udK
orsn
äs F
inla
nd O
yP
ieta
rsaa
ren
Sat
ama
Nab
Lab
s O
y |
ww
w.n
abla
bs.fi
|
Pää
kont
tori:
Ups
eerin
katu
1, 0
2600
Esp
oo |
VA
T n
o. F
I028
3126
2S
ivu
1/1
Liite/ Bilaga 2.3
Pie
tars
aare
n m
eria
lue
Elo
kuu
Pie
tars
aare
n m
eria
luee
n yh
teis
tark
kailu
työr
yhm
ä
2016
E-
2006
9-4
TC
O2
liu
kO
2 k
yll%
Sam
eus
Säh
k.jo
ht.
pHV
äri
Klo
rofy
lli-a
Ent
erok
okit
Sal
inite
etti
Kok
.NN
H4-
NN
O2+
3-N
NO
23-N
Kok
.PP
O4-
PT
OC
Fe
Ken
ttä
mitt
aus
SF
S-E
N25
813:
1996
SF
S-E
N25
813:
1996
SF
S-E
NIS
O70
27:2
000
SF
S-E
N27
888:
199
4
SF
S30
21:1
979
SF
S-E
NIS
O78
87:2
012,
kom
par.
SF
S57
72:1
993
SF
S-E
N IS
O78
99-2
:200
0La
sket
tusä
hkön
joht
avuu
dest
a
SF
S-E
NIS
O 1
1905
-1:
98(m
odif.
)
Sis
. men
.J-
046
Sis
. men
.J-
042
SF
S-E
NIS
O13
395:
1996
(mod
if.)
Sis
.m
en. J
-04
0
Sis
.m
en. J
-04
1
SF
S-
EN
1484
:19
97
SF
S-E
NIS
O11
885:
09m
odif.
**
**
**
**
**
**
**
*O
tto
-p
iste
Näy
te-
nu
mer
oO
tto
-sy
vyys
[m]
°Cm
g/l
%F
TU
mS
/mm
g P
t/l
µg/
lpm
y/10
0 m
lpp
tµ
g/l
µg/
lµ
g/l
µg/
lµ
g/l
µg/
lm
g/l
µg/
l
P51
0,1
m 2
0069
-10,
186
P51
2m
200
69-3
1,9
11,8
9,1
844
520
7,5
452,
8649
044
8632
107,
553
0P
51 1
m 2
0069
-21,
013
,19,
490
448
77,
470
2,67
600
4196
5017
< 0
,448
0P
51 0
-2m
200
69-4
0 -
28,
6P
52 0
,1m
200
68-1
0,1
80P
52 1
m 2
0068
-21,
013
,29,
894
2,6
511
7,6
502,
8146
038
8426
118,
580
0P
52 3
m 2
0068
-33,
312
,89,
994
2,3
525
7,7
402,
8844
050
7521
6<
0,4
430
P52
0-2
m 2
0068
-40
- 2
4,3
P53
0,1
m 2
0067
-11,
046
P53
1m
200
67-2
1,0
15,2
9,0
893,
236
07,
413
01,
9471
054
140
3411
15,4
1 10
0P
53 5
m 2
0067
-35,
013
,451
4P
53 9
,1m
200
67-4
13,7
9,2
9,7
842
581
7,6
253,
2137
067
8016
56
230
P53
0-2
m 2
0067
-50
- 2
4,7
P54
0,1
m 2
0066
-10,
125
P54
1m
200
66-2
1,0
14,3
7,5
735,
712
56,
926
0<
0,9
51
100
8325
061
2624
,22
300
P54
2,7
m 2
0066
-33,
014
,38,
381
5,8
289
7,2
140
1,53
860
7618
050
2216
,41
300
P54
0-2
m 2
0066
-40
- 2
4,7
P55
1m
200
65-1
1,0
15,6
7,6
776,
399
,56,
724
0<
0,9
51
200
8726
062
2923
,43
100
P55
3,2
m 2
0065
-23,
412
,69,
488
2,4
494
7,5
602,
748
052
9126
79,
450
0P
55 0
-2m
200
65-3
0 -
26,
8P
61 1
m 2
0064
-11,
013
,59,
894
1,7
517
7,7
402,
8539
08
5516
28,
132
0P
61 3
,8m
200
64-2
3,6
13,5
10,1
971,
852
47,
735
2,88
380
1156
15<
27,
734
0P
61 0
-2m
200
64-3
0 -
26,
2P
62 1
m 2
0063
-11,
014
,39,
997
1,5
522
7,7
302,
8637
08
5215
< 2
7,7
170
P62
5m
200
63-2
5,0
14,2
522
P62
10m
200
63-3
10,0
13,7
519
P62
13,
7m 2
0063
-413
,610
,49,
888
1,4
560
7,5
303,
0838
044
7914
36,
822
0P
62 0
-2m
200
63-5
0 -
26,
5P
64 1
m 2
0062
-11,
014
,69,
795
0,74
560
7,8
203,
0829
06
4110
< 2
6,3
51P
64 5
m 2
0062
-25,
014
,555
9P
64 1
0m 2
0062
-310
,014
,556
0P
64 1
5m 2
0062
-415
,011
,855
7P
64 1
6,7m
200
62-5
16,8
9,1
9,7
840,
7158
57,
515
3,22
290
1875
10<
25,
980
P64
0-2
m 2
0062
-60
- 2
4,1
Nab
Lab
s O
y |
ww
w.n
abla
bs.fi
|
Pää
kont
tori:
Ups
eerin
katu
1, 0
2600
Esp
oo |
VA
T n
o. F
I028
3126
2S
ivu
1/2
Liite/ Bilaga 2.3
2016
E-
2006
9-4
TC
O2
liu
kO
2 k
yll%
Sam
eus
Säh
k.jo
ht.
pHV
äri
Klo
rofy
lli-a
Ent
erok
okit
Sal
inite
etti
Kok
.NN
H4-
NN
O2+
3-N
NO
23-N
Kok
.PP
O4-
PT
OC
Fe
Ken
ttä
mitt
aus
SF
S-E
N25
813:
1996
SF
S-E
N25
813:
1996
SF
S-E
NIS
O70
27:2
000
SF
S-E
N27
888:
199
4
SF
S30
21:1
979
SF
S-E
NIS
O78
87:2
012,
kom
par.
SF
S57
72:1
993
SF
S-E
N IS
O78
99-2
:200
0La
sket
tusä
hkön
joht
avuu
dest
a
SF
S-E
NIS
O 1
1905
-1:
98(m
odif.
)
Sis
. men
.J-
046
Sis
. men
.J-
042
SF
S-E
NIS
O13
395:
1996
(mod
if.)
Sis
.m
en. J
-04
0
Sis
.m
en. J
-04
1
SF
S-
EN
1484
:19
97
SF
S-E
NIS
O11
885:
09m
odif.
**
**
**
**
**
**
**
*O
tto
-p
iste
Näy
te-
nu
mer
oO
tto
-sy
vyys
[m]
°Cm
g/l
%F
TU
mS
/mm
g P
t/l
µg/
lpm
y/10
0 m
lpp
tµ
g/l
µg/
lµ
g/l
µg/
lµ
g/l
µg/
lm
g/l
µg/
l
P65
1m
200
61-1
1,0
14,2
9,9
971,
153
47,
830
2,94
350
663
13<
27,
413
0P
65 5
m 2
0061
-25,
014
,154
1P
65 1
0m 2
0061
-310
,014
,154
9P
65 1
2,6m
200
61-4
12,1
14,1
9,9
960,
7855
07,
825
3,03
300
650
10<
26,
792
P65
0-2
m 2
0061
-50
- 2
6,0
P66
1m
200
60-1
15,0
15,8
8,9
902,
623
97,
413
01,
2667
024
7230
616
,11
400
P66
2,1
m 2
0060
-22,
413
,76,
865
2,9
295
7,4
100
1,58
680
4811
029
813
,162
0P
66 0
-2m
200
60-3
0 -
210
,3P
67 1
m 2
0059
-11,
015
,38,
787
4,6
283
7,4
160
1,51
820
6016
047
1417
,61
900
P67
2,1
m 2
0059
-22,
015
,38,
585
4,8
286
7,3
160
1,53
830
5716
048
1617
,82
000
P67
0-2
m 2
0059
-30
- 2
7,0
P71
1m
200
58-1
1,0
14,6
9,9
971,
650
77,
745
2,79
410
995
19<
28,
420
0P
71 5
m 2
0058
-25,
014
,550
7P
71 7
,5m
200
58-3
8,0
12,8
1094
1,2
541
7,6
302,
9733
013
6514
< 2
8,5
150
P71
0-2
m 2
0058
-40
- 2
8,5
P78
1m
200
55-1
1,0
14,3
988
2,9
221
7,2
170
1,17
720
4185
419
16,8
1 50
0P
78 5
m 2
0055
-25,
010
,455
8P
78 1
0m 2
0055
-39,
98,
29,
681
1,2
581
7,4
153,
2130
033
7914
< 2
5,7
110
P78
0-2
m 2
0055
-40
- 2
8,6
P79
1m
200
54-1
1,0
16,6
8,2
844,
911
,46,
720
0<
0,9
597
055
120
6319
21,9
2 60
0P
79 3
,2m
200
54-2
3,6
16,1
8,2
833,
381
6,9
200
< 0
,95
860
5990
4913
19,7
2 10
0P
79 0
-2m
200
54-3
0 -
211
,9L5
1m
200
53-1
1,0
16,1
8,6
874,
58,
16,
720
0<
0,9
593
048
6658
1722
,93
100
L5 5
m 2
0053
-25,
816
8,2
834,
78,
16,
724
0<
0,9
592
049
6555
1822
,83
100
L5 0
-2m
200
53-3
0 -
212
,4L6
A 1
m 2
0052
-11,
016
,17,
677
6,5
8,5
6,4
230
< 0
,95
1 20
079
190
6629
26,5
3 00
0L6
A 0
-2m
200
52-2
0 -
29,
2M
ä1 1
m 2
0051
-11,
014
10,1
981,
352
27,
735
52,
8635
05
6416
< 2
160
Mä1
-1m
200
51-2
4,9
13,9
10,1
981,
252
57,
735
52,
8833
035
6214
< 2
170
Mä1
0-2
m 2
0051
-30
- 2
7,2
Nab
Lab
s O
y |
ww
w.n
abla
bs.fi
|
Pää
kont
tori:
Ups
eerin
katu
1, 0
2600
Esp
oo |
VA
T n
o. F
I028
3126
2S
ivu
2/2
Liite/ Bilaga 2.3
TU
TK
IMU
ST
OD
IST
US
2016
E-
2706
8-1
Tar
kkai
lu:
Pie
tars
aare
n m
eria
lue
Ta
rkk
ail
uk
ierr
os
:Lo
kaku
uT
ilaa
ja:
Pie
tars
aare
n m
eria
luee
n yh
teis
tark
kailu
työr
yhm
ä
Ha
vain
top
aik
ka
Tu
nn
us
Erä
-n
um
ero
Ott
o p
vm
.T
ulo
pv
m.
Tu
tkim
uk
sen
lop
etu
s p
vm.
Nä
kö
-sy
vyys
[m]
Ko
ko
na
is-
syvy
ys[m
]
Jä
än
pa
ks
uu
s[m
]
Lu
me
np
ak
su
us
[m
]
Nä
ytte
en
-o
tta
jaL
isä
tie
do
t
P51
, Van
ha H
amin
aP
51
2706
818
.10.
2016
19.1
0.20
1625
.10.
2016
1,80
2,50
KiK
a
P52
, Alh
olm
sfjä
rden
P5
227
067
18.1
0.20
1619
.10.
2016
25.1
0.20
162,
103,
90K
iKa
P53
, Grå
ggör
enP
53
2706
618
.10.
2016
19.1
0.20
1625
.10.
2016
2,20
13,3
0K
iKa
P54
, Ris
öhäl
l=S
andg
rund
P5
427
065
18.1
0.20
1619
.10.
2016
25.1
0.20
161,
103,
60K
iKa
P55
, Svi
nöre
nP
55
2706
418
.10.
2016
19.1
0.20
1625
.10.
2016
1,10
4,00
KiK
a
P61
, Raj
stal
lP
61
2706
318
.10.
2016
19.1
0.20
1625
.10.
