finn

lunds domkyrkoförsamling | 1/2013 | www.lundsdomkyrka.se | facebook, twitter, instagram/lundsdomkyrka

KÆRLIGHED

MAXA LIVETinget begränsar Björn

GÅR DET ATT

ÄLSKA GUD?

JOHANNESPASSION

utan filterINGET TVÅNG

för ClaraNY DIKT AV NIKLAS TÖRNLUND

EN TUSENDELS sekund är känslan där

KÄRLEK LOVE AMORE AMOUR

Håkan E Wilhelmsson, domprost

2 FINN

LEDARE

10-11

lunds domkyrkoförsamling, svenska kyrkan telefon: 046 35 87 00 (växel) www.lundsdomkyrka.se info@lundsdomkyrka.se redaktion, form och foto (där inte annat anges) kristina strand larsson ansvarig utgivare: håkan e wilhelmsson

På servicebussen: Jag är född i Betlehemsa han som körde

Med den haiku-dikten

vann Barbro Nilsson sms- tävlingen om text till ett föns-ter i Domkyrko-forum.

Betlehem är ett signalord för jul och därmed för kristen tro. I Domkyrkan aktualiserar dessutom det astronomiska uret Jesu födelse två gånger

om dagen. Betlehem är också en påminnelse om dagens ockupation. Den heliga famil-jen tvingades fly till Egypten undan Herodes förföljelse. Maktens våld har ett lika grymt uttryck idag.

nu finns hela världen här. Krig, svält, orättvisor har gjort minst lika självklart som människor hemlösa. Många söker sig till vårt land. Vad hade hänt om inte Egypten hade gett den heliga familjen en fristad? Vad händer hos oss nu? Vilka människor, vilka ideal ger vi en överlevnads-möjlighet? Både Jesus egen

levnadshistoria och hans för-kunnelse bjuder på argument i den här frågan.

en tolkning är att dikten handlar om Jesus. På service-bussen möter han Lundabon, inte nödvändigtvis i kyrkan.I det vardagliga finns han,

i det högtidliga. För att komma fram i livet behöver jag honom. Som tjänare. På samma sätt bör jag tjäna mina medmänniskor.

Håkan E Wilhelmssondomprost

VÄLKOMMEN FLYKTING?

s 26

s 21

s 4s 8

INNEHÅLL2 ledare

4-5 aktuellt

6 jubileum Vi firar Søren Kierkegaard

7 pilgrim Vår är vandringstid

8 domkyrkan Allt börjar hos Anette

9 när du vill tala med någon

10-11 reportage Björn skickar vidare12-14 Konsten att se18-19 Dom kallar oss ministranter20-22 Guds kärlek tur och retur 24-25 Sjung! Möt Domkyrkans körsångare 26 Alexandra: Tillbaka till sig själv 27 Stefan: Johannespassion utan filter 28-29 En tusendels sekund

15 pedagogik Flytta en lektion till Domkyrkan

16-17 domkyrkan och jag Inget tvång

23 poesi Ny kärleksdikt av Niklas Törnlund

30 alltid i domkyrkan

31 domkyrkoforum – alltid välkommen

32-35 utdrag ur kalendariet

36-37 krönika Lena vandrar på brottets bana

38 student Studentprästerna och {Det trodde du inte} våren 2013

39 teologi Inget är någonsin bara bara

40-41 finn vidare

42-43 på djupet Enhörningen, pelikanen och lammet om kärlek

44 ung krönikör Gemenskap och sammanhang

10-11

18-19s 22

s 16

s 18

s 32

KÆRLIGHED

KÄRLEK LOVE AMORE AMOUR

s 10 s 16

s 26

s 28

DOMKYRKAN/DOMKYRKOFORUM

AKTUELLT

AKTUELLT

4 FINN

Veckans gudstjänster

nattkyrkan är en mötesplats i Lunds domkyrka för stillhet, enskilda samtal, fika, andakt och gemenskap. Vi firar en enkel mässa 22.30. Vårens teman är:

15 februari FRIHET Inför Nattkyrkan blir det en pilgrims-vandring med Frälsarkransen.

8 mars ENKELHET Pilgrimsvandring med Frälsarkransen.

5 april TYSTNADInför Nattkyrkan blir det en labyrint-vandring i Domkyrkoplatsens labyrint.

3 maj BEKYMMERSLÖSHET Labyrintvandring i Domkyrkoplatsens labyrint.

Mer information om medverkande kommer på lundsdomkyrka.se.

EN VÄN I NATTEN

spännande samtal i soffanOnsdagen den 27 februari möts biskop Antje Jackelén och en ännu hemlig gäst för ett soffsamtal kring aktuella frågor. Plats är Domkyrkoforum, tid 19.30-20.30. Ingen anmälan behövs.

LÄR DIG MER OM DOMKYRKANS HISTORIA OCH KONSTden 4 februari startar en öppen föreläsningsserie om Domkyrkans historia och konstverk. Vill du veta mer, kontakta domkyrkoguide Anita Larsson, 046 35 88 77, anita.larsson2@svenskakyrkan.se.

i vår startar vi funderargruppen för dig som går i nian eller gymnasiet. Här kan du ställa frågor om allt du vill veta om Gud, kyrkan och kristen tro och tala om det som är nattsvart eller som gör dig lycklig. Inget är för svårt eller för lätt. Träffarna kan leda fram till dop eller konfirmation för dig som vill.

Funderargruppen leds av gymnasieprästerna i Lund; Fredrik Beverhjelm, Christel Quartin och Olof Bråliden. Vi startar i Domkyrkans krypta klockan 15.30 med andakten Paus, som leds av unga konfirmandledare och fortsätter med samtal i Domkyrkoforum klockan 16.00-17.00.

Anmäl dig till Fredrik Beverhjelm, gymnasiepräst och präst i Domkyrkoförsamlingen, 046 35 87 45, fredrik.beverhjelm@svenskakyrkan.se.

NYFIKEN PÅ KRISTEN TRO?

FINN 5

AKTUELLT

Håll ögonen på Väggenpå torget i Domkyrkoforum finns en vägg där vi visar konst under en kortare eller längre period. I vår finns till exempel chans att se Lena Viredius Ge mig en ledtråd, tecknade bilder om vårt förhållande till himmel och jord. Utställningen visas i samarbete med Sensus den 2-9 februari.

Den 11-25 januari visas fotoutställ-ningen Källan av Tati Hofmann von Baltenau. 4-10 mars visas collage med kvinnoansikten av Kerstin Bergholtz. Under våren presen-teras också bilder av Christel Hansson. På Väggen kan du även då och då se vad barn och ungdomar skapat i samband med studiebesök i Domkyrkan.

firas den 27-29 april på Domkyrkoplatsen och i Domkyrkan.

Torsdagen den 21 mars är en tyst dag i Domkyrkan. Allt som sker i rummet sker i tystnad. Endast i gudstjänsterna

används rösten. Välkommen in till en oas av tystnad och stillhet för att vila, tänka och be. Samma dag kan du äta soppa och hembakat bröd i tystnad på Pilgrimsplats Liberiet. Stressa av en stund och njut av god mat. Lunchen serveras till självkost-nadspris klockan 12.30 till 13.30, strax efter middagsmässan i Domkyrkan. Den tysta lunchen återkommer sista torsdagen i varje månad.

LÄNGTAR DU EFTER TYSTNAD?

PSALMER, PROFETER OCH DRÖMMEN OM EUROPA

Vårens sammankomster2 februari kl 10.45. behålla och förnya Glimtar från arbetet med 1986 års psalm-bok. Docent Inger Selander, Laurentiisa-len, Domkyrkoforum. Inleds med kaffe.

16 mars kl 10.45 årsmöte med lunch Professor Eva Helen Ulvros och domkyrko guide Anita Larsson berät-tar om sin bok om Domkyrkan i Hörsalen. Därefter årsmö-tesförhandlingar i Laurentiisalen.

20 april kl 10.45 är europa en bra idé och hur gör man det bättre än det är? Ett socialt och andligt kontrakt för ett pluralt Europa. Rev. Dr. Hans Ucko, Laurentiisalen, Domkyrkoforum. Inleds med kaffe.

Öppna föreläsningardomare, kungar och profeterVi möter några av Gamla testamentets stora gestalter: Vad berättas om dem? Vad tror de om Gud och om livet? Har de ett budskap till oss och vår tid? Torsdagarna den 7 och 21 februari och 7 och 21 mars kl 10-12 i Laurentiisalen. Ledare: Veronica Helm AndréassonAlla är välkomna. Ingen föranmälan behövs. Har du frågor, kontakta gärna Veronica Helm Andréasson, 046 35 87 44. I samarbete med Sensus.

Lunds domkyrkas vänner, LDV, är en ideell förening som vill stödja verk-samheten i Lunds domkyrka. Alla, medlemmar såväl som icke-medlem-mar, är välkomna till föreläsningarna.

Veronica Helm Andréasson.

en uråldrig metod för att möta sig själv och Gud är att sitta stilla i tystnad. Det kan kallas meditation eller kontem-plation och finns i de flesta religioner. På Liberiet bredvid Lunds domkyrka kan du öva tyst meditation enligt zen-metoden. Jan Kjellström leder meditationen på måndagar klockan 12.30-13.30, med introduktion 12.15. Jan har telefon 046 35 87 35. Eva Månsson Carleheden, 046 35 87 36, leder meditation på torsdagar klockan 17. Fredagar klockan 6.45-8 leds sittningen av Janet Runeson, 046 222 92 42. Fredagar klockan 8.45-10 är det Gunilla Lindén som leder, 046 14 41 97.

MÖT GUD OCH DIG SJÄLV...

D ga nsens da

6 FINN

AKTUELLT

I Köpenhamn planeras ett födelsedagsfirande med nationella såväl som inter-nationella forskare, med föredrag, skådespel och

konstevenemang.Och det var i Köpenhamn

det började. Søren Kierke-gaard föddes i ett hem med stark puritansk religiös anda, hans far led av ett betydande tungsinne och den unge Søren fick se flera av sina äldre sys-kon tidigt lämna livet.

Kierkegaard avlade sin examen i teologi. Kort därefter uppstod en relation med den unga Regine Olsen och att leva ett vanligt familjeliv lockade. Men Kierkegaard ångrade sig och bröt förlovningen. Denna händelse och de konsekvenser den fick kan utläsas ur hans senare författarskap.

för kierkegaard fick inte något vanligt liv. Han kom att ägna sig helt åt författarska-pet och blev en av dåtidens stora filosofer. Kierkegaard lämnar efter sig stora filosofiska verk såsom Enten-Eller och Stadier på Livets Vej där han talar om de tre stadierna eller

faserna, den estetiska, etiska och religiösa fasen. Frygt og Bæven, Begrebet Angest, Kjer-lighedens Gjerninger bör också nämnas liksom hans många Opbyggelige taler. Som en av de första använde han sig här av metoden att skriva filoso-fiska verk under pseudonym, dock med tydlig upplysning om den egentlige avsändaren.

Kierkegaards påverkan på senare tiders filosofi och san-ningsdiskussion kan knappast överskattas. Han förebådade mycket av det som senare existentialismen med Jean-Paul Sartre i förgrunden skulle ägna sig åt.

mot slutet av hans liv inträf-fade den såkallade Kirkestor-men där han framstod som en stor kritiker av kyrkan och prästerskapet som han bemöt-te med hårda och föraktfulla ord. Striden satte sina spår hos Kierkegaard. Efter en kort tids sjukdom dog han den 11 november 1855, 42 år gam-mal. Han begravdes i Vor Frue Kirke och vilar på Assistens kirkegård i Köpenhamn.

I Lunds domkyrka kommer

vi att uppmärksamma jubileet vid två tillfällen. Det första ärpå själva födelsedagen, sön-dagen den 5 maj kl 19.00 i gudstjänsten Söndagskväll i kryptan. Då kommer uni-versitetsadjunkt i Nordiska språk vid Språk och Littera-turcentrum Lone Koldtoft att tala utifrån sin forskning om Kierkegaard. Hon har särskilt ägnat sig åt Kierkegaards syn på samvetet och även forskat i hans dalande popularitet vid skola och universitet. Hon med-verkar också vid eftersitsen.

På Pingstdagen den 19 maj predikar biskop emeritus Len-nart Koskinen i Domkyrkans högmässa klockan 11. Med sin doktorsavhandling Tid och evighet hos Sören Kierkegaard har han rik kunskap om Kier-kegaards teologi och filosofi. Något som säkert kommer att prägla hans predikan detta jubileumsår.Veronica Helm Andréasson

VI FIRAR SØREN KIERKEGAARD2013 är ett bemärkelseår i vårt grannland Danmark. Den 5 maj är det tvåhundra år sedan den danske teologen, filosofen och författaren Søren Kierkegaard föddes.

Søren Kierkegaard, omkring 1840.

