bioresursdagar 2011 ioogi o ioei dagar 2011 biologi och

1

Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknikGrundläggande mikrobiologi 18-19 mars 2019

Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknikBioresurs dagar 2011


Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknikBioresurs dagar 2011

Kursdagar för gymnasielärare i

Grundläggande mikrobiologi 18-19 marsKursdagarna i grundläggande mikrobiologi knyter an till olika aspekter på mikroorganismer med koppling till ämnesplanen för biologi, främst gäller det Biologi 2, men även delar av kurserna Biologi 1 och Bioteknik.

Genom att arbeta med mikroorganismer berörs områden som cellbiologi, evolutionen av organismvärl-den, infektionssjukdomar och antibiotika, samt tillämpad mikrobiologi inom exempelvis livsmedelsoch läkemedelsindustri och jordbruk. I Biologi 2 anges dessutom att följande praktiska moment ska ingå i kursen: Enklare molekylärbiologiska metoder. Sterilteknik och odling av bakterier.

Fokus under kursdagarna är praktiskt arbete med mikroorganismer och säkerhetsfrågor. Kursda-garna behandlar grundläggande mikrobiologiska tekniker som sterilteknik, beredning av medier med gjutning av agarplattor, renodling av mikroorganismer, färgning, spädningsserier, odling av mikroorganismer och förvaring av mikroorganismer.

Vi kommer också att testa enkla försök med mikroorganismer som lämpar sig för elever att ge-nomföra, se nedan.

• Mikroorganismer runt omkring oss• Test av antibakteriella ämnen• Ett klurigt försök med morötter och bakterier• Bakterier som lampa. Bioluminiscenta bakterier från saltvattensfisk.• Bakterier i livsmedel. Jäsningsprocessen vid yoghurtstillverkning. Färgning av yoghurtbakterier.• Antibiotika från svampmycel i förna• Försök med arkéer (odling av Halobacterium, antibiotikatest, DNA från Halobacterium)• Mikrosvampar från naturmiljöer

För vissa försök kan det vara svårt att se resultatet redan efter en dag och dess försök kommer därför att demonstreras och resultaten diskuteras. Några försök kan eventuellt tas hem för att läsas av senare.

Plats: Evolutionsbiologiskt centrum, Norbyvägen 14, Uppsala universitet

Tid: Må 18 mars kl 8:30–16:30 med middagsbuffé kl 17 enligt separat anmälan. Ti 19 mars 8.30-16.00.

Anmälan: www.bioresurs.uu.se, se info och formulär under länken Kurser och kalendarium. Vid avanmälan efter 8 mars debiteras 300 kr.

Kursavgift: 1100 kronor exklusive moms. Kostnaden inkluderar två luncher, fika och dokumenta-tion. Kostnad för deltagande i subventionerad buffé på måndag kväll tillkommer med 150 kr.

Information om kursdagarna: Kerstin Westberg, [email protected]

Kursdagarna i grundläggande mikrobiologi knyter an till olika aspekter på mikroorganismer med koppling till ämnesplanen för biologi, främst gäller det Biologi 2, men även delar av kurserna Biologi 1 och Bioteknik.Genom att arbeta med mikroorganismer berörs områden som cellbiologi, evolutionen av orga-nismvärlden, infektionssjukdomar och antibiotika, samt tillämpad mikrobiologi inom exem-pelvis livsmedelsoch läkemedelsindustri och jordbruk. I Biologi 2 anges dessutom att följande praktiska moment ska ingå i kursen: Enklare molekylärbiologiska metoder. Sterilteknik och odling av bakterier.Fokus under kursdagarna är praktiskt arbete med mikroorganismer och säkerhetsfrågor. Kursdagarna behandlar grundläggande mikrobiologiska tekniker som sterilteknik, beredning av medier med gjutning av agarplattor, renodling av mikroorganismer, färgning, spädningsse-rier, odling av mikroorganismer och förvaring av mikroorganismer. Vi kommer att testa enkla försök med mikroorganismer som lämpar sig för elever att genomföra, se nedan.

• Mikroorganismer runt omkring oss• Test av antibakteriella ämnen• Ett klurigt försök med morötter och bakterier• Bakterier som lampa. Bioluminiscenta bakterier från saltvattensfisk.• Bakterier i livsmedel. Jäsningsprocessen vid yoghurtstillverkning. Färgning av yoghurtbakterier.• Antibiotika från svampmycel i förna• Mikrosvampar från naturmiljöer• Försök med arkéer (odling av Halobacterium, antibiotikatest, DNA från Halobacterium)

För vissa försök kan det vara svårt att se resultatet redan efter en dag och dessa försök kommer därför att demonstreras och resultaten diskuteras. Några försök kan eventuellt tas hem för att läsas av senare.

Plats: Evolutionsbiologiskt centrum, Norbyvägen 14, Lärosal 2

Tid: Må 18 mars kl 8:30–16:30 Ti 19 mars 8.30-16.00.

Information: www.bioresurs.uu.se, se info under länken Kurser och kalendarium. Vid avanmä-lan efter 8 mars debiteras 300 kr.

Kursavgift: 1100 kronor exklusive moms (inkluderar två luncher, fika och dokumentation)


Kursdagarna i grundläggande mikrobiologi knyter an till olika aspekter på mikroorga-nismer med koppling till ämnesplanen för biologi, främst gäller det Biologi 2, men även delar av kurserna Biologi 1 och Bioteknik.Genom att arbeta med mikroorganismer berörs områden som cellbiologi, evolutionen av organismvärlden, infektionssjukdomar och antibiotika, samt tillämpad mikrobiolo-gi inom exempelvis livsmedelsoch läkemedelsindustri och jordbruk. I Biologi 2 anges dessutom att följande praktiska moment ska ingå i kursen: Enklare molekylärbiologiska metoder. Sterilteknik och odling av bakterier.Fokus under kursdagarna är praktiskt arbete med mikroorganismer och säkerhetsfrå-gor. Kursdagarna behandlar grundläggande mikrobiologiska tekniker som sterilteknik, beredning av medier med gjutning av agarplattor, renodling av mikroorganismer, färg-ning, spädningsserier, odling av mikroorganismer och förvaring av mikroorganismer. Vi kommer att testa enkla försök med mikroorganismer som lämpar sig för elever att genomföra, se nedan.

• Mikroorganismer runt omkring oss• Test av antibakteriella ämnen• Ett klurigt försök med morötter och bakterier• Bakterier som lampa. Bioluminiscenta bakterier från saltvattensfisk.• Bakterier i livsmedel. Jäsningsprocessen vid yoghurtstillverkning. Färgning av yoghurt-bakterier.• Antibiotika från svampmycel i förna• Mikrosvampar från naturmiljöer• Försök med arkéer (odling av Halobacterium, antibiotikatest, DNA från Halobacterium)

För vissa försök kan det vara svårt att se resultatet redan efter en dag och dessa försök kommer därför att demonstreras och resultaten diskuteras. Några försök kan eventuellt tas hem för att läsas av senare.

