transporter av farligt gods

Transporter av farligt gods

Cecilia SandströmTyréns

Transporter av farligt godsHandbok för kommunernas planering

Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer

Handbokens innehåll

Ökad kunskap kring transport av farligt gods

Ökad kunskap kring hanteringen av frågan i samhällsplaneringen

Attraktiv utformning av riskreducerande åtgärder

Farligt gods

Ämnen och föremål vars transport är antingen förbjuden eller endast tillåten under vissa angivna villkor.

Ämnen som på grund av kemiska eller fysikaliska egenskaper kan orsaka skador på människor, djur, miljö och egendom.

T.ex. fyrverkerier, etanol, bensin m.fl.

Men också…

Vissa färger, lacker, lösningsmedel, rengöringsmedel mm.

Farligt gods

Gods bestående av ämnen med vissa egenskaper, t ex– Explosiva– Gaser, tryckkondenserade– Brandfarliga– Oxiderande– Giftiga– Frätande

Var får farligt gods transporteras?

Lokala trafikföreskrifter utfärdade av länsstyrelsen och i enligt med Vägtrafikkungörelsen(SFS 1972:603)

Rekommenderade transportleder (väg) –primära samt sekundära. Ej tvingande. Utfärdade av länsstyrelsen

Till och från avsändare och mottagare

Järnvägnätsbeskrivningen (JNB) Tunnlar (beroende på godsets

klassificering samt tunnelns klassning)

”Rekommenderad färdväg för fordon lastade med farligt gods” samt ”Förbud mot märkningspliktiga fordon (försedda med orangefärgad skylt) lastade med farligt gods”

Ansvarsfördelning avseende transport av farligt gods och dess risker

Flera aktörer och flera myndigheter: Producenter och tillverkare Avsändare och transportör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Den kommunala räddningstjänsten Transportstyrelsen Kustbevakningen Polisen Kommunen har ansvar för bebyggelseplanering –inkl. att ta hänsyn

till riskerna med transporter av farligt gods på väg och järnväg. Ett flertal olika förvaltningar.

Länsstyrelserna Boverket, Naturvårdsverket Trafikverket

Risker med farligt gods

Bränder, explosioner, utsläpp av giftig gas, stänk av frätande vätska etc...

Klass 1 utgör ca 0,02 % utav total mängd farligt gods på aktuell väg (syns ej i diagrammet). Utav dessa transporteras endast en mindre andel som fullastade bilar, dock är andelen ej känd.

Illustrerande bild över andelen farligt gods samt andelen klass 1

Exempelväg

Exempel på möjliga nyttor/positiva värden

Näringsliv & Sysselsättning Resurshushållning Miljöpåverkan Tillgänglighet Trygghet

Huvudprinciper för god planering

Skyddsavstånd Åtgärder

När behövs en riskanalys?

Nationella riktlinjer saknas. De regionala samt lokala

riktlinjer som finns är endast vägledande, inte bindande.

Generellt sett kan 150 meter vara ett riktvärde.

Begreppet ”Risk” Risk är den sammanvägda bedömningen av

sannolikheten för att en skadehändelse skall bli verklighet och de konsekvenser händelsen kan medföra.

Risk = Sannolikhet Konsekvens

”En riskanalys i sig har aldrig medfört högre säkerhet…”

18

Olika sorters riskanalyser- Behovet av information avgör val av angreppssätt

SkyddsavståndEnkel riskanalys, ev. åtgärderAvancerad riskanalys åtgärder & aktiv utformning

20

1,0000E-10

1,0000E-09

1,0000E-08

1,0000E-07

1,0000E-06

1,0000E-05

1,0000E-04

1,0000E-03

1 10 100 1000

N

F (p

er å

r) VäxjöÖvreNedreRIKTSAM

Samhällsrisk

A B

Individrisk

22

10-8 10-7 10-6 10-5

God planering…

Riskvärdering

Riskvärdering

Deterministisk riskvärdering Probabilistisk riskvärdering Riskjämförelse Skyddsavstånd Regler och normer för riskvärdering Subjektiv riskvärdering

Vägvalsstyrning

Det finns två sätt att påverka var farligt gods transporteras: Förbud och restriktioner i de lokala trafikföreskrifterna, utfärdade

av länsstyrelsen och i enlighet med Vägtrafikkungörelsen (SFS 1972:603).

Rekommendationer (ej tvingande) utfärdade av länsstyrelsen.

Följande aspekter behöver man ta hänsyn till vid vägvalsstyrning: Risknivån Trafiksäkerhet Bebyggelse

Trafiksäkerhet avseende farligt gods Öka trafiksäkerheten för tung trafik Undvika att transporter skadas så allvarligt att lasten kan läcka ut

STRADA: svåra (sett till personskadorna) olyckor och dödsolyckorna (tung trafik): Knappt 25 procent mötesolyckor Cirka 25 procent korsandeolyckor Cirka 20 procent upphinnandeolyckor Drygt 10 procent singelolyckor Drygt 10 procent avsvängsolyckor

Enligt en annan studie uppges att cirka 50 % av farligt godsolyckorna är singelolyckor (Räddningsverket, 1999).

Järnvägens trafiksäkerhet avseende farligt gods

Få olyckor Potentiellt stora konsekvenser

Lastning och lossning

Åtgärder(förutom skyddsavstånd)

MarkbeläggningInvallning/kant/lägre mur (i vissa fall som inte river upp tankbil)DikeVegetationVallMurDisposition av området: god planering, skydd/skärmande, var vistas människor?Åtgärder på byggnad (fasad, avstängningsbar ventilation, begränsa fönsterarean mm)

Skala Detaljer Identitet Förankring Försköning Trygghetsskapande

Gestaltning av risk reducerande åtgärder

Fasader

Markbeläggning

Murar och plank

Persontäthet

Avledning

Nedsänkt riskkälla (tråg)

Illustration: Metro Arkitekter, 2012

Vegetation

Vägutformning Vägren samt stödremsa Farliga kurvor Vägräcken (högre kapacitetsklasser)

Ca 70 procent av olyckorna vid släntlutningar om 1:3 samt 1:4 medförde läckage, medan andelen som gav upphov till läckage minskade vid flackare lutning

Fasta hinder

Allmänna faktorer

Bebyggelseplanering intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods? Tänk på…

Riskhänsyn.

Konsten att balansera olika effekter!

God Planering.

Hållbar samhällsutveckling.

Attraktiv utformning av de riskreducerande åtgärderna.

”Nytta” kan aldrig helt ersätta riskhänsyn.

Riskhänsyn handlar om riskanalys OCH riskvärdering…

…OCH riskreducerande åtgärder, utformning, disposition.

Transporter av farligt godsHandbok för kommunernas planering

Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer