oskar holmqvist - regelradet.se€¦ · a-train ab (arlanda express) baneservice skandinavia ab...
TRANSCRIPT
1
Oskar Holmqvist
Från: Magnusson Sara <[email protected]>Skickat: den 15 juli 2019 13:04Till: RegelrådetÄmne: Remiss av Transportstyrelsens föreskrifter om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal
inom spårbunden trafik; svar senast den 11 september 2019
Uppföljningsflagga:Följ uppFlagga: Har meddelandeflagga
Hej, Välkommen att ta del av remiss av Transportstyrelsens förslag till nya föreskrifter avseende hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal inom spårbunden trafik som nu finns publicerade på Transportstyrelsens hemsida:
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter inom järnvägen
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse inom tunnelbana och spårväg
Föreskrifterna ska tillämpas av de verksamhetsutövare som har personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter inom järnvägen eller personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten inom tunnelbana och spårväg samt de läkare som utför hälsoundersökningar utifrån dessa föreskrifter. Föreskrifterna berör personal med ovanstående arbetsuppgifter. Ni hittar förslaget på: https://www.transportstyrelsen.se/sv/Regler/Remisser/remissforslag‐till‐nya‐foreskrifter‐om‐halsoundersokning‐och‐halsotillstand‐for‐personal‐inom‐sparbunden‐trafik/ Vi tar tacksamt emot era synpunkter senast onsdagen den 11 september 2019. Vänligen ange diarienummer TSF 2017‐17 i ert svar. Svara per e‐post till: [email protected] eller till: Transportstyrelsen Väg och järnväg Box 267 781 23 Borlänge En remissammanställning med ställningstaganden till remissvar kommer att publiceras på Transportstyrelsens hemsida senast i samband med att föreskrifterna beslutas. Om ni har några frågor med anledning av remissen ber vi er kontakta: Sara Magnusson, utredare Tfn 010‐495 55 06, [email protected] Mariann Wacklin Almgren, utredare Tfn 010‐495 57 40, [email protected]
2
Vänliga hälsningar Föreskriftsgruppen genom
Sara Magnusson Utredare
Väg och järnväg Direkt: 010-495 55 06 Transportstyrelsen Box 267 781 23 Borlänge www.transportstyrelsen.se Telefon: 0771-503 503 Läs om hur Transportstyrelsen behandlar dina personuppgifter på transportstyrelsen.se/personuppgifter.
Missiv 1 (11)
Datum Dnr/Beteckning
2019-07-08 TSF 2017-17
Enl sändlista
Transportstyrelsen Väg och järnväg Box 267, 781 23 Borlänge
Besöksadress
Jussi Björlings väg 19, Borlänge
Telefon 0771-503 503 Sara Magnusson Enhet Trafikant Trafikantregler [email protected] 010-495 55 06
Telefax 0243-152 74
transportstyrelsen.se [email protected]
TS
2512,
v02.0
1, 2019-0
4-3
0
Remiss
Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter inom järnväg.
Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om hälsokrav och hälsoundersökning för personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten inom tunnelbana och spårväg.
Välkommen att ta del av Transportstyrelsens förslag.
Bakgrund till förslaget
Då föreskrifterna har funnits i många år har hela föreskriften setts över för
att utreda om kraven fortfarande är aktuella och tillämpbara i sin
utformning. I översynen har det bland annat noterats att de nuvarande
föreskrifterna innehåller dubbelregleringar, hälsokraven är inte
ändamålsenliga eller flexibla och lagstiftningen har förändrats sedan
föreskrifterna trädde i kraft.
Förslagets innehåll i korthet
Transporstyrelsen föreslår nya föreskrifter om hälsoundersökning och
hälsotillstånd för personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter inom
järnvägen samt nya föreskrifter om hälsoundersökning och hälsotillstånd för
personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten inom tunnelbana
och spårväg. De nya föreskriftsförslagen ska leda till ett regelverk som är
harmoniserat med övriga regelverk inom området och där kraven är
tydligare, mer ändamålsenliga och rättssäkra samt även uppdaterade mot
dagens regler och praxis.
Datum Dnr/Beteckning 2 (11)
2019-07-08 TSF 2017-17
Transportstyrelsen föreslår samtidigt att upphäva Järnvägsinspektionens
föreskrifter och allmänna råd (BV-FS 2000:4, senast ändrad genom TSFS
2013:50) om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med
arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten vid samma tidpunkt som de
nya föreskrifterna ovan träder i kraft.
I föreskriftsförslagen har kraven på hälsa harmoniserats med andra
regleringars krav på hälsa och hälsoundersökning, till exempel kraven i TSD
Drift. Några av kraven som finns i nuvarande föreskrifter har tagits bort
eftersom de innebär en dubbelreglering jämfört med annan reglering. Så
som föreskriftsförslaget är formulerat har hänsyn tagits till de krav om hälsa
och hälsoundersökning som anges i TSD Drift, men kraven i
föreskriftsförlaget är mer tydliggjorda och detaljerade för att ge stöd och
vägledning för de som ska tillämpa kraven i föreskriftsförslaget.
I föreskriftsförslagen renodlas föreskrifterna till att endast handla om
hälsokrav och hälsoundersökning för personal med säkerhetskritiska
arbetsuppgifter inom järnvägen eller personal med arbetsuppgifter av
betydelse för säkerheten inom tunnelbana och spårväg. I föreskriftsförslaget
är kraven om hälsa utformade på så sätt att den undersökande läkaren ska
göra en bedömning av sjukdomens konsekvenser i förhållande till den typ
av arbetsuppgifter som genomförs och utifrån detta fatta ett beslut om
konsekvenserna utgör en så pass stor trafiksäkerhetsrisk att det utgör hinder
för arbete eller inte. Det innebär en skillnad mot idag då det är diagnosen
eller själva sjukdomen som utgör hinder och där det saknas en tydlig
koppling till vilken konsekvens sjukdomen/diagnosen i kombination med
den säkerhetskritiska arbetsuppgiften får på trafiksäkerheten.
Föreskriftsförslaget planeras träda i kraft den 1 mars 2020.
Förslaget i sin helhet samt konsekvensutredning finns publicerat
tillsammans med detta missiv på Transportstyrelsens webbplats:
http://www.transportstyrelsen.se/sv/Regler/Remisser/
Synpunkter
Ni ges härmed tillfälle att lämna synpunkter på förslaget och
konsekvensutredningen. Synpunkterna ska vara Transportstyrelsen tillhanda
senast den 11 september 2019. Vänligen ange vårt diarienummer TSF 2017-
17 i svaret.
Synpunkterna ska vara skriftliga och skickas till:
eller till
Transportstyrelsen
Datum Dnr/Beteckning 3 (11)
2019-07-08 TSF 2017-17
Väg och järnväg
Box 267
781 23 Borlänge
Transportstyrelsen kommer att sammanställa och kommentera de
remissynpunkter som kommer in, och därefter publicera sammanställningen
och kommentarerna på hemsidan. Remissynpunkter som innehåller
sekretessbelagda uppgifter eller personuppgifter kommer dock inte att
publiceras.
Kontaktpersoner
Om ni har frågor med anledning av remissen är ni välkomna att kontakta:
Sara Magnusson, utredare, enhet Trafikant, Transportstyrelsen
tfn 010-495 55 06, [email protected]
Mariann Wacklin Almgren, utredare, enhet Trafikant, Transportstyrelsen
tfn 010-495 57 40, [email protected]
Med vänlig hälsning
Nenne Åman
Föreskriftsansvarig
Sändlista
Se bilaga 1
Datum Dnr/Beteckning 4 (11)
2019-07-08 TSF 2017-17
Bilaga 1, sändlista
Samråd
Socialstyrelsen, samråd enligt 2 kap. 3 § järnvägsförordningen (2004:526) och 6 §
förordningen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg (1990:1156)
Företag
AAK Sweden
AB Borlänge Energi
AB Electrolux
AB Elektrokoppar
AB Impregna
AB Karl Hedin Sågverk Krylbo
AB O Hallqvist Återvinning
AB Platzer Arendal 764:720
AB Sandvik Materials Technology
AB Stockholms Spårvägar
AB Strängbetong
ABB AB
ABetong AB
Aditro Logistics AB
Akzo Nobel Adhesives AB
Akzo Nobel Functional Chemicals AB
Akzonobel Pulp & Performance AB
Almer Oil Company and Chemical Storage AB
Alstom Transport AB
Alvesta Utveckling AB
Artic Paper Munkedals AB
Ardagh Glass Limmaerd AB
Arriva Sverige AB
Arvidsjaurs Järnvägsförening
Arvika Kommun
A-Train AB (Arlanda Express)
Baneservice Skandinavia AB
Barilla Sverige AB
BE Group Sverige AB
Befesa Scandust AB
Benders Sverige AB
Bergslagernas Järnvägssällskap (BJs)
Bharat Forge Kilsta AB
Bil-fix Tapani Palokangas
Billerud Korsnäs Sweden AB
Blyberg Timber AB
Bläster och Lack i Luleå
Datum Dnr/Beteckning 5 (11)
2019-07-08 TSF 2017-17
Boliden Bergsöe AB
Boliden Mineral AB
Bombardier Transportation Sweden AB
Brista Spårterminal AB
BSJG Holding AB
CargoNet AS
Castellum AB
Catena Transportstaden Örebro AB
Cementa AB
CFL Cargo Sverige AB
Coca-Cola Enterprise AB
Coop Logistik AB
Copenhagen Malmö Port AB
Daily Print Umeå AB
DB Cargo Scandinavia A/S
Dellenbanan AB
DLP Drinks Logistics Partner AB
Domsjö Fabriker AB
E-on Värme Sverige AB
El-Giganten Logistik AB
Elon Elkedjan Logistik AB
Engelsberg-Norbergs Järnvägshistoriska förening
Eskilstuna Logistik och Etablering AB
Eslövs Kommun
Essinge Rail AB
Essity Hygiene and Health AB
Eurenco Bofors AB
EuroMaint Rail AB
EWGroup AB
Expert Nordic Logistics AB
Fagersta Stainless AB
Falkenbergs kommun
Falköpings kommun
Feralco Nordic AB
Fjällsjö Bioenergi AB
Flogas Sverige AB
Fortum Waste Sollutions
Föreningen Böda Skogsjärnväg
Föreningen Gotlandståget
Föreningen Sörmlands Veteranjärnväg
Föreningen Veteranjärnvägen
Förvaltnings AB Smålandsbanan
GAD Tech AB
Datum Dnr/Beteckning 6 (11)
2019-07-08 TSF 2017-17
Green Cargo AB
Gävle Hamn
Göteborg Hamn
Göteborgs Spårvägar AB
Göteborgs stad, Trafikkontoret
HallandsHamnar Halmstad AB
HallandsHamnar Varberg AB
Halmstad kommun
Haninge kommun
Hargs Hamn AB
Hecor Rail
Helsingborgs Hamn AB
Helsingborgs kommun
Holmen Paper AB
Härjeåns Energi AB
Härnösands Hamn AB
Hälssleholms kommun, Tekniska kontoret
Ideella Föreningen Nynäshamns järnvägsmuseum
Iggesunds Paperboard AB
IKEA Fastigheter AB
IKEA Industry Hultsfred AB
Infranord AB
Infraservice Group Scandinavia AB
Infrastruktur i Umeå AB
Infratek Sverige AB
Inlandsbanan AB
Inlandståget AB
Inovyn Sverige AB
ISS Facility Services AB
Jernbro Industrial Services AB
Jernhusen Verkstäder AB
Jästbolaget AB
Jönköpings kommun
Kalmar Veterantåg
Kalmars Hamn AB
Karlshamns kommun
Karlskrona kommun, tekniska förvaltningen
Karlstads kommun, Teknik- och fastighetsförvaltning
Katrineholms kommun
Kaunis Iron AB
Kemetyl AB
Kemira Kemi AB
Kils kommun, Tekniska förvaltningen
Datum Dnr/Beteckning 7 (11)
2019-07-08 TSF 2017-17
Klippans kommun
Klubbgärde Fastighet AB
Kraton Chemicals AB
Kristinehamns kommun, Tekniska förvaltningen
Kubikenborg Aluminium AB
Kumla kommun
Köpings kommun, Tekniska kontoret
Landskrona Stad
Lantmännen Cerealia AB
Lantmännen ek för
Lantmännen Fastigheter Syd AB
Lidköpings kommun
Lilla Edets kommun
Lindesbergs kommun
LKAB Malmtrafik AB
LKO Teknik AB
Logent AB
Lucchini Sweden AB
Luleå Hamn AB
Luleå Kommun, Projektutveckling
Lundstams Åkeri och återvinning AB
Lycksele kommun
Lysekils hamn AB
Löfbergs Lila Fastigheter AB
M2 Fastigheter Hamn-City AB
Malmbanans vänner
Malmö Stad fastighetskontoret
Malmö Stads spårvägar museiförening
Mantena Sverige AB
Marieborgs Lagerfastigheter i Arboga AB
Marieholms järnvägsspå ekonomiska förening
Mertz Transport AB
Metsä Tissue AB
Midwaggon AB
MIMA Terminal AB
Moelven Valåsen AB
Moelven Wood AB
Mondi Dynäs AB
Mondi Örebro AB
MTR Nordic AB
MTS Tunnelbana AB
Museiföreningen Anten-Gräfsnäs Järnväg
Museiföreningen Munkedals Jernväg
Datum Dnr/Beteckning 8 (11)
2019-07-08 TSF 2017-17
Museiföreningen Stockholm-Roslagens Järnvägar
Museiföreningen Wadstena Foglesta Järnväg
Museiföreningen Östra Södermanlands Järnväg
Museispårvägen Malmköping AB
Museisällskapet Järdraås-Tallås Järnväg
Mälarenergi AB
Mälarhamnar AB
NCC Construction Sverige AB
Nora Bergslags Veteran-Jernväg
Nordic Railway Construction Sverige AB
Nordic Real Estate AB
Nordic Sugar AB
Nordiska Tåg AB
Nordkalk AB
Norlic AB
Norrköping Kommun
Norrskog Wood Products AB
Norrsundets hamn AB
Nybro kommun, tekniska kontoret
Nykvarns kommun
Nässjö Järnvägsfastigheter AB
Nässjö järnvägsmuseum
Nässjö Kommun
Octowood AB
Ohs Bruks Järnvägs Museiförening
Olssons Åkeri i Skövde AB
Orkla Foods Sverige AB
Orsa Jernvägsförening
Osby Kommun
Outokumpu Stainless AB
Ovako Bar AB
Ovako Forsbacka AB
Ovako Sweden AB
Oxelösunds Hamn AB
Oxelösunds Kommun
Perstorp Fastighets AB
Piteå Hamn AB
PostNord Sverige AB
Preem AB
ProTrain Trafik AB
Ragn-Sells AB
Railcare T
Ramnäs Brum AB
Datum Dnr/Beteckning 9 (11)
2019-07-08 TSF 2017-17
Reaxcer AB
Region Kalmar Län
Road Cargo AB
Rottneros Bruk AB
Råsjö Logistikcenter AB
Saint-Gobain Sweden AB
Sand & Grus AB Jehander
Sandviken Energi AB
Sapa Profiler AB
SCA Munksund AB
SCA Skog AB Virke Nord
SCA Timber AB
SCA Östrand, Graphic Sundsvall AB
Scana Steel Björneborg AB
Setra Trävaror AB
Siljan Timber AB
SJ AB
Skanlog AB
Skanska Industrial Solutions AB
Stiftelsen Dal-Västra Värmlands Järnväg (DVVJ)
Skara-Lundsbrunns järnvägar
Skellefteå Kommun, tekniska kontoret
Skifu AB
Skogsägarna Norrskog ekonomisk förening
Skånska Järnvägar AB
Smalspåret i Hultsfred AB
Smurfit Kappa Kraftliner Piteå
Smurfit Kappa Sverige AB
Smålandshamnar AB
Solenis Sweden AB
Solör Bioenergi Recycling AB
Spark Trade Produktion AB
SSAB EMEA AB
St1 Energy AB
St1 Refinery AB
St1 Supply AB
Stena Recycling AB
Stiftelsen Jamtli
Stockarydsterminalen AB
Stockholm Nord Kombiterminal AB
Stockholms Hamn AB
Stockholms kultursällskap för ånga och Järnväg
Stockholms stad, Exploateringskontoret
Datum Dnr/Beteckning 10 (11)
2019-07-08 TSF 2017-17
Stora Enso Fors AB
Stora Enso Paper AB
Stora Enso Pulp AN
Stora Enso Skoghall AB
Stora Enso Timber AB
Storfors Bruks Samfällighetsförening
Storumans Kommun
Strukton Rail AB
Sundsvalls Hamn AB
Surahammars Bruk AB
Sveaskog Förvaltnings AB
Swedtrac Trafik AB
Svensk Tågkraft AB
Svenska Motorvagnsklubben (SMoK)
Svenska Tågkompaniet AB TKAB
Swerea MEFOS AB
Swerock AB
Sydkraft Thermal Power AB
Sysav Industri AB
Sågviken Henkes AB
Söderenergi AB
Söderhamns Stuveri & Hamn AB
Södertälje Hamn AB
Södertälje Kommun
Södra skogsägarnas ekonomiska förening
Sölvesborgs Stuveri och Hamn
Terminalen i Bastuträsk AB
Terramet Stålcenter AB
Tibnor AB
Timrå Kommun
Tjustbygdens järnvägsförening
Torsby Kommun
Trafikförvaltningen Region Stockholm
Trafikverket
Train Alliance Sweden. AB
Transdev Sverige AB
Trelleborgs Hamn AB
Trinseo Sverige AB
Trollhättans Stad Produktion & Service
Trätåg AB
T-Schakt AB
TX Logistik AB
TXG Maintenance AB
Datum Dnr/Beteckning 11 (11)
2019-07-08 TSF 2017-17
Tågfrakt Produktion i Sverige AB
Tågåkeriet i Bergslagen AB TÅGAB
Uddevalla Hamnterminal AB
Uddevalla Kommun
Umeå Hamn AB
Umeå kommun, gator och parker
Umeå Vagnverkstad AB
Univar AB
Uppsala kommun, kontoret för samhällsutveckling
Ursviken Technology AB
Vaggeryds kommun
Vallviks Bruk AB
Varberg kommun
Wasa-åkarn AB
Vattenfall AB
Vetlanda kommun, tekniska kontoret
Vida Alvesta AB
Vida Bruza AB
Vida Hestra AB
Volvo Car Corporation
Vossloh Nordic Switch System AB
Ånge kommun
Älmhults kommun
Älvsbyns kommun
Örebro kommun, tekniska förvaltningen
Örebroporten Fastigheter AB
Öresundsbro Konsortiet
Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB
Östersunds kommun
Regelrådet
Kommerskollegium
Läkare med giltigt särskilt tillstånd
Enligt register på Transportstyrelsens webbsida
För kännedom
Branschföreningen Tågoperatörerna
Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer
Järnvägshistoriska Riksförbundet
Museibanornas Riksorganisation
Trafikförvaltningen SLL
Konsekvensutredning 1 (54)
Datum Dnr/Beteckning
2019-07-08 TSF 2017-17
Handläggare
Sara Magnusson Väg och järnväg Enhet Trafikant Trafikantregler
TS
2503,
v03.0
0, 2018-0
4-1
0
Konsekvensutredning av nya föreskrifter om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter inom järnvägen
Transportstyrelsens förslag:
Att Transporstyrelsen föreslår nya föreskrifter om hälsoundersökning och
hälsotillstånd för personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter inom
järnvägen.
Att Transportstyrelsen föreslår nya föreskrifter om hälsoundersökning och
hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten
inom tunnelbana och spårväg (se separat konsekvensutredning).
Transportstyrelsen föreslår samtidigt att upphäva Järnvägsinspektionens
föreskrifter och allmänna råd (BV-FS 2000:4, senast ändrad genom TSFS
2013:50) om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med
arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten vid samma tidpunkt som de
nya föreskrifterna ovan träder i kraft.
Efter en genomgång av nuvarande föreskrifter har följande problem
noterats:
- De nuvarande föreskrifterna innehåller delar som inte handlar om
hälsokrav för beskriven personal. Dessa regler handlar istället om krav på
verksamhetsutövaren som även regleras i andra lagar och föreskrifter. Det
förekommer därmed dubbelreglering.
- De nuvarande föreskrifterna om hälsotillstånd är inte ändamålsenliga eller
flexibla. Föreskrifterna utgår från sjukdom/diagnos vilket innebär att vissa
sjukdomar eller diagnoser utgör direkta hinder för en person att arbeta med
säkerhetskritiska arbetsuppgifter. Transportstyrelsen bedömer att de
nuvarande reglerna till sin utformning är för schablonmässigt utformade och
inte nyanserade utifrån en riskbedömning av arbetsuppgiften och
hälsotillstånd kopplat till säkerheten.
- Nuvarande föreskrifter tar inte heller i tillräcklig grad hänsyn till det
ansvar som verksamheterna själva har genom sina säkerhetsstyrningssystem
vilket inte är optimalt med tanke på att det är verksamhetsutövarens ansvar
att endast personer som är fysiskt och psykiskt lämpliga arbetar med
säkerhetskritiska arbetsuppgifter. Det ligger inte heller helt i linje med den
europeiska lagstiftningen.
Datum Dnr/Beteckning 2 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
- När de nuvarande förskrifterna trädde i kraft reglerade dåvarande
järnvägssäkerhetslagen samtliga spårtrafiksystem: järnväg, tunnelbana och
spårväg. Detta innebär att föreskrifterna idag reglerar verksamheter inom
järnväg samt verksamheter inom tunnelbana och spårväg, verksamheter som
idag är separerade i två olika lagar: järnvägslagen (2004:519) och lagen om
säkerhet vid tunnelbana och spårväg (1990:1157).
Det finns således ett behov av att revidera föreskrifterna så att regelverket
blir harmoniserat med övriga regelverk inom området och där kraven är
tydligare, mer ändamålsenliga och rättssäkra samt även uppdaterade mot
dagens regler och praxis.
A. Allmänt
I järnvägslagen (2004:519) finns regler om att arbetsuppgifter av betydelse
för säkerheten enbart får utföras av den som med hänsyn till hälsotillstånd
och personliga förhållanden i övrigt anses lämplig. Infrastrukturförvaltare
och järnvägsföretag får inte tilldela någon person arbetsuppgifter av
betydelse för säkerheten utan att denna genomgått en läkarundersökning
som utvisar att det inte finns några hinder av hälsoskäl. Den som har
arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten ska regelbundet och i övrigt vid
behov genomgå läkarundersökning. Verksamhetsutövaren får stänga av den
som inte följer ett åläggande att genomgå en läkarundersökning från
nämnda arbetsuppgifter. I järnvägslagen regleras också straffbestämmelser,
bland annat om man i sin verksamhet anlitar någon som inte kan anses vara
lämplig att utföra arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten, till exempel
med hänsyn till hälsotillstånd.1
Järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare ska som en del av sitt
säkerhetsstyrningssystem ha ett kompetensstyrningssystem för personal som
har arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. I kompetensstyrningssystem
ska de ha urvalsprinciper för psykisk och fysisk lämplighet. I systemet ska
även ingå förfaranden som ser till att personalen kontinuerligt har den
medicinska och psykologiska lämpligheten som krävs vid utförandet av sina
arbetsuppgifter.2
1 Järnvägslag (2004:519) 2 Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2015:34) om säkerhetsstyrningssystem och övriga
säkerhetsbestämmelser för infrastrukturförvaltare med säkerhetstillstånd samt
järnvägsföretag med säkerhetsintyg 3 och 4 §§, Kommissionens förordning (EU) nr
1158/2010 av den 9 december 2010 om en gemensam säkerhetsmetod för bedömning av
överensstämmelse med kraven för att erhålla säkerhetsintyg för järnväg, bilaga II avsnitt N
samt Kommissionens förordning (EU) nr 1169/2010 av den 10 december 2010 om en
gemensam säkerhetsmetod för bedömning av överensstämmelse med kraven för att erhålla
säkerhetstillstånd för järnväg, bilaga II avsnitt N
Datum Dnr/Beteckning 3 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
Infrastrukturförvaltare av industrispår och järnvägsföretag med nationellt
säkerhetstillstånd ska också ha ett säkerhetsstyrningssystem med
förfaranden som säkerställer att de som utför arbetsuppgifter av betydelse
för säkerheten är lämpliga med hänsyn till deras hälsotillstånd. De ska ha de
säkerhetsbestämmelser som behövs för att trygga en säker verksamhet bland
annat angående hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med
arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten.3
Det är järnvägsföretaget och infrastrukturförvaltarens ansvar att enbart
personer som uppfyller ställda hälsokrav får arbeta med arbetsuppgifter av
betydelse för säkerheten. Järnvägsinspektionens föreskrifter (BV-FS
2000:4) om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med
arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten innehåller närmare
bestämmelser om hälsa och hälsoundersökning för denna personal.
De befintliga föreskrifterna trädde i kraft den 1 juli 2001 och ändrades till
viss del av Transportstyrelsen år 20134, men har sedan dess i största delen
varit oförändrade (förutom en ändring 20185 med anledning av att kraven
om hälsa och hälsoundersökning i EU-förordningen 2015/995, nedan kallad
TSD Drift6, började gälla den 1 januari 2019).
Möjligheten för medlemsländerna i EU att ha nationella säkerhetsregler
regleras i nya järnvägssäkerhetsdirektivet7. Direktivet reglerar både när
befintliga nationella säkerhetsregler ska fortsätta gälla och när
medlemsländerna kan införa nya nationella säkerhetsregler. Av direktivet
framgår att nya nationella säkerhetsregler får införas när regler om krav som
gäller personal som utför arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten,
inbegripet urvalskriterier, fysisk och psykisk lämplighet samt
yrkesutbildning, ännu inte omfattas av någon TSD eller av
lokförardirektivet.
Just nu pågår en stor omarbetning av järnvägslagen med tillhörande
förordning. Transportstyrelsen har föreslagit att begreppet arbetsuppgifter
3 Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2016:29) om säkerhetsstyrningssystem och övriga
säkerhetsbestämmelser för infrastrukturförvaltare av industrispår och Transportstyrelsens
föreskrifter (TSFS 2015:33) om nationellt trafiksäkerhetstillstånd 4 Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2013:50) om ändring av Järnvägsinspektionens
föreskrifter (BV-FS 2000:4) om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med
arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten 5 Transportstyrelsen föreskrifter (TSFS 2018:95) om ändring i Järnvägsinspektionens
föreskrifter och allmänna råd (BV-FS 2000:4) om hälsoundersökning och hälsotillstånd för
personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten 6 Kommissionens förordning (EU) 2015/995 av den 8 juni 2015 om ändring av beslut
2012/757/EU om teknisk specifikation avseende delsystemet ”Drift och trafikledning” i
järnvägssystemet i Europeiska Unionen 7 Europaparlamentet och rådets direktiv (EU) 2016/798 av den 11 maj 2016 om
järnvägssäkerhet
Datum Dnr/Beteckning 4 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
av betydelse för säkerheten ändras till begreppet ”säkerhetskritiska
arbetsuppgifter”. Transportstyrelsen anser att en förändring är viktig
eftersom att säkerhetskritiska arbetsuppgifter är det begrepp som används i
EU-lagstiftning. I sak innebär inte förändringen av begreppet någon
skillnad. I föreskriftsförslaget samt fortsatt nedan kommer därför begreppet
säkerhetskritiska arbetsuppgifter att användas genomgående. I likhet med
vad som gäller för lagen innebär ändringen av begreppet inte någon
förändring i sak i förslaget till föreskrifter.
1. Vad är problemet eller anledningen till regleringen?
De nuvarande föreskrifterna om hälsoundersökning och hälsotillstånd för
personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten är föråldrade och
inte anpassade till dagens reglering inom järnvägen när det gäller till
exempel den omfattande regleringen om säkerhetsstyrningssystem. Närmare
krav om hälsa och hälsoundersökning (utöver järnvägslagen) är dock
nödvändiga för säkerheten eftersom arbetsuppgifterna inom järnvägen är
riskfyllda och komplexa.
Eftersom de nuvarande föreskrifterna har funnits i så pass många år har hela
föreskriften setts över för att utreda om kraven fortfarande är aktuella och
tillämpbara i sin utformning. I arbetet med översynen av föreskrifterna har
följande problem noterats.
1.1 Dubbelreglering
De nuvarande föreskrifterna innehåller delar som inte handlar om hälsokrav
för beskriven personal. Dessa regler handlar istället om krav på
verksamhetsutövaren. Vissa av kraven är av sådan art att de borde tas om
hand av verksamhetsutövaren i dennes säkerhetsstyrningssystem. Det har
visat sig att en del av kraven redan regleras i andra föreskrifter och lagar.
Utifrån detta behöver de nuvarande föreskrifterna ändras så att det inte
förekommer dubbelreglering.
1.2 Inte ändamålsenliga eller flexibla
De nuvarande föreskrifterna om hälsotillstånd för personal med
säkerhetskritiska arbetsuppgifter är inte ändamålsenliga eller flexibla.
Föreskrifterna utgår från sjukdom/diagnos vilket innebär att vissa sjukdomar
eller diagnoser utgör direkta hinder för en person att arbeta med
säkerhetskritiska arbetsuppgifter. Transportstyrelsen bedömer att de
nuvarande reglerna till sin utformning är för schablonmässigt utformade och
inte nyanserade utifrån en riskbedömning av arbetsuppgiften och
hälsotillstånd kopplat till säkerheten. Det är sjukdomen/diagnosen istället
för konsekvenserna av denna som utgör hinder för att arbeta med
säkerhetskritiska arbetsuppgifter. Om en person har en sjukdom/diagnos
som enligt föreskrifterna utgör hinder, kan personen idag ansöka om
Datum Dnr/Beteckning 5 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
undantag från föreskrifterna hos Transportstyrelsen. Handläggning av
ansökan tar i genomsnitt cirka 45 dagar, vilket betyder att personen (om
denne beviljas undantag från föreskrifterna) hindras från att utföra sitt arbete
under cirka 1,5 månader. I de flesta fall, cirka 95%, beviljar
Transporstyrelsen idag ansökningarna om undantag. Det tyder på att kraven
i föreskriften är för stränga och inte ändamålsenliga i sin utformning.
1.3 Förskjutet ansvar
Järnvägsföretags och infrastrukturförvaltares verksamhet ska omfattas av ett
säkerhetsstyrningssystem. Regleringen om säkerhetsstyrningssystem är ett
harmoniserat krav i hela Europa. Genom säkerhetsstyrningssystemet ska
verksamheterna hantera sina risker för att trygga en säker verksamhet.
Nuvarande föreskrifter tar inte i tillräcklig grad hänsyn till det ansvar som
verksamheterna själva har genom sina säkerhetsstyrningssystem vilket inte
är optimalt med tanke på att det är verksamhetsutövarens ansvar att endast
personer som är fysiskt och psykiskt lämpliga arbetar med säkerhetskritiska
arbetsuppgifter. Det ligger inte heller helt i linje med den europeiska
lagstiftningen.
1.4 Olika lagstiftning
När de nuvarande förskrifterna trädde i kraft reglerade dåvarande
järnvägssäkerhetslagen samtliga spårtrafiksystem: järnväg, tunnelbana och
spårväg. Detta innebär att föreskrifterna idag reglerar verksamheter inom
järnväg samt verksamheter inom tunnelbana och spårväg. Dessa
verksamheter är idag separerade i två olika lagar: järnvägslagen (2004:519)
och lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg (1990:1157). Det kan
därför bli otydligt för branschen att identifiera vad som gäller för just deras
verksamhet.
2. Vad ska uppnås?
Målet med de nya föreskrifterna är ett regelverk som är mer flexibelt utifrån
den enskilde individens hälsotillstånd och arbetsuppgifter. Den
undersökande läkaren ska göra en bedömning av sjukdomens konsekvenser
i förhållande till den typ av säkerhetskritiska arbetsuppgifter som genomförs
och utifrån detta fatta ett beslut av om konsekvenserna utgör en så pass stor
trafiksäkerhetsrisk att det utgör hinder för arbete eller inte.
De nya föreskriftsförslagen ska leda till ett regelverk som är harmoniserat
med övriga regelverk inom området och där kraven är tydligare, mer
ändamålsenliga och rättssäkra samt även uppdaterade mot dagens regler och
praxis.
Datum Dnr/Beteckning 6 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
3. Vilka är lösningsalternativen?
3.1 Effekter om ingenting görs?
Om ingen förändring görs av föreskrifterna kommer kraven även
fortsättningsvis att bland annat vara omoderna, oflexibla och inte
ändamålsenliga.
Nuvarande föreskrifter är utformade utifrån att en sjukdom eller tillstånd
utgör hinder för säkerhetskritiska arbetsuppgifter. Det betyder att läkaren i
sin bedömning inte behöver ta ställning till vilka arbetsuppgifter som utförs,
utan själva sjukdomen eller tillståndet utgör ett hinder oavsett vad. Behovet
för den enskilde att ansöka om undantag kommer att kvarstå och därmed
även Transportstyrelsen handläggning av undantagsärenden där en
bedömning görs om konsekvenserna av hälsotillståndet i kombination med
momenten i arbetsuppgifterna utgör en trafiksäkerhetsrisk eller inte.
En del krav i nuvarande föreskrifter som även regleras på annat håll
kommer att kvarstå. Det i sådant fall blir en dubbelreglering som skapar
otydlighet och förvirring.
3.2 Alternativ som inte innebär reglering
Det finns inget alternativ som inte innebär en reglering. Förtydligande regler
på området behövs i dagsläget.