Plats: Evolutionsbiologiskt centrum, Norbyvägen 14, Lärosal 2

Tid: Må 18 mars kl 8:30–16:30 Ti 19 mars 8.30-16.00.

Information: www.bioresurs.uu.se, se info under länken Kurser och kalendarium. Vid avanmälan efter 8 mars debiteras 300 kr.

Kursavgift: 1100 kronor exklusive moms (inkluderar två luncher, fika och dokumentation)


2


Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik

Preliminärt och översiktligt programTiderna utom för start och avslutning är ungefärliga och avpassas efter aktiviterna.

Må 18 mars 2019

8:30 Morgonfika

9:00 Introduktion: Mikrobiologiska arbetsmetoder och säkerhetsfrågor. Presentation av de försök som kommer att genomföras under kursdagarna

10:30 Gjutning av agarplattor. Start med mikrobiologiförsöken

11:30 Lunch

12:30 Fortsättning med mikrobiologiförsöken Fika vid lämplig tidpunkt

16:30 Dagens aktiviteter avslutas

Ti 19 mars 2019

8:30 Återkoppling till gårdagens aktiviteter. Avläsning av försök + diskussion kring resultat.

Fika

10:30 Föreläsning om bland annat probiotika av Hans Jonsson, universitetslektor vid Institutionen för molekylära vetenskaper, SLU

11:30 Lunch

12:30 Presentation av ytterligare några mikrobiologiförsök.

Planering i mindre grupper av undervisning kring mikroorganismer. Ta gärna med egna tips och goda idéer:

Hur integreras mikrobiologi i undervisningen? Hur kan man koppla labbarna vi har gjort till undervisning inom nedanstående områden? Redovisning gruppvis.

• evolution• systematik• ekologi• cellbiologi• genetik/genteknik• medicin• livsmedelsproduktion

Återkoppling till säkerhetsfrågor och utrustning. Utvärdering av kursdagarna.

Fika vid lämplig tidpunkt

16:00 Slut för dagen

3



Grundläggande steril- och odlingsteknik, introduktion• Mikrobiologiskt arbete och säkerhet

• Materiel vid arbete med mikroorganismer

• Att arbeta sterilt

• Bakteriestammar

Grundläggande tekniker

• Beredning av medier och gjutning av plattor

• Färgning av celler och ev. mätning av cellstorlek

• Fermentation och tillväxt

• Renodling

• Transformation

• Spädningsserie

LaborationerMå fm (10:00–11:30)

1. Beredning av medier

2. Färgning av bakterier och ev. mätning av cellstorlek

Må em (12.30–14:30)

3. Gjutning av plattor

4. Transformation av bakterier med kit från Bio-Rad (pGLU Bacterial Transformation Kit). Spädning av bakterier. Demonstration av renodling av bakterier.

5. Renodling av bakterier och ev. utstryk av stammar att ta hem

6. Mikroorganismer runt omkring oss

7. Test av antibakteriella ämnen

Må em (15.00–16:30)

8. Bakteriell illumination

9. Halobacterium (utseende, antibiotikatest, extraktion av DNA)

10. Antibiotika från svampmycel i förna

Ti 8:30–16:00

Avläsning av resultat + diskussion, erfarenhetsutbyte och planering

Demonstration:

11. Jordbakterier på morötter

12. Odling av svamp och mikrosvampar i barr

4



5



6



7



8



9



I försöket transformeras E.coli med plasmiden pGLU. Bakterierna kan därmed uttrycka de specifika egenskaper som plasmiden ger. Plasmider kan konstrueras så att de inne-håller gener från helt andra organismer, som människor, djur eller växter. Transforma-tion med plasmider är en naturlig funktion hos bakterier för att sprida egenskaper som har ett överlevnadsvärde exempelvis antibiotikaresistens. Vi människor kan utnyttja denna naturliga process inom bioteknik, t.ex. för att föra in nya egenskaper i grödor.

pGLU innehåller en gen som kodar för Green Fluorescent Protein (GFP). Genen ger bakterierna förmåga att fluorescera i UV-ljus och kommer ursprungligen från den bio-luminiscenta maneten Aequorea victoria. Plasmiden innehåller dessutom ett speciellt system för reglering av genen GFP som innebär att den slås på i transformerade celler när arabinos ingår i mediet.

Plasmiden innehåller dessutom en gen för ampicillinresistens. Skälet är att endast en liten andel celler transformeras och för att selektera fram dessa celler används ett me-dium med tillsatt ampicillin. Det innebär att endast celler som har tagit upp plasmider överlever. I svensk skola krävs en anmälan till Arbetsmiljöverket för att få använda am-picillin eller andra typer av antibiotika som används i medicinskt syfte och kan medföra att problemen med att antibiotikaresistens ökar. I följande beskrivning revideras därför det ursprungliga kittet så att ampicillin inte behöver användas. Fördelaktigt är att i den förändrade versionen av laborationen ges möjlighet att träna på grundläggande mikro-biologiska tekniker som att göra spädningsserie och renutstryk. Se även handledningen från BioRad.

Säkerhet Transformerade celler (plattor, lösningar) autoklaveras eller skickas som riskavfall. Material som kontaminerats med sådana celler steriliseras på lämpligt sätt. Ampicillin används inte i laborationen. Försiktighet iakttas vid användning av UV-lampa, använd skyddsglasögon.

Transformation av bakterier

pGLU Bacterial Transformation Kit

10



Material • E.coli HB101 K-12, lyophilized• Transformationslösning, steril (50 mM CaCl2 ,pH 6,1)• Plasmid (pGLU), lyophilized 20 µg (250 µl transformationslösning eller vatten till-

sätts röret.) Förvaras i kylskåp.• Plattor med LB och L(+)arabinos (den andra stereoisomeren fungerar inte)• LB nutrient broth, steril • Eppendorfrör med steril 0,9% NaCl, 0,9 ml per rör till spädningsserie (3 rör behövs,

eventuellt 5 rör om man vill göra en beräkning av andelen transformerade celler) • Automatpipetter och sterila pipettspetsar (1 000 och 100 µl). Alternativt sterila

plastpipetter från kittet. • Platinöser, sterila, 10 µl eller ympnålar som steriliseras i gaslåga• 4 (eventuellt 6) eppendorfrör• Skumplasthållare för eppendorfrör• UV-lampa• Inkubator, 37OC• Vattenbad, 42 OC• Vortexapparat• Isbad med isblandat vatten • Märkpenna• Skyddsglasögon och skyddskläder

Metodbeskrivning

I det följande används endast plattor med arabinos. Om man vill visa att arabinos krävs för att GFP-genen ska slås på och bakterierna fluorescera kan man använda plattor med enbart LB-medium.

