Barns inflytande vid val av temaarbete på en

Reggio Emilia-inspirerad förskola

Hanna Larsson & Lina Ivarsson

Självständigt arbete inom förskollärarutbildningen (2FL01E)

15 högskolepoäng

Examinator: Pernilla Granklint-Enochsson

Handledare: Kajsa Higgins

Termin: Hösterminen 2014

Ämne: Pedagogik

Nivå: Grundläggande

Titel: Barns inflytande vid val av temaarbete på en Reggio Emilia-inspirerad förskola

English Title: Children's influence in the choice of theme work on a Reggio Emilia-inspired

preschool

Författare: Hanna Larsson & Lina Ivarsson

Examinator: Pernilla Granklint-Enochsson

Handledare: Kajsa Higgins

Datum: 2014 – 12 – 08

Nyckelord: Preschool, influence, democracy, inclusion och children.

Abstrakt

Syfte:

Det centrala med studiens syfte är att analysera hur arbetet med barns inflytande vid val av

temaarbete ser ut på en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Studien kommer även att analysera

barns syn på hur inflytande fördelas mellan de olika parterna under det tematiska arbetets gång.

Frågeställningar:

De frågeställningar studien utgår från är hur barn beskriver sin möjlighet till inflytande vid val

av temaarbete på en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Hur barn beskriver att alla involveras

vid val av temaarbete på en Reggio Emilia-inspirerad förskola samt vad det uppkommer för

utmaningar som förskollärare kan ställas inför när det gäller barns inflytande vid val av

temaarbete på en Reggio Emilia-inspirerad förskola, utifrån vad barn säger.

Metod:

Metoden som används är kvalitativa intervjuer med förskolebarn och med hjälp av

fokusgruppsintervjuer samlas data in till studien. Undersöknigen görs på en Reggio Emilia-

inspirerad förskola i södra Sverige som vi har kommit i kontakt med under vår utbildning.

Resultat:

Studiens resultat visar att det finns intresse hos barnen att vara delaktiga vid val av temaarbete

samt att ha inflytande i vardagsprocesser som rör detta temaarbete. Resultatet tyder även på att

barnen inte är så delaktiga som de skulle önska samt att denna brist på inflytande vid valet av

tema och dess genomförande inte beror på att barnen är ointresserade, utan snarare på grund av

tidsbrist eller för stora barngrupper i verksamheten.

FÖRORD

Vi vill inledningsvis tacka barnen, förskollärarna samt vårdnadshavarna för deras medverkande i

vår studie. Utan er hjälp hade det inte varit möjligt att genomföra studien.

Vi vill även tacka vår handledare Kajsa Higgins vid Linnéuniversitetet i Växjö för vägledning

och rekommendationer.

Innehåll 1 Inledning ..........................................................................................................................................6

1.1 Introduktion ..............................................................................................................................6

1.2 Bakgrund ...................................................................................................................................6

1.3 Arbetsinriktning för Reggio Emilia kommunala förskolor ...........................................................7

1.4 Syfte ..........................................................................................................................................8

1.4.1 Frågeställningar ..................................................................................................................8

1.5 Avgränsningar och introduktion om förskolan ...........................................................................8

2 Tidigare forskning ............................................................................................................................9

3 Teorianknytning ............................................................................................................................. 11

3.1 Begreppsförklaringar ............................................................................................................... 11

3.1.1 Inflytande ......................................................................................................................... 11

3.1.2 Delaktighet ....................................................................................................................... 11

3.1.3 Temaarbete ...................................................................................................................... 11

3.1.4 Reggio Emilia pedagogik ................................................................................................... 11

3.2 Shiers modell för vägar till delaktighet ..................................................................................... 11

3.3 Harts delaktighetsstege ........................................................................................................... 13

3.4 Varför två analysmodeller ....................................................................................................... 15

4 Metod ............................................................................................................................................ 16

4.1 Metodval................................................................................................................................. 16

4.2 Urval ....................................................................................................................................... 17

4.3 Upplägg och genomförande .................................................................................................... 17

4.4 Metoddiskussion ..................................................................................................................... 18

4.4.1 Reliabilitet och validitet .................................................................................................... 18

4.5 Metodkritik ............................................................................................................................. 19

4.5.1 Barnintervjuer .................................................................................................................. 19

4.5 Forskningsetiska överväganden ............................................................................................... 19

4.5.1 Informationskravet ........................................................................................................... 19

4.5.2 Samtyckeskravet............................................................................................................... 19

4.5.3 Konfidentialitetskravet ..................................................................................................... 20

4.5.4 Nyttjandekravet ............................................................................................................... 20

4.5.5 Mertons normer ............................................................................................................... 20

5 Resultat ......................................................................................................................................... 21

5.1 Processen vid val av tema ........................................................................................................ 21

5.2 Barnen vill vara delaktiga i beslutsfattande.............................................................................. 21

5.3 Vem blir lyssnad till ................................................................................................................. 22

5.4 Förskollärarna och barnen bestämmer olika mycket ................................................................ 22

5.5 Barnens önskemål av tema och tankar kring begreppet demokrati .......................................... 23

6 Analys ............................................................................................................................................ 24

6.1 Processen vid val av tema ........................................................................................................ 24

6.2 Barnen vill vara delaktiga i beslutsfattande.............................................................................. 25

6.3 Vem blir lyssnad till ................................................................................................................. 25

6.4 Förskollärare och barn bestämmer olika mycket...................................................................... 26

6.5 Barns önskemål av tema och tankar kring begreppet demokrati .............................................. 26

7 Diskussion ...................................................................................................................................... 27

7.1 Metoddiskussion ..................................................................................................................... 27

7.2 Resultatdiskussion ................................................................................................................... 27

7.2.1 Möjligheter till inflytande ................................................................................................. 27

7.2.2 Allas medverkande ........................................................................................................... 28

7.2.3 Förskollärares utmaningar ................................................................................................ 29

7.2.4 Shiers modell för vägar till delaktighet .............................................................................. 30

7.2.5 Harts delaktighetsstege .................................................................................................... 30

7.3 Vidareforskning ....................................................................................................................... 30

7.4 Slutdiskussion.......................................................................................................................... 30

Referenser: ....................................................................................................................................... 32

Bilagor .............................................................................................................................................. 35

A. Intervjuguide ......................................................................................................................... 35

B. Vårdnadshavarbrev ............................................................................................................... 36

6

1 Inledning

Detta kapitel kommer handla om varför vi valt att genomföra denna studie och vad som ligger

till grund till det valda ämnet. I kapitlet kommer vi också presentera studiens syfte samt

frågeställningar.

1.1 Introduktion Hösten 2013 gick vi en valbar kurs Reggio Emilia-inspiration i förskolan som gjorde att vi

fick tankar kring barns inflytande vid val av temaarbete. När vi fick en uppgift som handlade

om demokrati i förskolan började vi fundera kring vilka som egentligen bestämmer vilket

tema de ska arbeta med på förskolan, är det barnen eller förskollärarna? Eller bestäms det på

ett demokratiskt sätt? Utifrån det vi lärde oss i kursen samt vad som står i förskolans läroplan

så ska arbetet på förskolan utgå från alla barns intresse och behov. Vi blev då nyfikna på att

analysera om arbetet verkligen bedrivs på detta sätt, eftersom vi får känslan av att många

verksamheter verkar uppleva detta som en svårighet. Vi har erfarenheter av att barns

inflytande inte blir så fördjupat utan ofta avstannar vid att barnen får välja mellan två

alternativ. Vi har valt att analysera hur arbetet med barns inflytande vid val av temaarbete ser

ut på en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Varför vi valt att analysera just en Reggio Emilia-

inspirerad förskola är för att de har utöver Lpfö98 rev.2010 en egen läroplan som de utgår

från, samt arbetar de med att temat ska leva i verksamheten hela dagen. Därför skulle det vara

intressant att se hur barns inflytande vid val av tema ser ut på en Reggio Emilia-inspirerad

förskola.

1.2 Bakgrund År 2009 kom det fram att Sverige inte följer barns rättigheter fullt ut när det gäller

barnkonventionen, vilket framgick i en granskning av FN:s barnrättskommité. Kritiken de fick

var dels att barn i Sverige har liten vetskap om sina rättigheter och det råder även stor brist på

barns möjligheter till inflytande (Barnkonventionen, 2009). År 2003 kom ett förslag till

Sveriges riksdag gällande nationella folkhälsomål och år 2008 var förslaget om

folkhälsomålen fastställda. Huvudsyftet med folkhälsomålen är att skapa medborgerliga

förutsättningar för svenska invånare att leva hälsosamt. Målområde 1 är delaktighet och

inflytande i samhället, vilket innebär att Sveriges medborgare ska känna att de kan vara med

och påverka samhällets utveckling samt deras egna livsvillkor. Får de inte den möjligheten

kan de känna sig maktlösa och utanförskap kan uppstå, vilket kan leda till ett ohälsosamt liv

(Folkhälsorapport, 2010). ”En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra

respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som

det svenska samhället vilar på” (Lpfö98, rev.2010, s 4).

På 1970-talet var det pedagogerna som planerade verksamheten, utan inflytande från varken

föräldrar eller barn (Eriksson, 1989). Socialstyrelsen gav rekommendationer och vägledde den

svenska förskolan på slutet av 1980-talet och under 1990-talets början. År 1987 skapades

pedagogiskt program för förskolan. Det fungerade som ett stöd för att få fram lokala och

7

kommunala riktlinjer för förskolan (Vallberg Roth, 2011). När val av tema skulle bestämmas

under den perioden skulle pedagogerna lyssna på barnen för att möta deras aktuella intressen

och behov. De tänkte även på vilka kunskaper och färdigheter mer generellt som var

betydelsefulla för barngruppen som borde lyftas fram (Eriksson, 1989). År 1996 var det

Utbildningsdepartementet som fick ansvaret över förskolans verksamhet och år 1998 gav de

ut den första läroplanen för förskolan, Lpfö98 (Vallberg Roth, 2011).

