barnomsorg, grundskola, särskola och komvux vindelns kommun och... · lärande och utveckling med...

1

KVALITETSREDOVISNING 2012/2013

Barnomsorg, grundskola, särskola och Komvux

Vindelns kommun

Bakgrund Kvalitetsredovisningen består av nulägesbeskrivning som främst visar organisation och

omfattning av verksamheterna. Nyckeltal avser senast tillgängliga underlag i offentlig statistik

och insamlade enkätsvar från elever och vårdnadshavare. Uppföljning och utvecklingsbehov

analyseras utifrån personalens bedömning och nämndens mål med verksamheterna.

Presentationen omfattar både barnomsorg och skola i Vindelns kommun och omfattar läsåret

2012/2013.

Nyckeltal grundas på rapporterad statistik för verksamheterna till SCB från senast tillgängliga

inrapporterings datum. De nyckeltal som används är antal för barn, elever och personal,

resultat för kunskapsdiagnoser, nationella prov och betyg samt elev-, personal-, och

vårdnadshavare enkäter.

Mål Det övergripande ansvaret för att de nationella målen i verksamheten uppnås har Utbildnings-

och Fritidsnämnden i Vindelns kommun. Nämnden beslutar även om kommunala

prioriteringar och ansvarar för att följa upp resultat och besluta om eventuella åtgärder för att

nå fastställda mål.

Nämndens nuvarande mål och resultatuppföljning sker inom fyra målområden.

Normer och värden

Lärande och utveckling med företagsamhet

Inflytande och delaktighet

Elever i behov av särskilt stöd

Dessa målområden bedöms av personal enligt BRUK-skalan 1-6.

Resultatdelen innehåller avsnitt om bedömning och betyg som omfattar:

Läsutvecklingsschema

Nationella prov och diagnos

Resultat skriftliga omdömen

Betyg

2

Nuläge och omfattning av verksamheterna I Vindelns kommun finns 4 förskolor, 6 pedagogisk omsorg i kommunal regi på 2 orter, 2

pedagogisk omsorg i enskild regi, 1 fristående förskola, 2 småbarnsskolor (förskola – åk 2

eller 3)

3 Fskl- åk 5 skolor och en 6-9 skola. Elever inskrivna i särskola erhåller sin undervisning

antingen integrerad i grundskoleklass eller för elever med större svårigheter i träningsskola.

Träningsskola bedrevs läsåret 2012/13 vid Älvbrinkens skola.

Vårdnadshavare får välja för äldre barn om undervisning genomförs vid Renforsskolan eller

främst i Umeå där barnen kan erbjudas utbildning i grupper där fler barn med likartade

förutsättningar. Från hösten 2011 genomförs ingen träningsskole undervisning på

Renforsskolan. Utbildning för vuxna samt svenska för inflyttade finns på Lärcentrum.

Kommunen bedriver inte egen gymnasieskola, utan deltar i samverkan inom Västerbottens län

för gymnasieutbildning. I kommunen finns länets enda antagningskansli som sköter allt

antagningsarbete till gymnasieskolan för alla länets elever som söker till gymnasieskolan.

Vindelns kommun bedriver barnomsorg i form av förskoleverksamhet och pedagogisk

omsorg för barn i åldrarna 1-5 år och skolbarnomsorg i form av fritidshem och pedagogisk

omsorg för barn i åldrarna 6-12 år. Förskolorna finns i Vindelns tätort, Tvärålund, Granö,

Hällnäs och Åmsele och fritidshem finns även i dessa orter. En samordning av

förskoleverksamheten i Vindelns tätort har genomförts och från hösten 2012 är den nya

förskoleverksamheten fördelade på två större enheter, Klövern och Växthuset. Pedagogisk

omsorg i kommunal regi finns i Vindelns tätort, samt Vindel-Ånäset.

Inom Vindelns kommun bedrivs även barnomsorg genom en fristående förskola samt pedagogisk omsorg i enskild regi. Andel barn inskrivna i fristående förskola är 6 %, och i

pedagogisk omsorg i enskild regi är andelen 2 % (SCB 2012-10-15)Den ökade valfriheten kan

leda till att antalet barn i kommunal barnomsorg minskar något .

Barnomsorg erbjuds enligt beslut i Utbildnings- och Fritidsnämnden inom 2 månader efter

ansökan av föräldrar. Merparten av barn placeras så snart föräldrar så önskar och samtliga

som önskat barnomsorg har fått det inom beslutad tidsram. Maxtaxa används för beräkning av

barnomsorgsavgifterna.

I Vindelns kommun uppgick antal inskrivna barn i barnomsorg till 81 % av alla barn i ålder 1-

5 år 2012 (2012 -10-15). Av barn i barnomsorg är en relativt stor andel, jämfört med riket,

inskrivna i pedagogisk omsorg (fd familjedaghem). Andelen uppgick till 12 % (riket 3%)

Utbildnings- och Fritidsnämnden har ändrat målet om antal barn i barngrupper till att inte

överstiga 18 st barn/grupp (inkl 15 tim barn) våren 2012. Vid SCB mätning i oktober 2012

uppgick antalet inskrivna barn per avdelning till 15,2 barn. Beräkningen är ett genomsnitt på

kommunens alla förskolor. 16 barn är skrivna i Vindelns kommun och har barnomsorg i

annan kommun och är inte medräknade i antal inskrivna barn.

3

Antal barn 1-5 år inskrivna i barnomsorg Källa: SCB

Okt 2008 Okt 2009 Okt 2010 Okt 2011 Okt 2012

Granö 18 18 24 21 26

Hällnäs 26 28 22 24 23

Tvärålund 24 20 14 17 25

Vindeln 100 106 96 98 108

Åmsele 11 12 10 12 13

Pedagogisk omsorg 52 40 34 35 35

Annan pedagogisk

omsorg

0 0 2 8 7

Fristående förskola - - - 15 13

I annan kommun - - 12 11 16

I Hällnäs och Tvärålund ingår 5 åringar i förskoleklass. Vid inrapportering till SCB redovisas

de inom förskoleverksamheten, 1-5 år.

