file/jjar9ebca2.docx · web viewunder perioden fram till och med år 2016 bedöms att 340 personer...

Förslag till:

Plan 2014 – 2016inom funktionshinderområdet2013-09-26

Planering och samordning inom funktionshinderområdet, förslag till plan 2014-2016

1

InnehållSammanfattning........................................................................................................................... 31 Inledning.................................................................................................................................... 52 Metod och kompetensutveckling...............................................................................................5

2.1 Beskrivning av behov..........................................................................................................52.2 Myndighetsutövning - Likställighet och bemötande.............................................................72.3 Viktiga frågor.......................................................................................................................7

3 Bostäder.................................................................................................................................... 73.1 Beskrivning av behov..........................................................................................................73.2 Planerad utbyggnad och ekonomiska konsekvenser..........................................................93.3 Underlag och överväganden för fortsatt planering............................................................103.4 Förmedling av bostäder....................................................................................................113.5 Viktiga frågor..................................................................................................................... 11

4 Korttidsavlastning.................................................................................................................... 114.1 Korttidshem....................................................................................................................... 114.2 Korttidsboende.................................................................................................................. 124.3 Viktiga frågor..................................................................................................................... 12

5 Daglig verksamhet/sysselsättning...........................................................................................125.1 Viktiga frågor..................................................................................................................... 14

Bilaga 1. Inventering av behov av bostäder 2012-2015.............................................................15Bilaga 2. Analys av behov och efterfrågan av BmSS.................................................................18Bilaga 3. Planerade bostäder 2013-2016...................................................................................19Bilaga 4. Befintliga bostäder.......................................................................................................24Bilaga 5. Befintlig Daglig verksamhet egen regi och externa upphandlade leverantörer med ramavtal...................................................................................................................................... 29


2

SammanfattningUppdrag

Fyra stadsdelsnämnder har resursnämndsuppdrag inom funktionshinderområdet. I uppdraget ingår att planera och samordna bostäder med särskild service enligt LSS och SoL, korttidshem och daglig verksamhet/sysselsättning för personer med funktionsned-sättning. Uppdraget omfattar även förmedling av bostäder med särskild service samt metod- och kompetensutveckling.

Metod- och kompetensutveckling

Verksamheterna har förändrats mycket under åren och möter idag nya målgrupper med komplexa behov och brukare som ställer högre krav på individualiserade insatser, vilket också ställer stora krav på den personal som ska utföra stödinsatserna.

Viktiga frågor:

Kompetensutvecklingen ska inriktas på bemötandefrågor och brukarmedverkan för att stärka evidensbaserad praktik som det rådande arbetssättet.

Medverka vid framtagandet av kompetensförsörjningsplan

Fortsatt arbete med implementering av plattformen och utbildning inom myndighetsutövningen.

Utbildning och implementering av Vård och stödsamordning enligt delregional överenskommelse inom psykiatriområdet.

Utbildningssatsningar för att höja kompetensnivån i verksamheten utifrån prioriterade målgrupper och angivna kompetensnivåer.

Bostäder

Under perioden fram till och med år 2016 bedöms att 340 personer kommer att efterfråga bostad med särskild service (BmSS). Drygt en tredjedel av dessa har ett anvisat boende men behöver byta av olika skäl, t ex bor idag på en köpt plats. Planerad utbyggnad tom 2016 omfattar 430 lägenheter, varav 23 ersätter lägenheter som avvecklas och övriga 407 planeras som en faktisk utökning. Vidare finns även en osäkerhet om vad det verkliga tillskottet blir 2015-2016 eftersom en del av dessa objekt är i ett tidigt planeringsskede. Därutöver tillkommer ca 100 lägenheter i objekt där tidplanen är oklar eller där det finns en osäkerhet kring objektet av andra skäl

Förmedlingsuppdraget omfattar bostäder med särskild service som beviljats enligt LSS eller SoL. Utgångspunkten för förmedling av lediga bostäder är ett hela-staden-perspek-tiv, d.v.s. person med störst behov prioriteras oavsett stadsdel eller region.

Viktiga frågor:

Öka möjligheten att bo i en ordinär lägenhet med stöd.

Utveckla metoder för att ge ökad möjlighet för personer att ”bo rätt” inom BmSS.

Planera bostäder för de prioriterade grupperna;- personer med komplexa behov - personer 55-75 år med stora omvårdnadsbehov till följd av sjukdom, i samverkan med äldreomsorg- personer som bor i BmSS och som behöver flytta till annan BmSS till följd av stora åldersrelaterade omvårdnadsbehov


3

I ledningsgruppen ”Bostadsförsörjning för särskilda grupper” säkerställa processer för att möjliggöra en snabbare expansion av BmSS främst genom tilldelning av fler byggbara tomter.

Planera byggnation av bostäder med en jämn fördelning över staden.

Korttidsavlastning

Korttidshem utgör en del av begreppet korttidsavlastning enl. LSS och utformas indivi-duellt för att ge det stöd som familjen behöver. Korttidsboende enligt SoL kan beviljas med syftet att den enskilde ska kunna bo kvar i sitt hem så länge som möjligt och att anhöriga skall få avlastning. Korttidsboende kan även beviljas efter sjukhusvistelse i väntan på t ex bostadsanpassning eller annat boende.

Viktiga frågor:

Analysera behoven av korttidsavlastning och utifrån dessa föreslå åtgärder för en samordning av verksamheten i Göteborg.

I samverkan med LGS Mitt i livet - utreda behovet av och de ekonomiska förutsättningarna för korttidsboende (SoL) för målgruppen utskrivningsklara.

Daglig verksamhet/sysselsättning

Insatsen daglig verksamhet omfattar personer tillhörande personkrets 1 och 2 enligt LSS. Kommunen är också skyldig att medverka till att enskilda personer erbjuds en meningsfull sysselsättning enligt SoL. I det utbud som tillhandahålls inom kommunens dagliga verksamheter finns både arbetsinriktad verksamhet och verksamheter med mer fokus på omvårdnad och upplevelsebaserat innehåll. Stadsdelarna köper också externa platser som komplement till egenproduktionen.

Viktiga frågor:

Utveckla daglig verksamhet i ett stadenperspektiv

Fortsatt arbete med de förslag till förbättringar som identifierats i arbetet med analysen av kostnadsutvecklingen.

HR-avdelningarnas arbete med att öka antal praktikplatser och möjligheten till anställning för personer med funktionsnedsättningar i Göteborgs kommun ska följas upp.


4

1 InledningStadsdelsnämnderna ansvarar för att personer med funktionsnedsättning får stöd och service. Insatser ges enligt socialtjänstlagen och LSS. Bostad med särskild service, personlig assistans, hemtjänst eller boendestöd i en vanlig lägenhet, ledsagarservice, korttidsvistelse utanför hemmet, stödfamilj, kontaktperson och sysselsättning/daglig verksamhet är exempel på insatser. Varje stadsdelsnämnd ansvarar för planeringen av verksamheterna inom sitt område. Därutöver har kommunfullmäktige utsett fyra stadsdelsnämnder med ett särskilt uppdrag kring planering och samordning av bostäder med särskild service, daglig verksamhet/sysselsättning och korttidshem. Uppdraget omfattar vidare förmedling av bostäder med särskild service samt metod- och kompetensutveckling. De fyra resursnämnderna är SDN Angered, Centrum, Västra Göteborg och Norra Hisingen. I uppdraget ingår att utifrån inventering och beskrivning av behov upprätta denna plan. Denna plan är framtagen i samråd med resursstads-delarnas sektorschefer och områdeschefsnätverken. Som underlag ligger även de arbeten som genomförts inom ramen för KPB, plattformsarbete för myndighetsutövning samt analys av kostnadsutveckling som underlag.

2 Metod och kompetensutveckling

2.1 Beskrivning av behov Verksamheterna har förändrats mycket under åren och möter idag nya målgrupper med komplexa behov och brukare som ställer höga krav på individualiserade insatser vilket också ställer stora krav på medarbetare som ska utföra stödinsatserna. Som en del i utveckling och kvalitetssäkring av BmSS i Göteborgs Stad har brukardialoger genom-förts. Genom dialog med presumtiva och befintliga hyresgäster samt deras nätverk, fångas synpunkter och önskemål. Metoder för fortsatt brukarmedverkan behöver utvecklas av verksamheterna för att stödja inflytande och delaktighet.

Göteborgs stad ska aktivt arbeta för att alla människor oavsett kön, kulturell bakgrund, etnicitet, religiös tillhörighet, språk, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och funktionsnedsättningar ska ha lika rättigheter och möjligheter att leva ett gott liv. (Budget 2014)

Synvändan, Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning, baserad på FN:s standardregler utgör värdegrunden för funktionshinderpolitikens inriktning.

Genom de årliga behovsbedömningarna ges en möjlighet att fånga frågeställningar kring den enskildes behov. Vid detta tillfälle uppmärksammas även medarbetarnas kompetens samt enhetens arbetssätt och sätt att organisera sig. Med detta underlag som grund, förs en fördjupad dialog med stadsdelarna, främst kring de enheter som har behov av utveck-ling i sina bostäder, för att kunna möta brukarens förändrade behov. Det fortsatta arbetet förutsätter att metod- och kompetensutveckling tydligare integreras i utvecklingen av nya och befintliga verksamheter. Det ska ske genom evidensbaserad praktik, som är ett förhållningssätt för ett ständigt och systematiskt lärande, där brukaren, dennes före-trädare och de professionella utifrån bästa tillgängliga kunskap och beforskade metoder tillsammans fattar beslut om lämpliga insatser. Ett gott förhållningssätt och bra bemö-tande är grunden för att rätt metoder blir framgångsrika.


