folkhälsorapport · utbildning och skillnaderna i dödlighet mellan den högsta och lägsta...

Folkhälsorapport

2019

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Hållbarhetsavdelningen

Folkhälsorapport 2019 2019-03-14

Växjö kommun www.vaxjo.se

2 (34)

Sammanfattning

Sverige är ett land där folkhälsan, om man mäter på traditionellt sätt – med fokus på

spädbarnsdödlighet eller medellivslängd – är mycket bra, men det finns skillnaderna i hälsa

och livslängd mellan olika socioekonomiska grupper. Forskningen visar att den sociala

ojämlikheten i dödsrisker för 30–60 åringar har ökat bland kvinnor och unga män. I Växjö

kommun är folkhälsans nivå, mätt som medellivslängd för både män (81,8 år) och kvinnor

(85,1 år) något högre än Riket. Insjuknade och dödlighet i hjärtinfarkt har fortsatt att minska.

Andelen (72 %) av befolkningen som uppger bra eller mycket bra hälsa har minskat något och

är ungefär som Riket.

Uppföljning av den lokala ungdomspolitiken (”Luppen”) visar att en högre andel

gymnasieungdomar (72 %) i Växjö kommun än ungdomar i övriga kommuner (66 %) svarar

att de upplever en bra eller mycket bra hälsa. Bland ungdomar i Växjö tätort svarar 71 % och

bland dem som bor i tätorter och på landsbygden 74 % att de upplever bra eller mycket bra

hälsa. En jämförelse av gymnasieelevers upplevda hälsa mellan 2015 och 2018 visar inga

större förändringar. Det bör uppmärksammas att ungdomars svar pekar mot att en låg andel

ungdomar är fysiskt aktiva, 45 % av flickorna och 30 % av pojkarna tränar pulshöjande högst

en gång i veckan, samt att en ökad andel ungdomar som svarar att man hoppar över frukost,

lunch och middag.

Kombination av stress, dålig sömn, bristande fysisk aktivet, dåliga matvanor avsaknad av

gemenskap pekar mot risk för framtid större hälsoproblem för såväl ungdomar som vuxna

med ökade skillnader i hälsa och förstärkta socioekonomiska klyftor.

Med utgångspunkt från att folkhälsan i Växjö kommun har ett gott utgångsläge bör några

områden uppmärksammas:

Levnadsvanor. Andelen invånare 16–84 år som är stillasittande mer än 7 timmar per dag är 50

%, en minskad andel invånare äter frukt och grönt minst tre gånger per dag (23 %) och

andelen invånare med fetma är oförändrad (13 %).

Psykiskt välbefinnande. Andelen invånare 16–84 år som uppger nedsatt psykiskt

välbefinnande är 17 %, vilket är högre än Riket.

Tillit. Andelen invånare 16–84 år som uppger att de i allmänhet inte litar på andra människor

har ökat från 23 % (2016) till 28 % (2018). Även andelen som avstår från att gå utomhus

ensamma har ökat från 22 % (2016) till 31 % (2018). 59 % av brukare av invånare med

hemtjänst uppger att de besväras av ensamhet.

Narkotika. Den narkotikarelaterade dödligheten bland män har ökat, utvecklingen är den

samma i Riket. Tramadol är nu ett av de vanligast förekommande missbrukspreparaten i

Växjö.

http://www.vaxjo.se/



3 (34)

Folkhälsoarbete i Växjö kommun

Det är viktigt att alla aktörer aktivt arbetar för att skapa synergier mellan tvärsektoriella

perspektiv och processer, särskilt som de flesta perspektiv i grunden handlar om mer jämlika

villkor och förutsättningar.

Genom Växjö kommuns processarbete och hållbarhetsprogram ges förutsättningar för att för

att säkerställa hälsa och välbefinnande. Växjö kommuns processarbete har som

målkommunens resurser ska komma alla kommunens invånare till del på bästa sätt. Växjö

kommuns program Hållbara Växjö ska ge en riktning för Växjö kommuns arbeta på lång sikt.

Rapporten lämnar följande rekommendationer för att säkerställa hälsa och välbefinnande:

Uppmärksamma ojämlikheter - för att hantera dem

• Uppmärksamma och följ upp skillnader mellan orter och bostadsområden vad gäller

levnadsvillkor, tillit, trygghet och levnadsvanor

• ge förutsättningar för att barn och ungdomar får likvärdiga uppväxtvillkor

Gör insatser som skapar tillit och trygghet

• Uppmärksamma ungdomars erfarenheter, i relation till andra människor och

institutioner, kommunikationssamhället, sexuella trakasserier och övergrepp och

segregering i samhället

• Uppmärksamma civilsamhällets roll

• Uppmärksamma hur det offentliga rummet kan skapa tillit och trygghet

Främja goda levnadsvanor - för minskade skillnader i hälsa

• Främja goda matvanor och fysisk aktivitet

• Ta fram riktlinjer för minskat bruk av alkohol/narkotika/doping/tobak




4 (34)

1 Innehåll

1 Beskrivning av uppdrag ................................................................................................... 6

1.1 Syfte ............................................................................................................................. 6

2 Metod ................................................................................................................................. 7

3 Kunskapsöversikt .............................................................................................................. 7

4 Resultat ............................................................................................................................ 16

5 Analys ............................................................................................................................... 19

Källor ....................................................................................................................................... 21

Bilagor ..................................................................................................................................... 23




5 (34)

Bakgrund

Begreppsförklaring

Hälsa

Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

frånvaro av sjukdom eller svaghet. 1

Hälsa är en fundamental rättighet för alla. Hälsa och välbefinnande är både en förutsättning

för och en investering i ett gott liv och i bärkraftiga och hållbara samhällen. Hälsa är inte

endast motsatsen till sjukdom eller funktionsnedsättning, utan god hälsa kan uppnås även om

man är sjuk eller har en funktionsnedsättning. I och med att hälsa innefattar ett tillstånd av

välbefinnande är det högst personligt och knutet till upplevelse samt påverkat av livssituation

och -villkor, erfarenheter, förväntningar och drömmar. Välbefinnande är kopplat till en känsla

av att må bra fysiskt, psykiskt och socialt, och växlar genom livet beroende av behov och

förväntningar.

• Fysiskt välbefinnande handlar om fysisk aktivitet, frånvaro av smärta, om sömn,

närhet och beröring, mat och matvanor och tillgång till hälso- och sjukvård.

• Psykiskt välbefinnande är ett tillstånd där individen kan förverkliga sina egna

möjligheter, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det

samhälle som hen lever i, och är alltså mer än enbart frånvaro av psykisk ohälsa. Det

inbegriper både individens egen upplevelse och relationen mellan individen och hens

sociala sammanhang.

• Det sociala välbefinnandet innefattar våra relationer till andra människor. För

välbefinnandet är det viktigt att vara bekräftad och känna sammanhang och tillhörighet

i vardagen, i familjen, i skolan, på jobbet och bland vänner, och det gäller både det

sociala och det psykiska välbefinnandet.

