cafÉ ajna i hÄlsohuset marias nycklar en förverkligad dröm · innehÅll hÅllbarhet ledare...

1/2019

En förverkligad dröm

CAFÉ AJNA I HÄLSOHUSET

MARIAS NYCKLAR

LEDARE – Kravet på hållbarhet ökar

I FINLAND

INNEHÅLL HÅLLBARHET

LEDARE KRAVET PÅ HÅLLBARHET ÖKAR 3 AKTUELLT FINLAND, VÄX! - FÖRETAGARNA I FINLANDS MÅLPROGRAM 2019 – 2023 4 –7

1/2019

8Café ajna i hälsohuset Marias NycklarEn förverkligad dröm

FÖRETAGARNA I FINLANDEn tidning för svenskspråkiga medlemmar i Företagarna i Finland.

TEMAN 2019 UTKOMMER MATERIALHållbarhet 20.3 20.2Turism 5.6 8.5Hälsa&Välmående 2.10 4.9Ung Företagare 11.12 13.11

ISSNISSN 2341-9555 (Print)ISSN 2341-9563 (Online)

MATERIAL [email protected]Österbottens Företagare Rådhusgatan 12–14 D, 65100 VASAtel. 050 551 3995

CHEFREDAKTÖRHippi HoviKust-Österbottens Företagare [email protected], tel. 050 551 3995

UTGIVAREFöretagarna i Finland

DISTRIBUTIONDelas ut till alla Företagarna i Finlands medlemmar som har valt att få information på svenska.

UPPLAGA2 450 st.

OMBRYTNINGAste Helsinki Oy

TRYCKKTMP Group Ab Oy

18 20

12 14 16

10EGENTLIGA FINLANDS

FÖRETAGARE

HUVUDSTADSREGIONENSFÖRETAGARE

HELSINGFORS FÖRETAGARE

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

NYLANDS FÖRETAGARE

SÖDRA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

AKTUELLT

24 Ensamföretagarna behöver dessa 11 förändringar

26 Sme-barometern 1/2019

28 Vad uppnådde vi år 2018

32 Viktiga tal 2019

Företagare i Finland 1/20192

Företagarna i Finlands bussturné Finland, väx! bör-jar i skrivande stund vara på slutrakan. Bussen, tejpad i Företagarna i Finlands färger, har under

37 dagar besökt över 20 orter från norr till söder. I sam-band med turnén har det ordnats över 100 publikeve-nemang, paneldiskussioner, skolbesök och kaffebjud-ningar. Företagarna i Finland, som vill att 2020-talet blir ett årtionde av tillväxt, har under turnén utmanat framför allt alla partiers riksdagsvalskandidater att ta itu med tillväxtmålen. Utan tillväxt är det omöjligt att höja sysselsättningsgraden, som är nödvändig för att Finland på 2020-talet ska kunna satsa på bland an-nat vård, bildning och hållbarhet. Vi har i detta num-mer av tidningen fokuserat på det sistnämnda, det vill säga hållbarhet. Aldrig tidigare har nämligen männ-iskans påverkan på planeten varit så belastande som under vår tid.

Stora utmaningar för hela mänsklighetenEnligt demografiska prognoser fortsätter jordens be-folkning att öka till år 2060, för att därefter stagnera. Det finns forskning som hävdar att det krävs resurser som motsvarar två planeter för att tillfredsställa våra behov år 2030, om vi fortsätter att konsumera och skapa avfall i samma takt som idag. Dagens konsum-tionsmönster kombinerat med den snabba befolkning-sökningen oroar allt fler människor. Klimathotet, ener-gi- och miljöfrågor, informationsteknologins snabba framsteg, befolkningsutvecklingen och folkhälso- och jämställdhetsfrågor lyfts ständigt fram, även av inter-nationella forskarnätverk, som viktiga utmaningar för hela mänskligheten.

Hållbarhet som en del av affärsidénKraven på hållbar utveckling gäller också företag, som behöver bli bättre på att hantera jordens begränsa-de resurser på ett mer ansvarsfullt sätt. Redan idag redovisar många större företag hur de arbetar med hållbarhetsfrågor, ofta på grund av krav från ägarna. Hållbarhetsredovisningarna minskar inte i framtiden, eftersom allt flera ägare vill ha transparens för att kun-na bedöma risken i bolagen man investerar i. Kunderna i sin tur vill allt oftare veta att de handlar av ett hållbart företag och framför allt yngre människor på arbets-marknaden ställer ökade krav på företagen de söker sig till. Ett ansvarsfullt och hållbart företagande är en fördel när det kommer till rekrytering. Det blir alltså mer naturligt att hållbarheten är en del av affärsidén.

Framgångsfaktor även för mindre företag Gäller detta med hållbarhet då endast större företag? Nej, naturligtvis inte. Mindre företag, som har hållbar-het med i sin affärsidé, blir enligt många forskare allt mer konkurrenskraftiga i framtiden. Det är allt svåra-re att ducka för kraven på tydliga riktlinjer kring frågor om miljö, sociala förhållanden, mänskliga rättigheter och korruption. Även i upphandlingar ställs allt oftare krav på att dessa finns. Att skapa denna typ av förtro-ende är alltså en avgörande framgångsfaktor för fram-tidens småföretag.

Min förhoppning är att den positiva utveckling-en fortsätter och att fler företag anammar ett hållbar-hetsperspektiv, där både miljö och hälsa betraktas som ändliga och värdefulla resurser. Det tjänar du, jag och samhället i stort på.

Kravet på hållbarhet ökar

LEDARE

Hippi Hovi Chefredaktör

Företagare i Finland 1/2019 3

Avgör exportaff ärer med hjälp av fi nansieringExporthandel är ett lagspel. Vi hjälper dig att nna de rätta nansieringslösningarna med vars hjälp du kan göra ett konkurrenskraftigt anbud utan att belasta företagets kassa.

Hitta tips på nnvera. /pk-vienti

CHESS 5.4.2019 i Helsingfors

SPELMAN PÅ TAKET 25.10.2019 i Vasa

Säkra din plats nu! www.svenskatraffen.fi


Avgör exportaff ärer med hjälp av fi nansieringExporthandel är ett lagspel. Vi hjälper dig att nna de rätta nansieringslösningarna med vars hjälp du kan göra ett konkurrenskraftigt anbud utan att belasta företagets kassa.

Hitta tips på nnvera. /pk-vienti

CHESS 5.4.2019 i Helsingfors

SPELMAN PÅ TAKET 25.10.2019 i Vasa

Säkra din plats nu! www.svenskatraffen.fi

FÖRETAGARNA I FINLANDS MÅL FÖR VALPERIODEN 2019–2023

Företagarna i Finland vill att 2020-talet blir ett årtionde av tillväxt. Utan hållbar tillväxt är det omöjligt att höja sysselsättningsgraden till 80 procent.

En hög sysselsättningsgrad är nödvändig för att Finland på 2020-talet ska klara av de vårdkostnader som befolkningens åldrande orsakar och

för att vi ska kunna satsa på bland annat bildning, miljöskydd och försvar.

Företagarna i Finland utmanar alla partier att ta itu med dessa tillväxtmål. Den kommande regeringen kan inte basera sin politik

på nuvarande sysselsättnings- och tillväxttakt.

FINLAND SKA BLI VÄRLDENS BÄSTA FÖRETAGARLAND Finland behöver fler företagare och fö-retag nu och i framtiden. Det är viktigt för alla i Finland, eftersom företagar-na skapar arbete och tillväxt. Finland ska sträva efter att vara världens bäs-ta företagarland. För närvarande ligger Finland på tolfte plats i en global jäm-förelse av företagande (Global Entre-preneurship Index) och på nionde plats i Europa. Det är inte lätt att förbättra placeringen, eftersom nästan alla län-der vill förbättra sitt företagsklimat. För att Finland ska kunna höja sin place-ring måste förutsättningarna för före-tagandet förbättras snabbare än i de konkurrerande länderna. Tillväxtpoliti-ken under det kommande årtiondet ska uppmuntra till företagsverksamhet och dess utvidgande. Det ska också belöna företagaren för risktagningen. Företa-garna i Finlands mål är att göra det lätt-are att vara företagare och sysselsät-ta. Med FiF:s tillväxtrecept ser vi till att Finlands ekonomi växer på ett hållbart sätt, att sysselsättningen förbättras och att välfärdsstatens grund stärks. Företagsamhet är en av Finlands hörn-stenar. Finland behöver:

3

VÄRLDENS BÄSTA FÖRETAGARLANDFinland ligger på plats 12 i den globala jämförelsen (Global Entre-preneurship Index) och på plats 9 i den europeiska jämförelsen av företagandet i olika länder.

VAD MÄTER GEI?GEI-indexet jämför företagsamhet globalt. Allt som allt finns 137 länder med i indexet, som består av tre underindex. De undersö-ker attityderna, färdigheterna och strävandena i anslutning till företagandet. Dessa består i sin tur av 14 pelare, som innehåller både individuella och institutionella variabler.

Värld GEI

1 USA 83.6

2 Schweiz 80.4

3 Canada 79.2

4 Storbritannien 77.8

5 Australien 75.5

6 Danmark 74.3

7 Island 74.2

8 Irland 73.7

9 Sverige 73.1

10 Frankrike 68.5

11 Holland 68.1

12 Finland 67.9

I resultaten ligger Finland bland annat efter Danmark (6), Island (7) och Sverige (9). Norge ligger på plats 21.

Källa: Global Entrepreneurship Index, 2018

Företagare i Finland 1/2019 5

AKTUELLT | FÖRETAGARNA I FINLAND

ETT UPPMUNTRANDE SKATTESYSTEMFöretagsbeskattningen ska stödja företagsamhet och företagarens risktagning och utvidgning av företagsverksamheten. Beskattningen har en betydande inverkan på företagarens motivation, vilja och förmåga att utvidga företaget med investeringar och nya anställda.

DJÄRVA STRUKTURREFORMERArbetsmarknadsreformer ska genomföras med beslutsamhet. Arbetsplatserna ska ges mera makt att ingå egna avtal och demokratin ska stärkas. Att underlätta sysselsättningen, öka flexibiliteten, höja sysselsättningsgraden och skapa arbetsplatser är våra viktigaste mål när det gäller höjningen av sysselsättningsgraden.

STÖD FÖR FÖRETAGARNAS VÄLMÅENDEFöretagarnas välmående återspeglar starkt företagens framgång. Vi vill att vårt socialskydd ska uppmuntra till företagsamhet och arbete och även anpassas till en tid då företagarens och den anställdas roller byts eller överlappar varandra.

MINDRE FÖRETAGSREGLERINGVi vill minska de regleringskostnader som riktas till företagen med en fjärdedel fram till 2025. Vi kontrollerar nya regleringar enligt modellen ”en in, två ut”. Det betyder att om ny reglering orsakar företaget en euros extra kostnad, ska lagstiftaren minska de existerande regleringskostnaderna med två euro.

ÖKAD INTERNATIONALISERINGFöretag som utvidgar sin verksamhet internationellt skapar tillväxt och välfärd i Finland. Det måste bli lättare att sysselsätta utländsk arbetskraft. Ett starkare Business Finland- nätverk stöder tillväxten av företag i alla storleksklasser.