Beredning av LB-plattor med L(+)arabinos:100 ml LB-medium räcker till 5 stora (90 mm) eller 8 små (60 mm) petriskålar. LB-medi-um finns att köpa färdigt som pulver, men kan också blandas från separata komponen-ter. Skala upp mängden medium beroende på hur många plattor som behövs. Till 100 ml LB-medium krävs 600 mg L(+)arabinos. Lös först upp L(+)arabinos i 3 ml transformationslösning från kittet eller i vatten. Blanda därefter med autoklaverat, fly-tande LB-medium men observera att mediet inte får vara varmare än 50 oC eftersom ampicillinet i så fall förstörs. Medier med agar stelnar vid 42 oC.

Uppodling av E.coliTillsätt 250 µl transformationslösning eller sterilt vatten till röret med E.coli HB101 K-12 (lyophilized). Låt stå i 5 minuter, skaka om röret och gör därefter ett renutstryk på LB-plattor. Detta ger plattor med ganska få kolonier, se nedan för att få en tätare suspen-sion. (Bakteriesuspensionen kan förvaras i kylskåp i max 3 dagar.) För tätare bakteriesuspension: OBS! Var mycket noga med att arbeta sterilt för att inte riskera att kontaminera. Tillsätt 250 µl LB nutrient broth (utan agar) till röret med E.coli HB101 K-12. Skaka om och låt stå i värmeskåp i 37 oC i 8-24 timmar. Detta görs 36-48 timmar innan genomförandet av laborationen. Plattorna med E.coli ska användas inom 24-36 timmar för bäst resultat.

11



Transformation

1. Märk ett eppendorfrör med +pGLU och gruppens namn. Placera röret i skumplast-hållaren.

2. Använd en steril pipettspets och överför 250 µl transformationslösning (CaCl2) till röret. Placera röret (i hållaren) i ett isbad. Se till att röret når ner i det isblandade vattnet och kyls av ordentligt.

3. Använd en steril platinös och överför 2-4 bakteriekolonier från agarplattan till röret med transformation solution. (Välj enstaka kolonier som är cirka 1 mm i diameter och ta inte bakterier som växer som en tät matta. Isolerade kolonier har mer san-nolikt aktivt delande celler, vilket ger bäst resultat vid transformationen.) Rotera platinösen mellan tummen och fingret så att bakterierna lossnar och blandas med vätskan. Det ska inte synas några bakterierklumpar i vätskan. Ställ tillbaka röret (i hållaren) i isbadet.

4. Använd en steril platinös och hämta upp en ögla pGLU-lösning och överför till röret med bakterier och blanda om. (OBS! Se till öglan har en film av vätska. Alternativt tilsätt 10 µl pGLU-lösning med automatpipett. Stäng röret med bakterier + pGLU och ställ tillbaka i isbadet. Inkubera på is i 10 minuter. Se till att röret når ner i isvattnet.

5. Värmechocka bakterierna genom att flytta från isbad till värmebad och tillbaka till isbadet igen enligt nedan. Se till att röret når ner i isbadet respektive värmebadet. OBS! Det är mycket viktigt att dessa förflyttningar går snabbt!Låt röret vara kvar i hållaren och överför till vattenbad (42 oC) i exakt 50 sekunder. Efter 50 sekunder flyttas hållaren med röret tillbaka till isbadet och inkuberas i 2 minuter.

6. Lyft ur hållaren med röret från isbadet och placera på bänken. 7. Överför 250 µl flytande LB-medium till röret. Inkubera röret i 10 minuter i rums-

temperatur (låt stå kvar på bänken i tio minuter).8. Efter 10 min inkubation med LB-broth görs en spädningsserie med pGLU-bakteriesus-

pensionen. Späd i 10-steg: 10x, 100x, 1000x enligt nedan. (Om du vill beräkna andelen celler som transformerats behövs ytterligare två spädningssteg,10 000x och 100 000x.) Använd 0,9% NaCl-lösning och späd bakteriesuspensionen stegvis med tio gångers utspädning i varje steg (0,9 ml NaCl-lösning + 0,1 ml bakteriesuspension). Byt pi-pett mellan varje spädningssteg och använd vortexapparat för att blanda om.

9. Tillsätt 100 µl från utspädningsstegen 100x, 1000x till var sin platta med LB+arabinos. Gör gärna dubbelprov. (Om man vill beräkna andelen transformerade celler tas på samma sätt 100 µl från utspädningsstegen 10 000x och 1 000 000x.) Stryk noggrant ut suspensionen över plattornas hela yta med platinös. OBS! Byt platinös mellan var-je utspädningssteg. Inkubera 1 dygn i värmeskåp 37 oC.

10. Flytta plattorna till ett mörklagt rum och belys med den lilla UVA-lampan som medföl-jer kittet. Om du har lyckats med transformationen syns enstaka, mycket små lysande punkter på plattorna utspridda i en tät matta av bakterier som inte transformerats.

11. Välj ut en av de lysande kolonierna, plocka upp den med en steril tandpetare eller ympnål med liten ögla. Stryk ut på en platta med LB+arabinos. Inkubera ett dygn vid 37 oC.

Resultat och utvärderingBelys plattan med uv-ljus. Om du fått ett bra renutsryk syns kraftigt lysande bakterieko-lonier på plattan. Upprepa renutstryk tills du fått enbart fluorescerande celler.

Kommentarer:Man kan räkna andelen transformerade celler om man späder bakteriesuspensionen tillräckligt mycket och stryker ut på plattor så att man kan räkna enskilda kolonier. Det krävs i så fall en utspädningsgrad på 100 000x, se ovan.

12



Vid undersökningar av mikroorganismer vill man oftast arbeta med renkulturer. En ren-kultur är en odling i vilken samtliga celler härstammar från endast en ursprunglig cell. En sådan kultur kan åstadkommas genom att mikroorganismer gradvis späds ut, t.ex. genom utstrykning på agarplatta. På så sätt får enskilda celler möjlighet att dela sig och utvecklas till en koloni. En väl åtskild koloni kan anses härstamma från en enda cell.

SäkerhetEndast klass 1-organismer ska användas. Försiktighet iakttas om gasbrännare används.