Välbefinnande beror också på självständighet, förhållandet till existentiella frågor, förmågan

att förstå sin intellektuella och känslomässiga kapacitet, förmågan att kunna hantera stress,

frihet från missbruk och beroende, förmågan att förstå och påverka sin situation och förmågan

att arbeta och bidra till samhället. En del strukturella förutsättningar är centrala för individens

välbefinnande, bland annat demokrati, säkerhet och rättigheter till utbildning, arbete, bostad,

hälso- och sjukvård, habilitering, stöd i vardagen, tillgänglighet och delaktighet.

Positiva upplevelser, till exempel genom musik, konst, natur och en trivsam vardagsmiljö är

viktiga för välbefinnandet. Även här är den egna subjektiva upplevelsen central och beror på

individens situation, förmåga, möjligheter och förväntningar.

1 WHO, 1948




6 (34)

Folkhälsa

Folkhälsa är enligt Janlert (2000) ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn

till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar därför inte bara om att

hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt.

Ojämlikhet i hälsa

Ojämlikhet i hälsa har definierats som systematiska skillnader i hälsa mellan samhällsgrupper

med olika social position – huvudfokus är socioekonomi och kön. Man skiljer mellan

• hälsogradienten som skär genom hela samhället och

• hälsoskillnader mellan grupper i utsatta eller marginaliserade positioner och den

övriga befolkningen (Kommissionen för jämlik hälsa, 2017).

1 Beskrivning av uppdrag

Rapporten är framtagen av folkhälsosamordnare vid hållbarhetsavdelningen på uppdrag av

kommunstyrelsens ansvariga för området folkhälsa.

1.1 Syfte

Syftet med Folkhälsorapport 2019 är att ge ett underlag för folkhälsoarbete i Växjö kommun

och kommunens arbete med Agenda 2030. Rapporten ska ge en bild av befolkningens hälsa

och hälsans fördelning och faktorer som påverkar hälsans utveckling och innehålla aktuell

kunskap inom området folkhälsa.

Agenda 2030

Kommunstyrelsen har beslutat att påbörja arbetet med att ta fram ett hållbarhetsprogram för

Växjö kommun. Arbetsnamnet är ”Hållbara Växjö 2030” och ska antas politiskt våren 2019.

Folkhälsorapporten kommer att användas som ett underlag för Växjö kommuns

hållbarhetsprogram Hållbara Växjö 2030.

Programmet blir en lokal Agenda 2030 och arbetet utgår från FN:s Agenda 2030.

Hållbarhetsprogrammet ska dels vara styrande för Växjö kommunkoncern, alltså både

nämnder och kommunalt ägda bolag, men berör också hela samhället. Programmet kommer

att innehålla både en vision och mål till år 2030 för att öka samarbete och möjligheterna att

lösa gemensamma utmaningar tillsammans inom Växjö kommunkoncern.

Agenda 2030-delegationen uppmärksammar några frågor som särskilt behöver prioriteras:

ökande psykisk ohälsa i alla åldrar, livsstilsbetingade riskfaktorer för icke-smittsamma

sjukdomar, såsom ohälsosamma matvanor, stillasittande, rökning och alkohol och

hälsoproblem kopplade till buller, luftföroreningar och kemikalier.




7 (34)

2 Metod

Registerdata är hämtade från Folkhälsomyndigheten, SCB (Bilaga 1), Folkhälsomyndigheten

och SKL: Öppna jämförelser folkhälsa 2019. (Bilaga 1), Växjö kommun, MUCF Uppföljning

av den lokala ungdomspolitiken (Bilaga 2), Växjö kommun, Länsstyrelsen Östergötland:

Narkotikaanalyser (Bilaga 4).

3 Kunskapsöversikt

Dödlighet

Folkhälsomyndigheten beskriver i rapporten Folkhälsan i Sverige (2018) att folkhälsan i ett

internationellt perspektiv är god och utvecklas positivt för de allra flesta. Befolkningen i

Sverige har en hög medellivslängd, god självskattad hälsa och god tillgång till hälso- och

sjukvård. Sverige har enligt EU-kommissionen den femte högsta medellivslängden i EU.

Antalet förväntade friska levnadsår för både män och kvinnor vid 65 års ålder är bland de

högsta i hela EU. Könsskillnaderna är relativt små, men det finns socioekonomiska klyftor.

Exempelvis är medellivslängden hos män med universitetsutbildning nästan fem år längre än

bland män som inte har gått ut gymnasiet (EU-kommissionen). Hjärt- och kärlsjukdomar är

fortfarande den vanligaste dödsorsaken. Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar har

ersatt stroke som tredje vanligaste dödsorsak.

Sjuklighet

Muskel- och skelettbesvär och depression är bland de största orsakerna till dålig hälsa. En av

sex personer i Sverige högt blodtryck, en av tio har kronisk depression och en av tretton har

astma. Under fem procent av befolkningen har diabetes, vilket är lägre än i de flesta andra

EU-länder. Bland de personer som har lägst utbildning har sex procent fler astma, och

diabetes är över två och en halv gånger så vanligt i denna grupp jämfört med de mest

högutbildade.

Socioekonomiska förhållanden – hälsa

Ojämlikheten i hälsa visar sig bland annat i medellivslängd där skillnaderna i återstående

medellivslängd vid 30 års ålder 2016 är 6,2 år mellan personer med förgymnasial respektive

eftergymnasial utbildning och 3,3 år mellan män och kvinnor2. För alla de större

dödsorsakerna är den förtida dödligheten högre bland dem med förgymnasial utbildningsnivå

än dem med eftergymnasial, och skillnaderna mellan utbildningsgrupperna har ökat 2006–

2016 (Folkhälsomyndigheten 2018).

Socioekonomisk situation, särskilt inkomst och ekonomisk standard, har stor betydelse för

hälsan i alla åldrar. Livsvillkor, som arbete och försörjning, har förbättrats för de flesta i

Sverige under perioden 2006–2016, men sysselsättningsgraden är lägre och

långtidsarbetslösheten högre för personer med förgymnasial utbildning jämfört med personer

2 Se bilaga 1




8 (34)

som har gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Även inkomstskillnaderna har ökat, där de

med lägst inkomster halkar efter övriga grupper (Folkhälsomyndigheten, 2018).

Enligt Fritzell (2016) finns det goda skäl att anta, och också empiriska belägg för, att

sambandet mellan inkomst och hälsa är ömsesidigt.

Laura Hartman och Anna Sjögren, Kommissionen för jämlik hälsa, beskriver i rapporten Hur

ojämlikt är Sverige? utvecklingen av de sociala skillnaderna i dödsrisker mellan 1994 och

2011 för 30–60 åringar och undersöker hur ojämlikheten ser ut i olika kommuner och olika

delar av landet. Några slutsatser i analysen är att

• ojämlikheten i dödsrisker är betydligt större bland män än bland kvinnor

• sambandet mellan dödlighet och disponibel inkomst är särskilt starkt för låga

inkomster, mer så än för låga utbildningsnivåer. Detta tyder på att dålig hälsa också är

ett skäl till att personer är fattiga.

