Barns inflytande vid val av temaarbete på en
Reggio Emilia-inspirerad förskola
Hanna Larsson & Lina Ivarsson
Självständigt arbete inom förskollärarutbildningen (2FL01E)
15 högskolepoäng
Examinator: Pernilla Granklint-Enochsson
Handledare: Kajsa Higgins
Termin: Hösterminen 2014
Ämne: Pedagogik
Nivå: Grundläggande
Titel: Barns inflytande vid val av temaarbete på en Reggio Emilia-inspirerad förskola
English Title: Children's influence in the choice of theme work on a Reggio Emilia-inspired
preschool
Författare: Hanna Larsson & Lina Ivarsson
Examinator: Pernilla Granklint-Enochsson
Handledare: Kajsa Higgins
Datum: 2014 – 12 – 08
Nyckelord: Preschool, influence, democracy, inclusion och children.
Abstrakt
Syfte:
Det centrala med studiens syfte är att analysera hur arbetet med barns inflytande vid val av
temaarbete ser ut på en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Studien kommer även att analysera
barns syn på hur inflytande fördelas mellan de olika parterna under det tematiska arbetets gång.
Frågeställningar:
De frågeställningar studien utgår från är hur barn beskriver sin möjlighet till inflytande vid val
av temaarbete på en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Hur barn beskriver att alla involveras
vid val av temaarbete på en Reggio Emilia-inspirerad förskola samt vad det uppkommer för
utmaningar som förskollärare kan ställas inför när det gäller barns inflytande vid val av
temaarbete på en Reggio Emilia-inspirerad förskola, utifrån vad barn säger.
Metod:
Metoden som används är kvalitativa intervjuer med förskolebarn och med hjälp av
fokusgruppsintervjuer samlas data in till studien. Undersöknigen görs på en Reggio Emilia-
inspirerad förskola i södra Sverige som vi har kommit i kontakt med under vår utbildning.
Resultat:
Studiens resultat visar att det finns intresse hos barnen att vara delaktiga vid val av temaarbete
samt att ha inflytande i vardagsprocesser som rör detta temaarbete. Resultatet tyder även på att
barnen inte är så delaktiga som de skulle önska samt att denna brist på inflytande vid valet av
tema och dess genomförande inte beror på att barnen är ointresserade, utan snarare på grund av
tidsbrist eller för stora barngrupper i verksamheten.
FÖRORD
Vi vill inledningsvis tacka barnen, förskollärarna samt vårdnadshavarna för deras medverkande i
vår studie. Utan er hjälp hade det inte varit möjligt att genomföra studien.
Vi vill även tacka vår handledare Kajsa Higgins vid Linnéuniversitetet i Växjö för vägledning
och rekommendationer.
Innehåll 1 Inledning ..........................................................................................................................................6
1.1 Introduktion ..............................................................................................................................6
1.2 Bakgrund ...................................................................................................................................6
1.3 Arbetsinriktning för Reggio Emilia kommunala förskolor ...........................................................7
1.4 Syfte ..........................................................................................................................................8
1.4.1 Frågeställningar ..................................................................................................................8
1.5 Avgränsningar och introduktion om förskolan ...........................................................................8
2 Tidigare forskning ............................................................................................................................9
3 Teorianknytning ............................................................................................................................. 11
3.1 Begreppsförklaringar ............................................................................................................... 11
3.1.1 Inflytande ......................................................................................................................... 11
3.1.2 Delaktighet ....................................................................................................................... 11
3.1.3 Temaarbete ...................................................................................................................... 11
3.1.4 Reggio Emilia pedagogik ................................................................................................... 11
3.2 Shiers modell för vägar till delaktighet ..................................................................................... 11
3.3 Harts delaktighetsstege ........................................................................................................... 13
3.4 Varför två analysmodeller ....................................................................................................... 15
4 Metod ............................................................................................................................................ 16
4.1 Metodval................................................................................................................................. 16
4.2 Urval ....................................................................................................................................... 17
4.3 Upplägg och genomförande .................................................................................................... 17
4.4 Metoddiskussion ..................................................................................................................... 18
4.4.1 Reliabilitet och validitet .................................................................................................... 18
4.5 Metodkritik ............................................................................................................................. 19
4.5.1 Barnintervjuer .................................................................................................................. 19
4.5 Forskningsetiska överväganden ............................................................................................... 19
4.5.1 Informationskravet ........................................................................................................... 19
4.5.2 Samtyckeskravet............................................................................................................... 19
4.5.3 Konfidentialitetskravet ..................................................................................................... 20
4.5.4 Nyttjandekravet ............................................................................................................... 20
4.5.5 Mertons normer ............................................................................................................... 20
5 Resultat ......................................................................................................................................... 21
5.1 Processen vid val av tema ........................................................................................................ 21
5.2 Barnen vill vara delaktiga i beslutsfattande.............................................................................. 21
5.3 Vem blir lyssnad till ................................................................................................................. 22
5.4 Förskollärarna och barnen bestämmer olika mycket ................................................................ 22
5.5 Barnens önskemål av tema och tankar kring begreppet demokrati .......................................... 23
6 Analys ............................................................................................................................................ 24
6.1 Processen vid val av tema ........................................................................................................ 24
6.2 Barnen vill vara delaktiga i beslutsfattande.............................................................................. 25
6.3 Vem blir lyssnad till ................................................................................................................. 25
6.4 Förskollärare och barn bestämmer olika mycket...................................................................... 26
6.5 Barns önskemål av tema och tankar kring begreppet demokrati .............................................. 26
7 Diskussion ...................................................................................................................................... 27
7.1 Metoddiskussion ..................................................................................................................... 27
7.2 Resultatdiskussion ................................................................................................................... 27
7.2.1 Möjligheter till inflytande ................................................................................................. 27
7.2.2 Allas medverkande ........................................................................................................... 28
7.2.3 Förskollärares utmaningar ................................................................................................ 29
7.2.4 Shiers modell för vägar till delaktighet .............................................................................. 30
7.2.5 Harts delaktighetsstege .................................................................................................... 30
7.3 Vidareforskning ....................................................................................................................... 30
7.4 Slutdiskussion.......................................................................................................................... 30
Referenser: ....................................................................................................................................... 32
Bilagor .............................................................................................................................................. 35
A. Intervjuguide ......................................................................................................................... 35
B. Vårdnadshavarbrev ............................................................................................................... 36
6
1 Inledning
Detta kapitel kommer handla om varför vi valt att genomföra denna studie och vad som ligger
till grund till det valda ämnet. I kapitlet kommer vi också presentera studiens syfte samt
frågeställningar.
1.1 Introduktion Hösten 2013 gick vi en valbar kurs Reggio Emilia-inspiration i förskolan som gjorde att vi
fick tankar kring barns inflytande vid val av temaarbete. När vi fick en uppgift som handlade
om demokrati i förskolan började vi fundera kring vilka som egentligen bestämmer vilket
tema de ska arbeta med på förskolan, är det barnen eller förskollärarna? Eller bestäms det på
ett demokratiskt sätt? Utifrån det vi lärde oss i kursen samt vad som står i förskolans läroplan
så ska arbetet på förskolan utgå från alla barns intresse och behov. Vi blev då nyfikna på att
analysera om arbetet verkligen bedrivs på detta sätt, eftersom vi får känslan av att många
verksamheter verkar uppleva detta som en svårighet. Vi har erfarenheter av att barns
inflytande inte blir så fördjupat utan ofta avstannar vid att barnen får välja mellan två
alternativ. Vi har valt att analysera hur arbetet med barns inflytande vid val av temaarbete ser
ut på en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Varför vi valt att analysera just en Reggio Emilia-
inspirerad förskola är för att de har utöver Lpfö98 rev.2010 en egen läroplan som de utgår
från, samt arbetar de med att temat ska leva i verksamheten hela dagen. Därför skulle det vara
intressant att se hur barns inflytande vid val av tema ser ut på en Reggio Emilia-inspirerad
förskola.
1.2 Bakgrund År 2009 kom det fram att Sverige inte följer barns rättigheter fullt ut när det gäller
barnkonventionen, vilket framgick i en granskning av FN:s barnrättskommité. Kritiken de fick
var dels att barn i Sverige har liten vetskap om sina rättigheter och det råder även stor brist på
barns möjligheter till inflytande (Barnkonventionen, 2009). År 2003 kom ett förslag till
Sveriges riksdag gällande nationella folkhälsomål och år 2008 var förslaget om
folkhälsomålen fastställda. Huvudsyftet med folkhälsomålen är att skapa medborgerliga
förutsättningar för svenska invånare att leva hälsosamt. Målområde 1 är delaktighet och
inflytande i samhället, vilket innebär att Sveriges medborgare ska känna att de kan vara med
och påverka samhällets utveckling samt deras egna livsvillkor. Får de inte den möjligheten
kan de känna sig maktlösa och utanförskap kan uppstå, vilket kan leda till ett ohälsosamt liv
(Folkhälsorapport, 2010). ”En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra
respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som
det svenska samhället vilar på” (Lpfö98, rev.2010, s 4).
På 1970-talet var det pedagogerna som planerade verksamheten, utan inflytande från varken
föräldrar eller barn (Eriksson, 1989). Socialstyrelsen gav rekommendationer och vägledde den
svenska förskolan på slutet av 1980-talet och under 1990-talets början. År 1987 skapades
pedagogiskt program för förskolan. Det fungerade som ett stöd för att få fram lokala och
7
kommunala riktlinjer för förskolan (Vallberg Roth, 2011). När val av tema skulle bestämmas
under den perioden skulle pedagogerna lyssna på barnen för att möta deras aktuella intressen
och behov. De tänkte även på vilka kunskaper och färdigheter mer generellt som var
betydelsefulla för barngruppen som borde lyftas fram (Eriksson, 1989). År 1996 var det
Utbildningsdepartementet som fick ansvaret över förskolans verksamhet och år 1998 gav de
ut den första läroplanen för förskolan, Lpfö98 (Vallberg Roth, 2011).
