egenvård vid typ 2 diabetes - diva...

Egenvård vid typ 2 Diabetes - Sjuksköterskans perspektiv

Brodin Emma Bromsjö Cecilia

Omvårdnad GR (C), Vetenskapligt arbete Huvudområde: Omvårdnad Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: 6/ VT 2018 Handledare: Charlotte Frykenstrand och Petra Agnholm Examinator: Åsa Carlsund Kurskod: OM019G Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp

Abstrakt Bakgrund: Typ 2 Diabetes (T2DM) är en av världens största globala folkhälsosjukdomar.

Diabetes är ett samlingsnamn för olika endokrina sjukdomar som alla orsakar för höga

sockernivåer i blodet. En bra egenvårdsförmåga hos patienterna tillåter dessa att leva ett så

normalt liv som det är möjligt. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva

sjuksköterskans erfarenheter i arbetet med egenvård hos patienter med typ 2 diabetes.

Metod: Sexton vetenskapliga artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad design användes i

litteraturöversikten. Resultat: Sjuksköterskorna uttryckte att det finns många hinder i arbetet

med att främja egenvård hos patienter med T2DM. De största hindren sågs vara

kunskapsbrist och ett stort behov av utbildning hos patienterna och hens närstående. Ett

annat hinder ansågs vara att arbeta personcentrerat, då detta arbetssätt ställde ökade krav på

sjuksköterskorna; att vården skulle utgå från patienternas egna mål, möjligheter och resurser

istället för sjuksköterskornas medicinska kunskap om T2DM. Sjuksköterskorna beskrev dock

att genom ett personcentrerat arbetssätt så fick sjuksköterskorna en ny insikt i deras viktiga

och stödjande arbete för patienter med T2DM och deras relationer med patienterna

berikades. Diskussion: För att minimera hinder i arbetet med egenvård bör ett

personcentrerat arbetssätt anammas och patienterna bör få konkret och regelbunden

utbildning. Slutsats: Stora krav ställs på sjuksköterskan som ansvarar för att stötta och

vägleda patienterna till egenvård. Kunskap om sjuksköterskans erfarenheter kring detta

arbete är viktigt för att kunna skapa bättre förutsättningar för både drabbade patienter och

möjligen förenkla sjuksköterskans arbete. Att individanpassa vården är betydelsefullt, detta

stärker Dorothea Orems egenvårdsteori.

Nyckelord: egenvård, hälsa, preventivt arbete, sjuksköterskans roll, typ 2 diabetes mellitus

Innehållsförteckning

INTRODUKTION ........................................................................................................................................ 1

BAKGRUND ................................................................................................................................................. 1

Uppkomst ........................................................................................................................................................... 1

Egenvård ............................................................................................................................................................ 2

Kost .................................................................................................................................................................... 3

Fysisk aktivitet ................................................................................................................................................... 4

Blodsockermätning ............................................................................................................................................. 4

Läkemedelsbehandling ........................................................................................................................................ 4

Sjuksköterskans roll i den personcentrerade omvårdnaden ................................................................................ 5

PROBLEMFORMULERING ........................................................................................................................ 5

SYFTE ............................................................................................................................................................. 6

METOD .......................................................................................................................................................... 6

Design ................................................................................................................................................................ 6

Inklusions- och exklusionskriterier .................................................................................................................... 6

Litteratursökning ............................................................................................................................................... 7

Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning .......................................................................................... 8

Analys ................................................................................................................................................................ 9

Etiska överväganden .......................................................................................................................................... 9

RESULTAT .................................................................................................................................................. 10

Önska mer utbildning ...................................................................................................................................... 10

Hög arbetsbelastning ........................................................................................................................................ 11

Berikande arbetssätt ......................................................................................................................................... 12

Goda relationer ................................................................................................................................................. 13

Möta utmaningar ............................................................................................................................................. 14

DISKUSSION ............................................................................................................................................. 16

Metoddiskussion ............................................................................................................................................... 16

Resultatdiskussion ........................................................................................................................................... 19

SLUTSATS................................................................................................................................................... 23

REFERENSER ..................................................................................................................................................

Bilaga 1. ............................................................................................................................................................

Bilaga 2 .............................................................................................................................................................

Bilaga 3. ............................................................................................................................................................

Bilaga 4. ............................................................................................................................................................

1

INTRODUKTION

I denna litteraturöversikt är Diabetes Mellitus Typ 2 förkortat till T2DM.

Personer diagnostiserade med T2DM är en patientgrupp som allmänsjuksköterskan kan

komma att möta överallt i vården. I Sverige har idag ca 450 000 människor diabetes, varav

85–90 procent har T2DM (Svenska diabetesförbundet, 2017). World Health Organization

(WHO, 2017) skriver att majoriteten av personer med diabetes har T2DM vilket anses vara

orsakad av övervikt, fetma och minskad fysisk aktivitet. Allmänsjuksköterskor inom all

hälso-och sjukvård bör ha kunskap om hur kost, motion och viktminskning påverkar och

inverkar på en patient med T2DM för att kunna optimera stödet i dennes egenvård.

BAKGRUND

Uppkomst Diabetes Mellitus är en av världens största globala folksjukdomar med över 415 miljoner

drabbade över 18 år (Xiol Morais Gonçalves, Zanetti, Merussi Neiva & Siqueira Vassimon,

2017). Diabetes Mellitus är ett samlingsnamn för olika endokrina sjukdomar som alla orsakar

för höga blodsockernivåer i blodet. Diabetes Mellitus klassificeras i fyra olika typer: typ 1

diabetes, typ 2 diabetes, andra specifika typer av diabetes och graviditetsdiabetes. Personer

som drabbas av T2DM utgör den största gruppen och idag kallas T2DM för en

livsstilssjukdom och är till skillnad från typ 1-diabetes inte en autoimmun sjukdom (vilket

innebär att immunförsvaret angriper den egna vävnaden) (Dammen Mosand & Stubberud,

2011, s.501). T2DM kännetecknas av minskad känslighet i kroppen för insulin så kallad

insulinresistens samt en otillräcklig förmåga till insulinbildning vilket leder till relativ

insulinbrist och högt blodsocker (Prattichizzo et al., 2017). Orsaken till utvecklingen av

T2DM är inte känd men hereditet, högt blodtryck & dyslipidemi (rubbning i blodfetter) ses

ge en ökad risk för att utveckla sjukdomen (Dammen Mosand & Stubberud, 2011, s.501).

Övervikt beskrivs vara en signifikant bidragande faktor till att utveckla T2DM och ca 90

procent av de drabbade lider av övervikt eller fetma. Viktminskning hos patienter med

T2DM är en av de viktigaste men också en av de svåraste utmaningarna. En viktminskning

med 5–10 procent kan signifikant förbättra glukoskontroll, blodtryck och samtidigt reducera

risken för andra komplikationer som är associerade med övervikt och T2DM (Whitmore,

2010).

2

Egenvård I denna litteraturöversikt används begreppet egenvård. Begreppet egenvård syftar till kost,

fysisk aktivitet, blodsockermätning och läkemedelsbehandling. Fokus ligger på de

handlingar som patienten självständigt genomför i syfte att bevara eller förbättra sin hälsa,

hantera sin sjukdom samt att undvika komplikationer relaterade till sjukdomen med mål att

uppnå välbefinnande och leva ett fullgott liv (Orem, 1995, s. 212). Song och Lipman (2008)

beskriver att egenvård är en process där patienten måste ha kunskap om sin sjukdom, vara

medveten om sina dagliga rutiner, kunna identifiera tecken och symtom på förändring i sitt

mående tidigt, att kunna behandla förändringarna samt utvärdera behandlingen och sedan

ta lärdom av detta. Diabetes är en livslång sjukdom och kräver att patienten gör medvetna

och väl avvägda val flera gånger dagligen och sjukdomen ställer krav på patienten att vid

behov ändra och anpassa sin livsstil (Dammen Mosand & Stubberud, 2011, s.507).

Förändringarna bör vara av långsiktig karaktär, dessa upplevs dock svåra att genomföra för

många patienter. Sjuksköterskans roll är att uppmuntra, övervaka och stödja patienterna

under denna process. Genom att sätta upp mindre och uppnåbara mål tillåts patienterna

uppleva framgång och detta kan sedan motivera till ytterligare livsstilsförändringar (Klein et

al., 2004). Enligt omvårdnadsteoretikern Dorothea Orem (1995, s. 170) bör människan ses

utifrån ett holistiskt synsätt där hens integritet värnas om. Människan beskrivs som en aktiv

och fri varelse som reflekterar över sig själv och sin omgivning och som har en förmåga att

lära sig och utvecklas men också ibland behöver stöttning för att återfå sin

egenvårdskapacitet. Vidare beskriver Orem att en människa uppnår välbefinnande genom

egenvård, men att egenvårdshandlingarna påverkas av den sociala gruppen som människan

ingår i och att människan själv har ett mycket stort ansvar för att främja sin hälsa genom att

skapa goda vanor. Orems (1995, s. 309–311) omvårdnadsteori är baserad på flera olika

delteorier som tillsammans bildar en helhet med samma mål; Att uppnå balans i egenvården

hos patienterna. De olika delteorierna är egenvård; syftar till patientens förmåga att ta hand

om sig själv, egenvårdsbrist; syftar till de olika faktorer som påverkar patientens förmåga till

att utföra egenvård och omvårdnadssystem; syftar till omfattningen och beskrivningen av

patientens omvårdnadsbehov. Orem (1995, s. 157–158, s. 175–176) använder begreppet

Omvårdnadssystem för att förklara och karakterisera det sätt vilket en sjuksköterska hjälper en

patient med en egenvårdsbrist. Omvårdnadssystemet innehåller tre olika grader vilka

appliceras utifrån patientens status. Helt kompenserande system; patienten behöver

3

grundläggande hjälp för att hantera sina basala behov, Delvis kompenserande system; patienten

och hens närstående klarar inte av egenvården och är i behov av mer omfattande hjälp,

Stödjande funktion; Patienten klarar självständigt av att utföra sin egenvård eller lär sig att

utföra sin egenvård. Det sistnämnda systemet lämpar sig när en patient behöver förbättra sin

egenvård där sjuksköterskan då bidrar med stöd och vägledning och beslutsfattandet är helt

upp till patienten. Orem (1995, s.20) beskriver att genom patientutbildning, enskild eller i

grupp, är nödvändigt för att effektivisera vård och behandling. Vilken typ av egenvård som

patienten kan eller inte kan hantera och anledningarna till varför patienten inte kan hantera

sin egenvård guidar sjuksköterskan i valet av lämplig metod för stöd och hjälp. Statens

beredning för medicinsk utvärdering (SBU, 2010) beskriver att genom patientutbildning, kan

känslan av self-efficacy (den unika individens tilltro till att själv klara av en handling i en

särskild situation) och empowerment (betyder egenmakt och syftar till att en individ ska

känna att hen har makt över sin egna unika situation) öka vilket i sin tur leder till en ökad

insikt i sin sjukdom och ökad förståelse för vikten av behandling.

Kost Kostbehandling inom diabetesvården har som syfte att stabilisera blodsockret, förbättra den

metabola kontrollen och minska risken för hjärt-kärlsjukdom (Socialstyrelsen, 2011).

Regleringen av kosten syftar även till att uppnå god nutrition och förbättra livskvaliteten och

samtidigt förebygga och behandla komplikationer associerad med sjukdomen (Moura Fé,

Viana Ramos, Batista Moura, Vilar Teixeira Nunes & de Carvalho Martins, 2016). Vid

kostrådgivning till en patient kan det vara bra att ha med sig att det totala energiinnehållet i

kosten är viktigare än fördelningen mellan kolhydrater, fett och protein (Socialstyrelsen,

2011). Enligt Moura Fé et al. (2016) så bör syftet med kostbehandlingen inte vara att förbjuda

vissa typer av livsmedel utan att ta fram en varierad, balanserad kost med en förbestämd

gräns. Vidare beskrivs att de förändringarna inte är enkla att utföra för att de involverar

värderingar rotade i den regionala kulturen, miljö och sociala mattraditioner hos människan.