FINN 7

PILGRIM

pilgrimsbön Vi har pilgrimsbön varje ons-dag, torsdag och fredag kl 9.00 i Domkyrkans krypta. Därefter är det samtal om dagens bibeltext kl 9.20-9.50 på Pilgrimsplats Liberiet.

kurser Vandra med Frälsarkransen, 4 april Boken Vandra med Frälsar-kransen är ett redskap för dig som vill pilgrimsvandra där du bor. Frälsarkransens pärlor, de fysiska platserna och sex olika berättelser till var och en av de sju vandring-arna är metoden. Kom och lär dig att använda boken tillsammans med bokens författare Anna Alebo. Kursen ges även på Killans böne-gård den 5-6 april. Anmälan: www.sensus.se, senast den 21 mars.

Pilgrimskurs med ledar- utbildning, 18-21 april Fördjupa dig i pilgrimsvandringens historia och pilgrimsteologi och lär dig hur man leder en vand-ring. Kursen startar på Killans bönegård, www.killan.se. Där-efter genomför vi en tredagars utbildningsvandring tillsammans. Anmälan senast den 29 mars till www.sensus.se. Obs begränsat antal platser.

pilgrimsvandringar Att följa en stjärna, 6 januari Vi vandrar tillsammans på Tret-tondedag jul med de tre stjärn-tydarna under stjärnhimlen och söker den nyfödde. Start i Stångby församlingshem kl 14.00. Vandringen går via kyrkorna i Vall-kärra och Nöbbelöv och avslutas med vesper i Lunds domkyrka kl 18.00. Vi vandrar långsamt, under tystnad, bibelläsning och bön. Från Nöbbelöv bär vi med oss lyktor. Ta på dig varma kläder, väl ingångna skor, regnkläder vid behov, en liten ryggsäck med varm dryck, vatten och några smörgåsar. Har du egen lampa, kan du ta med den. Ingen anmälan.

Ekumenisk långfredags- vandring, 29 marsVi vandrar tillsammans under sång, tystnad och bön till Lunds olika kyrkor. Vandringen arran-geras av Lunds Kristna Råd i samarbete med Pilgrimsplats Liberiet, Lunds domkyrkoförsam-ling. Vandringen startar kl 12.00 i Klosterkyrkan och avslutas strax före kl 15.00 vid Lunds domkyrka där den som vill kan vara med på korsandakt.

Emmausvandring, 1 april Vandring till den viktiga pilgrims-kyrkan Fru Alstad på Söderslätt. Pilgrimer kommer vandrande från olika håll för att mötas till gemen-sam mässa. Information om tider med mera läggs ut på www.pilgrimsvagen.se.

Vandring på Hallands Väderö, 18 maj Heldagsvandring på Väderön. Båt från Torekov cirka kl 10.00 (tidtabellen är inte fastlagd). Information läggs ut på www. pilgrimsvagen.se.

För mer information, kontakta pilgrimsprästerna Anna Alebo, 046 35 87 64 och Agneta Stenermark Nyberg, 046 35 88 63, pilgrim@lundsdomkyrka.se

VÅR ÄR VANDRINGSTIDPilgrimsplats Liberiet är Lunds stifts pilgrimscentrum och navet i Pilgrimsvägen Skåne Blekinge. Pilgrimsplatsen finns till för dig som vill veta mer om pilgrimsvandring – både den yttre och den inre. Här ser du vad som händer på Pilgrimsplatsen under våren.

14 FINN

PILGRIM

Anette Zetterberg är ansvarig för expedi-tion och kyrko-bokföring i Lunds domkyrkoförsam-

ling. Det är henne du talar med när du vill boka dop eller vigsel. Det går även bra att besöka Anette på expeditio-nen. Begravningar går genom begravningsbyråer, som sedan i sin tur har kontakt med Anette.

– Att få möta så många människor inför viktiga ske-enden i deras liv, är det bästa med mitt jobb. Efter flytten till Domkyrkoforum har de personliga besöken ökat, säger Anette.

De flesta av Anettes samtal handlar om just bokningar, men hon kan också få frågor om allt från konserter och gudstjänster till praktiska

saker som parkering. Lörda-gar har fasta tider för dop och vigslar och Domkyrkan fylls av dopfamiljer och brudpar. Som-marhalvåret är den populäraste tiden för vigsel.

det händer att brudpar vill gifta sig på vardagar och här försöker Domkyrkoförsam-lingen vara så tillmötesgående som möjligt, om inte Dom-kyrkan är uppbokad.

– Jag bokar många dop och vigslar till personer som inte är skrivna i Lund. Hälften av dopfamiljerna bor utan-för församlingen, men har kanske levt här tidigare och har starka band till staden och Domkyrkan, säger Anette.

Anette har arbetat i Dom-kyrkoförsamlingen i flera år. Ser hon några trender?– Jag upplever att vigslar och

dop har blivit allt större till-ställningar med många gäster. Är föräldrarna inte gifta, blir dopet kanske den första stora högtiden när släkt och vänner samlas. Det är härligt med stora familjefester, men det är kostsamt. Ett dop med bara de närmaste är också fint. Dopet i kyrkan är kostnadsfritt och klänningen lånar vi ut gratis, säger Anette.Kristina Strand Larsson

ALLT BÖRJAR HOS ANETTEI Anette Zetterbergs rum hänger en dopklänning, redo för nästa bäbis. I den har mängder av små barn blivit döpta; sovande, skrikande eller lugnt leende.

öppettider Anettes expedition är öppen måndag, tisdag kl 13.00-16.00. onsdag, torsdag kl 9.00-12.00. Telefon 046 35 87 42.

Du kan också ange önskemål via kontaktformuläret på www.lundsdomkyrka.se eller maila till info@lundsdomkyrka.se så kontaktar Anette dig.

Anette Zetterberg.

FINN 9

livets skeden i domkyrkandopI dopgudstjänsten får vi tacka och be för det nyfödda barnet och säga ja tack till Guds kärlek. Om du inte är döpt som barn, finns alltid möjlighet att döpas som vux-en. Vill du döpas som vuxen, kontakta en av Domkyrkans präster. I Domkyrkan firas dop på lördagar.

vigselI Lunds domkyrka finns möj-lighet till vigselgudstjänst de flesta lördagseftermiddagar året om.

välsignelse av borgerligt ingånget äktenskapI Domkyrkan kan ni fira en välsignelsegudstjänst med förbön för er relation.

begravningBegravningsgudstjänst kan ske i någon av Lunds kyr-kor eller i ett av kapellen på kyrkogården. Begravningen är ett avsked och samtidigt en överlåtelse av den avlidne i Guds händer.

Välkommen att kontakta Anette Zetterberg, 046 35 87 42.

när du vill tala med någonbiktBikt är en möjlighet att få ta emot Guds förlåtelse i sitt eget liv. Ta kontakt med en av församlingens präster, ring Svenska kyrkans växel på telefon 046 35 87 00 och be att få tala med en av prästerna i Lunds domkyrkoförsamling.

enskilda samtalDet finns möjlighet till samtal med präst eller diakon varje vardag i Domkyrkan klockan 16-17. Du kan också träffa en präst eller diakon på en annan tid genom tidsbeställning, ring Svenska kyrkans växel tel 046 35 87 00. En samtalsserie med präst kan leda fram till dop eller konfirmation. För studenter finns studentprästerna tillgängliga.

samtal om sorgFör dig som under året har förlorat en nära anhörig eller vän finns möjlighet att vara med i en samtalsgrupp där du får dela tankar och erfarenheter med andra som är i en liknande situa-tion. Gruppen träffas sju gånger och leds av en präst och en diakon. Församlingarna i Lund samverkar och grupper startar regelbundet i någon av Lunds församlingar. Mer information får du av Maria Leijman, 046 35 87 46.

boka dop Tillsammans med Anette hittar ni en tid som passar. Anette tar emot personupp-gifter och informerar om vilken präst och organist som tjänstgör. Prästen kontaktar sedan familjen för ett dop-samtal. Vid samtalet berättar prästen hur dopet går till och vad det innebär att vara fadder. Tillsammans väljer ni psalmer. Här finns även möjlighet att föra fram egna önskemål. Sedan sker dopet i Domkyrkans dopkapell. Bar-net får dopbevis, dopljus och en gåva från församlingen. Faddrarna får fadderbevis.

boka vigsel

Vigslar bokas ofta långt i förväg, men Domkyrkan kan inte ha längre framförhåll-ning än ett år. Brudparet får en bekräftelse på sin bokning och prästen kontaktar dem för vigselsamtal. Det brud-paret ska tänka på är att söka hindersprövning från Skatte-verket. Hindersprövningen är giltig i fyra månader. Svenska kyrkan viger både par av olika kön och samma kön.

LIVETS SKEDEN

REPORTAGE

Det finns de som får oss att växa, lysa och må bra. En sådan person är Björn Jönsson.

BJÖRN

VIDARESKICKAR

10 FINN

FINN 11

{Det trodde du inte}

i lycka

REPORTAGE

” Ta vara på varje sekund. Visa tydligt för människor att du tycker om dem.”

– Det är en myt att ensam är stark. Mina relationer är det som ger mig styrka. Män-niskor helt enkelt. Vänner från skolan eller arbetslivet och min familj ger mig energi, som jag sedan kan sprida vidare.

Björn är 24 år. Född på en gård utanför Eslöv, bor han numera i Kristianstad och pluggar till fritidslärare på Kristianstad högskola. Dessutom arbetar han med ett projekt som heter Unga mentorer inom barn- och ung-domshabiliteringen, samt med föreläsningsverksamhet och påsk- och sommarläger för unga med funktionsnedsätt-ningar.

björn har själv en muskel-sjukdom som heter Duchen-nes muskeldystrofi. Sjukdo-men, som upptäcktes när han var fyra år och som ligger på DNA-nivå, bryter ner mus-kelmassan och är en så kallad progredierande sjukdom. Det finns ännu ingen medicin, men kortison bromsar förlop-pet något. Sjukdomen gör Björns livsperspektiv annor-lunda än många andras, då hans livslängd kommer att bli förkortad jämfört med ”friska” människors. Hans fighting spirit är lågmäld, men stark. Björn är inte sentimental när det gäller sin sjukdom.

– Ta vara på varje sekund. Visa tydligt för människor att du tycker om dem, säger han bara.

Projektet som Björn arbetar

med drivs av förbundet Unga Funkisar tillsammans med barn- och ungdomshabilite-ringen i Skåne. Pengar har sökts via Allmänna arvsfon-den. Syftet är att skapa en helhet med skola, fritid och vardag för unga med funk-tionsnedsättning. Projektet utbildar mentorer mellan 18 och 35 år och här fungerar Björn som en pilotmentor som delar med sig av sina erfarenheter.

– Perioden när du går från ungdom till vuxen kan kallas för en transitionsprocess. Det kan vara när du slutar gymna-siet och ska börja plugga eller söka jobb. Sådana övergångs-faser är många gånger jobbiga och det kan bli extra hårt om du har eller precis har fått en funktionsnedsättning. Mento-rerna som utbildas i bland an-nat etik och tystnadsplikt, ska vara förebilder och bollplank, säger Björn.

den svarta jackan som Björn har på sig, har han fått av en kompis som läste fordonstek-nik på gymnasiet.

– Jackan är sju år, den slits aldrig ut, säger Björn.

Kompisens vänskap värmer bokstavligen denna kulna dag. Andra vänner värmer inifrån.

– På gymnasiet lärde jag känna Kate. Hon blev en nära vän och en stor kärlek. Kate hade ett medfött hjärtfel och en jobbig uppväxt med resor in och ut från sjukhuset. Trots det var det hela tiden fullt ös

att vara med henne. Hon var fem år äldre än jag och gav mig all sin livserfarenhet och energi. Kate blev min förebild. Vi pratade mycket om döden, men när hon gick bort var det en gigantisk sorg för mig.

Idag bildar sorgen efter Kate en resonansbotten i Björn. Den och hans egna erfaren-heter skapar den förståelse som bara det självupplevda kan ge. Kate lever vidare som en del i Björns arbete med ungdomar och deras familjer. Att ha en funktionsnedsätt-ning betyder ofta att du lever enligt dubbla normer. Dels det vanliga vardagslivet, dels den hjälp i form av assistenter och färdtjänst som du behöver för att leva det vanliga vardags-livet. Assistans är något som föräldrar idag får kämpa hårt för. Ibland behöver du vara jurist, menar Björn, som även träffar många föräldragrupper.

– Men man måste ta vara på sig själv också. Efter alla berättelser jag får höra, behöver jag stänga av allt när jag kommer hem. Sätta på technomusik som jag älskar, eller spela datorspel och Skypa med mina vänner, som jag också älskar. Att jobba och plugga mycket kan bli en drog. Du tror att du slipper alla jobbiga tankar. Men de kommer upp ändå. Att vara en förebild handlar inte bara om att vara stark. Du måste vara medmänsklig och känslosam också, en levande varelse.Kristina Strand Larsson

”Det finns tysta typer, som är experter på att lyssna, tramsiga typer som får andra att ha kul och noggranna typer som ser till att allt funkar.”