I Lpfö98 står det att ”alla som arbetar i förskolan skall verka för att det enskilda barnet
utvecklar förmåga och vilja att ta ansvar och utöva inflytande i förskolan och verka för att
varje barns uppfattningar och åsikter respekteras” (Lpfö98, s 11). Kennedy (1999) skriver att
vuxna ofta bestämmer barns temaarbete och låser sig vid arbetet. Hon skriver vidare att
pedagoger bör finna intressanta infallsvinklar till temaarbeten i nuet. För att förstå hur barn
tänker behöver pedagoger ha sina ögon och öron öppna hela tiden. Det är betydelsefullt att
lyssna på barnen och utgå från dem i sitt arbete som pedagog. I en framtida förskola ses
vårdnadshavarnas inflytande som självklart och betydelsefullt (Kennedy 1999).
Utbildningsdepartementet (2003) lyfter fram att det är en tydlig koppling till läroplanen där
ansvar och inflytande ska kopplas till barnens mognad och ökande ålder. I förskolans läroplan
står det att pedagoger ska arbeta med att barn utövar inflytande, medan det i skolans läroplan
står att de ska sträva efter att eleverna utövar allt mer inflytande över sin egen skolgång.
Angående barns inflytande i förskolan så finns det tankesätt att barn skulle vara för små för att
kunna vara med och påverka verksamhetens utformning. Många pedagoger anser att det är
svårt att veta hur och hur mycket barn ska vara delaktiga. Det förekommer också vuxna som
anser att de vet vad barn vill och på det sättet menar de att barn får inflytande. Barn i
förskolan ska få möjlighet till inflytande genom att aktivt få medverka vid beslut som val av
tema och dess innehåll (Utbildningsdepartementet, 2003). Den reviderade läroplanen kom år
2010 med tydliggjorda riktlinjer och mål (Vallberg Roth, 2011). I förskolans läroplan står det
att ”förskollärare ska ansvara för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och
verksamhetens innehåll” (Lpfö98, rev.2010, s 12).
1.3 Arbetsinriktning för Reggio Emilia kommunala förskolor Från och med den 1 juli 2010 ska samtliga förskolor i Sverige följa den statliga läroplanen för
förskolan (FVBU, 2014). Reggio Emilia-inspirerade förskolor har utöver den statliga
läroplanen utformat en egen läroplan efter deras pedagogiska inriktning. Ur arbetsinriktning
för Reggio Emilia kommunala förskolor (2012) framgår det att utbildningen ska utgöra en
möjlighet för individen samt kollektivet att växa och bli självständiga. Utbildningen har sin
grund att genom möten skapa demokrati, frihet samt solidaritet vilket främjar värdet av fred.
Under en tid av kulturella, religiösa samt politiska uppfattningar står utbildningen fast vid sina
värdeord som pedagogisk dokumentation, reflektion, olikhet, dialog, lyssnande och
delaktighet, där alla vilar på en demokratisk grund (Arbetsinriktning för Reggio Emilia
kommunala förskolor, 2012). I den statliga läroplanen för förskolan finns det ett kapitel som
handlar om barns inflytande, detta är något som skiljer sig från arbetsinriktning för Reggio
Emilia kommunala förskolor där begreppet inflytande inte nämns. Under kapitlet barns
inflytande i den statliga läroplanen finns det olika mål som förskolan ska sträva efter liksom
under de andra kapitlena. I arbetsinriktning för Reggio Emilia kommunala förskolor skrivs det
8
inte fram några mål som förskolan ska sträva efter utan där står det istället i löpande text hur
verksamheten bör arbeta. Som vi nämnt tidigare så ska samtliga förskolor i Sverige arbeta
efter den statliga läroplanen och Reggio Emilia-inspirerade förskolor har utöver den en egen
läroplan som de verkar efter, samt arbetar de med att temat ska leva i verksamheten hela
dagen där demokratin utgör en grundläggande struktur. Hur ser då barns inflytande ut vid val
av temaarbete på en Reggio Emilia-inspirerad förskola?
1.4 Syfte Det centrala med studiens syfte är att analysera hur arbetet med barns inflytande vid val av
temaarbete ser ut på en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Studien kommer även att analysera
barns syn på hur inflytande fördelas mellan de olika parterna under det tematiska arbetets
gång.
1.4.1 Frågeställningar
Hur beskriver barn sina möjligheter till inflytande vid val av temaarbete på en Reggio
Emilia-inspirerad förskola?
Hur beskriver barn att alla involveras vid val av temaarbete på en Reggio Emilia-
inspirerad förskola?
Vad uppkommer det för utmaningar som förskollärare kan ställas inför när det gäller
barns inflytande vid val av temaarbete på en Reggio Emilia-inspirerad förskola, utifrån
vad barn säger?
1.5 Avgränsningar och introduktion om förskolan För att avgränsa studien har vi valt att utgå från tre avdelningar på en förskola belägen i en
mindre stad i södra Sverige. Förskolan som består av tio avdelningar är Reggio Emilia-
inspirerad och har varit det i cirka elva år. Avdelningarna som studien utgår från består av 57
barn i fyra till femårsåldern där det arbetar tre pedagoger på varje avdelning. Hela förskolan
började arbeta med temat ”trädet” i mitten av augusti och kommer göra det tills de känner att
det är uttömt. Temat kan då hålla på i några veckor eller i flera år beroende på barnens
intresse. När studien görs har temat på förskolan varit i gång i cirka en månad. Det som är
aktuellt i temat just nu är att det finns en kista på förskolan där trädet lämnar uppdrag till
barnen, för tillfället är det sinnena som är i fokus. Barnen på avdelningarna som studien utgår
från är vana att arbeta tematiskt, då de har gjort det sedan de var i ettårsåldern.
9
2 Tidigare forskning
I detta kapitel kommer det att presenteras angelägen forskning inom studiens ämne, såsom
nationell och internationell.
Adamsson och Svärds (2006) rapport utgår från fyra olika förskolor varav två är Reggio
Emilia-inspirerade och två är traditionella förskolor. Intervjuer skedde med fyra förskollärare
och två barnskötare. Rapporten visar att barn utövar reellt inflytande vid val av tema på en
Reggio Emilia-inspirerad förskola. Pedagoger på en förskola med denna inriktning utför
observationer samt barnintervjuer för att ta reda på barns intresse och på det sättet föra temat
framåt på bästa sätt. Engman och Johansson (2014) visar i sin rapport att barns inflytande i
förskolan kan bli begränsat på grund av hur verksamheten är planerad och organiserad. Stora
barngrupper och rutiner i förskolan kan påverka hur stort inflytande barn får i sin vardag på
förskolan. Rapporten utgår från två förskolor där fokusgruppsintervjuer har genomförts med
sju förskollärare och en barnskötare.
Studien som Emilson (2007) skriver utgår från 46 barn i åldern ett till tre år samt tio lärare på
tre olika förskoleavdelningar. Den handlar om barns inflytande i förskolan. I resultatet
framgår det att makt och kontroll över barns inflytande inte alltid behöver betyda att
pedagoger begränsar barns inflytande. Har pedagoger kontroll som genomsyras av en god
kommunikation och försöker förstå barns perspektiv så ökar möjligheterna till inflytande.
Samtidigt visar hon på problematiken inom området då hon tar upp att barn ofta har
begränsade valmöjligheter i förskolan, vilket innebär att de får göra val inom vissa ramar som
redan är förutbestämda av pedagogerna. Även Bae (2009) visar på problematiken gällande
demokrati i sin studie. Den handlar om att pedagoger i förskolan har en uppfattning om att de
arbetar med barns delaktighet och inflytande på ett demokratiskt sätt vid formella rutiner.
Dock är det vid de här tillfällena som barnens val och inflytande minskar, vilket kan ge
barnen en falsk bild av vad demokrati innebär. Studien utgår från två förskolor där
observationer genomförts på två lärare och 14 barn i åldrarna tre till sex år under en tidsperiod
på nästan ett år.
Hudsons (2012) studie utgår från 108 deltagare som alla arbetar inom barnomsorgen. Den
handlar om att engagera barn i beslutsfattande. Ett av de viktigaste resultaten som kom fram i
studien var bland annat att det oftast är svårt att gå från teori till praktik, exempelvis att
förverkliga det som står i läroplanen om att involvera små barn i beslutsfattande situationer.
Ett annat viktigt resultat som framkom i studien var att pedagoger bör ha en kontinuerlig
dialog om vad barns beslutsfattande innebär, samt hur pass mycket inflytande som är rimligt
för barn beroende på dess ålder.
Broströms (2012) studie handlar om att barn ses som aktiva subjekt och deltagare i det
moderna samhället, vilket har sin grund i FN:s konvention om barns rättigheter. Studien
belyser vikten av att inkludera barn mer i sin utbildning samt i pedagogisk forskning. Det
framgår att pedagoger bör se barn som kompetenta och se dem som aktiva deltagare för att få
deras perspektiv på sammanhanget. Redan i förskolan behöver barn få en förståelse i att deras
10
åsikter är betydelsefulla. Barn behöver få en medvetenhet av att det är tillåtet att delta och
kunna påverka sin situation i vardagen. Även Lindahl (2005) skriver i sin studie att alla barn
ska uppleva stort inflytande på samtliga områden i livet. Förskolor bör vara demokratiska
eftersom det är där grunden för demokrati ska läggas. Barn i sin vardag på förskolan ska få
möjlighet att uttrycka sina tankar och idéer samt vara delaktiga och få ta ansvar i den
utsträckning det går. För att det ska vara möjligt krävs det att pedagoger möter varje barn efter
deras behov. Vidare handlar Mckennas (2005) studie om att Sveriges kultur genomsyras av en
demokratisk grundsyn. Det får en betydelsefull roll i de svenska förskolorna, eftersom det
anses av största vikt att demokratin upprätthålls i förskolan, så att barn förvärvar de
värderingar som det svenska samhället är byggt på. Studien utgår från tre förskolor där det
genomförts observationer på barn, lärare samt föräldrar under tio veckor. Intervjuer med
pedagoger har också genomförts.
11
3 Teorianknytning
Detta kapitel kommer inledningsvis presentera begreppsförklaringar som är relevanta inom
studiens ämne samt teorianknytning, vilket kommer användas som utgångspunkt i studiens
empiri samt klarläggas i analyskapitlet.
