investeringar i barns humankapital

Investeringar i barns

humankapital

som ett led i en

hållbar välfärd

Eva Österbacka

5.6.2014

11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 1

Investeringar i barns

humankapital


EU kommissionens rekommendation

20.2.2013:

Bryta det sociala arvet – investera i

barnens framtid, eftersom

– Respekt för människans värdighet är en

värdegrund för Europeiska unionen,

vars syfte omfattar att främja

befolkningens välfärd. Europeiska

unionen måste tillvarata barns

rättigheter, motverka social

utestängning och diskriminering

samt främja social rättvisa och

socialt skydd.11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 3

EU komission suositus 20.2.2013:

Investoidaan lapsiin – murretaan

huono-osaisuuden kierre, koska

– Ihmisarvon kunnioittaminen on yksi

perusarvoista Euroopan unionissa,

jonka tavoitteisiin sisältyy sen kansojen

hyvinvoinnin edistäminen; unionin on

suojeltava lasten oikeuksia,

torjuttava sosiaalista syrjäytymistä ja

syrjintää sekä edistettävä sosiaalista

oikeudenmukaisuutta ja suojelua.



20.2.2013:



– Barn löper större risk att drabbas av

fattigdom och social utestängning än

befolkningen som helhet i de allra flesta

EU-medlemsstater. Barn som växer

upp i fattigdom eller social

utestängning har sämre möjligheter

än andra att klara sig bra i skolan,

hålla sig friska och förverkliga sin

potential senare i livet.11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 5




– Lapsilla on suurempi köyhyys- tai

syrjäytymisriski kuin yleensä väestöllä

suurimmassa osassa EU-maista.

Köyhinä tai sosiaalisesti syrjäytyneinä

kasvaneilla lapsilla on hyväosaisia

ikätovereitaan heikompi

todennäköisyys menestyä hyvin

koulussa, olla terveitä ja toteuttaa

täysimääräisesti potentiaaliaan

myöhemmin elämässä.11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 6


20.2.2013:



– Att förebygga att en sämre start i livet

förs vidare från generation till

generation är en viktig investering i

Europas framtid och bidrar också

direkt till Europa 2020-strategin för

en smart och hållbar tillväxt för alla.

Detta gynnar inte bara barnen utan

även ekonomin och samhället som

helhet på lång sikt.11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 7




– Euroopan tulevaisuuden kannalta

ratkaisevan tärkeä investointi on estää

huono-osaisuuden siirtyminen

sukupolvelta toiselle, ja sillä edistetään

samalla myös älykästä, kestävää ja

osallistuvaa kasvua koskevaa

Eurooppa 2020-strategiaa ja

hyödytetään pitkällä aikavälillä lapsia

sekä taloutta ja yhteiskuntaa.11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 8

Varför investera i barnens

framtid?1. Tillväxt kräver humankapital “Future economic growth and

competitiveness require investing in

human capital, which lays the

foundation for productivity and

innovation”

Communication from the Commission, A

stronger European Industry for Growth and

Economic Recovery, COM(2012) 582 of 10

October 2012


Varför investera i barnens framtid?1. Tillväxt kräver humankapital

Källa: Education at A Glance, 2012


-1%

0%

1%

2%

3%

4%

5%

GDP Growth ISCED 5B/5A/6 ISCED 3/4 ISCED 0/1/2

Chart A10.1. Average GDP growth (real percentage change from the previous year) and

labour income growth in GDP, by educational categories (2000-10)


framtid?1. Tillväxt kräver humankapital De nyare tillväxtteorierna

– Utbildning är en förutsättning för tillväxt

– En jämn fördelning av inkomster ger bättre

möjligheter till utbildning

– En jämn fördelning av

utbildningsmöjligheter tar tillvara individers

potential



framtid? 2. Den ekonomiska

försörjningskvoten


Vad är humankapital?

1. Ärvda färdigheter

2. Färdigheter erhållna genom utbildning

– Icke-kognitiva och kognitiva förmågor,

hälsa


Vilken nivå på humankapitalet är

optimal?

Enligt humankapitalteorin gör individer ett

rationellt val enligt egna preferenser

Men hur uppnå optimal nivå?

– Icke-kognitiva förmågor

– Kognitiva förmågor

– Hälsa


Barns utveckling

– forskning visar

Det finns stora skillnaden i barnens

förmågor och de beror långt på föräldrars

egenskaper och uppfostran

Både kognitiva och icke-kognitiva

förmågor (t.ex. motivation, självkänsla,

självkontroll, plikttrogenhet, förmåga att

tänka och planera långsiktigt) påverkar

barns hälsa, skolframgång och även deras

ekonomiska och sociala förutsättningar

som vuxna11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 15

Barns utveckling

– forskning visar

Familjebakgrundens inverkan svagare än

t.ex. i USA, men

Sjukdom, mentala ohälsa, drogproblem,

arbetslöshet och låg inkomst bland föräldrar

påverkar barns utveckling negativt, liksom

även barnens välbefinnande och

skolframgång

Barnskyddsklienter kommer med större

sannolikhet från fattigare familjer11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 16

Barns utveckling

– forskning visar

Tidigt ingripande och stöd till barn från

sämre förhållanden har stor inverkan

– MEN: olika typer av problem kräver olika

typer av lösningar

– Erfarenheter från t.ex. Imatra visar att tidigt

ingripande ändå lönar sig

Småbarnsåren är viktig

– Stöd bör riktas till hela familjen


Barns utveckling

– forskning visar

Grundskolan har en utjämnande effekt

– Både kunskapsmässigt men även andra

icke-kognitiva färdigheter

– Den finländska grundskolan har höjt de

svagare elevernas nivå

Förekomsten av inlärningssvårigheter

ökar, och det har följder för vuxenlivet


Barns utveckling

– forskning visar

Största delen av

barnen mår bra men

en allt större andel

mår allt sämre

Ojämlikheten ökar

Antalet

omhändertagna barn

ökar


Barns utveckling, avhopp från 2a

stadiet

Källa: Bäckman, O., V. Jakobsen, T. Lorentzen, E. Österbacka and E. Dahl. (forthc.)