Företagare i Finland 1/2019Företagare i Finland 1/20196

KUNNIG ARBETSKRAFTLivslångt lärande förlänger arbetskarriärer och säkrar tillgången till yrkeskunnig arbetskraft då arbetslivet förändras. Det är viktigt också för företagare, så att de ska kunna utveckla sitt eget kunnande. Genom mer djupgående samarbete mellan företag och läroanstalter förbättrar vi ungdomarnas möjligheter att hitta arbete och vi upprätthåller de vuxnas kunskap. Vi vill att allt fler har en examen på andra stadiet.

EN NY MÖJLIGHET FÖR FÖRETAGARENFöretagaren ska även efter en konkurs eller en tillfällig ekonomisk kris garanteras möjlighet till en ny start. Nu för tiden möter företagare många hinder om de vill fortsätta med affärsverksamhet efter en konkurs eller betalningsstörningar. Såväl lagstiftning som praxis ställer hinder.

AVVÄRJANDE AV KLIMATFÖRÄNDRINGENFinland måste öka sina satsningar på avvärjandet av klimatförändringen. Bland de viktigaste metoderna är utsläppshandeln och beskattningen. Klimatbelastningen kan även minskas med ny teknologi och cirkulär ekonomi.

VALFRIHET SOM EN DEL AV EN VÄLFUNGERANDE SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMTill social- och hälsovårdsreformens centrala målsättningar hör bättre tillgång till service, ökad jämlikhet och bromsande av ökningstakten på kostnader. Ett landskap kommer med sina egna åtgärder att avgöra om målen med social- och hälsovårdsreformen uppnås. Valfrihet, social- och hälsovårds- sektorns integration och utnyttjandet av digitalisering är sätt att nå målen.

Företagare i Finland 1/2019 7Företagare i Finland 1/2019

TEXT OCH BILD SUSANNE SKATA

Uppe på 2500 meter över havet växer den toxiska backsippan pulsatilla. Företagaren Maria Wester var

på kurs i Alperna och lärde sig då att den giftiga – och fridlysta – blomman har en mycket stark läkekraft. För att komma åt den tar man försiktigt tillvara en stump av roten och en bit av bladet och behandlar dessa till

homeopatiska läkemedel. Så får blomman leva kvar och läkekraften hjälpa någon som är sjuk. Helhetstänk har

varit Maria Westers ledstjärna i all verksamhet.

I byn Kaitsor i Vörå bor cirka 150 per-soner. Det finns en lågstadieskola, men ingen butik. Däremot finns det ett helt hälsohus: Marias Nycklar.

Maria Wester började sin verksamhet som homeopat i ett av rummen i byns bankhus för många år sedan.

– Jag har alltid sett på kroppen som en helhet där allt hänger ihop, säger Maria. Därför har jag hela tiden studerat vidare och jobbar idag ock-så med bioresonansterapi och kost-rådgivning utöver att jag driver Mari-as nycklar.

Förverkligad drömDå banken stängde tog Wester över hela huset, renoverade upp det och lät andra företagare hyra in sig. Idag kan man få allt från energiklippning till massage i huset. Maria har byggt ut och förfogar nu över 400 kvadratme-ter med konferensutrymmen och plats för minst sex företagare. Hon vill locka stadsfolk till landsbygden för att varva ner i en lugn miljö, precis som hon själv gjorde den dagen hon kom på att hon ville skapa ett hälsohus.

– Jag drömde också om att någon skulle starta ett café med nyttig mat här, berättar Maria. Jag nämnde det till en kund och idag har drömmen slagit in. Man ska säga sina drömmar högt,

så någon annan hör dem!Cia och Jani Malinen driver se-

dan förra sommaren café ajna i Marias nycklar. Caféet har en vegansk meny och gör sina produkter av ekologiska och närodlade råvaror så långt det är möjligt.

”Allt börjar i huvudet”Cia Malinen och hennes dotter brotta-des länge med hälsoproblem. För att få bukt med sin krånglande mage byt-te Cia stegvis ut sin kost. Idag är hon mjölk- och glutenfri och äter plantbase-rad mat. Hon har också bytt ut hygien-produkter till ekologiska och miljötän-ket har fått ett starkt fäste i allt hon gör.

– Då jag märkte hur bra jag mår av veganskt kost blev det lätt att gå över till naturliga produkter också med an-nat, säger Cia Malinen. Allt börjar i hu-vudet, för oss av hälsoskäl, resten blev självklart. Den etiska aspekten och fö-retagandet kom in efter hand.

Maken Jani inspirerades och med bytet till vegansk kost blev han av med sina allergier. Cia ville göra något pro-duktivt av sitt miljötänk och fick idén om ett veganskt café. Hennes och Ma-rias drömmar matchade och hon bör-jade visionera. Jani stod redo att för-verkliga.

– Många sa att det inte fanns nå-

got förnuft i att starta ett lunchcafé i en liten by, berättar Jani. ”Tänk noggrant” sa de till oss. ”Hur vågar ni?” frågade de. Vi trodde på idén och gick på känsla.

Idag serverar café ajna lunch fem dagar i veckan. Malinens erbjuder ca-tering och privatbokningar i caféet, som då transformeras till restaurang. Cia tillverkar och säljer sin variant av hälsodrycken kombucha. Paret Mali-nen utvecklar hela tiden sin verksam-het och planerar veganska hambur-gar- och grillkvällar i vår. All mat görs från grunden av ekologiska och gär-na närproducerade varor, som helst köps in plastminimerade. Hållbarhet är nyckelordet och det innebär att vara matsmart.

– Vanligt folk har fördomar om att vegansk mat bara är sallader, sä-ger Cia. Det känns som en seger var-je gång en kund, speciellt en manlig byggarbetare, går ut belåten med vet-skapen om att vegansk husmanskost kan vara både god, varm och mättan-de. Miljötänket och det etiska kommer ”på köpet”.

SynergieffekterFör den som kör längs Riksåttan ge-nom Kaitsor efter lunchtid är det ock-så möjligt att svänga in och köpa hem matlådor till kvällen.

Hållbar hälsa

Företagare i Finland 1/2019 Företagare i Finland 1/20198

– Ett café nära riksvägen ger många möjligheter ändå, konstaterar Jani. Via sociala medier kan vi sälja ta-ke-away, självklart i biologiskt nedbryt-bara lådor, för den som vill ha en nyttig och miljösmart middag.

Café ajnas start innebar förstås hälsosamma luncher strax intill eget jobb för Maria Wester, men också fler synergieffekter för henne och de andra företagarna i Marias nycklar.

– Vi har haft föreläsningar om håll-bar hälsa, brunchyoga och meditation och vi hittar hela tiden på nytt, säger Maria. Vi skapar olika paket och eve-nemang tillsammans och konferens-utrymmet är också öppet för utomstå-ende som vill ha sina möten i ett hus där hållbar hälsa är A och O. En för-verkligad dröm, en bra helhet!

Jani och Cia Malinen driver veganska café ajna i Kaitsor. Sonen Love hänger gärna med.

Maria Westers dröm om ett café i hälsohuset gick i uppfyllelse.

Företagare i Finland 1/2019 Företagare i Finland 1/2019 9

TEXT OCH BILDER SUVI UUSITALO-SIRÉN

Mikola ekogård i Rimito i hjärtat av skärgården förbereder sig för en ny växtperiod. I företagarens vardag är ekologiskt tänkande inga

tomma ord, utan värderingsstyrda val och praktiska handlingar.

–Genom ekologisk odling kan man rentav rädda värl-den.

Det säger Tita-Marjut Salonen som tillsammans med sin man Osmo Salonen bedriver ekologisk odling av växthus- och frilandsgrönsaker, pota-tis, bär och sommarblommor i Rimi-to, Nådendal i Egentliga Finlands skär-gård.

– Med ekologisk mark kan man mycket effektivt binda koldioxid. Stu-dier visar att en ökad ekologisk åke-rareal har en väldig potential att be-kämpa klimatförändringen, förklarar Tita-Marjut Salonen.

En ny växtperiod har kommit igång: på den fyra hektar stora eko-

logiska gården har man sått de första fröna för den kommande säsongen. Den första potatisen tas upp i växthu-set redan i slutet av maj.

Gården har totalt cirka 3 500 kva-dratmeter växthusareal.

– I slutet av mars har säsong-en kommit så långt att vi börjar arbe-ta med full effekt, berättar Tita-Marjut Salonen.

Paret Salonen inledde Mikola gårds verksamhet i Osmos hemtrak-ter år 1982, då i form av en blomster-trädgård.

Ekologiskt tänkande redan före boomen

År 1997 fick paret tillfälle att köpa den intilliggande ekologiska gården som drevs av Osmos kusin. Osmo,

som hade arbetat som trädgårds-mästare vid Gullranda i Nådendal, och Tita-Marjut, också hon med studier i branschen, beslutade sig för att anta utmaningen.

– Då var ekologisk odling ännu inte så mycket på tapeten, men det passade våra värderingar. Vi var och är proffs, men det fanns och finns mycket kvar att lära sig. Det kommer fortfaran-de nyheter av olika slag hela tiden, så studierna fortsätter, berättar Salonen.

Även om branschen är hårt reg-lerad och övervakad, ser Salonen det som något positivt.

– Det krävs tillstånd för att få an-vända ordet ekologisk. Pappersexer-cisen är omfattande och kontrollerna många, men det säkerställer att kun-

Mikola ekogård i Rimito förbereder sig för en ny växtperiod. Den första tidiga potatisen tas upp i växthuset i slutet av maj.

På en ekologisk gård är hållbar utveckling vardag och värdering


EGENTLIGA FINLANDS FÖRETAGARE

den i Finland kan vara säker på att allt har skötts korrekt.

Ekologiskt tänkande och hållbar utveckling är en hjärtesak för företa-garparet.

– Vi skulle inte odla grönsaker om vi inte kunde göra det ekologiskt. Även som konsumenter gynnar vi eko-logiskt.

Ständig utvecklingFörutom genom värderingarna präg-lar hållbar utveckling gårdens vardag även genom praktiska åtgärder: Miko-la gård har ett eget solkraftverk på 6,5 kilowatt och all el som gården köper in är också solel.

Paret prövar och utvecklar dess-utom nya lösningar för att helt kunna överge oljevärme.

Ett av växthusen värms redan nu upp med ett system som via ett rör mitt i växthuset tar tillvara den uppå-tstigande värmen för att sedan cirku-lera den på nytt.

– Värmen går inte till kråkorna utan transporteras till och lagras i mar-ken med hjälp av ett nedgrävt rörsys-tem, berättar Salonen entusiastiskt.

I sommar är det meningen att ex-perimentet ska utvidgas till ett nytt växthus, som dessutom byggs av åter-vunna bågar. Förutom i de stora linjer-

na syns hållbar utveckling även i små handlingar i vardagen.

– Vi arbetar ständigt med att minska vårt koldioxidavtryck. När vi transporterar varor funderar vi ut rut-terna så att det inte blir onödigt köran-de. Vi återvinner till exempel förpack-ningsmaterial och blomkrukorna som går till kunderna kommer sedan tillba-ka till oss, berättar Salonen.

Ekologiskt odlat blir allt populärare

På Mikola gård odlas grönsakerna i jord.

– Detta har en klar effekt på sma-ken. Bland annat tomaterna tar sma-ken från näringsämnena i jorden. To-mater som odlas i stenull har aldrig sett jord och är därför inte lika smak-rik, beskriver Salonen.

Efterfrågan på ekologiskt ökar. I Rimito i Nådendal tredubblas antalet invånare tack vare sommargästerna. Bland dem har den rena, lokalt odlade maten, bra åtgång.

