anette eriksson annika sebeniusson - diva portal440956/fulltext01.pdfkarlstad, maj 2011 anette...

Anette Eriksson Annika Sebeniusson

Redovisningskonsultens roll

Redovisningsbyråers och revisionsbyråers syn på förändringar i branschen.

Företagsekonomi

C-uppsats

Termin: VT-2011

Handledare: Katharina Rahnert

FÖRORD

Ett stort tack till de revisions- och redovisningsbyråer som tagit sig tid för våra

intervjuer och gjort detta på ett engagerat sätt.

Vi vill även tacka vår handledare Katharina Rahnert för ett positivt och trevligt

bemötande och den vägledning vi fått.

Karlstad, maj 2011

Anette Eriksson Annika Sebeniusson

SAMMANFATTNING

Titel Redovisningskonsultens roll - Redovisningsbyråers och

revisionsbyråers syn på förändringar i branschen.

Ämne Företagsekonomi.

Nivå C-uppsats, 15hp.

Författare Anette Eriksson & Annika Sebeniusson.

Handledare Katharina Rahnert.

Nyckelord Redovisningskonsult, Revisor, Ansvar, Bokslutsrapport,

Revisionsberättelse, Förändring.

Syfte Att ge en bild av hur redovisningskonsultens roll kommer

att förändras framöver och kartlägga vilka förberedelser

som eventuellt görs på revisions och redovisningsbyråer

inför förändringarna.

Metod Underlaget för analys och slutsats har skaffats fram på två

olika sätt, kvalitativa intervjuer och litteratur. Intervjuerna

gjordes med åtta personer. Litteraturen bestod av böcker,

tidskrifter, lagar, förarbeten, vetenskapliga artiklar och

elektroniska källor.

Empiri Intervjusvaren presenteras genom en sammanfattning av

respondenternas svar på varje fråga. De fullständiga

svaren finns även med som bilaga.

Slutsats Revisionsbyråerna har lagt ner mer resurser på att

förbereda sig inför förändringarna i branschen än

redovisningsbyråerna. I nuläget finns inget alternativ till

revision och revisionsberättelsen. Vad gäller framväxt av

alternativa tjänster är bokslutsrapporten inte ett erkänt

alternativ än. Redovisningskonsulten är beredd att ta

ansvar och ge försäkran men behöver inte det än eftersom

ingen ny standard i branschen slagit igenom än.

4

Innehåll Definitioner och förkortningar .......................................................................................... 5

1. Inledning ................................................................................................................... 6 1.1. Bakgrund ............................................................................................................ 6 1.2. Motivering till ämnesval .................................................................................... 6 1.3. Problemformulering ........................................................................................... 6 1.4. Syfte ................................................................................................................... 7

1.5. Målgrupp och samhällsrelevans ......................................................................... 7 1.6. Avgränsning ....................................................................................................... 7

2. Disposition ................................................................................................................ 8 3. Metod ........................................................................................................................ 9

3.1. Vetenskapligt angreppssätt ................................................................................. 9 3.2. Val av tillvägagångssätt ..................................................................................... 9 3.3. Urval ................................................................................................................. 10

3.4. Sammanställning och analys ............................................................................ 10 3.5. Kritik mot metod och urval .............................................................................. 10 3.6. Källkritik .......................................................................................................... 11

4. Referensram ............................................................................................................ 12

4.1. Redovisning och revision ................................................................................. 12 4.2. Redovisningskonsultens ändrade roll, debatten ............................................... 14

4.3. Revision- och redovisningstjänster under ständig förändring .......................... 14 4.4. Oberoendet en viktig aspekt ............................................................................. 15 4.5. Alternativa tjänster till revision ........................................................................ 16 4.6. Ansvar, försäkran och komfort ........................................................................ 16

4.7. Marknadsföring ................................................................................................ 17

5. Empiri ..................................................................................................................... 19 5.1. Redovisning och revision ................................................................................. 19

5.2. Redovisningskonsultens ändrade roll ............................................................... 19 5.3. Revision- och redovisningstjänster under ständig förändring .......................... 20 5.4. Oberoendet ....................................................................................................... 20 5.5. Alternativa tjänster till revision ........................................................................ 21

5.6. Ansvar, försäkran och komfort ........................................................................ 21 5.7. Marknadsföring ................................................................................................ 22

6. Analys ..................................................................................................................... 24 6.1. Revision och redovisning ................................................................................. 24 6.2. Redovisningskonsultens ändrade roll ............................................................... 25

6.3. Revisions- och redovisningstjänster under ständig förändring ........................ 25 6.4. Oberoendet ....................................................................................................... 25

6.5. Alternativa tjänster till revision ........................................................................ 26 6.6. Ansvar, försäkran och komfort ........................................................................ 26 6.7. Marknadsföring ................................................................................................ 27

7. Slutsats .................................................................................................................... 28 7.1. Slutdiskussion .................................................................................................. 28

7.2. Reflektioner ...................................................................................................... 29 7.3. Förslag till fortsatta studier .............................................................................. 29

8. Litteraturlista ........................................................................................................... 30 9. Bilaga ...................................................................................................................... 33

9.1. Sammanställning intervjusvar .......................................................................... 33

5

Definitioner och förkortningar

Far Föreningen Auktoriserade Revisorer

Revisorers och rådgivares branschorganisation, dess

funktion är att utveckla revisions- och

rådgivningsbranschen genom rekommendationer,

utbildning och remissverksamhet (Far 2011).

SRF Sveriges Redovisningskonsulters Förbund

Den ledande branschorganisationen för redovisnings- och

ekonomikonsulter. Jobbar för en sund branschutveckling

och fortlöpande kvalitets- och kompetenshöjning av

medlemmarna. Bedriver omfattande informations- och

utbildningsverksamhet samt bevakar förändringar inom

ekonomiområdet och har en remissinstans i syfte att

påverka lagstiftning (SRF 2011).

Reko Svensk standard för redovisningstjänster

Ramverk för auktoriserade redovisningskonsulter som

tagits fram av Far och SRF gemensamt. Innehåller

grundläggande principer och riktlinjer som syftar till att

hålla uppe kvalitén på redovisningstjänster (SRF 2011).

SOU Statens offentliga utredningar

SNT4400 Uppdrag att utföra granskning enligt särskild överenskommelse rörande finansiell information

Standard för närliggande tjänster baserad på den internationella standarden ISRS 4400 (Far 2011).

EU-direktivet Angående gränsvärden för revisionsplikten

(SOU 2008:32)

Högst 4 400 000 euro i balansomslutning

Högst 8 800 000 euro i nettoomsättning

Högst 50 anställda

6

1. Inledning

Kapitlet presenterar bakgrunden till vår problemställning, motiveringen till valet av ämne och dess

syfte. Det redogörs också för vilken målgruppen är och vilka avgränsningar som gjorts.

1.1. Bakgrund

Från och med första november 2010 ges möjlighet för mindre företag att välja bort

den tidigare lagstadgade revisionen. Lagändringen berör cirka 250 000 företag vilket

motsvarar ungefär 70 % av Sveriges aktiebolag (Regeringen, 2010). Till grund för

detta ligger en utredning som föreslår att EU-direktivet ska matchas. Detta för att ge

svenska företag möjlighet att stå sig i konkurrensen på europamarknaden. Den nya

lagstiftningen kom dock att innefatta betydligt lägre gränsvärden (SOU 2008:32).

Detta kanske är förklaringen till att många inom branschen ser den här ändringen

som ett första steg och tror att ytterligare höjningar kommer att ske i framtiden. Det

debatteras flitigt angående revisions- och redovisningsbyråers förändrade marknad

där centrala frågeställningar är t.ex. redovisningskonsultens förändrade roll i form av

ansvar, kompetens, nya arbetsuppgifter och karriärmöjligheter. Funderingar finns

om huruvida redovisningskonsulten i vissa situationer kommer att kunna mantla

revisorns roll.

1.2. Motivering till ämnesval

Vi ansåg att ämnet låg i tiden och fann det intressant eftersom debatten har varit

omfattande under de sista åren. Det finns frågetecken inför framtiden och åsikterna

är skilda om hur förändringarna kommer att påverka verksamheten i revisions- och

redovisningsbyråer. Därför ansåg vi det spännande att ”ta tempen” på byråerna och

framförallt urskilja om tankesättet skiljer sig mellan dem. Från vår sida finns också

intresset att sätta oss djupare in i hur branschen fungerar och verkligen belysa

skillnaden i att vara revisor respektive redovisningskonsult. Ribbestam (2009) skrev i

en artikel i Balans att lagändringen gör det viktigt att tydliggöra rollerna för revisor

respektive redovisningskonsult.

1.3. Problemformulering

Kommer ersättningstjänster för revisionsberättelsen att växa fram, i så fall vilka?

Är redovisningskonsulten redo att ta mer ansvar?

Vilka skillnader finns i hur redovisningsbyråer respektive revisionsbyråer förbereder

sig inför förändringarna i branschen vad gäller redovisningskonsultens roll?

7

1.4. Syfte

Att ge en bild av hur redovisningskonsultens roll kommer att förändras framöver

och kartlägga vilka förberedelser som eventuellt görs på revisions -och

redovisningsbyråer inför förändringarna.

1.5. Målgrupp och samhällsrelevans

Vi ansåg att frågeställningen har samhällsrelevans eftersom den har politisk

betydelse. Det berör också företagen oavsett revisionsplikt eller ej eftersom alla

företag är skyldiga att ha ordning på sin bokföring vilken är en av

redovisningskonsultens huvudsysslor (SFS 1999:1078). Uppsatsen ska vara till nytta

för redovisnings- och revisionsbranschen genom att visa de olika byråernas

strategiska framtidsplaner. Tanken var också att den som är intresserad av och

kanske på väg in i branschen ska kunna få en bra uppfattning om hur den fungerar i

stort, vilka olika arbetsuppgifter och roller och ansvarsområden som finns och vart

det förmodligen kommer att ske förändringar.

1.6. Avgränsning

Fokus lades på redovisningskonsulten och hur företagen i branschen förhöll sig till

förändringar. Geografiskt höll vi oss till den svenska marknaden vid analys, vad

gäller fakta och teorier förekommer material från andra länder. Själva

undersökningen utfördes enbart i Karlstad.

8

2. Disposition

Kapitel 2 Metod

Intervjuerna utfördes av oss båda och 20 frågor ställdes till varje respondent. En

antecknade och en styrde upp intervjun, bandinspelning användes som stöd där det

var möjligt. Tanken var att få fram så nyanserade svar som möjligt för att kanske

även förutom våra frågor få andra perspektiv och tolkningar som vi inte tänkt på.

För övrigt användes diverse olika skriftliga källor som underlag för referensramen.

Kapitel 3 Referensram

Här beskrivs redovisning och revision och vad respektive yrken och roller innebär.

Det redogörs för debatten om redovisningskonsultens ändrade roll utifrån media

och på vilka sätt branschen förändras. I jämförelse mellan redovisningskonsulten

och revisorn kommer vi också in på oberoendefrågan. Förklaring ges av de nu i

branschen befintliga alternativa tjänster som är tänkta att ersätta revision. Det

presenteras också olika perspektiv på ansvarsfrågan och går även in på

marknadsföring inom branschen.

Kapitel 4 Empiri

Genom att presentera respondenternas svar under de rubriker vi använt i

referensramen ges en helhetsbild av data där likheter och skillnader kan utläsas.

Kapitel 5 Analys

Här tolkas respondenternas svar utifrån våra teorier för att försöka klargöra hur

dessa stämmer eller inte stämmer med varandra.

Kapitel 6 Slutsats

De tre problemfrågorna besvaras. Kort kan utläsas att det enligt respondenterna för

närvarande inte finns någon alternativ tjänst till revision och på grund av detta kan

redovisningskonsulten inte ta mer ansvar. Det framkom också att det var skillnad i

hur revisions- och redovisningsbyråer förberett sig inför förändringarna i branschen.

En reflektion vi gjort är att intressenterna måste hitta nya förhållningssätt för att

företagen ska kunna välja bort revisionen.

9

3. Metod

Kapitlet handlar om vad kvalitativ forskningsmetod innebär. Vi presenterar också vilken metod vi

valt och varför. Vi redogör för det konkreta tillvägagångssättet vid urval, intervjuer,

sammanställning och analys. Slutligen presenteras kritik mot metod och källor.

3.1. Vetenskapligt angreppssätt

Kvalitativ metod lämpar sig för forskning där svar på hur människor uppfattar och

ser på olika situationer söks. Den kan ge en nyanserad beskrivning av ett ämne och

den interna giltigheten blir som bäst när vi ställer frågorna så öppet som möjligt. En

av metoderna för datainsamling med kvalitativ ansats är den öppna intervjun, den

passar bäst när relativt få enheter undersöks. En intervju kan ha olika grader av

öppenhet eller strukturering. Strukturering innebär att t.ex. ha fasta svarsalternativ

eller fast ordningsföljd. Ju mer strukturerad en undersökning är desto mer sluten blir

svaren. Inför en intervju bör forskarna ta ställning till om det ska bandinspelas eller

inte. Nackdelarna med bandinspelning kan vara: intervjuobjektet kan känna sig

obekväm, ha svårt att prata avslappnat och tekniska problem kan uppstå. Det kan

även leda till att forskaren slappnar av lite och inte gör ett noggrant jobb. Fördelarna

med bandinspelning kan vara: forskaren har allt som sagts ordagrant, kan slappna

av, lyssnar ordentligt på svaren, kan få intervjun att flyta bättre och kan få med citat

(Jacobsen 2010).

