Patientnmndens verksamhet Socialnmnden Tingsryds kommun 13 mars 2012

*

Krav p hlso- och sjukvrden

2 a Hlso- och sjukvrden skall bedrivas s att den uppfyller kraven p en god vrd. 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vrden och behandlingen, 2. vara ltt tillgnglig, 3. bygga p respekt fr patientens sjlvbestmmande och integritet, 4. frmja goda kontakter mellan patienten och hlso- och sjukvrdspersonalen, 5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och skerhet i vrden.

Lag om patientnmndsverksamhetSFS 1998:1656 (uppdaterad 2011)

1980 frtroendenmnderna startade p frsk

1992 verksamheten permanentades

1999 namnbyte, frtroendenmnderna blev patientnmnder

2011 Lagen uppdateras, patientskerheten lyfts fram

Vad ska patientnmnden graatt utifrn synpunkter och klagoml:

stdja och hjlpa enskilda patienter

bidra till kvalitetsutveckling och en hg patientskerhet i hlso- och sjukvrden*

genom att:*hjlpa patienter att f den information de behver fr att kunna ta tillvara sina intressen inom hlso- och sjukvrd*frmja kontakterna mellan patienter och vrdpersonal*hjlpa patienter att vnda sig till rtt myndighet*rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse fr patienterna till vrdgivare och vrdenheter

*

Stdja och hjlpa patienter inom:1. den hlso- och sjukvrd enligt Hlso- och sjukvrdslagen som bedrivs av landsting eller enligt avtal med landsting

2. den hlso- och sjukvrd enligt Hlso- och sjukvrdslagen som bedrivs av kommuner eller enligt avtal med kommuner, och den allmnna omvrdnad enl. socialtjnstlagen som ges i samband med sdan hlso- och sjukvrd

3. den tandvrd enligt tandvrdslagen som bedrivs eller helt eller delvis finansieras av landsting

*

Kommuner fr verlta uppgifterna enl. denna lag till landstinget om man kommer verens om detta. Kommunerna fr lmna ekonomiskt bidrag som motiveras av detta.

Fr Kronobergs del finns avtal med samtliga kommuner om detta 2011 2014

*

Nmnderna ska ocks:informera allmnheten, hlso- och sjukvrdspersonalen och andra berrda om sin verksamhet

*

Nmnderna ska:senast sista februari lmna redogrelse till Socialstyrelsen ver verksamheten fregende r uppmrksamma Socialstyrelsen p frhllanden som omfattas av myndighetens tillsyn

Nmnderna ska ocks:utse stdperson till patient som nskar detta och vrdas enligt psykiatrisk tvngslagstiftning eller tvng enligt smittskyddslagen frenad med frihetsbervande

StdpersonsverksamhetPatienter inom tvngsvrdhar enligt lag rtt att f en stdperson

1991:1129 26Lag om rttspsykiatrisk vrd (LRV)

1991:1128 30Lag om psykiatrisk tvngsvrd (LPT)

2004:168 19Smittskyddslagen (SmL)

Patientnmndens uppgifter r rdgivande och har inga disciplinra befogenheter.

Nmndens ledamter och tjnstemn har tystnadsplikt.

Patientnmndens ledamter 2011-2014 Kent Alriksson, ordf (m) Bo Dalesj, vice ordf (s) Sven-Erik Svensson (c) Nils-Erik Carlstrm (fp) Maria Svensson Lundin (kd) Ann-Christin Magnusson (v) Gullvi Andersson (mp) Jan Lorentzon (sd)

Patientskerhetslagen, 2011*Systematiskt patientskerhetsarbete. *Patienten lyfts fram som samarbetspartner.*Patientnmndernas betydelse fr patientskerheten blir tydligare. Uppmrksamma Socialstyrelsen.*Informationsskyldighet fr vrdgivaren om mjligheter att anmla/begra ersttning.

Vem lyssnar nr du inte r njd med vrden?Prata med den eller dem som vrdat dig, knns det svrt kontakta patientnmnden.

Information om andra myndigheter och mjlighetert ex: Socialstyrelsen PatientfrskringenFrskringsbolag hos resp kommunLkemedelsfrskringenDiskrimineringsOmbudsmannen (DO)

Arbetsgng i korthet:Inkommen frga, klagoml, synpunktVissa frgor besvaras av handlggarna direktRdgivning som underlag fr patientens eget agerandeFrgorna/synpunkterna vidarebefordras sedan till vrden enl. patientens nskanSvar frn vrdenVidarebefordras till patienten.som hr av sig igen och r njd el. inte njdSamtliga renden presenteras fr nmnden.Berrd cheflkare ser samtliga avslutade renden.

