skolbiblioteket · vi har noterat att många barn idag ”konsumerar” film utan att vidare...
Post on 06-Oct-2020
0 Views
Preview:
TRANSCRIPT
SKOLBIBLIOTEKET
SKOLBIBLIOTEKET
F-KLASS 3 ST Åk 1 – 2 st ÅK 2 – 3 ST ÅK 3 – 2 ST ÅK 4 – 2 ST ÅK 5 – 2 ST ÅK 6 - 2 ST Grundsär 1 – 3 (8 elever) Grundsär 4 – 6 (5 elever) 1 Förberedelsegrupp åk 1-6 6 FRITIDSHEM 1 Öppen fritidshems- Verksamhet
MODERSMÅLSUNDERVISNING PÅ 16 OLIKA SPRÅK PÅ EFTERMIDDAGSTID
SVA-UNDERVISNING FÖR ca 100 BARN
Arabiska Thailändska Bosniska Grekiska Sydkurdiska (Sorani) Albanska Spanska Engelska Serbiska Somaliska Dari Nordkurdiska (Kurmanci) Finska Litauiska Kinesiska/mandarin Vietnamesiska Rumänska
FBG – barn från: Vietnam Rumänien Vit-Ryssland Ghana Thailand Somalia Brasilien Syrien Afghanistan Litauen
Sammanslagning av två skolor 2009
Vi slog tidigt fast vår vision om en likvärdig skola Vi skulle skapa likvärdiga förutsättningar för läs och skriv genom genomtänkta satsningar 1.) Tillgång till mycket böcker – stor satsning skolbibliotek. Överens om detta båda två. 2.) Läslyktan Alla barn är allas barn
Två skolor med olika skolkulturer skulle förenas – snabbt! Med det statliga uppdraget i ryggen och med Kungälvsmodellen i fokus så startade arbetet med att göra en skola för alla. Detta såg vi som ett utmärkt sätt att förena de båda uppdrag som rektor har.
Vi skyndar: Långsamt Nyfiket med ögonen på skaft Tryggt med fötterna i myllan Och värdegrunden fast förankrad på ryggen
Vad gjorde vi?
I det läget fick kommunens språk-, läs- och skrivutvecklare Maud Nilzén möjlighet att med stöd från NCS (Nationellt centrum för
språk- läs- och skrivutveckling, Skolverket)starta ett utvecklingsprojekt runt ämnesdidaktisk kvalitet i undervisningen.
Maud Nilzén erbjöd nystartade Sandbackaskolan möjligheten att delta i ett läsprojekt, Läslyktan.
Projektet innebar att pedagogerna fick ett mer medvetet sätt att undervisa.
De jobbade med läs- och skrivstrategier, de jobbade ämnesövergripande, de jobbade språkutvecklande, de jobbade enligt cirkelmodellen, de jobbade sociokulturellt.
Vad är Läslyktan? • Läslyktan är ett arbete där man jobbar med läs- och
skrivstrategier för att göra eleverna till s.k.. "expertläsare".
• Detta innefattar att de blir goda lyssnare, kan samtala om tankar från texten, lär sig olika strategier och utvecklar sin lust att läsa.
• I Läslyktan jobbar man mycket med högläsning. Flera viktiga ord och begrepp gås igenom innan boken läses.
• Några av dessa modelleras sedan under läsningen, dvs. orden kopplas till egna erfarenheter. Ofta väljs olika känsloord ut, vilket resulterar i olika värderingsamtal.
• Varje bok är väl igenomgången av lärarna gemensamt innan den används i Läslyktan. Alla böcker är fulla med post-it-lappar med de ord som är bra att gå igenom, frågor som är bra att ställa etc. Genom att låta post-it-lapparna sitta kvar sparar lärarna mycket planeringstid
• Många av de elever som har ett annat modersmål har fått boken läst för sig på sitt
modersmål av sin modersmålslärare för att lättare kunna vara med i det reflekterande samtalet efter läsningen.
• Något som är tydligt är hur viktig stämningen är runt läsningen. Att som pedagog sätta sig i sin sagostol, släcka ner all belysning och sedan tända sin lykta och ta på sig sin sjal skapar en magisk stund för både oss pedagoger och våra elever.
Syfte: Att lyssna, Samtala om tankar från texter, Strategier, Lust
Skolbiblioteket: Är uppkopplat mot stadsbiblioteket
Har kontinuerligt nya populära böcker baserat på barnens efterfrågan
Skolbibliotekarie, konstaterar att eleverna nu pratar om böcker ”på ett helt annat sätt” än tidigare årgångar. De beskriver till exempel karaktärer och genrer och har klart för sig varför de gillar eller ogillar en bok.