Kvalitativ metod kännetecknas av närhet till forskningsobjektet. Genom närheten

kan forskaren komma intervjuobjektet in på livet och har möjlighet att förstå den

situation som denne befinner sig i. Målet att låta den intervjuade personen påverka

samtalets utveckling. Intervjun bör spelas in med kassettbandspelare (Holme et al.

1991).

3.2. Val av tillvägagångssätt

Vår problemställning var av kvalitativ natur därför gjordes en liten studie på åtta

personer där fokus låg på redovisningskonsultens framtida roll (Jacobsen 2002).

Vårt syfte med studien var att den skulle beskriva hur redovisningskonsultens

arbetsuppgifter, kompetens och roll kan komma att ändras. Vi ansåg det lämpligt att

göra intervjuer med öppna frågor med viss strukturering av ordningsföljd och

genomtänkta ordval. Struktureringen kändes nödvändig för att svaren inte skulle bli

för spretiga vilket skulle ha försvårat analysen avsevärt. Målet var dock att vara så

öppen som möjligt för att kunna fånga eventuella intressanta aspekter som vi inte

tänkt på. För dokumentation av intervjuerna valdes att anteckna och ha

bandinspelning som stöd. Eftersom vi var två personer hade den ena mer fokus på

att prata och lyssna under tiden som den andra skrev. På så sätt ansågs att allt skulle

10

vara mer färdigarbetat när materialet sammanställdes och analyserades. Frågorna

tillsammans med en kort sammanfattning av uppsatsens innehåll skickades ut en

vecka innan intervjuerna. Detta beslut togs med motiveringen att det

förhoppningsvis skulle spara tid genom att respondenten var mer förberedda och

kunde ge mer utförliga svar.

3.3. Urval

Bekvämlighetsurval innebär att de som är enklast att få tag i väljs ut (Jacobsen 2002).

Eftersom tiden var begränsad gjorde vi ett urval efter den här metoden och valde

åtta personer i Karlstad. Målet var att för jämviktens skull få lika många inom varje

kategori eftersom skillnaderna mellan revisionsbyråer och redovisningsbyråer skulle

belysas. Resultatet blev tre stycken revisionsbyråer och fem stycken

redovisningsbyråer. På revisionsbyråerna intervjuades revisorer som tydligt ombads

att utgå från redovisningskonsultens perspektiv.

3.4. Sammanställning och analys

Efter varje intervju renskrevs anteckningarna för att säkerställa att de olika

respondenternas svar inte blandades ihop av oss. De renskrivna svaren skickades

per mail till varje respondent för godkännande. För att få överblick över materialet

skrev vi ner samtliga åtta svar på varje fråga. Vi tog fram likheter och skillnader

mellan revisionsbyråer och redovisningsbyråer och försökte utläsa om det fanns

mönster. Skillnader och mönster analyserades sedan utifrån vår referensram. För

respondenternas anonymitet togs tre frågor bort som handlade om respondentens

befattning och storlek på byrån. Vi valde att publicera samtliga svar i en bilaga och

har därför även tagit bort ett fåtal fakta som ansågs karaktäristiska för just den byrån

för att säkra anonymiteten så mycket som möjligt. Motiveringen till detta var att det

kan vara till nytta för läsaren att kunna se de utförligare svaren.

3.5. Kritik mot metod och urval

Eftersom studien innefattade få enheter gick det inte att generalisera. Den

geografiska begränsningen till Karlstad kan ha haft en negativ påverkan på

tillförlitligheten eftersom marknadskrafterna kan se olika ut i olika städer beroende

på kundunderlaget. Vår tanke var att det skulle råda jämvikt mellan revisions- och

redovisningsbyråer men vi lyckades tyvärr inte med det vilket eventuellt påverkar

resultatet. Genom att frågorna till viss del strukturerades genom ordningsföljd och

ordval kan svaren ha påverkats genom att inte vara lika öppna. Vi hade tekniska

problem med bandinspelningarna på de tre första intervjuerna och två av

respondenterna ville inte bli inspelade vilket gör att det inte blev samma

förutsättningar för alla. Det problemet hjälptes dock upp lite av att alla respondenter

11

läst igenom och gjort justeringar och tillägg. Förhoppningsvis har tillförlitligheten på

så sätt delvis stärkts. Vad gäller de frågor som rör marknadsstrategier befarar vi att

tillförlitligheten bör ifrågasättas eftersom det ofta rör sig om affärshemligheter som

företagen inte vill dela med sig av till sina konkurrenter även om de är anonyma. Det

måste också tas i beaktande att respondentens personliga referensramar, kunskaper

och åsikter bryter fram och vi jämför typen av byrå, inte personliga åsikter. På fråga

15 där vi undrar om försäkran och ansvar var det svårt att förmedla exakt vad vi

menade och respondenterna uppfattade den förmodligen på olika sätt. Kanske

skulle den ha delats upp i två frågor och ställts med en kort förklaring om vad vi

frågar efter. Det här gäller generellt att mer tid kunde ha lagts på att göra en

introduktion till varje frågeställning där vi förklarade vissa termer och tankesätt. Å

andra sidan kan påverkan på intervjuobjektet bli större. Att vi skickade ut frågorna i

sin helhet i förväg kan ha påverkat svarens spontanitet.

3.6. Källkritik

En källa är ”en skrift som åberopas för et viss uppgift och som utgör grunden för

denna uppgifts auktoritet” (Holme et al. 1991, s. 125), det innebär alltså att det

skriftligt nedtecknade materialet blir källmaterial först när vi använder det.

Källmaterialet kan vara av mycket olika kvalitet och karaktär. Men om vi är

medvetna om vilka begränsningar som finns och om vi ställer ”de rätta

frågorna” till materialet, kan vi få en hel del information (Holme et al. 1991,

s 126).

Källkritik innebär att påståenden granskas kritiskt och att det som inte är trovärdigt

elimineras (Thurén 2007) ”Som gyllene regel säger vi ofta: information från flera

oberoende källor ger en giltig beskrivning av fenomenet” (Jacobsen 2010. s. 261 ).

För att värdera tyngden i våra källor bör vi kontrollera; källans förmåga och vilja att

ge riktig information, är det en ursprungskälla och att sammanhanget i vilket vi

ställer frågan gör att källan inte vill lämna riktig information (Jacobsen 2010). Vi

upptäckte att det var svårt att leva upp till mottot med flera oberoende källor i det

här ämnet och har inte alla teorier styrkta med flera källor. Referensramen är

baserad på vetenskapliga publikationer, böcker, databaser, tidningsartiklar och

webbsidor. Vi försökte beakta att tidningsartiklar och webbsidor inte har lika hög

giltighet som de övriga typerna av källor i våra bedömningar. Vi har tagit i beaktning

vem som publicerat tidskrifter och webbsidor.

12

4. Referensram

Kapitlet behandlar olika teorier som legat till grund för undersökningen. Det ges en bild av revisorn

respektive redovisningskonsulten. Vi fångar upp debatten kring förändringar i branschen och

kommer in på frågeställningar runt ansvar och oberoende. Det handlar också om vilka alternativa

tjänster som branschen hittills presenterat. För att fånga upp hur byråer förbereder sig redogörs

även för relationsmarknadsföring.

4.1. Redovisning och revision

Inom redovisning kan redovisningskonsultens uppdrag innefatta bokföring, bokslut,

årsredovisning, årsbokslut, koncernredovisning, outsourcing och andra uppdrag

som exempelvis kan vara åstadkommande av budget. Andra tjänster utanför

redovisningen som också kan förekomma är löneservice, deklarationer,

skatterådgivning, insourcing och processhantering (Far Komplett 2011). Skillnaden

mellan redovisningskonsult/redovisning och revisor/revision är att

redovisningskonsulten gör själva bokföringen fram till årsredovisningen och

revisorn granska det redovisningskonsulten har utfört.

Det finns en tjänst som heter kombiuppdrag och det innebär att

redovisningskonsult och revisor arbetar på samma byrå och biträder uppdragsgivare

med redovisningstjänster och revision. I sådant här uppdrag ska

redovisningskonsulten och revisorn beakta de regler som finns för jäv i

Aktiebolagslagen och Revisorslagen och det är alltid revisorn som har ansvaret för

sin opartiskhet och oberoende mot uppdragsgivaren (Far komplett 2011).

För att bli auktoriserad redovisningskonsult inom SRF måste en

redovisningskonsultexamen i SRF:s regi avläggas eller akademisk examen med 180

poäng med företagsekonomisk inriktning läsas in. Därefter krävs minst tre års

praktisk erfarenhet inom ekonomi och ekonomisk rådfrågning. Utbildningen

avslutas med ett auktorisationsseminarium. Auktorisationen bibehålls sedan genom

aktualitetsutbildningar, och en godkänd ansvarsförsäkring. Auktorisation infördes

2006 för att höja statusen på yrket och för att förstärka den ytterliggare har man

under 2011 höjt antalet timmar på aktualitetsutbildningar från 50 till 60 timmar (SRF

2011). De akademiska kraven tillkom i maj 2010 och var också ett led i att höja

statusen på redovisningskonsulten (SRF Årsredovisning 2009-2010).

För att bli auktoriserad genom Far måste först ett medlemskap sökas. Det finns två

vägar att gå. Det första är akademisk examen med minst 180 poäng med

företagsekonomisk inriktning och därefter praktisk utbildning under fem år inom

redovisningsområdet, varav minst tre år som extern rådgivare. Det andra

alternativet är tvåårig eftergymnasial utbildning med inriktning mot företagsekonomi

13

och redovisning som är godkänd enligt Far och därefter sex års praktik inom

redovisningsområdet, varav minst tre år som extern rådgivare. När den praktiska

utbildningen är färdig genomgås Fars godkända redovisningskonsultexamen för att

bli auktoriserad (Far Akademi 2011). Fram till och med 2010 krävdes inte

akademisk utbildning utan endast en kortare redovisningsekonomisk utbildning och

3 års praktik eller minst 10 års allsidig erfarenhet inom området. När medlemskap

var klart deltog man i en auktorisationsdag och fick titeln auktoriserad

redovisningskonsult Far1.

Redovisningskonsultens ansvar är att utföra sitt arbete på ett noggrant sätt avseende

lämpliga lagar och föreskrifter. Det är dock alltid uppdragsgivaren som har ansvaret

för redovisningen och att regler och lagar följs. Det finns situationer där

redovisningskonsulten är ansvarig, det är när konsulten bistår eller underlättar för

uppdragsgivaren att genomföra en brottslig handling t.ex. bokföringsbrott eller

skattebrott. Den auktoriserade redovisningskonsulten omfattas utöver detta av egna

legitima ansvarsregler för att motverka penningtvätt och kan dömas för ansvar enligt

Brottsbalken och Rådgivningslagen om ett handlande i strid med lagstiftningen

skett. Bryter den auktoriserade redovisningskonsulten mot Rekos föreskrifter kan

denne förlora sin auktorisering (Far Komplett 2011).

Revision innebär att den auktoriserade eller godkända revisorn har granskat, bedömt

och uttalat sig om årsredovisning, bokföring och förvaltning i en revisionsberättelse.

Revisionsberättelsen är ett beslutsunderlag för utomstående intressenter förslagsvis

investerare. Den ska ange om god revisionssed frångåtts på grund av att den

granskning revisorn planerat att göra inte kunnat fullgöras. Revisionsberättelsen och

årsredovisningen skickas till bolagsverket vilket innebär att det blir en offentlig

handling (Far 2006). De aktiebolag som i dag omfattas av revisionsplikten är de som

överstiger ett av följande värden: 1,5 miljoner i balansomslutning, 3 miljoner i

nettoomsättning eller 3 anställda (SFS 2005:551). En revisor ska innan varje uppdrag

testa sin opartiskhet och självständighet enligt Revisorslagen 2001:883 20§. Det görs

genom analysmodellen där det utgås från fem olika huvudtyper av hot mot revisorns

oberoende (Carrington 2010). De fem hoten enligt Carrington (2010) är:

Egenintresse, förslagsvis om revisorn äger aktier i bolaget.

Självgranskning, revisorn deltagit i och utfört redovisningen.

Partsställning, revisorn tagit ställning för bolaget i en t.ex. skatteprocess.

Vänskap, om revisor och ekonomichef är vänner.

1 Far Akademi, telefon och mail den 25 maj 2011.

14

Skrämsel, t.ex. att styrande på företaget hotat revisorn med att lämnandet av

en oren revisionsberättelse kan ge personliga konsekvenser.

4.2. Redovisningskonsultens ändrade roll, debatten

Halling (2010), vice ordförande i Far, SRF menar i en artikel i Balans att

redovisningskonsultens roll till viss del närmar sig revisorns. Redovisningskonsulten

kommer att jobba mer med rådgivning. Som det ser ut i dag jobbar många

redovisningskonsulter på en revisionsbyrå med årsbokslut och årsredovisningar och

inte särskilt mycket med rådgivning, detta kommer förmodligen att förändras.