• den sociala ojämlikheten i dödsrisker har ökat bland kvinnor oavsett hur vi mäter

utvecklingen, medan ökningen inte är lika entydig för män.

• dödsriskerna bland grupper med mindre resurser är lägre där inkomst- och

utbildningsnivån är hög och andelen arbetslösa är låg

Tabellen nedan visar dödsrisken i åldersgruppen 30–60 år i gruppen med lägst inkomst och

utbildning och skillnaderna i dödlighet mellan den högsta och lägsta kvintilen inom utbildning

och inkomst.

Dödsrisker och ojämlikhet i dödsrisker 2007–2011 för åldersgruppen 30–60 år. Antal

dödsfall per 1000 personer inom tre år. Växjö kommun och Riket.

Kvinnor Kvinnor Kvinnor Män Män Män

Dödsrisk lägst

inkomst

Inkomst K1-

K5

Utbildning K1-

K5

Dödsrisk lägst

utbildning

Inkomst K1-

K5

Utbildning K1-

K5

Växjö 11 9 6 16 11 10

Källa: Hartman, L. & Sjögren, A. (2017) Bearbetat av Växjö kommun

Psykisk ohälsa

I Sverige har den psykiska ohälsan ökat i alla åldersgrupper, i synnerhet bland unga och

kvinnor, under de senaste tjugo åren. Psykisk ohälsa utgör den största enskilda orsaken till

sjukskrivningar och är enligt Folkhälsomyndigheten ett fortsatt stort folkhälsoproblem.

Särskilt tydligt är det när kvinnor rapporterar självskattat nedsatt psykiskt välbefinnande.

Suicid är vanligare bland män än kvinnor samt bland personer med förgymnasial utbildning

jämfört med dem som har gymnasial eller eftergymnasial utbildning.

I rapporten Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 framgår att självrapporterade

psykosomatiska besvär, som huvudvärk, nedstämdhet och sömnsvårigheter, har ökat bland

11-åringar mellan åren 2013/14 och 2017/18. För flickor har andelen med flera

psykosomatiska besvär ökat från 29 till 41 procent, medan andelen bland pojkar har ökat från




9 (34)

20 till 30 procent. Andelen 11-åringar som uppger psykosomatiska besvär är den högsta sedan

studien började 1986.

Även många äldre lider av psykisk ohälsa. En tredjedel av alla över 65 år har vårdats för

psykisk sjukdom alternativt använt psykofarmaka. Suicid är också vanligare hos äldre, främst

män, än i gruppen 20–64 år. Psykisk ohälsa är vanligare hos personer 65 år och äldre jämfört

med personer 18 till 64 år. 2016 hade 34 procent av alla över 65 år vårdats för psykisk

sjukdom eller använt psykofarmaka. I gruppen 18–64 år var andelen hälften så stor, 17

procent. Högst förekomst av psykisk ohälsa (vårdats för psykisk sjukdom eller använt

psykofarmaka) bland de äldre har Kronoberg, Västra Götaland och Hallands län, medan

Norrbotten ligger lägst (Socialstyrelsen, 2018).

Skillnader i levnadsvanor

Personer med kortare utbildning rapporterar i högre utsträckning övervikt och fetma som

också är vanligare bland män än kvinnor. Samma mönster syns för stillasittande fritid. Det är

också en större andel som uppger att de röker dagligen bland personer med förgymnasial och

gymnasial utbildning, jämfört med personer med eftergymnasial utbildning.

Smittsamma sjukdomar

Sverige har generellt ett bra skydd mot smittsamma sjukdomar men drabbades under 2017 av

ett större utbrott av campylobakter. En stor ökning av gonorré skedde även mellan 2016 och

2017.

Utrikes födda

Både internationellt och i Sverige verkar hälsan vara sämre bland utrikes födda än inrikes

födda. Flyktinggrupper har till exempel sämre psykisk hälsa. Invandrare avstår också oftare

från att söka vård trots att de har behov av detta. Den psykiska hälsan har till exempel påvisats

vara sämre hos flyktinggrupper än inrikes födda i flera europeiska länder då till exempel

depressioner, ångest, posttraumatisk stress och sömnsvårigheter är vanligare hos denna grupp

än andra (Migrationsverket, 2018). Enligt en rapport från Socialstyrelsen 2015 beräknas

ungefär 20–30 procent av asylsökande flyktingar i Sverige lida av någon form av psykisk

ohälsa. Det är svårt att säga vilken den vanligaste diagnosen är. De forskningsstudier som

finns har endast undersökt delar av gruppen och fokuserat på vissa diagnoser, till exempel

posttraumatisk stress syndrom (PTSD), depression eller ångesttillstånd. Enligt Röda Korsets

Högskolas undersökning från 2016 så rapporterade mer än en tredjedel av flyktingar som kom

från Syrien tydliga problem med ångest och/eller depression. Samtidigt uppvisade 30 procent

av de syriska flyktingarna symtom på PTSD (Migrationsverket, 2018).

Äldre

Fall och fallskador bland äldre är ett växande folkhälsoproblem. Anledningarna är att vi blir

allt äldre och bor dessutom ofta kvar i hemmet. I genomsnitt kommer var tredje person över

65 år att råka ut för en fallolycka. Skörare skelett, försämrad muskulatur och balans, sämre

syn, sjukdomar och mediciner hör ihop med stigande ålder och är riskfaktorer för fall.

Ungefär 8 av 10 av de som faller och skadar sig är personer över 65 år. Kvinnorna drabbas




10 (34)

värst. Det beror dels på kvinnors högre medellivslängd och dels på att kvinnor i högre grad

har benskörhet (1177).

Miljöfaktorer

Miljöfaktorer som till exempel buller påverkar också hälsan. Uppskattningsvis en femtedel av

befolkningen är exponerad för trafikbuller över gällande riktvärde (Folkhälsomyndigheten

2018).

Tillitens villkor

Tillit delas ofta i två delar, dels social tillit, som avser i vad mån man har tillit till samhällets

välfärdssystem eller andra institutioner, samt personlig tillit, som är kopplad till individer, till

människor med namn och ansikten Upprepade besvikelser med förlust av tillit till andra leder

till cynism, fientlighet och social isolering. (Kristensson, 2017).

Region Kronoberg (2018) redovisar i en rapport att ungas tillit till vuxna har minskat över tid.

Fyra mönster som kan bidra till att tillit raseras

• Negativa erfarenheter, i relation till andra människor och institutioner

• Kommunikationssamhället, och konsekvenserna av att ständigt behöva förhålla sig

dess risker

• Sexuella trakasserier och övergrepp

• Segregering i samhället, och tankar om ”vi och dom”

Social isolering är en mycket stor riskfaktor för både psykisk och somatisk ohälsa bland äldre.

Andelen som anger ängslan, oro och ångest är högre hos de som bor i områden med låg

socioekonomisk situation (Kristensson, 2017).