18 FINN

REPORTAGE

KONSTEN ATT SE

Anna, Henrik och Pauline är konfir-mandledare och har varit i Torna Hällestad sedan

tidig morgon. En hage precis utanför byn har de riggat en äventyrsbana med olika statio-ner. Där ska konfirmanderna tävla, ha kul, lära sig mer om kristen tro, sig själva och varandra. Bus är granne med Gud. Nu väntar ledarna. Och väntar. Bänken går sönder, de försöker laga den, kollar på sina mobiler.

– Henrik tittar på sina ego-fix hela tiden, säger Anna och skrattar.

Egofix är när du fotar dig själv

med mobilen, förklarar hon.Det händer inte mycket en onsdagsmorgon i den lilla byn utanför Lund. Jo, en lastbil parkerar på torget framför handlaren. Två skånska terrier börjar skälla. Annars still-het. Då anländer de äntligen, konfirmanderna. De ström-mar ut ur den gula bussen och den sömniga bykänslan byts mot förväntan. Det är nu allt börjar.

i hagen står redan Rickard Bonnevier, som är försam-lingsstrateg och prästen Fredrik Beverhjelm, ansvariga för Domkyrkoförsamlingens konfirmandverksamhet. De

samlar ihop trettio-talet kon-firmander och tio ledare, för-klarar vad dagen går ut på och delar in i fyra lag. Det sjuder av energi i hagen, Fredrik och Rickard skojar med alla. Men i bakgrunden har de järnkoll, det gäller att ha en struktur som håller för improvisation och lek.

– det enda vi egentligen lär konfirmandledarna är att de aldrig ska lämna en kon-firmand ensam. Ingen ska någonsin känna sig utanför. Annars ger vi dem mycket ansvar, de klarar det, säger Rickard Bonnevier.

Nu blir det en inledande

På en bänk i Torna Hällestads centrum sitter Henrik Reimer, Anna Larsen och Pauline Lindborg och och spanar, beredda på allt.

”Det finns tysta typer, som är experter på att lyssna, tramsiga typer som får andra att ha kul och noggranna typer som ser till att allt funkar.”

tävling där konfirmanderna tävlar om kort och ledtrådar.

– Välj en smidig person och en stark person, säger Fredrik Beverhjelm.

Det visar sig att den starka är häst och den smidiga ryt-tare. I laget får man sedan välja om man vill vara vishe-tens, gemenskapens, hoppets eller evighetens budbärare.

– vi är alla olika. Det finns tysta typer, som är experter på att lyssna, tramsiga typer som får andra att ha kul och noggranna typer som ser till att allt funkar. Konfirman-derna måste känna att de är okej som de är. Detta är ett nytt sammanhang, där man kan släppa sin vanliga skolroll. Egentligen handlar det om det fundamentala: du ser mig, alltså finns jag, säger Fredrik Beverhjelm.

Tävlingen är avgjord. Konfirmanderna och ledarna rinner uppför backen och in i skogsbrynet. Vem vann? Alla.Kristina Strand Larsson

Fler konfirmander och ledare möter du på nästa sida.

14 FINN

KONFIRMAND

vid vishetens station står konfirmandledarna adrian rystad, agnes holmberg och alma carlsson– Det bästa med att vara ledare är att alla är så glada över att vara här, säger Alma.– Det värsta med att vara ledare är att man blir så flamsig, trött och inte orkar mer, skrattar Agnes.– Jag är den äldsta ledaren här, jag konfirmerades ett år före de andra. Men jag är inte så mogen, tyvärr. De äldsta är de omognaste, säger Adrian.

anna timwevaze, konfirmand– Det är roligt att få lära sig saker som man aldrig har tänkt på tidigare. För mig var det självklart att konfirmera mig, alla i min familj är kristna. Min storasyster konfirmerades här före mig.

hannes erhagen jonssonHannes är evighetens budbärare och har fått två uppdrag. Han balanserar på linor över en bäck för att hämta en ledtråd och vadar i samma iskalla bäck för att hitta en burk som innehåller hopp. Ivrigt påhejad klarar Hannes sina uppdrag.

– Det var inte speciellt svårt! En sådan här dag får man komma ut i naturen och göra saker man aldrig skulle ha gjort annars. Det roligaste med att konfirmeras är att få nya kompisar, jag kände bara två personer när jag började här. Det är smart att delas upp i olika grupper. Jag gillar också att lära mig mer om Gud.

fanny moberg, ledare– Jag konfirmerades förra som-maren. Det var så kul att jag inte ville lämna det. Jag vill göra så att andra får det lika roligt som jag hade. Idag står jag här och håller i hoppets station.

albin wimmerstedt, konfirmand– Jag ville konfirmeras eftersom många sade att det var bra och att man lärde sig mycket. Farfar och mormor ville också att jag skulle konfirmeras, men det var annor-lunda på deras tid. De lärde väl sig mest psalmer. Roligast är lägren. Idag är jag hoppets budbärare.

FINN 15

FLYTTA EN LEKTION TILL DOMKYRKAN

i vår startar Domkyrkoför-samlingen flera pedagogiska program. Vissa är helt nya och andra har funnits tidigare. Förskolebarn bjuds in till djursafari och barnanpassade visningar med efterföljande kreativ verkstad i Domkyrko-forum. Då kan man tala om tro, vänskap, symboler, ska-pelse och miljö. Eller hur svårt det är att avbilda ett lejon när man aldrig har sett något, ens på bild.

för grundskolan kommer det att utformas program som riktar in sig på matte, teknik, design och arkitektur.

Till matteprogrammen, som startar till hösten, har lärare i olika årskurser tillfrågats om råd och fakta.

Maria Johnsson är nyan-ställd projektledare och plane-rar just nu tillsammans med prästerna Josefin G Anders-son och Fredrik Beverhjelm och domkyrkoguiden Anita Larsson.

– Den nästan tusen år gamla Domkyrkan, det medeltida Liberiet och de helt nya Domkyrkoforum och Dom-kyrkoplatsen är skattkistor att ösa ur när det gäller pedago-gik. I religion och historia är det naturligt att vända sig till

Visste du att Domkyrkan är uppbyggd av geometriska former och går att mäta upp matematiskt? Eller att det finns hundratals avbildade djur inne i kyrkan? Alla är inte ens upphittade än.

Domkyrkan, men även i andra ämnen finns spännande ingångar, säger hon.

under sport- påsk- och sommarlovet blir det aktivite-ter i Domkyrkan och Dom-kyrkoforum för lediga barn i olika åldrar. Mer information skickas till alla Lunds för-skolor och skolor i början av vårterminen samt läggs ut på www.lundsdomkyrka.se.

Vill du ha kontinuerlig uppdatering om Domkyrkans pedagogik, kan du sätta upp dig på Maria Johnssons mail-lista. Kontakta maria.johnsson@svenskakyrkan.se.

Vilgot och Stella gör änglar i änglaverkstaden.

16 FINN

DOMKYRKAN & JAG

Det är en påminnelse om hur Gud kallar oss till ett liv med honom. I kallelsen finns inget tvång, det är ett rop och

en längtan som väcker en längtan i mig. En längtan efter liv, en nyfiken-het att närma mig och se verklighe-ten, se Gud.

Jag går in i kyrkan, sätter mig i det rum som tar emot mig när jag behö-ver gråta ut min oro, min sorg, min längtan, det rum som tar emot mig när jag vill tacka, glädjas och skratta. Evangeliet är ett glädjebudskap, men uppståndelsens glädje måste gå genom lidandet. Kyrkan rymmer allt på vägen från långfredagens död

Än en gång kallar klockorna oss till mässa, ett tillfälle att fira livet. Varje dag ringer klockorna – mitt i staden.

INGET TVÅNG

”I mässan skymtar jag något större, något som komma skall...”

FINN 17

och mörkaste ångest till påskdagens ljusaste glädje och liv. Gud är, genom Jesus Kristus, med oss på denna väg. Vi samlas och får lägga av allt som tynger oss. Alla blir vi förlåtna. Ett tecken på Guds oerhörda nåd. Ett tecken på vår jämlikhet och våra lika förutsättningar inför Gud.

Våra livssituationer ser olika ut. Trots det bär vi tillsammans fram vår bön om Guds närvaro när vi ropar ut vår längtan i Kyrie och får tacka för allt det vackra som ryms i våra liv när vi stämmer in i Gloria. Våra olikheter visar på mänsklighetens mångfald. Vårt gemensamma fokus och vår gemensamma strävan visar däremot att vi är ett, i kyrkan är vi ett i Kristus, i världen ett i skapelsen.

jag får i gudstjänsten leva fullt ut. Det liv som jag vill leva utanför kyr-kans portar krockar inte med detta liv. På samma sätt som min vardag är med mig när jag firar mässa tar jag med mig gudstjänsten ut i världen. Gudstjänsten tar inte slut när jag lämnar kyrkorummet. Den fortsätter i mötet med människor, i musiken jag spelar, i min förundran över skapelsen. För att kunna se Guds närvaro i mitt liv och för att kunna ge av mig själv i kärlek till andra måste jag ta emot av Gud. Detta får jag göra i mässan – i brödet, i vinet. Den gåva jag nu förbehållslöst får ta emot påminner mig om Guds löfte till mig i dopet och hjälper mig att leva i tillit. Tilliten växer till ett livsmod som ger mig kraft att leva i världen.

Mitt gudstjänstfirande är alltså inte bara ett uttryck för min tro, det ger mig också intryck som hjälper mig att leva i min tro i världen. I

mässan skymtar jag något större, något som komma skall, men jag får också kraft att förverkliga det liv jag lever här och nu.

för det är inte bara något bortom detta jag firar i mässan, det är inte något främmande avskilt från min vardag, det är en gestaltning och ett firande av livet, det är en påminnelse om Guds närvaro här och nu, det är ett möte med Gud. Nåden, som jag tar emot i Ordet och i mässans mysterium, ger mig en grund att stå på när jag nu lämnar kyrkorummet och fortsätter min gudstjänst i livet, i skapelsen.

text Clara Sjöberg, studerar teologi och är vaktmästare i Domkyrkan. foto Kristina Strand Larsson

FINN 17

DOMKYRKAN & JAG

Clara Sjöberg.

24 FINN

REPORTAGE

– Vår uppgift är att hjälpa till i gudstjänsten och att bidra symboliskt och estetiskt med vår närvaro och våra dräkter. Vi är levande estetik! I för-längningen kan man säga att vi ska förstärka människors kärlek till gudstjänsten, säger Martin Nykvist.

Domkyrkans ministranter består av en grupp på ungefär tio personer. Liksom Elna och Martin är alla studenter. Elna har varit ministrant i tre år. Just nu läser hon psykologi, men har tidigare pluggat på CTR, Centrum för teologi och religionsvetenskap. Drömmen är att bli diakon.

– Jag kommer från en liten landsortsförsamling. När jag blev tillfrågad om att bli mi-

nistrant var det just chansen att få vara del av Domkyrkans stora högmässor som lockade. Sedan känns det alltid bra att få göra en insats och vi har en fin gemenskap i ministrant-gruppen, säger Elna.

martin har bara varit mini-strant ett år. Men han är desto flitigare, infogar han. Det är bara ibland som han har blivit hindrad av barnafödande eller så. Martin skrattar. Han läser till präst, men har just nu en doktorandtjänst i kyrkohistoria.

Både Elna och Martin är teologer och kan det där med hur en gudstjänst är upp-byggd. Är det svårt att vara ministrant?

– Ibland har vi haft konfir-

mander i gruppen, dem har vi visat samma dag. Du behöver inte vara teolog, det är inte svårt, säger Elna.

– det är bra att känna till symbolvärdet i det vi gör. När vi bär ljusen vid evan-gelieläsningen, betyder det till exempel att vi ska lysa upp det kristna ordet. Som mi-nistrant måste du känna dig trygg i kyrkorummet och veta hur du ska röra dig och varför. Men det kan du lära dig, säger Martin.

Lena Sjöstrand, som är domkyrkokaplan och Josefin G Andersson, studentpräst, leder ministrantgruppen och ordnar samlingar och mindre utbildningar i hur man kan

DOM KALLAR OSS MINISTRANTERDu har säkert sett dem på gudstjänsterna i Domkyrkan. Iklädda vita och röda dräkter går de i processionen, bär ljus och kors och finns med vid nattvardsutdelandet. Möt Elna Nyholm och Martin Nykvist, två av Domkyrkans ministranter.

Martin Nykvist och Elna Nyholm.

FINN 17

REPORTAGE

jobba med en gudstjänst. Det är givande, tycker Elna och Martin.