2016
2,30
4,20
KiK
a
P62
, Ådö
n-G
räsg
rund
etP
62
2706
218
.10.
2016
19.1
0.20
1625
.10.
2016
2,80
14,4
0K
iKa
P64
, Nyg
rund
et-M
ässk
ärP
64
2706
118
.10.
2016
19.1
0.20
1625
.10.
2016
3,80
17,4
0K
iKa
P65
, Öre
n-R
ipgr
und
P6
527
060
18.1
0.20
1619
.10.
2016
25.1
0.20
163,
3012
,70
KiK
a
P66
, Häl
sing
öfjä
rden
P6
627
059
18.1
0.20
1619
.10.
2016
25.1
0.20
161,
203,
00K
iKa
P67
, Lill
grun
det
P6
727
058
18.1
0.20
1619
.10.
2016
25.1
0.20
161,
102,
60K
iKa
P71
, Tru
thäl
län
P7
127
057
18.1
0.20
1619
.10.
2016
25.1
0.20
162,
608,
60K
iKa
P73
, Fäb
oda
P7
327
056
20.1
0.20
1621
.10.
2016
28.1
0.20
164,
8011
,00
KiK
a
P75
, Kal
lan
P7
527
055
20.1
0.20
1621
.10.
2016
28.1
0.20
164,
5019
,60
KiK
a
P78
, Orr
skär
sfjä
rden
P7
827
054
18.1
0.20
1619
.10.
2016
25.1
0.20
161,
8010
,80
KiK
a
P79
, Kac
kurs
fjärd
enP
79
2705
318
.10.
2016
19.1
0.20
1625
.10.
2016
1,10
4,40
KiK
a
L5 L
uodo
njär
vi (
Ger
trud
s)L5
2705
217
.10.
2016
18.1
0.20
1621
.10.
2016
0,80
7,00
KiK
a
L6A
Luo
donj
ärvi
(La
mm
assa
aren
salm
i)L6
A27
051
17.1
0.20
1618
.10.
2016
21.1
0.20
160,
902,
90K
iKa
Tul
okse
t pät
evät
vai
n te
stat
uille
näy
tteill
e. M
ittau
sepä
varm
uude
t saa
pyy
dettä
essä
.T
utki
mus
todi
stuk
sen
saa
kopi
oida
vai
n ko
kona
an. M
uuss
a ta
pauk
sess
a ko
pioi
nnis
ta o
n sa
atav
a lu
pa.
* =
Näy
te tu
tkitt
u ak
kred
itoid
ulla
men
etel
mäl
lä. L
ausu
nto
ei k
uulu
akk
redi
toin
nin
piir
iin.
Ta
us
tati
ed
ot:
Sä
äti
ed
ot:
17.1
0.18
.10.
20.1
0.29
.12.
2016
Arja
Pal
omäk
iM
eriv
eden
kor
keus
18.
10. -
30,9
cm
Läm
pötil
a6
ast.
C6
ast.
C3
ast.
Cym
päris
töas
iant
untij
aG
ertr
udin
ja H
ästg
rund
etin
kai
kki p
atol
uuku
t kiin
niT
uule
n no
peus
1-4
m/s
5-8
m/s
5-6
m/s
0504
2730
67T
uule
n su
unta
SS
SP
ilvis
yys
8/8
8/8
7/8
Ja
ke
lu:
UP
M K
ymm
ene
Oyj
Poh
janm
aan
ELY
-kes
kus
Alh
olm
ensk
raft
Oy
Ab
Luod
on y
mp.
suoj
. ltk
. /M
iljön
ämde
n i L
arsm
oP
ieta
rsaa
ren
Ves
iP
ieta
rsaa
ren
ymp.
suoj
. ltk
. / M
iljön
ämde
n i J
akob
stad
OS
TP
Fin
land
Oy
Poh
janm
aan
vesi
ja y
mpä
ristö
ry
För
enin
g M
ässk
ärs
Lots
stat
ion
r.f.
Nor
ra s
vens
ka fi
skeo
mrå
deB
iller
udK
orsn
äs F
inla
nd O
yP
ieta
rsaa
ren
Sat
ama
Nab
Lab
s O
y |
ww
w.n
abla
bs.fi
|
Pää
kont
tori:
Ups
eerin
katu
1, 0
2600
Esp
oo |
VA
T n
o. F
I028
3126
2S
ivu
1/1
Liite/ Bilaga 2.4
Pie
tars
aa
ren
me
rialu
eL
oka
kuu
Pie
tars
aa
ren
me
ria
lue
en
yh
teis
tark
kailu
työ
ryh
mä
20
16
E-
27
06
8-1
TC
Sa
me
us
Sä
hk.
joh
t.p
HV
äri
Klo
rofy
lli-a
En
tero
koki
tS
alin
itee
ttiK
ok.
NN
H4
-NN
O2
+3
-NN
O2
3-N
Ko
k.P
PO
4-P
TO
CF
e
Ke
ntt
äm
itta
us
SF
S-E
NIS
O 7
02
7-
1:2
01
6
SF
S-E
N2
78
88
:19
94
SF
S3
02
1:1
97
9
SF
S-E
N IS
O7
88
7:2
01
2,
kom
pa
raa
ttori
SF
S5
77
2:1
99
3S
FS
-EN
ISO
78
99
-2:2
00
0L
ask
ett
usä
hkö
njo
hta
vuu
de
sta
SF
S-E
NIS
O 1
19
05
-1
:98
Sis
. m
en
.J-
04
6S
is.
me
n.
J-0
42
SF
S-E
N IS
O1
33
95
:19
96
Sis
.m
en
. J-
04
0
Sis
.m
en
. J-
04
1
SF
S-E
N1
48
4:1
99
7
SF
S-E
N IS
O1
18
85
:09
mo
dif.
**
**
**
**
**
**
**
Ott
o-
pis
teN
äyt
e-
nu
mer
oO
tto
-s
yvyy
s[m
]
°CF
TU
mS
/mm
g P
t/l
µg
/lp
my/
10
0 m
lp
pt
µg
/lµ
g/l
µg
/lµ
g/l
µg
/lµ
g/l
mg
/lµ
g/l
P5
1 0
,1m
27
06
8-1
,13
P5
1 1
m 2
70
68
-21
,06
,10
1,8
54
47
,63
02
,99
53
01
80
99
16
36
,52
40
P5
1 2
m 2
70
68
-31
,56
,10
1,8
54
57
,63
02
,99
52
01
90
99
15
36
,82
40
P5
1 0
-2m
27
06
8-4
0 -
23
,4P
52
0,1
m 2
70
67
-1,1
10
P5
2 1
m 2
70
67
-21
,06
,70
1,4
54
87
,62
53
,01
50
01
80
87
13
26
,82
10
P5
2 3
m 2
70
67
-32
,96
,70
1,3
54
97
,63
03
,03
51
01
80
87
13
36
,91
90
P5
2 0
-2m
27
06
7-4
0 -
23
,7P
53
0,1
m 2
70
66
-1,1
3P
53
1m
27
06
6-2
1,0
6,7
01
,35
48
7,7
25
3,0
13
90
83
82
12
26
,61
80
P5
3 5
m 2
70
66
-35
,06
,60
54
7P
53
9,1
m 2
70
66
-41
2,3
6,6
01
,45
48
7,6
25
3,0
13
90
83
83
13
26
,41
80
P5
3 0
-2m
27
06
6-5
0 -
23
,9P
54
0,1
m 2
70
65
-1,1
1P
54
1m
27
06
5-2
1,0
8,4
04
,54
05
7,5
11
02
,20
75
01
20
16
04
61
31
6,7
1 1
00
P5
4 2
,7m
27
06
5-3
2,6
8,4
04
,44
04
7,5
12
02
,20
75
01
20
16
04
41
41
6,3
1 1
00
P5
4 0
-2m
27
06
5-4
0 -
23
,9P
55
1m
27
06
4-1
1,0
9,8
03
,24
72
7,6
90
2,5
86
50
13
01
30
45
13
16
,87
20
P5
5 3
,2m
27
06
4-2
3,0
9,7
03
,24
76
7,4
90
2,6
16
80
13
01
20
42
11
15
,96
30
P5
5 0
-2m
27
06
4-3
0 -
23
,8P
61
1m
27
06
3-1
1,0
6,1
01
,25
48
7,7
25
3,0
13
90
86
83
13
< 2
6,7
16
0P
61
3,8
m 2
70
63
-23
,26
,10
1,2
54
87
,72
53
,01
39
08
18
31
22
6,8
18
0P
61
0-2
m 2
70
63
-30
- 2
4,5
P6
2 1
m 2
70
62
-11
,06
,80
0,9
45
52
7,7
20
3,0
42
60
46
21
0<
26
,29
3P
62
5m
27
06
2-2
5,0
6,7
05
51
P6
2 1
0m
27
06
2-3
10
,07
,10
55
5P
62
13
,7m
27
06
2-4
13
,47
,10
1,1
55
67
,72
03
,06
25
05
55
9<
26
,07
3P
62
0-2
m 2
70
62
-50
- 2
3,5
P6
4 1
m 2
70
61
-11
,08
,20
0,5
25
60
7,7
15
3,0
82
20
75
47
< 2
5,6
34
P6
4 5
m 2
70
61
-25
,08
,30
55
9P
64
10
m 2
70
61
-31
0,0
8,2
05
58
P6
4 1
5m
27
06
1-4
15
,08
,20
55
9P
64
16
,7m
27
06
1-5
16
,48
,10
0,6
75
59
7,7
15
3,0
82
30
85
68
< 2
5,8
49
P6
4 0
-2m
27
06
1-6
0 -
23
,3
Na
b L
ab
s O
y |
ww
w.n
ab
lab
s.fi
| P
ää
kon
tto
ri:
Up
see
rinka
tu 1
, 0
26
00
Esp
oo
|
VA
T n
o.
FI0
28
31
26
2S
ivu
1/2
Liite/ Bilaga 2.4
20
16
E-
27
06
8-1
TC
Sa
me
us
Sä
hk.
joh
t.p
HV
äri
Klo
rofy
lli-a
En
tero
koki
tS
alin
itee
ttiK
ok.
NN
H4
-NN
O2
+3
-NN
O2
3-N
Ko
k.P
PO
4-P
TO
CF
e
Ke
ntt
äm
itta
us
SF
S-E
NIS
O 7
02
7-
1:2
01
6
SF
S-E
N2
78
88
:19
94
SF
S3
02
1:1
97
9
SF
S-E
N IS
O7
88
7:2
01
2,
kom
pa
raa
ttori
SF
S5
77
2:1
99
3S
FS
-EN
ISO
78
99
-2:2
00
0L
ask
ett
usä
hkö
njo
hta
vuu
de
sta
SF
S-E
NIS
O 1
19
05
-1
:98
Sis
. m
en
.J-
04
6S
is.
me
n.
J-0
42
SF
S-E
N IS
O1
33
95
:19
96
Sis
.m
en
. J-
04
0
Sis
.m
en
. J-
04
1
SF
S-E
N1
48
4:1
99
7
SF
S-E
N IS
O1
18
85
:09
mo
dif.
