bokslut 2012 socialnämnden 2012, sn...socialnämnden, bokslut 2012, sn 8(112) personliga ombud...
TRANSCRIPT
Bokslut 2012 - Socialnämnden
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 2(112)
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 3(112)
Innehållsförteckning
1 Socialnämnden ....................................................................................................... 7
1.1 Bokslut 2012 ................................................................................................................ 7
1.2 Verksamhetsbeskrivning ............................................................................................. 7
1.3 Prestationsmål ........................................................................................................... 10
1.4 Analys ........................................................................................................................ 12
1.5 Volymmått ................................................................................................................. 14
2 Socialförvaltningen ............................................................................................... 17
2.1 Bokslut 2012 .............................................................................................................. 17
2.2 Verksamhetsbeskrivning ........................................................................................... 17
2.3 Analys ........................................................................................................................ 19
3 Biståndsenheten ................................................................................................... 21
3.1 Bokslut 2012 .............................................................................................................. 21
3.2 Verksamhetsbeskrivning ........................................................................................... 21
3.2.1 Analys ................................................................................................................ 22
3.2.2 Nyckeltal ............................................................................................................. 23
3.3 Kvalitetsarbete .......................................................................................................... 27
4 Individ- och Familjeomsorg .................................................................................. 29
4.1 Bokslut 2012 .............................................................................................................. 29
4.2 Verksamhetsbeskrivning ........................................................................................... 29
4.2.1 Analys ................................................................................................................ 30
4.2.2 Nyckeltal ............................................................................................................. 32
4.3 Brandskydd ................................................................................................................ 33
4.4 Tillgänglighet ............................................................................................................. 33
4.5 Kvalitetsarbete .......................................................................................................... 33
5 Vård och Omsorg .................................................................................................. 35
5.1 Bokslut 2012 .............................................................................................................. 35
5.2 Verksamhetsbeskrivning ........................................................................................... 35
5.2.1 Analys ................................................................................................................ 44
5.2.2 Nyckeltal ............................................................................................................. 46
5.2.3 Brandskydd ......................................................................................................... 47
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 4(112)
5.2.4 Tillgänglighet ....................................................................................................... 47
5.2.5 Kvalitetsarbete .................................................................................................... 47
5.3 Kroppefjäll ................................................................................................................. 49
5.3.1 Bokslut 2012 ....................................................................................................... 49
5.3.2 Verksamhetsbeskrivning ....................................................................................... 49
5.3.3 Analys ................................................................................................................ 49
5.3.4 Brandskydd ......................................................................................................... 50
5.3.5 Tillgänglighet ....................................................................................................... 50
5.3.6 Kvalitetsarbete .................................................................................................... 50
5.4 Skållerud ................................................................................................................... 51
5.4.1 Bokslut 2012 ....................................................................................................... 51
5.4.2 Verksamhetsbeskrivning ....................................................................................... 51
5.4.3 Analys ................................................................................................................ 51
5.4.4 Brandskydd ......................................................................................................... 53
5.4.5 Tillgänglighet ....................................................................................................... 53
5.4.6 Kvalitetsarbete .................................................................................................... 53
5.5 Fagerlids Gruppboende .............................................................................................. 55
5.5.1 Bokslut 2012 ....................................................................................................... 55
5.5.2 Verksamhetsbeskrivning ....................................................................................... 55
5.5.3 Analys ................................................................................................................ 58
5.5.4 Brandskydd ......................................................................................................... 60
5.5.5 Tillgänglighet ....................................................................................................... 61
5.5.6 Kvalitetsarbete .................................................................................................... 61
5.6 Fagerlidshemmet ....................................................................................................... 63
5.6.1 Bokslut 2012 ....................................................................................................... 63
5.6.2 Verksamhetsbeskrivning ....................................................................................... 63
5.6.3 Analys ................................................................................................................ 64
5.6.4 Brandskydd ......................................................................................................... 65
5.6.5 Tillgänglighet ....................................................................................................... 66
5.6.6 Kvalitetsarbete .................................................................................................... 66
5.7 Bergs ......................................................................................................................... 68
5.7.1 Bokslut 2012 ....................................................................................................... 68
5.7.2 Verksamhetsbeskrivning ....................................................................................... 68
5.7.3 Analys ................................................................................................................ 71
5.7.4 Brandskydd ......................................................................................................... 71
5.7.5 Tillgänglighet ....................................................................................................... 72
5.7.6 Kvalitetsarbete .................................................................................................... 72
5.8 Hemsjukvård ............................................................................................................. 73
5.8.1 Bokslut 2012 ....................................................................................................... 73
5.8.2 Verksamhetsbeskrivning ....................................................................................... 73
5.8.3 Analys ................................................................................................................ 77
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 5(112)
5.9 Hemvård .................................................................................................................... 78
5.9.1 Bokslut 2012 ....................................................................................................... 78
5.9.2 Verksamhetsbeskrivning ....................................................................................... 78
5.9.3 Analys ................................................................................................................ 79
5.9.4 Brandskydd ......................................................................................................... 80
5.9.5 Kvalitetsarbete .................................................................................................... 80
6 Stöd och Service ................................................................................................... 83
6.1 Bokslut 2012 .............................................................................................................. 83
6.2 Verksamhetsbeskrivning ........................................................................................... 83
6.2.1 Analys ................................................................................................................ 84
6.2.2 Nyckeltal ............................................................................................................. 87
6.2.3 Brandskydd ......................................................................................................... 89
6.2.4 Tillgänglighet ....................................................................................................... 89
6.2.5 Kvalitetsarbete .................................................................................................... 89
6.3 Socialpsykiatri ........................................................................................................... 90
6.3.1 Bokslut 2012 ....................................................................................................... 90
6.3.2 Verksamhetsbeskrivning ....................................................................................... 90
6.3.3 Analys ................................................................................................................ 91
6.3.4 Brandskydd ......................................................................................................... 91
6.3.5 Tillgänglighet ....................................................................................................... 91
6.3.6 Kvalitetsarbete .................................................................................................... 91
6.4 Övrig LSS ................................................................................................................... 92
6.4.1 Bokslut 2012 ....................................................................................................... 92
6.4.2 Verksamhetsbeskrivning ....................................................................................... 92
6.4.3 Analys ................................................................................................................ 92
6.4.4 Brandskydd ......................................................................................................... 93
6.4.5 Tillgänglighet ....................................................................................................... 94
6.4.6 Kvalitetsarbete .................................................................................................... 94
6.5 Daglig Verksamhet..................................................................................................... 95
6.5.1 Bokslut 2012 ....................................................................................................... 95
6.5.2 Verksamhetsbeskrivning ....................................................................................... 95
6.5.3 Analys ................................................................................................................ 95
6.5.4 Brandskydd ......................................................................................................... 96
6.5.5 Tillgänglighet ....................................................................................................... 96
6.5.6 Kvalitetsarbete .................................................................................................... 96
6.6 Stjärnans Korttids ...................................................................................................... 97
6.6.1 Bokslut 2012 ....................................................................................................... 97
6.6.2 Verksamhetsbeskrivning ....................................................................................... 97
6.6.3 Analys ................................................................................................................ 97
6.6.4 Brandskydd ......................................................................................................... 97
6.6.5 Tillgänglighet ....................................................................................................... 97
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 6(112)
6.6.6 Kvalitetsarbete .................................................................................................... 97
6.7 LSS Boende 1 ............................................................................................................. 99
6.7.1 Bokslut 2012 ....................................................................................................... 99
6.7.2 Verksamhetsbeskrivning ....................................................................................... 99
6.7.3 Karolinen ............................................................................................................ 99
6.7.4 P.D Lundgrensgatan ........................................................................................... 100
6.7.5 Linnégatan ........................................................................................................ 101
6.8 LSS Boende 2 ........................................................................................................... 102
6.8.1 Bokslut 2012 ..................................................................................................... 102
6.8.2 Verksamhetsbeskrivning ..................................................................................... 102
6.8.3 Långgatan ......................................................................................................... 102
6.8.4 Vallmogatan ...................................................................................................... 103
6.8.5 Magasinsgatan ................................................................................................... 104
6.8.6 Rostocksgatan ................................................................................................... 105
6.9 LSS Boende 3 ........................................................................................................... 107
6.9.1 Bokslut 2012 ..................................................................................................... 107
6.9.2 Verksamhetsbeskrivning ..................................................................................... 107
6.9.3 Gården Gerdserud .............................................................................................. 107
6.9.4 Brandskydd ....................................................................................................... 108
6.9.5 Tillgänglighet ..................................................................................................... 108
6.9.6 Kvalitetsarbete .................................................................................................. 108
7 Övrig statistik ..................................................................................................... 109
7.1 Individ- och familjeomsorg – månadsstatistik 2012 ................................................ 109
7.2 Hemvård – månadsstatistik ..................................................................................... 110
7.3 Särskilt boende och hemvård – månadsstatistik ...................................................... 111
7.4 Avlidna i särskilt boende .......................................................................................... 112
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 7(112)
1 Socialnämnden
1.1 Bokslut 2012
Ordförande Daniel Jensen
År / Tkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2012 Avvikelse
Intäkter 46 957 46 006 41 970 4 036
Kommunbidrag 205 087 211 841 211 841 0
Summa Intäkter 252 044 257 847 253 811 4 036
Personalkostnader 187 207 198 255 189 619 8 636
Löpande kostnader 67 004 66 190 64 130 2 060
Kapitalkostnader 268 349 62 287
Summa kostnader 254 479 264 794 253 811 10 983
Årets resultat -2 435 -6 947 0 -6 947
1.2 Verksamhetsbeskrivning
Socialnämnden med sju ledamöter ansvarar för socialtjänstens politiska styrning. Nämnden
sammanträder cirka en gång per månad och ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet
med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt, i de föreskrifter som finns i
författningar, som gäller för socialtjänsten samt bestämmelser i reglementet för socialnämnden.
Socialnämnden ska regelmässigt till kommunfullmäktige rapportera hur verksamheten
utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Socialnämnden ska särskilt
rapportera när beslut om plats i särskilt boende eller annan insats inte har verkställts inom tre månader.
Socialnämnden är administrativt ansvarig för kommunens samrådsorgan Kommunala pensionärsrådet/KPR/ och Kommunala handikapprådet/KHR/.
Socialnämndens utskott med tre ledamöter sammanträder cirka en gång per månad och beslutar i individärenden enligt delegeringsordning.
Socialchefen är socialnämndens ledande tjänsteman och har det yttersta ansvaret för att
verkställa nämndens beslut.
Socialförvaltningens kansli har under 2012 genomfört enkät om samverkan mellan nämndens politiker och förvaltningens tjänstemän samt brukarenkät inom vård och omsorg.
Socialförvaltningens kansli har under 2012 genomfört enkät om samverkan mellan nämndens politiker och förvaltningens tjänstemän samt brukarenkät inom vård och omsorg.
Samtliga sektorer inom socialtjänsten har i uppdrag att arbeta så kostnadseffektivt som
möjligt utan att det inskränker på den enskildes lagliga rätt till insats. Det åligger alla anställda
att bidra till en god ekonomisk hushållning.
Verksamheten inom USD - Utveckling Socialtjänst Dalsland - leds av en heltidsanställd
samordnare. Kommunens huvudmannaskap har inneburit att svara för ekonomiadministration samt att vara anställningsmyndighet för en del av den personal som tjänstgör inom USD.
Styrgrupp för verksamheten har varit kommunernas socialnämndspresidier/motsvarande.
Ledningsgrupp har varit förvaltningscheferna för socialtjänsten i respektive kommun.
Styrgruppen har träffats fem gånger under året och ledningsgruppen cirka en gång per månad.
Den verksamhet som bedrivs är finansierad med 50 tkr per kommun, som grundbidrag. För
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 8(112)
personliga ombud betalas 75 tkr per år och kommun. Alkoholhandläggaren finansieras genom
avgifter enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige. I övrigt är verksamheten finansierad via olika projektbidrag.
I Individ- och familjeomsorgens verksamhet ingår sociala insatser på strukturinriktad, allmänt
inriktad och individinriktad nivå med utgångspunkt i gällande lagstiftning med huvudsaklig
inriktning på:
Ekonomiskt bistånd
Insatser för unga
Insatser för vuxna missbrukare
Familjerätt
Förebyggande verksamhet
Konsumentrådgivning
Skuldsanering
Familjerådgivning (som fristående verksamhet)
Handläggning av ärenden enligt alkohollagen
Tillsyn enligt tobakslagen
Stöd till föreningar
I Vård- och omsorgsverksamhet ingår sociala insatser på strukturinriktad, allmänt inriktad och individinriktad nivå med utgångspunkt i gällande lagstiftning med huvudsaklig inriktning på:
Hälso- och sjukvård inom ramen för Ädelreformen (1992)
Insatser i ordinärt boende i form av hemtjänst och hemsjukvård,
Boende i särskilda boendeformer (korttidsvård eller permanentboende),
Dagcentral vid Älvan och Karolinen
Trygghetstelefon
Hemsändning av varor
Matdistribution
Stöd till närstående
Stöd till föreningar
I Stöd och service ingår insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade,
personer med utvecklingsstörning och autism, personer som i vuxen ålder genom olycka eller
sjukdom fått en hjärnskada som medför ett bestående begåvningsmässigt funktionshinder och
personer med varaktiga funktionshinder, som inte beror på normalt åldrande och som innebär
betydande svårigheter i det dagliga livet, med huvudsaklig inriktning på:
Personlig assistans/personlig assistent
Ledsagarservice
Kontaktperson
Avlösarservice
Korttidsvistelse utanför det egna hemmet
Boende för barn och ungdomar
Boende för vuxna
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 9(112)
Daglig verksamhet
Dagverksamhet och boendestöd för personer med psykiska funktionshinder
Stöd till föreningar
Inriktningsmål
Melleruds kommun ska alltid sätta medborgaren i centrum
Melleruds kommun ska erbjuda företag gynnsamma förutsättningar för etablering och tillväxt
Melleruds kommun ska erbjuda livskvalitet
Melleruds kommun ska prioritera barnfamiljer och ungdomar
Melleruds kommun ska vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 10(112)
1.3 Prestationsmål
Prestationsmål Måluppfyllelse Mål år 2012
Utfall Senaste kommentaren
Alla som erhåller insatser eller
deras närstående ska känna till hur de kan lämna synpunkter eller klagomål
Alla som erhåller insatser eller
deras närstående ska känna till hur de kan lämna synpunkter eller klagomål.
100% 100%
Vid ankomstsamtalet informeras vårdtagare och närstående om möjligheten samt rutinen att lämna synpunkter och klagomål.
Alla vårdtagare ska erbjudas ett ankomstsamtal/planeringssamtal inom en vecka.
Alla som vill får samtal. 100% 100%
Alla nyinflyttade och närstående erbjuds inom en vecka tid för ankomstsamtal.
För vuxna ska behovet av platser i hem för vård eller boende inte överstiga 1,5 årsplatser.
Att antalet vuxna ska behovet av platser i hem för vård eller boende inte överstiga 1,5 årsplatser.
138dgr 184dgr
Antalet årsplatser på HVB blev knappt 12 % fler än förra året. Budgetmålet överskreds på årsbasis med 23 %. Behovet har inte fullt ut kunnat tillgodoses inom ram.
Patienter ska riskbedömas enligt socialstyrelsens kvalitetsindikatorer
Patienter med nedsatt hälsa ska riskbedömas riktade HSL insatser enligt socialstyrelsens kvalitetsindikatorer
100% 100%
Detta registreras via Senior Alert (Socialstyrelsens kvalitetsregister).
Alla praktikanter ska vara nöjda med praktiken och de uttrycker att de kan tänka sig söka anställning i socialtjänsten i Mellerud efter slutförd utbildning.
Att samtliga praktikanter varit nöjda efter avslutad praktik.
100% 100%
Samtliga som besvarat praktikantenkäten har samtliga uttryckt (stämmer 63% / stämmer delvis 37%) att de kan tänka sig söka jobb inom socialtjänsten i Mellerud.
Alla som är studerande vid lärosäte och vill praktisera ska erbjudas plats inom vård och omsorg och stöd och service för att säkerställa rekrytering av kompetent personal.
Alla som söker plats och är behörig att söka erbjuds plats
100% 100%
Alla studenter med adekvata förutsättningar erbjuds praktikplats.
Ett friskare Mellerud
Målet uppfyllt enligt plan: Lokalerna är iordningställda så att det passar verksamheten. Ungdomsgården (Mötesplatsen) ska vara igång med tillräcklig bemanning. Stinsen ska utgöra en grund i utvecklingen i samarbete med bland andra skola, socialtjänst, föreningar och andra aktörer. Passagens och fältsekreterarnas verksamhet ska fungera tillfredsställande på Stinsen. Målet delvis uppfyllt: Om ett av ovanstående kriterier inte har uppnåtts. Målet ej uppfyllt: Om Flera av ovanstående kriterier ej är uppfyllda.
Enligt plan
Enligt plan
Se fältsekreterarnas årsberättelse för 2012.
För unga ska behovet av För unga ska behovet av 92dgr 241dgr På årsbasis är
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 11(112)
Prestationsmål Måluppfyllelse Mål år 2012
Utfall Senaste kommentaren
placeringar i hem för vård eller boende inte överstiga en
årsplats.
placeringar i hem för vård eller boende inte överstiga en
årsplats.
antalet vårddygn i HVB 50 procent fler
än under 2011. Målet har på årsbasis överskridits med 248 %. Fler unga har behövt vård i HVB.
Melleruds kommun är en del av världen och den en del av oss
För att målet ska vara uppfyllt ska: WEPA - minst två internationella projekt gått till ansökan under 2011. EVS - minst två ungdomar från Melleruds kommun åker ut och vi tar emot minst två personer i vår verksamhet. Varje skola ska ha minst ett aktivt internationellt partnerskap. Socialförvaltningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen ska ha ett internationellt utbyte under året. Varje förvaltning ska i sin budget avsätta ekonomi för utbyte och aktiviteter i enlighet med internationella policyn. Varje förvaltning ska för att växla upp pengarna för utbyte och aktiviteter se på möjligheterna att söka pengar externt, främst genom EU:s Twin Town program.
Enligt plan
Enligt plan
Utbyte av erfarenhet kopplat till projekt med norska kommuner kring demensvård.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 12(112)
1.4 Analys
Socialnämndens resultat visar på ett underskott mot budget på 6 947 tkr. Avvikelsen mot
prognoserna under 2012 beror bland annat på ökade insatser inom socialnämndens tre
sektorer under årets sista månader. Prognosarbetet har också försvårats av sen lönerevision,
oklar redovisning av semesterlöneskulden för årsarbetare samt ändrad redovisning av uttagen semester.
Individ- och familjeomsorg har haft målet att antalet vårddagar i hem för vård eller boende
(HVB) inte ska överstiga en årsplats. Det blev 3,5 årsplatser. Det var barn med specifika
behov, som inte kunde tillgodoses med insatser i öppenvård. 13 barn var placerade i
familjehem. Flera av dessa var så kallade uppväxtplaceringar. Anmälningarna som rör barn
ökade med sju procent jämfört med 2011. De två fältsekreterarna har tagit ett stort ansvar för
mötesplatsen Stinsen i samverkan med kultur- och utbildningsförvaltningen. Många
förebyggande insatser har genomförts i form av gruppverksamheter och sommarläger. Fem
personer har erhållit vård i hem för vård eller boende (HVB), vilket motsvara 1,85 årsplatser.
Budgeterat för 2012 var 1,5 årsplatser. Den huvudsakliga insatsen för personer med
missbruksproblematik sker i kommunen. Försörjningsstöd utbetalades med sammanlagt 8 031 tkr. Det är en minskning med sju procent jämfört med 2011.
Under året identifierades ett ökat behov av korttidsplatser för personer med demens.
Vårdtagare med somatiskt omvårdnadsbehov blandades med dementa vårdtagare på grund av
bristen på adekvata platser i särskilt boende. Även hemtjänsten har förstärkts för att ge extra
stöd till personer med demens. Av den anledningen öppnades avdelning röd, med sex extra platser, Fagerlidshemmets gruppboende.
Insatser i fyra lägenheter vid Fagerlidshemmet och nio lägenheter vid Fagerlids gruppboende
har inte varit budgeterade. På grund av det utökade behovet har flera av dessa ändå tagits i
anspråk för att ge vård och omsorg, som den enskilde haft laglig rätt till. Utöver 127
permanentplatser och 16 korttidsplatser har sammalagt sju årsplatser tagits i anspråk.
Kostnaden har uppgått till 1 550 kr/dygn jämfört med 2011, då kostnaden uppgick till 1 512 kr/dygn, 2,5 procent ökning.
Under 2012 blev det ytterligare fler som erhöll insatser inom hemvården. Ökningen var drygt
tio procent, 373 vårdatagare. Antalet verkställda timmar har ökat med drygt 11 procent, från
år 2011 70277 timmer till år 2012 78542 timmar. Timkostnaden har ökat med tio kronor från 386 till 378 kronor, 2,1 procent.
Trots krav på reducering av kostnader för utbildning (182 tkr för Vård och Omsorg) har
utbildningsinsatser genomförts med stöd av stasbidrag och projektmedel. Personal har bland
annat genomfört utbildning i hudvård och trycksårsprofylax, fallprevention samt etik och
bemötande. Deltagande i uppföljnings- och kvalitetsregister har också inneburit utbildningsinsatser inom ramen för nationella krav på förbättringar inom vård och omsorg.
Stöd och service har under 2012 inte nått upp till förväntat resultat mot budget. Orsaken är
fler beslutade insatser samt ökat stöd och omvårdnadsbehov hos äldre. Möjligheten att vara
precis i prognosarbetet har försvårats av brister i det personal- och ekononomiska
redovisningssystemen, som skapat viss osäkerhet, men som inte direkt haft inverkan på resultatet.
Volymökningar inom socialpsykiatrin, främst i slutet av året, har ökat kostnaderna. Stora
omstruktureringar har gjorts i verksamheten så att bemanningen inom Kvarnen minskat från
3,5 till 2,0 årsarbetare. Boendestödet har förstärkts.
Antalet äldre på gruppbostad/servicebostad som inte deltar i på daglig verksamhet ökar, vilket
påverkar personaltätheten dagtid i dessa boenden. I ett boende har personal gått från sovande
jour till vaken natt för att säkra en god och säker vård och omsorg. Vid Gården, som är ett
boende för personer med autism har tillkommit två platser. Totalt har därför kostnaderna för
bostad enligt LSS ökat med 4,2 procent jämfört med 2011.
Inom personlig assistans påverkas resultatet av att fler valt privata assistansbolag samt att kostnaderna för boende för unga ökat.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 13(112)
Korttidsboendet har under året övergott till att ha öppet tre helger av fyra i stället för två. Bl.a.
har barnens olika behov samt fler helgbeslut varit orsaken till förändringen. Två nya ärenden har initierats av IFO varav ett också är ett internt köp.
Boende för barn och unga/internat har ökade kostnader. Internatens nya kostnadsberäkningar och tre nya beslut under hösten 2012 är orsaken.
Resultat per sektor (i tkr)
Individ- och familjeomsorg -2 500
Vård och omsorg -5 000
Stöd och service -2 000
Socialförvaltningen, övrigt 2 553
Totalt -6 947
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 14(112)
1.5 Volymmått
2 011 Budget Prognos 1 Delårsbokslut
201207 Prognos 3
Bokslut 2012
Antal vårddagar i HVB/vuxen
606 548 51 313 492 676
Antal vårddagar i HVB per barn/ungdom
852 365 389 911 1 033 1 274
Försörjningsstöd / bidragshushåll
35 667 36 339
Försörjningsstöds månader / bidragshushåll
5,6
Vård och omsorg
2 011 Budget Prognos 1 Delårsbokslut
201207 Prognos 3
Bokslut 2012
ORDINÄRT BOENDE
Antal utförda
hemvårds timmar
70 277 58 130 19 089 45 491 58 604 78 542
Andel arbetad tid i hemmet (%)
70 81 83 79 78
Utförd tid i hemvård/ månad och brukare
17,5 18 17,5 17,5 17,5 17,5
Brutto kostnad/ hemvårds timme
378 411 379 380 373 386
Brutto
kostnad/ enskild i hemvård (tkr)
74 89 81
Antal lunch portioner hemvård
42 374 44 000 10 456 24 292 31 763 43 213
Vårddygn i korttidsvård (antal)
4 733 5 856 1 218 2 631 3 591 4 806
Vårddygns kostnad korttidsvård (tkr)
1 596 1 408 1 566 1 637 1 590
Vårddygn
utskrivnings klara
1 12 0 0 3 4
SÄRSKILT BOENDE
Kostnad/ vårddygn (ej demens)
1 363 1 408 1 367 1 389 1 381 1 395
Kostnad/ vårddygn
1 823 1 892 2 014 1 914 1 871 1 881
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 15(112)
2 011 Budget Prognos 1 Delårsbokslut
201207 Prognos 3
Bokslut 2012
(demens)
Beläggning (%) (ej demens)
104 100 104 104 103 103
Beläggning (%) (demens)
84 100 98 102 104 107
Stöd och service
2 011 Budget Prognos 1 Delårsbokslut
201207 Prognos 3
Bokslut 2012
Antal personer tillhörande person kretsen LSS
96 97
Antal personer i bostad med särskild service
50 46 51
Antal deltagare i daglig verksamhet SoL och LSS
60 55 64
Årskostnad/ plats för boende med särskild service (tkr)
639 706 666
Trygghets boendet Axet (antal)
8 8
Satellit boendet Axet (antal)
3 0
Kvarnen (antal)
19 10
Boendestöd SoL (timmar)
558 588
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 16(112)
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 17(112)
2 Socialförvaltningen
2.1 Bokslut 2012
År / Tkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2012 Avvikelse
Intäkter 18 797 20 451 18 806 1 645
Kommunbidrag -11 425 -10 969 -10 969 0
Summa Intäkter 7 372 9 482 7 837 1 645
Personalkostnader 2 566 2 650 2 838 -188
Löpande kostnader 4 593 4 086 4 999 -913
Kapitalkostnader 180 226 0 226
Summa kostnader 7 339 6 962 7 837 -875
Årets resultat 33 2 520 0 2 520
2.2 Verksamhetsbeskrivning
Socialnämnden med sju ledamöter ansvarar för socialtjänstens politiska styrning. Nämnden
sammanträder cirka en gång per månad och ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet
med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, i de föreskrifter som finns i
författningar, som gäller för socialtjänsten samt bestämmelser i reglementet för socialnämnden.
Socialnämnden ska regelmässigt till fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och
hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Socialnämnden ska särskilt rapportera när beslut om plats i särskilt boende eller annan insats inte har verkställts inom tre månader.
Socialnämnden är administrativt ansvarig för kommunens samrådsorgan Kommunala pensionärsrådet/KPR/ och Kommunala handikapprådet/KHR/.
Socialnämndens utskott med tre ledamöter sammanträder cirka en gång per månad och beslutar i individärenden enligt delegeringsordning.
Socialchefen är socialnämndens ledande tjänsteman och har det yttersta ansvaret för att verkställa nämndens beslut.
Samtliga sektorer inom socialtjänsten har i uppdrag att arbeta så kostnadseffektivt som
möjligt utan att det inskränker på den enskildes lagliga rätt till insats. Det åligger alla anställda att bidra till en god ekonomisk hushållning.
Verksamheten inom USD - Utveckling Socialtjänst Dalsland - leds av en heltidsanställd
samordnare. Kommunens huvudmannaskap har inneburit att svara för ekonomiadministration samt att vara anställningsmyndighet för en del av den personal som tjänstgör inom USD.
Styrgrupp för verksamheten har varit kommunernas socialnämndspresidier/motsvarande.
Ledningsgrupp har varit förvaltningscheferna för socialtjänsten i respektive kommun. Styrgruppen har träffats fem gånger under året och ledningsgruppen cirka en gång per månad.
Den verksamhet som bedrivs är finansierad med 50 tkr per kommun, som grundbidrag. För
personliga ombud betalas 75 tkr per år och kommun. Alkoholhandläggaren finansieras genom
avgifter enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige. I övrigt är verksamheten finansierad via
olika projektbidrag.
Alkoholhandläggning i Dalsland
Under 2012 handlades 28 nya ansökningar om stadigvarande serveringstillstånd, 60
utredningar om tillfälligt serveringstillstånd och 13 återkallelser av serveringstillstånd. Sex
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 18(112)
remissvar lämnades till Lotteriinspektionen. Fyra utredningar om oegentligheter på
serveringsställen har handlagts.
Under året har 87 kontroller genomförts på serveringsställen, därav har 11 avsett tillfälliga
tillstånd. Tillsynen resulterade i två erinringar och två varningar. 54 tillsynsbesök i butiker och
på försäljningsställen för folköl och/eller tobak har gjorts. Inre tillsyn har genomförts två
gånger under året för samtliga serveringsställen i Dalsland.
En utbildning i ansvarsfull alkoholhandläggning med 14 deltagare har genomförts.
Personliga ombud
De personliga ombuden fungerar som stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning.
Under 2012 har Dalslandskommunerna gemensamt haft tillgång till två personliga ombud som har givit stöd och hjälp till personer som har det svårt i sitt dagliga liv.
Antal klienter per kommun varierar mellan åren sedan verksamheten startade 2007, men jämnar ut sig totalt under perioden. Personliga ombuden grundfinansieras av Länsstyrelsen.
Gemensam mottagning av asylsökande ensamkommande barn
Våren 2012 sades kommunernas avtal med Gryning Vård AB upp om boendeplatser på Vega
asylboende upp. Fr.o.m. 2012-08-01 övertog kommunerna själva hela ansvaret för mottagning
av ensamkommande barn vilket för USD innebar att den socialsekreterare och assistent som
varit anställda för att utreda barnen, svara för hämtning samt återsökningar från Migrationsverket sades upp fr.o.m. 2012-09-01.
Samordnaren på USD har under 2012 arbetat cirka 50 % med ensamkommande barn.
Migrationsverkets schablonersättning till kommunerna samt ersättning för gjorda utredningar
har finansierat verksamheten. Återstående del av schablonersättningarna vid projektets slut har återförts till respektive kommun.
Familjerådgivning
Dalslandskommunerna bedriver gemensam familjerådgivning i lokaler i Bäckefors. Under 2012
har rådgivning även erbjudits en gång i månaden i Mellerud. Rådgivningen köps in från Trollhättans stad.
USD svarar för viss administration samt genomför uppföljningar m m med familjerådgivaren.
Kvinnofridsprojekt
Under 2012 har ett utbildningsprojekt för kommunernas personal bedrivits, finansierat av
länsstyrelsen. Riktade utbildningar har erbjudits personal inom äldreomsorgen, IFO och LSS.
Projektet har förlängts fram till och med 2013-04-30.
Individ- och familjeomsorg
IFO-chefsgruppen har under hösten tagit fram förslag till gemensamma riktlinjer för arbetet med ensamkommande barn.
IFO-chefsgruppen har påbörjat arbetet med att ta fram ett förslag till samverkan kring gemensam familjerätt och familjehem.
Övrigt
Ett antal utbildningsdagar har arrangerats, främst för äldreomsorgens personal men även för bl.a. gode män och kommunernas personal som arbetar med ensamkommande barn.
Nätverksträffar inom olika områden har initierats och genomförts.
Uppföljningar av larmupphandling i särskilt boende samt trygghetstelefoni/larmmottagning i ordinärt boende har gjorts regelbundet under året.
Uppföljnings- och utredningsuppdrag åt enskilda kommuner inom olika verksamheter inom
socialtjänsten.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 19(112)
Under våren 2012 genomförde pwc, på uppdrag av Dalslandskommunernas Kommunalförbund,
en utvärdering av USD. Utvärderingen presenterades vid direktionsmöte i september.
I oktober tog KS i Färgelanda beslut om att fr.o.m. 2013-01-01 lämna USD
2.3 Analys
Socialnämndens anslag för oförutsedda kostnader om 1 mnkr har inte ombudgeterats varför
det redovisas som överskott på socialnämndens eget anslag. Nämndens övriga anslag för den egna verksamheten lämnar ett överskott med 1,520 mnkr.
Intäkterna från brukare inom Vård och Omsorg redovisas under socialchefens ansvar. De
brukarrelaterade intäkterna låg sammantaget i nivå med budget. På grund av använda platser
i särskilt boende som inte varit budgeterade har intäkterna ökat liksom intäkter från
hemvårdsinsatser.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 20(112)
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 21(112)
3 Biståndsenheten
3.1 Bokslut 2012
Enhetschef Jan-Erik Johansson
År / Tkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2012 Avvikelse
Intäkter 26 46 23 23
Kommunbidrag 2 751 2 912 2 912 0
Summa Intäkter 2 777 2 958 2 935 23
Personalkostnader 2 028 2 236 2 207 29
Löpande kostnader 613 648 728 -80
Kapitalkostnader 0 0 0 0
Summa kostnader 2 641 2 884 2 935 -51
Årets resultat 136 74 0 74
3.2 Verksamhetsbeskrivning
Biståndsenheten
Biståndsenhetens huvudsakliga uppgift är att utreda, bedöma, dokumentera och fatta beslut,
enligt fastställd delegeringsordning, i ärenden enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om
särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Enheten arbetar dessutom med uppföljning och omprövningar inom de olika lagrummen och bedriver uppsökande verksamhet.