– Allt vi gör har ett sym-bolvärde. När du står vid en nattvardsstation hälsar du och ditt ljus välkommen till nattvarden. En ministrant har alltid något i händerna. Det känns nästan tomt att inte hålla något, säger Elna.

Är du intresserad av att bli ministrant? Kontakta Lena Sjöstrand, 046 35 88 81, lena.sjostrand@svenskakyrkan.se eller Josefin G Andersson, 046 35 87 47, josefin.g.andersson@svenskakyrkan.se.

”Vår uppgift är att hjälpa till i gudstjänsten och att bidra symboliskt och estetiskt med vår närvaro och våra dräkter. ”

Jenny och Tobias har aldrig träffats tidigare. Nu ses de för första gången och får direkt kasta sig in i ett samtal på djupt vatten. Men de finner

sig snabbt. Utanför fönstren tornar Domkyrkan upp sig mot himlen. Inne i rummet möts två personers erfarenheter.

Jenny: Jag läste nyligen i Johannes-evangeliet 4: 7-21 att Gud är kärlek per definition. För mig sätter det en standard i hur vi ska leva. Vi ska älska andra och oss själva och inte döma. Vilket inte alltid är så lätt!

Alla går igenom en resa i livet. Själv har jag alltid kunnat be och känt att jag fått svar på mina böner. Just nu är jag inne i en resa som startade med en komplicerad graviditet. Mina tvillingar var på väg att födas alldeles för tidigt och då bad till och med min mamma, även om hon inte ser sig som troende. Att Gud är kärlek betyder för mig att människor kan vända sig till Gud i en svår situation, även om de inte tror. Barnen stan-nade inne i mig tills det var säkrare för dem att födas. Idag är de fyra år. Kanske bidrog deras dramatiska tillkomst och min vilja att vara nära

TUR OCH RETUR

Gud är kärlek, säger vi ofta, ibland utan att fundera närmare på vad vi menar med det. Kan man egentligen älska Gud? Och hur vet man att Gud älskar tillbaka? Finn lät Jenny Bermin, vetenskapsman från Nordirland och aktiv i Domkyrkoförsamlingens internationella gudstjänstliv och Tobias Blomberg, student i teologi, mötas i ett samtal.

Tobias Blombergs och Jenny Bermins första samtal handlade om Gud.

20 FINN

REPORTAGE

GUDSKÄRLEK

familjen till att jag slutade ett arbete med många resor på ett internatio-nellt företag och att vi flyttade till Sverige. Var denna resa ska sluta yrkesmässigt, vet jag inte än.

Tobias: För tio år sedan konfirmerades jag, innan dess tänkte jag inte alls på Gud. Den första bilden jag fick av Gud i konfirmationsläsningen var just kärlek. Det blev startpunkten i min tro. För mig blev det viktigt att på ett tydligt sätt bli kristen och jag lät mig döpas som tonåring.

Sedan har jag under tio år under-sökt min tro och bilden av Gud. Ef-ter mycket samtal, funderingar och en teologiexamen, var jag tillbaka till startpunkten att Gud är kärlek. Det är min position idag. Men min syn på Guds kärlek har djupnat. När jag var femton år var kärlek en känsla för mig, något ljust och sött. Det tror jag inte är hela svaret. Att Gud är kärlek innebär också en vilja att vi ska vara levande personer, det handlar om relation och i slutändan om korsfästelsen, att ge sitt liv för andra.

Jenny: Att ha barn är kanske samma sak för oss som för Gud, bara tanken på en sådan kärlek är ofattbar. När du älskar någon, det kan vara din partner eller dina barn, så måste du också ha tillit till dem. Jag är kristen och vetenskapsman, en kombination

som är svår för vissa. Jag har vänner och kollegor som inte kan tro. De söker bevis. De säger att den kristna tron bara är en krycka att luta sig på för osäkra människor. Andra kan säga att om du tror på Gud, varför tar du då tabletter när du är sjuk? Själv tror jag att Gud vill att män-niskan ska utvecklas, vetenskapen är ett medel för detta.

Tobias: Korsfästelsen kräver allt av mig! Ingen vetenskapsman kan svara på frågan varför nutida martyrer har varit beredda att ge sitt liv. Det handlar om olika dimensioner eller sidor av tillvaron som inte behöver utesluta varandra.

Jenny: Jag tycker att det är svårare att vara kristen än att inte vara det. Det är lättare att inte behöva hitta svar på barnens frågor eller att hjälpa dem att lära känna Bibeln. En god vän till mig vill tro, men kan inte. Hon hade svårt att ta emot nattvarden eftersom hon inte trodde att hon var en tillräckligt god människa. När vi talar om att Gud är kärlek är det viktigt att kommunicera att det verkligen inte innebär att du måste vara perfekt, snarare tvärtom.

”Att Gud är kärlek betyder för mig att människor kan vända sig till Gud i en svår situation, även om de inte tror.”

BÖN

26 FINN

för honom att jag bad för honom. Han blev både glad och förvånad. När det gäl-ler att visa kärlek till andra människor, så är det ju lätt i teorin. Vi vet hur vi ska göra, älska vår nästa och så vidare. Men i praktiken är det inte så enkelt! Jesus ger oss radikala livsregler. Jag brukar tänka på en vacker bild som kan symbolisera kyrkan. Bilden är tagen ur Andra moseboken där Moses en gång står på ett berg och håller ut armarna i bön. Nedanför berget strider israeliterna. Så länge Moses håller upp armarna så vinner israeliterna, när han inte orkar längre förlorar de. Till slut orkar inte Moses längre, men då hjälper hans vänner honom att hålla upp armarna. Nu är det kanske inte så bra att använda en bild av krig som symbol, men man kan se det som att kyrkan har två roller. Det ena är att be och fira gudstjänst, det andra är att finnas i världen och kämpa för de svaga och för rättvisa. Båda är bilder av Guds kärlek.Kristina Strand Larsson

delser som skedde varje dag, händelser som lärde henne något eller som förde henne närmare mot ett mål som hon kanske inte visste att hon hade. De blev en del av hennes resa mot att bli kristen och hon såg händelserna som Guds verk.

Tobias: Jag menar att Guds kärlek finns till för alla, inte bara för dem som är uttalat kristna. Det är viktigt att känna att vi lever och Gud vill att vi ska leva.

Jenny: Ja, Guds kärlek finns där även när allt är svart. Ibland är vi människor red-skap för att visa den. När jag slutade skolan i Belfast fick jag boken Diamonds in the Dust av min lärare. Hon sade att även om hon inte längre kunde finnas där för oss elever, så kanske denna bok kunde vara till hjälp i svåra stunder. En kvinna jag känner förlorade sin dotter för ett tag sedan. Dottern var troende, men inte mamman. Jag gav mamman boken för att den kanske kunde ge henne styrka i en av de värsta upplevelserna en människa kan ha. Ibland räcker det med att bara finnas till för andra. Och att be för dem. Ska man berätta för människor som inte är tro-ende att man ber för dem?

Tobias: Jag tror att det är bra att göra det. Min bror är inte kristen. Jag kommer ihåg första gången jag berättade

Tobias: För mig är daglig bön och att fira mässa varje vecka, ett sätt att kommunicera med Gud. Bön är ett språk och en möjlighet att svara på Guds kärlek. För andra kan det vara att bara vakna upp till en ny dag och känna att Gud beskyddar dem.

Jenny: Jag upplever Guds kärlek i det dagliga livet och samvaron med min familj. Att de ler och är glada, att de helt enkelt finns. Mina barns dramatiska tillkomst gör att jag inte tar dem för givna. Vad som fascinerar mig är barns tilltro. Varför är de så nyfikna? Vid fyra års ålder har de ännu inte bestämt om de vill bli religiösa eller inte, men till- iten och öppenheten finns där. Även barn som saknar det mesta har denna naturliga tillit. Varje kväll berättar jag för mina barn att Gud be-skyddar dem med sina änglar. Jag vill bevara denna tilltro så länge det går.

Just nu funderar jag mycket på vad jag ska göra med mitt liv. Hur ska jag hitta en karriär som också passar barnen? Det har varit ganska stressande periodvis. Jag försöker läsa Bibeln varje dag, men det är inte alltid jag lyckas eftersom vardagslivet tar över. Men när jag klarar det, upplever jag att texterna hjälper mig att gå vidare i mina funderingar. De passar in i mitt liv. En kompis till mig i London, skrev ner alla små slumpartade hän-

”Vi vet hur vi ska göra, älska vår granne och så vidare. Men i praktiken är det inte så enkelt! Jesus ger oss radikala livsregler.”

22 FINN

REPORTAGE

POESI

FINN 23

Maryam

Du kallade

jag kom

Jag kom att komma digså nära

att drickaur din mun

Du kalladejag kom

Jag föddes frami dina fotspår

Jag kom att gåemellanmitt emellan

För detta ber jaginte om förlåtelse

Jag ber om kraftom kraftatt vara

fortsatt orka vara Maryam

Tillsammans med tonsättaren Johan-Magnus Sjöberg arbetar jag på ett oratorium kring några av passions- historiens centralgestalter. Stroferna ovan är hämtade ur den del som gestaltar Maria Magdalena, denna fascinerande och omtvistade gestalt. Verket, som har arbetsnamnet Ordalium, uruppförs i Allhelgonakyrkan Annandag påsk 2013.

N. T.

Finn bad lundapoeten Niklas Törnlund om en dikt på temat kärlek.Han valde denna dikt som ingår i ett större verk han just nu arbetar med.

Maryam

Den första och den sista

vars namn betyderÄlskad

Är det dig jag ber?Är det dig i migjag ser?

Hur stort kan ordet vara?

Ordet du

Ordet

FINN 25

REPORTAGE

Varje år deltar över 100 000 körsångare i kyrkans verksamhet. Här får du möta två av dem: Alexandra Hibolin och Stefan Runeson.

JUNGS

Det var 2010 och Alexandra var ny-inflyttad i Lund. Sedan 5-årsåldern har musiken varit

ett stort inslag i hennes liv, med församlingskör i Vasa i Finland där hon växte upp, fi-olspel, kyrkokör och universi-tetets symfoniorkester i Upp-sala. Efter en paus i Uppsala, när musiken helt enkelt tog för mycket plats, blev längtan efter sången för stor.

– jag kände att så här kunde jag ju inte leva, så jag letade upp en kyrkokör i Uppsala. När jag sedan flyttade till Lund blev det till att leta kör igen, säger Alexandra.

Alexandra arbetar som redaktionsassistent på Svenska akademiens ordbok. Kör-sången är en skön kontrast till ett jobb framför datorn, med tänkande och hjärna i fokus.

– Att gå in i musiken och skapa något tillsammans med andra ger energi. När du sjunger måste du vara helt närvarande i det du gör, säger Alexandra.

Körsång är både ett musi-kaliskt och ett socialt sam-manhang. Alla sångare måste fungera tillsammans som en

större organism. I en kyrko-kör tillkommer den andliga dimensionen.

– Det var den andliga delen som fick mig att söka till en kyrkokör. Att sjunga kan fungera som en genväg eller bakväg in i kyrkan. Som vuxen upplever jag det tydligt att jag har hittat tillbaka till en andlighet eller tro. När jag var liten såg jag det som något självklart, säger Alexandra.

katedralkören ger en eller två större konserter per termin. Det är bland annat välkända verk som Händels Messias, Bach’s Johannespassion och Duruflés Requiem. Stefan Ekblad, som är biträdande domkyrkoorganist, är kör-ledare. En gång i veckan är det körövning. Stefan leder också den mindre Koralkören, som sjunger i Domkyrkans gudstjänster.

– Jag saknade att sjunga i gudstjänster, därför gick jag med i Koralkören också. I en mindre kör jobbar man på ett annat sätt genom att varje stämma hörs mer. Jag är alt 1, men kan nå högre och sjunga sopranstämmor. Oavsett om det är en liten eller stor kör gäller det att lyssna till de

TILLBAKA TILL SIG SJÄLVNär Alexandra Hibolin hörde Katedralkören öva i Domkyrkan visste hon direkt att i den kören ville hon sjunga.

andra sångarna och hitta en gemensam klang. En körsång-are ska inte medvetet sticka ut. Istället upplever man den härliga känslan att bli en del av något större. Fast det är klart att det vore spännande att prova på solosång. Men då måste jag ta sånglektioner först.Kristina Strand Larsson

Alexandra Hibolin.

26 FINN

REPORTAGE

FINN 27

tankarna ovan kommer från Stefan Runeson, förste bas i Katedralkören. En gång i veckan går han från jobbet på ST-Ericsson till köröv-ningen i Mikaelsalen bakom Domkyrkan. Ibland är han ganska trött efter en arbets-vecka, men körövningen ger ny energi. Det har den gjort i femton år.