Enligt Socialstyrelsen (2011) är det viktigaste att hjälpa patienten skapa nya hållbara vanor

som är lätta för patienten att följa och så länge patienten gör av med mer energi än hen tillför

så sker en viktminskning.

4

Fysisk aktivitet Rekommendationerna för fysisk aktivitet för alla vuxna personer är minst 150 min av

medelhög till högintensiv fysisk aktivitet i veckan för att uppnå god hälsa (Knox, Musson &

Adams, 2015). Den fysiska aktiviteten bör spridas över minst 3 dagar, med max 2 dagar utan

fysisk aktivitet. Regelbunden fysisk aktivitet har visats sänka långtidsblodsockret (HbA1c),

vilket ökar insulinkänsligheten och minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och

dödlighet. Många patienter är oförmögna, ovilliga och omotiverade att införa fysisk aktivitet

i deras behandlingsplan (Maryniuk, 2007). Personer som tidigare varit inaktiva bör starta

med kortare träningspass och sedan gradvis öka aktivitetsnivån. Ökningen kan ske när

patienten fått mer ork och den fysiska hälsan förbättrats. När ett träningsprogram utvecklas

ska den göras utifrån patientens egna förmågor och möjligheter, det ska utföras utifrån

synen att det ska vara hållbart för patienten i längden. Att uppnå följsamhet till fysisk

aktivitet är en utmanande uppgift. Att utföra kortare pass av fysisk aktivitet kan öka

följsamheten till träningen. Den fysiska aktiviteten kan ökas i patientens dagliga liv genom

att tillexempel ta trapporna istället för att åka hiss, promenera eller träna hemma.

Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar insulinkänsligheten och ett stabilt blodsocker samt

minimerar riskfaktorer (Klein et al., 2004).

Blodsockermätning Syftet med blodsockermätning är att hjälpa patienter med T2DM att förstå förhållandet

mellan mat eller fysisk aktivitet. För att kontrollera blodsockernivån i blodet tas ett prov

genom ett stick i fingret och blodsockernivån mäts med hjälp av en blodsockermätare

(Andersson, 2016). Genom att använda sig av blodsockermätare som ett

återkopplingsverktyg blir effekterna av ett beteende eller aktivitet synligt och kan då bidra

till att göra nödvändiga förändringar i sitt beteende eller aktivitet (Bartol, 2012). Att

kontrollera sitt blodsocker självständigt bör vara ett grundläggande verktyg för alla

diabetespatienter eftersom detta är en essentiell del i att uppnå effekter av den glykemiska

kontrollen (Zeng et al., 2018).

Läkemedelsbehandling Vid behandlingsstart med läkemedel, oavsett administreringsform så bör patienterna

informeras om läkemedlet och dess effekter, biverkningar då detta också kan bidra till att

öka förståelse och viljan att ta läkemedlen. Vidare beskrivs att en utförlig behandlingsplan

5

som också innefattar mål och fokus underlättar och detta kan sedan patienten använda för

att informera sina närstående samt kunna se förändringar själv. Vid behandlingsstart bör

patienten bli införstådd med att livsstilsförändringar fortfarande är viktiga och att

läkemedlet inte ersätter detta. Patienterna kan bli uppmuntrade av att veta att möjligheten

att sluta med medicinerna finns ifall livsstilsförändringarna leder till förbättrad glykemisk

kontroll (Bartol, 2012).

Sjuksköterskans roll i den personcentrerade omvårdnaden Enligt Patientlagen (SFS, 2014:821), 6 §, 1 § fastställs att vård ska ges på lika villkor för hela

befolkningen samt ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med

patienten. I Svensk Sjuksköterskeförenings kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuksköterska (2017) beskrivs att sjuksköterskan ansvarar för att planera, genomföra och

utvärdera information och utbildningsinsatser i dialog med patienten och dennes närstående

i syfte att främja hälsa och förebygga sjukdom. Vidare beskrivs att sjuksköterskan ansvarar

för den omvårdnad som genomförs i ett partnerskap med patienten och hens närstående så

att patientens integritet och värdighet bevaras. Sjuksköterskan ska kunna arbeta

personcentrerat vilket kännetecknas av att sjuksköterskan ser patienten och hens närstående

som unika personer med individuella behov, värderingar och resurser och utifrån patientens

unika berättelser kunna identifiera vad hälsa betyder för den enskilda patienten. Mötet

mellan sjuksköterska och patienten ska karaktäriseras av en ömsesidig öppenhet för

varandras kunskap och i partnerskap med patienten och hens närstående ska sjuksköterskan

kunna skapa förutsättningar för patienten att kunna ta beslut om vårdens innehåll, mål och

uppföljning. Orem (1995, s.234) belyser att sjuksköterskan måste ta hänsyn till den unika

patientens bakgrund, erfarenheter, livsstil och dagliga vanor och tankar för att kunna

anpassa vården.

PROBLEMFORMULERING

Antal personer över 18 år som utvecklar T2DM beräknas öka kraftigt kommande år. I

kombination med de kunskaper vi redan har kring att övervikt, dålig kosthållning och för

lite fysisk aktivitet är den största bidragande faktorn till utvecklandet av T2DM såväl som

komplikationer hos de redan drabbade är det av stor betydelse att allmänsjuksköterskan

innehar kunskap och ett stort riskmedvetande. Sjuksköterskan har en betydande roll i arbetet

6

med egenvård hos patienter med T2DM och skall kunna utifrån patienternas unika

berättelser stötta, vägleda och motivera patienterna till att uppnå ökad kontroll över sin

livssituation. En ökad kontroll över sin livssituation skulle sannolikt leda till att patienterna

fattar säkra beslut kring sin sjukdom och livsstilsförändringar skulle troligen vara lättare att

genomföra och förhålla sig till. Ökad kunskap om sjuksköterskornas erfarenheter skulle

sannolikt skapa en djupare förståelse för allmänsjuksköterskor om deras viktiga preventiva

arbete kring egenvård hos patienter med T2DM och drabbade patienter skulle troligen

bidras med ökad kunskap och förståelse om vikten av egenvård.

SYFTE

Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i arbetet med egenvård hos patienter

med typ 2 diabetes.

METOD

Design Detta arbete är en litteraturöversikt vilket enligt Polit och Beck (2017, s.88–89) kan ses som att

genomföra en full studie. Författarna börjar med en frågeställning, formulerar och

implementerar sedan en plan för insamling av data. Syftet med en litteraturöversikt menar

Friberg (2017, s.141–144) är att kartlägga kunskapsläget, vilket kan innefatta både kvantitativ

och kvalitativ forskning. Den insamlade vetenskapliga kunskapen inom omvårdnad

värderas och granskas kritiskt och resultatet från processen sammanställs sedan och skapar

en översikt över kunskapsområdet. Enligt Polit och Beck (2017, s. 88) kan en väl genomförd

litteraturöversikt bidra med ytterligare kunskap till redan existerande forskning och fylla

eventuella luckor eller inkonsekvenser i den.

Inklusions- och exklusionskriterier Inklusionskriterier för studien var sjuksköterskor inom all hälso- och sjukvård som arbetar

med patienter med T2DM. Detta för att den insamlade datan från artiklarnas resultat skulle

överensstämma med problemformulering och syfte. Artiklarna skulle vara kvalitativa och

kvantitativa vetenskapliga originalartiklar på engelska. Artiklarna som inkluderades skulle

vara publicerade de senaste 10 åren. Vidare skulle kvalitetsgraden ha bedömts på artiklarna

till medelhög eller hög efter utförd kvalitetsgranskning med hjälp av Fribergs (2017, s.123–

7

125, 187–188) mall för kvalitetsgranskning av kvalitativa och kvantitativa studier. Se

kvalitetsbedömningsmall under Bilaga 4. Artiklar som exkluderades var de som undersökte

andra typer av diabetes och som belyste patientens perspektiv.

Litteratursökning Litteratursökningen har skett i medicinska databasen PubMed och omvårdnadsinriktade

databasen Cinahl. Sökorden: Diabetes Mellitus type 2, Nurses role, Nursing Role, self-care och

self-management låg till grund för huvudsökningarna och dessa ansågs vara

informationsbärande i förhållande till syftet. Kombination och uppbyggnad av sökord har

uppstått efter sökning i Svenska MeSH, Pubmeds MeSH-terms och CINAHL Headings och

presenteras i Tabell 1.

Tabell 1.

Översikt & innebörd av ämnesbärande ord i litteratursökningen.

Ämnesbärande ord & dess innebörd Mesh-termer Cinahl headings Fritextord

Sjuksköterskans roll;

Innebörd i databasen PubMed:

förväntade funktioner av en utövare av

sjuksköterskeyrket, hens erfarenheter och

upplevelser.

Innebörd i databasen CINAHL: de

socialt förväntade funktioner och

beteenden av en sjuksköterska i en

professionell situation. Inkluderar även

sjuksköterskan i hens diagnostiserande,

behandlande och preventiva roll i

vårdarbetet.

Nurses Role’ Nursing Role

Nurse attitudes

Sjuksköterskans roll;

Orden användes för att rikta sökningen

skarpt mot ett sjuksköterskeperspektiv.

Nurse-Patient Relations,

Nursing Methodology

Research, Nurses, Nurse

Practitioners, Nurses;

Community Health, Practice

Patterns; Nurses, Nurses;

Public Health, Attitude of

Health Personnel,

Nurse Attitudes,

Nursing Role

Nurs*, nurse*, experience,

Communication, Nurses role,

nurses experiences, nurses

perceptions, nurses expectations,

healthcare professional, nurses

experiences, encounters, nursing

role, nurse, encounters

Vald patientgrupp;

Patienter med typ 2 diabetes (t2dm)

Diabetes Mellitus, Type 2 Diabetes

Mellitus, Type 2

Diabetes type 2, Diabetes

mellitus type 2, diabetes

mellitus, complications of

diabetes

8

Egenvård;

Inkluderar empowerment,

patientutbildning, livsstilsförändringar,

hälsosam livsstil, hälsofrämjande

Self Care, Patient Education

as Topic, Self-Management

Empowerment,

Self Care, Patient

Centered Care

Health, health promoting,

healthy lifestyle, well-being,

wellbeing, well being,

perception, barriers,

Sökningarna är till största del baserade på MeSH-termer och CINAHL-headings,

fritextsökningar och manuella sökningar har även förekommit efter granskning av andra

vetenskapliga studiers referenslistor i syfte att hitta relevanta artiklar. Avgränsningar som

använts är “English”, “10 years”, i Cinahl används även avgränsningen “Peer Reviewed”.

Litteratursökningarna presenteras under Bilaga 1, Tabell 2.

Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning

Urvalsprocessen har utförts i flera steg. I det första steget har en relevansbedömning skett, där

artiklarnas titlar först lästes. I det andra steget lästes abstraktet på de artiklar vars titlar ansågs

vara relevanta för syftet. I det tredje steget har de artiklar, vars titel och abstrakt svarat för

syfte och inklusionskriterier, lästs i helhet med fokus på metod och resultat. I det fjärde steget

har de studier som bedömts vara relevanta för syftet kvalitetsgranskats enligt Friberg (2017)

och detta har utförts i två olika steg. De kvalitativa studierna skiljdes först från de

kvantitativa studierna och granskades sedan i två olika dokument. Dessa dokument

skapades för att underlätta i analysprocessen och sammanställningen av den kommande

strukturerade översiktstabellen av inkluderade artiklar och utgick från Fribergs (2017, s.123–

125, 187–188) mall för kvalitetsgranskning av kvalitativa och kvantitativa studier. Se mall

under Bilaga 3. Översikt av inkluderade artiklar återfinns under Bilaga 2, Tabell 3.