Personalresursen består av sammanlagt 4,5 årsarbetare efter utökning med 0,5 åarb
biståndshandläggare från och med 2010. Enhetschefen för verksamheten har en delad
funktion, biståndsenhet och MAS, sammanlagt 1,0 åarb. Tre biståndshandläggare (3,0
årsarbetare) handlägger förekommande ärenden enligt socialtjänstlagen. Enheten har en
assistenttjänst (0,5 årsarbetare) som i sin befattning även bistår socialkansliet med administrativa uppgifter.
Handläggning, utredning och dokumentation av LSS-ärenden sker i form av tjänsteköp från
det Dalslandsgemensamma LSS-teamet sedan 2005-01-01. Omfattningen motsvarar 59 % av
heltid. Kostnad för 2012 var strax under 325 tkr.
Handläggning enligt Socialtjänstlagen (SoL)
Biståndshandläggarna arbetar med socialtjänstlagen och vägledande bestämmelser för biståndshandläggning, som utgångspunkt.
De vägledande bestämmelserna ska ses som ett komplement till socialtjänstlagen, vid
utredning och bedömning av den enskildes behov. Prövning utgår från en helhetssyn av den
enskildes behov och hur de kan tillgodoses på bästa sätt. Insatsen ska stärka den enskildes
möjligheter att leva ett så självständigt liv som möjligt. I utredningen finns alltid en bedömning, om behovet kan tillgodoses på annat sätt.
Genom de vägledande bestämmelserna, läggs nivån för beslut som biståndshandläggarna kan
fatta på delegering. Om utredningen visar att det finns särskilda skäl, som gör att de
vägledande bestämmelserna inte kan tillämpas, ska socialnämnden besluta i ärendet.
Biståndshandläggaren ska i sin utredning, med beaktande av rättssäkerhetsperspektivet, tillse
att handläggningen sker på professionell grund, bidrar till kostnadseffektivitet samt tillse att tillgängliga resurser används så effektivt som möjligt.
Biståndshandläggaren ska, på begäran av den enskilde, bistå med nödvändig hjälp i samband
med att ett ärende överklagas. Begäran om överklagan av ett beslut, ska alltid ske skriftligen
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 22(112)
och lämnas in till socialnämnden, senast tre veckor från den dag den enskilde fått ta del av
beslutet. Biståndshandläggaren prövar om överklagan kommit in i rätt tid – rättidsprövning. I
annat fall ska överklagan avvisas. Om den enskildes uppgifter leder till att beslutet ändras ska
ett nytt beslut fattas. Om de uppgifter som den enskilde anför inte medför ändring ska
överklagan skickas vidare till aktuell rättsinstans.
Handläggning enligt lagen om Stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
Kommunen använder utredarkompetens från det gemensamma LSS-teamet i Dalsland.
Handläggaren utreder, bedömer och dokumenterar i förekommande ärenden. Besluten fattas
därefter av enhetschefen för Biståndsenheten, enligt fastställd delegeringsordning eller av socialnämndens utskott.
När utredningen avslutats och beslut har fattats överlämnar handläggaren ärendet för
verkställighet till den enhet som ska utföra insatsen.
MAS
Efter ÄDEL-reformen föreskrivs i 24 § hälso- och sjukvårdslagen att inom det
verksamhetsområde kommunen bestämmer, skall finnas en medicinskt ansvarig sjuksköterska, förkortat MAS. Ansvaret omfattar:
1. att det finns sådana rutiner att kontakt tas med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fordrar det.
2. att beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerheten för patienterna.
3. att anmälan görs till den nämnd, som har ledningen av hälso- och
sjukvårdsverksamheten, om en patient i samband med vård och behandling drabbas av, eller utsatts för risk att drabbas av, allvarlig skada eller sjukdom.
MAS är ansvarig för att kvalitets- och säkerhetsrutiner hålls på en optimal nivå samt att all
personal har kännedom om, för hälso- och sjukvården gällande, lagar, föreskrifter och allmänna råd.
Alla avvikelser i läkemedelshantering m.m. leder inte till lex Maria-anmälan. De allra flesta
följs upp lokalt.
3.2.1 Analys
Antalet korttidsbeslut har fortsatt öka, från 234 till 255. Antal fattade beslut om permanent
boende har ökat till 49 efter en nedgång till 39, 2011. Vid årsskiftet var det fem personer på korttidsboendet som väntade på plats i annat boende.
Biståndsenheten svarar för handläggning av biståndsärenden enligt socialtjänstlagen vad gäller
äldre och personer med funktionsnedsättning och insatser enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Enheten ska dessutom bedriva uppsökande verksamhet.
Utredning i aktuella ärenden ska påbörjas inom fem arbetsdagar från ansökningsdagen och
avslutas inom rimlig tid, dock senast inom fyra månader. Antal fattade beslut visar fortfarande en stadig ökning sedan 2005.
Förutsättningarna att hinna med omprövningar och uppföljningar inom fastställd tid har blivit
bättre sedan antalet biståndshandläggare utökades med 0,5 årsarbetare. Åtgärder enligt LEAN har dessutom frigjort tid.
Enheten ska genomföra uppsökande verksamhet enligt Vård- och omsorgsplanen, som
fastställdes av kommunfullmäktige under 2006. För att kunna öka livskvaliteten hos de äldre
behövs redskap för att förebygga ohälsa och vårdbehov. Alla kommuninvånare som fyller 80 år
och inte redan har kommunala insatser, ska få aktuell information från Biståndsenheten samt
erbjudas ett personligt besök, för att få mer information. Uppsökande verksamhet har
genomförts enligt planen. Få besök har lett till insatser, troligen eftersom de flesta är vitala
och klarar sig bra utan hjälp. 2012 ledde inget besök till insatser. Se redovisningen på nästa sida!
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 23(112)
Ekonomisk analys
Intäkter 46 tkr
Intäkterna blev högre än budgeterat på grund av återbetalat 12 tkr från utvecklingsanslag för
utlägg vid personalutvecklingsaktiviteter samt 9 tkr lokalhyra, kvinnofrid. Hyra från alkoholhandläggaren var 2 tkr högre än budgeterat.
Personalkostnader 2 236 tkr
Biståndsenhetens personalkostnader visar ett underskott på 29 tkr. Underskottet beror på ej
uttagen semester, 60 tkr samt att en medarbetare slutade och återrekryteringen medförde
vissa merkostnader. Sommaren löstes med hjälp av en semestervikarie samt att enhetschefen
fungerade som biståndshandläggare.
Löpande kostnader 648 tkr
Överskott på 80 tkr. Enheten eftersträvar återhållsamhet vad gäller förbrukningsmateriel och
inköp för att hålla kostnaderna så låga som möjligt.
Årets resultat +74 tkr
3.2.2 Nyckeltal
1 107 ansökningar enligt socialtjänstlagen har inkommit till Biståndsenheten under 2012 och
1 164 beslut har tagits varav 16 avslag. Ärendemängden har ökat ytterligare, från 1 107 fattade beslut, till 1 164.
Se stapeldiagramet på nästa sida.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 24(112)
Av de ansökningarna som inkommit har 619 ärenden avsett hemtjänst (nya ärenden och
omprövning av gamla ärenden) och 81 ärenden trygghetslarm. För jämförelse över tid, se nedanstående tabell.
År Fattade
beslut Hemvård
Trygghets-larm
Korttids-boende
Särskilt boende
Ledsag-ning
Kontakt-person
Övriga insatser
2005 610 272 68 200 51 7 8
2006 645 263 65 208 63 8 19
2007 714 375 83 168 49 43 22
2008 828 423 98 204 53 24 27
2009 991 516 84 249 48 31 51
2010 1003 510 74 248 50 31 71
2011 1107 608 88 234 39 45 25 52
2012 1164 619 81 255 49 37 28 79
Beslut i form av korttidsboende används ofta som första åtgärd när den enskilde inte klarar att
bo kvar i sitt ordinära boende i stället för att direkt fatta beslut om särskilt boende.
Det kan också konstateras att regionens vårdtider fortsätter att vara korta. Detta ställer större
krav på kommunen att klara eftervård i form av korttidsboende eller stora hemtjänstinsatser i den enskildes hem, kombinerat med hemsjukvård.
Beslut om korttidsboende är alltid tidsmässigt korta beslut och uppföljning/omprövning sker i
många ärenden flera gånger, innan handläggaren kan fatta ett mer långsiktigt beslut, som väl
stämmer med den enskildes behov av insatser.
Att enskilda personer inte klarar sin situation i det ordinära boendet och därmed söker särskilt
boende, beror på olika orsaker. Demenssjukdomar är en stor anledning till att situationen i hemmet blir ohållbar.
Andra orsaker till att den enskilde fått beslut om särskilt boende, är stora omvårdnadsbehov,
som orsakas av att krafterna sinar, i takt med allt högre ålder och/eller av följderna efter
stroke, hjärtkärlsjukdomar, frakturer (framförallt höftfrakturer) eller andra sjukdomar, som märkbart nedsätter den enskildes hälsotillstånd och förmåga att klara sig som tidigare.
De personer som söker särskilt boende och inte har omfattande omvårdnadsbehov, anger ofta
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 25(112)
otrygghet, ensamhet och att hemsituationen känns osäker, som främsta orsak. För många av
dessa kan insatser i form av hemtjänst, hemsjukvård eller trygghetslarm ge stöd, så att ett fortsatt boende i hemmet är möjligt.
Ej verkställda beslut
Kommunerna är skyldiga att rapportera till tillsynsmyndigheten, numera Socialstyrelsen,
angående de beslut som inte verkställs inom rimlig tid eller i de fall där verkställighet avbryts.
Rapportering sker varje kvartal. Under året har sammanlagt fyra beslut, under olika perioder,
inte kunnat verkställas inom rimlig tid (upp till tre månader). Tre avsåg särskilt boende, varav ett demensboende.
Vårdplanering av utskrivningsklara patienter
Biståndshandläggarna samarbetar dagligen med sjukhusen inom Västra Götalands-regionen,
framförallt NU-sjukvården. Under 2012 uppgick antalet utskrivningsklara till 390 personer, att jämföra med 2011 till 366, 2010 till 347 och 2009 till 455.
Antal ärenden har ökat något de senaste två åren efter nedgången 2010. Merparten av dessa
ärenden kräver vårdplanering inför utskrivning från sjukhuset. Allt fler har stora och omfattande omvårdnadsbehov.
Vårdplanering sker antingen på sjukhuset, genom telefonplanering eller genom vårdplanering i
hemmet efter utskrivning. Biståndshandläggarna utreder, dokumenterar och fattar beslut om
lämplig insats efter vårdplaneringen. Samråder med olika vårdgivare och överlämnar därefter för verkställighet, till den enhet inom kommunen, som ska utföra insatsen efter utskrivningen.
I de fall kommunen inte kan erbjuda lämplig insats i rätt tid och patienten blir kvar på
sjukhuset, debiteras kommunen en kostnad för varje vårddygn (betalningsansvar). Ett
vårddygn under 2012 kostade 3 576 kr.
Under 2012 har kommunen haft fyra betalningsansvarsdygn, samt köpt korttidsplatser av Bengtsfors kommun. Sammanlagt 29 dygn à 2 100:-/dygn.
Handläggning enligt lagen om Stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
45 LSS-ansökningar har behandlats under 2012. Från 2009 är LSS-beslut inte längre
tidsbegränsade utan följs upp en gång per år, därför ses en minskning i antal inkomna
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 26(112)
ansökningar från och med det året, dock med en stigande tendens. Tidigare omprövades alla
beslut årligen, vilket syntes i redovisningen som en ny ansökan.
År Ansök-ningar
Personlig ass enl. LSS
Personlig ass enl. LASS
Ledsagar-service
Kontaktperson Avlösare Uppfölj-
ningar
Bifall Avslag Bifall Avslag Bifall Avslag Bifall Avslag Bifall Avslag
2005 43 0 1 0 0 8 0 13 1 3 0
2006 42 1 1 1 0 14 1 4 0 1 0
2007 43 3 2 1 0 5 0 10 2 1 1
2008 45 3 4 0 0 4 1 6 3 2 0 32
2009 26 3 3 0 0 3 2 3 1 0 1 51
2010 32 1 0 0 0 2 2 5 2 0 0 51
2011 34 0 0 0 0 10 0 4 1 0 0 54
2012 45 9 2 0 0 7 2 7 0 6 0 61
Under året har fyra avslagsbeslut fattats.
År Korttidsvistelse Korttidstillsyn Boende unga Boende vuxna Daglig
verksamhet
Individ-uell plan
Bifall Avslag Bifall Avslag Bifall Avslag Bifall Avslag Bifall Avslag
2005 7 0 0 0 1 0 4 0 1 0 9
2006 11 1 0 0 3 0 1 0 1 0 3
2007 9 3 0 0 3 0 2 0 1 0 8
2008 5 1 0 0 4 0 3 1 10 0 3
2009 5 2 0 0 1 1 2 0 2 0 4
2010 5 1 6 0 0 0 4 0 5 0 9
2011 5 1 1 0 0 0 2 0 3 0 8
2012 5 0 3 0 3 0 3 0 6 0 3
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 27(112)
3.3 Kvalitetsarbete
Biståndsenheten arbetar enlig LEAN-konceptet, vilket bland annat resulterat i att
medarbetarna granskar varandras utredningar före beslut. Ambitionen är att hålla en enhetlig
standard på de dokument som myndigheten lämnar ifrån sig. Tid för omprövning och uppföljning har frigjorts genom att handläggarna turas om att sköta ”akutärenden”.
Handläggarna erbjuds minst en kompetenshöjande aktivitet per termin, med syfte att hålla rättssäkerheten och kvaliteten i besluten på en hög nivå.
De av Socialnämnden lämnade kvalitetsgarantierna som berör Biståndsenheten efterlevs.
Mas är ansvarig för patientsäkerhetsberättelsen som är en del av förvaltningens kvalitetsdokument.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 28(112)
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 29(112)
4 Individ- och Familjeomsorg
4.1 Bokslut 2012
Sektorschef Ulla-Karin Alnebo
År / Tkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2012 Avvikelse
Intäkter 4 044 1 752 1 276 476
Kommunbidrag 26 688 27 108 27 108 0
Summa Intäkter 30 732 28 860 28 384 476
Personalkostnader 11 385 12 517 13 119 -602
Löpande kostnader 19 850 18 820 15 235 3 585
Kapitalkostnader 21 33 30 3
Summa kostnader 31 256 31 370 28 384 2 986
Årets resultat -524 -2 510 0 -2 510
4.2 Verksamhetsbeskrivning
I Individ- och familjeomsorgens verksamhet ingår sociala insatser på strukturinriktad, allmänt
inriktad och individinriktad nivå med utgångspunkt i gällande lagstiftning med huvudsaklig
inriktning på:
Ekonomiskt bistånd
Insatser för barn, unga och familjer
Insatser för vuxna missbrukare
Familjerätt
Förebyggande verksamhet
Konsumentrådgivning
Skuldsanering
Familjerådgivning (som fristående verksamhet)
Handläggning av ärenden enligt alkohollagen
Tillsyn av försäljning enligt tobakslagen
Hem för vård eller boende (HVB) för ensamkommande barn
Individ- och familjeomsorgen hanterar myndighetsutövning och verkställighet när det rör
frågor som handlar om ekonomist bistånd, barn- och ungdomsfrågor samt vuxna som kan
behöva ha stöd i sin livssituation p g a missbruksproblem eller annat. Här handläggs även
familjerättsliga frågor samt förebyggande insatser inom verksamhetsområdet.
Inom IFO arbetar 18,35 årsarbetare; 12 socialsekreterare, två fältsekreterare samt två
assistenter som bl.a. handlägger faderskapsärenden, dödsboanmälningar, förmedlingsmedel,
ger administrativt stöd, samt bemannar socialkontorets reception. 1:e socialsekreterare
ansvarar för ärendehanteringen inom respektive grupp och fördelar ärenden. De ger ett nära stöd i handläggningsprocessen och har även egna ärenden.
Inom sektorn finns även kommunens boende för ensamkommande ungdomar. Verksamheten
flyttades till individ- och familjeomsorgen 1 juli 2012. Detta är en verksamhet som under
några år troligtvis kommer att öka i omfattning. Arbetet leds av en föreståndare som ansvarar
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 30(112)
för kommunens Hem för vård eller boende (HVB).
Individ- och familjeomsorgen är en verksamhet där personalen alltid strävar efter att den
enskilde ska stärkas till ett självständigt liv. För vissa människor kan socialtjänsten behöva
finnas med under en period för att ge stöd och uppmuntran till livsförändringar som ger
individen bättre förutsättningar till ett gott liv. Den enskilde ska uppleva ett gott bemötande
och ha stor delaktighet i hur insatserna utformas.
Individ- och familjeomsorgen samarbetar med många olika myndigheter och organisationer i
syfte att främja bra individuella lösningar.
Det förebyggande och allmänt inriktade arbetet ska intensifieras i samverkan med andra
myndigheter samt med organisationer och enskilda bland annat inom ramen för Samordnings-
förbundet Vänersborg – Mellerud. Under 2012 har projektet Ungdomstorg pågått, denna
satsning att aktivt arbeta i samverkan med arbetsförmedling och coach för att så snabbt som möjligt motivera unga t o m 25 år att komma till egen försörjning, har gett goda resultat.
För att stödja människor att bli självförsörjande samverkar individ- och familjeomsorgen med
arbetsmarknadsenhet, arbetsförmedling, primärvård och försäkringskassa för att hjälpa vidare till egen försörjning.
Stöd på hemmaplan för barn som far illa behöver utvecklas ytterligare för att minska behovet
av platser i hem för vård eller boende. Under 2012 har påbörjats en diskussion om hur
verksamheten ska organiseras för att på bästa sätt följa lagstiftarens intentioner. Metoderna
behöver utvecklas för familjearbete och stöd på hemmaplan. Detta innebär även att
fältsekreterarna kommer att behövas mer i enskilda individärenden för att det inte ska bli
placering i HVB. Samverkan är god med förskolorna och skolorna i kommunen vilket är väldigt positivt.
För att säkerställa utredningsarbetet tillämpar individ- och familjeomsorgen BBIC – barns
behov i centrum. Kommunen har för närvarande prövolicens. BBIC:s dokumentationssystem i procapita har köpts in under 2012.
Stöd till personer med missbruksproblem ska i första hand ges på hemmaplan. I
missbruksarbetet används ASI/DOK och ADDIS, som är ett intervju- och
kartläggningsinstrument. Öppen verksamhet finns som ger stöd till drogfrihet och många enskilda och motiverande samtal genomförs.
Under 2012 har kommunens insatser för att ta emot ensamkommande barn och ungdomar
ytterligare utökats. Från november 2012 har en ny överenskommelse tecknats med
migrationsverket om mottagande av 15 platser varav tre är asylplatser.
4.2.1 Analys
Många familjer och enskilda i Melleruds kommun lever i en utsatt social situation där deras
egna resurser inte räcker till för att uppnå en skälig levnadsnivå. Behovet av insatser från
socialtjänsten har varit stort även under 2012, framförallt vad gäller placeringar för barn och
ungdomar. Individ- och familjeomsorgen tilldelades för 2012 ett kommunbidrag på 27 108 tkr.
Därtill budgeterades intäkter med 1 276 tkr. Sammantaget uppvisar individ- och
familjeomsorgen ett underskott för 2012 på 2 510 tkr. Det är väsentligt högre än vad som
kom fram vid prognoser under året. Detta beror på att det under de sista tre månaderna
tillkom flera dyra familjehemsplaceringar och en institutionsplacering. Dessutom avslutades
inte en institutionsplacering som planerat. I december uppmärksammades även att riktade
pengar från socialstyrelen på 173 tkr inte var redovisade i eget projekt vilket försämrade slutresultatet ytterligare.
Antalet anmälningar av barn och ungdomar som far illa ligger fortsatt på en hög nivå och har
under 2012 ökat med 7 %. Det inkom 149 anmälningar från myndigheter och privatpersoner.
För 23 barn och ungdomar inkom under 2012 ansökningar till socialtjänsten om stöd och hjälp
i olika former. Insatser för barn och unga uppvisar ett stort underskott, främst beroende på
ökade kostnader för institutionsplaceringar. Kostnaderna för barn och ungdomar som vårdas i
familjehem har också ökats under 2012. Behoven av stöd har varit stora och det har i dessa
ärenden inte gått att hitta lösningar på hemmaplan. I all handläggning för barn används Barns
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 31(112)
behov i centrum (BBIC), ett dokumentationssystem som rekommenderas av socialstyrelen.
Detta innebär en kvalitetshöjning av utrednings och uppföljningsarbetet.
Individuellt inriktat bistånd enligt socialtjänstlagen ges också i form av olika stödinsatser.
Antalet barn och ungdomar som under året haft bistånd av kontaktperson/familj uppgick till
42, vilket är en ökning jämfört med 2011 med cirka 20 %. Fältsekreterarna har fortsatt tagit
ett mycket stort ansvar för kommunens mötesplats för ungdomar som sedan hösten 2011 är
belägen på Stinsen och besöksfrekvensen har varit mycket god de kvällar man har öppet.
Under 2012 har socialtjänsten anordnat förebyggande verksamheter med målet att stärka den
enskildes egna resurser. Fältsekreterarna har ansvarat för flera olika grupper riktade till barn
och ungdomar och därutöver ett sommarläger.
Insatser för vuxna visar ett mindre underskott, vilket endast kan förklaras med att behovet av
vård på behandlingshem har varit större detta år än vad det finns budgetrat för. I första hand
erbjuds hjälp och stöd till drogfrihet på hemmaplan genom enskilda samtal, gruppaktiviteter
och öppen verksamhet. Som ett led i arbetet med ökad kvalitet i utredningar, används
intervjumetoden ASI och kartläggningsinstrumenten ADDIS och ADDIS-ung i socialtjänstens utredningar rörande enskildas missbruk.
Utbetalningarna av ekonomiskt bistånd minskade med 7 % jämfört med 2011. Det totala
antalet bidragshushåll uppgick 2012 till 221 och av dessa har 79 hushåll erhållit
försörjningsstöd längre tid än 6 månader. Ungdomshushållen (under 25 år) minskade med
13 %. Antalet personer som under året haft bistånd genom förmedling av egna medel uppgick
till 22, vilket är något färre än 2011. Budgeten har kunnat hållas och genererar ett överskott,
vilket även inkluderar kostnaden för Samordningsförbundet Vänersborg – Mellerud och vissa
arbetsmarknadsinsatser.
Kontot för administration uppvisar ett överskott. Administrativa kostnader har väl hållit sig
inom budgeterade medel, främst till följd av restriktivitet vad gäller vikarier på
handläggarsidan. Därutöver har personalresurser som avsatts för projekt Ungdomstorg inte
ersatts fullt ut. Vi har också handlagt våra ensamkommande ungdomar utan att öka personal
staben vilket ger ett ekonomiskt positivt resultat. Bedömningen har även varit att det är möjligt att utför detta uppdrag inom befintlig personalgrupp.
Under året har personalen inte haft extern handledning vilket hållit kostnaderna nere men kvalitetsmässigt inte är bra.
Enligt sociallagstiftningen har socialtjänsten en skyldighet att ge adekvat hjälp. Behoven ställs
inte emot befintlig budget utan måste tillgodoses oavsett kommunens ekonomi. Det är en svår
verksamhet att prognostisera och kostnaderna kan svänga mycket mellan åren.
För att säkerställa en god vård och evidensbaserade insatser är personalen ett viktigt redskap.
God arbetsmiljö, ett gott bemötande och en utvecklingsinriktad arbetsplats är viktigt för att
säkerställa en socialtjänst av god kvalitet. Komplexiteten i arbetet är stor och det krävs tid för reflektion och ständig kompetenspåfyllning.
När det gäller verksamheten ensamkommande barn har hela 2012 ägnats åt att utveckla och
kvalitetsäkra verksamheten. Första juli flyttades verksamheten från sektorn stöd och service
till individ- och familjeomsorgen och samtidigt tillsattes en föreståndare för verksamheten,
vilket är ett krav för att bedriva ett HVB (hem för vård eller boende). Från november 2012 har
en ny överenskommelse tecknats med migrationsverket om mottagande av 15 platser varav
tre är asylplatser. Verksamheten finansieras helt med statliga medel.
I tabellen nedan visas en sammanställning av avvikelser mot budget.
Verksamhet Avvikelse
Insatser för unga -3 250 tkr
Insatser för vuxna -294 tkr
Ekonomiskt bist./försörjningsstöd 253 tkr
Administration social verksamhet 783 tkr
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 32(112)
4.2.2 Nyckeltal
Insatsområde Bokslut 2011 Bokslut 2012
Vårddagar i hem för vård eller boende
606 676
Vårddagar män 409 475
Vårddagar kvinnor 197 201
Antal personer 6 6
Antal män 3 4
Antal kvinnor 3 2
Insatser för barn och unga
Verksamhetsmått
Vårddagar i hem för vård eller boende
852 1274
Varav pojkar 2
Varav flickor 4
Vårddagar i familjehem 3 872 4 259
Varav pojkar 9
Varav flickor 7
Antal unga med stöd av kontaktperson/ kontaktfamilj
35 42
Varav pojkar 22
Varav flickor 20
Inkomna anmälningar, unga som far illa
139 149
Varav pojkar 93
Varav flickor 56
Inkomna ansökningar 23
Varav pojkar 13
Varav flickor 10
Familjerätt
Faderskapsärenden 50 56
Yttranden gällande vårdnad och umgänge
13 10
Samarbetssamtal 11 15
Adoptioner 0 3
Försörjningsstöd
Totalt antal bidragshushåll 228 221
Hushåll som pågått mer än 6 månader
79
Bruttokostnad (i tkr) 8 132 8 031
Antal förmedlingsärenden 26 22
Hushållstyper (%)
Ensamstående 56 % 61 %
Ensamstående med barn 22 % 21 %
Samboende med eller utan barn 22 % 18 %
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 33(112)
4.3 Brandskydd
Under 2012 har en brandövning genomförts i samverkan med räddningstjänsten. Utbildning till brandskyddsansvariga och brandombud har genomförts i december månad.
Brandskyddskontroller genomförs enligt fastställd tidsplan som en del i det systematiska brandskyddsarbetet.
4.4 Tillgänglighet
Socialkontorets lokaler ligger i markplan vilket underlättar tillgängligheten. Bedömningen är att
tillgängligheten är god för personer som är rullstolsburna. Kontorets interna konferensrum har
dock inte hörslinga. För enskilda medarbetare med smärre funktionsnedsättningar har individuella anpassningar gjorts av arbetsplatsen.
Socialkontoret har öppet varje vardag 8.00 – 16.30 och man kan alltid nå någon via socialkontorets reception som alltid är bemannad.
4.5 Kvalitetsarbete
Inom individ- och familjeomsorgen pågår ett ständigt förbättringsarbete i syfte att höja
kvalitén på både utredningar och insatser. I allt större utsträckning används de
standardiserade utrednings- och bedömningsinstrument som rekommenderas av Socialstyrelsen (ASI, ADDIS, ADDIS-ung och BBiC).
För samtal finns särskild lokal iordningsställd, med en miljö som är mera anpassad för barn
och ungdomars behov än vad ett arbetsrum på socialkontoret är. Denna lokal används även kvällstid för våra ensamkommande ungdomar som bor i lägrenheter i centrala Mellerud.
Två av medarbetarna deltar i en forskningscirkel om placerade barn och ungas delaktighet.
Vid varje arbetsplatsträff lyfts frågan om systematiskt förbättringsarbete i syfte att fånga upp
brister i verksamheten.
Samverkan med övriga Dalslandskommuner har under 2012 inletts på IFO chefs nivå i syfte
att förbättra och utveckla IFO verksamheten.
De av socialnämnden tagna kvalitetsgarantier som rör individ- och familjeomsorgens område efterlevs.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 34(112)
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 35(112)
5 Vård och Omsorg
5.1 Bokslut 2012
Sektorschef Sölvie Linder
År / Tkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2012 Avvikelse
Intäkter 1 670 2 155 1 814 341
Kommunbidrag 131 319 135 458 135 458 0
Summa Intäkter 132 989 137 613 137 272 341
Personalkostnader 106 226 113 606 106 909 6 697
Löpande kostnader 28 821 28 954 30 363 -1 409
Kapitalkostnader 45 68 0 68
Summa kostnader 135 092 142 628 137 272 5 356
Årets resultat -2 103 -5 015 0 -5 015
5.2 Verksamhetsbeskrivning
Vård och omsorgssektorn inom socialförvaltningen består av följande enheter:
· Kroppefjällshemmet
· Skållerudshemmet
· Fagerlids gruppboende
· Fagerlidshemmet
· Bergs
· Hemsjukvård och Rehabteam
· Hemvårdsenheten
Enhetschefen leder och fördelar arbetet inom enheten och ansvarar för arbetsmiljö, personal,
utvecklingsarbete, budget och uppföljningar i verksamheten. Sektorschefen har under socialchefen ett övergripande ansvar för ekonomi, personal och verksamhet inom sektorn.
Enhetscheferna bildar tillsammans med sektorschefen en ledningsgrupp för Vård och
omsorgssektorn. I ledningsgruppen behandlas de frågor som är gemensamma i sektorns
enheter, planering för gemensamma aktiviteter och gruppen fungerar också som ett stöd i
olika ledningsfrågor (kollegial handledning). Det finns dessutom ett samarbete med förvaltningsekonomen i budgetfrågor och en självklar koppling till socialchefens ledningsgrupp.
Enhetschefernas ansvarstagande för verksamhet, budget och utveckling är mycket hög och
med ansvaret följer också de befogenheter som är nödvändiga för att kunna fatta rätt beslut.
Beslutsvägarna är korta och enhetscheferna gör kontinuerliga uppföljningar av ekonomi och
verksamhet. I ledningsavtalet, som varje enhetschef arbetat fram i samråd med
sektorschefen, finns en planering för vilka frågor verksamheten skall arbeta med och utveckla
under året samt en individuell plan för enhetschefens utveckling.
Verksamheterna under 2012
Kroppefjällshemmet
Kroppefjällshemmet har under 2012 fortsatt med det utvecklingsarbete som påbörjats och
arbetet har inriktats på att öka samarbete och flexibilitet mellan de två husen. Vidare har
arbetets inriktats på att finna olika former av lämpliga aktiviteter, både individuellt och i grupp,
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 36(112)
för de som bor på Kroppefjällshemmet. Under året har flera aktiviteter genomförts där
anhöriga erbjudits att delta. Detta har varit mycket uppskattat av såväl boende som anhöriga.
Under 2012 har en anhörig bekostat en mindre trädgårdsodling mellan de två husen. I
odlingen fanns blommor, potatis, majs, sallad och tomater som de boende kunnat njuta av under säsongen.
Utevistelse är en viktig del i verksamheten på Kroppefjällshemmet. I stort sett används
naturen och omgivningarna varje dag till promenader och andra aktiviteter. Den gemensamma
trädgården ger också den enskilde möjlighet att vara ute i friska luften.
Tidvis har det varit mycket oroligt och otryggt i det ena huset under året. Personalen arbetar i
första hand efter genombrottsmetoden för att finna lösningar i omvårdnadsarbetet men av och
till är det oundvikligt att förstärka personalen för att klara situationen och säkerheten för de
boende. I första hand är det nätter och vissa kvällar som personalförstärkning varit nödvändig.
Under 2012 har 510 timmar använts för förstärkning vilket medfört en ökad kostnad motsvarande 130 tkr. Boendet har 0,83 årsarbetare/plats utan natt.
Personalen träffar ansvarig sjuksköterska regelbundet för vårdplaneringsträffar. Dessutom har enhetschefen reflektionsgrupper för personalen kontinuerligt.
Boendets lokaler har mycket att önska och har ett stort renoveringsbehov. Under året har det
uppstått mycket problem kring larmet i husen och fortfarande finns ingen tillfredsställande lösning när det gäller datainkopplingar och telefoni.
Skållerudshemmet
Skållerudshemmet har under 2012 arbetat fram ett nytt arbetstidsschema som ger en bättre
fördelning över dygnet och i personalgruppen. Kontinuiteten förbättras genom det nya schemat. Tidigare schema innebar att förstärkning med timanställda var nödvändig.
Personaltätheten inom boendet är 0,46 årsarbetare/plats utan natt. Skållerudshemmet har hög
vårdtyngd och den låga personaltätheten medför i princip att all frånvaro måste ersättas. Det
blir också mycket märkbart när svåra vårdsituationer uppstår. Under stora delen av hösten
2012 har en boende haft behov av så kallad ”skugga” dygnet runt. Först i slutet av året kunde
antalet timmar reduceras. Totalt har 2 700 timmar förstärkts på grund av detta och medfört
en ökad kostnad för enheten.