3.3 Regleringsalternativ
Regleringsalternativ 1 (Transportstyrelsens förslag)
Regleringsalternativ 1 är det alternativ som förordas.
I detta regleringsalternativ upphävs Järnvägsinspektionens föreskrifter och
allmänna råd (BV-FS 2000:4) om hälsoundersökning och hälsotillstånd för
personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten.
Transporstyrelsen utfärdar nya föreskrifter om hälsoundersökning och
hälsotillstånd för personal som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter.
Transportstyrelsen bedömer att det fortfarande finns ett behov av att ha
nationella föreskrifter vad gäller hälsoundersökningar och hälsotillstånd för
de säkerhetskritiska arbetsuppgifter som inte omfattas av kraven om hälsa
och hälsoundersökning i TSD Drift.
De nya förskrifterna vänder sig (precis som dagens reglering i BV-FS
2000:4) till:
- Verksamhetsutövare inom järnvägen som i sin verksamhet har
personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter.
- Den som arbetar med säkerhetskritiska arbetsuppgifter
Datum Dnr/Beteckning 7 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
Föreskriftförslaget vänder sig alltså till både personal som
verksamhetsutövarna hanterar inom järnvägssäkerhetsdirektivet8 och de som
hanteras utanför direktivet. När det gäller personal inom direktivet ska
infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag som en del av sitt
säkerhetsstyrningssystem ha ett kompetensstyrningssystem för personal som
har arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. I kompetens-
styrningssystemet ska de ha urvalsprinciper för psykisk och fysisk
lämplighet. I kompetensstyrningssystemet ska även ingå förfaranden som
ser till att personalen kontinuerligt har den medicinska och psykologiska
lämpligheten som krävs vid utförandet av sina arbetsuppgifter.9
Verksamheterna ansvarar även för att den entreprenör man tar in uppfyller
de krav som ställs.
Infrastrukturförvaltare av industrispår samt järnvägsföretag med nationellt
säkerhetstillstånd (utanför järnvägssäkerhetsdirektivet) ska också ha ett
säkerhetsstyrningssystem med förfaranden som säkerställer att de som utför
säkerhetskritiska arbetsuppgifter är lämpliga med hänsyn till deras
hälsotillstånd. Verksamhetsutövarna ska ha de säkerhetsbestämmelser som
behövs för att trygga en säker verksamhet bl.a. angående hälsoundersökning
och hälsotillstånd för personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter.10
Nya, separata föreskrifter tas fram för personal med arbetsuppgifter av
betydelse för säkerheten verksamma inom tunnelbana och spårväg, se
separat konsekvensutredning och föreskriftsförslag.
Nya föreskrifter behövs för att harmonisera kraven på hälsa med andra
regleringars krav på hälsa och hälsoundersökning, till exempel kraven i TSD
Drift. Innehållet i BV-FS 2000:4 ersätts med nya föreskrifter om
hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med säkerhetskritiska
arbetsuppgifter inom järnvägen. Vissa av kraven i den befintliga föreskriften
behöver tas bort helt eftersom de innebär en dubbelreglering jämfört med till
exempel kraven i järnvägslagen eller andra föreskrifter såsom
säkerhetsstyrningssystemsföreskriften. Ändringen av föreskriften är
8 Kommissionens förordning (EU) nr 1158/2010 av den 9 december 2010 om en gemensam
säkerhetsmetod för bedömning av överensstämmelse med kraven för att erhålla
säkerhetsintyg för järnväg, bilaga II avsnitt N och Kommissionens förordning (EU) nr
1169/2010 av den 10 december 2010 om en gemensam säkerhetsmetod för bedömning av
överensstämmelse med kraven för att erhålla säkerhetstillstånd för järnväg, bilaga II avsnitt
N 9 Transportstyrelsens föreskrifter om säkerhetsstyrningssystem och övriga
säkerhetsbestämmelser för infrastrukturförvaltare med säkerhetstillstånd samt
järnvägsföretag med säkerhetsintyg (TSFS 2015:34), 3 och 4 §§ 10 Transportstyrelsens föreskrifter om säkerhetsstyrningssystem och övriga
säkerhetsbestämmelser för infrastrukturförvaltare av industrispår (TSFS 2016:29) och
Transportstyrelsens föreskrifter om nationellt trafiksäkerhetstillstånd (TSFS 2015:33)
Datum Dnr/Beteckning 8 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
nödvändigt ur både säkerhetssynpunkt och rättssäkerhetsskäl där tydliga och
förutsägbara regler ska finnas.
Så som föreskriftsförslaget är formulerat har hänsyn tagits till de krav om
hälsa och hälsoundersökning som anges i TSD Drift, men kraven i
föreskriftsförlaget är mer tydliggjorda och detaljerade för att ge stöd och
vägledning för de som ska tillämpa kraven i föreskrifterna.
Nedan beskrivs och motiveras de föreslagna ändringarna i
regleringsalternativ 1.
Verksamhetsutövarens ansvar
I nuvarande föreskrifter finns ett flertal krav som handlar om vad
verksamhetsutövaren ska säkerhetsställa i sitt säkerhetsstyrningssystem. Det
föreslås att dessa krav tas bort i föreskriftsförslaget eftersom de reglerar
verksamhetsutövarens ansvar och inte ställer krav om hälsa eller
hälsoundersökning för personalen. Om kraven kvarstår finns risken att det
blir en dubbelreglering, eftersom flera krav återfinns i lagen eller i
föreskriften om säkerhetsstyrningssystem. Det är nödvändigt ur både
säkerhetssynpunkt och rättssäkerhetsskäl med tydliga och förutsägbara
regler. Hela eller delar av kraven i 3-9 §§ samt delar av 17 § i dagens
föreskrifter tas bort då de bedöms redan omhändertas i rådande lagstiftning.
Se bilaga 1.
Renodlade krav om hälsa och hälsoundersökning
I föreskriftsförslaget renodlas föreskrifterna till att endast handla om
hälsokrav och hälsoundersökning för personal med säkerhetskritiska
arbetsuppgifter inom järnvägen. I förskriftsförslaget regleras att
säkerhetskritiska arbetsuppgifter inte får utföras om konsekvenserna av en
sjukdom eller ett tillstånd bedöms innebära en trafiksäkerhetsrisk. Med
konsekvenser som innebär en trafiksäkerhetsrisk avses:
1. påverkan på medvetandet,
2. nedsatt uppmärksamhet eller koncentration,
3. plötslig förlust av funktionsförmågan,
4. nedsatt balans eller koordination,
5. betydande begränsning av rörligheten.
Dessa konsekvenser är samstämmiga med de krav om hälsa som anges i
TSD Drift och som gäller personal som utför de säkerhetskritiska uppgifter
som är förknippade med att medfölja tåg.
Kraven om hälsa i dagens föreskrifter är absoluta i sin utformning på så sätt
att det är själva sjukdomen/diagnosen som utgör hinder för att få arbeta. Det
Datum Dnr/Beteckning 9 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
saknas en tydlig koppling till vilken konsekvens sjukdomen/diagnosen i
kombination med den säkerhetskritiska arbetsuppgiften får på
trafiksäkerheten. En konsekvens av nuvarande föreskrifters utformning är
att Transportstyrelsen idag får många ansökningar om undantag (dispens)
från kraven om hälsa. Ansökningar som i de flesta fall beviljas. I
föreskriftsförslaget är kraven om hälsa utformade på så sätt att den
undersökande läkaren ska göra en bedömning av sjukdomens konsekvenser
i förhållande till den typ av säkerhetskritiska arbetsuppgifter som genomförs
och utifrån detta fatta ett beslut av om konsekvenserna utgör en så pass stor
trafiksäkerhetsrisk att det utgör hinder för arbete eller inte.
Transporstyrelsens bedömning är läkaren direkt vid undersökningen
kommer att kunna avgöra att fler personer kan arbeta med säkerhetskritiska
arbetsuppgifter eftersom kraven blir öppna för en individuell bedömning.
Föreskriftsförslaget innebär dock i praktiken inga lättnader jämfört med den
praxis som Transportstyrelsen tillämpar idag. Detta eftersom kraven är
utformade helt i enlighet med de kriterier Transportstyrelsen idag tar hänsyn
till när myndigheten ger beviljar undantag från hälsokraven. I bedömningen
är det viktigt att läkaren tar hänsyn till vilka funktioner som ingår i
arbetsuppgifterna som personen utför.
I föreskriftsförslaget anges fortfarande några sjukdomstillstånd, till exempel
demens och andra allvarlig kognitiva störningar, som bedöms vara så
allvarliga att det är direkt hinder. I de fallen finns det i föreskriftsförslaget
inget utrymme för någon bedömning av läkaren.
För att tydliggöra kraven om hälsa är kraven i föreskriftsförslaget indelade
efter olika sjukdomsområden. För att göra det enklare att hitta i föreskriften
specificeras dessa sjukdomsområden genom rubriker.
Regleringsalternativ 2
I regleringsalternativ 2 upphävs Järnvägsinspektionens föreskrifter och
allmänna råd (BV-FS 2000:4) om hälsoundersökning och hälsotillstånd för
personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten.
Transporstyrelsens utfärdar nya föreskrifter om hälsoundersökning och
hälsotillstånd för personal som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter.
Kraven i TSD Drift implementeras i de nationella föreskrifterna för personal
med säkerhetskritiska arbetsuppgifter. Kraven om hälsa skulle i så fall
endast regleras genom en paragraf med funktionella krav:
Personal får inte lida av sådana medicinska tillstånd eller stå under sådan
medicinsk behandling som sannolikt kan orsaka något av följande:
— Plötslig medvetandeförlust.
— Nedsatt uppmärksamhet eller koncentration.
— Plötslig förlust av funktionsförmåga.
Datum Dnr/Beteckning 10 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
— Nedsatt balans eller koordination.
— Betydande begränsning av rörligheten.
Vidare skulle föreskriften omfatta de specifika krav om hörsel och syn, krav
om vad hälsoundersökningen måste innehålla samt med vilka
åldersintervaller hälsoundersökningarna ska genomföras som återfinns i
TSD Drift.
Norge har till exempel implementerat TSD Drifts krav om hälsa och
hälsoundersökning i de nationella regelverken. Där återfinns kraven om
hälsa och hälsoundersökning som egna kapitel i till exempel föreskrifterna
”Forskrift om togframføring på det nasjonale jernbanenettet
(togframføringsforskriften)”11, ”Forskrift om krav til museumsbane
(museumsbaneforeskriften)”12 eller ”Forskrift om krav til sprovei,
tunnelbana, forstadsbane m.m. (kravforskriften)”13.
I sitt høringsnotat14 avseende ändring av bland annat
togframføringsforskriften skriver man att avsikten med ändringen först och
främst är för att förenkla regelverket och att det nya förslaget innehåller mer
funktionella krav vilket kommer innebära att behovet av undantag från
föreskriften kommer att minska. Ansvaret för att bedöma om personen
uppfyller hälsokraven eller inte flyttas till verksamhetsutövarna och följs
upp genom tillsyn. Det norska förslaget är en harmonisering av det norska
regelverket mot det europeiska och kraven om hälsa blir lika för alla.
4. Vilka är berörda?
De som berörs av de föreslagna föreskrifterna är samtliga
verksamhetsutövare som har ett tillstånd som järnvägsföretag eller
infrastrukturförvaltare och som har personal med säkerhetskritiska
arbetsuppgifter. Det finns idag cirka 80 järnvägsföretag15 och 30016
11 Togframføringsforskriften, hämtad den 10 april från:
https://lovdata.no/dokument/SF/forskrift/2008-02-29-240#KAPITTEL_10 12 Museumsbaneforeskriften, hämtad den 10 april från:
https://lovdata.no/dokument/SF/forskrift/2014-12-10-1574 13 Kravföreskriften, hämtad den 10 april från:
https://lovdata.no/dokument/SF/forskrift/2014-12-10-1572 14 Høringsnotat - forslag til endringer i togframføringsforskriften og ERTMS-
togframføringsforskriften, hämtad den 10 april från:
https://www.sjt.no/globalassets/02_jernbane/pdf-jernbane/regelverk/horinger/avsluttede-
horinger/togframforingsforskriften-og-ertms-togframforingsforskriften/forslag-til-endring-
av-togframforingsforskriften-og-ertms-togframforingsforskriften---horingsnotat.pdf 15 Uppgift hämtad från Transportstyrelsen den 10 april 2019, länk https://jarnvagsfordon-
etjanster-jv.transportstyrelsen.se/ExternaTjanster.wp/Tillstand/CurrentRailway 16 Uppgift hämtad från Transportstyrelsen den 10 april 2019, länk https://jarnvagsfordon-
etjanster-jv.transportstyrelsen.se/ExternaTjanster.wp/Tillstand/Infrastructure
Datum Dnr/Beteckning 11 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
infrastrukturförvaltare som kan ha personal som ska bedömas enligt dessa
föreskrifter.
Utöver järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare berörs de läkare och
företagshälsovårder som utför bedömningar enligt föreskrifterna.
Vidare berörs anställd och anlitat personal med säkerhetskritiska
arbetsuppgifter.
Även Transportstyrelsens sektioner som utfärdar tillstånd och genomför
tillsyn mot ovanstående verksamhetsutövare samt sektionen som arbetar
med prövning av trafikmedicinska ärenden berörs av föreskriftsförslaget.
5. Vilka konsekvenser medför regleringen?
5.1 Företag
( ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförut-sättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 5.1.
( X ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsätt-ningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför ingen beskrivning under 5.1 utan samtliga konsekvenser för företagen beskrivs under avsnitt C.
5.2 Medborgare
Transportstyrelsens bedömning är att föreskriftsförslaget inte borde medföra
några ökade kostnader för medborgaren såsom till exempel högre priser,
skatter eller avgifter. Transportstyrelsen bedömer att föreskriftsförslaget
borde innebära minskade kostnader för de flesta medborgare som utför
säkerhetskritiska arbetsuppgifter och som i och med de ändrade reglerna
inte längre behöver ansöka om undantag hos Transportstyrelsen. En ansökan
om undantag kostar 1 500 kronor för den enskilda medborgaren. Om
personen till exempel inte kan omplaceras till andra arbetsuppgifter under
tiden som ansökan om undantag handläggs hos Transportstyrelsen, skulle
det kunna innebära att personen får en en minskad inkomst under denna
tid.. Föreskriftsändringen borde leda till att fler medborgare uppfyller
kraven om hälsa och hälsoundersökning och därmed kan arbeta med
säkerhetskritiska arbetsuppgifter. Eventuellt kan några medborgaren komma
att få ökade kostnader för utökade läkarbesök såsom beskrivs under avsnitt
14.
Datum Dnr/Beteckning 12 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
5.3 Staten, regioner eller landsting och kommuner
Transportstyrelsen bedömer att förskriftsförslaget inte innebär några
konsekvenser för regioner, landsting eller kommuner. Cirka 50 stycken av
Sveriges kommuner är infrastrukturförvaltare och räknas med bland de
företag och de konsekvenser som beskrivs under avsnitt C.
Föreskriftsförslaget får konsekvenser för Transportstyrelsens sektioner som
arbetar med tillstånd och tillsyn samt de som handlägger ansökningar om
undantag från kraven i föreskrifterna. Bedömningen är att antalet
ansökningar om undantag kommer att minska, eftersom fler personer
kommer att uppfylla kraven och därmed inte har behov av att ansöka om
undantag. Handläggningstiden för att hantera dessa ansökningar kommer
därmed att minska. Det betyder också att Transporstyrelsens intäkter från
ansökningsavgiften kommer att minska. Det borde dock inte påverka
myndigheten ur ett ekonomiskt perspektiv eftersom att även kostnaderna för
den faktiska handläggningen kommer att minska.
De sektioner hos Transportstyrelsen som utfärdar tillstånd och genomför
tillsyn mot ovanstående verksamhetsutövare samt den sektion som arbetar
med prövning kan komma att behöva ändra sina arbetssätt, rutiner och
checklistor utifrån de nya föreskrifterna.
5.4 Externa effekter
Transportstyrelsen bedömer att föreskriftsförslaget får positiva effekter på
så sätt att det nu blir mer tydligt att det är konsekvenserna av hälsotillståndet
i kombination med de moment i de säkerhetskritiska arbetsuppgifterna i det
individuella fallet som avgör om arbetsuppgifterna får utföras eller inte.
Förslaget medför därmed att det blir en individuell bedömning på ett sätt
som saknas idag. I föreskriftsförslaget finns det en tydligare koppling
mellan det hälsotillstånd personen har och de funktioner som ingår i dennes
arbetsuppgifter. Det torde bidra till att verksamhetsutövaren på ett bättre sätt
kan säkerställa att personen är fysisk och psykisk lämplig att utföra
säkerhetskritiska arbetsuppgifter. Eftersom föreskriftsförslaget i praktiken
inte innebär några lättnader jämfört med den praxis som Transportstyrelsen
tillämpar idag, är Transportstyrelsens bedömning att trafiksäkerheten inte
kommer att påverkas i och med de nya föreskrifterna.
6. Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses regleringen vara det bästa alternativet?
6.1 Regleringsalternativ 1 (Transportstyrelsens förslag)
Regleringsalternativ 1 innebär att BV-FS 2000:4 upphävs och ersätts av nya
föreskrifter om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med
Datum Dnr/Beteckning 13 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
säkerhetskritiska arbetsuppgifter. Vissa av kraven i BV-FS 2000:4 behöver
tas bort helt eftersom de innebär en dubbelreglering jämfört med till
exempel kraven i järnvägslagen eller andra föreskrifter såsom
säkerhetsstyrningssystemsföreskriften. Nya föreskrifter är nödvändigt från
både säkerhetssynpunkt och rättssäkerhetsskäl där tydliga och förutsägbara
regler ska finnas.
I föreslagen ändring renodlas föreskriften till att endast handla om krav om
hälsa och hälsoundersökning av personal med säkerhetskritiska
arbetsuppgifter inom järnvägen. Förslaget till ny föreskrift är också till viss
del harmoniserad med de krav om hälsa och hälsoundersökning som
återfinns TSD Drift och som gäller personal som utför de säkerhetskritiska
uppgifter som är förknippade med att medfölja ett tåg.
För beskrivning av och förklaring till de nya paragraferna i
föreskriftsförslaget, se bilaga 2, författningskommentarer.
Regleringsalternativ 1 innebär att det blir vissa ekonomiska konsekvenser
för verksamhetsutövarna. Här är det viktigt att beakta att förslaget innebär
både negativa och positiva konsekvenser. Initialt kommer ändringen troligen
innebära en kostnad för verksamhetsutövaren då vissa ändringar antagligen
behöver göras i dennes säkerhetsstyrningssystem. Det kan också finnas
behov av att ta fram nya rutiner och dokumentation, eventuellt i samarbete
med företagshälsovården. Men förslaget innebär även att fler personer
kommer att uppfylla kraven i föreskrifterna och behöver därmed inte tas ur
tjänst. Detta torde bidra till minskade kostnader för verksamhetsutövarna.
För utförligare beskrivning, se rubrik C.
6.2 Regleringsalternativ 2
Regleringsalternativ 2 innebär att kraven i TSD Drift implementeras i de
nationella föreskrifterna för personal med arbetsuppgifter av betydelse för
säkerheten. Kraven om hälsa skulle i så fall endast regleras genom en
paragraf med funktionella krav.
Vidare skulle föreskriften omfatta specifika krav om hörsel och syn, krav
om vad hälsoundersökningen måste innehålla samt med vilka
åldersintervaller hälsoundersökningarna ska genomföras.
Förslaget skulle innebära en harmonisering av det svenska regelverket mot
det europeiska och det blir samma funktionella krav om hälsa för alla
oavsett var de arbetar och vilka arbetsuppgifter som utförs.
Transportstyrelsens bedömning är att kraven i TSD Drift i dagsläget är för
funktionella. Transportstyrelsen har uppfattat att både verksamhetsutövare
och läkare efterfrågar mer utförliga regler. Det är viktigt med bestämmelser
Datum Dnr/Beteckning 14 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
som tydliggör vad läkaren ska bedöma och vilka tillstånd som är så pass
allvarliga att det inte är förenligt med säkerhetskritiska arbetsuppgifter.
Transportstyrelsen bedömer att regleringsalternativ 1 är det mest lämpliga
alternativet. Förslaget tydliggör vad läkaren ska bedöma och vilka tillstånd
som är så pass allvarliga att det inte är förenligt med säkerhetskritiska
arbetsuppgifter. Det är från säkerhetssynpunkt och rättssäkerhetsskäl viktigt
att tydliga och förutsägbara regler finnas.
7. Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på?
Enligt 2 kap. 3 § järnvägsförordningen (2004:526) får Transportstyrelsen
meddela ytterligare föreskrifter om hälsokraven enligt 2 kap. 3 § andra
stycket järnvägslagen (2004:519) samt om hälsoundersökning enligt 2 kap.
4 § samma lag.
Enligt 1 kap. 2 § järnvägsförordningen från Transportstyrelsen även utfärda
de verkställighetsföreskrifter som behövs för tillämpningen av
järnvägslagen samt 1-3 och 5 kap. järnvägsförordningen.
8. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler?
Kraven som omhändertas i förslaget till ny föreskrift finns inte reglerat i
några EU-rättsliga regler, utan utgör så kallade nationella regler. Förslaget
strider inte mot andra internationella regler.
9. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser?
Då förslaget till nya föreskrifter kan påverka verksamhetsutövarnas rutiner
och dokumentation samt kontakt med företagshälsovården föreslår
Transportstyrelsen minst fyra månader mellan offentliggörandet och
ikraftträdandet så att verksamhetsutövarna har möjlighet att göra
nödvändiga ändringar i sina interna säkerhetsbestämmelser samt genomföra
de ändringar som behövs gentemot sin företagshälsovård. Även
Transportstyrelsen kan behöva tid för att ändra arbetssätt, rutiner och
dokumentation.
Transportstyrelsen bedömer att det kan finnas ett behov av extra
informationsinsatser riktade mot både verksamhetsutövare och läkare
närmare inpå tiden för ikraftträdande.
Datum Dnr/Beteckning 15 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
B. Transportpolitisk måluppfyllelse
Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden.
Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.
Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa.
10. Hur påverkar regleringen funktionsmålet?
Den föreslagna regleringen påverkar funktionsmålet på så sätt att
regleringen skapar en större tillgänglighet vad gäller arbete än vad dagens
föreskrifter gör. Det är inte diagnosen som utgör hinder för arbete, utan det
är konsekvenserna av sjukdomen som ska bedömas. Fler personer
uppskattas kunna fortsätta sitt arbete trots skada eller sjukdomar i jämförelse
mot idag då det i vissa fall krävs ett beslut om undantag från kraven.
11. Hur påverkar regleringen hänsynsmålet?
Den föreslagna regleringen påverkar inte hänsynsmålet, utan bidrar till en
oförändrad trafiksäkerhet. Föreskriftsförslaget innebär att det blir en
individuell bedömning av personens hälsotillstånd i förhållande till de
säkerhetskritiska arbetsuppgifter som ska utföras. Det innebär en skillnad
mot idag då det är diagnosen eller själva sjukdomen som utgör hinder. Vid
sjukdom eller skada måste verksamhetsutövaren säkerställa att
konsekvenserna av sjukdomen/skadan inte utgör någon risk i förhållande till
de arbetsuppgifter som ska utföras. Eftersom föreskriftsförslaget i praktiken
inte innebär några lättnader jämfört med den praxis som Transportstyrelsen
tillämpar idag, är Transportstyrelsens bedömning att trafiksäkerheten inte
kommer att påverkas i och med de nya föreskrifterna.
Datum Dnr/Beteckning 16 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
C. Företag
12. Hur många företag berörs, i vilka branscher är de verksamma och hur stora är företagen?
Det finns cirka 80 järnvägsföretag17 och 30018 infrastrukturförvaltare som
kan ha personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter som ska bedömas
enligt dessa föreskrifter. Några av dessa järnvägsföretag, cirka 50 stycken,
är tillika infrastrukturförvaltare och utgörs av samma organisation. Totalt
kan cirka 330 företag beröras av att göra de ändringar som krävs i sina
säkerhetsstyrningssystem med anledning av föreslagen föreskriftsändring.
Det är dock svårt att uppskatta hur många verksamheter som berörs,
eftersom det är endast de verksamhetsutövare med personal som utför
säkerhetskritiska arbetsuppgifter som berörs av föreskriftsförslaget.
Utöver järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare berörs de läkare som
utför bedömningar enligt dessa föreskrifter. Transportstyrelsens bedömning
är att dessa läkare arbetar inom företagshälsovården. Enligt Sveriges
företagshälsors hemsida anges att det uppskattningsvis finns 130 stycken19
företagshälsovårder i Sverige med olika storlek och organisatorisk form.
Många av de läkare som genomför hälsoundersökningar för personal med
säkerhetskritiska arbetsuppgifter har också ett särskilt tillstånd för att
undersöka lokförare enligt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61)
om hälsokrav m.m. för lokförare. Enligt uppgifter på Transportstyrelsens
hemsida finns det idag 179 läkare med särskilt tillstånd20.
13. Vilken tidsåtgång medför regleringen för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader?
De berörda järnvägsföretagen och infrastrukturförvaltarna ska redan idag
säkerställa i sitt säkerhetsstyrningssystem hur kraven om hälsa och
hälsoundersökning omhändertas för personal med säkerhetskritiska
arbetsuppgifter som omfattas av föreskrifterna. Om föreskrifterna ändras
behöver verksamheterna gå igenom sitt säkerhetsstyrningssystem och övriga
säkerhetsbestämmelser för att ändra eventuella hänvisningar till
föreskrifterna. Verksamhetsutövarna kan också behöva ta fram nya rutiner
för hur hälsoundersökningarna ska dokumenteras. Transportstyrelsen
17 Uppgift hämtad från Transportstyrelsen den 10 april 2019, länk https://jarnvagsfordon-
etjanster-jv.transportstyrelsen.se/ExternaTjanster.wp/Tillstand/CurrentRailway 18 Uppgift hämtad från Transportstyrelsen den 10 april 2019, länk https://jarnvagsfordon-
etjanster-jv.transportstyrelsen.se/ExternaTjanster.wp/Tillstand/Infrastructure 19 Uppgift hämtad den 10 april 2019, länk https://www.foretagshalsor.se/branschinfo 20 Uppgift hämtad från Transportstyrelsen den 10 april 2019, länk https://jarnvagsfordon-
etjanster-jv.transportstyrelsen.se/ExternaTjanster.wp/Tillstand/doctors
Datum Dnr/Beteckning 17 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
bedömer att de administrativa kostnaderna för arbetet att uppdatera
säkerhetsstyrningssystemet blir försumbara för verksamhetsutövarna, se
räkneexempel nedan.
Den administrativa kostnaden beräknas enligt följande formel:
Antal företag x frekvens x (tid x lön + externa kostnader).
Utifrån en genomsnittlig lön för en eller flera personer som ska utföra
arbetet och en tidsåtgång på exempelvis 30 timmar ger detta en kostnad på
330 x 1 x (30 x 315 + 0) för samtliga företag som berörs, det vill säga
3 118 500 kr.
Det innebär i sin tur en kostnad på 9 450 kr för varje verksamhetsutövare
som berörs av ändringen.
I räkneexemplet används den genomsnittliga månadslönen för en ledning-
och organisationsutvecklare, 50 400 kr21.
Om det antas att verksamhetsutövaren behöver hjälp från
företagshälsovården att genomföra vissa av de administrativa ändringarna
blir kostnaden enligt nedan. I räkneexemplet antas att verksamhetsutövaren
behöver 15 timmars hjälp från företagshälsovården som debiterar en
timavgift på 1 500 kr. Den externa kostnaden blir då 22 500 kr.
330 x 1 x (30 x 315 + 22 500) = 10 543 500 kr
Det innebär i sin tur en kostnad på 31 950 kr för varje verksamhetsutövare
som berörs av ändringen.
Det är svårt att beräkna kostnaderna för de museiföreningar som berörs
eftersom dessa bedrivs genom ideell arbetskraft.
Vid bedömning av de negativa ekonomiska effekterna för
verksamhetsutövarna är det viktigt att beakta att ändringen även medför
positiva ekonomiska effekter. När en anställd person inte längre uppfyller
hälsokraven i föreskrifterna kan eventuella kostnader uppstå för
verksamhetsutövaren om denne behöver planera om sina personalresurser.
Är en omplacering av den anställde inte möjligt, kan kostnader för till
exempel uppsägning och nyrekrytering av personal eller ökade kostnader för
övertid tillkomma för verksamhetsutövaren. Det kan också innebära att
verksamhetsutövaren inte har full arbetsstyrka under en period då det kan
uppstå ett glapp i tid mellan uppsägning och nyrekrytering. Med
föreskriftsförslaget uppskattas att fler personal med säkerhetskritiska
21 Uppgift hämtad från Statistiska centralbyrån den 11 april 2019, länk
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AM__AM0110__AM0110A/
LoneSpridSektorYrk4A/table/tableViewLayout1/?rxid=6cceb0da-4256-484d-9e92-
b78ca944500e
Datum Dnr/Beteckning 18 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
arbetsuppgifter borde uppfylla kraven i föreskriftsförslaget i jämförelse med
dagens föreskrifter och därmed kunna fortsätta vara i tjänst.
Verksamhetsutövarnas kostnader för att ta personer ur tjänst, omplacera till
andra arbetsuppgifter, eventuellt nyanställa eller hantera sjukskrivningar etc.
borde därför minska.
År 2017 var den genomsnittliga lönen för en tågvärd 30 500 kr22. Om en
verksamhetsutövare till exempel behöver anställa en extra tågvärd under sex
månader för att kompensera eventuella förändringar av personalresurserna,
kan lönekostnaden för en extra personal uppgå till cirka 183 000 kr.
År 2017 var den genomsnittliga lönen för en bangårdspersonal 30 700 kr23.
Om en verksamhetsutövare till exempel behöver anställa en extra
bangårdspersonal under sex månader för att kompensera eventuella
förändringar av personalresurserna, kan lönekostnaden för en extra personal
uppgå till cirka 184 200 kr.
Dessutom tillkommer kostnader för verksamhetsutövaren i form av
arbetsgivaravgift om 31,42 %24 av bruttolönen och kostnad för
semesterersättning om 12 % enligt semesterlagen (1977:480).
Om det antas att personerna i exemplen ovan uppfyller kraven i
föreskriftsförslaget innebär det en besparing för verksamhetsutövaren
motsvarande minst 183 000 kr och 184 200 kr eftersom personen inte
behöver tas ur tjänst och verksamhetsutövaren inte behöver ta in extra
personal.
14. Vilka andra kostnader medför regleringen för företagen och vilka förändringar i verksamheten kan de behöva vidta?
Transportstyrelsen bedömer att de kostnader verksamhetsutövarna har för
tjänster utförda av företagshälsovården kan komma att öka i och med de
föreskriftsförslaget. Nuvarande föreskrifter är utformade utifrån att en
sjukdom eller tillstånd utgör hinder för säkerhetskritiska arbetsuppgifter.
Det betyder att läkaren i sin bedömning inte behöver ta ställning till vilka
22 Uppgift hämtad från Statistiska centralbyrån den 11 april 2019, länk
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AM__AM0110__AM0110A/
LoneSpridSektorYrk4A/table/tableViewLayout1/?rxid=0feb5a23-641b-4bf1-8519-
13679175b655 23 Uppgift hämtat från Statistiska centralbyrån den 11 april 2019, länk
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AM__AM0110__AM0110A/
LoneSpridSektorYrk4A/table/tableViewLayout1/?rxid=0feb5a23-641b-4bf1-8519-
13679175b655 24 Uppgift hämtat från Skatteverket den 27 maj 2019, länk
https://www.skatteverket.se/foretagochorganisationer/arbetsgivare/arbetsgivaravgifterochsk
atteavdrag/arbetsgivaravgifter.4.233f91f71260075abe8800020817.html
Datum Dnr/Beteckning 19 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
arbetsuppgifter som utförs, utan själva sjukdomen eller tillståndet utgör ett
hinder oavsett vad. Personen har då möjlighet att ansöka om undantag hos
Transportstyrelsen som bedömer om konsekvenserna av hälsotillståndet i
kombination med momenten i arbetsuppgifterna utgör en trafiksäkerhetsrisk
eller inte och utifrån denna bedömning beviljar eller avslår ansökan om
undantag. Förslaget till nya föreskrifter är utformade på så sätt att det nu är
läkarens ansvar att bedöma om det individuella hälsotillståndet, i
kombination med moment i de säkerhetskritiska arbetsuppgifterna som
utförs, utgör en trafiksäkerhetsrisk eller inte. Det skulle kunna innebära att
kostnaderna för de individuella hälsoundersökningarna i vissa fall kan
komma att öka eftersom dessa borde ta längre tid i anspråk i jämförelse med
vad de gör idag.
Transportstyrelsen bedömer att majoriteten av hälsoundersökningarna inte
borde blir dyrare för verksamhetsutövaren än vad de är idag. Det som ingår i
undersökningar idag, ska även ingå i undersökningarna gjorda utifrån
kraven i det nya föreskriftsförslaget. Möjligheten för den enskilde att ansöka
om undantag från hälsokraven kommer även att kvarstå i och med de nya
föreskrifterna.
I de fall där det föreligger eller finns misstanke om en sjukdom eller
störning behöver läkaren i dag göra en bedömning av om det föreligger
hinder för att utföra arbetsuppgifterna eller inte. Föreskriftsförslaget kan
komma att medföra att en grundligare undersökning behöver utföras i dessa
fall eftersom läkaren enligt föreskriftsförslaget behöver utreda om det
föreligger en trafiksäkerhetsrisk eller inte. För personen kan det också
komma att krävas ett återbesök hos företagshälsovården om ytterligare
dokumentation eller utlåtande krävs från personens behandlande läkare.