Offentliga platser har stor betydelse för vilka sociala processer och sociala nätverk som

utvecklas. I rapporten Stadsbyggande och segregation beskrivs hur dessa förutsättningar

skiljer sig åt vid en jämförelse mellan stadsdelar. (Legeby, Berghaus Pont, Marcus, 2015). Kristensson (2017) menar att sociala kontakter också skyddar mot sjukdom, medan få sociala

kontakter (social isolering) ökar individens risk för sjukdom. Detta är särskilt tydligt för

insjuknande och död i hjärtinfarkt, men har också visats för en rad andra hälsoutfall, särskilt

mental ohälsa och självskattad hälsa. Särskilt tycks emotionellt stöd i form av uppskattning ha

en positiv effekt på hälsan. Betydelsen av dessa faktorer blir särskilt tydlig vid kombination

av arbetssituation och civilstånd, och en arbetslös, frånskild man med tunna sociala nätverk

har en särskilt hög risk för sjukdom och ohälsa.

Tidig uppväxt

För barnens hälsa ser man tydliga effekter utifrån vårdnadshavarens socioekonomiska

situation där särskilt ensamstående småbarnsföräldrar med små ekonomiska resurser är en

utsatt grupp. Barnets fysiska och psykosociala livssituation påverkar därför barnets

hälsoutveckling, den kognitiva förmågan samt fysisk och psykisk hälsa, både under

barndomen och i vuxenlivet. Detta gäller alla hälsoutfall som tidig död, hjärtsjukdom, psykisk

ohälsa, självskattad hälsa och riskbeteende (Kristensson, 2017).




11 (34)

Europeiska siffror visar att andelen barn 0–6 år som har emotionella problem är mellan 12 och

18 procent. Även späda och små barn kan lida av psykisk ohälsa. Små barn har lika ofta

psykiska svårigheter som äldre barn. Vad gäller små barn kan psykiska svårigheter definieras

som störningar i utvecklingsprocessen som − om den inte åtgärdas – ökar riskerna för senare

beteenderubbningar (Socialstyrelsen,2018).

Skillnader i levnadsvillkor för barn

UNICEF beskriver i en rapport (2016) skillnader i levnadsvillkor och välbefinnande för barn

11, 13 och 15 år gamla i de 30 rikaste länderna i världen. I rapporten mäts skillnader i

inkomst, utbildning, hälsa och välbefinnande. I en sammantagen beräkning finns minst

ojämlikhet i Danmark, följt av Finland och Norge. Sverige har placering 23. Island och

Sverige, tidigare i toppen av tabellen, är nu marginellt över den tredje tredjedelen.

Förskolan

Folkhälsomyndigheten och Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin sammanfattar i

rapporten Förskolans påverkan på barn (2017). Rapporterna pekar mot forskning som tyder

på att barn som gått i förskola är bättre på språk och matematik. De har också en bättre

psykisk hälsa och får färre infektioner, framför allt öroninflammationer. I vuxen ålder har de

högre utbildningsnivå och en högre inkomst jämfört med barn som inte gått i förskola.

Utbildad personal och rutiner för övergång från förskola till skola har positiva effekter på

barns psykiska hälsa och kognitiva utveckling.

Skolan

Skolverket skriver i en rapport att resultaten från PISA 2015 att det finns problem när det

gäller elevers välbefinnande skolan. Var femte 15-åring känner sig konstig och missanpassad i

skolan. Lika stor andel känner sig ensamma i skolan.

• Sverige är ett av de länder där elevernas upplevelse av tillhörighet i skolan minskat

mest

• Runt var sjätte svensk elev uppger att de utsätts för mobbning minst några gånger i

månaden

• Socioekonomiskt svaga elever och elever med utländsk bakgrund känner mindre

tillhörighet i skolan

Skolinspektionen genomförde under våren 2018 en enkätundersökning till 56 000 elever och

19 500 lärare i 1412 grund- och gymnasieskolor. I undersökningen framgår bland annat:

• Även om en klar majoritet av eleverna uppger att de känner sig trygga i skolan så finns

det i så gott som samtliga skolor elever som inte gör det

• Den upplevda tryggheten har försämrats under de senaste fem åren

Folkhälsomyndigheten beskriver i rapporten Psykisk hälsa bland 11, 13 och 15 åringar

(2018) att de allra flesta 11-, 13- och 15-åringar uppger att de är tillfreds med livet. Under de

senaste 15 åren har andelen med hög livstillfredsställelse varit stabil. Det är vanligare att

pojkar uppger hög livstillfredsställelse, högt välbefinnande och god självkänsla jämfört med

flickor.




12 (34)

Rapport Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11, 13 och

15 åringar (2018) att under de senaste decennierna har det skett en ökning av psykisk ohälsa

bland barn och unga i Sverige. Resultaten från studien Skolbarns hälsovanor 2013/14 visade

till exempel att andelen 13- och 15-åringar i Sverige som uppgett att de har haft minst två

psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan de senaste sex månaderna, hade fördubblats

under perioden 1985/86 till 2013/14, både för flickor och pojkar. För 11-åringarna hade det

dock inte skett någon ökning under samma period, utan andelen med besvär hade varierat.

Resultat från 2017/18 visar att självrapporterade psykosomatiska besvär, som huvudvärk,

nedstämdhet och sömnsvårigheter, har ökat bland 11-åringar mellan åren 2013/14 och

2017/18. För flickor har andelen med flera psykosomatiska besvär ökat från 29 till 41 procent,

medan andelen bland pojkar har ökat från 20 till 30 procent. Andelen 11-åringar som uppger

psykosomatiska besvär är den högsta sedan studien började 1986. När det gäller 13- och 15-

åringar har det däremot inte skett någon statistiskt signifikant ökning sedan mätningen år

2013/14. Däremot har andelen med psykosomatiska besvär ökat kontinuerligt under de

senaste decennierna och är hög.

Folkhälsomyndigheten skriver som slutsats i en rapport (2018) att Sammantaget är det troligt

att såväl brister i skolans funktion, som en ökad medvetenhet om de ökade krav som

förändringarna på arbetsmarknaden medför, har bidragit till ökningen av psykosomatiska

symtom bland barn och unga.