Av de boende på Skållerudshemmet har flera diagnostiserad demenssjukdom eller har
demensliknande symtom vilket tidvis skapar oro som påverkar alla i boendet. Medelåldern bland de boende är 87,5 år (2012-12-31).
Hobbyverksamheten har ingen egentlig produktion utan är mer socialt inriktad verksamhet
med mycket umgänge, korsord och möjlighet till diskussioner. Det finns möjlighet att göra
både mjuka och hårda alster om man så önskar. I hobbylokalen finns en särskilt inredd del
med möbler i gammal stil. Denna del av lokalen är mycket uppskattad som kaffehörna av de som bor på Skållerudshemmet.
Fagerlids gruppboende
Fagerlids gruppboende har under 2012 budget för att driva 18 platser. I samband med
ombyggnation av boendet utökades platserna till 27. Den ombyggda delen som tillfördes
boendet har sex boendeplatser och tre korttidsplatser. För närvarande finns inte de ekonomiska förutsättningarna för att driva enheten fullt ut.
Under våren 2012 hade korttidsenheten på Bergs ett mycket ansträngt läge med många
överbeläggningar. Eftersom många av de boende på korttidsenheten hade demenssjukdomar
eller demensliknande kognitiva symtom beslutades att öppna ett fåtal platser på Fagerlids
gruppboende för att kunna tillgodose dessa personer på ett bättre sätt. Senare under
sommaren öppnades ytterligare ett par platser för att ta emot enskilda personer vars
hemsituation var ohållbar. Överbeläggningarna har fört med sig att personalresursen förstärkts för att klara att tillgodose vårdbehoven.
Kommunfullmäktige beslutade under sen höst 2012 att förstärka gruppboendets budget med
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 37(112)
420 tkr för att driva verksamheten under januari och februari 2013.
Fagerlids gruppboende har liksom Kroppefjällshemmet tidvis boende som är utåtagerande och
oroliga. Det kan betyda att personalen måste utökas för att klara behoven och medboendes säkerhet. Boendet har 0,854 årsarbetare/plats utan natt.
Fagerlidshemmet
Fagerlidshemmet har 44 möjliga platser i boendet men har under 2012 haft 36 budgeterade
platser. Utöver detta har boendet fyra överbeläggningsplatser – alltså används sammantaget
40 platser sedan april 2012. Boendet har 0,57 årsarbetare/plats utan natt. Under april 2012
startades ett nytt arbetstidsschema anpassat till 40 platser.
I samband med att det nya arbetstidsschemat togs i bruk startades ett utvecklingsarbete i
syfte att ändra arbetsformerna. Boendet indelas numera i tre mindre gruppbostäder. Tanken
är att öka kontinuiteten för den enskilde och minska personalens arbetsområde. Nytt
arbetstidsschema har också inneburit att nio vakanta tjänster tillsatts vilket medfört att färre
timanställda används i verksamheten. Schemaförändringen medför att personalresursen
anpassas till den budget som är avsatt med undantag av kostnaderna för de fyra överbeläggningsplatserna.
Vårdbehovet inom boendet är hög. Personalförstärkningar sker framförallt i samband med
arbetsplatsträffar, utbildningsinsatser, ledsagning och vård i livets slut.
Hobbyverksamhet bedrivs måndag till fredag av särskild personal. Den består av 1,5
heltidstjänster och erbjuder sociala aktiviteter och samvaro för de boende på Fagerlidshemmet
och Fagerlids gruppboende. Genom statsbidrag har ett socialt projekt gett sex personer som
bor i eget boende möjlighet att komma flera dagar i veckan för samvaro, gemensam lunch och
ibland avlastning för anhöriga. Statsbidraget har finansierat en tillfällig tjänst motsvarande
72 %. En deltid inom Hobbyverksamheten (50 %) har delvis hållits vakant under året I besparingssyfte.
Bergs
Verksamheten på Bergs bedrivs dels som korttidsenhet (16 platser) och dels som särskilt
boende (20 platser). Verksamheten är hårt belastad, både när det gäller omvårdnadsbehov
och överbeläggningar. Personaltätheten inom korttidsenheten är 0,705 årsarbetare/plats utan
natt och i boendet 0,626 årsarbetare/plats utan natt. Nattpersonalen (tre personer/natt)
arbetar över hela boendet. Personalresursen förstärks vid behov framförallt i samband med överbeläggningar, ökat vårdbehov och vård i livets slut.
Korttidsenheten har haft en mycket hög belastning under året. Många överbeläggningar under
lång tid har satt hög press på verksamheten eftersom varken lokaler eller personal är
dimensionerad för detta. Korttidsenheten tar emot enskilda med mycket olika behov och
diagnosformer. Kognitiv svikt och demenssymtom är inte ovanligt. Svårigheten är att
tillgodose dessa personer på ett bra sätt och samtidigt klara att ge övriga boende den hjälp de
behöver.
Korttidsenheten har stor omsättning under 2012. 153 personer har registrerats in och lika
många har flyttat ut från enheten. Fem personer har regelbunden växelvård, oftast i syfte att
avlösa anhöriga som annars gör en stor insats i sitt hem. 21 personer med korttidsbeslut har
inte kunnat återvända till sitt ordinarie boende utan fått beslut om särskilt boende och stannar därför i väntan på lämpligt särskilt boende på korttidsenheten.
Korttidsenheten kräver stora sjuksköterskeinsatser eftersom be boende ofta är svårt sjuka.
Vidare har Rehabteamet ett nära samarbete med enheten eftersom många kommer hit på
grund av sitt rehabiliteringsbehov. Beläggningen inom korttidsenheten har i genomsnitt legat
på 107 % beläggning. Lägsta beläggning noteras i januari 2012 och högsta i april.
Inom Bergs boende har alla behov av mycket omvårdnadsinsatser. Nio personer har flyttat in i
boendet under året, framförallt sker inflyttning från korttidsenheten. Två boenden har flyttat till annat boende inom kommunen.
Den palliativa vården är viktig och enheten arbetar aktivt för den enskilde får god och
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 38(112)
omsorgsfull omvårdnad den sista tiden i livet. Totalt har 27 personer avlidit på Bergs under
året vilket är en markant minskning jämfört med 2011 (39 avlidna) och 2010 (46 avlidna). Minskningen har förstås påverkat att antal timmar för vak är lägre.
Det sociala projektet på Bergs har pågått sedan 2007 och beräknas pågå en bit in på 2013. En
projektassistent har varit anställd på heltid, men från och med 1 december 2010 arbetar
projektassistenten 50 %. Denna minskning av arbetstid har gjorts för att det länge var oklart
om vi skulle få tillgång till nya stimulansmedel från Socialstyrelsen. Det är Socialstyrelsens
stimulansmedel som bekostar projektet. Projektassistenten fördelar sin tid mellan
gruppaktiviteter och enskilda aktiviteter. Schemalagd planeringstid finns för att få möjlighet till
att ta reda på vilket socialt behov som föreligger och om det finns särskilda önskemål.
Projektassistenten utvärderar regelbundet sin verksamhet bl. a genom diskussioner och
enkäter. Projektet har bidragit till att Bergs kunnat erbjuda en mer stimulerande boendemiljö. Även möjligheterna till att regelbundet få komma ut i friska luften har ökat avsevärt.
Hemsjukvård och Rehabteam
Hemsjukvårdens sjuksköterskor, nattpatrullens undersköterskor och Rehabteamet bildar
gemensam enhet med en sammanhållande enhetschef. Enheten har en gemensam
administrativ assistent. Mycket arbete har lagts ner för att skapa en funktionell och gemensam
enhet där olika kompetenser tas till vara. Det finns en bred kompetens och utbildningsnivå i
gruppen som är nödvändig med så stora variationer av olika patientinsatser. För verksamheten
är det viktigt att inte alla har samma kompetens utan att man kompletterar varandra i arbetet.
Arbetet kräver ständig kompetensutveckling och Hemsjukvården/Rehabs kompetens- och utvecklingsplan utgår från verksamheten och personalens utbildningsbehov.
Hemsjukvårdens sjuksköterskor har ett övergripande ansvar för de insatser som utförs utifrån
hälso- och sjukvårdslagen och arbetar inom förvaltningens samtliga enheter inom Vård och
omsorg samt Stöd och service. Totalt har Hemsjukvården ansvar för cirka 350 patienter i
ordinärt boende. Antal inskrivna I ordinärt boende har under 2012 varierat mellan 175 och 204
personer. Antal inskrivna i särskilda boendeformer har varit 143 plus de överbeläggningar som
förekommer. Utöver dessa tillkommer brukare inom Stöd och service.
Jämförelsevis har antalet besökstimmar som sjuksköterskorna redovisat i ordinärt boende
dag/kväll ökat från 2522 till 3059 timmar de två senaste åren . Anledningen är att patienter i
ordinärt boende kräver mer insatser än tidigare även om antalet blivit något färre. Nattens timmar har under samma period ökat från 1291 till 2954 timmar.
Hur tidskrävande insatserna hos en patient är kan variera från enstaka timmar per månad till
1,5 heltidsfaktor sjuksköterska för exempelvis en dialyspatient. Att vårda en palliativ patient i
livets slut kan ta några timmar/dag upp till 24 timmar/dygn. En utprovning av enklare
hjälpmedel kan ta totalt en halvtimma medan utprovning för personer med mycket stora funktionshinder” kan ta flera arbetsdagar.
En del av förklaringen till att det blivit färre inskrivna är att enheten lagt ner stort arbete på de
kriterier som gäller för de som skrivs in i hemsjukvård.
Hemsjukvården huvudsakliga arbetsuppgifter
Avancerade sjukvårdsuppgifter, palliativ vård, smärtlindring och stödsamtal
Akutsjukvård upp till och med sjuksköterskenivå för inskrivna i hemsjukvård
Uppdrag enligt närsjukvårdsavtal
Läkemedelshantering, apotekskontakter, beställningar, kontroller av dosrullar
(maskindelade läkemedel), och kontroller av dosrecept, injektioner, dropp m.m
Sondmatning, katetervård, såromläggning och provtagning
Influensa- och pneumokockvaccinering av patienter
Medverkar i nationella kvalitetsregistren Senior Alert (riskbedömningar trycksår, undernäring och fall) och Palliativa registret (vård i livets slut)
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 39(112)
Avvikelserapportering (till exempel läkemedel, fallskador)
Handleder och utbildar c:a 400 personal i exempelvis läkemedelshantering,
diabetes, sårvård, katetervård benlindning, förebyggande vård med mera
Dokumentation och planering av sjukvårdsinsatser
Signeringslistor för delegerade sjukvårdsinsatser
Rehabteamets huvudsakliga arbetsuppgifter
Utprovning och förskrivning av personliga och arbetstekniska hjälpmedel
Kontakter med övriga vårdgivare, hjälpmedelscentralen, leverantörer m.m.
Handleder och utbildar c:a 400 personal i exempelvis rörelseträning,
förflyttning/gångträning samt träning i personlig vård med patient
Avvikelserapportering hjälpmedel m.m.
Dokumentation och planering av sjukvårdsinsatser
Signeringslistor/instruktioner för hjälpmedelsanvändning och träning
Förebyggande och avhjälpande underhåll (reparationer) och besiktning av
hjälpmedel
Rengöring och rekonditionering av återlämnade hjälpmedel
Rörelseträning, förflyttning/gångträning samt träning i personlig vård med patient
En stor del av arbetet för hela verksamheten är att samordna vården med anhöriga, övrig
vårdpersonal (i särskilda boenden, hemvården, dagverksamheter och personliga assistenter), biståndsenheten och övriga vårdgivare.
Hemrehabiliteringsprojektet
Rehabteamet har haft ett pågående projekt för hemrehabilitering. Detta har finansierats med
hjälp av statliga stimulansmedelsbidrag och avslutades 2012-12-31. Syftet med projektet var
att prova hemrehabilitering som arbetssätt för att öka möjligheten för äldre personer med funktionshinder att bo kvar i ordinärt boende. Projektet har resulterat i:
Bättre rehabiliteringsplaner där individen varit delaktig
Kriterier för deltagande i hemrehabilitering har utarbetats
Arbetsterapeut och sjukgymnast har fått ökad möjligheten att träna med individen i hemmet. Handledning av vårdpersonal både i individens hem och grupphandledning
Rehabmöten har genomförts regelbundet på varje hemvårdsområde och har lett till bra
resonemang om vardagsrehabilitering. Biståndsbedömda timmar enligt socialtjänstlagen har justerats utifrån behov
Förflyttningsutbildningen har ändrats till fokus på individen vardagsaktiviteter
Medverkan vid uppföljning av tidigare beslut enligt socialtjänstlagen lett till anpassning utifrån
individens funktions- och aktivitetsförmåga och fortsatta rehabiliteringsbehov
Redovisning av hela projektet pågår och ska vara Socialstyrelsen tillhanda 130731.
Avtalet för hjälpmedelsförsörjningen 2010 (Avtal för avseende hjälpmedelsförsörjning för
Västra regionen och de 49 kommunerna i Västra Götaland) innebär att alla hjälpmedel ska hyras. De hjälpmedel som kommunen äger minskar efterhand som de kasseras.
Övrigt
Alla dödsfall och aktuella kvalitetsfaktorer har regisserats i Palliativa registret (nationellt
kvalitetsregister). Tyvärr, liksom tidigare år, registrerade inte regionen mer än ett fåtal vilket
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 40(112)
återigen innebar att kommunen gick miste om ett par hundra tusen i prestationsersättning.
Resultaten från registreringarna används inom enheten för att utveckla vården (till exempel smärtskattningsinstrument).
Upplevelsen är att andelen palliativa patienter som vårdas i kommunen ökar. Framöver
kommer bättre jämförelser kunna göras med hjälp av palliativa registret. Totalt avled 78
personer inskrivna i Hemsjukvården under 2012. Av dessa avled 62 personer inom kommunens verksamheter.
Under hösten 2012 har ett projekt med mer omfattande läkemedelsgenomgångar genomförts
inom verksamheten i samarbete med Vårdcentrum. Apotekarens insatser har finansierats med hjälp av medel från Hälso- och sjukvårdsnämnden.
Tillsammans med övrig vårdpersonal är Mellerud en av de kommuner som registrerat flest
riskbedömningar i nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Det har varit ett led i arbetet för
att öka den riskförebyggande kompetensen i hela verksamheten. Sjuksköterskor, med
specialområde sår, har utbildat all personal inom Vård och omsorg i hudvård och förebyggande av trycksår. Sjukgymnasterna har utbildat i fallprevention.
Sjuksköterskorna inom demensområdet har deltagit i nationella registret BPSD
(Beteendepsykiatriska störningar vid Demens) på våra demensboenden.
Under året har mycket arbete lagts ner på förberedelser och former för införande av samverkande sjukvård.
Ett nytt system för dosexpedition (Pascal) har införts i hela Sverige. Det har varit många brister i systemet, upplevts som svårarbetat och har tagit extra tid för sjuksköterskorna.
Leanarbetet har fortsatt under året. Rehabteamet har införlivat det i sitt dagliga arbete och
Hemsjukvården jobbar på utifrån sina förutsättningar. Det Leanarbete som enheten hunnit
med under året har blivit bra för verksamheten.
Legitimerad personal har arbetat med införandet av Nanda diagnoser (omvårdnadsdiagnoser)
och tydligare vårdplaner i Procapita.
Hemvårdsenheten
Hemvårdsenhetens huvudsakliga arbetsuppgift är att tillgodose enskildas behov av hemtjänst
(biståndsbedömda insatser) i ordinärt boende och utföra förekommande medicinska
arbetsuppgifter efter delegering av ansvarig sjuksköterska. Hemvårdenheten består av tre geografiska grupper, Centrum, Skållerud och Kroppefjäll.
Centrumgruppen, som är geografiskt störst och tillgodoser flest vårdtagare, är uppdelad i två
team. I varje team finns en samordnare. De båda grupperna Skållerud och Kroppefjäll har
vardera en samordnare. Hemvårdsenheten har totalt 49,37 årsarbetare fördelat på 64 personer samt en enhetschef. Hemvården har cirka 40 timvikarier.
Hemvårdsenheten har 371 vårdtagare (2012-12-31) med varierande insatser och
omvårdnadsbehov. Belastningen inom enheten ligger framförallt under morgon- och
kvällsarbetet samt under lunchtid då matdistributionen sker. Arbetsuppgifterna skiftar från att
hjälpa enskilda med personlig omvårdnad, bostadsskötsel, tvätt och inhandling till uppgifter av
medicinsk karaktär samt palliativ vård. Enheten noterar att insatser som social kontakt,
avlösning i hemmet och promenader ökar. Vårdtagarna som personalen möter har mycket
olika behov att tillgodose. Alla insatser planeras i planeringsverktyget LapsCare. Med systemet
planeras restid och insatstid hos den enskilde utifrån vilken personal som är i tjänst och vilken kompetens som krävs för att utföra insatserna.
Personer med demensdiagnos eller demensliknande symtom är inte ovanligt. För att möta
dessa på ett professionellt sätt har ett demensteam skapats i nära samarbete med
kommunens demenssjuksköterska. Under året har enheten haft flera personer som på grund
av sina kognitiva besvär behövt en mycket stor personalinsats (”skugga”). Dessa insatser är mycket kostnadsdrivande för enheten och svåra för personalen att utföra.
Demensteamet har under 2012 haft regelbundna träffar en gång per månad, där kan man
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 41(112)
diskutera och ta upp händelser och ge råd, tips och stöd till varandra. Deltagarna i
demensteamet blir även en resurs för övrig personal som har frågor och funderingar kring
vårdtagare med demens. Teamet har fått utbildning i demenssjukdomar (bland annat Gemensam omsorgsfilosofi).
Hemvårdsenheten levererar dagligen varm lunch ut till de vårdtagare som inte själva kan
tillgodose detta. Antalet matleveranser ökar och resorna kan ibland vara mycket långa. Många
av vårdtagarna som har matdistribution har även stöd med att duka fram, hjälp att ta
mediciner eller andra insatser i samband med maten. En ökning har även skett under året vad
gäller beslut om att personalen ska stanna kvar och bistå vårdtagaren under måltiden. I första
hand gäller detta vårdtagare med en demensdiagnos. Under 2012 levererades 43 213 portioner vilket innebär en ökning från 2011 med 839 portioner.
Antal vårdtagare med trygghetslarm var vid årsskiftet 253 stycken (245 larm 2011).
Insatstiden har under året ökat i samband med larm med 217 timmar jämfört med 2011.
Dessa insatser/timmar är tid som inte kan planeras i det dagliga arbetet. Under dagtid
vardagar är det i första hand samordnarna som sköter larmen. Kvälls- och helgtid löses
uppgiften av omvårdnadspersonalen. Detta medför en stressig arbetssituation i perioder eftersom det sällan eller aldrig finns tid över i arbetsschemat.
För att klara att tillgodose alla vårdtagare och kunna utföra de insatser som
biståndshandläggarna beslutat har förstärkningar varit nödvändiga. Hemvårdenheten kan
också se en ökning där vårdtagaren har ett stort omvårdnadsbehov, oftast hjälp av två
personal och som behöver många besök under dygnet. Till största delen har förstärkningarna
gjorts inom Centrumgruppen. Vårdtagarantalet samt utförda timmar har ökat jämfört med
föregående år. När vårdbehovet ökar är förstärkning mestadels oundviklig. Den enskildes
insatser skall ges i rätt och rimlig tid och därutöver skall personalen kunna ge en god och
säker vård. Förstärkning utöver schemat har under 2012 uppgått till 12 812 timmar (9 267
timmar 2011). Den utförda/debiterade tiden har uppgått till 78 542 timmar (70 276 timmar
2011).
Under 2011 verkställde Hemvårdsenheten två beslut med anhöriganställning. Dessa har
fortlöpt även under 2012. Anställningen inom Centrum har minskat med 4 tim./vecka och
uppgår nu 15 tim./vecka, vilket motsvara en anställning på 40,5 % av heltid/månad.
Minskningen beror på att vårdtagaren har numera får insatser som utförs av
hemvårdspersonal. På Kroppefjäll ser anställningen ut som tidigare, 8 timmar/vecka
motsvarande en anställning på 20 % av heltid/månad. Från juni-september 2012 hade
Centrum ytterligare en anhöriganställning motsvarande 75 % per månad. Kostnaderna för
anhöriganställningarna är inte budgeterade.
Inom Hemvårdsenheten används för närvarande 18 leasingbilar. Personalen har hand om all
underhåll (tvätt och städ) av bilarna - en kringuppgift som tar mycket tid. Från 2011 sköter även personalen uppgiften att åka och besiktiga bilarna.
Arbetsmiljöarbete – samverkan
Arbetsplatsträffarna utgör grunden för all samverkan inom respektive enhet och regleras i ett
kommungemensamt avtal (FAS 05). Träffarna sker som regel en gång varje månad. Två
gånger/år genomförs obligatoriska arbetsplatsträffar inom enheterna.
Enhetschefens har genom delegering ansvar för arbetsmiljöarbetet inom enheten och arbetar i
samråd med arbetsplatsombuden när det gäller kartläggning, planeringen och framtagande av
handlingsplaner inom området. Arbetsmiljöarbetet när det gäller planering och nödvändiga
åtgärder hålls levande genom förankring i personalgruppen. Enhetschefen fattar nödvändiga
beslut inom ansvarsområde. Tillbud och arbetsskador följs upp under arbetsplatsträffarna.
Vård och omsorgssektorn har en gemensam samverkansgrupp som sammanträder 2-3
gånger/termin. Gruppen består, förutom av ledningsgruppen, av enheternas arbetsplatsombud
inom Kommunalarbetarförbundet, Vision och Vårdförbundet. Det sker inga regelrätta
förhandlingar i gruppen utan arbetet inriktas på att få en samsyn på övergripande frågor,
information om respektive verksamheter och eventuella förändringsarbeten. Förvaltningsövergripande arbetsmiljö- och förhandlingsfrågor behandlas i Socsam.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 42(112)
Arbetsmiljö är ett stort och omfattande ansvar för enhetschefen och förvaltningen har sedan
länge ett genomarbetat system för att kartlägga, planera och följa upp arbetsmiljöarbetet.
Omvårdnadsarbete är mycket krävande, både fysiskt och psykosocialt. Belastningsskador är
vanliga och en pressad arbetssituation ger inte sällan stressymptom och en känsla av
otillräcklighet hos personalen.
Medarbetarenkäten, som genomfördes under hösten 2011, visar klart att personalens
arbetssituation är sådan att man har lite ork och energi kvar efter arbetet. Trots detta kan
noteras att undersökningen visar att de allra flesta trivs bra med sitt arbete, sina arbetskamrater och med sin närmaste chef.
Följande bör noteras angående arbetsmiljö:
Upplevelse av stress och känsla av otillräcklighet i personalgrupperna
Belastande arbetsmoment sliter på personalen
Personalen anger att arbetet är så belastande i vissa fall att de har lite ork och energi kvar efter arbetets slut
Ensamarbete
Hög vårdtyngd i de särskilda boendena, det är trångt och svårt att använda
förflyttningshjälpmedel i vissa fall.
Hög psykisk belastning på grund av att omvårdnadspersonalen möter så många olika
vårdtagargrupper under arbetspasset (äldre, unga, psykiskt sjuka, missbruk, vård i livets slut, vårdtagare i akuta situationer)
Bilkörning i samband med dåligt väglag (inom hemvård, hemsjukvård och rehabteam)
Risker i den enskildes hemmiljö/närmiljö (inom hemvård, hemsjukvård och rehabteam)
Nåbarheten är begränsad på grund av ”radioskuggor” och att personalen inte har möjlighet att
larma i utsatta lägen. Detta gäller både uteverksamhet men också på boenden där telefonuppkopplingar och/eller larmfunktionerna fungerar dåligt
Utbildning under 2012
Under 2012 har Vård och omsorg genomfört olika kompetenshöjande fortbildningsinsatser och
utbildningar som är nödvändiga för att kunna utföra sin arbetsuppgift. Fortbildningspengarna
som förvaltningarna fått del av sedan 2011 har kommit väl till pass för att ersätta delar av
kostnaderna som uppkommer för vikarier. Statsbidragen som kommunen fått in används också för att täcka kostnader som exempel på utbildningsinsatser under året kan nämnas:
Gemensam omsorgsfilosofi – fortsatt satsning på alla arbetsplatser för att personalen skall få
en bra grund att stå på. Alla fast anställd personal har genomgått utbildningen. Under 2012
har Bergs boende (påbörjad 2011), Bergs korttid och Fagerlidshemmet personalgrupper avslutat sin utbildning. Skållerudshemmet påbörjade med en grupp under hösten 2012
Lärandeseminarium i samarbete med tidigare samarbetskommuner kring Gemensam omsorgsfilosofi
Uppföljningar kring förflyttningar och vardagsrehabilitering
Grundutbildningar i förflyttning, lyftar och selar
Temaföreläsningar med anknytning till kvalitetsregistret Senior Alert (sår, nutrition och
fallprevention)
Delegeringsutbildningar för all personal
Introduktionsutbildning för sommarvikarier och nyanställda
BPSD-registerutbildningar för chefer, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal
Mässor och nätverksmöten för inkontinensombud
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 43(112)
Fyra enhetschefer har gått utbildningen ”Att leda och arbeta utifrån den nationella
värdegrunden”
Demens ABC – webbaserad utbildning för personal inom demensvård
Brandutbildningar
Två sjuksköterskor har arbetat med magisteruppsats (magisterexamen är en förutsättning för att få full ersättning från högskolan för studentplaceringar)
Två sjuksköterskor har läst akutsjukvård 7,5 hp
Två sjuksköterskor har läst akutsjukvård 15 hp (som finansierats av Samverkande sjukvårdsprojektet).
En sjuksköterska har läst hjärtsvikt II 7,5 hp.
En arbetsterapeut har tagit medicinkandidatexamen med inriktning arbetsterapi 30 hp.
Hemsjukvården/Rehabteamet har haft halv- och heldagsutbildningar inom olika
specialområden bland annat förflyttningsutbildning, madrassutbildning, läkemedelsutbildning och demens
17 vårdbiträden påbörjade utbildning till undersköterska. Omvårdnadslyftets statliga
finansiering ger kommunen en unik möjlighet att höja grundkompetensen. I slutet av året utökades gruppen till 20 personer.
Nationella kvalitetsregister
Kommunens Vård och omsorgssektor arbetar med de nationella kvalitetsregister som finns
inom området. Ekonomisk ersättning utgår i form av statliga stimulansmedel till kommunen
beroende på hur aktivt användandet är i registren. Grundtanken är förstås att registren ger en
kvalitetshöjning för den enskilde och ett lärande för personalen. Aktuella kvalitetsregister som används:
Palliativa registret
BPSD-registeret
Senior Alert
Frihetsinskränkande åtgärder
Varje medborgare är grundlagsskyddad mot frihetsberövande och andra frihetsinskränkningar.
Detta innebär att bälte, brickbord, larmmattor, rörelselarm, sänggrindar, kodlås,
tvångsmedicinering inte får förekomma utan samtycke från den enskilde och får endast
komma ifråga när allt annat prövats. Åtgärder får inte vidtas på grund av för låg bemanning,
bristande kompetens eller olämpliga lokaler. All användning av skyddsåtgärder skall vara
individuell och föregås av ingående vård- och omsorgsplanering och riskanalys. Förvaltningen har en upparbetad rutin som enhetschefer, sjuksköterskor och övrig personal arbetar efter.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 44(112)
5.2.1 Analys
Mål
Socialnämndens fastställda prestationsmål för Vård och omsorg 2012
Alla vårdtagare ska erbjudas ett ankomstsamtal/planeringssamtal inom en vecka.
Patienter ska riskbedömas enligt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer.
Alla som erhåller insatser eller deras närstående ska känna till hur de kan lämna synpunkter eller klagomål.
Alla som är studerande vid lärosäte och vill praktisera ska erbjudas plats inom vård och omsorg och stöd och service för att säkerställa rekrytering av kompetent personal.
Alla praktikanter ska vara nöjda med praktiken och de uttrycker att de kan tänka sig söka anställning i socialtjänsten i Mellerud efter slutförd utbildning
Faktorerna ”maten” och ”social samvaro och aktiviteter” ska öka med minst två enheter enligt
NKI jämfört med föregående mätning
Måluppfyllelse
Alla vårdtagare erbjuds idag ett ankomstsamtal inom en vecka vid inflyttning i särskilt boende.
När det gäller Hemvårdsenhetens planeringssamtal så förhåller det sig så att alla får ett samtal, oftast per telefon, innan insatserna påbörjas hos den enskilde.
Alla patienter riskbedöms enligt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer.
Alla som får insatser från verksamheterna erhåller information om hur klagomål och
synpunkter kan lämnas muntligen och/eller via broschyren BRA ATT VETA OM
SOCIALTJÄNSTEN. I de särskilda boendena finns rutinerna anslagna så att boende och
närstående kan ta del av dem. Finns det någon som framför inte är missnöje eller som vill
lämna andra synpunkter ges information om rutiner. Klagomåls- och synpunktsblanketter finns också på Melleruds kommuns hemsida.
Alla studenter som önskar erbjuds praktikplats inom verksamheterna.
Alla studenter som avslutar sin praktik i någon av verksamheterna erbjuds att fylla i en enkät
om hur praktiktiden varit. De allra flesta uttrycker att de är mycket nöjda med sin praktik och
kan tänka sig att återvända till kommunen för att arbeta. Uppföljning av enkäten sköts av förvaltningens ekonom.
I Öppna jämförelser för 2012 fick de särskilda boendena mycket bättre resultat jämfört med 2011. Sociala aktiviteter har dock inte samma goda resultat.
Analys av ekonomi och verksamhet
Vård och omsorg visar ett underskott motsvarande 5 015 tkr för 2012. Huvudorsaken till
underskottet är att personalresursen inte räckt till för att ge god och säker vård i rätt tid.
Inom särskilt boende kan noteras att förstärkningar skett i samband med att flera av
verksamheterna varit överbelagda. Fagerlidshemmet har haft konstant fyra överbeläggningar
under året vilket inneburit ökade kostnader. För att klara att tillgodose personer med
demenssjukdomar öppnades platser inom den ombyggda/renoverade enheten på Fagerlids
gruppboende under strax före halvårsskiftet. Överbeläggningarna i båda fallen är kostnadsdrivande.
Skållerudshemmets prognos visade under första delen av 2012 ett överskott men dessvärre
förändrades situationen då vårdbehovet ökade markant. Från september till årets slut
förstärktes personalen dygnet runt bland annat eftersom en demenssjuk vårdtagare behövde
”skugga” dygnet runt.
Kroppefjällshemmet har haft stora problem under året med vårdtagare som varit mycket
hotfulla och utåtagerande mot både boende och personal. Personalförstärkning blev oundviklig
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 45(112)
för att garantera de boendes trygghet och säkerhet.
Även korttidsenheten på Bergs har stora delar av året haft överbeläggningar och av den
anledningen behövt utöka personalen tillfälligt för att klara situationen. Däremot har boendet
på Bergs klarat att hålla sin budget trots hög vårdtyngd. Totalt har Bergs ett överskott jämfört med budget.
Flera av enheterna har haft personalärenden som av olika anledningar belastat kostnads-sidan.
Som exempel kan nämnas sjukskriven personal som inte kan återvända i arbete utan måste
avsluta sina anställningar. Dessa åtgärder för i stort sett alltid med sig lönekostnader för dessa personer under minst sex månader och som inte ryms inom budgetramen.
Hemsjukvård/Rehabteamet visat totalt ett överskott trots ett år med stor arbetsbelastning.
Avtalet med Västra Götalandsregionen, tjänsteköp från Primärvården, överskott för
inkontinenshjälpmedel och uthyrda hjälpmedel samt försäljning av tjänster inom förvaltningen har bidragit till överskottet. Rehabteamets överskott bidrar till ett positivt resultat.
Palliativ vård och vård i livets slut är något som kräver mycket av personalen och tar mycket
tid i anspråk till exempel i samband med vak. Detta är en nödvändig åtgärd för att den
enskilde skall kunna känna sig trygg och för att underlätta för närstående under den sista
tiden.
Hemvårdsenhetens underskott uppgår till 2 779 tkr, Budgeten för enheten har från årets
början varit underbudgeterad. Underskottet har av denna anledning blivit mycket stort
eftersom personalkostnaderna är högre än vad som budgeterats. Personalresursen har inte räckt till utan förstärkningar har varit nödvändiga, framförallt i hemvårdsgruppen Centrum.
Hemvårdenheten kan se en ökning där vårdtagaren har ett stort omvårdnadsbehov, oftast
hjälp av två personal och som behöver många besök under dygnet. Antalet vårdtagaren med
beslut om sociala kontakter och ledsagning till och från olika instanser har också ökat vilket tar
mycket tid av personalresursen. För att tillgodose vårdtagarens insatser och för att utföra en
trygg och säker vård har förstärkningarna varit oundvikliga. Utförda timmar (debiterad tid) har
ökat med över 8000 timmar från föregående år vilket ter ett genomsnitt på 700 timmar/månad.