I Lpfö98 står det att ”alla som arbetar i förskolan skall verka för att det enskilda barnet

utvecklar förmåga och vilja att ta ansvar och utöva inflytande i förskolan och verka för att

varje barns uppfattningar och åsikter respekteras” (Lpfö98, s 11). Kennedy (1999) skriver att

vuxna ofta bestämmer barns temaarbete och låser sig vid arbetet. Hon skriver vidare att

pedagoger bör finna intressanta infallsvinklar till temaarbeten i nuet. För att förstå hur barn

tänker behöver pedagoger ha sina ögon och öron öppna hela tiden. Det är betydelsefullt att

lyssna på barnen och utgå från dem i sitt arbete som pedagog. I en framtida förskola ses

vårdnadshavarnas inflytande som självklart och betydelsefullt (Kennedy 1999).

Utbildningsdepartementet (2003) lyfter fram att det är en tydlig koppling till läroplanen där

ansvar och inflytande ska kopplas till barnens mognad och ökande ålder. I förskolans läroplan

står det att pedagoger ska arbeta med att barn utövar inflytande, medan det i skolans läroplan

står att de ska sträva efter att eleverna utövar allt mer inflytande över sin egen skolgång.

Angående barns inflytande i förskolan så finns det tankesätt att barn skulle vara för små för att

kunna vara med och påverka verksamhetens utformning. Många pedagoger anser att det är

svårt att veta hur och hur mycket barn ska vara delaktiga. Det förekommer också vuxna som

anser att de vet vad barn vill och på det sättet menar de att barn får inflytande. Barn i

förskolan ska få möjlighet till inflytande genom att aktivt få medverka vid beslut som val av

tema och dess innehåll (Utbildningsdepartementet, 2003). Den reviderade läroplanen kom år

2010 med tydliggjorda riktlinjer och mål (Vallberg Roth, 2011). I förskolans läroplan står det

att ”förskollärare ska ansvara för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och

verksamhetens innehåll” (Lpfö98, rev.2010, s 12).

1.3 Arbetsinriktning för Reggio Emilia kommunala förskolor Från och med den 1 juli 2010 ska samtliga förskolor i Sverige följa den statliga läroplanen för

förskolan (FVBU, 2014). Reggio Emilia-inspirerade förskolor har utöver den statliga

läroplanen utformat en egen läroplan efter deras pedagogiska inriktning. Ur arbetsinriktning

för Reggio Emilia kommunala förskolor (2012) framgår det att utbildningen ska utgöra en

möjlighet för individen samt kollektivet att växa och bli självständiga. Utbildningen har sin

grund att genom möten skapa demokrati, frihet samt solidaritet vilket främjar värdet av fred.

Under en tid av kulturella, religiösa samt politiska uppfattningar står utbildningen fast vid sina

värdeord som pedagogisk dokumentation, reflektion, olikhet, dialog, lyssnande och

delaktighet, där alla vilar på en demokratisk grund (Arbetsinriktning för Reggio Emilia

kommunala förskolor, 2012). I den statliga läroplanen för förskolan finns det ett kapitel som

handlar om barns inflytande, detta är något som skiljer sig från arbetsinriktning för Reggio

Emilia kommunala förskolor där begreppet inflytande inte nämns. Under kapitlet barns

inflytande i den statliga läroplanen finns det olika mål som förskolan ska sträva efter liksom

under de andra kapitlena. I arbetsinriktning för Reggio Emilia kommunala förskolor skrivs det

8

inte fram några mål som förskolan ska sträva efter utan där står det istället i löpande text hur

verksamheten bör arbeta. Som vi nämnt tidigare så ska samtliga förskolor i Sverige arbeta

efter den statliga läroplanen och Reggio Emilia-inspirerade förskolor har utöver den en egen

läroplan som de verkar efter, samt arbetar de med att temat ska leva i verksamheten hela

dagen där demokratin utgör en grundläggande struktur. Hur ser då barns inflytande ut vid val

av temaarbete på en Reggio Emilia-inspirerad förskola?

1.4 Syfte Det centrala med studiens syfte är att analysera hur arbetet med barns inflytande vid val av

temaarbete ser ut på en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Studien kommer även att analysera

barns syn på hur inflytande fördelas mellan de olika parterna under det tematiska arbetets

gång.

1.4.1 Frågeställningar

Hur beskriver barn sina möjligheter till inflytande vid val av temaarbete på en Reggio

Emilia-inspirerad förskola?

Hur beskriver barn att alla involveras vid val av temaarbete på en Reggio Emilia-

inspirerad förskola?

Vad uppkommer det för utmaningar som förskollärare kan ställas inför när det gäller

barns inflytande vid val av temaarbete på en Reggio Emilia-inspirerad förskola, utifrån

vad barn säger?

1.5 Avgränsningar och introduktion om förskolan För att avgränsa studien har vi valt att utgå från tre avdelningar på en förskola belägen i en

mindre stad i södra Sverige. Förskolan som består av tio avdelningar är Reggio Emilia-

inspirerad och har varit det i cirka elva år. Avdelningarna som studien utgår från består av 57

barn i fyra till femårsåldern där det arbetar tre pedagoger på varje avdelning. Hela förskolan

började arbeta med temat ”trädet” i mitten av augusti och kommer göra det tills de känner att

det är uttömt. Temat kan då hålla på i några veckor eller i flera år beroende på barnens

intresse. När studien görs har temat på förskolan varit i gång i cirka en månad. Det som är

aktuellt i temat just nu är att det finns en kista på förskolan där trädet lämnar uppdrag till

barnen, för tillfället är det sinnena som är i fokus. Barnen på avdelningarna som studien utgår

från är vana att arbeta tematiskt, då de har gjort det sedan de var i ettårsåldern.

9

2 Tidigare forskning

I detta kapitel kommer det att presenteras angelägen forskning inom studiens ämne, såsom

nationell och internationell.

Adamsson och Svärds (2006) rapport utgår från fyra olika förskolor varav två är Reggio

Emilia-inspirerade och två är traditionella förskolor. Intervjuer skedde med fyra förskollärare

och två barnskötare. Rapporten visar att barn utövar reellt inflytande vid val av tema på en

Reggio Emilia-inspirerad förskola. Pedagoger på en förskola med denna inriktning utför

observationer samt barnintervjuer för att ta reda på barns intresse och på det sättet föra temat

framåt på bästa sätt. Engman och Johansson (2014) visar i sin rapport att barns inflytande i

förskolan kan bli begränsat på grund av hur verksamheten är planerad och organiserad. Stora

barngrupper och rutiner i förskolan kan påverka hur stort inflytande barn får i sin vardag på

förskolan. Rapporten utgår från två förskolor där fokusgruppsintervjuer har genomförts med

sju förskollärare och en barnskötare.

Studien som Emilson (2007) skriver utgår från 46 barn i åldern ett till tre år samt tio lärare på

tre olika förskoleavdelningar. Den handlar om barns inflytande i förskolan. I resultatet

framgår det att makt och kontroll över barns inflytande inte alltid behöver betyda att

pedagoger begränsar barns inflytande. Har pedagoger kontroll som genomsyras av en god

kommunikation och försöker förstå barns perspektiv så ökar möjligheterna till inflytande.

Samtidigt visar hon på problematiken inom området då hon tar upp att barn ofta har

begränsade valmöjligheter i förskolan, vilket innebär att de får göra val inom vissa ramar som

redan är förutbestämda av pedagogerna. Även Bae (2009) visar på problematiken gällande

demokrati i sin studie. Den handlar om att pedagoger i förskolan har en uppfattning om att de

arbetar med barns delaktighet och inflytande på ett demokratiskt sätt vid formella rutiner.

Dock är det vid de här tillfällena som barnens val och inflytande minskar, vilket kan ge

barnen en falsk bild av vad demokrati innebär. Studien utgår från två förskolor där

observationer genomförts på två lärare och 14 barn i åldrarna tre till sex år under en tidsperiod

på nästan ett år.

Hudsons (2012) studie utgår från 108 deltagare som alla arbetar inom barnomsorgen. Den

handlar om att engagera barn i beslutsfattande. Ett av de viktigaste resultaten som kom fram i

studien var bland annat att det oftast är svårt att gå från teori till praktik, exempelvis att

förverkliga det som står i läroplanen om att involvera små barn i beslutsfattande situationer.

Ett annat viktigt resultat som framkom i studien var att pedagoger bör ha en kontinuerlig

dialog om vad barns beslutsfattande innebär, samt hur pass mycket inflytande som är rimligt

för barn beroende på dess ålder.

Broströms (2012) studie handlar om att barn ses som aktiva subjekt och deltagare i det

moderna samhället, vilket har sin grund i FN:s konvention om barns rättigheter. Studien

belyser vikten av att inkludera barn mer i sin utbildning samt i pedagogisk forskning. Det

framgår att pedagoger bör se barn som kompetenta och se dem som aktiva deltagare för att få

deras perspektiv på sammanhanget. Redan i förskolan behöver barn få en förståelse i att deras

10

åsikter är betydelsefulla. Barn behöver få en medvetenhet av att det är tillåtet att delta och

kunna påverka sin situation i vardagen. Även Lindahl (2005) skriver i sin studie att alla barn

ska uppleva stort inflytande på samtliga områden i livet. Förskolor bör vara demokratiska

eftersom det är där grunden för demokrati ska läggas. Barn i sin vardag på förskolan ska få

möjlighet att uttrycka sina tankar och idéer samt vara delaktiga och få ta ansvar i den

utsträckning det går. För att det ska vara möjligt krävs det att pedagoger möter varje barn efter

deras behov. Vidare handlar Mckennas (2005) studie om att Sveriges kultur genomsyras av en

demokratisk grundsyn. Det får en betydelsefull roll i de svenska förskolorna, eftersom det

anses av största vikt att demokratin upprätthålls i förskolan, så att barn förvärvar de

värderingar som det svenska samhället är byggt på. Studien utgår från tre förskolor där det

genomförts observationer på barn, lärare samt föräldrar under tio veckor. Intervjuer med

pedagoger har också genomförts.

11

3 Teorianknytning

Detta kapitel kommer inledningsvis presentera begreppsförklaringar som är relevanta inom

studiens ämne samt teorianknytning, vilket kommer användas som utgångspunkt i studiens

empiri samt klarläggas i analyskapitlet.