Ungdomars hälsa

En högre andel gymnasieungdomar i Växjö kommun3 än ungdomar i samtliga lupp-

kommuner svarar

• att de upplever en bra eller mycket bra hälsa (Växjö 72 %, samtliga kommuner 66 %))

• att de tränar så att du blir andfådd eller svettas flera gånger i veckan eller varje dag

(Växjö 63 %, samtliga kommuner 57 %)

• att de har använt narkotika (Växjö 14 %, samtliga kommuner 10 %)

En lägre andel ungdomar i Växjö kommun än i samtliga lupp-kommuner svarar

• att de sällan eller aldrig dricker starköl, alkoläsk vin eller sprit (Växjö 50 %, samtliga

kommuner 55 %)

2018 svararar

• en något högre andel (5 %) att de blivit mobbade under en längre period än 2015 (3 %)

• en något lägre andel (72 %) uppger bra eller mycket bra hälsa än 2015 (74 %)

Andel flickor är högre än andel pojkar som har svarar att de

• har någon sjukdom eller nedsatt funktion (flickor 13 %, pojkar 7 %)

• blivit mobbade under längre period (flickor 5 %, pojkar 3 %)

• känt sig stressade varje dag (flickor 26 %, pojkar 10 %)

3 Se bilaga 2




13 (34)

• känt sig deprimerade varje dag (flickor 13 %, pojkar (4 %)

• sällan eller aldrig dricker sprit (flickor 46 %, pojkar 53 %)

Anden pojkar är högre än andelen flickor som svarar

• att de har bra eller mycket bra hälsa (pojkar, 80 %, flickor 60 %)

• att de tränar så de blir svettiga (pojkar 70 %, flickor 55 %)

• att de har använt narkotika (flickor, 10 %, pojkar 18 %)

Bland ungdomar som bor utanför Växjö stad uppger en lägre andel att de blivit mobbade varje

dag, att de har sjukdom eller nedsatt funktion, att de känner stress varje dag, depression varje

dag, att de sällan eller aldrig dricker starksprit och att de sällan eller aldrig röker. Det kan

uppmärksammas att en högre andel ungdomar i Araby än samtliga ungdomar Växjö kommun

har ohälsa i form av olika symptom flera gånger i veckan eller varje dag; huvudvärk 21 %

(samtliga Växjö: 13 %), ont i magen 22 % (samtliga Växjö: 14 %), stress 48 % (samtliga

Växjö: 46 %), nedstämd 36 % (samtliga Växjö: 26 %), svårt att somna 36 % (samtliga Växjö:

28 %) och dålig sömn 33 % (samtliga Växjö:25%).

Av ungdomarna svarar 10 % att de har någon sjukdom eller nedsatt funktion, vilket är något

lägre än samtliga Lupp-kommuner (12 %) och oförändrat i jämförelse med 2015.

Andelen som uppger att de hoppar över måltider har ökat från 2015 till 2018 vad gäller

frukost, lunch och middag.

Andelen ungdomar som har använt narkotika är relativt oförändrad mellan år 2015 – 2018, 4

procent i grundskolan och 14 procent i gymnasiet. I gymnasiet har 14 procent i de

studieförberedande programmen använt narkotika och 10 procent i de yrkesförberedande

programmen. 10 procent av flickorna och 18 procent av pojkarna svarar att de någon gång

använt narkotika.

Studier och arbetsliv

Bland unga som varken arbetar eller studerar är det vanligare att känna sig deprimerad, ha lågt

självförtroende och uppleva fysiska besvär. Allvarliga problem med oro, ångest och rädsla är

mer än dubbelt så vanligt bland de som varken arbetar eller studerar jämfört med andra unga.

Bland de unga männen är det dessutom fem gånger så vanligt att skatta sin allmänna hälsa

som dålig eller mycket dålig jämfört med unga män i studier eller arbete. Andelen som fått

öppen psykiatrisk vård är tre gånger så hög i gruppen unga som varken arbetar eller studerar

som i ungdomspopulationen i sin helhet. Öppen psykiatrisk vård är vanligast bland unga som

varken arbetar eller studerar i åldern 16–19 år och andelen minskar med åldern (SOU

2018:11).

Enligt Försäkringskassans statistik är sjukfrånvaron betydligt högre inom kommuner och

landsting än inom det privata näringslivet. Framförallt är det en högre andel kvinnor och en

större andel personal i kontaktyrken med kända arbetsmiljörisker, som arbetar inom offentlig

jämfört med privat verksamhet. För att förebygga sjukfrånvaro bör fokus ligga på att skapa




14 (34)

goda förutsättningar för hållbart arbete inom vård, skola och omsorg (Försäkringskassan,

2018)

Det finns studier som visar att när fler unga inte kommer in på arbetsmarknaden, ökar också

andelen unga med psykisk ohälsa. Genom att fullfölja sin utbildning och få fotfäste på

arbetsmarknaden öppnas också möjligheter till bättre ekonomi, inflytande och högre social

position, och med det kommer livsvillkor och levnadsvanor som är gynnsamma för hälsan.

Forskning visar också att föräldrars utbildning och härkomst spelar stor roll för elevens

skolresultat. Nedsatt psykiskt välbefinnande är vanligare bland yngre och särskilt bland

kvinnor. (SKL, 2019).

Matvanor och fysisk aktivitet

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har tagit fram rapporten Förslag till åtgärder

för ett stärkt långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet

(2018). I rapporten framgår att det pågår en samhällsutveckling som i mycket är positivt för

folkhälsan, men för vissa sjukdomar och riskfaktorer förvärras situationen, som diabetes och

övervikt. Sedan 1980 har förekomsten av fetma tredubblats hos vuxna från 5 till 15 procent

och i dag har varannan vuxen övervikt eller fetma. 15–20 procent av barn och unga uppskattas

vara feta eller överviktiga i 10-årsåldern. Övervikt är vanligare bland barn i områden med låg

utbildningsnivå och skillnaderna tenderar att öka. Bland vuxna är fetma nästan dubbelt så

vanligt bland med förgymnasial utbildning jämfört med dem med eftergymnasial utbildning.

Ohälsosamma matvanor är en av de största riskfaktorerna för ohälsa och för tidig död i

Sverige. Matvanor och fysisk aktivitet är relaterat till hälften av de tio största riskfaktorerna

till ohälsa och för tidig död, främst hjärt- och kärlsjukdomar.

Konsumtionen av kött och godis har fördubblats, konsumtionen av kolsyrade drycker har

fyrdubblats, bilåkandet har ökat och mellan 1990 och 2015 minskade antalet cykelresor med

38 procent. Barns skolresor med cykel minskade med 38 procent under samma period.

Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem bland ungdomar och vuxna. En av sju

vuxna och nästan en av fem femtonåringar är överviktiga eller feta, vilket är mer än i de flesta

EU-länder. Svenska ungdomar är också betydligt mindre fysiskt aktiva än EU-genomsnittet.

Rökning är tre gånger vanligare och fetma är 50 procent vanligare hos den del av

befolkningen som har lägst utbildning, jämfört med den del som har högst utbildning.

Den sociala gradienten för fysisk aktivitet har ökat över tid i sex länder: Belgien, Italien,

Lettland, Nederländerna, Sverige och Storbritannien (EU-kommissionen).

En rapport från Region Kronoberg (2015) visar att pojkar var mer fysiskt aktiva än flickor i

samtliga årskurser. Det var endast drygt fem procent av flickorna i de båda äldre årskurserna

som uppnådde rekommendationerna för fysisk aktivitet, vilket är en minskning jämfört med

tidigare undersökningar. Bland flickor i åk 5 var det en av tio som var fysiskt aktiva enligt

rekommendationerna. De som var mest fysiskt aktiva var pojkar i åk 5, drygt 20 procent,




15 (34)

vilket också var den enda gruppen där en tydlig ökning kan ses. För pojkar i årskurs 8 och

gymnasiet årskurs 2 har andelen varit relativt oförändrad, omkring 14 procent.

I Öppna jämförelser folkhälsa 2019 (SKL, 2019) framkommer att fetman fortsätter att öka i

de flesta kommuner och regioner, och är vanligare bland äldre och dem med kort utbildning.

Stillasittande är vanligare bland unga och i gruppen med eftergymnasial utbildning, jämfört

med gruppen med förgymnasial utbildning. Samtidigt är andelen fysiskt aktiva också störst

bland unga och i gruppen med eftergymnasial utbildning. Idag har mer än hälften av

befolkningen 16–84 år övervikt (36 procent) eller fetma (15 procent. Kroppsvikten har ökat

bland barn och ungdomar 11–15 år de senaste 25 åren, och bland 15-åriga flickor och pojkar

har cirka 13 respektive 17 procent övervikt eller fetma. I Sverige har 28 procent av flickorna

och 27 procent av pojkarna 6–9 år övervikt eller fetma. Det är därför angeläget att följa

utvecklingen av fetma bland barn och unga för att vidta tidiga förebyggande åtgärder

Alkohol

Enligt SKL (2019) minskar riskkonsumtionen av alkohol bland unga minskar. Totalt sett har

den rapporterade alkoholkonsumtionen sjunkit sedan 2004. Antalet dryckestillfällen har varit

tämligen oförändrade så nedgången beror på att det dricks mindre mängd per

konsumtionstillfälle. Detta har i sin tur lett till en nedgång i intensivkonsumtionen liksom

vissa minskningar i såväl andelen hög- som riskkonsumenter. Rapport från CAN (2018) visar

också att • det berusningsorienterade drickandet tenderar att minska

• konsumtionen blivit jämnare fördelad i befolkningen sett till kön och ålder

• konsumtionen alltjämt är klart snedfördelad i befolkningen: Bland de som dricker

alkohol stod 15 procent av konsumenterna för halva förbrukningen år 2017

Narkotika

Under 2017 svarade sju procent av pojkarna och fem procent av flickorna i årskurs 9 att de

någon gång använt narkotika, jämfört med niorna är det nästan tre gånger så vanligt att

eleverna i gymnasiets år 2 har använt narkotika; 20 procent av pojkarna och 14 procent av

flickorna. Sammantaget kan sägas att även om narkotikaerfarenheten varit relativt stabil de

senaste tio åren, så visar konsumtionsutvecklingen bland dem som väl använt narkotika på en

viss ökning (CAN, 2018). Tramadol är ett läkemedel som används vid vissa typer av smärta.

Det har delvis liknande effekt som morfin. Läkemedlet är narkotikaklassat. Tramadol har

påvisats vid mätningar av narkotika i avloppsvatten i Växjö4 och är nu ett av de vanligast

förekommande narkotikapreparaten i Växjö.

Rökning

I genomsnitt hade 13 procent av Sveriges befolkning (17–84 år) rökt vid minst något tillfälle

den senaste månaden under 2017. Omkring 7 procent hade rökt dagligen och 6 procent hade

rökt sporadiskt. Kvinnor och män rökte i ungefär samma utsträckning. Yngre rökte i betydligt

större utsträckning än äldre. I den yngsta åldersgruppen 17–29 år är andelen sporadiska rökare

4 Se bilaga 4




16 (34)

påfallande hög. Andelen dagligrökare har sjunkit medan andelen sporadiska rökare har legat

på en mer oförändrad nivå. Det genomsnittliga antalet cigaretter som konsumeras i Sverige

per år har minskat med mer än 40 % sedan 2007 (CAN, 2018).

Skillnader i daglig rökning kvarstår mellan grupper med olika utbildningsbakgrund. Det finns

också ett samband mellan daglig rökning och kommunernas socioekonomiska förhållanden.

(SKL, 2019)

4 Resultat

Hälsoutfall

• Den förväntad medellivslängden: kvinnor 85,1 år, män 81.8 år (Riket: kvinnor 83,7år,

män 80,1 år5)

• Antal incidens i hjärtinfarkt: 272 per 1000 invånare (Riket 269 per 1000 invånare)

• Andel med bra eller mycket bra hälsa: 72 % (Riket 70 %)

• Andel med bra eller mycket bra tandhälsa: 77 % (Riket 75 %)

• Antal fallolyckor för åldersgruppen 65 år +: per 1000 invånare 3339 (Riket 3296 per

1000 invånare)

• Antal fallolyckor för åldersgruppen 80 +: 61 per 1000 invånare (Riket 60 per 1000

invånare)

• Antal självmord, antal döda per 100 000 invånare bland de som är 15 år eller äldre:

kvinnor 7,2, män 18,9 (Riket kvinnor 8,2 män 20,4)

• Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande: 17 %, (Riket 14 %)

• Andel med behandling med lugnande medel: 37 per 1000/invånare. (Riket 28 per 1000

invånare)

• Andel med fetma: 13 % (Riket 15 %)

Trygghet och sociala relationer

• Andel som i allmänhet inte litar på andra människor: 28 % (Riket 28 %)

• Andel barn i årskurs 5 som känner sig trygga i skolan: 92 %. (Riket 89 %)

• Andel som ofta eller ibland avstår från att gå ut ensamma av rädsla för att bli

överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade: 31 % (Riket 25 %)

5 Se bilaga 3




17 (34)

Levnadsvillkor

• Andel med eftergymnasial utbildning: 47,7 % (Riket 42,5%)

• Andel ekonomiskt utsatta äldre: 13,6 % (Riket 17,6 %)

• Valdeltagande till kommunfullmäktige: 87 %. (Riket 84%)

• Andel unga som varken arbetar eller studerar: 7 % (Riket 9 %)

• Medianinkomst: 333 953:-/år: (Riket 315 296:-/år)

• Andel barn, 0–19 år i ekonomiskt utsatta hushåll: 9 % (Riket 9 %)

• Andel långtidsarbetslösa: 4,7 % (Riket 3,9 %)

• Nöjt medborgarindex – grönområden, parker och natur: 8,0 (alla kommuner: 7,9)

• Nöjt medborgarindex – tillgång till cykelvägar: 7,1 (alla kommuner 6,2)

Levnadsvanor

• Andel invånare som uppger att de är fysisk aktiva minst 150 min/vecka: 66 %

(Riket 64 %)

• Andel invånare (som är stillasittande mer än 7 timmar/dag: 50 % (Riket 47 %)

• Andel invånare som uppger att man äter frukt och grönt 3 gånger dag: 23 % (Riket 22

%)

• Andel invånare med riskabel alkoholkonsumtion: 14 % (Riket 15 %)

• Andel invånare som röker varje dag: 7 % (Riket 9 %)

• Narkotikaindex – dödlighet: män 12,8, kvinnor 2,8. (Riket män 12.6 och kvinnor 4.4)

• Alkoholindex – dödlighet: män 25,2, kvinnor 11.4 (Riket män 36,3, kvinnor 10,5)

• Antal deltagartillfällen i idrottsföreningar 13–20 år: 34 per 1000 invånare (Riket 31

per 1000 invånare




18 (34)

Folkhälsans som figur

Folkhälsan i Växjö kommun kan sammanfattas i följande figur med utgångspunkt från utvalda

indikatorer. Grön färg markerar att Växjö kommun tillhör de 25 % kommuner med bästa

värden, gul färg, 50 % i mitten och röd färg markerar att man tillhör de 25 % av kommunerna

med sämsta värden.