3.1 Begreppsförklaringar
3.1.1 Inflytande
Arnér och Tellgren (2006) skriver att inflytande innebär att ha en reell möjlighet att kunna
påverka sin egen situation. Barnombudsmannen (2006) beskriver barns inflytande som att de
får möjlighet att föra fram sina åsikter samt vara med och ta beslut som rör dem. Johannessen
och Sandvik (2009) tar upp att inflytande handlar om gemenskap alltså att människor lyssnar
till, respekterar samt samspelar med varandra.
3.1.2 Delaktighet
Arnér och Tellgren (2006) skriver att delaktighet innebär att få delta i processen och i något
som är förutbestämt.
3.1.3 Temaarbete
Temaarbete är ett arbetssätt som har ett helhetstänkande som utgångspunkt. Ett temaarbete
innebär att utöva fördjupning inom ett aktuellt och förutbestämt område, vilket innebär fokus
på ett särskilt område under en viss tid (Eriksson, 1989).
3.1.4 Reggio Emilia pedagogik
Reggio Emilia är en pedagogik som grundades i en stad i norra Italien varifrån pedagogiken
har fått sitt namn. Grundaren för pedagogiken hette Loris Malaguzzi och hans filosofi utgår
från de centrala begreppen inflytande, delaktighet och demokrati, där barns egen skapande har
stor betydelse. I pedagogiken arbetar de ofta med samma temaarbete under en längre period.
(Barsotti, 1986).
3.2 Shiers modell för vägar till delaktighet
I Storbritannien har Harry Shier utfört en studie som handlar om barns väg till mer inflytande
och delaktighet. För att förstå hur barns inflytande och delaktighet kan mätas och utvecklas
har han skapat en modell som visar detta. På varje steg för varje nivå i modellen finns det en
specifik fråga att besvara. Då den som använder sig av modellen besvarar frågorna kan
personen i fråga logiskt bestämma sin nuvarande position och med det också lätt få en
förståelse för hur delaktigheten kan öka i nästa steg. Det är inte vanligt att en organisation
befinner sig på endast en plats i modellen, utan de kan vara på olika nivåer och steg beroende
på arbetsuppgifter samt situationer (Shier, 2001).
12
Shier (2001) beskriver hur barns inflytande och delaktighet kan utvecklas och mätas, se figur
1.
Shier (2001) beskriver modellen som är uppdelad i fem nivåer:
Figur 1
(http://www.diskuteradelaktighet.se/delaktighet.html)
13
Barn blir lyssnade till – Nivå ett handlar om att när barn själva tar initiativ till att yttra
sina tankar och åsikter, ska pedagoger vara lyhörda samt visa omtanke och
uppmärksamma det barn säger.
Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter – Nivå två skiljer sig från nivå
ett genom att pedagoger här ska ha ett positivt förhållningssätt för att bjuda in barns
tankar och idéer samt stötta barn i att uttrycka sina tankar.
Barns åsikter och synpunkter beaktas – Nivå tre skiljer sig från nivå två genom att här
beaktas barns åsikter och tankar. Under den här nivån kan barns åsikter påverka
verksamhetens arbete.
Barn involveras i beslutsfattande processer – Nivå fyra skiljer sig från nivå tre genom
att barn här aktivt får delta vid beslutsfattande situationer istället för att endast bli
rådfrågade.
Barn delar inflytande och ansvar över beslutsfattande – Nivå fem och fyra skiljer sig
inte särskilt mycket åt men för att uppnå nivå fem behöver pedagoger visa ett tydligt
förhållningssätt att vilja dela med sig av sin makt.
På varje nivå förekommer tre olika utvecklingssteg. Varje steg beskriver hur mycket
verksamheten eller pedagoger står bakom barns inflytande och delaktighet. Det första
utvecklingssteget beskriver hur pedagoger är öppna för barns inflytande. Det andra
utvecklingssteget beskriver hur pedagoger ger barn möjlighet till inflytande. Det tredje
och sista utvecklingssteget beskriver hur pedagoger ser barns inflytande som en skyldighet
i verksamheten. Utav de fem olika nivåerna i Sheirs modell är det enbart de tre första
nivåerna som är krav i barnkonventionen (Sheir, 2001).
3.3 Harts delaktighetsstege
Harts delaktighetsstege kan skapa en förståelse för vad begreppet delaktighet kan innebära
samt öka medvetenheten om barns delaktighet i olika sammanhang som exempelvis vid val av
temaarbete i förskolan. I arbetet med barns delaktighet kan det då vara lämpligt att använda
sig av Harts delaktighetsstege som ett analytiskt redskap. Stegen är uppdelad i åtta olika
nivåer som visar på hur barns delaktighet kan öka. På grund av att många faktorer kan spela in
så bör inte stegen användas som ett mätinstrument för att undersöka ett projekts kvalitet. Det
är inte alltid önskvärt att barn ska befinna sig på högsta steget och barn ska själva ha
valmöjlighet att kunna delta efter sin förmåga. Modellen brukar användas som
utvärderingsredskap och har haft stort inflytande bland organisationer runt om i världen.
Stegens tre nedersta steg har varit mest användbara bland organisationer eftersom de används
för att motverka icke delaktighet, (se figur 2) (Shier, 2001).
14
I de tre nedersta stegen menar Hart att barn inte har någon delaktighet. De fem översta stegen
visar en ökande delaktighet hos barn vilket ger dem mer inflytande och ansvar. Nedan
förklaras de olika nivåerna i Harts delaktighetsstege.
1. Manipulation (manipulation) – Barn gör och säger som vuxna vill och har ingen
förståelse för situationen, vilket kan tolkas som att barn blir manipulerade. Barn blir
rådfrågade och vissa tankar används, dock får barn inte veta vilken inverkan de haft på
beslut som tagits.
2. Decoration (dekoration) – Vuxna får fram sina budskap genom att använda barn på ett
indirekt sätt, där barn själva inte får någon förståelse för vad det innebär. Under den
här nivån följer vuxna sina idéer utan att låtsas att det är barns initiativ.
3. Tokenism (symbol) – Barn blir tillfrågade av vuxna men får lite utrymme eller inget
alls till att uttrycka vad de egentligen tycker och tänker.
4. Assigned but informed (anvisad men informerad) – Här är barn engagerade frivilligt
medan vuxna bestämmer. Barn har en förståelse för temat, samt har de en förståelse
över deras medverkan vid valet av tema. Här respekteras barns åsikter av vuxna.
5. Consulted but informed (konsulterad men informerad) – Det är vuxna som styr och
formar temat medan barn rådfrågas. Barn har förståelse för temats gång och vuxna tar
barns åsikter på allvar.
6. Adult-initiated, shared decisions with children (beslutsfattande initierat av vuxna,
delat med barn) – Grunden till temat kommer från vuxna samtidigt som barn
engageras i alla steg från början till slut. Beslutsfattande processer är något som barn
får delta i och deras åsikter beaktas.
Figur 2
Bilden är modifierad av denna studies författare
(http://www.whydev.org/moving-beyond-tokenism-to-make-youth-participation-a-reality/).
15
7. Child-initiated and directed (initierat och styrt av barn) – Grunden för temat kommer
från barn och utgår från deras intressen samtidigt som vuxna finns med och stöttar
utan att styra temats förlopp.
8. Child-initiated, shared decisions with adults (beslutsfattande initierat av barn, delat
med vuxna) – Barn kommer med idéer, styr temat samt låter vuxna vara med och delta
i beslutstaganden (Shier, 2001).
3.4 Varför två analysmodeller
Varför vi valt att använda oss av två analysmodeller är för att vi anser att de fungerar som
betydelsefulla komplement till varandra. Shiers modell för vägar till delaktighet har inte några
nivåer som liknar de tre nedersta stegen som finns i Harts delaktighetsstege. Dessa tre steg
beskriver Shier (2001) som exempel på icke delaktighet och används ofta för att motverka
detta. Shiers modell för vägar till delaktighet använder sig av tre olika utvecklingssteg som
benämns som öppningar, möjligheter och skyldigheter. Dessa tre steg beskrivs som olika
nivåer av engagemang hos pedagoger. På grund av att dessa tre steg saknas i Harts
delaktighetsstege har vi valt att utgå från båda modellerna.
16
4 Metod
I kapitlet kommer metod, upplägg och tillvägagångssätt att presenteras, vilket innebär
redogörelse av metod för insamling/analys av data, hur insamlad data kommer att redovisas,
urval, metoddiskussion, metodkritik samt forskningsetiska överväganden.
4.1 Metodval Studien använde sig av en kvalitativ forskning, vilket Denscombe (2009) förklarar som data
som består av skrivna eller talade ord samt visuella bilder. De forskningsmetoder som ofta
kopplas ihop med kvalitativ data är observation, intervju och dokumentation. Vid
undersökningar där det ställs frågor är öppna frågor centralt för kvalitativ data. Även
beskrivning är något som kvalitativ data förknippas med.
Vi använde oss av intervju som metod i vår studie. Varför den metoden valdes var för att vi
ville ta reda på hur de barn som deltog i studien skulle uppfatta och uttrycka sina åsikter kring
inflytande vid val av temaarbete i förskolan. Detta är något som även Denscombe (2009)
skriver om då han ser intervjumetoden som bästa sätt att få insikt i människors uttalanden
kring deras tidigare erfarenheter. Likaså skriver Kihlström (2007a) att genom intervjuer får vi
reda personers uttalanden kring deras föreställningar om omvärlden. I studien valde vi att
använda oss av fokusgrupper, vilket Bryman (2009) förklarar som en grupp personer som blir
intervjuade samtidigt med fokus på ett särskilt tema. Fokusgruppsintervjuer kan ske på två
olika sätt. Det första tillvägagångssättet innebär att en person åt gången ställs inför en fråga,
medan det andra tillvägagångssättet innebär att alla i gruppen gemensamt får svara och
reflektera kring frågeställningarna. Vi valde att utgå från det andra tillvägagångssättet
eftersom vi ville att fler åsikter från deltagarna skulle möjliggöras, vilket i sin tur skulle kunna
ge större underlag för studien. En annan anledning till att vi valde barngrupper var för att
barnen skulle känna sig tryggare, vilket skulle kunna möjliggöra mer dialoger och reflektioner
mellan barnen.