– Som ung funderade jag på att bli musiker. Nu har jag mitt yrkesliv och musiken vid sidan om. Det som är så roligt med att vara körsångare är att även om vi är amatörer, får vi sjunga tillsammans med skickliga solister och finnas med i sam-manhang vi inte skulle platsa i annars, säger Stefan.

Körövningarna är nästan väl

så roliga som framträdandena, tycker Stefan. På några veckor uppnår kören tillsammans sa-ker de inte trodde var möjligt. Stefan har flera gånger varit med och sjungit Bach’s Johan-nespassion. Det är också hans favoritverk.

– vi sjunger även äldre musik, till exempel från 1500-talet. Det är en speciell känsla att stå i Domkyrkan och undra hur många körer som stått på exakt samma plats och sjungit samma musik. När 1500-talsmusiken skrevs, var Domkyrkan redan gammal, säger Stefan.

Akustiskt sett är Domkyr-kan en utmaning. Ljudklang-en ligger kvar i rummet i flera

sekunder, vilket gör att kören måste stå placerad på ett visst sätt för att höra varandra. Att sjunga är också en fysisk upp-levelse. Andningen är central och har man inte tekniken sli-ter det på stämbanden. Kropp, själ och intellekt tas i bruk. Kören och sångaren är sedan delar av en större helhet i en gudstjänst eller konsert.

– När en gudstjänst är som bäst är den som en konstform. Musik, ord och rummets skönhet och arkitektur tillta-lar olika sinnen. Alla som är i kyrkan är på ett eller annat sätt delaktiga, säger Stefan.

text/fotoKristina Strand Larsson

JOHANNESPASSION UTAN FILTER

Ord filtreras genom vårt intellekt. Musik påverkar känslolivet direkt.

Alexandra Hibolin.

Stefan Runeson.

EN TUSENDELS SEKUNDDet är inte musiken som är viktigast för Felix Johnny Thomas. Det är känslan som artisten förmedlar till publiken.

Felix Johnny Thomas är konsertfotograf, sextio procent av tiden under en konsert står han med ögat i kameralinsen, beredd att

fånga ögonblicket när allt stämmer. De bästa bilderna kommer oväntat, när som helst och på en tusendels sekund. På en konsert tar Felix unge-fär sexhundra bilder, kanske sparar han tio.

– Det är lätt att välja vilka bilder jag vill spara, antingen bär de på en känsla eller inte. Vem som helst kan få bra skärpa och ljus om de har fin utrustning. Det är det kreativa ut-trycket som är spännande att jobba med, säger Felix.

Felix försörjer sig inte som foto-graf, det är inte lätt att få fotopass till stora konserter. Dessutom har han ett annat jobb som han trivs mycket bra med. Felix är radio soft-wareingenjör på ST-Ericsson.

– jag sysslar med det som inte syns, med uppkopplingens snabbhet. Men det är viktigt för användarna, digital långsamhet är inte populärt.

En tusendels sekund… För fyra och ett halvt år sedan kom Felix från Indien till Sverige och ST-Ericsson. När han värvades jobbade han i Dehli, men han är född i Valparai i södra Indien och utbildade sig till ingenjör vid ett universitet i norr.

Sverige var som ett blankt kort för Felix. Han hade ingen bild av landet som han skulle komma att trivas så bra i. Med sig till Sverige hade han sin kamera och sin kristna tro.

– Jag fick min första kamera när jag jobbade i Dehli. Det var en enkel Sony. Jag började fotografera så smått och mina vänner sade att jag hade ett bra fotografiskt öga. Det sporrade mig till att fortsätta, så jag köpte en systemkamera, en Nikon D80, och lärde mig tekniken.

28 FINN

REPORTAGE

Det är inte musiken som är viktigast för Felix Johnny Thomas. Det är känslan som artisten förmedlar till publiken.

När Felix kom till Lund hittade han snabbt Domkyrkoförsamling-ens engelskspråkiga gudstjänster. Gudstjänstfirandet liknar till stor del mässorna i Felix hemförsamling i Valparai. Men kyrkkaffet är nytt.

– Jag tycker verkligen om att gå på fikat efter gudstjänsten. Här möter jag människor från hela världen. Det gör jag i och för sig på ST-Ericsson också, men där är alla liksom jag ingenjörer, säger Felix och skrattar.

En gång i månaden ungefär ger sig Felix ut på konserter. Han tycker om all slags musik, från körmusik till rock, pop och jazz. Artisterna letar

han efter på youtube, uttrycker de något som han kan fånga på bild?

– Jag säljer inga bilder, inte än i alla fall. Jag är inte så bra på det där med business. Dessutom är jag rädd att tappa glädjen med fotograferan-det om jag ska ta bilder på beställ-ning. Jag har precis börjat med något nytt: modellfotografering. Framför kameran ställer jag mina vänner. Och nu har jag uppgraderat mig till Nikon D600 med objektivet Nikon 70-200 f/2.8 VR II.

Se fler av Felix bilder på hans fotoblogg: www.facebook.com/ PhotoQuiver/Kristina Strand Larsson

Bilden överst visar Amanda Fondell från hennes konsert på Helsingborgs festival 2012. Bilden under till vänster är på Amandas band och bilden till höger är Anna Ternheim på Malmöfestivalen 2012.Foto: Felix Johnny Thomas.

30 FINN

DOMKYRKAN

DOMKYRKANALLTID I

Veckans gudstjänsterVi firar flera gudstjänster varje dag i Domkyrkan. Välkommen när du vill! Här ser du vilka tider som gäller.

måndagar 8.00 Laudes måndagar 12.00 Middagsmässa tisdagar 8.00 Morgonmässa tisdagar 12.00 Middagsbön onsdagar 8.00 Morgonmässa onsdagar 9.00 Pilgrimsbön onsdagar 12.00 Middagsbön onsdagar 18.30 Kvällsmässa torsdagar 8.00 Laudes torsdagar 9.00 Pilgrimsbön torsdagar 12.00 Middagsmässa torsdagar 18.30 Taizemässa fredagar 8.00 Morgonmässa fredagar 9.00 Pilgrimsbön fredagar 12.00 Middagsbön fredagar 15.30 PAUS lördagar 10.00 Lördagsmusik söndagar 11.00 Högmässa söndagar 17.00 Holy Communion Service söndagar 19.00 Söndagskväll i kryptan

UNGA GÖR ANDAKT FÖR UNGA varje fredag eftermiddag klockan 15.30 samlas ungdomar i Lunds domkyrkas krypta för att stanna upp en stund. PAUS – stillhet inför helgen, är en möjlighet för dig som vill samla ihop dina tankar efter skolveckan, koppla av och fira en kort andakt. Under skolterminerna träffas vi i ett av de små sidokapellen i kryptan, det som ligger rakt fram när du kommer nedför trappan. Här får du, tillsammans med andra, lyssna till en kort bibeltext, några tankar, läsa en växelläsning och be för sådant som är viktigt just här och nu. Andakten leds av församlingen konfirmandledare.

GEMENSKAP RUNT BORDET är en annorlunda gudstjänst. Vi dricker kaffe, lyssnar till musik, samtalar och firar mässa. Vi möts runt ett bord i ena sidoskeppet i Domkyrkan följande fredagar klockan 18.30-20.00: 8 februari, tema Ensamhet, 15 mars, tema Delande 12 april, tema Tacksamhet. Mer information får du av Kerstin Nilsson, 046 35 87 61, som är diakon och prästen Veronica Helm Andréasson, 046 35 87 44. Gudstjänsten arrangeras i samverkan med Diakonicentralen.

TACKSAMHET OCH DELANDE VID BORDET

NYA BÖCKER101 idéer till konfirmandarbetet av Fredrik Beverhjelm och Rickard Bonnevier, Verbum. Domkyrkan i Lund. En vandring genom tid och rum av Eva Helen Ulvros och Anita Larsson, Historiska media. Mer än tecken. Atmosfär, betydelser och liturgiska kroppar av Lena Sjöstrand, Artos förslag.

DOMKYRKOFORUMALLTID VÄLKOMMEN

FINN 31

DOMKYRKOFORUM

NYFIKEN PÅ KRISTEN TRO?kyrkan, tron och livet är teman som tas upp i samtalsgruppen Andrum. Gruppen vänder sig till dig som är sökande eller nyfiken på kristen tro. Kanske söker du fördjupning, kanske är du inte döpt eller konfirme-rad och vill bli det som vuxen. Dop och konfirmation erbjuds under Domkyrkans påsknatts-mässa. Andrum träffas varje måndag i Domkyrkoforum klockan 19-21 med start den 18 februari 2013 och sedan fem måndagar framåt. Anmäl dig till Veronica Helm Andréasson, som är samtalsledare och präst i Domkyrkoförsamlingen, 046 35 87 44.

Många känner att de vill fortsätta efter Andrum. Domkyrkoförsamlingen arrangerar en fort-sättningsgrupp, men den är för närvarande full. Är du intresserad, hör av dig till Veronica Helm Andréasson. Nya fortsättningsgrupper startar kontinuerligt.

UNGA GÖR ANDAKT FÖR UNGA varje fredag eftermiddag klockan 15.30 samlas ungdomar i Lunds domkyrkas krypta för att stanna upp en stund. PAUS – stillhet inför helgen, är en möjlighet för dig som vill samla ihop dina tankar efter skolveckan, koppla av och fira en kort andakt. Under skolterminerna träffas vi i ett av de små sidokapellen i kryptan, det som ligger rakt fram när du kommer nedför trappan. Här får du, tillsammans med andra, lyssna till en kort bibeltext, några tankar, läsa en växelläsning och be för sådant som är viktigt just här och nu. Andakten leds av församlingen konfirmandledare.

intressanta program och gemenskap runt kaffebordet erbjuder Måndagsmötet i Dom-kyrkoforum. Vi samlas en mån-dag i månaden, klockan 14-16. 18 februari På gamla kultur-vägar i Europa. Bert Jönsson berättar och visar egna bilder.18 mars Att leva på hoppet –om livssyn och livsmod. Vi mö-ter Bernt Eriksson, som har lång erfarenhet som sjukhuspräst.15 april Föremålen berättar. Åke Asmundsson berättar och visar föremål. 13 maj Utflykt i vårgrönskan. Avfärd kl 13.30 Information och anmälan till ut-flykten: Diakon Kerstin Nilsson, 046 35 87 61.

VI ÄLSKAR MÅNDAGAR

LUGN & RO & FIKAD omkyrkoforums torg har öppet alla dagar i veckan. Öppettider

hittar du på www.lundsdomkyrka.se. På torget kan du ta en kopp kaffe och kanske en hembakad kaka, läsa en bok, få information via våra dataskärmar eller se filmen om Domkyrkan. Vill du boka lokaler i Dom-kyrkoforum, maila till domkyrkoforum.lund@svenskakyrkan.se. Har du frågor, kan du ringa diakonen Maria Leijman, 046 35 87 46. Hörsalen används till föreläsningar och seminarier och rymmer 100 personer. Laurentiisalen rymmer 70 personer och kan bokas för mot-tagningar. Sladana Jankovic, sladana.jankovic@svenskakyrkan.se är husmor och ansvarig för Laurentiisalen och all servering.

Gud, ge oss mod att vara äkta och ärliga. Amen. Bibelord, Lukas 19:1-10. Från boken Hållplats för själen

Grattis till Domkyrkoforum!I november 2012 tilldelades Dom-kyrkoforum och arkitekt Carmen Izquierdo två stora pris: Region Skånes arkitekturpris samt Sveriges mest förnäma arkitek-turpris, Kasper Salin-priset. 2011 fick Carmen Izquierdo och land-skapsarkitekt Charlotte Lund, som gjort Domkyrkoplatsen, Lunds stadsbyggnads- pris.

UR KALENDARIETAll information har inte kommit in i kalendariet vid Finns pressläggning. Komplett kalender hittar du alltid på www.lundsdomkyrka.se. Veckans alla gudstjänster ser du på sidan 30.

32 FINN

UR KALENDARIET

JANUARILördag 12/1 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Alexander Lundberg kl 8.00 Liberiet Ekumenisk kvinnofrukost Domkyrkoforum fotoutställning på Väggen med Tati Hofman von Baltenau. Visas till och med 25/1.

Söndag 13/1 Första söndagen efter Trettondedagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Veronica Helm Andréasson, Koralkören kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström

Lördag 19/1 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Tomas Willstedt

Söndag 20/1 Andra söndagen efter Trettondedagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Professor Jesper Svartvik, predikant, Håkan E Wilhelmsson, celebrant, Korinterna, dirigent Kerstin Larsson kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Dan Fredriksson/Aaron Thomas

Lördag 26/1 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Janåke Larson

Söndag 27/1 kl 11.00 Septuagesima kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, med prästvigning, Biskop Antje Jackelén, Koralkören

kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström

FEBRUARI Lördag 2/2 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Tomas Willstedt Domkyrkoforum Ge mig en ledtråd, konstutställning med Lena Viredius på Väggen. Visas till och med 20 februari. Domkyrkoforum kl 10.45 Behålla och förnya Glimtar från arbetet med 1986 års psalmbok. Docent Inger Selander, Lunds domkyrkas vänner. Inleds med kaffe.