Om det antas att dessa grundligare undersökningar debiteras per timme (det
antas att timkostnaden är 1 500 kr) och att undersökningen tar en timme i
anspråk idag, är kostnaden för verksamheten 1 500 kr per undersökning. Om
det antas att en grundligare undersökning enligt föreskriftsförslaget tar tre
timmar i anspråk blir kostnaden 4 500 kr per undersökning vilket innebär en
ökad kostnad på 3 000 kr per undersökning. Det bör dock noteras att olika
sjukdomar eller tillstånd kan kräva mer eller mindre tidsåtgång vid
läkarundersökningen.
Om det antas att företagshälsovården behöver utföra grundligare
hälsoundersökningar på 500 personer per år blir den totala kostnaden
2 250 000 kr (500 x 4 500) årligen. Kostnaden för dessa 500 personer blir
(enligt resonemanget ovan) 750 000 kr per år såsom föreskrifterna ser ut
idag. Föreskriftsförslaget innebär således en ökad kostnad på 1 500 000 kr
per år.
Datum Dnr/Beteckning 20 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
Den genomsnittliga kostnaden för verksamhetsutövarna blir cirka 6 800 kr
(2 250 000 / 330) per år i stället för cirka 2 270 kr (750 000 / 330) per år.
Den faktiska kostnaden för varje verksamhet beror dock på hur många av
verksamhetsutövarens anställda personal som behöver genomgå grundligare
hälsoundersökningar. Det bör noteras att det kan vara så att det är den
enskilda personen som får stå för kostnaden för det utökade läkarbesöket. I
sådant fall innebär en grundligare hälsoundersökning inga ökade kostnader
för verksamhetsutövarna.
15. I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen?
Förändringen bedöms inte komma att påverka konkurrensförhållandena för
företagen.
16. Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen?
Förändringen bedöms inte komma att påverka företagen på andra sätt än de
som beskrivs ovan.
17. Behöver särskilda hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning?
Det behöver inte tas någon särskild hänsyn till små företag.
De berörda järnvägsföretagen och infrastrukturförvaltarna, både stora och
små verksamheter, ska redan idag säkerställa i sitt säkerhetsstyrningssystem
hur kraven om hälsa och hälsoundersökning omhändertas för personal med
säkerhetskritiska arbetsuppgifter som omfattas av föreskrifterna.
Datum Dnr/Beteckning 21 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
D. Sammanställning av konsekvenser
Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade
effekter (tkr)
Kommentar
Fördelar Nackdelar + / -
Företag Minskade
kostnader för att
ta personer ur
tjänst vid
ansökan om
undantag.
Kan behöva
ändra sina
säkerhets-
styrningssystem,
dokument och
rutiner.
Kan initialt
behöva hjälp av
företagshälso-
vården för att
fastställa nya
rutiner vad gäller
hälsounder-
sökning och
hälsokontroller.
Medborgare Behöver inte
ansöka om
undantag, kan
fortsätta vara i
tjänst.
Staten m.fl. Minskade
kostnader för
handläggning av
undantags-
ärenden.
Ändrade
arbetssätt,
rutiner och
dokument.
Minskade
intäkter på
avgiftssidan.
Ändrade
arbetssätt,
rutiner och
dokument.
Externa effekter
Totalt
E. Samråd
Samråd med Socialstyrelsen sker såsom framgår av 2 kap. 3 §
järnvägsförordningen (2004:526).
Transportstyrelsen har också hållit workshops med branschen och för läkare
med särskilt tillstånd för att ta in synpunkter på dagens föreskrifter och
upplägget på förslaget till nya föreskrifter. Cirka 30 verksamhetsutövare och
cirka 45 läkare deltog under dessa dagar.
Datum Dnr/Beteckning 22 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
Transportstyrelsen har i vissa specifika frågeställningar angående
formuleringar i hälsokraven haft kontakt med några av Transportstyrelsen
konsultläkare.
Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller
synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss:
Sara Magnusson, utredare, enhet Trafikant, Transportstyrelsen
tfn 010-495 55 06, [email protected]
Mariann Wacklin Almgren, utredare, enhet Trafikant, Transportstyrelsen
tfn 010-495 57 40, [email protected]
Konsekvensutredning 23 (54)
Datum Dnr/Beteckning
2019-07-08 TSF 2017-17
Handläggare
Sara Magnusson Väg och järnväg Enhet Trafikant Trafikantregler
TS
2503,
v03.0
0, 2018-0
4-1
0
Bilaga 1 Paragrafer i BV-FS 2000:4
Paragraf Formulering i BV-FS 2000:4 Förslag Kommentar
1 § Dessa föreskrifter innehåller
bestämmelser om hälsokraven för
personal med arbetsuppgifter av
betydelse för säkerheten. Med arbets-
uppgifter av betydelse för säkerheten
avses i dessa föreskrifter att
1. framföra fordon,
2. leda eller övervaka spårtrafik,
3. bedöma fordon eller
spåranläggningar med avseende på
dess trafiksäkerhetsmässiga tillstånd,
eller
4. i övrigt utföra arbetsuppgifter enligt
verksamhetsutövarens
säkerhetsbestämmelser om bedrivande
Kravet kvarstår, men är
omformulerat.
Datum Dnr/Beteckning 24 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
av trafik och arbeten på spår
(trafiksäkerhetsinstruktion).
Allmänna råd
Exempel på personal enligt 1 § 2 är
tågklarerare, tågledare och
huvudtillsyningsman. Exempel på
personal enligt 1 § 3 är besiktningsman
och signalsäkerhetskontrollant.
Exempel på personal enligt 1 § 4 är
tågbefälhavare, trafikbiträde,
tågvarnare samt till-syningsman vid
spärrfärd, växling eller arbete på spår.
1 a § Dessa föreskrifter gäller inte för
1. förare som omfattas av lagen
(2011:725) om behörighet för lokförare
och som genomgår undersökning,
hälsokontroll eller bedömning efter
frånvaro enligt Transportstyrelsens
föreskrifter (TSFS 2011:61) om
hälsokrav m.m. för lokförare,
och
2. personal som utför de
säkerhetskritiska uppgifter som är
förknippade med att medfölja ett tåg
och som omfattas av kommissionens
Kravet kvarstår, men är
omformulerat.
Datum Dnr/Beteckning 25 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
förordning (EU) 2015/995 av den 8 juni
2015 om ändring av beslut
2012/757/EU om teknisk specifikation
för driftskompatibilitet avseende
delsystemet ”Drift och trafikledning” i
järnvägssystemet i Europeiska
unionen.
En förare som avses i första stycket
och som även har andra arbets-
uppgifter av betydelse för säkerheten
behöver inte genomgå undersökning,
hälsokontroll eller bedömning enligt
dessa föreskrifter.
2 § 1 m Verksamhetsutövaren skall informera
den personal som berörs om kraven i
denna författning
Kravet tas bort från
föreskriften.
Kravet omhändertas i annan lagstiftning
bland annat 3 § Järnvägslagen (2004:519)
2 § 2 m Den anställde skall snarast meddela
arbetsledningen om han eller hon är
medveten om eller misstänker att det
egna hälsotillståndet har förändrats så
att kraven inte uppfylls.
Kravet tas bort från
föreskriften.
Kravet omhändertas av verksamhetsutövaren
på annat sätt än genom dessa föreskrifter.
Enligt 2 kap 3 § Järnvägslagen (2004:519)
ska den som är sysselsatt i verksamheten ha
god kännedom om de förhållanden,
föreskrifter och villkor som gäller för
verksamheten och som berör deras
Datum Dnr/Beteckning 26 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
arbetsuppgifter. Säkerhetskritiska
arbetsuppgifter får utföras endast av den som
med hänsyn till yrkeskunnande, hälsotillstånd
och personliga förhållanden i övrigt anses
lämpligt.
Enligt 2 kap. 4 § Järnvägslagen (2004:519)
får en infrastrukturförvaltare eller ett
järnvägsföretag inte tilldela någon
säkerhetskritiska arbetsuppgifter utan att
denne har genomgått läkarundersökning som
utvisar att det inte finns några hinder av
hälsoskäl.
3 § 1 m Verksamhetsutövaren svarar för att
hälsoundersökning och
hälsodeklarationer genomförs.
Kravet tas bort från
föreskriften.
Kravet omhändertas i annan lagstiftning, 2
kap. 4 § Järnvägslagen (2004:519).
3 § 2 m De undersökningar och bedömningar
som här föreskrivs skall utföras av en
legitimerad läkare som har god
kännedom om förutsättningarna för de
aktuella arbetsuppgifterna.
Kravet kvarstår, men är
omformulerat.
Kravet om legitimerad läkare kvarstår i
föreskriftsförslaget samt att
hälsoundersökningen ska utföras med
beaktande av vilken typ av arbetsuppgifter
som utförs och vilka säkerhetskritiska
moment som arbetsuppgiften innefattar.
Datum Dnr/Beteckning 27 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
3 § 3 m Syftet skall vara att identifiera
sjukdomar eller handikapp enligt de
medicinska kraven i denna författning.
Kravet tas bort från
föreskriften.
Syftet med hälsoundersökningarna är att
bedöma om personen uppfyller hälsokraven
eller inte.
3 § 4 m Hälsoundersökning och
hälsodeklarationer ska utföras enligt ett
formulär som Transportstyrelsen
fastställt.
Kravet tas bort från
föreskriften.
I föreskriftsförslaget anges vad
hälsoundersökningen minst ska omfatta.
4 § 1-2 m Efter varje hälsoundersökning eller
bedömning skall läkaren upprätta ett
intyg och sända detta till
verksamhetsutövaren. Intyget ska visa
om den undersökte uppfyller de
medicinska kraven i denna författning
Kravet tas bort från
föreskriften.
Kravet omhändertas av verksamhetsutövaren
på annat sätt än genom dessa föreskrifter.
Det är verksamhetsutövarnas ansvar att
fastställa detta i sitt
säkerhetsstyrningssystem.
4 § 3-4 m Ett sådant intyg ska sparas minst till
dess att en ny undersökning har
genomförts och då ett nytt intyg finns.
Om intyget innehåller uppgifter om
undantag enligt denna författnings 18 §
skall det sparas så länge undantaget
gäller.
Kravet tas bort från
föreskriften.
Kravet omhändertas i annan lagstiftning.
5 § Följande förhållanden utgör hinder för
att utföra arbetsuppgifterna:
Datum Dnr/Beteckning 28 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
5 § 1 Hälsoundersökningar enligt denna
författning har inte genomförts.
Kravet tas bort från
föreskriften.
Kravet omhändertas i annan lagstiftning, 2
kap. 4 § Järnvägslagen (2004:519).
5 § 2 De medicinska kraven i denna
författning uppfylls inte.
Kravet tas bort från
föreskriften.
Kravet omhändertas i annan lagstiftning, 2
kap. 3 § Järnvägslagen (2004:519).
5 § 3 Direkt inblandning i en olycka eller ett
tillbud, där den inblandade kan ha
påverkats av händelsen på ett sådant
sätt att tjänstgöringen inte kan fortsätta
på ett, ur trafiksäkerhetssynpunkt,
tillförlitligt sätt.
Kravet kvarstår i
föreskriften.
6 § Följande förhållanden medför att
lämpligheten för fortsatt tjänstgöring
skall undersökas närmare:
6 § 1 Sammanhängande sjukskrivning i mer
än fyra veckor.
Kravet kvarstår i
föreskriften.
Kravet om läkares undersökning (tidigare 9
§) har flyttats upp till paragrafen i
föreskriftsförslaget.
6 § 2 Upprepad korttidsfrånvaro som saknar
en godtagbar förklaring
Kravet kvarstår i
föreskriften.
Kravet om läkares undersökning (tidigare 9 §
) har flyttats upp till paragrafen i
föreskriftsförslaget.
Datum Dnr/Beteckning 29 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
7 § Den som ska påbörja en arbetsuppgift
enligt 1 § ska dessförinnan genomgå
en hälsoundersökning. Undersökningen
får tidigast utföras sex månader före
tjänstgöringens början.
Kravet tas bort från
föreskriften.
Kravet omhändertas i annan lagstiftning, 2
kap. 3 § Järnvägslagen (2004:519).
Verksamhetsutövaren får fastställa när
undersökningen tidigast får utföras.
8 § Behovet av en ny hälsoundersökning
skall beaktas när personal övergår till
en annan arbetsuppgift som omfattas
av kraven i denna författning.
Kravet kvarstår i
föreskriften.
9 § 1 Den som tagits ur tjänst enligt 5 § 1-2
skall genomgå en hälsoundersökning
innan tjänstgöringen får återupptas.
Kravet tas bort från
föreskriften.
Kravet omhändertas i annan lagstiftning, 2
kap. 3 § Järnvägslagen (2004:519).
9 § 2 I de fall en person tagits ur tjänst enligt
5 § 3 eller 6 §, skall en läkare bedöma
om tjänstgöringen kan återupptas utan
risk för trafiksäkerheten.
Kravet kvarstår i
föreskriften
Se kommentar till 6 § 1-2.
10-16 §§ Hälsokrav Hälsokraven är omformulerade i
föreskriftsförslaget. Se bilaga 2.
17 § Det skall finnas skriftliga bestämmelser
för tillämpningen av denna författning.
Av dessa skall framgå
Datum Dnr/Beteckning 30 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
17 § 1 vilka funktioner i den egna
organisationen som omfattas av
författningen,
Kravet tas bort från
föreskriften.
Kravet omhändertas i annan lagstiftning. Det
finns krav i säkerhetsstyrningssystemet om
att organisationen ska säkerställa att
personal med säkerhetskritiska
arbetsuppgifter är lämpliga avseende bland
annat hälsa.
17 § 2 var i organisationen ansvaret ligger för
att hälsoundersökningar genomförs
samt vem som anlitas för att utföra
dessa,
Kravet tas bort från
föreskriften.
Kravet omhändertas i annan lagstiftning. Av
säkerhetsstyrningssystemet ska bland annat
framgå vilken ansvarsfördelningen är inom
infrastrukturförvaltarens eller
järnvägsföretagets organisation.
17 § 3 hur verksamhetsutövaren säkerställer
att inhyrd personal uppfyller kraven i
denna författning,
Kravet tas bort från
föreskriften.
Kravet omhändertas i annan lagstiftning. Det
finns krav på riskhantering i
säkerhetsstyrningssystemet vid anlitande av
entreprenörer.
17 § 4 hur de genomförda
hälsoundersökningarna dokumenteras
och hur dokumentation arkiveras,
Kravet tas bort från
föreskriften.
Kravet omhändertas av krav i
säkerhetsstyrningssystemet om hantering
och styrning av dokument som är viktiga för
säkerheten.
17 § 5 vilka krav som ur alkohol- och
drogsynpunkt ställs på personalen,
Kravet tas bort från
föreskriften.
Ska omhändertas av verksamhetsutövaren
på annat sätt än genom dessa föreskrifter.
Datum Dnr/Beteckning 31 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
17 § 6 på vilket sätt verksamhetsutövaren
kontrollerar att personalen uppfyller
kraven i 16 §,
Kravet tas bort från
föreskriften.
Ska omhändertas av verksamhetsutövaren
på annat sätt än genom dessa föreskrifter.
17 § 7 vilka rutiner som gäller i samband med
olyckor och tillbud enligt 5 § 3.
Kravet tas bort från
föreskriften.
Kravet av krav i säkerhetsstyrningssystemet
om hur nödsituationer hanteras.
Konsekvensutredning 32 (54)
Datum Dnr/Beteckning
2019-07-08 TSF 2017-17
Handläggare
Sara Magnusson Väg och järnväg Enhet Trafikant Trafikantregler
TS
2503,
v03.0
0, 2018-0
4-1
0
Bilaga 2 Förslag nya paragrafer, författningskommentarer
§ Förslag paragrafstext Kommentar
Tillämpningsområde och definitioner
1 § Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om
hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med
säkerhetskritiska arbetsuppgifter.
Säkerhetskritiska arbetsuppgifter är de arbetsuppgifter som är
av betydelse för säkerheten enligt 2 kap. 4 § järnvägslagen
(2004:519).
Paragrafen är tillagd i föreskriftsförslaget anger vad föreskriften
innehåller och till vilka den vänder sig till.
2 § Dessa föreskrifter gäller inte för personal som utför de
säkerhetskritiska arbetsuppgifter som är förknippade med att
medfölja ett tåg och som omfattas av kommissionens
förordning (EU) 2015/995 av den 8 juni 2015 om ändring av
beslutet 2012/757/EU om teknisk specifikation för
driftskompabilitet avseende delsystemet ”Drift och
trafikledning” i järnvägssystemet i Europeiska unionen.
Paragrafen kvarstår från dagens föreskrifter.
Datum Dnr/Beteckning 33 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
3 § Den som även omfattas av lagen (2011:725) om behörighet för
lokförare och som genomgår hälsokontroller enligt
Transportstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (TSFS
2011:61) om hälsokrav m.m. för lokförare, behöver inte
genomgå motsvarande undersökningar enligt dessa
föreskrifter. Detta gäller under förutsättning att personens
hälsotillstånd är oförändrat sedan senast genomförda
hälsoundersökning.
Bestämmelser om hälsoundersökning och hälsotillstånd för
personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten
inom tunnelbana och spårväg finns i Transportstyrelsens
föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2019:xx) om
hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med
arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten inom tunnelbana
och spårväg.
Paragrafen är ny och anger att de som även har andra
säkerhetskritiska arbetsuppgifter eller arbetar som förare av
järnvägsfordon och därigenom omfattas av de föreskrifterna,
inte bedömas utifrån båda föreskrifterna.
Grundläggande krav för samtliga hälsotillstånd Läkaren ska bedöma personens hälsotillstånd utifrån dessa 4
paragrafer. Utgör personens sjukdom eller tillstånd en
trafiksäkerhetsrisk eller inte? Läkaren ska i sin bedömning ta
hänsyn till de specifika hälsokraven som anges i 15-55 §§. Om
en persons specifika sjukdom eller tillstånd inte omfattas av
någon av paragraferna (15-55 §§) ska bedömningen göras
utifrån de grundläggande kraven för samtliga hälsotillstånd.
Datum Dnr/Beteckning 34 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
4 § Den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter enligt 1 § får
inte ha sådana sjukdomar eller tillstånd, använda läkemedel
eller andra medel med konsekvenser som innebär en
trafiksäkerhetsrisk.
Kravet är inte nytt för föreskriften, men är omformulerat för att
tydliggöra att sjukdomar eller tillstånd som innebär en
trafiksäkerhetsrisk utgör hinder för säkerhetskritiska
arbetsuppgifter. I dagens föreskrifter anges vilka sjukdomar och
tillstånd som utgör hinder för att utföra arbetsuppgifterna i stället
för att ange vad som betraktas vara en trafiksäkerhetsrisk
5 § Med konsekvenser som innebär en trafiksäkerhetsrisk avses i
dessa föreskrifter följande.
1. påverkan på medvetandet.
2. nedsatt uppmärksamhet eller koncentration.
3. plötslig förlust av funktionsförmågan.
4. nedsatt balans eller koordination.
5. betydande begränsning av rörligheten.
Kravet är nytt och anger vilka följder av en sjukdom eller ett
hälsotillstånd som enligt dessa föreskrifter anses innebär en
trafiksäkerhetsrisk. Några av punkterna finns även i dagens
föreskrifter.
Punkterna är harmoniserade med de som anges i TSD Drift.
6 § Om läkaren i det individuella fallet bedömer att sjukdomen eller
tillståndet eller följderna av bruket av läkemedel eller andra
medel inte innebär en trafiksäkerhetsrisk enligt 5 § får
säkerhetskritiska arbetsuppgifter utföras. Detta gäller under
förutsättning att inget annat sägs i 15-55 §§.
Kravet är nytt och innebär en lättnad mot dagens föreskrifter.
Här anges att läkare, i vissa individuella fall och vid vissa
sjukdomar eller hälsotillstånd, kan godkänna att säkerhetkritiska
arbetsuppgifter utförs. Förutsättningen är att läkaren bedömer
att sjukdomen eller tillståndet inte utgör en trafiksäkerhetsrisk
och att inget annat sägs i föreskrifterna.
7 § Om läkaren i det individuella fallet bedömer att flera sjukdomar
eller tillstånd tillsammans vid en sammantagen bedömning
innebär en trafiksäkerhetsrisk får säkerhetskritiska
arbetsuppgifter inte utföras. Detta gäller även om sjukdomarna
Kravet är nytt och anger att läkare kan göra en sammantagen
bedömning av om flera olika sjukdomar eller tillstånd
tillsammans innebär en trafiksäkerhet och därmed utgör hinder
för att utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter.
Datum Dnr/Beteckning 35 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
eller tillstånden inte var för sig utgör hinder att utföra
säkerhetskritiska arbetsuppgifter enligt dessa föreskrifter.
Hälsoundersökning
8 § De hälsoundersökningar och bedömningar som här föreskrivs
ska utföras av en legitimerad läkare. Hälsoundersökningen ska
utföras med beaktande av vilken typ av säkerhetskritisk
arbetsuppgift som utförs och vilka säkerhetskritiska funktioner
arbetsuppgiften innefattar.
De säkerhetskritiska arbetsuppgifterna innehåller funktioner
som
1. framförande av fordon,
2. leda eller övervaka spårtrafik,
3. bedöma fordon eller spåranläggningar med avseende på
dess trafiksäkerhetsmässiga tillstånd, eller
4. i övrigt enligt verksamhetsutövarens
säkerhetsstyrningssystem omfattar bedrivande av trafik och
arbete på spår.
Allmänna råd
Exempel på arbetsuppgifter som innehåller funktioner enligt
punkt 1 § 2 är tågklarerare, tågledare och huvudtillsyningsman.
Exempel på arbetsuppgifter som innehåller funktioner enligt
punkt 1 § 3 är besiktningsman och signalsäkerhetskontrollant.
Paragrafen är omformulerad i jämförelse med kravet (§ 3) i
dagens föreskrifter. Paragrafen tydliggör att de
hälsoundersökningar som utförs ska utföras med beaktande av
vilka säkerhetskritiska arbetsuppgifter som utförs och vilka
säkerhetskritiska moment som arbetsuppgifterna omfattar, det
vill säga läkaren måste ha kunskap om de arbetsuppgifter
personen utför.
Första meningen i dagens 3 § Verksamhetsutövaren svarar för
att hälsoundersökningar och hälsodeklarationer genomförs
handlar om verksamhetsutövarnas ansvar och regleras inte i
föreskrifterna om hälsoundersökning och hälsotillstånd, detta
regleras genom järnvägslagen.
Tredje meningen i dagens 3 § Syftet ska vara att identifiera
sjukdomar eller handikapp enligt de medicinska kraven i denna
författning tas bort, syftet med hälsoundersökningarna är att se
om personen uppfyller hälsokraven i föreskriften.
Fjärde meningen i dagens 3 § Hälsoundersökningar och
hälsodeklarationer ska utföras enligt ett formulär som
Datum Dnr/Beteckning 36 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
Exempel på arbetsuppgifter som innehåller funktioner enligt
punkt 1 § 4 är tågbefälhavare, trafikbiträde, tågvarnare,
tillsyningsman vid spärrfärd, växling eller arbete på spår samt
tillsyningsman A-, E-, L- eller S-skydd.
Transportstyrelsen fastställt tas bort. I föreskriftsförslaget har ett
nytt krav lagts till som reglerar vad en hälsoundersökning minst
ska omfatta, se nedan. Hur dessa undersökningar
dokumenteras är verksamhetsutövarens ansvar att fastställa i
sitt säkerhetsstyrningssystem.
9 § De hälsoundersökningar som genomförs i enlighet med dessa
föreskrifter ska minst omfatta
1. en allmän medicinsk undersökning,
2. undersökning av syn, hörsel och färgseende,
3. urin- eller blodprover för uteslutande av diabetes,
4. en självskattning från personen avseende aktuella alkohol-
och drogvanor, och
5. urin- eller blodprover för upptäckt av andra tillstånd som
indikerats vid den kliniska undersökningen.
Kravet är nytt för föreskrifterna och reglerar vad
hälsoundersökningar som genomförs i enlighet med
föreskrifterna minst ska omfatta. Kravet utgår från kraven om
hälsoundersökning i TSD Drift, men med tillägget i fjärde
punkten att personen ska lämna en självskattning avseende
aktuella alkohol- och drogvanor. Kravet ersätter skrivningen i
dagens 3 § att Hälsoundersökningar och hälsodeklarationer ska
utföras enligt ett formulär som Transportstyrelsen fastställt.
10 § Direkt eller indirekt inblandning i en olycka eller ett tillbud utgör
hinder för att utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter om
personalen kan ha påverkats psykiskt eller fysiskt av
händelserna på ett sådant sätt att arbetsuppgifterna inte kan
utföras på ett fråntrafiksäkerhetssynpunkt tillförlitligt sätt. Innan
fortsatt tjänstgöring ska personen bedömas av läkare
avseende kraven i dessa föreskrifter.
Paragrafen är omformulerad i jämförelse med kravet (§ 5) i
dagens föreskrifter avseende vilka förhållanden som utgör
hinder för fortsatt arbete. I föreskriftsförslaget kvarstår endast
punkt 3: Direkt inblandning i olycka eller tillbud, där den
inblandade kan ha påverkats av händelserna på ett sådant sätt
att tjänstgöring på grund av hälsoskäl inte kan fortsätta på ett ur
trafiksäkerhetssynpunkt tillförlitligt sätt utgör hinder för att utföra
säkerhetskritiska arbetsuppgifter. I förslaget har ”indirekt” lagts
till för att tydliggöra att även indirekt inblandning i en olycka eller
tillbud kan ge en påverkan för den anställde.
Datum Dnr/Beteckning 37 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
Första och andra punkten i dagens föreskrifter är borttagna i
föreskriftsförslaget: Följande förhållanden utgör hinder för att
utföra arbetsuppgifterna: 1. Hälsoundersökningar enligt denna
författning utförs inte och 2. De medicinska kraven i denna
författning uppfylls inte. Transporstyrelsens bedömning är att
dessa krav redan omfattas av skrivningar i järnvägslagen, det
vill säga en person får inte utföra säkerhetskritsiska
arbetsuppgifter om denne inte är psykiskt och fysisk lämplig.
11 § Den som har haft en sammanhängande frånvaro- eller
sjukskrivningsperiod i mer än 30 dagar eller en upprepad
korttidsfrånvaro ska före fortsatt tjänstgöring bedömas av
läkare avseende kraven i dessa föreskrifter.
Med sammanhängande frånvaro avses i dessa föreskrifter inte
semester eller annan godtagbar frånvaro.
Paragrafen kvarstår och motsvarar kravet (§ 6) i dagens
föreskrift. Kravet i dagens 9 § om läkares bedömning har dock
flyttas upp så att kraven återfinns i samma paragraf.
12 § Behovet av en ny hälsoundersökning ska beaktas när personal
övergår till en annan arbetsuppgift som omfattas av kraven i
dessa föreskrifter.
Paragrafen kvarstår och motsvarar kravet (§ 8) i dagens
föreskrifter.
13 § Den som utför arbetsuppgifter enligt 1 § ska genomgå en
hälsoundersökning
1. vart femte år i åldern till och med 40 år,
2. vart tredje år i åldern från 41 till och med 62 år, och
3. varje år i åldern över 62 år.
Hälsoundersökningen kan i det individuella fallet ske oftare om
Paragrafen är omformulerad i jämförelse med kravet (§ 10) i
dagens föreskrifter. Paragrafen reglerar med vilka tidsintervall
hälsoundersökningar ska genomföras utifrån olika
åldersintervall. I förslaget är åldersintervallerna harmoniserade
med intervallerna i TSD Drift. Transportstyrelsen har utrett de
Datum Dnr/Beteckning 38 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
det krävs för att säkerställa att sjukdomen eller tillståndet inte
innebär en trafiksäkerhetsrisk.
olika intervallerna och kommit fram till att det totalt blir lika
många hälsoundersökningar fram till 62 års ålder för individen.
I förslaget till text har ett sista stycke lagts till som reglerar att
hälsoundersökningen i det individuella fallet kan ske med tätare
intervaller.
14 § Vid museal verksamhet på en spåranläggning som är avskild
från det allmänna spårnätet, får varannan hälsoundersökning
enligt 13 § ersätts av en hälsodeklaration från den anställde.
Om det finns avvikelser jämfört med det hälsotillstånd som
rådde vid den senaste hälsoundersökningen ska en läkare
bedöma avvikelsens betydelse
Paragrafen kvarstår och motsvarar till viss del kravet (§ 11) i
dagens föreskrifter. Transportstyrelsen bedömer att det inte
utgör någon trafiksäkerhetsrisk att varannan hälsoundersökning
enligt 13 § ersätts av en hälsodeklaration för anställda vid
museal verksamhet på en spåranläggning som är avskild från
det allmänna spårnätet.
Närmare bestämmelser om vissa sjukdomstillstånd
Hjärt- och kärlsjukdomar
15 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får inte utföras vid behandling
mot hjärt- och kärlsjukdom som innebär en risk för
trafiksäkerheten.
Implanterad ICD är en sådan behandling som innebär en risk
för trafiksäkerheten och utgör hinder för att utföra
arbetsuppgifter enligt 8 § 1 och 2.
Kravet kvarstår i föreskriften, implanterad ICD utgör hinder för
arbete även i dagens föreskrifter.
16 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § 1
och 2 får inte utföras efter genomgången hjärttransplantation.
Kravet kvarstår i föreskriften. Genomgången
hjärttransplantation utgör hinder för arbete även i dagens
föreskrifter.
Datum Dnr/Beteckning 39 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
17 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § 3
och 4 får utföras efter hjärttransplantation om läkare har
bedömt att konsekvenserna av hjärttransplantationen i det
individuella fallet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta
gäller under förutsättning att tillståndet
1. är väl behandlat, och
2. minst en gång om året följs upp av läkare som konstaterar
att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
Behovet av hur lång tid som ska förflyta innan
arbetsuppgifterna återupptas efter hjärttransplantationen ska
bedömas i det enskilda fallet. Läkaren ska i sin bedömning av
om tillståndet är väl behandlat beakta förekomst av allvarliga
postoperativa komplikationer.
Kraven innebär en lättnad mot dagens föreskrifter på så sätt att
hjärttransplantation inte längre är ett absolut hinder för
arbetsuppgifter enligt 8 § 3 och 4 enligt kraven i föreskrifterna.
Paragrafen är i enlighet med dagens praxis vid beslut i ansökan
om undantag. I förslaget kan läkare i individuella fall, under
vissa förutsättningar godkänna att säkerhetskritiska
arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § 3 och 4 utförs efter
genomgången hjärttransplantation.
18 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § 1
och 2 får inte utföras vid bradyarytmier med AV-block II –
Mobitz typ 2, AV-block III eller alternerande skänkelblock.
Kravet kvarstår i föreskriften, denna typ av hjärtsjukdom utgör
hinder för arbete även i dagens föreskrifter.
19 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § 3
och 4 får utföras vid bradyarytmier med AV-block II – Mobitz
typ 2, AV-block III eller alternerande skänkelblock om läkare
bedömt att konsekvenserna av sjukdomen i det individuella
fallet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under
förutsättning att sjukdomen
1. är väl behandlad, och
Kraven innebär en lättnad mot dagens föreskrifter på så sätt att
bradyarytmier med AV-block II – Mobitz typ 2, AV-block III eller
alternerande skänkelblock inte längre är ett absolut hinder för
arbetsuppgifter enligt 8 § 3 och 4 enligt kraven i föreskrifterna.
Paragrafen är i enlighet med dagens praxis vid beslut i ansökan
om undantag. I förslaget kan läkare i individuella fall, under
vissa förutsättningar godkänna att säkerhetskritiska
arbetsuppgifter enligt 8 § 3 och 4 utförs.
Datum Dnr/Beteckning 40 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
2. minst en gång om året, följs upp av läkare som konstaterar
att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
20 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid hjärt- och
kärlsjukdomar, om inget annat sägs i 15-19 §§ och om läkare
bedömt att konsekvenserna av sjukdomen i det individuella
fallet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under
förutsättning att
1. sjukdomen är väl behandlad,
2. eventuella riskfaktorer är under kontroll,
3. prognosen för sjukdomen i övrigt bedöms vara god, och
4. sjukdomen minst en gång om året följs upp av läkare som
konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
Allmänna råd
Exempel på hjärt- och kärlsjukdomar är kranskärlsjukdomar
som yttrar sig i kärlkramp eller hjärtinfarkt, rytmrubbningar som
kan medföra en akut medvetandesänkning, pacemaker,
hjärtsvikt, kardiomyopatier, hjärtklaffssjukdomar, tillstånd efter
kranskärlsingrepp, tillstånd efter en kranskärlsoperation samt
tillstånd efter en hjärtklaffsoperation.
Kraven innebär en lättnad mot dagens föreskrifter på så sätt att
hjärt- och kärlsjukdom inte längre är ett absolut hinder för
arbetsuppgifter enligt kraven i föreskrifterna. Paragrafen är i
enlighet med dagens praxis vid beslut i ansökan om undantag. I
förslaget kan läkare i individuella fall, under vissa förutsättningar
godkänna att säkerhetskritiska arbetsuppgifter utförs.