**
**
**
**
**
**
**
Ott
o-
pis
teN
äyt
e-
nu
mer
oO
tto
-s
yvyy
s[m
]
°CF
TU
mS
/mm
g P
t/l
µg
/lp
my/
10
0 m
lp
pt
µg
/lµ
g/l
µg
/lµ
g/l
µg
/lµ
g/l
mg
/lµ
g/l
P6
5 1
m 2
70
60
-11
,08
,10
0,6
55
60
7,7
15
3,0
82
30
75
49
< 2
5,6
43
P6
5 5
m 2
70
60
-25
,08
,20
55
9P
65
10
m 2
70
60
-31
0,0
8,1
05
58
P6
5 1
2,6
m 2
70
60
-41
1,7
7,9
00
,77
55
87
,71
53
,08
22
06
55
9<
25
,76
8P
65
0-2
m 2
70
60
-50
- 2
3,5
P6
6 1
m 2
70
59
-11
,05
,70
3,0
31
87
,51
20
1,7
16
70
25
14
03
71
01
5,2
1 3
00
P6
6 2
,1m
27
05
9-2
2,0
5,7
03
,03
18
7,5
12
01
,71
68
02
51
40
34
91
5,2
1 3
00
P6
6 0
-2m
27
05
9-3
0 -
26
,0P
67
1m
27
05
8-1
1,0
6,8
03
,93
91
7,6
11
02
,12
66
07
31
60
37
12
16
,71
10
0P
67
2,1
m 2
70
58
-21
,66
,70
3,9
39
17
,61
20
2,1
26
60
73
16
04
11
21
7,0
1 0
00
P6
7 0
-2m
27
05
8-3
0 -
24
,8P
71
1m
27
05
7-1
1,0
6,8
01
,15
38
7,6
25
2,9
53
10
59
41
12
6,9
14
0P
71
5m
27
05
7-2
5,0
6,8
53
9P
71
7,5
m 2
70
57
-37
,66
,90
1,1
54
07
,72
52
,97
32
06
92
10
< 2
6,8
13
0P
71
0-2
m 2
70
57
-40
- 2
4,2
P7
3 1
m 2
70
56
-11
,08
,60
0,3
45
67
7,6
15
3,1
21
90
10
49
5<
25
,31
4P
73
5m
27
05
6-2
5,0
8,7
05
66
P7
3 1
0m
27
05
6-3
10
,08
,60
0,3
65
67
7,6
10
3,1
22
00
13
50
6<
25
,31
4P
73
0-2
m 2
70
56
-40
- 2
1,5
P7
5 1
m 2
70
55
-11
,08
,60
0,4
45
64
7,4
10
3,1
07
50
11
46
7<
25
,61
4P
75
5m
27
05
5-2
5,0
8,7
05
66
P7
5 1
0m
27
05
5-3
10
,08
,70
56
6P
75
15
m 2
70
55
-41
5,0
8,6
05
65
P7
5 1
9m
27
05
5-5
18
,68
,20
0,3
75
63
7,5
15
3,1
02
00
74
96
< 2
5,3
17
P7
5 0
-2m
27
05
5-6
0 -
22
,4P
78
1m
27
05
4-1
1,0
7,2
02
,12
67
7,4
16
01
,42
58
03
11
20
33
10
13
,81
10
0P
78
5m
27
05
4-2
5,0
8,0
05
24
P7
8 1
0m
27
05
4-3
9,8
8,4
01
,15
49
7,4
25
3,0
32
90
25
82
14
36
,31
60
P7
8 0
-2m
27
05
4-4
0 -
23
,8P
79
1m
27
05
3-1
1,0
6,0
03
,57
0,2
7,1
23
0<
0,9
51
00
05
72
00
56
20
19
,72
60
0P
79
3,2
m 2
70
53
-23
,46
,70
2,8
26
17
,31
80
1,3
87
50
54
16
03
71
21
6,2
1 6
00
P7
9 0
-2m
27
05
3-3
0 -
26
,5L
5 1
m 2
70
52
-11
,06
,30
4,0
8,8
6,8
28
0<
0,9
51
10
05
01
70
58
22
24
,23
20
0L
5 5
m 2
70
52
-26
,06
,30
4,0
8,8
6,7
28
0<
0,9
51
10
05
01
70
63
23
23
,33
20
0L
5 0
-2m
27
05
2-3
0 -
25
,3L
6A
1m
27
05
1-1
1,0
5,2
07
,39
,26
,82
30
< 0
,95
1 0
00
82
21
05
02
72
0,6
2 6
00
L6
A 0
-2m
27
05
1-2
0 -
24
,2
Na
b L
ab
s O
y |
ww
w.n
ab
lab
s.fi
| P
ää
kon
tto
ri:
Up
see
rinka
tu 1
, 0
26
00
Esp
oo
|
VA
T n
o.
FI0
28
31
26
2S
ivu
2/2
Liite/ Bilaga 2.4
TU
TK
IMU
ST
OD
IST
US
2016
E-
1339
0-2
Tar
kkai
lu:
Pie
tars
aare
n m
eria
lue
Tar
kkai
luki
erro
s:V
iikko
24
Til
aaja
:P
ieta
rsaa
ren
mer
ialu
een
yhte
ista
rkka
iluty
öryh
mä
Hav
ain
top
aikk
aT
un
nu
sE
rä-
nu
mer
oO
tto
pvm
.T
ulo
pvm
.T
utk
imu
ksen
lop
etu
s p
vm.
Näk
ö-
syv
yys
[m]
Ko
kon
ais-
syv
yys
[m]
Jään
pak
suu
s[m
]
Lu
men
pak
suu
s [
m]
Näy
ttee
n-
ott
aja
Lis
ätie
do
t
P52
, A
lhol
msf
järd
enP
5213
390
16.6
.201
617
.6.2
016
21.6
.201
61,
103,
800,
000,
00K
aK
P54
, R
isöh
äll=
San
dgru
ndP
5413
389
16.6
.201
617
.6.2
016
21.6
.201
61,
003,
600,
000,
00K
aK
P62
, Å
dön-
Grä
sgru
ndet
P62
1338
816
.6.2
016
17.6
.201
621
.6.2
016
2,00
14,6
00,
000,
00K
aK
P64
, N
ygru
ndet
-Mäs
skär
P64
1338
716
.6.2
016
17.6
.201
621
.6.2
016
2,50
17,5
00,
000,
00K
aK
P67
, Li
llgru
ndet
P67
1338
616
.6.2
016
17.6
.201
621
.6.2
016
1,20
2,50
0,00
0,00
KaK
P79
, K
acku
rsfjä
rden
P79
1338
516
.6.2
016
17.6
.201
621
.6.2
016
1,20
4,30
0,00
0,00
KaK
L5 L
uodo
njär
vi (
Ger
trud
s)L5
1339
216
.6.2
016
17.6
.201
621
.6.2
016
0,90
4,50
0,00
0,00
KaK
L6A
Luo
donj
ärvi
(La
mm
assa
aren
salm
i)L6
A13
391
16.6
.201
617
.6.2
016
21.6
.201
60,
802,
600,
000,
00K
aK
Tul
okse
t pä
tevä
t va
in t
esta
tuill
e nä
ytte
ille.
Mitt
ause
päva
rmuu
det
saa
pyyd
että
essä
.2.
8.20
16T
utki
mus
todi
stuk
sen
saa
kopi
oida
vai
n ko
kona
an.
Muu
ssa
tapa
ukse
ssa
kopi
oinn
ista
on
saat
ava
lupa
.
* =
Näy
te t
utki
ttu
akkr
edito
idul
la m
enet
elm
ällä
. La
usun
to e
i kuu
lu a
kkre
dito
inni
n pi
iriin
.
Tau
stat
ied
ot:
Sää
tied
ot:
16.6
.M
eriv
eden
kor
keus
-35
cm
Läm
pötil
a16
-19
ast.
CA
rja
Pal
omäk
iG
ertr
udin
ja H
ästg
rund
etin
pat
oluu
kut
auki
Tuu
len
nope
us1-
6 m
/sym
päris
töas
iant
untij
aT
uule
n su
unta
E05
0 42
7 30
67P
ilvis
yys
5-7/
8
Jake
lu:
UP
M K
ymm
ene
Oyj
Poh
janm
aan
ELY
-kes
kus
Alh
olm
ensk
raft
Oy
Ab
Luod
on y
mp.
suoj
. ltk
. /M
iljön
ämde
n i L
arsm
oP
ieta
rsaa
ren
Ves
iP
ieta
rsaa
ren
ymp.
suoj
. ltk
. /
Milj
önäm
den
i Jak
obst
ad
OS
TP
Fin
land
Oy
Poh
janm
aan
vesi
ja y
mpä
ristö
ry
För
enin
g M
ässk
ärs
Lots
stat
ion
r.f.
Nor
ra s
vens
ka f
iske
områ
deB
iller
udK
orsn
äs F
inla
nd O
yP
ieta
rsaa
ren
Sat
ama
Nab
Lab
s O
y |
ww
w.n
abla
bs.f
i |
Pää
kont
tori:
Ups
eerin
katu
1,
0260
0 E
spoo
|
VA
T n
o. F
I028
3126
2S
ivu
1/1
Liite/ Bilaga 3.1
Pie
tars
aare
n m
eria
lue
Viik
ko 2
4P
ieta
rsaa
ren
mer
ialu
een
yhte
ista
rkka
iluty
öryh
mä
2016
E-
1339
0-2
TC
Sam
eus
Säh
k.jo
ht.
pHV
äri
Klo
rofy
lli-a
Sal
inite
etti
Ko
k.N
NH
4-N
NO
2+3-
NN
O23
-NK
ok.
PP
O4-
P
Ke
nttä
mitt
aus
SF
S-E
N IS
O70
27:2
000
SF
S-E
N27
888:
1994
SF
S30
21:1
979
SF
S-E
N IS
O78
87:2
012,
kom
para
atto
ri
SF
S57
72:1
993
Lask
ettu
sähk
önjo
hta
vuud
esta
SF
S-E
N IS
O11
905-
1:98
(mo
dif.
)
Sis
. men
.J-
046
Sis
. men
.J-
042
SF
S-E
N IS
O13
395:
1996
(mo
dif.
)
Sis
. men
.J-
040
Sis
. men
.J-
041
**
**
**
**
**
*O
tto
-p
iste
Näy
te-
nu
mer
oO
tto
-sy
vyys
[m]
°CF
TU
mS
/mm
g P
t/l
µg
/lpp
tµ
g/l
µg
/lµ
g/l
µg
/lµ
g/l
µg
/l
P52
0-2
m 1
3390
-20
- 2
10,7
P52
1m
133
90-1
1,0
14,0
03
,443
37
,860
2,36
610
5010
273
P54
0-2
m 1
3389
-20
- 2
12,4
P54
1m
133
89-1
1,0
17,0
03
,225
07
,813
01,
3381
020
1538
6P
62 0
-2m
133
88-2
0 -
27
,5P
62 1
m 1
3388
-11
,013
,00
1,9
473
8,1
402,
5840
07
414
< 2
P64
0-2
m 1
3387
-20
- 2
5,8
P64
1m
133
87-1
1,0
11,1
01
,153
18
,020
2,92
300
519
8<
2P
67 0
-2m
133
86-2
0 -
29
,9P
67 1
m 1
3386
-11
,016
,20
2,3
278
7,8
801,
4763
013
1223
4P
79 0
-2m
133
85-2
0 -
27
,0P
79 1
m 1
3385
-11
,015
,90
2,5
110
7,2
120
< 0
,95
880
1116
031
5L5
0-2
m 1
3392
-20
- 2
11,6
L5 1
m 1
3392
-11
,015
,20
4,8
7,7
6,9
150
< 0
,95
970
1314
045
10L6
A 0
-2m
133
91-2
0 -
216
,6L6
A 1
m 1
3391
-11
,016
,30
7,2
9,4
6,9
180
< 0
,95
1 00
015
6454
14
Nab
Lab
s O
y |
ww
w.n
abla
bs.f
i |
Pää
kont
tori:
Ups
eerin
katu
1,
0260
0 E
spoo
|
VA
T n
o. F
I028
3126
2S
ivu
1/1
Liite/ Bilaga 3.1
TU
TK
IMU
ST
OD
IST
US
2016
E-
1423
2-2
Tar
kkai
lu:
Pie
tars
aare
n m
eria
lue
Tar
kkai
luki
erro
s:V
iikko
28
Til
aaja
:P
ieta
rsaa
ren
mer
ialu
een
yhte
ista
rkka
iluty
öryh
mä
Hav
ain
top
aikk
aT
un
nu
sE
rä-
nu
mer
oO
tto
pvm
.T
ulo
pvm
.T
utk
imu
ksen
lop
etu
s p
vm.