Källa: Folkhälsomyndigheten och SKL, 2019




19 (34)

5 Analys

I Växjö kommun

• ökar den förväntad medellivslängden för män 81,8 år och kvinnor 85,1 år vilket är

högre än Riket

• minskar andelen med bra eller mycket bra hälsa från 76 % (2016) till 72 % (2018) är

något över Riket (70 %)

• är andel med bra eller mycket bra tandhälsa (77 %) något över Riket (75 %)

• minskar antalet incidens i hjärtinfarkt, och är på samma nivå som Riket

• är andelen invånare som uppger att de är fysisk aktiva mer än 150 min/vecka (66%)

något högre än Riket (64 %)

• är andelen invånare med fetma (13 %) något lägre än Riket (15 %)

• minskar andelen som röker varje dag (7 %) och är på samma nivå som Riket

• är nöjt medborgarindex – grönområden, parker och natur, något över Riket

• är nöjt medborgarindex – tillgång till cykelvägar, något högre än Riket

• är antalet deltagartillfällen i idrottsföreningar högre än Riket

Insatser som bidragit till bra hälsoutfall

1. Goda förutsättningar för kunskap och kompetenser

Växjö är traditionellt en skolstad som prioriterat utbildning och är numera en

universitetsstad med en hög andel högutbildade. Högutbildade har bättre hälsa än

lågutbildade.

2. Goda förutsättningar för tillit mellan människor

Växjö har prioriterat insatser som främjat tillit och gemenskap mellan människor genom

stöd till föreningsliv, gemensamma lokaler, planering av den fysiska miljön i bostadsmiljön,

med parker och friluftsområden, samverkan med näringslivet

3. Goda förutsättningar för bra levnadsvanor

Växjö har utvecklat stadens naturliga förutsättningar i en omgivning med skogar och sjöar

Byggt cykelbanor, anlagt parker, lekplatser och grönområden, idrottsanläggningar,

badplatser, stöd till föreningsliv. Det har blivit naturligt för invånarna att cykla och gå




20 (34)

Sårbarhet

I Växjö kommun

• uppger ett högre antal per 1000 invånare än Riket att de har behandling med lugnande

medel

• har den narkotikarelaterad dödligheten ökat bland män

• är det i åldersgruppen 30–60 år stora skillnader i dödlighet mellan personer med hög

och låg inkomst- och mellan personer med hög och utbildningsnivå. Skillnaderna är på

ungefär samma nivå som Riket

• är andelen invånare med stillasittande mer än 7 timmar per dag 50 %

• har andel invånare med nedsatt psykiskt välbefinnande ökat från 15 % (2016) till 17 %

(2018)

• har andelen invånare som uppger att de i allmänhet inte litar på andra människor ökat

från 23 % (2016) till 28 % (2018)

• har andelen som ofta eller ibland avstår från att gå ut ensamma av rädsla för att bli

överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade, 16–84 år. ökat från 22 % (2016) till 31

% (2018)

• besväras 59 % av brukare inom hemtjänster av ensamhet (Riket 54 %)

Vad som kan leda till dåligt hälsoutfall

Socioekonomiskt skillnader

Personer med kortare utbildning rapporterar i högre utsträckning övervikt och fetma som

också är vanligare bland män än kvinnor. Samma mönster syns för stillasittande fritid. Det är

också en större andel som uppger att de röker dagligen bland personer med förgymnasial och

gymnasial utbildning, jämfört med personer med eftergymnasial utbildning.

Låg tillit och bristande sociala kontakter

Kristensson (2017) menar att sociala kontakter också skyddar mot sjukdom, medan få sociala

kontakter (social isolering) ökar individens risk för sjukdom.

Nedsatt psykiskt välbefinnande och försämrade levnadsvanor

Ungdomarnas svar pekar mot att en låg andel är fysiskt aktiva och möjligen mot försämrade

matvanor. Detta i kombination med en hög andel som uppger att de känner sig stressade,

sover dåligt varje dag eller flera gånger i veckan är svar som pekar på kommande

hälsoproblem. Den upplevda stressen kan bli drivkraften till försämrade levnadsvanor

Bland vuxna och ungdomar kan man se samma mönster med en hög andel med stillande mer

är 7 timmar/dag, hög andel har fetma och nedsatt psykiskt välbefinnande. Kombinationen av

dåliga matvanor, stress och lite fysisk aktivitet leder i förlängningen till ökad sjuklighet och

dödlighet.




21 (34)

Källor

Agenda 2030-delegationen (2018) I riktning mot en hållbar välfärd. Agenda 2030-

delegationens nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan för genomförandet av

Agenda 2030 för hållbar utveckling

CAN (2018) Befolkningens självrapporterade alkoholvanor 2004–2017

CAN (2018) Skolelevers drogvanor 2017

Europeiska kommissionen: State of Health in the EU Sverige Landprofil hälsa 2017

Folkhälsomyndigheten och SKL (2019) Öppna Jämförelser folkhälsa 2019

Folkhälsomyndighet (2018) Folkhälsans utveckling. Årsrapport 2018

Folkhälsomyndigheten (2018) Ensamkommandes utsatthet kan leda till ökat narkotikabruk

Folkhälsomyndigheten (2018) Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i

Sverige? Utvecklingen under perioden 1985–2014.

Folkhälsomyndigheten (2018) Daglig fysisk aktivitet kan minska hälsoriskerna med

stillasittande

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket (2018) Förslag till åtgärder för ett stärkt,

långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet

Folkhälsomyndigheten och Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (2017)

Förskolans påverkan på barns hälsa – en genomgång av den vetenskapliga litteraturen

Fritzell, J. (2016) Fattigdom, inkomst och jämlik hälsa. Underlagsrapport Kommissionen för

jämlik hälsa

Försäkringskassan (2018) Sjukfrånvaron inom välfärdstjänsterna

Hartman, L. & Sjögren, A. (2017) Hur ojämlikt är Sverige? Sociala skillnader i dödsrisker:

Utvecklingen över tid och skillnader mellan åldersgrupper och regioner. Underlagsrapport

Kommissionen för jämlik hälsa

Janlert (2000) Folkhälsovetenskapligt lexikon

Kristensson, M. (2017) Betydelsen av psykosociala faktorer för en jämlik hälsa.

Underlagsrapport Kommissionen för jämlik hälsa.

Legeby, A. Berghaus Pont, M. Marcus, L. (2015) Stadsbyggande och Segregation. Perspektiv

och utgångspunkter

Skolinspektionen (2018) Skolenkäten. Resultat våren 2018.

Skolverket (2017) Pisa 2015. Så mår svenska 15-åringar i skolan. Fokus på nr. 1 april 2017.