3.1 Begreppsförklaringar

3.1.1 Inflytande

Arnér och Tellgren (2006) skriver att inflytande innebär att ha en reell möjlighet att kunna

påverka sin egen situation. Barnombudsmannen (2006) beskriver barns inflytande som att de

får möjlighet att föra fram sina åsikter samt vara med och ta beslut som rör dem. Johannessen

och Sandvik (2009) tar upp att inflytande handlar om gemenskap alltså att människor lyssnar

till, respekterar samt samspelar med varandra.

3.1.2 Delaktighet

Arnér och Tellgren (2006) skriver att delaktighet innebär att få delta i processen och i något

som är förutbestämt.

3.1.3 Temaarbete

Temaarbete är ett arbetssätt som har ett helhetstänkande som utgångspunkt. Ett temaarbete

innebär att utöva fördjupning inom ett aktuellt och förutbestämt område, vilket innebär fokus

på ett särskilt område under en viss tid (Eriksson, 1989).

3.1.4 Reggio Emilia pedagogik

Reggio Emilia är en pedagogik som grundades i en stad i norra Italien varifrån pedagogiken

har fått sitt namn. Grundaren för pedagogiken hette Loris Malaguzzi och hans filosofi utgår

från de centrala begreppen inflytande, delaktighet och demokrati, där barns egen skapande har

stor betydelse. I pedagogiken arbetar de ofta med samma temaarbete under en längre period.

(Barsotti, 1986).

3.2 Shiers modell för vägar till delaktighet

I Storbritannien har Harry Shier utfört en studie som handlar om barns väg till mer inflytande

och delaktighet. För att förstå hur barns inflytande och delaktighet kan mätas och utvecklas

har han skapat en modell som visar detta. På varje steg för varje nivå i modellen finns det en

specifik fråga att besvara. Då den som använder sig av modellen besvarar frågorna kan

personen i fråga logiskt bestämma sin nuvarande position och med det också lätt få en

förståelse för hur delaktigheten kan öka i nästa steg. Det är inte vanligt att en organisation

befinner sig på endast en plats i modellen, utan de kan vara på olika nivåer och steg beroende

på arbetsuppgifter samt situationer (Shier, 2001).

12

Shier (2001) beskriver hur barns inflytande och delaktighet kan utvecklas och mätas, se figur

1.

Shier (2001) beskriver modellen som är uppdelad i fem nivåer:

Figur 1

(http://www.diskuteradelaktighet.se/delaktighet.html)

13

Barn blir lyssnade till – Nivå ett handlar om att när barn själva tar initiativ till att yttra

sina tankar och åsikter, ska pedagoger vara lyhörda samt visa omtanke och

uppmärksamma det barn säger.

Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter – Nivå två skiljer sig från nivå

ett genom att pedagoger här ska ha ett positivt förhållningssätt för att bjuda in barns

tankar och idéer samt stötta barn i att uttrycka sina tankar.

Barns åsikter och synpunkter beaktas – Nivå tre skiljer sig från nivå två genom att här

beaktas barns åsikter och tankar. Under den här nivån kan barns åsikter påverka

verksamhetens arbete.

Barn involveras i beslutsfattande processer – Nivå fyra skiljer sig från nivå tre genom

att barn här aktivt får delta vid beslutsfattande situationer istället för att endast bli

rådfrågade.

Barn delar inflytande och ansvar över beslutsfattande – Nivå fem och fyra skiljer sig

inte särskilt mycket åt men för att uppnå nivå fem behöver pedagoger visa ett tydligt

förhållningssätt att vilja dela med sig av sin makt.

På varje nivå förekommer tre olika utvecklingssteg. Varje steg beskriver hur mycket

verksamheten eller pedagoger står bakom barns inflytande och delaktighet. Det första

utvecklingssteget beskriver hur pedagoger är öppna för barns inflytande. Det andra

utvecklingssteget beskriver hur pedagoger ger barn möjlighet till inflytande. Det tredje

och sista utvecklingssteget beskriver hur pedagoger ser barns inflytande som en skyldighet

i verksamheten. Utav de fem olika nivåerna i Sheirs modell är det enbart de tre första

nivåerna som är krav i barnkonventionen (Sheir, 2001).

3.3 Harts delaktighetsstege

Harts delaktighetsstege kan skapa en förståelse för vad begreppet delaktighet kan innebära

samt öka medvetenheten om barns delaktighet i olika sammanhang som exempelvis vid val av

temaarbete i förskolan. I arbetet med barns delaktighet kan det då vara lämpligt att använda

sig av Harts delaktighetsstege som ett analytiskt redskap. Stegen är uppdelad i åtta olika

nivåer som visar på hur barns delaktighet kan öka. På grund av att många faktorer kan spela in

så bör inte stegen användas som ett mätinstrument för att undersöka ett projekts kvalitet. Det

är inte alltid önskvärt att barn ska befinna sig på högsta steget och barn ska själva ha

valmöjlighet att kunna delta efter sin förmåga. Modellen brukar användas som

utvärderingsredskap och har haft stort inflytande bland organisationer runt om i världen.

Stegens tre nedersta steg har varit mest användbara bland organisationer eftersom de används

för att motverka icke delaktighet, (se figur 2) (Shier, 2001).

14

I de tre nedersta stegen menar Hart att barn inte har någon delaktighet. De fem översta stegen

visar en ökande delaktighet hos barn vilket ger dem mer inflytande och ansvar. Nedan

förklaras de olika nivåerna i Harts delaktighetsstege.

1. Manipulation (manipulation) – Barn gör och säger som vuxna vill och har ingen

förståelse för situationen, vilket kan tolkas som att barn blir manipulerade. Barn blir

rådfrågade och vissa tankar används, dock får barn inte veta vilken inverkan de haft på

beslut som tagits.

2. Decoration (dekoration) – Vuxna får fram sina budskap genom att använda barn på ett

indirekt sätt, där barn själva inte får någon förståelse för vad det innebär. Under den

här nivån följer vuxna sina idéer utan att låtsas att det är barns initiativ.

3. Tokenism (symbol) – Barn blir tillfrågade av vuxna men får lite utrymme eller inget

alls till att uttrycka vad de egentligen tycker och tänker.

4. Assigned but informed (anvisad men informerad) – Här är barn engagerade frivilligt

medan vuxna bestämmer. Barn har en förståelse för temat, samt har de en förståelse

över deras medverkan vid valet av tema. Här respekteras barns åsikter av vuxna.

5. Consulted but informed (konsulterad men informerad) – Det är vuxna som styr och

formar temat medan barn rådfrågas. Barn har förståelse för temats gång och vuxna tar

barns åsikter på allvar.

6. Adult-initiated, shared decisions with children (beslutsfattande initierat av vuxna,

delat med barn) – Grunden till temat kommer från vuxna samtidigt som barn

engageras i alla steg från början till slut. Beslutsfattande processer är något som barn

får delta i och deras åsikter beaktas.

Figur 2

Bilden är modifierad av denna studies författare

(http://www.whydev.org/moving-beyond-tokenism-to-make-youth-participation-a-reality/).

15

7. Child-initiated and directed (initierat och styrt av barn) – Grunden för temat kommer

från barn och utgår från deras intressen samtidigt som vuxna finns med och stöttar

utan att styra temats förlopp.

8. Child-initiated, shared decisions with adults (beslutsfattande initierat av barn, delat

med vuxna) – Barn kommer med idéer, styr temat samt låter vuxna vara med och delta

i beslutstaganden (Shier, 2001).

3.4 Varför två analysmodeller

Varför vi valt att använda oss av två analysmodeller är för att vi anser att de fungerar som

betydelsefulla komplement till varandra. Shiers modell för vägar till delaktighet har inte några

nivåer som liknar de tre nedersta stegen som finns i Harts delaktighetsstege. Dessa tre steg

beskriver Shier (2001) som exempel på icke delaktighet och används ofta för att motverka

detta. Shiers modell för vägar till delaktighet använder sig av tre olika utvecklingssteg som

benämns som öppningar, möjligheter och skyldigheter. Dessa tre steg beskrivs som olika

nivåer av engagemang hos pedagoger. På grund av att dessa tre steg saknas i Harts

delaktighetsstege har vi valt att utgå från båda modellerna.

16

4 Metod

I kapitlet kommer metod, upplägg och tillvägagångssätt att presenteras, vilket innebär

redogörelse av metod för insamling/analys av data, hur insamlad data kommer att redovisas,

urval, metoddiskussion, metodkritik samt forskningsetiska överväganden.

4.1 Metodval Studien använde sig av en kvalitativ forskning, vilket Denscombe (2009) förklarar som data

som består av skrivna eller talade ord samt visuella bilder. De forskningsmetoder som ofta

kopplas ihop med kvalitativ data är observation, intervju och dokumentation. Vid

undersökningar där det ställs frågor är öppna frågor centralt för kvalitativ data. Även

beskrivning är något som kvalitativ data förknippas med.

Vi använde oss av intervju som metod i vår studie. Varför den metoden valdes var för att vi

ville ta reda på hur de barn som deltog i studien skulle uppfatta och uttrycka sina åsikter kring

inflytande vid val av temaarbete i förskolan. Detta är något som även Denscombe (2009)

skriver om då han ser intervjumetoden som bästa sätt att få insikt i människors uttalanden

kring deras tidigare erfarenheter. Likaså skriver Kihlström (2007a) att genom intervjuer får vi

reda personers uttalanden kring deras föreställningar om omvärlden. I studien valde vi att

använda oss av fokusgrupper, vilket Bryman (2009) förklarar som en grupp personer som blir

intervjuade samtidigt med fokus på ett särskilt tema. Fokusgruppsintervjuer kan ske på två

olika sätt. Det första tillvägagångssättet innebär att en person åt gången ställs inför en fråga,

medan det andra tillvägagångssättet innebär att alla i gruppen gemensamt får svara och

reflektera kring frågeställningarna. Vi valde att utgå från det andra tillvägagångssättet

eftersom vi ville att fler åsikter från deltagarna skulle möjliggöras, vilket i sin tur skulle kunna

ge större underlag för studien. En annan anledning till att vi valde barngrupper var för att

barnen skulle känna sig tryggare, vilket skulle kunna möjliggöra mer dialoger och reflektioner

mellan barnen.