Intervjuerna var semistrukturerade, vilket Denscombe (2009) förklarar som att intervjuaren är
flexibel vid frågornas ordningsföljd, ställer följdfrågor samt låter respondenten utveckla sina
svar mer utförligt. Vidare valde vi att utgå från intervjuer för att få ut mer av svaren och för
att undvika slutna frågor, vilket skulle kunna vara risken med frågeformulär. Denscombe
(2009) skriver att frågeformulär ofta struktureras på ett sätt som utgår från forskarens sätt att
tänka och på det sättet förloras respondentens egna åsikter och tankar. Det finns även
svårigheter med intervju som metod. Detta tar Kihlström (2007a) upp då hon skriver att det är
betydelsefullt som intervjuare att bortse från sin personliga kontakt till respondenten. Det är
viktigt att inte ställa ledande frågor utifrån sina förutfattade meningar eftersom det kan
påverka konversationen. Hon skriver också att det är betydelsefullt att ställa öppna frågor, för
att få fram respondentens egna åsikter och tankar.
Vi valde att utgå från en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Intervjuer gjordes med
barngrupper. I barngrupperna som intervjuades medverkade tre till fyra barn. Varför
17
intervjuer med barn användes var för att undersöka hur de själva uttrycker sitt inflytande vid
val av tema.
Vår insamling av data som består av inspelat intervjumaterial har transkriberats och därefter
gjordes en helhetsanalys. Sorteringen har vi rent praktiskt gjort genom att vi använde olika
färger på pennor och strök över det vi såg som centralt och återkommande. Detta är något som
Malmqvist (2007) samt Denscombe (2009) skriver om, då de förklarar att det första steget i
analysen handlar om att kategorisera och koda insamlad data. Till att börja med handlar det
om att få en översiktlig bild över insamlad data. Därefter väljs teman som är centrala för
studien ut och klarläggs. Dessa teman kan inordnas efter övergripande begrepp. Vi har hela
tiden haft studiens syfte i åtanke när analys av insamlad data gjorts för att studien inte skulle
tappa fokus från dess innehåll. Detta är även något som Malmqvist (2007) tar upp som en
betydelsefull del i analysen av insamlad data.
Studiens resultat kommer att presenteras genom en analys/förklaring av intervjusvaren samt
korta utvalda citat. Resultatet kommer även struktureras upp efter de frågeställningar studien
har. Detta är även något som Kihlström (2007b) skriver om då hon menar på att studiens
frågeställningar ska genomsyra resultatet för att ge läsaren en klar överblick. Hon förklarar
även att utvalda citat kan förtydliga intervjusvarens resultat. Fortsättningsvis skriver
Denscombe (2009) att vid kvalitativ forskning är det omöjligt att presentera all insamlad data.
4.2 Urval Ett urval som studien använt sig av är populationsurvalet. Den här urvalsformen innebär att
respondenterna som ska delta i studien utses med utgångspunkt från en population såsom
livsstil, kön och bostadsområde (Bryman, 2009). Det populationsurval studien utgår ifrån är
en Reggio Emilia-inspirerad förskola i en mindre stad i södra Sverige. Ett annat urval studien
använt sig av är bekvämlighetsurvalet som Bryman (2009) skriver om. Den här typen av urval
kan väljas på grund av tidsbrist eller kostnader. Det är också dessa två faktorer som har
påverkat studiens val.
Studien har gjorts på en Reggio Emilia-inspirerad förskola i en stad med cirka 86 000
invånare i södra Sverige. Intervjuer genomfördes med barngrupper i fyra till femårsåldern.
Varför vi valde barn i just den åldern var för att de oftast har det verbala språket som studien
är i behov av. Hade vi valt barn i yngre åldrar som inte har ett förståeligt verbalt språk, hade
det blivit svårt eftersom vi inte kände barnen och därför inte skulle kunna läsa av deras
kroppsspråk på bästa sätt. Könet på barnen har ingen betydelse för studien, det skedde
slumpmässigt. Björkdahl Ordell (2007a) skriver att slumpmässigt urval innebär att alla
personer i totalpopulationen ska ha samma möjlighet till att delta. Varför könet inte har någon
betydelse i studien är för att studiens fokus inte handlar om genus.
4.3 Upplägg och genomförande Inför fokusgruppsintervjuerna delade vi ut ett formulär till samtliga vårdnadshavare på tre
avdelningar, där vi informerade om studien och dess syfte. I formuläret fick vårdnadshavarna
18
bedöma om de ville skriva under att deras barn fick delta i intervjun. När vi fått in formulären
(se bilaga 2) med godkännanden var det 20 barn som fick delta i studien. Därefter kontaktade
vi förskollärarna på de utvalda avdelningarna för att komma överens om ett passande datum
för fokusgruppsintervjuerna. Vi besökte avdelningarna på förskolan under en och en halv dag
och genomförde fokusgruppsintervjuer. Under intervjuerna utgick vi från intervjuguiden (se
bilaga 1) som möjliggjorde stöd för följdfrågor. Fokusgruppsintervjuerna bestod av tre till
fyra barn och varade i cirka 20 minuter. För att skapa en trygg miljö under intervjuerna så
samtalade vi med förskollärarna på de olika avdelningarna som visade oss ett avskilt rum där
vi kunde genomföra intervjuerna i lugn och ro.
4.4 Metoddiskussion
4.4.1 Reliabilitet och validitet
Kvale och Brinkmann (2009) skriver om att reliabilitet handlar om att forskares
intervjumaterial kan bli en tolkningsfråga. Två forskare kan ha samma inspelningsmaterial
men ändå få fram olika resultat. Det kan handla om att forskare väljer att sätta kommatecken
och punkter på olika ställen eller lägger betoningen olika i en mening i det transkriberade
materialet, vilket kan få meningens betydelse att skiljas markant.
Bryman (2009) tar upp att i en kvalitativ studie tolkas svaren från deltagare noggrant, vilket
kan leda till att resultatet blir svårt att upprepa. Deltagares svar kan förändras med tiden,
vilket gör det osäkert för forskare att få fram likadant resultat igen. Vår uppfattning är att om
denna studie skulle genomföras igen på exakt samma vis med samma deltagare så skulle
svaren vara tämligen likartade de svar vi fått i denna studie eftersom deltagarna verkade
relativt säkra på sina svar. Däremot förmodar vi att svaren och resultatet eventuellt skulle
kunna sett annorlunda ut om vi valt att utföra studien på en annan förskola.
Bryman (2009) skriver om att validitet handlar om att ställa studiens resultat i förhållande till
vad studien från början syftade till att undersöka, det vill säga hur studien mäter det som det
har tänkts mätas. För att generera en hög validitet på studien och dess resultat så har vi
formulerat en intervjuguide som skapats utifrån studiens syfte och frågeställningar för att vara
säkra på att svaren ska hänga ihop med studiens mål. Bryman (2009) beskriver att i kvalitativ
forskning är inte mätning av största relevans och med det försvinner en stor betydelse av att
använda begreppet valididet. I en kvalitativ forskning förenas begreppen reliabilitet och
validitet, men frågor som berör mätning är inte i fokus. Kvale och Brinkmann (2009) skriver
att det transkriberade materialets sanning framträder när forskare tittar noggrannare på dess
trovärdighet.
19
4.5 Metodkritik
4.5.1 Barnintervjuer
Kvale och Brinkmann (2009) skriver att i intervjuer med barn får de möjlighet att berätta om
sina erfarenheter och tankar kring dess omvärld. Barnintervjuer gör det möjligt för vuxna att
sätta sig in i barns tankeprocesser och se deras perspektiv på världen. Vuxna kan ibland hålla
fast vid sina frågor trots att barn visar ointresse. Även Doverborg och Pramling Samuelsson
(2009) menar på att intervjuaren måste respektera barn om de helt plötsligt tröttnar och visar
ointresse. Kvale och Brinkmann (2009) skriver att en annan svårighet vid barnintervjuer kan
vara att vuxna mer eller mindre omedvetet ställer ledande frågor, vilket kan göra att barns
svar påverkas. Barn kan även påverkas av att det är en främling som intervjuar dem, vilket
kan ge opålitliga svar. Doverborg och Pramling Samuelsson (2009) tar också upp det och
menar att svaren hos barn blir mer utförliga om intervjuaren i förväg har skapat en god
relation till dem. Kvale och Brinkmann (2009) skriver att det är betydelsefullt om intervjuaren
inte förknippas med ledarrollen, eftersom barn då kan känna att det finns ett rätt eller fel svar.
Det är också viktigt att barn får frågor som är anpassade efter deras ålder. Intervjuaren bör ha
i åtanke att inte ställa för långa och komplicerade frågor utan enbart ställa en fråga i taget. För
att få ut mer av svaren kan det vara lämpligt att intervjuer med barn sker på en plats där de
känner sig trygga. Doverborg och Pramling Samuelsson (2009) skriver att vid intervjuer med
barn är det viktigt att tänka på vilken tid på dagen intervjuerna sker, eftersom det inte är
optimalt att intervjua barn som är trötta, stressade eller hungriga. Det kan också vara viktigt
att pröva intervjufrågorna på andra barn innan den egentliga intervjun äger rum och med det
uppmärksamma om frågorna behöver omformuleras. Det är betydelsefullt att ge barn tid vid
intervjuer och ge dem möjlighet att tänka och utveckla sina svar.
4.5 Forskningsetiska överväganden Studien tar hänsyn till vetenskapsrådets forskningsetiska principer vid genomförandet av
intervjuer. Björkdahl Ordell (2007b) skriver om de fyra huvudkraven, vilka är
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Studien tar
också hänsyn till Mertons normer.
4.5.1 Informationskravet
Studien utgår från informationskravet då information ges till respondenten om intervjuns syfte
och användning (Björkdahl Ordell 2007b). Innan intervjuerna ägde rum fick vårdnadshavarna
samt barnen information om studiens syfte.