Antal barn 1-5 år inskrivna i kommunal barnomsorg inkl. enskild regi Källa: SCB

% antal barn Okt 2008 Okt 2009 Okt 2010 Okt 2011 Okt 2012

Vindeln; förskola+

Pedagogisk omsorg

66+20=86 67+12=79 62+12=74 65+13=

78

69+12=

81

Riket; Förskola+

Pedagogisk omsorg

81+4=85 82+4=86 80+6=86 83+3= 86

84+3= 87

Antal årsarbetare i förskola och familjedaghem Källa:UFN/SCB


Förskola (ink ass) 41,6 39,0 38,2 37,4 39,8

Pedagogisk omsorg 8,0 7,0 7,0 6,2 6,2

Assistenter medräknas i personalstatistik för barnomsorg och uppgick till 2,25 tjänst okt 2012.

Antal barn/personal Källa: SCB


Förskola (ink ass) 4,4 4,6 4,3 4,6 5

Pedagogisk omsorg 5,9 5,9 4,9 5,4 4,7

Riket, förskola 5,3 5,3 5,4 5,3 5,3

Vindelns kommun har färre barn per vuxen i förskolan än rikets genomsnitt på 5,3. Det beror

delvis på att förskoleverksamhet bedrivs på flera mindre orter i kommunen med mindre

grupper.

Andelen förskollärare med högskoleutbildning i tjänst Källa: SCB


Vindelns kommun 46% 58% 46% 52 % 44

Riket 53% 54% 54% 54 53

Andelen utbildade förskollärare inom barnomsorgen i Vindelns kommun ligger något under

rikets genomsnitt.

4

Fritidshem Skolbarnomsorg bedrivs i fritidshem i alla skolor för elever i åldern 6 – 12 år och samverkar

med både skola, förskoleklass och förskola, för bästa nyttjande av personalkompetens.

Framförallt barn i ålder 6-9 år deltar i fritidshemsverksamheten.

Fritidshemsverksamhet Källa: SCB


Barn 121 125 151 131 152

Personal 9,0 7,0 6,6 8 8,5

Barn/årsarbetare 13,4 15,8 22,1 16,9 17,9

Riket, barn/årsarb. 20,5 20,9 21,5 20,4 20,1

Förskoleklass Förskoleklass erbjuds till alla familjer som så efterfrågar och är inrymd i respektive skola. I

Vindelns tätort erbjuds förskoleklass 5 dagar i veckan och i övriga skolor 4 dagar per vecka.

Kostnadsfri skolskjuts erbjuds för elever som har mer än 2,5 km till skolan.

I Åmsele och Granö integreras förskoleklass med grundskolans årskurs 1-2 samt med

förskolan i småbarnsskola. I Vindelns tätort finns tillräckligt många 6-åringar så att förskola

bedrivs i egna klasser. I Hällnäs och Tvärålund organiseras verksamheten efter hur många 6

åringar och 5 åringar som finns aktuellt läsår.

2012 deltog 87,3 % av kommunens 6-åringar i förskoleklassverksamhet i kommunen. Detta är

lägre än rikets genomsnitt på 95,1 %. Verksamheten är frivillig för barn att delta i. Kontroll

mot eget underlag säger att 57 barn deltog i förskoleklass verksamhet, och av dem var 52 st 6-

åringar och 5 st var 5-åringar.

Antal elever per lärare (heltidstjänst) uppgick till 13 st 2012 (riket 15,6 st). Av dessa hade

81,1 % pedagogisk högskoleexamen (84,4 % i riket).

Källa: Skolverkets kommunblad samt BUN.

Grundskola (åk 1-9) Från och med hösten 2011 omorganiserades skolsystemet i kommunen. Renforsskolan blev en

åk 6-9 skola. Hällnäs, Tvärålunds och Älvbrinkens skola organiserades som

förskoleklass - åk 5 skolor.

Grundskola för årskurs 1-2 finns på 5 orter i kommunen; Granö, Åmsele, Hällnäs, Tvärålund

och Vindeln. Årskurs 3-5 finns på 3 orter i kommunen; Hällnäs, Tvärålund och Vindeln.

Älvbrinkens skola, i Vindelns tätort, är den största fskl-5 skolan med 204 elever. Barn i

Rödåområdet i Vindelns kommun går årskurs Fskl – åk 5 i Rödåsels skola i Umeå kommun.

Kommunens enda 6-9 skola, Renforsskolan har 213 elever, och eleverna kommer från hela

Vindelns kommun samt från Rödåsel i Umeå kommun.

De senaste årens elevminskning på grund av minskande elevkullar har nu planat ut.

Skolorna i kommunen håller god standard med behov av löpande underhåll. Utemiljöerna är

för de flesta skolorna goda och inbjuder till olika slag av aktiviteter. Lekredskapen på

skolgårdarna behöver dock underhållas och uppdateras.

De inomhusmiljöproblem som Renforsskolan dragits med under en tid eskalerade under

höstterminen 2012 vilket gjorde att skolan under senare del av höstterminen 2012 samt hela

5

vårterminen 2013 utlokaliserades till alternativa undervisnings- och administrationslokaler på

Älvbrinken, Solhaga, Församlingsgården, Brinken och Folkhögskolan. Under samma tid har

skolan undersökts på olika sätt och åtgärder har vidtagits för att komma tillrätta med

problemen.

Kommunens huvudbibliotek är samlokaliserat med Renforsskolan och är tillika skolbibliotek

för Renforsskolan och Älvbrinkens skola. Torget på Renforsskolan i närhet till bibliotek och

matsal är en uppskattad mötesplats för personal och elever. I övriga skolor finns filialbibliotek

samlokaliserade. Väl utvecklad samverkan sker mellan bibliotek och skola.