För att säkerhetsställa tryggheten för vårdtagare med demenssjukdom har Hemvården under
2012 har haft förstärkning med så kallade ”skuggor”. Under mars-april hade tre vårdtagare ”skugga” med sammanlagt 15 timmar/dag.
Förstärkningar har skett 12 812 timmar under 2012, ett genomsnitt på 1 067 timmar/månad.
Av dessa står hemvårdsgruppen Centrum för 11012 timmar (917 timmar/mån.).
Vårdtagarantalet samt utförda timmar har ökat jämfört med föregående år. När vårdbehovet
ökar är förstärkning oundviklig. Den enskildes insatser skall ges i rätt och rimlig tid och
därutöver skall personalen kunna ge en god och säker vård. Även beslut med matdistribution har ökat från 2011. Hemvårdsenheten har levererat 839 fler portioner 2012.
Antal vårdtagare med trygghetslarm var vid årsskiftet 253 stycken. Det är ingen större ökning
från 2011 (245). Däremot kan vi se en ökning med 217 timmar som det har tagit för
personalen att besvara larmen. Detta är tid som utförs utöver planerade insatser i det dagliga
arbetet.
Vård och omsorgssektorn har ett mycket stort underskott som till största delen beror på att
personalresursen varit för liten i förhållande till de insatser som skall utföras och de behov som
skall tillgodoses. Vård och omsorgsverksamheten kan aldrig välja bort åtgärder som äventyrar den enskildes trygghet, säkerhet eller rätt till god och säker vård.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 46(112)
Ekonomiskt utfall för verksamheterna inom Vård och omsorg
Enhet Utfall mot budget (tkr)
Kroppefjällshemmet -417
Skållerudshemmet -228
Fagerlids gruppboende -1 084
Fagerlidshemmet -1 336
Bergs 330
Hemsjukvård och Rehabteam 251
Hemvårdsenheten -2 779
Vård och omsorgschef 259
5.2.2 Nyckeltal
Hemtjänst Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2012
Antal arbetade hemtjänsttimmar
0 100 247 89 415
Antal utförda/debiterade hemtjänsttimmar
70 277 78 542 67 061
Andel tid hos vårdtagare n/a 78% 75%
Dubbelbemanning (i timmar)
8 251 5 547
Antal hemtjänstmottagare 335 373 310
Utförda/debiterade timmar/ månad/ mottag
17,5 17,5 18,0
Bruttokostnad per utförd hemtjänsttimme
378 kr 386 kr 411 kr
Bruttokostnad per vårdtagare
78 886 kr 81 282 kr 88 835 kr
Antal matportioner 42 374 43 213 44 000
Särskilt boende
Särskilt boende beläggningsgrad
97,3% 104,7% 100,0%
Bergs beläggningsgrad (%)
100,8% 100,8% 100,0%
Fagerlidshemmet 109,8% 109,3% 100,0%
Fagerlids gruppboende 71,9% 118,8% 100,0%
Skållerudshemmet 99,6% 98,6% 100,0%
Kroppefjällshemmet 99,6% 96,6% 100,0%
Antal vårddygn (inkl. region + externa platser)
54 043 54 847 52 338
Antal årsplatser 148 150 143
Antal vårddygn - externt köp
0 36 0
Antal vårddygn - utskrivningsklara
1 4 14
Särskilt boende - vårddygnskostnad
1 512 kr 1 550 kr 1 564 kr
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 47(112)
Hemtjänst Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2012
Somatiskt boende - vårddygnskostnad
1 363 kr 1 395 kr 1 408 kr
Demensboende - vårddygnskostnad
1 823 kr 1 881 kr 1 892 kr
Korttidsboende - vårddygnskostnad
1 596 kr 1 590 kr 1 601 kr
Bergs vårddygnskostnad 1 621 kr 1 609 kr 1 685 kr
Fagerlid vårddygnskostnad 1 376 kr 1 363 kr 1 384 kr
Fagerlids gruppboende 1 788 kr 1 780 kr 1 918 kr
Skållerudshemmet vårddygnskostnad
1 181 kr 1 303 kr 1 265 kr
Kroppefjällshemmet vårddygnskostnad
1 858 kr 1 993 kr 1 869 kr
Externt köp 0 kr 2 230 kr 0 kr
Utskrivningsklara - vårddygnskostnad
3 502 kr 3 576 kr 3 576 kr
5.2.3 Brandskydd
Systematiskt brandskyddsarbete ingår i alla enheters uppdrag och enhetscheferna fungerar
som brandskyddsansvarig inom respektive enhet. Det finns också särskilt utsedda
brandskyddsombud som aktivt genomför kontroller efter en särskild rutin och har också som
uppgift att delta i informationsarbetet kring brandskyddet. Målet är att förbättra och bidra till lösningar för att förebygga och förhindra bränder och olyckor.
De senaste åren har de flesta inom personalgrupperna fått brandutbildning. Det finns både
önskemål från verksamheterna och krav från räddningstjänsten att genomföra utrymningsövningar för att personalen skall känna större säkerhet i ett skarpt läge.
Ansvar för brandskydd åvilar inte enbart enhetschefen utan också fastighetsägaren.
Brandinspektioner genomförs av NÄRF (Norra Älvsborgs Räddningsförbund) och det skrivs
alltid protokoll som skall följas upp och åtgärdas. Tyvärr finns det en tendens att
fastighetsägarna inte åtgärdar det som NÄRF anger vilket försvårar brandskyddsarbetet och äventyrar säkerheten i de fastigheter som verksamheterna i Vård och omsorg hyr.
5.2.4 Tillgänglighet
Alla verksamheter har inventerats enligt TD - Tillgänglighetsdatabasen. Lokalerna i
verksamheterna uppfyller kraven i de flesta kategorierna som berörs i databasen och bedöms därför anpassade för funktionshindrade.
5.2.5 Kvalitetsarbete
Kvalitetsarbetet följs inom ramen för olika rutiner och planer. Som exempel kan nämnas
klagomålsrutiner, avvikelserapportering och rutiner för informationsöverföring. Vidare bedrivs
kvalitetsarbete inom verksamheterna som har nära koppling till arbetsmiljöarbete och arbete med LEAN-konceptet.
Vård och omsorg arbetar i kvalitetsregistren Senior Alert, Palliativa registret samt BPSD-registret.
Sektorn arbetar efter de rutiner för frihetsinskränkande åtgärder som medicinskt ansvarig sjuksköterska utarbetat i särskilt boende.
Särskild rutin finns utarbetad kring Lex Sarah-bestämmelsen i socialtjänstlagen. Åtgärder som
vidtas är direkt kopplade till kvalitetsarbetet i verksamheterna.
Dokumentationsrutiner och utveckling av befintligt datastöd är ytterligare kvalitetsarbete som pågår ständigt i verksamheten.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 48(112)
Utbildningsinsatser och kompetenshöjande insatser för personalen är en mycket viktig del i
kvalitetsarbetet.
Förvaltningen är i slutskedet kring framtagande av ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som motsvarar Socialstyrelsens krav (SOFS 2011-9).
Rutindokument som varje verksamhet arbetar fram är en viktig del i kvalitetsarbetet
En patientsäkerhetsberättelse sammanställs varje år av kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska och ställföreträdande medicinskt ansvarig sjuksköterska.
Förvaltningen har en Internkontrollplan som följs upp kontinuerligt.
Avvikelsehantering sker framför allt inom arbetsmiljöarbetet (tillbud och arbetsskador) vilket
följs upp varje månad i SocSam. Tillbud och arbetsskador är en stående punkt på
arbetsplatsträffarna i de olika verksamheterna -förebyggandedelen och uppföljning är otroligt viktig för personalens säkerhet och hälsa.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 49(112)
5.3 Kroppefjäll
5.3.1 Bokslut 2012
Enhetschef Lena Hansson
År / Tkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2012 Avvikelse
Intäkter 1 30 0 30
Kommunbidrag 13 275 13 680 13 680 0
Summa Intäkter 13 276 13 710 13 680 30
Personalkostnader 10 713 11 255 10 888 367
Löpande kostnader 2 766 2 867 2 792 75
Kapitalkostnader 6 5 0 5
Summa kostnader 13 485 14 127 13 680 447
Årets resultat -209 -417 0 -417
5.3.2 Verksamhetsbeskrivning
Kroppefjällshemmet är ett särskilt boende för demenssjuka. Antalet lägenheter är 20 stycken fördelade på två hus.
Arbetet på enheten utgår från de boendes levnadsberättelser för att kunna nå upp till målet
om personcentrerad omvårdnad.
Personalens arbete utgår från socialtjänstlagen samt delegerade arbetsuppgifter enligt hälso-
och sjukvårdslagen.
Tidvis har det varit oroligt och otryggt i det ena huset under året vilket medfört att det varit
nödvändigt att förstärka personalgruppen vid vissa tillfällen. Personalen arbetar i första hand
efter genombrottsmetoden för att finna lösningar i omvårdnadsarbetet men av och till kan det
vara oundvikligt att extra resurser sätts in för att klara situationen.
Alla som bor på Kroppefjällshemmet ingår i riskbedömningsinstrumentet Senior Alert. Enheten
arbetar också efter nya regler vad gäller frihetsinskränkande åtgärder. Boende riskbedöms
utifrån nationellt kvalitetsregister för demenssjuka (Beteendestörningar och Psykiska Symtom
hos Demenssjuka - BPSD). Systemet är till för att våra boende, utifrån värdegrunden i
socialtjänstlagen, ska känna mer trygghet, meningsfullhet och välbefinnande.
Personalen träffar ansvarig sjuksköterska regelbundet för vårdplaneringsträffar. Dessutom kommer demenssjuksköterskan och deltar i vårdplaneringsmötena en gång/månad.
Under 2012 deltar boende i en kulturcirkel om sammanlagt 6 träffar. Den anordnas av Kulturbruket.
5.3.3 Analys
Det särskilda boendet Kroppefjällshemmet visar ett underskott mot budget på cirka 420 tkr.
Avvikelsen beror mycket på både lång- och korttids sjukskrivningar, mycket oro och
utåtagerande vårdtagare vilket har behövt ”skugga”/förstärkning, med 510 timmar (130 tkr)
för att kunna säkerställa tryggheten för både våra demenssjuka vårdtagare och för personal. Detta finns det ingen budget för.
Personal som fått bestående funktionsnedsättning har inte kunnat arbeta med
omvårdnadsarbete. Under utredningstiden (företagshälsovården) har alternativa arbetsuppgifter utförts. Merkostnaden för lön och jobbcoach beräknas till 180 tkr.
Kostnaderna för förbrukningsmaterial och arbetskläder har kostat c:a 100 tkr mer än planerat.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 50(112)
Det har även varit ökade kostnader i samband med att larmet inte fungerade
(personalkostnader)
Vi har under året haft flera Lex Sarah rapporter där ingen rapport har gått till Socialstyrelsen eftersom vi vidtagit åtgärder för att undanröja faran/olägenheten direkt vid rapporteringen.
Vi har under året fått en fin trädgård mellan hus 1 och 2 som anhöriga till en vårdtagare
anlagt, där odlades blommor, potatis, sallad, tomater och majs vilket vi har njutit utav. Under
året har vi haft lite festligheter, vi startade med julgransplundring tillsammans i båda husen i
hus 2 sedan sommarfest (där vi var 60 personer) tillsammans vårdtagare, anhöriga och
personal på Kroppefjälls hotell och restaurang. I september blev det kräftskiva i källarlokalen
på Kroppefjällshemmet för alla boende och den personal som arbetade den kvällen. Till jul gick
vi återigen tillsammans till Kroppefjälls hotell och restaurang (75 personer) och åt jul tallrik. Vid båda tillfällena på restaurangen har vi haft externa underhållare.
Vi har haft konstcirkel som Kulturbruket arrangerat vid 6 tillfällen då vi fick möjlighet att vara i
Läkarvillan. Efter avslutad cirkel hade vi vernissage. Under sommaren var vi till Brunnsparken
och lyssnade på musikunderhållning flera onsdags förmiddagar. I höstas kokades det äpplemos
i båda husen som de äter på frukostgröten och vi var till Karolinen på dans som Kulturbruket ordnade. När vädret tillåter är de som önskar ute på promenad, cykeltur och/eller fika.
Fyra personal och enhetschef har gått tvådagars utbildning för att bli BPSD-administratörer.
Fem ordinarie personal började i oktober omvårdnadslyftet för att bli undersköterskor. Vi har
under året haft tre teamaveckor med utgångspunkt från parametrar i Senior Alert; förebygga
fallolyckor, nutritionsutbildning och hudvårdsutbildning. All personal har under året fått
uppföljning på självskydds- försvar och förflyttning.10 oktober var 5 personal i Skövde och
lyssnade på olika föreläsare ”demens och välbefinnande”. Enhetschefen har under hösten gått
en 7,5 hp utbildning Att leda och arbeta utifrån den nationella värdegrunden för äldreomsorgen på Göteborgs universitet.
Utifrån tidigare rutiner har årlig läkemedelsutbildning och systematiskt arbetsmiljöarbete utförts.
Under hösten har vi försökt införa reflektion tid på måndageftermiddagar i båda husen tillsammans med enhetschefen.
5.3.4 Brandskydd
Verksamhetens åtagande fungerar bra, brandombud går brandrond varje månad och oftare vid
behov. Brandombudet och enhetschef har under 2012 gått en dags brandutbildning anordnad
av NÄRF (Norra Älvsborgs räddningstjänst). Brandskyddsrond/tillsynsbesök har inte utförts
under 2012 och inget datum är inbokat. Åtgärder sedan 2011 är ännu inte åtgärdade från fastighetssidan enligt NÄRF. Protokollet har inte varit tillgängligt för verksamheten.
5.3.5 Tillgänglighet
Tillgängligheten finns dokumenterad i kommunens tillgänglighetsguide.
5.3.6 Kvalitetsarbete
Alla som bor på Kroppefjällshemmet är riskbedömda utifrån checklista i Senior Alert, vid livets
slut använder HSV sig av Palliativregistret och under 1:a kvartalet 2012 anslöt vi oss till BPSD-
registret. Detta har resulterat i ett mycket bra kvalitetsarbete med personcentrerad vård för de
som bor på Kroppefjällshemmet. Dessutom har det genrerat ett ekonomiskt tillskott till
kommunens kassa. Under hösten 2012 har enhetschefen gått " Att leda och arbeta utifrån den nationella värdegrunden för äldreomsorgen" på Göteborgs universitet (7.5 hp).
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 51(112)
5.4 Skållerud
5.4.1 Bokslut 2012
Enhetschef Carina Aronsson
År / Tkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2012 Avvikelse
Intäkter 5 27 0 27
Kommunbidrag 14 378 15 281 15 281 0
Summa Intäkter 14 383 15 308 15 281 27
Personalkostnader 10 235 11 168 11 036 132
Löpande kostnader 4 031 4 368 4 245 123
Kapitalkostnader 0 0 0 0
Summa kostnader 14 266 15 536 15 281 255
Årets resultat 117 -228 0 -228
5.4.2 Verksamhetsbeskrivning
Skållerudshemmet är ett särskilt boende för personer med somatiska diagnoser. Ett flertal boende har även demensdiagnos.
Antalet lägenheter uppgår till 33. Lägenheterna har hygienutrymmen och litet trinettkök.
Skållerudshemmet är uppdelat på fyra avdelningar, Björken 8 lägenheter, Eken 8 lägenheter,
Alen 7 lägenheter och Kastanjen 10 lägenheter. På Skållerudshemmet finns även en hobbyverksamhet med social inriktning som är öppen tre dagar i veckan.
Antalet anställda är 28 personer inkl hobbyn. Personaltätheten för omvårdnadspersonalen uppgår till 0,57 inkl natt och 0,46 utan natt.. Städ och tvätt utförs av omvårdnadspersonalen.
Personalens arbete utgår från socialtjänstlagen, samt delegerade arbetsuppgifter enligt hälso-
och sjukvårdslagen.
Alla som bor på Skållerudshemmet ingår i riskbedömningsinstrumentet Senior Alert. Enheten
arbetar också efter nya regler vad gäller frihetsinskränkande åtgärder.
Personalen träffar ansvarig sjuksköterska och Rehabteam regelbundet för vårdplaneringsträffar.
5.4.3 Analys
Omvårdnad
Det hart varit ett högt omvårdnadsbehov under hela året men framförallt under hösten då det
varit extra (så kallad skugga på en person) ,personal dygnet runt fram till mitten av december då det var extra endast nattetid,( totalt ca 2700 timmar).
Vårdtyngdsmätningarna under året visar på ett medelvärde på 84,55 timmar enligt schema, bedömt behov 95,5 och arbetade timmar 98.0.
På Skållerudshemmet bor även personer med demensproblematik vilket ibland skapar mycket
oro på avdelningarna
Medelåldern på Skållerudshemmet, mätt 121231, är 87,5 år totalt och för kvinnor 89,8 och män 83,4 år.
Beläggningen har varit 98 % under året, ingen överbeläggning
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 52(112)
Personal
Tre utbildningstillfällen/person a två timmar har genomförts i ämnet fall, tryck och nutrition
vilket varit mycket uppskattat.
Fortsatt arbete med Senior Alert där coacherna har fått extra tid att lära sig att registrera och dokumentera i Senior Alert och att hjälpa övrig personal att göra riskanalyserna
Två personal har varit på utbildning i BPSD, demensregister.
Under hösten har åtta personal börjat läsa på omvårdnadslyftet och dessa är ersatta 192 timmar
En grupp på 7 personal har genomfört GOF Gemensam Omvårdnads Filosofi
Nytt Schema startade 121101 och körs på prov 6 månader, schemat permanentar den förstärkning som lades in i budget för 2012.
Sjukstatistiken visar att 34 personer delar på 129 sjukdagar varav två är längre olycksfallsskador.
Av 27 tillsvidareanställd personal är 13 undersköterskor
På grund av att det är så låg personaltäthet måste i princip all frånvarotid ersättas och om
något skall göras utanför omvårdnadsarbetet blir det timmar över schema till exempel vak, sjukresor och utbildning och att någon passar avdelningarna under arbetsplatsträffarna.
Orsak timmar över schema
förstärkning 209,75
möte utbildning 648
ledsagning 158
calici 8
vak 347
skugga en person 2700
Frånvarotimmar
Föräldraledighet 198,08
Semester 3 493,32
Kompledighet 350,08
Facklig tid 100 % lön8,33
Facklig tid 0 % lön 39,25
Sjukdom 1 431,77
Tjänstledighet utan lön 68,00
Vård av barn 125,67
Enskild angelägenhet 28,83
Uppehåll/Ferie 3,00
Summa 5 946,33 av totalt 30 278 arbetade timmar
Arbetade timmar
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 53(112)
Av 27 tillsvidareanställd personal är 13 undersköterskor
På grund av att det är så låg personaltäthet måste i princip all frånvarotid ersättas och om
något skall göras utanför omvårdnadsarbetet blir det timmar över schema till exempel vak, sjukresor och utbildning och att någon passar avdelningarna under arbetsplatsträffarna.
Extrainsatserna för en specifik person 2 700 timmar a 200 kr =
540 tkr
Hobbyn
Under 2012 har den personal som är anställd på hobbyn haft 50 % sjukersättning och är inte ersatt mer än vid vissa tillfällen vilket ger ett överskott på ca 100 tkr
Enhetschef
Enhetschefens ansvar 7320 går med ca 100 tkr överskott delvis på grund av att den administrativa personalen är bokförd på Skållerudshemmet 7321. Ca 50 tkr
Sammanfattning
Skållerudshemmet med tillhörande hobbyverksamhet och enhetschef gör ett underskott på
228 tkr. Skållerudshemmets prognos för 2012 var ett nollresultat som till stor del berodde på
att schemat inte kom igång förrän under hösten och de turer som var förstärkning utfördes av
timanställda. På grund av mycket ökat vårdbehov under hösten vändes överskottet till ett
underskott som trots den stora belastningen (2700 timmar över schemat) blev 228 tusen kronor.
5.4.4 Brandskydd
Skållerudshemmet arbetars efter systematiskt brandskyddsarbete SBA. Brandombudet rondar
utifrån en speciell checklista med jämna mellanrum och kontrollerar då till exempel att alla
utrymningsvägar är tillgängliga och att alla brandredskap är på plats. Nyanställda och elever får brandinformation och det finns skriftlig information att tillgå.
5.4.5 Tillgänglighet
Skållerudshemmet har genomgått och utvärderats enligt Tillgänglighetsdatabasen. Dessa fakta
finns att tillgå för allmänheten på kommunens hemsida. Skållerudshemmet har bemanning
dygnet runt och har porttelefon om någon vill komma in eller fråga något efter det att dörren
låsts för kvällen.
5.4.6 Kvalitetsarbete
Alla erbjuds ankomstsamtal inom en vecka och det upprättas omvårdnadsplaner på alla
boende.
Alla boende registreras utifrån Senior Alert som är ett kvalitetsregister där det görs bedömningar gällande fall, trycksår och nutrition som sedan registreras.
Skållerudshemmet erbjuder elevplatser till omvårdnadsprogrammen
Under året har all personal fått två timmars utbildning gånger tre tillfällen som gäller
fallskador, sårvård och nutrition. Två personal har fått utbildning i BPSD. Åtta personal har påbörjat omvårdnadslyftet och sju har gått GOF kursen.
Under senare delen på hösten påbörjades ett arbete att kvalitetssäkra medicinhanteringen.
Skållerudshemmet har skåp på varje rum som lämpar sig för medicinförvaring och även en
pärm till var och en boende där omvårdnadsplaner och annan information förvaras. Detta medförde en kostnad på 16000 för att byta lås på skåpen.
För att bereda HSV bättre arbetsmiljö flyttade enhetschefen på Skållerudshemmet till ett annat
rum så att HSV kan få en bättre arbetsplats. Denna omflyttning medförde en kostnad för
Skållerudshemmet på13000 för snickare och målare och 6000 för trådlöst nätverk
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 54(112)
Personalen har börjat registrera i Senior Alert och även att beställa inkontinensskydd och då
behövdes en fungerande dator, som även används till Medvind. EC inköper en ny dator med skärm till kontoret och personalen får tillgång till den gamla datorn.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 55(112)
5.5 Fagerlids Gruppboende
5.5.1 Bokslut 2012
Enhetschef Ann-Charlotte Andreassen
År / Tkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2012 Avvikelse
Intäkter 2 36 0 36
Kommunbidrag 15 631 12 847 12 847 0
Summa Intäkter 15 633 12 883 12 847 36
Personalkostnader 10 116 11 414 9 752 1 662
Löpande kostnader 2 548 2 548 3 095 -547
Kapitalkostnader 5 5 0 5
Summa kostnader 12 669 13 967 12 847 1 120
Årets resultat 2 964 -1 084 0 -1 084
5.5.2 Verksamhetsbeskrivning
Fagerlids gruppboende är ett särskilt boende för människor med diagnosticerad
demenssjukdom. Leds av en enhetschef med budget- och personal- och arbetsmiljöansvar, en
assistent på 20 %, en verksamhetsvaktmästare på ca 10 %. Det är 26 omvårdnadspersonal
som arbetar, varav fyra är nattpersonal. Grundbemanningen är 1,0 årsarbetare (dag- och nattpersonal inräknat), 0,95 dagtid. Lokalvård och all tvättning görs av omvårdnadspersonal.
På Fagerlids gruppboende finns det är 18 lägenheter möjlighet att utöka till (27 platser).
Lägenheterna är på 33 kvadratmeter och det finns en trinett och en toalett med
duschutrymme. Gruppboendet är uppdelat i tre avdelningar, med sex boende på varje
avdelning, till varje avdelning hör ett gemensamhetsutrymme och kök till. Sedan våren 2011
finns det en avdelning till, tänkt för sex permanentboende och tre korttidsplatser (totalt 27).
Varav den ena lägenheten har varit en överbeläggning sedan Björkebäck lades ned. De nya
lägenheterna är 24 på kvadratmeter, med ett litet pentry och dusch- och toalettutrymme. Det
finns ett ”tillagningskök” på korttidsboendet för att man ska kunna bedriva dagverksamhet för de boende där.
År 2012 hade vi 13 stycken inflyttningar av permanentboende, de fyra första månaderna av
året hade Fagerlids gruppboende en överbeläggning, sedan fick vi ett parboende i juni, två
överbeläggningar, maj månad till och med i juli månad 5 överbeläggningar (öppnat avd. röd
utan budget för detta). Fagerlids gruppboende har sedan juli månad haft 6 permanenta överbeläggningar och korttidsboende från och till.
Fagerlids gruppboende har haft nio personer som avlidit under året.
Genomsnittsåldern på den boende är 86 år, och man bor i genomsnitt två år och åtta månader
¨på Fagerlids gruppboende.
Arbetsplatsträffar har skett regelbundet i gång i månaden förutom sedvanligt uppehåll över
sommaren, obligatorisk arbetsplatsträff har ej kunnat ske på grund av brist på intermittentanställda.
Fagerlids gruppboende har år 2012 ej haft någon sedvanlig närståendeträff, utan kört ett
annat koncept i år, "Pubkvällar", vilket varit en god uppslutning av både närstående och
boende. Vid pubkvällarna har vi haft med kommunens anhörigstödjare.
Arbetsmiljöarbetet löper över året och följer de riktlinjer som finns i arbetsmiljöpärmen. En
mål- och handlingsplan för arbetsmiljöarbetet upprättades under våren och innehållet i denna
var baserade på de uppgifter som framkommit i den sedvanliga enkätundersökningen och
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 56(112)
skyddsronden.
”Är ditt arbete tungt eller ensidigt eller brukar du få ont, som du tror beror på jobbet?”
”Är det städat och välordnat?”
”Är det dåligt med utrymme eller finns andra problem med din arbetsplats”
”Är det problem med värme, kyla eller drag vid din arbetsplats?”
”Hur är belysningen på Din arbetsplats?”
”Vet du vad du ska göra om arbetsplatsen måste utrymmas vid brand?”
Förstärkningar
Ledsagning/följeslagare
Ligger på 107 timmar, ca 200 timmar mindre än år 2011
Skugga
Registrerat är 481,25 timmar, den faktiska siffran är minst 4 560 timmar + varför den inte är
registrerad som ”personalinsatser utöver schema” beror på ”övertaligheten då jag har bemannat avd. röd. År 2011 låg siffran på skuggtimmar 1459, år 2010: 117 timmar
Fagerlids gruppboende har haft 16 tillbud under året
Vård i livets slut
Ligger på 672,75 timmar, har även här haft ett tillskott (tagit av de timmar som varit
övertalighet) då tätheten varit hög på avd. Röd
Introduktion
I genomsnitt ligger vi på 200 introduktionstimmar, men för år 2012 pekar siffrorna på 400
timmar.
Avd. Röd
Det har arbetats 5 488 timmar
Sjukstatistik
Tillsvidareanställd personal dag 1-14: 100 dagar
Tillsvidareanställd personal dag från dag 15: 4 personal, 198 dagar
Intermittentanställda personal dag 1-14: 42 personer, 82 dagar
Personal/kompetens
I socialtjänstlagen står att i 3 kap. 3 § ”Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet.
För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning
och erfarenhet.” Fagerlids gruppboende har en hög kompetensnivå, gruppboendet har idag två
tillsvidareanställda som ej har undersköterskeutbildning, varav en går på omvårdnadslyftet,
varav den andra går i pension om två år. Fagerlids gruppboende eftersträvar att alla som
kommer in som intermittentanställda är undersköterskor, helst med demenskunskap. För år
2012 var det ca tolv av sjutton intermittentanställda som var undersköterskor, varav fyra med demenskunskap, varav en som läser till undersköterska.
Fagerlids gruppboendes personal (som inte hade gått) har gått utbildningen” palliativ
vårdfilosofi (numera kallad ”GOF” Gemensam Omsorgs Filosofi), som bygger på fyra
hörnstenar: symptomkontroll, närståendestöd, kommunikation och relation samt teamarbete, och målet är att minska lidande för den enskilde.
All personal och enhetschef har gått ”Svenskt demenscentrums” webbutbildning ”Demens ABC” som bygger på Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 57(112)
All personal har gått utbildning i fallprevention, trycksårsprofylax och näringskunskap under
året, detta hänger samman med kvalitetsregistret Senior Alert.
All personal har fått utbildning i Basala hygienrutiner
All personal har genomgått delegeringsutbildning för medicin, och insulingivning
Fem personal och enhetschef har varit på Föreläsning av Egon Rommedahl som handlade om Etik och bemötande.
All personal har gått utbildning i självskyddsteknik: Självskyddskunskap innebär att man
utifrån ett våldsförebyggande och principbaserat arbetssätt och bemötande förebygger att hot
om våld och våldssituationer uppstår. Stor vikt läggs på bemötande, förebyggande rutiner och
handlingsplaner.
Fyra personal har varit på en inspirationsdag som handlade om sinnesstimulering för att väcka minnen hos personer med demenssjukdom.
Fyra personal och enhetschef har varit på konferens om ”demens och välbefinnande”,
handlade om: ”Nya synsätt, nya arbetssätt och ny teknik inom demensvården”, det senaste
inom forskning om demens och välbefinnande samt nya arbetsmetoder, nya synsätt och ny
teknik inom demensvården.
Handledarna (fem personer) har varit på studiebesök på Tubberödshus i Tjörns kommun, (inbjudan från Dahlstiernska gymnasiet).
Fyra personal och enhetschef har varit på Lex Sarah utbildning
Enhetschef har gått ”Att förstå och leda utifrån den nationella värdegrunden för äldre”, 7,5p
En personal har gått brandombudsutbildning, heldag
En personal har påbörjat sin undersköterskeutbildning via omvårdnadslyftet
Vi har utbildat 4 personal och enhetschef till BPSD-administratörer.
Tre intermittentanställda har gått förflyttningsutbildning
Vi har vid två tillfällen inne två förflyttningsinstruktörer som praktisk handledning i
morgonarbetet.
Inkontinensombuden har varit på mässa och har regelbundna möten med övriga inkontinensombud, förskrivande sjuksköterskor, inom vård och omsorg
Verksamhetens uppgifter
Socialtjänstlagen, (2001:453)
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom (2010)
Frihetsinskränkande åtgärder (SOSFS 2010:1)
En överenskommelse ”Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013” mellan
staten och Sveriges Kommuner och Landsting Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Lag (2009:596).
Vi har föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården, (SOSFS 2007:19)
Den 1 januari 2011 infördes en värdegrund i socialtjänstlagen. Lydelsen är att ”Socialtjänstens
omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna
välbefinnande (värdegrund).” 5 kap. 4 § socialtjänstlagen (2001:453)
Utföra arbetsuppgifter på delegation hälso- och sjukvårdslagen
Ankomstsamtal med närstående vid inflyttning till boendet
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 58(112)
Upprätta genomförandeplaner och uppdatera dessa var tredje månad eller vid behov
Kontaktmannaskap
Vårdplanering varje vecka tillsammans med PAS, patientansvarig sjuksköterska.
Reflektion en gång i veckan med demenssjuksköterska.
Vårdtyngdsmätningar två gånger i månaden
Munvårdsronder var femte vecka, munvårdsrond en gång om året med tandhygienist
Riskbedömningar – Senior Alert, inmatning i register
Brandskyddsronder fyra gånger om året, utbilda alla nyanställda i grundläggande brandskydd, uppföljning på grundläggande brandskydd
Utbilda alla en gång om året i Basala hygienrutiner
Brytpunktssamtal med närstående
Vara behjälpliga vid utprovning av inkontinensmaterial, beställning av densamma
Medicinbeställningar
Kontakt med rehab
Riskbedömningar ”frihetsinskränkande åtgärder”
Dokumentation SoL och HSL
Matråd tillsammans med kostenheten fyra gånger om året
Livsmedelshygien upprätthålla standarden genom mätningar av mat, städning av kök, årlig kontroll av inspektör, redovisning av listor
Beställning av färdtjänst/sjukresor
Alla som är studerande vid lärosäte och vill praktisera skall erbjudas plats inom vård och omsorg och stöd och service för att säkerställa rekrytering av kompetent personal.
Fagerlids gruppboende har tagit emot två sjuksköterskestudenter under året, och de studenter
som varit från omvårdnadsprogrammet. Målet är uppfyllt.
Alla vårdtagare ska erbjudas ett ankomstsamtal eller planeringssamtal inom en vecka.
Detta uppfylls med 100 %
Fagerlids gruppboende har erbjudit plats för tre personer som haft en FAS3-anställning
5.5.3 Analys
Årets resultat för ansvar 7330 och 7331 är – 1 084 tkr totalt
Konto 7330 – adm. visar – 27 tkr vilket beror på en kapitalkostnad 2 tkr, inköp av dator (ej
budgeterat), ej uttagen semester som budgeterat och att beredskapslönen (chef i beredskap)
ej var budgeterad.