4.5.2 Samtyckeskravet
Samtyckeskravet ger respondenten möjlighet att själv välja om hen vill delta i intervjun, samt
att denne får avbryta när som helst (Björkdahl Ordell 2007b). Innan intervjuerna tillfrågades
barnen om de ville delta i studien samt om vi fick spela in samtalen. Vi delade även ut brev
till vårdnadshavarana där de skrev under om deras barn fick delta i studien, (se bilaga 2).
20
4.5.3 Konfidentialitetskravet
Studien utgår från konfidentialitetskravet, vilket innebär att information om anonymitet ges
till respondenten samt att dennes uppgifter inte kommer lämnas ut till obehöriga (Björkdahl
Ordell 2007b). Information om anonymitet gavs i brevet till vårdnadshavarna samt till barnen
innan intervjuerna ägde rum. För att behålla barnens anonymitet använde vi inga namn under
hela studiens gång.
4.5.4 Nyttjandekravet
Nyttjandekravet innebär att respondenten informeras om att studien endast kommer användas
i forskningssammanhang (Björkdahl Ordell 2007b). Respondenterna informerades om att
uppgifter som skulle samlas in under studiens gång endast kommer användas i
forskningssammanhang.
4.5.5 Mertons normer
Mertons normer är communism, universalism, disinterestedness och organized scepticism.
Communism handlar om att alla inom samhället ska kunna ta del av forskningens resultat. Det
innebär att forskare inte får sitta inne med ny vetskap. Universalism handlar om att
forskningsarbete endast ska bedömas utifrån vetenskapliga mål. Disinterestedness innebär att
forskare inte ska ha andra syften för sitt forskningsarbete än att det ska ge ny vetskap.
Organized scepticism handlar om att forskaren ständigt måste granska och ifrågasätta sin
forskning och inte bedöma den förrän tillräckligt med information finns (Hermerén 2011).
Studien kommer att publiceras för allmänheten då den slutförts och syftet med den är att få ny
kunskap inom ämnet. Studien strävar efter att vara så objektiv som möjligt, dessutom kommer
ett kritiskt förhållningssätt att antas. Allwood och Erikson (2010) skriver att objektiv i
forskningssammanhang innebär att försöka vara värderingsfri. De skriver dock att det är
omöjligt att vara det till 100 procent.
21
5 Resultat
Resultatet från barnintervjuerna kommer sammanställas i följande kapitel. Svaren från
barnintervjuerna kommer följa intervjuguiden och vi sortera svaren under följande teman:
processen vid val av tema, barnen vill vara delaktiga i beslutsfattande, vem blir lyssnad till,
förskollärarna och barnen bestämmer olika mycket samt barnens önskemål av tema och
tankar kring begreppet demokrati.
De inledande frågorna handlar om vad ett tema/projekt är för något, vad de tycker om det
samt vad de brukar göra. Syftet med detta är att skapa oss en uppfattning om deras syn på det
tematiska arbetet samt en inledning till studiens centrala frågor.
19 av barnen vet inte vad tema/projekt är för någonting men ett barn har en aning om det då
hen säger projekt är att man ska göra ett sak i taget. Eller dela projektet att man tar olika håll
med projektet. Jag har sett det på Nicke Nyfiken. Vi förklarar för barnen vad det kan vara för
något. Åtta barn berättar att temaarbetet som de har nu är trädet vilket de anser vara bra. Tio
barn förklarar att de brukar utforska och undersöka när de arbetar med temat. De berättar även
att de får uppdrag av trädet som kan vara att gestalta föremål med olika material.
5.1 Processen vid val av tema
Vi vill ta reda på varför och hur de bestämmer tema. Avsikten är att skapa en förståelse för
hur barnen uppfattar deras inflytande kring detta.
Sju barn berättar att de brukar samlas och prata tillsammans med förskollärarna om hur de ska
göra vid val av tema. De berättar också att de räcker upp handen om de vill säga något, sitter
still på sin plats samt frågar varandra hur de ska göra. De förklara att det är något som de har
bestämt tillsammans. 17 barn berättar att det är de vuxna som bestämmer vilket tema de ska
arbeta med men att de får vara med och bestämma olika saker under temats gång. Det kan
vara saker som val av färger på skapelser, bilder samt vilket träd som blir deras fokus under
temats gång. De här olika sakerna beskriver de att de bestämmer genom röstning. Det kan gå
till på olika sätt så som handuppräckning eller med olika material som exempelvis
kapplastavar och legoklossar med olika färger. Fem barn beskriver att föremålet eller idén
som har flest kapplastavar eller legoklossar vinner. Ett barn säger jaa, men det var inte vi som
bestämde det, det var fröknarna.
5.2 Barnen vill vara delaktiga i beslutsfattande Vi vill ta reda på hur barnen skulle tycka ifall det endast är förskollärarna, barnen eller endast
en person som bestämmer vilket tema de ska arbeta med. Syftet är att skapa en förståelse för
hur barnen beskriver vilka som involveras vid val av temaarbete samt i vilken grad det sker.
Hälften av barnen beskriver att om endast en person bestämmer vad de ska arbeta med för
tema blir det jättetråkigt samt orättvist. 14 barn uttrycker att det blir tråkigt om bara
förskollärarna bestämmer vilket tema de ska arbeta med. De är också överens om att det blir
roligare om bara barnen får bestämma vilket tema de ska arbeta med. Ett av barnen har som
förslag att om alla får vara med och bestämma blir det inte orättvist. Ett annat barn berättar att
22
hen vill bestämma vad förskollärarna ska göra. Förslagen är att förskollärarna också ska leka,
aldrig gå på rast och att de aldrig ska gå ut. Ett barn säger följande om förskollärarna skulle
bestämt tema och var man skulle vara och leka någonstans då skulle det inte vara kul, om jag
skulle pärla o det vill jag inte, men nu pärlar jag i alla fall.
5.3 Vem blir lyssnad till
Vi vill undersöka hur alla barn får uttrycka sina tankar kring valet av tema. Avsikten är att få
inblick i hur barnen ser på sin egen samt andras roll vid valet av tema. Vi vill också ta reda på
vems idéer barnen lyssnar på samt hur förskollärarna gör när de lyssnar på deras idéer. Syftet
är att skapa en förståelse för hur barn ser på vems idéer som prioriteras.
13 barn uttrycker att det är viktigt att lyssna på varandra och att det blir orättvist om det bara
är en person som ska bestämma. De förklarar att alla måste vara tysta när någon pratar. Andra
exempel som kommer upp när det gäller att alla ska få vara med och uttrycka sina tankar är
genom att lotta eller rösta. De föreslår även att om de har olika idéer på teman kan det bli flera
teman vilket innebär att alla inte behöver arbeta med samma sak, exempelvis att de som vill
arbeta med fåglar kan göra det och de som vill arbeta med dinosaurier kan göra det. Någon
uttrycker då måste vi lotta. Eller rösta. Det som är minst det tar vi inte. Dom som fick mest av
det tar vi.
17 barn säger att det är förskollärarna som bestämmer vilket tema de ska arbeta med. Nio barn
uttrycker att det är förskollärarnas idéer de lyssnar på men några lyfter det faktum att de även
lyssnar på de andra barnens idéer. Då barnen beskriver hur förskollärarna gör när de lyssnar
på deras idéer säger fem av barnen att de blir lyssnade till men att tiden de får prata är
begränsad. Barnen förklarar att de blir avbrutna om de pratar för länge. Två barn berättar
också att de har en så kallad prat-sten och den som håller i den får prata medan de andra får
lyssna på den som pratar. Något som också uppkommer är att de måste lyda förskollärarna
eftersom de har en tid att passa när de exempelvis ska gå till matsalen. Andra regler som
barnen berättar om som förskollärarna har bestämt är vilka barn som ska vara ute eller inne
samt att de inte får skrika eller springa inomhus. Ett av barnen har en medvetenhet om att
förskollärarna brukar visa att de tycker det är en bra respektive dålig idé hen kommer med.
Detta visas när barnet säger då säger dom såhär, ibland säger dom någon bra idé o att de
tycker det är en bra idé. Och om dom inte tycker det så säger dom ibland ingenting, då bara
lyssnar dom.
5.4 Förskollärarna och barnen bestämmer olika mycket
Vi vill ta reda på hur mycket barnen anser att förskollärarna bestämmer samt vad barnen får
bestämma vid valet av tema. Avsikten är att få inblick i vilken grad barnen beskriver att
förskollärarna respektive barnen bestämmer.
17 barn uttrycker att det är de vuxna som bestämmer vid valet av tema. Ett av barnen berättar
att de inte fick vara med och bestämma att de skulle ha trädet som tema. Tre barn förklarar att
23
de får bestämma var, hur samt vad de ska leka med. De tillägger samtidigt att de inte får
bestämma saker som exempelvis när det ska vara samling. Medan två barn beskriver att de
inte får bestämma någonting. Vidare kommer det också förslag från barnen hur de och
förskollärarna skulle kunna bestämma tillsammans. De berättar även att under en period
bestämde barnen och sedan de vuxna. Ett barn säger Mm, jag tycker såhär, varför kan vi inte
typ såhär att dom får bestämma en liten stund och vi också. Då känns det liksom lite bättre
för mig.
5.5 Barnens önskemål av tema och tankar kring begreppet demokrati Vi vill undersöka barnens egna önskemål om vilket tema de vill jobba med. Syftet är att ta
reda på hur de beskriver sina intressen angående tema. Vi vill också ta reda på hur barnen
beskriver vad demokrati är. Avsikten är att ta reda på om ordet demokrati är ett bekant ord för
dem.
Förslag som uppkommer är att barnen skulle vilja ha ett experimenthus bredvid förskolan, där
de skulle kunna göra bubblor med vatten, bada, skära loss is samt göra en iglo. Ett annat
förslag är ett godis, glass och chips-tema. Andra teman som föreslås är att bygga en
simbassäng och vattenrutschkana. Ett barn säger leka hela tiden och en simbassäng i taket. En
stege så långt som möjligt, ja och så får man ha några pinnar som man knyter fast i ett rep
och sen hoppar man i den här och hissar upp den och så badar man där uppe.