Fribergs granskningsmall för kvalitativa artiklar har 14 frågor och för kvantitativa artiklar 13

frågor. Frågorna har besvarats ordagrant i granskningen och utförligheten i beskrivningen

av studiens olika delar har avgjort artiklarnas kvalitet, ju rikare innehåll; tydlig återkoppling

till tidigare forskning och omvårdnadsteoretiska utgångspunkter, tydliga beskrivningar av

studiernas metod, etiskt resonemang och/eller etiskt godkännande av en etisk kommittée,

strategiskt presenterat resultat, utförlig metod- och resultatdiskussion, ansågs ha högre

kvalitet. De artiklar som klassades med hög kvalitet har ett mycket rikt innehåll och tydligt

utförliga beskrivningar medans de artiklar vars innehåll var mindre rikt och metod beskrevs

mindre utförligt klassades ha medelhög kvalitet. Kvalitetsbedömningsmallen presenteras

under Bilaga 4, Tabell 4. De studier som ej bedömts vara relevanta för syftet exkluderades

9

eller ansågs vara passande som diskussionsartiklar i detta steg. Alla artiklar som

kvalitetsgranskats har inkluderats i litteraturöversiktens resultatdel.

Analys

Analysprocessen har utförts utifrån Fribergs (2017, s.148–150) beskrivning och innebär att

identifiera övergripande områden. Analysen har utförts i fyra olika steg.

Analysens första steg; Förståelse av innehåll och kontext, utfördes genom att författarna läste

igenom de valda artiklarna flertalet gånger och sedan översattes artiklarnas resultat till

svenska med stor försiktighet för att inte förvanska eller förfalska texten, detta för att uppnå

en förståelse av textens innehåll och kontext för att sedan kunna gå vidare med

analysprocessen.

Analysens andra steg; Sammanställning av resultat, utfördes genom att författarna

sammanställde de valda artiklarnas resultat i ett separat dokument skapat för ändamålet,

detta för att underlätta nästa steg i analysprocessen.

Analysens tredje steg; Identifiera likheter och skillnader, utfördes genom att författarna

markerade ut nyckelfynden i artiklarnas resultat med olika färger för att sedan kunna skapa

teman. För att säkerställa att all relevant information fångades upp under analysens gång

jämfördes artiklarnas helhet både separat och gemensamt. Detta gjordes genom granskning

av kvalitetsgranskningsdokumenten och artiklarna i sin helhet.

Analysens fjärde steg; Sammanställning av analys, utfördes genom att sammanställa

materialets nyckelfynd i uppkomna teman och subteman, detta för att underlätta för läsaren

och ge en förståelse för området, vilka sedan låg till grund för en ny helhet, det slutgiltiga

resultatet.

Diskussion mellan författarna har förts under hela analysens gång för att säkerställa att den

insamlade datan var relevant för arbetets syfte. Detta gjordes genom att vid upprepade

tillfällen återkoppla till litteraturöversiktens syfte och problemformulering samt genom att

författarna förvissade sig om att artiklarna var utifrån sjuksköterskans perspektiv

Etiska överväganden

De artiklar som inkluderades i denna litteraturöversikt skulle knyta an till de etiska

aspekterna som Polit och Beck (2017, s. 139–142) beskriver, att deltagarna skulle erhållit

information om den aktuella forskningsuppgiftens syfte samt lämnat sitt godkännande till

10

delaktighet. Artiklarna som inkluderades i denna litteraturöversikt skulle vara godkända av

en etisk kommittée på den lokalisation där studierna genomfördes, alternativt att tidskriften

där artikeln publicerats var etiskt godkänd. Litteraturöversiktens författares egna

förförståelse skulle inte påverka arbetet och varpå ett objektivt förhållningssätt vidtogs. Vid

översättning till svenska av artiklarna har författarna läst studierna upprepade gånger och

använt stor noggrannhet och lexikon för att inte förvanska texten och för att minimera

feltolkningar.

RESULTAT

Resultatet är baserat på sexton vetenskapliga artiklar varav tolv är av kvalitativ design och

två av kvantitativ design och två av mixad design. Samtliga artiklar är utifrån

sjuksköterskans perspektiv och är utförda i England, Frankrike, Finland, Förenade

Arabemiraten, Kanada, Nederländerna, Nya Zeeland, Saint Lucia, Sverige, Taiwan och USA.

I samtliga artiklar intervjuades sjuksköterskor om deras erfarenheter i arbetet med egenvård

hos patienter med T2DM. Dessa erfarenheter baserar sig på möten med patienter i olika

vårdmiljöer såsom; vårdcentraler, sjukhus, patienters hem. Huvudfynden i resultatet

utmynnade i fem teman presenterade i Figur 1.

Figur 1.

Översikt av resultatets rubriker.

Önska mer utbildning Sjuksköterskorna upplevde att de saknade tillräckligt med kunskap om fysisk aktivitet och

om specifika kostråd för att kunna ge adekvat livsstilsrådgivning till patienterna. De uppgav

också att de saknade kunskap i hur en konkret och strukturerad handlingsplan kan

utvecklas i samarbete med patienten (Jansink, Braspenning, van der Weijden, Elwyn & Grol,

2010). Sjuksköterskor som saknar adekvat utbildning för uppgiften att ge kost- och

livsstilsråd till patienterna kände sig osäkra på uppgiften, trots detta var det vanligt

11

förekommande att sjuksköterskor utan rätt utbildning gav dessa råd (Pham & Ziegert, 2016;

Bhattacharyya et al., 2011). Sjuksköterskorna ansåg att de behövde ha ytterligare

diabetesutbildning. Det fanns en önskan hos mer än hälften (n= 287) av sjuksköterskorna att

få en ökad förståelse för medicinering och tolkning av laboratorieresultat (Daly, Arroll,

Sheridan, Kenealy & Scragg, 2014).

Hälsorådgivning och patientutbildning är ytterst viktiga komponenter inom diabetesvården,

att ge patienterna de verktyg som krävs för att lyckas. Samtidigt så tvekar sjuksköterskorna

på patienternas förmåga att utföra egenvård självständigt (Hörnsten, Lundman, Almberg &

Sandström, 2008).

Sjuksköterskorna som ansåg sig ha tillräcklig kunskap om diabetesvård och kände sig väl

förberedda till att ge råd om livsstilsförändringar (Daly et al., 2014; Whittemore et al., 2009).

I en studie av Daly et al. (2014) redovisas att 40 procent (n= 287) av sjuksköterskorna som

deltog i studien bedömde sin kunskap om T2DM som antingen “mycket bra” eller

“utmärkt”. Två tredjedelar (n= 287) av sjuksköterskorna kände till de nationella

diabetesriktlinjerna och 21 procent (n= 287) av sjuksköterskorna använde riktlinjerna ofta

eller alltid. Majoriteten av sjuksköterskorna rapporterade att de hade tillräckligt med

kunskap för att diskutera laboratorieresultat med patienterna med T2DM och ge råd om

livsstilsförändringar. Sjuksköterskor som hade en vidareutbildning i diabetes ansågs kunna

ge djupare kunskap och utbildning till patienterna och ha en större roll i patienternas

behandlingsplan (Balcou-Debussche & Debussche, 2008). Att utbilda och involvera all

vårdpersonal i diabetesteamet är något som starkt rekommenderas av sjuksköterskorna

(Alhyas, Nielsen, Dawoud & Majeed, 2013; Vetter-smith et al., 2012).

Hög arbetsbelastning Sjuksköterskorna beskrev att arbetsbelastningen ökade stressen och bristen av motivation

hos sjuksköterskorna vilket resulterat i att kvaliteten på vården minskat. Dessutom tyckte de

att det var svårt att ha tålamod och lyssna noggrant på patienterna när det var stressigt

(Jansink et al., 2010). Sjuksköterskorna ansåg att deras schema är för hektiskt för att helt

kunna sätta sig in i patienternas livssituationer och på så sätt optimera omvårdnaden

(Balcou-Debussche & Debussche, 2008).

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Daly%20B%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=24485171

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Sheridan%20N%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=24485171


12

Att vara den som andra kommer till för att få råd, stöd och hjälp med problemlösning

upplevdes utmattande av flera sjuksköterskor. Sjuksköterskorna beskrev utmaningen i att

balansera tillgänglighet och engagemang samt patienternas egna behov och läkarnas

medicinska ordinationer (Boström, Isaksson, Lundman, Egan Sjölander & Hörnsten, 2012).

Sjuksköterskorna beskrev att deras roll var multiprofessionell där hen med sin kvalificerade,

breda och viktiga kunskap om diabetes förväntades agera med beslutsamhet och flexibilitet

och vara kapabel att utföra sitt arbete inom diabetesvården. Hen skulle också kunna

koordinera diabetesvården mellan läkare, medarbetare och patienter genom att verka

organisatoriskt (Boström et al., 2012; Vetter-Smith et.al, 2012). Sjuksköterskorna beskrevs

utgöra ett stöd för patienterna med T2DM genom möten och att ge indirekt stöd genom att

samarbeta med övriga professioner då detta ansågs förbättra kvaliteten av diabetesvården.

Sjuksköterskorna skulle kunna prioritera sin tid och arbeta tidseffektivt vilket innebar att ha

kontakt med patienterna med T2DM också utanför de bokade mötena, på detta vis erbjöds

fler utbildningstillfällen för patienterna och sjuksköterskorna kunde svara på frågor som

patienterna hade eller hjälpa patienten lösa uppstådda problem (Vetter-Smith et al., 2012).

Sjuksköterskorna beskrev att de skulle klara av att öka patienternas motivation till

samarbete, hjälpa patienterna att följa läkarens ordinationer och råd eftersom patienterna

med T2DMs följsamhet till ordinationer var av särskild vikt (Pham & Ziegert, 2016).

Sjuksköterskorna beskrev att de skulle genom god kommunikationsförmåga kunna öka

medvetenheten av T2DM i syfte att förhindra eller fördröja komplikationer av den (Alhyas et

al., 2013; Pham & Ziegert, 2016).

Berikande arbetssätt Att arbeta personcentrerat beskrevs som berikande och gav sjuksköterskorna en ny syn på

sin relation till patienten. Genom ett ökat engagemang för patienterna och hens individuella

styrkor och genom att diskutera och interagera med patienterna kunde sjuksköterskorna

vara medmänniskor eller guider istället för diabetesexperter vilket skapade känslor av

lättnad hos sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna beskrev att de kunde dra nytta av att bli

medvetna om sina egna brister i mötet med patienten och istället för att vara informativa så

kunde de lyssna till patienternas unika berättelser och relatera till och uppmuntra

13

patienterna (Boström, Isaksson, Lundman, Graneheim & Hörnsten, 2013; Boström, Isaksson,

Lundman, Lehuluante & Hörnsten, 2014).

Att anamma ett nytt arbetssätt, ett personcentrerat sådant, beskrevs också som krävande och

skapade känslor av osäkerhet, otrygghet och tveksamhet hos sjuksköterskorna eftersom det

väletablerade arbetssättet de hittills använt varit en trygghet. Sjuksköterskorna upplevde att

hens professionella roll förminskades och upplevdes mindre viktig, de upplevde också att de

förlorade kontrollen över hur mycket sjukdomsrelaterad information patienten fick genom

att arbeta personcentrerat (Boström et al., 2012; Boström et al., 2014).

Ett personcentrerat arbetssätt gav sjuksköterskorna ny insikt i sitt viktiga arbete och

motiverade till ytterligare förbättringar i utförandet av stöttningen av patienternas egenvård

(Boström et al., 2014). Ett tillfredsställande möte med patienterna kunde stärka patienterna

till den grad att de fattar bra beslut i sin egenvård och detta sågs även stärka

sjuksköterskorna (Boström et al., 2013; Boström et al., 2014). Att motivera till

livsstilsförändringar utifrån patienternas personliga värderingar och mål ansågs vara en av

de viktigaste delarna i diabetesvården men också en av de mest utmanande (Jansink et al.,

2010; Whittemore et al., 2009; Graves, Garret, Amiel, Ismail & Winkley, 2016).