Konto 7331 – totalt - 1 061 tkr
Kostnader – visar ett överskott på 541 tkr, vilket inte innebär bara ett sparande på allt utan
ett fel på 521 tkr. Det faktiska överskottet är 20 tkr vilket har inneburit ett väsentligt
hushållande, med tanke på att vi köpt madrasser till avd Röd, och det har heller inte funnits en
budget för förbrukningsmaterial för drivandet av avd Röd. Det har köpts in kaffebryggare,
dammsugare, gardiner, prydnadssaker, blommor m.m. till avd Röd. Gruppboendet har också
köpt in nya vagnar till maten, för att vi ska få ner ljudnivån. Det vi har sparat in på är inventarier på de andra avdelningarna, och personalens hushållning av förbrukningsartiklar.
Personal – visar ett underskott på 1 636 tkr, beror delvis på öppnandet av avd Röd i maj-
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 59(112)
månad. Det blev också ett fel i budgeteringen när det räknades på antal personal för drivande
av ett boende med 18 platser och 27 platser, då det föll bort 1,75 nattjänst. Detta innebär ett underskott på ca 790 tkr för natten.
Arbetsmiljöarbete
Då det gäller arbetet med handlingsplanen ligger vi till som följer:
”Är ditt arbete tungt eller ensidigt eller brukar du få ont, som du tror beror på jobbet?”
Vård och omsorgssektorn har beslutat att skärpa upp reglerna med att man måste följa upp
bättre med förflyttningsteknik, all tillsvidareanställd personal får en fem dagar grundutbildning
och även intermittentanställda som varit i verksamheten ett tag. Ledningsgruppen inom vård
och omsorg har varit med på möten med förflyttningsinstruktörer för att diskutera hur man
lösa problemet att inte alla följer det man har lärt sig. Ett steg är att instruktörerna kommer
med ut i omvårdnadsarbetet och kan ge direkt stöttning, Fagerlids gruppboende har haft två
sådana tillfällen under hösten och vi kommer att fortsätta med detta under 2013.
Ledningsgruppen inom vård och omsorg har skrivit in det som ett lönekriterie, tagit upp det
som stående punkt på APT dagordningen, enhetscheferna som har personal på utbildning ska
ha kontakt med instruktörerna efter de haft första utbildningsdagen för att höra hur
deltagarnas intresse är, kan ev. behövas ett påpekande från enhetschef om man inte tar
utbildningen på allvar. Det som stod i Fagerlids gruppboendes handlingsplan var att vi ska
utbilda en egen instruktör, enhetschefen har fått tag på en omvårdnadspersonal som är villig att åta sig uppdraget. Utbildning kommer att ske under 2013.
”Är det städat och välordnat?”
Fagerlids gruppboende har startat en arbetsgrupp som har LEAN:at fram ett par förslag, som
p.g.a. avd. röds öppnande har fått stå tillbaka då vi inte har haft tillräckligt med
intermittentanställda. Arbetet är gjort det ska presenteras för arbetsgruppen som förslag vid nästa obligatoriska arbetsplatsträff.
”Är det dåligt med utrymme eller finns andra problem med din arbetsplats”
Det är framförallt arbetsmiljön i tvättstugan som är problem på Fagerlids gruppboende, trångt
utrymme, ej tillräcklig ventilation, blir varmt, mätt temperaturen under en veckas tid och den
ligger på 27*. Dalslands Miljökontor har gjort en anmärkning till
Samhällsbyggnadsförvaltningen, men de har fortfarande inte åtgärdat. Det vi har gjort är att flytta en avdelnings tvätt till tvättstugan på avd röd, vilket har gjort arbetsmiljön lite bättre.
”Är det problem med värme, kyla eller drag vid din arbetsplats?”
Dalslands miljökontor har varit och haft tillsyn på gruppboendet och påpekat brister, dessa har
man skickat till Samhällsbyggnadsförvaltningen. Enhetschefen har haft kontakt med
fastighetsansvarig, samhällsbyggnadsförvaltningens chef och Dalslands miljökontor. Ingen
åtgärd… På avd. Gul i december månad var det under all kritik, enhetschefen köpte in en
luftfuktare, personalen gick med ständig huvudvärk, torra slemhinnor. Personalen på avd Gul upplever en liten förbättring.
”Hur är belysningen på Din arbetsplats?”
Vi har lagt till det i checklistan för "ankomstsamtal" där vi påtalar vikten av bra belysning i
boenderummen.
”Vet du vad du ska göra om arbetsplatsen måste utrymmas vid brand?”
Fagerlids gruppboende har kontinuerligt grundläggande brandskyddsutbildning för alla,
fastanställda som nyanställda. Enligt NÄRFs protokoll sköter Fagerlids gruppboende vårt systematiska brandskyddsarbete.
Sjukskrivningar
Tillsvidareanställd personal dag 1-14: 100 dagar (2011 - 108 dgr)
Tillsvidareanställd personal dag från dag 15: 4 personal, 198 dagar
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 60(112)
Intermittentanställda personal dag 1-14: 42 personer, 82 dagar
Förvånande nog har inte korttidsfrånvaron ökat, Fagerlids gruppboende har haft en tuff
arbetsmiljö sedan maj månad, med mycket ny intermittentanställd personal. Tre tillsvidare
anställd personal som slutat och gått till andra enheter med högre tjänstgöringsgrad, dessa
har inte tillsatts utan all personal som önskat har fått upphöjda tjänstgöringsgrader. Ingen
tillsvidareanställd personal som önskat mertid på Fagerlids gruppboende har haft lägre
tjänstgöringsgrad än 75 %, vilket i sig är positivt men innebär att helger och några kvällsturer
har delats ut till intermittentanställda. Detta försämrar kontinuiteten, helgerna är extra sårbara
då man är mindre personal och mer beroende av varandra, man är färre personal för att sköta
sina uppgifter som kontaktman, man få fler boende att ta ansvar för. I kontaktmannaskapet
ligger att man ska upprätta och uppdatera genomförandeplaner, lära känna sin boende lite
extra, ha kontinuerlig kontakt med närstående, se till att den boende får komma till fotvård, hårvård, optikerbesök, städning av rum osv.
För att kunna bemanna avd. röd och skapa en viss kontinuitet och ett acceptabelt
kontaktmannaskap har enhetschef plockat tre tillsvidareanställd personal från övriga
gruppboendet och placerat dem på avd. röd. Fagerlids gruppboende har behövt utöka
intermittentanställda för att klara bemanningen på hela gruppboendet med 13 personer för att
täcka grunden, sedan måste man ha några för sjukdom, utbildning, APT osv. Det har varit
tidvis en osäker verksamhet då Fagerlids gruppboende inte har haft några marginaler på
personal. Fagerlids gruppboende har haft fler långtidssjukskrivningar, vilket också har krävt
mer personal. Det är ingen bra situation för någon på Fagerlids gruppboende, det sliter på oss
alla, undersökningar pekar också på att ordinarie personal tar mer ansvar när det är många intermittentanställda. Detta problem tar också personalen upp på våra APT.
Positivt är att vi har varit iväg på många utbildningar och föreläsningar under året, det ger kraft och inspiration till personalen.
Förstärkningar
På skuggtiden har Fagerlids gruppboende registrerat 418 timmar, den siffran är betydligt
högre i realiteten. Men då Fagerlids gruppboende har haft en för hög bemanning på avd. röd
till antal boende, har vi klarat ut den skuggningen. Där hade det krävts personal dygnet runt
från mitten på maj till mitten på december, men som klarades ut inom befintlig personal för avd. röd.
Följeslagare ligger på 200 timmar mindre än förra året på Fagerlids gruppboende, inget som vi har kunnat påverka, utan den siffran är varierande utefter den boendes behov.
Vård i livets slut ligger på 672 timmar på Fagerlids gruppboende, (nio avlidna) även här borde
Fagerlids gruppboende ligga högre, men har haft gott av personalförstärkningen på avd. röd. Förra året låg Fagerlids gruppboende på 896 timmar, (sju avlidna).
Introduktionstimmar är fördubblade i år, de ligger på 400 timmar i stället för genomsnitt 200 timmar.
5.5.4 Brandskydd
Fagerlidshemmet har ett automatiskt brandlarm som går direkt till SOS-alarm. From 2013 kommer larmet att gå direkt till NÄRFs larmcentral i Trollhättan.
Tillsynsbesök görs av NÄRF årligen.
Vid 2011 års protokoll framkom en stort antal brister som fortfarande inte är åtgärdade, bland annat:
Avskiljning källare/tvättstuga mot trappan och upp i första våning ej åtgärdat,
Fagerlidshemmet
Dörrstängare på lägenhetsdörrarna avdelningsvis, gäller både gruppboendet och
Fagerlidshemmet
Rutiner för egenkontroll för fastighetsägaren saknas
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 61(112)
Verksamhetens egenrutiner sköts enligt NÄRFs protokoll. Gruppboendet har skapat en
brandskyddspärm, enligt NÄRFs punkter. Vi har regelbundna träffar, brandskyddronder och
skapat en överenskommelse om hur det systematiska brandskyddsarbetet ska gå till på enheten.
Under året har vi utbildat en brandskyddsombud till, gruppboendet har nu två
brandskyddsombud
Nyanställda och elever får grundläggande brandinformation enligt checklista vid
introduktionssamtalet.
Överenskommelse
Brandombud tillsammans med enhetchef ska ha träffar fyra gånger per år, januari, april, september och december då vi går igenom:
Januari – gå igenom brandskyddspärmen och uppdatera det som behövs, stäm av så att ”fel/bristrapport” har blivit åtgärdat.
April – kolla checklistor förbereda för sommarvikarier, kolla våra rutiner, stäm av så att ”fel/bristrapport” har blivit åtgärdat.
September – kolla vår utbildningsplan och uppdatera, stäm av så att ”fel/bristrapport” har
blivit åtgärdat.
December – en summering av året, behöver något förändras i våra rutiner/utbildningar m.m. Stäm av så att ”fel/bristrapport” har blivit åtgärdat.
Brandombuden ska gå sina brandskyddsronder ca tre veckor innan vårt möte.
Vi har delat in ansvarsområden för att hela Fagerlidshemmets byggnad ska bli kontrollerad.
Fagerlids gruppboendes ombud ska kontrollera avd. grå, gul, grön och röd, sammanträdesrum
ovanför avd. röd + de två kallvindarna bredvid, samt det gemensamma garaget/soputrymmet,
rummet innanför lastbryggan samt omklädningsrummen. Fagerlidshemmets brandombud
kollar korridoren där personalingången är, samt det gemensamma lunchutrymmet och givetvis det som tillhör Fagerlidshemmet.
Vi har bestämt att flödet på brandskyddsronderna ska gå till så här:
1. Tre veckor innan vårt möte går ombuden sin brandskyddsrond
2. Lämnar in ”fel/bristrapport” till enhetschefen
3. Jag felanmäler, noterar och sätter in ”fel/bristrapporten i brandskyddspärmen på ”lilla” kontoret
4. Brandombuden följer upp att felen är åtgärdade
5. Avstämning på ”fel/bristrapport” sker vid vårt möte
5.5.5 Tillgänglighet
Fagerlids gruppboende har genomgått och utvärderats enligt Tillgänglighetsdatabasen. Dessa fakta finns att tillgå för allmänheten på kommunens hemsida.
5.5.6 Kvalitetsarbete
Kvalitetsgarantier
Vi garanterar Dig ett strukturerat ankomstsamtal inom tre veckor, där muntlig och skriftlig information om Ditt boende lämnas.
Fagerlids gruppboende har uppfyllt detta till 100 %
Vi garanterar att vi upprättar en genomförandeplan för den som har insatser i form av bostad med särskild service, daglig verksamhet eller personlig assistans.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 62(112)
Fagerlids gruppboende har uppfyllt detta till 100 %
Vi garanterar att Du som bor i särskilt boende och som vill ska få komma ut i friska luften
minst en gång per vecka.
Fagerlids gruppboende har ingen strukturerad uppföljning kring utevistelse, men vi har goda
möjligheter att vara ute både i trädgården och i våra atriumgårdar. Det ingår också att vara ute på promenad som ett "verktyg" för att minska oro.
Nationella kvalitetsregister
Fagerlids gruppboende är med i Senior Alert, där har vi 100 & måluppfyllelse
Fagerlids gruppboende är med i BPSD, med start detta året därav har vi inte nått upp till 100 %
Lex Sarah
Några ur personalen har varit iväg på en utbildningsdag, vi har haft det på APT, föreskriften har funnits ute för genomläsning av all personal, Lex Sarah-rutinen är väl känd.
Klagomål/synpunktshantering
Vi informerar närstående vid ankomstsamtal, blankett finns även vid entrén.
Fagerlids gruppboende har haft ett klagomål 2012, där en anhörig till en anhörig tyckte att
enhetschefen brustit i sitt bemötande i diskussion om tiden man har för utflyttning (7 dagar
enligt hyreskontrakt), Enhetschef gav några extradagar då det inte var någon annan boende på väg in. Klagomålet är ännu inte handlagt av sektorschefen.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 63(112)
5.6 Fagerlidshemmet
5.6.1 Bokslut 2012
Enhetschef Annika Olsson
År / Tkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2012 Avvikelse
Intäkter 280 532 10 522
Kommunbidrag 18 418 18 782 18 782 0
Summa Intäkter 18 698 19 314 18 792 522
Personalkostnader 15 603 15 742 13 527 2 215
Löpande kostnader 5 065 4 907 5 265 -358
Kapitalkostnader 0 0 0 0
Summa kostnader 20 668 20 649 18 792 1 857
Årets resultat -1 970 -1 335 0 -1 335
5.6.2 Verksamhetsbeskrivning
Fagerlidshemmet består av avdelning 1-5 samt hobbyverksamhet. Fagerlidshemmet har 44
lägenheter fördelade på tre gruppbostäder. Efter politiskt beslut 2011 skall 36 av lägenheterna
beläggas, 4 har sedan godkänts 2012 att användas -de räknas då som överbeläggningar.
Fagerlidshemmet är ett särskilt boende för i huvudsak kroppsligt sjuka. För närvarande har 7
stycken diagnostiserad demenssjukdom, ytterligare 8 har demensliknade symtom men har inte fastställd diagnos av läkare.
Fagerlidshemmet har ungefär 40 tillsvidareanställda, utav dessa har endast 10 stycken
tjänstgöringsgrad över 80 %
Under året har ett omfattande arbete med att förändra schemat gjorts och personaltätheten
exklusive hobby, städ/tvätt och natt är nu 0,57. I det nya schemat räknas överbeläggningarna in.
Personalens arbete utgår från socialtjänstlagen samt delegerade arbetsuppgifter enligt hälso- och sjukvårdslagen.
Alla som bor på Fagerlidshemmet ingår i riskbedömningsinstrumentet Senior Alert. Enheten
arbetar också efter regler vad gäller frihetsinskränkande åtgärder.
Personalen träffar ansvarig sjuksköterska och Rehabteam regelbundet för vårdplaneringsträffar.
Hobbyverksamhet bedrivs måndag till fredag av särskild personal. Den består av 1,5
heltidstjänster och erbjuder sociala aktiviteter och samvaro för de boende på Fagerlidshemmet
och Fagerlids gruppboende. 6 personer utifrån eget boende kommer flera dagar i veckan för
samvaro, gemensam lunch och ibland avlastning för anhöriga. Under året har ett socialt
projekt pågått som motsvarar ca 0,72 % tjänst, en deltid på 0,50 % har delvis varit vakant under året.
Enheten är en stor utbildningsplats då den tar emot studenter från grundskolor, högskolor,
gymnasieskolor, Komvux och Arbetsmarknadsenheten. Under 2012 togs 20
studenter/praktikanter emot. dessutom har Fagerlidshemmet tagit emot personer med olika arbetsmarknadsåtgärder t.ex. fas 3 och Nystartsjobb.
3 st. lärlingar som gått 3 dagar per vecka under längre tid har också beretts plats.1 st.
sjuksköterskestuderande i termin 2 har också gjort praktik på Fagerlidshemmet. Enheten har därmed klarat sitt uppdrag enligt fastställt mål.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 64(112)
Sedvanliga anhörigträffar har inte hållits men däremot har anhöriga inbjudits till Pubafton
3 ggr med stor anslutning.
Från och med 2012 köps verksamhetsvaktmästeritjänst in från Rehabenheten motsvarande 30 % tjänst.
5.6.3 Analys
Personalkostnader
Personalbudgeten är beräknad för 36 boende och en bemanning dagtid på 0.57 med fast
anställd personal. I början på året var verkligheten inte sådan. Socialnämnden godkände
februari -12 en konstant överbeläggning med 4 platser. Beläggningen har ökat från 109% till
111% sedan 2011. Denna överbeläggning motsvarar 1 miljon kr i personalkostnader.
Ett nytt schema med bemanning 0.57 togs i bruk i april 2012 och ett tiotal justeringar har
ytterligare gjorts för att få en realistiskt och fungerande personaltäckning. I oktober fastställdes schemat slutligen.
Under maj till september anställdes 9 undersköterskor på tidigare vakanta turer. Fyra av dessa
hade tidigare varit timanställda. Detta tillsammans med den stora utbildningssatsning GOF,
temaveckor, omvårdnadslyftet, där timanställda ersätter vid frånvaro, förklarar varför
kostnaden för timanställda inte gått ner så mycket som beräknat. Ekonomisk ersättning har
erhållits men inte kompenserat fullt ut. Timmar för extra aktiviteter har under året varit 1085
st. förutom utbildning är följeslagare och ersättare vid APT den stora orsaken till timmar över
grundschemat.
Behovet av följeslagare har ökat och kommer att öka som jag ser det. De boende blir allt
sämre vid inflyttandet och behöver oftare ha en person med sig vid läkarbesök, sjukresor mm.
Anhöriga har allt svårare att följa med. De tycker också att det känns bättre att sjukvårdskunnig och uppdaterad personal följer med ifall läkaren har frågor.
Vak vid vård i livets slut blev 210 timmar. Jämfört med 419 föregående år, variationen här
beror inte på sparande utan är naturliga skillnader år från år.
Sparad tid gentemot budget 578 timmar och då är mesta delen sparad tid i det gamla schemat före 9/4
Korttidsfrånvaron (mindre än 14 dagar) har minskat om man jämför sedan två år tillbaka, däremot har långtidssjukskrivningarna (mer än 15 dagar) ökat se nedan:
ÅR Korttissjskr. långtidssjskr. Aktiv rehabplan
dagar dagar personer
2010 280 st 438 st 0
2011 220 st 686 st 0
2012 133 st 928 st 3
Arbetsmiljön med upplevd stress och känsla av orkeslöshet när man kommer hem från jobbet
var oroande i fjolårets arbetsmiljö/medarbetarenkäter. Årets resultat har inte redovisats, men
Arbetsplatsombuden meddelar och enskilda säger att detta blivit avsevärt bättre efter att det
nya schemat tagits i bruk och rutiner faller på plats. Detta kan delvis förklara den minskade
korttidsfrånvaron. Några anställda har återkommande korttidsfrånvaro. Samtal har hållits med dessa och rehabplan för en har upprättats.
Av de långtidssjukskrivna har två varit sjuka hela året, ej arbetsrelaterad orsak. En av dessa
var heltidssjuk hela året, och en helt eller delvis hela året. Dessa är fortsatt sjukskrivna under
2013, oklart om när de kan återgå till arbete. Rehabplan är upprättad för båda.
Fyra arbetsskador har registrerats, tre av dessa i samband med förflyttningar och en fallolycka
på väg till arbetet. Samtliga var borta mer än 15 dagar, men är nu åter i full tjänst. Att
förflyttningar diskuteras och uppmärksammans är viktigt, trångboddheten och att man har för
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 65(112)
brått ses som möjliga orsaker till skadorna.
Under året har två taklyftar inköpts. De manuella lyftarna tar mycket plats, både på
boenderummen och då de skall laddas, samt inkräktar på de boendes möjligheter till inflytande
över sin egen möblering. Behovet är fortsatt stort och inköp av ytterligare taklyftar under kommande år är nödvändigt. En taklyft kostar mellan 25-30 tkr.
En hel del tillbud har också förekommit, de allra flesta i samband med boende med aggressivt
beteende. Antalet dementa som bor på Fagerlidshemmet har ökat, miljön och personaltätheten
är inte anpassad för detta, därför kan ibland det vara svårt att undvika tillbud. 7 boende har diagnostiserad demensdiagnos av läkare, men totalt har 15 boende demensliknande symtom.
Vid hobbyverksamheten märks ett ökat behov av dagverksamhet för utifrån kommande gäster. Detta behov kan i dagsläget inte klaras av med befintliga resurser.
En avgångsförmån på 121 tkr har betalats ut. Denna var inte finansierad i budget.
Övriga kostnader
Övriga kostnader har hållits gentemot budgeterade mål och en besparing på 358 tkr har gjorts. Nedanstående poster är dock värda att notera.
Arbetskläder/skyddsutrustning är en stor kostnad 421 tkr, drygt 10 tkr över budgeterade
medel. Men då har även Fagerlid Gruppboendes arbetskläder redovisats på Fagerlidshemmets
konto. Jämför man dock kostnaden för dessa tillsammans 2011 ,som var 470 tkr, har en minskning på 49 tkr skett.
Trygghetslarmet är en annan stor utgift, i år hålls dock budgeterade mål. Flera service- och
driftstopp har klarats av utan att anlita dyra elektriker. I slutet på året har avtalet med
företaget förlängts och kompletterats med ett serviceavtal som möjliggör supportstöd dygnets alla timmar.
Utgifter för främmande tjänster har minskat jämfört med tidigare, och kan tillviss del förklaras av en händig vaktmästare som klarar mycket där vi förut fick anlita dyra hantverkare.
Summering:
Fagerlidshemmet har lyckats med att genomföra schemaförrändringen som nu ligger till grund
och möjliggör fortsatt anpassning mot personalbudgeten. Målet är inte nått men en trend har
brutits. Focus framöver bör nu ligga på kvalitetsförbättringar i själva vård- och omsorgsarbetet. Övriga verksamhetskostnader ligger inom befintlig budget.
Fagerlidshemmet EC Personalkostnader
Chef i beredskap startade under sommaren och har givit en kostnad på 9 tkr som inte är
finansierad i budget. Kostnaden för nästa år kommer att stiga till 12 tkr. Lönepåslaget är något högre än beräknat och semesteruttaget något lägre.
Detta tillsammans ger en avvikelse på totalt -25 tkr.
5.6.4 Brandskydd
Fagerlidshemmet har ett automatiskt brandlarm som går direkt till SOS-alarm. From 2013 kommer larmet att gå direkt till NÄRFs larmcentral i Trollhättan.
Tillsynsbesök görs av NÄRF årligen.
Vid 2011 års protokoll framkom ett stort antal brister som fortfarande inte är åtgärdade, bland annat:
Avskiljning källare/tvättstuga mot trappan och upp i första våning ej åtgärdat
Fönster i vinkelverkan ej godkända
Dörrar i brandcellsgräns ej godkända -PRIO 1
Dörrstängare på lägenhetsdörrarna avdelningsvis
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 66(112)
Nödströmsbelysning saknas helt.
Rutiner för egenkontroll för fastighetsägaren saknas,
Enhetschef påtalade 120312 till socialchefen att bristerna inte åtgärdats eller en plan för detta
gjorts senast 120215 då tidsfristen löpte ut.
Verksamhetens egenrutiner sköts enligt NÄRFs protokoll
Brandombud och Brandskyddsansvarig har gått erforderlig utbildning.
Antalet rökare bland de boende har varit konstant under året, men de rökar inte längre på sina
rum utan får hjälp att röka utomhus.
Nyanställda och elever får brandinformation enligt checklista vid introduktionssamtalet.
5.6.5 Tillgänglighet
Fagerlidshemmet är genomgått och utvärderat enligt Tillgänglighetsdatabasen. Dessa fakta
finns för allmänheten att tillgå på kommunens hemsida. Fagerlidshemmet är bemannat dygnet runt, ringklocka finns vid ytterdörren om man behöver hjälp eller fråga.
5.6.6 Kvalitetsarbete
Kvalitetgarantierna är i uppfyllda när det gäller ankomstsamtal, besvarande av trygghetslarm
samt leverans av mat Förvaltningen har ingen strukturerad uppföljning kring utevistelse och
bemötande. Utevistelse försöker personalen tillgodose i mån av tid. Kvalitetstid har införts,
denna tid är en anpassad, efterfrågad och enskild tid med personal. Här väljer den boende vad
som är kvalitet för den enskilde, promenad är ibland efterfrågat men måla naglarna, lösa melodikrysset kan ibland kännas viktigare, särskilt vintertid.
Alla boende registreras i kvalitetsregistret "Senior Alert", där mäter man, minst var 3.e månad, om risk finns för undernäring, trycksår och fallskador kontinuerligt.
Schemaförändring
I april genomfördes en stor schemaförändring som berörde all omsorgspersonal både dag och
nattetid. I samband med detta fastanställdes 9 personer på tjänster som tidigare varit
vakanta. Tack vare detta har undersköterskebemanningen under året ökat med 11% från 66
till 77%. Schemaändringen möjliggjorde också teamarbete och förbättrad kontinuitet. Att detta
redan gett resultat visar antalet läkemedelstillbud/ avvikelser som minskat från 26 st. 2011 till
14 st. 2012.
ÅR Antal avvikelser/tillbud
2009 18
2010 23 st.
2011 26 st.
2012 14 st.
Hälften av dessa skedde under tre månader -januari till mars, det vill säga innan det nya
schemat trätt i kraft. Även rutinen runt medicingivningarna har stramats upp.
Utbildning och fortbildning
Under 2012 har en stor utbildningssatsning skett på Fagerlidshemmet. All fast personal har
gått reflektions/studiecirklar á 6 tillfällen Gemensam Omsorgs Filosofi, GOF. Där har man tagit
upp ämnen som bemötande, förhållningssätt, närståendestöd och palliativ vård. Utifrån dessa
cirklar har personalen sedan enats om förbättringsområdena kontaktmannaskap,
närståendestöd, teamarbete och struktur. Arbetet med detta kommer att fortsätta under 2013.
All fast personal har även deltagit vid temaveckor då man fått uppdatera sina kunskaper i
sårvård, nutrition/kost och förebyggande av fall. Ytterligare en temavecka planeras under
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 67(112)
2013.
Fem personer har deltagit i en endagars demenskurs i Strömstad. Två personer har varit på
inkontinensmässa i Vänersborg, undervisning har även getts till ett flertal anställda i Lex Sara.
Tre personer har nappat på erbjudandet att läsa in undersköterskekompetensen vid
kommunens satsning på omvårdnadslyftet. De beräknas vara klara 2014. Dessa studier bedrivs samtidigt som man jobbar.
Två anställda är utbildade förflyttningsinstruktörer, de har vid ett flertal gånger frigjorts för att
gå runt på enheterna och även Fagerlids Guppboende för att ge råd och tips om bättre
arbetsställningar och skonsammare förflyttningar för både boende och personal. De deltar
även vid grundutbildningar och uppföljningar av nyanställa och ordinarie personal. Även detta
arbete kommer att fortsätta under 2013, då just förflyttning är en viktig del av omsorg med
god kvalitet men även arbetsmiljö.
Enhetschefen har gått en 7.5hp kurs på Göteborgs Universitet ” Att leda och arbeta utifrån den
nationella värdegrunden inom äldreomsorgen.” Denna kunskap kommer att ligga som grund
för det fortsatta kvalitetsarbetet och implementeringen av lagändringarna 2011 i
Socialtjänstlagen (SoL), samt Socialstyrelsens SOSFS 2012:12. Där de boendes inflytande,
delaktighet och meningsfullhet samt värdegrunden i socialstyrelsens omsorg om äldre betonas.
Arbetsmiljöverket har under året hävt föreläggandet som låg över Fagerlidshemmet då vi
kunde uppvisa ett fungerande schema, minskad oro och att tid för reflektioner erbjuds regelbundet.
Dalslands miljönämnd har haft årlig oanmäld inspektion utifrån livsmedelslagstiftningen i
februari och hade några påpekanden, där golvsocklar på köksinredningen är i behov av
underhåll och brister i dokumentationen 2011 förelåg. Dessa påpekanden skall följas upp 2013.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 68(112)
5.7 Bergs
5.7.1 Bokslut 2012
Enhetschef Malin Rahm
År / Tkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2012 Avvikelse
Intäkter 82 200 111 89
Kommunbidrag 21 144 22 199 22 199 0
Summa Intäkter 21 226 22 399 22 310 89
Personalkostnader 16 090 16 574 16 338 236
Löpande kostnader 5 453 5 493 5 972 -479
Kapitalkostnader 2 2 0 2
Summa kostnader 21 545 22 069 22 310 -241
Årets resultat -319 330 0 330
5.7.2 Verksamhetsbeskrivning
Under 2012 har Bergs haft 20 boendeplatser på Bergs Boende på våning 2. Det vanligaste är
att två boende får dela rum eftersom endast två små enkelrum per våning finns att tillgå.
Förutom dessa hyrs två dubbelrum ut som enkelrum. Det förekommer också att vårdtagare
som väntas få beslut på permanent plats flyttas upp från korttidsenheten i förtid.
Förflyttningarna i förtid görs i regel för att behovet av platser på korttidsenheten periodvis är stort.
Under 2012 har nio nya vårdtagare flyttat in på Bergs Boende, fem av dessa har varit
korttidsboende. Två vårdtagare har flyttat ut till andra särskilda boenden och orsaken till detta
är i regel önskemål om eget rum med egna möbler. Under året som gått har fem avlidit på
Bergs Boende. Beläggningsstatistiken för året har legat mellan 95-105 %. Medelvärdet hamnar på 100 % och beläggningen var lägst i januari och högst i mars och april.
Bergs Korttid på våning 1 har under året haft 16 platser. Tanken är att enheten ska vara
flexibel och också ha möjlighet att överbelägga om behov finns. Överbeläggning kan ske med
max fyra platser. Omsättningen på korttidsenheten är mycket hög. Under 2012 har enheten
haft 153 inkomna och lika många utregistreringar. Växelvård förekommer, fem vårdtagare har
regelbundet växlat mellan sitt ordinarie boende och korttidsvård på Bergs. Efterfrågan på
platser varierar. En orsak till att korttidsplatserna periodvis inte räcker till är att
korttidsbesluten övergår till beslut på permanent boende och att det är kö till platser på andra
särskilda boenden. Under 2012 har 21 korttidsbeslut övergått till beslut på permanent boende.
Tiden man blir kvar i väntan på annat boende varierar. Ibland sker en flytt upp till Bergs
Boende i väntan på annat boende. Detta innebär att vårdtagaren får göra flera omflyttningar
på ibland kort tid. Under 2012 flyttade 15 boende till särskilt boende utanför Bergs medan fem permanentboende från Korttiden flyttat upp till Bergs Boende under året.
På Korttidsenheten tar man emot vårdtagare med olika omvårdnadsbehov. Ett nära samarbete
med Rehabteamet gör att vårdtagare med rehabiliteringsbehov är vanligt förekommande.
Palliativ vård är också vanligt vilket visar sig genom siffran 22 avlidna under det gångna året.
Att så pass många korttidsbeslut övergår i beslut på permanent boende påvisar också att
många av de vårdtagare som kommer in är i stort behov av omvårdnadsinsatser.
Beläggningsstatistiken för året har legat mellan 88 -122 %. Medelvärdet hamnar på 107 % och
beläggningen var lägst i januari och högst i april.
Under 2012 har ca 40 medarbetare bemannat Bergs. Undersköterskor är den profession som
är i majoritet. Undersköterskorna arbetar på 5-veckors schema med tjänstgöring två helger
utav fem. Nattpersonalen arbetar på ett 9 veckors schema med tjänstgöring var tredje helg.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 69(112)
Nattpersonalen har hela Bergs som arbetsplats och arbetar tre personal per arbetspass.
Nattpersonalen har ett nära samarbete med nattpersonalen på Hemsjukvården.
Personaltätheten på Bergs Boende är 0,626 utan natt. Med natt är denna 0,78. På Korttidsenheten är personaltätheten 0,705 utan natt och 0,865 inklusive natt.
Gemensam omsorgsfilosofi som påbörjades under hösten 2011 med en grupp från Bergs
Boende har pågått under hela 2012. Nu har samtliga tillsvidareanställda gått utbildningen men
korttidsenheten har uppföljningsdagen kvar. I samband med denna utbildning hade ca tio
personal möjligheten att åka till Strömstad eller Fredrikstad en dag för att lära sig mer om demenssjukdom och bemötande.
Under våren hade sjuksköterskorna delegeringsutbildningar för omvårdnadspersonalen och
personalen på Bergs Boende hade också förflyttningsutbildning under våren. I år var fokus på
rehabiliterande förhållningssätt. Arbetet med LEAN har i stort sett legat vilande under 2012
men vi har fortsatt med att försöka tänka LEAN-inriktat genom att ha tavelmöten varje vecka. Tanken med detta är att få in förbättringstänket i vår vardag.
Förutom Gemensam omsorgsfilosofi har viss fortbildning skett främst för specialområdes
ansvariga men personalen har också gått på tre korta föreläsningar kopplat till Senior Alert
arbetet. Föreläsningar om hur man förebygger fall, trycksår och undernäring gavs.
Bergs har två förflyttningsinstruktörer. Vilket innebär en kostnad för Bergs som gynnar många andra verksamheter inom Socialförvaltningen.