Halling nämner att redovisningskonsulten kommer i stort att göra det som revisorn

gör i dag förutom själva revisionen och yrkesrollerna kommer att bli mer jämbördiga

i ansvar. Det nya ansvaret kommer förmodligen att kräva mer kompetens och

Halling tror att högskolor och universitet kommer att vara tvungna att revidera sin

syn på redovisningskonsultens yrkesroll i framtiden. Vidare anser hon att en

utmaning för branschen ligger i att kunna hjälpa klienten med beslutet; ”Ska det vara

revision eller bokslutsrapport?” I en artikel i tidningen Balans skriver Paulsson &

Agélii:

Även om redovisningskonsultens ansvar inte kommer att öka kommer

förmodligen ansvarsfrågor kopplade till redovisningskonsultens arbete att

hamna i större fokus än tidigare. När det inte längre finns en revisor i

bolaget är plötsligt redovisningskonsulten den enda externa personen som

har kännedom om bolagets bokföring och redovisning, det vill säga i

förlängningen ytterligare en person som kan hållas ansvarig för att upptäcka

fel och brister. (Paulsson & Agélii 2010, s.33)

De menar också att för att inte hamna i en tråkig ansvarssituation bör

redovisningskonsulterna höja sin medvetenhet om riskerna, känna till vilket ansvar

bolagsorganen respektive redovisningskonsulten har, ha goda kunskaper om Reko,

tillämpa god redovisningssed och lagstiftning (Paulsson & Agélii 2010).

4.3. Revision- och redovisningstjänster under ständig förändring

Revision har historiskt sett aldrig varit statiskt utan en ständigt pågående process av

förändring. Revisionen stöps om därmed omdefinieras konsultverksamheten.

Revisionsbyråer marknadsför fler och fler konsulttjänster och gör revision till en

mindre del och konsulttjänsterna får större ekonomisk relevans och att revision har

medvetet ändrats för att bättre kunna möta klientens önskemål och gränserna

mellan revision och konsulttjänster suddas ut. Klienter efterfrågar revision med

mervärde, de vill veta hur de ligger till jämfört med övriga i branschen och vilka

potentiella risker som finns. Detta mervärde kommer den framtida revisionen att ge

15

genom rådgivningstjänster som i större grad anpassats till klientens behov. Tekniskt

sett skiljer sig inte revisionen från konsultuppdragen utan det som skiljer dem åt är

oberoendet som revisionen kräver d.v.s. att vid revision finns inget ekonomiskt

intresse i klienten, det motsatta gäller för konsulttjänster som ger klienten underlag

för affärsbeslut vilket leder till ekonomiskt intresse i klienten. I en studie inom EU

som gjordes 1997, nämnd av Klarskov Jeppsen (1998), konstaterades det att enda

sättet att garantera oberoende är att separera revision och rådgivning. En slutsats

kan således dras att revision inte bara är teknisk utan även politisk och om

intressenter och samhället anser att vi behöver oberoende revision måste vi hitta ett

sätt att lösa det problemet med oberondefrågan (Klarskov Jeppsen 1998).

4.4. Oberoendet en viktig aspekt

Bazerman et al.(1997) menar att problemet med oberoende är större än de moraliska

problem revisorn kan ställas inför på grund av de ekonomiska fördelar denne får

genom att göra som klienten vill. De drar det ett steg längre till det psykologiska

planet och menar att även en ärlig revisor med hög moral har svårt att vara objektiv.

Vidare menar de att människan har psykologiska begränsningar och blir i relationen

omedvetet påverkad att handla till klientens fördel. Författarna tycker att

revisionsprofessionen och externa användare borde söka grundläggande

förändringar i nuvarande arbetssätt. De anser att användarna betalar ett högt pris för

bristerna i systemet och revisionsfirmor lägger i dag stora resurser på att försvara sig

i just oberoendefrågan. Slutligen konstateras att det är ett växande problem som

kommer att bli värre om det inte åtgärdas. Berörda parter borde ta tag i problemen

innan staten gör det genom att göra revision statlig (Bazerman et al. 1997).

Konsulttjänster har varit på tillväxt sedan 80-talet och utgör således en växande

andel av revisionsfirmornas vinster. Det är också troligt att omstrukturering av

företag i form av t.ex. sammanslagningar och globaliseringar av aktiviteter, kommer

att öka efterfrågan på konsulttjänster från externt håll. Att konsulttjänster erbjuds

till revisionskunder kan ha påverkan på oberoendet som är en grundbult i revision

och central för bl.a. investerare, företag och för revisorsprofessionen som sådan.

Eftersom absolut oberoende är svårt att uppnå är olika indikationer på oberoende

det enda intressenter har att förlita sig till. En sådan indikation kan vara ekonomiska

förbindelser. Om det utgås från att ju större ekonomiska förbindelser som finns

desto större risk att oberoendet försämras kan vetskapen om hur stor dessa

förbindelser är vara intressant för att kunna göra en bedömning av hur stort

oberoendet är i det aktuella företaget. I Storbritannien, Australien och Norge har det

lagstiftats om att konsulttjänster måste särredovisas just för att ge den möjligheten

för tredje man att själv bedöma. Kanske kommer detta att leda till att företag som

inte vill tumma på sitt oberoende kommer att köpa färre konsulttjänster från sin

16

revisor. I vissa länder t.ex. Italien och Japan är det förbjudet att tillhandahålla

revision parallellt med konsulttjänster (Firth 1997).

4.5. Alternativa tjänster till revision

En alternativ tjänst till revisionen är bokslutsrapporten som Far och SRF utarbetat.

Det är ett kvalitetsbevis för företagets redovisning. Den anger att redovisningen är

kontrollerad, avstämd och rimlighetsbedömd i enlighet med de krav Reko ställer och

det är endast den auktoriserade redovisningskonsulten som får skriva under den

(Bokslutsrapporten 2011). En annan tjänst är att genomföra en granskning enligt

särskild överenskommelse, SNT4400, som rör finansiell information. Typiskt fall på

detta kan vara granskning av enskilda poster t.ex. leverantörsskulder, kundfodringar

eller en balansräkning. Vad som ska granskas bestäms av företaget, eventuellt tredje

man och revisorn (Far komplett 2011). Det finns också en variant som heter

översiktlig granskning som innebär att kunskaper hämtas in om företagets

verksamhet, organisation och rutiner vid bokföring och analyser utförs. Frågor ställs

till ansvarig för redovisningen och det samlas in skriftliga bevis från

företagsledningen. Utifrån detta blir det ett uttalande om den finansiella rapporten

(Far komplett 2011).

4.6. Ansvar, försäkran och komfort

I en artikel i Balans skriver Carrington (2010) att eftersom revisorn har den

positionen att denne ibland utses till syndabock är det viktigt att i debatten skilja på

ansvarsfullhet och ansvarighet, där ansvarsfullhet är att ta ansvar i form av sunt

förnuft, inte i första hand följa regler. Ansvarighet är att följa reglerna och har

konsekvensen att personen kan vid brister hållas ansvarig. Carrington menar att vi

behöver debattera den här frågan vad gäller revisorer, ska vi ha mer ansvarighet med

mera regler och ännu tuffare regler för revisorer eller ska vi gå mer mot

ansvarsfullhet?

I de olika teorier och perspektiv som finns angående revision bearbetas här två

orsaker till revision som är grundläggande för revisionen. Revisionsforskningen kan

delas in i två traditioner, nationalekonomi och sociologi. Inom nationalekonomi

ingår teorin om försäkran vilket innebär att informationsasymmetri ska minimeras.

Inom sociologin är perspektivet komfort viktigt och ur revisorns perspektiv är det

centralt att uppnå komfort vilket kan likställas med att veta när han är klar eftersom

inte allt kan granskas. Ur användarnas perspektiv inger vetskapen om att revision

görs en känsla av komfort, trovärdigheten och kvalitén på själva redovisningen i sig

är självklar (Carrington 2010). I en studie från 2007 av Carrington & Catasús ger de

revisionen ett nytt perspektiv genom komfortteori som förhoppningsvis gör att

revisorn tänker till lite extra och för vidare diskussion i situationer där det inte känns

17

bekvämt. Det här blir ytterligare ett sätt att eliminera risken. Det här tankesättet

avviker från den traditionella synen som innebär att revision gör ett systematiskt

insamlande av verifikationer för att producera komfort (Carrington & Catasús 2007)

4.7. Marknadsföring

Relationsmarknadsföring används för att framhålla kvalité och kundservice och är

ett bra sätt att marknadsföra sig både för att få nya klienter och för att behålla de

som redan finns. Relationsmarknadsföring innebär att aktivt jobba

marknadsorienterat med kundservice och kvalité. För att kunna göra det måste

organisationen jobba med intern marknadsföring som går ut på att möta både

klientens, ledningens och medarbetarnas förväntningar. Fördelarna med den här

typen av marknadsföring är att den hjälper organisationen att ha ett mer långsiktigt

tänk och det främjar en stabil tillväxt. Det är också enklare och billigare att behålla

en klient som redan finns än att skaffa en ny. Genom att se leverantörer och andra

aktörer som partners byggs bra nätverk upp vilket kan reducera kostnader och ge

bättre inflytande i branschen. Kvalité i en tjänst kan definieras som när klientens

förväntningar uppfylls. Vid en ren servicetjänst är det svårt att hålla en jämn nivå

eftersom leverans sker samtidigt som konsumtion och en viss variation blir

oundviklig. För att få så bra kvalité som möjligt minimeras dessa variationer

(Christopher et al. 1991).

Relationsmarknadsföring innebär att man fokuserar på att ta väl hand om klienterna

snarare än att lägga resurser på att skaffa nya klienter. Kärnan i den här typen av

marknadsföring är att underhålla relationer mellan företaget och aktörerna runt det,

t.ex. leverantörer, mellanhänder, allmänheten och framförallt klienten. Syftet är att

skapa lojalitet vilket leder till en stabil och långsiktig relation som gynnar alla parter.

Värde är en viktig komponent i relationsmarknadsföring eftersom mervärde är en

viktig konkurrensfaktor (Ravald et al. 1996).

Anledningen till att relationsmarknadsföring blivit intressant är bland annat att

medvetenheten om de möjliga fördelarna för företagen och klienterna ökat.

Klientens fördel är framför allt den minskade risken att servicen inte uppnår

förväntad kvalité. Företagets fördel är att kunskapen om klienten och dennes behov

ökar. Servicen kan kundanpassas bättre och ett mervärde kan erbjudas. Klienten får

också ett mer personligt bemötande. Relationsmarknadsföring bygger på tillit och

för att kunna uppnå det måste kommunikationen vara öppen, ärlig och frekvent

(Berry 1995).

Fars rådgivningssektion presenterade 2011 en undersökning av hur

marknadsandelarna ser ut mellan revisionsbyråer och renodlade konsultbyråer. Den

visade att revisionsbyråernas rådgivning har vuxit med 70 % från 2006 och tar nu

18

marknadsandelar, de har nu 13,1% av marknaden. Klar fördel för revisionsbyråerna

är att de uppfattas som pålitliga och har ett komplett utbud av tjänster och

specialister, förbättringsområde för dem är dock prisvärdheten (Danielsson 2011).

19

5. Empiri

I detta kapitel presenteras vår undersökning med en sammanställning av respondenternas svar

under respektive fråga. Respondenterna är indelade så att respondent 1-3 representerar

revisionsbyråer och respondent 4-8 representerar redovisningsbyrå.

5.1. Redovisning och revision

Respondenterna hade olika åsikter om auktorisationens betydelse för

redovisningskonsulten. Respondent 12, 23 och 54 tyckte att det redan har betydelse.

Respondent 35, 46, 67 och 78 tycker inte att auktorisationen har stor betydelse nu.

Som anledning till detta nämner respondent 6 att det som har störst betydelse är om

jobbet utförs bra eller inte. Samtliga var överens om att det kommer att ha större

betydelse i framtiden som konsekvens de höjda kraven på auktorisationen.

Respondent 2 svarade att det inte är lika viktigt för dem som för en mindre byrå

eftersom de ändå har mycket kompetens bakom sig.

De redovisningstjänster som säljs mest på samtliga byråer är löpande redovisning,

bokslut, deklaration, årsredovisning och enklare skatterådgivning. Det säljs även mer

avancerad skatte- och affärsrådgivning, analystjänster (för de större företagen),

uthyrning av personal för olika tjänster t.ex. löneadministration.

Vad gäller den slopade revisionspliktens effekt på företagen svarade respondent 6

att denne inte rekommenderar sina klienter att avstå i nuläget då denne anser att

skatteverket kan bli hårdare mot dem som valt bort revisionen. Respondent 7 tror

att de flesta kommer att avstå. Respondent 89 vet inte än men däremot avstår alla

nystartade företag. Alla är överens om att beslutet styrs av vilken typ av företag det

gäller.

5.2. Redovisningskonsultens ändrade roll

Samtliga byråer är överens om att rollen kommer att förändras (ett undantag är

respondent 6 som är ett nystartat företag och inte vet hur det var tidigare).

Respondent 1,2 och 5 menar att kraven har ökats för att bli auktoriserad

redovisningskonsult och respondent 3 och 7 tror att redovisningskonsulten kommer

att få ta mer ansvar. Respondent 4 tror att det kommer bli mer accepterat hos

bankerna att inte alltid ha revision och de kommer att titta mer på vem som gjort

2 Respondent 1, intervju den 26 april 2011.




6 Respondent 4, intervju den 26april 2011.

7 Respondent 6, intervju den 3 maj 2011.



20

redovisningen, det blir en förtroendebedömning i stället. Respondent 8 säger att sen

lång tid tillbaka har rollen förändrats lite varje år och att revisionsplikten är en del i

förändringen.

