Att åldras – ett odontologiskt perspektiv Agneta Gundler, tdl, avd för Gerodonti

Den äldre generationens tandvård

Dålig - eller ingen - tandvårdstillgång i unga år

Smärtsamma akutbehandlingar

Profylax först i sen vuxen ålder

Stora reparativa åtgärder i vuxen ålder

”Dåliga tänder” ofta sett som ett klassmärke

”The heavy metal generation”

Kariesträskets utrotande

Fram till år 1960 bestod tandvården främst i utdragningar och fyllningar

Successivt introducerades fluorsköljningar och tandvårdsinformation i skolorna

De flesta barn och ungdomar har idag inga eller få fyllningar i tänderna – detta står de äldre för

Vad är det vi ser?

Den äldre munhålan är ett ”kvitto” på individens levnadsvillkor – både hälsomässigt/socialt

Vad är normalt åldrande och vad är orsakat av sjukdomar/deras behandling?

Den odontologiska paradoxen

Allt fler äldre har allt fler tänder - och allt fler orala sjukdomar

Framtidens utmaning för tandvården

Bristande kunskap

Åldersrelaterade förändringar (?) Slemhinnan: mindre elastisk, tunnare och torrare, färre filiforma

tungpapiller, varicer

Ibland en vidgad periodontalspalt

Ibland skörare alveolarben

Emalj: minskad tjocklek

Dentin: minskad regenerationsförmåga, tilltäppta dentinkanaler

Pålagring av cement apikalt

Pulpan: minskad vascularisering och trängre hålrum, minskad känslighet i tanden

Bettet förändras

Attrition Abrasion Erosion Tänderna blir gulare pga tunnare emalj Andra färgförändringar pga karies, bristande

OH, exponerat cement som nöts Tänderna ser längre ut

Den äldre orala slemhinnan

Liknande förändringar som huden men inte lika tydliga kliniska effekter

Användning av avtagbara proteser, illapassande proteser och muntorrhet påverkar slemhinnan

Incidensen för många sjukdomar som berör slemhinnan, ökar med åren

Viktigt att kontrollera de äldres orala slemhinnor!

Olika omständigheter som påverkar den orala slemhinnan

Muntorrhet – separat föreläsning

Protesbärande – separat föreläsning

Mediciner – kom ihåg kursen i klinisk farmakologi

Nutritionsstatus

Tobak, snus

Hur mycket parodontit hos äldre?

Kumulativ effekt

Men - också en undervärdering pga förlorade tänder

Olika gränser: 4 mm – hos alla 6 mm – lägre prevalens

Klinisk erfarenhet: UK-incisiver hårt drabbade

Samband oral/allmän hälsa hos äldre

Hög ålder leder till större risk för och förekomst av både orala och allmänna sjukdomar

Sedan drygt 20 år tillbaka har man diskuterat möjliga samband oral/allmän hälsa

Den parodontitiska processen inkluderar möjligheter till systemisk påverkan

En systemisk inflammationsbörda påverkar utveckling och progression av ålderssvaghet – dvs viktförlust, svaghet, långsamma rörelser och låg fysisk aktivitet

Inflammationsmarkörer i serum kan påverka dödlighet och minskad funktionell kapacitet hos äldre

Diabetes mellitus

Samband: både gingivit och parodontit mer vanligt/allvarligt hos personer med både diabetes typ I och II

Förhöjd risk för parodontit vid dåligt kontrollerad diabetes

Motsatsen ej lika tydlig

Äldre löper större risk för både parodontit och diabetes – sambandet bör beaktas

Hjärtkärlsjukdom Kåre Buhlin visade i sin

avhandling att den relativa risken för att insjukna i hjärtkärlsjukdom är 12 ggr högre för individer i åldern 75-84 år om de själva uppger att de har blödande tandkött

Rökning är dock en mycket större riskfaktor för hjärtkärlsjukdom än dåligt munstatus!

Rotkaries en riskfaktor?