Näk
ö-
syv
yys
[m]
Ko
kon
ais-
syv
yys
[m]
Jään
pak
suu
s[m
]
Lu
men
pak
suu
s [
m]
Näy
ttee
n-
ott
aja
Lis
ätie
do
t
P52
, A
lhol
msf
järd
enP
5214
232
12.7
.201
613
.7.2
016
17.7
.201
60,
904,
200,
000,
00K
aK
P54
, R
isöh
äll=
San
dgru
ndP
5414
233
12.7
.201
613
.7.2
016
17.7
.201
60,
803,
900,
000,
00K
aK
P62
, Å
dön-
Grä
sgru
ndet
P62
1423
412
.7.2
016
13.7
.201
617
.7.2
016
1,50
14,6
00,
000,
00K
aK
P64
, N
ygru
ndet
-Mäs
skär
P64
1423
512
.7.2
016
13.7
.201
617
.7.2
016
2,50
17,8
00,
000,
00K
aK
P67
, Li
llgru
ndet
P67
1423
612
.7.2
016
13.7
.201
617
.7.2
016
0,90
2,90
0,00
0,00
KaK
P79
, K
acku
rsfjä
rden
P79
1423
712
.7.2
016
13.7
.201
617
.7.2
016
1,20
4,70
0,00
0,00
KaK
L5 L
uodo
njär
vi (
Ger
trud
s)L5
1423
811
.7.2
016
12.7
.201
614
.7.2
016
1,00
6,80
0,00
0,00
KaK
L6A
Luo
donj
ärvi
(La
mm
assa
aren
salm
i)L6
A14
231
11.7
.201
612
.7.2
016
14.7
.201
60,
802,
700,
000,
00K
aK
Tul
okse
t pä
tevä
t va
in t
esta
tuill
e nä
ytte
ille.
Mitt
ause
päva
rmuu
det
saa
pyyd
että
essä
.3.
8.20
16T
utki
mus
todi
stuk
sen
saa
kopi
oida
vai
n ko
kona
an.
Muu
ssa
tapa
ukse
ssa
kopi
oinn
ista
on
saat
ava
lupa
.
* =
Näy
te t
utki
ttu
akkr
edito
idul
la m
enet
elm
ällä
. La
usun
to e
i kuu
lu a
kkre
dito
inni
n pi
iriin
.
Tau
stat
ied
ot:
Sää
tied
ot:
12.7
.M
eriv
eden
kor
keus
11.
7. +
12 c
m,
12.7
. +
13 c
mLä
mpö
tila
16-2
0 as
t. C
Arj
a P
alom
äki
Ger
trud
in t
oine
n pa
tolu
ukku
auk
i, to
inen
kiin
ni,
Häs
tgru
ndet
in p
atol
uuku
t au
kiT
uule
n no
peus
2-3
m/s
ympä
ristö
asia
ntun
tija
Tuu
len
suun
taE
050
427
3067
Pilv
isyy
s5-
6/8
Jake
lu:
UP
M K
ymm
ene
Oyj
Poh
janm
aan
ELY
-kes
kus
Alh
olm
ensk
raft
Oy
Ab
Luod
on y
mp.
suoj
. ltk
. /M
iljön
ämde
n i L
arsm
oP
ieta
rsaa
ren
Ves
iP
ieta
rsaa
ren
ymp.
suoj
. ltk
. /
Milj
önäm
den
i Jak
obst
ad
OS
TP
Fin
land
Oy
Poh
janm
aan
vesi
ja y
mpä
ristö
ry
För
enin
g M
ässk
ärs
Lots
stat
ion
r.f.
Nor
ra s
vens
ka f
iske
områ
deB
iller
udK
orsn
äs F
inla
nd O
yP
ieta
rsaa
ren
Sat
ama
Nab
Lab
s O
y |
ww
w.n
abla
bs.f
i |
Pää
kont
tori:
Ups
eerin
katu
1,
0260
0 E
spoo
|
VA
T n
o. F
I028
3126
2S
ivu
1/1
Liite/ Bilaga 3.2
Pie
tars
aare
n m
eria
lue
Viik
ko 2
8P
ieta
rsaa
ren
mer
ialu
een
yhte
ista
rkka
iluty
öryh
mä
2016
E-
1423
2-2
TC
Sam
eus
Säh
k.jo
ht.
pHV
äri
Klo
rofy
lli-a
Sal
inite
etti
Ko
k.N
NH
4-N
NO
2+3-
NN
O23
-NK
ok.
PP
O4-
P
Ke
nttä
mitt
aus
SF
S-E
NIS
O70
27:2
000
SF
S-E
N27
888:
199
4
SF
S30
21:1
979
SF
S-E
N IS
O78
87:2
012,
kom
para
atto
ri
SF
S57
72:1
993
Lask
ettu
sähk
önjo
htav
uude
sta
SF
S-E
N IS
O11
905-
1:98
(mo
dif.
)
Sis
. men
.J-
046
Sis
. men
.J-
042
SF
S-E
N IS
O13
395:
1996
(mo
dif.
)
Sis
. men
.J-
040
Sis
. men
.J-
041
**
**
**
**
**
*O
tto
-p
iste
Näy
te-
nu
mer
oO
tto
-sy
vyys
[m]
°CF
TU
mS
/mm
g P
t/l
µg
/lpp
tµ
g/l
µg
/lµ
g/l
µg
/lµ
g/l
µg
/l
P52
0-2
m 1
4232
-20
- 2
9,3
P52
1m
142
32-1
1,0
16,7
04
,529
57
,212
01,
581
100
160
120
6112
P54
0-2
m 1
4233
-20
- 2
11,4
P54
1m
142
33-1
1,0
19,0
05
,735
,97
,024
0<
0,9
51
300
6326
069
22P
62 0
-2m
142
34-2
0 -
26
,0P
62 1
m 1
4234
-11
,016
,80
2,1
356
7,6
901,
9370
059
9324
5P
64 0
-2m
142
35-2
0 -
23
,8P
64 1
m 1
4235
-11
,016
,10
0,99
486
7,8
302,
6638
022
4611
2P
67 0
-2m
142
36-2
0 -
210
,0P
67 1
m 1
4236
-11
,018
,60
4,3
76,2
7,2
200
< 0
,95
1 00
037
200
5111
P79
0-2
m 1
4237
-20
- 2
12,0
P79
1m
142
37-1
1,0
18,5
02
,531
,16
,916
0<
0,9
582
021
100
437
L5 0
-2m
142
38-2
0 -
210
,5L5
1m
142
38-1
1,0
17,0
02
,88
,26
,816
0<
0,9
591
024
100
428
L6A
0-2
m 1
4231
-20
- 2
16,0
L6A
1m
142
31-1
1,0
17,3
06
,79
,16
,520
0<
0,9
51
300
8324
074
25
Nab
Lab
s O
y |
ww
w.n
abla
bs.f
i |
Pää
kont
tori:
Ups
eerin
katu
1,
0260
0 E
spoo
|
VA
T n
o. F
I028
3126
2S
ivu
1/1
Liite/ Bilaga 3.2
TU
TK
IMU
ST
OD
IST
US
2016
E-
1778
9-2
Tar
kkai
lu:
Pie
tars
aare
n m
eria
lue
Tar
kkai
luki
erro
s:V
iikko
29
Til
aaja
:P
ieta
rsaa
ren
mer
ialu
een
yhte
ista
rkka
iluty
öryh
mä
Hav
ain
top
aikk
aT
un
nu
sE
rä-
nu
mer
oO
tto
pvm
.T
ulo
pvm
.T
utk
imu
ksen
lop
etu
s p
vm.
Näk
ö-
syv
yys
[m]
Ko
kon
ais-
syv
yys
[m]
Jään
pak
suu
s[m
]
Lu
men
pak
suu
s [
m]
Näy
ttee
n-
ott
aja
Lis
ätie
do
t
P52
, A
lhol
msf
järd
enP
5217
789
20.7
.201
621
.7.2
016
26.7
.201
60,
904,
30K
iKa
P54
, R
isöh
äll=
San
dgru
ndP
5417
788
20.7
.201
621
.7.2
016
26.7
.201
60,
904,
00K
iKa
P62
, Å
dön-
Grä
sgru
ndet
P62
1778
720
.7.2
016
21.7
.201
626
.7.2
016
1,0
14,6
KiK
a
P64
, N
ygru
ndet
-Mäs
skär
P64
1778
220
.7.2
016
21.7
.201
626
.7.2
016
5,20
17,8
0K
iKa
P67
, Li
llgru
ndet
P67
1778
620
.7.2
016
21.7
.201
626
.7.2
016
0,90
2,90
KiK
a
P79
, K
acku
rsfjä
rden
P79
1778
520
.7.2
016
21.7
.201
626
.7.2
016
0,80
4,70
KiK
a
L5 L
uodo
njär
vi (
Ger
trud
s)L5
1778
420
.7.2
016
21.7
.201
626
.7.2
016
0,90
6,80
KiK
a
L6A
Luo
donj
ärvi
(La
mm
assa
aren
salm
i)L6
A17
783
20.7
.201
621
.7.2
016
26.7
.201
60,
802,
70K
iKa
Tul
okse
t pä
tevä
t va
in t
esta
tuill
e nä
ytte
ille.
Mitt
ause
päva
rmuu
det
saa
pyyd
että
essä
.3.
8.20
16T
utki
mus
todi
stuk
sen
saa
kopi
oida
vai
n ko
kona
an.
Muu
ssa
tapa
ukse
ssa
kopi
oinn
ista
on
saat
ava
lupa
.
* =
Näy
te t
utki
ttu
akkr
edito
idul
la m
enet
elm
ällä
. La
usun
to e
i kuu
lu a
kkre
dito
inni
n pi
iriin
.
Tau
stat
ied
ot:
Sää
tied
ot:
20.7
.M
eriv
eden
kor
keus
20.
7. +
16.9
Läm
pötil
a19
-21
ast.
CA
rja
Pal
omäk
iG
ertr
udin
ja H
ästg
rund
etin
toi
nen
pato
luuk
ku a
uki,
toin
en k
iinni
Tuu
len
nope
us0
m/s
ympä
ristö
asia
ntun
tija
Tuu
len
suun
ta-
050
427
3067
Pilv
isyy
s1-
2/8
Jake
lu:
UP
M K
ymm
ene
Oyj
Poh
janm
aan
ELY
-kes
kus
Alh
olm
ensk
raft
Oy
Ab
Luod
on y
mp.
suoj
. ltk
. /M
iljön
ämde
n i L
arsm
oP
ieta
rsaa
ren
Ves
iP
ieta
rsaa
ren
ymp.
suoj
. ltk
. /
Milj
önäm
den
i Jak
obst
ad
OS
TP
Fin
land
Oy
Poh
janm
aan
vesi
ja y
mpä
ristö
ry
För
enin
g M
ässk
ärs
Lots
stat
ion
r.f.
Nor
ra s
vens
ka f
iske
områ
deB
iller
udK
orsn
äs F
inla
nd O
yP
ieta
rsaa
ren
Sat
ama
Nab
Lab
s O
y |
ww
w.n
abla
bs.f
i |
Pää
kont
tori:
Ups
eerin
katu
1,
0260
0 E
spoo
|
VA
T n
o. F
I028
3126
2S
ivu
1/1
Liite/ Bilaga 3.3
Pie
tars
aare
n m
eria
lue
Viik
ko 2
9P
ieta
rsaa
ren
mer
ialu
een
yhte
ista
rkka
iluty
öryh
mä
2016
E-
1778
9-2
TC
Sam
eus
Säh
k.jo
ht.
pHV
äri
Klo
rofy
lli-a
Sal
inite
etti
Kok
.NN
H4-
NN
O2+
3-N
NO
23-N
Kok
.PP
O4-
P
Ken
ttäm
ittau
sS
FS
-EN
IS
O70
27:2
000
SF
S-E
N27
888:
1994
SF
S30
21:1
979
SF
S-E
N I
SO
7887
:201
2,ko
mpa
raat
tori
SF
S57
72:1
993
Las
kett
usä
hkön
joht
avuu
dest
a
SF
S-E
N I
SO
1190
5-1:
98(m
odif.
)
Sis
. m
en.
J-04
6S
is.
men
.J-
042
SF
S-E
N I
SO
1339
5:19
96(m
odif.
)
Sis
. m
en.