5

Erfarenheten visar att det finns stora likartade behov av kompetensutveckling över staden och det vore mer effektivt om man kunde nå konsensus kring innehåll och ut-formning av detta område. För att möta behovet av fortbildning till komplementär nivå genomförs utbildningssatsningar i samverkan med stadskansliet som hittills finansierats med centrala medel ur anslaget för strategisk kompetensutveckling. Dessa medel söks för ett år i taget. För att skapa en långsiktig och hållbar planering av kompetenssats-ningar krävs en regelbundenhet och kontinuitet i utbudet av utbildningar som inte bygger på upphandlade kortsiktiga lösningar. Det är också viktigt att arbeta för att utbildningsanordnarna, i sitt ordinarie utbud, kan erbjuda utbildningar som ger den kompetens som verksamheterna behöver. Därför är det viktigt att funktionshinderom-rådet har representanter med i gymnasieskolans programråd för Vård- och omsorgs-programmet samt Barn- och fritidsprogrammet, men också i motsvarande utbildningar för vuxna på gymnasienivå samt i ledningsgrupperna för Yrkeshögskoleutbildningar som ger medarbetarna den specifika kompetens som verksamheterna kräver. Högskole-utbildningarna behöver ha ett innehåll som bättre motsvarar verksamheternas behov.

I staden pågår ett arbete med att ta fram en kompetensförsörjningsplan för hela sektor IFO/Funktionshinder. I samband med detta kommer revideringen av kompetens-strategin från 2007 att beaktas. En arbetsgrupp med representanter för enhetschefer inom boende/personligt stöd samt arbetsmarknad/sysselsättning ska bildas för att arbeta med kompetensfrågor inom området. De tre kompetensnivåerna; bas, komplementär och specifik bör behållas och kopplas till kompetensnivåerna som krävs för arbete som stödassistent och stödpedagog.

Socialstyrelsen har tagit fram ett informationsmaterial avsett att användas som väg-ledning för arbetsgivare om vilka kunskaper och erfarenheter som behövs för arbete inom verksamheter som ger stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Socialstyrelsen kommer att ta fram Allmänna råd för kompetens inom funktionshinderområdet.

Genom en satsning på Omvårdnadslyftet har Socialstyrelsen beslutat att utvidga mål-gruppen till att även omfatta medarbetare som arbetar med personer med funktions-nedsättning. Detta i verksamheter som bedrivs utifrån SoL samt i de boenden där mer än hälften av de boende har en ålder över 65 år. Under hösten 2013 förväntas en första utbildningsomgång starta på grundläggande utbildningsnivå, samt ett antal fristående kurser inom ramen för omvårdnadslyftet. Utbildningssatsningen möter behovet av kompetensutveckling för medarbetare som arbetar med gruppen äldre och personer med åldersrelaterade omvårdnadsbehov.

Projekt Västkompetens, syftar till att höja kompetensen hos medarbetare inom social-tjänst och inom den psykiatriska hälso- och sjukvården. LGS (Ledningsgruppen för samverkan), temagrupp Psykiatri, har beslutat att med egen finansiering förlänga projekt Västkompetens under 2013. En delregional överenskommelse om insatser till vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar har tagits fram utifrån en regional överenskommelse som 2012 antagits av LGS. Utifrån denna har en handlingsplan för införande av Vård- och stödsamordning inom LGS området antagits.

Erfarenheterna från Västkompetens ligger till grund från 2014 för skapandet av en arena för hållbar fortsatt gemensam kompetensutveckling, implementeringsstöd och uppfölj-ning för hela LGS-området (psykiatri, barn och unga, mitt i livet, och äldre). Därmed skulle det interna arbetet med kompetensutveckling för funktionshinderområdet inom Göteborgs Stad naturligt kunna länkas mot samverkansarenan.

Göteborg och GR är, tillsammans med 22 av landets 25 kommun- och landstingsför-bund, representerade i ett nationellt kompetensråd (NKR). Kompetensrådet arbetar för


6

att tydliggöra verksamhetsområdet bl. a genom att utveckla och påverka kompetens-frågan på den nationella nivån och att arbeta för gemensamma befattningsbenämningar. Rådet för dialog med SKL, socialstyrelsen, skolverket, YH-myndigheten och social-departementet m fl i denna avsikt. Initiativtagare till NKR är Carpe, kompetensprojekt i Stockholm. De har arbetat fram Yrkeskrav för personal. Dessa yrkeskrav ligger till grund för socialstyrelsens vägledning för personal inom funktionshinderområdet samt innehållet i utbildningarna till stödassistent/stödpedagog.

2.2 Myndighetsutövning - Likställighet och bemötandeÖversynen av myndighetsutövningen 2009 visade att likabehandlingen över staden behövde stärkas. I en process tillsammans med projektledare och enhetschefer i nät-verket för myndighetsutövning har en ”Gemensam Plattform för myndighetsutövning inom funktionshinderverksamheten i Göteborg” tagits fram. Arbetsprocessen har inneburit att 14 arbetsområden behandlats i syfte att synliggöra likheter och olikheter. ”Göteborgs Stads riktlinjer – Insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning” har legat till grund för bearbetningen av arbetsområdena. Tillsammans med lagändringar och ny domstolspraxis har förslag till ändringar i riktlinjetexten tagits fram och överlämnats till Stadsledningskontoret inför kommande revidering av riktlinjerna.

En inventering avseende utbildningsbehov har skett, vilket lett till att en serie utbild-ningar inom myndighetsutövning i form av introduktion och riktad fördjupning för socialsekreterare och enhetschefer har genomförts. Projektet arbetar under 2013 med implementering av plattformen – ett gemensamt arbetssätt för myndighetsutövning inom funktionshinderverksamheten i Göteborgs Stad. Ett arbete pågår för att säkerställa fortsatt planering och finansiering för återkommande utbildningar. Enhetscheferna inom myndighetsutövningen ska fortsatt utveckla och driva de gemensamma frågorna.

2.3 Viktiga frågor Kompetensutvecklingen ska inriktas på bemötandefrågor och brukarmedverkan

för att stärka evidensbaserad praktik som det rådande arbetssättet.

Medverka vid framtagandet av kompetensförsörjningsplan

Fortsatt arbete med implementering av plattformen och utbildning inom myndighetsutövningen.

Utbildning och implementering av Vård och stödsamordning enligt delregional överenskommelse inom psykiatriområdet.

Utbildningssatsningar för att höja kompetensnivån i verksamheten utifrån prioriterade målgrupper och angivna kompetensnivåer.

3 Bostäder

3.1 Beskrivning av behovVid ingången av 2013 finns 1 200 lägenheter i bostad med särskild service (BmSS) i Göteborg. Därutöver köper stadsdelarna ca 150 lägenheter i BmSS av externa leverantörer.


7

Socialsekreterare inom funktionshinderverksamhet redovisar fortlöpande i kartlägg-ningsinstrumentet ”BoInvent2” personers kända eller bedömda behov av bostad. Med utgångspunkt av denna behovskartläggning har en analys genomförts för att beräkna det antal lägenheter i BmSS som faktiskt kommer att efterfrågas. Denna beräkning har visat på att 340 lägenheter behöver tillskapas för att behov och utbud ska vara i balans år 2016. Dvs målsättningen bör vara att det år 2016 ska finnas 1 550 lägenheter i BmSS. (Kartläggningen av behov - BoInvent2 - redovisas i bilaga 1. Analysen av efterfrågan presenteras i bilaga 2.)

BoInvent2 visar att personer i behov av BmSS ibland har flera funktionsnedsättningar. Här visas fördelningen av personernas primära funktionsnedsättningar.

Intellektuell 35%Psykisk 30%Autism 15%Neuropsykiatrisk 9%Neurologisk 7%Demens 4%

88 % av personerna har behov av en bostad under åren 2013-14. Behovet av bostadsform fördelar sig enligt följande.

Gruppbostad 50%

Servicebost - nära stöd 35%

Servicebost - mindre nära stöd 10%

F100 5%

63% av personerna är män och 37 % är kvinnor. Nationell statistik visar också på att fler män än kvinnor har insats enligt LSS. Drygt en tredjedel av personerna har behov/beslut om bostad med särskild service men bor idag på olika former av korttidsboende, köpt BmSS utanför Göteborg eller i boenden inom Social Resursförvaltning.

Många personer med funktionsnedsättning önskar och klarar av att bo i det ordinarie bostadsbeståndet, där behov av stöd och service kan tillhandahållas genom personlig assistans, hemtjänst, boendestöd mm. I Göteborg råder idag brist på bostäder för alla. Detta medför att en del personer med funktionsnedsättning som skulle kunna klara ett ordinärt boende istället ansöker om bostad med särskild service. Enbart tillgång till lägenheter är inte tillräckligt för att personer ska klara ett boende i vanliga lägenheter som ett alternativ till BmSS. En förutsättning är också att stödet i bostaden (exempelvis


8

boendestöd) fungerar och att det finns möjligheter till sysselsättning och gemenskap. Boendestödet är idag ojämnt utbyggt i staden och finns inte på kvällar, nätter och helger i samtliga stadsdelsförvaltningar. För att gynna tillgången till bostäder och samtidigt öka möjligheterna för personer att bo mer självständigt behöver boendestödet byggas ut och säkerställas. Ett arbete med detta pågår.

Av BoInvent2 framgår att knappt en fjärdedel av personerna är 55 år och äldre. Bland dessa finns personer som behöver en bostad som har ett omfattande omvårdnadsbehov till följd av sjukdom som leder till en funktionsnedsättning. För att säkerställa att per-soner i åldern 55-65 år får ändamålsenliga bostäder med anpassat stöd och anpassad omsorg behöver särskild planering av dessa bostäder ske. För vissa personer behöver det även ske i ett samarbete med äldreomsorgen. Därutöver finns allt fler äldre personer som idag bor i bostäder med särskild service. För en del av dessa innebär ökad ålder också ett förändrat (åldersrelaterat) behov. För att säkerställa att personerna får sina behov tillgodosedda behöver även bostäder för denna målgrupp särskilt beaktas i planeringen.