Materiel• Bakteriekultur från agarplatta eller från suspension• Ympnål/platinös• Ren agarplatta • Gasolbrännare om ympnål används som kräver sterilisering

Utförande1. Bränn hastigt av metallskaftet på ympnålen och glödga platinaöglan i gaslågan. Håll

öglan nästan lodrätt i lågan så att hela metalltråden glödgas samtidigt. Alternativt använd en steril engångsplatinös.

2. Hämta bakterier från en agarplatta: Lyft locket på agarplattan och håll det som skydd mot kontaminering från luften. Låt ympnålen svalna några sekunder genom att doppa ner den i plattan, på ett ställe där det inte finns några kolonier (eller an-vänd steril platinös). Hämta celler från en koloni som är väl separerad från övriga kolonier. Alternativt doppa en steril ympnål/platinös i en bakteriesuspension.

3. Gör ett renutstryk (se bildserien ovan): • Stryk ett sicksackmönster med ympnålens ögla (eller platinösen) över en fjär-dedel av agarytan. Undvik att skära ned i agarytan. Sätt på locket på agarplattan.• Bränn av ympnålen på samma sätt som tidigare eller byt engångsplatinös.• Vrid plattan ett fjärdedels varv. Lyft locket. Låt ympnålen svalna genom att sticka ned den på ett sterilt ställe i agarytan.• Stryk ett streck med ympnålens ögla över det föregående utstryket och stryk sedan ett sicksackmönster över ytterligare en fjärdedel av agarytan. Sätt på locket på agarplattan.• Bränn av ympnålen eller byt till ny engångsplatinös.• Vrid plattan ett fjärdedels varv. Lyft locket. Stryk ett streck med ympnålens ögla över det föregående utstryket och stryk sedan ett sicksackmönster över den sista fjärdedelen av agarytan. Sätt på locket på agarplattan.• Bränn av ympnålen.

5. Inkubera agarplattan i värmeskåp vid optimal temperatur för bakteriearten.

Resultat och utvärderingEtt bra resultat innebär att bakteriekolonierna är väl åtskilda i något av de fyra utstry-ken så att det går att jämföra koloniernas utseende. Det ger möjlighet att avgöra om alla kolonier innehåller samma art av bakterie.

Renodling av bakterier1

2

3

4

13



14



15



För att testa giftverkan av olika ämnen används ett enkelt toxikologiskt test med bak-terier som försöksorganismer. Många olika ämnen i både flytande och fast form kan undersökas med denna metod. Modellförsöket kan vara en utgångspunkt vid diskus-sioner om miljögifter och hälsofrågor.

Vissa metalljoner och många andra ämnen kan hämma tillväxten av mikroorganismer, men även vara skadliga för andra organismer. Alltför höga halter av metalljoner i mat och dricksvatten är hälsofarligt. Detta gäller t.ex. höga kopparjonhalter i dricksvatten som gör att små barn kan få diarré. Ljust hår som tvättas i kopparhaltigt vatten kan få en grön färgton.

I metoden, som beskrivs nedan, sprids en bakteriesuspension ut på en agarplatta. På plattan kan t.ex. små filtrerpapperslappar läggas, som doppats i de lösningar man vill undersöka. Alternativt läggs små bitar av ett fast ämne på plattan. En klar zon utan bakterieväxt bildas runt de prover som är giftiga för bakterierna – ju större diameter på avdödningszonen desto giftigare.

Syftet med laborationen är att lära sig använda en enkel toxikologisk testmetod.

SäkerhetHälsofarliga ämnen ska inte användas som testkemikalier. Endast klass 1-bakterier får användas.

Material • Kultuer av Micrococcus luteus och/eller Escherichia coli uppodlade i flytande nä-

ringslösning över natten. Alternativt kan man skrapa bakterier från en agarplatta med renutstryk och blanda med lite 0,9% NaCl-lösning.

• Sterila plattor med allsidigt medium (NA eller LB)• Filtrerpapperslappar uttagna med hålslag• Pincett • Förslag på metalljonlösningar (0,01-0,2 M): t.ex. kopparklorid (CuCl2), aluminium-

klorid (AlCl3), järnklorid (FeCl3), zinkklorid (ZnCl2), • Förslag på övriga lösningar: t.ex. desinfektionsmedel, hygienprodukter• Förslag på fasta ämnen: t.ex. kryddor – färska eller i pulverform, vitlök, gul lök• Sterila tops, helst med långt skaft• Värmeskåp, (37 °C)• 70-procentig etanol.

Antibakteriella ämnen

16



Utförande 1. Använd ympnål och skrapa bakterier från en platta. Rör ut bakterierna i 0,9% NaCl-lösning eller i flytande medium ett provrör. Ta så mycket bakterier att suspensionen blir kraftigt grumlig. Alternativt använd en bakteriesuspension som odlats upp i näringslös-ning över natten.

2. Doppa en tops i bakteriesuspensionen och stryk ut bakterierna på den rena plattan med näringsagar. Låt varje streck med topsen täcka det föregående. Vänd därefter plat-tan och stryk ut bakterier på tvären över den första utstrykningen. Hela ytan ska täckas med täta streck – det får inte bli ett glest rutmönster!Ställ de använda topsen i en bägare med lite 70-procentig etanol.

3. Följande tre metoder används beroende på vilket ämne som testas:

• Olika lösningar kan testas genom att små runda filterpapperslappar, som tagits ut med hålslag, doppas i testlösningar. Lapparna placeras sedan på agarytan med de ut-strukna bakterierna.Använd steril preparernål eller pincett för att placera ut lapparna. Se till att inte ett överskott av vätska följer med lappen – håll den mot kanten av kärlet så att överskottet rinner av. Om resultaten ska kunna jämföras måste alla lapparna behandlas likadant.

• Använd en avklippt droppipett av plast eller en korkborr som kan steriliseras och ta ut brunnar i agarskiktet. Brunnarna kan sedan fyllas med pulver eller lösningar.

• Bitar av fasta ämnen kan placeras direkt på ytan.

Märk undersidan av petriskålen med vilka ämnen som testas. Lägg plattorna i plastpåse eller tätslutande plastlåda för att förhindra uttorkning.

4. Inkubera plattorna vid 37 oC i ett dygn.

Resultat och utvärdering En klar zon utan bakterieväxt runt det testade ämnet visar att det är giftigt för bakterien – ju större diameter på avdödningszonen desto giftigare (förutsatt att diffusionshastig-heten i agar för de olika ämnena är jämförbar). Mät diametern på avdödningszonen.