På frågeställningen om redovisningskonsultens roll kommer att likna revisorns i

större utsträckning i framtiden svarade respondent 1,2,3 och 5 att de inte tror det.

Respondent 4,6 och 7 menar att det kommer att bli så på sikt och respondent 8

säger att branschen redan kommit fram till det genom Reko och påpekar att det

finns delar i Reko som liknar revisorns uppgifter men det är ingen fullständig

revisionstjänst.

Respondent 1 och 2 tror och hoppas att gränsvärdena för slopad revisionsplikt

kommer att höjas någon gång i framtiden vilket gör att redovisningskonsultens krav

ökar. Anledningen till detta är att de hellre vill vara efterfrågade än att det är

påtvingat. Andra faktorer, förutom slopandet av revisionsplikten som kommer att

bidra till förändrade roller i framtiden är enligt respondent 3,5,6 IT. Respondent 7

påtalar att det genom åren blivit mer noggranna jävsregler och att rollerna revisor

och redovisningskonsult hela tiden förtydligas.

5.3. Revision- och redovisningstjänster under ständig förändring

Respondent 1 säger att efterfrågan på redovisningstjänster har ökat. Respondent 5

säger att efterfrågan från befintliga klienter inte ökat däremot antalet klienter

Respondent 3 har noterat att efterfrågan på outsourcing och vissa datoriserade

tjänster har ökat. Resterande 2,4,6 och 7 ser ingen ökad efterfrågan. Respondent 8

säger att teknik- och programutveckling gör att effektiviteten ökar. Totala volymen

administrationstimmar minskar samtidigt som redovisningsbranschen har

möjligheter att leverera andra typer av tjänster till klienterna.

5.4. Oberoendet

Respondent 1 och 2 säger att oberoendefrågan inte är helt enkel men att revisorn är

omgärdad av ett stort regelverk och använder t.ex. analysmodellen. Respondent 1

menar att det ibland kan vara svårt att dra gränsen mellan redovisning och revision.

Respondent 3 och 6 säger att det är svårt, respondent 3 menar att eftersom revisorn

och klienten har en relation blir det en svår balansgång men då är det viktig att

revisorn håller på etiken. Respondent 6 anser att revisorn befinner sig ibland i en

gråzon när denne snuddar vid konsultbiten. Respondent 5 tror inte att revisorn kan

vara oberoende på grund av relationen. Respondent 8 anser att oberoende inte är

möjligt på grund av att klienten betalar revisorns faktura och att revisionen ofta

utförs av samma företag som gjort även andra tjänster för klienten.

21


Respondenterna 1,3-5 och 8 anger bokslutsrapporten som ett tänkt alternativ till

revisionsberättelsen dock anser respondent 1 att den har kommit och gått eftersom

marknaden inte har ställt någon stor efterfrågan efter den och det är ett problem att

den inte anger avvikelser. Respondent 3 anger att den inte ger samma ansvar.

Respondent 4 nämner att den inte skickas till bolagsverket. Respondent 5 anser att

den är för hårt skriven och få klienter uppfyller kraven att använda den. Respondent

5 menar att det inte är riktigt känt hos bankerna än heller. Respondent 1 anger

alternativet revisionsrapport enligt överenskommelse och det alternativet har

respondent 2 också men uttrycker det som stickprovsinsatser, de menar då t.ex.

kontroll av varulager. Respondent 6 spår att det kanske skulle fungera med t.ex. en

bilaga till bokslutet eller liknande som skrivs på av en auktoriserad

redovisningskonsult. Respondent 2 spår att konsultationstjänster kommer att öka

särskilt inom områdena ekonomisk uppföljning och analys. Respondent 8 anser

absolut att alternativa tjänster kommer att uppstå.


På frågan om redovisningskonsulter är beredda att ge försäkran och ta det ansvar

som revisorn har svarade Respondent 4 att vissa kommer att göra det och vissa inte,

det beror på om personen i fråga är ansvarsfull. Respondent 7 menar att

redovisningskonsulten måste ge försäkran och ta mer ansvar. Respondent 1 säger

att det är ett dilemma eftersom bokslutsberättelsen inte har samma styrka som

revisionsberättelsen vilket gör att redovisningskonsulten inte kan ta samma ansvar.

Respondent 2 är inne på samma linje och menar att redovisningskonsulten inte kan

ge samma försäkran och ansvar eftersom bokslutsrapporten inte kan lämnas till

tredje man. Respondent 3 är tveksam och tror att många redovisningskonsulter

tycker det är skönt att revisorn tar ansvaret. Respondent 5 säger att det som

redovisningskonsulten gör aldrig kan ersätta revisionsberättelsen. Respondent 6

menar att redovisningskonsulten i dag inte är ålagd att ge försäkran och ta ansvar,

som det är nu får denne inte skriva på revisionsberättelsen. Respondent 8 tycker att

det är olika saker och säger att ”Vi som redovisningskonsulter ska kunna skriva

under bokslutsrapporten som finns i Reko”.

Respondent 1,2 och 5 anser att klienten inte kommer att ha några skilda

förväntningar på redovisningskonsultens ansvar när denne valt bort revisionen.

Respondent 3 säger att klienten inte förstår skillnaden. Respondent 4 menar att

klienten borde göra det. Respondent 7 och 8 tror att det blir så. Respondent 7

räknar med att om klienten väljer bort revisionen så vet denne vad det innebär.

Respondent 8 tror att redovisningskonsulten automatiskt kommer att ta mera ansvar

22

om det inte finns en revisor i uppdraget. Respondent 6 är inne på att kompetensen

måste höjas för att kunna slutföra bokslut och årsredovisning på ett korrekt sätt.

Angående om klienten har skilda förväntningar på redovisningskonsulten respektive

revisorn svarade samtliga att klienten ofta inte vet skillnaden mellan

redovisningskonsult och revisor. Respondent 1 menade att det ligger tradition i att

revisorn inger mer förtroende. Respondenterna 2 och 4 ansåg att de som är insatta i

rollerna har högre förväntan på revisorn. Respondent 7 menade att bygga relationer

ger mer förtroende och att förväntningarna jämnas ut. Respondent 8 sa att i vissa

avseenden är förväntningarna lika oavsett de olika rollerna t.ex. har alla klienter krav

på kundbemötandet.

Respondent 1 och 7 tycker att klienten kan känna sig lika trygg med

redovisningskonsulten som revisorn. Respondent 4 och 5 och anser att revisorn har

högre kompetens och respondent 4 säger att revisorn ofta är bättre på att se

helheten. Respondent 3 och 6 menar att arbetsuppgifterna är olika men

konkurrensen kanske ökar på rådgivningssidan. Respondent 8 anser att de inte har

kompetens inom samma områden men tangerar varandra vidare menar denne att

målet är att klienten ska känna sig trygg med deras leverans och även med

leveransen från revisorn. Respondent 6 svarar att kompetens varierar från person till

person hos både redovisningskonsulter och revisorer. Respondent 2 tycker att

klienten inte kan känna sig lika trygg eftersom med bara redovisningskonsulten blir

det inte två personer som bedömt jobbet.


Respondent 1, 2, 5 och 8 ser förändringen som en möjlighet att ta marknadsandelar.

Respondent 3,4 och 6 tror inte det att det ger några större möjligheter. Respondent

7 ser det som troligt men anser att om klienten kört in sig på en byrå stannar

klienten där.

På frågan hur de gör för att ta marknadsandelar svarar respondent 1 och 8 att de

uppsöker och tar kontakt med tänkbara klienter. Respondent 1 säger att de har

tydliggjort produktportföljen, lagt större resurser på redovisningskonsulter och

auktoriserat dessa. Respondenten 2 har använt sig av internet, Tv-reklam, reklam

vid busshållsplatser affischer och annonser i tidningar och anställer flera.

Respondent 3 har använt sig av affischer i busskurer främst för att bygga varumärke

och anser tillsammans med respondent 7 att nya klienter fås genom

rekommendationer av bekanta eller bank. Respondent 4 och 5 jobbar mycket med

kvalité och menar att det ger flera klienter. Respondent 6 säger att det testat allt

tänkbart inom reklam men det som verkligen gett något är optimering av hemsidan.

23

De tre revisionsbyråerna anger som konkurrensfördelar gentemot

redovisningsbyråer att de har ett brett utbud av tjänster och har mer kompetens i

form av specialister och experter inom särskilda områden, de är fler och större vilket

ger stabilitet åt verksamheten. Nackdelen är att priset ligger högre, Respondent 2

påpekar dock att de ger ett mervärde som kompenserar detta. Respondent 1 ser

ingen nackdel.

Alla utom en redovisningsbyrå anser att lägre pris är en fördel. Tre av de fem

redovisningsbyråerna anser också att de är mer personliga. Respondent 4 anser att

de kan bygga upp ett mer långsiktigt förtroende eftersom de stora revisionsbyråerna

har större personalomsättning. Respondent 5 säger att de inte är lika tidsstyrda som

personalen på revisionsbyråerna och behöver inte vara debiterbara hela tiden och

kan vara mer flexibla. Respondent 8 anser att en fördel är att samtliga klienter får en

oberoende revision. Nackdelar anger respondent 4,5, 6 och 8 vara att

revisionsbyråerna har mer och bredare intern kompetens. Respondent 7 tror att en

nackdel kan vara att en del klienter tycker att det känns ”finare” att gå in hos en

revisionsbyrå. Respondent 8 säger att de är mindre kända i vissa kundsegment

jämfört med revisionsbyråerna.

24

6. Analys

I följande kapitel gjordes en analys utifrån empirin och den referensram som vi har valt. Analysen

presenteras i samma ordningsföljd som referensramen.

6.1. Revision och redovisning

Revisorn och redovisningskonsulten gör inte samma saker, deras arbetsuppgifter

skiljer sig åt. Därför kräver de skilda arbetsuppgifterna olika typer av kompetens.

Dessutom är kraven på auktoriserade revisorers utbildning högre. Det område som

båda jobbar med är rådgivning och inom det kan naturligtvis kompetensen variera

stort mellan personer. Här betyder t.ex. erfarenhet och personligt engagemang

mycket. Några respondenter menar också att kompetensnivån hos

redovisningskonsulter kanske måste höjas vad gäller att slutföra bokslut och

årsredovisning på ett korrekt sätt vilket även Halling (2010) uttalat i artikeln i Balans.

Halling anser att redovisningskonsulten får mer ansvar och det förmodligen

kommer att kräva högre kompetens. I vår undersökning framkom också att

redovisningskonsulten ser revisorn som en trygghet och det faktum att en revisor

alltid granskat förut har förmodligen gjort att redovisningskonsulten till viss del

förlitar sig på revisorn i det avseendet och inte alltid lägger ner mycket tid på att

dubbelkolla sitt arbete. Detta stämmer även ur det sociologiska perspektivet in på

syftet med revision ur användarens perspektiv ger revisionen en känsla av komfort

bara genom vetskapen att den finns där (Carrington 2010).

I stort sett alla respondenter tror att auktorisationens betydelse kommer att öka

eftersom kraven har ökat och det skulle innebära att skillnaden mellan auktoriserad

och inte auktoriserad bli större. Åsikterna går isär lite om vilken betydelse det

egentligen har eftersom det är service som säljs och en tjänst varierar stort beroende

på personen som utför den. Auktoriserad eller inte så påverkar personens

erfarenhet, inställning och serviceanda kvalitén på tjänsten. Alla är inte av samma

åsikt men en del tror att det kan ha större betydelse för redovisningsbyråer som inte

har samma kompetens bakom sig i företaget, då är auktorisationen det enda beviset

på kvalité för en klient som inte har kännedom om företaget i fråga. Genom de nya

krav som Far och SRF ställer för att bli auktoriserad ändras rollen och flera

respondenter tror att redovisningskonsulten kommer att få ta mer ansvar. Många ser

det som en process där nya sätt att bevisa kvalitén måste bli accepterade även hos

banken och andra intressenter innan vi får någon större förändring.

25

6.2. Redovisningskonsultens ändrade roll

Om redovisningskonsultens roll kommer att likna revisorns så är svaren uppdelat i

två läger, revisionsbyråerna (med undantag av en redovisningsbyrå) tror inte att

rollerna kommer att likna varandra och redovisningsbyråerna menar att det kommer

att bli så på sikt och att det redan är på gång genom Reko. Enligt Halling i Balans

kommer redovisningskonsultens roll till viss del att närma sig revisorns och

redovisningskonsulter kommer att jobba mera med rådgivning i framtiden (Halling

2010). Eftersom konsulttjänster enligt Firth (1997) är på uppgång i kombination

med ny lagstiftning för revisionsplikt skulle det kunna betyda att

redovisningskonsulten får mer jobb över lag. Oberoendefrågan kan i framtiden vara

en faktor som till viss del kommer att avgöra hur rollen ändras också. Om den

lagstiftning som bl.a. Storbritannien har med särredovisning av konsulttjänster enligt

Firth (1997) skulle införas även i Sverige skulle det betyda att flera skulle lägga större

del av sina konsultuppdrag på andra firmor än de som utför deras revision. Vi har

dock ingen indikation att så är fallet för närvarande.