Söndag 3/2 Kyndelsmässodagen Domkyrkan Högmässa, Anna Alebo, Kammarkören, dirigent Daniel Åberg kl 15.30 Domkyrkan Temamässa, Fredrik Beverhjelm kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Angelica Lundberg

Torsdag 7/2 kl 10.00 Domkyrkoforum Domare, kungar och profeter. Vi möter några av Gamla testamentets stora gestalter, Veronica Helm Andréasson, Lunds domkyrkas vänner

Fredag 8/2 18.30 Domkyrkan Gemenskap runt bordet, tema Ensamhet

Lördag 9/2 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Ursula Grahm

Söndag 10/2 Fastlagssöndagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Håkan E Wilhelmsson, Lunds Domkyrkas Gosskör kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström kl 19.00 Domkyrkan Söndagskväll i kryptan, studentprästerna

Tisdag 12/2 kl 18.00 Domkyrkoforum Knytkalas för internationella studenter, Jan Kjellström kl 19.15 Domkyrkoforum {Det trodde du inte} Café Existens, för eviga och aktuella frågor

Fredag 15/2 kl 21.00 Domkyrkan Nattkyrkan, tema Frihet

Lördag 16/2 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Tomas Willstedt

Söndag 17/2 Första söndagen i fastan kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Lena Sjöstrand, Renässansensemblen kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström kl 19.00 Domkyrkan Söndagskväll i kryptan, studentprästerna

Måndag 18/2 kl 14.00 Domkyrkoforum Måndagsmötet, På gamla kulturvägar i Europa. Bert Jönsson berättar och visar bilder

FINN 33

UR KALENDARIET

Torsdag 21/2 kl 10.00 Domkyrkoforum Domare, kungar och profeter. Vi möter några av Gamla testamentets stora gestal-ter, Veronica Helm Andréasson, Lunds domkyrkas vänner

Lördag 23/2 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Janåke Larson

Söndag 24/2 Andra söndagen i fastan kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Veronica Helm Andréasson, Koralkören kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström kl 19.00 Domkyrkan Söndagskväll i kryptan, studentprästerna

MARS Fredag 1/3 kl 9.00 Domkyrkan Världsböndagen

Lördag 2/3 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Tomas Willstedt

Söndag 3/3 Tredje söndagen i fastan kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Josefin G Andersson, Renässans-ensemblen kl 15.30 Domkyrkan Temamässa, Fredrik Beverhjelm kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Britt Marklund

kl 19.00 Domkyrkan Söndagskväll i kryptan, studentprästerna

Måndag 4/3 kl 10.00 Domkyrkoforum Collage av kvinnoansikten, Kerstin Bergholtz ställer ut på Väggen

Torsdag 7/3 kl 10.00 Domkyrkoforum Domare, kungar och profeter. Vi möter några av Gamla testamentets stora gestal-ter, Veronica Helm Andréasson, Lunds domkyrkas vänner

Fredag 8/3 kl 21.00 Domkyrkan Nattkyrka, tema Enkelhet

Lördag 9/3 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Per Rydén 17.00 Domkyrkan Avtacknings-konsert för Eva Svanholm Bohlin

Söndag 10/3 Midfastosöndagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Anna Alebo, Lunds domkyrkas gosskör kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström kl 19.00 Domkyrkan Söndagskväll i kryptan, studentprästerna

Tisdag 12/3 kl 19.15Domkyrkoforum {Det trodde du inte} Café Existens, för eviga och aktuella frågor

Onsdag 13/3 kl 19.00 Filmvisning på Kino, fika i Domkyrkoforum {Det trodde du inte}

Fredag 15/3 kl 18.30 Domkyrkan Gemenskap runt bordet, tema Delande

Lördag 16/3 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Tomas Willstedt kl 10.45 Domkyrkoforum Domkyrkan genom tid och rum, föredrag av Anita Larsson och Eva Helen Ulvos, Årsmöte med lunch, Lunds domkyrkas vänner 15.00 Domkyrkoforum Taizédag, Jan Kjellström

Söndag 17/3 Marie bebådelsedag kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Lena Sjöstrand, Korallerna kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström kl 19.00 Domkyrkan Söndagskväll i kryptan, studentprästerna

Måndag 18/3 kl 14.00 Domkyrkoforum Måndagsmötet, Att leva på hoppet –om livssyn och livsmod, Bernt Eriksson, tidigare sjukhuspräst

Torsdag 21/3 kl 8.30 Domkyrkan Tyst dag kl 10.00 Domkyrkoforum Domare, kungar och profeter. Vi möter några av Gamla testa-mentets stora gestalter, Veronica Helm Andréasson, Lunds dom-kyrkas vänner

Lördag 23/3 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Janåke Larson kl 17.00 Domkyrkan Lukaspassionen, konsert med Katedralkören under ledning av Stefan Ekblad

34 FINN

UR KALENDARIET

kl 20.30 Earth hour

Söndag 24/3 Palmsöndagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Fredrik Beverhjelm. Högmässan inleds med palmprocession. kl 15.30 Domkyrkan Sånggudstjänst för Hela världen, Veronica Helm Andréasson, Mikaelskören kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström kl 19.00 Domkyrkan Söndagskväll i kryptan, studentprästerna

Måndag 25/3 kl 18.30 Domkyrkan Passionsandakt

Tisdag 26/3 kl 18.30 Domkyrkan Passionsandakt

Onsdag 27/3 kl 18.30 Domkyrkan Matteuspassionen, konsert med Malmö Kammarkör, dirigent Jan-Olof Stenlund

Skärtorsdag 28/3 kl 18.30 Domkyrkan Skärtorsdagsmässa, Fredrik Beverhjelm

Långfredag 29/3 kl 11.00 Domkyrkan Långfredagsguds-tjänst, Veronica Helm Andréasson, Renässansensemblen kl. 15.00 Domkyrkan Korsandakt, Lena Sjöstrand k 17.00 Domkyrkan Gravlägg-ningsgudstjänst, Lena Sjöstrand

Påskafton 30/3 kl 23.30 Domkyrkan Påsknattsmässa, Biskop Antje Jackelén

Påskdagen 31/3 kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Håkan E Wilhelmsson, Koralkören kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström

APRIL Annandag påsk 1 april 9.00 Start Pilgrimsplats Liberiet, Emmausvandring till Fru Alstad, Anna Alebo kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Lena Sjöstrand

Tisdag 2/4 10.00 Pilgrimsplats Liberiet, Kurs, Vandra med Frälsarkransen, Anna Alebo

Fredag 5/4 kl 21.00 Domkyrkan Nattkyrka, tema Tystnad

Lördag 6/4 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Thomas Wallin

Söndag 7/4 Andra söndagen i påsktiden kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Håkan E Wilhelmsson, Kammar-kören, dirigent Daniel Åberg kl 15.30 Domkyrkan Temamässa, Fredrik Beverhjelm kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Angelica Lundberg kl 19.00 Domkyrkan Söndagskväll i kryptan, studentprästerna

Tisdag 9/4 kl 19.15Domkyrkoforum {Det trodde du inte} Café Existens, för eviga och aktuella frågor

Torsdag 11 april kl 19.00 Film-visning på Kino, fika i Domkyrko-forum {Det trodde du inte}

Fredag 12 april kl 18.30 Gemenskap runt bordet, tema Tacksamhet

Lördag 13/4 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Magnus Berglöf

Söndag 14/4 kl 11.00 Tredje söndagen i påsktiden Domkyrkan Högmässa, Veronica Helm Andréasson, Korin-terna, dirigent Kerstin Larsson

kl 17.00 Domkyrkan Holy Com-munion Service, Jan Kjellström kl 19.00 Domkyrkan Söndagskväll i kryptan, student-prästerna

Måndag 15/4 kl 14.00 Domkyrkoforum Måndags-mötet, Föremålen berättar, Åke Asmundsson visar föremål och berättar

Lördag 20/4 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Janåke Larson kl 10.45 Domkyrkoforum Är Europa en bra idé och hur gör man det bättre än det är? Ett socialt och andligt kontrakt för ett pluralt Europa. Rev. Dr. Hans Ucko, Laurentiisalen, Lunds domkyrkas vänner. Inleds med kaffe.

Söndag 21/4 kl 11.00 Fjärde söndagen i påsktiden Domkyrkan Högmässa, Kontraktsprost Johan Tyrberg, predikant, Håkan E Wilhelmsson, celebrant, Koralkören kl 17.00 Domkyrkan Holy Com-munion Service, Jan Kjellström kl 19.00 Domkyrkan Söndagskväll i kryptan, studentprästerna

Lördag 27/4 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Korallerna, dirigent Linda Alexandersson

Söndag 28/4 Femte söndagen i påsktiden kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Agneta Stenermark Nyberg, Lunds Domkyrkas Gosskör kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström kl 19.00 Domkyrkan Söndagskväll i kryptan, student-prästerna

FINN 35

UR KALENDARIET

vill du lära dig mer om Lunds domkyrka? Följ med på en kostnadsfri öppen visning. Visningarna på svenska sker i regel den första lördagen i varje månad klockan 11.00. Engelska visningar är det den första söndagen i månaden klockan 12.30.

Under sommaren sker dagliga visningar. Visningarna börjar i Domkyrkoforum. Aktuell information finns på www.lundsdomkyrka.se. Du kan också kontakta dom-kyrkoguide Anita Larsson, 046 35 88 77, anita.larsson2@svenskakyrkan.se.

VÄLKOMMEN TILL EN ÖPPEN VISNING

MAJFredag 3/5 kl 21.00 Domkyrkan Nattkyrka, tema Bekymmerslöshet

Lördag 4/4 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Ursula Grahm kl 17.00 Domkyrkan Konsert med Katedralkören

Söndag 5/4 Bönsöndagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa med konfirmation, Fredrik Beverhjelm, musik av konfirmander och ledare kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Gunilla Aquilon Elmqvist kl 19.00 Domkyrkan Söndagskväll i kryptan, studentprästerna

Tisdag 7/5 kl 19.15 Domkyrkoforum {Det trodde du inte} Café Existens, för eviga och aktuella frågor

Torsdag 9/5 Kristi himmelsfärds dag 9.00 och 10.00 Domkyrkan Tornmusik kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Lena Sjöstrand, Mikaelskören

Lördag 11/5 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Tomas Willstedt

Söndag 12/5 Söndagen före pingst kl 11.00 Domkyrkan Högmässa med katekumenatssändning, biskop Antje Jackelén kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström kl 19.00 Domkyrkan Söndagskväll i kryptan, studentprästerna

Måndag 13/5 kl 13.30 Domkyrkoforum Måndagsmötet, Utflykt i vårgrönskan

Lördag 18/5 start kl 9.00 Pilgrimsvandring, Hallands Väderö kl 10.00 Domkyrkan Lördags-konsert, Cor la Fontana, Barcelona kl 17.00 Domkyrkan Konsert, Husie ungdomskör

Söndag 19/5 Pingstdagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, biskop emeritus Lennart Koskinen, predikant, Håkan E Wilhelmsson, celebrant, Korallerna, dirigent Linda Alexandersson kl 15.30 Domkyrkan Temamässa, Fredrik Beverhjelm kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström kl 19.00 Domkyrkan Söndagskväll i kryptan, studentprästerna

Annandag pingst 20/5 kl 18.30 Domkyrkoplatsen Mässa, Lena Sjöstrand, predikant kontraktsprost Kristian Lillö, celebrant

Onsdag 22/2 kl 18.30 Domkyrkoforum, knytkalas, internationellt arbete, Jan Kjellström

Lördag 25/5 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Janåke Larson

Söndag 26/5 kl 11.00 Heliga trefaldighets dag Domkyrkan Högmässa, Håkan E Wilhelmsson, Renässansensemblen kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Britt Marklund

Lördag 1/6 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Magnus Berglöf

Söndag 2/6 Första söndagen efter trefaldighet kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Jan Kjellström, Koralkören kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström

Lördag 8/6 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Tomas Willstedt

Söndag 9/6 Andra söndagen efter trefaldighet kl 11.00 Domkyrkan Högmässa med prästvigning, biskop Antje Jackelén, Renässansensemblen kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström

äldre. Redan på 1100-talet hämtades här sandsten till kyrkobyggen, till portaler och dopfuntar. Lunds dom-kyrka äger sedan 1955 cirka 13,4 hektar mark runt brot-tet, bra att ha vid kommande renoveringar. Höörs kom-mun får använda området för turistiska promenader, där en kvarnstenssymbol utmärker leden och bräder finns utlagda på den emel-lanåt fuktiga marken. För en guide i Domkyrkan – denna mäktiga sandstenskatedral– är

en vandring på Brottets bana en tänkvärd upplevelse. Hur gjorde man när man högg, släpade och transporterade 67 500 ton sten söderut till den lilla staden Lund, där stenen formades i romansk design och lejon, bladverk och kolonner fantasifullt mejsla-des ut? Hur tänkte man och vad visste man om bygge och teologi? Mellan geologi och kristendom är en rubrik till en intervju med den danske kolo-risten Per Kirkeby – utbildad geolog och självlärd konstnär.