Hllbar jmstlldhet-jmlik vrdSamtliga bemtanderende 1/1-2012 30/9-2012TelefonintervjuSammanstllningUtbildningsmaterial

Mycket vanlig kommentar:Jag vill inte att detta ska hnda ngon annan patient !

Struktur fr registrering och rapporteringVrd och behandling - missnjd med diagnos, bristande initiativ till frnyad medicinsk bedmning mm Organisation, regler och resurser - kallelser, remisser, tillgnglighet, sekretessBemtande - personalen lyssnar ej, nonchalans, informationvrigt

Totalt antal renden 2007-2011

Diagr1

4741551052086

43717011314113

44815914113612

55921417315715

5582481521553

Totalt antal rende

Vrd- och behandlingsfrgor

Bemtande, kommunikation, information

Organisation, regler resurser

vrigt

Antal rende 2007 - 2011

Blad1

20072008200920102011

Totalt antal rende474437448559558

Vrd- och behandlingsfrgor155170159214248

Bemtande, kommunikation, information105113141173152

Organisation, regler resurser208141136157155

vrigt61312153

Blad2

Blad3

Diagr1

256162608828381

101001048611829

462945240

006686

192821292095

2009

2010

2011

Per vrdtyp

200920102011

Akutsjukhus142414701524

Primrvrd109510901263

Psykiatrisk vrd879979856

Specialistvrd549505559

Tandvrd340318310

Kommunal vrd878878

Geriatrik696463

Habilitering & Hlsa5106

Utom SLL, avtal14412

vrig vrd329237245

479147654916

Per vrdtyp

000

000

000

000

000

000

000

000

000

000

2009

2010

2011

Klagoinstans riket

200920102011

Patientnmnden256162608828381

Patientfrskringen101001048611829

Ansvarsnmnden462945240

Socialstyrelsen006686

Lex Maria192821292095

Klagoinstans riket

000

000

000

000

000

2009

2010

2011

Diagr2

559558

168169

44HSAN

Socialstyrelsen59

4039

2010

2011

Landstinget Kronoberg 2010 - 2011

Blad1

Anmlningar till LF169

Beslut frn LF ersttning 37

Beslut frn LF inte ersttning 59

Anmlan enligt Lex Maria 39

Enskild anmlan till SoS 59

20102011

PAN559558

LF168169

HSAN44

Socialstyrelsen59

Lex Maria4039

Blad1

2010

2011

Landstinget Kronoberg 2010 - 2011

Blad2

Blad3

Antal renden till kommunerna: 9 12

Vad visar antalet klagoml egentligen ??

Vilket r bra ?

Vilket r dligt ?

Mnga synpunkter och klagoml kan betyda:

en verksamhet med brister av ngot slag, och drfr missnjda patientereller:ett ppet och tilltande klimat hos ledning och personal, lyhrdhetpatienter som r vana att ska information

F synpunkter och klagoml kan betyda:att verksamheten r vlfungerande, och patienterna r njda

eller:bristande information om mjligheten att lmna synpunkter och kritikpatienter i beroendestllning

93-rig kvinna som nyligen opererats fr lrbensbrott. I samband med sjukhusvistelsen fick kvinnan en srskada p smalbenet. Kvinnan vistas nu p korttidsboende eftersom sret har svrt att lka. Dotter ifrgastter om ndvndig kompetens finns i hemsjukvrden och om man verkligen inte kan gra mer nu nr sret inte vill lka? Skall hon behva ligga i sngen och ruttna bort?

82-rig kvinna med demensproblematik. Bor i eget boende m h a hemhjlp och dotter. I samband med dotterns semesterresa lades mamman in p sjukhuset, drifrn till ett korttidsboende p annan ort. Hit kommer en bistndshandlggare och en ny bistndsbedmning grs. Bistndshandlggaren frgar om kvinnan vill ka hem, vilket hon svarar ja p. Fungerar inte hemma, larmar och skriker p hjlp. Dottern r frustrerad ver att ingen tar ett samlat omvrdnadsansvar fr mamman och att anhriga inte var med vid bistndsbedmningen.