17



Bakterier som lampa

18



19



20



Egenskaper hos

Halobacterium Organismvärlden delas in i tre grupper: bakterier, arkéer och eukaryoter. Arkérna är närmast släkt med eu karyoterna, dit bland andra djuren, växterna och svamparna hör. Halobacterium sp. NRC-1 hör till arkéerna och som många arkéer klarar den att leva i extrema miljöer. Det är en modellorganism för arkéer som är väl undersökt, men fort-farande finns det frågor som inte har besvarats.

SäkerhetHalobacterium är inte patogen och det finns inte heller några kända patogener bland öv-riga arkéer. Risken för kontamination av kulturer är minimal eftersom cellerna endast växer i medium med hög salthalt. Halobacterium är av dessa anledningar lämplig för skolbruk.Novobiocin används inte för behandling inom sjukvården. Systemet är godkänt av Arbets-miljöverket som anser att det är lämpligt att använda i skolan för resistensförsök.

Material • Plattor med utstryk av Halobacterium• Flytande kulturer med Halobacterium, hög täthet krävs dvs. starkt rosa färg• Novobiocin (3 mg/ml och/eller 0,3 mg/ml löst i vatten) • Förstoringsglas eller stereolupp• Etanol, 95%, iskall (förvaras i frys)• Provrör av glas, 3 ml• Pipett

Studera odlingar med HalobacteriumStudera en agarplatta med utstryk av Halobacterium. Jämför utseendet av kolonier som helst ligger väl åtskilda. Finns det några skillnader? Beskriv utseendet hos kolonierna. Studera vätskekulturen med Halobacterium. OBS! Skaka inte om kolvarna utan låt dem stå kvar på bänken. Avgör med hjälp av färgen på suspensionen – var finns flest celler?

AntibiotikatestPetriskålar med medium för Halobacterium används. På agarytan stryks ett tätt skikt av Halobacterium med hjälp av tops. Filtrerpapperslappar, som tas ut med hålslag, dop-pas i novobiocin (antingen 3 mg/ml eller 0,3 mg/ml löst i vatten) och de indränkta lap-parna placeras på agarytan.

DNA från HalobacteriumVad händer när Halobacterium utsätts för vatten utan salt? Hur kan man ta fram dna från Halobacterium?

Utförande 1. Häll cirka 1 ml flytande kultur i ett glasprovrör som rymmer cirka 3 ml. 2. Tillsätt cirka 1 ml avjonat vatten. 3. Blanda om och låt stå ett par minuter. 4. Använd pipett och skikta långsamt och försiktigt 0,5-1 ml iskall 95% etanol över

cellsuspensionen. 5. Håll provröret mot ljuset och studera etanolfasen under några minuter utan att skaka.

Saltdammar vid San Francisco Bay med rosa Haloarchaea. Foto: Wickimedia Commons

21



Kommentarer till försöken med HalobacteriumFärgvariationerDe flesta kolonier är rosa och ogenomskinliga, men några är röda och genomskinliga. Det kan också finnas vit-rosa, ogenomskinliga kolonier. Vita celler saknar förmåga att bilda rött pigment. Det kan dessutom vara olika färger på sektorer i kolonierna. Det beror på en ärftlig förändring i någon av dottercellerna till den ursprungliga cellen i kolonin och visar hur cellerna fortplantar sig, det vill säga genom delning.

Cellernas röda färg bildas av ett komplex med rodopsin i kombination med en karote-noid, bakterioruberin. Celler som är vita har förändringar i genomet som påverkar bild-ningen av den röda färgen. Förändringar sker förhållandevis frekvent eftersom trans-posoner förflyttar sig inom genomet och påverkar uttrycket av generna. Arkéer brukar även ha flera uppsättningar av ringformade kromosomer. Hur många fungerande gener det finns i kromosomkopiorna kan påverka totala mängden av en viss genprodukt och eventuellt är det orsaken till att vissa kolonier har varierande rosa färg.

Cellerna har liksom växterna möjlighet att omvandla solljus till kemisk energi. De an-vänder sig av bakterierodopsin, som pumpar protoner in i cellen och bygger upp en spänning över membranet för att möjliggöra produktion av ATP. Cellerna har även en ljusdriven pump (halorodopsin) för att kunna transportera in kloridjoner in i cellen och göra det möjligt att hålla samma osmotiska potential i cellens inre som i omgivningen.

Gasfyllda vesiklarI kolvarna med rosa eller vita Halobacterium ser man överst ett rosa eller vitt skikt. Halo-bacterium kan ha ett stort antal gasfyllda vesiklar i sina celler. Det gör att cellerna flyter upp till ytan i en vätskekultur. Detta sker först när kulturen uppnår stationärfas, efter uppodling under ca en vecka i skakvattenbad, 40-42oC. Vätskekulturer med gasfyllda celler blir oge-nomskinliga med antingen rosa eller vit färg. Om cellerna saknar vesiklar blir en vätskekul-tur mer genomskinlig och cellerna lägger sig på bottnen. Kolvarna måste stå utan att man rör dem tills cellerna har antingen hunnit flyta upp till ytan eller sedimentera.

När Halobacterium växer på agarplatta blir kolonier som innehåller celler med vesiklar ogenomskinliga. De flesta kolonier brukar vara rosa, men det kan också förekomma kolonier som är svagt rosa eller helt vita. På en platta med många kolonier brukar några av kolonierna vara röda och genomskinliga. Cellerna i dessa kolonier saknar vesiklar.

I mikroskop är celler från rosa eller vita kolonier med vesiklar är kraftigt ljusbrytande. I några celler brukar man kunna se vesiklar som tillsammans bildar större ofärgade, rundade kroppar, men man behöver studera många celler för att hitta några där man tydligt ser dessa bildningar. Celler från kolonier som är röda och genomskinliga har inga genomskinliga kroppar. De ser enfärgat mörka ut i mikroskopet.

Man tror att det är fördelaktigt för cellerna att söka sig mot vattenytan, en miljö med hög syrehalt och god ljustillgång, eftersom vatten med hög salthalt håller betydligt läg-re syrehalt än rent vatten. Solens uv-strålning är DNA-skadande, men Halobacterium har effektiva DNA-reparationssystem, bl.a. enzymet fotolyas som är ljusberoende. Cel-lerna har även flageller som gör att de kan simma och söka sig till optimala miljöförhål-landen beträffande näringsämnen, ljus och syrehalt (taxier). Sensory rhodopsin I, har betydelse för fototaxi och medför att cellerna rör sig mot orange ljus och från UV-ljus. Sensory rhodopsin II medför att cellerna rör sig från blått ljus.

dna-extraktionDet är mycket lätt att extrahera dna ur Halobacterium eftersom cellerna kräver hög salthalt för att överleva och därför lyserar omedelbart när de kommer i kontakt med vatten. Man ser en tydlig ring av utfällt dna (inklusive protein) i etanolfasen strax ovanför gräns ytan till cellsuspensionen, se bild. Efter ett tag bildas trådar av dna och protein i etanolfasen.