Socialstyrelsen (2018) Psykisk ohälsa hos personer 65 år och äldre Uppföljning av vård och

omsorg vid psykisk ohälsa hos äldre. Öppna jämförelser

Socialstyrelsen (2018) Späd- och småbarnsverksamheter/team i Sverige – en kartläggning

SOU 2018:11 Vårt gemensamma ansvar – för unga som varken arbetar eller studerar.

Slutbetänkande av Samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar

UNICEF (2016) Fairness for Children. A league table of inequality in child well-being in rich

countries

Östgötakommissionen (2014) För folkhälsa – slutrapport




22 (34)

Internet

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och-

visualisering/folkhalsodata/

https://www.kolada.se/

http://www.healthdata.org/

https://www.mucf.se/ungidagse-statistik-om-unga

https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Mer-om/Att-undvika-fallolyckor-hos-

aldre/

http://www.healthdata.org/results/country-profiles


https://www.kolada.se/

http://www.healthdata.org/

https://www.mucf.se/ungidagse-statistik-om-unga

https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Mer-om/Att-undvika-fallolyckor-hos-aldre/

https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Mer-om/Att-undvika-fallolyckor-hos-aldre/



23 (34)

6 Bilagor

Bilaga 1. Figurer

Källa: Kolada, SCB. Bearbetat av Växjö kommun

Källa: Kolada, Folkhälsomyndigheten. Bearbetat av Växjö kommun

44,0

46,0

48,0

50,0

52,0

54,0

56,0

58,0

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

År

År

Beräknad återstående medellivslängd vid 30 år - utbildning, Riket

Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial

0

5

10

15

20

25

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Pro

cen

t

År

Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande - inkomst, 16-84 år, Riket

Låg inkomst, kvinnor Låg inkomst män Hög inkomst, kvinnor Hög inkomst, män




24 (34)

Källa: Kolada: Folkhälsomyndigheten. Nationella folkhälsoenkäten. Bearbetat av Växjö kommun

Källa: Kolada: Folkhälsomyndigheten. Nationella folkhälsoenkäten. Bearbetat av Växjö kommun

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Avsaknad av emotionellt stöd

Kränkande behandling

Avsaknad av praktiskt stöd

Lågt socialt deltagande

Avsaknad av tillit till andra

Procent

Sociala faktorer - utbildning, 16-84 år, Riket

Eftergymnasial utbildning Gymnasial utbildning Förgymnasial utbildning

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Avsaknad av emotionellt stöd

Kränkande behandling

Avsaknad av praktiskt stöd

Lågt socialt deltagande

Avsaknad av tillit till andra

Procent

Sociala faktorer - inkomst, 16-84 år, Riket

Hög inkomst Låg inkomst




25 (34)

Källa: Kolada: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten. Bearbetat av Växjö kommun.

Andel invånare 16–84 år som avstår att gå ut ensamma (År 2018)

Källa: Kolada, Skolinspektionen. Bearbetat Växjö kommun

49

36

15

9

0 10 20 30 40 50 60

Kvinnor, Växjö

Kvinnor, Riket

Män, Växjö

Män, Riket

Procent

38

28

7

7

0 10 20 30 40 50 60

Kvinnor, Växjö

Kvinnor, Riket

Män, Växjö

Män, Riket

Procent

Andel invånare 16-84 år som avstår att gå ut ensamma(År 2014)




26 (34)

Källa: Kolada, Skolinspektionen. Bearbetat Växjö kommun

Källa: Folkhälsomyndigheten. Bearbetat av Växjö kommun

0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0

Elever i åk 5: Jag känner mig trygg i skolan, positivasvar, andel (%)

Elever i åk 9: Jag känner mig trygg i skolan, positivasvar, andel (%)

Gymnasieelever år 2: Jag känner mig trygg i skolan,positiva svar, andel (%).

Procent

Andel som känner sig trygga i skolan(År 2016)

Riket Växjö

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

30,0

35,0

40,0

45,0

50,0

Alkoholindex, dödlighet

Kvinnor, Växjö Män, Växjö Kvinnor, Riket Män, Riket




27 (34)

Källa: Folkhälsomyndigheten. Bearbetat av Växjö kommun

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

30,0

35,0

40,0

45,0

50,0

2007-2011 2008-2012 2009-2013 2010-2014 2011-2015 2012-2016

Narkotikaindex, dödlighet

Kvinnor, Växjö Män, Växjö Kvinnor, Riket Män, Riket




28 (34)

Bilaga 2. Tabell: Lupp, Växjö kommun 2018

16–19 år

Andel svar i procent

Samtliga

Lupp-

kommuner

Bor i

Växjö

kommun

2018

(n: 505)

Bor i

Växjö

kommun

2015

Bor i

Växjö

stad

2018

Bor i Växjö

landsbygd

och orter

2018

(n: 107)

Bor i

Växjö

kommun

flickor

2018

N:215)

Bor i

Växjö

kommun

pojkar

2018

(N: 188)

Har du någon sjukdom

eller någon nedsatt

funktion?

Ja

12 10 10 11 8 13 7

Under de senaste sex

månaderna, har du blivit

mobbad, trakasserad eller

utfryst?

Ja, under en längre period

4 5 3 5 2 5 3

Under de senaste sex

månaderna, hur bedömer

du din hälsa, hur du mår

eller känner dig?

Mycket bra, ganska bra

66 72 74 71 74 55 70

Hur ofta har du haft

följande besvär under de

senaste sex månaderna?

Känt dig stressad?

I stort sett varje dag

20 18 18 19 15 26 10

Hur ofta har du haft

följande besvär under de

senaste sex månaderna?

Känt dig nedstämd, deppig

eller nere?

I stort sett varje dag

11 10 9 10 8 13 4

Hur ofta brukar du träna så

du blir svettig?

I stort sett varje dag eller

flera gånger i veckan

57 63 62 64 64 55 70

Har du någon gång

använt anabola steroider

eller andra motsvarande

prestationshöjande

medel?

Nej

96 97 96 97 96 98 95

Hur ofta brukar du…

röka cigaretter?

Sällan eller aldrig

79 79 80 80 74 78 80

Hur ofta brukar du dricka

starköl, alkoläsk, vil eller

sprit?

Sällan eller aldrig

55 50 48 51 46 53 46

Har du någon gång använt

narkotika?

Ja

10 14 12 14 14 10 18




29 (34)

Bilaga 3. Öppna jämförelser folkhälsa 2019




30 (34)




31 (34)




32 (34)

Bakgrundsfakta




33 (34)

Bilaga 4. Narkotikamätningar i avloppsvatten

Källa: Växjö kommun

Källa: Länsstyrelsen Östergötland

51,8

78,6

44,4

36,1

82,2

3 2,5 3,8 1,6 3,78,5

14,5

5,19,4

15,3

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

2017 26-27/8 2017 28-29/10 2018 31/3-1/4 2018 26-27/5 2018 1-2/9

Doser per 1000 invånare

Sundets avloppsreningsverk

Cannabis Kokain Amfetamin




34 (34)




folkhälsorapport · utbildning och skillnaderna i dödlighet mellan den högsta och lägsta...

Documents