56-rig man som opererade diskbrck 2008, svr smrta i efterfrloppet som behandlats med narkotiska lm. Vren 2010 upplevde makan att pat blivit mer glmsk. VC kontaktas och CT samt utredning av kommunens demenssjukskterska genomfrs. CT r normal, dremot visar demenssjukskterskans utredning en demensbild. VC skickar brev till mannen samt recept p demensmedicin. Pat och anhrig blir chockade. Ny utredning genomfrs som r normal, mannen har en dyslexi och dyskalkyli vilket gr att testerna mste gras p annat stt. Anhrig undrar hur demenssjukskterska kan lmna ett s felaktigt resultat?

ldre man som vistas p ldreboende. Har dr ramlat flera gnger och slagit i hften, har nu ftt ett fult sr p sin hft. Nyligen inlagd p sjukhuset pga infektion i sret. Dottern r mycket besviken ver den omvrdnad som ges p ldreboendet, menar att man inte frebygger trycksr. Dottern vill se pappans journal men har d ftt till svar "jag tycker inte att du skall lsa papperen, d blir du bara ledsen" sger ocks "vi erknner att vi har brustit". Nr dottern nyligen var p besk frgade hon varfr pappan inte hade den frhjning som var ordinerad? Fr d till svar "ska han ha en kudde?" Dottern vill att en ordentlig utredning grs och att man ser ver verksamheten s att detta inte upprepas.

ldre man som r cancersjuk. Har ocks en diabetes med sr p foten. Sret har under ngra mnader lagts om av hemsjukvrden. Anhrig upplevde att det var bristande kompetens hos personal i hemsjukvrden, mnga olika personer. Ibland hade man inte med sig det material som behvdes. Mannen har nu varit inlagd p onkologen och har drifrn ordinerats en pump fr ftterna. r nu medicinskt frdigbehandlad och p vg hem. Anhrig r nu orolig fr hur vrden kommer att sktas frn hemsjukvrdens sida?

ldre rullstolsbunden man som vistas p ett vrdboende. Anhrig ifrgastter varfr pappan mste drogas ner. Sonen berttar att man framfrt detta till personalen men att man inte fr ngot gehr fr sina synpunkter. Enligt anhriga r pappan livlig och glad utan lugnande medicin, s som han har varit hela sitt liv men nr han fr lugnande medicin blir han glmsk och kommer inte ihg. Sonen uttrycker att man knner sig verkrd av personalen.

ldre man som drabbades av stroke fr ngra veckor sedan. Nr mannen var medicinskt frdigbehandlad skickades han till vrdboendet. Nr man kom dit fanns det ingen som mtte upp, blev s smningom placerad p ett rum p 3:e vningen. Anhriga fick en upplevelse av att mannen var vergiven. Efter ngra dagar kte anhriga dit fr besk, hittade s smningom personal som motvilligt fljde med upp till rummet. Dr lg mannen och skakade, var dlig. Akut ambulanstransport till akuten, konstaterades att mannen drabbats av lunginflammation. Mannen avled dagen efter. Anhriga undrar nu:-hur ofta har mannen ftt tillsyn?-vilka kontroller har utfrts?-vad hade hnt om inte anhriga dykt upp p fredagskvllen?

Kvinna som r handikappad sedan mnga r, har bl a svrt att g. Har rullator fr inom- och utomhusbruk. Fr ngon mnad sedan var sjukgymnast och arbetsterapeut p hembesk fr utprovning av ny rullator, arbetsterapeuten sger vem vet hur lnge du kan st p dina ben eller komma ut. Kvinnan reagerade starkt p att ngon uttrycker sig s, r detta professionellt?

Man i 55rsldern som opererade diskbrck fr ett par r sedan, svr smrta i efterfrloppet som behandlats med narkotiska lm. Vren 2010 upplevde makan att patienten blivit mer glmsk. VC kontaktas och CT samt utredning av kommunens demenssjukskterska genomfrs. CT r normal, dremot visar demenssjukskterskans utredning en demensbild. VC skickar brev till mannen samt recept p demensmedicin. Patienten och anhrig blir chockade. Ny utredning genomfrs som r normal, mannen har en dyslexi och dyskalkyli vilket gr att testerna mste gras p annat stt. Anhrig undrar hur demenssjukskterska kan lmna ett s felaktigt resultat?

En helt vanlig dag i Landstinget Kronoberg

besker 646 patienter specialistlkare utfrs 570 sjukvrdande behandlingar opereras 52 patienter fds 6 barn p BB vrdas 419 patienter p sjukhusen genomfrs 675 rntgenunderskningar tar 1177 emot 211 telefonsamtal besker 1 936 personer lnets vrdcentraler, varav 935 personer trffar en lkare besker 49 personer en lkare inom psykiatrin undersks 86 vuxna och 93 barn hos folktandvrden

KontaktuppgifterTelefonTelefon: 0470-58 85 42Fax: 0470-58 85 30Om du vill kan du ringa anonymt om du baravill hra dig fr vad som gller i ditt fall.E-postpatientnamnden@ltkronoberg.seBrevPatientnmndenLandstinget Kronoberg, 351 88 VxjHemsidawww.ltkronoberg.se