6.3. Revisions- och redovisningstjänster under ständig förändring

Svaren tyder på att efterfrågan på de redovisningstjänster som inte är lagstiftade är

på uppgång i form av mer rådgivning och uthyrning av personal för vissa

ekonomitjänster. Detta verkar stämma med den undersökning som Danielsson

(2011) presenterade genom Far där konstaterades att byråernas rådgivning har vuxit

med 70 % under fem år. Med tanke på den slopade revisionsplikten kommer fler

företag ha möjlighet att välja vilka tjänster de vill lägga pengarna på anpassat till just

sin egen verksamhet. En förändringsfaktor som flera respondenter nämnt i olika

sammanhang är att tekniken blir mer avancerad. Detta torde göra att

redovisningskonsultens fokus läggs på andra delar eftersom nya system kommer att

kunna göra en del av de enklare rutinsysslorna.

6.4. Oberoendet

Klarskov Jeppsens (1998) artikel bekräftar också att det finns likheter mellan

rollerna och han menar att vid konsulttjänster som både revisor och

redovisningskonsult kan genomföra är det enda som skiljer dem åt oberoendet.

Detta påstående överensstämmer med vår empiri där flera redovisningskonsulter

menar att deras kunskap kan vara jämlik med revisorns i vissa frågor. Oberoendet

tycker många är en svår fråga. Några revisionsbyråer menar dock att de har

analysmodellen bakom sig och att det är mycket viktigt att hålla på etiska normer.

En av respondenterna ansåg att det är en svår balansgång eftersom det är en relation

till klienten vilket även bekräftas i Bazermans artikel där han kommit fram till att

26

oavsett hög moral har människan ändå psykologiska begränsningar och blir

omedvetet påverkad av klienten. Flera av redovisningsbyråerna är mer skeptiska till

att revisorn kan var oberoende eftersom klienten är den som betalar revisorns lön

och det är omöjligt att inte bli påverkad i en relation. Kombiuppdrag ifrågasätts

också av flera redovisningsbyråer, revisionsbyråerna menar att det håller noga på

reglerna för att vara så oberoende som möjligt. Tidigare nämnda EU studie från

Klarskov Jepsens (1997) artikel bekräftar också att enda sättet att garantera

oberoende är att skilja på revision och redovisning. Firth (1997) menar också att det

i princip är omöjligt att garanter oberoende och att den nya lag som tillämpats i bl.a.

Storbritannien där företaget särredovisar köp av konsulttjänster kan leda till att vissa

företag kommer att överväga att köpa mindre av det från sin revisionsbyrå. Detta

för att tydligt visa intressenter en så hög grad av oberoende som möjligt.


När ersättningstjänster till revision tas upp så anser ingen av respondenterna att

bokslutsrapporten är ett alternativ till revision. Den tjänst som redan används och

spås av vissa respondenter kunna öka är granskning enligt särskild överenskommelse

eller stickprovsinsatser som vissa byråer kallar det t.ex. varulagergranskning.

Fördelen med den typen av tjänst är att den kan anpassas till klienten och

intressenternas verksamhet och behov. I nuläget görs även den tjänsten av revisor

och inte redovisningskonsult. Det verkar som bokslutsrapporten är svår att använda

eftersom kraven på tillvägagångssätt verkar hårda. Flera är överens om att det

behövs någon annan branschstandard än bokslutsrapporten om det ska kunna vara

en alternativ tjänst till revision.


Utifrån försäkran och ansvar såg svaren brokiga ut men vi tror att respondenterna

uppfattar frågan olika. Utifrån Carringtons (2010) sätt att beskriva ansvar beror de

skilda svaren förmodligen på att en del respondenter tänker på ansvarighet och en

del på ansvarsfullhet. Med ansvarighet menas att hållas ansvarig. Ansvarsfullhet är

att utföra sina arbetsuppgifter på ett korrekt sätt och med sunt förnuft (Carrington

2010). Synen på ansvar varierar mellan olika redovisningskonsulter några menar att

branschstandarden inte innehåller någon ersättande tjänst som gör att de kan ge

försäkran och ta mer ansvar. Andra tycker att de självklart måste ta mer ansvar om

klienten valt bort revisionen blir redovisningskonsulten den sista som lagt handen

vid företagets redovisning och blir den som får svara på frågor om något är fel. Det

anser även Paulsson & Agélii (2010) i sin artikel i Balans. I och med att

revisionsplikten försvinner för vissa företag minskar kravet på att någon är ansvarig

27

och det gör kanske att vi kan gå emot att det i vissa fall räcker med en bra konsult

som håller sig till normerna och är kompetent och ansvarsfull.

Klienten har oftast högre förväntningar på revisorn förutsatt att denne vet

skillnaden mellan revisorn och redovisningskonsulten. Med tanke på den hierarki

som finns inom de stora revisionsbyråerna där revisorn har högre utbildning och

status än redovisningskonsulten verkar detta naturligt (Carrington 2010).

Väljer de klienter som vet skillnaden bort revisionen förväntar de sig möjligen att

redovisningskonsulten tar ett större ansvar.


När vi tittade på hur de förbereder sig märktes att revisionsbyråerna har satsat mer

på redovisningssidan genom att öka antalet redovisningskonsulter och har jobbat

långsiktigt med det. De intervjuade redovisningsbyråerna har inte gjort några

särskilda förberedelser.

Vad gäller marknadsföring tycker de flesta respondenter att den traditionella

marknadsföringen mest används till att bygga varumärket och att det som genererar

nya klienter är kontakter och hög kvalité. Flera respondenter nämnde att relationer

är en grundbult i den här branschen vilket leder oss till relationsmarknadsföring. Att

följa Reko anser vi är ett led i relationsmarknadsföringen och ett sätt att hålla nere

variationerna i kvalitén på tjänsten vilket enligt Christopher et al. (1991) är centralt.

Mervärde är också ett ord som kommit upp under intervjuerna, enligt Ravald et al.

(1996) är det en viktig komponent i relationsmarknadsföringen och utgör en

värdefull konkurrensfaktor. Någon respondent har också nämnt att klienter tenderar

att stanna där de är så länge det fungerar vilket stämmer överens med Berry (1995)

som menar att långsiktiga relationer gör att företaget lär sig mer om klienten och

risken för dålig tjänstekvalitét minimeras. Klienten torde då känna komfort som

enligt Carrington et al. (2007) ur användarperspektivet är att vetskapen om att

revision görs räcker. Carrington et al. (2007) menar då att klienten inte behöver

fundera över trovärdigheten och kvalitén. Förtroende är också ett ord som nämnts

av respondenterna vilket enligt Berry (1995) är den faktor som

relationsmarknadsföringen bygger på. Konkurrensmässigt är byråerna eniga om att

revisionsbyråns fördel är högre kompetens inom byrån och att de är dyrare för

klienten. Redovisningsbyråerna anser sig kunna vara mer personliga och flexibla

vilket enligt Berry (1995) kan uppnås med relationsmarknadsföring eftersom

företaget genom att lära känna klienten kan ge mer personlig service och erbjuda en

mer kundanpassad tjänst. Redovisningsbyråerna anser sig även ha fördel i lägre pris

och klienten får en oberoende revision.

28

7. Slutsats

Kapitlet inleds med att besvara de tre frågorna i problemfrågeställningen. Därefter reflekterar vi

över annat som framkommit under resans gång. Vi presenterar även idéer till fortsatt forskning.

7.1. Slutdiskussion

Kommer ersättningstjänster för revisionsberättelsen att växa fram, i så fall vilka?

SRF har publicerat Bokslutsrapporten.se i samband med avskaffandet av

revisionsplikten där de angett bokslutsrapporten som ett alternativt kvalitetsbevis

för revisionsberättelsen (Bokslutsrapporten 2011). I vår undersökning framkom att

bokslutsrapporten enligt våra respondenter inte är och förmodligen inte kommer att

vara ett alternativ på det sätt den är utformad för närvarande. De anledningar som

anges till att det inte fungerar är att den är svåranvänd eftersom den är så hårt

skriven, den kan inte innehålla avvikelser och det faktum att det i inte ligger någon

granskning bakom. Det centrala i revision är granskningen och om någon tjänst ska

ersätta den bör den delen troligen innefattas. Tjänsterna granskning enligt särskild

överenskommelse eller stickprovsinsatser innefattar granskning och är en mer

tänkbar ersättare där banken t.ex. kan få ett bevis på att varulagret är granskat om

det är en stor del av låntagarens balansomslutning.

Är redovisningskonsulten redo att ta mer ansvar?

Utifrån att det ännu inte finns ett alternativ till revisionsberättelsen blev det svårt att

svara på om redovisningskonsulten är beredd att ge försäkran och ta ansvar.

Redovisningskonsulten tar naturligtvis ansvar för de arbetsuppgifter som denne

utför men har inte någon möjlighet att med nuvarande branschstandard att ta

samma ansvar som revisorn. Kvalitén tenderar att variera mer på redovisningssidan.

Det beror förmodligen på högre krav på att bli auktoriserad/godkänd revisor. Det

torde därför vara välkommet med en höjd branschstandard för

redovisningskonsulter, inte minst för att underlätta för klienterna. Det får inte

glömmas bort att redovisningskonsulten också är ansvarig men då när det gäller

vanliga lagar och regler men därmed inte samma ansvar som revisorn där påskriften

innebär ett intyg på att det som granskats är korrekt.

Vilka skillnader finns i hur redovisningsbyråer respektive revisionsbyråer förbereder sig inför

förändringarna i branschen vad gäller redovisningskonsultens roll?

Undersökningen har totalt sett gett en bild av att redovisningskonsultens roll är inne

i en förändringsfas dels beroende på den slopade revisionsplikten men också till stor

del beroende på den tekniska utvecklingen. Det mesta tyder på att auktoriserade

redovisningskonsulter kommer att få högre status eftersom kraven på att få titeln

29

nyligen har höjts. När det gäller förberedelser inför förändringarna fanns skillnad i

hur de förbereder sig. Revisionsbyråerna har jobbat sedan länge med större

satsningar på redovisningskonsulten. Redovisningsbyråerna tenderar att ha en mer

avvaktande inställning och har inte jobbat aktivt för att förbereda sig. Det här beror

troligen på att revisionsbyråerna har både revision och redovisning och har ett större

behov av att förändra sig för att kunna behålla de företag som väljer bort revisionen.

7.2. Reflektioner

Att branschen är i en förändringsprocess på grund av revisionsplikten råder det inga

större tvivel om. De flesta nämner att nystartade företag väljer att inte ha revision

och vilka konsekvenser det får vet vi inte. En förutsättning är också att banker och

andra intressenter måste hitta nya förhållningssätt. Fungerar det bra hos de företag

som väljer bort revisionen kommer förmodligen flera att följa efter och vice versa.

Det är dock inte säkert att det räcker med att det fungerar bra i vissa fall eftersom

möjligheten finns att företagen behåller revisionen av tradition och för att det helt

enkelt behövs i relation till intressenter.

Vad gäller relationsmarknadsföring har revisionsbyråerna ett bra utgångsläge genom

att kontakt med revisionsklienter redan finns, där är det bara att erbjuda en

alternativ tjänst. Vissa små byråer har dock nämnt att de har gott om långsiktiga

och personliga relationer vilket tyder på att relationsmarknadsföringen fungerar även

i de företagen. Med tanke på vikten av kvalité för att skaffa nya klienter verkar Reko

vara ett steg i rätt riktning.

7.3. Förslag till fortsatta studier

Förslagsvis skulle en liknande undersökning göras om ett år för att se om det har

blivit någon skillnad för redovisningskonsulten och om det har kommit fram något

alternativ till revisionsberättelsen. Vi frågar oss om det är nödvändigt att garantera

oberoendet, det skulle vara intressant att veta vad svenska företagare och

intressenter tycker om denna fråga. Tycker de att det är ett problem?

30

8. Litteraturlista

Bazerman, M., H, Morgan, K., P & Loewenstein, G., F. (1997). The impossibility of auditor independence. Sloan Management Review. 38 (4), 89-94.

Berry, L.L. (1995). Relationship Marketing of Services – Growing Interest, Emerging Perspectives. Journal of the Academy of Marketing Science. 23 (4), 236-245.

Carrington, T. (2010). Revision. Malmö: Liber.

Carrington, T. & Catasús, B. (2007). Auditing stories about discomfort: Becoming comfortable with comfort theory. European Accounting Review. 16 (1), 35-58.

Christopher, M., Payne, A. & Ballantyne, D. (1991). Relationship Marketing: Bringing Quality Customer service and Marketing together. Bedford: Center of Service Management, Cranfield School of Management.

Danielsson, C. (2011). Klarar konkurrensen. Rådgivare tar marknadsandelar. Balans, nr. 2, s.8. Far Akademi (2011). Auktoriserad redovisningskonsult – basutbildning. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.farakademi.se/Kursradgivning/Studieplaner/Auktoriserad-Redkonsult-bas/ [2011-04-28].