PÅ BROTTETS BANALENA VANDRAR

Den cirka tre kilometer långa promenaden leder fram till ett brott, som försett

Domkyrkan med byggnads-sten redan under 1100-talet.

Från Höörs mölla slingrar stigen genom vacker natur till Stanstorps stenbrott i Stenskogen. Man följer den numera nerlagda smalspåriga decauvillejärnvägen, ”banan” som transporterade sten till Höörs station mellan 1905-1910. Men stenbrottet är mycket

älskar färg Lena Larsén är etnolog, konst-vetare, guide i Domkyrkan och dopvärd. I många år var hon programchef på Kulturen i Lund. Lena är också engage-rad i en grupp som planerar för 100-årsjubiléet av Britt G. Hallqvists födelse 2014

älskar sten Vill du veta mer om Dom-kyrkans sten eller sten i allmänhet, kan du också följa med på en guidning av arkeologen Melissa Isla Venegas. Melissa skriver just nu en rapport om Dalby stenhuggeri.

8 FINN

KONST

Domkyrkan består av 67 500 ton sten. Lena Larsén, som är guide i Domkyrkan följer spåren tillbaka till Domkyrkans födelse och hamnar på brottets bana.

KRÖNIKA

PÅ BROTTETS BANA

FINN 37

Hans klara färger ligger sida vid sida och i lager på lager i en sorts målandets geologi. Jag påminner mig om hans ut-ställning Epifani/uppenbarelse, denna vackra sensommardag med mättade färger, när jag vandrar på Brottets bana.

men för att återgå till det smutsiga, tunga jobbet med att förse Domkyrkan med byggnadsmaterial, så finns det en hel del tankar och pågå-ende forskning kring detta.

I september 2012 berättade arkeologen Anders Ödman i ett föredrag på Arkeolo-giska institutionen, om sina kreativa idéer. Stenen trans-porterades inte, som jag trott, vintertid på släde till Lund. Det var ganska varma vintrar då och inte så mycket snö. Nej, det var på vagnar dragna av oxar.

Ödman har tankar om färd-vägar, rastplatser och om vilka som hade makten och vilka som gjorde jobbet. Det mesta

av den äldsta stenen, den som användes till 1100-talets kyrko-bygge, hämtades troligen från Hallaröds socken nordväst om Höör. Här finns de i folkmun benämnda Pågagraven, Lunna-graven och Kyrkegraven, som alla pekar mot Lundadomen och här fortsätter nu forskar-na sitt letande och dykande efter spår och bevis.

Men man kan ändå med intresse och förundran vandra på Brottets bana, som invigdes i maj 2011. Vad vi vet är att från slutstationen på Brottets bana togs stenen till två stora renoveringar av Domkyrkan, dels den som Brunius gjorde på 1800-talet och dels den senaste 1954–1963 med Eiler Graebe som arkitekt.

vårstormen 2012 fällde de flesta träden runt brottet och förödelsen blev stor. Brutala maskiner har nu tagit bort de nerfallna träden, för att inte granbarkborren ska trivas.

Så de kommande åren finns risken att vandringen på Brot-tets bana, om det vill sig illa, kan sluta med ett benbrott och besökarna i Domkyrkan får ännu inga tvärsäkra svar på sina frågor om domkyrko-stenens historia.Lena Larsén

vill du veta mer?Anders Ödman, Att koka soppa på en spik – Den tidigmedeltida sten-transporten till Domkyrko-bygget, www. industrihistoriaiskane.se

Barbro Sundnér, Skånsk sten – skönhet och möda, Skånes Hembygdsför-bunds Årsbok 2002

information Höörs turistbyrå, 0413 280 00, www.hoor.se

älskar sten Vill du veta mer om Dom-kyrkans sten eller sten i allmänhet, kan du också följa med på en guidning av arkeologen Melissa Isla Venegas. Melissa skriver just nu en rapport om Dalby stenhuggeri.

STU

DEN

TPR

ÄST

ERN

A

38 FINN

STUDENT

{Det trodde du inte}{Det trodde du inte} är ett projekt som drivs av Svenska kyrkan och som vänder sig till studenter i Lund. Vi vill skapa nya mötesplat-ser och kommunikationsvägar mellan Svenska kyrkan, studenter och universitetet. Hela vårt program och mer information hittar du på svenskakyrkan.se/lund och facebook.com/dettroddeduinte. Se oss också på instagram/dettroddeduinte.

Kontakta studentpästernaStudentprästerna finns i Domkyrkoforum, Lilla kyrkogatan 2 och i Västerkyrkan, Byggmästare-gatan 21, 046 35 87 35, studentprasterna.lund@svenskakyrkan.se, http://studentprasterna. wordpress.com. Facebook: Studentprästerna i Lund

Kyrkan finns alltid till för dig som är student. Du kanske behöver prata med någon, ta en paus från tentastress eller helt enkelt hitta på något kul. Eva Månsson Carleheden, Jan Kjell-ström, Carola Störbäck, Torbjörn Ram, Agneta Stenermark Nyberg och Josefin G Andersson är studentpräster i Lund. Josefin är också ansvarig för studentprojektet {Det trodde du inte} tillsammans med prästen Anna Svensson Melin och Kristina Strand Larsson, som är informatör.

i lyc

kai s

org

i str

ess

i kär

lek

i glä

dje

• I vår fortsätter vi med Café Existens. Forskare från universitetet samtalar om aktuella och eviga frågor. Domkyrkoforum, 12 februari, 12 mars, 9 april och 7 maj kl 19.15.

• Torsdagskvällar är du välkommen till Lunds allhelgonaförsamling! Start 19.00 med mässa i kyrkan, sedan blir det fika och program i Allhelgonagården. {Det trodde du inte} samver- kar vid två tillfällen: Den 14 februari är det filmvisning i samarbete med Kino i Allhelgona- kyrkan på Alla hjärtans dag. Den 4 april kommer fredsaktivisten Martin Smedjeback och talar om psykologiska faktorer till varför vi väljer att bli vegetarianer eller inte.

• Missade du något när du var 15? Konfirmationsgrupp för dig som är student.

• Studentkväll på Café Athen

• Film med Kino 13 mars och 11 april kl 19.00.

• Engagera dig, en förmedling av ideella upp- drag inom Svenska kyrkan för studenter

• Konferens om religion och politik tillsammans med Seglora smedja 19 mars

• Gospelverkstad och gospelkör

Vid alla universitet och högskolor i Sverige finns studentpräster. Verksamheten vilar på ekumenisk grund. Välkommen att ta kontakt med oss oavsett vad du tror eller inte tror på!

vi erbjuder enskilda samtal under absolut tyst-nadsplikt, sorgegrupp för dig som mist någon som står dig nära, samtal över gränser med många natio-naliteter, filmvisningar och akademisk syförening. Hela vårprogrammet är inte klart än, du hittar det på vår blogg: http://studentprasterna.wordpress.com.

varje söndag klockan 19 under terminstid firar vi Söndagskväll i kryptan, en temagudstjänst med natt-vard i Domkyrkans krypta. Torsdagar klockan 18.30 är du välkommen till mässa med sånger från Taizé i Domkyrkans krypta.

International student?The Student Chaplaincy organizes Worship Services in English. If you need someone to talk to or help – we are there for you! All visits are free of charge and confidential. Contact: jan.kjellstrom@ svenskakyrkan.se

i lyc

ka

STUDENT

FINN 35

i str

essi l

ycka

i so

rgi s

tres

si k

ärle

ki g

lädj

e

Ibland går jag in i en jeans-butik enbart för att prata. Barnen kan bli tokiga på

pappa som aldrig vill gå däri-från. ”Så känns det för mig i leksaksaffären.” Brukar jag effektlöst säga.

intresset kan tyckas märk-ligt, men att få prata jeans med någon som verkligen kan ger mig något. Gissar att en del vill tala teologi med mig av samma anledning. Modell, tyg, slitningar, tjocklek, tvätt-

råd och reparation motsvarar kanske hos mig ord som nåd, Jesus, bibel, förlåtelse, evighet och död.

jeans är aldrig bara ett par jeans. Precis som tro, bibel och kärlek ryms det mycket mer bakom det första uppen-bara. Ett par ingångna jeans är berättelser om livet och män-niskan bakom dem. Slitningar och färgskiftningar är vittnen av stunder av lycka och sorg, vardag och högtid.

INGET ÄR NÅGONSIN BARA BARAJag gissar att vi alla har intres-sen som går djupare än första intrycket, jeans, musik, yoga, tågbana, frimärkssamling… Oavsett vad ditt djupare än är så måste det vårdas ömt. Med själsliga silkesvantar lyftas fram och dammas av när livet behöver lite extra push framåt.

Gud ger många gåvor, så är det bara, för inget är aldrig någonsin bara, bara.text Fredrik Beverhjelm foto Stella och Fredrik Beverhjelm

39 FINN

TEOLOGI

TIPS | TANKAR | DIKT | RESA | MUSIK

FINN VIDARE

40 FINN

FINN VIDARE

SYSTERKATEDRALEN: DURHAM CATHEDRAL

När du anländer till universitetsstaden Durham i nordöstra Eng-land går det inte att missa katedralen där den ligger högst uppe på stadens högsta topp. Katedralen är en av de största och

äldsta i England. Kyrkan har kallats "en av de främsta arkitektoniska upplevelserna i Nordeuropa.” Om du har sett Harry Potterfilmerna kommer du sä-kert känna igen någon interiör då filmerna delvis är inspelade här. Anglikan-ska kyrkans nya ärkebiskop i Canterbury, Justin Welby, var biskop i Durham en kort tid innan han utsågs till ny ärkebiskop. Läs mer: www.durhamcathedral.co.uk

MEET THE WORLD AT 5 PM

Every Sunday at 5 pm people from all parts of the world meet in the Cathedral to worship together in English. We come from dif-ferent backgrounds and countries. Some of us are students, some

are working for international companies here in Lund and others live here on a permanent basis. What unites us is our belief in Jesus Christ. Our Holy Communion Service is open for all. Afterwards we gather for coffee. You are most welcome! For more information: Student Chaplain Jan Kjellström, jan.kjellstrom@svenskakyrkan.se, 0709 79 89 25.

Vill du bli en av många ideella medarbetare i Lunds domkyrko- församling? Du behövs!

Det diakonala arbetet Här behöver vi medmänniska/besökstjänst, gudstjänstvärdar vid äldreboende och medhjälpare till kyrkkaffe och andra mötesplatser. Kerstin Nilsson, 046 35 87 61.

Pilgrimsplats LiberietVi söker dig som vill vara pilgrims-värd och fördjupa dig i pilgrims-tanken. Anna Alebo, 046 35 87 64.

DomkyrkanHär kan du vara gudstjänstvärd, ministrant, nattkyrkomedar-betare, medhjälpare/värd vid Gemenskap runt bordet eller ingå i Domkyrkans frivilliggrupp. Maria Leijman, 046 35 88 80, Lena Sjö-strand, 046 38 88 81.

Globala gruppenGlobala gruppen är en del av Svenska kyrkans internationella arbete. Veronica Helm Andréasson, 046 35 87 44.

Det engelskspråkiga arbetet Till högmässan på engelska klockan 17 varje söndag kommer människor från hela världen. Vi behöver hjälp med det prak-tiska, men framförallt efterfrågas människor med svensk bakgrund som tycker det är kul att träffa människor från andra kulturer, Jan Kjellström, 046 35 87 35.

KonfirmanderHar du konfirmerats i Domkyrkan kan du bli konfirmandledare. Fredrik Beverhjelm, 046 35 87 45.

Student{Det trodde du inte} Svenska kyr-kan i Lunds studentprojekt, söker studenter till referensgrupp med mera, Anna Svensson Melin, 046 35 87 80.

SMSa LUNCH till 72 950 så ger du 50 kronor i kampen mot hungern i världen.

BjUd NågoN dU iNte käNNer

på LUNCH!

MUSIK SOM HJÄLPER på palmsöndagen den 24 mars klockan 15.30 sjunger Mikaels-kören i Domkyrkan till förmån för fasteinsamlingen. Dessutom blir det under fastan brödförsäljning, kyrkkaffe med fastlagsbullar och våfflor samt bösskrammel – allt till förmån för Svenska kyrkans internationella arbete.

FINN VIDARE

FINN 37

Engelska biskopar verkade i sta-den fram till 1000-talets andra hälft.