– Jag har också märkt att när fa-miljer får tillökning så börjar matens ur-sprung och renhet intressera på ett helt annat sätt. Då köper man gärna ekolo-giska produkter, berättar Salonen.

Mikola gård har en egen butik. Ut-

över direktförsäljningen säljer man även till lokala affärer och till vissa res-tauranger. Paret Salonen sysselsät-ter sommarjobbare och har också ett nära samarbete med läroinrättningar-na i regionen.

Stöd av företagarföreningen

Mikola ekogård valdes till 2018-års företag i Nådendal.

– Vi tog med glädje och tacksam-het emot utmärkelsen. Det är natur-ligtvis alltid trevligt att få erkänsla för arbetet man gjort.

Tita-Marjut Salonen var en av dem som grundade företagarföreningen Rymättylän Yrittäjät och hon är dess nuvarande sekreterare. Föreningen har varit ett bra kamratstöd.

– Intressebevakningsarbetet både i regionen och på ett nationellt plan är viktigt, och genom att utnyttja juridisk och annan rådgivning får man snabbt valuta för medlemsavgiften. I föreningsverksamheten träffar man andra företagare och även om de arbe-tar inom helt andra branscher är dis-kussionerna givande, förklarar Tita- Marjut Salonen.


TEXT OCH BILD MIA BERG-LUNDQVIST

Intresset för energisparande och ekologiska produkter har ökat markant. För genomsnittskunden är det ändå inte miljöaspekten

som primärt styr konsumtionen, utan ekonomin.

Det som är bra för miljön är inte sällan också bra för plånboken, men miljöaspekten uppfattas fortfarande mera som

en bonus.– Under åren i branschen har jag

lärt mig att det behövs både morot, piska och kanske litet av ett socialt tryck för att få folk att förändra sitt beteende, ler Mika Nieminen, ägare till Putkipiste i Karis.

Här finns en generationsklyfta, där de yngre kunderna har ett mera uttalat miljötänk. Nieminen tror detta är resultatet av det arbete som lagts ned på miljöfostran i skolorna.

– Det är intressant att se hur det gett utdelning, säger Nieminen.

Han har själv tidigare arbetat med undervisning kring hållbar utveckling och varit involverad i diverse miljö projekt.

Företagets tre benNieminen, som är ekonom i grunden, är sedan fyra år tillbaka företagare på heltid. Företaget Putkipiste grundade han redan år 2005 tillsammans med barndomsvännen Harri Huovinen. De var båda i ett livsskede då de byggde och renoverade sina hem. De tyckte att material på VVSsidan var väldigt dyra och beslöt därför för att själva börja sälja tillbehör, vid sidan om sina ordinarie jobb. I början var det en småskalig verksamhet som fick sin start på Kustvägen 51 i Ingå.

Efter ett antal flyttar finns butiksverksamheten i dag i Karis, Raseborg. Företaget, som har nio anställda, står på tre ben. En viktig del av verksamheten är förlagd till huvudstadsregionen, där sex personer sysslar med kartläggning av rör.

– Vi filmar rören och granskar i vil

ket skick de är, berättar Nieminen. Vi har stora kunder såsom HUSsjukhusen. Vi var tidigare också kontraktsentreprenör för Esbo stad, men det upphörde vid årsskiftet.

I företaget finns också en butiksdel och importsidan, där man bland annat satsat på import av rörkameror och ventiler som ska förbättra inomhusluften och samtidigt vara värmeåtervinnande.

– Importsidan är hittills den minsta, men vi har stora förväntningar på att just den här biten av verksamheten ska växa, säger Mika Nieminen.

Lätt att förivra sigFöretagskunderna är ett viktigt kundsegment för Putkipiste. För just kartläggningen av rör utgör de så gott som hela kundunderlaget. Det finns mycket pappersexercis och många krav som måste uppfyllas för att sköta kunder som storföretag, kommuner och offentliga instanser. Vinstmarginalerna är också mindre än för privatkunder.

– Men det ger kontinuerligt jobb och säkra inkomster, säger Nieminen.

På butikssidan fördelar sig kunderna ganska jämnt mellan företag och privata kunder. Speciellt då sommarsäsongen tar vid ser man en klar topp i försäljningen bland de privata kunderna, eftersom sommargästerna utgör ett välkommet tillskott.

Nieminen är övertygad om att efterfrågan på miljö och energisparande produkter kommer att öka. Det kom

mer ständigt nya miljöprodukter ut på marknaden, något han tagit del av på de mässor han regelbundet besöker runt om i Europa. Han konstaterar att det är lätt att förivra sig och vilja ta in lite av allt.

– Men åren i branschen har lärt mig att man måste begränsa sig till några utvalda produkter. Arbetet med att marknadsföra en vara tar långt mer tid än vad man först tror.

Den ökade efterfrågan kommer också att medföra sänkta priser för konsumenten.

– Det har vi redan sett med exempelvis solpaneler som i dag är klart förmånligare än för tio år sedan, säger Nieminen.

Lärt sig tålamodVilken är den största utmaningen i din

bransch?

– Det är nog näthandeln som tar över allt mer. Vi erbjuder redan nu näthandel i mindre skala, men här måste vi satsa mer.

Nieminen tillägger att deras produkter trots allt är lite speciella ur näthandelsperspektiv, eftersom flera kräver installation av fackman. Vad har livet som företagare lärt dig?

– Tålamod, inget händer bara så där (knäpper med fingrarna). Jag har också blivit litet mera försiktig, efter att jag många gånger slagit huvudet i väggen. Men det är också en stor glädje att vara företagare. Friheten och möjligheten att förverkliga sig själv är ju fantastisk, ler Nieminen.

Morot, piska och socialt tryck

Företagskunderna ger kontinuerliga jobb och säkra inkomster


NYLANDS FÖRETAGARE

FT0119_012_nylands_foretagare.indd 12 08/03/2019 16.57

Mika Nieminen gillar friheten och möjligheten

att förverkliga sig själv som företagare.

Putkipiste

• Grundades 2005 i Ingå.

• Butiken finns i dag i Karis.

• Nieminen äger i dag företaget ensam.

• Företaget har nio anställda.

• Omsättningen år 2018 var cirka 1,2 miljoner euro.

>> Putkipiste importerar också rörkameror,

en nisch som förväntas

växa.

<< Många dras med dålig inomhusluft. Putkipiste har bl.a. satsat på ventiler som ska ge bättre inneluft och samtidigt vara värme- återvinnande.


FT0119_012_nylands_foretagare.indd 13 08/03/2019 16.57

Företagarna bakom Simppeli- kirppis är pappa Pekka Väli-kangas och dotter Henna Väli-kangas. De sökte utrymmen

en längre tid och hittade till slut lämp-liga lokaler omfattande cirka 550 kva-dratmeter på Indola-området i Karleby.

– Det kändes genast bra och snart var hyreskontraktet undertecknat, be-rättar Pekka Välikangas. Vi öppnade butiken i november 2018 och hittills har över 450 personer hyrt en försälj-ningsplats hos oss.

Simppeli-kirppis har över 150 lop-

pis-bord och dessutom tar de in möb ler och större produkter till försäljning. På lopptorgen säljs hela och rena pro-dukter, så det lönar sig att återvinna.

– Lopptorg är populära bland barnfamiljer, berättar Henna Väli-kangas. Därför har vi en lekplats och extra skötrum att erbjuda. Man har också möjlighet att ta en kopp kaffe under shoppingrundan.

Simppeli-kirppis är en bifirma till Kokkolan OnnenPekka Oy, där Henna fungerar som verkställande direktör och Pekka som styrelsemedlem. Pek-

ka efterlyser mer information åt nya företagare när det gäller företagsverk-samhetens grunder.

– Det berättas alltför lite om före-tagarens socialskydd, de olika bolags-formerna och överlag om hur man skall driva ett företag, tycker Pekka.

Loppisföretagare i andra generation

Pekka Välikangas har varit företagare i 30 år och har en gedigen erfarenhet från bl.a. medie-, tryckeri- och handels-branschen. Henna däremot är verk-sam sitt första år som företagare och arbetar som väktare, vilket också syns i företagets vardag. Företaget har bl.a. investerat i alarmportar, övervaknings-kameror och säkerhetsknappar.

För sju år sedan, när pappa Pek-ka sålde sitt lopptorg i centrum, hade intresset för loppisföretagande hunnit tändas för dottern.

– Jag tycker om att förmedla sa-ker och vara med folk, men jag skul-le aldrig ha startat loppis i denna stor-leksklass ensam på nytt, konstaterar Pekka. De nya systemen och program-men är komplicerade, så det är bra att vara två.

Henna sköter om företagets mark-

Gör underbara fynd och återvinn på loppisLopptorgen runtom i Finland erbjuder folk att bli av med onödiga saker. För en del är det ett ställe att göra fynd på. Genom återvinning av bland annat kläder kan vi minska på vårt koldioxidavtryck.TEXT NINA NIEMI OCH BILD SIMMPPELI KIRPPIS


MELLERSTA-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

Meet me here! Ett veckoslut fyllt med olika

evenemang, också för hela familjen!

23.-25.8.2019Kalajoki Hiekkasärkät

Mer info närmare! I samarbete:

nadsföring och sociala medier och det gör att Pekka kan fokusera mer på kundbetjäning.

– Det är ett välfungerande arrang-emang och det har varit toppen att ar-

beta med pappa, berättar Henna. Via Kirppari-Kalle-programmet

på nätet kan kunderna hålla koll på sin egen försäljningssituation dygnet runt. Det går också att göra nya bords-

reservationer och annat i programmet. Lopptorget är öppet alla dagar förut-om måndagar.

Obegränsade möjlighe-ter för verksamhetenDet finns flera olika lopptorg i Karleby, men företagarna välkomnar lite kon-kurrens.

– Då måste man utveckla sin verk-samhet och utbudet av tjänster, kon-staterar Pekka.

Simppeli-kirppis bjuder nu ut tre olika paket åt kunderna. PerusSimp-peli, ProvisioSimppeli och den alltmer populära SuperSimppeli.

– Med SuperSimppeli får kunden bara komma in med loppisgrejor och vi prissätter, ställer dem på försäljnings-bordet och håller försäljningsbordet i skick, berättar Pekka.

I framtidsplanerna ingår att ut-veckla verksamheten ännu mer.

– Vi har ordnat några evenemang med ponnyridning och ballonger och vi kommer att fortsätta utveckla den bi-ten, berättar Henna Välikangas.


TEXT MARIANNE SUNDBLAD OCH BILDER BUGMAN’S BEST

Vad får man när man sätter ihop tre innovativa unga män, en odlingscontainer som ägs av Esbo stads kulturväsen och

hussyrsor? Jo, ett mellanmål med hussyrsor, en fräsch affärsidé och ett nytt företag som fått internationella priser.

Vi säljer inte syrsan i en säck.

Bugman’s Best – en innovativ föregångare


HUVUDSTADSREGIONENS FÖRETAGARE

av världens

befolkning äter insekter.

70 %

Bugman’s Bests unga företa-gartrio kan med fog kallas det här millenniets barn: de är nämligen alla födda 2000.

Hösten 2017 deltog Aaron Uussaari, Matias Järvinen och Toivo Hursti i för-eningen Ung företagsamhets kurs ”Ett år som företagare”. Deras uppgift på kursen var att förädla en affärsidé. På deras skolgård vid Etelä-Tapiolan lukio råkade det finnas en container i vilken det odlades hussyrsor. Ungdomarnas projekt anslöt sig till skolans biologiun-dervisning. Även Esbo stads kulturvä-sen hade varit med i projektet. Pojkarna fick lov att använda containern mot en arbetsinsats: skötseln av hussyrsorna.