Goda relationer Sjuksköterskorna beskrev att de önskade en nära relation till patienterna och genom att

skapa positiva relationer till patienterna kunde hälsa främjas (Boström et al., 2012; Pham &

Zigert, 2016). Relationerna kännetecknades av att dela erfarenheter med varandra, reflektera

och utbyta tankar och idéer och skapa insikt om T2DM och egenvård hos patienterna

(Boström et al.,2013). Genom att ha en god och jämlik relation skapades trygghet för

patienten (Boström et al., 2012) och hen gavs möjlighet att uttrycka sina egna unika mål med

egenvården och detta gav sjuksköterskorna mer insikt och ökad medvetenhet om

patienternas individuella behov (Boström et al., 2013; Hörnsten et al., 2008). Berikade

relationer med patienterna gav sjuksköterskorna modet att prata om allvaret med

sjukdomen och även om samtalet kunde skrämma patienten så ansågs det viktigt att

patienten var medveten om allvaret. Sjuksköterskorna beskrev också att genom en god

relation kunde patienterna dela sina förväntningar av att leva med T2DM och samtala om

existentiella frågor. Ett sådant samtal berikade också sjuksköterskornas engagemang i

14

patienten (Boström et al., 2014). Sjuksköterskorna beskrev att stödet från andra spelar en stor

roll i det hälsofrämjande arbetet (Pham & Ziegert, 2016). Genom att stötta patienterna att

skapa nya relationer med andra människor med T2DM genom gruppträffar skapade nya

möjligheter för både patienterna och sjuksköterskorna (Boström et al., 2014). Under dessa

gruppträffar så öppnade patienterna upp sig mer och delade djupare erfarenheter med

varandra och denna vetskap om patienterna med T2DM resulterade i att sjuksköterskorna

lättare kunde relatera till, engagera sig i och diskutera med patienterna (ibid., 2014; Boström

et al., 2013).

Att skapa en relation med patienterna och lära från patienternas berättelser ansågs berikande

(Donohue-Porter, 2012). Sjuksköterskorna beskrev dock att det fanns svårigheter att komma

överens med alla patienter (Boström et al., 2012). Att hjälpa patienterna att ta sig framåt och

förbättra egenvården kräver avsikt, uppmärksamhet, intensiv närvaro, känslomässigt stöd

och en värdefull relation, en relation som tillåter patienterna att reflektera över sina egna

handlingar. Enligt sjuksköterskorna bör komplexiteten av komplikationer som patienten kan

uppleva humaniseras och patienterna ska stöttas till att komma vidare (Donohue-Porter,

2012). Sjuksköterskorna beskrev att ha en relation med patienterna underlättade när det

skulle göras etiska val i specifika situationer tillexempel när målet med en behandling

sammanstötte med patienternas egna uttryckta prioriteringar och värderingar (Hörnsten et

al., 2008). Relationen till patienternas närstående beskrevs även den som otroligt viktig

eftersom närstående var de som stöttade patienterna och hens egenvård i det dagliga livet

(Donohue-Porter, 2012).

Möta utmaningar

Sjuksköterskorna uttryckte tveksamhet i att se patienterna som jämbördiga och att det

upplevdes svårt att tro på patienternas förmågor att klara av att hantera sin egenvård

självständigt (Hörnsten et al., 2008). I studien av Bhattacharyya et al. (2011) upplevde

sjuksköterskorna att patienterna ansåg att det var sjuksköterskornas ansvar att patienterna

skulle ”sköta sig” och ”bota dem”. Sjuksköterskorna ansåg dock att resultatet skulle utebli

fram tills att patienten själv gjorde förändringarna. Pham och Ziegert (2016) beskriver att

patienternas bristande motivation till att lyssna till sjuksköterskornas råd och att ta till sig en

hälsosammare livsstil som ett hinder i aspekten att främja hälsa genom goda relationer.

15

Sjuksköterskorna tvekade att diskutera livsstilsförändringar med patienterna eftersom de

var rädda att detta skulle sätta relationen med patienten på spel och uttryckte en stor en

önskan om fler konkreta metoder för att kunna öka patienternas förmåga till att följa de

rekommenderade livsstilsförändringarna (Jansink et al., 2010).

Parallellt med sjuksköterskans multiprofessionella roll och praktiska egenvårdsrådgivning

till patienter med T2DM skulle hen själv vara hälsosam och leva som hen lär. De höga krav

som sjuksköterskorna hade på patienterna och hälsa upplevdes svåra att upprätthålla, även

för sjuksköterskan själv (Boström et al., 2012).

En sjuksköterska nämnde brist på empati och att detta kunde inträffa när sjuksköterskor inte

förstod varför det är så svårt för patienterna att ändra en viss livsstil (Alhyas et al., 2013). Det

finns patienter som inte förstår utbildningens betydelse och inte visar intresse eller vilja att

förstå sin sjukdom bättre (Henry & Onuoha, 2016). Sjuksköterskorna upplevde att hälsa

kunde främjas genom att utbilda patienterna och närstående om sjukdomen, hälsa och

egenvård. Individuell patientutbildning var viktigt eftersom ökad kunskap sågs leda till

bättre livskvalitet och bättre hälsa (Pham & Ziegert, 2016). Sjuksköterskorna uppger också att

det är ett stort hinder att det finns för få passande utbildningar för patienter (Daly et al.,

2014; Balcou-Debussche & Debussche, 2008). Även fast sjuksköterskorna ansåg att den

individuella utbildningen var avgörande så utfördes ofta utbildningar i grupp, man nådde

ut till fler patienter samtidigt vilket beskrevs vara relaterat till tids- och personalbrist (Pham

& Ziegert, 2016). Sjuksköterskorna ansåg att patienter och hens närstående ska ha tillräcklig

kunskap för att kunna ta ansvar för hanteringen av T2DM (Henry & Onuoha, 2016).

Sjuksköterskorna såg ett stort behov av utbildning i T2DM jämfört med patienterna. Det

fanns skillnader mellan sjuksköterskorna och patienternas uppfattning om diabetesvård och

svårigheter i hälsoutbildning. Sjuksköterskorna upplevde att patienterna hade brister i sitt

egenvårdsbeteende, något som patienterna inte höll med om. Patienter som saknade

motivation att delta i hälsoutbildning upplevdes av sjuksköterskorna som den svåraste

gruppen att undervisa. För att öka effektiviteten av diabetesvården måste strategier för

hälsoutbildning anpassas i syfte att tillgodose skillnaden i uppfattningen mellan patienter

och sjuksköterskor. Att uppnå effektiv diabeteshantering bygger på egenvårdsbeteenden och

kräver insikt i dessa utmaningar för att uppnå effektiviteten av hälsoutbildning, förbättra

16

hanteringen av sjukdomen och livskvaliteten (Wu, Tung, Liang, Lee & Yu, 2014).

Sjuksköterskorna upplevde att det var ett problem när patienterna hade bristande

motivation och inte kom till diabetesutbildningarna (Graves et al., 2016; Henry & Onuoha,

2016; Wu et al., 2014). Detta menar sjuksköterskorna kan vara på grund av eventuellt

förnekande att bli diagnostiserad med sjukdomen diabetes och kunskapsbrist om tillståndet

(Henry & Onuoha, 2016).

En fördel med att genomföra diabetesutbildning för patienter och hens närstående var att det

skulle leda till att de fick ökade förutsättningar i hanteringen av T2DM. En annan fördel var

att patientutbildningen skulle underlätta för sjuksköterskorna i deras arbete, vilket skulle

leda till en moderniserad och ökad kvalitet av vården till patienterna (Henry & Onuoha,

2016). Utbildningen kunde med fördel vara baserad på, av patienterna givna berättelser, och

skulle ges på ett effektivt, tydligt och kreativt sätt, detta relaterat till den tidsbrist som

förekom på de flesta ställena. Utbildning ansågs kunna hjälpa patienter att hantera

komplikationer som kan uppstå (Donahue-Porter, 2012)

Sjuksköterskor anser att patienterna bör kunna göra mer för att lyckas med behandlingen

och ha ett ännu större engagemang i sin egen vård (Jansink et al., 2010).

Den medicinska kunskapen om T2DM ansågs var viktigare än patienters upplevda

erfarenheter av sjukdomen (Hörnsten et al., 2008) och sjuksköterskorna beskrev att det var

viktigt att patienterna var väl medvetna om allvaret med sin sjukdom och dess risker

(Boström et al., 2014) och uttryckte oro över att diabetes är en komplex sjukdom som

behöver noggrann och specialiserad vård (Alhyas et al., 2013).

DISKUSSION

Metoddiskussion Denna litteraturöversikt är baserad på resultatet från sexton vetenskapliga artiklar.

Artiklarna valdes ut efter sökning i den medicinska databasen PubMed och den

omvårdnadsinriktade databasen CINAHL. Flertalet artiklar som valdes ut återkom i flera

sökningar i båda databaserna under arbetes gång och presenteras som dubbletter i

söktabellen i Bilaga 1, Tabell 2.

17

I denna litteraturöversikt är Diabetes Mellitus Typ 2 förkortat till T2DM eftersom denna

förkortning är vedertagen i majoriteten av artiklarna som granskats till resultatet.

Inklusion- och exklusionskriterier har använts som en vägledning för att hitta artiklar som

passar/anpassats till valt ämnesområde. Patienter med T2DM är en grupp som

allmänsjuksköterskan kommer att möta i alla typer av vårdinrättningar och därför ansågs

den ökade kunskap och erfarenhet, som sjuksköterskor med vidareutbildning inom diabetes

har, vara till gagn i detta vetenskapliga arbete. Inkluderade artiklar syftar till både män och

kvinnor ur sjuksköterskeperspektiv, då författarna ansåg att ett könsperspektiv skulle ha

begränsat antalet sökträffar vilket tros skulle lett till ett mindre innehållsrikt resultat. I de

artiklar vars deltagare var fler yrkesprofessioner än sjuksköterskor som tillexempel läkare

eller dietister lyftes sjuksköterskans perspektiv ut från resultatet. Artiklar som exkluderades

var de som undersökte andra typer av diabetes, som belyste patienternas perspektiv och som

var utifrån enbart andra yrkesprofessioners erfarenheter tillexempel läkare, dietister och

övrig vårdpersonal. Motiveringen var att dessa inte överensstämde med litteraturöversiktens

syfte, inklusionskriterier och problemformulering.

Majoriteten av artiklar av kvalitativ design då kvalitativa artiklar enligt Polit och Beck (2017,

s. 463) beskriver upplevelser och innefattar strävan att förstå helhet av en kontext och där

forskarna behöver vara involverade i studien personligen. Två av artiklarna är av kvantitativ

design och två av de vetenskapliga artiklarna är av mixad design, vilket innebär att

forskarna kombinerat både kvalitativa och kvantitativa tillvägagångssätt i studien. Att de

kvalitativa artiklarna hade få deltagare kan ha inneburit en svaghet i detta arbete men det

kan också ses som en styrka att ha använt dem eftersom de erfarenheter som deltagarna

delgav resulterade i ett innehållsrikt och intressant resultat.

Artiklar som var på engelska inkluderades eftersom det är det språk som denna översikts

författare behärskar väl i både tal och skrift förutom modersmålet svenska.

Artiklar som inkluderades är publicerade de senaste tio åren och motiveringen till detta är

att få fram så aktuell forskning som möjligt. Det kan vara en svaghet i detta arbete att ha

begränsat publiceringsdatum av artiklarna till de senaste tio åren relaterat till både för kort

och för långt tidsperspektiv. Ett för kort tidsperspektiv innebar att flertalet intressanta

18

studier som var publicerade precis innan eller i anslutning till år 2008 fick förkastas. Ett för

långt tidsperspektiv motiveras med att författarna ville få fram så aktuell forskning som

möjligt och då kan tio år anses vara för lång tid relaterat till forskningens framfart.