Intervjuerna var semistrukturerade, vilket Denscombe (2009) förklarar som att intervjuaren är

flexibel vid frågornas ordningsföljd, ställer följdfrågor samt låter respondenten utveckla sina

svar mer utförligt. Vidare valde vi att utgå från intervjuer för att få ut mer av svaren och för

att undvika slutna frågor, vilket skulle kunna vara risken med frågeformulär. Denscombe

(2009) skriver att frågeformulär ofta struktureras på ett sätt som utgår från forskarens sätt att

tänka och på det sättet förloras respondentens egna åsikter och tankar. Det finns även

svårigheter med intervju som metod. Detta tar Kihlström (2007a) upp då hon skriver att det är

betydelsefullt som intervjuare att bortse från sin personliga kontakt till respondenten. Det är

viktigt att inte ställa ledande frågor utifrån sina förutfattade meningar eftersom det kan

påverka konversationen. Hon skriver också att det är betydelsefullt att ställa öppna frågor, för

att få fram respondentens egna åsikter och tankar.

Vi valde att utgå från en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Intervjuer gjordes med

barngrupper. I barngrupperna som intervjuades medverkade tre till fyra barn. Varför

17

intervjuer med barn användes var för att undersöka hur de själva uttrycker sitt inflytande vid

val av tema.

Vår insamling av data som består av inspelat intervjumaterial har transkriberats och därefter

gjordes en helhetsanalys. Sorteringen har vi rent praktiskt gjort genom att vi använde olika

färger på pennor och strök över det vi såg som centralt och återkommande. Detta är något som

Malmqvist (2007) samt Denscombe (2009) skriver om, då de förklarar att det första steget i

analysen handlar om att kategorisera och koda insamlad data. Till att börja med handlar det

om att få en översiktlig bild över insamlad data. Därefter väljs teman som är centrala för

studien ut och klarläggs. Dessa teman kan inordnas efter övergripande begrepp. Vi har hela

tiden haft studiens syfte i åtanke när analys av insamlad data gjorts för att studien inte skulle

tappa fokus från dess innehåll. Detta är även något som Malmqvist (2007) tar upp som en

betydelsefull del i analysen av insamlad data.

Studiens resultat kommer att presenteras genom en analys/förklaring av intervjusvaren samt

korta utvalda citat. Resultatet kommer även struktureras upp efter de frågeställningar studien

har. Detta är även något som Kihlström (2007b) skriver om då hon menar på att studiens

frågeställningar ska genomsyra resultatet för att ge läsaren en klar överblick. Hon förklarar

även att utvalda citat kan förtydliga intervjusvarens resultat. Fortsättningsvis skriver

Denscombe (2009) att vid kvalitativ forskning är det omöjligt att presentera all insamlad data.

4.2 Urval Ett urval som studien använt sig av är populationsurvalet. Den här urvalsformen innebär att

respondenterna som ska delta i studien utses med utgångspunkt från en population såsom

livsstil, kön och bostadsområde (Bryman, 2009). Det populationsurval studien utgår ifrån är

en Reggio Emilia-inspirerad förskola i en mindre stad i södra Sverige. Ett annat urval studien

använt sig av är bekvämlighetsurvalet som Bryman (2009) skriver om. Den här typen av urval

kan väljas på grund av tidsbrist eller kostnader. Det är också dessa två faktorer som har

påverkat studiens val.

Studien har gjorts på en Reggio Emilia-inspirerad förskola i en stad med cirka 86 000

invånare i södra Sverige. Intervjuer genomfördes med barngrupper i fyra till femårsåldern.

Varför vi valde barn i just den åldern var för att de oftast har det verbala språket som studien

är i behov av. Hade vi valt barn i yngre åldrar som inte har ett förståeligt verbalt språk, hade

det blivit svårt eftersom vi inte kände barnen och därför inte skulle kunna läsa av deras

kroppsspråk på bästa sätt. Könet på barnen har ingen betydelse för studien, det skedde

slumpmässigt. Björkdahl Ordell (2007a) skriver att slumpmässigt urval innebär att alla

personer i totalpopulationen ska ha samma möjlighet till att delta. Varför könet inte har någon

betydelse i studien är för att studiens fokus inte handlar om genus.

4.3 Upplägg och genomförande Inför fokusgruppsintervjuerna delade vi ut ett formulär till samtliga vårdnadshavare på tre

avdelningar, där vi informerade om studien och dess syfte. I formuläret fick vårdnadshavarna

18

bedöma om de ville skriva under att deras barn fick delta i intervjun. När vi fått in formulären

(se bilaga 2) med godkännanden var det 20 barn som fick delta i studien. Därefter kontaktade

vi förskollärarna på de utvalda avdelningarna för att komma överens om ett passande datum

för fokusgruppsintervjuerna. Vi besökte avdelningarna på förskolan under en och en halv dag

och genomförde fokusgruppsintervjuer. Under intervjuerna utgick vi från intervjuguiden (se

bilaga 1) som möjliggjorde stöd för följdfrågor. Fokusgruppsintervjuerna bestod av tre till

fyra barn och varade i cirka 20 minuter. För att skapa en trygg miljö under intervjuerna så

samtalade vi med förskollärarna på de olika avdelningarna som visade oss ett avskilt rum där

vi kunde genomföra intervjuerna i lugn och ro.

4.4 Metoddiskussion

4.4.1 Reliabilitet och validitet

Kvale och Brinkmann (2009) skriver om att reliabilitet handlar om att forskares

intervjumaterial kan bli en tolkningsfråga. Två forskare kan ha samma inspelningsmaterial

men ändå få fram olika resultat. Det kan handla om att forskare väljer att sätta kommatecken

och punkter på olika ställen eller lägger betoningen olika i en mening i det transkriberade

materialet, vilket kan få meningens betydelse att skiljas markant.

Bryman (2009) tar upp att i en kvalitativ studie tolkas svaren från deltagare noggrant, vilket

kan leda till att resultatet blir svårt att upprepa. Deltagares svar kan förändras med tiden,

vilket gör det osäkert för forskare att få fram likadant resultat igen. Vår uppfattning är att om

denna studie skulle genomföras igen på exakt samma vis med samma deltagare så skulle

svaren vara tämligen likartade de svar vi fått i denna studie eftersom deltagarna verkade

relativt säkra på sina svar. Däremot förmodar vi att svaren och resultatet eventuellt skulle

kunna sett annorlunda ut om vi valt att utföra studien på en annan förskola.

Bryman (2009) skriver om att validitet handlar om att ställa studiens resultat i förhållande till

vad studien från början syftade till att undersöka, det vill säga hur studien mäter det som det

har tänkts mätas. För att generera en hög validitet på studien och dess resultat så har vi

formulerat en intervjuguide som skapats utifrån studiens syfte och frågeställningar för att vara

säkra på att svaren ska hänga ihop med studiens mål. Bryman (2009) beskriver att i kvalitativ

forskning är inte mätning av största relevans och med det försvinner en stor betydelse av att

använda begreppet valididet. I en kvalitativ forskning förenas begreppen reliabilitet och

validitet, men frågor som berör mätning är inte i fokus. Kvale och Brinkmann (2009) skriver

att det transkriberade materialets sanning framträder när forskare tittar noggrannare på dess

trovärdighet.

19

4.5 Metodkritik

4.5.1 Barnintervjuer

Kvale och Brinkmann (2009) skriver att i intervjuer med barn får de möjlighet att berätta om

sina erfarenheter och tankar kring dess omvärld. Barnintervjuer gör det möjligt för vuxna att

sätta sig in i barns tankeprocesser och se deras perspektiv på världen. Vuxna kan ibland hålla

fast vid sina frågor trots att barn visar ointresse. Även Doverborg och Pramling Samuelsson

(2009) menar på att intervjuaren måste respektera barn om de helt plötsligt tröttnar och visar

ointresse. Kvale och Brinkmann (2009) skriver att en annan svårighet vid barnintervjuer kan

vara att vuxna mer eller mindre omedvetet ställer ledande frågor, vilket kan göra att barns

svar påverkas. Barn kan även påverkas av att det är en främling som intervjuar dem, vilket

kan ge opålitliga svar. Doverborg och Pramling Samuelsson (2009) tar också upp det och

menar att svaren hos barn blir mer utförliga om intervjuaren i förväg har skapat en god

relation till dem. Kvale och Brinkmann (2009) skriver att det är betydelsefullt om intervjuaren

inte förknippas med ledarrollen, eftersom barn då kan känna att det finns ett rätt eller fel svar.

Det är också viktigt att barn får frågor som är anpassade efter deras ålder. Intervjuaren bör ha

i åtanke att inte ställa för långa och komplicerade frågor utan enbart ställa en fråga i taget. För

att få ut mer av svaren kan det vara lämpligt att intervjuer med barn sker på en plats där de

känner sig trygga. Doverborg och Pramling Samuelsson (2009) skriver att vid intervjuer med

barn är det viktigt att tänka på vilken tid på dagen intervjuerna sker, eftersom det inte är

optimalt att intervjua barn som är trötta, stressade eller hungriga. Det kan också vara viktigt

att pröva intervjufrågorna på andra barn innan den egentliga intervjun äger rum och med det

uppmärksamma om frågorna behöver omformuleras. Det är betydelsefullt att ge barn tid vid

intervjuer och ge dem möjlighet att tänka och utveckla sina svar.

4.5 Forskningsetiska överväganden Studien tar hänsyn till vetenskapsrådets forskningsetiska principer vid genomförandet av

intervjuer. Björkdahl Ordell (2007b) skriver om de fyra huvudkraven, vilka är

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Studien tar

också hänsyn till Mertons normer.

4.5.1 Informationskravet

Studien utgår från informationskravet då information ges till respondenten om intervjuns syfte

och användning (Björkdahl Ordell 2007b). Innan intervjuerna ägde rum fick vårdnadshavarna

samt barnen information om studiens syfte.