Även simhallen är samlokaliserad med Renforsskolan och simundervisningen för alla

kommunens elever sker i mycket väl utvecklad samverkan med simhallspersonalen.

Simkunnigheten är god bland kommunens elever.

Simkunnighet åk 5

45 av 46 elever klarar målen.

98% simkunnighet bland eleverna i åk 5

Lokaler för idrott finns på eller i närheten av samtliga skolor.

Hällnäs skola bedriver slöjd i Renforsskolans lokaler.

All hemkunskap i kommunen bedrivs på Renforsskolan.

Tillgången till att bedriva undervisning genom IKT (informations och kommunikations

teknologi) är varierande och behöver fortlöpande förbättras. Under läsåret 12/13 har

undervisande pedagoger fått tillgång till bärbara datorer. De flesta klassrum i kommunens

skolor har utrustas med videokanoner och ljudsystem som kan anslutas till datorerna

Personal har genomgått en endagsutbildning gällande IKT och undervisning.

Standardiserade programvaror för elever finns installerade på skolornas datorer.

Under 2012 lånade Vindelns kommuns skolor 4 993 artiklar (utbildningsfilmer, spelfilmer). vi

från MediaCenter. Detta är en minskning från föregående år med 2 %. Lånen av strömmande

filmer i stället för dvd har däremot ökat och är för Vindelns del 40 % av de totala lånen. Att

låna en film som strömmande media innebär att skolorna slipper hanteringen av dvd-filmerna,

slipper att bevaka lånedatum och att skicka tillbaka filmerna.

Personal inom förskolan har utbildats av MediaCenter i handhavande gällande iPads i

förskolan.

Särskola och träningsskola Vindelns kommun anordnar undervisning i särskola och träningsskola för de elever som har

rätt till den undervisningen. Elever inskrivna i särskola är integrerade i grundskoleklasser,

medan träningsskolan bedrivs på Älvbrinkens skola i egna lokaler. Varje elev i särskola och

träningsskola har individuella utvecklingsplaner

Kommunen värnar om god kvalitet i särskola och träningsskola och utbildade pedagoger med

inriktning mot utvecklingsstörning ansvar för undervisningen. Specialpedagoger finns som

stöd och även elevassistenter. Från hösten 2011 bedrivs inte träningsskola vid Renforsskolan.

6

Elever inskrivna i särskola och träningsskola samt gymnasiesärskola Källa:UFN


Antal elever grundsär 11 11 7 7 7

Antal elever gy-sär 7 10 10 10 9

Prognos antal elever förskoleklass – åk 9, 2003 till 2018

Antalet elever har minskat kraftigt i grundskolan sedan 2003. Minskningen har nu i stort gått

igenom alla årskullar i grundskolan och planar ut. Källa:UFN

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Antal elever 754 713 665 632 572 557 521 514

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Antal elever 531 515 523 537 541 563 575 552

Elever i åk 1-9(inkl särskola och träningsskola) per skola: Källa:Siris/UFN


Granö 0 6 8 4 4

Hällnäs 38 37 38 31 32

Renforsskolan 211 181 159 231 213

Tvärålund 46 44 41 32 28

Åmsele 6 6 8 5 5

Älvbrinken 212 204 195 168 171

Granö och Åmsele är småbarnsskolor med årskurs 1-2 integrerad med förskola och

förskoleklass. Renforsskolan har elever i årskurs 6-9.

Antal lärartjänster i grundskola åk 1-9 Källa: Siris


Granö 0 0,7 0,75 0,8 0,7

Hällnäs 5,4 4,6 3,95 3,7 3,5

Renforsskolan 27,4 23,2 18,95 21,8 20,7

Tvärålund 5,8 5,0 3,99 3,7 3

Åmsele 0,7 0,7 0,40 0,5 0,6

Älvbrinken 23,0 19,0 17,14 15,2 16

7

Lärartäthet i grundskola; lärare/100 elever i grundskola Källa:Siris/UFN

Okt 2008 Okt 2009 Okt 2010 Okt 2011 Okt 2012 OBS! Nytt mått

Granö 0 (11,7) (9,4) (20,3) 6,1

Hällnäs 13,9 12,4 10,4 11,8 9,2

Renforsskolan 10,9 13,2 12,1 9,4 10,3

Tvärålund 12,5 11,5 9,7 11,7 9,5

Åmsele (6,7) (11,7) (5,0) (9,2) 8,3

Älvbrinken 10,8 9,6 8,9 9,1 10,7

Vindelns kommun 11,5 11,4 10,2 9,7 10,2

Jmf glesbygdskommun 9,5 9,2 9,4 9,3 10,3

Riket 8,5 8,3 8,3 8,3 12,1

4 april 2013: Måttet lärartäthet har ändrats och redovisas från och med läsår 2012/13 som antal elever per lärare. Skolverket har tidigare redovisat lärartätheten genom måttet antal lärare (omräknat till heltidstjänster) per 100 elever. Från och med läsåret 2012/13 redovisas måttet omvänt. Det vill säga antal elever per lärare (omräknat till heltidstjänster). Beräkningen är densamma som görs för personaltäthet i förskola och fritidshem. Den nya beräkningen gäller alla skolformer, det vill säga, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (komvux) och utbildning i svenska för invandrare (sfi). Komvux och sfi publiceras i slutet av juni 2013. Tidigare års redovisning av Antal lärare per 100 elever går enkelt att räkna om efter nya beräkningen, Antal elever per lärare, genom att dividera 100 elever med lärartätheten. Exempel 100/8,3 = 12,1 elever per lärare. Källa: Skolverket

Antalet elever per lärare är lägre i Vindelns kommun än riket. Jämfört med

glesbygdskommuner är skillnaden mindre. Vindelns kommun har ambitionen att hålla

personaltäthet på god nivå för att ge förutsättningar för bra utbildning för kommunens barn

och ungdomar. Detta som ett led i att Vindelns kommun blir den ”bästa boendekommunen i

Umeåregionen” (vision Vindeln 2020, beslut i kommunfullmäktige 2007).