För icke-rökare har samband nyligen noterats mellan hjärt-arytmier och rotkaries

Många epidemiologiska studier

Vid en metanalys konstaterades att parodontit är måttligt associerad med aterosclerosinducerade sjukdomar såsom hjärtinfrakt, stroke, perifera proppar mm

För 60+ i USA har visats att tandlösa/partiellt tandlösa med benförlust oftare hade haft en stroke

För 75+ i Finland har en ökad dödlighet visats hos personer med parodontit

Den kumulativa effekten gör sambandet svårbedömt hos äldre

Circulus vitiosus

Hjärtkärlsjukdom är den främsta dödsorsaken för personer med diabetes typ II

Ca 80% av diabetiker som genomgått en hjärtinfarkt, dör av hjärtkomplikationer

Diabetes och hjärtkärlsjukdomar har båda samband med rökning, fetma och höga blodfetter

Rökning, diabetes och fetma (hos yngre) ökar risken för parodontit

Medical screening in dental settings Göran Friman

Conclusion

171 consecutive patients were recruited to a medical screening on their regular recall in a general Swedish dental practice.

It was found that among the patients on regular recall in a general dental practice, undiagnosed hypertension or diabetes was not an uncommon finding and seemed to be more common among patients with periodontal disease.

Dental professionals can play an important role in identifying people with undiagnosed hypertension or diabetes but the methodology needs to be improved.Objectives

Many people have undiagnosed hypertension or diabetes without clinical signs and symptoms and are consequently exposed to a great risk of medical complications. Studies have reported an association to periodontal disease.

80% of the Swedish population visits dental settings regularly. The aim of this study was to examine, in a medical screening in a dental practice, how many patients with periodontal disease that had undiagnosed hypertension or diabetes.

Results 20 patients (11 %) had un-diagnosed hypertension based on registered diastolic blood pressure and 6 patients (3 %) had undiagnosed diabetes based on registered level of plasma glucose.

Of 129 patients with less than 4 periodontal pockets bleeding on probing (BOP), 19 had undiagnosed hypertension or diabetes.

Out of 40 patients with 4 or more periodontal pockets BOP, 5 had undiagnosed hypertension or diabetes and furthermore received 14 patients antihypertensive and/or antidiabetic medications.

Two edentulous patients received antihypertensive medication.

abstract ID 123259

Methods 171 consecutive patients were recruited on their regular recall in a general Swedish dental practice. The study sample was divided into three risk groups: 30-39 years old with high BMI, 40-64 years old and 65 years old and older.

Dental professionals administered a health-questionnaire, performed a periodontal examination and exercised a medical screening by registering blood pressure, pulse and plasma glucose.

Questions at issue Are there in a direct medical screening in dental settings, associations between periodontal status and markers for hypertension ?

Are there in a direct medical screening in dental settings, associations between periodontal status and markers for diabetes?

How unanimous is a medical screening performed by dental professionals compared to medical examination performed by medical care?

Questions at issue in following studies

How do the patients accept and perceive recurring medical screening performed by dental professionals at the occasion of dental examination?What is the attitude to medicalscreening in dental settings, asking; different Swedish public authorities and different Swedish medical/dental organisations?

Respiratoriska sjukdomar

Kronisk obstruktiv lungsjukdom – KOL

Pneumoni – till följd av aspiration

Dentalt plack kan utgöra en reservoir för luftvägspatogener

Evidens för att förbättrad och mer frekvent munhygien hos äldre på sjukhem och intensivvårdsavdelningar förhindrar uppkomst/lindrar förloppet av luftvägssjukdomar

Osteoporos

Motstridiga data rörande samband osteoporos och parodontit – men

Rökning en gemensam riskfaktor

Interdisciplinärt samarbete

”Munnen är kroppens spegel”

”Munnen tillhör inte kroppen”

För de äldre behövs ett gott samarbete mellan olika hälso/vård-discipliner, även inom tandvården

Tandhygienisten är viktig inom äldretandvården, då egenvården ofta sviktar