De vetenskapliga artiklar som inkluderades skulle vara av medelhög eller hög kvalitet efter

kvalitetsgranskning med hjälp av Fribergs (2017, s.123–125, 187-188)

kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa och kvantitativa studier. Motiveringen till valet av

granskningsmall var att denna ansågs tydlig och lätt att använda, genom att författarna

svarade på frågorna med stor noggrannhet och tydlighet, blev sedan artiklarnas kontext

tydligt och detta var tidssparande vid kvalitetsbedömningen och sammanställningen av

resultatet.

Litteratursökningarna är utförda i medicinska databasen PubMed och omvårdnadsinriktade

databasen CINAHL och presenteras i Bilaga 1, Tabell 2. De presenterade sökorden återfinns i

Tabell 1. Översikt av sökord och låg till grund för sökningarna och ansågs vara

informationsbärande i förhållande till syftet. Kombination och uppbyggnad av sökord har

uppstått efter sökning i Svenska MeSH, Pubmeds MeSH-terms och CINAHL Headings. Att

de flesta sökningarna är baserade på MeSH-termer och CINAHL-headings ses som en styrka

i detta arbete. Fritextsökningarna är baserade på ord som användes för att rikta sökningarna

skarpt mot ett sjuksköterskeperspektiv som i sitt arbete möter patienter med T2DM och som

arbetar med att främja och stötta patienter med T2DMs egenvård.

Efter en tid gav de MeSh & CINAHL-headings byggda sökningarna mättnad vid

sammanlagt tio artiklar, varpå en bibliotekarie rådfrågades, vilket ses som en styrka i detta

arbete. Efter detta möte konstaterades det att de sökningar som utförts har varit korrekt

utförda med bra sökord som också mötte litteraturöversiktens syfte och

problemformulering, nästa steg rekommenderades vara att använda sökordet “Diabetes

Mellitus”, detta eftersom ordet innefattar både typ 1 och typ 2 diabetes. Sökningar med detta

sökord genererade inga nya träffar, utan endast dubbletter. Varpå de resterande sex

artiklarna påträffades efter fritextsökningar och en manuell sökning. För att säkerhetsställa

att de vetenskapliga artiklarna var utifrån ett sjuksköterskeperspektiv har granskning av de

olika synonymer för sjuksköterskor som återfinns i beskrivningen av

undersökningspersonerna i de olika artiklarna utförts. Alla beteckningar skulle innebära att

19

utföra de arbetsuppgifter och ha det ansvaret som en sjuksköterska inom svensk hälso- och

sjukvård har och samtliga artiklar når upp till detta krav.

Urvalsprocessen samt kvalitetsgranskningen av de vetenskapliga artiklarna utfördes separat

och gemensamt mellan författarna med motiveringen att artiklarnas kontext skulle tolkas

och bedömas utifrån båda författarnas perspektiv. Detta för att garantera att all information

fångades upp, att se på samma sak utifrån två olika syn kan ge ett bredare perspektiv och

detta kan ha varit en styrka i denna litteraturöversikt.

Analysprocessen av de vetenskapliga artiklarna utfördes i flera steg. Analysprocessen har

utförts genom att författarna läst studierna upprepade gånger och översatt artiklarnas

resultat till svenska, översättningen utfördes med stor noggrannhet, försiktighet och med

hjälp av lexikon för att inte förvanska eller förfalska texten och för att minimera

feltolkningar. För att identifiera likheter och skillnader och skapa teman markerades

nyckelfynden i artiklarnas resultat med sex olika färger; rosa - kunskapsbrist, grön - hinder, blå

- utbildning, gul - sjuksköterskans roll och orange - relationer. I analysens fjärde steg

sammanställdes nyckelfynden från artiklarnas resultat i uppkomna teman och subteman,

sedan analyserades de uppkomna teman och subteman ytterligare en gång för att arbeta

samman resultatet ytterligare och slutligen skapades fem teman. Diskussion har förts mellan

författarna under hela analysens gång för att säkerhetsställa att den insamlade datan var

relevant för litteraturöversiktens syfte. Detta gjordes genom att vid upprepade tillfällen

återkoppla till litteraturöversiktens syfte och problemformulering samt genom att författarna

förvissade sig om att artiklarna var utifrån sjuksköterskans perspektiv. Att analysera

nyckelfynd och uppkomna teman två gånger ses som en styrka i detta arbete med

motiveringen att resultatet grundligt arbetats igenom.

Resultatdiskussion Resultatet i denna litteraturöversikt beskriver sjuksköterskans erfarenheter i arbetet med

egenvård hos patienter med T2DM. Sjuksköterskorna beskriver att behovet av utbildning för

både patienter och hens närstående var stort och även en viktig komponent i egenvården.

Resultatet visar också att ett personcentrerat arbetssätt är berikande men även krävande för

sjuksköterskan eftersom hen tvingades alternera sitt tidigare arbetssätt.

20

I litteraturöversikten resultat framkommer motsträvigheter till det personcentrerade

arbetssättet, sjuksköterskorna upplevde att de förlorade de kontrollen över hur mycket

sjukdomsrelaterad information patienten fick. Den medicinska kunskapen om diabetes

ansågs vara viktigare än patientens upplevda erfarenheter av sjukdomen och att det var av

yttersta vikt att patienterna var väl medvetna om allvaret med sin sjukdom och dess risker.

Detta påstående motsäger sig studien av Hörnsten, Lundman, Kihl Selstam och Sandström

(2004), där patienterna beskriver att ett möte upplevs som otillfredsställande när

sjuksköterskan ansåg att hens medicinska kunskap vägde tyngre än patientens upplevda

erfarenheter av sjukdomen. Dessa otillfredsställande möten mellan sjuksköterskor och

patienter resulterade i att patienterna kände sig värdelösa som personer, ignorerade,

kränkta, sårade, inte respekterade, ovänligt bemötta, ovälkomna och otrygga.

Resultatet i denna litteraturöversikt motsäger sig även svårigheter med det personcentrerade

arbetssättet, detta arbetssätt gav nämligen sjuksköterskorna ny insikt i sitt viktiga arbete och

ett tillfredsställande möte med patienterna kunde stärka patienterna till den grad att de

fattar bra beslut i sin egenvård. Att motivera till livsstilsförändringar utifrån patienternas

personliga värderingar och mål ansågs vara en av de viktigaste delarna i diabetesvården.

Detta påstående styrker även studien av Hörnsten et al. (2004) där ett tillfredsställande möte

mellan patienterna och sjuksköterskor utgick ifrån patientens egna mål, perspektiv och

möjligheter. Mötet kännetecknades av ömsesidig respekt, empati och en förståelse för den

stora ansträngningen som krävs av patienten för att uppnå god egenvård vid T2DM.

Patienterna upplevde i dessa möten att sjuksköterskorna respekterade de som unika

individer med både styrkor och svagheter och att patienternas upplevda erfarenheter av

sjukdomen utgjorde den viktigaste komponenten i främjandet av egenvården. Detta styrker

även studien av Aghili et al. (2013) där patienterna beskrev att genom uppmuntran till

förändring och en djupare förståelse kring vikten av egenvård så ökade patienternas känslor

av egenmakt vilket sågs leda till en effektivare hantering av egenvården.

Patienterna bör ses som unika individer med egna förmågor, värderingar och mål. Detta är

av essentiell betydelse i alla möten inom hälso- och sjukvården. Alla möten bör kantas med

respekt för patienten och hens egna möjligheter bör tas i beakt vid planering av behandling.

Det får inte glömmas bort att det är patienten som själv ska utföra arbetet med att främja sin

21

egenvård och vår uppgift som sjuksköterskor är att bidra med kunskap, stötta och

uppmuntra patienten vid behov. God kommunikation och en god relation till patienten och

hens närstående skapar förutsättningar för framtiden, både för patient och sjuksköterska.

Detta belyser även omvårdnadsteoretikern Dorothea Orem (1995, s. 203) som beskriver att

det finns faktorer, interna och externa, som påverkar patienternas förmåga att klara av att

utföra egenvård. Dessa faktorer påverkar också den typ av egenvårdaktiviteter patienterna

behöver och utsträckningen av dessa. Dessa faktorer benämns som grundläggande faktorer

och är bland annat ålder, utveckling, hälsotillstånd, familj och levnadsmönster. Vidare

beskriver Orem (1995, s. 73–74) att en god relation mellan sjuksköterska och patient är av

essentiell betydelse för att sjuksköterskan ska kunna kartlägga patientens individuella behov

av hjälp och stöd.

I litteraturöversiktens resultat framgår det att en del sjuksköterskor hade svårt att förstå

varför det var så komplicerat för patienterna att göra en livsstilsförändring. Vissa

sjuksköterskor menade att svårigheterna med att göra en livsstilsförändring berodde på

patientens bristande motivation medans andra sjuksköterskor menade att det kunde bero på

patienternas bristande kunskap om sjukdomen och vikten av egenvård. Dock så beskrev

patienterna i en studie av Isaksson, Hajdarevic, Abramsson, Stenvall, Hörnsten (2014) att

ansvaret för att självständigt klara av hanteringen av T2DM blev en överbelastning eftersom

de parallellt med arbete och privatliv skulle anpassa sig till och hantera sjukdomen.

I litteraturöversiktens resultat upplevde sjuksköterskorna att patienterna ansåg att det var

sjuksköterskornas ansvar att de skulle ”sköta sig” och ”bota dem”. Sjuksköterskorna ansåg

dock att resultatet skulle utebli fram tills att patienten själv gjorde förändringarna. Detta

påstående motsäger sig patienterna i Whitehead et al. (2016) s studie där patienterna

beskriver att de var väl medvetna om att de själva spelade en stor och viktig roll i

hanteringen av sin egenvård eftersom detta sågs leda till hälsa och välbefinnande. Men

patienterna upplevde att livsstilsförändringarna var svåra att genomföra och upprätthålla

över tid. Orem (1995, s.234) uttrycker tydligt att både sjuksköterskorna och patienterna

måste vara medvetna om vilket enormt och otroligt viktigt arbete som egenvården kräver

och att egenvården inte kan utföras utan mänsklig kapacitet och kunskap om vad som ska

utföras.

22

I resultatet beskrev sjuksköterskorna att stödet från andra spelar en stor roll i det

hälsofrämjande arbetet. Sjuksköterskorna beskrev att de ska utgöra ett direkt stöd för

patienterna med T2DM genom möten och ett indirekt stöd genom att samarbeta med övriga

professioner eftersom detta ansågs förbättra kvaliteten av diabetesvården. Detta påstående

styrker studien av Nagelkerk, Reick och Meengs (2006) där patienterna beskriver att de

uppskattade relationer med sjuksköterskorna där de blev uppmuntrade och stöttade utifrån

deras unika behov. Att ha stöd från andra uppmuntrade till ytterligare utbildning och

hantering av egenvården. Detta påstående bestrider dock patienterna i studien av Hörnsten

et al (2014) där de beskrev att det stöd i egenvården de mottog från sjuksköterskorna inte

mötte upp deras omfattande behov av stöd.

Orem (1995, s.17) beskriver att stötta en annan människa innebär att upprätthålla en

ansträngning och därigenom förhindra att personen misslyckas eller undviker att personen

hamnar i en obekväm situation eller inför ett obekvämt beslutstagande. Kommunikationen

mellan patient och sjuksköterska behöver inte uttryckas i ord utan sjuksköterskan kan

förmedla stöd genom sin närvaro, genom en blick eller beröring och genom fysiskt stöd.

Genom fysiskt eller emotionellt stöd kan sjuksköterskan uppmuntra en annan person till

initiativ eller hålla ut i utförandet av en uppgift, att tänka på en situation eller att fatta ett

beslut. Genom aktivt stöd från sjuksköterskan kan patientens resurser säkras. Orem belyser

att sjuksköterskans blotta närvaro och ord av uppmuntran kan hjälpa lika mycket som

fysiskt stöd men att veta när hen ska kliva in i en situation kräver kunskap och förståelse.