Barnen ger olika förslag på vad demokrati är. Några förslag är att man bygger och jobbar, att
det betyder stopp och någon föreslår att det betyder diamant. Ett av barnen beskriver att hen är
bekant med ordet då hen förknippar ordet med skolan. Barnet säger ja för jag vet att min
syster höll på med sånt grej, hon går i skolan nu, hon är elva år. o sen har jag min storebror
som går på en annan skola.
24
6 Analys
I följande kapitel kommer analysen presenteras och samma teman som i resultatet användas.
Shiers modell för vägar till delaktighet och Harts delaktighetsstege kommer användas som
analysverktyg, samt kommenteras resultatet utifrån våra forskningsartiklar.
6.1 Processen vid val av tema
Åtta barn berättar att de nu har temat trädet vilket är ett gemensamt tema som hela förskolan
arbetar med. Resultatet visar att temat väljs av förskollärarna och att barnen inte får bestämma
någonting vid detta val. Detta visar att de intervjuade barnens svar innebär att de hamnar på
nivå ett i Shiers modell för vägar till delaktighet. Att hela förskolan har ett gemensamt tema
gör att Adamsson och Svärds (2006) rapport blir intressant, eftersom de menar att pedagoger
på en Reggio Emilia inspirerad förskola bör utföra observationer samt barnintervjuer för att ta
reda på barns intresse och på det sättet föra temat framåt på bästa sätt.
Det är uppenbart för oss att barnen menar att förskollärarna vill få dem delaktiga genom att de
får vara med och bestämma olika regler. I resultatet kan vi tydligt se att barnen säger att
förskollärarna försöker ge dem inflytande i form av att rösta på olika förslag. Vi tolkar
barnens svar som att det stämmer överens med nivå två i Shiers modell för vägar till
delaktighet där det står att barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter (Shier,
2001). Vi är eniga om att de också befinner sig på steg fem Consulted but informed
(konsulterad men informerad) i Harts delaktighetsstege (Shier, 2001). Baes (2009) studie
handlar om att pedagoger i förskolan har en uppfattning om att de arbetar med barns
delaktighet och inflytande på ett demokratiskt sätt vid formella rutiner. Dock skriver hon att
det är vid de här tillfällena som barnens val och inflytande minskar.
Intervjusvaren visar att barnen tycker att det är de vuxna som bestämmer temat medan de får
vara med och bestämma saker som sker under temats gång. Vi är eniga om att de då hamnar
på steg två Decoration (dekoration) i Harts delaktighetsstege (Shier, 2001). Emilsons (2007)
studie visar problematiken inom området då hon tar upp att barn ofta har begränsade
valmöjligheter i förskolan, vilket innebär att de får göra val inom vissa ramar som redan är
förutbestämda av pedagogerna.
Det är tydligt för oss att barnen får vara med och göra sin röst hörd och ta vissa beslut genom
röstning eller lottning. Här kan vi notera att barnen tycker att förskollärarna lämnar utrymme
för större medbestämmande. Vi tolkar intervjusvaren som att förskollärarna ligger på nivå
fyra i Shiers modell för vägar till delaktighet där det står att barn involveras i beslutsfattande
processer och att de hamnar på steg fem Consulted but informed (konsulterad men
informerad) i Harts delaktighetsstege (Shier, 2001). Broström (2012) skriver i sin studie att
redan i förskolan behöver barn få en förståelse i att deras åsikter är betydelsefulla. Barn
behöver få en medvetenhet av att det är tillåtet att delta och kunna påverka sin situation i
vardagen.
25
6.2 Barnen vill vara delaktiga i beslutsfattande I intervjuerna uttycker hälften av barnen att de vill vara med och bestämma tema samt att de
tycker det är tråkigt och orättvist om bara en person eller de vuxna bestämmer tema. Det är
tydligt för oss att barnen vill vara med och bestämma mer i val av tema dock begränsar
förskollärarna deras inflytande. Förskollärarna bestämmer mycket och vi tolkar att de hamnar
på steg fyra Assigned but informed (anvisad men informerad) i Harts delaktighetsstege (Shier,
2001). Broström (2012) tar upp i sin studie att det är betydelsefullt att inkludera barn mer i sin
utbildning samt i pedagogisk forskning. Han tar också upp att pedagoger bör se barn som
kompetenta och se dem som aktiva deltagare för att få deras perspektiv på sammanhanget.
Utifrån resultatet kan vi notera att barnen tycker det är betydelsefullt att lyssna på varandra för
att alla ska få uttrycka sina åsikter och idéer. Det framkommer också tydliga förslag från
barnen i intervjuerna på hur de kan göra för att flera idéer på teman kan tillgodoses och på det
sättet öka inflytandet under valet av temaarbete. Vi tolkar det som att pedagogerna då hamnar
på nivå ett i Shiers modell för vägar till delaktighet, där det står att barn blir lyssnade till,
eftersom de inte gör något av barnens idéer och tankar (Shier, 2001). Även Lindahl (2005) tar
upp i sin studie att barn i sin vardag på förskolan ska få möjlighet att uttrycka sina tankar och
idéer samt vara delaktiga och få ta ansvar i den utsträckning det går och för att det ska vara
möjligt krävs det att pedagoger möter varje barn efter deras behov.
6.3 Vem blir lyssnad till I intervjuerna framkommer det att 17 barn uttrycker att det är förskollärarna som bestämmer
vilket tema de ska arbeta med dock påpekar några barn att förskollärarna lyssnar på barnens
idéer, men att det inte är så ofta de utgår från dem i beslutsfattande situationer. Vi förstår det
som att barnen är medvetna om att det är förskollärarna som har den största makten och att det
är deras idéer som de lyssnar på till största del. Hudson (2012) skriver i sin studie om att
involvera barn i beslutsfattande situationer, vilket det också står om i förskolans läroplan.
Författaren beskriver att det oftast är svårt för förskollärare att gå från teori till praktik, det vill
säga att förverkliga det som står skrivet i läroplanen.
Fem av barnen berättar att förskollärarna lyssnar på dem men om de pratar för länge så blir de
avbrutna. Det är tydligt att barnens pratande är tidsbegränsat och att det inte är de själva som
avgör när de har pratat klart. Något som också kan påverka den tid barnen blir lyssnade till är
det Engman och Johansson (2014) skriver om att stora barngrupper och rutiner i
verksamheten kan påverka barnens inflytande i vardagen på förskolan. Dessa författare menar
även att hur verksamheten är planerad och organiserad kan påverka barns inflytande och
begränsa det.
I intervjuerna berättar ett av barnen att hen kan se om förskolläraren tycker en idé är bra
respektive dålig. Vi tolkar det som att barnen lätt kan läsa av förskollärarnas kroppsspråk.
Barnen berättar att förskollärarna ibland visar att de uppskattar deras idéer och tar till vara på
dem och då tolkar vi det som att de hamnar på nivå tre i Shiers modell för vägar till
delaktighet, där det står att barns åsikter och synpunkter beaktas (Shier, 2001). Uppskattas
inte idén förklarar ett av barnen att förskolläraren bara lyssnar och inte säger någonting, vilket
26
vi tolkar som att de i så fall hamnar på nivå ett i Shiers modell för vägar till delaktighet. Vi är
även eniga om att de hamnar på steg tre Tokenism (symbol) i Harts delaktighetsstege (Shier,
2001).
6.4 Förskollärare och barn bestämmer olika mycket
Barnen säger att vuxna får bestämma vilket tema de ska arbeta med samt att barnen får ta
beslut som rör leken. Resultatet visar att barnen ger förslag på hur de och de vuxna skulle
kunna bestämma tillsammans. Vi tolkar det som att barnen vill dela makten om
beslutsfattande med de vuxna. Emilsons (2007) studie visar att makt och kontroll över barns
inflytande inte alltid behöver betyda att pedagoger begränsar barns inflytande. Hon menar
vidare att har pedagoger kontroll som genomsyras av en god kommunikation och försöker
förstå barns perspektiv så ökar möjligheterna till inflytande.
6.5 Barns önskemål av tema och tankar kring begreppet demokrati Det är tydligt för oss att barnen har många förslag och önskemål på olika teman som de vill
arbeta med. Barnen visar ett klart intresse för att vilja starta teman som de själva har varit med
och hittat på och vi är eniga om att barnen vill befinna sig på steg sju Child-initiated and
directed (initierat och styrt av barn) i Harts delaktighetsstege (Shier, 2001). Broströms (2012)
studie förklarar att det är betydelsefullt att barn involveras mer i verksamheten och att
pedagoger bör se barn som aktiva deltagare samt se dem som kompetenta för att kunna ta del
av deras perspektiv i olika situationer. Han menar även att barn i så tidig ålder som möjligt
behöver få en förståelse i att deras åsikter och tankar är viktiga. De behöver även få en
medvetenhet av att det är tillåtet att delta och kunna påverka sin situation i vardagen.
I intervjuerna kommer några förslag upp på vad demokrati kan vara. Resultatet visar att
barnen inte är särskilt bekanta med begreppet demokrati. Ett barn kopplar ordet demokrati
med skolan. Det tolkar vi som att skolor arbetar operativt med demokrati, då barnet anser att
demokrati är något som finns i skolans dagliga verksamhet. Mckennas (2005) studie handlar
om att Sveriges kultur genomsyras av en demokratisk grundsyn. Författaren menar även att
det blir en viktig del i de svenska förskolorna, eftersom det anses vara betydelsefullt att
demokratin upprätthålls i förskolan, så att barn får ta del av samt förvärva de värderingar som
bygger upp och skapar det svenska samhället. Även Broströms (2012) studie handlar om att
barn bör ses som aktiva subjekt och deltagare i det moderna samhället, vilket har sin grund i
FN:s konvention om barns rättigheter.
27
7 Diskussion
I följande kapitel kommer inledningsvis en metoddiskussion presenteras, därefter diskuteras
resultatet utifrån frågeställningarna i studien. Tidigare forskning samt teorianknytningar
diskuteras också i en viss mån. Slutligen presenteras förslag på vidareforskning samt en
slutdiskussion.