22



Levande celler från saltkristallerPröva att regenerera växande Halobacterium från saltkristaller.

Indunsta en flytande kultur med Halobacterium så att saltkristaller bildas.

Studera saltkristallerna i stereolupp. Vilken form har de? Kan man se att det finns celler av Halobacterium på eller i kristallerna?

Pröva sedan att återigen få en kultur med växande Halobacterium genom att tillsätta en saltkristall till ett flytande medium.

Saltkristallerna kan förvaras under lång tid och fortfarande innehålla levande celler. Testa hur lång överlevnaden är!

OdlingsanvisningarMedium för odling av Halobacterium:Natriumklorid 250 gMagnesiumsulfat, heptahydrat 20 gTrinatriumcitrat, dihydrat 3 gKaliumklorid 2 gHydrolyserat kasein 5 gJästextrakt 5 gAvjoniserat vatten 1 liter

Justera pH till 7,2 med antingen 3 M NaOH eller koncentrerad saltsyra. Till fast medium sätts 20g agar.Optimumtemperatur: 40-42oC. Tid för tillväxt på fast eller flytande medium: 1-2 veckor.

Resurscentrum kommer att under en begränsad tid erbjuda skolor att inköpa plattor med Halobacterium. Kontakta [email protected] för mer information.

ReferenserInqury-driven Teaching & Learning the Archaeal Microorganism Halobacterium NRC-1. Priya Dassarma et al. The American Biology Teacher. 78(1): 7-13. 2016. www.bioone.org/doi/full/10.1525/abt.2016.78.1.7

Se Bioresurs webbsida i anslutning till Bi-lagan nr 3 2016 för fler referenser.

23



Mord i mikrovärlden

24



25



26



27



I stort sett alla vedlevande och förnanedbrytande svampar kan man lätt odla och de växer relativt snabbt. Ostronskivling, som man köper i livsmedelsaffärer, är särskilt lättod-lad. De flesta mykorrhizasvampar, dvs. de flesta matsvampar, går däremot inte att odla.

Isoleringen ska göras så snart man kommer hem med svampen från skogen (eller affären) och fruktkropparna ska vara unga, fasta och inte angripna av insekter.

SäkerhetVar försiktig vid sterilisering av redskap så att inte etanol antänds. Se till att det finns utrustning för att kväva eld om etanolen skulle antändas.

Uppodling av svampmycelMaterial• Svampar hämtade från skogen eller inköpta i livsmedelsaffär• Petriskålar med maltagar• Skalpell• Pincett• Liten bägare med sprit (helst 95 %) och lock för att täcka över bägaren• Sprit, 70 %• Tape eller parafilm• Plastpåsar

Utförande

Uppodling av svampAllt arbete måste ske sterilt. Arbeta på en bänk som torkats med 70% sprit, i ett rum där luften inte virvlar runt pga drag eller där människor rör sig. Torka av händerna med 70% sprit och håll inte huvudet/håret över svampen/petriskålen annars finns det risk för mögelinfektioner.1. Dela svampen mitt itu genom att bryta. Ingenting från utsidan eller dina fingrar får komma i kontakt med svampens inre.2. Sterilisera en skalpell och en pincett genom att doppa redskapen i 96% sprit och föra dem genom en gaslåga så spriten brinner upp. Eller sterilisera redskapen i värmeskåp.3. Skär med den sterila skalpellen ut ett litet stycke av fruktköttet och använd pincetten för att lägga biten på på en maltagarplatta. Lägg 2-4 små svampbitar på varje agar-platta. Var noga med att inte kontaminera svampbitarna. Sterilisera redskapen med jämna mellanrum.4. Vira tape eller parafilm kring petriskålen och lägg plattorna i plastpåse. 5. Låt stå mörkt i rumstemperatur tills svampen vuxit ut. Viktigt är att kontrollera plat-torna med ett par dagars mellanrum. Mögliga plattor slängs.

Odling av svamp

28



Test av hur svampmycel reagerar på giftiga ämnenSnabbväxande svampmycel kan användas för att se giftverkan av olika ämnen.

MaterialMaltagarplatta med uppodlat mycel av ostronskivling (aktivt växande mycel, ca en cen-timeters tillväxt)Lösningar av ämen som ska testasFiltrerpapperHålslagPincettSprit (70% och 96%)

Utförande

1. Odla upp mycel av ostronskivling enligt ovan (inköpt i livsmedelsaffär).2. Låt mycelet växa till cirka 1 centimeter.3. Gör lösningar i olika koncentrationer av det ämne du vill testa. I princip kan man

testa allt som är vattenlösligt. Några förslag: kopparsulfat, benzoesyra, olika pH, kväveföreningar, vattenextrakt från förna, vitlök, skal från citrusfrukter eller banan. Ja, det är fritt fram för den egna fantasin.

4. Gör små papperslappar med hålslag. 5. Placera papperslapparna i de lösningar som ska testas. Ta upp papperlapparna

med en flamberad pincett och låt dem rinna av lite mot kärlkanten.6. Placera bitarna med ca 4 mm avstånd från mycelkanten. Säkrast är att endast ha en

till två olika koncentrationer av det ämne man undersöker per platta och i stället ha flera plattor. (Om flera lappar placeras alltför tätt kring svampbiten, kan mycel-tillväxten hämmas så att det inte går att se skillnad mellan den normala tillväxten och hämningen beroende på svampgift.)

7. Låt plattorna stå ett par dagar til en vecka (beroende på hur snabbt svampen växer).

Resultat och utvärdering

Kan man se några skillnader i svampens tillväxt för de olika ämnena/koncentrationer-na?

Referens

Laborationen bygger på ett häfte ”Svamp i skolan” utarbetat vid Institutionen för skog-lig mykologi och patologi av Anders Dahlberg, Eva Damm och Lena Jonsson.

Tillväxten av svamp-mycel hämmas av kopparsulfat.

29



Mikrosvampar i barr

Det är ett begränsat antal svampar som bildar fruktkroppar på nedfallna barr och löv. På nedfallna granbarr är det framför allt granskytte (Lophodermium picee) och Rhi-zosphaera kalkoffi. På nedfallna tallbarr är det endofyten/saprofyten barrsprickling (Lophodermium pinastri) och tallskytte-patogenen (Lophodermium seditiosum) som dominerar. Hos granskytte och barrsprickling kan det uppträda flera svampindivider per barr. Individerna avgränsas av svarta tvärband, vilka är reaktionszonen där två svampindivider möts. (Gör gärna en bild sökning på webben på ovanstående latinska namn där utmärkt bildmaterial går att finna.)