Arbetsplatsträffar har ägt rum en gång i månaden. En arbetsplatsträff per termin har varit
obligatorisk och också förlängd till tre timmar istället för två. Nattmöten har anordnats en till två gånger per termin.
Lönesamtal och medarbetarsamtal har ägt rum under året. Lönesamtalen ägde rum under
våren och medarbetarsamtalen under hösten. Av praktiska skäl hade dock nattpersonalen samtal vid ett tillfälle.
Arbetsmiljöarbetet löper över året och följer de riktlinjer som finns i arbetsmiljöpärmen. En
mål- och handlingsplan för arbetsmiljöarbetet upprättades under våren och innehållet i denna
var baserade på de uppgifter som framkommit i den sedvanliga enkätundersökningen och
skyddsrond. Några mål formulerades efter resultatet i Tricconets medarbetarenkät. I planen för 2012 fanns bl. a. följande punkter:
Trånga rum, samt att boende har många hjälpmedel.
Fler rum med taklyftar skulle underlätta. Rätt madrass i avsedd säng underlättar förflyttningar.
Personalen upplever periodvis hög stress under sitt arbetspass
Det finns behov av att arbeta med de prestationsmål som finns då dessa känns obekanta och inte alltid känns relevanta för det egna arbetet i verksamheten.
Det önskas mer kompetensutveckling.
Totalt har 162 inregistreringar gjorts på Bergs under 2012. Under 2011 gjordes 179 och 2010
gjordes totalt 207. Detta innebär en minskning med först 15,6 % och nu senast 10,5 %.
Beläggningsstatistiken för hela året har trots detta varit högre än 2011. Palliativ vård är vanligt
förekommande och under 2012 har 27 människor avlidit på Bergs. Detta är en minskning mot
föregående års siffra som var 39. Året innan avled 46 människor på Bergs. Dessa siffror talar
för att Bergs i flera år haft stora kostnader för att förstärka med personal vid vård i livets slut.
Melleruds Kommun har sedan många år en princip att ingen ska behöva dö ensam. De allra
flesta har närstående som vakar hos sina nära, men ibland finns inga närstående som klarar
detta. Under 2012 användes personal till 350 timmar till vak var av hela 316 timmar förbrukades till palliativa vårdtagare på korttidsboendet.
En annan vanlig orsak till förstärkningar utöver schema är följeslagare till
läkarundersökningar/tandläkare. Under året har 95 timmar gått åt till att förstärka för
vårdtagare på sjukresa. I den gällande budgeten finns inte utrymme för denna kostnad.
Närstående får alltid frågan om att vara följeslagare i första hand men tyvärr är det få som
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 70(112)
ställer upp. Under 2012 har man i vård och omsorgssektorn försökt att strama år vilka
vårdtagare som är berättigade till följeslagare på sjukresa. Detta har lett till en minskning från 2011 år då Bergs hade 153 timmar till följeslagare.
Sjukstatistiken visar att korttidssjukfrånvaron minskat från 225 dagar år 2011 till 209 dagar
2012 vilket är en minskning med 7,6 %. Sedan 2009 har korttidssjukfrånvaron fortsatt att
minska kraftigt. Denna siffra beror nog inte på att personalen blivit friskare utan
uppskattningsvis snarare på att personal tar semester istället för endags sjukskrivningar.
Troligen innebär också denna minskning att vi har en del sjuknärvaro. Långtidssjukskrivningen
var 1855 mot 2011 års 1159 dagar vilket är en ökning med 38 %. Redan förra året hade
långtidssjukfrånvaron ökat med 31 %. Det finns dock ingen tydlig koppling till att denna ökning skulle vara arbetsrelaterad.
Projektet att tillgodose individuella sociala behov hos brukarna på äldreboendet Bergs
Det sociala projektet på Bergs har pågått sedan 2007 och beräknas pågå t.o.m. våren 2013.
En projektassistent har varit anställd på heltid, men fr. o. m 1 december 2010 arbetar
projektassistenten 50 %. Denna minskning av arbetstid har gjorts för att det länge var oklart
om vi skulle få tillgång till nya stimulansmedel från Socialstyrelsen. Det är Socialstyrelsens
stimulansmedel som bekostar projektet. Projektassistenten fördelar sin tid mellan
gruppaktiviteter och enskilda aktiviteter. Schemalagd planeringstid finns för att få möjlighet till
att ta reda på vilket socialt behov som föreligger och om det finns särskilda önskemål.
Projektassistenten utvärderar regelbundet sin verksamhet bl. a genom diskussioner och
enkäter. Projektet har bidragit till att Bergs kunnat erbjuda en mer stimulerande boendemiljö. Även möjligheterna till att regelbundet få komma ut i friska luften har ökat avsevärt.
Alla som är studerande vid lärosäte och vill praktisera skall erbjudas plats inom vård och
omsorg och stöd och service för att säkerställa rekrytering av kompetent personal.
Bergs har tagit emot sex studenter från omvårdnadsprogrammet samt två
sjuksköterskestudenter. En praktikant från AME var på Bergs under våren. Enhetschefen har under 2012 varit handledare åt en socionomstudent.
Sammanfattningsvis har nio studenter, samt en praktikant från AME haft praktikplats på Bergs
under 2012. Målet är således helt uppfyllt. Socialtjänsten har utvecklat en samverkan med
olika skolor för att kunna ge studerande möjlighet till praktik. De närmaste åren kommer
behovet av att rekrytera kompetent personal att öka beroende på att fler behöver insatser och att många anställda går i pension.
Alla praktikanter ska vara nöjda med praktiken och de uttrycker att de kan tänka sig söka anställning i socialtjänsten i Mellerud efter slutförd utbildning.
Alla studerande fyller i slutet av sin praktikperiod i en enkät där det finns möjlighet att
uttrycka hur nöjda de är och om de kan stänka sig att arbeta i Melleruds kommun. Av
resultatet framgår att de allra flesta är mycket nöjda med sin praktiktid och kan tänka sig att
återvända för att bli anställda efter genomförd utbildning. Ett fåtal nämner att de gärna skaffar bredare kompetens inom andra verksamheter innan eventuell anställning.
Alla vårdtagare ska erbjudas ett ankomstsamtal eller planeringssamtal inom en vecka.
Enhetschefen tillsammans med en undersköterska har ankomstsamtal med den enskilde och
närstående när det gäller permanentboende. En särskild mall för vad som skall finnas med i ankomstsamtalet har arbetats fram. Enhetschefen bjuder in till ankomstsamtal.
För vårdtagare på korttidsvistelse är det stort fokus på Hälso-och sjukvårdsinsatser.
Sjuksköterska och Rehabteam kallar och har planeringssamtalet, en undersköterska från korttiden deltar. Korttiden har planeringssamtal på avsatt tid måndagar och onsdagar på em.
Alla vårdtagare har fått ett ankomstsamtal i samband med inflyttning i särskilt boende.
Personer som flyttar in permanent på Bergs erbjuds samtal. Kontakten ska ske inom en vecka
från inflyttnings datum. Planeringen försvåras ibland av att den enskilde oftast önskar eller har
behov av att deras närstående skall delta i samtalet och i många fall påverkar detta när samtalet kan förläggas i tid.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 71(112)
5.7.3 Analys
Ansvar 7350-5112 Administrationen
Visar ett resultat på +252 tkr. Detta förklaras av att den administrativa assistenten arbetar
80 %. Därtill har både enhetschefen och den administrativa assistenten varit
långtidssjukskrivna under 2012. Hyresintäkter från de lokaler som USD disponerar har
inkommit under året. Något ökade intäkter har också kommit från en lönebidragsanställning
Ansvar 7351-5112 Bergs Korttid
Visar ett resultat på -291 tkr. Den främsta orsaken till budgetunderskottet är att Bergs korttid
är en verksamhet som till stora delar måste vara anpassningsbar efter kommunens behov av
platser. Överbeläggningar förekommer frekvent och det gör också vårdtagare med särskilda
behov även om detta har minskat under den tid som extra demensplatser har varit tillgängliga
på Fagerlids gruppboende. Förstärkningar utöver ordinarie schema är i vissa fall helt
nödvändigt för att kunna säkerställa en säker vård. I kombination med ett stort
förstärkningsbehov till följd av vård i livets slut och följeslagare till sjukresor leder detta till ett
stort underskott
I april var beläggningen 122 % och medelsiffran för året hamnar på 107 %. Förstärkningen
som görs vid överbeläggningar på korttidsenheten diskuteras fram tillsammans med
personalen med fokus på det vårdbehov som finns på enheten och inte efter antalet
vårdtagare. Under 2012 har 876 timmar förstärkning pga. överbeläggning gjorts och 400
timmar för s.k. skugga för vårdtagare med särskilda behov. Lägger man ihop samtliga
förstärkningstimmar för överbeläggningar, skugga, vak vid vård i livets slut samt följeslagare
till sjukresor blir antalet timmar som inte finns budgeterade 1631. Denna siffra förklarar hela
underskottet. Att det inte blivit större beror på intäkter för kompetensutvecklingen Gemensam
omsorgsfilosofi samt ett positivt resultat på löpande kostnader. Detta beror förutom på stor
restriktivitet när det gäller inköp och ett hos personalen sparsamt tänk när det gäller
förbrukningen av material, att det blivit överskott på konton avsedda för sophantering. Under
året har ett nytt hyresavtal börjat gälla och i detta ingår sophämtningen något som
enhetschefen inte blivit informerad om förrän det upptäcktes i Agresso. En för året ny och vanlig kostnad är de fakturor som kommer för skadegörelse i fastigheten.
Ansvar 7352-5112 Bergs Boende
Visar ett resultat på +369 tkr (egentligen +180 tkr). Denna siffra visar dock ett falskt resultat
pga. ett budgeteringsfel som upptäcktes av enhetschefen vid analysen av det överraskande
bokslutsresultatet. Under löpande kostnader har det smugit sig in 189 tkr för mycket för matportioner (konto 4649, motsvarar 4 matportioner på årsbasis).
Det faktiska resultatet för verksamheten hamnar därför på +180 tkr varav +33 tkr kommer
från att personalkostnaderna har varit lägre än det budgeterade. Resterande +147 tkr kommer
från besparingar på löpande kostnader. Förklaringen gällande det positiva resultatet för
löpande kostnader är detsamma som för Korttidsenheten. När det gäller personalkostnader är
den främsta orsaken att Bergs boende haft tillgång till en extraresurs under 2012. Denna
resurs har inte tagit arbetsuppgifter från den ordinarie personalen utan har kunnat göra det
där ”lilla extra”. Att få ha denna resurs har naturligtvis bidragit till att verksamheten sparat in
på timmar utöver schema. Under 2012 har beläggningen varit ovanligt konstant på Bergs
boende. Det har varit både färre inflyttningar och utflyttningar än på flera år. Antalet avlidna
har också minskat. Bergs boende har under året haft 313 förstärkningstimmar för vak vid vård
i livets slut, skugga, överbeläggning, sjukresa och vårdtyngd. Denna siffra kan jämföras med
korttidsenhetens 1613. Långtidssjukskrivningar av erfaren personal har gjort att vikarien som ersatt har haft ett lägre löneläge än den ordinarie befattningshavaren.
5.7.4 Brandskydd
Bergs äldreboende har i flera år följt det arbetssätt som SBA innebär. En egen SBA
organisation för byggnaden finns och alla omnämnda har blivit delegerade sitt uppdrag. SBA
kontroller görs varje månad och brandmöten gällande fastighetens SBA hålls regelbundet. Vid
NÄRFS inspektion hösten 2011 fick Bergs SBA mycket beröm av tillsynsmannen. Problem har
förekommit när inte fastighetsägarens representanter inte anser att brandombudens fel/brist
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 72(112)
påpekanden inte är rimliga. NÄRF har då varit ett bra stöd. Vid snörika vintrar sker
snöskottning av utrymningsvägar inte så snart som det vore önskvärt. Ibland har detta dröjt en dryg vecka vilket inte är acceptabelt enligt NÄRFS tillsynsman
5.7.5 Tillgänglighet
På Melleruds Kommuns hemsida kan man hitta all information om hur Bergs äldreboende
bedömts enligt TD- Tillgänglighetsdatabasen. Lokalerna är i de allra flesta kategorierna som berörs i denna anpassade för rörelsehindrade.
5.7.6 Kvalitetsarbete
Kvalitetsdiskussion utifrån inkomna klagomål, missförhållanden och avvikelser samt Öppna jämförelser.
Under 2012 har det kommit in fem synpunkter/klagomål gällande Bergs. Samtliga handlar om
synpunkter på Korttidsenheten. Två av ärendena gäller framförallt Hemsjukvårdens
ansvarsområde och då informationsrutiner och kontakter med andra vårdgivare. Övriga
synpunkter har handlat om låg bemanning, rapporteringsrutiner, bemötande och att vistelse/boende på Korttidsenheten inte kan ersätta när behov av demensboende finns.
Samtliga vårdtagare har genomförandeplaner som de själva eller närstående är delaktiga i.
Enligt årets vinkling på frågorna i ÖJ behöver vi dock förbättra delaktigheten vid uppföljningar av denna.
Så länge Bergs har tillgång till det sociala projektet finns möjligheter till social samvaro och
aktiviteter på Bergs. Ungefär hälften av de vårdtagare som befann sig på Bergs vid tiden för undersökningen hade deltagit i minst en aktivitet under veckan.
Vårt förhållningssätt är rehabiliterande vilket gör att fysisk träning av varierande grad erbjuds
varje vecka-den s.k. vardagsträningen. Till detta tillkommer möjligheten till gruppgymnastik 1
gång/vecka. Rehabteamet tränar själv flera av vårdtagarna på korttiden och har också möjlighet att delegera specifik träning till omvårdnadspersonal på båda enheterna
Under 2012 har Bergs äldreboende i samarbete med Hemsjukvården också kommit igång bra
med riskbedömningarna gällande fall, undernäring och trycksår och vi använder oss av
kvalitetsregistret Senior Alert.
På Bergs Boende delar de allra flesta rum vilket också innebär att de delar hygienutrymme. Vilket inte är det optimala för att följa gällande hygienrutiner.
Andelen anställda med lämplig omvårdnadsutbildning är mycket hög och omsättningen på tillsvidare anställd personal är liten.
Personaltätheten på Bergs Boende upplevs som för låg till det omfattade omvårdnadsbehov
som de boende har. Denna uppfattning får också stöd i vårdtyngdsmätningarna som görs. En
konsekvens är att flera inte får hjälp med morgonhygien och påklädning förrän långt fram på förmiddagen.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 73(112)
5.8 Hemsjukvård
5.8.1 Bokslut 2012
Enhetschef Carina Fors
År / Tkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2012 Avvikelse
Intäkter 1 002 1 161 775 386
Kommunbidrag 21 411 22 950 22 950 0
Summa Intäkter 22 413 24 111 23 725 386
Personalkostnader 17 731 18 807 18 847 -40
Löpande kostnader 5 106 5 026 4 878 148
Kapitalkostnader 27 27 0 27
Summa kostnader 22 864 23 860 23 725 135
Årets resultat -451 251 0 251
5.8.2 Verksamhetsbeskrivning
Verksamhetens bemanning
Sjuksköterskor dag/kväll 15,53
Sjuksköterskor natt (utför även uppgifter enligt Socialtjänstlagen) 3,85
Undersköterskor natt 1,92
Demenssjuksköterska 1,00
Arbetsterapeut (en arbetsterapeut även samordnare på 25%) 3,00
Sjukgymnast 2,00
Hjälpmedelstekniker 1,00
Rehabassistent 0,85
Vaktmästare 0,75
Administrativ assistent (arb. c:a 60 % i p.g.a. tjänsteledighet. Hjälper även övriga enheter vid
behov) 0,81
Enhetschef 1,00
Detta reglerar Hemsjukvården/Rehabs verksamhet
Hälso- och sjukvårdslagen
SFS – nr: 1982:763
Ädelreformen
I samband med Ädelreformen 1992 slöts ett avtal mellan Regionen och kommunerna i Västra
Götaland om övertag av hemsjukvårdsansvar.
Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland
Huvudregeln för sjukvård till personer i ordinärt boende är att Västra Götalandsregionen
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 74(112)
ansvarar för personer som har behov av hälso- och sjukvårdsinsats och som utan stora
svårigheter kan besöka regionens verksamheter. Västra Götalandsregionen ansvarar även för
personer som normalt kan besöka regionens verksamhet, men där ett tillfälligt vårdbehov förhindrar patienten att besöka regionens verksamhet.
Kommunen ansvarar för hemsjukvård till personer i ordinärt boende som har ett varaktigt
behov, oavsett ålder, diagnos/-er och funktionsnedsättning av fysisk och/eller psykisk karaktär och som motiverar att vården ges i hemmet. Ansvaret gäller alla åldrar.
Avtal avseende närsjukvårdsprojekt i Melleruds kommun
Det innebär att Sjukvårdsrådgivningen, Jourcentralen eller MÄVA (medicinsk
äldrevårdsavdelning) kan ringa för att få hjälp med bedömning i hemmet för personer över 65
år och som inte sedan tidigare är inskrivna i kommunen. Gäller vardagar kl 17.00 – 08.00 och
helger hela dygnet.
Avtal för avseende hjälpmedelsförsörjning för VGR och de 49 kommunerna i Västra Götaland
Västra Götalandsregionen (VGR) och de 49 kommunerna i Västra Götaland har med Västra
Götalandsregionen/Regionservice träffat avtal avseende hjälpmedelsförsörjning.
Mer om avtalet finns att läsa: http://www.vgregion.se/upload/Hj%c3%a4lpmedel/Avtal/Avtal_externa_kunder.pdf
Antal inskrivna och besöksredovisning i ordinärt boende
Totalt har Hemsjukvården ansvar för c:a 350 patienter. Antal inskrivna I ordinärt boende har
under 2012 varierat mellan 175 och 204 personer. Inskrivna i särskilda boendeformer har varit 143 plus överbeläggningar.
Om vi jämför antalet besökstimmar som sjuksköterskorna redovisat i ordinärt boende
dag/kväll har dessa de senaste två åren ökat från 2522 till 3059 timmar. Anledningen är att de
patienter vi idag har i ordinärt boende kräver mer insatser än tidigare även om antalet
patienter blivit något färre. Nattens timmar har under samma period ökat från 1291 till 2954 timmar.
Hur tidskrävande insatserna hos en patient är kan variera från enstaka timma per månad till
1,5 heltidsfaktor sjuksköterska för exempelvis en dialyspatient. Att vårda en palliativ patient i
livets slut kan ta några timmar/dag upp till 24 timmar/dygn. En utprovning av enklare
hjälpmedel kan ta totalt en halvtimma medan utprovning för personer med mycket stora funktionshinder” kan ta flera arbetsdagar.
En del av förklaringen till att det blivit färre inskrivna är att vi jobbat mycket med kriterierna
för vilka som ska vara inskrivna.
Verksamhetens uppgifter
Hemsjukvården
Avancerade sjukvårdsuppgifter, palliativ vård, smärtlindring och stödsamtal.
Akutsjukvård upp till och med sjuksköterskenivå för inskrivna i Hemsjukvården.
Uppdrag enligt Närsjukvårdsavtal.
Läkemedelshantering, apotekskontakter, beställningar, kontroller av dosrullar (maskindelade
läkemedel), och kontroller av dosrecept, injektioner, dropp m.m.
Sondmatning, katetervård, såromläggning och provtagning.
Influensa- och pneumokockvaccinering av patienter.
Medverkar i nationella kvalitetsregistren Senior Alert (riskbedömningar trycksår, undernäring
och fall) och Palliativa registret (vård i livets slut).
Avvikelserapportering läkemedel, fallskador m.m.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 75(112)
Handleder och utbildar c:a 400 personal i exempelvis läkemedelshantering, diabetes, sårvård,
katetervård, benlindning, förebyggande vård m.m.
Dokumentation och planering av sjukvårdsinsatser.
Signeringslistor för delegerade sjukvårdsinsatser
m.m.
Rehab
Utprovning och förskrivning av personliga och arbetstekniska hjälpmedel.
Rörelseträning, förflyttning/gångträning samt träning i personlig vård med patient
Kontakter med övriga vårdgivare, hjälpmedelscentralen, leverantörer m.m.
Handleder och utbildar c:a 400 personal i exempelvis rörelseträning, förflyttning/gångträning
samt träning i personlig vård med patient.
Avvikelserapportering hjälpmedel m.m.
Dokumentation och planering av sjukvårdsinsatser.
Signeringslistor/instruktioner för hjälpmedelsanvändning och träning.
Förebyggande och avhjälpande underhåll (reparationer) och besiktning av hjälpmedel.
Rengöring och rekonditionering av återlämnade hjälpmedel.
m.m.
En stor del av arbetet för hela verksamheten är att samordna vården med anhöriga, övrig
vårdpersonal (på särskilda boenden, hemvården, dagverksamheter och personliga assistenter),
biståndsenheten och övriga vårdgivare.
Insatserna är av mycket varierande grad och kräver ständig kompetensutveckling.
Hemsjukvården/Rehabs kompetens- och utvecklingsplan utgår från verksamheten och personalens utbildningsbehov.
Visionen för Hemsjukvården/Rehab
”Varje person som vill ska få vård och rehabilitering i hemmet inom kommunens
ansvarsområde. Det är upp till oss som personal att lära oss det vi behöver kunna för att
kunna ge personen bästa möjliga vård.”
Hemrehabprojektet
Rehabteamet har haft ett pågående projekt för hemrehabilitering. Detta har finansierats med
hjälp av statliga stimulansmedelsbidrag och avslutades 121231. Syftet med projektet var att
prova hemrehabilitering som arbetssätt för att öka möjligheten för äldre personer med funktionshinder att bo kvar i ordinärt boende. Projektet har resulterat i:
Bättre rehabplaner där individen varit delaktig.
Kriterier för deltagande i hemrehabilitering har utarbetats.
Arbetsterapeut och sjukgymnast har fått ökad möjligheten att träna med individen i hemmet.
Handledning av vårdpersonal både i individens hem och grupphandledning.
Rehabmöten har genomförts regelbundet på varje hemvårdsområde och har lett till bra
resonemang om vardagsrehabilitering. Biståndsbedömda timmar enl. SoL har justerats utifrån behov.
Förflyttningsutbildningen har ändrats till fokus på individen vardagsaktiviteter.
Medverkan vid uppföljning av tidigare beslut enligt Socialtjänstlagen lett till anpassning utifrån individens funktions- och aktivitetsförmåga och fortsatta rehabiliteringsbehov.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 76(112)
Redovisning av hela projektet pågår och ska vara Socialstyrelsen tillhanda 130731.
Verksamhetsförändringar 2012
Avtalet för hjälpmedelsförsörjningen 2010 (Avtal för avseende hjälpmedelsförsörjning för VGR
och de 49 kommunerna i Västra Götaland) innebär att alla hjälpmedel ska hyras. De hjälpmedel som kommunen äger minskar efterhand som de kasseras.
Alla dödsfall och aktuella kvalitetsfaktorer har registrats i Palliativa registret (nationellt
kvalitetsregister). Tyvärr, liksom tidigare år, registrerade inte regionen mer än ett fåtal vilket
återigen innebar att kommunen gick miste om ett par hundra tusen i prestationsersättning.
Resultaten från registreringarna använder vi för att utveckla vården. Under året har vi bland annat jobbat med smärtskattningsinstrument.
Vi upplever att andelen palliativa patienter som vårdas i kommunen ökar. Vi kommer i
framtiden att kunna göra bättre jämförelser med hjälp av palliativa registret. Totalt avled 78
personer inskrivna i Hemsjukvården under 2012. Av dessa avled 62 personer inom
kommunens verksamheter
Under hösten har vi tillsammans med Vårdcentralen haft ett projekt med mer omfattande
läkemedelsgenomgångar. Apotekarens insatser har finansierats med hjälp av medel från Hälso- och sjukvårdsnämnden.
Tillsammans med övrig vårdpersonal är vi en av de kommuner som registrerat flest
riskbedömningar i nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Det har varit ett led i arbetet för
att öka den riskförebyggande kompetensen i hela verksamheten. Sjuksköterskor med
specialområde sår har utbildat all personal inom vård och omsorg i hudvård och förebyggande av trycksår. Sjukgymnasterna har utbildat i fallprevention.
Sjuksköterskorna inom demensområdet har deltagit i nationella registret BPSD
(Beteendepsykiatriska störningar vid Demens) på våra demensboenden.
Vi har jobbat med formerna för samverkande sjukvård.
Nytt system för dosexpedition (Pascal) har införts i hela Sverige. Det har varit många brister i
systemet, upplevts som svårarbetat och har tagit extra tid för sjuksköterskorna.
Leanarbetet har fortsatt under året. Rehabteamet har införlivat det i sitt dagliga arbete och Hemsjukvården jobbar på utifrån sina förutsättningar. Det vi hunnit med har blivit bra.
Legitimerad personal har arbetat med införandet av Nanda diagnoser (omvårdnadsdiagnoser) och tydligare vårdplaner i Procapita.
Den stora variationen på patientinsatserna kräver en bred kompetens i gruppen. För
verksamheten är det viktigt att inte alla har samma kompetens utan att man kompletterar
varandra. Vi har därför genom åren satsat på att alla har ansvar för olika specialområden. Utbildningar som genomförts under 2012:
Två sjuksköterskor har arbetat med sin magisteruppdats (magisterexamen är en förutsättning för att få full ersättning från högskolan för studentplaceringar)
Två sjuksköterskor har läst akutsjukvård 7,5 hp
Två sjuksköterskor har läst akutsjukvård 15 hp (som finansierats av Samverkande sjukvårdsprojektet).
En sjuksköterska har läst hjärtsvikt II 7,5 hp.
En arbetsterapeut har tagit medicinkandidatexamen med inriktning arbetsterapi 30 hp.
Enhetschefen har läst Nationell värdegrund 7,5 hp.
Halv- och heldagsutbildningar inom olika specialområden som förflyttningsutbildning, madrassutbildning, läkemedelsutbildning, demens m.m.
Hela enheten har varit på två utvecklingsdagar och jobbat med Lean m.m. Dagarna
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 77(112)
finansierades med hjälp av statsbidrag som erhållits för registrering i nationella Palliativa
kvalitetsregistret.
Arbetsmiljöarbetet har löpt på som planerat under året. De problem som tagits upp är bland
annat Rehabteamets lokaler som varit provisoriska sedan 1992. De är i stort behov av bättre
lokaler. För sjuksköterskorna på Skållerudsområdet och Bergs har vi jobbat på lösningar som
troligen blir klara under feb 2013.
För att säkerställa rekrytering av kompetent personal har Hemsjukvården under 2012 tagit
emot 13 sjuksköterskestuderande för VFU (vårdförlagd utbildning).
5.8.3 Analys
Budgetresultatet för Hemsjukvården (inklusive Rehabteamet) var för 2012 ett överskott på 251 tkr.
Detta har påverkat resultatet positivt:
Närsjukvårdsavtalet gav Hemsjukvården 500 tkr från Västra Götalandsregionen och har
finansierat personalförstärkningar vid ökad belastning och ersättare i samband med utbildningar.
Primärvården har köpt tjänster av Hemsjukvården för 102 tkr.
Primärvården hyrde hjälpmedel från Rehabteamet för 46 tkr.
Inkontinenshjälpmedel överskott 47 tkr.
Administrativa assistenten har varit tjänsteledig utan lön och c:a 20% (c:a 80 tkr).
Ersättningen för studentplaceringar har varit 75 tkr och detta har finansierat utbildning och tid för handledarna.
Försäljning av vaktmästartjänster för 180 tkr.
Kostnaderna för bilarna har varit c:a 30 tkr mindre än budgeterat.
Samverkande sjukvård har ersatt oss för kostnader i samband med akutvårdsutbildningar, faciliteringsdagar m.m.
Kostnaden för bilar plus 30 tkr.
Detta har påverkat resultatet negativt:
Personalförstärkningar krävts periodvis vid hög belastning.
Introduktion av åtta nya sjuksköterskor, framförallt timvikarier.
Ökande kostnader för hyra hjälpmedel kommer att innebära mindre arbete för hjälpmedelsteknikern i framtiden.
Försäljning av vaktmästartjänst till annan enhet är en förutsättning för att vi ska kunna behålla
vår vaktmästare/hjälpmedelstekniker på 100 %. Att rekrytera en hjälpmedelstekniker på
mindre än 100 % är svårt. Avtalet för samverkande sjukvård nästa år bygger till viss del på
prestationsersättning men vi kommer troligen att få ytterligare intäkter som vi kan använda för att organisera samarbetet.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 78(112)
5.9 Hemvård
5.9.1 Bokslut 2012
Enhetschef Katarina Ågren
År / Tkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2012 Avvikelse
Intäkter 250 129 0 129
Kommunbidrag 24 275 27 539 27 539 0
Summa Intäkter 24 525 27 668 27 539 129
Personalkostnader 24 382 27 914 24 895 3 019
Löpande kostnader 2 395 2 504 2 644 -140
Kapitalkostnader 5 29 0 29
Summa kostnader 26 782 30 447 27 539 2 908
Årets resultat -2 257 -2 779 0 -2 779
5.9.2 Verksamhetsbeskrivning
Hemvårdsenheten
Hemvårdsenhetens huvudsakliga arbetsuppgift är att tillgodose enskildas behov av hemtjänst
(biståndsbedömda insatser) i ordinärt boende och utföra förekommande medicinska
arbetsuppgifter på delegering av ansvarig sjuksköterska.
Hemvårdenheten består av tre geografiska grupper, Centrum, Skållerud och Kroppefjäll.
Centrumgruppen, som är geografiskt störst och tillgodoser flest vårdtagare, är uppdelad i två
team. I varje team finns en samordnare. De båda grupperna Skållerud och Kroppefjäll har
vardera en samordnare. Hemvårdsenhetens har totalt 49,37 årsarbetare fördelat på 64
personal samt en enhetschef. Hemvården har ca 40 stycken timvikarier.
Samordnarna har en viss arbetsledarroll i grupperna och huvudansvaret för detaljplanering
av arbetet. Planeringsverktyget heter Laps Care 3.5.2. Samordning av de medicinska
insatserna sker tillsammans med ansvarig sjuksköterska i området. Därutöver har
samordnarna främst då på de båda ytterområdena administrativa uppgifter och sköter
personalplanering i samråd med enhetschefen. Samordnarna bistår även enhetschefen i utvecklingsarbete, arbetsmiljöarbete och i det systematiska brandskyddsarbetet.
Assistenten sköter till stor del det administrativa arbetet i Centrum, har en samordnarfunktion för personalpoolen och det övergripande ansvaret för trygghetslarmen.
Personalen i grupperna har en hög kompetens och är vana att ta stort ansvar i
omvårdnadsarbetet. Det nära samarbetet med hemsjukvårdens sjuksköterskor är mycket
utvecklande för personalen och samarbetet mellan vårdgivarna blir allt viktigare eftersom
hemvårdspersonalen numera sköter enskilda personer med allt större vårdbehov och med
stora medicinska behov i det ordinära boendet. Personalen som arbetar inom hemvården utför de flesta delegeringar.
Förutom biståndsbedömda insatser hos våra vårdtagare har även personalen hand om
kringuppgifter så som städning av lokaler, städning av omklädningsrum, beställning av
inkontinenshjälpmedel och förbrukningsmaterial, besvarande av trygghetslarm samt skötsel och besiktning av våra bilar.
Demensteam. Ett nära samarbetet finns med kommunens demenssköterska. Hon har vid
flertalet tillfällen haft föreläsningar/diskussionsgrupper angående vårdtagare med demens.
Hon har också varit en resurs och stöd för personalen vid vård av personer med olika typer av
demens. Under 2010 startades ett Demensteam inom Hemvårdsenheten (4 från Centrum, 2
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 79(112)
från Skållerud och 2 från Kroppefjäll). De genomgick en utbildning ledd av demenssköterskan i
Palliativ vårdfilosofi. Utbildningens mål var att ge en ökad kompetens i att vårda och bemöta
vårdtagare med demens och deras närstående. De som ingår i teamet blir kontaktpersoner till
våra vårdtagare med demens och ska i fösta hand ta besöken hos dem. Teamet har under
2012 haft regelbundna träffar en gång per månad, där kan man diskutera och ta upp
händelser och ge råd, tips och stöd till varandra. Deltagarna i demensteamet blir även en resurs för övrig personal som har frågor och funderingar kring vårdtagare med demens.
Trygghetslarm. Antalet vårdtagare som ansöker och får trygghetslarm som insats var vid
årsskiftet 253. Insatsen är en mycket bra åtgärd och medför att den enskilde och närstående
kan känna större trygghet. Hemvårdsenheten har ingen särskilt avdelad personal för att
åtgärda larm vilket medför att insatsen måste utföras utöver den planerade verksamheten.