ProduktutvecklingPojkarna hade alltså en container full av hussyrsor. Vad skulle de göra med dem? Kring 70 procent av världens be-folkning äter insekter. Varför inte också vi? Syrsor är ekologiska och innehåller rikligt med protein och flera spåräm-nen. Efter grundligt övervägande valde pojkarna en mellanmålsstång som sin produkt. Aaron började testa att tillver-ka den hemma hos sig. Den skulle na-turligtvis smaka bra, men pojkarna ville också använda rena och hälsosamma råvaror. Resultatet av produktutveck-

lingen blev en stång som utöver syrsor

bland annat

innehåller finsk havre och honung från en närbelägen gård. Till smaken bidrar dessutom tranbär, mandel, jordnöts-smör och en nypa kanel.

Och syrsorna, de finns i stången som hela. ”Vi säljer inte syrsan i säck-en”, småler Toivo.

Tillverkning Man kan verkligen säga att pojkarna gör allt – från början till slut. De odlar, sköter, fryser ner och lagrar syrsor-na. Därefter kokas och torkas syrsor-na och blandas med de övriga ingre-dienserna. Till en början paketerades stängerna i smörpapper, men nu har pojkarna övergått till plast. Syrsorna odlas i ett förråd i Toivos pappas träd-gård och stängerna tillverkas alltjämt i Aarons mammas kök. Pojkarna packar stängerna, printar ut etiketter och säl-jer de färdiga produkterna.

Business Försäljningen av stängerna inleddes genast hösten 2017 på ett ”syrseve-nemang” i Esbo. Där såldes hela lag-ret på tretton minuter. För närvarande finns det några återförsäljare i huvud-stadsregionen och stänger kan också beställas från företagets nätbutik på adressen www.bugmansbest.com. Hu-vudsakligen säljs produkten ändå på mässor och evenemang av olika slag.

Eftersom affärsverksamheten fick en positiv start, grundade pojkarna ett aktiebolag i februari 2018, då en av

dem fyllde 18. För närvarande går verksamheten på lågvarv, efter-som pojkarna skriver studen-ten våren 2019, men framtids-

planer finns redan.

FramgångDe unga företagarna har redan hun-nit delta i flera internationella tävling-ar. Bland de största kan nämnas den internationella tävlingen för gymnasie-elever, ”Genius Olympiad”, som hölls i New York sommaren 2018. Den vann Bugman’s Best. De har också deltagit i Junior Achievement Europes tävling Company of the Year i Belgrad och då kom företaget på tredje plats.

FramtidenEfter studentskrivningarna tänker Toivo, Matias och Aaron söka sig till olika studieområden, men utveckling-en och utvidgningen av företaget står högt på agendan. De har redan planer på större tillverkningslokaler och med extern finansiering kan de satsa på återförsäljning och marknadsföring. Hittills har ingen finansiering behövts. Hjälp och råd har pojkarna fått gratis bland annat av mer erfarna företaga-re. De har också andra produktidéer: till exempel från den gård där de köper honungen kunde de få bilarver, vars vi-dareförädling är en möjlighet.

Ekologisk livsstil och vegetarisk kost är dagens megatrender, men en-ligt pojkarna är det ännu mer ekolo-giskt att odla syrsor än växter. På den finska marknaden finns säkert en stor nisch för produkter som innehåller syrsor. När man sett vad pojkarna har åstadkommit på knappa två år, vid si-dan av skolarbetet, tvivlar man inte ett ögonblick på att de, om någon, kan ut-nyttja denna nisch.


TEXT SARA BONDEGÅRD OCH BILD STUDIOSARA

Det enda Paul Lillhannus visste när han började experimentera för flera år

sedan var att det fanns socker i moroten. Resten är framlaborerat och testat i

många omgångar.

Jag parkerar bredvid två små röda stugor intill Lappfjärds å i Perus by i Kristinestad. Namnet Twin House lämpar sig bra för företagets och

produkternas namn, med tanke på dessa två pärlor som står så fint på rad. Vintern håller fortfarande sitt grepp om ån. Det är lugnt och stilla och jag anar att det göm-mer sig något spännande bakom dörrarna.

Paul och Inga-Britt Lillhannus har va-rit morotsodlare sedan 1990-talet, alltså i drygt tjugo års tid. Idag har generations-växling skett och sonen har tagit över och fortsatt odlingsverksamheten. Då vi idag står och funderar över allt vad Paul och Inga-Britt åstadkommit funderar de att det mesta är resultatet av en långsiktigt utveckling, en sorts mognadsprocess. De har under flera år investerat i byggnader, bränningskokare och framförallt kunskap.

– Jordbruket hade dålig lönsamhet

och jag ville mera, säger Paul Lillhannus. Ingen vill ha mig på jobb, alla backade. Då bestämde jag mig för att testa på något eget. Tankarna började snurra kring att man kunde pröva att förvandla tomten och leva på turism.

Lillhannus är uppfinnarjocke i ordets rätta bemärkelse. Det visade det sig att jordbruket visst gav någonting! Av de kroki-ga, små eller överstora morötterna, de s.k. andra klassens morötterna, kom Paul att göra sina experiment. Om inte djurägare hade behov av hans andra klassens moröt-ter som föda, så skulle de sändas till Jeppo där de skulle bli till gas. Istället för att belas-ta miljön med de långa transporterna, bör-jade Paul tänka i banor av att få ut en vet-tig produkt av morötterna. Visst fick han en exotisk produkt! I dagsläget vet han inte av någon annan i Finland som tillverkar mo-rotsbrännvin.

Morot som ny smak- upplevelse i drickbar form: Andra klassens morötter

blir till brännvin


FÖRETAGARNA I SÖDRA ÖSTERBOTTEN

– Jag började från noll, berättar Paul. Det enda jag visste var att moroten hade socker i sig. Jag fick tillstånd att forska i och tillverka alkohol. Forskning-en pågick i sex års tid. Via laboratorietester med jäster och enzymer försökte jag bryta ner råvaran.

Maskinerna som behövdes var dyra att an-skaffa, så byns andra uppfinnare och Paul satte

sig ner och började utarbeta en alldeles unik de-stilleringsapparat.

– Jag fick stor hjälp på våra uppfinnarkvällar, man kan nog inte laga en sådan här apparat själv, påpekar Paul. Jag var uppfinnare i sex år, men kun-

de inte fortsätta vara det i evigheter, så jag sökte även om ett försäljningstillstånd.

De andra klassens morötter som an-vänds till brännvinet krossas, pressas, jä-ser och mognar. Av hundra kilo morötter får Lillhannus en liter starksprit. Från rå-

vara till slutprodukt tar det hela tre år och då har drycken en styrka på 38 %.

Tillverkningen är ett riktigt hantverk, så drycken tillverkas endast i små volymer. Hantverksdelen märks bl.a. i morotssmaken. Smaken är relativt lika morot, eftersom man följer sitt godkända produktre-cept. Små variationer kan finnas.

– Snapsen är klar till färgen vilket förvånar många, berättar

Paul. En eftersmak av morot finns. I andra länder kanske smaken skul-

le vara starkare, men här är den ”smakstyrka á la Paul”, ler han

glatt.Inga-Britt är även med

på ett hörn i produktio-nen. Hon har bl.a. skolat

sig inom yrkesinriktad mik-robryggeriverksamhet. För-

utom morotsbrännvinet, som är helt och hållet Pauls uppfin-

ning, tillverkar Lillhannus ett svartvinbärsbrännvin, ett

vanligt svartvinbärsvin som rödvin och ett vitt

vin gjort på vinbärsblad. Även här har det experi-menterats och utarbetats under en längre tid. Av 120 kg bär får Inga-Britt 300 liter vin med en styr-ka på 13%.

I augusti 2014 fick Lillhannus serveringstill-stånd och kunde börja ta emot grupper i miljön de under en längre tid byggt upp. För att få tillståndet krävdes tre personer med yrkesutbildning. Susan-na Engman är en av de tre. Hon ansvarar för att allt går rätt till och handhar bl.a. serveringen av snapsar och vin till kunderna. Vinerna får de sälja direkt till konsumenterna, eftersom alkoholhalten är under 13 %. Brännvinen måste däremot förtä-ras på plats.

– Vi får sälja brännvin till ställen med utskänk-ningstillstånd, så man har chans att stöta på Twin-House-produkterna på lite olika ställen i närregio-nen, förklarar Inga Britt.

Från och med hösten 2015 har grupper kunnat beställa smakupplevelser på Paulgården och Twin-House. I vin- och snapsprovningen ingår det van-ligtvis något smått sött och salt, men vill man ha en rejäl matbit så går även det att ordna. Lillhannus har i flera omgångar samarbetat med en cateringfir-ma i nejden. Även en rundvandring i destilleriet in-går om man så önskar. Här ordnas allt från olika möten till provningar. Också stuguthyrning finns i konceptet.

Experiment verkar vara ett genomgående tema för paret Lillhannus. Miljön i källarvåningen i en av de röda stugorna där grupperna tas emot är i sig ett litet experiment. Här odlas lagerblad, ba-nanträd, prydnadsmandariner, oliv och blå agavia. Tanken är att dessa eventuellt kan ge något sedan då de vuxit till sig. Känslan då man kommer in är lite exotisk. Lampornas varma gula sken tillför en djungelkänsla. Träormen i hörnet är pricken över i:et. Väggarna pryds av Pauls mors, Signe Lillhan-nus, vackra tavlor.

På frågan om framtidsplaner har Paul en klar idé om vad han vill.

– Jag har grillmästar-idéer och så vill jag ut-veckla en gengasbuss.

I Perus by i Kristinestad smids alltså redan nya intressanta planer.

I Perus by i Kristinestad smids redan nya intressanta planer.


TEXT HELSINGIN YRITTÄJÄT BILDER SHUTTERSTOCK & JAANA TIHTONEN

Med bättre miljörelaterade lösningar kan man uppnå konkurrenskraft och en trovärdig marknadsföring om miljöverksamheten kan ge fler

kunder och förbättra företagets rykte. Har du funderat över ditt företags effekter på miljlön ur till exempel dessa aspekter?

• Jag föredrar trafikfordon och kollektivtrafik med låga utsläpp

• Jag undviker onödiga transporter och mellanlagringar i logistiken

• Jag följer upp bränsleförbrukningen och körkilometrarna i företagets fordon

• Jag använder mig av videokonferenser istället för att resa

• Jag föredrar elektroniska kommunikations- och marknadsföringskanaler

• Jag köper miljövänliga produkter och råvaror

• Jag använder närproducerade produkter och råvaror

• Jag satsar på hållbarhet i anskaffningen av arbetsredskap

• Jag följer upp el- och energiförbrukningen

• Jag föredrar förnybara energikällor i elavtalet

• Jag minskar avfallsproduktionen och återvinner eventuellt avfall

• Jag använder mig av e-fakturor

• Jag sparar papper genom dubbelsidig utskrift

• Jag belönar personalen med tjänster och immateriella tillgångar istället för saker

Lär dig mer om miljöansvar och uppmärksammandet av miljön i affärsverksamheten:

• yrittajat.fi > Yrittäjän ABC > Energia ja ympäristö > Ympäristötietoa (på finska)

• suomi.fi/foretag > Vastuut ja velvollisuudet > Ansvar och skyldigheter > Företagets miljöansvar

Mot en miljövänligare företagsverksamhet


HELSINGFORS FÖRETAGARE

GALLUP: Så här uppmärksammar jag miljön i företagsverksamheten!