FAR Förlag. (2006). Revision: en praktisk beskrivning. Stockholm: FAR förlag. Far Komplett (2011). Rekohandboken. Redovisningskonsultens ansvar. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.farkomplett.se.bibproxy.kau.se:2048/folng-customer/document.do#top [2011-04-28]. Far Komplett (2011). Standard för närliggande tjänster. SNT 4400. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.farkomplett.se.bibproxy.kau.se:2048/folng-customer/document.do?searchHit=1&idPath=RTN65539@@RTN65542@@RTN66898@@RTN00009C10@@RTN00009C4D@@RTN00009C78@@TN00009C79&searchResultId=259384053_1303121236373#top [2011-04-28] Far Komplett (2011). Standard för översiktlig granskning. SÖG 2400.[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.farkomplett.se.bibproxy.kau.se:2048/folng-customer/document.do?searchHit=1&idPath=RTN65539@@RTN65542@@RTN66898 [2011-04-28].

http://www.farakademi.se/Kursradgivning/Studieplaner/Auktoriserad-Redkonsult-bas/

http://www.farakademi.se/Kursradgivning/Studieplaner/Auktoriserad-Redkonsult-bas/

http://www.farkomplett.se.bibproxy.kau.se:2048/folng-customer/document.do#top


http://www.farkomplett.se.bibproxy.kau.se:2048/folng-customer/document.do?searchHit=1&idPath=RTN65539@@RTN65542@@RTN66898@@RTN00009C10@@RTN00009C4D@@RTN00009C78@@TN00009C79&searchResultId=259384053_1303121236373#top




http://www.farkomplett.se.bibproxy.kau.se:2048/folng-customer/document.do?searchHit=1&idPath=RTN65539@@RTN65542@@RTN66898



31

Far Komplett (2011). Svensk standard för redovisningstjänster, Reko. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.farkomplett.se.bibproxy.kau.se:2048/folng-customer/document.do#top [2011-04-28].

Firth, M. (1997). The provision of non-audit services by accounting firms to their audit clients. Contemporary Accounting Research, 14 (2), 1-21. Halling, P. (2010). Redovisningskonsultens roll närmar sig revisorsrollen. Balans, 1, s.

26.

Holme, I.M. (1991). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder.

Studentlitteratur.

Jacobsen, D.I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra

samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.

Klarskov Jeppsen, K. (1998). Reinventing auditing, redefining consulting and independence. The European Accounting Review, 7 (3), 517-539.

Paulsson, A. & Agélii, H. (2010). Är redovisningskonsulten medveten om sitt ansvar? Balans, nr. 11, s.33.

Ravald, Annika., Grönroos, Christian. (1996). The value concept and relationship

marketing. European Journal of Marketing. 30 (2) 19-30.

Regeringen (2010). Pressmeddelande: En frivillig revision, 25 Mars 2010. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.sweden.gov.se/sb/d/12866/a/142681 [2011-04-26]

Ribbestam, S. (2009). Redovisningskonsult eller revisor - viktigt att tydliggöra rollerna. Balans, (1), s.39-40.

SFS 1999:1078. Bokföringslagen. Stockholm: Justitiedepartementet.

SFS 2005:551. Aktiebolagslagen . Stockholm: Justitiedepartementet.

SOU 2008:32 Avskaffande av revisionsplikten för små företag: delbetänkande. Stockholm: Justidepartimentet. SRF (2011). Auktorisation. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.srfkonsult.se/portal/page/portal/srf/auktorisation [2011-04-28]. SRF (2011). Bokslutsrapporten. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://bokslutsrapporten.se/information-om-bokslutsrapporten/ [2011-04-28].



http://www.sweden.gov.se/sb/d/12866/a/142681

http://www.srfkonsult.se/portal/page/portal/srf/auktorisation

http://bokslutsrapporten.se/information-om-bokslutsrapporten/

32

SRF(2011) Årsredovisning 2009-2010[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.srfkonsult.se/portal/page/portal/Arkiv_central_filer/oppen/arsredovisning_2010.pdf [2011-05-26] Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber AB.

http://www.srfkonsult.se/portal/page/portal/Arkiv_central_filer/oppen/arsredovisning_2010.pdf

http://www.srfkonsult.se/portal/page/portal/Arkiv_central_filer/oppen/arsredovisning_2010.pdf

33

9. Bilaga

9.1. Sammanställning intervjusvar

1 Vilken befattning har du?

2 Hur många anställda är det just nu på byrån?

3 Hur många är redovisningskonsulter? Är dessa auktoriserade?

4 Anser ni att det har stor betydelse om redovisningskonsulten är

auktoriserad eller ej?

1 Ja, det är ett kvalitetstecken.

2 Absolut det kommer att betyda mer. Vi är inne i en förändringsfas pga. ökade krav

kommer det att bli mer status i titeln. Förändringen innebär större krav på

redovisningskonsulterna t.ex. bokslutsrapporten får inte lämnas av de ej

auktoriserade redovisningskonsulterna. Anledningen till att många

redovisningskonsulter inte har auktorisation är att vi tycker att personen i fråga ska

ha även ett manager ansvar innan man blir auktoriserad. Att jobba på större

revisions byrå gör att det har något mindre betydelse att vara auktoriserad än för en

konsult på en liten byrå, man har mycket kompetens bakom sig ändå.

3 Inte så viktigt. Titeln blev lite utslätad eftersom det var så lätt att få den, man gick

på kurs en dag. När det blir hårdare krav kommer det att bli viktigare.

4 Inte som det är just nu eftersom det inte varit så svårt att få titeln. Måste bli högre

krav för att det ska ha stor betydelse. På lång sikt tror jag det kommer ha större

betydelse. Bra att det blir större kontroll på auktoriserade redovisningskonsulter. På

större byråer är det vanligt att interna kontroller förekommer vilket jag ifrågasätter.

5 Absolut, eftersom det är en kvalitetsstämpel, det innebär ju också att man har

jobbat ett visst antal år i branschen och är utbildad. Det innebär också att finns en

ansvarsförsäkring den har vi dock aldrig behövt använda. Förbundet ställer höga

krav på kvalité och när vi jobbar efter Reko har vi t.ex. större krav på

dokumentation.

6 Inte i dag, kanske i framtiden. Det som har störst betydelse är om man gör ett bra

eller dåligt jobb. Tror även att auktorisationen kommer att bli hårdare.

34

7 Nej, beror helt på kunnande. Det har inte varit någon form av prov för att bli

auktoriserad. Vi arbetar ändå alla efter Reko t.ex. är Hogias bokslutsprogram

uppbyggd efter Reko.

8 Nu har det större betydelse än vad det har haft tidigare eftersom reglerna för

revisionsplikt ändras. Begreppet auktoriserad redovisningskonsult kommer att få

större betydelse i framtiden när det blir mer känt.

5 Hur många av dessa omfattas av lagändringen angående revisionsplikt?

1 Gissningsvis 10 % av kunderna omfattas av lagändringen.

2 Cirka 40 % omfattas.

3 50 % av kunderna skulle kunna avstå

4 Cirka 60 % av kunderna kan avstå.

5 Cirka en sjättedel av våra kunder berörs av lagändringen.

6 Cirka hälften av våra kunder kan plocka bort revisionen. Det beror mycket på

redovisningskonsultens inställning, min personliga åsikt är att skatteverket kan bli

hårdare mot det som valt bort revisionen.

7 90 % av alla våra kunder som har aktiebolag omfattas.

8 Cirka 60 % kommer inte att behöva ha revision.

6 Har ni noterat att vissa kunder kommer att avstå revisionsplikten?

1 Vet några, men det är lite för tidigt. Om företaget redan har en auktoriserad

redovisningskonsult, inga större banklån osv. är det lättare att välja bort. Intresset att

behålla blir förstås större bland dem som har flera delägare.

2 Cirka 40 % kommer att avstå. Det är inte många kunder som frågar om det,

däremot är det fler av de nystartade som frågar. Revisionsbiten innefattar också

konsultation vilket många har behov av och har man revisorn som rådgivare väljer

man ofta att även ha kvar revisionen. Beror också mycket på vilken typ av

verksamhet det är har man t.ex. ett stort varulager vill banken ha kontroll för att

bevilja lån. En kontroll av varulager kan i och för sig även göras genom en speciell

granskningsinsats av enbart lagret och behöver inte innefatta hel revision.

3 Cirka 10 % som funderar på det, det är ju inte klart än för alla och det beror

mycket på vilken slags verksamhet företaget har.

35

4 Cirka 35 % kommer att vilja avstå. De som avstår är särskilt kostnadsmedvetna

kunder och det har också stor inverkan hur revisorn gjort jobbet. Här upplyser vi

alla berörda kunder att de inte behöver revision sedan är det upp till kunden att ta

beslut.

5 Gissningsvis kommer ca 75 % av kunderna att avstå. T.ex. enmansföretag som

inte har några större lån kommer kanske att göra det.

6 Inte många som avstått eftersom jag inte har rekommenderat det.

7 Hittills är det bara ett par stycken som valt bort men på sikt tror jag de flesta

kommer att göra det. För en del beror det på att det går på gammal vana. Kunder i

allmänhet känner till att de kan slopa revisionsplikten.

8 Nästan alla nystartade aktiebolag startar idag utan revisor. Några väljer bort

revisorn så fort de kan men de flesta har en avvaktande hållning och väljer att ha

kvar revisorn i alla fall ytterligare ett år. Vi är inte emot revision. Det finns både för-

och nackdelar med revisionstjänsten ur företagarens synvinkel.

Om 10 år är auktoriserad redovisningskonsult känt och då kommer ett fåtal mindre

bolag att köpa revisionstjänster.

7 Vilka redovisningstjänster efterfrågar kunderna? Kan de rangordnas?

1 De vanligaste tjänsterna är: Löpande redovisning, Löpande redovisning + Bokslut,

Löpande redovisning + Bokslut + Deklaration, Effektivisering av rutiner, Enklare

skattefrågor.

2 Det vi säljer mest av är bastjänster som löpande bokföring, löner, kundfakturor

och leverantörsfakturor, men även bokslut och årsredovisning. Byrån erbjuder även

revision, skatte- och affärsrådgivning, ekonomisk uppföljning, analys.

3 De små köper mest bokföring, bokslut, deklaration och i aktiebolag

årsredovisning. Till större företag efterfrågas en hel del uthyrning av personal t.ex.

när någon är barnledig.

4 Löpande redovisning, skatterådgivning för de mindre.

5 Löpande bokföring, bokslut, deklarationer är störst men vi har även fakturering,

lönehantering och rådgivning t.ex. Hur går det? Hur mycket kan jag ta ut i lön?

6 Löpande bokföring är störst. Ju högre omsättning kunden har desto mer olika

tjänster kan vi sälja, t.ex. analystjänster.

36

7 Löpande bokföring, bokslut, deklarationer, skattefrågor. Jag tar ibland hjälp av en

större revisionsfirma, t.ex. nu har jag en kund som ska göra om ett handelsbolag till

ett aktiebolag vilket jag inte kan lika bra som revisionsfirman.

8 Lagstadgade tjänster som företag måste leverera. Bokföring, bokslut och

deklaration är exempel på volymtjänster som är tvingande. Många köper även

frivilliga tjänster som t.ex. skatteplanering, månadsrapportering, periodbokslut och

rådgivningstjänster..

8 Upplever ni att kunden har skilda förväntningar på redovisningskonsulten

respektive revisorn?

1 Inte säkert att kunden har koll på vem som gör vad, det beror på hur påläst

kunden är. Tror att det ligger mer tradition i att revisorn ger mer förtroende, ur

kundens perspektiv.

2 Många vet inte skillnaden men det finns de som är insatta och vet och vet man

skillnaden har man högre förväntningar på revisorn. Redovisningskonsulten gör

bokföringen, upprättar och skapar ett bokslut, det analyseras och säkerställs aldrig

på samma sätt som revisionen gör. De högre förväntningarna på revisorn innebär

att man förväntar sig att få svar på sina frågor av denne. Vid t.ex. rådgivning i

kombiuppdrag går man ofta till revisorn som är kundansvarig om något är oklart.

3 Kunden vet oftast inte skillnaden de säger ofta revisorn till redovisningskonsulten.

4 Om de är insatta har de skilda förväntningarna men många tror att

redovisningskonsulten är revisorn och då är det ingen skillnad. Kunden har i de

flesta av våra fall inte någon kontakt med revisorn.

5 Kunden vill att redovisningsbyrån ska göra så mycket som möjligt, en del revisorer

är bättre och brukar vilja ha ett möte med kunden andra sämre. Revisorn är inte så

insatt i själva det tekniska bokföringsjobbet. 80 % av kunderna kallar oss för

revisorer så det har inte helt klart för sig hur rollerna ser ut. Vi försöker jobba på att

tydliggöra rollerna.

6 Kunden förstår inte alltid skillnaden men vi tydliggör för varje kund vad vi gör

och vad revisorn gör. En del redovisningsbyråer är bättre och en del är sämre, har

redovisningskonsulten gjort ett dåligt jobb får revisorn göra mer.

7 Börjar jämnas ut, att man över tid bygger upp relationer är det som gör att kunden

har mer förtroende

8 Många mindre företag kan inte hålla isär redovisningskonsulten och revisorns

arbete. Kunder som känner till skillnaden mellan redovisningskonsulten och

37

revisorn har olika förväntningar på respektive roll. Det finns ett antal förväntningar

som är lika oavsett de olika rollerna. T.ex. har alla kunder krav på ett bra

kundbemötande.

9 Tror ni att det kommer att uppstå alternativa tjänster pga. förändringarna?

1 Bokslutsrapporten har kommit och försvunnit. Marknaden har inte ställt någon

stor efterfrågan på den. Bokslutsrapporten säger inte om det finns några avvikelser.