J-04
0S
is.
men
.J-
041
**
**
**
**
**
*O
tto
-p
iste
Näy
te-
nu
me
roO
tto
-sy
vyys
[m]
°CF
TU
mS
/mm
g P
t/l
µg/
lpp
tµ
g/l
µg/
lµ
g/l
µg/
lµ
g/l
µg/
l
P52
0-2
m 1
7789
-20
- 2
14,7
P52
1m
177
89-1
1,0
19,5
04
,420
37
,816
01,
061
100
9515
053
10P
54 0
-2m
177
88-2
0 -
218
,0P
54 1
m 1
7788
-11
,021
,50
6,8
77,3
7,1
220
< 0
,95
1 30
063
230
7520
P62
0-2
m 1
7787
-20
- 2
9,5
P62
1m
177
87-1
1,0
18,9
03
,026
57
,514
01,
4182
046
120
356
P64
0-2
m 1
7782
-20
- 2
2,1
P64
1m
177
82-1
1,0
16,7
00,
5552
87
,820
2,90
350
1228
11<
2P
67 0
-2m
177
86-2
0 -
214
,8P
67 1
m 1
7786
-11
,019
,30
4,1
128
7,3
160
< 0
,95
1 00
035
180
5011
P79
0-2
m 1
7785
-20
- 2
16,1
P79
1m
177
85-1
1,0
19,2
03
,322
,36
,820
0<
0,9
598
015
9545
10L5
0-2
m 1
7784
-20
- 2
21,1
L5 1
m 1
7784
-11
,020
,00
4,1
8,5
6,7
200
< 0
,95
1 00
010
7249
10L6
A 0
-2m
177
83-2
0 -
220
,2L6
A 1
m 1
7783
-11
,019
,10
7,4
7,9
6,5
200
< 0
,95
1 20
031
160
6824
Nab
Lab
s O
y |
ww
w.n
abla
bs.f
i |
Pää
kont
tori:
Ups
eerin
katu
1,
0260
0 E
spoo
|
VA
T n
o. F
I028
3126
2S
ivu
1/1
Liite/ Bilaga 3.3
TU
TK
IMU
ST
OD
IST
US
2016
E-
1910
1-1
Tar
kkai
lu:
Pie
tars
aare
n m
eria
lue
Tar
kkai
luki
erro
s:V
iikko
31
Til
aaja
:P
ieta
rsaa
ren
mer
ialu
een
yhte
ista
rkka
iluty
öryh
mä
Hav
ain
top
aikk
aT
un
nu
sE
rä-
nu
mer
oO
tto
pvm
.T
ulo
pvm
.T
utk
imu
ksen
lop
etu
s p
vm.
Näk
ö-
syv
yys
[m]
Ko
kon
ais-
syv
yys
[m]
Jään
pak
suu
s[m
]
Lu
men
pak
suu
s [
m]
Näy
ttee
n-
ott
aja
Lis
ätie
do
t
P52
, A
lhol
msf
järd
enP
5219
101
3.8.
2016
4.8.
2016
5.8.
2016
1,4
4,1
KiK
a
P54
, R
isöh
äll=
San
dgru
ndP
5419
100
3.8.
2016
4.8.
2016
5.8.
2016
0,9
4,0
KiK
a
P62
, Å
dön-
Grä
sgru
ndet
P62
1909
93.
8.20
164.
8.20
165.
8.20
162
,014
,4K
iKa
P64
, N
ygru
ndet
-Mäs
skär
P64
1909
83.
8.20
164.
8.20
165.
8.20
16K
iKa
P67
, Li
llgru
ndet
P67
1909
73.
8.20
164.
8.20
165.
8.20
160
,82
,9K
iKa
P79
, K
acku
rsfjä
rden
P79
1909
63.
8.20
164.
8.20
165.
8.20
161
,04
,6K
iKa
L5 L
uodo
njär
vi (
Ger
trud
s)L5
1909
53.
8.20
164.
8.20
165.
8.20
160
,96
,9K
iKa
L6A
Luo
donj
ärvi
(La
mm
assa
aren
salm
i)L6
A19
094
3.8.
2016
4.8.
2016
5.8.
2016
0,8
2,7
KiK
a
Tul
okse
t pä
tevä
t va
in t
esta
tuill
e nä
ytte
ille.
Mitt
ause
päva
rmuu
det
saa
pyyd
että
essä
.T
utki
mus
todi
stuk
sen
saa
kopi
oida
vai
n ko
kona
an.
Muu
ssa
tapa
ukse
ssa
kopi
oinn
ista
on
saat
ava
lupa
.
* =
Näy
te t
utki
ttu
akkr
edito
idul
la m
enet
elm
ällä
. La
usun
to e
i kuu
lu a
kkre
dito
inni
n pi
iriin
.
Tau
stat
ied
ot:
Sää
tied
ot:
3.8.
5.10
.201
6A
rja
Pal
omäk
iM
eriv
eden
kor
keus
3.8
. +
16,4
cm
Läm
pötil
a14
-20
ast.
Cym
päris
töas
iant
untij
aLu
odon
järv
en v
eden
kork
eus
3.8.
+21
cm
Tuu
len
nope
us2-
5 m
/s05
0427
3067
Ger
trud
in ja
Häs
tgru
ndet
in m
olem
mat
pat
oluu
kut
kiin
niT
uule
n su
unta
EP
ilvis
yys
5-7/
8
Jake
lu:
UP
M K
ymm
ene
Oyj
Poh
janm
aan
ELY
-kes
kus
Alh
olm
ensk
raft
Oy
Ab
Luod
on y
mp.
suoj
. ltk
. /M
iljön
ämde
n i L
arsm
oP
ieta
rsaa
ren
Ves
iP
ieta
rsaa
ren
ymp.
suoj
. ltk
. /
Milj
önäm
den
i Jak
obst
ad
OS
TP
Fin
land
Oy
Poh
janm
aan
vesi
ja y
mpä
ristö
ry
För
enin
g M
ässk
ärs
Lots
stat
ion
r.f.
Nor
ra s
vens
ka f
iske
områ
deB
iller
udK
orsn
äs F
inla
nd O
yP
ieta
rsaa
ren
Sat
ama N
ab L
abs
Oy
| w
ww
.nab
labs
.fi
| P
ääko
ntto
ri: U
psee
rinka
tu 1
, 02
600
Esp
oo
| V
AT
no.
FI0
2831
262
Siv
u 1/
1
Liite/ Bilaga 3.4
Pie
tars
aare
n m
eria
lue
Viik
ko 3
1P
ieta
rsaa
ren
mer
ialu
een
yhte
ista
rkka
iluty
öryh
mä
2016
E-
1910
1-1
TC
Sam
eus
Säh
k.jo
ht.
pHV
äri
Klo
rofy
lli-a
Sal
inite
etti
Kok
.NN
H4-
NN
O2+
3-N
Kok
.PP
O4-
P
Ken
ttäm
ittau
sS
FS
-EN
IS
O70
27:2
000
SF
S-E
N27
888:
1994
SF
S30
21:1
979
SF
S-E
N I
SO
7887
:201
2,ko
mpa
raat
tori
SF
S57
72:1
993
Las
kett
usä
hkön
joht
avuu
dest
a
SF
S-E
N I
SO
1190
5-1:
98(m
odif.
)
Sis
. m
en.
J-04
6S
is.
men
.J-
042
Sis
. m
en.
J-04
0S
is.
men
.J-
041
**
**
**
**
**
Ott
o-
pis
teN
äyte
-n
um
ero
Ott
o-
syvy
ys [
m]
°CF
TU
mS
/mm
g P
t/l
µg/
lpp
tµ
g/l
µg/
lµ
g/l
µg/
lµ
g/l
P52
1m
191
01-1
1,0
19,2
3,2
467
7,5
402,
5673
022
022
295
P52
0-2
m 1
9101
-20
- 2
6,3
P54
1m
191
00-1
1,0
20,3
4,7
142
7,3
140
< 0
,95
950
6347
6116
P54
0-2
m 1
9100
-20
- 2
8,2
P62
1m
190
99-1
1,0
19,6
1,5
453
7,7
452,
4748
024
2521
4P
62 0
-2m
190
99-2
0 -
23
,0P
64 1
m 1
9098
-11
,019
,10,
5652
87
,820
2,9
330
1614
13<
2P
64 0
-2m
190
98-2
0 -
2<
1P
67 1
m 1
9097
-11
,019
,75
,219
17
,412
00,
9989
049
3460
16P
67 0
-2m
190
97-2
0 -
212
,5P
79 1
m 1
9096
-11
,020
,74
,525
,16
,818
0<
0,9
598
040
3450
11P
79 0
-2m
190
96-2
0 -
28
,5L5
1m
190
95-1
1,0
20,8
5,3
8,4
6,6
180
< 0
,95
1 00
045
3056
13L5
0-2
m 1
9095
-20
- 2
10,0
L6A
1m
190
94-1
1,0
20,1
6,4
6,9
6,7
180
< 0
,95
1 00
033
7965
18L6
A 0
-2m
190
94-2
0 -
220
,5
Nab
Lab
s O
y |
ww
w.n
abla
bs.f
i |
Pää
kont
tori:
Ups
eerin
katu
1,
0260
0 E
spoo
|
VA
T n
o. F
I028
3126
2S
ivu
1/1
Liite/ Bilaga 3.4
TU
TK
IMU
ST
OD
IST
US
2016
E-
2273
5-1
Ta
rkk
ailu
:P
ieta
rsa
are
n m
eri
alu
eT
ark
ka
iluk
ierr
os
:V
iikko
36
Tila
aja
:P
ieta
rsa
are
n m
eri
alu
ee
n y
hte
ista
rkka
iluty
öry
hm
ä
Ha
vain
top
aik
ka
Tu
nn
us
Erä
-n
um
ero
Ott
o p
vm.
Tu
lo p
vm.
Tu
tkim
uks
enlo
pet
us
pvm
.N
äk
ö-
syv
yys
[m]
Ko
ko
na
is-
syv
yys
[m]
Jä
än
pak
suu
s[m
]
Lu
me
np
aksu
us
[m
]
Nä
ytte
en
-o
ttaj
aL
isä
tied
ot
P52
, Alh
olm
sfjä
rden
P5
22
27
35
8.9
.20
16
9.9
.20
16
14
.9.2
01
61,
14,
3K
iKa
P5
4, R
isö
hä
ll=S
an
dg
run
dP
54
22
73
48
.9.2
01
69
.9.2
01
61
4.9
.20
16
1,2
4,0
KiK
a
P6
2, Å
dö
n-G
räsg
run
de
tP
62
22
73
38
.9.2
01
69
.9.2
01
61
4.9
.20
16
1,6
14
,6K
iKa
P6
4, N
ygru
nde
t-M
äss
kär
P6
42
27
32
8.9
.20
16
9.9
.20
16
14
.9.2
01
62,
81
7,7
KiK
a
P67
, Lill
grun
det
P6
72
27
31
8.9
.20
16
9.9
.20
16
14
.9.2
01
61,
32,
9K
iKa
P7
9, K
ack
urs
fjärd
en
P7
92
27
30
8.9
.20
16
9.9
.20
16
14
.9.2
01
60,
84,
8K
iKa
L5
Lu
od
on
järv
i (G
ert
rud
s)L
52
27
29
8.9
.20
16
9.9
.20
16
14
.9.2
01
60,
87,
0K
iKa
L6
A L
uo
do
njä
rvi (
La
mm
ass
aa
ren
salm
i)L
6A
22
72
87
.9.2
01
69
.9.2
01
61
4.9
.20
16
0,6
2,8
KiK
a
Tu
loks
et p
äte
vät v
ain
test
atu
ille
nä
ytte
ille
. Mitt
au
sep
äva
rmu
ud
et s
aa
pyy
de
ttäe
ssä
.T
utk
imu
sto
dis
tuks
en
sa
a k
op
ioid
a v
ain
ko
kon
aa
n. M
uu
ssa
tap
au
kse
ssa
ko
pio
inn
ista
on
sa
ata
va lu
pa
.
* =
Nä
yte
tutk
ittu
akk
red
itoid
ulla
me
ne
telm
ällä
. La
usu
nto
ei k
uu
lu a
kkre
dito
inn
in p
iiriin
.
Tau
sta
tied
ot:
Sä
äti
ed
ot:
8.9
.5
.10
.20
16
Arj
a P
alo
mä
kiM
eri
ved
en
ko
rke
us
8.9
. +2
3,5
cm
Läm
pötil
a1
2-1
4 a
st. C
ympä
rist
öasi
antu
ntija
Lu
od
on
järv
en
ve
de
nko
rke
us
8.9
. +1
6 c
mT
uu
len
no
pe
us
5-1
0 m
/s0
50
42
73
06
7G
ert
rud
in ja
Hä
stg
run
de
tin to
ine
n p
ato
luu
kku
au
ki, t
oin
en
kiin
ni
Tu
ule
n s
uu
nta
NW
Pilv
isyy
s0
-1/8
Ja
ke
lu:
UP
M K
ymm
ene
Oyj
Po
hja
nm
aa
n E
LY
-ke
sku
sA
lho
lme
nsk
raft
Oy
Ab
Lu
od
on
ym
p.s
uo
j. ltk
. /M
iljö
nä
md
en
i L
ars
mo
Pie
tars
aa
ren
Ve
siP
ieta
rsa
are
n y
mp
.su
oj.
ltk. /
Milj
ön
äm
de
n i
Jako
bst
ad
OS
TP
Fin
lan
d O
yP
oh
jan
ma
an
ve
si ja
ym
pä
rist
ö r
y
Fö
ren
ing
Mä
sskä
rs L
ots
sta
tion
r.f
.N
orr
a s
ven
ska
fisk
eo
mrå
de
Bill
erud
Kor
snäs
Fin
land
Oy
Pie
tars
aa
ren
Sa
tam
a
Na
b L
ab
s O
y |
ww
w.n
ab
lab
s.fi
| P
ää
kon
ttori
: Up
see
rin
katu
1, 0
26
00
Esp
oo
| V
AT
no
. FI0
28
31
26
2S
ivu
1/1
Liite/ Bilaga 3.5
Pie
tars
aare
n m
eria
lue
Viik
ko 3
6P
ieta
rsaa
ren
mer
ialu
een
yhte
ista
rkka
iluty
öryh
mä
2016
E-
2273
5-1
TC
Sam
eus
Säh
k.jo
ht.
pHV
äri
Klo
rofy
lli-a
Sal
inite
etti
Kok
.NN
H4-
NN
H4-
NN
O2+
3-N
NO
23-N
Kok
.PP
O4-
P
Ken
ttä
mitt
aus
SF
S-E
NIS
O70
27:2
000
SF
S-E
N27
888:
199
4
SF
S30
21:1
979
SF
S-E
N I
SO
7887
:201
2,ko
mpa
raat
tori
SF
S57
72:1
993
Las
kett
usä
hkön
joht
avuu
dest
a
SF
S-E
N I
SO
1190
5-1:
98(m
odif.
)
Sis
. m
en.
J-04
6S
FS
-EN
IS
O11
732:
2005
Sis
. m
en.
J-04
2S
FS
-EN
IS
O13
395:
1996
(mod
if.)
Sis
. m
en.
J-04
0S
is.
men
.J-
041
**
**
**
**
**
**
Ott
o-
pis
teN
äyte
-n
um
ero
Ott
o-
syvy
ys[m
]
°CF
TU
mS
/mm
g P
t/l
µg/
lpp
tµ
g/l
µg/
lµ
g/l
µg/
lµ
g/l
µg/
lµ
g/l
P52
1m
227
35-1
1,0
13,7
4,4
484
7,6
120
2,65
800
300
8635
9P
52 0
-2m
227
35-2
0 -
25
,6P
54 1
m 2
2734
-11
,013
,54
,443
17
,680
2,34
650
2399
317
P54
0-2
m 2
2734
-20
- 2
5,4
P62
1m
227
33-1
1,0
13,7
2,5
490
7,7
502,
6851
039
8023
4P
62 0
-2m
227
33-2
0 -
24
,1P
64 1
m 2
2732
-11
,013
,41
,454
57
,830
2,99
360
1063
18<
2P
64 0
-2m
227
32-2
0 -
22
,9P
67 1
m 2
2731
-11
,013
,74
,334
37
,512
01,
8577
025
120
4010
P67
0-2
m 2
2731
-20
- 2
7,3
P79
1m
227
30-1
1,0
14,1
4,4
19,8
6,8
200
< 0
,95
1 20
037
170
6418
P79
0-2
m 2
2730
-20
- 2
8,6
L5 1
m 2
2729
-11
,014
,15
8,4
6,7
230
< 0
,95
1 20
038
110
6820
L5 0
-2m
227
29-2
0 -
28
,1L6
A 1
m 2
2728
-11
,013
,78
,810
,26
,528
0<
0,9
51
400
9721
073
32L6
A 0
-2m
227
28-2
0 -
25
,8
Nab
Lab
s O
y |
ww
w.n
abla
bs.f
i |
Pää
kont
tori:
Ups
eerin
katu
1,
0260
0 E
spoo
|
VA
T n
o. F
I028
3126
2S
ivu
1/1
Liite/ Bilaga 3.5
TU
TK
IMU
ST
OD
IST
US
2016
E-
2464
8-1
Tar
kkai
lu:
Pie
tars
aare
n m
eria
lue
Tar
kkai
luki
erro
s:V
iikko
38
Til
aaja
:P
ieta
rsaa
ren
mer
ialu
een
yhte
ista
rkka
iluty
öryh
mä
Hav
ain
top
aikk
aT
un
nu
sE
rä-
nu
mer
oO
tto
pvm
.T
ulo
pvm
.T
utk
imu
ksen
lop
etu
s p
vm.
Näk
ö-
syv
yys
[m]
Ko
kon
ais-
syv
yys
[m]
Jään
pak
suu
s[m
]
Lu
men
pak
suu
s [
m]
Näy
ttee
n-
ott
aja
Lis
ätie
do
t
P52
, A
lhol
msf
järd
enP
5224
648
20.9
.201
621
.9.2
016
22.9
.201
61
,84
,0S
Bi
P54
, R
isöh
äll=
San
dgru
ndP
5424
649
20.9
.201
621
.9.2
016
22.9
.201
61
,23
,8S
Bi
P62
, Å
dön-
Grä
sgru
ndet
P62
2465
020
.9.2
016
21.9
.201
622
.9.2
016
2,6
14,4
SB
i
P64
, N
ygru
ndet
-Mäs
skär
P64
2465
120
.9.2
016
21.9
.201
622
.9.2
016
3,2
17,5
SB
i
P67
, Li
llgru
ndet
P67
2465
220
.9.2
016
21.9
.201
622
.9.2
016
1,2
2,6
SB
i
P79
, K
acku
rsfjä
rden
P79
2465
320
.9.2
016
21.9
.201
622
.9.2
016
1,0
4,4
SB
i
L5 L
uodo
njär
vi (
Ger
trud
s)L5
2464
720
.9.2
016
21.9
.201
622
.9.2
016
0,8
7,2
SB
i
L6A
Luo
donj
ärvi
(La
mm
assa
aren
salm
i)L6
A24
654
20.9
.201
621
.9.2
016
22.9
.201
60
,72
,7S
Bi
Tul
okse
t pä
tevä
t va
in t
esta
tuill
e nä
ytte
ille.
Mitt
ause
päva
rmuu
det
saa
pyyd
että
essä
.T
utki
mus
todi
stuk
sen
saa
kopi
oida
vai
n ko
kona
an.
Muu
ssa
tapa
ukse
ssa
kopi
oinn
ista
on
saat
ava
lupa
.
* =
Näy
te t
utki
ttu
akkr
edito
idul
la m
enet
elm
ällä
. La
usun
to e
i kuu
lu a
kkre
dito
inni
n pi
iriin
.
Tau
stat
ied
ot:
Sää
tied
ot:
20.9
.5.
10.2
016
Arj
a P
alom
äki
Mer
ived
en k
orke
us 2
0.9.
-17
cm
Läm
pötil
a1
0 a
st.
Cym
päris
töas
iant
untij
aLu
odon
järv
en v
eden
kork
eus
20.9
. +
20 c
mT
uule
n no
peus
1-2
m/s
0504
2730
67G
ertr
udin
ja H
ästg
rund
etin
pat
oluu
kut
kiin
niT
uule
n su
unta
SE
Pilv
isyy
s7
/8
Jake
lu:
UP
M K
ymm
ene
Oyj
Poh
janm
aan
ELY
-kes
kus
Alh
olm
ensk
raft
Oy
Ab
Luod
on y
mp.
suoj
. ltk
. /M
iljön
ämde
n i L
arsm
oP
ieta
rsaa
ren
Ves
iP
ieta
rsaa
ren
ymp.
suoj
. ltk
. /
Milj
önäm
den
i Jak
obst
ad
OS
TP
Fin
land
Oy
Poh
janm
aan
vesi
ja y
mpä
ristö
ry
För
enin
g M
ässk
ärs
Lots
stat
ion
r.f.
Nor
ra s
vens
ka f
iske
områ
deB
iller
udK
orsn
äs F
inla
nd O
yP
ieta
rsaa
ren
Sat
ama
Nab
Lab
s O
y |
ww
w.n
abla
bs.f
i |
Pää
kont
tori:
Ups
eerin
katu
1,
0260
0 E
spoo
|
VA
T n
o. F
I028
3126
2S
ivu
1/1
Liite/ Bilaga 3.6
Pie
tars
aare
n m
eria
lue
Viik
ko 3
8P
ieta
rsaa
ren
mer
ialu
een
yhte
ista
rkka
iluty
öryh
mä
2016
E-
2464
8-1
TC
Sam
eus
Säh
k.jo
ht.
pHV
äri
Klo
rofy
lli-a
Sal
inite
etti
Kok
.NN
H4-
NN
O2+
3-N
NO
23-N
Kok
.PP
O4-
P
Ken
ttäm
ittau
sS
FS
-EN
ISO
7027
:200
0
SF
S-E
N27
888:
199
4
SF
S30
21:1
979
SF
S-E
N I
SO
7887
:201
2,ko
mpa
raat
tori
SF
S57
72:1
993
Las
kett
usä
hkön
joht
avu
udes
ta
SF
S-E
N I
SO
1190
5-1:
98(m
odif.
)
Sis
. m
en.
J-04
6S
is.
men
.J-
042
SF
S-E
N I
SO
1339
5:19
96(m
odif.
)
Sis
. m
en.
J-04
0S
is.
men
.J-
041
**
**
**
**
**
*O
tto
-p
iste
Näy
te-
nu
me
roO
tto
-sy
vyys
[m]
°CF
TU
mS
/mm
g P
t/l
µg/
lpp
tµ
g/l
µg/
lµ
g/l
µg/
lµ
g/l
µg/
l
P52
1m
246
48-1
1,0
13,0
2,1
498
7,6
602,
7457
013
076
243
P52
0-2
m 2
4648
-20
- 2
5,9
P54
1m
246
49-1
1,0
14,3
3,0
319
7,4
130
1,71
800
130
150
4011
P54
0-2
m 2
4649
-20
- 2
6,0
P62
1m
246
50-1
1,0
12,7
1,0
527
7,7
352
,936
020
6112
< 2
P62
0-2
m 2
4650
-20
- 2
4,4
P64
1m
246
51-1
1,0
12,5
0,93
522
7,7
352,
8635
012
6216
< 2
P64
0-2
m 2
4651
-20
- 2
4,4
P67
1m
246
52-1
1,0
13,2
2,9
291
7,4
140
1,55
780
2613
039
7P
67 0
-2m
246
52-2
0 -
29
,4P
79 1
m 2
4653
-11
,013
,03
,379
,57
,024
0<
0,9
599
038
170
5014
P79
0-2
m 2
4653
-20
- 2
9,5
L5 1
m 2
4647
-11
,013
,24
,68
,56
,726
0<
0,9
51
100
4313
066
22L5
0-2
m 2
4647
-20
- 2
12,2
L6A
1m
246
54-1
1,0
12,4
8,7
10,7
6,7
280
< 0
,95
1 20
097
230
6930
L6A
0-2
m 2
4654
-20
- 2
10,1
Nab
Lab
s O
y |
ww
w.n
abla
bs.f
i |
Pää
kont
tori:
Ups
eerin
katu
1,
0260
0 E
spoo
|
VA
T n
o. F
I028
3126
2S
ivu
1/1
Liite/ Bilaga 3.6
TU
TK
IMU
ST
OD
IST
US
2016
E-
1779
8-1
Ta
rkk
ail
u:
Pie
tars
aa
ren
me
rialu
ee
n p
erif
yto
nT
ark
ka
ilu
kie
rro
s:
20
.7.-
3.8
.20
16
Til
aa
ja:
Pie
tars
aa
ren
me
rialu
ee
n y
hte
ista
rkka
iluty
öry
hm
ä
Ha
vain
top
aik
ka
Tu
nn
us
Erä
-n
um
ero
Ott
o p
vm.