Reeta Eskelinen, Helsingin Jalkaterapia

”Jag använder så mycket elektroniska system som möjligt för att undvika onödigt pappersavfall. Jag jobbar inom vårdbran-schen där det tyvärr finns mycket redskap för engångsbruk. Alla sådana redskap som kan underhållas återanvänder vi.”

Thomas Banafa, Banafa Consulting

”Allt arbete i mitt företag sker utan papper. Jag planerar risk-hantering gällande översvämning på konsultbasis och är alltså inom miljöbranschen. Jag håller vanligtvis mina möten på distans via Skype och arbetar hemifrån. Jag undviker även att resa. Jag äger ingen bil utan använder kollektiv-trafik och vid behov samåkning eller hyresbilar.”

Heli Janhonen, Monday Morning Oy

”Som terapeut följer jag med människor för att de ska må bättre och ha mindre stress. I min verksamhet försöker jag inverka på miljövänligheten från den mentala sidan: ju mer stressade vi är desto mindre bryr vi oss även om miljön eftersom all energi går till de grundläggande sakerna. Jag gör anteckningar på papper i mitt

arbete. Jag kommer inte att övergå till elektroniska redskap eftersom det hämmar kontakten med klienten. Vi återvinner avfall på arbetet och hemma. I privatlivet

funderar jag mycket på användningen av plast och onödig konsumtion. Jag använder inte längre fruktpåsar i plast eller ekopåsar.”

TEXT VALPURI AALTO


Som medlem i Företagarna i Finland får du omfattande försäkringsförmåner för ditt företag och din familj.

Elo är Fennias partner inom arbetspensionsförsäkring. Vart tredje finländskt företag och över 40 procent av företagarna har sina arbetspensionsförsäkringar hos Elo.

Pröva du också vår service och kontakta oss.Ring 010 503 8818, mån–fre kl. 8–17. Ta även del av www.fennia.fi/fif.

Bättre lösningar för företagare genom samarbete

Som medlem i Företagarna i Finland får du omfattande försäkringsförmåner för ditt företag och din familj.

Elo är Fennias partner inom arbetspensionsförsäkring. Vart tredje finländskt företag och över 40 procent av företagarna har sina arbetspensionsförsäkringar hos Elo.

Pröva du också vår service och kontakta oss.Ring 010 503 8818, mån–fre kl. 8–17. Ta även del av www.fennia.fi/fif.

Bättre lösningar för företagare genom samarbete

Bara ett samtal och du har 100 experter till ditt förfogande!Den avgiftsfria telefonrådgivningen ger mångsidig vägledning och rådgivning

i anslutning till företagsverksamheten. Förutom Företagarna i Finlands egna experter står närmare hundra av landets främsta experter till ditt förfogande.

Rådgivning

Rådgivningen är öppen vardagar kl. 8 – 20 på numret 09 229 222.

Ta fram ditt medlemsnummer innan du ringer. Vi tar inte emot frågor per e-post!Vi får årligen ca 50 000 samtal till vår rådgivningstjänst. Observera att du inte kan

sköta juridiska uppdrag eller låta upprätta eller kontrollera avtal eller andra dokument via rådgivningstjänsten.

Arbetslivsjuridik och kollektivavtal• anställningsförhållanden• arbetstiden• lönetabeller• kollektivavtalens innehåll,

allmänt bindande avtal• arbetsgivaravgifter• lagen om samarbete

inom företag

Arbetsjuridik och allmän rådgivning• bolagsformer• konsumentskydd• bokföring och revision• dataskydd• lösning av tvister• förlikningsförfarande

Avtalsrätt• företagets avtal• leveransavtal• fastigheter och byggande• transporter och trafik

Beskattning• mervärdesbeskattning• företagsbeskattning• personbeskattning

Utrikeshandel • EU och utrikeshandel,

östhandel• handel med USA och

Latinamerika• internationellt

rådgivningsnätverk i nästan 30 länder

Miljöfrågor• miljöskydd• miljöskador• avfallshantering• skyldigheter som

ställs av myndigheter

Generationsväxling och ägarskifte• beskattning• arvs- och familjerätt• att hitta en ny ägare• Yrityspörssi

Utbildning• företagarnas möjligheter

till utbildning och dess finansiering

• företagarexamina• företagarens läroavtal• personalutbildning• arrangemang vid inlärning

på arbetsplatsen

Företagarens socialskydd• pensioner• sjukdom• företagshälsovård• arbetsoförmåga• arbetslöshet

Marknads- och konkurrens-rätt, industriell äganderätt• konkurrens• offentliga upphandlingar• upphovsrätt• IT-rätt• patent, varumärken,

modellskydd m.m.

TEXT FÖRETAGARNA I FINLAND BILD ANTON SUCKSDORFF

Företagarna i Finland driver starkt ensamföretagarnas sak. Här är 11 förändringar som måste göras för att förbättra

situationen för ensamföretagare.

Ensamföretagande är den vanligaste företagsformen. Ensamföretagandets utbredning har varit 2000- talets mest betydande trend i arbetslivet. I bör-jan av årtusendet var antalet ensamföretagare en-

ligt Statistikcentralen 123 000 och år 2017 var de uppe i 171 000. Ensamföretagarnas intresse lyfts starkt under föl-jande regeringsperiod i Företagarna i Finlands målsättnings-program för tillväxt: Finland, väx! Här är ett sammandrag över de viktigaste frågorna som kräver förändring.

1. Företagaravdraget Företagaravdraget trädde i kraft år 2017, då sammanlagt 135 miljoner euro delades ut åt cirka 70 000 näringsidka-re. Bland alla som erhöll avdrag utgjordes cirka en femtedel av näringsidkare. Dessa fick omkring 45 procent av företa-garavdragets hela belopp. Bland alla som fick avdrag för-tjänade 38 procent under 25 000 euro och 82 procent un-der 55 000 euro. Avdraget är sporrande, skapar arbete och inkomst för småföretagare. Det hjälper särskilt företagare med låga inkomster utöka sin företagsverksamhet. Avdra-get uppmuntrar till att utöva företagsverksamhet och där-för måste det absolut bevaras.

2. Höjning av mervärdesskattens nedre gränsDe nuvarande gränserna för mervärdesskatten togs i bruk i början av år 2016. Den nedre gränsen för momsskyldig-het borde höjas från nuvarande 10 000 euro till 20 000 euro. Den övre gränsen för en omsättning som berättigar till skattelättnad borde höjas från 30 000 till 50 000 euro. Höjningen av gränserna underlättar företagsverksamheten och sporrar grundandet av och tillväxten hos företag på ett mer omfattande område än den nuvarande mervärdesskat-tegränsen.

3. Avdragsrätt för lön vid vård av sjukt barn Ensamföretagarens ställning skiljer sig från ägarföretagen i bolagsform på så sätt att en enskild näringsidkare inte kan

dra av lön för vård av sjukt barn i företagets beskattning. Det här borde korrigeras och göra lönen för vård av sjukt barn avdragsberättigad.

4. Avdragsrätt för motions- och kulturförmånerFrivilliga motions- och kulturförmåner berör inte ensamfö-retagare eftersom de inte kan vara sina egna arbetsgivare och på så sätt få skattefria förmåner. Ensamföretagare har en sämre ställning än företagare i övriga företagsformer (ak-tiebolag, öppet bolag, kommanditbolag) som kan få skatte-fria personalförmåner precis som bolagens övriga arbets-tagare. Näringsskattelagen borde ändras så att en enskild affärs- och yrkesutövare skulle få göra skatteavdrag på fri-villig motions- och kulturverksamhet.

5. Ensamföretagarnas företagshälsovårdEnsamföretagare och företagare, vars arbete och bransch har stor psykisk och fysisk belastning, är i stort behov av stöd för att upprätthålla arbetsförmågan. Det behövs lätta och flexibla modeller i företagshälsovården för att stöda fö-retagarnas arbetsförmåga och för att svara på de nya utma-ningarna inom företagandet och arbetet.

6. Utkomstskydd för arbetslösaAllt fler – kring var tionde företagare – arbetar både som fö-retagare och som arbetstagare. Utkomstskyddet för arbets-lösa är den enda av socialförsäkringarna där arbete med olika status inte kan försäkras samtidigt. Företagarens och löntagarens arbetsvillkor måste kombineras så att de båda arbetssätten räknas samman för ett eventuellt utkomst-skydd. Arbetsvillkoren ska baseras på den försäkrades ar-betsinkomst och hur länge man arbetat, inte på veckoar-betstiden.

7. PensionsskyddEnligt lagen om pension betalar företagare en obligatorisk försäkring vars nedre gräns idag ligger på 7 656,26 euro.

Ensamföretagarna behöver dessa 11 förändringar


Gränsen måste höjas åtminstone till samma nivå som den nedre gränsen för utkomstskyddet för arbetslösa (12 576 euro år 2018). På så sätt får företagaren, då hen blir tvungen att lyfta försäkringen, även rätt till inkomstrelaterad trygg-het under sin karriär. Arbetsinkomsten bör för tydlighetens skull ändras från årsinkomst till månadsinkomst.

8. FamiljeledighetssystemetMånga företagarfamiljer kan för närvarande inte utnyttja föräldraledigheter på samma sätt som löntagare. Det be-hövs en mer flexibel möjlighet att kombinera företagande och vård av barn med föräldradagpenning. Förmånssyste-met borde göras flexiblare, så att företagare som blir mam-mor skulle ha möjlighet att dela upp dagpenningdagarna i betydligt fler delar och längre perioder än för närvarande. För att göra dagpenningsystemet mer flexibelt måste stöd-systemet för barnvården vara tillgängligt redan efter att pe-rioden för graviditetspenning upphört.

9. Underlätta anställningEnsamföretagarna har stor tillväxtpotential. Enligt ensam-företagarenkäten (2016) strävar 70 procent antingen efter kraftig tillväxt eller tillväxt i mån av möjlighet. Ensamföre-tagarna menar att de största hindren för tillväxt är risker-na och de höga kostnaderna i samband med anställningar. Målsättningen kommer att vara att korrigera dessa hinder. Arbetslagstiftningen, och särskilt bestämmelsen om lokala avtal, är förvirrande. Bestämmelsen ska förenklas genom att göra kollektivavtalen mer flexibla för alla företag. Dessutom måste sysselsättningen underlättas bland annat genom att öka möjligheterna att avtala om övertids- och söndagser-sättningar, skippa återanställningsskyldigheten och reglera den första sjukfrånvarodagen som oavlönad.

10. Stöda ägarskiftenEnligt ägarskiftesbarometern (2018) hade endast 36 pro-cent av företagen med en arbetstagare som avsikt att säl-ja sitt företag. 52 procent trodde att de skulle avsluta sin företagsverksamhet inom tio år. Ägarskiftesproblemet för ensamföretagare måste underlättas till exempel med hjälp av yrkes- eller specialyrkesexamensutbildning för företa-gare eller läroavtal. Ägarskiften kan även påskyndas med beskattningsmetoder. Skattefriheten gällande överlåtelse-vinsten i den nuvarande inkomstskattelagen berör endast släktöverlåtelser. Beskattningen av säljarens överlåtelse-vinst borde även lättas då företaget säljs till arbetstagarna.