Laborationen bygger på ett häfte ”Svamp i skolan” utarbetat vid Institutionen för skoglig mykologi och patologi av Anders Dahlberg, Eva Damm och Lena Jonsson.

SäkerhetVar försiktig vid sterilisering av redskap så att inte etanol antänds. Se till att det finns utrustning för att kväva eld om etanolen skulle antändas.

UppgiftStudera barren i stereolupp. Kan du hitta svarta tvärband? Hur många individer finns det i barren?

Odla mikrosvamparLevande barr har en rik flora av såväl endofytiskt som epifytiskt levande svampar. Dessa kan man ganska lätt odla ut och bland annat visa att det faktiskt växer endofy-tiska svampar inne i barren.

Från friska granbarr växer nästan alltid granskytte (Lophodermium picee) ut. Denna svamp förekommer i 20-100% av en grans barr oavsett var i Sverige man befinner sig. Den bildar ett mjölaktigt vitt mycel.

Som endofyt i tallbarr växer ofta barrsprickling (Lophodermium pinastri) ut. Barr-spricklingen växer ut med ett grått mycel kringgärdat av en grå bård. Denna svamp förekommer i mellan 20-100% av alla friska tallbarr. Från både tall och granbarr växer också ofta Scleriphoma pithyophila ut. Dess mycel är karaktäristiskt svartglänsande.

För att få endofytiskt levande svampar att växa ut krävs att barren steriliseras. Man kan också lägga osteriliserade barr på maltagarplattor och se vad som växer ut från ytan. Där finns andra arter (annorlunda färg och form), bland annat jästsvampar. Yt-svampar växer ut snabbt, inom ett par dagar.

30



Ytsterilisering av barrYtsteriliseringen är viktig, annars kommer de epifytiskt växande svamparna helt att do-minera, eftersom de är så snabbväxande.

Material• Barr från gran och/eller tall.• Bägare med 70% etanol• 3 bägare med sterilt vatten (eller rent kranvatten)• Steril pincett • Sterilt filtrerpapper (eller eventuellt hushållspapper)

1. Doppa barren i 70% etanol i en minut.2. Skölj barren i 3 bad med sterilt vatten. (Vatten direkt från kranen kan eventuellt

användas i stället för sterilt tvatten om man spolar igenom kranen ordentligt först.) 3. Flytta barren med en flamberad pincett.4. Lägg barren på sterilt filtrerpapper eller eventuellt hushållspapper i en steril pet-

riskål. (Sterilisera filtrerpapper i 2 tim 170 °C eller dra ut ett par varv på hushålls-pappersrullen så att rent, okontaminerat papper kommer fram.)

5. Dela granbarren i två delar med en flamberad skalpell och lägg dem på maltagar-plattor.

6. Inkubera i mörker i rumstemperatur i 1-2 veckor.

Resultat och utvärderingStudera mycelet som växt ut från barren i stereolupp. Finns det skillnader i färg och struktur? Hur många svampindivider har växt ut från barren? Individerna avgränsas av tvärgå-ende svarta linjer.) Finns det dubbla tvärband på barren? (Visar att två individer växer tätt intill varandra.)Se även följande sida hämtad ur Bi-lagan nr 2 2011.

31



Nat

ione

llt r

esur

scen

trum

för

biol

ogi o

ch b

iote

knik

• B

i-lag

an n

r 2

augu

sti 2

011

• Få

r fr

itt k

opie

ras

i ick

e-ko

mm

ersie

llt s

yfte

om

käl

lan

ange

s •

ww

w.b

iore

surs

.uu.

se

Endo

fytis

kt (l

jusa

) och

epi

fytis

kt

(mör

ka) s

vam

par o

dlad

e frå

n gr

anba

rr. D

en fö

rsto

rade

bild

en

neda

n vis

ar fl

era

svam

pind

ivide

r som

vä

xt u

t frå

n gr

anba

rret. V

arje

indi

vid

avgr

änsa

s av

en

mör

k lin

je.

Odl

a sv

amp

I sk

ogen

finn

s de

t in

te b

ara

stor

a ha

ttsv

ampa

r. D

e fle

sta

svam

-pa

r är

sm

å oc

h oa

nsen

liga,

men

vis

sa g

år a

tt o

dla

och

stud

era

närm

are

på la

bb. F

ör sv

ampo

dlin

g be

höve

r man

pet

risk

ålar

med

m

alta

gar.

Se f

ulls

tänd

ig b

eskr

ivni

ng a

v fö

rsök

en p

å w

ww

.bio

re-

surs

.uu.

se, i

ans

lutn

ing

till

Bi-

laga

n nr

2 2

011.

Bild

av

blad

I tr

äden

s bl

ad fi

nns

det

svam

p, b

land

ann

at jä

stsv

ampa

r. E

n ro

-lig

und

ersö

knin

g är

att

med

vas

elin

fäs

ta b

lad

i lo

cket

av

en

petr

iskå

l med

mal

taga

r. Sp

orer

och

myc

elfr

agm

ent

kom

mer

att

ra

mla

ner

och

bör

ja v

äxa

och

bild

a en

kop

ia a

v bl

adet

. B

äst

resu

ltat

får

man

med

fär

ska

blad

på

höst

en.

Svam

p i o

ch p

å ba

rrG

ran-

och

tal

lbar

r ha

r en

rik

flor

a av

olik

a sv

ampa

r. D

et ä

r sv

årt

att

artb

estä

mm

a de

ssa

svam

par,

men

odl

ar m

an u

pp d

em p

å ag

arpl

atto

r är

vis

sa m

örka

och

and

ra l

jusa

. Mör

ka s

vam

par

le-

ver

utan

på b

arre

t, ep

ifyt

iskt

. D

e lju

sa s

vam

parn

a le

ver

inne

i

barr

en, e

ndof

ytis

kt. I

nne

i ba

rret

beh

över

sva

mpe

n in

te n

ågot

pi

gmen

tsky

dd m

ot U

V-s

trål

ning

och

är

därf

ör o

färg

ad. S

vam

-pa

rna

inne

i ba

rren

infe

kter

ar g

ranb

arre

n fö

rsta

åre

t m

en b

örja

r in

te v

äxa

till

förr

än b

arre

t dö

r ef

ter

kans

ke 6

-8 å

r. N

är s

ådan

a sv

ampa

r od

las

upp

på m

alta

gar

har

de e

n lå

ngsa

m t

illvä

xt. D

e ep

ifyt

iskt

väx

ande

sva

mpa

rna

är d

ärem

ot s

nabb

växa

nde

och

tar

över

hel

t om

man

inte

ste

rilis

erar

bar

ren.