Vidare beskriver Orem (ibid., s. 312) att familjemedlemmar till personer med ökade behov av

stöd strävar ofta efter att utveckla kunskap, färdigheter och interpersonella förmågor för att

kunna stötta sina närstående i egenvården.

Det är en viktig del i sjuksköterskans arbete att kontinuerligt uppdatera sin kunskap

eftersom kunskap är en färskvara och kan behöva förändras eller förnyas eftersom forskning

ständigt utvecklas. Att skapa möjligheter till lärotillfällen för all personal på en arbetsplats

bör vara väsentligt på alla arbetsplatser och genom att förlägga lärotillfällen på tillexempel

ett personalmöte skapas heller inga extra kostnader i form av vikarier vilket kan ses som

kostnadseffektivt. All personal som möter patienterna bör ha samma kunskap kring

sjukdomstillstånd och behandlingar för att kunna ge vård på lika villkor till alla patienter.

23

Detta påstående styrks i litteraturöversiktens resultat där sjuksköterskorna ansåg att de

behövde ha ytterligare diabetesutbildning. Vidare i resultatet beskrevs det att sjuksköterskor

som hade en vidareutbildning i diabetes ansågs kunna ge djupare kunskap och utbildning

till patienterna och ha en större roll i patienternas behandlingsplan. Sjuksköterskorna

rekommenderade starkt att involvera och utbilda all vårdpersonal i diabetesteamet. I

resultatet framgår det tydligt att sjuksköterskorna ansåg att individuell patientutbildning var

viktigt eftersom detta sågs leda till bättre livskvalitet och hälsa. Sjuksköterskorna beskrev att

en annan fördel med patientutbildning var att detta skulle underlätta för sjuksköterskornas

arbete vilket även skulle leda till en moderniserad och ökad kvalitet av vården till

patienterna. Enligt Whitehead et al. (2016) beskrev patienterna att ökad kunskap om T2DM

och egenvård genom utbildning så ökade deras förståelse för livsstilsförändringar och

upplevdes då lättare att förhålla sig till. Enligt Isaksson et al. (2014) är behovet av

patientutbildning en variabel som förändras över tid. Störst behov sågs vid nydebut och

upptill tre år efter diagnostisering samt efter tio till femton års sjukdom. Vidare beskrevs att

det är möjligt att patienten blir expert på sin sjukdom efter ett par år men att denna expertis

avtar över tid och behovet av uppfräschning uppstår.

Genom att kontinuerligt utbilda patienterna, förslagsvis med ett års mellanrum skapas

sannolikt bättre förutsättningar för patienterna att klara av förändringar i sin sjukdom och

egenvård. Utbildningen bör anpassas utifrån patienternas individuella mål och förmågor att

utföra egenvård och utbildningen bör likväl ändras när nya mål eller behov uppstår. Orem

(1995, s.19) beskriver att utbildning är en bra metod till att hjälpa patienten som behöver

instruktioner eller djupare kunskap och särskilda färdigheter men att detta inte kan ske om

patienten inte är redo att lära sig, patienten är ovetande om att hen inte har tillräcklig

kunskap eller patienten inte är intresserad av att lära sig.

SLUTSATS

I resultatet framkom det att sjuksköterskan stöter på många hinder i arbetet med egenvård

hos patienter med T2DM. Egenvården är en av de viktigaste komponenterna i behandlingen

av T2DM och med hjälp av egenvårdshandlingar kan T2DM kontrolleras. Det är av stor vikt

att sjuksköterskan innehar kunskap som kontinuerligt uppdateras om T2DM och hur

egenvårdshandlingar kan utföras och hur sjuksköterskan kan stötta patienterna till

24

egenvård. Med tanke på att insjuknandet av T2DM ökar blir det viktigt att sjuksköterskan

kan identifiera de faktorer som påverkar den unika patientens egenvårdskapacitet för att

kunna stötta patienten på rätt sätt utifrån hens individuella behov, önskningar och

möjligheter. Det är också av största vikt att sjuksköterskan bidrar med utbildning till

patienterna eftersom detta sannolikt skapar bättre förutsättningar för patienterna att hantera

sin vardag.

Livsstilsförändringar och egenvårdshandlingar upplevdes svåra att motivera patienterna till

och svåra för patienterna att genomföra, därav bör framtida studier fokusera på utbildning

av sjuksköterskor i motiverande samtal och metoder som stärker patienternas

egenvårdskapacitet. Denna litteraturöversikt kan bidra med ökad kunskap och förståelse för

både sjuksköterskor och drabbade patienter.

REFERENSER

*Artiklar som används till resultatet

Aghili, R., Khamseh, M. E., Malek, M., Banikarimi, A. S., Baradaran, H. R., & Ebrahim Valojerdi,

A. (2013). Development and validation of diabetes empowerment questionnaire in Iranian

people with type 2 diabetes. International Nursing Review, 60(2), 267–273.

doi:10.1111/inr.12007

Andersson, J. (2016). Blodprov: P-Glukos - blodsocker. Hämtad 28 februari år 2018, från Vårdguiden,

https://www.1177.se/Jamtland-Harjedalen/Fakta-och-rad/Undersokningar/P-Glukos--

blodsocker/

*Alhyas, L., Jones Nielsen, J.D., Dawoud, D., & Majeed, A. (2013). Factors affecting the motivation

of healthcare professionals providing care to Emiratis with type 2 diabetes. Journal of the

Royal Society of Medicine, 4(29), 1-14. doi: 10.1177/2042533313476419

*Balcou-Debussche, M., & Debussche, X. (2008). Type 2 diabetes patient education in Reunion

Island: Perceptions and needs of professionals in advance of the initiation of a primary care

management network. Diabetes & Metabolism, 34(4), 375-381. doi:10.1016/j.diabet.2008.03.002

Bartol, T. (2012). Improving the treatment experience for patients with type 2 diabetes: Role of the

nurse practitioner. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 24(1), 270 -276.

doi:10.1111/j.1745-7599.2012.00722.x

*Bhattacharayya, O.K., Estey, E.A., Rasooly, I.R., Harris, S., Zwarenstein, M., & Barnsley, J. (2011).

Providers`perceptions of barriers to the management of type 2 diabetes in remote Aboriginal

settings. International Journal of Circumpolar Health, 70(5), 552-563. Hämtad från databasen

PubMed Complete.

* Boström, E., Isaksson, U., Lundman, B., Egan Sjölander, A., & Hörnsten, Å. (2012). Diabetes

specialist nurses perceptions of their multifaceted role. European Diabetes Nursing, 9(2), 39-44.

doi:10.1002/edn.204

*Boström, E., Isaksson, U., Lundman, B., Graneheim, U. H., & Hörnsten, Å. (2013). Interaction

between diabetes specialist nurses and patients during group sessions about self-

management in type 2 diabetes. Patient Education and Counseling, 94(2), 187-192. doi:

10.1016/j.pec.2013.10.010s

*Boström, E., Isaksson, U., Lundman, B., Lehuluante, A., & Hörnsten, Å. (2014). Patient-centered

care in type 2 diabetes- an altered professional role for diabetes specialist nurses.

Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(4), 675-682. doi: 10.1111/scs.12092

*Daly, B., Arroll, B., Sheridan, N., Kenealy, T., & Scragg, R. (2013). Diabetes knowledge of nurses

providing community care for diabetes patients in Auckland, New Zealand. Primary Care

Diabetes, 8(3), 215-223. doi: 10.1016/j.pcd.2014.01.001

https://dx.doi.org/10.1177%2F2042533313476419

https://www-sciencedirect-com.proxybib.miun.se/science/journal/12623636

http://dx.doi.org/10.1002/edn.204

Dammen Mosand, R., & Stubberud, D-G (2011). Omvårdnad vid diabetes mellitus. I H. Almås., D-

G- Stubberud, & R. Grønseth (Red.), Klinisk omvårdnad Del 1 (s.499-528) (I. Bolinder-Palmér,

övers.). Stockholm: Liber AB (Originalarbete publicerat 2010)

*Donohue-Porter, P. (2012). Nursing’s Role in Courage Development in Patients Facing

Complications of Diabetes. Journal of Holistic Nursing, 31(1), 49-61. doi:

10.1177/0898010112461975

Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för

litteraturbaserade examensarbeten (s. 141-152). Lund: Studentlitteratur

Friberg, F. (2017). Bilaga 3-Granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier. I F.

Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 187-188).

Lund: Studentlitteratur

*Graves, H., Garrett, C., Amiel, S.A., Ismail, K., & Winkley, K. (2016). Psychological skills training

to support diabetes self-management: Qualitative assessment of nurses’ experiences. Primary

Care Diabetes, 10(5), 376-82. doi: 10.1016/j.pcd.2016.03.001

*Henry, D., & Onuoha, P. (2016). Implementing diabetes self-care management education in St

Lucia: The community health nurses perspectives. Journal of Nursing and Health Science, 5(5),

53-65. doi: 10.9790/1959-0505025365

*Hörnsten, Å., Lundman, B., Almberg, A., & Sandsröm, H. (2008). Nurses experiences of

conflicting encounters in diabetes care. Conflicting Encounters in Diabetes Care, 5(2), 64-69.

Hämtad från databasen CINAHL Complete.

Hörnsten, Å., Lundman, B., Kihl Selstam, E., & Sandström, H. (2004). Patient satisfaction with

diabetes care. Journal of Advanced Nursing, 51(6), 609-617. doi: 10.1111/j.1365-

2648.2005.03546.x

Isaksson, U., Hajdarevic, S., Abramsson, M., Stenvall, J., & Hörnsten, Å. (2014). Diabetes

empowerment and needs for self-management support among people with type 2 diabetes

in a rural inland community in northern Sweden. Scandinavian Journal of Caring Sciences,

29(3), 521-527. doi: 10.1111/scs.12185

*Jansink, R., Braspenning, J., van der Weijden, T., Elwyn, G., & Grol, R. (2010). Primary care nurses

struggle with lifestyle counseling in diabetes care: a qualitative analysis. BMC Family Practice,

41(11), 1141-47. doi:10.1186/1471-2296-11-41

Klein, S., Sheard, N. F., Pi-Sunyer, X., Daly, A., Wylie-Rosett, J., Kulkarni, K., & Clark, N. G. (2004).

Weight Management Through Lifestyle Modification for the Prevention and Management of

Type 2 Diabetes: Rationale and Strategie. The American Journal of Clinical Nutrition, 80(2), 257-

263. Hämtad från databasen PubMed Complete.

Knox, E., Musson, H., & Adams, E. J. (2015). Knowledge of physical activity recommendations in

adults employed in England: associations with individual and workplace-related predictors.

International Journal of Behavioral Nutrition, (12), 1-8. doi: 10.1186/s12966-015-0231-3

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Knox%20EC%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=25997513

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Adams%20EJ%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=25997513

https://dx.doi.org/10.1186%2Fs12966-015-0231-3

Maryniuk, M. D. (2007). Overcoming Lifelong Habits: Making Medical Nutrition Therapy and

Physical Activity Work for All Patient. The Diabetes EDUCATOR, 33(4), 82-86.

doi:10.1177/0145721707302058

Moura Fé, M. M., Viana Ramos, C., Batista Moura, M. E., Vilar Teixeira Nunes, B. M., & de

Carvalho Martins, M. C. (2016). Food guidance for diabetics in the family health strategy.

Journal of Nursing UFPE / Revista de Enfermagem UFPE, 202-210. doi:10.5205/reuol.7901-80479-

1-SP.1001sup201602

Nagelkerk, J., Reick, K., & Meengs, L. (2006). Perceived barriers and effective strategies to diabetes

self-management. Journal of Advanced Nursing, 54(2), 151-158. doi:10.1111/j.1365-

2648.2006.03799.x

Orem, D. E. (1995). Nursing: Concepts of Practice (5th ed.). St. Louis: Mosby-Year Book, Inc.