4.5.2 Samtyckeskravet

Samtyckeskravet ger respondenten möjlighet att själv välja om hen vill delta i intervjun, samt

att denne får avbryta när som helst (Björkdahl Ordell 2007b). Innan intervjuerna tillfrågades

barnen om de ville delta i studien samt om vi fick spela in samtalen. Vi delade även ut brev

till vårdnadshavarana där de skrev under om deras barn fick delta i studien, (se bilaga 2).

20

4.5.3 Konfidentialitetskravet

Studien utgår från konfidentialitetskravet, vilket innebär att information om anonymitet ges

till respondenten samt att dennes uppgifter inte kommer lämnas ut till obehöriga (Björkdahl

Ordell 2007b). Information om anonymitet gavs i brevet till vårdnadshavarna samt till barnen

innan intervjuerna ägde rum. För att behålla barnens anonymitet använde vi inga namn under

hela studiens gång.

4.5.4 Nyttjandekravet

Nyttjandekravet innebär att respondenten informeras om att studien endast kommer användas

i forskningssammanhang (Björkdahl Ordell 2007b). Respondenterna informerades om att

uppgifter som skulle samlas in under studiens gång endast kommer användas i

forskningssammanhang.

4.5.5 Mertons normer

Mertons normer är communism, universalism, disinterestedness och organized scepticism.

Communism handlar om att alla inom samhället ska kunna ta del av forskningens resultat. Det

innebär att forskare inte får sitta inne med ny vetskap. Universalism handlar om att

forskningsarbete endast ska bedömas utifrån vetenskapliga mål. Disinterestedness innebär att

forskare inte ska ha andra syften för sitt forskningsarbete än att det ska ge ny vetskap.

Organized scepticism handlar om att forskaren ständigt måste granska och ifrågasätta sin

forskning och inte bedöma den förrän tillräckligt med information finns (Hermerén 2011).

Studien kommer att publiceras för allmänheten då den slutförts och syftet med den är att få ny

kunskap inom ämnet. Studien strävar efter att vara så objektiv som möjligt, dessutom kommer

ett kritiskt förhållningssätt att antas. Allwood och Erikson (2010) skriver att objektiv i

forskningssammanhang innebär att försöka vara värderingsfri. De skriver dock att det är

omöjligt att vara det till 100 procent.

21

5 Resultat

Resultatet från barnintervjuerna kommer sammanställas i följande kapitel. Svaren från

barnintervjuerna kommer följa intervjuguiden och vi sortera svaren under följande teman:

processen vid val av tema, barnen vill vara delaktiga i beslutsfattande, vem blir lyssnad till,

förskollärarna och barnen bestämmer olika mycket samt barnens önskemål av tema och

tankar kring begreppet demokrati.

De inledande frågorna handlar om vad ett tema/projekt är för något, vad de tycker om det

samt vad de brukar göra. Syftet med detta är att skapa oss en uppfattning om deras syn på det

tematiska arbetet samt en inledning till studiens centrala frågor.

19 av barnen vet inte vad tema/projekt är för någonting men ett barn har en aning om det då

hen säger projekt är att man ska göra ett sak i taget. Eller dela projektet att man tar olika håll

med projektet. Jag har sett det på Nicke Nyfiken. Vi förklarar för barnen vad det kan vara för

något. Åtta barn berättar att temaarbetet som de har nu är trädet vilket de anser vara bra. Tio

barn förklarar att de brukar utforska och undersöka när de arbetar med temat. De berättar även

att de får uppdrag av trädet som kan vara att gestalta föremål med olika material.

5.1 Processen vid val av tema

Vi vill ta reda på varför och hur de bestämmer tema. Avsikten är att skapa en förståelse för

hur barnen uppfattar deras inflytande kring detta.

Sju barn berättar att de brukar samlas och prata tillsammans med förskollärarna om hur de ska

göra vid val av tema. De berättar också att de räcker upp handen om de vill säga något, sitter

still på sin plats samt frågar varandra hur de ska göra. De förklara att det är något som de har

bestämt tillsammans. 17 barn berättar att det är de vuxna som bestämmer vilket tema de ska

arbeta med men att de får vara med och bestämma olika saker under temats gång. Det kan

vara saker som val av färger på skapelser, bilder samt vilket träd som blir deras fokus under

temats gång. De här olika sakerna beskriver de att de bestämmer genom röstning. Det kan gå

till på olika sätt så som handuppräckning eller med olika material som exempelvis

kapplastavar och legoklossar med olika färger. Fem barn beskriver att föremålet eller idén

som har flest kapplastavar eller legoklossar vinner. Ett barn säger jaa, men det var inte vi som

bestämde det, det var fröknarna.

5.2 Barnen vill vara delaktiga i beslutsfattande Vi vill ta reda på hur barnen skulle tycka ifall det endast är förskollärarna, barnen eller endast

en person som bestämmer vilket tema de ska arbeta med. Syftet är att skapa en förståelse för

hur barnen beskriver vilka som involveras vid val av temaarbete samt i vilken grad det sker.

Hälften av barnen beskriver att om endast en person bestämmer vad de ska arbeta med för

tema blir det jättetråkigt samt orättvist. 14 barn uttrycker att det blir tråkigt om bara

förskollärarna bestämmer vilket tema de ska arbeta med. De är också överens om att det blir

roligare om bara barnen får bestämma vilket tema de ska arbeta med. Ett av barnen har som

förslag att om alla får vara med och bestämma blir det inte orättvist. Ett annat barn berättar att

22

hen vill bestämma vad förskollärarna ska göra. Förslagen är att förskollärarna också ska leka,

aldrig gå på rast och att de aldrig ska gå ut. Ett barn säger följande om förskollärarna skulle

bestämt tema och var man skulle vara och leka någonstans då skulle det inte vara kul, om jag

skulle pärla o det vill jag inte, men nu pärlar jag i alla fall.

5.3 Vem blir lyssnad till

Vi vill undersöka hur alla barn får uttrycka sina tankar kring valet av tema. Avsikten är att få

inblick i hur barnen ser på sin egen samt andras roll vid valet av tema. Vi vill också ta reda på

vems idéer barnen lyssnar på samt hur förskollärarna gör när de lyssnar på deras idéer. Syftet

är att skapa en förståelse för hur barn ser på vems idéer som prioriteras.

13 barn uttrycker att det är viktigt att lyssna på varandra och att det blir orättvist om det bara

är en person som ska bestämma. De förklarar att alla måste vara tysta när någon pratar. Andra

exempel som kommer upp när det gäller att alla ska få vara med och uttrycka sina tankar är

genom att lotta eller rösta. De föreslår även att om de har olika idéer på teman kan det bli flera

teman vilket innebär att alla inte behöver arbeta med samma sak, exempelvis att de som vill

arbeta med fåglar kan göra det och de som vill arbeta med dinosaurier kan göra det. Någon

uttrycker då måste vi lotta. Eller rösta. Det som är minst det tar vi inte. Dom som fick mest av

det tar vi.

17 barn säger att det är förskollärarna som bestämmer vilket tema de ska arbeta med. Nio barn

uttrycker att det är förskollärarnas idéer de lyssnar på men några lyfter det faktum att de även

lyssnar på de andra barnens idéer. Då barnen beskriver hur förskollärarna gör när de lyssnar

på deras idéer säger fem av barnen att de blir lyssnade till men att tiden de får prata är

begränsad. Barnen förklarar att de blir avbrutna om de pratar för länge. Två barn berättar

också att de har en så kallad prat-sten och den som håller i den får prata medan de andra får

lyssna på den som pratar. Något som också uppkommer är att de måste lyda förskollärarna

eftersom de har en tid att passa när de exempelvis ska gå till matsalen. Andra regler som

barnen berättar om som förskollärarna har bestämt är vilka barn som ska vara ute eller inne

samt att de inte får skrika eller springa inomhus. Ett av barnen har en medvetenhet om att

förskollärarna brukar visa att de tycker det är en bra respektive dålig idé hen kommer med.

Detta visas när barnet säger då säger dom såhär, ibland säger dom någon bra idé o att de

tycker det är en bra idé. Och om dom inte tycker det så säger dom ibland ingenting, då bara

lyssnar dom.

5.4 Förskollärarna och barnen bestämmer olika mycket

Vi vill ta reda på hur mycket barnen anser att förskollärarna bestämmer samt vad barnen får

bestämma vid valet av tema. Avsikten är att få inblick i vilken grad barnen beskriver att

förskollärarna respektive barnen bestämmer.

17 barn uttrycker att det är de vuxna som bestämmer vid valet av tema. Ett av barnen berättar

att de inte fick vara med och bestämma att de skulle ha trädet som tema. Tre barn förklarar att

23

de får bestämma var, hur samt vad de ska leka med. De tillägger samtidigt att de inte får

bestämma saker som exempelvis när det ska vara samling. Medan två barn beskriver att de

inte får bestämma någonting. Vidare kommer det också förslag från barnen hur de och

förskollärarna skulle kunna bestämma tillsammans. De berättar även att under en period

bestämde barnen och sedan de vuxna. Ett barn säger Mm, jag tycker såhär, varför kan vi inte

typ såhär att dom får bestämma en liten stund och vi också. Då känns det liksom lite bättre

för mig.

5.5 Barnens önskemål av tema och tankar kring begreppet demokrati Vi vill undersöka barnens egna önskemål om vilket tema de vill jobba med. Syftet är att ta

reda på hur de beskriver sina intressen angående tema. Vi vill också ta reda på hur barnen

beskriver vad demokrati är. Avsikten är att ta reda på om ordet demokrati är ett bekant ord för

dem.

Förslag som uppkommer är att barnen skulle vilja ha ett experimenthus bredvid förskolan, där

de skulle kunna göra bubblor med vatten, bada, skära loss is samt göra en iglo. Ett annat

förslag är ett godis, glass och chips-tema. Andra teman som föreslås är att bygga en

simbassäng och vattenrutschkana. Ett barn säger leka hela tiden och en simbassäng i taket. En

stege så långt som möjligt, ja och så får man ha några pinnar som man knyter fast i ett rep

och sen hoppar man i den här och hissar upp den och så badar man där uppe.

Barnen ger olika förslag på vad demokrati är. Några förslag är att man bygger och jobbar, att

det betyder stopp och någon föreslår att det betyder diamant. Ett av barnen beskriver att hen är

bekant med ordet då hen förknippar ordet med skolan. Barnet säger ja för jag vet att min

syster höll på med sånt grej, hon går i skolan nu, hon är elva år. o sen har jag min storebror

som går på en annan skola.