3.2 Planerad utbyggnad och ekonomiska konsekvenserI förslag till budget för 2014 föreslås att kommunfullmäktige avsätter 95.700 tkr för expansion av bostäder med särskild service enligt LSS. Anslaget ska täcka helårseffekter för bostäder som startat under 2013 och expansion av bostäder 2014. Driftkostnaderna varierar avsevärt mellan olika bostäder beroende på olika målgruppers behov av stöd och service. Räknat med en genomsnittlig schablonkostnad och i genom-snitt halvårsdrift för tillkommande bostäder bedöms expansionsanslaget möjliggöra en expansion om drygt 75 nya lägenheter 2014.

Tabell 2: Planerad utbyggnad, 2013- 2016

STADSDEL

ANTAL LÄGENHETER

2013 2014 2015 2016 Totalt

Angered 6 6 30 12 54

Östra Göteborg 25 13 0 6 44

Örgryte-Härlanda 7 0 9 24 40

Centrum 6 5 14 0 25

Majorna-Linné 3 0 17 0 20

Askim-Frölunda-Högsbo 6 16 7 46 75

Västra Göteborg 16 14 0 13 43

Västra Hisingen -1 15 24 6 44

Lundby 22 8 6 16 52

Norra Hisingen 0 0 12 21 33

Summa 90 77 119 144 430

Samtliga objekt framgår av bilaga 3. Observera att ovanstående sammanställning redo-visar lägenheter i objekt som är under planering. Som tidigare nämnts behöver det till-skapas 340 lägenheter för att behov och utbud ska vara i balans år 2016. Nu planerad utbyggnad omfattar 430 lägenheter, varav 23 ersätter lägenheter som avvecklas och övriga 407 planeras som en faktisk utökning. Vidare finns även en osäkerhet om vad det verkliga tillskottet blir 2015-2016 eftersom en del av dessa objekt är i ett tidigt


9

planeringsskede. Därutöver tillkommer cirka 100 lägenheter i objekt där tidplanen är oklar eller där det finns en osäkerhet kring objektet av andra skäl. Efter det att bristen på BmSS i Göteborg har byggts bort återstår planering för tillkommande årliga behov samt att ersätta de bostäder som inte är ändamålsenliga.

Konceptet med F 100-lägenheter har varit framgångsrikt. Det årliga tillskottet av F 100-lägenheter har utökats från ca 30 till ca 45. För att få en bättre uppfattning om behovet kan socialsekreterare sedan hösten 2012 även lägga in personer med behov av F100 i databasen BoInvent 2. Efter sommaren 2013 kommer fastighetskontoret att helt ta över hanteringen av F100-ansökningar från planeringsorganisationen, som emellertid kvar-står i en referensgrupp för F100-frågor.

Utbyggnaden av BmSS och antalet F100 varierar mellan stadsdelarna. När en stadsdel öppnar många BmSS och får flera F100-lägenheter under ett år eller två får det konse-kvenser även för andra delar inom funktionshinderverksamheten. Varje person som flyttar in från annan stadsdel genererar ett antal insatser som ska utredas och beslutas av socialsekreterare och utföras – förutom av medarbetare inom BmSS – av bl.a. daglig verksamhet/sysselsättning, kontaktpersoner och/eller boendestöd. Någon eller några personer kan kanske få insatser inom befintliga resurser, men sedan krävs större resurser för att klara både myndighetsutövningen och utförandet. Detta innebär till slut att även organisationernas ledningsfunktioner måste förstärkas. Ett annat område som påverkas kraftigt är hälso- och sjukvårdsorganisationen i stadsdelen.

3.3 Underlag och överväganden för fortsatt planeringDet är betydelsefullt för personer med funktionsnedsättningar att ha en bostadsform anpassad till deras behov. Att planera för varierat utbud av olika former av bostäder; gruppbostäder, servicebostäder och möjlighet att bo i ordinär bostad med tillgång till stöd och service är därför en viktig inriktning i denna plan. Det totala antalet bostäder inom BmSS har nu ökat så att det ger möjligheten för personer att flytta till annan BmSS om behovet av stöd förändras med tiden.

Inom beståndet BmSS börjar nu olika typer av bostäder växa fram. Ett exempel är BmSS där unga personer under en tid (upp till några år) kan pröva sig fram till vilket stöd de behöver innan de går vidare och får ett varaktigt beslut på en insats. Ett annat exempel är BmSS som skapas för att ge omvårdnad och service till personer som blir äldre och behöver omfattande service och personer med äldrerelaterade sjukdomar. Precis som i det övriga samhället kan de som bor i BmSS och har detta behov av om-sorg få ett erbjudande om att flytta till en ”äldre-BmSS”. Synsättet innebär att samma standard i lägenheten som i vanliga äldreboenden, med pentry eller trinett, anses som fullvärdigt för målgruppen. Mellan dessa former finns en rad BmSS med olika fysiska uttryck och olika former av stöd till olika målgrupper och individer. En arbetsgrupp inom områdeschefsnätverket boende och personligt stöd har påbörjat ett arbete med att ta fram olika metoder och en struktur för att ge ökad möjlighet för personer att ”Bo Rätt” inom BmSS.

Fastighetsnämnden ansvarar för bostadsförsörjningen för alla göteborgare. Av BoInvent2 framgår att det finns ett behov av BmSS i samtliga stadsdelar. Möjligheterna till utbyggnad är oftast sammankopplad med den övergripande planeringen av bostads-utbyggnaden totalt i staden, d.v.s. där det finns identifierade exploateringsområden. Detta medför att den planerade utbyggnaden av BmSS blir ojämnt fördelad över staden. En övergripande målsättning är därför att identifiera möjliga objekt för utbyggnad med ett särskilt fokus på stadsdelar där den planerade utbyggnaden inte motsvarar behovet av bostäder för dess invånare.


10

Ett problem som också förts fram är att planerade objekt kan utgå eller bli försenade av olika orsaker. För att tillförsäkra att utbyggnaden ändå totalt får en tillräcklig volym behöver en buffert skapas. Ledningsgruppen för bostadsförsörjning för särskilda grupper, med representanter för olika förvaltningar och bolag i staden, har initierat ett arbete för att åstadkomma en ökad utbyggnadstakt. Därutöver bör arbetet med att identifiera lokaler som kan byggas om till BmSS intensifieras.

Det är ett långsiktigt mål att behovet av bostäder för göteborgare med funktionsned-sättning ska kunna tillgodoses inom Göteborgs kommungräns. Staden har brist på bostäder för personer med olika former av komplexa behov som svår autism, utagerande beteenden och med kombinationer av flera funktionsnedsättningar. Stadsdelarna är där-med ofta hänvisade till att köpa platser. Utbyggnaden av bostäder för dessa målgrupper går inte i önskad takt. Svårigheterna beror på att det är brist på tomter i lämpliga lägen.

3.4 Förmedling av bostäderFörmedlingsuppdraget omfattar bostäder med särskild service som beviljas enligt LSS eller SoL. Utgångspunkten för förmedling av lediga lägenheter är ett hela-staden-perspektiv, där personer med störst behov prioriteras.

Det finns flera olika orsaker till att personer tackar nej till erbjuden bostad. En vanlig orsak är att den erbjudna bostaden ligger i fel stadsdel eller att personen inte är beredd att flytta. Många personer med funktionsnedsättningar har svårt att föreställa sig hur det kommer att bli. Ibland kan gamla utredningar och bristande motivationsarbete med den enskilde också bidra till att förmedlingen försvåras. Andra skäl är att det saknas adekvat stöd i den erbjudna bostaden eller att personen inte vill flytta från köpt plats. Tydligare rutiner och checklistor har utarbetats inom ramen för plattformsarbetet, för att skapa bättre förutsättningar för socialsekreteraren att fatta rätt beslut om bostadsform och möjliggöra adekvat bostad för den enskilde.

3.5 Viktiga frågor Öka möjligheten att bo i en ordinär lägenhet med stöd.

Utveckla metoder för att ge ökad möjlighet för personer att ”bo rätt” inom BmSS.

Planera bostäder för de prioriterade grupperna;- personer med komplexa behov - personer 55-75 år med stora omvårdnadsbehov till följd av sjukdom, i samverkan med äldreomsorg- personer som bor i BmSS och som behöver flytta till annan BmSS till följd av stora åldersrelaterade omvårdnadsbehov

I ledningsgruppen ”Bostadsförsörjning för särskilda grupper” säkerställa processer för att möjliggöra en snabbare expansion av BmSS, främst genom tilldelning av fler byggbara tomter.

Planera byggnation av bostäder med en jämn fördelning över staden.

4 Korttidsavlastning

4.1 KorttidshemAlla barn och ungdomar med funktionsnedsättningar ska ges möjlighet att växa upp och utvecklas i familjen. En förutsättning är att stödet till föräldrar och anhöriga fungerar. Korttidshem utgör en del av begreppet korttidsavlastning enl. LSS och utformas indivi-


11

duellt för att ge det stöd som familjen behöver. Det innebär att en person med funktions-nedsättning tillfälligt, under kortare eller längre tid, vistas i ett korttidshem, hos en stöd-familj eller inom lägerverksamhet. Vid utformningen av insatsen ska stor vikt läggas vid den enskildes och närståendes önskemål. För små barn bör man i första hand överväga korttidsavlastning i stödfamilj. För ungdomar och vuxna personer kan korttidshemmen vara en möjlighet att bo utanför familjen för att så småningom flytta till en egen bostad, vistelsen kan för andra vara en form av rekreation.