Musikskolan Musikskolan erbjuder främst elever i åk 3-9 möjligheter att utveckla sin musikaliska förmåga

i olika instrument samt sång. Musikskolan medverkar i många musikaliska arrangemang

under året. Bland annat anordnas mycket omtyckta och välbesökta musikkaféer på olika orter.

En hög andel av eleverna i åk 3-9 väljer att gå i musikskolan. Terminsavgiften vt 2013: 690

kr/termin och elev och 345 kr/termin för syskon. Instrumenthyra 260 kr

Antal elever och lärare i musikskolan Källa:UFN


Antal elever 180 176 165 156 148

% av elever åk 3-9 42,6 46,3 47,4 42 41

Antal lärare 3,2 3,2 3,2 3,2 3,15

8

Gymnasieskola Vindelns kommun har ingen egen gymnasieskola. Elever från kommunen får sin

gymnasieutbildning i gymnasieskolor i främst Umeå, Vännäs och Lycksele. I stort sett alla

elever från högstadiet börjar på gymnasiet.

Våren 2013 fanns det 166 elever i gymnasieskolan inklusive gymnasiesärskolan. Tillkommer

13 elever från kommunens HVB-hem som går introduktionsutbildning i Vännäs

Andel elever från Vindelns kommun som fullföljer sitt gymnasieprogram inom 4 år är något

under rikets genomsnitt.

Källa: Kommunbladet

Kvalitetsredovisning kommunal vuxenutbildning och svenska för

invandrare

Kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare

Komvux har under året bedrivit grundläggande vuxenutbildning, gymnasiala kurser samt

svenska för invandrare(SFI). Från och med 1 juli 2012 fick både vuxenutbildningen och SFI

nya kursplaner.

Trygghet, demokratiskt förhållningssätt och respekt för allas lika värde är den grund som

genomsyrar verksamheten.

Gymnasiekurserna är upphandlade och tillhandahålls av extern utbildningsanordnare

(Hermods) och vuxenutbildningen tillhandahåller utbildade pedagoger som handledare.

Grundläggande vuxenutbildning samt Svenska för invandrare sker i klassrumsundervisning.

Förändringarna i den gymnasiala undervisningen har medfört flexibel studiestart efter den

studerandes eget önskemål och att studierna kan bedrivas för den studerande på lämplig plats,

vilken tid på dygnet som helst och vardag som helgdag, under förutsättning att dator med

internetuppkoppling finns.

Vuxenutbildningen Måluppdraget för Komvux är: ”Komvux erbjuder kommuninnevånare möjlighet att med hjälp

av kompetenta handledare utveckla sina kunskaper via distansundervisning så de får ökade

möjligheter att berika sin livssituation och förbättra möjligheten till vidare studier, arbete och

aktiv delaktighet i samhällsutvecklingen inom Vindelns kommun”.

Det sista året har det erbjudits möjlighet att söka bidrag både från Skolverket (yrkes- och

lärlingsvux) och Socialstyrelsen (Omvårdnadslyftet). Ansökning har gjorts gällande

yrkesvuxpengar från Skolverket, tillsammans med hela Västerbotten, och finansierat

yrkeskurser med dessa pengar. Omvårdnadslyftet är för de som vill utbilda sig till

undersköterskor samt de som vill vidareutbilda sig inom yrket.

Ht 2008 Ht 2009 Ht 2010 Ht 2011 Ht 2012

% fullföljt inom 4 år 76 80 79 78 76

Riket 76 76 76 76 77

9

SFI är en egen skolform Utbildning i svenska för invandrare (SFI) är en grundläggande utbildning i det svenska

språket. Utbildningen tar upp svenskt vardags-, samhälls-, och arbetsliv för vuxna som inte

har svenska som modersmål. Målet med studierna är att få muntliga och skriftliga kunskaper

som ger en god grund för arbete eller vidare studier.

Utbildningen är individualiserad och består av tre olika studievägar, som är anpassade för att

möta studerande med olika förutsättningar, studiebakgrund, behov och studiemål. Alla har en

egen studieplan med individuella mål.

Under 2012 håller SFI-eleverna på att fasas in i den digitala världen, för att kunna arbeta med

detta fullt ut under hösten 2013. Det som saknas i dagsläget är Ipads för att kunna arbeta med

detta hemifrån när många av eleverna inte har datorer hemma.

SFI har genomförts för både dag- och kvällsgrupper, totalt 26 elever under året. SFI på

kvällstid har från hösten 2012 genomförts i egen regi, på Lärcentrum. Undervisning dagtid har

genomförts med 15 tim/vecka, på 3 nivåer. Behov finns av två nivåer till, Alfa samt A-kurs

eftersom det finns ett antal analfabeter i kommunen. Majoriteten utländska elever under

2012/2013 har varit invandrare, eftersom tillströmningen på flyktingar inte varit så god.

Gruppen studerande har varit få vid läsårsstart och ökat i antal under höst och vinter, samt

därefter minska kraftigt under våren. För kvällsgruppen är närvaro säsongstyrd efter

arbetsbehov inom växthus, vilket medför färre elever inför jul och sommarplant-produktion.

I Komvux/SFI har det varit 84 studerande totalt under 2012. Många läser till fortfarande till

undersköterska (ca 16 i skrivandets stund), vilket tar 1,5 år vid heltidsstudier. En stor andel

arbetar samtidigt och studerar på deltid. Även fler studerar för att komplettera ett, eller flera,

ämnen för att få behörighet till högskola.