7.1 Metoddiskussion En metod som hade kunnat användas i studien som komplement är filmobservation.
Kihlström (2007a) menar att det ger en klar bild av kroppsspråket som respondenterna har,
vilket kan vara viktigt för forskarens tolkning av resultatet. I denna studie hade detta kunnat
vara ett komplementärt tillvägagångssätt som möjliggjort för oss forskare att även få syn på
barnens och förskollärarnas agerande. Utifrån detta tillvägagångssätt hade vi dock inte lagt
fokus på studiens syfte, som är att analysera hur barnen uttrycker sitt inflytande vid val och
genomförande av tema.
Vi har valt att genomföra intervjuer med barn som vi inte känner eftersom vi då inte riskerar
att tolka resultatet efter våra förutfattade meningar. Kihlström (2007a) tar upp att intervjua
personer du känner kan medföra att situationen känns tillgjord och det kan vara svårt som
forskare att vara professionell och seriös. Hon menar även att det kan vara en svårighet att
bortse från sina egna förutfattade meningar vid intervjuer där forskaren känner respondenten.
Doverborg och Pramling Samuelsson (2009) menar att svaren hos barn blir mer utförliga om
intervjuaren i förväg har skapat en god relation till dem. Av denna anledning hade det även
kunnat vara positivt i vår studie om vi känt respondenterna sedan tidigare, eftersom vi då
möjligtvis skulle kunnat få mer utförliga svar. Vi upplevde dock att respondenterna kände sig
trygga med situationen och vi fick relativt utförliga svar.
Vi bad förskollärarna på de olika avdelningarna att förbereda barnen på intervjun genom att
samtala med dem kring temat de har nu. Vi valde att göra på detta sätt för att barnen skulle
känna sig trygga med intervjuns innehåll. Även Kvale och Brinkmann (2009) menar att det är
betydelsefullt att barn känner sig trygga under intervjuer. De menar också på att det kan vara
lämpligt att intervjuer med barn sker på en plats som är bekanta för dem.
Vissa barn i våra fokusgrupper kan rätta sina svar efter de barn som är mer dominanta, vilket
kan medföra att tystare och mer följsamma barn möjligen inte uttrycker vad de egentligen vill.
Denscombe (2009) menar att det är intervjuarens ansvar att se till att alla respondenter får
möjlighet att komma till tals.
7.2 Resultatdiskussion
7.2.1 Möjligheter till inflytande
Resultatet visar att det finns en maktskillnad mellan barnen och de vuxna som barnen är väl
medvetna om. De är också medvetna om vad de får bestämma och vad de inte får bestämma. I
Emilsons (2007) studie framgår det att makt och kontroll över barns inflytande inte alltid
28
behöver betyda att pedagoger begränsar barns inflytande. Har pedagoger kontroll som
genomsyras av en god kommunikation och försöker förstå barns perspektiv så ökar
möjligheterna till inflytande. För oss blir det intressant eftersom det kan medföra att
pedagoger skulle kunna möta och leda en grupp där alla känner sig till freds samt får komma
till tals. Vår uppfattning är att barnen är intresserad av att ha makt över vilket tema som väljs
och att de anser att det är de vuxna som har den största makten. Däremot om barnen skulle ha
den största makten är vår slutsats att det skulle vara ett ansvar som de möjligtvis inte är
medvetna om, vilket också skulle kunna påverka deras önskan om makt. En slutsats vi kan
dra av detta är att även om de vuxna har makten så behöver det inte betyda att de begränsar
barnen utan det kan tvärtom göra att barnen kan få ökat inflytande om pedagogernas
förhållningssätt speglas av en god kommunikation där de försöker utgå från barnens
perspektiv. Det är de vuxnas ansvar att skapa situationer där de och barnen kan bestämma
olika saker tillsammans.
Resultatet visar att barnen har en hel del idéer samt förslag på olika teman som förskollärarna
skulle kunna ta till vara på. Adamsson och Svärd (2006) menar att pedagoger bör kunna ta
tillvara på barns intresse och idéer och för att detta ska kunna ske så utförs observationer samt
barnintervjuer. En slutsats vi kan dra av detta är att ett tema kan väljas genom röstning så att
alla får sin röst hörd. Förslagen som de röstar mellan bör komma från barnen, vilket kan leda
till att barnen får inflytande samt blir delaktiga vid valet av tema.
Lindahl (2005) skriver i sin studie att alla barn ska få möjlighet att uppleva stort inflytande
över samtliga områden i livet. Vi drar slutsatsen att om barn får inflytande vid val av tema blir
det mer meningsfullt för dem eftersom temat ska ha möjlighet att leva i verksamheten under
en lång period. Genom att barn får vara med och påverka mer i sin vardag i förskolan ökar
deras utveckling och lärande eftersom det sker på ett mer lustfyllt och roligt sätt. Lindahl
(2005) tar även upp att barn i sin vardag på förskolan ska få möjlighet att uttrycka sina tankar
och idéer samt vara delaktiga och få ta ansvar i den utsträckning det går. För att det ska vara
möjligt menar hon att det krävs att pedagoger möter varje barn efter deras behov.
7.2.2 Allas medverkande
Vi kan tydligt märka under intervjuerna att det är de vuxna som bestämmer vilket tema de ska
arbeta med, vilket kan leda till att barnen inte känner sig delaktiga vid beslut av tema.
Resultatet visar att barnen har begränsade valmöjligheter och får vara med och bestämma
inom vissa ramar, på det sättet har de inte så stort inflytande över sin vardag i förskolan.
Emilson (2007) tar upp i sin studie att barn ofta har begränsade valmöjligheter i förskolan,
vilket innebär att de får göra val inom vissa ramar som redan är förutbestämda av
pedagogerna. Vår slutsats är att det kan vara så att de vuxna tror sig ge barnen reellt
inflytande då de ger barnen olika valmöjligheter under temats gång. Vår uppfattning är att det
är betydelsefullt att arbetslaget reflekterar och diskuterar när och hur de ger barnen inflytande
för att få en medvetenhet om detta. Det är något som även Hudsons (2012) studie visar då ett
resultat som kom fram var att pedagoger bör ha en kontinuerlig dialog om vad barns
beslutsfattande innebär, samt hur pass mycket inflytande som är rimligt för barn beroende på
29
dess ålder. Vårt resultat visar att barnen vill ha mer inflytande samt vara mer delaktiga i
beslutsfattande situationer än vad de är i dagsläget. Det är uppenbart för oss att det finns
möjlighet att ge barnen ökat inflytande samt delaktighet vid beslutsfattande situationer om
pedagogernas medvetenhet kring detta diskuteras mer.
7.2.3 Förskollärares utmaningar
Vårt resultat visar att pedagogerna inte genomfört observationer samt barnintervjuer för att ta
reda på barnens intresse när det gäller val av temaarbete. Vi upplever det omöjligt att alla barn
på tio avdelningar kan vara intresserade av samma sak. Detta skiljer sig från vad Adamsson
och Svärds (2006) rapport visar, att barn utövar reellt inflytande vid val av tema på en Reggio
Emilia-inspirerad förskola. De menar även att pedagoger på en förskola med denna inriktning
utför observationer samt barnintervjuer för att ta reda på barns intresse och på det sättet föra
temat framåt på bästa sätt.
Det framkom i intervjuerna att barnen vill att de vuxna ska lyssna mer på deras idéer.
Uppenbart är också att barnen kommer med olika förslag på hur man kan göra vid valet av
tema och om pedagogerna tagit till vara på förslag från barnen så är vår tolkning att de
möjligen hade hamnat på en högre nivå i Shiers modell för vägar till delaktighet (Shier, 2001).
Engman och Johansson (2014) visar i sin rapport att barns inflytande i förskolan kan bli
begränsat på grund av hur verksamheten är planerad och organiserad. Stora barngrupper och
rutiner i förskolan kan påverka hur stort inflytande barn får i sin vardag på förskolan. Vi drar
slutsatsen att det kan vara svårt att lyssna in alla barns idéer och åsikter eftersom det oftast är
stora barngrupper i förskolans verksamhet. Hudson (2012) tar upp i sin studie att det oftast är
svårt att gå från teori till praktik, exempelvis att förverkliga det som står i läroplanen om att
involvera små barn i beslutsfattande situationer. I förskolans läroplan står det att ”De behov
och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för
utformningen av miljön och planeringen av verksamheten” (Lpfö98, rev.2010, s 12).
Vårt resultat visar att barnen märker på förskollärarnas beteende hurivida de förslag de
kommer med uppfattas som bra eller dåliga. I förskolans läroplan står det att “förskolan ska
sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga” (Lpfö98,
rev.2010, s 9). Vi drar slutsatsen att denna medvetenhet kan utvecklas till att barnen får en
sämre självkänsla, vilket kan leda till att de kanske inte vågar uttrycka sina tankar och åsikter
på samma sätt längre. Broström (2012) tar upp i sin studie att redan i förskolan behöver barn
få en förståelse i att deras åsikter är betydelsefulla.
Resultatet visar att barnen inte har så stor uppfattning av vad demokrati innebär. Vi blev
förundrade över att begreppet demokrati inte används mer i förskolan. Demokrati är ett
begrepp barnen kommer stöta på i flera olika sammanhang i framtiden, därför upplever vi att
det kan vara givande att grunden läggs redan i förskolan vilket också står skrivet i läroplanen.
“En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar
på.” (Lpfö98, rev 2010, s 4).
30
7.2.4 Shiers modell för vägar till delaktighet
Resultatet visar att pedagogerna och barnen aldrig hamnar på den högsta nivån i Shiers
modell för vägar till delaktighet. Utifrån barnens svar i intervjuerna så ser vi tydligt att barnen
har som vision att vara på högsta nivån. Vår slutsats är att Shiers modell för vägar till
delaktighet kan vara ett givande verktyg att ha med i arbetet med barns inflytande och
delaktighet i verksamheten. Genom att använda detta verktyg får pedagogerna möjlighet till
att reflektera över vart i modellen de hamnar samt hur de ska göra för att komma högre upp i
modellen. Shier (2001) beskriver att när den som använder sig av modellen besvarar frågorna
kan personen i fråga logiskt bestämma sin nuvarande position och med det också lätt få en
förståelse för hur delaktigheten kan öka i nästa steg.