11. Åtstramad lag om betalningsvillkorVar fjärde ensamföretagare förorsakas ekonomisk skada av alltför långa betalningstider. Det här problemet berör över 40 000 ensamföretagare. För att förbättra företagarnas skydd borde bestämmelsen gällande betalningsvillkor stra-mas åt och man borde övervaka att lagen följs.


PK-YRITYSBAROMETRIKEVÄT 2019

De små och medelstora företagens förväntningar om konjunkturutvecklingen under den närmaste framtiden har klart försämrats sedan hösten. För-ändringen i SME-företagens konjunkturförvänt-

ningar är stor jämfört med barometern på hösten 2018. I och med att nationalekonomins tillväxt blir långsammare, så gott som halverades saldotalet för konjunkturutsikter-na till 14. Sänkningen jämfört med den föregående barome-tern är 13 enheter. SME-företagens konjunkturförväntning-ar sjönk till samma nivå som 2014.

De förändrade konjunkturförväntningarna beror fram-för allt på den förutspådda minskningen i exporten. Dessut-om väntas antalet byggnadsinvesteringar minska. Denna utveckling påskyndas av hushållens kraftiga skuldsättning. Tillväxten bygger allt mer på den privata konsumtionen, men den småningom tilltagande inflationen kommer att skära ner konsumtionsmöjligheterna.

29 procent av SME-företagen uppskattade att konjunk-turerna blir bättre under de kommande 12 månaderna. 15 procent befarar att de kommer att försämras. Konjunktur-förväntningarna är de mest positiva inom servicebranscher och industrin. Utvecklingen är lamast inom handeln, där sal-dotalet som beskriver läget är sämre än i de övriga huvud-branscherna. Betraktat enligt bransch skedde den största förändringen inom industrin och byggandet. En klart negativ förändring skedde även inom handeln och servicebranschen

Förväntningarna om omsättningsökningen blir svagare, investeringarna kommer inte i gångSME-företagens förväntningar om omsättningsutveckling-en motsvarar mycket långt de allmänna konjunkturförvänt-ningarna. Förväntningarna har sjunkit samtidigt som de allmänna konjunkturförväntningarna har försvagats. Sal-dotalet föll klart från höstens barometer och fick värdet 26. Detta ligger klart under det långsiktiga medeltalet för bra ekonomisk utveckling.

Till följd av den långsammare ekonomiska utveckling-en blev saldotalet gällande investeringar negativt i alla andra branscher utom industrin. Inom byggandet är förväntningar-na om investeringarnas utveckling inom den närmaste tiden de svagaste. Förändringen sedan hösten är klar. Investering-arnas svaga utveckling torde berätta om SME-företagens för-väntningar om ekonomins utveckling på längre sikt.

Nytt arbete skapas i SME-företag långsammare än tidigareFörbättringen av ekonomiska förhållanden syntes inte ome-delbart som en lika stor förändring i SME-företagens per-sonalförväntningar, eftersom företagen hade hållit fast vid sina anställda under den svaga ekonomiska konjunkturen. Även om den långsammare ekonomiska tillväxten försäm-rar förväntningarna om utvecklingen av antalet anställda, är barometerns resultat gällande utvecklingen av antalet anställda positivare än förväntningarna om den allmänna ekonomiska utvecklingen.

Saldotalet för förväntningarna på 12 ligger dock klart un-der den långsiktiga normalnivån. Saldotalet sjönk med två enheter sedan hösten. En stor majoritet av SME-företagen, drygt 70 procent, tänker alltjämt hålla kvar sina nuvarande anställda. Det att lönerna förväntas stiga en aning långsam-mare än priserna på slutprodukter förbättrar för sin del sys-selsättningsmöjligheterna.

Tillväxt från innovationssamarbete, internationalisering och digitaliseringNationalekonomin behöver innovativa företag. Innovati-va företag påverkar hela nationalekonomin på ett positivt sätt. Växande företag kan skapa nya arbetsplatser, och Fin-land behöver mera arbetsgivarföretag. Tillväxt är viktigt även med tanke på uppnåendet av bättre lönsamhet och ett bättre konkurrensläge. Antalet starkt tillväxtorientera-de företag har legat på samma nivå under 1,5 års tid, men jämfört med situationen för två år sedan har antalet sjunkit.

Företagen söker framgång och konkurrensfördel från fle-ra olika källor. 74 procent av företagen har till exempel investe-rat i informationsteknologi, programvaror eller maskiner och utrustning under de senaste 12 månaderna. Bland företagen har 56 procent utbildat sin personal. Det som också är posi-tivt är att närmare en femtedel av SME-företagen har tagit i bruk nya affärsmodeller och en dryg fjärdedel ny teknologi.

För små och medelstora företag innebär internatio-nalisering ett viktigt steg mot någonting nytt. Inträde i nya marknadsområden förutsätter en vilja att ta risker samt en möjlighet till nya finansieringsarrangemang. SME-företag ex-porterar oftast sina produkter eller tjänster mot faktura, utan någon kreditförsäkring. Av SME-företagen fungerar 54 pro-cent på det här sättet. Andelen har sjunkit under de senaste åren, men den goda utvecklingen har saktats ner.

SME-barometer: Internationaliserade SME-företag har de bästa utsikterna och förväntningarna


I och med digitaliseringen medför nya teknologier, verk-tyg och verksamhetssätt en ny dimension genom vilken fö-retagen kan förbättra sin synlighet samt utveckla verksam-hetsmetoder och -processer. Därför är det ledsamt att märka att SME-företagens användning av digitala tjänster och pla-ner att ta i bruk sådana har minskat något sedan höstens barometer.

Normaliseringen av SME-företagens finansiering har inte avlägsnat flaskhalsarDen strama regleringen av bankverksamheten och företa-gens försämrade kreditvärdighet, som delvis beror på reg-leringen, syns i SME-företagens externa finansiering. Enligt barometern har färre än vartannat företag lån från en bank eller annat finansieringsinstitut. Användningen av extern fi-nansiering har minskat något jämfört med den föregåen-de barometern.

Även om de största förändringarna i tillgången till fö-retagsfinansiering åtminstone för tillfället borde vara över, verkar kreditgivningen ha stramats åt något. Drygt 40 pro-cent att respondenterna rapporterar att kreditpolitiken allt-jämt har stramats åt.

Närmare en tiondel av SME-företagen berättade att de inte under de 12 senaste månaderna har ansökt om finan-siering, även om de hade behövt det. Siffran är stor jämfört med att bara tre procent av de företag som ansökt om finan-siering berättade att de har fått ett negativt finansieringsbe-slut. En betydande andel av de SME-företag som behöver fi-nansiering verkar låta bli att ansöka om den.

Tillgången till finansiering och dess villkor har en direkt inverkan på hur företag kan genomföra projekt av olika slag. Även om situationen till all lycka alltjämt är rimlig, lät närma-re vart sjätte SME-företag bli att genomföra viktiga investe-rings-, utvecklings-, marknadsförings- eller andra projekt på grund av den dåliga tillgången till finansiering.

Företagsfinansierings struktur förändras mycket lång-samt. Bankcentreringen är alltjämt allmänt i SME-företagens finansiering. En knapp femtedel av företag som planerar att ansöka om finansiering berättar att de vänder sig till Finnvera

Tillgången på arbetskraft begränsar tillväxtenDet ekonomiska läget, som blivit bättre under de senaste åren, syns i SME-företagens sjunkande behov att anpassa sin verksamhet. Den positiva situationen syntes även i den-na barometer, även om de allmänna konjunkturförväntning-arna klart har försämrats.

Den svaga tillgången på arbetskraft är en av de mest cen-trala faktorer som hindrar företagen från att anställa mera personal. I synnerhet kraftigt tillväxtorienterade företag har haft svårigheter när de har försökt få arbetskraft. Om om-fattningen av den nuvarande situationen berättar det att mer än hälften av alla SME-företag upplever att tillgången på yr-keskunnig arbetskraft som motsvarar företagets behov åt-minstone i viss mån begränsar tillväxten.

Företagen tryggar tillgången på kunnig arbetskraft bland annat genom att satsa på personalens kunnande samt ge-nom att anlita underleverantörs- och leverantörsnätverk. Därtill söker företagen anställda bland annat genom att ut-nyttja utbildnings- och läroavtal.

Framgångsrikt ägarbyte är en möjlighet Varje företagare måste vid något skede fundera vad som sker med företaget när företagaren inte längre aktivt del-tar i dess verksamhet. Närmare 30 procent av företagar-na överväger möjligheten att avstå från sitt företag under de kommande fem åren.

Överföringen av affärsverksamheten genom före-tagsförvärv, generationsväxling eller annat ägarbyte gör det möjligt att fortsätta med företagets verksamhet. Vid ägarbyte är behovet av extern finansiering stort, eftersom 80 procent av aktörerna skulle behöva finansiering från en extern källa för ägarbytet.

”De små och medelstora företagens förväntningar under den närmaste framtiden

har klart försämrats sedan hösten”.


Även om valperioden närmar sig sitt slut och en stor del av regeringens arbete har slutförts, kunde

företagarorganisationen alltjämt 2018 driva genom viktiga reformer som påverkar små och medelstora företagares

vardag. Dessutom erbjöd FiF företagarna information, kamratstöd, hjälp och rekreation.

Arbetslöshetsskyddet för företagares familjemedlemmar förbättrasStällningen för en företagares familjemedlem, som inte äger en del av företaget, ändras i arbetslöshetsskyddet från företagare till löntagare. Efter ändringen är förutsätt-ningen för att bli betraktad som företagare att familje-medlemmen också själv äger en del av företaget. I annat fall är familjemedlemmen juridiskt en anställd, även när det gäller arbetslöshetsskydd. På det här sättet förlorar hen inte några rättigheter på ett orättvist sätt för att för-säkringen kanske är i fel kassa eller för att anställnings-förhållandet med familjeföretaget har avslutats även om företaget fortfarande existerar. Företagarorganisa-tionens långa och ihärdiga arbete gav utdelning: ändring-en träder i kraft i juli 2019.

Sysselsättandet underlättasEtt av företagarorganisationens tyngdpunktsområden under 2018 var att påverka underlättandet av att anstäl-la, genom att göra det lättare att säga upp anställda av personliga skäl. Detta skulle uppmuntra småföretagare att anställa. Debatten om det här var mycket hetsig. Re-geringen ändrade sitt förslag två gånger och presentera-de i november ett förslag som framhäver betydelsen av arbetsgivarföretagets storlek vid bedömningen av om uppsägningströskeln har uppnåtts. Reformen hjälper till exempel ensamföretagare som vill lätta på sin egen ar-betsbörda genom att anställa en annan person i företa-get. Lagändringen avses träda i kraft i juli 2019.

Konkurslagen ska revideras – företagaren ska ges en möjlighet till en ny start Regeringen föreslår att konkurslagen revideras så att konkursförfarandet blir enklare och snabbare. Företa-garna i Finland förutsätter även andra åtgärder som möj-liggör en ny start för en företagare som genomgått kon-

kurs. Företagarna i Finland är med i arbetsgruppen som förbereder reformen. Lagförslaget är bra och kommer att minska antalet långa konkursförfaranden. Reformen förkortar tidsfristerna i en konkursprocess och effekti-verar konkursombudsmannens möjligheter att övervaka boförvaltare. Lagen avses träda i kraft så fort som möjligt.