24

6 Analys

I följande kapitel kommer analysen presenteras och samma teman som i resultatet användas.

Shiers modell för vägar till delaktighet och Harts delaktighetsstege kommer användas som

analysverktyg, samt kommenteras resultatet utifrån våra forskningsartiklar.

6.1 Processen vid val av tema

Åtta barn berättar att de nu har temat trädet vilket är ett gemensamt tema som hela förskolan

arbetar med. Resultatet visar att temat väljs av förskollärarna och att barnen inte får bestämma

någonting vid detta val. Detta visar att de intervjuade barnens svar innebär att de hamnar på

nivå ett i Shiers modell för vägar till delaktighet. Att hela förskolan har ett gemensamt tema

gör att Adamsson och Svärds (2006) rapport blir intressant, eftersom de menar att pedagoger

på en Reggio Emilia inspirerad förskola bör utföra observationer samt barnintervjuer för att ta

reda på barns intresse och på det sättet föra temat framåt på bästa sätt.

Det är uppenbart för oss att barnen menar att förskollärarna vill få dem delaktiga genom att de

får vara med och bestämma olika regler. I resultatet kan vi tydligt se att barnen säger att

förskollärarna försöker ge dem inflytande i form av att rösta på olika förslag. Vi tolkar

barnens svar som att det stämmer överens med nivå två i Shiers modell för vägar till

delaktighet där det står att barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter (Shier,

2001). Vi är eniga om att de också befinner sig på steg fem Consulted but informed

(konsulterad men informerad) i Harts delaktighetsstege (Shier, 2001). Baes (2009) studie

handlar om att pedagoger i förskolan har en uppfattning om att de arbetar med barns

delaktighet och inflytande på ett demokratiskt sätt vid formella rutiner. Dock skriver hon att

det är vid de här tillfällena som barnens val och inflytande minskar.

Intervjusvaren visar att barnen tycker att det är de vuxna som bestämmer temat medan de får

vara med och bestämma saker som sker under temats gång. Vi är eniga om att de då hamnar

på steg två Decoration (dekoration) i Harts delaktighetsstege (Shier, 2001). Emilsons (2007)

studie visar problematiken inom området då hon tar upp att barn ofta har begränsade

valmöjligheter i förskolan, vilket innebär att de får göra val inom vissa ramar som redan är

förutbestämda av pedagogerna.

Det är tydligt för oss att barnen får vara med och göra sin röst hörd och ta vissa beslut genom

röstning eller lottning. Här kan vi notera att barnen tycker att förskollärarna lämnar utrymme

för större medbestämmande. Vi tolkar intervjusvaren som att förskollärarna ligger på nivå

fyra i Shiers modell för vägar till delaktighet där det står att barn involveras i beslutsfattande

processer och att de hamnar på steg fem Consulted but informed (konsulterad men

informerad) i Harts delaktighetsstege (Shier, 2001). Broström (2012) skriver i sin studie att

redan i förskolan behöver barn få en förståelse i att deras åsikter är betydelsefulla. Barn

behöver få en medvetenhet av att det är tillåtet att delta och kunna påverka sin situation i

vardagen.

25

6.2 Barnen vill vara delaktiga i beslutsfattande I intervjuerna uttycker hälften av barnen att de vill vara med och bestämma tema samt att de

tycker det är tråkigt och orättvist om bara en person eller de vuxna bestämmer tema. Det är

tydligt för oss att barnen vill vara med och bestämma mer i val av tema dock begränsar

förskollärarna deras inflytande. Förskollärarna bestämmer mycket och vi tolkar att de hamnar

på steg fyra Assigned but informed (anvisad men informerad) i Harts delaktighetsstege (Shier,

2001). Broström (2012) tar upp i sin studie att det är betydelsefullt att inkludera barn mer i sin

utbildning samt i pedagogisk forskning. Han tar också upp att pedagoger bör se barn som

kompetenta och se dem som aktiva deltagare för att få deras perspektiv på sammanhanget.

Utifrån resultatet kan vi notera att barnen tycker det är betydelsefullt att lyssna på varandra för

att alla ska få uttrycka sina åsikter och idéer. Det framkommer också tydliga förslag från

barnen i intervjuerna på hur de kan göra för att flera idéer på teman kan tillgodoses och på det

sättet öka inflytandet under valet av temaarbete. Vi tolkar det som att pedagogerna då hamnar

på nivå ett i Shiers modell för vägar till delaktighet, där det står att barn blir lyssnade till,

eftersom de inte gör något av barnens idéer och tankar (Shier, 2001). Även Lindahl (2005) tar

upp i sin studie att barn i sin vardag på förskolan ska få möjlighet att uttrycka sina tankar och

idéer samt vara delaktiga och få ta ansvar i den utsträckning det går och för att det ska vara

möjligt krävs det att pedagoger möter varje barn efter deras behov.

6.3 Vem blir lyssnad till I intervjuerna framkommer det att 17 barn uttrycker att det är förskollärarna som bestämmer

vilket tema de ska arbeta med dock påpekar några barn att förskollärarna lyssnar på barnens

idéer, men att det inte är så ofta de utgår från dem i beslutsfattande situationer. Vi förstår det

som att barnen är medvetna om att det är förskollärarna som har den största makten och att det

är deras idéer som de lyssnar på till största del. Hudson (2012) skriver i sin studie om att

involvera barn i beslutsfattande situationer, vilket det också står om i förskolans läroplan.

Författaren beskriver att det oftast är svårt för förskollärare att gå från teori till praktik, det vill

säga att förverkliga det som står skrivet i läroplanen.

Fem av barnen berättar att förskollärarna lyssnar på dem men om de pratar för länge så blir de

avbrutna. Det är tydligt att barnens pratande är tidsbegränsat och att det inte är de själva som

avgör när de har pratat klart. Något som också kan påverka den tid barnen blir lyssnade till är

det Engman och Johansson (2014) skriver om att stora barngrupper och rutiner i

verksamheten kan påverka barnens inflytande i vardagen på förskolan. Dessa författare menar

även att hur verksamheten är planerad och organiserad kan påverka barns inflytande och

begränsa det.

I intervjuerna berättar ett av barnen att hen kan se om förskolläraren tycker en idé är bra

respektive dålig. Vi tolkar det som att barnen lätt kan läsa av förskollärarnas kroppsspråk.

Barnen berättar att förskollärarna ibland visar att de uppskattar deras idéer och tar till vara på

dem och då tolkar vi det som att de hamnar på nivå tre i Shiers modell för vägar till

delaktighet, där det står att barns åsikter och synpunkter beaktas (Shier, 2001). Uppskattas

inte idén förklarar ett av barnen att förskolläraren bara lyssnar och inte säger någonting, vilket

26

vi tolkar som att de i så fall hamnar på nivå ett i Shiers modell för vägar till delaktighet. Vi är

även eniga om att de hamnar på steg tre Tokenism (symbol) i Harts delaktighetsstege (Shier,

2001).

6.4 Förskollärare och barn bestämmer olika mycket

Barnen säger att vuxna får bestämma vilket tema de ska arbeta med samt att barnen får ta

beslut som rör leken. Resultatet visar att barnen ger förslag på hur de och de vuxna skulle

kunna bestämma tillsammans. Vi tolkar det som att barnen vill dela makten om

beslutsfattande med de vuxna. Emilsons (2007) studie visar att makt och kontroll över barns

inflytande inte alltid behöver betyda att pedagoger begränsar barns inflytande. Hon menar

vidare att har pedagoger kontroll som genomsyras av en god kommunikation och försöker

förstå barns perspektiv så ökar möjligheterna till inflytande.

6.5 Barns önskemål av tema och tankar kring begreppet demokrati Det är tydligt för oss att barnen har många förslag och önskemål på olika teman som de vill

arbeta med. Barnen visar ett klart intresse för att vilja starta teman som de själva har varit med

och hittat på och vi är eniga om att barnen vill befinna sig på steg sju Child-initiated and

directed (initierat och styrt av barn) i Harts delaktighetsstege (Shier, 2001). Broströms (2012)

studie förklarar att det är betydelsefullt att barn involveras mer i verksamheten och att

pedagoger bör se barn som aktiva deltagare samt se dem som kompetenta för att kunna ta del

av deras perspektiv i olika situationer. Han menar även att barn i så tidig ålder som möjligt

behöver få en förståelse i att deras åsikter och tankar är viktiga. De behöver även få en

medvetenhet av att det är tillåtet att delta och kunna påverka sin situation i vardagen.

I intervjuerna kommer några förslag upp på vad demokrati kan vara. Resultatet visar att

barnen inte är särskilt bekanta med begreppet demokrati. Ett barn kopplar ordet demokrati

med skolan. Det tolkar vi som att skolor arbetar operativt med demokrati, då barnet anser att

demokrati är något som finns i skolans dagliga verksamhet. Mckennas (2005) studie handlar

om att Sveriges kultur genomsyras av en demokratisk grundsyn. Författaren menar även att

det blir en viktig del i de svenska förskolorna, eftersom det anses vara betydelsefullt att

demokratin upprätthålls i förskolan, så att barn får ta del av samt förvärva de värderingar som

bygger upp och skapar det svenska samhället. Även Broströms (2012) studie handlar om att

barn bör ses som aktiva subjekt och deltagare i det moderna samhället, vilket har sin grund i

FN:s konvention om barns rättigheter.

27

7 Diskussion

I följande kapitel kommer inledningsvis en metoddiskussion presenteras, därefter diskuteras

resultatet utifrån frågeställningarna i studien. Tidigare forskning samt teorianknytningar

diskuteras också i en viss mån. Slutligen presenteras förslag på vidareforskning samt en

slutdiskussion.