Två tredjedelar av stadens behov av korttidsverksamhet enligt LSS tillgodoses av stadens egna verksamheter. Resterande köps av externa verksamheter. Stadsdelarna som bedriver korttidshem enligt LSS tar ett stadsövergripande ansvar med ett ekonomiskt risktagande. Vid en minskad beläggning är risken stor att den enskilda stadsdelen avvecklar korttidshemmet. Befintliga korttidshem har en fysisk utformning som idag gör det svårt att kunna erbjuda personer med komplexa behov en vistelse där. Sektorscheferna har lämnat ett uppdrag till områdeschefer för boende och personligt stöd att analysera behoven av korttidsavlastning i staden samt att föreslå åtgärder för en samordning av verksamheten.

4.2 KorttidsboendeKorttidsboende enligt SoL kan beviljas med syftet att den enskilde ska kunna bo kvar i sitt hem så länge som möjligt och att anhöriga skall få avlastning. Korttidsboende kan även beviljas efter sjukhusvistelse i väntan på t ex bostadsanpassning eller annat boende. Kommunens befintliga korttidsboenden kan indelas med utgångspunkt från två olika inriktningar:

- För personer som blivit utskrivningsklara från sjukhuset men som inte kan komma direkt hem pga. behov av bostaden behöver anpassas och/eller att personen en tid har behov av ytterligare omvårdnad.

- För personer med stora behov, där personen inte kan återgå till hemmet utan ytterligare rehabilitering och/eller där en bedömning om fortsatt boendeform behöver ske. Detta kan vara avgörande för att personer ska kunna klara ett självständigare liv och inte vara beroende av fortsatt omfattande insatser.

För målgruppen utskrivningsklara köper stadsdelsförvaltningarna korttidsboende. Tidigare har en del av dessa personer kunnat erbjudas korttidsboende inom äldreom-sorgen vilket idag sker i begränsad omfattning.

En kartläggning av stadens kostnader visar att stadsdelarna av externa utförare i genomsnitt köper 75 platser/dygn i korttidsboende för utskrivningsklara personer. Det finns ett underlag för att starta ytterligare korttidsavlastning i egen regi för denna målgrupp.

Det finns idag tre korttidsboenden i staden som erbjuder mer kvalificerade rehabili-teringsinsatser och som var och en har delvis olika inriktning, Dalheimershus, Björkbacken och Vega. För att bättre tillgodose stadens behov behövs ett fortsatt arbete för att få en effektiv samordning och ett bättre resursutnyttjande mellan dessa.

4.3 Viktiga frågor Analysera behoven av korttidsavlastning och utifrån dessa föreslå åtgärder för en

samordning av verksamheten i Göteborg.

I samverkan med LGS Mitt i livet - utreda behovet av och de ekonomiska förutsättningarna för korttidsboende (SoL) för målgruppen utskrivningsklara.


12

5 Daglig verksamhet/sysselsättningI majoritetens budgetförslag för 2014 beskrivs följande inriktning. ”Möjligheten till aktivt socialt umgänge ska stimuleras och daglig verksamhet ska anpassas till egna intressen och förutsättningar. Individernas möjligheter att delta på den reguljära arbetsmarknaden är första prioritet. Rätten att välja daglig verksamhet över hela staden ska öka liksom möjligheten att välja externa aktörer inom området. Den dagliga verk-samheten ska utvecklas, exempelvis genom att anlita kooperativ verksamhet. Verksam-heter som aktivitetshus eller daglig verksamhet ska i första hand syfta till att matcha individer mot arbete utifrån förmåga och kompetens, men också till att ta emot personer som inte kan förvärvsarbeta.”

Insatsen daglig verksamhet omfattar personer tillhörande personkrets 1 och 2 enligt LSS. Personerna ska vara i yrkesverksam ålder, sakna förvärvsarbete och inte gå någon utbildning. Kommunen är också skyldig att medverka till att enskilda personer erbjuds en meningsfull sysselsättning enligt SoL. I det utbud som tillhandahålls inom kom-munens dagliga verksamheter finns både arbetsinriktad verksamhet och verksamheter med mer fokus på omvårdnad och upplevelsebaserat innehåll.

Stadsdelarna köper externa platser som komplement till egenproduktionen. Vid senast uppföljning (mars 2012) hade 61% av personerna med beslut om daglig verksamhet denna verkställd i stadsdelens egna regi, 20 % i annan SDF och 19% i extern regi. Det finns vidare en ambition i staden att vidareutveckla samverkan med den sociala ekonomin.

Daglig verksamhet genomgår förändringar utifrån den sammanslagning av stadsdelar som skedde för drygt två år sedan. Varje stadsdel har under åren byggt upp ett eget, brett utbud av verksamheter. En analys av kostnadsnivå och kostnadsutveckling rörande stadens dagliga verksamheter har genomförts. Analysen visar bl.a. på att många förhållandevis små enheter, geografiskt spridda i stadsdelarna innebär höga kostnader per enhet. Arbetet med att effektivisera verksamheterna har påbörjats inom flera områden, men kommer att ta tid då det handlar både om att hitta lämpliga lokaler samt omställning för berörda brukare. Anpassningsarbetet påverkar också stadsdelarna ekonomiskt då finansieringen sker genom att stadsdelarna köper av och säljer till varandra. Det är viktigt att omställningsarbetet sker i ett stadenperspektiv för ett hållbart resultat.

Ett område som fortsatt behöver utvecklas är verksamheter för personer som inte fullt ut står till arbetsmarknadens förfogande men inte heller ser daglig verksamhet som ett alternativ. Här kan nämnas t.ex. yngre personer med intellektuella funktionsnedsätt-ningar som gått gymnasiesärskolans nationella program samt personer med Aspergers syndrom. Behov av att utveckla former för sysselsättning enligt SoL finns även för personer som inte har rätt till insatsen daglig verksamhet enligt LSS, t ex personer med psykiska funktionsnedsättningar. Stadsdelarna arbetar idag på olika sätt för att fler människor ska komma ut i praktik, lönearbete eller få annan meningsfull sysselsättning. Fortsatt arbete med coacher och kooperativa verksamheter kan vara alternativa lös-ningar för dessa personer. I detta arbete finns Social resursförvaltnings handlingsplan som ett stöd.

Daglig verksamhet för äldre, är en fråga som aktualiserats över staden. Gruppen ökar och därför behöver anpassade verksamheter utvecklas. Ett sätt kan vara träffpunkter geografiskt spridda över staden för att undvika långa resor för den enskilde.

De pågående nätverksarbetena inom området Arbetsmarknad/ Sysselsättning fångar frågor gällande såväl daglig verksamhet, sysselsättning som arbetsmarknad. För vissa personer kommer utvecklingen av boendestödet att vara avgörande för möjligheten att


13

komma ut i någon form av sysselsättning. Möjligheten att med ett hela-staden-perspek-tiv gemensamt nyttja de verksamheter som idag arbetar med sysselsättning/rehabilite-ring, skulle öppna fler vägar för den enskilde samt bli kostnadseffektivt för staden. Göteborgs stad, som är en stor arbetsgivare, bör i ökad omfattning kunna erbjuda prak-tik/arbetsträning, framförallt inom egna verksamheter som inte är riktade till personer med funktionsnedsättning. Det innebär att stadsdelarnas, förvaltningarnas och bolagens HR-avdelningar har ett ansvar för att skapa dessa möjligheter.

5.1 Viktiga frågor Utveckla daglig verksamhet i ett stadenperspektiv

Fortsatt arbete med de förslag till förbättringar som identifierats i arbetet med analysen av kostnadsutvecklingen.

HR-avdelningarnas arbete med att öka antal praktikplatser och möjligheten till anställning för personer med funktionsnedsättningar i Göteborgs kommun ska följas upp.


14

Bilaga 1. Inventering av behov av bostäder 2012-2015. Utdrag från BoInvent2, 2013-09-24

Tabell 1: Antal personer som har behov av bostad fördelat efter stadsdelsförvaltningen och kön.

StadsdelsförvaltningKÖN

Män Kvinnor SummaAngered 26 18 44Östra Göteborg 50 35 85Örgryte-Härlanda 31 23 54Centrum 27 23 50Majorna-Linné 48 24 72As-Fr-Hö 32 16 48Västra Göteborg 37 24 61Västra Hisingen 36 17 53Lundby 28 13 41Norra Hisingen 47 23 70STADEN 362 216 578

Tabell 2: Antal personer som har behov av bostad fördelat efter stadsdelsförvaltning och handläggningsstatus.

StadsdelsförvaltningHANDLÄGGNINGSSTATUS

Ansökanfinns ej

Ansökan finns

Ej verkställt beslut Summa

Angered 11 19 14 44Östra Göteborg 43 22 20 85Örgryte-Härlanda 15 11 28 54Centrum 32 10 8 50Majorna-Linné 21 26 25 72As-Fr-Hö 19 16 13 48Västra Göteborg 27 14 20 61Västra Hisingen 30 19 4 53Lundby 26 9 6 41Norra Hisingen 59 9 2 70STADEN 283 155 140 578

Tabell 3: Antal personer som har behov av bostad fördelat efter målgrupp och kön.

Målgrupp(funktionsned-sättning)

KÖN

Män Kvinnor SummaIntellektuell 106 95 201Psykisk 114 61 175Neuropsykiatrisk 40 11 51Autism 69 19 88Neurologisk / förv. hjärnskada

20 19 39

Demensrelaterad 13 11 24Summa 362 216 578


15

Tabell 4: Antal personer som har behov av bostad fördelat efter målgrupp och handläggningsstatus.

Målgrupp(funktionsned-sättning)

HANDLÄGGNINGSSTATUSAnsökanfinns ej

Ansökan finns

Ej verkställt beslut Summa

Intellektuell 117 47 37 201Psykisk 77 52 46 175Neuropsykiatrisk 18 14 19 51Autism 50 27 11 88Neurologisk / förv. hjärnskada

13 8 18 39

Demensrelaterad 8 7 9 24Summa 283 155 140 578

Tabell 5: Antal personer med behov av bostad fördelat på målgrupp och region.