Under dagtid vardagar är det i första hand samordnarna som sköter larmen. Kvälls- och
helgtid löses uppgiften av omvårdnadspersonalen. Detta medför en stressig arbetssituation i
perioder eftersom det sällan eller aldrig finns tid över i arbetsschemat. Det har skett en stor
ökning av besvarade larm från 2011 till 2012.(se tabell utförd tid på besvarande av
trygghetslarm). Detta kan bero på att vårdtagare med stora omvårdnadsbehov bor kvar längre
i ordinärt boende och klarar till exempel inte att gå på toaletten själv utan måsta larma och få hjälp med detta.
Matdistribution Hemvårdsenheten levererar dagligen varm lunch ut till de vårdtagare som
inte själva kan tillgodose detta. Antalet matleveranser ökar och resorna kan ibland vara
mycket långa. De vårdtagare som har matdistribution har även ibland stöd med att duka fram,
hjälp att ta mediciner mm. En ökning har kunnat se under året där vårdtagaren har i sitt
beslut att personalen ska stanna kvar och sitta ner till vårdtagaren har ätit sin mat. Det är
framförallt vårdtagare med en demensdiagnos. Under 2012 levererades 43 213 portioner mat. En ökning från 2011 med 839 portioner.
Under 2009 infördes att alla vårdtagaren kan välja mellan två alternativ vid matdistribution.
Detta har varit mycket lyckat och många vårdtagare har visat stort engagemang.
Undersökningar visar att våra vårdtagare är mycket nöjd med den varma maten som levereras
hem till dem. För Skållerud och Kroppefjäll har det inte skett någon större arbetsbelastning.
För hemvården Centrum har det däremot skett en större arbetsbelastning beroende på det
höga antalet vårdtagare som har matdistribution. Cirka 20 timmar per månad läggs ner på det administrativa arbetet runt ”Två val”.
5.9.3 Analys
Anledningen till underskottet för hemvården är att personalkostnaderna blivit mycket högre än
budgetramen. Personalresursen har inte räckt till utan förstärkningar har varit nödvändiga. Det är främst Hemvården Centrum som förstärkningarna har skett.
Hemvårdenheten kan se en ökning där vårdtagaren har ett stort omvårdnadsbehov, oftast
hjälp av två personal och behöver många besök under dygnet. Antalet vårdtagaren med beslut
om sociala kontakter och ledsagning till och från olika instanser har också ökat vilket tar
mycket tid av personalresursen. För att tillgodose vårdtagarens insatser och för att utföra en
trygg och säker vård har förstärkningarna varit oundvikliga. Utförda timmar(debiterad tid) har
ökat med över 8000 timmar från föregående år. Det är ett genomsnitt på 700 timmar/månad.
Palliativ vård och vård i livets slut är något som kräver mycket av personalresursen. Oftast vid
vård i livet slut får personalen sitta vak för att underlätta för närstående och för att vårdtagaren ska känna sig trygg. Under 2012 har Hemvården haft vak 505 timmar.
För att säkerhetsställa tryggheten för vårdtagare med demenssjukdom har Hemvården under
2012 har haft förstärkning med så kallade ”skuggor”. Under mars-april hade tre vårdtagare
”skugga” med sammanlagt 15 timmar/dag.
Till största delen har förstärkningarna gjort på Hemvården Centrum. Hela hemvårdenheten har
haft förstärkningar på hela 12 812 timmar under 2012, ett genomsnitt på 1 067
timmar/månad. Av dessa står Hemvården Centrum för 11012 timmar (917 timmar/mån.).
Vårdtagarantalet samt utförda timmar har ökat jämfört med föregående år. När vårdbehovet
ökar är förstärkning oundviklig. Den enskildes insatser skall ges i rätt och rimlig tid och
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 80(112)
därutöver skall personalen kunna ge en god och säker vård.
Beslut med matdistribution har ökat från 2011. Hemvården har levererat 839 fler portioner
2012.
Antal vårdtagare med trygghetslarm var vid årsskiftet 253 stycken. Det är ingen större ökning
från 2011 (245). Däremot kan vi se en ökning med 217 timmar som det har tagit för personalen att besvara larmen. Detta är tid som inte finns medplanerad i det dagliga arbetet.
Insats 2011 2012
Förstärkning utöver schemat (timmar)
9 267 12 812
Utförd tid (debiterad tid i timmar) 70 276 78 542
Antal besvarande av trygghetslarm 421 638
Antal levererade matportioner 42 374 43 213
Under 2010 verkställde Hemvårdsenheten två beslut med anhöriganställning. Dessa har
fortlöpt även under 2012. Anställningen på Centrum har minskat med 4 tim/vecka och är nu
15 tim./vecka, vilket motsvara en anställning på 40,5 % per månad. Minskningen beror på att
vårdtagaren har fått insatser utförda av hemvårdspersonal. På Kroppefjäll ser anställningen
likadan ut från 2010 med 8 timmar/vecka motsvarande en anställning på 20 % per månad.
Från juni-september 2012 hade Centrum ytterligare en anhöriganställning motsvarande 75%
per månad. Anhöriganställningarna är en kostnad för hemvårdenheten som inte finns med i
budgeten.
Inom Hemvårdsenheten finns för närvarande 18 stycken bilar. Personalen har hand om all
underhåll av bilarna. Detta er en kringuppgift som tar mycket tid eftersom vi från 2011 även har hand om att åka och besiktiga våra bilar.
De löpande kostnaderna har hållits nere på grund av återhållsamhet. Endast kontot
arbetsläder visar ett resultat på - 73 101 tkr. Detta beror på att vi förstärker mycket tid utöver
schemat och måste därför beställa mer kläder till vår extrapersonal.
5.9.4 Brandskydd
Hemvårdsenheten bedriver i sina lokaler ett systematiskt brandskyddsarbete(SBA) för att
förbättra och bidra till lösningar för att förebygga och förhindra bränder och olyckor.
Enhetschefen tillsammans med brandombuden på de tre områdena har fortlöpande
brandronder för att kontrollera och se om något behöver åtgärdas. På Hemvården Centrum,
som har sina lokaler i Älvan har möten hållits under året med representanter från hyresvärden,
enhetschefer från övriga verksamheter i huset samt deras brandombud. Detta har resulterat i att man med olika lösningar har lyckats få ner antalet automatlarm från Älvan.
5.9.5 Kvalitetsarbete
Hemvårdsenhetens enhetschef samt samordnare började arbeta med LEAN under 2008 för att
möjliggöra en effektivare verksamhet och förbättra arbetsmetoderna. Under 2011 gick alla i
personalgruppen första introduktionen i LEAN. Enhetschefen har under 2012 gått en
fördjupning i LEAN. Detta för att kunna jobba effektivare med LEAN under kommande år.
Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister för äldres vård och omsorg. Med hjälp av Senior
Alert kan vi följa vårt arbete och förebygga och minska förekomsten av till exempel trycksår
undernäring och fall. På hemvårdsenheten finns 6 coacher för Senior Alert. De har i fått en
grundläggande introduktion i ämnet och skall till en början vara ansvariga för att insamlade
uppgifter matas in i registret. Coacherna har regelbundna träffar med PAS och går där igenom insamlade uppgifter och uppmärksammar om några åtgärder behöver sättas in.
Två av hemvårdens personal utbildades under 2011 till förändringsledare inom Gemensam
omsorgsfilosofi (GOF). De har under 2012 haft studiecirklar för personal från andra verksamheter. Under året har de även varit på två studieresor.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 81(112)
Som en utveckling av demensteamet flyttades i november en undersköterska från
Skållerudsgruppen till att endast arbeta med personer med en demensdiagnos. Dels för att
underlätta för demenssköterskan och för att få en bättre kontinuitet hos vårdtagare med demensdiagnos. Resultatet har endast på två månader visats sig mycket positivt.
Demensteamet träffas en gång i månaden med demenssköterskan
Utbildning/Fortbildning
Demensteamet har vid två olika tillfällen deltagit i en endagars demenskurs i Strömstad.
Förändringsledarna har varit på utbildning till Strömstad vid två tillfällen.
All personal inom Hemvården medverkat i fortbildning inom fallprevention, hudvård samt nutrition. Dessa föreläsningar har varit mycket uppskattade och värdefulla för personalen.
Hemvården Kroppefjäll och Skållerud har haft uppföljning i förflyttningsteknik.
Under 2012 har ombuden för inkontinens haft regelbundna träffar. Detta för att öka sina
kunskaper och att skapa ett nätverk i Melleruds Kommun. Ombuden har också varit på två
inkontinentmässor i Vänersborg under 2012.
Tre personal samt enhetschefen har gått en tvådagarsutbildning för att bli administratörer i kvalitetsregistret BPSD.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 82(112)
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 83(112)
6 Stöd och Service
6.1 Bokslut 2012
Sektorschef Jan Olsson
År / Tkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2012 Avvikelse
Intäkter 20 911 19 989 20 051 -62
Kommunbidrag 55 754 57 332 57 332 0
Summa Intäkter 76 665 77 321 77 383 -62
Personalkostnader 63 558 65 700 64 546 1 154
Löpande kostnader 13 054 13 615 12 805 810
Kapitalkostnader 22 22 32 -10
Summa kostnader 76 634 79 337 77 383 1 954
Årets resultat 31 -2 016 0 -2 016
6.2 Verksamhetsbeskrivning
I denna verksamhet ingår insatser enligt lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade, personer med utvecklingsstörning och autism, personer som i vuxen ålder
genom olycka eller sjukdom fått en hjärnskada som medför ett bestående begåvningsmässigt
funktionshinder och personer med varaktiga funktionshinder, som inte beror på normalt
åldrande och som innebär betydande svårigheter i det dagliga livet, med huvudsaklig inriktning på:
Personlig assistans/personlig assistent
Ledsagarservice
Kontaktperson
Avlösarservice
Korttidsvistelse utanför det egna hemmet
Boende för barn och ungdomar
Boende för vuxna
Daglig verksamhet
Socialpsykiatrin vänder sig till personer med psykisk funktionsnedsättning/dubbeldiagnoser
och syftar till att genom stöd och individuella målplaner skapa förutsättningar att klara det
dagliga livet, bryta isolering och aktivt delta i samhällslivet. Genom samverkan med andra
vårdgivare säkerställs att insatserna har optimal effekt. Följande delar finns inom socialpsykiatrin:
Trygghetsboende/sattelitstöd
Boendestöd
kontaktperson/ledsagare
Öppen dagverksamhet
Verksamheten är organiserad i fem enheter, två boendeenheter , en för daglig verksamhet
inklusive gruppbostaden Gården, en för övrig LSS samt en för socialpsykiatri. Respektive
enhetschef ansvar för ekonomi, personal, verksamhetsutveckling samt arbetsmiljö.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 84(112)
Övergripande ansvar har sektorchefen som är direkt underställd socialchefen.
Insatser enligt HSL ges av hemsjukvården samt på delegation av verksamhetens personal
Verksamhetsförändringar 2012
I början av 2012 genomfördes förändringar inom socialpsykiatrin genom att slå samman
personalgrupperna inom trygghetsboendet, boendestöd samt dagverksamheten. Detta har
medfört en mer flexibel resursanvändning, ökad tillgänglighet på kvarnen samt möjlighet att
ge boendestöd då behoven finns. Tjänsten som enhetschef inom socialpsykiatrin har minskat till 80% av heltid.
Vid gruppbostaden Gården har en bostadsmodul uppförts under året vilket har skapat
möjlighet till sex boende. Samtliga platser är nu besatta.
Inom dagligverksamhet har en 30-årig epok avslutats när verksamheten på Ymer upphörde.
Lokalerna har ersatts av två mindre integrerade lokaler vilket har medfört att lokalkostnaderna mer än halverats samt att brukarna har kommit närmare samhället i övrigt.
6.2.1 Analys
Sammanfattning
Verksamhet Resultat mot
budget (i tkr)
Övrig LSS samt korttidboende -1068
Daglig verksamhet -67
Grupp-/servicebostad -821
Socialpsykiatri -268
Administration +208
Resultat
Stöd och Service -2018
Stöd och service har under 2012 inte nått upp till förväntat resultat mot budget. Orsaken är
fler beslutade insatser samt ökat stöd och omvårdnadsbehov hos äldre. Möjligheten att vara
precis i prognosarbetet har försvårats av brister i det personal- och ekononomiska
redovisningssystemen, som skapat viss osäkerhet, men som inte direkt haft inverkan på
resultatet.
Volymökningar inom socialpsykiatrin, främst i slutet av året, har ökat kostnaderna. Stora
omstruktureringar har gjorts i verksamheten så att bemanningen inom Kvarnen minskat från 3,5 till 2,0 årsarbetare. Boendestödet har förstärkts.
Antalet äldre på gruppbostad/servicebostad som inte deltar i på daglig verksamhet ökar, vilket
påverkar personaltätheten dagtid i dessa boenden. I ett boende har personal gått från sovande
jour till vaken natt för att säkra en god och säker vård och omsorg. Vid Gården, som är ett
boende för personer med autism har tillkommit två platser. Totalt har därför kostnaderna för bostad enligt LSS ökat med 4,2 procent jämfört med 2011.
Inom personlig assistans påverkas resultatet av att fler valt privata assistansbolag samt att kostnaderna för boende för unga ökat.
Korttidsboendet har under året övergott till att ha öppet tre helger av fyra i stället för två. Bl.a.
har barnens olika behov samt fler helgbeslut varit orsaken till förändringen. Två nya ärenden
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 85(112)
har initierats av IFO varav ett också är ett internt köp.
Boende för barn och unga/internat har ökade kostnader. Internatens nya kostnadsberäkningar
och tre nya beslut under hösten 2012 är orsaken.
Övrig LSS inklusive korttidsboende - 1068
Inom personlig assistans enligt SFB har antalet beslut om personlig assistans enligt SFB har
ökat från 12 till 13 varav av nio verkställs av kommunen, 61 546 timmar. Ett nytt ärende samt
en övergång från kommunens verkställighet har under året fått privat assistansgivare.
Nettoeffekten är minskade intäkter motsvarande 20-25 tkr per månad i ett medelstort ärende
samt att kommunen, enligt lagstiftningen, måste stå för vikariekostnader när anställda i
privata assistansbolag är sjukskrivna. Över tid ökande beslut om jourtid vid assistans ökar
kostnaderna för kommunen då en halvtimmes lönekostnad ersätts med en kvart. Kostnaderna
för assistansen är bland de absolut lägsta i landet.
Av två beslut om personlig assistans LSS verkställs ett av privat företag.
Antalet beslutade ledsagartimmar har ökat från 2304 till 2879
Antalet beslut om kontaktperson LSS ökat. Fr.o.m. 2013 har kontaktpersonerna skyldighet att
redovisa uppdragen.
Korttidsboendet har under året övergott till att ha öppet tre helger av fyra i stället för två. Bl.a.
har barnens olika behov samt fler helgbeslut varit orsaken till förändringen. Två nya ärenden har initierats av IFO varav ett också är ett internt köp.
Boende barn och unga/internat har ökade kostnader. Internatens nya kostnadsberäkningar och höstens tre beslut är orsaken.
Daglig verksamhet -67
Både kostnaderna och innehållet har en positiv utveckling inom daglig verksamhet. Genom att
avsluta verksamheten på Ymer, dock flera månader för senare än beräknat, kommer
kostnaderna för lokaler att minska. En del av 2012 har verksamheten haft dubbla hyror.
Brukarna har blivit mer integrerade i samhället och på sikt kommer detta för flera brukare leda till en ökad självständighet och minskat stödbehov. Antalet brukar är 64, en ökning med fyra.
Idag har fem brukare extern placering, företag, lantbruk samt kommunal verksamhet.
Målsättningen är att antalet ska öka. Det planerade WEPA-projektet för att utveckla
samarbetet med företagare gick inte vidare i sista uttagningen. Genom eget arbete och inom ramen för kommunalförbundet fortsätter detta arbete.
Gruppbostad/servicebostad -821
Gruppbostad/servicebostad har ett underskott motsvarande 821 tkr i förhållande till budget.
Gården ensamt har ett underskott på 870 tkr men detta skall vägas mot två ny beslut under
året samt komplexiteten i stödbehovet. En extra bostadsmodul har gjort utökningen möjlig
tillsammans med regelbunden handledning till personalen.
PD. Lundgrensgatan och Magasinsgatan har på grund av ökat behov av HSL-insatser dragit på
sig extra personalkostnader. Sedan i juni har Magasinsgatan vaken natt i stället för sovande jour. Den insats planeras att upphöra i månadsskiftet februari/mars.
Generellt kan sägas att det ökade omvårdnadsbehov hos äldre inom verksamhet samt det
ökade stödbehovet till yngre har påverkat utfallet för 2012. Det finns anledning att tro att
detta fortsätter även under 2013. Behovet av gruppbostad för äldre ökar men också platser för
yngre med särskilda behov. Under 2012 kunde ett beslut om bostad enligt LSS inte verkställas, utan det har nu ändrats till boendestöd enligt SoL efter ansökan från brukaren.
Socialpsykiatri -268
Under ett antal år har man sett ett minskat antal deltagare på Kvarnens verksamhet samtidigt
som antal personer som beviljas insatsen boendestöd ökat. Kvarnen har ett positivt resultat
främst beroende på att verksamheten är budgeterad för fler personal än det i själva verket är.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 86(112)
Innan omorganisationen fanns 3,5 årsarbetare i budget, efter denna har det varit 2
årsarbetare.
Beslutade insatstimmar per månad inom boendestödet varierar då behov och förutsättningar
för att ta emot stöd snabbt kan förändras. I januari 2012 låg antalet beslutade timmar på 558,
under några månader av året var det uppe i drygt 600 timmar för att i december månad ligga
på 584 beslutade timmar. Utökningen av beviljade timmar har medfört ökade
personalkostnader. Såväl antalet beviljade timmar som antal personer som har insatsen har
ökat under året. Ett beslut om korttidsboende som utförs av extern utförare har medfört en ökad kostnad om 170 tkr vilket också har belastat boendestödets budget.
Trygghetsboendet Axet har haft en utflyttad och en inflyttad person under året.
En ökning av beslut kontaktperson SoL har medfört ökade kostnader. Under 2013 kommer
månadsuppföljning att ske i varje enskilt ärende.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 87(112)
6.2.2 Nyckeltal
Dagcenter Platser
Beslut
1/1 Nya Upphört
Beslut
31/12 Årsarbete Täthet
Basverksamheten 28 33 2 0 35 10,75 0,31
Frykens trä 18 13 3 0 16 3.00 0.21
AME/ SOL-beslut 6 0 1 5
Total 55 60 64 17.25 0.29
Gruppbostäder Platser
Beslut
1/1 Nya Upphört
Beslut
31/12 Årsarbete Täthet
Långgatan 8 11 1 1 11 6,02 0,55
Linnégatan 6 6 1 5 5,14 0,86
PD Lundgrensgatan 5 5 1 4 7,23 1,45
Karolinen 6 6 6 7,13 1,18
Magasinsgatan 5 5 1 6 5,6 1,12
Rostocksgatan 5 5 5 6,94 1,39
Gerdserud *** 5 5 2 7 10,95(2) 1,79(2,19)
Vallmogatan* 6 7 1 1 7
Externt köp** -1 -1
Total 46 50 5 4 51
*Inklusive personliga assistenter på Vallmogatan
*** Inklusive 2 årsarbetare daglig verksamhet.
**Redovisas under Boende unga= 7837
Stöd till psykiskt funktionshindrade
Deltagare
1/1 Upphört Nya Deltagare 31/12 Besök Årsarbete
Kvarnen 19 9 10 2
Beslut/läg.
1/1 Beslut/sat.
1/1 Beslut
31/12/läg Beslut/sat 31/12 Års.arb. Täthet
Axet 8 3 8 0 4,6 0,575
Boendestöd Beslut tim./ 4/veck 1/1
Beslut tim./ 4/veck.
31/12 Årsarbetare
558 588 3,4
Beslut 1/1 Upphört Nya Beslut 31/12
Extern köp Psykiatri 0 1 1
SOL Ledsagare/ kontaktperson
12 4 16
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 88(112)
Övrig LSS
Insats Beslut
1/1 Timmar
1/1 Upphört Nya
Beslut 31/12
Timmar 31/12
Utfört
Pers.ass. Lass 10 65 812 1 9 61 546 58
932
Extern utförare 2 2 4
Antal timmar 2011
64 512 1 10 65 812 63
786
Insats Beslut
1/1 Timmar
1/1 Upphört Nya
Beslut 31/12
Timmar 31/12
Utfört
Pers.ass. Lss 2 2 080 2 2 080 2 079
Extern utförare 1 040 -1 1 040 1 039
Antal timmar 2011
2 080 2 2 080 2 079
Insats Beslut
1/1 Timmar
1/1 Upphört Nya
Beslut 31/12
Timmar 31/12
Utfört
Ledsagare 7 2 304 1 8 2 879 2 233
Antal timmar 2011
2 268 0 7 1 740
Insats Beslut
1/1 Upphört Nya
Beslut 31/12
Kontaktperson 26 6 32
Insats Beslut
1/1 Timmar Upphört Nya
Beslut 31/12
Timmar
Avlösare 1 804 1 2 1000
Korttid/stödfam./ lägervistelse
Insats Beslut
1/1 Upphört Nya
Beslut 31/12
Stödfamilj 2 1 1
Insats Beslut
1/1 Dygn Upphört Nya
Beslut 31/12
Dygn Utfört
Korttid Stjärnan 11 661 1 1 11 635 511
Boende unga Beslut
1/1 Upphört Nya
Beslut 31/12
Extern köp 4 3 2 3
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 89(112)
6.2.3 Brandskydd
Samtliga verksamheter har utsedda brandombud och brandskyddsarbetet är en stående punkt
på arbetsplatsträffarna. Under året har uppföljning av det systematiska brandskyddsarbetet
inom Stöd och service genomförts tillsammans med berörda hyresvärdar samt NÄRF.
Automatiska dörrstängare har monterats på dörrarna till lägenheterna vid gruppbostaden PD.
Lundgrensgatan efter påpekande vid brandtillsyn. En utbildning av nya brandombud och brandskyddsansvariga har genomförts i december 2012.
6.2.4 Tillgänglighet
Tillgänglighetsinventering har under året skett på tidigare inte inventerade verksamheter.
Resultatet redovisas i tillgänglighetsdatabasen. Dagverksamheten Kvarnen är inte tillgänglig
för rullstolsburna brukare. Saknas hiss.
6.2.5 Kvalitetsarbete
Kvalitetsledningssystem: Under året har ett Ledningssystem för systematisk
kvalitetsarbete tagits fram gemensamt för socialförvaltningen. Detta kommer att utvecklas vidare under 2013 och införas i förvaltningen.
Kompetensutveckling: Personalen på gruppbostaden Gården har regelbundet handledning samt deltagit i en två dagars fortbildning med inriktning mot teambildning och autism.
Långgatans servicebostad har under året erhållit utbildning i MI, motiverande samtal. Det är led i att skapa förutsättningar för att möta den "nya unga brukargruppen".
Samtlig personal inom socialpsykiatrin har deltagit i ESL-utbildning (ett självständigt liv) för att
öka möjligheten att ge brukarna rätt stöd.
Klagomålshantering: Samtliga verksamheter är kunniga i rutinerna runt synpunkts/ klagomålshanteringen.
Arbetsmiljö: Samtliga enheter har under året fullföljt det systematiska arbetsmiljöarbetet
genom enkäter, upprättande av mål- och handlingsplaner samt uppföljningar. Tillbud belastar
fortfarande flera verksamheter i stor omfattning. Tillbuden gås i genom regelbundet på
arbetsplatsträffar och Socsam som ett led att öka kvalitén i arbetsmiljöarbetet samt i personalens arbete.
Öppna jämförelser: Verksamheten deltar i öppna jämförelser
Lex Sarah: Nya rutiner för Lex Sarah har införts i verksamheten
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 90(112)
6.3 Socialpsykiatri
6.3.1 Bokslut 2012
Enhetschef Anette Schreiner
År / Tkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2012 Avvikelse
Intäkter 167 207 189 18
Kommunbidrag 7 344 7 436 7 436 0
Summa Intäkter 7 511 7 643 7 625 18
Personalkostnader 6 077 6 771 6 729 42
Löpande kostnader 680 1 141 896 245
Kapitalkostnader 0 0 0 0
Summa kostnader 6 757 7 912 7 625 287
Årets resultat 754 -269 0 -269
6.3.2 Verksamhetsbeskrivning
Verksamheten vänder sig till personer med psykisk/neuropsykiatrisk funktionsnedsättning samt personer med annan samsjuklighet.
Boendestöd enligt SoL:
Boendestöd ger biståndsbedömda insatser utifrån beslut. Insatserna syftar till att ge
individuellt stöd med att skapa förutsättningar att leva ett så självständigt liv som möjligt trots
sina svårigheter. För att säkerställa insatserna jobbar personalen aktivt med individuella
genomförandeplaner. Samverkan sker med övriga aktörer, såsom t.ex. öppenvårdspsykiatrin/socialtjänsten, för att säkerställa så god effekt som möjligt.
Axet:
Ett trygghetsboende, med beslut enligt socialtjänstlagen. Boendet har åtta lägenheter. Några
av personerna boende på Axet har en missbruksproblematik. Samtliga personer som bor på
trygghetsboendet får det individuella behovet säkerställt via en genomförandeplan. Mycket av
stödinsatserna utgår i från personens kognitiva funktionsnedsättning och består bl.a. av ADL-
träning, sociala träning samt motivationsarbete. Samverkan runt den enskilde med övriga
aktörer utifrån behov.
Kvarnen:
En öppen, ej biståndsbedömd daglig verksamhet. Verksamheten fungerar i första hand som en
social träffpunkt för att förhindra inaktivitet och isolering. Personerna har tillgång till personalstöd på individ och gruppnivå.
Kontaktperson SoL:
Ett bistånd i form av kontaktperson ges till personer för att tillförsäkra en skälig levnadsnivå.
Insatsen utformas så det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Ofta handlar insatsen om att komma ut på fritidsaktiviteter eller förhindra ensamhet och isolering.
Ledsagning SoL:
Biståndet ges för att tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. Insatsen består oftast av
ledsagning till och från aktivitet men kan även gälla under aktivitet, t. ex i samband med läkarbesök.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 91(112)
6.3.3 Analys
Under ett antal år har man sett ett minskat antal deltagare på Kvarnens verksamhet samtidigt
som antal personer som beviljas insatsen boendestöd ökat. Kvarnen har ett positivt resultat
främst beroende på att verksamheten är budgeterad för fler personal än det i själva verket är.
Innan omorganisationen fanns 3,5 årsarbetare i budget, efter denna har det varit 2 årsarbetare.
Boendestöd: Beslutade insatstimmar per månad varierar då behov och förutsättningar för att
ta emot stöd snabbt kan förändras. I januari månad 2012 låg antalet beslutade timmar på
558, under några månader av året var det uppe i drygt 600 timmar för att i december månad
ligga på 584 beslutade timmar. Utökningen av beviljade timmar har medfört ökade
personalkostnader. Såväl antalet beviljade timmar som antal personer som har insatsen har
ökat under året. Ett beslut om korttidsboende som utförs av extern utförare har medfört en
ökad kostnad om 170 tkr vilket också har belastat boendestödets budget.
Axet: En utflyttad och en inflyttad person under året.
Kommunpsykiatri: Ett positivt resultat då ny enhetschef anställdes senare än budgeterat. Enhetschefen har även en lägre tjänstgöringsfaktor än budgeterat.
Efter omorganisationen har boendestödet och Axet klarat verksamheten utan extra bemanning.
Kontaktperson SoL: En ökning av beslut vilket medfört ökade kostnader. Under 2013 kommer månadsuppföljning att ske i varje enskilt ärende.
6.3.4 Brandskydd
Axet och Kvarnen har varsitt brandombud som uppdaterar brandskyddsrutiner i respektive
brandpärm. SBA är en stående punkt vid APT. Nyanställda medarbetare, vikarier samt
praktikanter får en introduktion av brandombuden.
6.3.5 Tillgänglighet
En ökad tillgänglighet för brukarna har skett i samband med den omorganisation som
socialpsykiatrin genomfört under 2012. Ett mål med omorganisationen var att kunna erbjuda
flexiblare stöd och öppet tider genom att göra Axet, Kvarnen och boendestödet till en gemensam enhet.
Kvarnen och Axet har tillgänglighetsinventerats och finns med i tillgänglighetsdatabasen på Melleruds hemsida.
6.3.6 Kvalitetsarbete
Rutiner för klagomålshantering finns och personalen är förtrogen med rutinen.
Ett aktivt arbete har inletts under 2012 för att säkerställa det fortlöpande arbetet med
genomförandeplaner för samtliga brukare med biståndsbeslutad insats. Samtlig personal i
socialpsykiatrin har under 2012 gått en utbildning i metodarbete gällande
genomförandeplaner/dokumentation. Samtidigt fick alla en introduktion i ESL-pedagogik med insatsplanering (ESL= Ett självständigt liv).
Verksamheten finns med i öppna jämförelser.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 92(112)
6.4 Övrig LSS
6.4.1 Bokslut 2012
Enhetschef Lotta Fredman
År / Tkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2012 Avvikelse
Intäkter 16 948 16 393 17 623 -1 230
Kommunbidrag 4 948 4 374 4 374 0
Summa Intäkter 21 896 20 767 21 997 -1 230
Personalkostnader 16 891 16 770 17 502 -732
Löpande kostnader 4 996 5 153 4 495 658
Kapitalkostnader 0 0 0 0
Summa kostnader 21 887 21 923 21 997 -74
Årets resultat 9 -1 156 0 -1 156
6.4.2 Verksamhetsbeskrivning
Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i
samhället för de personer som anges i 1 §. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att
leva som andra (5 § LSS).
I denna verksamhet ingår insatser enligt lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade, personer med utvecklingsstörning och autism, personer som i vuxen ålder
genom olycka eller sjukdom fått en hjärnskada som medför ett bestående begåvningsmässigt
funktionshinder och personer med varaktiga funktionshinder, som inte beror på normalt
åldrande och som innebär betydande svårigheter i det dagliga livet, med huvudsaklig inriktning på:
Personlig assistans/personlig assistent, Insatsen är ett personligt stöd som ska ge den funktionshindrade ökade möjligheter till ett självständigt liv.
Ledsagarservice, insatsen ska göra det möjligt för personer med funktionshinder att ha ett
meningsfullt fritidsliv, vilket kan innebära en möjlighet att delta i fritidsaktiviteter, i kulturlivet,
besöka vänner eller bara promenera. Avsikten är att den enskilde ska få hjälp att bryta den
isolering som ofta uppkommer till följd av ett om-fattande funktionshinder. Insatsens omfattning bygger på den enskildes individuella behov.
Kontaktperson, En medmänniska som kan underlätta ett självständigt liv i samhället och hjälpa till att bryta den enskildes isolering
Avlösarservice, i det egna hemmet. Insatsen skall göra det möjligt för anhöriga eller andra
närstående att få avkoppling eller för att genomföra aktiviteter som den funktionshindrade inte deltar i genom att en person tillfälligt övertar omvårdnaden.
Korttidsvistelse utanför det egna hemmet, innebär att en funktionshindrad person
tillfälligt under en kortare eller längre tid får vistas på korttidshem, hos en stödfamilj eller delta
i lägerverksamhet. Syftet är dels att den enskilde skall erbjudas miljöombyte och stimulans i
den personliga utvecklingen och att anhöriga därigenom kan få möjlighet till avkoppling.
Boende barn och ungdomar, insatsen är för barn och ungdomar som trots stödåtgärder inta
kan bo hos sina föräldrar. Insatsen kan även ges till funktionshindrade barn/ungdomar som studerar på annan ort.
6.4.3 Analys
Personlig assistans LASS: - 300 tkr
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 93(112)
13 beslut, varav 4 brukare valt privat utförare av assistansen. 1 brukare har under året valt
privat utförare av assistansen, vilket innebär att vi förlorar en överskjutande intäkter om
ca 288 000 kr. Att verkställa beslut med jour natt innebär alltid en kostnad, då vi som utförare endast får ersättning för 1 timma av 4 utförda.
2 beslut om tillfällig utökning av tid, vilka verkställs av privat utförare 230 timmar vilket
innebär en kostnad om 61 500 kr.
Beslutade och verkställda timmar under året för de brukare som valt kommunal utförare av sin
assistans: 61 546/58 932
Personlig assistans LSS: - 87 tkr
2 beslut varav 1 brukare valt privat utförare av assistansen.
Ledsagarservice: +88 tkr
2 879 beviljade timmar, 2 232 verkställda timmar under året. Differensen beror på avbokade planerade ledsagningar samt beslut som verkställts senare under året.
Kontaktperson: - 80 tkr
Har under året verkställt 32 beslut, varav 6 beslut är nya. 1 beslut verkställs av annan kommun.
Avlösarservice i hemmet: -43 tkr
1 nytt ärende under året.
Korttids Stjärnan: + 88 tkr
11 barn/ungdomar har beslut om och plats på korttids Stjärnan.
Säljer 1 plats till IFO
Beslutade och bokade dygn: 635
Verkställda och utnyttjade dygn: 511.