21 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid förhöjt
blodtryck där läkare bedömt att konsekvenserna av det
förhöjda blodtrycket i det individuella fallet inte innebär en risk
för trafiksäkerheten. Detta gäller under förutsättning att
blodtrycket
Kraven innebär en lättnad mot dagens föreskrifter på så sätt att
förhöjt blodtryck inte längre är ett absolut hinder för
arbetsuppgifter enligt kraven i föreskrifterna. Paragrafen är i
enlighet med dagens praxis vid beslut i ansökan om undantag. I
Datum Dnr/Beteckning 41 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
1. är väl behandlat, och
2. minst en gång om året följs upp av läkare som konstaterar
att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
Som riktvärden anses ett blodtryck i vila överstigande 160 i
systoliskt tryck eller 95 i diastoliskt tryck vara förhöjt.
förslaget kan läkare i individuella fall, under vissa förutsättningar
godkänna att säkerhetskritiska arbetsuppgifter utförs.
Diabetes
22 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § 1
och 2 får inte utföras vid diabetes som behandlas med
läkemedel som ger ökad risk för hypoglykemi (insulin eller
läkemedel innehållande sulfonureider).
Kravet kvarstår i föreskriften, diabetes som behandlas med
läkemedel med ökad risk för att drabbas av hypoglykemier
utgör hinder för säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner
enligt 7 § 1 och 2 även i dagens föreskrifter.
23 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid diabetes som
inte avses i 22 §, om läkare bedömt att sjukdomen eller
behandlingen i det individuella fallet inte innebär en
trafiksäkerhetsrisk, Detta gäller under förutsättning att
1. läkare har bedömt att diabetessjukdomen är under
godtagbar kontroll avseende risken på hypoglykemi,
2. personen kontrollerar blodsockret innan tjänstgöringen
påbörjas,
3. personen god förmåga att känna varningstecken på
hypoglykemi,
4. personen har förmåga att vidta åtgärder vid hypoglykemi,
och
Kraven innebär en lättnad mot dagens föreskrifter på så sätt att
diabetessjukdomen eller behandlingen inte längre är ett absolut
hinder för arbetsuppgifter enligt kraven i föreskrifterna (för de
som inte omfattas av 22 §). Paragrafen är i enlighet med
dagens praxis vid beslut i ansökan om undantag. I förslaget kan
läkare i individuella fall, under vissa förutsättningar godkänna
att säkerhetskritiska arbetsuppgifter utförs.
Datum Dnr/Beteckning 42 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
5. sjukdomen minst en gång om året följs upp av läkare som
konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk
24 § Vid läkarens bedömning av om säkerhetskritiska
arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § 3 och 4 trots diabetes
kan utföras ska komplikationer från kärlsystemet till följd av
diabetessjukdomen särskilt uppmärksammas liksom makro-
vaskulära komplikationer med risk för hjärt- eller kärlsjukdom.
Allmänna råd
Exempel på komplikationer från kärlsystemet är retinopati eller
neuropati med motoriska och sensoriska bortfallssymptom eller
kognitiv påverkan.
Ögonbottenundersökning bör ske regelbundet i de intervaller
som ögonläkare bedömer i det enskilda fallet.
Kravet är nytt och talar om vad läkaren ska uppmärksamma vid
sin bedömning av om säkerhetskritiska arbetsuppgifter kan
utföras vid diabetessjukdom. Kravet är i enlighet med
föreskrifterna om medicinska krav för innehav av körkort (TSFS
2010:125).
Sömn- och vakenhetsstörningar
25 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får inte utföras vid
obehandlad sömn- och vakenhetsstörning eller annan
obehandlad sjukdom med sömnstörning.
Kravet kvarstår i föreskriften, obehandlad sömn- och
vakenhetsstörning eller annan obehandlad sjukdom med
sömnstörning utgör hinder för säkerhetskritiska arbetsuppgifter
även i dagens föreskrifter.
26 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § 1
och 2 inte utföras vid narkolepsi.
Kravet kvarstår i föreskriften, narkolepsi utgör hinder för
säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § 1 och
2 även i dagens föreskrifter.
Datum Dnr/Beteckning 43 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
27 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § 3
och 4 får utföras vid narkolepsi om läkare bedömt att
konsekvenserna av sjukdomen i det individuella fallet inte
innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under förutsättning
att
1. sjukdomen är väl behandlad,
2. trötthet som inskränker säkerheten inte förekommer under
tjänstgöring, och
3. sjukdomen minst en gång om året följs upp av läkare som
konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
Kraven innebär en lättnad mot dagens föreskrifter på så sätt att
narkolepsi inte längre är ett absolut hinder för arbetsuppgifter
enligt 8 § 3 och 4 enligt kraven i föreskrifterna. Paragrafen är i
enlighet med dagens praxis vid beslut i ansökan om undantag. I
förslaget kan läkare i individuella fall, under vissa förutsättningar
godkänna att säkerhetskritiska arbetsuppgifter utförs.
28 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid sömn- och
vakenhetsstörning eller annan sjukdom med sömnstörning, om
inget annat sägs i 25-27 §§ och om läkare bedömt att
konsekvenserna av sjukdomen i det individuella fallet inte
innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under förutsättning
att.
1. Trötthet som inskränker säkerheten inte förekommer under
tjänstgöring, behandling sker med CPAP/APAP eller bettskena
och sjukdomen regelbundet, minst en gång om året genom
sömnregistrering eller annan behandlingskontroll, följs upp av
läkare som konstaterar att det inte finns någon
trafiksäkerhetsrisk.
2. AHI inte överstiger 14 och dagtrötthet inte förekommer.
Kraven innebär en lättnad mot dagens föreskrifter på så sätt att
sömn- och vakenhetsstörning eller annan sjukdom med
sömnstörning (som inte omfattas av 25-27 §§) inte längre är ett
absolut hinder för arbetsuppgifter enligt kraven i föreskrifterna.
Paragrafen är i enlighet med dagens praxis vid beslut i ansökan
om undantag. I förslaget kan läkare i individuella fall, under
vissa förutsättningar godkänna att säkerhetskritiska
arbetsuppgifter utförs.
Datum Dnr/Beteckning 44 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
Alkohol och andra droger
29 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får inte utföras av den som
brukar narkotika eller andra medel med liknande effekter.
Kravet kvarstår i föreskriften, bruk av narkotika utgör hinder för
säkerhetskritiska arbetsuppgifter även i dagens föreskrifter.
30 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får inte utföras under
påverkan av alkohol, narkotika eller andra medel med liknande
effekter.
Kravet kvarstår i föreskriften, påverkan av alkohol utgör hinder
för säkerhetskritiska arbetsuppgifter även i dagens föreskrifter. I
föreskriftsförslaget är det tydliggjort att detta även gäller
påverkan av narkotika eller andra medel med liknande effekter.
31 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får inte utföras vid
substansbrukssyndrom avseende alkohol, narkotika eller andra
medel med liknande effekter förrän varaktig helnykterhet har
verifierats och prognosen för fortsatt nykterhet bedöms vara
god.
Varaktig nykterhet vid milt substansbrukssyndrom ska avse
minst sex månaders verifierad varaktig helnykterhet.
Varaktig nykterhet vid måttligt till svårt substansbrukssyndrom
ska avse minst ett års verifierad varaktig helnykterhet.
Dessutom ska alltid minst ett års helnykterhet verifieras om
1. personen har ertappats påverkad inför eller under
tjänstgöring, eller
2. tidigare behandlingsinsatser har misslyckats.
Allmänna råd
Vid bedömning av om personen uppfyller kriterierna för ett
Kraven innebär en lättnad mot dagens föreskrifter på så sätt att
ett substansbrukssyndrom inte längre är ett absolut hinder
enligt kraven i föreskrifterna. Paragrafen är i enlighet med
dagens praxis vid beslut i ansökan om undantag. I förslaget kan
läkare i individuella fall, under vissa förutsättningar bedöma att
säkerhetskritiska arbetsuppgifter utförs. Detta gäller dock under
förutsättning att personen har verifierat varaktighet helnykterhet
under en tidsperiod som fastställs i det individuella fallet.
Datum Dnr/Beteckning 45 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
substansbrukssyndrom bör läkaren utgå från det
kriteriebaserade systemet för diagnosklassificering DSM-5.
32 § Efter återgång i tjänst då varaktig helnykterhet har verifierats,
ska fortsatt varaktig nykterhet verifieras.
Personen ska följas under en period som bedöms lämplig av
läkare i det individuella fallet, dock minst 36 månader.
För att säkerställa verifierad nykterhet ska erkända metoder
och tester användas som kan påvisa alkohol, narkotika eller
andra medel med liknande effekter.
Allmänna råd
Exempel på erkända metoder och tester för bruk av alkohol är
PEth och CDT.
Kraven innebär en lättnad mot dagens föreskrifter. Läkare kan i
individuella fall, under vissa förutsättningar bedöma att
säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras. Detta gäller dock
efter att personen har verifierat varaktighet helnykterhet under
en fastställd tidsperiod.
Efter att personen återgår i tjänst ska denne följas under en
period som läkare fastställer i det individuella fallet. Personen
ska visa fortsatt varaktig nykterhet.
Paragrafen är i enlighet med dagens praxis vid beslut i ansökan
om undantag.
33 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid bruk av
läkemedel som kan påverka reaktionsförmågan och
vakenheten under förutsättning att läkemedlet
1. tas enligt läkarordination, och
2.inte har sådana effekter som innebär en trafiksäkerhetsrisk.
Kravet kvarstår i föreskriften.
Neuropsykiatriska tillstånd
34 § Med neuropsykiatriska tillstånd avses i dessa föreskrifter t ex
ADHD, autismspektrumtillstånd eller likartade tillstånd.
Paragrafen är ny och är i enlighet med formulering i
föreskrifterna om medicinska krav för innehav av körkort (TSFS
2010:125).
Datum Dnr/Beteckning 46 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
35 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid
neuropsykiatriska tillstånd om läkare bedömt att
konsekvenserna av tillståndet i det individuella fallet inte
innebär en trafiksäkerhetsrisk.
Detta gäller under förutsättning att
1. tillståndet är väl behandlat,
2. läkemedel tas enligt läkarordination och inte har sådana
effekter som innebär en trafiksäkerhetsrisk,
3. prognosen för sjukdomen är god, och
4. tillståndet minst två gånger om året följs upp av läkare som
konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
Vid bedömning av om konsekvenserna av tillståndet innebär
en trafiksäkerhetsrisk ska läkaren beakta störning av
impulskontroll, koncentrationsförmåga, uppmärksamhet och
omdöme samt tvångsmässig fixering. I bedömningen ska även
tillståndets konsekvenser för det dagliga livet, förmåga att följa
regler och förmåga till social interaktion beaktas.
Kraven innebär en lättnad mot dagens föreskrifter på så sätt att
neuropsykiatriska tillstånd inte längre är ett absolut hinder enligt
kraven i föreskrifterna. Paragrafen är i enlighet med dagens
praxis vid beslut i ansökan om undantag. I förslaget kan läkare i
individuella fall, under vissa förutsättningar bedöma att
säkerhetskritiska arbetsuppgifter utförs.
Epilepsi och andra neurologiska tillstånd
36 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § 1
och 2 får inte utföras om personen har
1. haft ett epileptiskt anfall under de senaste fem åren, eller
Kraven innebär en lättnad mot dagens föreskrifter på så sätt att
epilepsi eller epileptiska anfall inte längre är ett absolut hinder
för arbetsuppgifter enligt 8 § 1 och 2 enligt kraven i
Datum Dnr/Beteckning 47 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
2. fått diagnosen epilepsi och ett epileptiskt anfall har inträffat
de senaste tio åren. Epilepsin får inte ha behandlats med
läkemedel under de senaste fem åren.
föreskrifterna. Paragrafen är i enlighet med dagens praxis vid
beslut i ansökan om undantag. I förslaget kan läkare i
individuella fall, under vissa förutsättningar bedöma att
säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § 1 och
2 utförs. Detta måste dock ha föregåtts av en anfallsfri period
enligt punkt 1-2.
37 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § 3
och 4 får inte utföras om personen har haft ett epileptiskt anfall
under de senaste fem åren.
Kraven innebär en lättnad mot dagens föreskrifter på så sätt att
epileptiska anfall inte längre är ett absolut hinder för
arbetsuppgifter enligt 8 § 3 och 4. Paragrafen är i enlighet med
dagens praxis vid beslut i ansökan om undantag. I föreslaget
kan läkaren i individuella fall, under vissa förutsättningar
bedöma att säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner
enligt 8 § 3 och 4 utförs. Det måste dock föregås av en anfallsfri
period om minst fem år.
38 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid sjukdom i
nervsystemet om läkare bedömt att det inte förekommer några
neurologiska eller kognitiva symptom som i det individuella
fallet innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under
förutsättning att
1. sjukdomen är väl behandlad,
2. läkemedel tas enligt läkarordination och inte har sådana
Kraven innebär en lättnad mot dagens föreskrifter på så sätt att
sjukdom i nervsystemet inte längre är ett absolut hinder enligt
kraven i föreskrifterna. Paragrafen är i enlighet med dagens
praxis vid beslut i ansökan om undantag. I förslaget kan läkare i
individuella fall, under vissa förutsättningar att säkerhetskritiska
arbetsuppgifter utförs.
Datum Dnr/Beteckning 48 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
effekter som innebär en trafiksäkerhetsrisk,
3. prognosen för sjukdomen bedöms vara god, och
4. tillståndet minst en gång om året följs upp av läkare som
konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
Vid bedömning av om sjukdomen innebär en
trafiksäkerhetsrisk ska läkaren beakta tillståndets kliniska form
och utveckling samt behandlingsresultat. Synfältsdefekter,
nedsättning av kognitiva funktioner och motoriska eller
sensoriska symptom som påverkar balans, koordination eller
psykomotorisk hastighet ska särskilt beaktas.
Allmänna råd
Exempel på sjukdomar i nervsystemet är multipel skleros och
Parkinsons sjukdom.
Demens och andra kognitiva störningar
39 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får inte utföras vid diagnosen
demens eller vid andra allvarliga kognitiva störningar.
Kravet kvarstår i föreskriften, diagnosen demens och andra
allvarliga kognitiva störningar utgör hinder för säkerhetskritiska
arbetsuppgifter även i dagens föreskrifter.
40 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid kognitiva
störningar om läkare bedömt att konsekvenserna av tillståndet
i det individuella fallet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk.
Vid bedömning av om konsekvenserna av störningen utgör en
trafiksäkerhetsrisk ska särskild hänsyn tas till nedsättning av
uppmärksamhet, omdöme och förmåga att ta in och bearbeta
Kraven innebär en lättnad mot dagens föreskrifter på så sätt att
kognitiv störning inte längre är ett absolut hinder för enligt
kraven i föreskrifterna. Paragrafen är i enlighet med dagens
praxis vid beslut i ansökan om undantag. I förslaget kan läkare i
individuella fall, under vissa förutsättningar bedöma att
säkerhetskritiska arbetsuppgifter utförs.
Datum Dnr/Beteckning 49 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
synintryck samt nedsättning av mental flexibilitet, minne,
exekutiva funktioner och psykomotoriskt tempo. Dessutom ska
känslomässig labilitet och ökad uttröttbarhet beaktas. Apraxi
och neglekt ska särskilt uppmärksammas.
Psykiska sjukdomar eller störningar
41 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får inte utföras vid allvarlig
grad av psykisk sjukdom eller störning som innebär en
trafiksäkerhetsrisk.
Med allvarlig grad av psykisk sjukdom eller störning avses
schizofrena och andra tillstånd med psykos, affektiva syndrom
med hypomani och mani samt andra psykiska sjukdomar och
störningar med liknande symptom.
Kravet kvarstår i föreskriften. Allvarlig psykisk sjukdom eller
störning utgör hinder för säkerhetskritiska arbetsuppgifter även
enligt dagens föreskrifter.
42 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid lindrig till
måttlig grad av psykisk sjukdom eller störning om läkare i det
individuella fallet bedömt att sjukdomen eller störningen inte
innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under förutsättning
att
1. sjukdomen är väl behandlad,
2. personen har god sjukdomsinsikt,
3. läkemedel tas enligt läkarordination och inte medför sådana
effekter som innebär en trafiksäkerhetsrisk,
4. prognosen för sjukdomen bedöms vara god, och
Kraven innebär en lättnad mot dagens föreskrifter på så sätt att
lindrig till måttlig grad av psykisk sjukdom eller störning inte
längre är ett absolut hinder för enligt kraven i föreskrifterna.
Paragrafen är i enlighet med dagens praxis vid beslut i ansökan
om undantag. I förslaget kan läkare i individuella fall, under
vissa förutsättningar bedöma att säkerhetskritiska
arbetsuppgifter utförs.
Datum Dnr/Beteckning 50 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
5. sjukdomen minst en gång om året följs upp av läkare som
konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
Rörelseorganens funktioner
43 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid nedsatt balans,
nedsatt koordination eller begränsning av rörligheten där
läkare bedömt att konsekvenserna av tillståndet i det
individuella fallet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk.
Kraven kvarstår i föreskriften och innebär att läkare i individuella
fall, under vissa förutsättningar, kan godkänna att
säkerhetskritiska arbetsuppgifter utförs vid nedsättningar av
rörelseorganens funktioner.
Paragrafen är i enlighet med dagens praxis vid beslut i ansökan
om undantag
Hörsel
44 § Den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter ska ha en
hörselfunktion som är så god att all trafiksäkerhetsmässigt
viktig information kan uppfattas utan svårigheter.
Allmänna råd
Riktvärden vid tonaudiometri för den som utför
säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § 1, 2
och 4 är att hörseltrösklarna inte överstiger 40 dB vid
frekvenserna 500 och 1 000 Hz och 45 dB vid frekvensen
2 000 Hz.
Kravet kvarstår i föreskriften, men är omformulerat. Punkt 1 i
dagens 15 § är ändrad till att vara riktvärden och ligger därför i
föreskriftsförslaget som ett allmänt råd.
Datum Dnr/Beteckning 51 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
45 § Om nödvändig hörselfunktion endast uppnås med hörapparat
ska denna användas under tjänstgöringen. Vidare ska ett
praktiskt hörselprov i aktuell arbetsmiljö visa att all information
av betydelse för trafiksäkerheten kan uppfattas utan
svårigheter.
Kravet kvarstår i föreskriften.
46 § Om hörselskydd används får skyddens dämpande egenskaper
inte vara större än att all information av betydelse för
trafiksäkerheten kan uppfattas utan svårigheter.
Kravet kvarstår i föreskriften.
Syn
47 § Den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter ska ha en
synfunktion som är så god att all trafiksäkerhetsmässigt viktig
information kan uppfattas utan svårighet. Ögonsjukdomar som
kan innebära en trafiksäkerhetsrisk får inte förekomma.
Kraven kvarstår i föreskriften, men är omflyttade.
48 § För den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter med
funktioner enligt 8 § 1 ska synskärpan med eller utan
korrektion binokulärt uppgå till 1,0 där värdet ska vara minst
0,5 i det sämre ögat.
Om nödvändig synskärpa endast uppnås med korrektionsglas
får korrektionsvärdena inte överstiga + 5D (översynthet) eller -
8D (närsynthet) i den mest brytande meridianen. Läkare kan
godkänna andra korrektionsvärden i det individuella fallet.
Utlåtande krävs då från ögonläkare som intygar att
korrektionsglasen inte medför trafikfarliga effekter, som till
Kraven kvarstår i föreskriften, men är omflyttade. I
föreskriftsförslaget är tillagt att läkare i individuella fall, under
vissa förutsättningar kan godkänna andra korrektionsvärden.
I dessa föreskrifter anges vilka krav som gäller för den
binokulära synskärpan samt vilket minsta värde det sämre ögat
får ha. Observera att det en skillnad i jämförelse med hur
kraven om synskärpa anges i föreskrifterna om medicinska krav
för innehav av körkort (TSFS 2010:125) där den monokulära
synskärpan anges.
Datum Dnr/Beteckning 52 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
exempel prismatiska synfältsdefekter.
Kontaktlinser är tillåtna oavsett korrektionsvärden under
förutsättning att kontaktlinserna kan användas under ett helt
arbetspass.
49 § För den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter med
funktioner enligt 8 § 2 och 4 ska synskärpan med eller utan
korrektion binokulärt uppgå till 0,8 där värdet ska vara minst
0,3 i det sämre ögat.
Om nödvändig synskärpa endast uppnås med korrektionsglas
får korrektionsvärdena inte överstiga + 5D (översynthet) eller -
8D (närsynthet) i den mest brytande meridianen. Läkare kan
godkänna andra korrektionsvärden i det individuella fallet.
Utlåtande krävs då från ögonläkare som intygar att
korrektionsglasen inte medför trafikfarliga effekter, som till
exempel prismatiska synfältsdefekter.
Kontaktlinser är tillåtna oavsett korrektionsvärden under
förutsättning att kontaktlinserna kan användas under ett helt
arbetspass.
Kraven kvarstår i föreskriften, men är omflyttade. I
föreskriftsförslaget är tillagt att läkare i individuella fall, under
vissa förutsättningar kan godkänna andra korrektionsvärden.
I dessa föreskrifter anges vilka krav som gäller för den
binokulära synskärpan samt vilket minsta värde det sämre ögat
får ha. Observera att det en skillnad i jämförelse med hur
kraven om synskärpa anges i föreskrifterna om medicinska krav
för innehav av körkort (TSFS 2010:125) där den monokulära
synskärpan anges.
50 § För den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter med
funktioner enligt 8 § 3 ska synskärpan med eller utan
korrektion binokulärt uppgå till minst 0,5. Om syn helt saknas i
ett öga ska synskärpan i befintligt öga uppgå till minst 0,6.
Om nödvändig synskärpa endast uppnås med korrektionsglas
får korrektionsvärdena inte överstiga + 5D (översynthet) eller -
8D (närsynthet) i den mest brytande meridianen. Läkare kan
Kraven kvarstår i föreskriften, men är omflyttade. I
föreskriftsförslaget är tillagt att läkare i individuella fall, under
vissa förutsättningar kan godkänna andra korrektionsvärden.
I dessa föreskrifter anges vilka krav som gäller för den
binokulära synskärpan samt vilket minsta värde det sämre ögat
får ha. Observera att det en skillnad i jämförelse med hur
Datum Dnr/Beteckning 53 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
godkänna andra korrektionsvärden i det individuella fallet.
Utlåtande krävs då från ögonläkare som intygar att
korrektionsglasen inte medför trafikfarliga effekter, som till
exempel prismatiska synfältsdefekter.
Kontaktlinser är tillåtna oavsett korrektionsvärden under
förutsättning att kontaktlinserna kan användas under ett helt
arbetspass.
kraven om synskärpa anges i föreskrifterna om medicinska krav
för innehav av körkort (TSFS 2010:125) där den monokulära
synskärpan anges.
51 § För den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter ska
synfältet vara normalt på båda ögonen.
För den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter med
moment enligt 8 § 3 och 4 kan en synfältsdefekt i ett öga
tillåtas under förutsättning att synfältsdefekten helt
kompenseras av det andra ögat och att defekten inte påverkar
den aktuella arbetsuppgiften om de aktuella arbetsuppgifterna.
Kraven kvarstår i föreskriften, men är omflyttade.
52 § Den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter ska ha ett
normalt mörkerseende.
Kravet kvarstår i föreskriften, men är omflyttat.
53 § Den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter får ha ett
dubbelseende om läkare bedömt att tillståndet i det individuella
fallet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk.
Detta gäller under förutsättning att tillståndet
1. har funnits så länge att personen har tillräcklig adaption och
kompensationserfarenhet, och
2. inte påverkar den aktuella arbetsuppgiften.
Kravet kvarstår i föreskriften, men är omflyttat. I
föreskriftsförslaget är tillagt att läkare i individuella fall, under
vissa förutsättningar kan godkänna ett dubbelseende.
Paragrafen är i enlighet med dagens praxis vid beslut i ansökan
om undantag.
Datum Dnr/Beteckning 54 (54)
2019-07-08 TSF 2017-17
54 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid defekt
färgseende om de aktuella arbetsuppgifterna inte innehåller
moment där färger har en säkerhetsmässig betydelse.
Kravet kvarstår i föreskriften men är omformulerat.
55 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras efter linsimplantat,
keratomi och keraktetomi om kontroller sker i den omfattning
som behandlande läkare finner lämpligt.
Kraven kvarstår i föreskriften.
Internationella överenskommelser
56 § Andra bestämmelser vad gäller hälsokrav och
hälsoundersökning kan ersätta bestämmelser i dessa
föreskrifter enligt de förutsättningar som anges i en
internationell överenskommelse avseende erkännande av
hälsokrav.
Kraven kvarstår i föreskriften.
Undantag
57 § Undantag från dessa föreskrifter meddelas av
Transportstyrelsen.
Kravet kvarstår i föreskriften.
1
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter inom järnvägen;
beslutade den [DATUM ÅR].
Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 1 kap. 2 § och 2 kap.
3 § järnvägsförordningen (2004:526) samt beslutar följande allmänna råd.
Tillämpningsområde och definitioner
1 § Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om hälsoundersökning och
hälsotillstånd för personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter.
Säkerhetskritiska arbetsuppgifter är de arbetsuppgifter som är av
betydelse för säkerheten enligt 2 kap. 4 § järnvägslagen (2004:519).
2 § Dessa föreskrifter gäller inte för personal som utför de
säkerhetskritiska arbetsuppgifter som är förknippade med att medfölja ett
tåg och som omfattas av kommissionens förordning (EU) 2015/995 av den 8
juni 2015 om ändring av beslutet 2012/757/EU om teknisk specifikation för
driftskompabilitet avseende delsystemet ”Drift och trafikledning” i
järnvägssystemet i Europeiska unionen.
3 § Den som även omfattas av lagen (2011:725) om behörighet för
lokförare och som genomgår hälsokontroller enligt Transportstyrelsen
föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. för
lokförare, behöver inte genomgå motsvarande undersökningar enligt dessa
föreskrifter. Detta gäller under förutsättning att personens hälsotillstånd är
oförändrat sedan senast genomförda hälsoundersökning.
Bestämmelser om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med
arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten inom tunnelbana och spårväg
finns i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2019:xx)
om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter
av betydelse för säkerheten inom tunnelbana och spårväg.
Grundläggande krav för samtliga hälsotillstånd
4 § Den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter enligt 1 § får inte ha
sådana sjukdomar eller tillstånd, använda läkemedel eller andra medel med
konsekvenser som innebär en trafiksäkerhetsrisk.
TSFS 20[YY]:[XX]
Utkom från trycket
den [DATUM ÅR]
JÄRNVÄG
2
TSFS 20:
5 § Med konsekvenser som innebär en trafiksäkerhetsrisk avses i dessa
föreskrifter följande.
1. Påverkan på medvetandet.
2. Nedsatt uppmärksamhet eller koncentration.
3. Plötslig förlust av funktionsförmågan.
4. Nedsatt balans eller koordination.
5. Betydande begränsningar av rörligheten.
6 § Om läkaren i det individuella fallet bedömer att hälsotillståndet eller
följderna av bruket av läkemedel eller andra medel inte innebär en
trafiksäkerhetsrisk enligt 5 § får säkerhetskritiska arbetsuppgifter utföras.
Detta gäller under förutsättning att inget annat sägs i 15-55 §§.
7 § Om läkaren i det individuella fallet bedömer att flera sjukdomar eller
tillstånd tillsammans vid en sammantagen bedömning innebär en
trafiksäkerhetsrisk, får säkerhetskritiska arbetsuppgifter inte utföras. Detta
gäller även om sjukdomarna eller tillstånden var för sig inte utgör hinder att
utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter enligt dessa föreskrifter.
Hälsoundersökning
8 § De hälsoundersökningar och bedömningar som här föreskrivs ska
utföras av en legitimerad läkare. Hälsoundersökningen ska utföras med
beaktande av vilken typ av säkerhetskritiska arbetsuppgifter som utförs och
vilka säkerhetskritiska funktioner som arbetsuppgiften innefattar.
De säkerhetskritiska arbetsuppgifterna innehåller funktioner som
1. framförande av fordon,
2. leda eller övervaka spårtrafik,
3. bedöma fordon eller spåranläggningar med avseende på dess
trafiksäkerhetsmässiga tillstånd, eller
4. i övrigt enligt verksamhetsutövarens säkerhetsstyrningssystem
omfattar bedrivande av trafik och arbete på spår.
Allmänna råd
Exempel på arbetsuppgifter som innehåller funktioner enligt 8 § 2 är
tågklarerare, tågledare och huvudtillsyningsman. Exempel på
arbetsuppgifter som innehåller funktioner enligt 8 § 3 är
besiktningsman och signalsäkerhetskontrollant. Exempel på
arbetsuppgifter som innehåller funktioner enligt 8 § 4 är
tågbefälhavare, trafikbiträde, tågvarnare, tillsyningsman vid
spärrfärd, växling eller arbete på spår samt tillsyningsman med A-,
E-, L- eller S-skydd.
9 § De hälsoundersökningar som genomförs i enlighet med dessa
föreskrifter ska minst omfatta
1. en allmän medicinsk undersökning,
2. undersökning av syn, hörsel och färgseende,
3. urin- eller blodprover för uteslutande av diabetes,
4. en självskattning från personen avseende aktuella alkohol- och
drogvanor, och
3
TSFS 20:
5. urin- eller blodprover för upptäckt av andra tillstånd som indikerats vid
den kliniska undersökningen.
10 § Direkt eller indirekt inblandning i en olycka eller ett tillbud utgör
hinder för att utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter om personen kan ha
påverkats psykiskt eller fysiskt av händelserna på sådan sätt att
arbetsuppgifterna inte kan utföras på ett från trafiksäkerhetssynpunkt
tillförlitligt sätt. Innan fortsatt tjänstgöring ska personen bedömas av läkare
avseende kraven i dessa föreskrifter.
11 § Den som har haft en sammanhängande frånvaro- eller
sjukskrivningsperiod i mer än 30 dagar eller upprepad korttidsfrånvaro ska
före fortsatt tjänstgöring bedömas av läkare avseende kraven i dessa
föreskrifter.
Med sammanhängande frånvaro avses i dessa föreskrifter inte semester
eller annan godtagbar frånvaro.
12 § Behovet av en ny hälsoundersökning ska beaktas när personal
övergår till annan arbetsuppgift som omfattas av kraven i dessa föreskrifter.
13 § Den som utför arbetsuppgifter enligt 1 § ska genomgå en
hälsoundersökning
1. vart femte år i åldern till och med 40 år,
2. vart tredje år i åldern från 41 till och med 62 år, och
3. varje år i åldern över 62 år.
Hälsoundersökningen kan i det individuella fallet ske oftare om det krävs
för att säkerställa att sjukdomen eller tillståndet inte innebär en
trafiksäkerhetsrisk.
14 § Vid museal verksamhet på en spåranläggning som är avskild från det
allmänna spårnätet, får varannan hälsoundersökning enligt 13 § ersätts av en
hälsodeklaration från den anställde. Om det finns avvikelser jämfört med det
hälsotillstånd som rådde vid den senaste hälsoundersökningen ska en läkare
bedöma avvikelsens betydelse.
Närmare bestämmelser om vissa sjukdomstillstånd
Hjärt- och kärlsjukdomar
15 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får inte utföras vid behandling mot
hjärt- och kärlsjukdom som innebär en trafiksäkerhetsrisk.
Implanterad ICD är en sådan behandling som innebär en
trafiksäkerhetsrisk och utgör hinder för att utföra säkerhetskritiska
arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § 1 och 2.
16 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § 1 och 2
får inte utföras efter genomgången hjärttransplantation.
17 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § 3 och 4
får utföras efter hjärttransplantation om läkare bedömt att konsekvenserna
4
TSFS 20:
av hjärttransplantationen i det individuella fallet inte innebär en
trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under förutsättning att tillståndet
1. är väl behandlat, och
2. minst en gång om året följs upp av läkare som konstaterar att det inte
finns någon trafiksäkerhetsrisk.
Behovet av hur lång tid som ska gå innan arbetsuppgifterna återupptas
efter hjärttransplantationen ska bedömas i det enskilda fallet. Läkaren ska i
sin bedömning av om tillståndet är väl behandlat beakta förekomst av
allvarliga postoperativa komplikationer.
18 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § 1 och 2
får inte utföras vid bradyarytmier med AV-block II – Mobitz typ 2, AV-
block III eller alternerande skänkelblock.
19 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § 3 och 4
får utföras vid bradyarytmier med AV-block II – Mobitz typ 2, AV-block III
eller alternerande skänkelblock om läkare bedömt att konsekvenserna av
sjukdomen i det individuella fallet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta
gäller under förutsättning att sjukdomen
1. är väl behandlad, och
2. tillståndet minst en gång om året följs upp av läkare som konstaterar
att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk
20 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid annan hjärt- och
kärlsjukdom än de som avses i 15-19 §§ om läkare bedömt att
konsekvenserna av sjukdomen i det individuella fallet inte innebär en
trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under förutsättning att
1. sjukdomen är väl behandlad,
2. eventuella riskfaktorer är under kontroll,
3. prognosen för sjukdomen i övrigt bedöms vara god, och
4. sjukdomen minst en gång om året följs upp av läkare som konstaterar
att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
Allmänna råd
Exempel på hjärt- och kärlsjukdomar är kranskärlsjukdomar som
yttrar sig i kärlkramp eller hjärtinfarkt, rytmrubbningar som kan
medföra en akut medvetandesänkning, pacemaker, hjärtsvikt,
kardiomyopatier, hjärtklaffssjukomar, tillstånd efter
kranskärlsingrepp, tillstånd efter kranskärlsoperation samt tillstånd
efter en hjärtklaffsoperation.