Tu
lo p
vm.
Tu
tkim
uk
se
n
lop
etu
s p
vm.
Nä
kö
- s
yvyy
s
[m]
Ko
ko
na
is-
syv
yys
[m
]
Jä
än
pa
ks
uu
s[m
]
Lu
me
np
ak
su
us
[m
]
Nä
ytte
en
-o
tta
jaL
isä
tie
do
t
Åd
o A
Åd
o A
17
79
83
.8.2
01
64
.8.2
01
61
7.1
.20
17
2,7
KiK
a
Åd
o B
Åd
o B
17
79
43
.8.2
01
64
.8.2
01
6K
iKa
lau
tta
ja r
ipu
stu
s o
liva
t h
ävi
nn
ee
t
Ka
cku
rin
lah
ti A
Ka
ck A
17
79
53
.8.2
01
64
.8.2
01
61
7.1
.20
17
2,7
KiK
a
Ka
cku
rin
lah
ti B
Ka
ck B
17
79
63
.8.2
01
64
.8.2
01
61
7.1
.20
17
3,1
KiK
a
Alh
olm
en
skra
ft B
Alh
o B
17
79
73
.8.2
01
64
.8.2
01
61
7.1
.20
17
2,8
KiK
a
UP
M K
ymm
en
e C
UP
M C
17
80
33
.8.2
01
64
.8.2
01
61
7.1
.20
17
2,4
KiK
a
Sa
tam
a D
Sa
t D
17
79
93
.8.2
01
64
.8.2
01
61
7.1
.20
17
2,8
KiK
a
Ka
up
un
ki A
Ka
u A
17
80
03
.8.2
01
64
.8.2
01
61
7.1
.20
17
2,9
KiK
a
Mä
sskä
r E
Mä
ss E
17
80
13
.8.2
01
64
.8.2
01
61
7.1
.20
17
3,0
KiK
a
P1
0P
10
17
80
23
.8.2
01
64
.8.2
01
6K
iKa
lau
tta
ja r
ipu
stu
s o
liva
t h
ävi
nn
ee
t
Tu
loks
et
pä
tevä
t va
in t
est
atu
ille
nä
ytte
ille
. M
itta
use
pä
varm
uu
de
t sa
a p
yyd
ett
äe
ssä
. T
utk
imu
sto
dis
tuks
en
sa
a k
op
ioid
a v
ain
ko
kon
aa
n.
Mu
uss
a t
ap
au
kse
ssa
ko
pio
inn
ista
on
sa
ata
va lu
pa
.
* =
Nä
yte
tu
tkitt
u a
kkre
dito
idu
lla m
en
ete
lmä
llä.
La
usu
nto
ei k
uu
lu a
kkre
dito
inn
in p
iiriin
.
23
.2.2
01
7A
rja
Pa
lom
äki
Ta
us
tati
ed
ot:
20
.7.2
01
6ym
pä
rist
öa
sia
ntu
ntij
am
eri
ved
en
ko
rke
us
+1
6,4
cm
05
04
27
30
67
läm
pö
tila
15
-20
°C
pilv
isyy
s5
-7/8
tuu
len
no
pe
us
2-5
m/s
20
16
E-
17
79
8-1
Ei n
äyt
ett
äK
iinto
aK
iinto
a h
hK
loro
fAS
is.
me
n.
K-
10
7S
is.
me
n.
K-1
07
Sis
. m
en
. K
-1
07
Ott
o-
pis
teN
äyt
e-
nu
me
roO
tto
-s
yvyy
s [
m]
mg
/m2
mg
/m2
mg
/m2
Åd
o A
1,2
17
79
8-1
40
00
11
18
3,2
1Å
do
B 1
,2 1
77
94
-1z
Ka
ck A
1,2
17
79
5-1
11
10
46
11
,67
Ka
ck B
1,2
17
79
6-1
69
51
63
43
1,7
8A
lho
B 1
,2 1
77
97
-11
51
07
61
1,6
4U
PM
C 1
,2 1
78
03
-15
83
22
33
81
5,6
7S
at
D 1
,2 1
77
99
-16
82
92
06
98
,34
Ka
u A
1,2
17
80
0-1
57
13
16
44
5,2
1M
äss
E 1
,2 1
78
01
-12
94
29
11
2,9
7P
10
1,2
17
80
2-1
z
Liite/ Bilaga 4
Etelä‐Pohjanmaan ELY‐keskuksen
tulokset 2016/ Vattenanalyser av NTM
‐cen
tralen
i Södra Österbotten
2016 (haettu 20.4.2017)
P‐64 Pietarsaaren edusta
Näytepvm
Syvyys
Kok.syv.
Näkösyv.
lämpötila
pH
Sähkö
nj.
Salin
.Hap
pi
Hap
pi
Sameus
Väri
kok‐N
NH4N
NO
2+3N
kok‐P
PO4P
TOC
SIO2
klorof.
mm
°CmS/m
‰kyll.%
mg/l
FNU
mg/l Pt
µg/l
µg/l
µg/l
µg/l
µg/l
mg/l
mg/l
µg/l
11.8.2016
115,6
2,5
18,2
7,7
510
2,8
96
8,9
2,1
30
330
31
12
13
2,4
6,9
1,3
11.8.2016
515,6
18
550
394
8,7
1,3
11.8.2016
10
15,6
18
550
393
8,6
15,3
11.8.2016
17
15,6
13,8
7,6
560
379
82,8
30
250
30
13
32,2
1,8
11.8.2016
0‐6
15,6
2,8
20.9.2016
115,6
3,2
12,6
7,8
530
2,8
94
9,9
1,3
45
380
13
41
9,1
18,4
2,1
20.9.2016
515,6
12,4
540
2,9
93
9,9
1,3
20.9.2016
10
15,6
11,4
580
3,1
93
10,1
0,7
5,5
20.9.2016
16
15,6
9,5
7,6
590
3,2
88
9,9
0,5
10
240
16
43
3,9
12
20.9.2016
0‐6
15,6
4,6
Pisteeltä P62 ELY‐keskus ei ole analysoinut näytteitä vuosina 2009‐2016
E‐P ELY‐keskuksella ei talvinäytteitä vuosina 2009, 2010 ja 2014‐2016
Liite/ Bilaga 5
FÅNGSTSTATISTIK FRÅN HAVSOMRÅDET UTANFÖR JAKOBSTAD 2016; statistik uppsamlad från delägarlagen
Fångster 2016 LARSMO EUGMO FISKELAG FISKARGILLE KYRKOBY PÖRKENÄS TOTALT 2015
sik 11862 2400 1964 120 700 360 17406 22918lax 1595 220 928 110 2853 8662gädda 4892 2920 493 400 150 65 8920 6773abborre 2473 1360 362 300 500 195 5190 4231
öring 907 240 70 370 80 1667 1209
lake 3759 1900 203 70 150 38 6120 4360nors 27 80 167 70 25 30 399 220strömm. 37188 70 118 70 50 30 37526 36086gös 2087 330 74 40 30 0 2561 1213siklöja 281 20 0 301 188id 1732 2920 26 500 250 42 5470 4084braxen 39119 2050 5365 900 1400 460 49294 106137mört 5360 3000 100 300 250 45 9055 6969övrigt 40 590 630 167ål 1 1 0harr
totalt 111323 17270 10630 2840 3875 1455 147393 203217
Kommentarer till årets statistik: Lax fångsten. En våldsam storm härjade i trakten i juni. En mängd lax- och sikfällor gick sönder. Laxarna simmade förbi norrut, p.g.a. dettaSik fångsten: Sikfångsten går ner p.g.a. sälproblem, sälarna äter sikarna från nätenBraxen fångsten: Inga statliga bidrag för fiske av underutnyttjade arter 2016
ANVÄNDA REDSKAP 2016
Larsmo ** Eugmo fiskelag fiskargille Kyrkoby Pörkenäs
Nät: < 40 mm 396 ** 25 x x 50 xNät: 40 – 50 mm maskstorlek 696 ** 865 x x 95 xNät: > 50 mm maskstorlek 90 ** 10 x x 10 xStrömm fällor 2 ** Sikfällor/Laxryssja 23 ** 7 x x Lakryssjor 85 44 x x Gäddsaxar x Katsor x 32 x x 7 Kastspön x 70 x x xLakkrokar Sikkrokar metspön x x x 10 x
** yrkesfisket x=används
ANTAL FISKARE 2016
Fritidsfiskare Kommersiella f Totalt 2016 Totalt 2015
Larsmo by 174 18 192 185Eugmo by 197 20 217 230Vestersundsby 58 5 63 64
V:fiskargille 18 6 24 18
Kyrkoby 25 25 24Pörkenäs 14 2 16 11
537 532
VESTERSUNSBY
Vestersundsby
Liite/ Bilaga 6
Pietarsaaren edustan merialueen yhteistarkkailu 2016/ Samkonroll av havsområdet utanför Jakobstad 2016
Vattenkvalitet vid allmänna badstränder 2016/ Yleisten uimarantojen veden laatu 2016Jakobstads social- och hälsovårdsverket/ Pietarsaaren sosiaali- ja terveysvirastoLähde: www.sochv.jakobstad.fi/ (luettu 10.4.2017)
Badstrand/ Uimaranta Datum E. coli Colilert Intest enterok Sinilevä- Obs Bedömning
pvm MPN/ 100 ml cfu/ 100 ml havainto Huom Arvio
< 500 < 200
Bosund/ Brännbacka 13.6.2016 50 < 10 ei ei ok
7.7.2016 130 10 ei ei ok
26.7.2016 10 < 10 ei ei ok
Kackur 13.6.2016 10 < 10 ei ei ok
7.7.2016 74 52 ei ei ok
26.7.2016 < 10 < 10 ei ei ok
Sonamo 13.6.2016 < 10 < 10 ei ei ok
7.7.2016 10 < 10 ei ei ok
26.7.2016 < 10 <10 ei ei ok
Kittholmen* 6.6.2016 100 < 10 ei ei okFI 143598001 29.6.2016 120 20 ei ei ok
20.7.2016 < 10 < 10 ei ei ok
12.8.2016 31 < 10 ei ei ok
Lillsand/ Pikkuhiekka* 6.6.2016 < 10 10 ei ei ok
FI 143598002 29.6.2016 120 40 ei ei ok
20.7.2016 20 10 ei ei ok
12.8.2016 200 63 ei ei ok
Storsand/ Isohiekka 6.6.2016 20 < 10 ei ei ok
29.6.2016 20 20 ei ei ok
20.7.2016 210 20 ei ei ok
Fäboda Cafestrand* 6.6.2016 < 10 < 10 ei ei ok
FI 195598003 29.6.2016 40 10 ei ei ok
20.7.2016 30 < 10 ei ei ok
12.8.2016 63 40 ei ei ok
* Klassificerad som EU strand, d.v.s. > 100 besökare / dag vid högsäsong* Luokiteltu EU-rannaksi eli > 100 kävijää/ päivä sesonkiaikan
Arvio ok: Vesi täyttää tutkimushetkellä Sosiaali- ja terveysministeriön asetuksen 354/2008 vaatimukset.ok: Vattnet uppfyller vid tidpunkten för undersökningen de krav som ställs på badvattnen enligtSocial- och hälsovårdsministeriets förordning nr 354/ 2008.
Kursiivi: Tulos ei täytä laatuvaatimuksia./ Resultatet uppfyller inte kraven.
OBS/ Huom: Aistinvaraiset havainnot/ Organoleptiska observationer.
Laatuvaatimus/ Krav (STM 354/2008)
Liite/ Bilaga 7
Algobservationer 2016 Ingår i Finlands miljöcentrals riksomfattande algobservationsprogram.