Målgrupp (funktionsnedsättning)

Stadsdelsförvaltning Intellek-tuell Psykisk

Neuro-psykiat-

risk Autism

Neurol./ förv järn-skada

Demensrelaterad Summa

Angered 16 13 4 7 3 1 44Östra Göteborg 27 38 6 7 6 1 85Örgryte-Härlanda 9 23 8 7 1 6 54Centrum 14 13 5 11 4 3 50Majorna-Linné 22 18 9 13 7 3 72As-Fr-Hö 14 18 4 7 5 0 48Västra Göteborg 30 11 3 9 6 2 61Västra Hisingen 23 14 3 11 1 1 53Lundby 17 14 5 0 4 1 41Norra Hisingen 29 13 4 16 2 6 70

201 175 51 88 39 24 578

Tabell 6: Antal personer med behov av bostad fördelat efter nuvarande boende-situation och kön.

Nuvarande bostad Män Kvinnor SummaKöpt BmSS utanför Gbg 28 7 35Köpt korttidsplats enligt SoL 105 63 168Särskilt boende för äldre 1 0 1Boende inom Social resursförvaltning

10 4 14

Hos föräldrar/ släkt./vänner 143 96 239Egen lägenhet/ villa 33 28 61Bostadslös 8 2 10Annat 34 16 50Summa; 362 216 578Varav personer i behov av ny bostad

218 142 360

Personer i behov av ersättningsbostad

144 74 218


16

Tabell 7: Antal personer med behov av bostad fördelat efter när bostaden behövs och ålder.

År när bostad behövs -12 år 13-22 år 23-54 år 55- år Summa2013 2 55 140 87 2842014 1 57 100 48 2062015 0 32 24 6 622016 2 18 4 2 26Summa; 5 162 268 143 578

Tabell 8: Antal personer med behov av bostad fördelat på stadsdelsförvaltning och bostadstyp.

StadsdelTYP AV BOSTAD

Grupp-bostad

Service-bost. nära

stöd

Service-bost.

mindre nära stöd

Lhg (F100)

Summa

Angered 30 9 5 0 44Östra Göteborg 34 30 12 9 85Örgryte-Härlanda 30 20 3 1 54Centrum 27 15 3 5 50Majorna-Linné 37 32 3 0 72As-Fr-Hö 31 10 6 1 48Västra Göteborg 34 20 5 2 61Västra Hisingen 25 16 7 5 53Lundby 17 21 2 1 41Norra Hisingen 29 27 10 4 70STADEN 294 200 56 28 578

Tabell 9: Antal personer med behov av bostad fördelat på bostadstyp och kön

TYP AV BOSTADMän Kvinnor Summa

Gruppbostad 180 114 294Servicebostad med nära stöd

125 75 200

Servicebostad med mindre nära stöd

38 18 56

Lhg (F100) 19 9 28Summa 263 216 578


17

Bilaga 2. Analys av behov och efterfrågan av BmSSUnderlag utbyggnad BmSS och "behov i balans"

BoInvent2

Antal i Bi2 (GRP-bostad och SB med nära stöd) 494Osäkra 40 % -198Myndighetsutövn.+ Bostöd -50 Netto 246

"Rörelse" i bef. bestånd

Tillkommer årligen (inkl inflytt) 80Lediga lgh som uppstår i bef. BmSS -50 Netto årligen 30

Efterfrågan för perioden tom 2016

Bi2 250Tillkommer 2014-2016 90 Total bedömd efterfrågan ca 340

Förklaring till sammanställningen ovan:

Osäkra 40 procent: Utgångspunkten för att kartlägga en persons behov i BoInvent2 är att socialsekreteraren bedömer personens behov av BmSS som ”säkert”. Det är bedömningar som görs och för ett antal innebär detta att en viss osäkerhet ändå kvarstår om det är BmSS som personen kommer att efterfråga. Sammantaget motsvarar dessa ”osäkerheter” en andel av det totala antalet kartläggningsärenden, som här anges som ”adderad osäkerhet”. Denna är beräknad till ca 40 procent. En analys av har även genomförts av de avslutningsorsaker som anges när ett kartläggningsärende avslutas i BoInvent2. Av denna framgår att det finns ett antal som avslutas där personerna inte flyttar till BmSS, vilket också stödjer resonemanget kring ”adderad osäkerhet”.

Myndighetsutövning + Boendestöd är en antagen förväntad effekt (minskad efterfrågan) från planerat plattformsarbetet myndighetsutövning samt utveckling av boendestöd.

Tillkommer årligen: Till grund för bedömningen ligger en analys av "inflödet" av nya ärenden i BoInvent2. I analysen av nya ärendet ingår också ett motsvarande resonemang som ovan kring "adderad osäkerhet".

Lediga lgh i bef. BmSS: Uppgiften bygger på en analys av uppgifter av antalet personer som genom förmedling erbjudits lediga lägenheter i befintliga BmSS. "Statistiken" för tidigare år tyder på att 40 skulle vara en trolig siffra. I sammanställningen ovan har siffran ökats något. Anledningen är att erfarenheten visar på att förmedling av lediga lägenheter i befintliga bostäder visat en ökande trend. Här antas att trenden kommer att fortsätta öka, detta som en följd av att den totala volymen lgh i BmSS ökar och då ökar också "rörelsen" i befintligt bestånd. Ett ytterligare antagande är att arbetet med myndighetsutövningen och utveckling av boendestöd också genererar en ökad rörelse.


18

Bilaga 3. Planerade bostäder 2013-2016

År 2013Reg-

Antal lägenheter

Objekt i särskilda hus ion SDF Totalt Tillsk KommentarRävebergsvägen NO Ang 6 6Kvadrantgatan NO Ö Gbg 7 7Jupitergatan NO Ö Gbg 6 6Hundraårsgatan NO Ö Gbg 12 12 Ombyggnad

Tanneskärsgatan V V:a Gbg 6 6Fredagstomten 21 V V:a Gbg 6 6Kumleskärsgatan V V:a Gbg 4 4 Tillskott till befintlig

Lillebyvägen H V:a His -1 -1Krabbeliderna H Lundby 6 3 Ers. Wieselgrensg

Summa 52 49

År 2013 Reg- Antal lägenheter

Objekt i flerb. hus ion SDF Totalt Tillsk KommentarDanska vägen C Ör/Hä 7 7Örgrytehemmet/Underås C C 6 0 Flytt av Sten Sture

Carl Grimbergsgatan C M-L 3 3 Utökning befintligt boende

Järnbrottsparken/ Transistorgatan V A/F/H 6 6

Kvillebäcken(Kjellberg) H Lundby 8 8

Kvillebäcken (Wallenstam) H Lundby 8 8

Summa 38 32

År 2013 Antal lägenh.Totalt Tillsk

Alla objekt 90 81


19

År 2014 Reg- Antal lägenheter Objekt i särskilda hus ion SDF Totalt Tillsk KommentarFjällbruden NO Ang 6 6

Ekebo NO Ö Gbg 5 5 Ombyggnad ny målgrupp

Norra Dragspelsgatan V AFH 8 1 Ersätter MarconigatTrälåsgatan, Rud 22:1 V V:a Gbg 8 8Skalskärsgatan 2 V V:a Gbg 6 6Lilla Björlandavägen H V:a His 6 6Summa 39 32

År 2014 Reg- Antal lägenheter Objekt i flerb. hus ion SDF Totalt Tillsk KommentarKvibergs Terrasser NO Ö Gbg 8 8Trubaduren C C 5 2 Ersätter Dr Lindh

Tunnlandsgatan V A/F/H 8 8Amhult Centrum H V:a His 9 5 Ers. Fyrklövern

Bjurslättsplan (BoTrygg) H Lundby 8 8

Summa 38 31

År 2014 Antal lägenheterTotalt Tillsk Kommentar

Alla objekt 77 63


20

År 2015 Reg- Antal lägenheter Objekt i särskilda hus ion SDF Totalt Tillsk KommentarÖstra Björredsvägen NO Ang 8 8Bergums fritidslantgård NO Ang 6 6Kaggeledsgatan C Ö-H 9 5 TeckenspråkSkolmössan V A/H/F 7 7Sjumilaparken H V:a His 6 6Falkebovägen H V:a His 6 6Liegatan H Lundby 6 6Övralidsgatan H N:a His 6 0 Ers. MellangårdStora Tolsereds väg H N:a His 6 6Summa 60 48

År 2015 Reg- Antal lägenheter Objekt i flerb. hus ion SDF Totalt Tillsk KommentarMuskotgatan NO Ang 9 9Skolspåret NO Ang 7 7

Tecknet C M-L 4 4 Återanvändning bef lgh

Sten Sturegatan C C 6 6 Planerat stambyte

Landalahus C C 8 8Varholmsgatan C M-L 7 1 Orustgatan flyttar hit

Orustgatan C M-L 6 6 Ny målgrupp

Länsmanstorget H V:a His 6 6

Vårväderstorget H V:a His 6 6

Summa 59 53

År 2015 Antal lägenh.Totalt Tillsk Kommentar

Alla objekt 119 101


21

År 2016 Reg- Antal lägenheter Objekt i särskilda hus ion SDF Totalt Tillsk KommentarKniparedsvägen NO Ang 6 6Gunnilse centrum NO Ang 6 6Fjällbo Park/ Sysslomansgatan NO Ö Gbg 6 6

Billdals Björkväg V AFH 6 6 Billdals BjörkvägLövviksvägen/Klåva gårdsväg V A/F/H 6 6

Uggledalsvägen V AFH 6 6Flintyxegatan V V:a Gbg 6 6Södra Långströmsparken H V:a His 6 6