7.2.5 Harts delaktighetsstege
I resultatet visar det sig att det kan vara svårt för arbetslaget att komma upp på högsta steget i
Harts delaktighetsstege. Vår slutsats är att med Harts delaktighetsstege kan pedagogerna få en
större medvetenhet om hur mycket inflytande samt delaktighet barnen får i verksamheten.
Shier (2001) beskriver att Harts delaktighetsstege kan skapa en förståelse för vad begreppet
delaktighet kan innebära samt öka medvetenheten om barns delaktighet i olika sammanhang
som exempelvis vid val av temaarbete i förskolan. I arbetet med barns delaktighet kan det då
vara lämpligt att använda sig av Harts delaktighetsstege som ett analytiskt redskap.
7.3 Vidareforskning
Förslag till vidareforskning inom studiens ämne skulle kunna vara att analysera hur arbetet
med barns inflytande vid val av temaarbete ser ut på en Reggio Emilia-inspirerad förskola
utifrån förskollärarnas syn. Vidare skulle det också gå att analysera förskollärares syn på hur
inflytande fördelas mellan de olika parterna i det tematiska arbetet. Det skulle vara intressant
att även få ta del av förskollärarnas perspektiv och syn på detta.
Ett annat förslag till vidareforskning skulle kunna vara att analysera vårdnadshavares syn på
barns inflytande vid det tematiska arbetet. Vidare skulle det även vara intressant att analysera
vårdnadshavares inflytande samt delaktighet i det tematiska arbetet i förskolans verksamhet.
7.4 Slutdiskussion
Vi anser att vi fått svar på studiens syfte och frågeställningar. Genom att vi gjort intervjuer
samt läst artiklar och litteratur inom studiens ämne har vi fått reda på hur barn på en Reggio
Emilia-inspirerad förskola uttrycker att de uppfattar sina möjligheter till inflytande vid val och
genomförande av temaarbete. Det har väckt nya tankar hos oss då studien visar på betydelsen
av att utveckla arbetet med att öka barns inflytande vid val och genomförand av temarbete.
Temat ska ha möjlighet att leva i verksamheten under lång tid och därför blir det ännu mer
betydelsefullt att utveckla barns inflytande i förskolan.
Bland barn i förskolan finns det en hel del olika intressen och för att det ska bli meningsfullt
för barnen att vistas i förskolan bör arbetets utformning utgå från deras intressen. I förskolans
läroplan står det att ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att första
31
och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och
beslutsfattande” (Lpfö98, rev.2010, s 12).
32
Referenser:
http://www.diskuteradelaktighet.se/delaktighet.html (2014-10-02).
Tillstånd att använda bild av [email protected]
http://www.fvbu.se/forskolor/laroplan-for-forskolan-fvbu/ (2014-05-19).
http://www.whydev.org/moving-beyond-tokenism-to-make-youth-participation-a-reality
(2014-12-02).
Adamsson, Jenny och Svärd, Gabriella (2006). Temaarbete i förskolan – en kvalitativ
jämförelse mellan Reggio Emilia-förskolor och traditionella förskolor. Göteborgs Universitet.
Allwood, Carl Martin & Erikson, Martin G. (2010). Grundläggande vetenskapsteori för
psykologi och andra beteendevetenskaper. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Arbetsinriktning för Reggio Emilias kommunala förskolor: februari 2012. 1. utg. (2012).
Reggio Emilia: Reggio Children.
Arnér, Elisabeth & Tellgren, Britt (2006). Barns syn på vuxna: att komma nära barns
perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Bae, Berit (2009). Children´s right to participate – challenges in everyday interactions. I:
European Early Childhood Education Research Journal. Vol.17, No. 3, September 2009,
391-406.
Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009).
Stockholm: UNICEF Sverige
Tillgänglig på Internet:
http://unicef-porthos-production.s3.amazonaws.com/barnkonventionen-i-sin-helhet.pdf
Barnombudsmannen (2006). Röster som räknas: barns och ungas rätt till delaktighet och
inflytande : Barnombudsmannens årsrapport 2006. Stockholm: Barnombudsmannen
Barsotti, Anna (1986). Staden och regnet: ett temaarbete på daghem i Reggio Emilia : steg
för steg. Stockholm: Mariedamfilm - HB Barsotti
Björkdahl Ordell, Susanne (2007a). Att tänka på när du planerar att använda enkät som
redskap I: Dimenäs, Jörgen (red) (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket –
vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber.
Björkdahl Ordell, Susanne (2007b). Etik. I: Dimenäs, Jörgen (red) (2007). Lära till lärare: att
utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm:
Liber.
33
Broström, Stig (2012). Children´s participation in research. I: International Journal of Early
Years Education. Vol. 20, No 3, September 2012, 257-269.
Bryman, Alan (2009). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi.
Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Emilson, Anette (2007). Young children’s influence in preschool. I: International Journal of
Early Childhood, 39:1, 11-38.
Engman, Johanna och Johansson, Pernilla (2014). Förskollärares resonemang kring
inflytande och delaktighet i förskolan. Högskolan i Borås.
Eriksson, Solveig (1989). Fantasi i temaarbetet. 1. uppl. Stockholm: Socialstyr.
Hermerén, Göran (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet
Tillgänglig på Internet: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2011_01.pdf.
Hudson, Kim (2012). Practitioners' views on involving young children in decision making:
Challenges for the children's rights agenda. I: Australasian Journal of Early Childhood.
Jun2012, Vol. 37 Issue 2, p4-9. 6p.
Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande: några
perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber
Kennedy, Birgitta (1999). Glasfåglar i molnen. Om temaarbete och dokumentation ur en
praktikers perspektiv. Stockholm: HLS.
Kihlström, Sonja (2007a). Intervju som redskap. I: Dimenäs, Jörgen (red) (2006). Lära till
lärare: att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik.
Stockholm: Liber.
Kihlström, Sonja (2007b). Uppsatsen - examensarbetet. I: Dimenäs, Jörgen (red) (2006). Lära
till lärare: att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik.
Stockholm: Liber.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl.
Lund: Studentlitteratur.
Lindahl, Marita (2005). Children´s Right to Democratic Upbringings. I: International Journal
of Early Childhood V37 n3 p33-47 2005. 15 pp.
34
Läroplan för förskolan: Lpfö 98. (1998). Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet.
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442.
Malmqvist, Johan (2007). Analys utifrån redskapen I: Dimenäs, Jörgen (red) (2006). Lära till
lärare: att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik.
Stockholm: Liber.
Mckenna, Devon E (2005). Documenting Development and Pedagogy in the Swedish
Preschool: The Portfolio as a Vehicle for Reflection, Learning, and Democracy. I: Frontiers:
The Interdisciplinary Journal of Study Abroad. v12 p161-184 Nov 2005. 24 pp.
Shier, Harry (2001). Pathways to participation: openings, opportunities and obligations. I:
Children & Society. Play Train Birmingham.
Statens folkhälsoinstitut (2011). Delaktighet och inflytande i samhället: kunskapsunderlag för
Folkhälsopolitisk rapport 2010: målområde 1. Stockholm.
Vallberg Roth, Ann-Christine (2011). De yngre barnens läroplanshistoria: från 1800-talets
mitt fram till idag. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet (2003) Var - dags - inflytande i förskola, skola och
vuxenutbildning. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Tillgänglig på Internet: http://www.regeringen.se/content/1/c4/12/98/cce9caa7.pdf
35
Bilagor
A. Intervjuguide
Intervjuschema
Bakgrundsfrågor:
1. Vad heter ni?
2. Hur gamla är ni?
3. Vad är ett tema/projekt?
4. Vad tycker ni om ert temarbete ni har nu?
5. Berätta, vad gör ni när ni arbetar med temat?
Frågor till barnen:
1. Berätta varför ni valt temat trädet?
2. Hur bestämde ni att ni skulle arbeta med temat trädet?
3. Hur gör ni när ni bestämmer vilket tema ni ska arbeta med?
4. Vad händer om endast en person väljer vilket tema ni ska arbeta med?
5. Hur skulle ni tycka om det bara var förskollärarna som bestämde vilket tema ni ska
jobba med?
6. Hur skulle ni tycka om det bara var barnen som bestämde vilket tema ni ska jobba
med?
7. Hur får alla barn vara med och bestämma vilket tema ni ska arbeta med?
8. Hur gör ni för att alla ska få vara med och säga vad de tycker och tänker när ni väljer
tema?
9. Vem är det som bestämmer när ni väljer tema?
10. Vems idéer är det ni lyssnar på när ni väljer tema?
11. Hur gör förskollärarna när de lyssnar på era idéer?
12. Hur mycket bestämmer förskollärarna när ni väljer tema?
13. Vad får ni bestämma när ni väljer tema?
14. Om ni själva fick välja, vad skulle ni vilja jobba med för tema?
15. Vad är demokrati?
36
B. Vårdnadshavarbrev
Hej vårdnadshavare!
Vi är två studenter som heter Hanna Larsson och Lina Ivarsson. Vi studerar
förskollärarprogrammet på Linnéuniversitetet i Växjö. Vi har precis påbörjat vår sista termin
och skriver nu vår c-uppsats. Tillsammans har vi ett brinnande intresse för förskolans
utveckling och att identifiera vad som saknas för att öka barns inflytande vid val av temarbete.
I vår c-uppsats kommer vi undersöka hur barns inflytande ser ut vid val av temaarbete i
förskolans verksamhet. Hur involveras alla barn vid val av temaarbete? Vilka utmaningar kan
förskollärare ställas inför när det gäller barns inflytande vid val av temaarbete?
I vår c-uppsats kommer vi använda oss av barnintervjuer. Intervjuerna kommer att ske under
barnens vistelse i förskolan, där vi samlar tre till fyra barn i åldrarna fyra till fem år. Under
intervjun har barnen möjlighet att gemensamt reflektera och samtala kring ämnet. Intervjuerna
kommer ta cirka 15 minuter. Svaren kommer att bearbetas med anonymitet, vilket
innebär att vi inte kommer presentera förskolans eller barnens riktiga namn.
Blanketten lämnas till förskolan senast onsdag den 17/9.
Barnets namn: ______________________________________________
Barnets ålder: _______________________________________________
Målsmans godkännande - mitt barn får delta i intervju:
(underskrift)
_________________________________________________________________________