Antal elever inom vuxenutbildningen

År Särvux Gruv GY SFI IV integr.

med vux

Totalt

Ht 2007 1 11 22 30 5 69

Ht 2008 1 3 29 26 10 69

2009 0 3 24 30 13 70

2010 0 9 62 29 20 120

2011 0 10 41 29 10 90

2012 0 10 47 19+7 1 84

10

Kunskaper I förskolan läggs grunden för livslångt lärande, med en rolig, trygg och lärorik verksamhet.

Pedagogiken i förskolan bildar en helhet av omvårdnad, omsorg, fostran och lärande med mål

att sträva mot. Verksamheten främjar lek, kreativitet och lustfyllt lärande samt ta till vara och

stärka barns intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.

Barnens språkutveckling i förskolan i Vindelns kommun observeras av personalen genom

tekniken tidig registrering av språkutveckling (TRAS). Alla vårdnadshavare och barn har

terminsvisa utvecklingssamtal. Specialpedagoger följer barnens utveckling och stöd sätts in

för barn med behov. Överlämning sker mellan förskola och förskoleklass/grundskola.

Uppföljning av elevernas kunskapsnivå åk 1-5

Läsutveckling

Bo Sundblads läsutvecklingsschema, LUS. Alla elever följs upp en gång/termin.

Åk1:

Under hösten genomför eleverna ett grupptest Bedömning av fonologisk medvetenhet. De

elever som fått låga poäng får genomföra ett individtest, med efterföljande träning.

DLS (diagnos för läs- och skrivutveckling) i april.

Åk 2:

DLS (diagnos för läs- och skrivutveckling) i sept.

Under vårterminen genomförs Lundbergs Läsförståelse, Vilken bild är rätt?

Åk 3:

Läskedjor görs på hösten.

Rockberg, Johansson Stavning L:3

Nationella prov, matematik och svenska genomförs under våren.

Åk 4-5:

Läskedjor genomförs vid början av höstterminen.

Rockberg, Johansson Stavning M:4 resp. M:5 genomförs vid början av höstterminen.

I årskurs 4-5 görs även DLS Läsförståelseprov på de elever som misstänks ha låg

läsförståelse.

Uppföljning av elevernas kunskapsnivå åk 6-9 Följande diagnoser /tester genomförs på skolan.

Det genomförs ingen allmän screening(grupp/klasstest) av elever i åk 7 vad gäller läs -och

skrivfärdigheter. Individuella tester utförs dock reguljärt.

I svenska och engelska har lärarna tillgång till Skolverkets diagnosmaterial år 6-9.

Vid behov genomför specialpedagog läs och skriv-screening individuellt med elev och

resultatet ger vägledning om lämpliga åtgärder eller förslag på vidare utredning av t.ex.

dyslexi.

11

I matematik används Adler Färdighetstest i Matematik D (år 7-9) vid behov.

Det är ett normerat test som identifierar grundläggande färdigheter i räkning (ex. Tallinjen,

sifferfakta). Det syftar till att identifiera elevens matematiksvårigheter mera ingående –

specifika, allmänna eller andra former av inlärningssvårigheter.

Specialpedagog kan även genomföra en KOGNITIV SCREENING (Adler) om en elev har

inlärningssvårigheter. Resultatet visar om eleven ska erbjudas psykologbedömning.

Nationella prov genomförs i:

Åk 3 i svenska och matematik

Åk 6 i svenska, matematik, engelska, no och so.

Åk 9 i svenska, matematik, engelska, no och so.

Uppnått mål i åk 2; Vindelns kommun (%)

LUS, punkt 12 Skriva Matematik

Vt 2011 89 93 98

Vt 2012 87 89 93

Vt 2013 88 91 90

Älvbrinken

Uppnått målen i åk 2 i läsa, skriva och matematik

Uppnått målen åk 2 Vt 2012 Vt 2013

Läsa -LUS punkt 12 94% = 30/32elever 92% = 37/40

Skriva 94% = 30/32elever 90% = 36/40

Matematik 94% = 30/32elever 90% = 36/40

Tvärålund


Läsa -LUS punkt 12 80% = 4 av 5 elever 50% = 3/6

Skriva 80% = 4 av 5 elever 100 % = 6/6

Matematik 80% = 4 av 5 elever 83 % = 5/6

Hällnäs


Läsa -LUS punkt 12 63% = 5 av 8 elever 100% = 5 av 5 elever

Skriva 75% = 6 av 8 elever 100% = 5 av 5 elever

Matematik 100% = 8 av 8 elever 100% = 5 av 5 elever

12

Åmsele

Uppnått målen i åk 2


Läsa -LUS punkt 12 100 % 100%

Skriva 100 % 100%

Matematik 100 % 100%

Få elever. Därför redovisas endast %

Granö

Uppnått målen i åk 2


Läsa -LUS punkt 12 Inga elever 75% = 3 av 4 elever

Skriva Inga elever 75% = 3 av 4 elever

Matematik Inga elever 75% = 3 av 4 elever

Andel (%) elever som nått mål i nationella prov för årskurs 3, Vindelns kommun

Läsår Svenska Matematik

Vt 2010 79 73

Vt 2011 73 77

Vt 2012 88 83

Vt 2013 76 66

Älvbrinken

Nationella prov åk 3 Vt 2012 Vt 2013

Svenska 97,00%= 37/38 elever 75 % = 26/34

Matematik 87,00% = 33/38 elever 65 % =22/34

Hällnäs.


Svenska 2/5= 40%

7/11= 64%

Matematik 3/5= 60%

7/11= 64%

( 8 olika språk i Hällnäs skola)

13

Tvärålund


Svenska 7/9= 78%

5/5= 100%

Matematik 7/9= 78%

4/5=80%

För ovanstående skolor gäller: Uppföljning sker gällande de elever som inte når målen.

Rektor stämmer av resultat med personal. Åtgärder sätts in för att förbättra måluppfyllelse.