Blackevägen H Lundby 6 6 Detaljplan samråd maj-juni 2013

Långhagsgatan H N:a His 6 6 LånghagsgatanSumma 60 60

År 2016 Reg- Antal lägenheter Objekt i flerb. hus ion SDF Totalt Tillsk KommentarMorängatan C Ö-H 6 6

Stora Torp C Ö-H 10 10Torpagatan C Ö-H 8 8Elins gård V A/F/H 8 8Flatåsparken V A-F-H 14 14N om Uggledal V A/F/H 6 6Opaltorget V V:a Gbg 7 7Sannegården Centrumhus H Lundby 10 10

Lillhagsparken H N.a His 15 15

Summa 84 84

År 2016 Antal lägenh.Totalt Tillsk Kommentar

Alla objekt 144 144


22

Oklar tidplan *) Reg- Antal lägenheterObjekt i särskilda hus ion SDF Totalt Tillsk KommentarRösered NO AngPimpinellagatan NO AngDecenniumplan NO Ö Gbg 6 2017

Glasmästarplatsen C Centrum 8Högsbogatan V AFHVästra Palmgrensgatan V V:a Gbg 6Norra Fiskebäckgatan V V:a Gbg 6Södra Vårvindsgatan H Lundby 6Älvegårdsvägen H V:a His 6Naturnära tomt H N:a His 6Västra Norumsgärde H N:a His 6Summa

Oklar tidplan Reg- Antal lägenheter Objekt i flerb. hus ion SDF Totalt Tillsk KommentarGamlestads torg NO Ö Gbg 6-10Munkebäcksgymnasiet C Ö-H

Egnahemsvägen C Centrum Möjlig utformning avgörande

Sydväst om Dr Belfrages g C Centrum

Majstångsgatan (Ostindiegatan) C M-L 8 2017

Sisjövägen V AFH 2017

Selma Lagerlöfs Torg H N His 16 2 BmSS * 8 läg

Västra Kärra H N His 15 Två objekt?

Summa

Oklar tidplan Antal lägenh.Totalt Tillsk Kommentar

Alla objekt Ca 100

*) Med oklar tidplan avses objekt i ett tidigt planeringsskede där tidplanen ännu ej kunnat bestämmes eller där en osäkerhet finns kring objektet av andra skäl.


23

Bilaga 4. Befintliga bostäder

Stadsdel Namn Malgrupp Kategori LghAngered Storås Ängar Intell. Fh Vuxna 12Angered Trädgårdsgärdet 126 Fler-fh Vuxna 6Angered Kryddhyllan Int fh Vuxna 8Angered Koriandergatan Int fh Vuxna 6Angered Satellitboendet Eriksbo Intell. Fh Vuxna 11Angered Älvåsbacken Psyk fh Vuxna 10Angered Fjällblomman Fler-fh Vuxna 7Angered Istället Intell. Fh Vuxna 8Angered Kryddvägen Psyk fh Vuxna 8Angered Trädgårdsgärdet 120 Intell. Fh Vuxna 6Angered Hjällbo Gb Intell. Fh Vuxna 6Angered Knipareds gb Intell. Fh Vuxna 6Angered Kvarnabäcken Autism mm Vuxna 6Angered Eriksbo Gb Intell. Fh Vuxna 6Angered Persiljegatan Vuxna 11Angered Malörtsgatan Vuxna 9 126 Östra Göteborg Ekebo Fler-fh Vuxna 5Östra Göteborg Fjällbo Park Intell. Fh Vuxna 7Östra Göteborg Januarigatans boende Intell. Fh Vuxna 6Östra Göteborg Gärdsåsgatan Vuxna 6Östra Göteborg Aniara Psyk Vuxna 12Östra Göteborg Fjällängen Intell. Fh Vuxna 6Östra Göteborg Tideräkningsgatan psyk. Fh Vuxna 12Östra Göteborg Västra Tvärskedet 3 Fler-fh Vuxna 5Östra Göteborg Kvibergs Serviceboende Intell. Fh Vuxna 12Östra Göteborg Kometgatan Fler-fh Vuxna 6Östra Göteborg Merkuriusgatan Fler-fh Vuxna 7 84 Örgryte-Härlanda Vidbo Intell. Fh Vuxna 5Örgryte-Härlanda Törvedsgatan Intell. Fh Vuxna 6Örgryte-Härlanda Utjordsgatan Intell. Fh Vuxna 6Örgryte-Härlanda Zackrissonsgatan Intell. Fh Vuxna 10Örgryte-Härlanda Vävskedsgatan Intell. Fh Vuxna 7Örgryte-Härlanda Smörgatan Neuro.psyk. Vuxna 9Örgryte-Härlanda Smörkärnegatan Psyk.fh Vuxna 7Örgryte-Härlanda Barret Intell. Fh Vuxna 6Örgryte-Härlanda Lindhult Intell. Fh Vuxna 6Örgryte-Härlanda Lindebo Intell. Fh Vuxna 5Örgryte-Härlanda Småstugevägen ÖV Intell. Fh Vuxna 6Örgryte-Härlanda Småstugevägen NV 5Örgryte-Härlanda Lillkullens GB Intell. Fh Vuxna 6Örgryte-Härlanda Gula Huset GB Intell. Fh Vuxna 5Örgryte-Härlanda Falken Psyk.fh Vuxna 16Örgryte-Härlanda Kallebäcksvägen 6 Intell. Fh Vuxna 5Örgryte-Härlanda Frödingsgatan Psyk.fh Vuxna 11Örgryta-Härlanda Broströmsgården b-u Fler-fh Barn/unga 4 125


24

Stadsdel Namn Malgrupp Kategori LghCentrum Norra Ågatan Högf. Autism Vuxna 10Centrum Elisedal (Sten Sturegatan) Intell. Fh Äldre 6Centrum Landalagången Intell. Fh Vuxna 8Centrum Blåelden Intell. Fh Vuxna 5Centrum Fredriksdalsgatan Psyk fh Vuxna 6Centrum Lilla Framnäsgatan Intell. Fh Vuxna 6Centrum Venus/ Tid. Spekebergsgatan Neuropsyk. Fh Vuxna 8Centrum Åkerviolen Intell. FH Vuxna 6Centrum Dr Lindh b-u Autism Barn/unga 3 58 Majorna-Linné Annedal Intell.Fh Vuxna 12Majorna-Linné Carl Grimbergsgatan intell fh, neuropsyk Vuxna 6Majorna-Linné Haga Östergata psyk, autism Vuxna 8Majorna-Linné Kabelgatan fler fh Vuxna 5Majorna-Linné Klareborgsgatan intell fh Vuxna 6Majorna-Linné Landsvägsgatan intell fh Vuxna 6Majorna-Linné Lillängsgatans gb intell fh Vuxna 6Majorna-Linné Nordenskiöldsgatan fler fh Vuxna 5Majorna-Linné Olivedalsgatans gb fler fh Vuxna 4Majorna-Linné Orustgatans Gb autism mm Vuxna 6Majorna-Linné Ostindiegatan psyk fns Vuxna 6Majorna-Linné Slottskogsgatan demens demens Vuxna 6Majorna-Linné Slottskogsgatan förv. Hjärnsk. förv hjärnsk Vuxna 6Majorna-Linné Gb Tecknet fler fh Vuxna 4Majorna-Linné Ängliden neuropsyk Vuxna 4 90 Askim-Frölunda-Högsbo Billdals stationsväg gb Autism mm Vuxna 6Askim-Frölunda-Högsbo Badväg gb Intell. Fh Vuxna 5Askim-Frölunda-Högsbo Förskoleväg Autism m.m Vuxna 10Askim-Frölunda-Högsbo Gånglåtens gb Intell. Fh Vuxna 6Askim-Frölunda-Högsbo Södra Dragspelsgatans gb Intell. Fh Vuxna 5Askim-Frölunda-Högsbo Valthornsgatan Intell. Fh Vuxna 6Askim-Frölunda-Högsbo Idas gård grpboende Intell. Fh Vuxna 5Askim-Frölunda-Högsbo Bankogatan psyk fns Psyk fh Vuxna 10Askim-Frölunda-Högsbo Grevegården Psyk fh Vuxna 13Askim-Frölunda-Högsbo Högsbogatan 21 Intell. Fh Vuxna 6Askim-Frölunda-Högsbo Sörgårdsväg 44 gb Fler-fh Vuxna 6Askim-Frölunda-Högsbo Dannemansvägen 5 gb Autism mm Vuxna 8Askim-Frölunda-Högsbo Hyltegården gb Intell. Fh Neuro Vuxna 4Askim-Frölunda-Högsbo Askim Skytteväg Autism m.m Vuxna 5Askim-Frölunda-Högsbo Marconigatan psyk Vuxna 7Askim-Frölunda-Högsbo Fiolgatans gb Fler-fh Vuxna 6Askim-Frölunda-Högsbo Tamburingatans gb Intell. Fh Vuxna 6Askim-Frölunda-Högsbo Munspelsgatans gb Intell. Fh Vuxna 7Askim-Frölunda-Högsbo Morsestigen psyk Vuxna 6Askim-Frölunda-Högsbo Ombo Bankogatan sb Intell. Fh Vuxna 15Askim-Frölunda-Högsbo Nyponbacken Intell. Fh Vuxna 8Askim-Frölunda-Högsbo Dirigentgatan Neuropsyk Fh Vuxna 7