*Pham, L., & Ziegert, K. (2016). Ways of promoting health to patients with diabetes and chronic

kidney disease from a nursing perspective in Vietnam. International Journal of Qualitative

studies on Health and Well-being, (11), 30722 -30722. doi: 10.3402/qhw.v11.30722

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing Research - Generating and Assessing Evidence for Nursing

Practice (10th ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins

Prattichizzo, F., De Nigris, V., Spiga, R., Mancuso, E., La Sala, L., Antonicelli, R., Testa, R.,

Domencio Procopio, A., Olivieri, F., & Ceriello, A. (2017). Inflammageing and

metaflammation: The yin and yang of type 2 diabetes. Ageing Research Reviews, (41), 1-17.

doi:10.1016/j.arr.2017.10.003

Segesten, K. (2017). Att bidra till en evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvantitativ

forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten

(s. 119-127). Lund: Studentlitteratur

SFS 2014:821. Patientlag. Hämtad 2 jan, 2018, från Riksdagen,

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

Socialstyrelsen. (2011). Kost vid diabetes: En vägledning till hälso- och sjukvården [Broschyr].

Stockholm: Socialstyrelsen. Från

http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18471/2011-11-7.pdf

Statens beredning för medicinsk utvärdering (2010). Patientutbildning i grupp vid livslånga

sjukdomar. (SBU kommenterar). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.

Svenska Diabetesförbundet (2017). Lär dig om diabetes. Hämtad 27 december, 2017, från

https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/

Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska [Broschyr].

Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening. Från https://www.swenurse.se/Sa-tycker-

vi/publikationer/Kompetensbeskrivningar-och riktlinjer/kompetensbeskrivning-for-

legitimerad-sjukskoterska/

https://dx.doi.org/10.3402%2Fqhw.v11.30722

http://dx.doi.org/10.1016/j.arr.2017.10.003

http://dx.doi.org/10.1016/j.arr.2017.10.003

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821







Song, M., & Lipman, H.T. (2008). Concept analysis: self-monitoring in type 2 diabetes mellitus.

International Journal of Nursing Studies, 45(11), 1700-1710. doi:10.1016/j.ijnurstu.2008.04.005

*Vetter-Smith, M., LeMaster, J., Olsberg, J., Kruse, R., Day, T., & Mehr, D. (2012). Providing

Diabetes Self-Management Support in Rural Primary Care Clinics With Nurse Partners.

Western Journal of Nursing Research, 38(8), 1023 –1042. doi: 10.1177/0193945911436106

Whitmore, C. (2010). Type 2 diabetes and obesity in adults. British Journal of Nursing, 19(14), 880-

886. Hämtad från databasen CINAHL Complete.

Whitehead, L. C., Crowe, M. T., Carter, J. D., Maskill, V. R., Carlyle, D., Bugge, C., & Frampton, C.

M. A. (2016). A nurse-led interdisciplinary approach to promote self-management of type 2

diabetes: a process evaluation of post-intervention experiences. Journal of Evaluation in

Clinical Practice, 23(2), 264 -271. 10.1111/jep.12594

*Whittemore, R., Melkus, G. D., Alexander, N., Zibel, S., Visone, E., Muench, U., Magenheimer, E.,

& Wilborne, S. (2009). Implementation of a lifestyle program in primary care by nurse

practitioners. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 22(12), 684–693. doi:

10.1111/j.1745-7599.2010.00562.x

World Health Organization. (2017). Diabetes. Hämtad 10 januari, 2018, från World Health

Organization, http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs312/en/

*Wu, S.-F. V., Tung, H.-H., Liang, S.-Y., Lee, M.-C., & Yu, N.-C. (2014). Differences in the

perceptions of self-care, health education barriers and educational needs between diabetes

patients and nurses. Contemporary Nurse, 46(2), 187-196. doi: 10.5172/conu.2014.46.2.187.

Xiol Morais Gonçalves, N. E., Zanetti, M. L., Merussi Neiva, C., & Siqueira Vassimon, H. (2017).

Knowledge of individuals with diabetes mellitus in the family health strategy. Journal of

Nursing UFPE / Revista de Enfermagem UFPE, 11(7), 2779-2787. doi:10.5205/reuol.10939-97553-

1-RV.1107201718

Zeng Y., Wu, J., Han, Y., Chen, F., Chen, L., Yang, S., & Fang, Y. (2018). Educational disparities in

the associations between self-monitoring of blood glucose and glycemic control in type 2

diabetes patients in Xiamen, China. Journal of Diabetes, 1-23. doi: 10.1111/1753-0407.12651

http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs312/en/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Zeng%20Y%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=29446529

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Chen%20F%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=29446529

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Chen%20L%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=29446529

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Yang%20S%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=29446529

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Fang%20Y%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=29446529

Bilaga 1.

Tabell 2.

Litteratursökning

Databas

datum Sökord Avgränsningar Antal

träffar Urval Valda artiklar

PubMed 180209

("Self Care"[Mesh]) AND "Nurse's Role"[Mesh]

AND "Diabetes Mellitus, Type 2"[Mesh] 10 years, English, 20 *6

**2 ***2 ****2 *****

Boström, Isaksson,

Lundman, Graneheim

& Hörnsten (2013) Graves, Garret, Amiel,

Ismail & Winkley

(2016)

PubMed 180209

("Nurse-Patient Relations"[Mesh]) AND

"Diabetes Mellitus, Type 2"[Mesh] 10 years, English 46

* 6 **3 ***1 **** 1 *****3

Jansink, Braspenning,

van der Weijden,

Elwyn & Grol (2010) Wu, Tung, Liang, Lee

& Yu (2014)

PubMed

180209

("Nursing Methodology Research"[Mesh]) AND

"Diabetes Mellitus, Type 2"[Mesh] 10 years, English 29 *11

**2 ***2 ****2 *****

Pham & Ziegert (2016) Whittemore, Melkus,

Alexander, Zibel,

Visone, Muench,

Magenheimer &

Wilborne (2009)

PubMed 180209

("Nurses"[Mesh] OR "Nurse-Patient

Relations"[Mesh] OR "Nurse

Practitioners"[Mesh] OR "Nurses, Community

Health"[Mesh] OR "Practice Patterns,

Nurses'"[Mesh] OR "Nurses, Public

Health"[Mesh] OR "Nurse's Role"[Mesh]) AND

"Diabetes Mellitus, Type 2"[Mesh] AND nurs*

AND experience

10 years, English 22 *7 **5 ***2 ****2 *****3

Daly, Arroll, Sheridan,

Kenealy & Scragg

(2013)

PubMed 180216

(("Attitude of Health Personnel"[Mesh]) AND

"Diabetes Mellitus, Type 2"[Mesh]) AND

"Communication"[Mesh]

10 years, English 29 * 11 **4 ***1 ****1 *****

Bhattacharayya, Estey,

Rasooly, Harris,

Zwarenstein &

Barnsley (2011)

CINAHL 180216

(MH "Diabetes Mellitus, Type 2") AND (MH

"Nursing Role") AND (MH "Nurse Attitudes")

AND (MH "Self Care")

20080101-

20181231, Peer Reviewed,

English

2 * 1 ** 1 *** 1 ****1 *****

Vetter-Smith,

LeMaster, Olsberg,

Kruse, Day & Mehr

(2012)

CINAHL 180216

(MH "Patient Centered Care") AND (MH

"Diabetes Mellitus, Type 2") AND nurse* 20080101-

20181231, Peer Reviewed,

English

19 * 4 **2 ***1 ****1 *****

Boström, Isaksson,

Lundman, Lehuluante

& Hörnsten (2013)

PubMed 180216

(("Diabetes Mellitus, Type 2"[Mesh]) AND

"Patient Education as Topic"[Mesh]) AND

"Nurse's Role"[Mesh] AND ("last 10 years"[PDat]

AND English[lang])

10 years, English 34 0 Dubbletter

PubMed 180216

"Diabetes Mellitus, Type 2"[Mesh] AND ("Self

Care"[Mesh] OR "Self-Management"[Mesh])

AND "Nurse's Role"[Mesh]

10 years, English 21 0 Dubbletter

Manuell

sökning 180216

Henry & Onuoha

(2016)

PubMed 180217

(Nurses role OR nurses experiences OR nurses

perceptions OR nurses expectations ) AND

diabetes mellitus type 2 AND self-care AND

(health OR health promoting OR healthy

lifestyle)

10 years, English 57 *8 **4 ***2 ****1 *****3

Balcou-Debussche &

Debussche (2008)

CINAHL 180217

nursing role AND complications of diabetes

AND (well-being or wellbeing or well being) 20080101-

20181231 Peer

Reviewed,

English

10 * 2 **1 ***1 ****1 *****

Donohue-Porter

(2012)

PubMed 180217

perception AND barriers AND diabetes mellitus

AND (healthcare professional OR nurse) 10 years, English 32 * 6

**2 ***1 ****1 *****1

Alhyas, Jones Nielsen,

Dawoud & Majeed

(2013)

CINAHL 180217

Nurse experiences AND Encounters AND

Diabetes Mellitus 20080101-

20181231, Peer

Reviewed,

English

8 *1 **1 ***1 ****1 *****

Hörnsten, Lundman

Almberg & Sandström

(2008) Boström, Isaksson,

Lundman, Egan,

Sjölander & Hörnsten

(2012)

* – antal valda efter läst titel. ** – antal valda efter läst abstrakt. *** – antal valda efter läst artikel. ****

– antal valda efter kvalitetsgranskning. *****- antal dubbletter

Bilaga 2.

Tabell 3.

Översikt av inkluderade artiklar.

Författare Årtal Land

Studiens syfte Typ av studie Deltagare

(bortfall) Datainsamling Analys

Huvudresultat Kvalitet

Alhyas, Jones

Nielsen, Dawoud

& Majeed

(2013)

Förenade

Arabemiraten

Identifiera faktorer och hinder i att motivera

sjuksköterskor att tillhandahålla vård till

patienter med T2DM av god kvalitet och att

utveckla ett ramverk av kunskap genom

uppfattningar, förståelse och erfarenheter

från hälso- och sjukvårdspersonal gällande

skötseln av patienter med T2DM i syfte att

förbättra vårdkvaliteten.

Kvalitativ

observationsstudie. 9(1) Semistrukturerade

intervjuer Tematisk analys

Hinder beskrev som tung arbetsbelastning,

ojämn vård, brist på patientens samtycke,

medvetenhet, kulturella övertygelser och

attityder kring diabetes.

Hög

Balcou-Debussche

& Debussche

(2008)

Reunion Island,

Frankrike

Att identifiera eventuella existerande praxis

och uppfattningar om patientutbildning

bland primärvårdspersonal och

sjuksköterskor som rekryterades till

nätverket.

Kvantitativ

tvärsnittsstudie 63(0) Frågeformulär

Innehållsanalys Hinder beskrevs som tidsbrist och

tillgänglighet, patienternas passivitet till

deras sjukdom och bristande träning i

patientutbildning, stort engagemang från

sjuksköterskorna och bristande kurser i

patientutbildning.

Hög

Bhattacharayya et

al.

(2011)

Kanada

Att undersöka sjuksköterskors perspektiv av

hinder när vård till patienter med T2DM. Kvalitativ deskriptiv

studie. 11(0) Semistrukturerad

intervjuguide med

individuella intervjuer och

fokusgrupper. Tematisk analys.

Sjuksköterskorna upplevde frustration över

att inte kunna hantera eller förhindra

allvarliga komplikationer hos

diabetespatienterna. Detta beskrivs som en

brist på ansträngning från patienten. Vidare

beskrivs personalbrist & varierande

erfarenhet och kompetens hos

sjuksköterskorna.

Medel

Boström,

Isaksson,

Lundman, Egan

Sjölander &

Hörnsten

(2012)

Sverige

Att undersöka diabetessjuksköterskors

uppfattningar om deras professionella roll i

diabetesvården.