21 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid förhöjt blodtryck om
läkare bedömt att konsekvenserna av det förhöjda blodtrycket i det
individuella fallet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under
förutsättning att blodtrycket
1. är väl behandlat, och
2. minst en gång om året följs upp av läkare som konstaterar att det inte
finns någon trafiksäkerhetsrisk,
Som riktvärden anses ett blodtryck i vila överstigande 160 i systoliskt
tryck eller 95 i diastoliskt tryck vara förhöjt.
5
TSFS 20:
Diabetes
22 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § 1 och 2
får inte utföras vid diabetes som behandlas med läkemedel som ger ökad
risk för hypoglykemi (insulin eller läkemedel innehållande sulfonureider).
23 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid diabetes som inte
avses i 22 §, om läkare bedömt att sjukdomen eller behandlingen i det
individuella fallet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under
förutsättning att
1. läkare har bedömt att diabetessjukdomen är under godtagbar kontroll
avseende risken på hypoglykemi,
2. personen kontrollerar blodsockret innan tjänstgöringen påbörjas,
3. personen god förmåga att känna varningstecken på hypoglykemi,
4. personen har förmåga att vidta åtgärder vid hypoglykemi, och
5. sjukdomen minst en gång om året följs upp av läkare som konstaterar
att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
24 § Vid läkares bedömning av om säkerhetskritiska arbetsuppgifter kan
utföras trots diabetes ska komplikationer från kärlsystemet till följd av
diabetessjukdomen särskilt uppmärksammas liksom makro-vaskulära
komplikationer med risk för hjärt- och kärlsjukdom.
Allmänna råd
Exempel på komplikationer från kärlsystemet är retinopati eller
neuropati med motoriska och sensoriska bortfallssymptom eller
kognitiv påverkan.
Ögonbottenundersökning bör ske regelbundet i de intervaller som
ögonläkare bedömer i det individuella fallet.
Sömn- och vakenhetsstörningar
25 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § 1 och 2
får inte utföras vid obehandlad sömn- och vakenhetsstörning eller annan
obehandlad sjukdom med sömnstörning.
26 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § 1 och 2
får inte utföras vid narkolepsi.
27 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § 3 och 4
får utföras vid narkolepsi om läkaren bedömt att konsekvenserna av
sjukdomen i det individuella fallet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta
gäller under förutsättning att
1. sjukdomen är väl behandlad,
2. trötthet som inskränker säkerheten inte förekommer under
tjänstgöring, och
3. sjukdomen minst en gång om året följs upp av läkare som konstaterar
att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
28 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid sömn- och
vakenhetsstörning eller annan sjukdom med sömnstörning som inte avses i
6
TSFS 20:
25-27 §§ om läkare bedömt att konsekvenserna av sjukdomen i det
individuella fallet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under
förutsättning att.
1. Trötthet som inskränker säkerheten inte förekommer under
tjänstgöring, behandling sker med CPAP/APAP eller bettskena och
sjukdomen regelbundet genom sömnregistrering eller annan
behandlingskontroll följs upp av läkare som konstaterar att det inte finns
någon trafiksäkerhetsrisk.
2. AHI inte överstiger 14 och dagtrötthet inte förekommer.
Alkohol och andra droger
29 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får inte utföras av den som brukar
narkotika eller medel med liknande effekter.
30 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får inte utföras under påverkan av
alkohol, narkotika eller andra medel med liknande effekter.
31 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får inte utföras vid
substansbrukssyndrom avseende alkohol, narkotika eller andra medel med
liknande effekter förrän varaktig helnykterhet har verifierats och prognosen
för fortsatt nykterhet bedöms vara god.
Varaktig nykterhet vid milt substansbrukssyndrom ska avse minst sex
månaders verifierad varaktig helnykterhet.
Varaktig nykterhet vid måttligt till svårt substansbrukssyndrom ska avse
minst ett års verifierad varaktig helnykterhet. Dessutom ska alltid minst ett
års helnykterhet verifieras om
1. personen har ertappats påverkad inför eller under tjänstgöring, eller
2. tidigare behandlingsinsatser har misslyckats.
Allmänna råd
Vid bedömning av om personen uppfyller kriterierna för ett
substansbrukssyndrom bör läkaren utgå från det kriteriebaserade
systemet för diagnosklassificering DSM-5.
32 § Efter återgång i tjänst då varaktig helnykterhet har verifierats, ska
fortsatt varaktig nykterhet verifieras.
Personen ska följas under en period som bedöms lämplig av läkare i det
individuella fallet, dock minst 36 månader.
För att säkerställa verifierad nykterhet ska erkända metoder och tester
användas som kan påvisa alkohol, narkotika eller andra medel med liknande
effekter.
Allmänna råd
Exempel på erkända metoder och tester för bruk av alkohol är PEth
och CDT.
33 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid bruk av läkemedel
som kan påverka reaktionsförmågan och vakenheten under förutsättning att
läkemedlet
1. tas enligt läkarordination, och
7
TSFS 20:
2. inte har sådan effekter som innebär en trafiksäkerhetsrisk.
Neuropsykiatriska tillstånd
34 § Med neuropsykiatriska tillstånd avses i dessa föreskrifter t ex ADHD,
autismspektrumtillstånd och likartade tillstånd.
35 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid neuropsykiatriska
tillstånd om läkare bedömt att konsekvenserna av tillståndet i det
individuella fallet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under
förutsättning att
1. tillståndet är väl behandlat,
2. läkemedel tas enligt läkarordination och inte har sådana effekter som
innebär en trafiksäkerhetsrisk,
3. prognosen för sjukdomen är god, och
4. sjukdomen minst två gånger om året följs upp av läkare som
konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
Vid bedömning av om konsekvenserna av tillståndet innebär en
trafiksäkerhetsrisk ska läkaren beakta störning av impulskontroll,
koncentrationsförmåga, uppmärksamhet och omdöme samt tvångsmässig
fixering. I bedömningen ska även tillståndets konsekvenser för det dagliga
livet, förmåga att följa regler och förmåga till social interaktion beaktas.
Epilepsi och andra neurologiska tillstånd
36 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § 1 och 2
får inte utföras om personen har
1. haft ett epileptiskt anfall under de senaste fem åren, eller
2. fått diagnosen epilepsi och ett epileptiskt anfall har inträffat under de
senaste tio åren. Epilepsin får inte ha behandlats med läkemedel under de
senaste fem åren.
37 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § 3 och 4
får inte utföras om personen har haft ett epileptiskt anfall under de senaste
fem åren.
38 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid sjukdom i
nervsystemet om läkare bedömt att det inte förekommer några neurologiska
eller kognitiva symptom som i det individuella fallet innebär en
trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under förutsättning att
1. sjukdomen är väl behandlad,
2. läkemedel tas enligt läkarordination och inte har sådana effekter som
innebär en trafiksäkerhetsrisk,
3. prognosen för sjukdomen bedöms vara god, och
4. sjukdomen minst en gång om året följs upp av läkare som konstaterar
att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
Vid bedömning av om sjukdomen innebär en trafiksäkerhetsrisk ska
läkaren beakta tillståndets kliniska form och utveckling samt
behandlingsresultat. Synfältsdefekter, nedsättning av kognitiva funktioner
8
TSFS 20:
och motoriska eller sensoriska symptom som påverkar balans, koordination
eller psykomotorisk hastighet ska särskilt beaktas.
Allmänna råd
Exempel på sjukdomar i nervsystemet är multipel skleros och
Parkinsons sjukdom.
Demens eller andra kognitiva störningar
39 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får inte utföras vid diagnosen
demens eller andra allvarliga kognitiva störningar.
40 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid kognitiva störningar
om läkare bedömt att konsekvenserna av tillståndet i det individuella fallet
inte innebär en trafiksäkerhetsrisk.
Vid bedömning av om konsekvenserna av störningen utgör en
trafiksäkerhetsrisk ska särskild hänsyn tas till nedsättning av
uppmärksamhet, omdöme och förmåga att ta in och bearbeta synintryck
samt nedsättning av mental flexibilitet, minne, exekutiva funktioner och
psykomotoriskt tempo. Dessutom ska känslomässig labilitet och ökad
uttröttbarhet beaktas. Apraxi och neglekt ska särskilt uppmärksammas.
Psykiska sjukdomar och störningar
41 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får inte utföras vid allvarlig grad av
psykisk sjukdom eller störning som innebär en trafiksäkerhetsrisk.
Med allvarlig grad av psykisk sjukdom eller störning avses schizofrena
och andra tillstånd med psykos, affektiva syndrom med hypomani och mani
samt andra psykiska sjukdomar och störningar med liknande symptom.
42 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid lindrig grad av
psykisk sjukdom eller störning läkare i det individuella fallet bedömt att
sjukdomen eller störningen inte innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller
under förutsättning att
1. sjukdomen är väl behandlad,
2. personen har god sjukdomsinsikt,
3. läkemedel tas enligt läkarordination och inte medför sådana effekter
som innebär en trafiksäkerhetsrisk,
4. prognosen för sjukdomen bedöms vara god, och
5. sjukdomen minst en gång om året följs upp av läkare som konstaterar
att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
Rörelseorganens funktioner
43 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid nedsatt balans,
nedsatt koordination eller begränsningar av rörligheten om läkare bedömt att
konsekvenserna av tillståndet i det individuella fallet inte innebär en
trafiksäkerhetsrisk.
9
TSFS 20:
Hörsel
44 § Den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter ska ha en
hörselfunktion som är så god att all trafiksäkerhetsmässigt viktig
information kan uppfattas utan svårigheter.
Allmänna råd
Riktvärden vid tonaudiometri för den som utför säkerhetskritiska
arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § 1, 2 och 4 är att
hörseltrösklarna inte överstiger 40 dB vid frekvenserna 500 och
1 000 Hz och 45 dB vid frekvensen 2 000 Hz.
45 § Om tillräcklig hörselfunktion endast uppnås med hörapparat ska
denna användas under tjänstgöringen. Vidare ska ett praktiskt hörselprov i
aktuell arbetsmiljö visa att all information av betydelse för trafiksäkerheten
kan uppfattas utan svårigheter.
46 § Om hörselskydd används får skyddens dämpande egenskaper inte
vara större än att all information av betydelse för trafiksäkerheten kan
uppfattas utan svårigheter.
Syn
47 § Den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter ska ha en
synfunktion som är så god att all trafiksäkerhetsmässigt viktig information
kan uppfattas utan svårigheter. Ögonsjukdomar som kan innebära en
trafiksäkerhetsrisk får inte förekomma.
48 § För den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner
enligt 8 § 1 ska synskärpan med eller utan korrektion binokulärt uppgå till
1,0 där värdet ska vara minst 0,5 i det sämre ögat.
Om nödvändig synskärpa endast uppnås med korrektionsglas får
korrektionsvärdena inte överstiga +5D (översynthet) eller –8D (närsynthet) i
den mest brytande meridianen. Läkare kan godkänna andra
korrektionsvärden i det individuella fallet. Utlåtande krävs då från
ögonläkare som intygar att korrektionsglasen inte medför trafikfarliga
effekter som till exempel prismatiska synfältsdefekter.
Kontaktlinser är tillåtna oavsett korrektionsvärden under förutsättningar
att kontaktlinserna kan användas under ett helt arbetspass.
49 § För den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner
enligt 8 § 2 och 4 ska synskärpan med eller utan korrektion binokulärt
uppgå till 0,8 där värdet ska vara minst 0,3 i det sämre ögat.
Om nödvändig synskärpa endast uppnås med korrektionsglas får
korrektionsvärdena inte överstiga +5D (översynthet) eller –8D (närsynthet) i
den mest brytande meridianen. Läkare kan godkänna andra
korrektionsvärden i det individuella fallet. Utlåtande krävs då från
ögonläkare som intygar att korrektionsglasen inte medför trafikfarliga
effekter som till exempel prismatiska synfältsdefekter.
Kontaktlinser är tillåtna oavsett korrektionsvärden under förutsättningar
att kontaktlinserna kan användas under ett helt arbetspass.
10
TSFS 20:
50 § För den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner
enligt 8 § 3 ska synskärpan med eller utan korrektion binokulärt uppgå till
0,5. Om syn helt saknas i ett öga ska synskärpan i befintligt öga uppgå till
minst 0,6.
Om nödvändig synskärpa endast uppnås med korrektionsglas får
korrektionsvärdena inte överstiga +5D (översynthet) eller –8D (närsynthet) i
den mest brytande meridianen. Läkare kan godkänna andra
korrektionsvärden i det individuella fallet. Utlåtande krävs då från
ögonläkare som intygar att korrektionsglasen inte medför trafikfarliga
effekter som till exempel prismatiska synfältsdefekter.
Kontaktlinser är tillåtna oavsett korrektionsvärden under förutsättningar
att kontaktlinserna kan användas under ett helt arbetspass.
51 § För den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter ska synfältet vara
normalt på båda ögonen.
För den som utför arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten med
funktioner enligt 8 § 3 och 4 kan en synfältsdefekt i ett öga tillåtas under
förutsättning att synfältsdefekten helt kan kompenseras av det andra ögat
och att defekten inte påverkar den aktuella arbetsuppgiften.
52 § Den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter ska ha ett normalt
mörkerseende.
53 § Den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter får ha ett
dubbelseende om läkare bedömt att tillståndet i det individuella fallet inte
innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under förutsättning att tillståndet
1. har funnits så länge att personen har tillräcklig adaption- och
kompensationserfarenhet, och
2. inte påverkar den aktuella arbetsuppgiften.
54 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid defekt färgseende om
arbetsuppgifterna i det individuella fallet inte innehåller moment där färger
har säkerhetsmässig betydelse.
55 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid linsimplantat,
keratomi eller keratektomi om kontroller genomförs i den omfattning som
behandlande läkare finner lämpligt.
Internationella överenskommelser
56 § Andra bestämmelser vad gäller hälsokrav och hälsoundersökning kan
ersätta bestämmelser i dessa föreskrifter enligt de förutsättningar som anges
i en internationell överenskommelse avseende erkännande av hälsokrav.
Undantag
57 § Undantag från dessa föreskrifter får meddelas av Transportstyrelsen.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna författning träder i kraft den 1 mars 2020.
11
TSFS 20:
2. Genom denna författning upphävs Järnvägsinspektionens föreskrifter
och allmänna råd (BV-FS 2000:4) om hälsoundersökning och hälsotillstånd
för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten.
3. Undantag som har beslutats enligt de gamla föreskrifterna gäller enligt
sitt innehåll i varje enskilt beslut.
4. Ett intervall för periodisk hälsoundersökning som påbörjats före 1
mars 2020 får fullföljas enligt bestämmelserna i de gamla föreskrifterna.
På Transportstyrelsens vägnar
JONAS BJELFVENSTAM
Sara Magnusson
(Väg och järnväg)
Konsekvensutredning 1 (50)
Datum Dnr/Beteckning
2019-07-08 TSF 2017-17
Handläggare
Sara Magnusson Väg och järnväg Enhet Trafikant Trafikantregler
TS
2503,
v03.0
0, 2018-0
4-1
0
Konsekvensutredning av nya föreskrifter om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten på tunnelbana och spårväg
Transportstyrelsens förslag:
Att Transporstyrelsen föreslår nya föreskrifter om hälsoundersökning och
hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för
trafiksäkerheten på tunnelbana och spårväg.
Att Transportstyrelsen föreslår nya föreskrifter om hälsoundersökning och
hälsotillstånd för personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter inom
järnväg (se separat konsekvensutredning)
Transportstyrelsen föreslår samtidigt att upphäva Järnvägsinspektionens
föreskrifter och allmänna råd (BV-FS 2000:4, senast ändrad genom TSFS
2013:50) om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med
arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten vid samma tidpunkt som de
nya föreskrifterna ovan träder i kraft.
Efter en genomgång av nuvarande föreskrifter har följande problem
noterats:
- De nuvarande föreskrifterna innehåller delar som inte handlar om
hälsokrav för beskriven personal. Dessa regler handlar istället om krav på
verksamhetsutövaren som även regleras i andra lagar och föreskrifter. Det
förekommer därmed dubbelreglering.
- De nuvarande föreskrifterna om hälsotillstånd är inte ändamålsenliga eller
flexibla. Föreskrifterna utgår från sjukdom/diagnos vilket innebär att vissa
sjukdomar eller diagnoser utgör direkta hinder för en person att arbeta med
arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. Transportstyrelsen bedömer att
de nuvarande reglerna till sin utformning är för schablonmässigt utformade
och inte nyanserade utifrån en riskbedömning av arbetsuppgiften och
hälsotillstånd kopplat till säkerheten.
- Nuvarande föreskrifter tar inte heller i tillräcklig grad hänsyn till det
ansvar som verksamheterna enligt lagen har för att hantera sina egna risker
genom sådana säkerhetsbestämmelser som behövs för att trygga en säker
verksamhet angående till exempel hälsoundersökning och hälsotillstånd.
- När de nuvarande förskrifterna trädde i kraft reglerade dåvarande
järnvägssäkerhetslagen samtliga spårtrafiksystem: järnväg, tunnelbana och
Datum Dnr/Beteckning 2 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
spårväg. Detta innebär att föreskrifterna idag reglerar verksamheter inom
järnväg samt verksamheter inom tunnelbana och spårväg, verksamheter som
idag är separerade i två olika lagar: järnvägslagen (2004:519) och lagen om
säkerhet vid tunnelbana och spårväg (1990:1157).
Det finns således ett behov av att revidera föreskrifterna så att regelverket
blir harmoniserat med övriga regelverk inom området och där kraven är
tydligare, mer ändamålsenliga och rättssäkra samt även uppdaterade mot
dagens regler och praxis.
A. Allmänt
Kraven för verksamhetsutövare inom tunnelbana och spårväg regleras
nationellt. I det nya järnvägssäkerhetsdirektivet1 stadgas att tunnelbana och
spårväg inte ska omfattas av direktivet. Av direktivet framgår också att nya
nationella säkerhetsregler får införas när regler om krav som gäller personal
som utför arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten, inbegripet
urvalskriterier, fysisk och psykisk lämplighet samt yrkesutbildning, ännu
inte omfattas av någon TSD eller av lokförardirektivet.
I lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg finns regler om
att arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten enbart får utföras av den som
med hänsyn till yrkeskunnande, hälsotillstånd och personliga förhållanden i
övrigt anses lämplig. Den som bedriver en verksamhet får inte tilldela någon
person arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten utan att denna genomgått
en läkarundersökning som utvisar att det inte finns några hinder av
hälsoskäl. Den som har arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten ska
regelbundet och i övrigt vid behov genomgå läkarundersökning.
Verksamhetsutövaren får stänga av den som inte följer ett åläggande att
genomgå en läkarundersökning från nämnda arbetsuppgifter. I lagen
regleras också straffbestämmelser, bland annat om man i sin verksamhet
anlitar någon som inte kan anses lämplig att utföra arbetsuppgifter av
betydelse för säkerheten, till exempel med hänsyn till hälsotillstånd.2
Verksamhetsutövaren ska ha en säkerhetsordning med de
säkerhetsbestämmelser som behövs för att trygga en säker verksamhet
angående bland annat hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal
med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten.
Det är verksamhetsutövarens ansvar att enbart personer som uppfyller
ställda hälsokrav får arbeta med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten.
Järnvägsinspektionens föreskrifter (BV-FS 2000:4) om hälsoundersökning
1 Europaparlamentet och rådets direktiv (EU) 2016/798 av den 11 maj 2016 om
järnvägssäkerhet 2 Lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg
Datum Dnr/Beteckning 3 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för
trafiksäkerheten innehåller närmare bestämmelser om hälsa och
hälsoundersökning för denna personal.
De nuvarande föreskrifterna trädde i kraft den 1 juli 2001 och ändrades till
viss del av Transportstyrelsen år 20133, men har sedan dess i största delen
varit oförändrade (förutom en ändring 20184 med anledning av att kraven
om hälsa och hälsoundersökning i EU-förordningen 2015/995, nedan kallad
TSD Drift5 började gälla den 1 januari 2019).
I lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg används begreppet
”arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten” och begreppet
”säkerhetsbestämmelser”. I förslaget till ny föreskrift kommer dessa
begrepp därför att användas.
1. Vad är problemet eller anledningen till regleringen?
De nuvarande föreskrifterna om hälsoundersökning och hälsotillstånd för
personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten är föråldrade och
inte anpassade till dagens reglering inom tunnelbana/spårväg när det gäller
till exempel regleringen om säkerhetsstyrning. Närmare krav om hälsa och
hälsoundersökning (utöver lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg)
är dock nödvändiga för säkerheten eftersom arbetsuppgifterna inom dessa
verksamhetsområden är riskfyllda och komplexa.
Eftersom de nuvarande föreskrifterna har funnits i så pass många år har hela
föreskriften setts över för att utreda om kraven fortfarande är aktuella och
tillämpbara i sin utformning. I arbetet med översynen av föreskrifterna har
följande problem noterats.
1.1 Dubbelreglering
De nuvarande föreskrifterna innehåller delar som inte handlar om hälsokrav
för beskriven personal. Dessa regler handlar istället om krav på
verksamhetsutövaren. Vissa av kraven är av sådan art att de borde tas om
hand av verksamhetsutövaren. Det har visat sig att en del av kraven redan
regleras i andra föreskrifter och lagar. Utifrån detta behöver de nuvarande
föreskrifterna ändras så att det inte förekommer dubbelreglering.
3 Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2013:50) om ändring av Järnvägsinspektionens
föreskrifter (BV-FS 2000:4) om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med
arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten 4 Transportstyrelsen föreskrifter (TSFS 2018:95) om ändring i Järnvägsinspektionens
föreskrifter och allmänna råd (BV-FS 2000:4) om hälsoundersökning och hälsotillstånd för
personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten 5 Kommissionens förordning (EU) 2015/995 av den 8 juni 2015 om ändring av beslut
2012/757/EU om teknisk specifikation avseende delsystemet ”Drift och trafikledning” i
järnvägssystemet i Europeiska Unionen
Datum Dnr/Beteckning 4 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
1.2 Inte ändamålsenligt eller flexibla
De nuvarande föreskrifterna om hälsotillstånd för personal med
arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten är inte ändamålsenliga eller
flexibla. Föreskrifterna utgår från sjukdom/diagnos vilket innebär att vissa
sjukdomar eller diagnoser utgör direkta hinder för en person att arbeta med
arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. Transportstyrelsen bedömer att
de nuvarande reglerna till sin utformning är för schablonmässigt utformade
och inte nyanserade utifrån en riskbedömning av arbetsuppgiften och
hälsotillstånd kopplat till säkerheten. Det är sjukdomen/diagnosen istället
för konsekvenserna av denna som utgör hinder för att arbeta med
arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. Om en person har en
sjukdom/diagnos som enligt föreskrifterna utgör hinder, kan personen idag
ansöka om undantag från föreskrifterna hos Transportstyrelsen.
Handläggning av ansökan tar i genomsnitt cirka 45 dagar, vilket betyder att
personen (om denne beviljas undantag från föreskrifterna) hindras från att
utföra sitt arbete under cirka 1,5 månader. I de flesta fall, cirka 95%, beviljar
Transporstyrelsen idag ansökningarna om undantag. Det tyder på att kraven
i de nuvarande föreskrifterna är för stränga och inte ändamålsenliga i sin
utformning.
1.3 Förskjutet ansvar
Verksamheter inom tunnelbana och spårväg ska omfattas av ett
säkerhetssystem. Genom säkerhetssystemet ska verksamheterna hantera sina
risker för att trygga en säker verksamhet. Nuvarande föreskrifter tar inte i
tillräcklig grad hänsyn till det ansvar som verksamheterna enligt lagen har
för att hantera sina egna risker genom sådana säkerhetsbestämmelser som
behövs för att trygga en säker verksamhet angående till exempel
hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av
betydelse för säkerheten. Det är inte optimalt med tanke på att det är
verksamhetsutövarens ansvar att endast personer som är fysiskt och psykiskt
lämpliga arbetar med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten.
1.4 Olika lagstiftning
När de nuvarande förskrifterna trädde i kraft reglerade dåvarande
järnvägssäkerhetslagen samtliga spårtrafiksystem: järnväg, tunnelbana och
spårväg. Detta innebär att föreskrifterna idag reglerar verksamheter inom
järnväg samt verksamheter inom tunnelbana och spårväg. Dessa
verksamheter är idag separerade i två olika lagar: järnvägslagen (2004:519)
och lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg (1990:1157). Det kan
därför bli otydligt för branschen att identifiera vad som gäller för just deras
verksamhet.
Datum Dnr/Beteckning 5 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
2. Vad ska uppnås?
Målet med de nya föreskrifterna är ett regelverk som är mer flexibelt utifrån
den enskilde individen hälsotillstånd och arbetsuppgifter. Den undersökande
läkaren ska göra en bedömning av sjukdomens konsekvenser i förhållande
till den typ av arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten som genomförs
och utifrån detta fatta ett beslut av om konsekvenserna utgör en så pass stor
trafiksäkerhetsrisk att det utgör hinder för arbete eller inte.
De nya föreskriftsförslagen ska leda till ett regelverk som är harmoniserat
med övriga regelverk inom området och där kraven är tydligare, mer
ändamålsenliga och rättssäkra samt även uppdaterade mot dagens regler och
praxis.
3. Vilka är lösningsalternativen?
3.1 Effekter om ingenting görs?
Om ingen förändring görs av föreskrifterna kommer kraven även
fortsättningsvis att bland annat vara omoderna, oflexibla och inte
ändamålsenliga.
Nuvarande föreskrifter är utformade utifrån att en sjukdom eller tillstånd
utgör hinder för arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. Det betyder att
läkaren i sin bedömning inte behöver ta ställning till vilka arbetsuppgifter
som utförs, utan själva sjukdomen eller tillståndet utgör ett hinder oavsett
vad. Behovet för den enskilde att ansöka om undantag kommer att kvarstå
och därmed även Transportstyrelsen handläggning av undantagsärenden där
en bedömning görs om konsekvenserna av hälsotillståndet i kombination
med momenten i arbetsuppgifterna utgör en trafiksäkerhetsrisk eller inte.
En del krav i nuvarande föreskrifter som även regleras på annat håll
kommer att kvarstå. Det i sådant fall blir en dubbelreglering som skapar
otydlighet och förvirring.
3.2 Alternativ som inte innebär reglering
Det finns inget alternativ som inte innebär en reglering. Förtydligande regler
på området behövs i dagsläget.
3.3 Regleringsalternativ
Regleringsalternativ 1 (Transportstyrelsens förslag)
Regleringsalternativ 1 är det alternativ förordas.
I detta regleringsalternativ upphävs Järnvägsinspektionens föreskrifter och
allmänna råd (BV-FS 2000:4) om hälsoundersökning och hälsotillstånd för
personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten.
Datum Dnr/Beteckning 6 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
Transporstyrelsens utfärdar nya föreskrifter om hälsoundersökning och
hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten.
Transportstyrelsen bedömer att det fortfarande finns ett behov av att ha
nationella föreskrifter vad gäller hälsoundersökningar och hälsotillstånd för
personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten.
De nya förskrifterna vänder sig (precis som dagens reglering i BV-FS
2000:4) till:
- Verksamhetsutövare inom tunnelbana och spårväg som i sin
verksamhet har personal med arbetsuppgifter av betydelse för
säkerheten.
- Den som arbetar med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten.
Nya, separata föreskrifter tas fram för personal med säkerhetskritiska
arbetsuppgifter verksamma inom järnvägen, se separat konsekvensutredning
och föreskriftsförslag.
Nya föreskrifter behövs för att harmonisera kraven på hälsa i föreskriften
med andra regleringars krav på hälsa och hälsoundersökning, till exempel
kraven i TSD Drift. Innehållet i BV-FS 2000:4 ersätts med nya föreskrifter
om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter
av betydelse för säkerheten inom tunnelbana och spårväg. Vissa av kraven i
den befintliga föreskriften behöver tas bort helt eftersom de innebär en
dubbelreglering jämfört med till exempel kraven i lagen om säkerhet vid
tunnelbana och spårväg eller föreskriften om säkerhetsstyrning och
säkerhetsordning (TSFS 2013:44). Ändringen av föreskriften är nödvändigt
ur både säkerhetssynpunkt och rättssäkerhetsskäl där tydliga och
förutsägbara regler ska finnas.
Så som föreskriftsförslaget är formulerat har hänsyn tagits till de krav om
hälsa och hälsoundersökning som anges i TSD Drift, men kraven i
föreskriftsförlaget är mer tydliggjorda och detaljerade för att ge stöd och
vägledning för de som ska tillämpa kraven i föreskriften.
Nedan beskrivs och motiveras de föreslagna ändringarna i
regleringsalternativ 1.
Verksamhetsutövarens ansvar
I nuvarande föreskrifter finns ett flertal krav som handlar om vad
verksamhetsutövaren ska säkerhetsställa. Dessa krav behöver tas bort från
föreskriften eftersom de kan innebära en dubbelreglering jämfört med
kraven i till exempel lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg. Det är
nödvändigt ur både säkerhetssynpunkt och rättssäkerhetsskäl med tydliga
och förutsägbara regler. Hela eller delar av kraven i 3-9 §§ samt delar av 17
Datum Dnr/Beteckning 7 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
§ i dagens föreskrifter tas bort då de bedöms redan omhändertas i rådande
lagstiftning. Se bilaga 1.
Renodlade krav om hälsa och hälsoundersökning
I föreskriftsförslaget renodlas föreskriften till att endast handla om
hälsoundersökning och hälsokontroll för personal med arbetsuppgifter av
betydelse för säkerheten inom tunnelbana och spårväg. I förskriftsförslaget
regleras att arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten inte får utföras om
konsekvenserna av en sjukdom eller ett tillstånd bedöms innebära en
trafiksäkerhetsrisk. Med konsekvenser som innebär en trafiksäkerhetsrisk
avses:
1. påverkan på medvetandet,
2. nedsatt uppmärksamhet eller koncentration,
3. plötslig förlust av funktionsförmågan,
4. nedsatt balans eller koordination,
5. betydande begränsning av rörligheten.
Dessa konsekvenser är samstämmiga med de krav om hälsa som anges i
TSD Drift och som gäller personal som utför de säkerhetskritiska uppgifter
som är förknippade med att medfölja tåg.
Kraven om hälsa i dagens föreskrifter är absoluta i sin utformning på så sätt
att det är själva sjukdomen/diagnosen som utgör hinder för att få arbeta. Det
saknas en tydlig koppling till vilken konsekvens sjukdomen/diagnosen i
kombination med arbetsuppgiften får på trafiksäkerhetsrisken. En
konsekvens av nuvarande föreskrifters utformning är att Transportstyrelsen
idag får många ansökningar om undantag (dispens) från kraven om hälsa.
Ansökningar som i de flesta fall beviljas. I föreskriftsförslaget är kraven om
hälsa utformade på så sätt att den undersökande läkaren ska göra en
bedömning av sjukdomens konsekvenser i förhållande till den typ av
arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten som genomförs och utifrån detta
fatta ett beslut av om konsekvenserna utgör en så pass stor trafiksäkerhets-
risk att det utgör hinder för arbete eller inte. Transporstyrelsens bedömning
är läkaren direkt vid undersökningen kommer att kunna avgöra att fler
personer kan arbeta med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten
eftersom kraven blir öppna för en individuell bedömning. Föreskrifts-
förslaget innebär dock i praktiken inga lättnader jämfört med den praxis som
Transportstyrelsen tillämpar idag. Detta eftersom kraven är utformade helt i
enlighet med de kriterier Transportstyrelsen idag tar hänsyn till när
myndigheten ger beviljar undantag från hälsokraven. I bedömning är det
viktigt att läkaren tar hänsyn till vilka moment som ingår i arbetsuppgifterna
av betydelse för säkerheten som personen utför.
Datum Dnr/Beteckning 8 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
I föreskriftsförslaget anges fortfarande några sjukdomstillstånd, till exempel
demens och andra allvarlig kognitiva störningar, som bedöms vara så
allvarliga att det är direkt hinder. I de fallen finns det i föreskriftsförslaget
inget utrymme för någon bedömning av läkaren.
För att tydliggöra kraven om hälsa är kraven i föreskriftsförslaget indelade
efter olika sjukdomsområden. För att göra det enklare att hitta i föreskriften
specificeras dessa sjukdomsområden genom rubriker.
Regleringsalternativ 2
I regleringsalternativ 2 upphävs Järnvägsinspektionens föreskrifter och
allmänna råd (BV-FS 2000:4) om hälsoundersökning och hälsotillstånd för
personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten.
Transporstyrelsens utfärdar nya föreskrifter om hälsoundersökning och
hälsotillstånd för personal som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter.
Kraven i TSD Drift implementeras i de nationella föreskrifterna för personal
med säkerhetskritiska arbetsuppgifter. Kraven om hälsa skulle i så fall
endast regleras genom en paragraf med funktionella krav:
Personal får inte lida av sådana medicinska tillstånd eller stå under sådan
medicinsk behandling som sannolikt kan orsaka något av följande:
— Plötslig medvetandeförlust.
— Nedsatt uppmärksamhet eller koncentration.
— Plötslig förlust av funktionsförmåga.
— Nedsatt balans eller koordination.
— Betydande begränsning av rörligheten.
Vidare skulle föreskriften omfatta de specifika krav om hörsel och syn, krav
om vad hälsoundersökningen måste innehålla samt med vilka
åldersintervaller hälsoundersökningarna ska genomföras som återfinns i
TSD Drift.
Norge har till exempel implementerat TSD Drifts krav om hälsa och
hälsoundersökning i de nationella regelverken. Där återfinns kraven om
hälsa och hälsoundersökning som egna kapitel i till exempel föreskrifterna
”Forskrift om togframføring på det nasjonale jernbanenettet
(togframføringsforskriften)”6, ”Forskrift om krav til museumsbane
6 Togframføringsforskriften, hämtad den 10 april från:
https://lovdata.no/dokument/SF/forskrift/2008-02-29-240#KAPITTEL_10
Datum Dnr/Beteckning 9 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
(museumsbaneforeskriften)”7 eller ”Forskrift om krav til sprovei,
tunnelbana, forstadsbane m.m. (kravforskriften)”8.
I sitt høringsnotat9 avseende ändring av bland annat
togframføringsforskriften skriver man att avsikten med ändringen först och
främst är för att förenkla regelverket och att det nya förslaget innehåller mer
funktionella krav vilket kommer innebära att behovet av undantag från
föreskriften kommer att minska. Ansvaret för att bedöma om personen
uppfyller hälsokraven eller inte flyttas till verksamhetsutövarna och följs
upp genom tillsyn. Det norska förslaget är en harmonisering av det norska
regelverket mot det europeiska och kraven om hälsa blir lika för alla.
4. Vilka är berörda?
De som berörs av de föreslagna föreskrifterna är samtliga verksamheter som
har ett tillstånd som spårinnehavare eller trafikutövare och som har personal
med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. Det finns idag cirka 10
verksamheter med tillstånd som spårinnehavare10 och cirka 8 verksamheter
med tillstånd som trafikutövare11 som kan ha personal som ska bedömas
enligt dessa föreskrifter.
Utöver spårinnehavare och trafikutövare berörs de läkare och
företagshälsovårder som utför bedömningar enligt föreskrifterna.
Vidare berörs anställd och anlitat personal med arbetsuppgifter av betydelse
för säkerheten.
Även Transportstyrelsen sektioner som utfärdar tillstånd och genomför
tillsyn mot ovanstående verksamhetsutövare samt sektionen som arbetar
med prövning av trafikmedicinska ärenden berörs av föreskriftsförslaget.
7 Museumsbaneforeskriften, hämtad den 10 april från:
https://lovdata.no/dokument/SF/forskrift/2014-12-10-1574 8 Kravföreskriften, hämtad den 10 april från:
https://lovdata.no/dokument/SF/forskrift/2014-12-10-1572 9 Høringsnotat - forslag til endringer i togframføringsforskriften og ERTMS-
togframføringsforskriften, hämtad den 10 april från:
https://www.sjt.no/globalassets/02_jernbane/pdf-jernbane/regelverk/horinger/avsluttede-
horinger/togframforingsforskriften-og-ertms-togframforingsforskriften/forslag-til-endring-
av-togframforingsforskriften-og-ertms-togframforingsforskriften---horingsnotat.pdf 10 Uppgift hämtad från Transportstyrelsen den 12 april 2019, länk https://jarnvagsfordon-
etjanster-jv.transportstyrelsen.se/ExternaTjanster.wp/Tillstand/Infrastructure 11 Uppgift hämtad från Transportstyrelsen den 12 april 2019, länk https://jarnvagsfordon-
etjanster-jv.transportstyrelsen.se/ExternaTjanster.wp/Tillstand/Infrastructure
Datum Dnr/Beteckning 10 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
5. Vilka konsekvenser medför regleringen?
5.1 Företag
( ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförut-sättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 5.1.
( X ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsätt-ningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför ingen beskrivning under 5.1 utan samtliga konsekvenser för företagen beskrivs under avsnitt C.
5.2 Medborgare
Transportstyrelsens bedömning är att föreskriftsförslaget inte borde medföra
några ökade kostnader för medborgaren såsom till exempel högre priser,
skatter eller avgifter. Transportstyrelsen bedömer att ändringen borde
innebära minskade kostnader för de flesta medborgare som utför
arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten som i och med de ändrade
reglerna inte längre behöver ansöka om undantag hos Transportstyrelsen. En
ansökan om undantag kostar 1 500 kronor för den enskilda medborgaren.
Om personen till exempel inte kan omplaceras till andra arbetsuppgifter
under tiden som ansökan om undantag handläggs hos Transportstyrelsen,
skulle det kunna innebära att personen får en minskad inkomst under denna
tid. Föreskriftsändringen borde leda till att fler medborgare uppfyller kraven
om hälsa och hälsoundersökning och därmed kan arbeta arbetsuppgifter av
betydelse för säkerheten. Eventuellt kan några medborgaren komma att få
ökade kostnader för utökade läkarbesök såsom beskrivs under avsnitt 14.
5.3 Staten, regioner eller landsting och kommuner
Transportstyrelsen bedömer att förskriftsförslaget inte innebär några
konsekvenser för regioner, landsting eller kommuner.
Föreskriftsförslaget får konsekvenser för Transportstyrelsens sektioner som
arbetar med tillstånd och tillsyn samt de som handlägger ansökningar om
undantag från kraven i föreskrifterna. Bedömningen är att antalet
ansökningar om undantag kommer att minska, eftersom fler personer
kommer att uppfylla kraven och därmed inte har behov av att ansöka om
undantag. Handläggningstiden för att hantera dessa ansökningar kommer
därmed att minska. Det betyder också att Transporstyrelsens intäkter från
ansökningsavgiften kommer att minska. Det borde dock inte påverka
myndigheten ur ett ekonomiskt perspektiv eftersom att även kostnaderna för
den faktiska handläggningen kommer att minska.
De sektioner hos Transportstyrelsen som utfärdar tillstånd och genomför
tillsyn mot ovanstående verksamhetsutövare samt den sektion som arbetar
Datum Dnr/Beteckning 11 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
med prövning kan komma att behöva ändra sina arbetssätt, rutiner och
checklistor utifrån de nya föreskrifterna.
5.4 Externa effekter
Transportstyrelsen bedömer att föreskriftsförslaget får positiva effekter på
säkerheten inom järnvägen eftersom det nu blir mer tydligt att det är
konsekvenserna av hälsotillståndet i kombination med de moment i
arbetsuppgifterna av betydelse för säkerheten i det individuella fallet som
avgör om arbetsuppgifterna får utföras eller inte. Förslaget medför därmed
att det blir en individuell bedömning på ett sätt som saknas idag. I
föreskriftsförslaget finns det en tydligare koppling mellan det hälsotillstånd
personen har och de funktioner som ingår i dennes arbetsuppgifter. Det
torde bidra till att verksamhetsutövaren på ett bättre sätt kan säkerställa att
personen är fysisk och psykisk lämplig att utföra arbetsuppgifter av
betydelse för säkerheten. Eftersom föreskriftsförslaget i praktiken inte
innebär några lättnader jämfört med den praxis som Transportstyrelsen
tillämpar idag, är Transportstyrelsens bedömning att trafiksäkerheten inte
kommer att påverkas i och med de nya föreskrifterna.
6. Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses regleringen vara det bästa alternativet?
6.1 Regleringsalternativ 1 (Transportstyrelsens förslag)
Regleringsalternativ 1 innebär att BV-FS 2000:4 upphävs och ersätts av nya
föreskrifter om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med
arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. Vissa av kraven i BV-FS
2000:4 behöver tas bort helt eftersom de innebär en dubbelreglering jämfört
med till exempel kraven i lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg
eller föreskriften om säkerhetsstyrning och säkerhetsordning. Nya
föreskrifter är nödvändigt ur både säkerhetssynpunkt och rättssäkerhetsskäl
där tydliga och förutsägbara regler ska finnas.
I föreslagen ändring renodlas föreskriften till att endast handla om krav om
hälsa och hälsoundersökning personal med arbetsuppgifter av betydelse för
säkerheten inom tunnelbana och spårväg. Förslaget till ny föreskrift är också
till viss del harmoniserad med de krav om hälsa och hälsoundersökning som
återfinns i TSD Drift och som gäller personal som utför de säkerhetskritiska
uppgifter som är förknippade med att medfölja ett tåg.
För beskrivning av och förklaring till de nya paragraferna i föreskrifts-
förslaget, se bilaga 2, författningskommentarer.
Regleringsalternativ 1 innebär att det blir vissa ekonomiska konsekvenser
för verksamhetsutövarna. Här är det viktigt att beakta att förslaget innebär
Datum Dnr/Beteckning 12 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
både negativa och positiva konsekvenser. Initialt kommer ändringen troligen
innebära en kostnad för verksamhetsutövaren då vissa ändringar antagligen
behöver göras i dennes säkerhetsstyrningssystem. Det kan också finnas
behov av att ta fram nya rutiner och dokumentation, eventuellt i samarbete
med företagshälsovården. Förslaget innebär att fler personer kommer att
uppfylla kraven i föreskrifterna och behöver därmed inte tas ur tjänst. Detta
torde bidra till minskade kostnader för verksamhetsutövarna. För utförligare
beskrivning, se rubrik C.
6.2 Regleringsalternativ 2
Regleringsalternativ 2 innebär att kraven i TSD Drift implementeras i de
nationella föreskrifterna för personal med arbetsuppgifter av betydelse för
säkerheten. Kraven om hälsa skulle i så fall endast regleras genom en
paragraf med funktionella krav.
Vidare skulle föreskriften omfatta specifika krav om hörsel och syn, krav
om vad hälsoundersökningen måste innehålla samt med vilka
åldersintervaller hälsoundersökningarna ska genomföras.
Förslaget skulle innebära en harmonisering av det svenska regelverket mot
det europeiska och det blir samma funktionella krav om hälsa för alla
oavsett var de arbetar och vilka arbetsuppgifter som utförs.
Transportstyrelsens bedömning är att kraven i TSD Drift i dagsläget är för
funktionella. Transportstyrelsen har uppfattat att både verksamhetsutövare
och läkare efterfrågar mer utförliga regler. Det är viktigt med bestämmelser
som tydliggör vad läkaren ska bedöma och vilka tillstånd som är så pass
allvarlig att det inte är förenligt med säkerhetskritiska arbetsuppgifter.
Transportstyrelsen bedömer att regleringsalternativ 1 är det mest lämpliga
alternativet. Förslaget tydliggör vad läkaren ska bedöma och vilka tillstånd
som är så pass allvarliga att det inte är förenligt med arbetsuppgifter av
betydelse för säkerheten. Det är från säkerhetssynpunkt och
rättssäkerhetsskäl viktigt att tydliga och förutsägbara regler finnas.
7. Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på?
Enligt 6 § förordningen (1990:1165) om säkerhet vid tunnelbana och
spårväg får Transporstyrelsen meddela ytterligare föreskrifter som
hälsokraven enligt 12 § lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och
spårväg samt om hälsoundersökning enligt 16 § samma lag.
Enligt 7 § förordningen (1990:1165) om säkerhet vid tunnelbana och
spårväg får Transportstyrelsen också meddela de föreskrifter som behövs för
verkställigheten av lagen och denna förordning.
Datum Dnr/Beteckning 13 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
8. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler?
Kraven som omhändertas i förslaget till ny föreskrift finns inte reglerat i
några EU-rättsliga regler, utan utgör så kallade nationella regler. Förslaget
strider inte mot andra internationella regler.
9. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser?
Då förslaget till nya föreskrifter kan påverka verksamhetsutövarnas rutiner
och dokumentation samt kontakt med företagshälsovården föreslår
Transportstyrelsen minst fyra månader mellan offentliggörandet och
ikraftträdandet så att verksamhetsutövarna har möjlighet att göra
nödvändiga ändringar i sina interna säkerhetsbestämmelser samt genomföra
de ändringar som behövs gentemot sin företagshälsovård. Även
Transportstyrelsen kan behöva tid för att ändra arbetssätt, rutiner och
dokumentation.
Transportstyrelsen bedömer att det kan finnas ett behov av extra
informationsinsatser riktade mot både verksamhetsutövare och läkare
närmare inpå tiden för ikraftträdande.
B. Transportpolitisk måluppfyllelse
Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden.
Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.
Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa.
10. Hur påverkar regleringen funktionsmålet?
Den föreslagna regleringen påverkar funktionsmålet på så sätt att
regleringen skapar en större tillgänglighet vad gäller arbete än vad dagens
Datum Dnr/Beteckning 14 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
föreskrifter gör. Det är inte diagnosen som utgör hinder för arbete, utan det
är konsekvenserna av sjukdomen som ska bedömas. Fler personer
uppskattas kunna fortsätta sitt arbete trots skada eller sjukdomar i jämförelse
mot idag då det i vissa fall krävs ett beslut om undantag från kraven.
11. Hur påverkar regleringen hänsynsmålet?
Den föreslagna regleringen påverkar inte hänsynsmålet, utan bidrar till en
oförändrad trafiksäkerhet. Föreskriftsförslaget innebär att det blir en
individuell bedömning av personens hälsotillstånd i förhållande till de
arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten som ska utföras. Det innebär en
skillnad mot idag då det är diagnosen eller själva sjukdomen som utgör
hinder. Vid sjukdom eller skada måste verksamhetsutövaren säkerställa att
konsekvenserna av sjukdomen/skadan inte utgör någon risk i förhållande till
de arbetsuppgifter som ska utföras. Eftersom föreskriftsförslaget i praktiken
inte innebär några lättnader jämfört med den praxis som Transportstyrelsen
tillämpar idag, är Transportstyrelsens bedömning att trafiksäkerheten inte
kommer att påverkas i och med de nya föreskrifterna.
C. Företag
12. Hur många företag berörs, i vilka branscher är de verksamma och hur stora är företagen?
Det finns idag 10 spårinnehavare och 8 trafikutövare inom tunnelbana och
spårväg som har giltiga säkerhetstillstånd och tillstånd i Sverige12. Vissa av
företagen bedriver flera verksamheter och har från det flera olika tillstånd.
Det är totalt sex verksamheter som berörs av de nya föreskrifterna.
Utöver spårinnehavare och trafikutövare berörs de läkare som utför
bedömningar enligt dessa föreskrifter. Transportstyrelsens bedömning är att
dessa läkare arbetar inom företagshälsovården. Enligt Sveriges
företagshälsors hemsida anges att det uppskattningsvis finns 130 stycken13
företagshälsovårder i Sverige med olika storlek och organisatorisk form.
Många av de läkare som genomför hälsoundersökningar för personal med
arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten har också ett särskilt tillstånd för
att undersöka lokförare enligt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS
2011:61) om hälsokrav m.m. för lokförare. Enligt uppgifter på
Transportstyrelsens hemsida finns det idag 179 läkare med särskilt
tillstånd14.
12 Uppgift hämtad från Transportstyrelsen den 11 april 2019, länk https://jarnvagsfordon-
etjanster-jv.transportstyrelsen.se/ExternaTjanster.wp/Tillstand/Infrastructure 13 Uppgift hämtad den 10 april, länk https://www.foretagshalsor.se/branschinfo 14 Uppgift hämtad från Transportstyrelsen den 10 april 2019, länk https://jarnvagsfordon-
etjanster-jv.transportstyrelsen.se/ExternaTjanster.wp/Tillstand/doctors
Datum Dnr/Beteckning 15 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
13. Vilken tidsåtgång medför regleringen för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader?
De berörda spårinnehavarna och trafikutövare ska redan idag säkerställa i
sina säkerhetsbestämmelser hur kraven om hälsa och hälsoundersökning
omhändertas för personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten
som omfattas av föreskrifterna. Om föreskrifterna ändras behöver
verksamheterna gå igenom sitt säkerhetsstyrningssystem och övriga
säkerhetsbestämmelser för att ändra eventuella hänvisningar till
föreskrifterna. Verksamhetsutövarna kan också behöva ta fram nya rutiner
för hur hälsoundersökningarna ska dokumenteras. Transportstyrelsen
bedömer att de administrativa kostnaderna för arbetet att uppdatera sina
rutiner och dokument blir försumbara för verksamhetsutövarna, se
räkneexempel nedan.
Den administrativa kostnaden beräknas enligt följande formel:
Antal företag x frekvens x (tid x lön + externa kostnader).
Utifrån en genomsnittlig lön för en eller flera personer som ska utföra
arbetet och en tidsåtgång på exempelvis 30 timmar ger detta en kostnad på
6 x 1 x (30 x 315 + 0) för samtliga företag som berörs, det vill säga 56 700
kr.
Det innebär i sin tur en kostnad på 9 450 kr för varje verksamhetsutövare
som berörs av ändringen.
I räkneexemplet används den genomsnittliga månadslönen för en ledning-
och organisationsutvecklare, 50 400 kr15.
Om det antas att verksamhetsutövaren behöver hjälp från
företagshälsovården att genomföra vissa av de administrativa ändringarna
blir kostnaden enligt nedan. I räkneexemplet antas att verksamhetsutövaren
behöver 15 timmars hjälp från företagshälsovården som debiterar en
timavgift på 1 500 kr. Den externa kostnaden blir då 22 500 kr.
6 x 1 x (30 x 315 + 22 500) = 191 700 kr
Det innebär i sin tur en kostnad på 31 950 kr för varje verksamhetsutövare
som berörs av ändringen.
Vid bedömning av de negativa ekonomiska effekterna för
verksamhetsutövarna är det viktigt att beakta att ändringen även medför
15 Uppgift hämtad från Statistiska centralbyrån den 11 april 2019, länk
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AM__AM0110__AM0110A/
LoneSpridSektorYrk4A/table/tableViewLayout1/?rxid=6cceb0da-4256-484d-9e92-
b78ca944500e
Datum Dnr/Beteckning 16 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
positiva ekonomiska effekter. När en anställd person inte längre uppfyller
hälsokraven i föreskrifterna kan eventuella kostnader uppstå för
verksamhetsutövaren om denne behöver planera om sina personalresurser.
Är en omplacering av den anställde inte möjligt, kan kostnader för till
exempel uppsägning och nyrekrytering av personal eller ökade kostnader för
övertid tillkomma för verksamhetsutövaren. Det kan också innebära att
verksamhetsutövaren inte har full arbetsstyrka under en period då det kan
uppstå ett glapp i tid mellan uppsägning och nyrekrytering. Med
föreskriftsförslaget uppskattas att fler personal med arbetsuppgifter av
betydelse för säkerheten borde uppfylla kraven i föreskriftsförslaget i
jämförelse med dagens föreskrifter och därmed kunna fortsätta vara i tjänst.
Verksamhetsutövarnas kostnader för att ta personer ur tjänst, omplacera till
andra arbetsuppgifter, eventuellt nyanställa eller hantera sjukskrivningar etc.
borde därför minska.
År 2017 var den genomsnittliga lönen för en spårvagnsförare 27 600 kr16.
Om en verksamhetsutövare till exempel behöver anställa en extra
spårvagnsförare under sex månader för att kompensera eventuella
förändringar av personalresurserna, kan lönekostnaden för en extra personal
uppgå till cirka 165 600 kr. Dessutom tillkommer kostnader för
verksamhetsutövaren i form av arbetsgivaravgift om 31,42 %17 av
bruttolönen och kostnad för semesterersättning om 12 % enligt
semesterlagen (1977:480).
Om det antas att personen i exemplet ovan uppfyller kraven i
föreskriftsförslaget innebär det en besparing för verksamhetsutövaren
motsvarande minst 165 600 kr eftersom personen inte behöver tas ur tjänst
och verksamhetsutövaren inte behöver ta in extra personal.
14. Vilka andra kostnader medför regleringen för företagen och vilka förändringar i verksamheten kan de behöva vidta?
Transportstyrelsen bedömer att de kostnader verksamhetsutövarna har för
tjänster utförda av företagshälsovården kan komma att öka i och med
föreskriftsförslaget. Nuvarande föreskrifter är utformade utifrån att en
sjukdom eller tillstånd utgör hinder för arbetsuppgifter av betydelse för
säkerheten. Det betyder att läkaren i sin bedömning inte behöver ta ställning
16 Uppgift hämtad från Statistiska centralbyrån den 11 april 2019, länk
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AM__AM0110__AM0110A/
LoneSpridSektorYrk4A/table/tableViewLayout1/?rxid=0feb5a23-641b-4bf1-8519-
13679175b655 17 Uppgift hämtat från Skatteverket den 27 maj 2019, länk
https://www.skatteverket.se/foretagochorganisationer/arbetsgivare/arbetsgivaravgifterochsk
atteavdrag/arbetsgivaravgifter.4.233f91f71260075abe8800020817.html
Datum Dnr/Beteckning 17 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
till vilka arbetsuppgifter som utförs, utan själva sjukdomen eller tillståndet
utgör ett hinder oavsett vad. Personen har då möjlighet att ansöka om
undantag hos Transportstyrelsen som bedömer om konsekvenserna av
hälsotillståndet i kombination med momenten i arbetsuppgifterna utgör en
trafiksäkerhetsrisk eller inte och utifrån denna bedömning beviljar eller
avslår ansökan om undantag. Förslaget till nya föreskrifter är utformade på
så sätt att det nu är läkarens ansvar att bedöma om det individuella
hälsotillståndet, i kombination med moment i arbetsuppgifterna av betydelse
för säkerheten som utförs, utgör en trafiksäkerhetsrisk eller inte. Det skulle
kunna innebära att kostnaderna för de individuella hälsoundersökningarna i
vissa fall kan komma att öka eftersom dessa borde ta längre tid i anspråk i
jämförelse med vad de gör idag.
Transportstyrelsen bedömer att majoriteten av hälsoundersökningarna inte
borde blir dyrare för verksamhetsutövaren än vad de är idag. Det som ingår i
undersökningar idag, ska även ingå i undersökningarna gjorda utifrån
kraven i det nya föreskriftsförslaget. Möjligheten för den enskilde att ansöka
om undantag från hälsokraven kommer även att kvarstå i och med de nya
föreskrifterna.
I de fall där det föreligger eller finns misstanke om en sjukdom eller
störning behöver läkaren i dag göra en bedömning av om det föreligger
hinder för att utföra arbetsuppgifterna eller inte. Föreskriftsförslaget kan
komma att medföra att en grundligare undersökning behöver utföras i dessa
fall eftersom läkaren enligt föreskriftsförslaget behöver utreda om det
föreligger en trafiksäkerhetsrisk eller inte. För personen kan det också
komma att krävas ett återbesök hos företagshälsovården om ytterligare
dokumentation eller utlåtande krävs från personens behandlande läkare.
Om det antas att dessa grundligare undersökningar debiteras per timme (det
antas att timkostnaden är 1 500 kr) och att undersökningen tar en timme i
anspråk idag, är kostnaden för verksamheten 1 500 kr per undersökning. Om
det antas att en grundligare undersökning enligt föreskriftsförslaget tar tre
timmar i anspråk blir kostnaden 4 500 kr per undersökning vilket innebär en
ökad kostnad på 3 000 kr per undersökning. Det bör dock noteras att olika
sjukdomar eller tillstånd kan kräva mer eller mindre tidsåtgång vid
läkarundersökningen.
Om det antas att företagshälsovården behöver utföra grundligare
hälsoundersökningar på 50 personer per år blir den totala kostnaden 225 000
kr (50 x 4 500) årligen. Kostnaden för dessa 50 personer blir (enligt
resonemanget ovan) 75 000 kr per år såsom föreskrifterna ser ut i dag.
Föreskriftsförslaget innebär således en ökad kostnad på 1 500 000 kr per år.
Datum Dnr/Beteckning 18 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
Den genomsnittliga kostnaden för verksamhetsutövarna blir cirka 37 500 kr
(2 250 000 / 6) per år i stället för 12 500 kr (75 000 / 6) per år. Den faktiska
kostnaden för varje verksamhet beror dock på hur många av
verksamhetsutövarens anställda personal som behöver genomgå grundligare
hälsoundersökningar. Det bör noteras att det kan vara så att det är den
enskilda personen som får stå för kostnaden för det utökade läkarbesöket. I
sådant fall innebär en grundligare hälsoundersökning inga ökade kostnader
för verksamhetsutövarna.
15. I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen?
Förändringen borde inte komma att påverka konkurrensförhållandena för
företagen.
16. Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen?
Förändringen borde inte komma att påverka företagen på andra sätt än de
som beskrivs ovan.
17. Behöver särskilda hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning?
Det behöver inte tas någon särskild hänsyn till små företag.
De berörda spårinnehavarna och trafikutövarna, både stora och små
verksamheter, ska redan idag säkerställa i sina säkerhetsbestämmelser hur
kraven om hälsa och hälsoundersökning omhändertas den för personal med
säkerhetskritiska arbetsuppgifter som omfattas av föreskrifterna.
Datum Dnr/Beteckning 19 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
D. Sammanställning av konsekvenser
Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade
effekter (tkr)
Kommentar
Fördelar Nackdelar + / -
Företag Minskade
kostnader för att
ta personer ur
tjänst vid
ansökan om
undantag.
Kan behöva
ändra sina
bestämmelser,
dokument och
rutiner.
Kan initialt
behöva hjälp av
företagshälsovår
den för att
fastställa nya
rutiner vad gäller
hälsoundersökni
ng och
hälsokontroller.
Medborgare Behöver inte
ansöka om
undantag, kan
fortsätta vara i
tjänst.
Staten m.fl. Minskade
kostnader för
handläggning av
undantagsärend
en.
Ändrade
arbetssätt,
rutiner och
dokument.
Minskade
intäkter på
avgiftssidan.
Ändrade
arbetssätt,
rutiner och
dokument.
Externa effekter
Totalt
E. Samråd
Samråd sker med Socialstyrelsen såsom framgår av 6 § förordning om
säkerhet vid tunnelbana och spårväg (1990:1156).
Transportstyrelsen har också hållit workshops med branschen och för läkare
med särskilt tillstånd för att ta in synpunkter på dagens föreskrifter och
upplägget på förslaget till nya föreskrifter. Cirka 30 verksamhetsutövare och
cirka 45 läkare deltog under dessa dagar.
Datum Dnr/Beteckning 20 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
Transportstyrelsen har i vissa specifika frågeställningar angående
formuleringar i hälsokraven haft kontakt med några av Transportstyrelsen
konsultläkare.
Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller
synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss:
Sara Magnusson, utredare, enhet Trafikant, Transportstyrelsen
tfn 010-495 55 06, [email protected]
Mariann Wacklin Almgren, utredare, enhet Trafikant, Transportstyrelsen
tfn 010-495 57 40, [email protected]
Konsekvensutredning 21 (50)
Datum Dnr/Beteckning
2019-07-08 TSF 2017-17
Handläggare
Sara Magnusson Väg och järnväg Enhet Trafikant Trafikantregler
TS
2503,
v03.0
0, 2018-0
4-1
0
Bilaga 1 Paragrafer i BV-FS 2000:4
Paragraf Formulering i BV-FS 2000:4 Förslag Kommentar
1 § Dessa föreskrifter innehåller
bestämmelser om hälsokraven för
personal med arbetsuppgifter av
betydelse för säkerheten. Med arbets-
uppgifter av betydelse för säkerheten
avses i dessa föreskrifter att
1. framföra fordon,
2. leda eller övervaka spårtrafik,
3. bedöma fordon eller
spåranläggningar med avseende på
dess trafiksäkerhetsmässiga tillstånd,
eller
4. i övrigt utföra arbetsuppgifter enligt
verksamhetsutövarens
säkerhetsbestämmelser om bedrivande
Kravet kvarstår, men är
omformulerat.
Datum Dnr/Beteckning 22 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
av trafik och arbeten på spår
(trafiksäkerhetsinstruktion).
Allmänna råd
Exempel på personal enligt 1 § 2 är
tågklarerare, tågledare och
huvudtillsyningsman. Exempel på
personal enligt 1 § 3 är besiktningsman
och signalsäkerhetskontrollant.
Exempel på personal enligt 1 § 4 är
tågbefälhavare, trafikbiträde, tågvarnare
samt till-syningsman vid spärrfärd,
växling eller arbete på spår.
1 a § Dessa föreskrifter gäller inte för
1. förare som omfattas av lagen
(2011:725) om behörighet för lokförare
och som genomgår undersökning,
hälsokontroll eller bedömning efter
frånvaro enligt Transportstyrelsens
föreskrifter (TSFS 2011:61) om
hälsokrav m.m. för lokförare,
och
2. personal som utför de
säkerhetskritiska uppgifter som är
förknippade med att medfölja ett tåg
och som omfattas av kommissionens
Kravet kvarstår, men är
omformulerat.
Datum Dnr/Beteckning 23 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
förordning (EU) 2015/995 av den 8 juni
2015 om ändring av beslut
2012/757/EU om teknisk specifikation
för driftskompatibilitet avseende
delsystemet ”Drift och trafikledning” i
järnvägssystemet i Europeiska unionen.
En förare som avses i första stycket och
som även har andra arbets-uppgifter av
betydelse för säkerheten behöver inte
genomgå undersökning, hälsokontroll
eller bedömning enligt dessa
föreskrifter.
2 § 1 m Verksamhetsutövaren skall informera
den personal som berörs om kraven i
denna författning
Kravet tas bort från
föreskriften.
Kravet omhändertas i annan lagstiftning, 12 §
Lag (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och
spårväg.
2 § 2 m Den anställde skall snarast meddela
arbetsledningen om han eller hon är
medveten om eller misstänker att det
egna hälsotillståndet har förändrats så
att kraven inte uppfylls.
Kravet tas bort från
föreskriften.
Kravet omhändertas av verksamhetsutövaren på
annat sätt än genom dessa föreskrifter.
Enligt 12 § lag (1990:1157) om säkerhet vid
tunnelbana och spårväg ska den som är
sysselsatt i verksamheten ha god kännedom om
de förhållanden, föreskrifter och villkor som gäller
för verksamheten och som berör hans
Datum Dnr/Beteckning 24 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
arbetsuppgifter. Arbetsuppgifter av betydelse för
säkerheten får utföras endast av den som med
hänsyn till yrkeskunnande, hälsotillstånd och
personliga förhållanden i övrigt anses lämplig.
Enligt 16 § lag (1990:1157) om säkerhet vid
tunnelbana och spårväg får den som bedriver
verksamhet inte tilldela någon arbetsuppgifter av
betydelse för säkerheten utan att denne har
genomgått läkarundersökning som utvisar att
hinder av hälsoskäl inte föreligger.
3 § 1 m Verksamhetsutövaren svarar för att
hälsoundersökning och
hälsodeklarationer genomförs.
Kravet tas bort från
föreskriften.
Kravet omhändertas i annan lagstiftning, 16 §
Lag (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och
spårväg.
3 § 2 m De undersökningar och bedömningar
som här föreskrivs skall utföras av en
legitimerad läkare som har god
kännedom om förutsättningarna för de
aktuella arbetsuppgifterna.
Kravet kvarstår, men är
omformulerat.
Kravet om legitimerad läkare kvarstår i
föreskriftsförslaget samt att hälsoundersökningen
ska utföras med beaktande av vilken typ av
arbetsuppgifter som utförs och vilka
säkerhetskritiska moment som arbetsuppgiften
innefattar.
Datum Dnr/Beteckning 25 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
3 § 3 m Syftet skall vara att identifiera
sjukdomar eller handikapp enligt de
medicinska kraven i denna författning.
Kravet tas bort från
föreskriften.
Syftet med hälsoundersökningarna är att bedöma
om personen uppfyller hälsokraven eller inte.
3 § 4 m Hälsoundersökning och
hälsodeklarationer ska utföras enligt ett
formulär som Transportstyrelsen
fastställt.
Kravet tas bort från
föreskriften.
I föreskriftsförslaget anges vad
hälsoundersökningen minst ska omfatta.
4 § 1-2 m Efter varje hälsoundersökning eller
bedömning skall läkaren upprätta ett
intyg och sända detta till
verksamhetsutövaren. Intyget ska visa
om den undersökte uppfyller de
medicinska kraven i denna författning
Kravet tas bort från
föreskriften.
Kravet omhändertas av verksamhetsutövaren på
annat sätt än genom dessa föreskrifter.
Verksamhetsutövaren och företagshälsovården
kan t ex komma överens om hur detta ska
hanteras.
4 § 3-4 m Ett sådant intyg ska sparas minst till
dess att en ny undersökning har
genomförts och då ett nytt intyg finns.
Om intyget innehåller uppgifter om
undantag enligt denna författnings 18 §
skall det sparas så länge undantaget
gäller.
Kravet tas bort från
föreskriften.
Kravet omhändertas i 6 § Transportstyrelsens
föreskrifter (TSFS 2013:44) om säkerhetsstyrning
och säkerhetsordning med
säkerhetsbestämmelser inom tunnelbana och
spårväg.
5 § Följande förhållanden utgör hinder för
att utföra arbetsuppgifterna:
Datum Dnr/Beteckning 26 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
5 § 1 Hälsoundersökningar enligt denna
författning har inte genomförts.
Kravet tas bort från
föreskriften.
Kravet omhändertas i annan lagstiftning, 16 §
Lag (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och
spårväg.
5 § 2 De medicinska kraven i denna
författning uppfylls inte.
Kravet tas bort från
föreskriften.
Kravet omhändertas i annan lagstiftning, 12 §
Lag (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och
spårväg.
5 § 3 Direkt inblandning i en olycka eller ett
tillbud, där den inblandade kan ha
påverkats av händelsen på ett sådant
sätt att tjänstgöringen inte kan fortsätta
på ett, ur trafiksäkerhetssynpunkt,
tillförlitligt sätt.
Kravet kvarstår i
föreskriften.
6 § Följande förhållanden medför att
lämpligheten för fortsatt tjänstgöring
skall undersökas närmare:
6 § 1 Sammanhängande sjukskrivning i mer
än fyra veckor.
Kravet kvarstår i
föreskriften.
Kravet om läkares undersökning (tidigare 9 § )
har flyttats upp till paragrafen i
föreskriftsförslaget.
Datum Dnr/Beteckning 27 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
6 § 2 Upprepad korttidsfrånvaro som saknar
en godtagbar förklaring
Kravet kvarstår i
föreskriften.
Kravet om läkares undersökning (tidigare 9 § )
har flyttats upp till paragrafen i
föreskriftsförslaget.