Ett mellanting mellan revisionsberättelse och bokslutsrapport är ”Revisionsrapport

enligt särskild överenskommelse”. Då skulle t.ex. en bank kunna komma och säga

att jag vill att ni låter en auktoriserad revisor ska granska t.ex. varulagret. Det kan då

styras efter vilken bransch man är i.

2 Kan bli vanligare med stickprovsinsatser på t.ex. varulager för säkerhet gentemot

bank. Även olika former av värdering och existenskontroll t.ex. vid betalning av

kundfakturor. Konsultationstjänster kommer att öka på olika sätt vi tror på utökning

inom områdena ekonomisk uppföljning och analys. Vi tror att de dyrare tjänsterna

kommer att öka mer. Har t.ex. träffat banker för att tydliggöra rollerna. Som vi ser

det vill banker helst ha revision men kan även tänka sig stickprov t.ex. lagerintyg i

stället.

3 Det pratas mycket om redovisningskonsultens bokslutsberättelse men den kräver

inte samma ansvar. Revisorn förvissar sig t.ex. om att varulager finns.

Redovisningskonsulten gör ju också en bedömning men denne skriver inte på att det

är okej. Men företag som t.ex. bara har konsultverksamhet behöver inte revision.

Men ska man ha krediter hos banken vill de ofta ha revision. Bankens ser oftast

företagskrediter som privatkrediter om ej revisor finns.

4 Nej det enda är att allt blir mer elektroniskt. Om någon kommer över

gränsvärdena som inte varit det förut kommer det eventuellt att bli dyrare med

revision då man hamnar i en beroendeställning. Bokslutsrapport – FAR, SRF, ska ju

inte skickas till bolagsverket eller liknande. Bokslutsrapport innebär att Reko har

följts till 100 %. I så fall skulle det vara att det kommer en ”Oren Bokslutsrapport”.

Räcker årsredovisningen som underlag till intressenterna? Nej, det är lätt att det blir

fel i årsbokslutet om inte revisorn granskar. Bolagsverket granskar inte i detalj så det

fångas inte upp där heller.

5 Bokslutsrapporten var ju tänkt för det men den är för hårt skriven, få kunder

uppfyller kraven för att man ska kunna använda den. Ganska små fel med t.ex.

fördröjningar på betalningar eller liknande gör att den inte går att använda. Vi tror

att det är en process och det kommer att förändras. Dessutom känner inte bankerna

riktigt till bokslutsrapporten än. Vi undrade om kunden kan följa Reko när denne

38

gör bokföringen själv och fick svaret att det går, men det ställs då krav att kunden

själv vet vad Reko innebär och följer detta. Detta är väldigt svårt i realiteten och

därmed är chansen väldigt liten att kunna skriva bokslutsrapport.

6 Kanske det här att auktoriserade redovisningskonsulter får skriva på. T.ex. har vi

en bank som vi har mycket samarbete med där är det lättare för våra kunder att få

lån eftersom banken känner till kvalitén på vårt jobb.

7 Kanske. Troligt att ansvaret blir större för redovisningskonsulten.

8 Absolut. Bokslutsrapporten är redan född. Andra tjänster kommer att växa fram

som en direkt följd av att ett antal kreativa revisorer får lite mindre att göra och att

konkurrensen ökar.

10 Upplever ni att efterfrågan på redovisningstjänster har ökat?

1 Hos oss har det ökat, marknaden i övrigt – vet ej. Ett nystartat företag har ofta

svårt att klara sig själv. Upplever att fler väljer att vara kvar än vi trodde. Kanske

beror det på att man vill hålla skatteverket borta, ge trygghet för banken, ge trygghet

mellan fler delägare. Vi påtalade att i deklarationen ska det kryssas i att bokslut är

upprättat av redovisningskonsult och om det är reviderat av revisorer.

Respondenten svarar att kanske är detta ett skrämselskott?

2 Vi märker ingen skillnad.

3 I stort sett inte men efterfrågan på outsourcing har ökat något. Efterfrågan på

vissa tjänster som är mer datoriserade har också ökat t.ex. skanning av

leverantörsfakturor.

4 Omsättningen kommer medvetet att sänkas på byrån. Jag vill inte ha kunder där

jag inte kan följa Reko och skalar därför bort de som det inte fungerar med.

5 Efterfrågan från de befintliga kunderna har inte ökat men vi får in flera nya

företag. Vi påtalade att i deklarationen ska det kryssas i att bokslut är upprättat av

redovisningskonsult och om det är reviderat av revisorer. Vi ifrågasätter den nya

rutan i skattedeklarationen där det kryssas i om revision har gjorts för revisionen är

ju inte någon vattentät garanti för att allt är helt korrekt. Skatteverket har inte riktigt

tagit ställning än men de borde vara glada att det blir fler aktiebolag eftersom de

slipper tids förskjutning av skatt (för aktiebolag kontra enskilda firmor).

6 Inte på grund av slopad revisionsplikt.

7 Nej.

39

8 Teknik- och programutveckling gör att effektiviteten ökar. Totala volymen

administrationstimmar minskar samtidigt som redovisningsbranschen har

möjligheter att leverera andra typer av tjänster till kunderna.

11 Ser ni förändringen som en möjlighet att ta marknadsandelar?

1 I perspektivet redovisningskonsulter, ja.

2 Ja, absolut. Har mål i byrån att växa. Lära sig att sälja de tjänster vi tjänar pengar

på t.ex. förvärv, företagsförsäljning och skatterådgivning samt affärsrådgivning

3 Tror inte att det påverkar så mycket.

4 Tror inte det, däremot kanske vi kan höja priset genom någon form av

bokslutsrapport. Kan bli motsatt effekt eftersom många stora byråer satsar på

redovisning.

5 Ja, absolut. Många enmansföretag kommer att välja bort revisionen och anlita

redovisningskonsulter

6 Tror inte det, vi håller på med skattebiten och är duktiga på det och har samarbete

med två revisorer.

7 Troligen, men har man som kund kört in sig på en byrå så stannar man där.

8 Det finns alltid möjligheter att ta marknadsandelar i samband med förändringar.

Denna förändring är inget undantag.

12 Hur kommer ni att gå tillväga för att göra det?

1 Har varit mycket aktiva och lagt stora resurser på redovisningskonsultsidan.

Marknadsfört genom uppsökande verksamhet, har t.ex. haft en person som ringt

upp kunder. Fångat upp vissa företag som man vill besöka genom t.ex. nyckeltal och

kriterier. Viktigaste marknadsföringen görs ute hos kund! Förändringen i branschen

har pågått i många år, vi trodde på högre gränsvärden och har förberett oss för det.

I de åtgärderna ingår bl.a. att vi tydliggjort produktportföljen för marknaden. För 5-

6 år sedan började vi auktorisera redovisningskonsulter.

2 Vi har redan haft en stor marknadsföringskampanj bl.a. annonsering vid

busshållplatser och i tidningar samt affischer. Dessutom kommer vi att anställa fler

vilket är en förutsättning för att kunna växa.

40

3 De flesta kunder får vi nog genom att vi blivit rekommenderade av någon bekant

eller genom banken. Vi har haft t.ex. affischer i busskurer och liknande men det är

mer för att bygga varumärket, det får vi nog inte in så många nya kunder på.

4 Vi har jobbat mycket med kvalité. Ekonomikompetens är våra enda konkurrent

som är renodlad redovisningsbyrå, numera är revisionsbyråerna våra största

konkurrenter.

5 Vi har hög kvalité vilket sprider sig.

6 Testat allt, tidningar, radio, TV, utskick mm men det som gett bäst är att vi har

sök optimerat hemsidan och det ska vi jobba mer med.

7 Inte något särskilt just med anledning av revisionsplikten. Vi gör ibland vissa

utskick men de flesta kunder får vi genom kontakter.

8 Största arbetet läggs på att leverera bra tjänster till befintliga kunder.

Marknadsföringen vi har bygger på att ta kontakt med de vi vill ha som kunder.

13 Vilka konkurrensfördelar/nackdelar anser ni er ha jämfört med stora/små

byråer?

1 Fördel: Vi är fler personer, har större utbud av tjänster, större stabilitet, finns stort

utbud på kunskap och ett kontaktnät i huset. Ser ingen nackdel.

2 Fördelar är att vi har alla typer tjänster och vi är stora på skatterådgivning och

affärsrådgivning samt att vi växer inom Advisory, dvs. försäljning/köp av bolag och

värdering av bolag. Nackdel är i så fall att vi är något dyrare, men vi vet att vi ger ett

mervärde som kompenserar det något högre priset.

3 Fördel är att vi har många konsulter och jurister inom olika områden de flesta här

i Karlstad, vi har även t.ex. momsexperter och fastighetsexperter. Nackdel är att vi

är dyrare än en liten byrå.

4 Nackdel, resurser, för oss krävs att vi läser mycket själva på kvällstid för att sätta

oss in i alla nya regler. De stora har det mer serverat. Moms och skatt är svårare än

redovisning. Fördel är att vi kan vara billigare eftersom vår organisation är mindre.

Vi kan även vara mer personliga och bygger oftare upp ett långsiktigt förtroende

eftersom de stora har större personalomsättning. Vi försöker åka ut mycket till

kunder.

5 Fördel: Vi kan vara mycket personligare och ha en bättre kontakt med kunden. De

stora byråerna är mer tidsstyrda av att de ska vara debiterbara hela tiden. Vi kan vara

mer flexibla och är även insatta i de flesta kunder på byrån vilket gör att vi även utan

41

större besvär kan ta varandras kunder. Vi kan även göra flexibla lösningar för

kunden i t.ex. olika redovisningsprogram. Nackdel: De har fler att prata med och

har mer intern kompetens och utbildning. De kan t.ex. gå och prata med en

skatteexpert på sitt eget företag om det är något dem funderar på. De har även mer

internt systemstöd.

6 Fördel: Vi har närhet till kunden, är mindre och kan jobba närmare. Vi ser inte de

största byråerna som konkurrenter, vi samarbetar t.ex. med två stora revisionsbyråer

i Karlstad. Det kan exempelvis vara så att de har en debiteringskänslig kund och ger

redovisningsjobbet till oss eftersom vi har lägre priser. Vi vinner också på att vi är

unga och har ett nytänk.

Nackdel: De stora revisionsbyråerna har oftast generellt bredare kompetensnivå hos

varje enskild medarbetare.

7 Fördel: Lägre pris än de större. Nackdel: Skulle väl vara att en del tycker att det

känns ”finare” att gå in på en av de större byråerna än att komma in här.

8 Fördelar gentemot revisionsbyråer: Att vi inte har revisorer. Samtliga våra AB

kunder får en oberoende revision. Det innebär med automatik att vi som

redovisningskonsulter måste göra ett bra jobb eftersom kunden köper revisionen av

en konkurrent. Vi tvingas vara aktiva i våra uppdrag. De stora revisionsbyråerna har

ofta kombiuppdrag vilket innebär att revisorn är kundansvarig och

redovisningskonsulten oftast är mindre aktiv.

Nackdel gentemot stora revisionsbyråer: Vi är i vissa kundsegment mindre kända.

Kompetensmässigt har stora revisionsbyråer viss kompetens som vi saknar.

14 Tycker ni som redovisningskonsult, att ni har samma kompetens som

revisorn för att klienten ska känna sig bekväm med ert arbete?

1 Kunden ska känna sig lika trygg och bekväm med redovisningskonsulten som

denne gör med revisorn.

2 Kunden kan inte känna sig lika trygg. Beror såklart på hur redovisningskonsulten

arbetar men ofta är det bara en person som utför uppdraget. Revisorns är ju

ytterligare en person som tittar på bokföringen och årsredovisningen och bedömer

om det ser i allt väsentligt riktigt. Revisorn är absolut inte på utgång utan kommer

snarare att få mer att göra. Kunden ser det oftast inte som en granskningsfunktion

utan som en hjälp och kvalitetssäkring.

3 Det är olika arbetsuppgifter men konkurrensen blir nog hårdare på

rådgivningssidan. Inte alltid till redovisningskonsultens fördel eftersom slopad

revisionsplikt gör att jävsituationen försvinner och revisorn får ge mer råd.

42

4 Inte än så länge. Revisorn har högre kompetens, kan mer om redovisning,

årsredovisning, skatt och revision. Revisorn har större kompetens att se helheten.

Redovisningskonsulten kan det tekniska hur man kommer dit man vill. Vi kollar

med varandra och även ibland kanske lägger bort ett dokument en dag och sedan

kollar igen.

5 Det är olika regelverk för redovisningskonsulten och revisorn. Vissa skillnader

kommer man inte ifrån, t.ex. varulagerkontroll. Vi som redovisningskonsulter jobbar

såklart också kritiskt granskande men kunden är ändå ansvarig.

6 Kompetens är mycket personligt både hos redovisningskonsulter och hos

revisorer. Vissa av arbetsuppgifterna är helt olika men vad gäller rådgivning kommer

redovisningskonsulten komma närmare revisorn i kompetens.

7 Ja, jag tycker det. Sen är det ofta något man inte kan och då stämmer jag av med

revisorn men det är ju inte kunden inblandad i.

8 Vi har inte samma kompetens men vi tangerar varandras kompetenser inom vissa

områden. Vårt mål är att vår kund ska känna sig trygg med vår leverans och att

kunden som får revisionen levererad av annat företags ska känna sig trygg med

revisionen.