Levähavainnot 2016 Sisältyy Suomen ympäristökeskuksen valtakunnalliseen levähavainto-ohjelmaan. Observationsplats / havaintopaikka: Ådö fiskehamn / Ådön kalasatama
Period / Ajanjakso 6.6. – 30.9.2015 Observationerna för det mesta på måndagar / Havainnot yleensä maanataisin
Vecka Blågröna alger Viikko Sinilevää 23 0 24 0 25 0 26 0 27 0 28 - 29 - 30 0 31 0 32 0 33 0 34 0 35 0 36 0 37 0 38 0 39 0 Bedömningsskala / Arviointiasteikko 0 – 3
0 = Ingen synbar förekomst / Ei havaittavaa esiitymistä 1 = Få alger / Vähän levää 2 = Rikligt med alger / Runsaasti levää 3 = Mycket rikligt med alger / Erittäin runsaasti levää - = Uppgifter saknas / Ei havaintoja
Observatörer / Havainnoitsijat: Esa Koskela, Elinor Slotte Lähde: Järviwiki, www.jarviwiki.fi/ (luettu 9.5.2017)
Liite/ Bilaga 8
Pietarsaaren edustan merialueen pohjaeläinten yksilömäärien keskiarvot ja lajiluvut sekä biomassojen (märkäpaino) keskiarvot vuonna 2016. Lajiluvussa ei ole otettu huomioon Oligochaeta indet. jos samassa näytteessä on lajilleen määritettyjä harvasukasmatoja. (Nyman 2017)
Yksilömäärä
Paikan nimi 53 54 62 65 71 78
Pohjatyyppi silltti lieju lieju siltti lieju lieju
Näytteenoton syvyysväli [m] 7,5 ‐ 8,0 3,9 ‐ 4,0 14,7 ‐ 14,8 14,8 ‐ 14,9 8,6 ‐ 8,6 10,0 ‐ 10,0
Näytteiden lukumäärä 5 5 5 5 5 5
Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo
Ryhmä ja laji yks/m² yks/m² yks/m² yks/m² yks/m² yks/m²
Hydra ‐ ‐ 16 8 ‐ ‐
TURBELLARIA ‐ ‐ ‐ 33 ‐ ‐
Cyanophthalma obscura 8 146 179 8 33 24
NEMATODA ‐ ‐ ‐ 740 ‐ 8
Marenzelleria 41 ‐ 203 715 98 57
Manayunkia aestuarina ‐ ‐ 57 81 ‐ ‐
OLIGOCHAETA indet. 171 1577 33 89 2057 407
Limnodrilus ‐ ‐ ‐ ‐ 16 ‐
Limnodrilus hoffmeisteri 187 772 ‐ ‐ ‐ ‐
Potamothrix hammoniensis 33 106 89 16 626 252
Paranais frici 41 ‐ 163 ‐ ‐ ‐
Piscicola geometra ‐ ‐ 8 ‐ 8 ‐
CLADOCERA 8 ‐ ‐ 8 24 ‐
OSTRACODA 179 984 780 89 4114 2179
COPEPODA 16 24 24 8 24 122
Neomysis integer ‐ ‐ ‐ 8 ‐ ‐
Chaoborus flavicans ‐ 49 ‐ ‐ ‐ 171
Procladius 49 114 49 33 122 16
Chironomini ‐ ‐ ‐ 8 ‐ ‐
Chironomus semireductus‐t. ‐ ‐ ‐ ‐ 146 ‐
Summa 732 3772 1602 1846 7268 3236
Lajiluku, excl. Oligochaeta indet. 9 7 10 13 10 8
Märkäpaino
Paikan nimi 53 54 62 65 71 78
Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo
Ryhmä ja laji g WW/m² g WW/m² g WW/m² g WW/m² g WW/m² g WW/m²
Hydra ‐ ‐ 0,002 0,002 ‐ ‐
TURBELLARIA ‐ ‐ ‐ 0,007 ‐ ‐
Cyanophthalma obscura 0,016 0,163 0,179 0,007 0,307 0,028
NEMATODA ‐ ‐ ‐ 0,037 ‐ 0,001
Marenzelleria 0,148 ‐ 1,413 5,446 0,985 0,317
Manayunkia aestuarina ‐ ‐ 0,011 0,016 ‐ ‐
OLIGOCHAETA 0,124 2,140 0,143 0,055 1,811 1,295
Piscicola geometra ‐ ‐ 0,008 ‐ 0,010 ‐
CLADOCERA 0,001 ‐ ‐ 0,001 0,002 ‐
OSTRACODA 0,018 0,098 0,078 0,009 0,411 0,218
COPEPODA 0,002 0,002 0,002 0,003 0,002 0,007
Neomysis integer ‐ ‐ ‐ 0,005 ‐ ‐
Chaoborus flavicans ‐ 0,157 ‐ ‐ ‐ 0,546
Procladius 0,082 0,207 0,032 0,038 0,146 0,020
Chironomini ‐ ‐ ‐ 0,002 ‐ ‐
Chironomus semireductus‐t. ‐ ‐ ‐ ‐ 4,231 ‐
Summa 0,39 2,768 1,867 5,628 7,907 2,433
Liite/ Bilaga 9
OSTP Finland Oy Ab:n kuormitus vuosina 2001 – 2016. Belastning från OSTP Finland Oy Ab under ären 2001 – 2016.
0
10
20
30
40
50
60
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
t/ vuosikok-N
Tavoitearvo 30 t/a
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
1 600
1 800
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
kg/vuosi
Fluoridi
Luparaja 1800 kg/a
0
5
10
15
20
25
30
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
kg/ vuosi
Cr
Luparaja 25 kg/a
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
kg/ vuosi
Ni
Luparaja 16 kg/a
0,01 0,01 0,01 0,0022 0 00
5
10
15
20
25
30
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
kg/vuosi
Pb
Luparaja 25 kg/aLuparaja 25 kg/aLuparaja 25 kg/aLuparaja 25 kg/a
00
0,5
1
1,5
2
2,5
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
kg/vuosi
Cd
Luparaja 2 kg/a
0 0,000 0,000 0,0000
0,5
1
1,5
2
2,5
3
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
kg/vuosi
Cu
Liite/ Bilaga 10
MENETELMÄLIITE
Pietarsaaren merialueen tarkkailu 2016
Nab Labs Oy / Espoo • www.nablabs.fi • Survontie 9 D 40500 Jyväskylä • VAT no. FI 02831262
Analyysi (T111)
Akkreditointi
Yksikkö Menetelmä Määritys-
raja Mittausepävarmuus
Enterokokit (36 °C 2 vrk) kpl/100 ml SFS-EN ISO 7899-2:2000
Fe (ICP-MS) *
µg/l SFS-EN ISO 17294-2:05 modif. 0,5 0,5-3,0 ± 0,3,
> 3 ±10 %
Fe (ICP-OES) *
µg/l SFS-EN ISO 11885:09 modif. 5 5-20 ± 3,
> 20 ±15 %
Happi *
mg/l SFS-EN 25813:1993 0,1 0,1-5 mg/l ±0,4 mg/l,
>5 mg/l ±8%
Kiintoaine *
mg/l SFS-EN 872:2005 0,5 0,5-4 mg/l ±0,3 mg/l,
>4 mg/l ±15%
Klorofylli-A *
µg/l SFS 5772:1993 1 1-4 µg/l ± 0,4 µg/l,
>4 µg/l ±10 %
Kok. N *
µg/l Sis. men. A14, perustuu SFS-EN ISO 11905-1:98 50
50-100 ±15, >100 ± 15%
Kok. P *
µg/l Sis. men. J-040 3 3-15 ±1,5, >15 ±10 %
NH4-N *
µg/l Sis. menJ-046 3 3-15 µg/l ±2 µg/l, >15 µg/l ±15%
NO2,3-N *
µg/l SFS-EN ISO 13395:1996 (modif.) 2 2-20 µg/l ±2 µg/l, >20 µg/l ±10%
pH * SFS-EN ISO 10523:2012 0,2
PO4-P *
µg/l Sis. men. J-041 2 2-20 µg/l ±2 µg/l, >20 µg/l ±10%
Saliniteetti ppt
Sameus *
FTU SFS-EN ISO 7027:2000 0,1 0,1- 1 FTU ± 0,1 FTU,
>1 FTU ±15 %
Sähkönjohtavuus *
mS/m SFS-EN 27888 0,1 0,1-1 mS/m ±0,2 mS/m,
>1 mS/m ±5%
TOC *
mg/l SFS-EN 1484:1997 0,4 0,4-2 ±0,2, >2 ±10 %
Väri komp.
*
mg Pt/l SFS-EN ISO 7887:2012 5
5-50 mgPt/l ±5 mgPt/l, 50-100 ±10,
>100 mgPt/l ±10%
Liite/ Bilaga 11
Päivitettyjen
kriteerien (Aroviita ym
. 2012) mukaiset param
etrikohtaiset ved
enlaatuluokat Pietarsaaren edustan
havaintopisteillä
vuosina 2012–2016. N
= kokonaistyppi, P = kokonaisfosfori, N
S = näkösyvyys ja a‐klo = a‐klorofylli.
Päivitetyt kriteerit (Aroviita ym
. 2012)
Tyy
pp
i/
ve
sim
uo
do
stu
ma
PN
Ch
lN
SP
NC
hl
NS
PN
Ch
lN
SP
NC
hl
NS
PN
Ch
lN
S51
Ps Prs edusta
38460
14,0
1,5
2656
016
,51,1
29440
9,5
1,4
36640
9,7
1,3
50600
8,6
1,1
52Ps Prs edusta
24558
7,9
1,6
27502
8,0
1,1
25490
6,5
1,0
32650
8,3
1,3
38793
6,1
1,3
53Ps Prs edusta
51630
6,2
1,3
30503
7,0
1,3
21380
6,1
1,3
24633
5,6
1,7
34710
4,7
154
Ps Prs edusta
47763
9,7
1,0
41727
17,3
1,1
45711
13,0
1,1
42825
6,9
1,2
561017
7,1
0,9
55Ps Prs edusta
46770
10,1
0,9
60820
19,4
0,8
42640
16,0
1,1
30820
6,9
1,1
621200
6,8
0,5
61Ps Prs edusta
19470
4,8
1,8
19315
4,5
1,5
19320
7,5
1,7
18473
5,2
1,6
16390
6,2
1,9
62Pu Kallan
14345
3,8
2,6
17346
2,45
2,5
15286
3,0
3,0
13380
2,7
2,5
22540
5,2
1,8
64Pu Kallan
9287
2,5
3,6
11331
1,6
4,1
11235
1,6
5,2
627
32,
04,
213
343
3,4
3,2
65Pu Kallan
13200
1,2
3,2
6270
1,3
3,8
11220
1,6
4,2
435
02,
03,
613
350
62,7
66Ps Prs edusta
23470
9,7
1,4
18520
6,3
1,3
33550
12,0
0,9
36650
6,0
1,3
30670
10,3
67Ps Prs edusta
29603
10,5
1,2
30512
17,1
1,2
39622
19,8
1,2
30638
7,2
1,4
48877
9,7
0,9
71Pu Kallan
14230
3,6
3,0
8320
1,6
3,8
13220
2,0
4,2
11340
1,7
3,8
19410
8,5
1,9
73Pu Ukpyy ulko
8140
1,5
4,5
7310
1,7
6,0
10200
1,6
6,6
8260
0,5
5,1
75Pu Kallan
6160
1,9
4,8
8300
1,8
5,5
9150
1,5
5,6
431
01,2
6,2
78Ps L‐saaristo
34550
6,3
1,5
13530
2,6
2,0
19340
5,7
1,6
28590
9,7
1,2
41720
8,6
0,4
79Ps Prs edusta
37720
8,6
1,2
23592
10,8
1,6
23443
7,3
1,6
39768
7,7
1,2
53990
10,7
0,9
2015
2016
Pis
te2
01
22013
2014
Param
etri
Erinomainen
Hyvä
Tyydyttävä
Välttävä
Huono
Kok‐P Pu
alle
99−11
11−15
15−20
yli 20
Kok‐P Ps
alle
11
11−14
14−18
18−27
yli 27
Kok‐N
Pu
alle
270
270−31
5315
−350
350−400
yli 400
Kok‐N
Ps
alle
305
305−34
0340
−370
370−420
yli 420
NS Pu
yli 5,2
3,3−5,2
2,3−3,3
1,4−2,3
alle
1,4
NS Ps
yli 3,8
2,4−3,8
1,7−2,4
1,0−1,7
alle
1,0
a‐klo Pu
alle
1,7
1,7−2,2
2,2−4,4
4,4−11
yli 11
a‐klo Ps
alle
2,5
2,5−3,3
3,3−6,5
6,5−16
yli 16
Liite/ Bilaga 12
top related