7 § Den som ska påbörja en arbetsuppgift
enligt 1 § ska dessförinnan genomgå en
hälsoundersökning. Undersökningen får
tidigast utföras sex månader före
tjänstgöringens början.
Kravet tas bort från
föreskriften.
Kravet omhändertas i annan lagstiftning, 12 §
Lag (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och
spårväg.
Verksamhetsutövaren får fastställa när
undersökningen tidigast får utföras.
8 § Behovet av en ny hälsoundersökning
skall beaktas när personal övergår till
en annan arbetsuppgift som omfattas
av kraven i denna författning.
Kravet kvarstår i
föreskriften.
9 § 1 Den som tagits ur tjänst enligt 5 § 1-2
skall genomgå en hälsoundersökning
innan tjänstgöringen får återupptas.
Kravet tas bort från
föreskriften.
Kravet omhändertas i annan lagstiftning, 12 §
Lag (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och
spårväg.
9 § 2 I de fall en person tagits ur tjänst enligt
5 § 3 eller 6 §, skall en läkare bedöma
om tjänstgöringen kan återupptas utan
risk för trafiksäkerheten.
Kravet kvarstår i
föreskriften.
Se kommentar till 6 § 1-2.
Datum Dnr/Beteckning 28 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
10-16 §§ Hälsokrav Hälsokraven är omformulerade i
föreskriftsförslaget. Se bilaga 2.
17 § Det skall finnas skriftliga bestämmelser
för tillämpningen av denna författning.
Av dessa skall framgå
17 § 1 vilka funktioner i den egna
organisationen som omfattas av
författningen,
Kravet tas bort från
föreskriften.
Kravet omhändertas i 1 § Transportstyrelsens
föreskrifter (TSFS 2013:44) in säkerhetsstyrning
och säkerhetsordning med
säkerhetsbestämmelser inom tunnelbana och
spårväg.
17 § 2 var i organisationen ansvaret ligger för
att hälsoundersökningar genomförs
samt vem som anlitas för att utföra
dessa,
Kravet tas bort från
föreskriften.
Kravet omhändertas i 1 och 8 §
Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2013:44)
in säkerhetsstyrning och säkerhetsordning med
säkerhetsbestämmelser inom tunnelbana och
spårväg.
17 § 3 hur verksamhetsutövaren säkerställer
att inhyrd personal uppfyller kraven i
denna författning,
Kravet tas bort från
föreskriften.
Kravet omhändertas i 8 § 4 Transportstyrelsens
föreskrifter (TSFS 2013:44) in säkerhetsstyrning
och säkerhetsordning med
säkerhetsbestämmelser inom tunnelbana och
spårväg.
Datum Dnr/Beteckning 29 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
17 § 4 hur de genomförda
hälsoundersökningarna dokumenteras
och hur dokumentation arkiveras,
Kravet tas bort från
föreskriften.
Kravet omhändertas i 6 § 6 Transportstyrelsens
föreskrifter (TSFS 2013:44) in säkerhetsstyrning
och säkerhetsordning med
säkerhetsbestämmelser inom tunnelbana och
spårväg.
17 § 5 vilka krav som ur alkohol- och
drogsynpunkt ställs på personalen,
Kravet tas bort från
föreskriften.
Ska omhändertas av verksamhetsutövaren på
annat sätt än genom dessa föreskrifter.
17 § 6 på vilket sätt verksamhetsutövaren
kontrollerar att personalen uppfyller
kraven i 16 §,
Kravet tas bort från
föreskriften.
Ska omhändertas av verksamhetsutövaren på
annat sätt än genom dessa föreskrifter.
17 § 7 vilka rutiner som gäller i samband med
olyckor och tillbud enligt 5 § 3.
Kravet tas bort från
föreskriften.
Kravet omhändertas i 6 § 5 Transportstyrelsens
föreskrifter (TSFS 2013:44) in säkerhetsstyrning
och säkerhetsordning med
säkerhetsbestämmelser inom tunnelbana och
spårväg.
Datum Dnr/Beteckning 30 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
Bilaga 2 Förslag nya paragrafer, författningskommentarer
§ Förslag paragrafstext Kommentar
Tillämpningsområde och definitioner
1 § Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om hälsokrav och
hälsoundersökningar för personal med arbetsuppgifter av
betydelse för säkerheten enligt 12 § lagen om säkerhet vid
tunnelbana och spårväg (1990:1157).
Paragrafen är tillagd i föreskriftsförslaget och anger vad
föreskriften innehåller och till vilka den vänder sig till.
2 § Den som även omfattas av
1. lagen (2011:725) om behörighet för lokförare och
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS
2011:61) om hälsokrav m.m. för lokförare, eller
2. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS
2019:xx) om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal
med säkerhetskritiska arbetsuppgifter inom järnvägen,
och som genomgår hälsoundersökningar enligt punkt 1 eller 2,
behöver inte genomgå motsvarande undersökningar enligt
dessa föreskrifter. Detta gäller under förutsättning att
personens hälsotillstånd är oförändrat sedan senast
genomförda hälsoundersökning.
Paragrafen är ny och anger att de som även har andra
säkerhetskritiska arbetsuppgifter eller arbetar som förare av
järnvägsfordon och därigenom omfattas av de föreskrifterna,
inte behöver bedömas utifrån båda föreskrifterna.
Grundläggande krav för samtliga hälsotillstånd Läkaren ska bedöma personens hälsotillstånd utifrån dessa 4
paragrafer. Utgör personens sjukdom eller tillstånd en
trafiksäkerhetsrisk eller inte? Läkaren ska i sin bedömning ta
hänsyn till de specifika hälsokraven som anges i 13-53 §§. Om
Datum Dnr/Beteckning 31 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
en persons specifika sjukdom eller tillstånd inte omfattas av
någon av paragraferna (13-53 §§) ska bedömningen göras
utifrån de grundläggande kraven för samtliga hälsotillstånd.
3 § Den som utför arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten
enligt 1 § får inte ha sådana sjukdomar eller tillstånd, använda
läkemedel eller andra medel med konsekvenser som innebär
en trafiksäkerhetsrisk.
Kravet är inte nytt för föreskriften, men är omformulerat för att
tydliggöra att sjukdomar eller tillstånd som innebär en
trafiksäkerhetsrisk utgör hinder för arbetsuppgifter av betydelse
för säkerheten. I dagens föreskrifter anges vilka sjukdomar och
tillstånd som utgör hinder för att utföra arbetsuppgifterna i stället
för att ange vad som betraktas vara en trafiksäkerhetsrisk.
4 § Med konsekvenser som innebär en trafiksäkerhetsrisk avses i
dessa föreskrifter följande.
1. Påverkan på medvetandet.
2. Nedsatt uppmärksamhet eller koncentration.
3. Plötslig förlust av funktionsförmågan.
4. Nedsatt balans eller koordination.
5. Betydande begränsning av rörligheten.
Kravet är nytt och anger vilka följder av en sjukdom,
hälsotillstånd eller behandling som enligt dessa föreskrifter
anses innebär en trafiksäkerhetsrisk. Några av punkterna finns
även i dagens föreskrifter.
Punkterna är harmoniserade med de som anges i TSD Drift.
5 § Om läkaren i det individuella fallet bedömer att hälsotillståndet
eller följderna av bruket av läkemedel eller andra medel inte
innebär en trafiksäkerhetsrisk enligt 4 § får arbetsuppgifter av
betydelse för säkerheten utföras. Detta gäller under
förutsättning att inget annat sägs i 14-53 §§.
Kravet är nytt och innebär en lättnad mot dagens föreskrifter.
Här anges att läkare, i vissa individuella fall och vid vissa
sjukdomar eller hälsotillstånd, kan godkänna att arbetsuppgifter
av betydelse för säkerheten utförs. Förutsättningen är att
läkaren bedömer att sjukdomen eller tillståndet inte utgör en
trafiksäkerhetsrisk och att inget annat sägs i föreskrifterna.
Datum Dnr/Beteckning 32 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
6 § Om läkaren i det individuella fallet bedömer att flera sjukdomar
eller tillstånd tillsammans vid en sammantagen bedömning
innebär en trafiksäkerhetsrisk får arbetsuppgifter av betydelse
för säkerheten inte utföras. Detta gäller även om sjukdomarna
eller tillstånden inte var för sig utgör hinder att utföra
arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten enligt dessa
föreskrifter.
Kravet är nytt och anger att läkare kan göra en sammantagen
bedömning av om flera olika sjukdomar eller tillstånd
tillsammans innebär en trafiksäkerhet och därmed utgör hinder
för att utföra arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten.
Hälsoundersökning
7 § De hälsoundersökningar och bedömningar som här föreskrivs
ska utföras av en legitimerad läkare. Hälsoundersökningen ska
utföras med beaktande av vilken typ av arbetsuppgifter av
betydelse för säkerheten som utförs och vilka säkerhetskritiska
moment som arbetsuppgiften innefattar.
Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten innehåller moment
som
1. framförande av fordon,
2. leda eller övervaka spårtrafik,
3. bedöma fordon eller spåranläggningar med avseende på
dess trafiksäkerhetsmässiga tillstånd, eller
4. i övrigt enligt verksamhetsutövaren säkerhetsbestämmelser
omfattar bedrivande av trafik och arbete på spår.
Allmänna råd
Paragrafen är omformulerad i jämförelse med kravet (§ 3) i
dagens föreskrifter. Paragrafen tydliggör att de
hälsoundersökningar som utförs ska utföras med beaktande av
vilka arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten som utförs och
vilka säkerhetskritiska moment som arbetsuppgifterna omfattar,
det vill säga läkaren måste ha kunskap om de arbetsuppgifter
personen utför.
Första meningen i dagens 3 § Verksamhetsutövaren svarar för
att hälsoundersökningar och hälsodeklarationer genomförs
handlar om verksamhetsutövarnas ansvar och regleras inte i
föreskrifterna om hälsoundersökning och hälsotillstånd, detta
regleras genom lag (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana
och spårväg.
Tredje meningen i dagens 3 § Syftet ska vara att identifiera
sjukdomar eller handikapp enligt de medicinska kraven i denna
Datum Dnr/Beteckning 33 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
Exempel på arbetsuppgifter som innehåller funktioner enligt
punkt 7 § 2 är trafikledare och huvudtillsyningsman. Exempel
på arbetsuppgifter som innehåller funktioner enligt punkt 7 § 3
är besiktningsman. Exempel på arbetsuppgifter som innehåller
funktioner enligt punkt 7 § 4 är konduktör trafikbiträde,
tågvarnare och tillsyningsman.
författning tas bort, syftet med hälsoundersökningarna är att se
om personen uppfyller hälsokraven i föreskriften.
Fjärde meningen i dagens 3 § Hälsoundersökningar och
hälsodeklarationer ska utföras enligt ett formulär som
Transportstyrelsen fastställt tas bort. I föreskriftsförslaget har ett
nytt krav lagts till som reglerar vad en hälsoundersökning minst
ska omfatta, se nedan. Hur dessa undersökningar
dokumenteras är verksamhetsutövarens ansvar att fastställa.
8 § De hälsoundersökningar som genomförs i enlighet med dessa
föreskrifter ska minst omfatta
1. en allmän medicinsk undersökning,
2. undersökning av syn, hörsel och färgseende,
3. urin- eller blodprover för uteslutande av diabetes,
4. en självskattning från personen avseende aktuella alkohol-
och drogvanor, och
5. urin- eller blodprover för upptäckt av andra tillstånd som
indikerats vid den kliniska undersökningen.
Kravet är nytt för föreskrifterna och reglerar vad
hälsoundersökningar som genomförs i enlighet med
föreskrifterna minst ska omfatta. Kravet utgår från kraven om
hälsoundersökning i TSD Drift, men med tillägget i fjärde
punkten att i fjärde punkten att personen ska lämna en
självskattning avseende aktuella alkohol- och drogvanor. Kravet
ersätter skrivningen i dagens 3 § att Hälsoundersökningar och
hälsodeklarationer ska utföras enligt ett formulär som
Transportstyrelsen fastställt.
9 § Direkt eller indirekt inblandning i en olycka eller ett tillbud utgör
hinder för att utföra arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten
om personalen kan ha påverkats psykiskt eller fysiskt av
händelserna på ett sådant sätt att arbetsuppgifterna inte kan
utföras på ett ur trafiksäkerhetssynpunkt tillförlitligt sätt. Innan
Paragrafen är omformulerad i jämförelse med kravet (§ 5) i
dagens föreskrifter avseende vilka förhållanden som utgör
hinder för fortsatt arbete. I föreskriftsförslaget kvarstår endast
punkt 3: Direkt inblandning i olycka eller tillbud, där den
inblandade kan ha påverkats av händelserna på ett sådant sätt
att tjänstgöring på grund av hälsoskäl inte kan fortsätta på ett ur
trafiksäkerhetssynpunkt tillförlitligt sätt utgör hinder för att utföra
Datum Dnr/Beteckning 34 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
fortsatt tjänstgöring ska personen bedömas av läkare
avseende kraven i dessa föreskrifter.
arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. I förslaget har
”indirekt” lagts till för att tydliggöra att även indirekt inblandning i
en olycka eller tillbud kan ge en påverkan för den anställde.
Första och andra punkten i dagens föreskrifter är borttagna i
föreskriftsförslaget: Följande förhållanden utgör hinder för att
utföra arbetsuppgifterna: 1. Hälsoundersökningar enligt denna
författning utförs inte och 2. De medicinska kraven i denna
författning uppfylls inte. Transporstyrelsens bedömning är att
dessa krav redan omfattas av skrivningar i lagen om säkerhet
vid tunnelbana och spårväg, det vill säga en person får inte
utföra arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten om denne
inte är psykiskt och fysisk lämplig.
10 § Den som har haft en sammanhängande frånvaro- eller
sjukskrivningsperiod i mer än 30 dagar eller en upprepad
korttidsfrånvaro ska före fortsatt tjänstgöring bedömas av
läkare avseende kraven i dessa föreskrifter.
Med sammanhängande frånvaro avses i dessa föreskrifter inte
semester eller annan godtagbar frånvaro.
Paragrafen kvarstår och motsvarar kravet (§ 6) i dagens
föreskrift. Kravet i dagens 9 § om läkares bedömning har dock
flyttas upp så att kraven återfinns i samma paragraf.
11 § Behovet av en ny hälsoundersökning ska beaktas när personal
övergår till en annan arbetsuppgift som omfattas av kraven i
denna författning.
Paragrafen kvarstår och motsvarar kravet (§ 8) i dagens
föreskrifter.
12 § Den som utför arbetsuppgifter enligt 1 § ska genomgå en
hälsoundersökning
Paragrafen är omformulerad i jämförelse med kravet (§ 10) i
dagens föreskrifter. Paragrafen reglerar med vilka tidsintervall
Datum Dnr/Beteckning 35 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
1. vart femte år i åldern till och med 40 år,
2. vart tredje år i åldern från 41 till och med 62 år, och
3. varje år i åldern över 62 år.
Hälsoundersökningen kan i det individuella fallet ske oftare om
det krävs för att säkerställa att sjukdomen eller tillståndet inte
innebär en trafiksäkerhetsrisk
hälsoundersökningar ska genomföras utifrån olika
åldersintervall. I förslaget är åldersintervallerna harmoniserade
med intervallerna i TSD Drift. Transportstyrelsen har utrett de
olika intervallerna och kommit fram till att det totalt blir lika
många hälsoundersökningar fram till 62 års ålder för individen.
I förslaget till text har ett sista stycke lagts till som reglerar att
hälsoundersökningen i det individuella fallet kan ske med tätare
intervaller.
13 § Vid museal verksamhet på en spåranläggning som är avskild
från det allmänna spårnätet, får varannan hälsoundersökning
enligt 12 § ersätts av en hälsodeklaration från den anställde.
Om det finns avvikelser jämfört med det hälsotillstånd som
rådde vid den senaste hälsoundersökningen ska en läkare
bedöma avvikelsens betydelse.
Paragrafen kvarstår och motsvarar kravet (11 §) i dagens
föreskrifter.
Närmare bestämmelser om vissa sjukdomstillstånd
Hjärt- och kärlsjukdomar
14 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får inte utföras vid
behandling mot hjärt- och kärlsjukdom som innebär en
trafiksäkerhetsrisk.
Implanterad ICD är en sådan behandling som innebär en
trafiksäkerhetsrisk och utgör hinder för att utföra
arbetsuppgifter enligt 7 § 1 och 2.
Kravet kvarstår i föreskriften, implanterad ICD utgör hinder för
arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten med funktioner
enligt 7 § 1 och 2 även i dagens föreskrifter.
Datum Dnr/Beteckning 36 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
15 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten med funktioner
enligt 7 § 1 och 2 får inte utföras efter genomgången
hjärttransplantation.
Kravet kvarstår i föreskriften. Genomgången
hjärttransplantation utgör hinder för arbetsuppgifter av
betydelse för säkerheten med funktioner enligt 7 § 1 och 2 även
i dagens föreskrifter.
16 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten med funktioner
enligt 7 § 3 och 4 får utföras efter hjärttransplantation om
läkare bedömt att konsekvenserna av hjärttransplantationen i
det individuella fallet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta
gäller under förutsättning att tillståndet
1. är väl behandlat, och
2. minst en gång om året följs upp av läkare som konstaterar
att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
Behovet av hur lång tid som ska gå innan arbetsuppgifterna
återupptas efter hjärttransplantationen ska bedömas i det
enskilda fallet. Läkaren ska i sin bedömning av om tillståndet
är väl behandlat beakta förekomst av allvarliga postoperativa
komplikationer.
Kraven innebär en lättnad mot dagens föreskrifter på så sätt att
hjärttransplantation inte längre är ett absolut hinder för
arbetsuppgifter enligt 7 § 3 och 4 enligt kraven i föreskrifterna.
Paragrafen är i enlighet med dagens praxis vid beslut i ansökan
om undantag. I förslaget kan läkare i individuella fall, under
vissa förutsättningar godkänna att arbetsuppgifter av betydelse
för säkerheten med funktioner enligt 7 § 3 och 4 utförs efter
genomgången hjärttransplantation.
17 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten med funktioner
enligt 7 § 1 och 2 får inte utföras vid bradyarytmier med AV-
block II – Mobitz typ 2, AV-block III eller alternerande
skänkelblock.
Kravet kvarstår i föreskriften, denna typ av hjärtsjukdom utgör
hinder för arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten med
funktioner enligt 7 § 1 och 2 även i dagens föreskrifter.
18 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten med funktioner
enligt 7 § 3 och 4 får utföras vid bradyarytmier med AV-block II
– Mobitz typ 2, AV-block III eller alternerande skänkelblock om
Kraven innebär en lättnad mot dagens föreskrifter på så sätt att
bradyarytmier med AV-block II – Mobitz typ 2, AV-block III eller
alternerande skänkelblock inte längre är ett absolut hinder för
Datum Dnr/Beteckning 37 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
läkare bedömt att konsekvenserna av sjukdomen i det
individuella fallet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta
gäller under förutsättning att sjukdomen
1. är väl behandlad, och
2. regelbundet, minst en gång om året, följs upp av läkare som
konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
arbetsuppgifter enligt 7 § 3 och 4 enligt kraven i föreskrifterna.
Paragrafen är i enlighet med dagens praxis vid beslut i ansökan
om undantag. I förslaget kan läkare i individuella fall, under
vissa förutsättningar godkänna att arbetsuppgifter av betydelse
för säkerheten enligt 7 § 3 och 4 utförs.
19 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får utföras vid
hjärt- och kärlsjukdomar, om inget annat sägs i 14-18 §§ och
om läkare bedömt att konsekvenserna av sjukdomen i det
individuella fallet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta
gäller under förutsättning att
1. sjukdomen är väl behandlad,
2. eventuella riskfaktorer är under kontroll,
3. prognosen för sjukdomen i övrigt bedöms vara god, och
4. sjukdomen minst en gång om året, följs upp av läkare som
konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
Allmänna råd
Exempel på hjärt- och kärlsjukdomar är kranskärlsjukdomar
som yttrar sig i kärlkramp eller hjärtinfarkt, rytmrubbningar som
kan medföra en akut medvetandesänkning, pacemaker,
hjärtsvikt, kardiomyopatier, hjärtklaffssjukdomar, tillstånd efter
kranskärlsingrepp, tillstånd efter en kranskärlsoperation samt
tillstånd efter en hjärtklaffsoperation.
Kraven innebär en lättnad mot dagens föreskrifter på så sätt att
hjärt- och kärlsjukdom inte längre är ett absolut hinder för
arbetsuppgifter enligt kraven i föreskrifterna. Paragrafen är i
enlighet med dagens praxis vid beslut i ansökan om undantag. I
förslaget kan läkare i individuella fall, under vissa förutsättningar
godkänna att arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten utförs.
Datum Dnr/Beteckning 38 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
20 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får utföras vid
förhöjt blodtryck om läkare bedömt att konsekvenserna av det
förhöjda blodtrycket i det individuella fallet inte innebär en
trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under förutsättning att
blodtrycket
1. är väl behandlat, och
2. minst en gång om året följs upp av läkare som konstaterar
att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
Som riktvärden anses ett blodtryck i vila överstigande 160 i
systoliskt tryck eller 95 i diastoliskt tryck vara förhöjt.
Kraven innebär en lättnad mot dagens föreskrifter på så sätt att
förhöjt blodtryck inte längre är ett absolut hinder för
arbetsuppgifter enligt kraven i föreskrifterna. Paragrafen är i
enlighet med dagens praxis vid beslut i ansökan om undantag. I
förslaget kan läkare i individuella fall, under vissa förutsättningar
godkänna att arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten utförs.
Diabetes
21 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten med funktioner
enligt 7 § 1 och 2 får inte utföras vid diabetes som behandlas
med läkemedel som ger ökad risk för hypoglykemi (insulin eller
läkemedel innehållande sulfonureider).
Kravet kvarstår i föreskriften, diabetes som behandlas med
läkemedel med ökad risk för att drabbas av hypoglykemier
utgör hinder för arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten
med funktioner enligt 7 § 1 och 2 även i dagens föreskrifter.
22 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får utföras vid
diabetes, som inte avses i 21 §, om läkare bedömt att
sjukdomen eller behandlingen i det individuella fallet inte
innebär en trafiksäkerhetsrisk, Detta gäller under förutsättning
att
1. läkare har bedömt att diabetessjukdomen är under
godtagbar kontroll avseende risken på hypoglykemi,
2. personen kontrollerar blodsockret innan tjänstgöring
påbörjas,
Kraven innebär en lättnad mot dagens föreskrifter på så sätt att
diabetessjukdomen eller behandlingen inte längre är ett absolut
hinder för arbetsuppgifter enligt kraven i föreskrifterna (för de
som inte omfattas av 21 §). Paragrafen är i enlighet med
dagens praxis vid beslut i ansökan om undantag. I förslaget kan
läkare i individuella fall, under vissa förutsättningar godkänna
att arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten utförs.
Datum Dnr/Beteckning 39 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
3. personen har god förmåga att känna varningstecken på
hypoglykemi,
4. personen har förmåga att vidta åtgärder vid hypoglykemi,
och
5. sjukdomen minst en gång om året följs upp av läkare som
konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
23 § Vid läkarens bedömning av om arbetsuppgifter av betydelse
för säkerheten trots diabetes kan utföras ska komplikationer
från kärlsystemet till följd av diabetessjukdomen särskilt
uppmärksammas liksom makro-vaskulära komplikationer med
risk för hjärt- eller kärlsjukdom.
Allmänna råd
Exempel på komplikationer från kärlsystemet är retinopati eller
neuropati med motoriska och sensoriska bortfallssymptom eller
kognitiv påverkan.
Ögonbottenundersökning bör ske regelbundet i de intervaller
som ögonläkare bedömer i det enskilda fallet.
Kravet är nytt och talar om vad läkaren ska uppmärksamma vid
sin bedömning av om säkerhetskritiska arbetsuppgifter kan
utföras vid diabetessjukdom. Kravet är i enlighet med
föreskrifterna om medicinska krav för innehav av körkort (TSFS
2010:125).
Sömn- och vakenhetsstörningar
24 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får inte utföras vid
obehandlad sömn- och vakenhetsstörning eller annan
obehandlad sjukdom med sömnstörning.
Kravet kvarstår i föreskriften, obehandlad sömn- och
vakenhetsstörning eller annan obehandlad sjukdom med
sömnstörning utgör hinder för arbetsuppgifter av betydelse för
säkerheten även i dagens föreskrifter.
Datum Dnr/Beteckning 40 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
25 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten med funktioner
enligt 7 § 1 och 2 inte utföras vid narkolepsi.
Kravet kvarstår i föreskriften, narkolepsi utgör hinder för
arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten med funktioner
enligt 7 § 1 och 2 även i dagens föreskrifter.
26 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten med funktioner
enligt 7 § 3 och 4 får utföras vid narkolepsi om läkare bedömt
att konsekvenserna av sjukdomen i det individuella fallet inte
innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under förutsättning
att
1. sjukdomen är väl behandlad,
2. trötthet som inskränker säkerheten inte förekommer under
tjänstgöring, och
3. sjukdomen minst en gång om året, följs upp av läkare som
konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
Kraven innebär en lättnad mot dagens föreskrifter på så sätt att
narkolepsi inte längre är ett absolut hinder för arbetsuppgifter
enligt 7 § 3 och 4 enligt kraven i föreskrifterna. Paragrafen är i
enlighet med dagens praxis vid beslut i ansökan om undantag. I
förslaget kan läkare i individuella fall, under vissa förutsättningar
godkänna att arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten utförs.
27 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får utföras vid
sömn- och vakenhetsstörning eller annan sjukdom med
sömnstörning, som inte omfattas av 24-26 §§ om läkare
bedömt att konsekvenserna av sjukdomen i det individuella
fallet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under
förutsättning att.
1. Trötthet som inskränker säkerheten inte förekommer under
tjänstgöring, behandling sker med CPAP/APAP eller bettskena
och sjukdomen regelbundet genom sömnregistrering eller
annan behandlingskontroll följs upp av läkare som konstaterar
Kraven innebär en lättnad mot dagens föreskrifter på så sätt att
sömn- och vakenhetsstörning eller annan sjukdom med
sömnstörning (som inte omfattas av 24-26 §§) inte längre är ett
absolut hinder för arbetsuppgifter enligt kraven i föreskrifterna.
Paragrafen är i enlighet med dagens praxis vid beslut i ansökan
om undantag. I förslaget kan läkare i individuella fall, under
vissa förutsättningar godkänna att arbetsuppgifter av betydelse
för säkerheten utförs.
Datum Dnr/Beteckning 41 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
2. AHI 14 inte överstiger 14 och dagtrötthet inte förekommer.
Alkohol och andra droger
28 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får inte utföras av
den som brukar narkotika eller medel med liknande effekter.
Kravet kvarstår i föreskriften, bruk av narkotika utgör hinder för
arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten även i dagens
föreskrifter.
29 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får inte utföras
under påverkan av alkohol, narkotika eller andra medel med
liknande effekter.
Kravet kvarstår i föreskriften, påverkan av alkohol utgör hinder
för arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten även i dagens
föreskrifter. I föreskriftsförslaget är det tydliggjort att detta även
gäller påverkan av narkotika eller andra medel med liknande
effekter.
30 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får inte utföras vid
substansbrukssyndrom avseende alkohol, narkotika eller andra
medel med liknande effekter förrän varaktig helnykterhet har
verifierats och prognosen för fortsatt nykterhet bedöms vara
god.
Varaktig nykterhet vid milt substansbrukssyndrom ska avse
minst sex månaders verifierad varaktig helnykterhet.
Varaktig nykterhet vid måttligt till svårt substansbrukssyndrom
ska avse minst ett års verifierad varaktig helnykterhet.
Dessutom ska alltid minst ett års helnykterhet verifieras om
1. personen har ertappats påverkad inför eller under
Kraven innebär en lättnad mot dagens föreskrifter på så sätt att
ett substansbrukssyndrom inte längre är ett absolut hinder
enligt kraven i föreskrifterna. Paragrafen är i enlighet med
dagens praxis vid beslut i ansökan om undantag. I förslaget kan
läkare i individuella fall, under vissa förutsättningar bedöma att
arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten utförs. Detta gäller
dock under förutsättning att personen har verifierat varaktighet
helnykterhet under en tidsperiod som fastställs i det individuella
fallet.
Datum Dnr/Beteckning 42 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
tjänstgöring, eller
2. tidigare behandlingsinsatser har misslyckats.
Allmänna råd
Vid bedömning av om föraren uppfyller kriterierna för ett
substansbrukssyndrom bör läkaren utgå från det
kriteriebaserade systemet för diagnosklassificering DSM-5.
31 § Efter återgång i tjänst då varaktig helnykterhet har verifierats,
ska fortsatt varaktig nykterhet verifieras.
Personen ska följas under en period som bedöms lämplig av
läkare i det individuella fallet, dock minst 36 månader.
För att säkerställa verifierad nykterhet ska erkända metoder
och tester användas som kan påvisa alkohol, narkotika eller
andra medel med liknande effekter.
Allmänna råd
Exempel på erkända metoder och tester för bruk av alkohol är
PEth och CDT.
Kraven innebär en lättnad mot dagens föreskrifter. Läkare kan i
individuella fall, under vissa förutsättningar bedöma att
arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får utföras. Detta
gäller dock efter att personen har verifierat varaktighet
helnykterhet under en fastställd tidsperiod.
Efter att personen återgår i tjänst ska denne följas under en
period som läkare fastställer i det individuella fallet. Personen
ska visa fortsatt varaktig nykterhet.
Paragrafen är i enlighet med dagens praxis vid beslut i ansökan
om undantag.
32 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras vid bruk av
läkemedel som kan påverka reaktionsförmågan och
vakenheten under förutsättning att läkemedlet
1. tas enligt läkarordination, och
2. inte har sådana effekter som innebär en trafiksäkerhetsrisk.
Kravet kvarstår i föreskriften.
Datum Dnr/Beteckning 43 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
Neuropsykiatriska tillstånd
33 § Med neuropsykiatriska tillstånd avses i dessa föreskrifter t ex
ADHD, autismspektrumtillstånd eller likartade tillstånd.
Paragrafen är ny och är i enlighet med formulering i
föreskrifterna om medicinska krav för innehav av körkort (TSFS
2010:125).
34 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får utföras vid
neuropsykiatriska tillstånd om läkare bedömt att
konsekvenserna av tillståndet i det individuella fallet inte
innebär en trafiksäkerhetsrisk.
Detta gäller under förutsättning att
1. tillståndet är väl behandlat,
2. läkemedel tas enligt läkarordination och inte har sådana
effekter som innebär en trafiksäkerhetsrisk,
3. prognosen för sjukdomen är god, och
4. tillståndet minst två gånger om året följs upp av läkare som
konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
Vid bedömning av om konsekvenserna av tillståndet innebär
en trafiksäkerhetsrisk ska läkaren beakta störning av
impulskontroll, koncentrationsförmåga, uppmärksamhet och
omdöme samt tvångsmässig fixering. I bedömningen ska även
tillståndets konsekvenser för det dagliga livet, förmåga att följa
regler och social interaktion beaktas.
Kraven innebär en lättnad mot dagens föreskrifter på så sätt att
neuropsykiatriska tillstånd inte längre är ett absolut hinder enligt
kraven i föreskrifterna. Paragrafen är i enlighet med dagens
praxis vid beslut i ansökan om undantag. I förslaget kan läkare i
individuella fall, under vissa förutsättningar bedöma att
arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten utförs.
Datum Dnr/Beteckning 44 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
Epilepsi och andra neurologiska tillstånd
35 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten med funktioner
enligt 7 § 1 och 2 får inte utföras om personen har
1. haft ett epileptiskt anfall under de senaste fem åren, eller
2. personen har fått diagnosen epilepsi och ett epileptiskt anfall
har inträffat de senaste tio åren. Epilepsin får inte ha
behandlats med läkemedel under de senaste fem åren.
Kraven innebär en lättnad mot dagens föreskrifter på så sätt att
epilepsi eller epileptiska anfall inte längre är ett absolut hinder
för arbetsuppgifter enligt 7 § 1 och 2 enligt kraven i
föreskrifterna. Paragrafen är i enlighet med dagens praxis vid
beslut i ansökan om undantag. I förslaget kan läkare i
individuella fall, under vissa förutsättningar bedöma att
arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten med funktioner
enligt 7 § 1 och 2 utförs. Detta måste dock ha föregåtts av en
anfallsfri period enligt punkt 1-2.
36 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten med funktioner
enligt 7 § 3 och 4 får inte utföras om personen har haft ett
epileptiskt anfall under de senaste fem åren.
Kraven innebär en lättnad mot dagens föreskrifter på så sätt att
epileptiska anfall inte längre är ett absolut hinder för
arbetsuppgifter enligt 7 § 3 och 4 enligt kraven i föreskrifterna.
Paragrafen är i enlighet med dagens praxis vid beslut i ansökan
om undantag. I förslaget kan läkare i individuella fall, under
vissa förutsättningar bedöma att arbetsuppgifter av betydelse
för säkerheten med funktioner enligt 7 § 3 och 4 utförs. Det
måste dock föregås av en anfallsfri period om minst fem år.