15 Är ni som redovisningskonsulter beredda att ge försäkran och ta det

ansvar som revisorn har?

1 Här är vi inne på ett dilemma. Revisorn skriver ut revisionsberättelsen som ett

intyg (visserligen många friskrivningsklausuler…). Redovisningskonsultens enda

intyg är bokslutsrapporten, den innehåller inte avvikelser. Skillnad i styrka på dem

två intygen.

Skillnad i ansvar. Likheten är att båda baserar sitt arbete på information från

kunden. Den auktoriserade redovisningskonsulten ska dokumentera sitt arbete på

ett sätt som överensstämmer med Reko, det innebär att vara lite revisor, man ställer

sig t.ex. vissa kontrollfrågor. Det gör inte så stor skillnad i ett litet företag. Revisorn

kontrollerar fler saker.

Redovisningskonsulten känner kunden men om det t.ex. kommer en faktura för en

tjänst så bestämmer kunden hur det ska konteras. Det är alltid kunden som talar om

hur en faktura ska konteras.

2 Redovisningskonsulten har inte det ansvar som en revisor har och kommer inte att

ha det efter regelförändringen heller. Exempelvis får inte bokslutsrapporten lämnas

till tredje man. Bokslutsrapporten ger ingen rekommendation om styrelsens och

43

VD:s ansvarsfrihet. En revisor däremot rekommenderar bolagsstämman att

antingen bevilja eller inte bevilja ansvarsbekräftelse.

3 Alla redovisningskonsulter inser inte ansvaret, många kommer förmodligen att

jobba vidare som de har gjort. Redovisningskonsulten tycker ofta det är skönt att

revisorn tar ansvaret.

4 Har sagt upp kunder som har ren revisionsberättelse där det finns saker att

anmärka på här har det hänt att revisorer sedan skrivit på ändå så det är skillnad på

kontroll och kontroll. Jag tycker inte att revision och redovisning skulle vara i

samma förteg. Lite rörigt med FAR, SRF. Bokslutsrapport i årsredovisningen ska

det vara en not om att man uppfyller Rekos krav. Jag uppfyller de flesta av Rekos

krav men kan inte alltid gå igenom hela checklistan, det skulle bli för dyrt för

kunden. T.ex. checklistan från Far som görs av redovisningskonsulten används

sedan av revisorn som underlag. Vissa sysslor flyttas mer till redovisningskonsulten.

Kundens behov och mot intressenter. Olika från person till person om man är

ansvarsfull.

5 Beror på vad man ska ansvara för. Det redovisningskonsulten gör kan aldrig

ersätta revisionsberättelsen men kan naturligtvis komplettera och kommentera.

6 Om det åläggs oss, i dag kan vi inte sätta en kråka på en revisionsberättelse.

7 Ja, det måste vi.

8 Nej, det är olika saker. Vi som redovisningskonsulter ska kunna skriva under den

bokslutrapport som finns i Reko.

16 Tror ni kunden förväntar sig att redovisningskonsulten tar mer ansvar när

de valt bort revisionen.

1 Tror inte att det är skillnad.

2 Ja, många tror att det kan vara samma men det är det inte, det blir ett

förväntningsgap här.

3 De förstår förmodligen inte.

4 De borde göra det men det är upp till varje byrå hur mycket ansvar

redovisningskonsulten tar.

5 Egentligen inte, vi gör ju allt i dag ändå. Dom har redan ganska höga

förväntningar och det kommer de att fortsätta ha. Men om man t.ex. ska låna en

större summa kanske banken ändå kräver revision. Vad gäller banken så är

problemet är att revisionsberättelsen ligger lite långt tillbaka i tiden så det kan vara

44

missvisande. Även hos banken handlar det om personliga relationer när det gäller

förtroende.

6 Vi har vårt tillvägagångssätt, våra punkter som vi går igenom.

Redovisningskonsulten kanske kommer att få göra mer, bokslut och årsredovisning

justeras ofta i dag av revisor. Här kanske redovisningskonsultens kompetens

kommer att höjas för att kunna slutföra även dessa på ett korrekt sätt. Alla

redovisningsbyråer kan t.ex. inte skatteberäkning och överavskrivning.

7 Det blir troligen så även om de som väljer bort revisionen vet vad det innebär

8 Ja, det tror jag. Jag tror att redovisningskonsulten automatiskt kommer att ta mer

ansvar om det inte finns revisor i uppdraget. När det finns revisor i uppdraget är det

viktigt att stämma av viktiga frågor i kunduppdraget med bolagets revisor.

17 Kommer redovisningskonsultens roll att likna revisorns i större

utsträckning i framtiden?

1 Egentligen inte. Inte så länge man inte skapar brännmärken som synds i framtiden.

Det syns ingenstans att redovisningskonsulten gjort ett jobb, skulle den produkten

skapas blir det ingen skillnad mellan rollerna.

2 Nej. Ansvarsfrågan gör att det inte kan bli samma roll.

3 Redovisningskonsultens roll blir aldrig granskande t.ex. ifrågasätta varulager eller

kundfordringar, aktieposter. I stort sett tror jag inte förändringen kommer att bli

stor.

5 Kommer inte att vara på samma sätt att man är ute på lagerinventering osv. Större

bolag använder revisorn som bollplank och små företag använder

redovisningskonsulten som bollplank.

4 Kommer att bli mer sammanflätat, många revisorer drar sig mot redovisning om

de inte har något annat val.

6 Kanske på längre sikt. Det krävs så mycket för att kunna ta en revisors roll. Det

finns många dåliga redovisningskonsulter men få dåliga revisorer.

7 Ja, det tror jag, det blir mer ansvar på redovisningskonsulten.

8 Branschen har redan kommit fram till det genom Reko. Det finns delar i Reko

som liknar revisorns uppgifter men det är ingen fullständig revisionstjänst som

redovisningskonsulten kommer att leverera.

18 Upplever ni som redovisningskonsult att din roll håller på att förändras?

45

1 Sedan några år tillbaka är den förtydligad, statusen på yrket har höjts. Krävs redan

en hel del och kraven ökar på att få titeln.

2 Den håller på att förändras genom att man höjer kraven på auktoriserade

redovisningskonsulter, utbildningen blir mer omfattande. Redovisningskonsulten

kommer dock aldrig att ta över revisorns roll, den rollen kommer alltid att vara

betydelsefull i form av kvalitetssäkring.

3 Om revisionen väljs bort får redovisningskonsulten ta mer ansvar för rådgivning,

t.ex. vad är bättre för ägarna, hur mycket lön kan jag ta ut?

4 Tidigare har det varit ett större hack, de större byråerna har sett till att vara med

och insett att redovisningskonsulten kanske blir viktigare. Det har varit större

skillnad på folk och folk men den här förändringen håller på nu och kommer att ta

lång tid innan den får genomslagskraft. Själv har vi pratat med banken och de tittar

mer och mer på vem som gjort redovisningen, här är förtroendet det viktigaste.

5 Rollen håller absolut på att förändras, och sannolikt kommer en stor skillnad att

märkas på lite sikt. SRF (Sveriges Redovisningskonsulters Förbund) har ökat sina

insatser och marknadsföring för att visa vad en auktoriserad redovisningskonsult är

och vilka krav som ställs på en sådan. Så framåt så tror jag att det kommer bli en

tydligare skillnad mellan auktoriserade redovisningskonsulter och

redovisningskonsulter, samt förhoppningsvis få företagare att i större utsträckning

förstå skillnaden mellan redovisningskonsulter och revisorer.

6 Vi är så nystartade så vi vet inte riktigt hur det var tidigare.

7 Svårt att säga. Årsredovisningen kommer att utformas annorlunda,

Bokslutsrapport. Mer ansvar på redovisningskonsulten. Skattemyndigheten har höjt

skatten på vissa saker för att täcka upp för de fel som förmodligen kommer att

uppstå när företagen väljer bort revisionen.

8 Jag har jobbat i branschen i 25 år och rollen förändras lite varje år. Förändringar i

revisionsplikten är en del i förändringen.

19 Tror ni att det finns andra faktorer än revisionsplikten i sig som bidrar till

förändrade roller?

1 Tror att de kommer att höja gränsvärdena någon gång, vet dock inte när.

Jobbigare och jobbigare att vara revisor, kraven ökar. Men även kraven på

redovisningskonsulten ökar.

46

2 Vi hoppas att gränsvärdena för revisionsplikten höjs för vi vill hellre bli

efterfrågade än att det blir tvång. Och även höjda krav på auktorisation av

redovisningskonsulter ändrar rollen.

3 Dataprogrammen utvecklas mer och det blir lättare för företagen att sköta vissa

sysslor själva. T.ex. finns ett system som du kan ha i klädaffärer där du i slutet på

dagen matar in dagskassan och hur mycket du sålt av olika varor du sålt, detta läggs

då automatiskt över och bokförs.

4 Inget jag kommer på nu.

5 Bättre programvaror kommer hela tiden och allt görs mer och mer med

automatik. Det blir mer och mer viktigt med mervärde, att kunden i högre grad ska

känna att de får mer för pengarna. Kunder värdesätter feedback.

6 IT-biten kommer att ge stora förändringar. Vi har en ny tjänst som bygger på

Visma som kunden själv kan logga in på eller lägga som en App. i sin IPhone eller

sin PC, och välja vilka tjänster man vill ha. T.ex. kan kunder skicka kundfakturor

direkt i systemet vilket spar tid och pengar eftersom vi inte behöver sitta och stansa

fakturorna.

7 Ja, revisorn får inte arbeta på samma sätt som tidigare, förr var det inte lika

noggrant med jävsregler. Bara sedan 80-talet har det ändrats mycket, rollerna revisor

och redovisningskonsult är mer tydliga.

8 Det finns en massa andra faktorer som kommer att vara viktiga. Vi får se hur

revisionsbyråerna och redovisningskonsulterna och deras branschföreträdare agerar

framåt.

20 Det finns en hel del forskning som ifrågasätter revisorns möjlighet att vara

helt oberoende. Vad anser ni om det?

1 Vi är omgärdade av ett stort regelverk. Har gränsvärden t.ex. får inte ha

redovisningsuppdrag hos större revisionskunder. Hos fåmansföretagare är det okej

så länge det är två olika personer involverade. Hos oss är detta lätt eftersom vi är så

många anställda. Hos en stor kund får vi inte göra årsredovisning utan uppgiften är i

stället att påtala felen om något är fel.

Vi frågar lite om det här med upplysningsplikt, som går emot tystnadsplikt.

Respondenten svarar man måste väga informationen mot om det vållar skada. Om

man t.ex. uttalar sig om att man inte tror att det blir fortsatt drift kan det vara

dödsstöten för ett företag. Innan ett sådant beslut konsulterar revisorn alltid en

annan revisor av en viss rang innan beslut tas.

47

Revisorn är vald av bolagsstämman och rapporten till bolagsstämman är

revisionsberättelsen. Ett PM eller en erinran t.ex. skriver man bara till styrelse eller

VD.

Det är ibland svårt att dra gränsen mellan rådgivning och revision.

2 Den här frågan är inte helt enkel men vi gör de vanliga frågeställningar enligt

analysmodellen. Om det är ett större företag får vi t.ex. inte göra redovisningen om

revisionen görs här. På mindre företag får vi göra båda och men det är olika team

som jobbar med redovisning respektive revision. När vi jobbar i team går även hela

teamet igenom jävsregler, inte bara den huvudansvariga revisorn. Revisorn har god

kontakt med företaget, det måste denne ha för att kunna göra ett bra jobb, denne får

dock inte ta beslut, utan har enbart en rådgivande roll.

3 Det är svårt att vara oberoende man har ju en relation (ibland en mycket långvarig)

och det blir en svår balansgång. Det som är viktigt är att man håller på etiken.

4 Till att börja med kan man inte vara oberoende. Det faller redan på första raden

när man fyller i blanketten, revisorn själv har ju stor ekonomisk vinning av

uppdraget vilket gör det svårt att vara objektiv. I synnerhet när man dessutom

kanske är delägare och får utdelning. Det ska dock inte sägas att de gör ett dåligt

jobb för det, men oberoende är de inte.

5 Att revisorn skulle vara helt oberoende är inte möjligt, har man en relation är det

omöjligt att vara oberoende, vi blir alla påverkade av kunder. Årsredovisningen görs

av redovisningskonsulten och revisorn skriver på, det kan tom förekomma

revisioner där ingen granskning sker utan revisorn skriver bara på, detta är dock inte

vanligt.

6 Revisorn är skatteverkets förlängda arm därför är svårt för revisorn när han

snuddar vid konsultbiten eftersom han då rör sig lite i en gråzon. Det här kanske gör

revisorns relation till kunden lite mer besvärlig.

7 Beror helt på revisorn som person tror jag. Jag upplever att revisorerna i dag är

mycket noggranna. Man kan dock ställa sig frågan om det är bra att har revision och

redovisning i en och samma firma egentligen?

8 Jag anser att revisorn aldrig är helt oberoende. För det första är det kunden som

betalar revisorns faktura och för det andra utförs revisionen i många svenska

aktiebolag av samma företag som varit kunden behjälpliga i andra tjänster. Det kan

vara allt från grund bokföring till rådgivning.

anette eriksson annika sebeniusson - diva portal440956/fulltext01.pdfkarlstad, maj 2011 anette...

Documents