Idag kallar vi det Bokmikk - http://skolbloggen.kungalv.se/bokmikk-sandbacka/
http://pedagog.malmo.se/2015/02/11/skolbiblioteket-och-laslyktan-bidrar-till-att-hoja-elevernas-resultat-pa-sandbackaskolan-i-kungalv/
Rektors pedagogiska ledarskap:
Vi startade studiecirkel– ”Att undervisa i läsförståelse” – handlade om lässtrategier (frivilligt för intresserade, skapade ringar på vattnet) Ge förutsättningar för ett kollegial skolutveckling genom organisationen. Det skapades tid för pedagogiska diskussioner på skolan. Obligatoriskt Året efter var alla med i pedagogiskt utvecklingsarbete kring texttyper, cirkelmodellen, språket i alla ämnen och strategier under rubriken ”Hur kan alla lärare jobba språkutvecklande i alla ämnen?” (uppdraget i LGR11) ”Alla lärare är språklärare” Matematiklyftet – Språkutvecklande undervisning Framåt Fortsätta matematiklyftet halvtid, Läslyftet halvtid – på egen hand BFL - Förebyggande elevhälsa – kommunens satsning på kompetensutveckling tillsammans med GR
Helhet Lgr 11, forskning, VBE
Kollegialt lärande
Språket i alla ämnen för alla elever, ämnesövergripande
Lärmiljö/atmosfär/organisation
Dialogisk strategiundervisning
Texter berör/dialog/alternativa V
Skolbibliotek som engagerar
Metaspråk lärare/elev
Interaktion/elevaktivt
Respons/Feedback
Bedömning för lärande
Gott föräldrasamarbete
Kartläggning
Vilka elever kommer till vår klass/skola?
Analys
Planering och mål
Medveten/explicit/
kreativ/stöttande undervisning
Formativ bedömning
Fas 1
Bygga upp kunskap om ämnet
Minilektion
Modellering
VÖL/Tankekarta
Formativ bed.
Fas 2
Återkoppla
Minilektion
Modellering
Studera strategier och texttyper
Reflektera och tänka
Formativ bed.
Fas 3
Läsa, skriva, räkna, samtala och tänka
tillsammans
Formativ bedömning
Fas 4
Tänka, läsa, skriva, räkna själv utifrån
fokusområde
läs- och skrivlogg
Respons/Formativ bedömning
Fas 5
Reflektera, respons
Utvärdera
Summativ bedömning
Maud Nilzén fritt efter Cirkelmodellen Gibbons 2006, Hedeboe & Polias 2008
Cirkeln för undervisning. En vidareutveckling av cirkelmodellen.
Fas 5
Utvärdera/bedöma
Lärandemål
Fas 1
Lärandemål
Bygga upp kunskap
Erfarenheter/elevaktivt
Minilektion
Fas 2
Återkoppla
Minilektion
Tillsammans/elevaktivt
Fas 3
Tillsammans
Elevaktivt
Fas 4
Tänka, läsa, skriva, räkna själv
Respons
Maud Nilzén fritt efter Cirkelmodellen Gibbons 2006, Hedeboe & Polias 2008
Elevcirkeln, en vidareutveckling av cirkelmodellen
• Hur ser man att er skola arbetar med språkutvecklande undervisning? Hur ser man att ni arbetar med hela Lgr 11 – att värdegrundsdelen är levande?
• BIBLIOTEKET- GULDGRUVA • Vi anser att vi ska ha ett proffsigt förhållningssätt och handleda barnen målmedvetet när vi rekommenderar
litteratur. • SVA inkluderas i undervisningen. Nära samarbete med Sva-lärarna. • Valet av litteratur bidrar i allra högsta grad till att synliggöra arbetet med värdegrundsfrågor • Alla jobbar med Läslyktan t om skolår tre. I mellanstadiet övergår arbetet till att handla om genrepedagogik och Cirkelmodellen. • Vi jobbar med förförståelse innan vi läser. Vi går igenom ord och visar bilder. • Modellering. Att vi tänker högt i ALLA ämnen. Ett exempel kan vara ”Hur gör jag när jag läser?”. Kan även
användas i matematik t.ex. att modellera ett matteproblem. • Gå igenom ord och begrepp inför nya arbetsområden. Kan vara att man går igenom ord och begrepp eller
visar en Power-Point • Gott samarbetsklimat kollegor emellan där man hjälps åt och arbetar mot samma mål. • Engagerade rektorer som förmedlar att ett språkutvecklande arbetssätt är viktigt och prioriteras! • Vi ser att det finns en mångfald av både elevgrupper och människor från olika kulturer på vår skola! • Vi behöver få upp Elevcirkel i klassrummen och göra den tydlig • Vi behöver få tillgång både digitalt och analogt Cirkeln för undervisning
Vi har läsgrupp med barnen då vi har högläsning och bokprat
utifrån böckernas innehåll. Vi använder vårt bibliotek på olika
sätt. Barnen får gå till biblioteket och sätta sig och läsa. Vi
hämtar också böcker till våra avdelningar därifrån.
På fritids kommer det naturligt in i vår verksamhet, där vi har
samlingar, lekar, läsning och film. I vår verksamhet finns både
planerade och spontana samtal med varje barn där vi anpassar
oss till det enskilda barnets nivå.
Fritidshem
Drivkraften, tändvätskan till att starta Filmlyktan: Utvecklingsarbete Stjärnans fritidshem.
Vi har noterat att många barn idag ”konsumerar” film utan att vidare reflektera över dem. Det
vill vi försöka ändra på!
Syftet är att hitta känslor, reflektera, lära sig genom film, olika kulturer mm.
På skolan finns redan ett arbete kring läsning och läsförståelse som heter Läslyktan. Vi vill
försöka använda oss av delar av den metoden för att närma oss film.
2014
2013
2012
Flickor pojkar
Samtliga Sandbacka Riket
SAMMANFATTNING Skolan genomsyras idag av:
Stämning Struktur Medvetenhet Tillit
Håll i håll ut
top related