Differensen beror på sjukdom, avbokningar av vårdnadshavare. 1 brukare avbokade hela november och december vilket leder till omprövning av insatsen korttidsvistelse.
Vecka 42 utökade Korttids Stjärnan sina öppe tider till 3 helger av 4
Korttids i form av stödfamilj: + 19 tkr
2 beslut varav 1 avslutades under sommaren 2012.
Boende barn och ungdom/Internat: - 607 tkr
Totalt 7 beslut under året. om sammanlagt 1 025 dygn.
Vårterminen: 4 beslut vilket innebar 605 beslutade och verkställda dygn, dessa avslutades i
juni.
Höst terminen: 2 nya beslut vilket innebar 420 beslutade och verkställda dygn, dessa verkställdes from augusti.
6.4.4 Brandskydd
Personlig assistans: Det är framtaget en ”larmlista” som finns i assistentpärmen med
information om det finns och i så fall vad för slags brandskydd som finns i det ordinära
boendet. Arbetsgivaren kan endast uppmana brukaren till att vara uppdaterad vad det gäller
brandskydd.
Korttids Stjärnan: Under APT och genom övningar har man haft ett kontinuerligt arbete under 2012. Övning har skett både muntligt och genom praktiska övningar.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 94(112)
6.4.5 Tillgänglighet
Korttids Stjärnan, inventerad och tillgänglighetsresultaten finns på kommunens hemsida. Arbetet med förbättringar kommer att ske kontinuerligt under 2013.
6.4.6 Kvalitetsarbete
Rutiner för klagomålshantering finns och personalen är förtrogna med rutinen.
Genomförandeplaner finns vilka uppdateras varje år eller vid behov
Lex Sarah/Tillbudsrapportering hålls ständigt levande, tas upp på varje APT.
Korttids Stjärnan - Handledning dels kring specifik brukare, samt kring specifik situation
Student från Omvårdnadsprogrammet, Barn & Fritid.
Föreläsningar: "Stress hos personer med kognitiva funktionsnedsättningar",
"Problemskapande beteende", "Jag vill vara normal", "Sexualitet och ungdomar med
intellektuella funktionsnedsättningar". Dessa föreläsningar har riktat sig mot personliga
assistenter, anhörigvårdare samt habiliterings assistenter.
Arbetsmiljöarbetet hålls ständigt levande under hela året, vilket också är en stående punkt
på alla gruppers APT dagordning.
Kontinuerliga assistansmöten, för de personliga assistenterna, för att hela tiden utveckla arbetet som personlig assistent.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 95(112)
6.5 Daglig Verksamhet
6.5.1 Bokslut 2012
Enhetschef Anneli Törnros
År / Tkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2012 Avvikelse
Intäkter 1 594 1 687 1 258 429
Kommunbidrag 9 549 9 441 9 441 0
Summa Intäkter 11 143 11 128 10 699 429
Personalkostnader 8 072 8 281 7 762 519
Löpande kostnader 2 901 2 902 2 905 -3
Kapitalkostnader 12 12 32 -20
Summa kostnader 10 985 11 195 10 699 496
Årets resultat 158 -67 0 -67
6.5.2 Verksamhetsbeskrivning
I denna verksamhet ingår insatser enligt lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade, personer med utvecklingsstörning och autism, personer som i vuxen ålder
genom olycka eller sjukdom fått en hjärnskada som medför ett bestående begåvningsmässigt
funktionshinder och personer med varaktiga funktionshinder, som inte beror på normalt
åldrande och som innebär betydande svårigheter i det dagliga livet, med huvudsaklig inriktning på:
Frykens trä:
Denna verksamhet riktar sig till personer som vill arbeta med trätillverkning. Alla maskiner är
anpassade till individens särskilda behov och arbetsfördelningen sker på ett säkert sätt.
Arbetet bygger på ett tydliggörande för arbetstagaren, där alla är delaktiga. Fryken har fått två nya brukare 2012
Café Älvan/Måns:
Caféerna har samverkan med idégruppen älvan. Verksamheten arbetar också på uppdrag av
gymnasieskolan och Kulturbruket, Gruppen ”Måns”, arbetar ofta även helger och kvällar. De
har många beställningsuppdrag.
Basverksamheten: Lilla Butiken Wilja, Tornet, Ymer och Utegruppen.
Under 2012 har det kommit två nya brukare. I Butiken säljs det som varje grupp skapar.
Ymer har en inriktning på tydliggörande och Tornet mer på skapande tillverkning och loppis.
Utegruppen arbetar med bland annat service till parkavdelningen, sophantering mm. Vi har
börjat arbetet med att lotsa brukare ut på den reguljära arbetsplatsen. Även minskat lokal
ytorna och delat upp grupperna i mindre enheter.
Under hösten 2012 fick verksamheten även öppna Stallet, eftersom brukarantalet ökade. Även tillbuden ökade under 2012.
6.5.3 Analys
Verksamheten visar ett resultat mot budget på högre totalkostnad jämfört med 2011. Fler
brukare totalt 2012. Underskottet på personal uppgick till ca 500 tusen, som kan förklaras av
sjukskrivningar, dubbelbemanning under en våren och introduktion av nya vikarier. Totalt fick
vi in mer intäkter än beräknat, detta gör att det totala underskottet i dagligverksamhet
stannar på ca 50 tusen.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 96(112)
Under året genomfördes en översyn av verksamhet och lokalernas utformning, som ledde fram
till ett beslut att lämna basverksamheten och byta till andra billigare lokaler. Bakgrunden är att
enheten skall minska sina kostnader samt att verksamheterna integreras om möjligt ute i
samhället. Under året har verksamhetens personal jobbat för detta, och under slutet av året
hittade vi lokaler som kan minska kostnaderna. Tillbuden ökade markant under våren och i
maj fick vi öppna dagverksamheten på Gården
igen.
Platser Beslut 1/1 Nya Upphört Beslut 31/12
Årsarbete Täthet
Basverksam-heten
28 33 2 0 35 10,75 0,31 (0,28)
Café Älvan/Måns
9 8 0 0 8 3,5 0.50
Frykens trä 18 13 3 0 16 3.00 (4.00) 0.18 (0,23)
Ame 6 0 1 5
Total 55 60 5 1 64 17.25 0.27
6.5.4 Brandskydd
Under APT och genom övningar har man haft ett kontinuerligt arbete under 2012. man har
övat både muntligt och genom praktiska övningar. Under 2013 skall även de nya lokalerna ingå i brandskyddsarbetet.
6.5.5 Tillgänglighet
Lilla butiken Wilja, café Måns och café Älvan är inventerade utifrån tillgänglighet resultatet
finns på kommunens hemsida. Övriga verksamheter kommer att bli inventerade allt eftersom de blir klara.
6.5.6 Kvalitetsarbete
Rutiner för klagomålshantering finns och personalen är väl förtrogna med rutinen.
Genomförandeplaner finns för brukarna men alla har inte införts i Procapita. Socialpedagogen
håller dessa uppdaterade minst en gång om året. Vid genomförandeplaners upprättande
informerar vi även om klagomålshanteringen.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 97(112)
6.6 Stjärnans Korttids
6.6.1 Bokslut 2012
År / Tkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2012 Avvikelse
Intäkter 156 174 33 141
Kommunbidrag 1 430 1 716 1 716 0
Summa Intäkter 1 586 1 890 1 749 141
Personalkostnader 1 292 1 441 1 344 97
Löpande kostnader 378 360 405 -45
Kapitalkostnader 0 0 0 0
Summa kostnader 1 670 1 801 1 749 52
Årets resultat -84 89 0 89
6.6.2 Verksamhetsbeskrivning
Korttidsvistelse utanför det egna hemmet, innebär att en funktionshindrad person
tillfälligt under en kortare eller längre tid får vistas på korttidshem, hos en stödfamilj eller delta
i lägerverksamhet. Syftet är dels att den enskilde skall erbjudas miljöombyte och stimulans i den personliga utvecklingen och att anhöriga därigenom kan få möjlighet till avkoppling.
6.6.3 Analys
Korttids Stjärnan: + 88 tkr
11 barn/ungdomar har beslut om och plats på korttids Stjärnan.
Säljer 1 plats till IFO
Beslutade och bokade dygn: 635
Verkställda och utnyttjade dygn: 511.
Differensen beror på sjukdom, avbokningar av vårdnadshavare. 1 brukare avbokade hela november och december vilket leder till omprövning av insatsen korttidsvistelse.
Vecka 42 utökade Korttids Stjärnan sina öppet tider till 3 helger av 4
6.6.4 Brandskydd
Korttids Stjärnan: Under APT och genom övningar har man haft ett kontinuerligt arbete under 2012. Man har övat både muntligt och genom praktiska övningar.
6.6.5 Tillgänglighet
Korttids Stjärnan, inventerad och tillgänglighets resultaten finns på kommunens hemsida. Arbete med förbättringar kommer att ske kontinuerligt under 2013.
6.6.6 Kvalitetsarbete
Rutiner för klagomålshantering finns och personalen ärl förtrogna med rutinen.
Genomförandeplaner finns vilka uppdateras varje år.
Lex Sarah/Tillbudsrapportering hålls ständigt levande, tas upp på varje APT.
Korttids Stjärnan - Handledning dels kring specifik brukare, samt kring specifik situation
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 98(112)
Student från Omvårdnadsprogrammet, Barn & Fritid.
Föreläsningar: "Stress hos personer med kognitiva funktionsnedsättningar",
"Problemskapande beteende", "Jag vill vara normal", "Sexualitet och ungdomar med
intellektuella funktionsnedsättningar". Dessa föreläsningar har riktat sig mot personliga assistenter, anhörigvårdare samt habiliterings assistenter.
Arbetsmiljöarbetet hålls ständigt levande under hela året, vilket också är en stående punkt på alla gruppers APT dagordning.
Kontinuerliga assistansmöten, för de personliga assistenterna, för att hela tiden utveckla
arbetet som personlig assistent.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 99(112)
6.7 LSS Boende 1
6.7.1 Bokslut 2012
År / Tkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2012 Avvikelse
Intäkter 354 155 113 42
Kommunbidrag 10 970 11 655 11 655 0
Summa Intäkter 11 324 11 810 11 768 42
Personalkostnader 10 400 10 570 10 322 248
Löpande kostnader 1 452 1 437 1 446 -9
Kapitalkostnader 0 0 0 0
Summa kostnader 11 852 12 007 11 768 239
Årets resultat -528 -197 0 -197
6.7.2 Verksamhetsbeskrivning
1.1.1 Verksamhetsbeskrivning
I denna verksamhet ingår insatser enligt LSS - Lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade. För att få insatser enligt LSS ska man tillhöra lagens personkrets och den
delas in i tre grupper: 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande
tillstånd. 2. Personer med betydande begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i
vuxen ålder. 3. Personer med andra stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder
som inte beror på normalt åldrande och som ger betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och ett omfattande behov av stöd.
Den huvudsakliga inriktningen är:
Boende för vuxna
6.7.2.1 Analys
I verksamheten som består av två gruppboende och ett serviceboende är flera av de boende i
hög ålder och därav har HSL-insatserna ökat. Under året har det fått göras en del
personaljusteringar under vissa perioder med t ex vaken natt på Linnegatan under en kort
period, extrapersonal på både Karolinen och P D Lundgrensgatan vid sjukdom.
Linnegatans personal justerar sin arbetstid med hjälp av årsarbetstiden, under de perioder då
det är tomt på serviceboendet. Brukarna vistas under vissa tider av året på annan ort såsom vid jul och under sommaren.
6.7.3 Karolinen
6.7.3.1 Verksamhetsbeskrivning
Gruppbostad i Dals Rostock med sex lägenheter för äldre där den enskilde får omvårdnad och
individuellt anpassat stöd utifrån behov och önskemål och på så vis tillförsäkras goda
levnadsvillkor. Arbetssättet utvecklas kontinuerligt av personalgrupp och enhetschef så att det
utformas utifrån de behov och önskemål som uppstår. För att få mer tid till det stora
omvårdnadsbehovet som finns, får gruppbostaden färdiglagad mat distribuerad till sig. Den
nuvarande personaltätheten är sammanlagt 7,1 årsarbetare, fördelat på nio personal inklusive en socialpedagog på 20%. Boendet har vaken nattjänstgöring.
6.7.3.2 Analys
Verksamheten har ett resultat med underskott -60` på grund av högre vikariekostnad och
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 100(112)
föreskrivna arbetskläder som blivit dyrare.
En långtidssjukskrivning fr o m juni samt svårigheter med personalanskaffning under
sommaren med högre kostnader för timvikarier samt ordinarie personal.
6.7.3.3 Brandskydd
SBA utförs på Karolinen och är en stående punkt på APT. Brandombud finns.
Under 2013 kommer vi att starta samarbete på Karolinen med övriga verksamheter och ha
gemensamma brandmöten cirka 2 gånger/år.
6.7.3.4 Tillgänglighet
Ingår i Tillgänglighetsdatabasen för Melleruds kommun
6.7.3.5 Kvalitetsarbete
Rutiner för klagomålshantering finns och personalen är väl förtrogna med rutinen.
Genomförandeplaner upprättas för samtliga brukare.
Medverkar i Senior Alert.
6.7.4 P.D Lundgrensgatan
6.7.4.1 Verksamhetsbeskrivning
Gruppbostad med fem lägenheter för äldre där den enskilde får omvårdnad och individuellt
anpassat stöd utifrån behov och önskemål och på så vis tillförsäkras goda levnadsvillkor.
På gruppbostaden finns boende där vårdbehovet varierar mycket över tid och det har vid flera
tillfällen under året krävts extra personal både dag och natt. Personaltäthet är 7,23 årsarbetare med vaken natt, fördelat på tio personal inklusive en socialpedagog på 20%.
6.7.4.2 Analys
Löneutbetalning på 210 000 kr till personal som avstängts från sitt arbete har belastat lönekontot.
En personal avslutade sin anställning på dagen, med en skuld till kommunen som ej reglerats,
samt användande av vikarier utan tillstånd som renderade ett större underskott på våren av
vikariebudgeten.
Behov av extrapersonal både dag och natt pga sjukdom hos en boende.
Detta har tillsammans genererat ett ekonomiskt underskott motsvarande 305 000.
6.7.4.3 Brandskydd
SBA pågår kontinuerligt och gemensamma brandmöten med hela Älvanhuset hålls ca 1 gång i
halvåret. Brandombud finns. SBA är en stående punkt på APT. Brandombud finns.
6.7.4.4 Tillgänglighet
Ingår i Tillgänglighetsdatabasen för Melleruds kommun
6.7.4.5 Kvalitetsarbete
Rutiner för klagomålshantering finns och personalen är väl förtrogna med rutinen.
Genomförandeplaner upprättas för samtliga brukare.
Medverkar i Senior Alert.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 101(112)
6.7.5 Linnégatan
6.7.5.1 Verksamhetsbeskrivning
Serviceboendet är en mellanform mellan ett helt självständigt boende i egen lägenhet och en
lägenhet i gruppboende. Lägenheterna ska vara fullvärdiga och ha ett dygnetruntstöd utifrån den enskildes behov.
Linnégatan är en servicebostad där för närvarande fem personer får stöd. Fyra av dem bor inne i servicebostaden och en bor i egen lägenhet i centrala Mellerud.
Personaltätheten är sex personal, totalt 5,1 årsarbetare inklusive en socialpedagog på knappt 20 %. Sovande jour ingår i tjänstgöringen.
Arbetsgruppen har årsarbetstid, och lägger själva sitt schema utifrån verksamhetens behov
som varierar mycket under året. Under sommaren och vissa storhelger är stödbehovet litet och bemanningen låg.
6.7.5.2 Analys
En boende avled under våren och en flyttade in på servicebostaden efter att ha haft stöd i
extern lägenhet. Ingen extern placerad boende har tillkommit därav lägre personalkostnader.
Årsarbetstiden ger möjlighet till anpassad schemaläggning. Personalkostnaderna ger ett
överskott motsvarande 125 tkr.
6.7.5.3 Brandskydd
SBA pågår kontinuerligt och gemensamma brandmöten med hela Älvanhuset hålls ca 1 gång i
halvåret. Brandombud finns. SBA är en stående punkt på APT. Brandombud finns.
6.7.5.4 Tillgänglighet
Ingår i Tillgänglighetsdatabasen för Melleruds kommun
6.7.5.5 Kvalitetsarbete
Rutiner för klagomålshantering finns och personalen är väl förtrogna med rutinen.
Genomförandeplaner upprättas för samtliga brukare.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 102(112)
6.8 LSS Boende 2
6.8.1 Bokslut 2012
År / Tkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2012 Avvikelse
Intäkter 721 909 565 344
Kommunbidrag 13 193 13 193 13 193 0
Summa Intäkter 13 914 14 102 13 758 344
Personalkostnader 11 953 12 695 12 355 340
Löpande kostnader 1 362 1 302 1 403 -101
Kapitalkostnader 0 0 0 0
Summa kostnader 13 315 13 997 13 758 239
Årets resultat 599 105 0 105
6.8.2 Verksamhetsbeskrivning
I denna verksamhet ingår insatser enligt lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade, personer med utvecklingsstörning och autism, personer som i vuxen ålder
genom olycka eller sjukdom fått en hjärnskada som medför ett bestående begåvningsmässigt
funktionshinder och personer med varaktiga funktionshinder, som inte beror på normalt
åldrande och som innebär betydande svårigheter i det dagliga livet, med huvudsaklig inriktning på:
Boende för vuxna
Vuxna personer som omfattas av lagen har rätt till en bostad med särskild service, servicebostad, gruppbostad eller särskilt anpassad bostad.
Personlig assistans/personlig assistent
Personlig assistans har ett viktigt syfte att åstadkomma likvärdiga villkor för brukaren, som för
övriga i samhället i motsvarande ålder- insatsen är ett personligt stöd som ska ge den
funktionshindrade ökade möjligheter till ett självständigt liv.
6.8.2.1 Analys
Boende 2 består av två gruppboenden, Magasinsgatan och Rostocksgatan samt två
serviceboenden, Långgatan och Vallmogatan. Under 2012 har personalkostnaderna ökat på
Magasinsgatans gruppbostad samt Långgatans serviceboende. Orsaken till ökade
personalkostnaderna beror på brukares enskilda behov som ökat. På de andra båda boendena har verksamheterna löpt på som förväntat.
6.8.3 Långgatan
6.8.3.1 Verksamhetsbeskrivning
Långgatan är ett boende med särskild service enligt LSS, servicebostad. De boende hyr sina
egna lägenheter som ligger i samma hus, eller i närheten, av den gemensamhetslägenhet
personalen har som utgångspunkt i sitt arbete. Långgatan är avsett för åtta personer med möjlighet till ytterligare två boende. Idag bor det elva personer på Långgatan.
De boende på Långgatan har ett stort åldersspann vilket kräver en stor flexibilitet för
medarbetarna när det gäller arbetsmetoder. 4 av de 11 brukarna är pensionärer.
Omvårdnadsbehovet hos de äldre ökar medan de yngre har behov av motiverande och
stöttande insatser. Genom ett kontinuerligt MI-arbete ges personerna som bor på Långgatans
serviceboende, möjlighet att utveckla ett reflekterande innan de agerar. Tanken är att all
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 103(112)
personal på Långgatan ska ha genomgått MI-utbildning.
Under 2012 flyttade en person från Långgatan och en person flyttade in.
6.8.3.2 Analys
Budget för 2012 på Långgatan är 3 315 tkr och utfallet är 3 429 tkr. Underskottet på 114 tkr
beror till största del på att en person flyttade hem tidigare från ett behandlingshem och under
tre månader ledde till ökat personalstöd på eftermiddags- och kvällstid.
Ytterligare en kostnad som tillkommit är vikariekostnad p.g.a. medarbetares sjukskrivningar där vi även betalat sjuklön.
6.8.3.3 Brandskydd
SBA är en stående punkt på dagordningen för Långgatans arbetsplatsträffar.
Brandskyddsombudet gör regelbundna genomgångar av brandsläckare, utrymningsvägar och
pratar med både personal och brukare om förebyggande av brand. Alla lägenheter har fått
brandvarnare och inköp av brandsläckare till brukarnas lägenheter har påbörjats. En
kolsyresläckare i baslägenheten ska under början av 2013 att bytas ut mot en pulversläckare då köket inte längre används i lika stor utsträckning som tidigare.
6.8.3.4 Tillgänglighet
Tillgänglighetsbedömning gjordes i början av 2012 och finns på kommunens hemsida.
Baslägenheten ligger på bottenplan och är tillgänglig för aktuella brukare. Brukarnas egna lägenheter är anpassade efter deras behov.
6.8.3.5 Kvalitetsarbete
Kvalitetsarbetet pågår fortlöpande genom arbetsplatsträffar och utvärderingar av
arbetsmetoder. Ett arbete med att utforma en enkät för kvalitetsarbete har påbörjats i
personalgruppen, för att skapa större möjligheter för brukarna att utvärdera det individuella stödet de får från Långgatan.
Personalgruppen har genomgått MI-utbildning under våren och förankrat det väl i arbetet. Det
sker en positiv utveckling när det gäller personernas förmåga att ta ansvar och
självständigheten ökar. Två medarbetare har ännu inte fått möjlighet att gå MI-utbildningen
och gruppen skulle behöva MI-handledning två gånger om året för att fortsätta utveckla
arbetssättet. Diskussion med föreståndare på Ensamkommande flyktingbarn pågår för att
sammanslå personalgrupperna för att minska denna kostnad. Även studiebesök har
genomförts i två olika kommuner för att utbyta erfarenheter och metoder.
Rutiner för klagomålshantering finns och personalen är väl förtrogna med rutinen.
Alla brukare har en genomförandeplan som kontinuerligt uppdateras. Dessa har utvecklats
ytterligare med delmål för att personen ska uppleva att förändringar är möjliga.
Inga Lex Sarah anmälningar under 2012.
6.8.4 Vallmogatan
6.8.4.1 Verksamhetsbeskrivning
Vallmogatan är ett boende med särskild service enligt LSS, servicebostad, och består av sex
lägenheter. Två av de boende har personlig assistans. Alla sex boende har tillgång till
gemensamt utrymme och har gemensam nattpersonal. Ytterligare en person som bor utanför
boendet får stöd av Vallmogatans personal.
Då Vallmogatan består av två inriktningar har några i personalgruppen arbete som både
habiliteringsassistent och som personlig assistent. Detta har genomlysts under året och en förändring sker vid årsskiftet.
Utöver arbetsplatsträffar deltar de som arbetar som personlig assistent i assistansmöten, som
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 104(112)
regelbundet inrättats kring varje brukare.
En boende med personlig assistans från privat utförare har flyttat från Vallmogatan och en ny
person har flyttat in.
6.8.4.2 Analys
Vallmogatans budget 2012 var på 2 701 tkr och utfallet är 2 552 tkr, dvs 149 tkr mer än
budgeterat. Trots ett positivt resultat har personalkostnaderna ökat medan övriga kostnader
har minskat. Personalkostnaderna handlar om sjuklön och vikarieersättning. En stor intäkt, på 267 tkr, är försäljning av timmar till personlig assistans på nattid.
För att säkerställa en bra arbetsmiljö och en god kvalité i arbetet, kommer personal- och
chefstillhörigheten att förändras vid årsskiftet 2012/13.
Uppdragen kring boendestöd har förflyttats till socialpsykiatrin. En brukare med privat utförare
har flyttat vilket innebär att Vallmogatan fått en ny boende under hösten.
6.8.4.3 Brandskydd
SBA är en stående punkt på Vallmogatans dagordning på APT och leds av
brandskyddsombudet. Tillsynen som genomfördes av Närf under hösten visade på ett gott brandskyddsarbete.
6.8.4.4 Tillgänglighet
Tillgänglighetsinventering genomfördes i januari 2012 och finns på kommunens hemsida.
Bostaden är ett enplanshus och alla lägenheter nås utan trappa. Lägenheterna har handikappanpassats efter personerna som bor där.
6.8.4.5 Kvalitetsarbete
Under 2012 har det gjorts en översyn av Vallmogatan när det gäller personlig assistans och
personaltäthet. För att säkerställa att lagstiftning följs och att arbetsmiljön förbättras
resulterade översynen i en uppdelning av personalen till tre grupper. Två för personlig
assistans och en för habiliteringsassistenterna. Förändringen träder i kraft i årsskiftet 2012/13 och förhandlingarna är klara.
Vallmogatan har kända rutiner för klagomålshantering och arbetar aktivt med uppdatering av genomförandeplaner.
Inga Lex Sarah anmälningar har inkommit under 2012.
Några medarbetare har varit på kompetensutveckling.
6.8.5 Magasinsgatan
6.8.5.1 Verksamhetsbeskrivning
Magasinsgatan är ett boende enligt LSS med inriktning gruppbostad. Några personer har
behov av teckenspråk. Verksamheten har plats för fem boende med möjlighet till en sjätte
person. Denna har utnyttjats under senare delen av året, för en brukare som väntat på ledig lägenhet.
På Magasinsgatan har omvårdnadsbehovet för en person ökat successivt och från juni månad
har vaken natt satts in.
Ytterligare förändringar i bemanningen har gjorts då personen som tillkommit på
Magasinsgatan inte är yrkesverksam. Detta resulterade i en liten förstärkning av personal dagtid, då övriga brukare arbetar och Magasinsgatan tidigare varit obemannat.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 105(112)
6.8.5.2 Analys
Budgeten har under 2012 resulterat i ett underskott. Budget var på 3 255 tkr och utfallet blev
3 324 tkr dvs ett underskott på 69 tkr. Under 2012 har ett omvårdnadsbehov successivt ökat
hos en boende och from juni månad har tillståndet krävt personal med vaken nattjänstgöring
istället för journatt. Även en viss förstärkning har gjorts under dagtid, då samma person inte
varit yrkesverksam under denna period samt att en tillfällig utökning av boendeantalet (från 5 till 6 personer) har gjorts under november och december.
Ytterligare en personalkostnad är sjukfrånvaron som resulterat i en kostnad på 19 tkr.
6.8.5.3 Brandskydd
SBA är en stående punkt på Magasinsgatans APT och som brandskyddsombudet håller i. Under 2012 har Närf kontrollerat brandskyddet.
6.8.5.4 Tillgänglighet
En tillgänglighetsinventering gjordes i början av 2012 och finns med på kommunens hemsida. Gruppbostaden är enplans och det finns en ramp bredvid trappan.
6.8.5.5 Kvalitetsarbete
Magasinsgatan har en inarbetad rutin för klagomålshantering och det finns en genomförandeplan för varje brukare som uppdaterats under hösten samt vid behov.
Då det finns ett stort behov av teckenkommunikation på Magasinsgatan har tid avsatts på APT
för att medarbetarna fått lära varandra.
Under senare delen av året har en utveckling har gjorts, när det gäller de uppdrag god man har för Magasinsgatans brukare.
I slutet av året anställdes en socialpedagog som kommer att utveckla arbetet med brukarna och dokumentationen.
Inga Lex Sarah anmälningar har inkommit under 2012.
6.8.6 Rostocksgatan
6.8.6.1 Verksamhetsbeskrivning
Rostocksgatan är ett boende enligt LSS med inriktning gruppbostad. Verksamheten har plats för fem boende.
Tre av de boende är pensionärer och går två dagar/vecka i pensionärsgrupp på Café Älvan.
Under hela vårterminen 2012 hade Rostocksgatan en studerande från lärlingsprogrammet och
under höstterminen hade de ytterligare en studerande.
6.8.6.2 Analys
Rostocksgatan har ett positivt resultat i budgeten 2012. Budget var på 3 922 tkr och utfallet
blev 3 784 tkr, vilket innebär ett överskott på 138 tkr.
Trots sjukfrånvaro har Rostocksgatans medarbetare löst vakanser enligt årsarbetstiden på ett
mycket bra sätt, vilket gör att vikariekostanden inte är så hög. Det finns även en medvetenhet att hålla nere övriga kostnader.
6.8.6.3 Brandskydd
SBA är en återkommande punkt på Rostocksgatans APT och leds av Rostocksgatans brandskyddsombud.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 106(112)
6.8.6.4 Tillgänglighet
Rostocksgatan är tillgänglighetsinventerad januari 2012 vilket finns på kommunens hemsida.
Boendet är ett enplanshus utan trappor med breda ingångar. De lägenheter som behövts
handikappsanpassats har gjort det.
6.8.6.5 Kvalitetsarbete
Det finns rutiner för Klagomålshantering på Rostocksgatan.
Genomförandeplaner finns för varje brukare och hålls uppdaterade.
Inga Lex Sarah ärenden har inkommit under 2012.
Socialstyrelsen gjorde en tillsyn under hösten. Utvecklingsområde under 2013 är dokumentation.
Personalen har varit på kompetensutveckling i form av föreläsningar såväl kommunens, som
på eget initiativ.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 107(112)
6.9 LSS Boende 3
6.9.1 Bokslut 2012
År / Tkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2012 Avvikelse
Intäkter 263 337 254 83
Kommunbidrag 5 570 6 241 6 241 0
Summa Intäkter 5 833 6 578 6 495 83
Personalkostnader 6 115 6 740 5 961 779
Löpande kostnader 616 708 534 174
Kapitalkostnader 0 0 0 0
Summa kostnader 6 731 7 448 6 495 953
Årets resultat -898 -870 0 -870
6.9.2 Verksamhetsbeskrivning
I denna verksamhet ingår insatser enligt lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade, personer med utvecklingsstörning och autism, personer som i vuxen ålder
genom olycka eller sjukdom fått en hjärnskada som medför ett bestående begåvningsmässigt
funktionshinder och personer med varaktiga funktionshinder, som inte beror på normalt
åldrande och som innebär betydande svårigheter i det dagliga livet, med huvudsaklig inriktning på:
6.9.2.1 Analys
Gården är ett boende för personer med autism eller autismliknade tillstånd. Personerna som
bor på gruppbostaden är beroende av mycket pedagogiskt stöd och fasta rutiner för att förstå
sin vardag. Under 2012 fick gården två nya boende, vilket har resulterat i ett svårare jobb och
att man har fått en modul på tomten, under 2012 har sju boende tillhört gården och under
första prognosen räknade vi upp budgeten med 1 mkr, detta för att säkerställa att arbetet på
Gården skall kunna fortgå. personalen har haft en hård belastning, med flera sjukskrivningar
och arbetsskador. Personalen har haft fortbildning och utbildning under året. se analys under
gården
6.9.3 Gården Gerdserud
6.9.3.1 Verksamhetsbeskrivning
Vuxna personer som omfattas av lagen ska ha rätt till en bostad med särskild service servicebostad, gruppbostad eller särskilt anpassad bostad.
Gården är ett boende för sex personer med autism eller autismliknade tillstånd. Personerna
som bor på gruppbostaden är beroende av mycket pedagogiskt stöd och fasta rutiner för att
förstå sin vardag. Det finns fyra lägenheter på bottenplan i huset, en lägenhet i huset på
tomten och en lägenhetsmodul. Under 2012 flyttade en person ut i lägenhet i samhället, där han får stöd från personalen på Gården.
6.9.3.1.1 Analys
Gården är ett boende för personer med autism eller autismliknade tillstånd. Personerna som
bor på gruppbostaden är beroende av mycket pedagogiskt stöd och fasta rutiner för att förstå
sin vardag. Under 2012 fick gården två nya boende, vilket har resulterat i ett svårare jobb och
att man har fått en modul på tomten, under 2012 har sju boende tillhört gården och under
första prognosen räknade vi upp budgeten med 1 mkr, detta för att säkerställa att arbetet på
Gården skall kunna fortgå. personalen har haft en hård belastning, med flera sjukskrivningar
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 108(112)
och arbetsskador. Personalen har haft fortbildning och utbildning under året.
Platser Beslut 1/1 Nya Upphört Beslut 31/12
Årsarbete Täthet
Gården Gerdserud
5 5 2 0 7 11,64(2) 1:66 (1.94)
6.9.4 Brandskydd
SBA är en levande punkt på Gårdens APT. Vi har under året dokumenterat brister och vidtagit
nödvändiga åtgärder tillsammans med fastighetsägaren. Brandövning är genomförd och planer för 2013 finns.
6.9.5 Tillgänglighet
Gården är ett boende som är anpassat även för rullstolar, tillgänglighets inventering är gjord. Lägenhetsmodulen är ej anpassad, men fungerar för brukaren som bor där.
6.9.6 Kvalitetsarbete
Rutiner för klagomålshantering finns och personalen är väl förtrogna med rutinen.
Genomförandeplaner finns för brukarna och alla har införts i Procapita. Socialpedagogen håller
dessa uppdaterade minst en gång om året. Vid genomförandeplaners upprättande informerar
vi även om klagomålshanteringen.
Personalen har också genomgått en kompetenshöjande utbildning två dagar.
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 109(112)
7 Övrig statistik
7.1 Individ- och familjeomsorg – månadsstatistik 2012
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 110(112)
7.2 Hemvård – månadsstatistik
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 111(112)
7.3 Särskilt boende och hemvård – månadsstatistik
Socialnämnden, Bokslut 2012, SN 112(112)
7.4 Avlidna i särskilt boende