7.1 Metoddiskussion En metod som hade kunnat användas i studien som komplement är filmobservation.

Kihlström (2007a) menar att det ger en klar bild av kroppsspråket som respondenterna har,

vilket kan vara viktigt för forskarens tolkning av resultatet. I denna studie hade detta kunnat

vara ett komplementärt tillvägagångssätt som möjliggjort för oss forskare att även få syn på

barnens och förskollärarnas agerande. Utifrån detta tillvägagångssätt hade vi dock inte lagt

fokus på studiens syfte, som är att analysera hur barnen uttrycker sitt inflytande vid val och

genomförande av tema.

Vi har valt att genomföra intervjuer med barn som vi inte känner eftersom vi då inte riskerar

att tolka resultatet efter våra förutfattade meningar. Kihlström (2007a) tar upp att intervjua

personer du känner kan medföra att situationen känns tillgjord och det kan vara svårt som

forskare att vara professionell och seriös. Hon menar även att det kan vara en svårighet att

bortse från sina egna förutfattade meningar vid intervjuer där forskaren känner respondenten.

Doverborg och Pramling Samuelsson (2009) menar att svaren hos barn blir mer utförliga om

intervjuaren i förväg har skapat en god relation till dem. Av denna anledning hade det även

kunnat vara positivt i vår studie om vi känt respondenterna sedan tidigare, eftersom vi då

möjligtvis skulle kunnat få mer utförliga svar. Vi upplevde dock att respondenterna kände sig

trygga med situationen och vi fick relativt utförliga svar.

Vi bad förskollärarna på de olika avdelningarna att förbereda barnen på intervjun genom att

samtala med dem kring temat de har nu. Vi valde att göra på detta sätt för att barnen skulle

känna sig trygga med intervjuns innehåll. Även Kvale och Brinkmann (2009) menar att det är

betydelsefullt att barn känner sig trygga under intervjuer. De menar också på att det kan vara

lämpligt att intervjuer med barn sker på en plats som är bekanta för dem.

Vissa barn i våra fokusgrupper kan rätta sina svar efter de barn som är mer dominanta, vilket

kan medföra att tystare och mer följsamma barn möjligen inte uttrycker vad de egentligen vill.

Denscombe (2009) menar att det är intervjuarens ansvar att se till att alla respondenter får

möjlighet att komma till tals.

7.2 Resultatdiskussion

7.2.1 Möjligheter till inflytande

Resultatet visar att det finns en maktskillnad mellan barnen och de vuxna som barnen är väl

medvetna om. De är också medvetna om vad de får bestämma och vad de inte får bestämma. I

Emilsons (2007) studie framgår det att makt och kontroll över barns inflytande inte alltid

28

behöver betyda att pedagoger begränsar barns inflytande. Har pedagoger kontroll som

genomsyras av en god kommunikation och försöker förstå barns perspektiv så ökar

möjligheterna till inflytande. För oss blir det intressant eftersom det kan medföra att

pedagoger skulle kunna möta och leda en grupp där alla känner sig till freds samt får komma

till tals. Vår uppfattning är att barnen är intresserad av att ha makt över vilket tema som väljs

och att de anser att det är de vuxna som har den största makten. Däremot om barnen skulle ha

den största makten är vår slutsats att det skulle vara ett ansvar som de möjligtvis inte är

medvetna om, vilket också skulle kunna påverka deras önskan om makt. En slutsats vi kan

dra av detta är att även om de vuxna har makten så behöver det inte betyda att de begränsar

barnen utan det kan tvärtom göra att barnen kan få ökat inflytande om pedagogernas

förhållningssätt speglas av en god kommunikation där de försöker utgå från barnens

perspektiv. Det är de vuxnas ansvar att skapa situationer där de och barnen kan bestämma

olika saker tillsammans.

Resultatet visar att barnen har en hel del idéer samt förslag på olika teman som förskollärarna

skulle kunna ta till vara på. Adamsson och Svärd (2006) menar att pedagoger bör kunna ta

tillvara på barns intresse och idéer och för att detta ska kunna ske så utförs observationer samt

barnintervjuer. En slutsats vi kan dra av detta är att ett tema kan väljas genom röstning så att

alla får sin röst hörd. Förslagen som de röstar mellan bör komma från barnen, vilket kan leda

till att barnen får inflytande samt blir delaktiga vid valet av tema.

Lindahl (2005) skriver i sin studie att alla barn ska få möjlighet att uppleva stort inflytande

över samtliga områden i livet. Vi drar slutsatsen att om barn får inflytande vid val av tema blir

det mer meningsfullt för dem eftersom temat ska ha möjlighet att leva i verksamheten under

en lång period. Genom att barn får vara med och påverka mer i sin vardag i förskolan ökar

deras utveckling och lärande eftersom det sker på ett mer lustfyllt och roligt sätt. Lindahl

(2005) tar även upp att barn i sin vardag på förskolan ska få möjlighet att uttrycka sina tankar

och idéer samt vara delaktiga och få ta ansvar i den utsträckning det går. För att det ska vara

möjligt menar hon att det krävs att pedagoger möter varje barn efter deras behov.

7.2.2 Allas medverkande

Vi kan tydligt märka under intervjuerna att det är de vuxna som bestämmer vilket tema de ska

arbeta med, vilket kan leda till att barnen inte känner sig delaktiga vid beslut av tema.

Resultatet visar att barnen har begränsade valmöjligheter och får vara med och bestämma

inom vissa ramar, på det sättet har de inte så stort inflytande över sin vardag i förskolan.

Emilson (2007) tar upp i sin studie att barn ofta har begränsade valmöjligheter i förskolan,

vilket innebär att de får göra val inom vissa ramar som redan är förutbestämda av

pedagogerna. Vår slutsats är att det kan vara så att de vuxna tror sig ge barnen reellt

inflytande då de ger barnen olika valmöjligheter under temats gång. Vår uppfattning är att det

är betydelsefullt att arbetslaget reflekterar och diskuterar när och hur de ger barnen inflytande

för att få en medvetenhet om detta. Det är något som även Hudsons (2012) studie visar då ett

resultat som kom fram var att pedagoger bör ha en kontinuerlig dialog om vad barns

beslutsfattande innebär, samt hur pass mycket inflytande som är rimligt för barn beroende på

29

dess ålder. Vårt resultat visar att barnen vill ha mer inflytande samt vara mer delaktiga i

beslutsfattande situationer än vad de är i dagsläget. Det är uppenbart för oss att det finns

möjlighet att ge barnen ökat inflytande samt delaktighet vid beslutsfattande situationer om

pedagogernas medvetenhet kring detta diskuteras mer.

7.2.3 Förskollärares utmaningar

Vårt resultat visar att pedagogerna inte genomfört observationer samt barnintervjuer för att ta

reda på barnens intresse när det gäller val av temaarbete. Vi upplever det omöjligt att alla barn

på tio avdelningar kan vara intresserade av samma sak. Detta skiljer sig från vad Adamsson

och Svärds (2006) rapport visar, att barn utövar reellt inflytande vid val av tema på en Reggio

Emilia-inspirerad förskola. De menar även att pedagoger på en förskola med denna inriktning

utför observationer samt barnintervjuer för att ta reda på barns intresse och på det sättet föra

temat framåt på bästa sätt.

Det framkom i intervjuerna att barnen vill att de vuxna ska lyssna mer på deras idéer.

Uppenbart är också att barnen kommer med olika förslag på hur man kan göra vid valet av

tema och om pedagogerna tagit till vara på förslag från barnen så är vår tolkning att de

möjligen hade hamnat på en högre nivå i Shiers modell för vägar till delaktighet (Shier, 2001).

Engman och Johansson (2014) visar i sin rapport att barns inflytande i förskolan kan bli

begränsat på grund av hur verksamheten är planerad och organiserad. Stora barngrupper och

rutiner i förskolan kan påverka hur stort inflytande barn får i sin vardag på förskolan. Vi drar

slutsatsen att det kan vara svårt att lyssna in alla barns idéer och åsikter eftersom det oftast är

stora barngrupper i förskolans verksamhet. Hudson (2012) tar upp i sin studie att det oftast är

svårt att gå från teori till praktik, exempelvis att förverkliga det som står i läroplanen om att

involvera små barn i beslutsfattande situationer. I förskolans läroplan står det att ”De behov

och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för

utformningen av miljön och planeringen av verksamheten” (Lpfö98, rev.2010, s 12).

Vårt resultat visar att barnen märker på förskollärarnas beteende hurivida de förslag de

kommer med uppfattas som bra eller dåliga. I förskolans läroplan står det att “förskolan ska

sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga” (Lpfö98,

rev.2010, s 9). Vi drar slutsatsen att denna medvetenhet kan utvecklas till att barnen får en

sämre självkänsla, vilket kan leda till att de kanske inte vågar uttrycka sina tankar och åsikter

på samma sätt längre. Broström (2012) tar upp i sin studie att redan i förskolan behöver barn

få en förståelse i att deras åsikter är betydelsefulla.

Resultatet visar att barnen inte har så stor uppfattning av vad demokrati innebär. Vi blev

förundrade över att begreppet demokrati inte används mer i förskolan. Demokrati är ett

begrepp barnen kommer stöta på i flera olika sammanhang i framtiden, därför upplever vi att

det kan vara givande att grunden läggs redan i förskolan vilket också står skrivet i läroplanen.

“En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga

rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar

på.” (Lpfö98, rev 2010, s 4).

30

7.2.4 Shiers modell för vägar till delaktighet

Resultatet visar att pedagogerna och barnen aldrig hamnar på den högsta nivån i Shiers

modell för vägar till delaktighet. Utifrån barnens svar i intervjuerna så ser vi tydligt att barnen

har som vision att vara på högsta nivån. Vår slutsats är att Shiers modell för vägar till

delaktighet kan vara ett givande verktyg att ha med i arbetet med barns inflytande och

delaktighet i verksamheten. Genom att använda detta verktyg får pedagogerna möjlighet till

att reflektera över vart i modellen de hamnar samt hur de ska göra för att komma högre upp i

modellen. Shier (2001) beskriver att när den som använder sig av modellen besvarar frågorna

kan personen i fråga logiskt bestämma sin nuvarande position och med det också lätt få en

förståelse för hur delaktigheten kan öka i nästa steg.

7.2.5 Harts delaktighetsstege

I resultatet visar det sig att det kan vara svårt för arbetslaget att komma upp på högsta steget i

Harts delaktighetsstege. Vår slutsats är att med Harts delaktighetsstege kan pedagogerna få en

större medvetenhet om hur mycket inflytande samt delaktighet barnen får i verksamheten.