Vem

är

jag?

Sv

ampa

r ka

n sk

ilja

på s

jälv

och

ick

e sj

älv.

Tit

tar

man

nog

gran

t på

ett

döt

t ba

rr k

an m

an s

e tu

nna

tvär

gåen

de l

inje

r. L

inje

rna

avgr

änsa

r en

sva

mpi

ndiv

id. O

dlar

man

upp

sva

mpa

r fr

ån b

arr

på m

alta

gar

växe

r de

till

sig

och

det

syn

s ty

dlig

t om

det

finn

s fle

ra in

divi

der

i ett

bar

r, se

bild

hög

er. V

äxer

myc

elet

ihop

är

det

sam

ma

indi

vid,

men

bild

as d

et e

n ty

dlig

zon

mel

lan

svam

parn

a är

det

olik

a in

divi

der.

Det

här

kan

äve

n te

stas

med

ost

rons

kiv-

ling

från

aff

ären

. Se

bild

ned

an t

ill h

öger

. Et

t sät

t att

uppt

äcka

sva

mpa

rs s

pore

r är a

tt lä

gga

en s

vam

phat

t med

und

ersi-

dan

nedå

t på

ett p

appe

r. H

ar s

vam

pen

ljusa

spo

rer a

nvän

ds e

tt m

örkt

pap

per

och

har d

en m

örka

spo

rer a

nvän

ds e

tt vit

t pap

per.

Är d

u os

äker

på

spor

färg

en,

lägg

ett

svar

t och

ett

vitt p

appe

r int

ill va

rand

ra o

ch lä

gg h

atte

n m

itt p

å sk

arve

n. Sp

orav

tryc

ket k

an fi

xera

s m

ed h

jälp

av

fixat

iv oc

h ra

mas

in. P

å bi

lden

t.v.

syns

m

önst

ret a

v po

rtabe

lloha

ttens

ski

vor s

om b

ildas

av

spor

erna

.

Petri

skål

med

tre

gran

barr

(pila

r) m

en b

ara

två

svam

pind

ivide

r. G

räns

en g

år d

är d

et h

ar b

ildat

s en

sva

rt lin

je.

Ost

rons

kivli

ng in

köpt

es fr

ån tv

å af

färs

kedj

or o

ch s

må

bita

r frå

n sv

ampa

rna

plac

erad

es p

å en

mal

-ta

garp

latta

(se

pila

r). M

ycel

et v

äxer

ih

op o

ch n

ågon

mör

k lin

je b

ildas

in

te, f

rukt

krop

parn

a ko

mm

er a

lltså

frå

n sa

mm

a sv

ampi

ndivi

d.

Und

erla

get t

ill un

ders

ökni

ngar

na p

å de

tta u

ppsla

g ko

mm

er fr

ån la

bora

tione

r uta

r-be

tade

vid

SLU

av A

nder

s D

ahlb

erg,

Eva

Dam

m o

ch L

ena

Jons

son.

Vi h

ar ä

ven

fått

värd

eful

l hjä

lp a

v Ev

a D

amm

, Inst

. för

bio

logi

sk g

rund

utbi

ldni

ng, U

ppsa

la u

nive

rsite

t.

Förs

torin

g av

gra

nbar

r med

fler

a sv

ampi

ndivi

der.

Pile

n vis

ar tv

å lin

jer t

ät in

till v

aran

dra

där t

vå

indi

vider

möt

s.

T.v. e

kbla

d, fä

st m

ed v

asel

in i

petri

skål

ens

lock

,t.h.

rosa

kol

onie

r av

jäst

svam

par p

å m

alta

gar.

Jäst

svam

-pa

rna

kom

mer

från

bla

d yta

n oc

h ha

r fal

lit n

er o

ch b

ildat

kol

onie

r på

mal

taga

rpla

ttan.

Ost

rons

kivli

ng

32



Försöket med morötter är enkelt att utföra, men kräver eftertanke och kunskaper om bakterier och växtceller för att kunna förklara. Bakterier som i första hand är aktuella i försöket hör till släktet Bacillus. Dessa är vanligt förekommande i naturen.

SäkerhetFörsöket innebär inte några specifika risker, men försiktighet vid uppvärmning krävs.

Material• 1 morot (ej alltför rentvättad)• 5 tomma petriskålar (eller plastmuggar och gladpack)• kniv• kastrull (eller bägare)• pincett

Utförande OBS! Tvätta inte moroten!1. Skär moroten i 3-4 mm tjocka skivor utan att ta på den i onödan. 5 alternativt 10 skivor behövs.2. Lägg en till två morotsskivor (beroende på hur många som får plats)i en petriskål (el-ler plastmugg som sedan täcks med gladpack).3. Lägg 8 morotsskivor i kokande vatten. Ta upp 2 morotsbitar åt gången efter 1, 2 5 respektive 10 minuter och lägg bitarna i petriskålar (eller plastmuggar som täcks med gladpack).4. Märk petriskålarna med koktid och gruppens namn.5. Trä en plastpåse över petriskålarna så att morotsbitarna inte torkar ut.6. Låt stå i rumstemperatur i cirka en vecka.

Resultat och utvärdering Studera morotsbitarna. Beskriv utseendet och förklara skillnaderna.

ReferensEva Damm, Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet.

Jordbakterier på morötter

33



Material till mikrobiologilaborationernaTryckplaTTor

Fisher Scientific GTF ABArendalsvägen 1641878 GöteborgArtikelnummer: 11379273X300 PETRISKÅL,55MM,RUND,KONTAKT,AS,Pris (februari 2019): 1 910 kr

Medier

Fiskmedium250 g fiskkött kokas i 1 dm3 kranvatten. Buljongen silas och tas tillvara.30 g NaCl (3 % i det färdiga mediet)10 g pepton10 cm3 glycerol1 g jästextrakt tillsätts eventuellt15 g agar tillsätts om fast medium önskaspH-värdet justeras till 7Autoklavera

Kasein- (mjölkpulverprotein-)medium10 g torrmjölkspulver5 g pepton15 g agar1 dm3 avjonat vattenAutoklavera

StärkelsemediumNA (nutrient agar) blandas med 2 % stärkelse.Autoklavera

Maltagar (kan inköpas som färdig blandning)30 g maltextrakt1 dm3 avjonat vatten15 g agar

Nutrient agar (NA, kan inköpas som färdig blandning)agar, 15 g/L1 g köttextrakt5 g peptone5 g NaCl2 g jästextrakt pH-värdet justeras till 7.1±0.2 (25 °C)

bioresursdagar 2011 ioogi o ioei dagar 2011 biologi och

Documents