Klara spelregler för nollavtalVi fick klara spelregler för nollavtal. Den reviderade lag-stiftningen gäller nollavtal och andra avtal i vilka det har avtalats om arbetstiden. Istället för ett fast antal timmar är arbetstiden nu flexibel, t.ex. 0-40 timmar per vecka el-ler 10-30 timmar per vecka. Bestämmelserna gäller även anställda som kallas på jobb vid behov. Företagarna i Fin-land lyckades försäkra att arbete även framöver kan er-bjudas med ett nollavtal, när behovet av arbetsinsatser varierar. Ändringarna trädde i kraft i juni 2018.

Hjälp för nya småföretagare: avsikten är att avskaffa ett aktiebolags minimikapitalJustitieministeriets förslag innebär att slopa det nuva-rande minimikapitalkravet på 2 500 euro för privata ak-tiebolag. Ministeriet motiverar förslaget med underlät-tande av yrkesutövande och småföretagarverksamhet. Företagarna i Finland har länge arbetat för detta. Om riks-dagen godkänner lagförslaget, är det meningen att änd-ringen träder i kraft i juli 2019.

Företagaren tvingas inte avstå från bolagets aktier vid företagssaneringEn arbetsgrupp under finansministeriet föreslog 2017 att det vid en företagssanering borde vara möjligt att omvandla saneringsskulder till gäldenärsbolagets akti-er utan företagarens samtycke, även i helt små företag. Företagarna i Finland ingrep och lyckades avvärja den-na ändring, som skulle ha varit ogynnsam för företagare.

Så här arbetade vi för företagarna 2018


Insolvens leder inte längre till näringsförbudVäsentlig försummelse av lagstadgade skyldigheter får inte längre vara grunden för näringsförbud, om försum-melsen beror på insolvens (ekonomiska svårigheter). Näringsförbud kan bara fastställas i klandervärda fall. Lagändringen trädde i kraft i januari 2018. Ändringen ef-fektiverar näringsförbudet och avvärjandet av grå eko-nomi och det minskar opassande sätt att driva närings-verksamhet.

Tillbyggnad efter rivande underlättasRegeringen föreslår en ändring av lagen om bostadsak-tiebolag, för att det ska bli lättare att riva byggnader och bygga nya i stället. Om riksdagen godkänner lagen, det blir det lättare att komplettera byggnader, riva och byg-ga till, eftersom en aktieägare inte längre kan hindra ge-nomförandet av ett dylikt projekt i ett bostadsaktiebo-lag. FiF arbetade för lagändringen. Lagen avses träda i kraft i januari 2019.

Träder i kraft senareIndelningen enligt förvärvskälla slopas

Regeringen lämnade ett förslag om slopandet av indelningen av samfundens inkomster enligt förvärvskälla. Detta betyder att ett samfunds samtliga inkomster och verksamhet i framtiden i regel hör till näringsförvärvskällan. Enligt förslaget ska de nya bestämmelserna tillämpas från början av 2020. Slopandet av den artificiella indelningen enligt förvärvskälla har länge varit FiF:s mål, eftersom det ska vara möjligt att kvitta alla inkomster och förluster inom företagsverksam-heten mot varandra.

Ändringen av konkurrenslagen gör konkurrensen mellan den offentliga och privata sektorn rättvisare

Konkurrensen mellan den offentliga och privata sektorn blir rättvisare från början av 2020, när den offentliga sektorn måste börja särskilja sin bokföring.

Förvandlingsstraffet av böter tillbaka till strafflagen

Stölder och snatteri i affärer har ökat under de senaste åren. Stöldförlusternas totalkostnader för affärer uppgår till cirka 550 miljoner euro per år. Därför kräver Företagarna i Finland och Finsk Handel tillsammans att förvandlingsstraffen av böter ska återinföras i strafflagen. Ärendet har avancerat snabbt: riksdagen håller på att behandla förslaget till lagändring. Om riksdagen godkänner lagändringen, torde den träda i kraft senast 2021.

Avfallslagen ändras så att avfallshanteringsföretagare vågar investera

Avfallslagen kommer att ändras 2020 så att det blir lättare att övervaka kommunala avfallsbo-lags verksamhet på den konkurrensutsatta marknaden. Tack vare reformen vågar avfallshante-ringsföretagarna investera mer i branschen. När marknaden blir mångsidigare, drar även andra företag nytta av situationen.

Företagarna i Finland har varit med i den arbetsgrupp som bereder avfallslagens reform.

Miljötillstånd från ett ställe

Från 2021 behöver företagare bara kontakta en myndighet om de behöver flera miljötillstånd. För närvarande måste företagaren kontakta varje enskild statlig eller kommunal myndighet separat. Företagarna i Finland är med i projektet som strävar efter att i synnerhet de mindre företagens kostnader minskar och miljötillstånden blir snabbare färdiga. Modellen med alla tjänster från ett och samma ställe är ett utmärkt exempel på hur regeringen har börjat avveckla reglering som är onödig och skapar kostnader för företagare.


En båt full av stjärnartister, med bl.a.

Boka din resa nu!

www.matkapojat.fi/yrittajaristeilyeller 010 2323 200 (vid samtal från trådanslutning 8,35 cent/samtal + 3,2 cent/min, vid samtal från mobil-telefonanslutning 19,2 cent/min)Priser från 59 €/hyttSilja EuropaAvgång från Helsingforslördag 8.6. kl. 18.30Retur från Tallinnsöndag 9.6. kl. 16.00Fråga om vår behändiga transport från landskapen till hamnen! Läs mera på våra finskspråkiga nätsidor www.yrittajaristeily.fi

Nu pratar vi om pengar!

Pris från 59 €/hytt

Årets bästa

arbetsresa!

Pengar har många funktioner – både bra och dåliga. Pengar möj-liggör, styr och tidvis förhindrar beslut. Mycket kan också göras utan stora ekonomiska insatser. Under kryssningen möter du våra experter, hör inspirerande och pengadrivna företagarberättelser samt informationsblänkare.Alla företagare, blivande företa-gare och personer intresserade av företagande är välkomna på kryssningen! Kom och njut på egen hand, med din familj eller med hela personalen!

Paula Koivuniemi André Noël Chaker Elina Koivumäki

Nina Nordlund Tuukka Temonen Valtteri Lindholm

8.–9.6.2019

Anmäl dig senast 30.4.2019


Boka din resa nu!




Årets bästa

arbetsresa!




8.–9.6.2019


Vi lever i ett dynamiskt samhälle. Ett samhäl-le som utvecklas, lever och förändras i relativt snabbt tempo. Också i företagarvärlden gäller det att hänga med och utvecklas för att nå vår

fulla potential. Tyvärr förändras inte våra rutiner och våra tankebanor lika snabbt. Främst för att vi är människor och inte maskiner.

Man kan tänka och tycka vad man vill om förändrings-tempot, men snälla undvik gnället.

”Så det är bara att gilla läget, nicka och bocka, tacka och ta emot TROTS att vi har problem?” kanske du nu tän-ker surt. Men det är inte det jag syftar på. Vi skall abso-lut inte blunda för de problem och utmaningar som vår dynamiska arbetsplats kantas av. Istället skall vi klaga. Lösningsinriktat.

Låt mig förklara. Med gnäll menar jag en tom klagan som inte leder någon vart utan som enbart är gnäll. Den som gnäller har ingen lösningsfokusering över huvud taget utan står och trampar i ett kärr av gnäll och missnöje. Gnäl-let ger inget åt varken gnällaren eller organisationen. Sna-

rare tvärtom. En del konsulter förespråkar nolltolerans mot gnäll på arbetsplatser. Och kanske skulle det hjälpa upp vår professionalism ytterligare i det annars så kamratliga fin-landssvenska arbetsklimatet?

Men, notera, dessa gnälliga individer kan med stöttan-de riktlinjer bli enorma tillgångar i organisationen, förut-satt att deras gnäll utvecklas till klagan. Med klagan men-ar jag att vi ser problemen, tar ansvar för att ta upp dem, samt funderar på lösningar. Att våga ta upp problemen på en arbetsplats visar på engagemang och lösningsfoku-seringen visar på en önskan om utveckling. Och vilken fö-retagare tackar nej till engagerade och utvecklingsvilliga medarbetare?

Så arbetsgivare, chefer, förmän, uppmuntra er per-sonal att klaga, inte gnälla. Våga diskutera lösningsinriktat kring det som är utmanande. Och har ni problem med gnäll på arbetsplatsen? Våga ta upp problemen till diskussion. Våga klaga.

JENNY JULIN [email protected]

Att gnälla eller att klaga – det är frågan!


Boka din resa nu!




Årets bästa

arbetsresa!




8.–9.6.2019


Vi lever i ett dynamiskt samhälle. Ett samhäl-le som utvecklas, lever och förändras i relativt snabbt tempo. Också i företagarvärlden gäller det att hänga med och utvecklas för att nå vår

fulla potential. Tyvärr förändras inte våra rutiner och våra tankebanor lika snabbt. Främst för att vi är människor och inte maskiner.

Man kan tänka och tycka vad man vill om förändrings-tempot, men snälla undvik gnället.

”Så det är bara att gilla läget, nicka och bocka, tacka och ta emot TROTS att vi har problem?” kanske du nu tän-ker surt. Men det är inte det jag syftar på. Vi skall abso-lut inte blunda för de problem och utmaningar som vår dynamiska arbetsplats kantas av. Istället skall vi klaga. Lösningsinriktat.

Låt mig förklara. Med gnäll menar jag en tom klagan som inte leder någon vart utan som enbart är gnäll. Den som gnäller har ingen lösningsfokusering över huvud taget utan står och trampar i ett kärr av gnäll och missnöje. Gnäl-let ger inget åt varken gnällaren eller organisationen. Sna-

rare tvärtom. En del konsulter förespråkar nolltolerans mot gnäll på arbetsplatser. Och kanske skulle det hjälpa upp vår professionalism ytterligare i det annars så kamratliga fin-landssvenska arbetsklimatet?

Men, notera, dessa gnälliga individer kan med stöttan-de riktlinjer bli enorma tillgångar i organisationen, förut-satt att deras gnäll utvecklas till klagan. Med klagan men-ar jag att vi ser problemen, tar ansvar för att ta upp dem, samt funderar på lösningar. Att våga ta upp problemen på en arbetsplats visar på engagemang och lösningsfoku-seringen visar på en önskan om utveckling. Och vilken fö-retagare tackar nej till engagerade och utvecklingsvilliga medarbetare?

Så arbetsgivare, chefer, förmän, uppmuntra er per-sonal att klaga, inte gnälla. Våga diskutera lösningsinriktat kring det som är utmanande. Och har ni problem med gnäll på arbetsplatsen? Våga ta upp problemen till diskussion. Våga klaga.

JENNY JULIN [email protected]

Att gnälla eller att klaga – det är frågan!

Preflight resulted in 1 error. Click the bookmarks to highlight the problems.Report for _2NK11_031FT0119.pdfPreflighted on March 26, 2019 at 09:14:46 by Enfocus PitStop Server 18.0.2.0 powered by Enfocus PitStop Library 18.0.2.0Report generated by Enfocus PitStop Library 18.0.2.0

ARBETSPENSIONSPREMIER 2019 201817–67-årig arbetstagare och 18–67-årig företagare

ArPL-premie (2019 används lönesumman för 2017) % av löner % av löner

• under 2 059 500

• Eventuella kundgottgörelser och rabatt på skötselkost-nader sänker avgiften. Om arbetsgivarens lönebelopp har varit minst 2 083 500 euro år 2017, är försäkrings-avgiften därtill beroende av invalidpensionsavgiften i enlighet med avgiftsklassen och nedsättningen av avgiftsförlustandelen.