När Lund blev ärkebiskopssäte 1104 pågick redan uppförandet av dagens katedral, helgad åt S:t Laurentius. Denna romanska byggnad omges av kulturlager och gravar från 1000- talets första hälft, vilka sannolikt är samtida med en tidigare kyrka på platsen.

bilden visar ett fragment av en murkvader som återanvänts som fyllnadssten vid byggandet av kate-dralen. Framsidans relief föreställer det nedre partiet i en arkad med bas och pilaster som förmodligen burit ett bågfält. Sådan utsmyckning förekommer inte i den efterföljande kyrkan och är sällsynt i 1100-talets skandinaviska kyrkoarkitektur. I 1000-talets anglosaxiska kyrkokonst är denna typ av reliefutsmyckning däremot vanlig.

Vid undersökningar kring mitten av 1900-talet i golvet i Domkyrkans norra sidoskepp fann man grund-murar till en enskeppig kyrka av betydligt mindre dimensioner. Det kvadratiska korets väggar har varit kraftigare än långhusets, vilket kan tyda på att de varit konstruerade för att bära ett torn. Kyrkor med liknande plan och proportioner är vanliga på engelskt område. Kan detta vara kyr-kan i vilken sandstenskvadern med reliefen suttit?

engelska biskopar, myntare och hantverkare spelade en viktig roll i Lund under 1000-talets första hälft. Med tanke på de täta kontakter Danmark hade med England un-der denna tid, är det mycket som pekar på att det var där vi ska söka förebilderna till Lunds domkyrkas föregångare.

Sofia Cinthio

BYGGNADSFRAGMENT FRÅN EN ANGLOSAXISK FÖREGÅNGARE TILL LUNDS DOMKYRKA

Byggnadsfragmentet med reliefen finns utställt i Lunds Domkyrko-museum men ska från juli till november 2013 lånas till en stor interna- tionell utställning i Paderborn som berättar om kristnandet av det medeltida Europa.

Lund grundades i slutet av 900-talet på kungligt initiativ och blev utgångspunkt för den kristna missionen i östra Danmark.

Sofia Cinthio är antikvarie vid Lunds universitets Historiska museum och återkommande skribent i Finn. Foto: Bengt Almgren.

”När Lund blev ärkebiskops- säte 1104pågick redan uppförandet av dagens katedral, helgad åt S:t Laurentius.”

Det kan ta lite tid att upptäcka dem men plöts-ligt en dag kan man få syn på

en ekorrliknande skapelse som är ens närmaste granne under morgonbönen, eller en hare, eller ett fantasidjur man

oss stämma möte med några av gestalterna för att höra vad de kan lära oss om kärlek.

Först enhörningen, den hemlighetsfulla sagofiguren avbildad som en häst med två horn förenade till ett enda. Enligt sagor och legender är enhörningen mycket skygg. Vi

ENHÖRNINGEN, PELIKANEN OCH LAMMET OM KÄRLEKElefanter och björnar, lejon och en bäver, fåglar av alla de slag, mytologiska figurer som enhörningen – i högkoret i Domkyrkan är vi människor omgivna av djuren.

aldrig tidigare sett. Bilderna är inspirerade av fabler. Flera av de utsnidade figurerna i korstolarna är hämtade från Gamla testamentet medan andra återger profeter och månadsbilder. Hela skapelsen inför Guds ansikte, männis-kan är inte alltings mått. Låt

FINN 43

PÅ DJUPET

Lena Sjöstrand.

får iaktta honom på avstånd. Det är svårt för en människa att fånga och tämja en enhör-ning. I medeltida berättelser är det bara till en ung kvinna som sitter ensam under ett träd och väntar som enhör-ningen kommer. När han väl funnit henne lägger han sig i hennes knä och sover tryggt.

enhörningen själv har kom-mit att symbolisera skönhet och oskuldsfullhet. På vissa målningar bär jungfru Maria en enhörning i famnen och så blir den också en bild för Kris-tus. Det enda spiralformade hornet sammanfogat av två visar att han överbryggar och förenar motsatser.

Hornet har också uppfat-tats som en bild för Kristi två naturer, att Kristus är både Gud och människa. Kärlek är enhörningens smeknamn. Ja, det finns till och med berät-telser där enhörningen inte lämnar hovspår efter sig utan små spår av hjärtan. Med sina hovar kan den krossa ond-skan i form av en orm eller en drake. Det sammantvinnade hornet har i sagorna helande verkan. Enhörningen kunde doppa spetsen av hornet i en förorenad källa i skogen så att alla djuren sedan kunde dricka sig otörstiga.

pelikanen är en annan Kris-tusbild. I högkoret finner vi den tillsammans med både strutsen och fågel Fenix. I sjuarmade ljusstakens kapell

finns den på officiantstolens gavel tillsammans med dra-ken. Om pelikanen berättas att den hackar upp sitt eget bröst för att kunna ge sina ungar att dricka av sitt blod för att rädda dem till livet. På Laurentiusstodens fot kombi-neras bilden av pelikanen med en vinranka. Så tolkas pelika-nen som en bild av Kristi död och uppståndelse och mässans vin som drycken som ger liv.

När pelikanen ställs mot draken är det ett sätt att berätta att endast den utgi-vande kärleken kan utmana ondskan. Föreställningarna om fågel Fenix är hämtade från en antik myt. Fenixfå-geln brändes till döds, men uppstod igen ur sin egen aska. Tidigt blev han en bild för uppståndelsen och Kristi återkomst. I högkoret avbildas fågeln med en krans av eklöv, segertecknet, bakom sig. Fe-nix och pelikanen berättar om en kärlek starkare än döden, om vägen genom död till liv. De två fåglarna tillsammans blir en parallell bild av Kristus som ger sig själv på korset och av den tomma graven. De påminner oss om att Kris-tus dör och uppstår för hela skapelsen.

i kryptan, på Adam van Dürens brunnskar, finns Domkyrkans kanske mest kända och även mest gåtfulla lamm. Lammet plågas av en lus som är större än vad lam-met är. Lusen är fjättrad med

ENHÖRNINGEN, PELIKANEN OCH LAMMET OM KÄRLEK

en stor kedja. Tolkningarna av scenen är många. Är det de rika som förtrycker de fattiga? Är det Adam van Düren som plågas av sina uppdragsgivare?

Hos profeten Jesaja säger lammet något om den lidande tjänaren. Tjänaresångerna har i kyrkan i sin tur lästs som texter som förebådar Kristus. I Uppenbarelseboken, Bibelns sista bok, är det Lammet som sitter på tronen. Den lidande kärleken, sårbarhetsmak-ten, segrar. Ser vi lammet som en symbol för Kristus kan scenen på brunnska-ret också vara en scen av kärlekens kamp mot ondska och plågor. Lusen plågar verkligen lammet. Samtidigt är den fjättrad. Lidandena här i världen är inte utplå-nade, men kärleken bjuder dem motstånd och ondskan fjättras. Också det segrande lammet finns avbildat i Dom-kyrkan. På dörröverstycket till den södra porten finns ett lamm som bär segerfanan.

enhörningen, pelikanen och lammet berättar för oss om en kärlek som vill komma till oss, en kärlek som helar och som går i närkamp med ondskan. En kärlek som är starkare än döden och plågorna.

Denna kärlek följer och firar vi när vi i fasta och påsk följer Kristi väg genom död till liv, från korset till den öppna graven.text Lena Sjöstrand domkyrkokaplan

UNG KRÖNIKÖRGEMENSKAP OCH SAMMANHANG

hur det kändes och den känslan fanns inte i handbollslaget. Jag kunde inte stå upp för mig själv, mina åsikter och min tro. Varför vet jag faktiskt inte, men det gjorde mig ledsen och besviken.

trots att jag inte trivdes lika bra som jag gjorde på Åh fortsatte jag att träna med laget och valde så småningom att gå idrottspro-grammet med handbollsprofil på gymnasiet. Jag fortsatte kämpa och träna men när det var dags att skriva på kontrakt för Lugis utvecklingslag, på våren 2011, be-stämde jag mig för att ställa skorna på hyllan. Detta skedde ungefär samtidigt som jag bestämde mig för att sluta vara fadder för konfir-manderna på Åh och helt plötsligt stod jag utan gemenskap och sam-manhang bortsett från skolan. Det blev tyngre att hantera än vad jag hade trott och jag gick ner mig lite grann. Jag har aldrig varit depri-merad men det var en tung period i mitt liv.

när jag efter sommaren 2011 lyckades sätta fingret på vad det var som gjorde att jag kände mig ensam tog jag kontakt med ”de 24 äventyren” och blev inbjuden att komma på höst- och vårgrup-pens första konfirmationsträff. Det var en ganska oväntad upplevelse eftersom jag kom från en mer ”tra-ditionell” konfirmationsgrupp.

Jag tror att de flesta kon-firmander och nya ledare blir förvånade när prästen själv sätter på Ebba Gröns låt ”Häng Gud” och jag måste erkänna att jag tänkte att det här var nog inte riktigt min grej. Trots den omtumlande träffen med de 24 äventyren bestämde jag mig för att ge gänget en chans och fortsatte att gå på träffarna. Efter ett tag kom jag in mer i gruppen och återfick känslan av att vara del av något. Jag fick tillbaka känslan som jag

hade haft på Åh som jag under-medvetet hade saknat så mycket. Det har fått mig att tänka en del på vad det kan betyda, inte bara för mig, utan för alla andra som är med i en grupp.

du som läser detta har säkert redan förstått att gemenskap och sammanhang är två av de absolut viktigaste sakerna för mig. Jag har upplevt både att vara ensam och utanför och att vara älskad, väl-kommen och efterlängtad. Baserat på egna erfarenheter kan jag inte mer än utgå från att alla människor behöver ett sammanhang. Det kan vara ett idrottslag, en teatergrupp eller, som i mitt fall, en kristen gemenskap. Vad som är viktigt är din egen inre känsla, hur du känner inför gruppen och vad ni håller på med.

jag älskar stämningen i kon-firmationsgrupper och jag skäms inte längre för att säga det. Jag bär med mig så många glada minnen och det kommer ingen någonsin att kunna ta ifrån mig och det är på grund av just de stunderna som jag är konfirmandledare idag. Jag ser det som min uppgift att få barn och ungdomar att känna sig välkomna, efterlängtade och fram-förallt få dem att känna att de är en del av ett sammanhang. Jag vill bidra till att barn får ta del av käns-lan som jag har haft under tiden på Åh och med de 24 äventyren och hjälpa ungdomar att hitta den plats där de lär sig hur det känns att bli älskad.

För mig har kyrkan varit den platsen och jag hoppas att den kommer fortsätta att vara det. Jag känner verkligen att jag har hittat en plats där jag hör till och är en del av ett sammanhang. Om du längtar efter att vara med i ett samman-hang, föreslår jag att du tar kontakt med en konfirmationsgrupp. Det gjorde jag och jag kan lugnt säga att jag aldrig har ångrat det, inte en sekund./ Erik Modéus

Jag har under hela mitt liv alltid varit en del av något, en del av en grupp och ett samman-

hang. En av mina största passioner i livet är idrott, av alla dess slag. Under åren som gått har jag tränat handboll, gått på bollskola, fotboll, tennis, badminton, squash och har även dansat. Bollar, träning och rytmer har varit en viktig del av mitt liv och kommer alltid att vara det. Dessa idrotter har alltid fört mig in i nya sammanhang och det har varit viktigt för mig. Som barn tror jag dock inte att man inser vikten av att vara en del av ett sammanhang, eftersom de flesta lever med minst en förälder under de första åren i livet och därför tar för givet att det alltid finns män-niskor som bryr sig. Sedan, när man börjar närma sig vuxenlivet, inser man hur viktiga vissa personer eller sammanhang kan bli. Vikten av ett sammanhang förstod i alla fall inte jag, men det har jag lärt mig nu.

i februari 2009 åkte jag iväg på mitt första konfirmationsläger, nervös men full av förväntan. Jag skulle få träffa många nya män-niskor och förhoppningsvis skaffa nya vänner. Lägret, som var på Åh Stifts- och Konferensgård utanför Ljungskile, var något av det absolut roligaste jag någonsin varit med om och det är något som jag alltid kommer att bära med mig. Jag kände verkligen att jag hade ham-nat på rätt ställe och att Åh skulle bli en viktig plats för mig. När jag ser tillbaka på lägret idag förstår jag att jag lärde mig något viktigt.

När jag var på läger på Åh trivdes jag otroligt bra och kände mig trygg och säker. Jag kunde vara mig själv och säga, tycka och tro vad jag ville utan att någon tryckte ner min åsikt. När jag efter en vecka kom hem igen och åkte iväg på en handbollsträning märkte jag att jag faktiskt inte trivdes i mitt lag. Efter att ha varit i ett samman-hang där jag trivdes lärde jag mig