Early School Leaving in Scandinavia: Extent and Labour Market Effects. Journal of

European Social Policy11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 20

Barns utveckling – forskning visar,

sannolikhet för NEET (7 år efter 2a stadiet)

Källa: Bäckman et al (2014) Avhopp från gymnasieskolan i Norden: omfattning och

konsekvenser i Pancian (red) Yrkesutbildning för morgondagens arbetsliv. Dialogos.11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 21

Danmark Finland Norge Sverige

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor

Avhopp yrk. år 1-2 0,14 0,19 0,23 0,25 0,20 0,31 0,17 0,15

Avhopp yrk. år 3+ 0,10 0,15 0,16 0,15 0,19 0,29 0,06 0,08

Avhopp stud. år 1-2 0,08 0,10 0,16 0,20 0,34 0,38 0,13 0,11

Avhopp stud. år 3+ 0,05 0,09 0,09 0,12 0,21 0,23 0,04 0,04

Examen yrk. (0,01) (0,00) 0,03 0,02 0,01 0,02 0,02 0,02

Examen stud. 0 0 0 0 0 0 0 0

Ej förälder 0 0 0 0 0 0 0 0

Förälder (-0,01) 0,06 -0,05 0,05 -0,05 0,11 -0,02 0,03

Konstant 0,01 0,01 0,01 0,01 0,02 0,01 0,01 0,01

N 15 476 14 230 31 347 30 268 103 596 99 717 204 105 195 420

Barns utveckling – forskning visar,

sannolikhet för NEET 7 år efter 2a stadiet (tabell

forts.)

Källa: Bäckman et al (2014) Avhopp från gymnasieskolan i Norden: omfattning och

konsekvenser i Pancian (red) Yrkesutbildning för morgondagens arbetsliv. Dialogos.11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 22

Danmark Finland Norge Sverige

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor

1-2 föräldr. födda i landet 0 0 0 0 0 0 0 0

Inv. föräldrar, 1-2 väst (-0,01) -0,04 (-0,01) (-0,01) (0,01) 0,05 0,02 0,02

Inv. föräldrar, 0 väst (0,00) -0,05 (0,03) (0,03) (-0,00) (-0,01) 0,05 0,03

Föräldr. ej soc.bidr. 0 0 0 0 0 0 0 0

Föräldr. soc.bidr. 0,02 0,03 (0,01) 0,02 0,06 0,07 0,02 0,02

Föräldr. ej ensamst. 0 0 0 0 0 0 0 0

Föräldr. ensamst. 0,01 (-0,00) -0,01 -0,02 0,02 0,01 0,01 0,01

Föräldr. ej arbetslösh. 0 0 0 0 0 0 0 0

Föräldr. arbetslösh. 0,02 0,02 0,02 0,01 0,02 (0,01) 0,01 0,01

Föräldr. endast grundsk. 0,01 0,01 0,04 0,03 0,01 0,02 0,00 0,01

Föräldr. mer än grundsk. 0 0 0 0 0 0 0 0

Regional arbetslöshet (0,00) (0,00) 0,00 0,00 0,01 (-0,00) 0,01 0,00

Barns utveckling, avklarat 2a

stadiet

Källa: Education at A Glance 2013


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Chart A2.1. Upper secondary graduation rates (2011)

<25 ≧25 Total

Barns utbildning på tredje stadiet om

lågutbildade föräldrar



0.0

0.1

0.2

0.3

0.4

0.5

0.6

0.7

0.8

0.9

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

Proportion of young students (20-34 year-olds) in higher education whose parents have lowlevels of education (Left axis)

Proportion of parents with low levels of education in the total parent population (Left axis)

Odds of being a student in higher education if parents have low levels of education (Right axis)

Chart A6.1. Participation in higher education of students whose parents have low levels of education (2009)

Odds ratio

Barns utbildning på tredje stadiet om

högutbildade föräldrar



0.0

0.5

1.0

1.5

2.0

2.5

3.0

3.5

4.0

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

Proportion of young students (20-34 year-olds) in higher education whose parents have high levels ofeducation (Left axis)Proportion of parents with high educational attainment in the total parent population (Lext axis)

Odds of being a student in higher education if parents have high levels of education (Right axis)

Chart A6.2. Participation in higher education of students whose parents have high levels of education (2009)

Odds ratio

Sammanfattni

ng

- eller är allt

enbart

ideologi?

Nej, inte enbart ideologi

Enligt nationalekonomisk tillväxtteori

– En jämn fördelning av utbildningsmöjligheter

tar tillvara individers potential

– Utbildning genererar tillväxt


Sammanfattnin

g

- frågor

Är optimal nivå på humankapital viktig för alla?

– Vem bestämmer vad som är optimalt?

Bör skillnader mellan familjer jämnas ut?

– När och hur

• Före grundskola?

• Kan grundskolan jämna ut skillnader fortfarande?

Kan/Bör utbildningsväsendet förbättras?

Är hållbar tillväxt samma som hållbar välfärd?11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 27

investeringar i barns humankapital

Government & Nonprofit