Andel (%)elever som nått mål i nationella ämnesprov i årskurs 5, Vindelns kommun

läsår Svenska Matematik Engelska

Vt 2007 88 93 95

Vt 2008 94 90 90

Vt 2010 96 93 91

Vt 2011 - - -

Drygt 90% av eleverna har uppnått målen tidigare år. Eftersom nationella ämnesprov inte

genomförs 2011, utan detta prov görs i årskurs 6, 2012.

Nationella prov åk 6 Renforsskolan

Måluppfyllelse av nationella proven

Vt 2012

Sv Eng Ma

54/58 93% 43/58 74 % 48/58 83%

Vt 2013

Sv Eng Ma No So

38/41 93% 37/41 90% 36/41 88% 37/41 90% 36/41 88%

Nationella prov i no och so infördes från och med vt 2013

Vilka åtgärder vidtas?

Lärarna har god kompetens att upptäcka elever som har behov av särskilt stöd. Åtgärder

vidtas för att förbättra måluppfyllelsen.

14

Älvbrinken

Antalet elever som uppnått målen i följande ämnen i åk 3, vt 2013.

ma sv eng so no textilsl träsl bild id/häls teknik mu

26/32

81%

25/32

78%%

32/32

100%

32/32

100%

32/32

100%

32/32

100%

32/32

100%

32/32

100%

32/32

100%

32/32

100%

32/32

100%

Jämfört med vt 2012 har måluppfyllelsen gällande ma (97%) och svenska(97%) försämrats.

Engelska (97%) har förbättras.

Hällnäs

Antalet elever som uppnått målen/totala antalet elever i åk 3 vt 2013


10 av 11

91%

7 av 11

63%

7 av 11

63%

10 av11

91%

10 av 11

91%

11 av 11

100%

11 av 11

100%

11 av 11

100%

11 av 11

100%

11 av 11

100%

11 av 11

100%

Jämfört med vt 2012 har måluppfyllelsen gällande ma (60%), svenska(60%) och

engelska(60%) förbättrats något procentuellt . No ( 100%) och So (100%) har försämrats.

Till kommande läsår behöver undervisningen för elever som läser Sv 2 förbättras. I dagsläget

finns 8 olika språk i Hällnäs

Tvärålund

Antalet elever som uppnått målen /totala antalet elever i åk3


4 av 5

80%

5 av 5

100%

5 av 5

100%

5 av 5

100%

5 av 5

100%

5 av 5

100%

5 av 5

100%

5 av 5

100%

5 av 5

100%

5 av 5

100%

5 av 5

100%

Jämfört med vt 2012 har måluppfyllelsen gällande ma (78%) förbättrats något.

Svenska(78%) har förbättrats.

Uppföljning av kunskaper åk 6-9

Antalet elever som uppnått målen /totala antalet elever i åk 6

Vt 2013

ma sv eng hi sh ge rel fy ke

48/58

83%

54/58

93%

43/58

74%

55/58

95%

55/58

95%

55/58

95%

55/58

95%

57/58

98%

57/58

98%

bi id/hälsa Textl sl Trä sl bild teknik språkval hk mu

57/58

98%

57/58

98%

56/58

97%

55/58

95%

56/58

97%

57/58

98%

56/58

97%

57/58

98%

55/58

95%

Betyg i åk 6 sätts från och med hösten 2012.

15

Vt 2013

Slutbetyg åk 6. Antal elever som har nått betyget E eller högre.

ma sv eng so no

36/41

88%

40/41 97%

35/41 85%

40/41 97%

38/41 93%

mu id/hälsa slöjd hk bild

41/41 100%

41/41 100%

38/41 93%

41/41 100%

41/41 100%

Resultat i åk 9 Källa:Siris

2008 2009 2010 2011 2012 2013

Meritvärde Vindeln 206,6 210,9 218,3 201,9* 205,8 201,4

Riket 209,3 209,6 208,8 Ej tg 211,4 212,8

Nått mål i samtliga ämnen Vindeln 85% 89% 78% 86% * 79,60% 77,8

Riket 82% 77% 76% Ej tg 77,4 77,0

* prel. siffra, ej SCB

Nationella prov och slutbetyg vt 2012, % Källa: UFN

G VG MVG Ej nått mål

Nationella prov Svenska 52 42 2 4

Betyg åk 9 Svenska 59 26 11 4

Nationella prov Engelska 43 35 12 10

Betyg Engelska 57 24 11 8

Nationella prov Matematik 41 24 2 33

Betyg åk 9 Matematik 63 31 2 4

Nationella prov Kemi 54 19 10 17

Betyg åk 9 Kemi 47 30 9 14

Nationella prov och slutbetyg vt 2013, %

E D C B A F

Nationella prov Svenska 23 25 34 7 0 11

Betyg åk 9 Svenska 35 25 21 13 2 4

Nationella prov Engelska 17 26 33 15 7 2

Betyg Engelska 19 30 28 11 4 8

Nationella prov Matematik 46 30 11 9 4 0

Betyg åk 9 Matematik 36 34 15 8 4 4

Nationella prov SO - Samhällskunskap 8 46 36 6 2 2

Betyg åk 9 Samhällskunskap 36 13 32 15 0 4

Nationella prov NO - Biologi 45 30 14 11 0 10

Betyg åk 9 Biologi 21 23 17 28 4 8

16

Nytt betygssystem. Betyget F anger ej godkänt. A anger högsta betyg.

Skillnad finns mellan nationella prov och slutbetyg. Skolan följer upp orsak till skillnad.

Enkäter Varje förskola, skola och årskurs har genomfört enkätbedömning över måluppfyllelse, som

närmare presenteras i varje respektive enhets egen kvalitetsredovisning. Enkäterna görs efter

en skala med 6 nivåer, hämtad från skolverkets förslag på utvärderingar (BRUK).

Nivåerna står för att:

1 – Verksamheten kännetecknas INTE av detta, till

6 – Verksamheten kännetecknas av detta.

Utvärdering av föräldrar inom förskola.