Stadsdel Namn Malgrupp Kategori Lgh

Askim-Frölunda-Högsbo Tuppfjätsgatan Neuropsyk Fh Vuxna 3


25

Askim-Frölunda-Högsbo Björkbacken Tuppfjätsgatan Neurologiskt fh Vuxna 7Askim-Frölunda-Högsbo Björkbacken Verktumsgatan Neurologiskt fh Vuxna 6Askim-Frölunda-Högsbo Berghaga psyk Vuxna 12Askim-Frölunda-Högsbo Kaverös Äng Autism Vuxna 6 191 Västra Göteborg Ängåsgatan gb Intell. Fh Vuxna 6Västra Göteborg Finnjollegatan 6 gb Intell. Fh Vuxna 3Västra Göteborg Önneredsbyväg 54-56 Intell. Fh Vuxna 12Västra Göteborg Melongatan 197 gb Fler-fh Vuxna 5Västra Göteborg Melongatan 2 gb Fler-fh Vuxna 5Västra Göteborg Tanneskärsgatan gb Fler-fh Vuxna 5Västra Göteborg Grevegårdsvägen 128 gb Intell. Fh Vuxna 7Västra Göteborg Solhöjden Intell. Fh Vuxna 6Västra Göteborg Björkedalsgatan gb Intell. Fh Vuxna 6Västra Göteborg Lokattsbacken 78 gb Fler-fh Vuxna 5Västra Göteborg Toredamm gb Intell. Fh Vuxna 6Västra Göteborg Kumleskärsgatan Fler-fh Vuxna 10Västra Göteborg Melongatan 199 gb Fler-fh Vuxna 5Västra Göteborg Skalskärsgatan 3 gb Autism mm Vuxna 5Västra Göteborg Björkhöjdsgatan gb Fler-fh Vuxna 7Västra Göteborg Bolleskärsgatan 60 öv gb Intell. Fh Vuxna 6Västra Göteborg Bolleskärsgatan 60 n.v. gb Vuxna 6Västra Göteborg Valvägen 3 Fler-fh Vuxna 5Västra Göteborg Björkhöjdsstigen Fler-fh Vuxna 6Västra Göteborg Åkereds skolväg LSS 3/ SoL Vuxna 8Västra Göteborg Skärviken Gb Intell. Fh Vuxna 6Västra Göteborg Ekbacken Intell. Fh Vuxna/Äldre 4Västra Göteborg Skärudden Gb Intell. Fh Vuxna 5Västra Göteborg Kastanjegatan vån 1 Vuxna 6Västra Göteborg Kastanjegatan vån 2 Vuxna 6Västra Göteborg Ängås Gård Vuxna 6Västra Göteborg Fredagstomten 9 b-u Fler-fh Barn/unga 6Västra Göteborg Aprikosgatan b-u Autism mm Barn/unga 4 167 Västra Hisningen Nickes Väg Autism mm Vuxna 5Västra Hisningen Mossfyndsgatans Gb Fler-fh Vuxna 5Västra Hisningen Tumleheds Gb Autism mm Vuxna 6Västra Hisningen Spejaregården Autism mm Vuxna 4Västra Hisningen Norra Fjädermolnsgatan 14 Intell. Fh Vuxna 6Västra Hisningen Örebrogatan Vuxna 9Västra Hisningen Länsmanstorget Vuxna 7Västra Hisningen Stackmolnsgatan Vuxna 11Västra Hisningen Oxholmsgatan Autism mm Vuxna 4Västra Hisningen Spejarestigen Autism mm Vuxna 4Västra Hisningen Mossfyndsgatan 10 Autism mm Vuxna 4Västra Hisningen Älvgårdens Gb Autism Vuxna 6Västra Hisningen Fyrklövern Gb Autism mm Vuxna 4


26

Stadsdel Namn Malgrupp Kategori LghVästra Hisningen Smedkullens Gb Autism mm Vuxna 5Västra Hisningen Bottnevägen Autism mm Vuxna 4Västra Hisningen Björken Psyk fh Vuxna 6Västra Hisningen Norra Fjädermolnsgatan 16 Autism mm Vuxna 6Västra Hisningen Korsklevegatan Vuxna 5 101 Lundby Wege Autism mm Vuxna 3Lundby Eketrägatans gb Intell. Fh Vuxna 9Lundby Lindholmsallén SGS Intell. Fh Vuxna 6Lundby Enekullen Psyk fh Vuxna 12Lundby Slättadamm Intell. Fh Vuxna 4Lundby Hallegatan Intell. Fh Vuxna 7Lundby Myntgatan 20 Intell. Fh Vuxna 5Lundby Åbogårdens gb Intell. Fh Vuxna 7Lundby Bautastensgatan Psyk fh Vuxna 1Lundby Virvelvindsgatan Psyk fh Vuxna 14Lundby Ostindiefararen Intell. Fh Vuxna 8Lundby Lindholmsallén Flerbostadshus Vuxna 6 82 Norra Hisingen Glöstorpsvägen 18, SB Intell. Fh Vuxna 4Norra Hisingen V:a Gunnesgärde 4 Intell. Fh Vuxna 6Norra Hisingen Skogaberg Intell. Fh Vuxna 5Norra Hisingen Båtsmans Långs gata 15 Intell. Fh + psyk Vuxna 6Norra Hisingen Topsvipegatan 25 Intell.Fh Vuxna 6Norra Hisingen Båtsman Hisings gata 2 P krets 2 Vuxna 8Norra Hisingen Båtsman Lustigs Gata intell Fh Vuxna 6Norra Hisingen Glöstorpsvägen 18 BmSS Fler-fh Vuxna 5Norra Hisingen Sävekullens GB Fler-fh Vuxna 6Norra Hisingen Brunstorps by Nedre Neurologiskt Fh Vuxna 6Norra Hisingen Brunstorps by Övre Vuxna 4Norra Hisingen Smörkärnegatan 1 A Psyk/intel Fh Vuxna 5Norra Hisingen G:a Gunnestorpsvägen 2 Autism mm Vuxna 6Norra Hisingen Rimmaregatan 1 Intell. Fh Vuxna 14Norra Hisingen Jacobs gata 91 Intell. Fh Vuxna 6Norra Hisingen Skogsbrynet 13 - 23 Autism mm Vuxna 6Norra Hisingen Övralidsgatan 25 Intell. Fh Vuxna 5Norra Hisingen Backa Kyrkogata Intell. Fh Vuxna 5Norra Hisingen Lillekärr S:a 100 Intell. Fh Vuxna 8Norra Hisingen Prilyckegatan 149 Intell. Fh Vuxna 8Norra Hisingen Fredholmsgatan 41 Vuxna 6Norra Hisingen Lilla Ingebäcksvägen 4 Vuxna 6Norra Hisingen Glöstorps Röseväg 7 Vuxna 8Norra Hisingen Topsvipegatan 6 A Vuxna 6Norra Hisingen Lisa Sass gata Vuxna 9Norra Hisingen Aröds Äng 2 Vuxna 6Norra Hisingen Bärby b-u Autism mm Barn/unga 4 160 Totalt 1184

Köpta platser i extern regi BmSS enl LSS (Göteborg eller i GR-området)


27

Organisation Namn Kategori LghBräcke diakoni Bräcke Barn/unga 6Solhaga By Solhaga By Barn/unga 5Betaniahemmet Sisjövägen Vuxna 6Betaniahemmet Brottkärrsvägen Vuxna 4Betaniahemmet Fjordhem Vuxna 4Betaniahemmet Havet Vuxna 5Betaniahemmet Båtstenarna Vuxna 3Betaniahemmet Charles väg Vuxna 5Betaniahemmet Fiolgatan Vuxna 6Betaniahemmet Hults gata Vuxna 5Betaniahemmet Lekullevägen Vuxna 5Betaniahemmet Tallhöjden Vuxna 4Betaniahemmet Lingonvägen Vuxna 4Betaniahemmet Villekulla Vuxna 1Betaniahemmet Ulla Lyckas väg Vuxna 3Solhaga by Solhaga by Vuxna 10Hultagården Kållered Vuxna 6Hultagården Landvetter Vuxna 4Höglunda psykiatri Höglunda psykiatri Vuxna 3Gyllenkroken Fräntorpsgatan Vuxna 5Astagården Astagården Djurgårdsgatan Vuxna 7Astagården Astagården Kungsbacka Vuxna 5Räddningsmissionen Bellmansgatan Vuxna 5Räddningsmissionen Styrmansgatan Vuxna 6 117


28

Bilaga 5. Befintlig Daglig verksamhet egen regi och externa upphandlade leverantörer med ramavtal

Daglig verksamhet i Göteborgs Stads stadsdelar 2013

Stadsdel Antal

Namn på verksamheten Inriktning platser

Angered

Bergums Fritidslantgård Åkerbruk med djurhållning 18

Skogsgläntans Hunddagis Hundförare, matlagning, odling 10

Idéverkstán Hantverk efter beställning 17

Lövgärdet Musik, individanpassad 12

Sandspåret Individanpassad 11

Kultivatorgatan Kök,textil skapande,drama/musik. Dator, trä 23

Storås Backe Individanpassad 9

Servicegrupp Angereds Torg Konferensservice, personalkök 5

Servicegrupp Hjällbo Lillgata Enklare vaktmästeri 10

Spadegatan Individanpassat skapande 15

Mellansprånget Kartläggningsverksamhet inför Språnget 3

Språnget Arbetsmarknadsnära praktik 45

Östra Göteborg Solvändan Sinnesstimmulering, utflykter samt lugnare köks- och vaktmästeriverksamhet 20

Sol och Måne Sinnesstimmulering, teater, musik, dans mm. 12Storåsgruppen Monteringsverksamhet i samarbete med närliggande industri. Matlagning 15

Siriusgruppen Skapande/konst kombinerat med idrott 10Dalgången Ur och skur kombinerat med sinnesstim. Vaktmästeri och enklare kök 6

Tellusgruppen Servicegrupp i stadsdelshus, mötes och konferens fika mm. tvätt, bak mm 8

Stjärncentret Friskvårdsinriktning mm. Matlagning, data mm. 10Utegrupp/Fixarna Bergsjön Samverkan Familjebostäder miljövärd. Div hantverk och fixaruppdrag 6

Mellansprånget Samverkan med Angered på COOP, Bäckebol: 6 månaders arbetsrelaterad kartläggning. Utbildning