Kvalitativ Experimentell

Deskriptiv studie. 29(0) Semistrukturerade

fokusgruppsinterjuer. Kvalitativ innehållsanalys

Diabetessköterskorna innehar en

multiprofessionell roll i diabetesvården. Att kombinera alla dessa roller ansågs vara

svårt och krävande men samtidigt något

positivt. Det fanns en önskan om mer

delaktighet i patienternas liv och djupare

relationer.

Hög

Boström,

Isaksson,

Lundman,

Graneheim &

Hörnsten

(2013)

Sverige

Att undersöka interaktionen mellan

diabetessjuksköterskor och patienter med

T2DM under gruppsessioner i self-

management

Kvalitativ Observationsstudie

10(0) Fokusgrupper &

observationer Kvalitativ innehållsanalys

Tre teman uppstod; ökad befogenhet genom

att engagera sig och bli mer involverade

patienternas liv, partnerskap med patienten

och att kämpa för auktoriteten.

Hög

Boström,

Isaksson,

Lundman,

Lehuluante &

Hörnsten

(2014)

Sverige

Att beskriva diabetessjuksköterskors

erfarenheter av att praktisera

patientcentrerad vård i kontexten av en

diabetes typ 2 intervention.

Kvalitativ Deskriptiv exploratorisk

studie.

10(0) Fokusgruppsintervjuer och

semistrukturerade

individuella intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys.

Tre teman uppstod; Att axla en alternativ

professionell roll, ambivalens till att utöva

patientcentrerad vård & berikade relationer

med patienter.

Hög

Daly, Arroll,

Sheridan, Kenealy

& Scragg

(2014)

New Zealand

Att kvantifiera och jämföra kunskap om

diabetes inklusive riskfaktorer för

diabetesrelaterade komplikationer bland tre

huvudgrupper av sjuksköterskor inom

primärvården.

Mixad tvärsnittstudie 287(3) Frågeformulär Telefonintervju Statistisk analys

40 % (n=287) av sjuksköterskorna bedömde

sin kunskap i diabeteshantering som

antingen mycket bra eller utmärkt. Två

tredjedelar (n=287) av sjuksköterskorna

kände till de nationella riktlinjerna för

diabetes men endast 21 % (n=287) av

sjuksköterskorna använde dessa ofta eller

alltid. Hälften (n=287) önskade mer

diabetesutbildning.

Hög

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Daly%20B%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=24485171



Donohue-Porter

(2012)

Amerika

Att undersöka sjuksköterskornas

erfarenheter i att utveckla mod hos patienter

med invalidiserande komplikationer av

diabetes.

Kvalitativ beskrivande

fenomenologisk studie.

14(0) Ostrukturerade intervjuer ;

Intervjuguide med öppna

frågor. Observationer Kvalitativ innehållsanalys/ Fenomenologisk analys

Fyra teman uppstod; Att utbilda i syfte att

stärka patienternas egenmakt, Att

förespråka och reflektera över åtgärder, Att

värdesätta relationen och Att humanisera

komplexiteten av sjukdomen och dess risker.

Hög

Graves, Garrett,

Amiel, Ismail &

Winkley

(2016)

England

Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter

av psykologisk färdighetsträning i syfte att

stötta patienter med T2DM självhantering.

Kvalitativ randomiserad

kontrollerad studie (RCT) 23(7) Semistrukturerade

intervjuer. Tematisk analys.

Tre huvudteman uppstod: Positiva och

negativa effekter av sjuksköterskans

färdighetsträning, Professionella gränser och

Stöttning för sjuksköterskan.

Medel

Henry & Onuoha

(2016)

Saint Lucia

Att undersöka uppfattningar hos

sjuksköterskor inom den kommunala

verksamheten i att införa Diabetes Self-

Management utbildning som en strategi i att

hantera T2DM och identifiera faktorer som

kan påverka dess användning om det

genomförs.

Kvalitativ Deskriptiv

exploratorisk studie. 6(0) Fördjupade

semistukturerade intervjuer. Tematisk innehållsanalys.

Att implementera utbildningen var något

positivt och ansågs ha många fördelar.

Utbildningen ansågs ge patienterna och

närstående en ökad befogenhet i att ta ett

ökat ansvar i hanteringen av sjukdomen.

Diabetes self-management utbildningen

skulle underlätta utbildningen av hälso- och

sjukvårdspersonal vilket skulle resultera i en

moderniserad och bättre vårdkvalitet.

Medel

Hörnsten,

Lundman,

Almberg, &

Sandström

(2008)

Sverige

Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av

möten med patienter inom diabetesvården. Kvalitativ exploratorisk

studie. 17(0) Fokusgruppsintervjuer

enligt Kitzingers principer. Kvalitativ innehållsanalys.

Fyra teman uppstod; Att implementera

riktlinjer eller att vara patientcentrerad, Att

förlita sig på medicinsk kunskap eller

kunskap som härrör från patienternas levda

erfarenheter av sjukdomen, Att vara

distanserad och dömande eller att vara nära

och empatisk, och Att vara bekväm i sin

expertis eller att vara obekvämt jämlik med

patienten.

Hög

Jansink,

Braspenning, van

der Weijden,

Elwyn & Grol

(2010)

Nederländerna

Att få insikt i de hinder som sjuksköterskor

möter vid livsstilsrådgivning. Kvalitativ Deskriptiv

exploratorisk studie 12(0) Djupa semistrukturerade

intervjuer; kombination av

förbestämda och öppna

frågor. Ramverksanalys

Sjuksköterskorna rapporterade brist på hos

sig själva i kunskap och förmåga om

livsstilsrådgivning, tidsbrist, bristande

motivation, ej passande rutiner som hinder.

Sjuksköterskorna rapporterar vidare att

patienternas bristande kunskap och

förmåga, inställning och attityd, förmåga

och följsamhet till livsstilsförändringar sågs

som hinder. Sjuksköterskorna påpekar även

organisatoriska hinder såsom tillgångar av

plats och material, och tid som hinder.

Hög

Pham & Ziegert

(2016)

Taiwan / Sverige

Att beskriva sjuksköterskors uppfattningar

av hur hälsa främjas med särskilt fokus på

fysisk aktivitet, för patienter med T2DM

och/eller kronisk njursjukdom.

Kvalitativ Deskriptiv

studie med

fenomenografisk ansats.

25(0) Intervjuguide;

Semistrukturerade

individuella intervjuer Fenomenografisk analys

Hälsa främjas genom; Att skapa positiva

relationer med patienter och hens

närstående, genom att stötta patienter i att ta

del av sitt sociala nätverk, genom att Utbilda

patienter och hens närstående om hälsa,

sjukdom och egenvård samt genom att stötta

och uppmuntra patienterna till att vara

fysiskt aktiva.

Hög

Vetter-Smith,

LeMaster,Olsberg,

Kruse, Day &

Mehr

(2012)

USA

Att undersöka och utvärdera effekten av

diabetes self-management stöd som

tillhandahölls av sjuksköterskor.

Kvalitativ mångsidig

fallstudie. 5(0) Intervjuer & opportunistisk

insamling av observationer. Dataanalys genomfördes

genom nedsänkning &

kristallisering

Sjuksköterskorna gavs antingen möjlighet

eller begränsades i sin möjlighet att ge

patienterna stöd i diabetes self-management

relaterat till flera olika orsaker. Det ansågs

att sjuksköterskorna hade tillräcklig

kunskap och utbildning att ge diabetes self-

management stöd till patienter med T2DM

Medel

Whittemore et al.

(2009)

England

Att beskriva genomförandeprocessen och

deltagarnas tillfredsställelse med ett

livsstilsprogram som tillhandahålls av

sjuksköterskor i primärvården för vuxna

med risk för typ 2-diabetes jämfört med

förbättrad standardvård.

Mixad klinisk provstudie. 7(0) Frågeformulär Observationer Deskriptiv analys och innehållsanalys

Sjuksköterskorna kände sig väl förberedda

för att ge livsstilsrådgivning till vuxna som

riskerar att få typ 2-diabetes.

Sjuksköterskorna i livsstilsprogrammet var

nöjda med programmet och ansåg att

programmet var en lärorik upplevelse.

Sjuksköterskorna beskrev att det fanns

svårigheter med motiverande samtal.

Medel

Wu, Tung, Liang,

Lee & Yu

(2014)

Taiwan

Att undersöka skillnader i uppfattningar

mellan patient och sjuksköterskor angående

patienternas engagemang i

egenvårdsaktiviteter, hinder för patienters

medverkan i hälsoutbildning och patienters

utbildningsbehov i syfte att främja vården

för patienter med diabetes.

Kvantitativ Tvärsnittsstudie

202 (0) Frågeformulär Självskattningsformulär

Det fanns skillnader mellan

sjuksköterskorna och patienternas

uppfattning om diabetesvård och

svårigheter i hälsoutbildningen.

Sjuksköterskorna såg ett stort behov av

utbildning i diabetes jämfört med

patienterna. Sjuksköterskorna ansåg att

patienternas egenvårdsbeteende kunde

förbättras markant.

Medel

Bilaga 3.

Kvalitetsgranskningsmall av kvalitativa och kvantitativa studier.

Frågor vid granskning av kvalitativa studier.

Finns det ett tydligt problem formulerat? Hur är detta i så fall formulerat och

avgränsat?

Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dessa i så fall formulerade?

Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? Hur är denna

isåfall beskriven?

Vad är syftet? Är det klart formulerat?

Hur är metoden beskriven ?

Hur är undersökningspersonerna beskrivna?

Hur har data analyserats?

Hur hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop?

Vad visar resultatet?

Hur har författarna tolkat studiens resultat?

Vilka argument förs fram?

Förs det några etiska resonemang?

Finns det en metoddiskussion? Hur diskuteras metoden isåfall?

Sker en återkoppling till teoretiska antaganden, till exempel vårdvetenskapliga

antaganden?

Frågor vid granskning av kvantitativa studier.

Finns ett tydligt problem formulerat? Hur är detta i så fall formulerat och avgränsat?

Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dessa i så fall formulerade?

Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? Hur är denna

isåfall beskriven?

Vad är syftet? Är det klart formulerat?

Hur är metoden beskriven?

Hur har urvalet gjorts (tex. antal personer, ålder, inklusions respektive

exklusionskriterier)?

Hur har data analyserats? Vilka statistiska metoder användes? Var dessa adekvata?

Hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop? Isåfall hur?

Vad visar resultatet?

Vilka argument förs fram?

Finns det några etiska resonemang?

Finns det en metoddiskussion? Hur diskuteras metoden isåfall, till exempel vad

gäller generaliserbarhet?

Sker en återkoppling till teoretiska antaganden till exempel

omvårdnadsvetenskapliga antaganden?

Bilaga 4.

Tabell 4.

Mall för kvalitetsbedömning

Hög kvalitet Medelhög kvalitet

Tydligt beskrivet och välformulerat problem Problemformulering inte helt tydlig

Väl beskrivna teoretiska utgångspunkter Teoretiska utgångspunkter finns

Väldefinierat syfte Syfte finns definierat

Metod tydligt beskriven Metod bra beskriven

Väl beskriven urvalsprocess,

undersökningspersoner, datainsamlingsmetod

och analysmetod

Bra beskrivning av urvalsprocess,

undersökningspersoner datainsamlingsmetod och

analysmetod

Metod och teoretiska utgångspunkter hänger

tydligt ihop Metod och utgångspunkter hänger ihop

Systematisk, kronologisk presentation av resultat Bra presentation av resultat

Tolkning av resultat beskrivs tydligt Tolkning av resultat beskrivs bra

Tydligt beskrivna etiska resonemang Etiska resonemang beskrivs bra

Tydlig och väl beskriven metoddiskussion Metoddiskussion bra beskriven

Tydlig återkoppling till teoretiska antaganden Några otydligheter i återkopplingen av teoretiska

antaganden

egenvård vid typ 2 diabetes - diva...

Documents