25,2 % 25,3 %

Arbetstagarens andel

Arbetstagarens andel ingår i den totala avgiften. Arbetsgivaren innehåller försäkringspremien från arbetstagarens lön.

På grund av övergångsbestämmelsen uppbärs en 1,5 procentenheter högre avgift från 53–62 åringar mellan 2017 och 2025. Under samma period är deras pensionstillväxt 1,7 procent i stället för 1,5 procent.

arbetstagarens andel, 17–52 år 6,75 % 6,35 %



Tillfällig arbetsgivare

Inga permanent anställda och lönesumman under 8 346 €/6 mån.

25,2 % 25,3 %

ArPL-inkomstens nedre gräns 59,36 €/mån 58,27 €/mån

FöPL-premie

18–52 år 24,10 % 24,10 %

53–62 år* (en övergångsbestämmelse 2017–2025) 25,60 % 25,60 %

63–67 år 24,10 % 24,10 %

* *På grund av övergångsbestämmelsen uppbärs en 1,5 procentenheter högre avgift från 53–62 åringar mellan 2017 och 2025. Under samma period är deras pensionstillväxt 1,7 procent i stället för 1,5 procent. FöPL-avgiften ändras från början av det följande året när en entreprenör når 53 eller 63 år.

Ny företagare

18–52 år

53–62 år* (en övergångsbestämmelse 2017–2025)

63–67 år

18,798 %

19,968 %

18,798 %

18,80 %

19,70 %

18,80 %

* Betalningsprocenten för en företagare som fyllt 53 år träder i kraft från början av året efter att han eller hon fyllt 53 och fortsätter till slutet av det kalenderår under vilket företagaren fyller 63 år.

FöPL-arbetsinkomstens nedre gräns 7 799,37 €/år 7 645,25 €/år

FöPL-arbetsinkomstens övre gräns 177 125 €/år 173 875 €/år

Arbetslöshetsskydd: rätt till FPA:s grunddagpenning 12 816 €/år 12 576 €/år

Företagaren kan ansluta sig till en arbetslöshetskassa 12 816 €/år 12 576 €/år

Viktiga tal 2019


FT0119_032-033.indd 32 08/03/2019 16.56

Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift 2019 2018

Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift betalas till Skatteför-valtningen tillsammans med andra skatter på eget initiativ. Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift betalas inte för löner som betalats till personer som inte fyllt 16 år eller som fyllt 68 år.

0,77 % 0,86 %

Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift 2019 2018

löntagarna % av lönen 1,54 % 1,53 %*

företagarna % av lönen 1,77 % 1,70 %*

förmånstagarna (pension och förmån) 1,61 % 1,53 %

* Om löne- eller arbetsinkomsten är totalt minst 14 282 euro.

ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER för 17–64-åringar

1,90 % 1,60 %

Totalt Totaltarbetsgivarens

andel arbetstagarens

andel

2019 2018 2019 2018 2019 2018

Till en lönesumma på 2 086 500 € 2,0 % 2,55 % 0,5 % 0,65 % 1,50 % 1,90 %

För den del som överstiger 2 086 500 € 3,55 % 4,50 % 2,05 % 2,60 % 1,50 % 1,60 %

Av ArPL-försäkrad delägares lönesumma Uppbärs inte av FöPL-försäkrings- skyldiga

1,28 % 1,57 % 0,50 € 0,65 % 0,78 % 0,92 %

ARBETSOLYCKSFALLSFÖRSÄKRINGSPREMIE 2018 2017

Obligatorisk när totalsumman av de löner som under kalenderåret betalats till de anställda är 1 200 euro (i genomsnitt).

0,80 % 0,80 %

GRUPPLIVFÖRSÄKRINGSPREMIE 2018 2017

Olycksfallsförsäkringsbolaget uppbär i samband med olycksfallsförsäkringspremien. Premierna varierar enligt bolag (i genomsnitt).

0,07 % 0,07 %

LÄS MER: www.yrittajat.fi/viktiga_tal_2019


FT0119_032-033.indd 33 08/03/2019 16.56

Maximibeloppen för färdkostnadsersättningar för arbetsresa som löntagaren företagit med fordon som

han äger eller innehar finns i tabellen nedan.

Kilometerersättningar 2019

FORDON ERSÄTTNINGENS MAXIMIBELOPP

Bil • 43 cent per kilometer, som höjs med

• 7 cent per kilometer för transport av släpvagn kopplad till bilen

• 11 cent per kilometer, när arbetets utförande förutsätter transporterande av en till bilen kopplad husvagn

• 22 cent per kilometer, när arbetets utförande förutsätter transporterande av en till bilen kopplad raststuga eller motsvarande tung last

• 3 cent per kilometer för transport i bilen av sådana maskiner eller andra föremål, vilka väger över 80 kilo eller är skrymmande

• 3 cent per kilometer, om löntagaren till följd av åligganden i arbetet transporterar hund i bilen

• 9 cent per kilometer, när arbetets utförande förutsätter bilfärder längs skogsbilvägar eller på andra för annan trafik avstängda vägbyggnadsarbetsplatser, för ifrågavarande kilometrars del

Motorbåt, högst 50 hk 76 cent per kilometer

Motorbåt, över 50 hk 110 cent per kilometer

Snöskoter 105 cent per kilometer

Terränghjuling 98 cent per kilometer

Motorcykel 33 cent per kilometer

Moped 18 cent per kilometer

Annat fordon 10 cent per kilometer

Om i fordon som löntagare äger eller innehar reser även andra personer, vilkas befordran åligger arbetsgivaren, höjs ersättningarnas maximibelopp med 3 cent per kilometer för varje medföljande person.

Ersättning av kostnaderna vad gäller förmån att använda bilOm löntagare, som har en i skatteförvaltningens beslut om beräknings-grunder för naturaförmåner avsedd förmån att använda bil, använder sådan bil för arbetsresa och själv betalar bränslekostnaderna som förorsa-kas av resan, är maximibeloppet av bränslekostnaderna som skall ersättas honom 10 cent per kilometer.

Företagarna i Finland är näringslivets största centralförbund med 115 000 medlemsföretag. Vi vill stärka företagarnas ställning, förbättra förutsättningarna för företagande och strävar efter att göra Finland till världens bästa företagarland. Av medlemsföretagen är hälften ensam- företagare och hälften arbetsgivarföretag.

ETT MEDLEMSKAP MEDFÖR BETYDANDE FÖRMÅNER

SOM MEDLEM I FÖRETAGARNA I FINLAND FÅR DU MÅNGA TJÄNSTER OCH FÖRMÅNER. NEDAN FINNS DE VIKTIGASTE:

6 MOBIL- MEDLEMSKORT

Företagarens mobilmedlemskort är avsett för medlemmar – Företagarnas i Finlands medlemskort som du alltid har med dig. Ladda ner det avgiftsfritt i din appbutik. Du får tillgång till rikligt med förmåner, tjänster och:

• nationella medlemsförmåner

• regionala medlemsförmåner

• nyheter

• evenemang

• kontakt- uppgifter region.

4VI BEVAKAR DINA INTRESSEN

När du blir medlem i Företagarna i Finland, blir du en av våra mer än 115 000 medlemmar. Bland våra med-lemmar finns företag av alla storlekar från alla branscher. Den här gruppen har styrka. Företagarna i Finland är vårt lands största och mest inflytelserika näringslivsorganisation.

5FÄRDIGA NÄTVERK

Det är viktigt för en företagare att bilda nätverk. Hos oss får du färdiga nätverk – du hittar partners, du kan erbjuda dina tjänster och ha det roligt.

Ladda ner och säkra din förmån:

yrittajat.fi/ mobiilikortti

3KONKRET, NYTTIG INFORMATION

Som medlem får du• tidningen Företagare i Finland fyra gånger per år • dagliga nyheter om företagande på adressen yrittajat.fi• värdefull information om företagsverksamheten på yrittajat.fi/foretagarens-abc• öretagarnas dokumentbank till ditt förfogande yrittajat.fi/asiakirjapankki

1 AVGIFTSFRI JURI-DISK RÅDGIVNING

Problem? Ring 09 229 222. Du får hjälp snabbt – mångsidig rådgivning och hand-ledning om företagsverksamheten. Med dessa råd kan du spara mycket pengar.

2 MEDLEMSFÖRMÅ-NER VÄRT PENGAR

De medlemsförmåner som våra partners erbjuder ger dig en nytta som kan uppgå till tusentals euro. Se närmare: yrittajat.fi/medlemsformaner


Företagarna i Finland är näringslivets största centralförbund med 115 000 medlemsföretag. Vi vill stärka företagarnas ställning, förbättra förutsättningarna för företagande och strävar efter att göra Finland till världens bästa företagarland. Av medlemsföretagen är hälften ensam- företagare och hälften arbetsgivarföretag.

ETT MEDLEMSKAP MEDFÖR BETYDANDE FÖRMÅNER

SOM MEDLEM I FÖRETAGARNA I FINLAND FÅR DU MÅNGA TJÄNSTER OCH FÖRMÅNER. NEDAN FINNS DE VIKTIGASTE:

6 MOBIL- MEDLEMSKORT

Företagarens mobilmedlemskort är avsett för medlemmar – Företagarnas i Finlands medlemskort som du alltid har med dig. Ladda ner det avgiftsfritt i din appbutik. Du får tillgång till rikligt med förmåner, tjänster och:

• nationella medlemsförmåner

• regionala medlemsförmåner

• nyheter

• evenemang

• kontakt- uppgifter region.

4VI BEVAKAR DINA INTRESSEN

När du blir medlem i Företagarna i Finland, blir du en av våra mer än 115 000 medlemmar. Bland våra med-lemmar finns företag av alla storlekar från alla branscher. Den här gruppen har styrka. Företagarna i Finland är vårt lands största och mest inflytelserika näringslivsorganisation.

5FÄRDIGA NÄTVERK

Det är viktigt för en företagare att bilda nätverk. Hos oss får du färdiga nätverk – du hittar partners, du kan erbjuda dina tjänster och ha det roligt.

Ladda ner och säkra din förmån:

yrittajat.fi/ mobiilikortti

3KONKRET, NYTTIG INFORMATION

Som medlem får du• tidningen Företagare i Finland fyra gånger per år • dagliga nyheter om företagande på adressen yrittajat.fi• värdefull information om företagsverksamheten på yrittajat.fi/foretagarens-abc• öretagarnas dokumentbank till ditt förfogande yrittajat.fi/asiakirjapankki

1 AVGIFTSFRI JURI-DISK RÅDGIVNING

Problem? Ring 09 229 222. Du får hjälp snabbt – mångsidig rådgivning och hand-ledning om företagsverksamheten. Med dessa råd kan du spara mycket pengar.

2 MEDLEMSFÖRMÅ-NER VÄRT PENGAR

De medlemsförmåner som våra partners erbjuder ger dig en nytta som kan uppgå till tusentals euro. Se närmare: yrittajat.fi/medlemsformaner


Företagare i Finland | Mannerheimvägen 76 A, 00250 HELSINGFORS | PB 999, 00101 Helsingfors telefon 09 229 221 | [email protected] | yrittajat.fi/sv

cafÉ ajna i hÄlsohuset marias nycklar en förverkligad dröm · innehÅll hÅllbarhet ledare...

Documents