37 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får utföras vid
sjukdom i nervsystemet om läkare bedömt att det inte
förekommer några neurologiska eller kognitiva symptom som i
det individuella fallet innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta
Kraven innebär en lättnad mot dagens föreskrifter på så sätt att
sjukdom i nervsystemet inte längre är ett absolut hinder enligt
kraven i föreskrifterna. Paragrafen är i enlighet med dagens
praxis vid beslut i ansökan om undantag. I förslaget kan läkare i
Datum Dnr/Beteckning 45 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
gäller under förutsättning att
1. sjukdomen är väl behandlad,
2. läkemedel tas enligt läkarordination och inte har sådana
effekter som innebär en trafiksäkerhetsrisk,
3. prognosen för sjukdomen bedöms vara god, och
4. tillståndet minst en gång om året följs upp av läkare som
konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
Vid bedömning av om sjukdomen innebär en
trafiksäkerhetsrisk ska läkaren beakta tillståndets kliniska form
och utveckling samt behandlingsresultat. Synfältsdefekter,
nedsättning av kognitiva funktioner och motoriska eller
sensoriska symptom som påverkar balans, koordination eller
psykomotorisk hastighet ska särskilt beaktas.
Allmänna råd
Exempel på sjukdomar i nervsystemet är multipel skleros och
Parkinsons sjukdom.
individuella fall, under vissa förutsättningar bedöma
arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten utförs.
Demens och andra kognitiva störningar
38 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får inte utföras vid
diagnosen demens eller vid andra allvarliga kognitiva
störningar.
Kravet kvarstår i föreskriften, diagnosen demens och andra
allvarliga kognitiva störningar utgör hinder för arbetsuppgifter av
betydelse för säkerheten även i dagens föreskrifter.
39 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får utföras vid
kognitiva störningar om läkare bedömt att konsekvenserna av
tillståndet i det individuella fallet inte innebär en
Kraven innebär en lättnad mot dagens föreskrifter på så sätt att
kognitiv störning inte längre är ett absolut hinder för enligt
kraven i föreskrifterna. Paragrafen är i enlighet med dagens
Datum Dnr/Beteckning 46 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
trafiksäkerhetsrisk.
Vid bedömning av om konsekvenserna av störningen utgör en
trafiksäkerhetsrisk ska särskild hänsyn tas till nedsättning av
uppmärksamhet, omdöme och förmåga att ta in och bearbeta
synintryck samt nedsättning av mental flexibilitet, minne,
exekutiva funktioner och psykomotoriskt tempo. Dessutom ska
känslomässig labilitet och ökad uttröttbarhet beaktas. Apraxi
och neglekt ska särskilt uppmärksammas.
praxis vid beslut i ansökan om undantag. I förslaget kan läkare i
individuella fall, under vissa förutsättningar bedöma att
arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten utförs.
Psykiska sjukdomar och störningar
40 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får inte utföras vid
allvarlig grad av psykisk sjukdom eller störning som innebär en
trafiksäkerhetsrisk.
Med allvarlig grad av psykisk sjukdom eller störning avses
schizofrena och andra tillstånd med psykos, affektiva syndrom
med hypomani och mani samt andra psykiska sjukdomar och
störningar med liknande symptom.
Kravet kvarstår i föreskriften. Allvarlig psykisk sjukdom eller
störning utgör hinder för arbetsuppgifter av betydelse för
säkerheten även enligt dagens föreskrifter.
41 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får utföras vid
lindrig till måttlig grad av psykisk sjukdom eller störning om
läkare i det individuella fallet bedömt att sjukdomen inte
innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under förutsättning
att
1. sjukdomen är väl behandlad,
2. personen har god sjukdomsinsikt,
3. läkemedel tas enligt läkarordination och inte medför sådana
Kraven innebär en lättnad mot dagens föreskrifter på så sätt att
lindrig till måttlig grad av psykisk sjukdom eller störning inte
längre är ett absolut hinder för enligt kraven i föreskrifterna.
Paragrafen är i enlighet med dagens praxis vid beslut i ansökan
om undantag. I förslaget kan läkare i individuella fall, under
vissa förutsättningar bedöma att arbetsuppgifter av betydelse
för säkerheten utförs.
Datum Dnr/Beteckning 47 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
effekter som innebär en trafiksäkerhetsrisk,
4. prognosen för sjukdomen bedöms vara god, och
5. sjukdomen minst en gång om året följs upp av läkare som
konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk
Rörelseorganens funktioner
42 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får utföras vid
nedsatt balans, nedsatt koordination eller begränsning av
rörligheten där läkare bedömt att konsekvenserna av tillståndet
i det individuella fallet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk.
Kravet kvarstår i föreskriften och innebär att läkaren i
individuella fall, under vissa förutsättningar, kan godkänna att
arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten utförs vid
nedsättningar av rörelseorganens funktioner.
Paragrafen är i enlighet med dagens praxis vid beslut i ansökan
om undantag.
Hörsel
43 § Den som utför arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten ska
ha en hörselfunktion som är så god att all
trafiksäkerhetsmässigt viktig information kan uppfattas utan
svårigheter.
Allmänna råd
Riktvärden vid tonaudiometri för den som utför arbetsuppgifter
av betydelse för säkerheten med funktioner enligt 7 § 1, 2 och
4 är att hörseltrösklarna inte överstiga 40 dB vid frekvenserna
500 och 1 000 Hz och 45 dB vid frekvensen 2 000 Hz.
Kravet kvarstår i föreskriften, men är omformulerat. Punkt 1 i
dagens 15 § är ändrat till att vara riktvärden och ligger därför i
föreskriftsförslaget som ett allmänt råd.
Datum Dnr/Beteckning 48 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
44 § Om nödvändig hörselfunktion endast uppnås med hörapparat
ska denna användas under tjänstgöringen. Vidare ska ett
praktiskt hörselprov i aktuell arbetsmiljö visa att all information
av betydelse för trafiksäkerheten kan uppfattas utan
svårigheter.
Kravet kvarstår i föreskriften.
45 § Om hörselskydd används får skyddens dämpande egenskaper
inte vara större än att all information av betydelse för
trafiksäkerheten kan uppfattas utan svårigheter.
Kravet kvarstår i föreskriften.
Syn
46 § Den som utför arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten ska
ha en synfunktion som är så god att all trafiksäkerhetsmässigt
viktig information kan uppfattas utan svårighet. Ögonsjukdomar
som kan innebära en trafiksäkerhetsrisk får inte förekomma.
Kraven kvarstår i föreskriften, men är omflyttade.
47 § För den som utför arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten
med funktioner enligt 7 § 1, 2 och 4 ska synskärpan med eller
utan korrektion binokulärt uppgå till 0,8 där värdet ska vara
minst 0,3 i det sämre ögat.
Om nödvändig synskärpa endast uppnås med korrektionsglas
får korrektionsvärdena inte överstiga +5D (översynthet) eller –
8D (närsynthet) i den mest brytande meridianen. Läkare kan
godkänna andra korrektionsvärden i det individuella fallet.
Utlåtande krävs då från ögonläkare som intygar att
korrektionsglasen inte medför trafikfarliga effekter som till
Kraven kvarstår i föreskriften, men är omflyttade. I
föreskriftsförslaget är tillagt att läkare i individuella fall, under
vissa förutsättningar kan godkänna andra korrektionsvärden.
I dessa föreskrifter anges vilka krav som gäller för den
binokulära synskärpan samt vilket minsta värde det sämre ögat
får ha. Observera att det en skillnad i jämförelse med hur
kraven om synskärpa anges i föreskrifterna om medicinska krav
för innehav av körkort (TSFS 2010:125) där den monokulära
synskärpan anges.
Datum Dnr/Beteckning 49 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
exempel prismatiska synfältsdefekter.
Kontaktlinser är tillåtna oavsett korrektionsvärden under
förutsättningar att kontaktlinserna kan användas under ett helt
arbetspass.
48 § För den som utför arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten
med funktioner enligt 7 § 3 ska synskärpan med eller utan
korrektion binokulärt uppgå till minst 0,5. Om syn helt saknas i
ett öga ska synskärpan i befintligt öga uppgå till minst 0,6.
Om nödvändig synskärpa endast uppnås med korrektionsglas
får korrektionsvärdena inte överstiga + 5D (översynthet) eller -
8D (närsynthet) i den mest brytande meridianen. Läkare kan
godkänna andra korrektionsvärden i det individuella fallet.
Utlåtande krävs då från ögonläkare som intygar att
korrektionsglasen inte medför trafikfarliga effekter, som till
exempel prismatiska synfältsdefekter.
Kontaktlinser är tillåtna oavsett korrektionsvärden under
förutsättning att kontaktlinserna kan användas under ett helt
arbetspass.
Kraven kvarstår i föreskriften, men är omflyttade. I
föreskriftsförslaget är tillagt att läkare i individuella fall, under
vissa förutsättningar kan godkänna andra korrektionsvärden.
I dessa föreskrifter anges vilka krav som gäller för den
binokulära synskärpan samt vilket minsta värde det sämre ögat
får ha. Observera att det en skillnad i jämförelse med hur
kraven om synskärpa anges i föreskrifterna om medicinska krav
för innehav av körkort (TSFS 2010:125) där den monokulära
synskärpan anges.
49 § För den som utför arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten
ska synfältet vara normalt på båda ögonen.
För den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter med
moment enligt 7 § 3 och 4 kan en synfältsdefekt i ett öga
tillåtas under förutsättning att synfältsdefekten helt
Kraven kvarstår i föreskriften, men är omflyttade.
Datum Dnr/Beteckning 50 (50)
2019-07-08 TSF 2017-17
kompenseras av det andra ögat och att defekten inte påverkar
den aktuella arbetsuppgiften.
50 § Den som utför arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten ska
ha ett normalt mörkerseende.
Kravet kvarstår i föreskriften, men är omflyttade.
51 § Den som utför arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får
ha ett dubbelseende om läkare bedömt att tillståndet i det
individuella fallet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta
gäller under förutsättning att tillståndet
1. har funnits så länge att personen har tillräcklig adaption och
kompensationserfarenhet och
2. inte påverkar den aktuella arbetsuppgiften.
Kravet kvarstår i föreskriften, men är omflyttat. I
föreskriftsförslaget är tillagt att läkare i individuella fall, under
vissa förutsättningar kan godkänna ett dubbelseende.
Paragrafen är i enlighet med dagens praxis vid beslut i ansökan
om undantag.
52 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får utföras vid
defekt färgseende om arbetsuppgifterna i det individuella fallet
inte innehåller moment där färger har en säkerhetsmässig
betydelse
Kravet kvarstår i föreskriften men är omformulerat.
53 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får utföras efter
linsimplantat, keratomi och keraktetomi om kontroller sker i den
omfattning som behandlande läkare finner lämpligt.
Kraven kvarstår i föreskriften.
Undantag
54 § Undantag från dessa föreskrifter meddelas av
Transportstyrelsen.
1
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten inom tunnelbana och spårväg;
beslutade den [DATUM ÅR].
Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 6 och 7 §§
förordningen (1990:1165) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg samt
följande allmänna råd.
Tillämpningsområden och definitioner
1 § Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om hälsoundersökningar
och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för
säkerheten enligt 12 § lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg
(1990:1157).
2 § Den som även omfattas av
1. lagen (2011:725) om behörighet för lokförare och Transportstyrelsens
föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. för
lokförare, eller
2. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2019:xx) om
hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med säkerhetskritiska
arbetsuppgifter inom järnvägen,
och som genomgår hälsoundersökningar enligt punkt 1 eller 2, behöver
inte genomgå motsvarande undersökningar enligt dessa föreskrifter. Detta
gäller under förutsättning att personens hälsotillstånd är oförändrat sedan
senast genomförda hälsoundersökning.
Grundläggande krav för samtliga hälsotillstånd
3 § Den som utför arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten enligt 1 §
får inte ha sådana sjukdomar eller tillstånd, använda läkemedel eller andra
medel med konsekvenser som innebär en trafiksäkerhetsrisk.
4 § Med konsekvenser som innebär en trafiksäkerhetsrisk avses i dessa
föreskrifter följande.
1. Påverkan på medvetandet.
2. Nedsatt uppmärksamhet eller koncentration.
3. Plötslig förlust av funktionsförmågan.
TSFS 20[YY]:[XX]
Utkom från trycket
den [DATUM ÅR]
JÄRNVÄG
2
TSFS 20:
4. Nedsatt balans eller koordination.
5. Betydande begränsningar av rörligheten.
5 § Om läkaren i det individuella fallet bedömer att hälsotillståndet eller
följderna av bruket av läkemedel eller andra medel inte innebär en
trafiksäkerhetsrisk enligt 4 § får arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten
utföras. Detta gäller under förutsättning att inget annat sägs i 14-53 §§.
6 § Om läkaren i det individuella fallet bedömer att flera sjukdomar eller
tillstånd tillsammans vid en sammantagen bedömning innebär en
trafiksäkerhetsrisk, får arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten inte
utföras. Detta gäller även om sjukdomarna eller tillstånden var för sig inte
utgör hinder att utföra arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten enligt
dessa föreskrifter.
Hälsoundersökning
7 § De hälsoundersökningar och bedömningar som här föreskrivs ska
utföras av en legitimerad läkare. Hälsoundersökningen ska utföras med
beaktande av vilken typ av arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten som
utförs och vilka säkerhetskritiska funktioner som arbetsuppgiften innefattar.
Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten innehåller funktioner som
1. framförande av fordon,
2. leda eller övervaka spårtrafik,
3. bedöma fordon eller spåranläggningar med avseende på dess
trafiksäkerhetsmässiga tillstånd, eller
4. i övrigt enligt verksamhetsutövarens säkerhetsbestämmelser omfattar
bedrivande av trafik och arbete på spår.
Allmänna råd
Exempel på arbetsuppgifter som innehåller funktioner enligt 7 § 2 är
trafikledare och huvudtillsyningsman. Exempel på arbetsuppgifter
som innehåller funktioner enligt 7 § 3 är besiktningsman. Exempel
på arbetsuppgifter som innehåller funktioner enligt 7 § 4 är
konduktör, trafikbiträde, tågvarnare och tillsyningsman.
8 § De hälsoundersökningar som genomförs i enlighet med dessa
föreskrifter ska minst omfatta
1. en allmän medicinsk undersökning,
2. undersökning av syn, hörsel och färgseende,
3. urin- eller blodprover för uteslutande av diabetes,
4. en självskattning från personen avseende aktuella alkohol- och
drogvanor, och
5. urin- eller blodprover för upptäckt av andra tillstånd som indikerats vid
den kliniska undersökningen.
9 § Direkt eller indirekt inblandning i en olycka eller ett tillbud utgör
hinder för att utföra arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten om personen
kan ha påverkats psykiskt eller fysiskt av händelserna på sådan sätt att
arbetsuppgifterna inte kan utföras på ett från trafiksäkerhetssynpunkt
3
TSFS 20:
tillförlitligt sätt. Innan fortsatt tjänstgöring ska personen bedömas av läkare
avseende kraven i dessa föreskrifter.
10 § Den som har haft en sammanhängande frånvaro- eller
sjukskrivningsperiod i mer än 30 dagar eller upprepad korttidsfrånvaro ska
före fortsatt tjänstgöring bedömas av läkare avseende kraven i dessa
föreskrifter.
Med sammanhängande frånvaro avses i dessa föreskrifter inte semester
eller annan godtagbar frånvaro.
11 § Behovet av en ny hälsoundersökning ska beaktas när personal
övergår till annan arbetsuppgift som omfattas av kraven i dessa föreskrifter.
12 § Den som utför arbetsuppgifter enligt 1 § ska genomgå en
hälsoundersökning
1. vart femte år i åldern till och med 40 år,
2. vart tredje år i åldern från 41 till och med 62 år, och
3. varje år i åldern över 62 år.
Hälsoundersökningen kan i det individuella fallet ske oftare om det krävs
för att säkerställa att sjukdomen eller tillståndet inte innebär en
trafiksäkerhetsrisk.
13 § Vid museal verksamhet på en spåranläggning som är avskild från det
allmänna spårnätet, får varannan hälsoundersökning enligt 12 § ersätts av en
hälsodeklaration från den anställde. Om det finns avvikelser jämfört med det
hälsotillstånd som rådde vid den senaste hälsoundersökningen ska en läkare
bedöma avvikelsens betydelse.
Närmare bestämmelser om vissa sjukdomstillstånd
Hjärt- och kärlsjukdomar
14 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får inte utföras vid
behandling mot hjärt- och kärlsjukdom som innebär en trafiksäkerhetsrisk.
Implanterad ICD är en sådan behandling som innebär en
trafiksäkerhetsrisk och utgör hinder för att utföra arbetsuppgifter med
funktioner enligt 7 § 1 och 2.
15 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten med funktioner enligt
7 § 1 och 2 får inte utföras efter genomgången hjärttransplantation.
16 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten med funktioner enligt
7 § 3 och 4 får utföras efter hjärttransplantation om läkare bedömt att
konsekvenserna av hjärttransplantationen i det individuella fallet inte
innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under förutsättning att tillståndet
1. är väl behandlat, och
2. minst en gång om året följs upp av läkare som konstaterar att det inte
finns någon trafiksäkerhetsrisk.
Behovet av hur lång tid som ska gå innan arbetsuppgifterna återupptas
efter hjärttransplantationen ska bedömas i det enskilda fallet. Läkaren ska i
4
TSFS 20:
sin bedömning av om tillståndet är väl behandlat beakta förekomst av
allvarliga postoperativa komplikationer.
17 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten med funktioner enligt
7 § 1 och 2 får inte utföras vid bradyarytmier med AV-block II – Mobitz typ
2, AV-block III eller alternerande skänkelblock.
18 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten med funktioner enligt
7 § 3 och 4 får utföras vid bradyarytmier med AV-block II – Mobitz typ 2,
AV-block III eller alternerande skänkelblock om läkare bedömt att
konsekvenserna av sjukdomen i det individuella fallet inte innebär en
trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under förutsättning att sjukdomen
1. är väl behandlad, och
2. tillståndet minst en gång om året följs upp av läkare som konstaterar
att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
19 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får utföras vid annan
hjärt- och kärlsjukdom än den som avses i 14-18 §§ om läkare bedömt att
konsekvenserna av sjukdomen i det individuella fallet inte innebär en
trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under förutsättning att
1. sjukdomen är väl behandlad,
2. eventuella riskfaktorer är under kontroll,
3. prognosen för sjukdomen i övrigt bedöms vara god, och
4. sjukdomen minst en gång om året följs upp av läkare som konstaterar
att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
Allmänna råd
Exempel på hjärt- och kärlsjukdomar är kranskärlsjukdomar som
yttrar sig i kärlkramp eller hjärtinfarkt, rytmrubbningar som kan
medföra en akut medvetandesänkning, pacemaker, hjärtsvikt,
kardiomyopatier, hjärtklaffssjukdomar, tillstånd efter
kranskärlsingrepp, tillstånd efter kranskärlsoperation samt tillstånd
efter en hjärtklaffsoperation.
20 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får utföras vid förhöjt
blodtryck om läkare bedömt att konsekvenserna av det förhöjda blodtrycket
i det individuella fallet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under
förutsättning att blodtrycket
1. är väl behandlat, och
2. minst en gång om året följs upp av läkare som konstaterar att det inte
finns någon trafiksäkerhetsrisk,
Som riktvärden anses ett blodtryck i vila överstigande 160 i systoliskt
tryck eller 95 i diastoliskt tryck vara förhöjt.
Diabetes
21 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten med funktioner enligt
7 § 1 och 2 får inte utföras vid diabetes som behandlas med läkemedel som
ger ökad risk för hypoglykemi (insulin eller läkemedel innehållande
sulfonureider).
5
TSFS 20:
22 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får utföras vid diabetes,
som inte avses i 21 §, om läkare bedömt att sjukdomen eller behandlingen i
det individuella fallet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk, Detta gäller under
förutsättning att
1. läkare har bedömt att diabetessjukdomen är under godtagbar kontroll
avseende risken på hypoglykemi,
2. personen kontrollerar blodsockret innan tjänstgöringen påbörjas,
3. personen god förmåga att känna varningstecken på hypoglykemi,
4. personen har förmåga att vidta åtgärder vid hypoglykemi, och
5. sjukdomen minst en gång om året följs upp av läkare som konstaterar
att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
23 § Vid läkaren bedömning av om arbetsuppgifter av betydelse för
säkerheten kan utföras trots diabetes ska komplikationer från kärlsystemet
till följd av diabetessjukdomen särskilt uppmärksammas liksom makro-
vaskulära komplikationer med risk för hjärt- och kärlsjukdom.
Allmänna råd
Exempel på komplikationer från kärlsystemet är retinopati eller
neuropati med motoriska och sensoriska bortfallssymptom eller
kognitiv påverkan.
Ögonbottenundersökning bör ske regelbundet i de intervaller som
ögonläkare bedömer i det individuella fallet.
Sömn- och vakenhetsstörningar
24 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten med funktioner enligt
7 § 1 och 2 får inte utföras vid obehandlad sömn- och vakenhetsstörning
eller annan obehandlad sjukdom med sömnstörning.
25 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten med funktioner enligt
7 § 1 och 2 får inte utföras vid narkolepsi.
26 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten med funktioner enligt
7 § 3 och 4 får utföras vid narkolepsi om läkaren bedömt att konsekvenserna
av sjukdomen i det individuella fallet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk.
Detta gäller under förutsättning att
1. sjukdomen är väl behandlad,
2. trötthet som inskränker säkerheten inte förekommer under
tjänstgöring, och
3. sjukdomen minst en gång om året följs upp av läkare som konstaterar
att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
27 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får utföras vid sömn- och
vakenhetsstörning eller annan sjukdom med sömnstörning som inte avses i
24-26 §§ om läkare bedömt att konsekvenserna av sjukdomen i det
individuella fallet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under
förutsättning att.
1. Trötthet som inskränker säkerheten inte förekommer under
tjänstgöring, behandling sker med CPAP/APAP eller bettskena och
sjukdomen regelbundet genom sömnregistrering eller annan
6
TSFS 20:
behandlingskontroll följs upp av läkare som konstaterar att det inte finns
någon trafiksäkerhetsrisk.
2. AHI inte överstiger 14 och dagtrötthet inte förekommer.
Alkohol och droger
28 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får inte utföras av den
som brukar narkotika eller medel med liknande effekter.
29 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får inte utföras under
påverkan av alkohol, narkotika eller andra medel med liknande effekter.
30 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får inte utföras vid
substansbrukssyndrom avseende alkohol, narkotika eller andra medel med
liknande effekter förrän varaktig helnykterhet har verifierats och prognosen
för fortsatt nykterhet bedöms vara god.
Varaktig nykterhet vid milt substansbrukssyndrom ska avse minst sex
månaders verifierad varaktig helnykterhet.
Varaktig nykterhet vid måttligt till svårt substansbrukssyndrom ska avse
minst ett års verifierad varaktig helnykterhet. Dessutom ska alltid minst ett
års helnykterhet verifieras om
1. personen har ertappats påverkad inför eller under tjänstgöring, eller
2. tidigare behandlingsinsatser har misslyckats.
Allmänna råd
Vid bedömning av om personen uppfyller kriterierna för ett
substansbrukssyndrom bör läkaren utgå från det kriteriebaserade
systemet för diagnosklassificering DSM-5.
31 § Efter återgång i tjänst då varaktig helnykterhet har verifierats, ska
fortsatt varaktig nykterhet verifieras.
Personen ska följas under en period som bedöms lämplig av läkare i det
individuella fallet, dock minst 36 månader.
För att säkerställa verifierad nykterhet ska erkända metoder och tester
användas som kan påvisa alkohol, narkotika eller andra medel med liknande
effekter.
Allmänna råd
Exempel på erkända metoder och tester för bruk av alkohol är PEth
och CDT.
32 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får utföras vid bruk av
läkemedel som kan påverka reaktionsförmågan och vakenheten under
förutsättning att läkemedlet
1. tas enligt läkarordination, och
2. inte har sådan effekter som innebär en trafiksäkerhetsrisk.
Neuropsykiatriska tillstånd
33 § Med neuropsykiatriska tillstånd avses i dessa föreskrifter t ex ADHD,
autismspektrumtillstånd och likartade tillstånd.
7
TSFS 20:
34 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får utföras vid
neuropsykiatriska tillstånd om läkare bedömt att konsekvenserna av
tillståndet i det individuella fallet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta
gäller under förutsättning att
1. tillståndet är väl behandlat,
2. läkemedel tas enligt läkarordination och inte har sådana effekter som
innebär en trafiksäkerhetsrisk,
3. prognosen för sjukdomen är god, och
4. sjukdomen minst två gånger om året följs upp av läkare som
konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
Vid bedömning av om konsekvenserna av tillståndet innebär en
trafiksäkerhetsrisk ska läkaren beakta störning av impulskontroll,
koncentrationsförmåga, uppmärksamhet och omdöme samt tvångsmässig
fixering. I bedömningen ska även tillståndets konsekvenser för det dagliga
livet, förmåga att följa regler och social interaktion beaktas.
Epilepsi och andra neurologiska tillstånd
35 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten med funktioner enligt
7 § 1 och 2 får inte utföras om personen har
1. haft ett epileptiskt anfall under de senaste fem åren, eller
2. fått diagnosen epilepsi och ett epileptiskt anfall har inträffat under de
senaste tio åren. Epilepsin får inte ha behandlats med läkemedel under de
senaste fem åren.
36 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten med funktioner enligt
7 § 3 och 4 får inte utföras om personen har haft ett epileptiskt anfall under
de senaste fem åren.
37 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får utföras vid sjukdom i
nervsystemet om läkare bedömt att det inte förekommer några neurologiska
eller kognitiva symptom som i det individuella fallet innebär en
trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under förutsättning att
1. sjukdomen är väl behandlad,
2. läkemedel tas enligt läkarordination och inte har sådana effekter som
innebär en trafiksäkerhetsrisk,
3. prognosen för sjukdomen bedöms vara god, och
4. sjukdomen minst en gång om året följs upp av läkare som konstaterar
att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
Vid bedömning av om sjukdomen innebär en trafiksäkerhetsrisk ska
läkaren beakta tillståndets kliniska form och utveckling samt
behandlingsresultat. Synfältsdefekter, nedsättning av kognitiva funktioner
och motoriska eller sensoriska symptom som påverkar balans, koordination
eller psykomotorisk hastighet ska särskilt beaktas.
Allmänna råd
Exempel på sjukdomar i nervsystemet är multipel skleros och
Parkinsons sjukdom.
8
TSFS 20:
Demens eller andra kognitiva störningar
38 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får inte utföras vid
diagnosen demens eller andra allvarliga kognitiva störningar.
39 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får utföras vid kognitiva
störningar om läkare bedömt att konsekvenserna av tillståndet i det
individuella fallet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk.
Vid bedömning av om konsekvenserna av störningen utgör en
trafiksäkerhetsrisk ska särskild hänsyn tas till nedsättning av
uppmärksamhet, omdöme och förmåga att ta in och bearbeta synintryck
samt nedsättning av mental flexibilitet, minne, exekutiva funktioner och
psykomotoriskt tempo. Dessutom ska känslomässig labilitet och ökad
uttröttbarhet beaktas. Apraxi och neglekt ska särskilt uppmärksammas.
Psykiska sjukdomar och störningar
40 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får inte utföras vid
allvarlig grad av psykisk sjukdom eller störning som innebär en
trafiksäkerhetsrisk.
Med allvarlig grad av psykisk sjukdom eller störning avses schizofrena
och andra tillstånd med psykos, affektiva syndrom med hypomani och mani
samt andra psykiska sjukdomar och störningar med liknande symptom.
41 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får utföras vid lindrig
grad av psykisk sjukdom eller störning läkare i det individuella fallet
bedömt att sjukdomen eller störningen inte innebär en trafiksäkerhetsrisk.
Detta gäller under förutsättning att
1. sjukdomen är väl behandlad,
2. personen har god sjukdomsinsikt,
3. läkemedel tas enligt läkarordination och inte medför sådana effekter
som innebär en trafiksäkerhetsrisk,
4. prognosen för sjukdomen bedöms vara god, och
5. sjukdomen minst en gång om året följs upp av läkare som konstaterar
att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
Rörelseorganens funktioner
42 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får utföras vid nedsatt
balans, nedsatt koordination eller begränsningar av rörligheten om läkare
bedömt att konsekvenserna av tillståndet i det individuella fallet inte innebär
en trafiksäkerhetsrisk.
Hörsel
43 § Den som utför arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten ska ha en
hörselfunktion som är så god att all trafiksäkerhetsmässigt viktig
information kan uppfattas utan svårigheter.
9
TSFS 20:
Allmänna råd
Riktvärden vid tonaudiometri för den som utför arbetsuppgifter av
betydelse för säkerheten med funktioner enligt 7 § 1, 2 och 4 är att
hörseltrösklarna inte överstiga 40 dB vid frekvenserna 500 och
1 000 Hz och 45 dB vid frekvensen 2 000 Hz.
44 § Om tillräcklig hörselfunktion endast uppnås med hörapparat ska
denna användas under tjänstgöringen. Vidare ska ett praktiskt hörselprov i
aktuell arbetsmiljö visa att all information av betydelse för trafiksäkerheten
kan uppfattas utan svårigheter.
45 § Om hörselskydd används får skyddens dämpande egenskaper inte
vara större än att all information av betydelse för trafiksäkerheten kan
uppfattas utan svårigheter.
Syn
46 § Den som utför arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten ska ha en
synfunktion som är så god att all trafiksäkerhetsmässigt viktig information
kan uppfattas utan svårigheter. Ögonsjukdomar som kan innebära en
trafiksäkerhetsrisk får inte förekomma.
47 § För den som utför arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten med
funktioner enligt 7 § 1, 2 och 4 ska synskärpan med eller utan korrektion
binokulärt uppgå till 0,8 där värdet ska vara minst 0,3 i det sämre ögat.
Om nödvändig synskärpa endast uppnås med korrektionsglas får
korrektionsvärdena inte överstiga +5D (översynthet) eller –8D (närsynthet) i
den mest brytande meridianen. Läkare kan godkänna andra
korrektionsvärden i det individuella fallet. Utlåtande krävs då från
ögonläkare som intygar att korrektionsglasen inte medför trafikfarliga
effekter som till exempel prismatiska synfältsdefekter.
Kontaktlinser är tillåtna oavsett korrektionsvärden under förutsättningar
att kontaktlinserna kan användas under ett helt arbetspass.
48 § För den som utför arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten med
funktioner enligt 7 § 3 ska synskärpan med eller utan korrektion binokulärt
uppgå till minst 0,5. Om syn helt saknas i ett öga ska synskärpan i befintligt
öga uppgå till minst 0,6.
Om nödvändig synskärpa endast uppnås med korrektionsglas får
korrektionsvärdena inte överstiga +5D (översynthet) eller –8D (närsynthet) i
den mest brytande meridianen. Läkare kan godkänna andra
korrektionsvärden i det individuella fallet. Utlåtande krävs då från
ögonläkare som intygar att korrektionsglasen inte medför trafikfarliga
effekter som till exempel prismatiska synfältsdefekter.
Kontaktlinser är tillåtna oavsett korrektionsvärden under förutsättningar
att kontaktlinserna kan användas under ett helt arbetspass.
49 § För den som utför arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten ska
synfältet vara normalt på båda ögonen.
För den som utför arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten med
funktioner enligt 7 § 3 och 4 kan en synfältsdefekt i ett öga tillåtas under
10
TSFS 20:
förutsättning att synfältsdefekten helt kan kompenseras av det andra ögat
och att defekten inte påverkar den aktuella arbetsuppgiften.
50 § Den som utför arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten ska ha ett
normalt mörkerseende.
51 § Den som utför arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får ha ett
dubbelseende om läkare bedömt att tillståndet i det individuella fallet inte
innebär en trafiksäkerhetsrisk. Detta gäller under förutsättning att tillståndet
1. har funnits så länge att personen har tillräcklig adaption- och
kompensationserfarenhet, och
2. inte påverkar den aktuella arbetsuppgiften.
52 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får utföras vid defekt
färgseende om arbetsuppgifterna i det individuella fallet inte innehåller
moment där färger har säkerhetsmässig betydelse.
53 § Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får utföras vid
linsimplantat, keratomi eller keratektomi om kontroller genomförs i den
omfattning som behandlande läkare finner lämpligt.
Undantag
54 § Undantag från dessa föreskrifter får meddelas av Transportstyrelsen.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna författning träder i kraft den 1 mars 2020.
2. Genom denna författning upphävs Järnvägsinspektionens föreskrifter
och allmänna råd (BV-FS 2000:4) om hälsoundersökning och hälsotillstånd
för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten.
3. Undantag som har beslutats enligt de gamla föreskrifterna gäller enligt
sitt innehåll i varje enskilt beslut.
4. Ett intervall för periodisk hälsoundersökning som påbörjats före 1
mars 2020 får fullföljas enligt bestämmelserna i de gamla föreskrifterna.
På Transportstyrelsens vägnar
JONAS BJELFVENSTAM
Sara Magnusson
(Väg och järnväg)
1
Transportstyrelsens föreskrifter om upphävandet av Järnvägsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (BV-FS 2000:4) om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten;
beslutade den [DATUM ÅR].
Transportstyrelsen föreskriver med stöd av 6 och 7 §§ förordningen
(1990:1165) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg samt 1 kap. 2 § och
2 kap. 3 § järnvägsförordningen (2004:526) att Järnvägsinspektionens
föreskrifter och allmänna råd (BV-FS 2000:4) om hälsoundersökning och
hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för
trafiksäkerheten ska upphöra att gälla den 1 mars 2020.
På Transportstyrelsens vägnar
JONAS BJELFVENSTAM
Sara Magnusson
(Väg och järnväg)
TSFS 20[YY]:[XX]
Utkom från trycket
den [DATUM ÅR]
JÄRNVÄG