3

Språnget Individuellt placerade med coatchning 15

Teaterfabriken Kultur och teaterverkstad. Musik,dans, målning, yoga mm 12

Utegrupp Kortedala Utearbeten med familjebostäder 6

Kaffe Koppen Café- och lunchservering. Bakning, disk, städ mm 6

Hundringarna Servicegrupp: Återvinning, handla 7Café Tornet Café- och konferensservice (finns hos IoFF). Söker individuella platser i området 8

Soffan Café (i medborgarhuset). Har en "äldreprofil", bakar mm 6

Handhjort Butik, textil och administativt arbete. Textilverkstad. Administrationsgrupp, data, tryck mm 12

Lillfiket Café i centrum: Cafégöromål 5

Transportgrupp Transporter inom DV 2

Stadsdel Antal


29


Örgryte Härlanda

DV 1

Lindhultsgatan 25 Sinnesträning/stimulering, skapande, alt kommunikation, kök 23

Växthuset Mycket utearbete 5

Vidkärrsgruppen Stöd till förv. Konf.service, kopiering 8

Inglafiket Skapande, bakning 12

Rundturen Transporter, enklare sninckeri/måleri, trädgårdsskötsel 8

DV 2

Jobbet Individuellt anpassad, matlagning, musik 9

Munkebäcken Skapande, bilpool, musik, viss utflyttadverks. 24

Team Fokus Konf.service 5

Arbetsfokus Arbetsförmågebedömning, coatching. 18

Centrum

Spektrum Bilburen servicegrupp: tjänster egen förvaltning och företag 8

Forselius Liten utegrupp riktad mot socialisering 6

Viktoria Sinnesstimulerande aktiviteter 5

Intryck Butik- och textilverkstad, säljer för andra och tillverkar eget material i textil, smycken och decoupage

12

På G Hjälp med studier, praktik, och samtalsstöd 10

Klara/Göta café Café-och konferensservice i utflyttad grupp 8

Läderverkstan Läderhantverk, smyckestillverkning och scrapbooking. 15

Majorna-Linné

Prinsgatan 12 Mottagning av nya ärenden eller förändrade placeringar samt kartläggning och stöd mot praktik och arbete

8

SilvergruppenPraktikförberedande inriktning. Arbetstränande aktiviteter som t.ex flyttar; service, transport m.m samt aktiviteter som stärker förmåga till självständigt liv och och inkludering på arbetsmarknaden.

15

Formverkstan Målning keramik textil 22

Karl Johan 27 f d Mariagården Aktiviteter för personer med autism och beteendeproblematik 5

Slottskogsg 32 Bakning, textil, postkörning (ej rullstol) 15

Frölundaborg, Bågskyttestigen 16 Storkök, textil, betonggjutning, musik/teater, papper o print, olika transportgrupper, bilverkstad

50

Slottskogsg 92 Aktiviteter för personer med demens under 65 6

Slottskogsg 36 Textil, målning, bakning, promenader, högläsning t ex 14

Allt i allo Servar sdf med fika till möten, arbetar med återvinning 4

Mariagruppen Servar med fika till möten på stadsbygnadskontoret 4

Hotell Rubinen avenyn Avlastar housekeeping i deras jobb 4-6


30

Stadsdel Antal


Askim/Frölunda/Högsbo

Dommaringen Individuellt anpassad/skapande / träning 7

Freja Individuellt anpassad/skapande / friskvård / musik 10

Kulturhusgruppen Återvinning/posthantering/friskvård 3

Tillgången Service 2

Gånglåten Individuellt anpassad/skapande / friskvård 11

Axet Data/matlagning/återvinning/skapande 28

Mellansteget skapande/ arbetsträning 28

Janus Ind. träning/cyklar/friskvård/hunddagis/Ica Maxi/leveranser 11

Ekonomivägen Skapande /friskvård /matlagning 14

Ugglan Individuellt anpassad/skapande /sinnesupplevelser 12

Utflyttad verksamhet Praktik inriktning mot företag 26

Servicegruppen Service 5

Fiskebäcks Café Service-café 8

Fiskebäcks Verkstad och Museum Tillverkning i betong, trä, ljustöpning/bakning m.m. Fika i museet en dag/vecka 8

Linden Service - café / skapande 7

Emmaus, S:a Dragspelsg. 35A Second-hand kläder /Copp/Återvinning 12

Uppsvinget, Marklandsg. 21A Second-handaffär, skapande, sinnesgrupp, kommunikation, servicegrupp/köksgrupp 17

Västra Göteborg

Krean Keramik/Glas/Trä 10

Smaragdgatan 25 Textil/Färg o Form 6

Servicegruppen Trollbär Intern service 5

Styrsö Tvätt/Sinnesupplevelser 8

Tofta tvätt/Kiosk Tvätt/Kiosk 5

Grevegårdsvägen 2 Sinnesupplevelser 6

Fixargruppen Interna tjänster/Leveranser 3

Beryll Texlil/Väv/Sinnesupplevelse/Internförråd 13

Kastanjen Seconhandaffär/Intern service 10

Bak- och Service Bak/Internservice 9

Fiskebäck Internförråd/Klädsortering/Korttillverkning 10

Klubbvägen Autism 8

Trollbär/Topas Sinnesupplevelser 13

Lokatten Musik- och Media 5

DV i boende Individuellt anpassad 3

Önnerds byväg Individuellt anpassad 3

Platser på förv. och företag 5

Köpta kommuninterna 47

Köpta externa 43


31

Stadsdel Antal


Västra Hisingen

DV 1

Svartedalen Servicegrupp 15

Klarväder/Sjumila Tidning/cafe 15

Höstväder Servicegrupp 10

Samverket Skapande o busspool 20

Utflyttad dv 5

DV 2

Tumlehed Upplevelsebaserad verksamhet och sjukgymnastik 14

Lysevägen Montering, data, musik,friskvård, hantverk 22

Flygledarevägen Yttre Service, träverkstad, miljösortering, utdelning internpost 7

Servicegruppen Konferns service, miljösortering 4Torpet utflyttad dv Ger Stöd till personer inom Utflyttad DV 9

DV 3 Hunddagiset Hundkojan Hundpassning 5

V4 Yttre service, återvinning, flytthjälp, uppdrag åt andra verksamheter inom förvaltningen 9

Kättilsröd 4 H gården Djurskötsel och trädgårdsarbete 3Spejarestigens dagliga verksamhet Individanpassade Inne- och uteaktiviteter för personer med autism 6

Daggdroppens dagliga verksamhet Upplevelsebaserad verksamhet och sjukgymnastik 6

Lundby

Café Halle Café- och service 6

Café Underhuset Café- och service 10

Lillkafét Café- och service 8

Vida Arbetsträning och DV Mark o trädgård: Grönyteskötsel, städuppdrag, skolgårdsskötsel mm 5

Steget Vida(re) Utflyttad DV ( inget maxtak) ++

Las Artes Kreativ verksamhet 30

Krokäng Sinnesstimulering 11


32

Stadsdel Antal


Norra Hisingen

DV 1

Hällås 1 + Hällås 2 + Hällås 3 Kommunikationsträning, musik, läsning, sinnesupplevelse (8 + 4 + 1 platser)

13

Rimmaregatan Delaktighet efter förmåga och intresse 8

Båtsman Grå Sinnesstimulering, delaktighet efter förmåga 7

Bruntorps By Förvärvade hjärnskador, olika studiecirklar 20

DV 2

Bak och form Tidningscafé Kulturpunkt i Tuve 8

DV/Senior DV för äldre 5

Memoargatan Matlagning 7

Lubberagruppen Trädgård, Teckna/måla, Läsecirkel m.m 6

Servicegruppen Återvinning och service 2

Tvättgruppen Tvätt åt äldreboenden 4

Trivselgruppen Fikabeställning åt förvaltningen 4

Industrigruppen Backa Bergö Montering, packning och sorteringsarb 14

Mediagruppen Bergö Gör bl a en tidning 5

DV Butiken Försäljning av produkter och tillverkn 4

DV 3

DV/Express Kör våra arbetstagare till och jobbet 4

Café Kultan Konferensverksamhet 8

IT/Media 1 och 2 Blogg, Film, Foto, Reportage, intervjuer 8

Teater Phantastisk Teater, dans, rörelse och musik ca 10

Café Snäckan "riktigt café" arbetsträning för DV 2

Sägengatan Form och Trädgård kognitivt,utmanande arbetsuppg och Trädgård 6

Trägruppen Utearbete, Skapande ex keramik, matlag,dator 15

ALC/Nohalc

Stadsledningskontoret Konfererensservice 5

NoHalc EU projekt mot arbete ALC Stöd och hjälp mot sysselsättning 26 DV


33

Extern Daglig verksamhet med ramavtal

Organisation InriktningAntal pl.

Attendo LSS AB Arbetsplats 5Beatebergs Hunddagis Arbetsplats 12

Bräcke diakoni

DagcenterArbetsplatsMot arbeteSinnesträning 35

Forum SKILL ArbetsplatsDagcenter 8

Frösunda LSS AB SinnesträningDagcenter 30

Föreningen Betaniahemmet

Dagcenter Sinnesträning 83

Föreingen Grunden Göteborg

Dagcenter26

Föreningen Grunden Media Dagcenter 30

Stadsmissionen

ArbetsplatsMot arbeteDagcenter 25

Karriär kraft

Mot arbeteArbetsplatsDagcenter 36

Kunna klara

Mot arbeteArbetsplatsDagcenter 25

Kärnhuset ekonomisk förening Arbetsplats 16

Misa ABMot arbeteArbetsplats 30

TSM Munkhuset

SinnesträningMot arbeteArbetsplatsDagcenter 36

Ågrenska ArbetsplatsDagcenter 16


34

file/jjar9ebca2.docx · web viewunder perioden fram till och med år 2016 bedöms att 340 personer...

Documents