Utvärderingarna knyter an till målområdena:

Förskolans värdegrund

Förskolans mål

Utveckling och lärande

Utvärdering av elever och föräldrar, förskoleklass till åk 9

Utvärderingarna knyter an till målområdena:

Bedömning och betyg.

Kunskaper.

Normer och värden.

Elevernas ansvar och inflytande.

Skolan och omvärlden.

Rektors ansvar.

Förskola För förskolan har 132 svar inkommit, för 215 barn i förskolan vars vårdnadshavare fått enkät,

vilket ger svarsfrekvens på ca 61%. ( 2012 svarade 61 %)

Vårdnadshavarnas syn på förskolan ger genomsnittvärde 5,3 (5,2-2012) för förskolans

värdegrund, 4,9 (5,2–2012) på förskolans mål samt 5,3 (4,9-2012)för utveckling och lärande.

Överlag erhåller förskolan mycket höga bedömningar av brukarna.

Enkätundersökningen visar även på jämn nivå i bedömningarna inom kommunen, vilket är

glädjande att vi uppfattas erbjuda en jämn och hög tjänst inom förskolans verksamhet i hela

kommunen. Kommentarer för utveckling är att information kan bli bättre ex via

veckobrev/månadsbrev på några förskolor, där det görs är det mycket uppskattat, och att barn

få vara ute än mera. Inom förskolan pågår ett arbete med att införa IT i verksamheterna och

mot brukare.

17

Ett försök med Nuddis, ett tidsredovisningssystem för barnen pågår, och försöket pågår även

under läsåret 2012-2013. Målsättningen är att genomföra Nuddis i hela

förskoleverksamheten.

Skola och fritidshem Cirka 382 elever och 206 vårdnadshavare har besvarat enkäter, vilket är oroväckande låg

svarsfrekvens för 515 elever totalt i Fskl-9, inkl särskola. Den låga svarsfrekvensen gör att det

är svårt att bedöma utfallet av frågeställningarna.

Inom fritidshemmen är svarsfrekvensen följande: Cirka 91 av 138 barn och 54

vårdnadshavare har besvarat enkäten.

Tydligare information till elever och vårdnadshavare behöver göras för att en ökning av

svarsfrekvensen ska kunna ske.

Fritidshem

I enkäter för fritidshem är bedömningarna från barnen höga, 4,25 – 5,5 i snitt. De upplever i

hög grad att personal lyssnar på dem, det finns många saker att göra, de får hjälp, är med och

bestämmer och har kompisar.

Enkätundersökningen gällande vårdnadshavare påvisar goda resultat, 4,0 -5,0 i snitt. Ett

förbättringsområde gäller fritidshemmens arbetsplaner. Dessa arbetsplaner behöver förankras

tydligare hos vårdnadshavarna.

Personal påpekar att det finns brister gällande lokaler, utrustning och utemiljö.

Skolan

Generellt befinner sig de sammanvägda svaren över 4,0 från både elever och vårdnadshavare

De förbättringsområden som elevenkäterna pekar på är:

Att få vara med och bestämma och sätta målbilder.

Kunskaper om närsamhället.

Det är samma förbättringsområden som föregående år.

Vårdnadshavarnas bedömning i brukskala följer elevernas, med en något lägre nivå. Det

område där vårdnadshavare bedömer lägst är:

Kunskaper om närsamhället.

Sätta mål och påverka.

Hjälpmedel

Stöd och hjälp.

Det är samma förbättringsområden som föregående år.

18

Utvärdering av personal

Följande delområden har utvärderats av personal:

Normer och värden

Lärande och utveckling med företagsamhet

Inflytande och delaktighet

Elever i behov av särskilt stöd

Utvärderingen görs efter en skala med 6 nivåer, hämtad från skolverkets förslag på

utvärderingar (BRUK).

Nivåerna står för att:

1 – Verksamheten kännetecknas INTE av detta, till

6 – Verksamheten kännetecknas av detta.

Renforsskolans personal har ökat sin värdering på samtliga punkter från föregående år.

Här har bruksvärdet i snitt förändrats från ca 3,2 till 3,6. Förändring har skett inom flertalet av

punkterna

Denna ökning ska viktas mot att skolan har varit utlokaliserad i andra lokaler under större

delen av läsåret. Här har personalen gjort en utmärkt arbetsinsats.

Bruksvärdet inom fskl – åk 5 ligger på ca 4 -5,5 beroende på vilken punkt som avses.

Fskl – åk 5 ligger på i stort sett samma bruksnivå som föregående år. Lokala variationer finns

mellan skolorna.

Svenska 2 Svenska som andraspråk är ett särskilt ämne i grundskolan och gymnasieskolan för elever

som har ett annat modersmål än svenska. I dagsläget finns 0,5 tjänst som svenska 2 lärare i kommunen. Tyvärr har sva-tjänsten inte kunnat

svara upp mot det ökade behovet av svenska 2. Till kommande läsår behöver tjänsten utökas för att möta behovet och lagkraven.

Elevhälsa I kommunen finns 1,75 kuratorstjänst. Den är fördelad så att 75% jobbar mot 6-11år och

100% mot 12-16 år. Kuratorerna jobbar på såväl individ-, grupp- som organisationsnivå.

På individnivå handlar det om en elevs egna bekymmer. Det kan gälla kompisrelationer, oro

för sina föräldrar, skoltrötthet, skolsvårigheter, stress, mobbing, ångest mm.

På gruppnivå handlar det om hur gruppen fungerar. Då är det ofta värdegrundsarbete som

måste in.

På organisationsnivå handlar det om att arbeta fram fungerande arbetssätt, rutiner och

organisation för att tillvarata barn- och ungdomars intressen, speciellt för den grupp av barn

och ungdomar som behöver särskilt stöd. Det omfattar även att arbeta ihop med andra aktörer

i samhället.