Shier (2001) beskriver att Harts delaktighetsstege kan skapa en förståelse för vad begreppet

delaktighet kan innebära samt öka medvetenheten om barns delaktighet i olika sammanhang

som exempelvis vid val av temaarbete i förskolan. I arbetet med barns delaktighet kan det då

vara lämpligt att använda sig av Harts delaktighetsstege som ett analytiskt redskap.

7.3 Vidareforskning

Förslag till vidareforskning inom studiens ämne skulle kunna vara att analysera hur arbetet

med barns inflytande vid val av temaarbete ser ut på en Reggio Emilia-inspirerad förskola

utifrån förskollärarnas syn. Vidare skulle det också gå att analysera förskollärares syn på hur

inflytande fördelas mellan de olika parterna i det tematiska arbetet. Det skulle vara intressant

att även få ta del av förskollärarnas perspektiv och syn på detta.

Ett annat förslag till vidareforskning skulle kunna vara att analysera vårdnadshavares syn på

barns inflytande vid det tematiska arbetet. Vidare skulle det även vara intressant att analysera

vårdnadshavares inflytande samt delaktighet i det tematiska arbetet i förskolans verksamhet.

7.4 Slutdiskussion

Vi anser att vi fått svar på studiens syfte och frågeställningar. Genom att vi gjort intervjuer

samt läst artiklar och litteratur inom studiens ämne har vi fått reda på hur barn på en Reggio

Emilia-inspirerad förskola uttrycker att de uppfattar sina möjligheter till inflytande vid val och

genomförande av temaarbete. Det har väckt nya tankar hos oss då studien visar på betydelsen

av att utveckla arbetet med att öka barns inflytande vid val och genomförand av temarbete.

Temat ska ha möjlighet att leva i verksamheten under lång tid och därför blir det ännu mer

betydelsefullt att utveckla barns inflytande i förskolan.

Bland barn i förskolan finns det en hel del olika intressen och för att det ska bli meningsfullt

för barnen att vistas i förskolan bör arbetets utformning utgå från deras intressen. I förskolans

läroplan står det att ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att första

31

och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och

beslutsfattande” (Lpfö98, rev.2010, s 12).

32

Referenser:

http://www.diskuteradelaktighet.se/delaktighet.html (2014-10-02).

Tillstånd att använda bild av texta@erikanydahl.se

http://www.fvbu.se/forskolor/laroplan-for-forskolan-fvbu/ (2014-05-19).

http://www.whydev.org/moving-beyond-tokenism-to-make-youth-participation-a-reality

(2014-12-02).

Adamsson, Jenny och Svärd, Gabriella (2006). Temaarbete i förskolan – en kvalitativ

jämförelse mellan Reggio Emilia-förskolor och traditionella förskolor. Göteborgs Universitet.

Allwood, Carl Martin & Erikson, Martin G. (2010). Grundläggande vetenskapsteori för

psykologi och andra beteendevetenskaper. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Arbetsinriktning för Reggio Emilias kommunala förskolor: februari 2012. 1. utg. (2012).

Reggio Emilia: Reggio Children.

Arnér, Elisabeth & Tellgren, Britt (2006). Barns syn på vuxna: att komma nära barns

perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Bae, Berit (2009). Children´s right to participate – challenges in everyday interactions. I:

European Early Childhood Education Research Journal. Vol.17, No. 3, September 2009,

391-406.

Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009).

Stockholm: UNICEF Sverige

Tillgänglig på Internet:

http://unicef-porthos-production.s3.amazonaws.com/barnkonventionen-i-sin-helhet.pdf

Barnombudsmannen (2006). Röster som räknas: barns och ungas rätt till delaktighet och

inflytande : Barnombudsmannens årsrapport 2006. Stockholm: Barnombudsmannen

Barsotti, Anna (1986). Staden och regnet: ett temaarbete på daghem i Reggio Emilia : steg

för steg. Stockholm: Mariedamfilm - HB Barsotti

Björkdahl Ordell, Susanne (2007a). Att tänka på när du planerar att använda enkät som

redskap I: Dimenäs, Jörgen (red) (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket –

vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber.

Björkdahl Ordell, Susanne (2007b). Etik. I: Dimenäs, Jörgen (red) (2007). Lära till lärare: att

utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm:

Liber.

33

Broström, Stig (2012). Children´s participation in research. I: International Journal of Early

Years Education. Vol. 20, No 3, September 2012, 257-269.

Bryman, Alan (2009). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi.

Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Emilson, Anette (2007). Young children’s influence in preschool. I: International Journal of

Early Childhood, 39:1, 11-38.

Engman, Johanna och Johansson, Pernilla (2014). Förskollärares resonemang kring

inflytande och delaktighet i förskolan. Högskolan i Borås.

Eriksson, Solveig (1989). Fantasi i temaarbetet. 1. uppl. Stockholm: Socialstyr.

Hermerén, Göran (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet

Tillgänglig på Internet: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2011_01.pdf.

Hudson, Kim (2012). Practitioners' views on involving young children in decision making:

Challenges for the children's rights agenda. I: Australasian Journal of Early Childhood.

Jun2012, Vol. 37 Issue 2, p4-9. 6p.

Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande: några

perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber

Kennedy, Birgitta (1999). Glasfåglar i molnen. Om temaarbete och dokumentation ur en

praktikers perspektiv. Stockholm: HLS.

Kihlström, Sonja (2007a). Intervju som redskap. I: Dimenäs, Jörgen (red) (2006). Lära till

lärare: att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik.

Stockholm: Liber.

Kihlström, Sonja (2007b). Uppsatsen - examensarbetet. I: Dimenäs, Jörgen (red) (2006). Lära

till lärare: att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik.

Stockholm: Liber.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl.

Lund: Studentlitteratur.

Lindahl, Marita (2005). Children´s Right to Democratic Upbringings. I: International Journal

of Early Childhood V37 n3 p33-47 2005. 15 pp.

34

Läroplan för förskolan: Lpfö 98. (1998). Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet.

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442.

Malmqvist, Johan (2007). Analys utifrån redskapen I: Dimenäs, Jörgen (red) (2006). Lära till

lärare: att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik.

Stockholm: Liber.

Mckenna, Devon E (2005). Documenting Development and Pedagogy in the Swedish

Preschool: The Portfolio as a Vehicle for Reflection, Learning, and Democracy. I: Frontiers:

The Interdisciplinary Journal of Study Abroad. v12 p161-184 Nov 2005. 24 pp.

Shier, Harry (2001). Pathways to participation: openings, opportunities and obligations. I:

Children & Society. Play Train Birmingham.

Statens folkhälsoinstitut (2011). Delaktighet och inflytande i samhället: kunskapsunderlag för

Folkhälsopolitisk rapport 2010: målområde 1. Stockholm.

Vallberg Roth, Ann-Christine (2011). De yngre barnens läroplanshistoria: från 1800-talets

mitt fram till idag. Lund: Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet (2003) Var - dags - inflytande i förskola, skola och

vuxenutbildning. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.

Tillgänglig på Internet: http://www.regeringen.se/content/1/c4/12/98/cce9caa7.pdf

35

Bilagor

A. Intervjuguide

Intervjuschema

Bakgrundsfrågor:

1. Vad heter ni?

2. Hur gamla är ni?

3. Vad är ett tema/projekt?

4. Vad tycker ni om ert temarbete ni har nu?

5. Berätta, vad gör ni när ni arbetar med temat?

Frågor till barnen:

1. Berätta varför ni valt temat trädet?

2. Hur bestämde ni att ni skulle arbeta med temat trädet?

3. Hur gör ni när ni bestämmer vilket tema ni ska arbeta med?

4. Vad händer om endast en person väljer vilket tema ni ska arbeta med?

5. Hur skulle ni tycka om det bara var förskollärarna som bestämde vilket tema ni ska

jobba med?

6. Hur skulle ni tycka om det bara var barnen som bestämde vilket tema ni ska jobba

med?

7. Hur får alla barn vara med och bestämma vilket tema ni ska arbeta med?

8. Hur gör ni för att alla ska få vara med och säga vad de tycker och tänker när ni väljer

tema?

9. Vem är det som bestämmer när ni väljer tema?

10. Vems idéer är det ni lyssnar på när ni väljer tema?

11. Hur gör förskollärarna när de lyssnar på era idéer?

12. Hur mycket bestämmer förskollärarna när ni väljer tema?

13. Vad får ni bestämma när ni väljer tema?

14. Om ni själva fick välja, vad skulle ni vilja jobba med för tema?

15. Vad är demokrati?

36

B. Vårdnadshavarbrev

Hej vårdnadshavare!

Vi är två studenter som heter Hanna Larsson och Lina Ivarsson. Vi studerar

förskollärarprogrammet på Linnéuniversitetet i Växjö. Vi har precis påbörjat vår sista termin

och skriver nu vår c-uppsats. Tillsammans har vi ett brinnande intresse för förskolans

utveckling och att identifiera vad som saknas för att öka barns inflytande vid val av temarbete.

I vår c-uppsats kommer vi undersöka hur barns inflytande ser ut vid val av temaarbete i

förskolans verksamhet. Hur involveras alla barn vid val av temaarbete? Vilka utmaningar kan

förskollärare ställas inför när det gäller barns inflytande vid val av temaarbete?

I vår c-uppsats kommer vi använda oss av barnintervjuer. Intervjuerna kommer att ske under

barnens vistelse i förskolan, där vi samlar tre till fyra barn i åldrarna fyra till fem år. Under

intervjun har barnen möjlighet att gemensamt reflektera och samtala kring ämnet. Intervjuerna

kommer ta cirka 15 minuter. Svaren kommer att bearbetas med anonymitet, vilket

innebär att vi inte kommer presentera förskolans eller barnens riktiga namn.

Blanketten lämnas till förskolan senast onsdag den 17/9.

Barnets namn: ______________________________________________

Barnets ålder: _______________________________________________

Målsmans godkännande - mitt barn får delta i intervju:

(underskrift)

_________________________________________________________________________