19

I kommunen finns 2 skolsköterskor på 1,5 heltidstjänst och en skolläkare på konsultbasis. Alla

har adekvat utbildning och kunskap inom skolhälsovård. Bemanningen är adekvat enligt

skolsköterskeföreningens rekommendationer.

Det övergripande målet är att bevara och förbättra elevernas psykiska kroppsliga hälsa och

verka för sunda levnads vanor.

Bedömningen är att rätt utrustning finns tillgänglig för uppdraget. Dock behöver den

regelbundet ses över och i nuläget behöver inköp göras. Skolhälsovårdens lokaler har inte

varit optimala under detta år, på grund av Renforsskolans utlokalisering. På flera av

byskolorna är inte lokalerna ändamålsenliga för skolhälsovård.

Hälsobesök erbjuds i alla nyckelåldrar. Uppföljning görs via hälsoenkäter. Vaccinationer

erbjuder. Skolsköterskorna medverkar i arbetsmiljöarbetet på skolan.

Läromedel och utrustning En viss del av den totala läromedelsbudgeten fördelas på arbetslagen. Denna del krävs för att

kunna hålla eleverna med förbrukningsmaterial och någorlunda uppdaterade läromedel.

Det har inte funnits ekonomiska möjligheter att köpa in läromedel anpassade efter den nya

läroplanen. Bristen på läromedel är ett stort kvalitetsproblem. Lärarna får ägna väldigt mycket

tid åt att söka, klippa och klistra från internet och hitta delar från olika äldre läromedel. Detta

framtvingade arbetssätt tar tid och energi från den pedagogiska verksamheten.

Digitala läromedel är på frammarsch i undervisningen.

Bristen på studiesociala medel begränsar möjligheten att arbeta utåtriktat och försvårar arbetet

med de viktiga sociala grupprocesserna i skolan. Kvalitetshöjande aktiviteter som teater,

studiebesök, studieresor, utflykter osv kan inte genomföras i önskvärd omfattning.

Utrustning och inventarier inom förskolan, grundskolan och Komvux behöver förnyas och

uppdateras. Detta för att skapa goda förutsättningar för elevernas måluppfyllelse.

IKT (informations- och kommunikatinsteknik)

Skolan behöver nyttja IT-verktyg i betydligt högre grad i undervisningen än i dagsläget.

Nyttjad på rätt sätt bedöms undervisning och lärande kunna utvecklas betydligt genom

användande av IT.

Investeringar i både kompetens hos medarbetare och i teknisk utrustning behöver ske

fortlöpande. Under våren 2013 installerades videokanoner med till hörande ljudsystem i de

flesta klassrum i kommunens skolor. Personal har fått utbildning inom IKT och pedagogik..

Enhetliga programvaror åk 1-9 finns installerade på skolornas datorer. Möjlighet finns att

nyttja program även i hemmet. Talsyntes finns att tillgå för elever med särskilda behov.

20

Bland personalen finns ett stort intresse gällande IT och lärande.

Målsättningen är att fortlöpande uppdatera IT-utrustningen och utveckla pedagogiken

gällande IT.

Företagsamhet. UFN har i dagsläget en pott på 50 000 kr per år, där pedagogerna kan söka medel för att

utveckla det företagsamma lärande i fritidshemmet, klassrummet eller gemensamt på en skola.

Dessa medel är flitigt utnyttjade och bidrar till att pedagogerna kan arbeta med det

företagsamma lärandet på ett kreativt sätt.

Ett samarbete pågår även med teknikföretagen i Vindelns tätort gällande det företagsamma

lärandet.

I korthet går det ut på att eleverna får en uppgift som de ska lösa och återrapportera till

teknikföretagen.

Utveckling av kommunens skolsystem

Områden som behöver utvecklas/förstärkas kommande läsår:

Fortsatt arbete med att sätta in rätt stöd tidigt.

Ytterligare utveckla elevhälsans arbetsformer.

Diagnosmaterial

Läromedel och utrustning

Tydliga målbilder och resultatuppföljning

Personalens fortbildning

Arbetet fortgår med att öka utrymmet för pedagogiska samtal i arbetslag, skolor och förskolor.

Tonvikten är att skapa en röd tråd genom skolsystemet som bidrar till att eleverna att når sina

mål.

Rutiner, uppföljning och utvärdering av resultat och utfall behöver förbättras. Detta för att

tidigt identifiera elever med särskilda behov och därigenom sätta in rätt stöd i tid.

Slutord Tydliga målbilder och analysstöd för förskolan behöver utarbetas och följas upp. Rätt stöd ska

sättas in i ett tidigt skede. Skolorna behöver utveckla och förstärka uppföljningen av elevernas resultat och

kunskapsnivå. För att lyckas med detta behövs ytterligare förbättringar göras gällande rutiner

kring uppföljningar av arbetsplaner och utvärderingar. Arbetet med betyg och bedömning

måste fortgå som ett återkommande inslag i arbetslagens arbete.

IT-strukturen på skolorna har under slutet av vt-2013 förbättras. Lärarna har fått nya bärbara

datorer och de flesta klassrummen på skolorna har utrustats med OH-kanoner. Det som nu

behöver utvecklas är IT-pedagogiska lösningar.

21

Arbetet med likabehandlingsplanen behöver systematiseras och rutinen för uppdatering

behöver förstärkas och följas upp. Det är viktigt att likabehandlingsplanen inte blir en

skrivbordsprodukt utan ett levande dokument.

Barnomsorg och skola i Vindelns kommun behöver utveckla en röd tråd att följa. Detta för att

barn och elever ska kunna få bästa möjliga stöd och utvecklingsmöjligheter. Målet med

utvecklandet av en röd tråd från förskolan till åk 9 bör vara att alla elever ska bli behöriga till

gymnasieskolan.

Lars Johansson

Förvaltningschef BUN

barnomsorg, grundskola, särskola och komvux vindelns kommun och... · lärande och utveckling med...

Documents